den 16 februari
Interpellation
2006/07:318 Köttkonsumtionens miljöpåverkan
av Jacob
Johnson (v)
till
jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
Enligt
en ny rapport av FN:s livsmedelsorgan FAO (Livestock’s Long Shadow – Environmental Issues and
Options, 2006) är boskapssektorn en av världens största miljöbovar.
Boskapssektorn står bakom hela 18 procent av de globala utsläppen av
växthusgaser som i sin tur orsakar klimatförändringar. Det är mer än
transporterna ger upphov till. Utsläppen uppkommer när skog huggs ned till att
bli betesmark vilket leder till utsläpp av koldioxid som tidigare var bunden
som kol i skogens träd. Boskapsdjurens matsmältning och gödsel ger också upphov
till utsläpp av de kraftfulla växthusgaserna metan och lustgas. Produktionen
och transporterna av boskap, foder och kött orsakar också en betydande mängd
utsläpp.
Enligt
FAO:s rapport kan boskapssektorn vara en av de största orsakerna till förlusten
av biologisk mångfald då den nyttjar 30 procent av jordens landyta och 70
procent av all jordbruksmark i världen. Boskapssektorn anses dessutom ligga
bakom skogsskövlingen. Hela 70 procent av den tidigare skogsmarken i
Latinamerika har omvandlats till betesmark. Regnskog skövlas även för odling av
djurfoder som sedan exporteras till exempelvis EU:s köttproduktion.
Stora
delar av världen lider av vattenbrist. Samtidigt överutnyttjar
livsmedelsproduktionen vatten. Enligt FAO står boskapssektorn bakom en stor del
av det ökade användandet av vatten och nyttjar över 8 procent av världens
vattenresurser. Köttproduktion förbrukar mycket mer vatten än produktion av
vegetabilier. För att producera ett kilo vegetabilier krävs mellan 400 och
3 000 liter vatten, medan kycklingkött kräver 6 000 liter och nötkött
15 000 liter eller mer (Stockholm International Water Institute, More
Nutrition Per Drop, 2004). För att hushålla med vattnet borde vi
alltså äta mer vegetabilier och mindre kött.
Animaliska
produkter kräver dessutom mycket mer energiåtgång än vegetabilier. Det går åt
ca fyra och ett halvt kilo vegetabilier för att producera ett kilo fläskkött
och nio kilo vegetabilier för att producera ett kilo nötkött. I västvärlden
konsumerar vi flera gånger mer vegetabilier än vad man gör i de fattiga
länderna och den främsta orsaken till detta är att den största delen av våra
vegetabilier används till foder för djuruppfödning. I Sverige går så mycket som
två tredjedelar av spannmålsproduktionen till foder. Globalt är det cirka en
tredjedel som används som djurfoder. Samtidigt lider miljoner människor av
hunger.
Vi ställer
oss mot bakgrund av dessa uppgifter starkt kritiska till att fortsätta att låta
stora delar av vår spannmål och vårt vatten nyttjas av boskap. Det är enligt
vår mening inte rimligt att den storskaliga boskapsuppfödningen bokstavligen
tar livsnödvändiga resurser från människor och dessutom orsakar allvarliga
miljöproblem. Det är uppenbarligen inte bara energimarknaden och trafiksektorn
som måste energieffektiviseras utan även vår kosthållning. En ökad vegetarisk
kost skulle innebära såväl ett mer effektivt resursutnyttjande som mindre
miljöpåverkan.
Dessvärre
konsumeras mer kött- och mejeriprodukter för varje år som går, vilket ökar
boskapssektorns påfrestning på miljön. Den globala köttproduktionen beräknas
enligt FAO komma att mer än fördubblas från 229 miljoner ton 1999–2001 till 465
miljoner ton år 2050. Mjölkproduktionen bedöms också fördubblas från 580 till 1 043
miljoner ton. Detta är en oroväckande utveckling i fel riktning med oacceptabla
miljökonsekvenser.
FAO
understryker att det är mycket viktigt att ta krafttag mot boskapssektorns
miljöpåverkan och ett sätt att göra det är att se till att priset på livsmedel
avspeglar de miljömässiga kostnaderna. Vi föreslår att det införs en
miljöavgift på de vegetabilier som används till djuruppfödning. Vegetabilier
för direktkonsumtion skulle då bli billigare, medan köttet får kosta mer genom
att fodret blir dyrare. Även andra ekonomiska styrmedel kan vara möjliga,
exempelvis miljöbonus till vegetabilisk produktion. Att minska EU:s
jordbrukssubventioner, där stora delar går till foderproduktion och djur- och
slakttransporter, skulle vara en effektiv åtgärd. Köttet skulle sannolikt bli
dyrare och därmed skulle köttkonsumtionsökningen hejdas. Slutligen anser vi att
det bör tas fram ett samlat nationellt program för minskad köttkonsumtion.
Jag
vill fråga jordbruksministern:
1. Vad avser jordbruksministern att göra för att
minska boskapssektorns miljöpåverkan i Sverige och globalt?
2. Vad avser jordbruksministern att göra för att minska köttkonsumtionen i Sverige?