den 16 februari

Interpellation

2006/07:318 Köttkonsumtionens miljöpåverkan

av Jacob Johnson (v)

till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)

Enligt en ny rapport av FN:s livsmedelsorgan FAO (Livestock’s Long Shadow – Environmental Issues and Options, 2006) är boskapssektorn en av världens största miljöbovar. Boskapssektorn står bakom hela 18 procent av de globala utsläppen av växthusgaser som i sin tur orsakar klimatförändringar. Det är mer än transporterna ger upphov till. Utsläppen uppkommer när skog huggs ned till att bli betesmark vilket leder till utsläpp av koldioxid som tidigare var bunden som kol i skogens träd. Boskapsdjurens matsmältning och gödsel ger också upphov till utsläpp av de kraftfulla växthusgaserna metan och lustgas. Produktionen och transporterna av boskap, foder och kött orsakar också en betydande mängd utsläpp.

Enligt FAO:s rapport kan boskapssektorn vara en av de största orsakerna till förlusten av biologisk mångfald då den nyttjar 30 procent av jordens landyta och 70 procent av all jordbruksmark i världen. Boskapssektorn anses dessutom ligga bakom skogsskövlingen. Hela 70 procent av den tidigare skogsmarken i Latinamerika har omvandlats till betesmark. Regnskog skövlas även för odling av djurfoder som sedan exporteras till exempelvis EU:s köttproduktion.

Stora delar av världen lider av vattenbrist. Samtidigt överutnyttjar livsmedelsproduktionen vatten. Enligt FAO står boskapssektorn bakom en stor del av det ökade användandet av vatten och nyttjar över 8 procent av världens vattenresurser. Köttproduktion förbrukar mycket mer vatten än produktion av vegetabilier. För att producera ett kilo vegetabilier krävs mellan 400 och 3 000 liter vatten, medan kycklingkött kräver 6 000 liter och nötkött 15 000 liter eller mer (Stockholm International Water Institute, More Nutrition Per Drop, 2004). För att hushålla med vattnet borde vi alltså äta mer vegetabilier och mindre kött.

Animaliska produkter kräver dessutom mycket mer energiåtgång än vegetabilier. Det går åt ca fyra och ett halvt kilo vegetabilier för att producera ett kilo fläskkött och nio kilo vegetabilier för att producera ett kilo nötkött. I västvärlden konsumerar vi flera gånger mer vegetabilier än vad man gör i de fattiga länderna och den främsta orsaken till detta är att den största delen av våra vegetabilier används till foder för djuruppfödning. I Sverige går så mycket som två tredjedelar av spannmålsproduktionen till foder. Globalt är det cirka en tredjedel som används som djurfoder. Samtidigt lider miljoner människor av hunger.

Vi ställer oss mot bakgrund av dessa uppgifter starkt kritiska till att fortsätta att låta stora delar av vår spannmål och vårt vatten nyttjas av boskap. Det är enligt vår mening inte rimligt att den storskaliga boskapsuppfödningen bokstavligen tar livsnödvändiga resurser från människor och dessutom orsakar allvarliga miljöproblem. Det är uppenbarligen inte bara energimarknaden och trafiksektorn som måste energieffektiviseras utan även vår kosthållning. En ökad vegetarisk kost skulle innebära såväl ett mer effektivt resursutnyttjande som mindre miljöpåverkan.

Dessvärre konsumeras mer kött- och mejeriprodukter för varje år som går, vilket ökar boskapssektorns påfrestning på miljön. Den globala köttproduktionen beräknas enligt FAO komma att mer än fördubblas från 229 miljoner ton 1999–2001 till 465 miljoner ton år 2050. Mjölkproduktionen bedöms också fördubblas från 580 till 1 043 miljoner ton. Detta är en oroväckande utveckling i fel riktning med oacceptabla miljökonsekvenser.

FAO understryker att det är mycket viktigt att ta krafttag mot boskapssektorns miljöpåverkan och ett sätt att göra det är att se till att priset på livsmedel avspeglar de miljömässiga kostnaderna. Vi föreslår att det införs en miljöavgift på de vegetabilier som används till djuruppfödning. Vegetabilier för direktkonsumtion skulle då bli billigare, medan köttet får kosta mer genom att fodret blir dyrare. Även andra ekonomiska styrmedel kan vara möjliga, exempelvis miljöbonus till vegetabilisk produktion. Att minska EU:s jordbrukssubventioner, där stora delar går till foderproduktion och djur- och slakttransporter, skulle vara en effektiv åtgärd. Köttet skulle sannolikt bli dyrare och därmed skulle köttkonsumtionsökningen hejdas. Slutligen anser vi att det bör tas fram ett samlat nationellt program för minskad köttkonsumtion.

Jag vill fråga jordbruksministern:

1. Vad avser jordbruksministern att göra för att minska boskapssektorns miljöpåverkan i Sverige och globalt?

2. Vad avser jordbruksministern att göra för att minska köttkonsumtionen i Sverige?