den 5 februari

Interpellation

2006/07:290 Insyn i processen i utlänningsärenden

av Bodil Ceballos (mp)

till statsrådet Tobias Billström (m)

För att skapa en bättre process i utlänningsärenden tillsatte riksdagen för ett antal år sedan flera olika utredningar i syfte att se över olika delar av lagstiftningen. Dels ville ledamöterna skapa ett mer rättssäkert system med muntliga domstolsförhandlingar, dels ville de att ärenden skulle prövas grundligare redan i första instans i stället för den praxis som bildats att regelmässigt ge avslag i så gott som alla fall i Statens invandrarverk eller Migrationsverket. Den asylsökande kom sällan till tals i Utlänningsnämnden även om möjligheten fanns.

I dag står vi nu här med en ny processordning där prövning sker i domstol och överdomstol, med möjlighet för regeringen att i vissa fall fälla avgörandet.

Ett sådant fall har nu presenterats, vilket är det första som prövas enligt den nya ordningen. Det handlar om en palestinsk man med jordanskt medborgarskap, Hassan Asadi. Under handläggningen av hans ärende har både Migrationsverket och Utlänningsnämnden tidigare uttalat att han bör beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Detta trots att det är väl känt att Migrationsverket och Utlänningsnämnden inte beviljar uppehållstillstånd utan att ha goda skäl för det. Säpo däremot anser att Hassan utgör en säkerhetsrisk, vilket innebär att det i slutändan är regeringen som fäller avgörandet. I det här fallet har den nya migrationsministern ärvt ärendet från den tidigare.

Hassan har bott här i tio år. Familjen har kommit hit och beviljats svenskt medborgarskap. Själv har han bara haft tidsbegränsat uppehållstillstånd. Han har ett medfött hjärtfel och har opererats vid flera tillfällen här i Sverige. Hans läkare gör bedömningen att han behöver fortsatt vård i Sverige.

Under de år Hassan bott här har han arbetat och betalat skatt. Han har också skickat bistånd, precis som så många andra flyktingar gör till sina hemländer, via en stiftelse som av USA klassas som terroranknuten. Om så vore fallet är det märkligt att denna stiftelse fortfarande tillåts att ha kontonummer i en svensk bank. Hassan medger att han tidigare sympatiserat med Hamas, och berättar att han riskerar att utsättas för tortyr om han återvänder till Jordanien.

Hassans ärende är i vissa delar hemligstämplat och hans advokat försöker få sig tillsänd all dokumentation i ärendet för att på ett korrekt sätt kunna föra sin klients talan. Det har dock visat sig vara svårt – även om en journalist tidigare lyckats få ut handlingar i samma ärende – och frågan är om Migrationsöverdomstolen har tillgång till all dokumentation då de ska avge sitt yttrande till regeringen. Det är osäkert om ens migrationsministern får fullständig insyn i ärendet och tillgång till all dokumentation.

Själv har jag fått läsa det icke hemligstämplade materialet och utifrån det inte kunnat hitta någonting som tyder på att Hassan skulle vara en säkerhetsrisk. Snarare sammanfaller min uppfattning med den Migrationsverket och Utlänningsnämnden ger uttryck för att mannen enligt UtlL borde beviljats uppehållstillstånd av humanitära skäl, dels på grund av den långa vistelsetiden, dels på grund av sjukdom. Det är inte rimligt att skicka en man med fru och barn boende i Sverige till ett annat land utan mycket starkt vägande skäl. Det är inte heller rimligt att skicka en svårt sjuk man till ett land där han riskerar tortyr och där han riskerar att inte få den vård han behöver. Hänvisningar till tidigare samröre med en av USA terroriststämplad grupp men av palestinierna folkvald regering kan inte utgöra grund för avslag. Avslag kan inte heller enbart grunda sig på regeringens bedömning av om han riskerar att straffas i Jordanien på ett eller annat sätt utan att göra en samlad bedömning av familjens livssituation i övrigt.

Frågan infinner sig naturligtvis även om detta är ännu ett fall där det snarare är USA än säpo som står bakom terroriststämplingen.

Jag vill därför fråga:

Vad avser statsrådet att göra för att försäkra sig om att hanteringen av denna typ av ärende sker på ett rättssäkert sätt med full insyn i ärendet för både advokat, Migrationsöverdomstolen och statsrådet själv?