den 31 januari

Interpellation

2006/07:275 Nedskärning av tillsynen av den sociala barn- och ungdomsvården

av Morgan Johansson (s)

till statsrådet Maria Larsson (kd)

I oktober 2005 presenterade Sociala barn- och ungdomsvårdskommittén sitt slutbetänkande, Källan till en chans (SOU 2005:81). Den socialdemokratiska regeringen hade tillkallat kommittén i september 2003 för att gå igenom hur den sociala barn- och ungdomsvården fungerade och för att lämna förslag till en nationell handlingsplan för att förstärka den.

Behovet av att lyfta den sociala barn- och ungdomsvården var och är stort. Vi har haft nuvarande socialtjänstlag i över 20 år men tidigare aldrig systematiskt gått igenom hur den sociala barn- och ungdomsvården faktiskt fungerar i praktiken. Omkring 15 000 barn är omhändertagna av samhället, och ytterligare ca 30 000 har stöd i öppenvårdsinsatser. Dessa barn uppmärksammas sällan i den offentliga debatten, och många har därför talat om dessa barn som ”de glömda barnen”.

Nu fick statsmakterna ett ordentligt underlag för att kunna förstärka verksamheten, och kommittén lämnade en rad förslag som det i det närmaste rådde partipolitisk enighet kring. Man lyfte bland annat fram vikten av bättre förebyggande verksamhet, förstärkt kvalitet när det gäller de vårdinsatser som görs och bättre forsknings- och kunskapsunderlag för att utveckla den sociala barn- och ungdomsvården. Förslagen beräknades kosta 27 miljoner kronor i en permanent nivåhöjning av olika statliga anslag och ytterligare sammanlagt 449 miljoner kronor i en tidsbegränsad femårig engångsinsats.

Utredningen gick ut på remiss, och den dåvarande socialdemokratiska regeringen aviserade att man avsåg att gå fram med en sammanhållen handlingsplan, som skulle löpa över ett antal år, för den sociala barn- och ungdomsvården. I de förberedande förhandlingarna inför budgetpropositionen 2007 inskuggades ett budgetutrymme för att genomföra en sådan handlingsplan. Också de borgerliga partierna var angelägna om att få en handlingsplan till stånd. Inte minst Maria Larsson själv lovade ofta i valrörelsen förstärkta insatser i den sociala barn- och ungdomsvården.

Jag kan nu konstatera att den borgerliga regeringen inte verkar ha för avsikt att lägga någon sådan handlingsplan. Det aviseras i vart fall inte i budgetpropositionen, och inte heller i propositionslistan. Några pengar finns inte avsatta.

Ett av förslagen som kommittén lade fram kunde den socialdemokratiska regeringen gå vidare med omedelbart. Det gällde förstärkningen av den statliga tillsynen av den sociala barn- och ungdomsvården. En sådan förstärkning betraktades som mycket angelägen, bland annat mot bakgrund av att många barn som varit placerade i familjehem eller privata HVB-hem vittnade om att det inte alltid fungerade som det skulle. Detsamma gällde kommunernas arbete, där man pekade på brister i utredningarna men också brister i kontakterna mellan barnen och den handläggande socialsekreteraren. Efter att ha haft kontakt med många barn med erfarenhet av den sociala barn- och ungdomsvården påpekade också Rädda Barnen under våren och sommaren 2006 på hur viktigt det är att en sådan förstärkning av tillsynen kom till stånd.

Den socialdemokratiska regeringen beslutade därför att ge länsstyrelserna i uppdrag att under 2006 och 2007 gå igenom samtliga kommuners arbete med den sociala barn- och ungdomsvården. Också den direkta tillsynen av institutioner skulle förstärkas. För detta avsattes medel, 131 miljoner kronor per år 2006–2007, genom en särskild arbetsmarknadspolitisk satsning. Det möjliggjorde för länsstyrelserna att nyrekrytera ett hundratal personer. Rekryteringen påbörjades sommaren 2006. Genom denna satsning underlättas också generationsskiftet i denna del av statsförvaltningen.

Jag kan nu konstatera att den borgerliga regeringen nu avvecklar denna satsning. Hälften av pengarna, 65 miljoner kronor, dras in 2007. Resten ska dras in 2008. Det är förstås ett oerhört svek. Det tog tio dagar för den nya borgerliga regeringen att arbeta fram en budget. Det tog tio dagar för Maria Larsson att glömma de glömda barnen.

Jag vill därför fråga statsrådet Maria Larsson:

Avser statsrådet att genomföra förslaget till handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården?

Avser statsrådet att återställa länsstyrelsernas resurser, så att de kan genomföra det uppdrag om förstärkt tillsyn som regeringen gett dem?