den 19 januari
Interpellation
2006/07:237 Säkerhetspolisens arbetsmetoder,
flyktingspionage och Sveriges relationer till Iran
av Kalle
Larsson (v)
till
justitieminister Beatrice Ask (m)
För
drygt ett år sedan visade SVT en dokumentär som bland annat visade att Iran
bedriver flyktingspionage i Sverige och har gjort det under hela 1990-talet. I
september i år visades ännu ett program om iranskt flyktingspionage i Sverige.
Av de
båda programmen framgick att den svenska säkerhetspolisen känt till förövaren
av mordet på den kurdiske iranske motståndsmannen Karim Mohamadzade. Säpo
vägrade dock med hänvisning till sekretessen att utlämna uppgifter om den
huvudmisstänkte Reza Taslimi till mordutredningen.
Senare
har medierna publicerat uppgifter om att två iranier från den iranska
underrättelsetjänsten tagit kontakt med iranier bosatta i Sverige i syfte att
skaffa sig informationer att vidarebefordra till den iranska regimen och
säkerhetstjänsten i Iran.
En av
dem har falskeligen utgivit sig för att vara FN-tjänsteman och läkare och
infiltrerat iranska regimkritiska organisationer i Sverige. Han har även
framträtt i iranska lokala radiostationer på ett sådant sätt att han bland
iranier i Sverige framstått som en trovärdig och regimkritisk person som var
villig att hjälpa asylsökande iranier i Sverige.
En
person som kontaktat honom och vädjat om hjälp med att få ut en politiskt aktiv
regimkritisk kusin, som hamnat i en farlig och svår situation, har berättat att
kusinen försvann spårlöst en kort tid efter det att kontakt tagits med den
falske läkaren eller FN-tjänstemannen.
Det
torde vara väl känt för den svenska säkerhetspolisen att den iranska regimen
bedriver flyktingspionage i Sverige. Det torde vara en självklarhet att
personer som bedriver spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige
först döms enligt brottsbalken och därefter utvisas från vårt land.
Så har
inte skett i det fall som nämns ovan. Den svenska säkerhetspolisen har inte
vidtagit några åtgärder mot brott som begåtts. I stället har man endast överlåtit
till andra myndigheters byråkratiska kvarnar att mala, med det enda resultatet
att den ovan nämnde flyktingspionen utan att bestraffas för sitt brott kan
stanna i Sverige tills hans uppehållstillstånd går ut och kanske till och med
fortsätta sin verksamhet och dupera iranier i Sverige – en verksamhet som utgör
en fara för människors liv.
Av det
sätt på vilket den svenska säkerhetspolisen hanterar iranskt flyktingspionage i
Sverige följer inte bara att människors liv sätts i fara. Det finns också en
annan sida av saken. Genom att inte tillämpa brottsbalken, bestraffa och utvisa
personer som ägnar sig åt spionage och olovlig underrättelseverksamhet i
Sverige, undviker man att komma i konflikt med den iranska regimen – en
konflikt som kan skada svenska ekonomiska intressen.
Detta
påpekas bland annat annat av Abolhassan Bani Sadr, före detta president i Iran
som i dag lever i exil i Europa, när han talar om den svenska försiktigheten i
relationerna med Islamiska republiken Iran. Bani Sadr pekar bland annat på den
omfattande exporten till Iran. Iran är en av Sveriges viktigaste utomeuropeiska
exportmarknader. Den svenska exporten till Iran 2005 uppgick till 7,8 miljarder
kronor. Exporten till Iran ökade med 12 % under 2005 jämfört med
föregående år.
Säkerhetspolisens
och andra svenska myndigheters uppträdande i fallet med den iranske
flyktingspionen rimmar illa med svenska regeringars bedyranden genom åren att
man i samband med ekonomiska förhandlingar och slutande av ekonomiska avtal med
andra länder alltid tar upp frågan om mänskliga rättigheter.
Det är
ett märkligt förfarande att den svenska säkerhetspolisen uppträder på ett
sådant sätt att den förhindrar att brottslingar ställs inför rätta, döms och i
de fall de befinns skyldiga straffas och utvisas.
Jag
vill fråga justitieministern:
1. Vilka initiativ är ministern beredd att ta för
att förhindra att iranskt spionage mot Sverige och personer bosatta i Sverige
ska kunna fortsätta?
2. Vilka initiativ är ministern beredd att ta för
att säkerhetspolisen ska agera snabbare och tydligare för att förhindra att
spionageverksamhet kan fortgå?
3. Vilka initiativ avser
ministern att ta för att förhindra svensk säkerhetspolis från att med
hänvisning till sekretesslagstiftningen undanhålla viktigt material i brottsutredningar?