den 19 januari

Interpellation

2006/07:227 Förläggning av Sydlänkens norra del i Vättern

av Lars Elinderson (m)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Den 4 januari 2007 gick remisstiden ut för förstudien av utbyggnaden av en ny stamledning av el mellan Hallsberg i Örebro län och Hörby i Skåne län. Förstudien redovisar alternativa sträckningar i två huvudstråk på vardera sidan om sjön Vättern i norr och ett huvudstråk söder om Vättern. Enligt tidsplanen ska ett beslutsunderlag tas fram under den närmaste tiden, och Svenska kraftnäts styrelse beräknas fatta beslut om teknikval under våren.

Förstudien är teknikneutral i det hänseendet att den redovisar två tekniska alternativ – dels 400 kilowatt växelström i luftledning och dels 300 kilowatt likström i två nedgrävda markkablar.

Ett tredje alternativ i den norra delen i form av kabelförläggning i Vättern har efter en komplettering av förstudien avvisats under hösten. De skäl som redovisas är allmänt hållna. Man hänvisar dels till det faktum att stora delar av Vättern är Natura 2000-område, dels att flera naturreservat också finns längs Vätterns stränder. I utredningen påpekas också att Vättern är dricksvattentäkt för ca 250 000 personer. Därutöver påpekas att sex militära skjutfält berör Vätterns vattenområde och att det förekommer en omfattande båttrafik på sjön.

Den viktigaste anledningen till att alternativet med kabelförläggning i Vättern avvisas tycks vara bedömningen att ”långdragna tillståndsprocesser med många intressenter och mycket detaljarbete kommer att krävas”. Efter redan gjorda kontakter med bland annat berörda länsstyrelser bedömer man att ”komplexiteten i målet gör att man måste räkna med en fördröjning på minst ett år och vid eventuellt överklagande minst två år”. Några ekonomiska aspekter har inte redovisats i bedömningen.

Att utbyggnaden av Sydlänken innebär en balansgång mellan olika intressen är uppenbart, oavsett val av teknik. Utifrån redovisningen av de restriktioner som gäller för de olika alternativen antyder Svenska kraftnät att alternativet med kabelförläggning i Vättern innebär större konflikter än alternativen med luftledning eller nedgrävd kabel.

Utöver de redovisade miljö- och naturrestriktionerna med mera innehåller alternativen luftledning och nedgrävd kabel dessutom intressekonflikter med flera tusen enskilda markägare som påverkas av utbyggnaden. Mot den bakgrunden är det svårt att förstå Svenska kraftnäts motivering att ”komplexiteten i målet” och risken för fördröjning av ärendet på grund av överklaganden är tillräckliga skäl att utan djupare analys avfärda alternativet med en kabelförläggning av Sydlänken i sjön Vättern.

Därför vill jag ställa följande fråga till näringsministern:

Vad avser statsrådet att göra för att få till stånd en fördjupad studie av alternativet med kabelförläggning i Vättern innan Svenska kraftnäts styrelse beslutar om val av teknik för utbyggnaden av Sydlänken?