den 12 januari

Interpellation

2006/07:222 Regeringens hemlöshetsstrategi

av Egon Frid (v)

till statsrådet Maria Larsson (kd)

Det har kommit till min kännedom att regeringen avser att ta fram en strategi mot hemlösheten vilket i och för sig är lovvärt. Dessvärre saknar den borgerliga regeringen en helhetssyn på hemlöshetsproblematiken.

Samtidigt som regeringen i 2007 års budgetproposition väljer att helt montera ned produktionsstöden för byggandet av hyresrätter menar regeringen att det är möjligt att underlätta för utsatta grupper, till exempel psykiskt funktionshindrade, människor med missbruksproblem, unga med svag anknytning till bostadsmarknaden med flera, att få en egen lägenhet.

Regeringen har även öppnat möjligheten för kommunerna att sälja ut allmännyttan. Detta trots att det i praktiken bara är de kommunala bostadsbolagen som kan göra det möjligt för människor som saknar ekonomiska resurser eller som inte godkänns som låntagare att få en egen bostad.

Marknaden kan aldrig garantera alla människor rätten till en god bostad och en strategi mot hemlösheten gör följaktligen liten nytta om det inte finns några hyreslägenheter kvar. I själva verket leder den borgerliga regeringens obefintliga bostadspolitik till att ännu flera personer riskerar att bli hemlösa vilket är djupt oroande.

I stället för att ta ett helhetsgrepp på problemet med hemlöshet väljer regeringen att förminska bostadspolitiken till en fråga om behandling av människor med missbruksproblem. Regeringen väljer att inte se att långt ifrån alla hemlösa människor svarar mot schablonbilden av en missbrukande man. Det kan till exempel handla om vräkta barnfamiljer, kvinnor som är beroende av misshandlande män för att få tak över huvudet eller en asylsökande person som delar en enrumslägenhet med flera andra personer i samma situation.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

1. Hur avser statsrådet att verka för att alla människor ska garanteras rätten till en god bostad?

2. Avser statsrådet att ta ett helhetsgrepp på hemlöshetsfrågan kopplad till bostadspolitiken?