den 29 december
Interpellation
2006/07:207 Utsläppsrätter till fossilgas och skatt på
fjärrvärme
av Per Bolund
(mp)
till
näringsminister Maud Olofsson (c)
EU-kommissionen
underkände den svenska nationella fördelningsplanen den 29 november. Den
svenska tilldelningen ska nu minskas med 2,4 miljoner ton per år 2008–2012.
Ett
uppseendeväckande drag i den inlämnade planen är att Eons planerade
fossilgaskraftverk, Öresundsverket i Malmö, belönades med 100 % tilldelning,
trots att verket planeras för att under en stor del av året köras som
kondenskraftverk, varvid hälften av energin går förlorad. På samma sätt belönas
Göteborg Energis Ryaverket. Tillsammans kan dessa båda komma att öka de svenska
koldioxidutsläppen med nästan 2 miljoner ton.
Detta
kommer att göra det väldigt svårt att klara riksdagens klimatmål för 2010 och
2020.
Budskapet
med gratis tilldelning till gaskraftvärmeverken är utomordentligt tydligt. Det
är en belöning till dem som inte trott på att den svenska klimatpolitiken är
seriöst menad, utan att det går att lobba bort det som inte passar. De kraft-
och värmeproducenter som i stället ersatt fossila bränslen med biobränslen har
däremot inte fått några utsläppsrätter alls. Det är också svårt att inte se den
jättelika gratistilldelningen som ett generellt ställningstagande för
fossilgasutbyggnad.
Vad som
i hög grad förvärrar saken är den skattelättnad som planeras för så kallad
”högeffektiv” kraftvärme, om EU godkänner detta. Detta innebär att kraftvärmeverk
som Rya och Öresundsverket också slipper betala koldioxidskatt för den
bränsleanvändning som hänförs till fjärrvärmeproduktion. Det är dessutom mycket
oklart vad som egentligen avses med ”högeffektiv” kraftvärme, eftersom Eon
planerar att köra verket som elkraftverk och därmed förspilla värmen flera
tusen timmar per år. Ett sådant kraftverk är effektivt bara på ritningen, och stipulerade
89 % energiutnyttjande uppnås då bara tidvis. Över hela året blir
effektiviteten betydligt lägre, kanske nedåt 70 %. Om varken EU eller
regeringen agerar riskerar frågan att avgöras av Skatteverket om några år.
Detta är knappast en instans som är lämplig för att avgöra klimat- och
energipolitiken.
Genom
EU-kommissionens beslut får nu regeringen en chans att skära ned tilldelningen
för nya deltagare i handelssystemet. Detta ligger i linje med riksdagsbeslut
för den första handelsperioden och också i linje med propositionen och Flexmex 2-delegationens
betänkanden. Där finns en klar prioritet. Först ges utsläppsrätter till
industrins processutsläpp, sedan till industrin i övrigt och sist till kraft
och värme. Genom nolltilldelning för ny kraft och värme samt nedskärning av
tilldelning för befintlig kraft och värme skulle regeringens politik visa på en
kontinuitet ända från riksdagens första klimatbeslut 1988.
I
väntan på EU-kommissionens beslut om kraftvärmebeskattningen har regeringen
möjlighet att antingen dra tillbaka propositionen eller att åtminstone slå fast
att kravet på 89 % energieffektivitet ska gälla på årsbasis.
Den
förra regeringen agerade inkonsekvent när det gällde gasutbyggnad men föreföll
att mot slutet av mandatperioden allt klarare ta ställning mot en stor
utbyggnad av fossilgasen, exempelvis i klimatpropositionen och oljekommissionen.
I
opposition var Centern och Folkpartiet kritiska till en fossilgassatsning
utifrån klimat- och energipolitiska utgångspunkter. Den nya regeringen har
däremot inte klargjort sin position.
Mina
frågor till näringsministern är:
1. Hur avser ministern att verka för att minska
tilldelningen av utsläppsrätter i enlighet med vad EU-kommissionen beslutat?
2. När avser ministern att klargöra regeringens
position för eller mot en stor utbyggnad av fossilgasen?
3. Avser ministern att klargöra att skattebefrielse
för bränsledelen i så kallad högeffektiv kraftvärme ska
räknas på årsbasis?