den 29 december

Interpellation

2006/07:207 Utsläppsrätter till fossilgas och skatt på fjärrvärme

av Per Bolund (mp)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

EU-kommissionen underkände den svenska nationella fördelningsplanen den 29 november. Den svenska tilldelningen ska nu minskas med 2,4 miljoner ton per år 2008–2012.

Ett uppseendeväckande drag i den inlämnade planen är att Eons planerade fossilgaskraftverk, Öresundsverket i Malmö, belönades med 100 % tilldelning, trots att verket planeras för att under en stor del av året köras som kondenskraftverk, varvid hälften av energin går förlorad. På samma sätt belönas Göteborg Energis Ryaverket. Tillsammans kan dessa båda komma att öka de svenska koldioxidutsläppen med nästan 2 miljoner ton.

Detta kommer att göra det väldigt svårt att klara riksdagens klimatmål för 2010 och 2020.

Budskapet med gratis tilldelning till gaskraftvärmeverken är utomordentligt tydligt. Det är en belöning till dem som inte trott på att den svenska klimatpolitiken är seriöst menad, utan att det går att lobba bort det som inte passar. De kraft- och värmeproducenter som i stället ersatt fossila bränslen med biobränslen har däremot inte fått några utsläppsrätter alls. Det är också svårt att inte se den jättelika gratistilldelningen som ett generellt ställningstagande för fossilgasutbyggnad.

Vad som i hög grad förvärrar saken är den skattelättnad som planeras för så kallad ”högeffektiv” kraftvärme, om EU godkänner detta. Detta innebär att kraftvärmeverk som Rya och Öresundsverket också slipper betala koldioxidskatt för den bränsleanvändning som hänförs till fjärrvärmeproduktion. Det är dessutom mycket oklart vad som egentligen avses med ”högeffektiv” kraftvärme, eftersom Eon planerar att köra verket som elkraftverk och därmed förspilla värmen flera tusen timmar per år. Ett sådant kraftverk är effektivt bara på ritningen, och stipulerade 89 % energiutnyttjande uppnås då bara tidvis. Över hela året blir effektiviteten betydligt lägre, kanske nedåt 70 %. Om varken EU eller regeringen agerar riskerar frågan att avgöras av Skatteverket om några år. Detta är knappast en instans som är lämplig för att avgöra klimat- och energipolitiken.

Genom EU-kommissionens beslut får nu regeringen en chans att skära ned tilldelningen för nya deltagare i handelssystemet. Detta ligger i linje med riksdagsbeslut för den första handelsperioden och också i linje med propositionen och Flexmex 2-delegationens betänkanden. Där finns en klar prioritet. Först ges utsläppsrätter till industrins processutsläpp, sedan till industrin i övrigt och sist till kraft och värme. Genom nolltilldelning för ny kraft och värme samt nedskärning av tilldelning för befintlig kraft och värme skulle regeringens politik visa på en kontinuitet ända från riksdagens första klimatbeslut 1988.

I väntan på EU-kommissionens beslut om kraftvärmebeskattningen har regeringen möjlighet att antingen dra tillbaka propositionen eller att åtminstone slå fast att kravet på 89 % energieffektivitet ska gälla på årsbasis.

Den förra regeringen agerade inkonsekvent när det gällde gasutbyggnad men föreföll att mot slutet av mandatperioden allt klarare ta ställning mot en stor utbyggnad av fossilgasen, exempelvis i klimatpropositionen och oljekommissionen.

I opposition var Centern och Folkpartiet kritiska till en fossilgassatsning utifrån klimat- och energipolitiska utgångspunkter. Den nya regeringen har däremot inte klargjort sin position.

Mina frågor till näringsministern är:

1. Hur avser ministern att verka för att minska tilldelningen av utsläppsrätter i enlighet med vad EU-kommissionen beslutat?

2. När avser ministern att klargöra regeringens position för eller mot en stor utbyggnad av fossilgasen?

3. Avser ministern att klargöra att skattebefrielse för bränsledelen i så kallad högeffektiv kraftvärme ska räknas på årsbasis?