den 16 oktober
Interpellation
2006/07:19 Massarbetslöshet bland IT-tekniker i samband
med hem-pc-reformens avskaffande
av Monica Green (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Hem-pc-reformen har kallats för det kanske mest betydelsefulla IT-politiska
beslutet någonsin för att stärka Sveriges position som ledande IT-nation.
Reformen har under åren medverkat till att höja nivån på svenska folkets IT-kunskaper.
För många företag och deras anställda har hem-pc-reformen inneburit en
revolution i datamognad. Många har haft möjlighet att skaffa en modern dator
och utvecklats i sitt datorkunnande vilket har varit till stor hjälp för
företagen.
Alliansen har dock lovat att
avskaffa hem-pc-reformen. Resultaten av ett avskaffande av denna reform kommer
att bli förödande. Först och främst på kort sikt räknat i antalet minskade
arbetstillfällen. Minst 3 000 heltidstjänster försvinner och det berör
sammanlagt ca 4 400 personer inom service, installation och support. Den
stora merparten av dessa jobb finns utanför storstäderna, och hälften av de
berörda är ungdomar. Avskaffandet av hem-pc-reformen slår alltså hårdast mot
dem som ofta redan är förlorare, det vill säga boende i glesbygd och unga.
I slutändan är ett avskaffande av
hem-pc-reformen också ett ideologiskt ställningstagande mot det moderna IT-samhället
och mot att Sverige har en ledande position i världen när det gäller
användandet av ny teknik. Alliansregeringen vill avskaffa en IT-folkbildningsreform
för att kunna införa skattesubventioner till dem som har råd att anställa
hembiträden. Från att i dessa globaliseringens tider konkurrera på
världsmarknaden med hög teknologisk kompetens vill den nya regeringen att
Sverige ska konkurrera med städkunskaper. Städkunskaper i all ära, men Sveriges
framtida konkurrenskraft borde inte baseras på just den branschen.
Alliansregeringen grundar sitt
ställningstagande på Statskontorets beräkningar av vad hem-pc-reformen kostar
för stat och kommun. Statskontoret kommer fram till att de beräknade uteblivna
skatteintäkterna hänförliga till reformen uppgår till 5,2@7,7 miljarder kronor.
Men Statskontoret har tyvärr ett antal fel i sina beräkningar. Statskontoret
räknar exempelvis inte med att företag som köper datorer åt sina anställda
också betalar moms på summan.
Budgetförstärkningen för statens
del vid en avskaffad reform skulle första året uppgå till ca 150 miljoner
kronor, räknat på en omsättning som utgår från årsförsäljningen 2004. Mer än så
är det inte. Och om de i dag momsbefriade hem-pc-arbetsgivarna @ offentliga
myndigheter @ också skulle börja betala moms skulle statens besparing minskas
ytterligare, till ca 15 miljoner kronor.
Statskontoret kallar också hem-pc-avdraget
för en ”subvention”, men avdraget är en laglig skattereduktion som
innebär att den enskilde betalar mindre skatt än annars. Man påstår att hem-pc-reformen
”trängt undan vanliga datorleveranser” och att reformen innebar
”en tidigareläggning av datoranskaffning” i många svenska hushåll.
Fakta är att under reformens första år (1998) såldes över en halv miljon datorer
inom ramen för reformen. Därefter sjönk försäljningen av naturliga skäl, för
att därefter ganska väl följa treårscykler som sammanfaller med förnyande av
treårsavtalen.
När det gäller digitala klyftor
anser Statskontoret förvånansvärt nog att det inte är ”tillgången i
sig” som är det intressanta. Man hänvisar till att tillgången kan
anordnas med kollektiva datorresurser på exempelvis bibliotek och
medborgarkontor. Det skulle innebära att eftersatta grupper hänvisades till
öppettider och begränsad användartid samt en förutbestämd typ av hård- och
mjukvara som inte ger möjlighet för den enskilde att upptäcka och experimentera
på egen hand och därmed få ett mer naturligt förhållande till dator- och
IT-världen.
De digitala klyftorna mellan olika
befolkningsgrupper har utjämnats rejält till följd av hem-pc-reformen. Och Statskontorets
egen kartläggning visar att det fortfarande finns en betydande ojämlikhet i
dator- och Internettillgång mellan olika grupper. Statskontoret drar slutsatsen
att datorbranschens snabba utveckling gör att det kan vara ”bättre för
många att vänta” på enklare och billigare teknologi. Man säger också att
reformen innebär en risk för att den enskilde överinvesterar.
I en bransch med så snabb
teknikutveckling som datorbranschen finns det sällan något att förlora på att
redan från start investera i en något modernare maskin än man tänkt sig.
Utvecklingen kommer i vilket fall som helst att göra att den inom några år bör
uppgraderas. Dessutom är risken för överkonsumtion mindre sedan avdragsrätten
begränsades till 10 000 kr per år.
Statskontoret betraktar de
IT-politiska effekterna av ett borttaget hem-pc-avdrag som
”försumbara” eftersom nettoeffekten av ytterligare försålda hem-pc
är avtagande. Det är ett perspektiv som bortser från datorernas kontinuerliga
uppgraderingsbehov. En jämförelse skulle vara att argumentera för att den
enskilde bilägaren aldrig mer behöver köpa någon bil, eftersom han redan har
en.
Möjligheten att ha en egen dator
hemma ska inte vara endast dem förunnad som har goda ekonomiska möjligheter.
Även om den fasta utrustningen har blivit betydligt bättre och betydligt
billigare är det fortfarande alltför dyrt för väldigt många. Redan nu är exempelvis
möjligheten att klara av IT-verktygen ett måste i grundskolan. Utan dator hemma
kommer vissa elever att hamna på efterkälken redan från början.
Slutligen konstaterar Statskontoret
att det är svårt att rikta stöd till vissa eftersatta grupper. Det är riktigt,
men just därför borde ett generellt hem-pc-avdrag vara det naturliga steget för
att utveckla hem-pc-reformen.
Ett avskaffande kommer i stället
att leda till att det utanförskap som alliansen sagt sig vilja motverka breder
ut sig på ytterligare fronter.
Med hänvisning till ovanstående
frågar jag:
1. Vad avser ministern att göra för alla de IT-tekniker och andra som
blir arbetslösa när hem-pc-reformen avskaffas?
2. Vad
avser ministern att göra för att Sverige även i fortsättningen ska ligga i
framkant när det gäller IT-kunskap?