den 20 december

Interpellation

2006/07:180 Ändringar i gymnasieskolan

av Magdalena Streijffert (s)

till statsrådet Jan Björklund (fp)

Den borgerliga alliansen vill göra en omfattande omläggning av svensk utbildningspolitik. Jag kommer i min fråga att rikta in mig på den del som rör gymnasieskolan.

Gymnasiet kommer, enligt skolminister Jan Björklund, att delas upp i tre huvudinriktningar: en inriktning som leder till gymnasieexamen med högskolebehörighet, en inriktning som leder till yrkesexamen och en inriktning som leder till lärlingsexamen eller gesällbrev. Elever som läser program med yrkes- eller lärlingsinriktning får själva välja om de vill läsa in teoretisk högskolebehörighet eller inte.

Detta förslag innebär att unga människor redan vid 15 års ålder behöver bestämma sig för vad de vill jobba med i sitt liv, eftersom den nya regeringen också försvårar för personer som vill läsa in högskolebehörighet genom att dra ned på komvux. Den borgerliga regeringen ställer också mindre krav på de personer som läser en yrkesutbildning eller tar en yrkesexamen, något som branscherna vänder sig helt emot då matematik, svenska och engelska är nödvändiga för att utföra de flesta arbeten i dag.

Jag var på besök på Plönningeskolan för några veckor sedan. Plönningeskolan har tillsammans med Munkagårdsskolan yrkesutbildningar riktade mot bland annat naturbruk, hästsport, floristyrket och jordbruk. Tillsammans har de drygt 700 elever, uppdelade på 360 elever på Plönningeskolan och 340 elever på Munkagårdsskolan. Till dessa skolor söker sig ungdomar från hela Sverige, ungdomar som har väldigt bra betyg och höga ambitioner. Skolorna har högst snitt i hela Halland. Många vill läsa vidare till exempelvis veterinär eller agronom. Vi träffade rektorn på skolan som var mycket bekymrad. Skulle förslaget om uppdelad gymnasieskola gå igenom skulle de grundläggande ämnen som ger högskolebehörighet, det vill säga matematik, svenska och engelska, vara frivilliga för eleverna på Plönninge- och Munkagårdsskolorna. Det skulle betyda för skolorna att de inte skulle ha möjlighet att erbjuda dessa ämnen eftersom elevunderlaget skulle bli för litet. Unga människor med höga ambitioner och stort intresse skulle antingen tvingas välja bort dessa program eller tvingas välja bort dessa kärnämnen och om de har tur kunna läsa upp dessa på komvux, något som skulle vara en belastning både för individen och för samhället.

LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, var också med oss på besöket. Även de var kritiska till att ta bort ovan nämnda ämnen för yrkesutbildningarna inom deras område. Många av maskinerna har blivit datoriserade, och genom EU-regler och ansökningar kräver dessa yrken att man har läst engelska, matematik och svenska för att klara av jobben på ett bra sätt.

Mina två frågor till skolministern är då följande:

1. Avser skolministern att verka för att de skolor som har yrkesutbildningar, som vill erbjuda sina elever matematik, svenska och engelska, kompenseras om elevunderlaget skulle vara för litet?

2. Avser skolministern att stå fast vid att det ställs mindre krav på eleverna som går en yrkesutbildning, när branscherna säger att dessa yrken kräver matematik, svenska och engelska, och vad är skälen för statsrådets ställningstagande?