den 20 december
Interpellation
2006/07:180 Ändringar i gymnasieskolan
av Magdalena
Streijffert (s)
till
statsrådet Jan Björklund (fp)
Den
borgerliga alliansen vill göra en omfattande omläggning av svensk
utbildningspolitik. Jag kommer i min fråga att rikta in mig på den del som rör
gymnasieskolan.
Gymnasiet
kommer, enligt skolminister Jan Björklund, att delas upp i tre
huvudinriktningar: en inriktning som leder till gymnasieexamen med
högskolebehörighet, en inriktning som leder till yrkesexamen och en inriktning
som leder till lärlingsexamen eller gesällbrev. Elever som läser program med
yrkes- eller lärlingsinriktning får själva välja om de vill läsa in teoretisk
högskolebehörighet eller inte.
Detta
förslag innebär att unga människor redan vid 15 års ålder behöver bestämma sig
för vad de vill jobba med i sitt liv, eftersom den nya regeringen också
försvårar för personer som vill läsa in högskolebehörighet genom att dra ned på
komvux. Den borgerliga regeringen ställer också mindre krav på de personer som
läser en yrkesutbildning eller tar en yrkesexamen, något som branscherna vänder
sig helt emot då matematik, svenska och engelska är nödvändiga för att utföra
de flesta arbeten i dag.
Jag var
på besök på Plönningeskolan för några veckor sedan. Plönningeskolan har
tillsammans med Munkagårdsskolan yrkesutbildningar riktade mot bland annat
naturbruk, hästsport, floristyrket och jordbruk. Tillsammans har de drygt 700
elever, uppdelade på 360 elever på Plönningeskolan och 340 elever på
Munkagårdsskolan. Till dessa skolor söker sig ungdomar från hela Sverige,
ungdomar som har väldigt bra betyg och höga ambitioner. Skolorna har högst
snitt i hela Halland. Många vill läsa vidare till exempelvis veterinär eller
agronom. Vi träffade rektorn på skolan som var mycket bekymrad. Skulle
förslaget om uppdelad gymnasieskola gå igenom skulle de grundläggande ämnen som
ger högskolebehörighet, det vill säga matematik, svenska och engelska, vara
frivilliga för eleverna på Plönninge- och Munkagårdsskolorna. Det skulle betyda
för skolorna att de inte skulle ha möjlighet att erbjuda dessa ämnen eftersom
elevunderlaget skulle bli för litet. Unga människor med höga ambitioner och
stort intresse skulle antingen tvingas välja bort dessa program eller tvingas
välja bort dessa kärnämnen och om de har tur kunna läsa upp dessa på komvux, något
som skulle vara en belastning både för individen och för samhället.
LRF,
Lantbrukarnas Riksförbund, var också med oss på besöket. Även de var kritiska
till att ta bort ovan nämnda ämnen för yrkesutbildningarna inom deras område. Många
av maskinerna har blivit datoriserade, och genom EU-regler och ansökningar
kräver dessa yrken att man har läst engelska, matematik och svenska för att klara
av jobben på ett bra sätt.
Mina
två frågor till skolministern är då följande:
1. Avser skolministern att verka för att de skolor
som har yrkesutbildningar, som vill erbjuda sina elever matematik, svenska och
engelska, kompenseras om elevunderlaget skulle vara för litet?
2. Avser skolministern att stå fast vid att det
ställs mindre krav på eleverna som går en yrkesutbildning, när branscherna
säger att dessa yrken kräver matematik, svenska och engelska, och vad är skälen
för statsrådets ställningstagande?