den 13 oktober

Interpellation

2006/07:18 Skolan i regeringsförklaringen

av Rossana Dinamarca (v)

till statsrådet Jan Björklund (fp)

Ökade kunskaper menar regeringen är en förutsättning för att öka konkurrenskraften. Dock sträcker sig inte ambitionen längre än till grundskolan. Det verkar inte finnas någon ambition att vidareutveckla förskolan; kunskapskraven i gymnasieskolan sänks; det finns inga satsningar på vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning och ingen ytterligare utbyggnad kommer att genomföras av högskolan @ trots att de stora årskullarna från 1990-talets början snart är redo att påbörja högskoleutbildning.

De åtgärder inom utbildningspolitiken som aviseras i regeringsförklaringen kommer därför att leda till att den generella utbildningsnivån kommer att sänkas. Det är fel väg att gå när allt talar för att den framtida arbetsmarknaden kommer att ställa högre krav på utbildning. Det är också ett hot mot demokratin eftersom ett aktivt deltagande i samhällslivet också ställer allt högre krav på människors kunskaper.

De åtgärder för att öka grundskoleelevers kunskaper som beskrivs i regeringsförklaringen @ bland annat med betyg i fler steg redan från årskurs 6 @ tyder på en snäv syn på kunskap och att kunskapen alltid är enkel att mäta. Det tycks som om den borgerliga regeringen har glömt att det finns en läroplan som innehåller både uppnåendemål och strävansmål.

Hur ska eleverna till exempel kunna utveckla sin nyfikenhet och lust att lära när allt de gör ska bedömas och betygsättas? I vilken utsträckning kan eleverna lära sig att arbeta tillsammans med andra om betygshetsen och konkurrensen ökar? Vilken elev kan lära sig att tänka kritiskt samt diskutera och argumentera under hotet att få ett negativt omdöme om sitt uppförande i skolan?

Vidare säger sig regeringen vilja utveckla arbetet med skolans värdegrund, men nämner ingenting om hur detta konkret ska genomföras. Det behövs utökade satsningar för att skapa jämställdhet exempelvis genom att alla skolor blir skyldiga att erbjuda kurser i feministiskt självförsvar. Även skolans demokratiuppdrag behöver vidareutvecklas. Särskilt behöver elevernas praktiska erfarenheter av demokrati förstärkas genom att utveckla elevinflytandet.

Det är givetvis positivt att regeringen har uppmärksammat att skollagen föreskriver att elever har rätt till stöd. Det vore ännu mer positivt om skolan dessutom kunde få mer resurser, för att bland annat anställa fler lärare, så att beslut om stöd till elever som har behov kan fattas på pedagogiska grunder och inte ekonomiska. Det är också en fråga om hur de befintliga resurserna fördelas. Dessvärre gör dagens resursfördelningssystem med kommunal skolpeng och möjlighet att välja skola att skolornas och elevernas behov inte tillåts styra var pengarna hamnar.

Villkoren för kommunala och fristående skolor ska enligt regeringen vara lika. Det bör innebära att lagstiftningen kommer att skärpas på de områden där fristående skolor har en gynnad ställning framför de kommunala skolorna. Till exempel kan fristående skolor neka att ta emot en elev om det innebär att det uppstår betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för skolan.

En kommun kan inte neka att ta emot elever utan har en skyldighet att erbjuda alla plats i en skola. För att de kommunala skolorna inte ska missgynnas i förhållande till de fristående skolorna bör därför reglerna för bidrag till fristående skolor förändras så att kommunens så kallade skolpliktskostnader inte får ingå i bidragen till de fristående skolorna. Ett annat exempel där det nuvarande regelverket inte ger lika villkor för kommunala och fristående skolor är att allmänhetens insyn i de fristående skolornas verksamhet är begränsad till den ekonomiska redovisningen.

Jag vill ställa följande frågor till statsrådet Jan Björklund:

1. Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att utveckla verksamheten i förskolan?

2. Kommer statsrådet att verka för att utveckla vuxenutbildningen och den eftergymnasiala yrkesutbildningen?

3. Kommer statsrådet att medverka till att genomföra de redan beslutade och påbörjade förändringarna av vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning?

4. Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att skolan ska kunna utföra sina andra uppdrag, utöver uppnåendemålen, som nämns i läroplanen?

5. Kommer statsrådet att verka för att skolan får mer resurser för att exempelvis anställa fler lärare?

6. Kommer statsrådet att verka för att skolans resurser omfördelas för att ge alla elever det stöd de har behov av?

7. Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att förbättra arbetet med jämställdhet i skolan?

8. Kommer statsrådet att medverka till att alla flickor i grundskolans senare årskurser och i gymnasieskolan erbjuds utbildning i feministiskt självförsvar?

9. Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att förstärka elevinflytandet i skolan och därigenom utveckla elevernas praktiska kunskaper och erfarenheter av demokrati?

10. Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att förändra reglerna för de fristående skolorna så att de kommunala skolorna kan få samma förutsättningar?