den 15 december
Interpellation
2006/07:164 Våldsutsatta kvinnor
av Veronica
Palm (s)
till
socialminister Göran Hägglund (kd)
Sverige
i dag har den kanske skarpaste lagstiftningen i världen mot mäns våld mot
kvinnor och åtskilliga utbildningssatsningar har inletts. Men en kartläggning
utförd att Rikskvinnocentrum visar att det är stora skillnader i
omhändertagandet av misshandlade och våldtagna kvinnor i de olika landstingen.
Sammanlagt har man mätt tio olika aktiviteter som rör vården av våldsutsatta
kvinnor. Hälften av landstingen saknar handlingsplan, policy och vårdprogram
för våldsutsatta kvinnor.
Författarna
till kartläggningen säger själva att kvinnor som är utsatta för våld och söker
vård ofrivilligt deltar i ett geografiskt lotteri. Så får det inte vara.
Personal
som möter våldsutsatta kvinnor måste kunna göra det professionellt. Det kräver
kunskap om egna värderingar och attityder – att inte överordna sig och tro sig
veta bättre än kvinnan vad som är bäst för henne. Det gäller att våga fråga om
någon betett sig kränkande och utsatt henne för våld, om kvinnan inte själv
berättar om orsakerna till skadorna. Att kunna lyssna och tro på henne om hon
själv väljer att avslöja sin historia är avgörande. Många kvinnor är
misstänksamma mot samhället och tror inte att det finns hjälp att få eller att
det ska leda till någon förbättring.
Det här
är ett stort problem då kvinnor som söker vård måste kunna känna sig trygga i
att de får rätt bemötande och rätt behandling oavsett var i landet man bor. Min
fråga till socialministern är således:
Hur ser
socialministern på det här problemet och vad avser ministern att göra för att
minska skillnaderna mellan landstingen och förbättra vården inom de landsting
där det finns brister i dag?