den 15 december

Interpellation

2006/07:164 Våldsutsatta kvinnor

av Veronica Palm (s)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Sverige i dag har den kanske skarpaste lagstiftningen i världen mot mäns våld mot kvinnor och åtskilliga utbildningssatsningar har inletts. Men en kartläggning utförd att Rikskvinnocentrum visar att det är stora skillnader i omhändertagandet av misshandlade och våldtagna kvinnor i de olika landstingen. Sammanlagt har man mätt tio olika aktiviteter som rör vården av våldsutsatta kvinnor. Hälften av landstingen saknar handlingsplan, policy och vårdprogram för våldsutsatta kvinnor.

Författarna till kartläggningen säger själva att kvinnor som är utsatta för våld och söker vård ofrivilligt deltar i ett geografiskt lotteri. Så får det inte vara.

Personal som möter våldsutsatta kvinnor måste kunna göra det professionellt. Det kräver kunskap om egna värderingar och attityder – att inte överordna sig och tro sig veta bättre än kvinnan vad som är bäst för henne. Det gäller att våga fråga om någon betett sig kränkande och utsatt henne för våld, om kvinnan inte själv berättar om orsakerna till skadorna. Att kunna lyssna och tro på henne om hon själv väljer att avslöja sin historia är avgörande. Många kvinnor är misstänksamma mot samhället och tror inte att det finns hjälp att få eller att det ska leda till någon förbättring.

Det här är ett stort problem då kvinnor som söker vård måste kunna känna sig trygga i att de får rätt bemötande och rätt behandling oavsett var i landet man bor. Min fråga till socialministern är således:

Hur ser socialministern på det här problemet och vad avser ministern att göra för att minska skillnaderna mellan landstingen och förbättra vården inom de landsting där det finns brister i dag?