den 30 november

Interpellation

2006/07:111 Förebyggande arbetsmiljöarbete

av Torbjörn Björlund (v)

till statsrådet Sven Otto Littorin (m)

I regeringens budgetproposition sägs under verksamhetsområde Arbetsmiljö: ”Inriktningen måste vara att förhindra ohälsa, utslagning och utestängning från arbetet genom förebyggande åtgärder innan sjukskrivning har blivit ett faktum.” Man kan bara instämma i detta.

De senaste åren har påvisat en minskning av arbetssjukdomar och arbetsolyckor, detta bland annat som ett resultat av satsningar på att utbilda skyddsombud och att förstärka Arbetsmiljöverkets tillsyn. Arbetsmiljöverket har ökat antalet besök ute på arbetsplatserna, flera inspektionsmeddelanden har skrivits. Av särskild vikt är att inspektörer och regionala skyddsombud kan ge stöd och information till mindre arbetsplatser.

Trots flera positiva resultat av dessa satsningar finns många problem i arbetslivet. Arbetsmiljöverket presenterade på årets arbetsmiljöriksdag en rapport om ungas arbetsmiljösituation. Här kunde påvisas grundläggande problem i arbetsmiljöarbetet. Unga med ingen eller liten arbetslivserfarenhet har ett särskilt behov av att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar. Unga har också oftare otryggare anställningsförhållanden som innebär mindre kompetensutveckling samt utanförskap i det lokala arbetsmiljöarbetet. Personer med otrygga anställningsförhållanden är också mindre benägna att påpeka brister i arbetsmiljön. Tre unga grabbar dog i somras i arbetet.

Kvinnor har fortfarande högre sjuktal än män. Enligt Arbetsmiljöverkets senaste besvärsundersökning ligger kvinnor ca 5 % högre än män i arbetsrelaterade besvär, detta trots en nedgång de senaste åren. Det är stor risk att arbetsrelaterade besvär i framtiden leder till sjukskrivning.

I bara 25@30 % av fallen har besvären lett till åtgärder på arbetsplatsen.

Oftast handlar det om typiska besvär i rörelseorganen även om nya ohälsoproblem ökar såsom stress, sömnproblem med mera. Det finns även långsiktigt svårbedömda problem kring kemiska hälsorisker, till exempel isocyanater som både behöver beforskas och ha skärpt tillsyn.

I årets budgetproposition sägs att Arbetsmiljöverket ska ges ett ändrat och begränsat uppdrag. Vari detta begränsade uppdrag består vet riksdagen ännu inte. Riksdagen vet inte vilka konsekvenser regeringens drastiska förslag på budgetnedskärningar innebär. Risken är att de senaste årens positiva utveckling bryts och att arbetsolyckor och arbetssjukdomar ökar. Beslut om mål och medel bör höra ihop, inte minst ur ett demokratiperspektiv. Utvärdering av måluppfyllelse underlättas om riksdagen vet vad målet är.

I Norrbotten har skyddsombud tagit initiativ till ett upprop som bland annat kräver en konsekvensanalys av vad nedskärningarna av arbetsmiljöarbetet innebär, detta innan riksdagen tar beslut om budget. I detta kan man bara instämma. Företrädare för över 200 000 medlemmar stöder uppropet. Skyddsombuden i Norrbotten och andra bör få ett svar av arbetsmarknadsministern snarast. Kommer det en konsekvensanalys före riksdagens beslut om budgetpropositionen?

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

1. Vilka mål kommer statsrådet att verka för när det gäller de ungas arbetsmiljö?

2. Vilka mål kommer statsrådet att verka för när det gäller kvinnors ohälsa?

3. Vilka mål kommer statsrådet att verka för när det gäller det förebyggande arbetsmiljöarbetet?

4. Vad ämnar statsrådet göra om de arbetsrelaterade besvären ökar?