den 30 november
Interpellation
2006/07:111
Förebyggande arbetsmiljöarbete
av Torbjörn
Björlund (v)
till
statsrådet Sven Otto Littorin (m)
I
regeringens budgetproposition sägs under verksamhetsområde Arbetsmiljö: ”Inriktningen
måste vara att förhindra ohälsa, utslagning och utestängning från arbetet genom
förebyggande åtgärder innan sjukskrivning har blivit ett faktum.” Man kan bara
instämma i detta.
De senaste åren har
påvisat en minskning av arbetssjukdomar och arbetsolyckor, detta bland annat
som ett resultat av satsningar på att utbilda skyddsombud och att förstärka
Arbetsmiljöverkets tillsyn. Arbetsmiljöverket har ökat antalet besök ute på
arbetsplatserna, flera inspektionsmeddelanden har skrivits. Av särskild vikt är
att inspektörer och regionala skyddsombud kan ge stöd och information till
mindre arbetsplatser.
Trots flera positiva
resultat av dessa satsningar finns många problem i arbetslivet.
Arbetsmiljöverket presenterade på årets arbetsmiljöriksdag en rapport om ungas
arbetsmiljösituation. Här kunde påvisas grundläggande problem i
arbetsmiljöarbetet. Unga med ingen eller liten arbetslivserfarenhet har ett
särskilt behov av att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar. Unga har
också oftare otryggare anställningsförhållanden som innebär mindre kompetensutveckling
samt utanförskap i det lokala arbetsmiljöarbetet. Personer med otrygga
anställningsförhållanden är också mindre benägna att påpeka brister i
arbetsmiljön. Tre unga grabbar dog i somras i arbetet.
Kvinnor har fortfarande
högre sjuktal än män. Enligt Arbetsmiljöverkets senaste besvärsundersökning
ligger kvinnor ca 5 % högre än män i arbetsrelaterade besvär, detta trots
en nedgång de senaste åren. Det är stor risk att arbetsrelaterade besvär i
framtiden leder till sjukskrivning.
I bara 25@30 % av
fallen har besvären lett till åtgärder på arbetsplatsen.
Oftast handlar det om
typiska besvär i rörelseorganen även om nya ohälsoproblem ökar såsom stress,
sömnproblem med mera. Det finns även långsiktigt svårbedömda problem kring
kemiska hälsorisker, till exempel isocyanater som både behöver beforskas och ha
skärpt tillsyn.
I årets budgetproposition sägs
att Arbetsmiljöverket ska ges ett ändrat och begränsat uppdrag. Vari detta
begränsade uppdrag består vet riksdagen ännu inte. Riksdagen vet inte vilka
konsekvenser regeringens drastiska förslag på budgetnedskärningar innebär.
Risken är att de senaste årens positiva utveckling bryts och att arbetsolyckor
och arbetssjukdomar ökar. Beslut om mål och medel bör höra ihop, inte minst ur
ett demokratiperspektiv. Utvärdering av måluppfyllelse underlättas om riksdagen
vet vad målet är.
I Norrbotten har
skyddsombud tagit initiativ till ett upprop som bland annat kräver en
konsekvensanalys av vad nedskärningarna av arbetsmiljöarbetet innebär, detta
innan riksdagen tar beslut om budget. I detta kan man bara instämma.
Företrädare för över 200 000 medlemmar stöder uppropet. Skyddsombuden i
Norrbotten och andra bör få ett svar av arbetsmarknadsministern snarast. Kommer
det en konsekvensanalys före riksdagens beslut om budgetpropositionen?
Med anledning av
ovanstående vill jag fråga statsrådet:
1. Vilka mål kommer statsrådet att verka för när det gäller
de ungas arbetsmiljö?
2. Vilka mål kommer statsrådet att verka för när det gäller
kvinnors ohälsa?
3. Vilka mål kommer statsrådet att verka för när det gäller
det förebyggande arbetsmiljöarbetet?
4. Vad ämnar statsrådet göra om de
arbetsrelaterade besvären ökar?