Redogörelse till riksdagen 2006/07:RS2

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2006

Riksdagsstyrelsen

Riksdagsstyrelsen har vid sammanträde den 14 februari 2007 fastställt årsredovisningen avseende 2006 års verksamhet.

Riksdagsstyrelsens ledamöter 2006

Per Westerberg (m), Britt Bohlin Olsson (s), Lars Lindblad (m),
talman    
(ordförande)    
Leif Jakobsson (s), Margareta Pålsson (m), Berit Andnor (s),
Morgan Johansson (s), Hillevi Engström (m), Roger Tiefensee (c),
Johan Pehrson (fp), Margareta Israelsson (s)  

Föredragande i riksdagsstyrelsen

Anders Forsberg

(riksdagsdirektör)

1

2006/07:RS2

Innehållsförteckning

Riksdagsstyrelsen ............................................................................................ 1
Innehållsförteckning........................................................................................ 2
1 Året som gått i sammandrag...................................................................... 3
2 Resultatredovisning ................................................................................... 5
  2.1 Utgångspunkter.................................................................................... 5
  2.2 Återrapporteringskrav, uppdrag och satsningsområden m.m............... 7
  2.3 Verksamhetens resultat...................................................................... 14
  2.4 Verksamhetsgren Stödet till beslutsprocessen ................................... 15
  2.5 Verksamhetsgren Service och förvaltning......................................... 23
  2.6 Verksamhetsgren Information till allmänheten.................................. 28
  2.7 Verksamhetsgren Internationell verksamhet...................................... 38
  2.8 Ekonomiska förutsättningar............................................................... 41
  2.9 Organisation och personal ................................................................. 44
3 Finansiell redovisning ............................................................................. 53
  3.1 Resultaträkning.................................................................................. 53
  3.2 Balansräkning.................................................................................... 54
  3.3 Anslagsredovisning ........................................................................... 56
  3.4 Finansieringsanalys ........................................................................... 57
  3.5 Tilläggsupplysningar och noter ......................................................... 59
  3.6 Sammanställning över väsentliga uppgifter....................................... 68
4 Internrevisors rapport .............................................................................. 70
5 Bilaga till årsredovisningen..................................................................... 71

2

2006/07:RS2

1 Året som gått i sammandrag

Förändringar präglade riksdagens och riksdagsförvaltningens arbete år 2006. Ett stort antal ledamöter lämnade riksdagen i samband med valet i september 2006, och många helt nya ledamöter tog plats. Regeringsskiftet i oktober ledde till ytterligare förändringar i riksdagens sammansättning. Valet och regeringsskiftet innebar även personförändringar och förändrade ekonomiska villkor för många partikanslier.

Riksdagsförvaltningen har arbetat för att förändringarna har kunnat genomföras så smidigt och snabbt som möjligt. Arbetet har varit brett och omfattat större delar av förvaltningens verksamhet från information och service till ledamöter som avgått till att introducera de nya ledamöterna. Det har handlat både om praktiska frågor som arbetsrum, boende, resor och ersättningar, ny teknisk utrustning m.m. och om information om arbetet och uppdraget i riksdagen. De utvärderingar som hittills gjorts visar att övergången mellan den gamla och nya riksdagen i stort sett fungerat bra både ur avgående och nya ledamöters perspektiv. Förvaltningens satsningar på information och service kring valet har således fallit väl ut.

Allmänhetens intresse för valet var stort, vilket antalet besökare på riksdagens webbplats visar.

Riksdagens webbplats utsågs också av tidningen Internetworld till Sveriges bästa myndighetswebbplats. Aldrig tidigare har intresset för riksdagens skol- och studiematerial varit så stort som vid detta val.

Regeringsskiftet innebar också en ny situation i riksdagsarbetet med en regering i majoritetsställning för första gången sedan 1982. Den nya budgetprocessen prövades för första gången efter ett val med regeringsskifte. Tidsramarna för behandlingen av budgetpropositionen blev visserligen snäva, men statsbudgeten kunde liksom tidigare år fastställas före juluppehållet. Situationen var en helt annan under våren 2006 då riksdagsarbetet präglades av att det var det sista riksmötet under valperioden. Ett rekordstort antal ärenden behandlades, vilket bl.a. innebar att riksdagstrycket för riksmötet 2005/06 uppgick till drygt 94 000 sidor, vilket var betydligt högre än tidigare år. Då en stor andel av propositionerna avlämnades först i mars 2006 blev arbetsbelastningen i många utskott mycket hög under senvåren. Riksdagsarbetet kunde dock slutföras i tid som planerat.

Riksdagen beslutade år 2006 (2005/06:RS3, 2005/06:KU21, 2006/07:KU3) om vissa förändringar i riksdagsarbetet på grundval av riksdagskommitténs förslag. Beslutet innebar bl.a. en ny ordning för riksdagens beredning av EU- frågor, ökat fokus på forsknings- och framtidsfrågor samt på uppföljning och utvärdering av riksdagens beslut. Beslutet innebär också att det interparlamentariska samarbetet ska integreras bättre med det ordinarie riksdagsarbetet och att åtgärder bör vidtas för att förenkla motionshanteringen. Antalet utskott minskade i och med att bostads- och lagutskotten lades ned och ett nytt ut-

3

2006/07:RS2 ÅRET SOM GÅTT I SAMMANDRAG

skott, civilutskottet, skapades. Genomförandet av riksdagens beslut har skett med stor delaktighet av personal från utskottsorganisationen. De flesta förändringarna trädde i kraft i samband med den nya valperioden utom vad gäller EU-arbetet som träder i kraft den 1 januari 2007. Genomförandearbetet kommer att kontinuerligt följas upp och utvärderas.

Även på det administrativa området har det skett stora förändringar. Nya regler om ledamöternas ekonomiska villkor 2006 (2005/06:RS4) trädde i kraft under året. Arbetet med att utforma och genomföra det nya regelverket har varit omfattande. I praktiken innebär det vissa förenklingar i hanteringen för både ledamöter och förvaltning. Konsekvenserna av de nya reglerna för ledamöternas del ska nu följas upp och utvärderas. En ny lag för ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för bl.a. riksdagsförvaltningen, antogs av riksdagen (SFS 2006:999) och träder i kraft den 1 januari 2007

Det mest synliga tecknet på förändringar i riksdagen är den nya plenisalen som byggdes om och möblerades om under sommaruppehållet under stark tidspress. För att arbetet skulle kunna fullföljas under sommaruppehållet fick andrakammarsalen tjänstgöra som plenisal under de två sista veckorna före uppehållet. Den nyrenoverade plenisalen togs i bruk vid riksdagens första sammanträde efter valet. En sidoeffekt av evakueringen till andrakammarsalen blev att rutiner nu finns för kammarens arbete i en alternativ plenisal, t.ex. i händelse av kris. Flera andra större ombyggnads- och renoveringsarbeten har påbörjats eller avslutats under året, bl.a. har arbeten påbörjats för att underlätta tillträde till lokalerna för personer med funktionshinder. Det stora projektet med en tätskärm för att stabilisera grundvattennivån under riksbyggnaderna färdigställdes under året. Det hela har hittills visat sig få önskad effekt.

En för förvaltningen gemensam värdegrund har fastställts. Värdegrunden ska vara vägledande och utgöra en grund för diskussioner om utvecklingen av arbetet inom förvaltningen. Några av ledorden i värdegrunden är att i mötet med ledamöter, allmänhet och arbetskamrater ska arbetet präglas av opartiskhet, saklighet, integritet, öppenhet, ansvarstagande, samarbetsanda, omtanke och respekt för allas lika värde

Sammanfattningsvis kan sägas att riksdagsförvaltningen under år 2006 i allt väsentligt fullgjort sina åtaganden i enlighet med uppställda mål och uppdrag i anslagsdirektivet.

4

2006/07:RS2

2 Resultatredovisning

2.1Utgångspunkter

Styrning och ledning

Riksdagens arbete bedrivs i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och riksdagsbeslut om arbetets inriktning. Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras därutöver i instruktionen för förvaltningen och annan lagstiftning och föreskrifter på riksdagsområdet.

Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen med talmannen som ordförande och tio ledamöter valda av riksdagen. Styrelsen överlägger om planeringen av riksdagsarbetet och beslutar i större ärenden som rör förvaltningen eller riksdagens internationella verksamhet. I riksdagsstyrelsens sammanträden deltar även de vice talmännen och gruppledare för de mindre partier som inte är representerade i styrelsen samt riksdagsdirektören, som är chef för förvaltningen. Under styrelsen leder riksdagsdirektören rådet för ledamotsnära frågor. Rådet tar upp administrativa frågor som är av särskilt intresse för ledamöterna.

Talmannen leder riksdagens arbete. Talmannen samråder med partiernas gruppledare i frågor som rör riksdagsarbetet. I ordförandekonferensen överlägger talmannen med utskottens och EU-nämndens ordförande i frågor av gemensamt intresse. Riksdagsdirektören, kanslichefen vid kammarkansliet, en tjänsteman med samordningsansvar för utskottens kanslier, administrativa direktören samt kanslichefen vid kansliet för informations- och kunskapsförsörjning utgör riksdagsförvaltningens ledningsgrupp som är ett forum för planering och samordning av frågor som rör förvaltningen. En planerings- och samordningsgrupp inom beslutsprocessen (den s.k. PS-gruppen) biträder riksdagsdirektören i planering, samordning och utveckling av arbetet inom beslutsprocessen.

Anslagsdirektiv m.m.

Riksdagen har beslutat om anslag för riksdagsförvaltningens verksamhet för budgetåret 2006 (prop. 2005/06:1, utg.omr. 1, bet. 2005/06: KU1, rskr. 64).

Riksdagsstyrelsen har i anslagsdirektiv till riksdagsförvaltningen inför år 2006 angivit verksamhetsmål och ställt krav på återrapportering samt givit uppdrag. Det övergripande målet för riksdagsförvaltningen är att skapa goda förutsättningar för att riksdagen ska kunna uppfylla sina konstitutionella och demokratiska uppgifter samt sina internationella åtaganden.

Riksdagsdirektören har i planeringsanvisningarna för 2006 även angivit prioriterade satsningsområden för verksamheten.

5

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Målgrupper

Målgrupperna för riksdagsförvaltningens verksamhet är många. Riksdagsförvaltningen ska, inom givna ramar och bestämmelser, tillhandahålla resurser och service av hög kvalitet till ledamöterna, kammaren, utskotten och förvaltningen samt till partigrupperna och deras kanslier.

Dessutom ska riksdagsförvaltningen bidra till att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet och genom aktiv information verka för att intresset för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar. Målgruppen för detta är främst allmänheten.

I uppgifterna för riksdagsförvaltningen ingår även stödet till talmännen och till det svenska deltagandet i olika internationella parlamentariska delegationer för att aktivt möta de krav som det internationella samarbetet och internationella åtaganden medför.

Uppföljning av verksamheten

Arbetet inom förvaltningen syftar i sin helhet till att stödja det parlamentariska arbetet på olika sätt. De olika verksamheterna följs löpande upp genom enkäter och vid möten mellan politiker och tjänstemän, t.ex. i riksdagsstyrelsen.

För närvarande pågår ett arbete1 med att se över de mål och målnivåer som används inom riksdagsförvaltningen i syfte att utveckla möjligheterna till förbättrad uppföljning och styrning av verksamheten. I avvaktan på resultatet av detta projekt kan redovisningen av måluppfyllelsen inte bli fullkomlig. Arbetet med att utveckla målstrukturen och uppföljningen har inletts och kommer att pågå under 2007. Avseende 2006 års årsredovisning kommer ett antal prestationer eller aktiviteter inom respektive verksamhetsgren att lyftas fram för att man på så sätt ska kunna beskriva hur och om målen har uppnåtts.

Den serviceenkät som mäter ledamöternas uppskattning inom ett antal av riksdagsförvaltningens verksamheter har inte genomförts 2006 på grund av att det varit valår. Däremot har en uppföljning av förvaltningens verksamhet runt riksdagsvalet skett genom enkäter både till nyvalda och omvalda ledamöter samt till de ledamöter som inte återkom efter riksdagsvalet. En sammanfattning av resultatet av dessa enkäter redovisas under satsningsområdet Valet 2006. En utvärdering av hela arbetet runt valet kommer att genomföras i slutet av våren 2007, då projektets alla delar har slutförts.

Förutom denna uppföljning genomför flera organisatoriska enheter egna enkäter och utvärderingssamtal i syfte att utveckla verksamheten.

1 Ett delprojekt inom Styrplan08, se även avsnittet Administrativa utvecklingsprojekt.

6

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

2.2 Återrapporteringskrav, uppdrag och satsningsområden m.m.

Riksdagsförvaltningen redovisar, liksom tidigare år, resultatet fördelat på de fyra verksamhetsgrenarna Stödet till beslutsprocessen, Service och förvaltning, Information till allmänheten samt Internationell verksamhet. För dessa verksamhetsgrenar har angivits följande fyra verksamhetsmål:

Riksdagsförvaltningen skall

-med hög kompetens säkerställa att riksdagen kan fullgöra sina uppgifter enligt regeringsformen och riksdagsordningen,

-inom givna ramar och bestämmelser, tillhandahålla resurser och service av hög kvalitet till ledamöternas, kammarens, utskottens och förvaltningens verksamheter samt till partigrupperna och deras kanslier,

-bidra till att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet och genom aktiv information verka för att intresset för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar samt

-göra det möjligt för riksdagen att aktivt möta de krav som det internationella samarbetet och internationella åtaganden medför.

Riksdagsförvaltningen har dessutom haft tio återrapporteringskrav och fem uppdrag under 2006.

Anslagsdirektivets återrapporteringskrav (punkterna I–X)

Redovisning av utfallet av genomförda investeringar i förhållande till fastlagd investeringsplan (punkt IX)

Sammanlagt har investeringar för 78 miljoner kronor genomförts, vilket motsvarar 81 % av de investeringar som planerats för verksamhetsåret 2006. Ett antal planerade investeringar 2006 har av olika anledningar inte kunnat genomföras eller har inte genomförts fullt ut; dessa är bl.a. investering avseende ombyggnaden av entréer samt investering i IT-utrustning. Lån till dessa investeringar har tagits upp hos Riksgälden i den takt de olika investeringarna tagits i bruk i enlighet med den statliga lånemodellen.

Tabell: Planerade respektive genomförda investeringar (tusental kronor)

  Planerade Genomförda Andel som
  investeringar investeringar genomförts
Immateriella anläggningstillgångar 2 400 308 13 %
Byggnader och mark 57 883 50 327 87 %
Maskiner och inventarier 35 559 27 387 75 %
Totalt 95 842 78 022 81 %

7

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Prognoser (punkt X)

Prognoser till statsredovisningssystemet Hermes har avlämnats i enlighet med tidsplanen.

Övriga återrapporteringskrav (punkterna I–VIII) redovisas enligt följande:

Under respektive verksamhetsgren ska en redovisning ske av resultatet med avseende på prestationer, kvalitet, kostnader och intäkter (punkt I).

I avsnitt 2.9 Organisation och personal redovisas de återrapporteringskrav som kan hänföras till Kompetensförsörjning (punkterna II–VI).

I avsnitten 2.5 respektive 2.6, under verksamhetsgrenarna Service och förvaltning respektive Information till allmänheten, sker en särredovisning av kostnader och intäkter för försäljningen av riksdagstrycket, av tidningen Riksdag & Departement samt försäljningen vid infocentrum (punkt VII).

I avsnitt 2.6, under verksamhetsgrenen Information till allmänheten, sker en redovisning av effekterna av genomförda kostnadsbesparingar för tidningen Riksdag & Departement (punkt VIII).

Anslagsdirektivets uppdrag (1–5)

1. Handlingsprogrammet för riksdagens jämställdhetsarbete

En uppföljning av handlingsprogrammet för riksdagens jämställdhetsarbete (dnr 30-931-04/05) har genomförts och redovisades vid riksdagsstyrelsens sammanträde i juni 2006.

2. Avgiftsbestämt pensionssystem m.m.

Riksdagsstyrelsen tillsatte i slutet av år 2005 en utredare med uppdrag att ytterligare utreda förslaget om ett avgiftsbestämt pensionssystem för riksdagens ledamöter och ge förslag på nya regler om efterlevandepension med anledning av ett sådant pensionssystem. Arbetet kommer att redovisas för riksdagsstyrelsen senast den 30 juni 2007.

3. Översyn av lagen (1996:810) om riksdagsledamöters ekonomiska intressen och åtaganden

En utredare tillsattes hösten 2005 med uppgift att genomföra en översyn av lagen (1996:810) om riksdagsledamöters ekonomiska intressen och åtaganden. Uppdraget har genomförts i rapporten Registrering av riksdagsledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen (dnr 049-3248-05/06) som överlämnades till riksdagsdirektören i april och redovisades för riksdagsstyrelsen vid styrelsemötet i maj 2006. Förslaget har remissbehandlats. Riksdagsstyrelsen tillsatte hösten 2006 en parlamentariskt sammansatt grupp med uppgift att bereda förslaget vidare.

8

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

4. Förberedelse av uppföljning av stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen

Enligt riksdagsstyrelsens beslut den 15 juni 2005 om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen (RFS 2005:7) ska en mer omfattande uppföljning av stödets användning genomföras vartannat år.

Ett förslag till uppdragstagare för uppföljningen redovisades för riksdagsstyrelsen i december 2006. Arbetet kommer att redovisas för riksdagsstyrelsen senast den 28 februari 2008.

5. Redovisning av hur stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen har använts

Redovisningen av hur stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen använts 2005 har lämnats till riksdagsstyrelsen i riksdagsförvaltningens 1:a tertialrapport 2006.

En redovisning av hur stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen använts under 2006 kommer att lämnas till riksdagsförvaltningen under 2007.

Satsningsområden och andra prioriterade områden

I syfte att uppfylla målen för de fyra övergripande målen för verksamhetsgrenarna har riksdagsförvaltningen under 2006 särskilt fokuserat verksamheten på vissa s.k. satsningsområden och givit dessa specifika mål. Nedan redogörs i korthet för dessa områden och desras måluppfyllelse.

Förutom satsningsområden har andra centrala områden prioriterats under 2006. För de större, verksamhetsgrensövergripande, arbetena sker en redovisning nedan.

Valet 2006

Mål: Säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas med anledning av valet 2006. Utveckla formerna för att ta emot nya ledamöter och för att ge service till ledamöter som lämnar riksdagen.

Riksdagsvalet 2006 har inom riksdagsförvaltningen förberetts inom de berörda delarna av linjeorganisationen. Ett särskilt ”valprojekt” har samordnat detta arbete.

Under våren 2006 lämnades information till samtliga ledamöter om praktiska och ekonomiska frågor i samband med valet. Därefter har särskilda informationsinsatser riktats till ledamöter som inte kandiderade för omval, nyvalda ledamöter, omvalda ledamöter respektive kandiderande icke omvalda ledamöter. Informationsinsatser utfördes genom utskick av skriftligt material och genom en speciell webbplats för kandiderande ledamöter.

Efter valet fick ledamöterna bl.a. skrifterna Ledamotens lathund – en praktisk handbok och Parlamentarisk handbok – om arbetet i kammare och utskott och om det interparlamentariska samarbetet.

9

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

En ny mobil IT-plattform har utvecklats för ledamöterna. Nyvalda ledamöter fick via en särskild IT-mentor stöd och hjälp vid val av teknisk utrustning, information och utbildning m.m. Den nya mobila IT-plattformen innebär hög tillgänglighet till system och dokument med hög säkerhet.

En valvaka för utländsk press planerades och genomfördes i samarbete med UD.

Antalet avgående ledamöter, 1392 personer, och helt nya ledamöter, 1243 personer, var efter detta val högre än någonsin tidigare. Antalet omvalda uppgick till 2124. Därtill kom 13 nya ledamöter som varit ersättare eller riksdagsledamöter under någon valperiod före 2002 års val. Den stora förändringen bland ledamöterna och i mandatfördelningen samt regeringsskiftet innebar att förvaltningens arbete veckorna efter valet blev mycket omfattande.

Genom en enkät till nya och omvalda ledamöter i november, påbörjades utvärderingen av riksdagsförvaltningens arbete runt valet i de delar som då genomförts. Enkäten besvarades av 2515 ledamöter, dvs. av 72 %. Den gjorda utvärderingen visar att övergången mellan den gamla och nya riksdagen i stort sett fungerade bra och smidigt ur ledamöternas perspektiv. Enkätsvaren från både nyvalda eller omvalda och avgående ledamöter visar sammanfattningsvis att förvaltningens satsningar på information och service kring valet fallit ut väl. Ledamöterna har uppskattat de satsningar som förvaltningen gjort i form av utskick, informationsmaterial, service och introduktion.

Enkätresultatet visar att både nyvalda och omvalda ledamöter hade stor nytta av informationen som sändes tillsammans med kallelsen.

Om- och inflyttningen i arbetsrum eller övernattningsbostäder anser ledamöterna har fungerat bra. Nästa alla (över 90 %) tyckte att demonstration och beställning av mobil utrustning fungerade bra. Cirka 90 ledamöter deltog i de olika informationspassen. För första gången skickades en enkät ut även till ledamöter6 som inte återkom efter valet. I stort var en tydlig majoritet nöjd med det arbete förvaltningen utfört.

Mot bakgrund av ovanstående redovisning görs bedömningen att målen för satsningsområdet har uppfyllts.

Riksdagskommittén

Mål: Planera för åtgärder med anledning av Riksdagskommitténs betänkande bl.a. avseende EU-frågorna, det internationella samarbetet, ledamöternas resor samt fördelningen av personalresurser.

2För de 139 ledamöter som avgick var fördelningen: 95 som inte kandiderade och 44 som inte blev omvalda.

3Varav 10 tidigare statsråd.

4Varav 5 tidigare statsråd.

5Av dessa var 107 nya ledamöter, 140 omvalda ledamöter samt 4 ledamöter som inte angett om de var nya eller omvalda.

6139 personer, varav 95 som inte kandiderade och 44 som inte omvaldes.

10

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Bereda förslag till de omprioriteringar när det gäller riksdagens internationella åtaganden – bl.a. bidrag till internationella delegationer/församlingar – som kan bli en konsekvens av kommitténs överväganden.

Riksdagskommitténs förslag överlämnades av riksdagsstyrelsen till riksdagen (2005/06:RS3) och behandlades av riksdagen i juni 2006 (2005/06:KU21), med undantag av EU-frågorna som beslutades i december 2006 (2006/07:KU3).

I avvaktan på riksdagens beslut initierade riksdagsdirektören i februari 2006 ett arbete för att förbereda det praktiska genomförandet. Arbetet har letts av riksdagsdirektören i egenskap av ordförande i en för ändamålet tillsatt styrgrupp. Tre särskilda arbetsgrupper har arbetat under styrgruppen med följande frågor som behandlas i kommitténs betänkande:

-Motionshanteringen

-Hanteringen av EU-frågor och IPEX

-Forsknings- och framtidsfrågor samt uppföljning och utvärdering.

De tre arbetsgrupperna har avlämnat sina slutrapporter, och riksdagsdirektören har avrapporterat gruppernas arbete till riksdagsstyrelsen den 15 november och den 13 december 2006. Arbetsgruppernas rapporter har utgivits i serien utredningar från riksdagsförvaltningen (2006/07:URF1–3).

Riksdagsförvaltningen arbetar nu vidare enligt de riktlinjer arbetsgrupperna föreslagit. Resurser har avsatts i 2007 års budget för arbetet med EU- frågor, IPEX, forsknings- och framtidsfrågor samt uppföljning och utvärdering. När det gäller inriktningen av det internationella arbetet fortsätter ansträngningarna att integrera detta i det reguljära riksdagsarbetet, bl.a. har riksdagsstyrelsen fattat ett beslut om ändring av IPU-delegationens sammansättning i detta syfte. Dessutom har Nordiska rådets budget och arbetsprogram tagits upp i riksdagsstyrelsen. När det gäller övriga delar av Riksdagskommitténs förslag bör nämnas att lag- och bostadsutskottens kanslier har avvecklats och i huvudsak förts till det nya civilutskottet fr.o.m. innevarande mandatperiod. Vidare fortsätter arbetet med att mer regelmässigt lägga in plenifria veckor i sammanträdesplanen, och det pågår diskussioner om ett kortare sommaruppehåll.

Mot bakgrund av ovanstående redovisning kan konstateras vad gäller förberedelser för genomförandet av Riksdagskommitténs förslag att målet i allt väsentligt har uppfyllts. När det gäller den internationella verksamheten blir frågan om eventuella konkreta omprioriteringar av bidrag en fråga först i samband med beredningen av 2008 års budgetförslag.

Plenisalsprojektet

Mål: Säkerställa att plenisalen efter vidtagna åtgärder är i funktion till riksmötets öppnande i oktober 2006.

Plenisalsprojektet har varit samlingsnamnet för det arbete som utförts i och omkring kammaren för att förbättra tillgängligheten, utrymningen, brandsäkerheten samt för utförda underhållsåtgärder för golv och väggar, ny inred-

11

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

ning och helt ny teknik. Arbetet har skett i tre etapper åren 2004–2006. Kostnaden för projektet är förutom den ursprungliga budgeten om 60 miljoner kronor ytterligare 15 miljoner kronor för de åtgärder som tillkommit under de tre utförda etapperna. Exempel på sådana tillkommande kostnader är mikrofoner och inloggningsteknik till samtliga platser, nytt teknikrum, nytt rum för reservkraften samt flytt av teknik från regirum till teknikrum.

Under sommaruppehållet 2006 (etapp 3) demonterades all inredning i plenisalen och 300 nya voteringsplatser och 50 nya debattplatser inrättades. Till podiet införskaffades nya bord och stolar. För att arbetet skulle kunna utföras under sommaruppehållet utrymdes plenisalen redan i början av juni och under två veckor i slutet av vårsessionen förlades kammarens arbete därför till andrakammarsalen.

I samband med ombyggnaden har all teknik relaterad till kammarsystem och voteringssystem förnyats. Även ljudanläggningen har bytts ut för att svara upp mot dagens kvalitetskrav både i plenisalen och för utsändningar i television och radio. Denna teknikförnyelse ger en bra plattform för en god funktionalitet under ett flertal år framöver.

Tre nya talarstolar anpassade för rullstolsburna har monterats varav talarstolen på podiet har försetts med det nya riksvapnet. Den 2 oktober 2006 kunde den renoverade plenisalen tas i bruk i samband med uppropet.

Mot bakgrund av ovanstående redovisning kan konstateras att målet för satsningsområdet har uppfyllts.

Översynskommitténs betänkande

Mål: Följa upp riksdagens beslut med anledning av Översynskommitténs betänkande.

Översynskommitténs betänkande Ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter (2004/05:URF2) slutbereddes av riksdagsstyrelsen. Ett förslag till ändringar i de berörda regelverken fastställdes av riksdagsstyrelsen den 22 mars 2006 (2005/06:RS4). Riksdagen beslutade i enlighet med styrelsens förslag. Förvaltningen har därefter genomfört åtgärder för att tillse att såväl föreskrifter och riktlinjer som rutiner och arbetssätt är anpassade till de nya reglerna då de trädde i kraft den 2 oktober 2006.

Den del av Översynskommitténs betänkande som berör ledamöternas pensioner bereds i särskild ordning av en av riksdagsstyrelsen tillkallad utredare.

Mot bakgrund av ovanstående redovisning kan konstateras att målet för satsningsområdet har uppfyllts.

Andra prioriterade områden

Säkerhet och sårbarhet

I syfte att öka personskyddet, IT-säkerheten samt säkerhetskontrollen av besökare till riksdagen har ett antal åtgärder genomförts under året. Genom en

12

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

väl fungerande säkerhets- och bevakningsfunktion kan en trygg och säker arbetsmiljö för riksdagens ledamöter och anställda upprätthållas.

Den av riksdagen beslutade nya lagen (2006:128) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter jämte kompletterande föreskriften om säkerhet och fredstida krishantering (RFS 2006:2) har bidragit till att regelverket som helhet blivit mer modernt samtidigt som det medger en viss flexibilitet.

Med anledning av de nya säkerhetsreglerna har ett system för ackreditering av journalister införts. Syftet med den nya ordningen är att ha kontroll över vilka som har rätt till tillträde till riksdagens lokaler. Ansökan om pressackreditering sker via riksdagens webbplats. Totalt har ca 1 100 ackrediteringar beviljats. Av dessa har ca 700 personer hämtat ut sin ackreditering. Ett mindre antal ansökningar, ca 40 stycken, är vid årets slut under fortsatt handläggning vid riksdagsförvaltningen. Riksdagsdirektören har avslagit tre ansökningar mot bakgrund av att den sökande inte uppfyllt riksdagens krav för ackreditering.

Arbetet med att vidareutveckla riksdagsförvaltningens förmåga att hantera större kriser, som kan drabba enskilda individer eller riksdagen i stort, har fortskridit. Övningar har genomförts med riksdagens krisledningsgrupp och andra funktioner inom riksdagsförvaltningen. Ett nytt incidenthanteringssystem har arbetats fram under året och förväntas införas i hela organisationen under första kvartalet 2007.

En introduktionsutbildning i säkerhet har genomförts med nyvalda ledamöter. Utbildningsaktiviteter har genomförts tillsammans med Försvarets radioanstalt (FRA) i syfte att höja säkerhetsmedvetandet hos riksdagens IT- personal.

En upphandling av bevakningsentreprenör har genomförts i samverkan med Regeringskansliet. Upphandlingen har bidragit till en avsevärd förhöjning av kvaliteten på säkerhetsarbetet. Stickprovskontroller på tillträdeskontrollen som genomförts under år 2006 visar på en förbättrad förmåga i jämförelse med kontrollerna som genomfördes under år 2005.

Administrativa utvecklingsprojekt

Elektronisk dokumenthantering och information

Under året har riksdagsförvaltningen övergått till elektronisk hantering av leverantörsfakturor. Införandet av elektronisk fakturahantering har inneburit att processen med leverantörsfakturor har effektiviserats och att antalet dröjsmålsräntefakturor har minskat.

Flera förbättringar har genomförts i form av nya självservicefunktioner på intranät och webbplats. Nya elektroniska hjälpmedel har utvecklats i syfte att underlätta användningen av nyhetsinformationen på intranätet, exempelvis genom nya delar på intranätet med kvalitetsgranskade ämneslänkar. Det pågår även ett arbete med att tillgängliggöra det växande utbudet av annat elektroniskt material, främst från statliga myndigheter, universitet och högskolor. Katalogiseringen av elektroniska länkar har därför ökat under 2006.

13

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Styrplan087

Under året har arbetet inom projektet Styrplan08 fortsatt. Projektet syftar till att förbättra styrning, planering och uppföljning. Fokus har under 2006 bl.a. legat på förberedelserna inför en planerad processkartläggning och därmed även en eventuellt förändrad verksamhetsstyrning och uppföljning.

I samband med detta genomfördes en översyn av de nuvarande fyra verksamhetsgrenarna. Arbetet resulterade bl.a. i att det för riksdagsförvaltningen fr.o.m. 2007 finns endast en verksamhetsgren ”Stöd till den parlamentariska processen”. Genom att kartlägga riksdagsförvaltningens processer fortsätter arbetet med att utveckla en relevant uppföljning för verksamhetsgrenen.

Förbättrad styrning av IT-verksamheten

Den översyn av IT-organisationen som inleddes hösten 2005 har fortsatt, och under året har arbete bedrivits för att förbättra styrningen av den interna IT- verksamheten. Omfattande arbeten har utförts som förväntas ges upphov till konkreta åtgärder de kommande åren.

2.3Verksamhetens resultat

Resultatet av riksdagsförvaltningens arbete redovisas i det följande utifrån de mål och verksamhetsgrenar som fastställts i anslagsdirektivet för 2006. Den statistik som redovisas nedan avseende arbetet i kammaren och i utskotten avser riksmötet 2005/06, om inte annat anges. I Riksdagens årsbok för 2005/06 lämnas en redogörelse för arbetet i riksdagen. Flera av de organisatoriska enheterna har verksamheter inom flera verksamhetsgrenar och arbetar därmed mot flera av målen.

Återrapporteringskrav

Resultatet i förhållande till verksamhetsgrenarna med avseende på prestationer, kvalitet, kostnader och intäkter (punkt I)

Riksdagsförvaltningen har under de senaste sex åren redovisat kostnader och intäkter fördelade per verksamhetsgren. Fördelningen av kostnader och intäkter har i år, liksom tidigare år, skett med hjälp av fördelningsnycklar. Fördelningen utgår från förväntade nedlagda utgifter. Inga intäkter redovisas dock under verksamhetsgrenen Stödet till beslutsprocessen. I tabellen nedan framgår riksdagsförvaltningens kostnader och intäkter per verksamhetsgren.

7 Se även avsnittet 2.1 Utgångspunkter, Uppföljning av verksamheten.

14

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Kostnader och transfereringar för riksdagens verksamhetsgrenar 2004– 2006 (miljoner kronor)

Verksamhetsgren Kostnader Intäkter   Nettokostnad   Procent  
  2006 2005 2004 2006 2005 2004 2006 2005 2004 2006 2005 2004
Stödet till besluts-                        
processen 880 823 807 - - - 880 823 807 77 % 76 % 75 %
Service och förvaltning 196 167 173 48 50 48 148 117 124 13 % 11 % 12 %
Information till                        
allmänheten 86 90 92 8 9 11 79 81 81 7 % 8 % 8 %
Internationell verksamhet 36 57 56 0 1 1 35 56 56 3 % 5 % 5 %
Transfereringar 420 377 323 - - - 420 377 323 - - -
Totalt 1 617 1 514 1 451 56 59 60 1 562 1 454 1 391 100% 100% 100%

2.4Verksamhetsgren Stödet till beslutsprocessen

Mål för verksamhetsgrenen

Riksdagsförvaltningen skall med hög kompetens säkerställa att riksdagen kan fullgöra sina uppgifter enligt regeringsformen och riksdagsordningen.

De organisatoriska enheter och kanslier som främst kan hänföras till ovanstående verksamhetsgren och mål är kammarkansliet, utskottskanslierna och EU-nämnden, Riksdagsbiblioteket samt enheten för riksdagstryck. Dessutom bidrar i hög grad även IT-enheterna och andra verksamheter inom riksdagsförvaltningen till att målet uppnås.

Förutsättningar för beskrivning av måluppfyllelse

För att kunna redogöra för måluppfyllelsen har två områden inom verksamhetsgrenen särskilt beaktats i denna redovisning:

-att kammararbetet har kunnat utföras i enlighet med regeringsformen, riksdagsordningen och gällande praxis samt

-att de utredningar som genomförts av riksdagens utredningstjänst har levererats inom given tid och med rätt kvalitet.

Ekonomisk översikt

Verksamhetsgrenen omfattar ca 77 % (ca 880 miljoner kronor) av de totala nettokostnaderna för riksdagsförvaltningen. Inga intäkter redovisas under verksamhetsgrenen.

15

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Utöver de nedlagda kostnaderna har 420 miljoner kronor utbetalats i form av bidrag8, främst som stöd till partigrupperna i riksdagen (240 miljoner kronor, varav ca 197 miljoner kronor avseende politiska sekreterare) samt som stöd till politiska partier (165 miljoner kronor).

Tabell: Nettokostnader för verksamhetsgrenen (miljoner kronor)

  2006 andel 2005 andel 2004 Andel
Nettokostnader 880 77 % 823 76 % 807 76 %

Verksamhetsöversikt och måluppfyllelse

Kammarens arbete

Riksdagens arbete har bedrivits i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen, övrig relevant lagstiftning samt gällande praxis. Centralkansliet, som ingår i kammarkansliet, ansvarar för det löpande arbetet i kammaren och planeringen av riksdagsarbetet under riksmötet och valperioden samt för granskning av interpellationer, frågor, motioner m.m. Planeringen av arbetet under riksmötet har tillsett att nödvändiga beslut fattats i rätt tid och ordning, att utrymme finns för oförutsedda aktiviteter och att arbetsbelastningen har varit rimlig. Planeringen har också syftat till att underlätta ledamöternas planering av sitt eget arbete och att ge ledamöterna utrymme för aktiviteter utanför riksdagen, t.ex. för arbete i valkretsen.

För samordning av EU-arbetet i riksdagen svarar kammarkansliets sekretariat. Kammarkansliet tar emot EU-dokument såväl från Regeringskansliet som från EU:s institutioner och ansvarar för att grundläggande skriftlig information om EU-frågor når ut till utskotten och EU-nämnden. Eventuella åtgärder som utskotten vidtar med anledning av ett EU-dokument rapporteras och antecknas i ett särskilt EU-diarium som finns för de EU-relaterade dokument som inkommer till riksdagen. Sammanlagt inkom under året 1 165 EU- dokument, att jämföra med 928 stycken under år 2005.

Regeringen avlämnade 114 faktapromemorior och 4 remissvar till riksdagen. Under 2006 hölls 60 formella rådsmöten i EU. 33 återrapporter från dessa möten inkom inom föreskrivna fem arbetsdagar. Övriga kom in för sent eller inte alls. För närvarande pågår en revidering av Regeringskansliets riktlinjer för EU-arbetet och kontakterna med riksdagen, vilket förväntas förbättra denna process.

Riksdagens representant vid EU:s institutioner rapporterar skriftligen och muntligen till EU-samordningsfunktionen. Under 2006 avlämnades 21 skriftliga rapporter som publicerades på intranätet.

8 Anges som transferering i resultaträkningen.

16

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Protokollskansliet, som också ingår i kammarkansliet, svarar för att det vid kammarens sammanträden förs fullständiga protokoll. Samtliga snabbprotokoll under riksmötet 2005/06 var upprättade enligt fastställt mål, dvs. senast på morgonen dagen efter sammanträdet.

När det gäller riksdagsarbetet i stort kan konstateras att plenitiden i kammaren minskade något jämfört med föregående riksmöte. Interpellationsdebatterna stod för en stor del av minskningen. Antalet interpellationer minskade med drygt 200. De skriftliga frågorna minskade också, och därmed bröts den långvariga trenden med ett ökande antal interpellationer och frågor. Plenitiden för ärendebehandling liksom antal dagar med arbetsplenum ökade däremot. Antalet ärenden under riksmötet var rekordhögt, det gäller både propositioner, skrivelser och motioner. En stor andel av propositionerna avlämnades under mars och förutsattes behandlas av riksdagen under våren. Kammaren och utskott fick till följd av detta en mycket hög arbetsbelastning under senare delen av våren. Utskotten avlämnade drygt 100 fler betänkanden än föregående år. Två sammansatta utskott har arbetat under riksmötet. Det sammansatta justitie- och socialutskottet, JuSoU, avlämnade ett betänkande och det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet, UFöU, två betänkanden.

Tabell: Ärenden (antal)

  2005/06 2004/05 2003/04 2002/03 2001/02
Inkomna till riksdagen          
Interpellationer9 479 688 551 417 497
Skriftliga frågor 2 144 2 197 1 616 1 375 1 643
Propositioner och skrivelser 216 178 181 151 189
Motioner 4 824 4 167 3 991 3 538 4 231
Faktapromemorior 118 83 126 97 123
Beslutade i kammaren          
Utskottsbetänkanden 428 324 294 259 358
Övrigt          
Kammarsammanträden 143 144 132 123 126
Plenitimmar 680 730 602 550 652
Voteringar 912 766 884 835 1 059
Andel interpellationer och frågor          
som inte besvaras i tid 26 % 31 % 39 % 33 % 32 %

Ett av de tekniska system som stöder beslutsprocessen är det s.k. kammarsystemet. Kammarsystemet driftsattes 2001, dess grundfunktion har utvecklats under åren och med plenisalsprojektet togs ett stort kliv i utvecklingen, i synnerhet vad gäller användargränssnitten. En annan nyhet är den inloggningsfunktion som möjliggör fri sittning vid samtliga typer av debatter. Detta gäller dock inte vid voteringar och högtidliga tillfällen.

9 Det finns propositioner och betänkanden som är behandlade i utskott men inte beslutade i kammaren samma riksmöte.

17

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Under de två veckorna före sommaruppehållet, då plenisalen stängdes för ombyggnad, flyttades kammarens sammanträden till andrakammarsalen. Under dessa veckor genomförde kammaren arbetsplenum och voteringar med namnupprop, interpellationsdebatter, frågestund, partiledardebatt, allmän debattimme, statsministerns återrapportering från Europeiska rådet och avtackningar av avgående ledamöter samt avslutning.

Bevaknings- och säkerhetsarbetet i och omkring kammaren syftar till att det politiska arbetet ska kunna bedrivas utan allvarliga störningar. Säkerhetsskyddet i och runt kammaren har förstärkts genom stationär och ronderande bevakning. 2005 års arbete att införa ett systematiserat arbetssätt i entréerna har gett ett positivt resultat med en förbättrad tillträdeskontroll som följd.

Underlag till riksdagsbeslut m.m.

Utskottens verksamhet redovisas i respektive utskotts verksamhetsberättelse. Redovisningen görs per riksmöte och återfinns i det bundna riksdagstrycket. I verksamhetsberättelserna finns, förutom rent kvantitativa uppgifter, information om vilka ärenden som har behandlats och om t.ex. utskottsutfrågningar, studiebesök och resor, arbetet med uppföljning och utvärdering och mottagande av internationella besök.

Utskottsarbetet under riksmötet 2005/06 har präglats av att det var det sista riksmötet i valperioden. Ett påtagligt exempel på detta är det rekordstora antalet ärenden som utskotten har behandlat. Under riksmötet 2005/06 behandlade utskotten sammanlagt 21210 propositioner, 45 skrivelser från regeringen och 43 framställningar och redogörelser från övriga riksdagsorgan och Riksrevisionens styrelse. Jämfört med riksmötet 2004/05 innebär det en ökning av antalet propositioner med 16 % och för samtliga ärenden en ökning med 24 %. Antalet behandlade motionsyrkanden uppgick till 17 842, vilket är nästan 7 000 fler än antalet behandlade motionsyrkanden föregående riksmöte. Det är dessutom betydligt fler än under riksmötet väckta motionsyrkanden. Skälet till att antalet behandlade motionsyrkanden överstiger antalet väckta är att flera utskott har valt att skjuta upp behandlingen av yrkanden från tidigare riksmöten för att i stället behandla dem under det sista riksmötet i valperioden.

Det stora antalet ärenden återspeglas också i det antal betänkanden som utskotten avlämnade. Under riksmötet uppgick detta antal till 426. Det kan jämföras med riksmötet 2004/05 då utskotten avlämnade 323 betänkanden till kammaren. Totalt hölls det 629 utskottssammanträden. Av dessa utgjordes 26 av offentliga utfrågningar. Av de offentliga utfrågningarna svarade konstitutionsutskottet för närmare hälften eller 12 stycken. Konstitutionsutskottets förhållandevis stora antal offentliga utfrågningar hänger samman med granskningen av statsrådens tjänsteutövning. Den totala sammanträdestiden för

10 Budgetpropositionens bilagor, som har remitterats till flera utskott, har i detta sammanhang var och en räknats som en proposition.

18

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

utskotten uppgick till 692 timmar. Trots att utskotten behandlade ett större antal ärenden är det något färre sammanträdestimmar än under riksmötet 2004/05. Utöver utskottens protokollförda sammanträden tillkommer andra typer av möten som seminarier och konferenser som utskotten anordnar. Denna typ av icke direkt ärenderelaterad verksamhet har haft en betydligt större omfattning under senare år än tidigare.

I verksamhetsberättelserna finns också redogörelser för utskottens arbete med EU-relaterade frågor som omfattar hantering av EU-dokument och informationsmöten med deltagande av representanter från Regeringskansliet. I början av april anordnade också bostadsutskottet en konferens för de nationella parlamenten inom EU om det s.k. Inspiredirektivet. Det är ett direktiv som syftar till att samordna bl.a. geografiska data inom unionen.

Även utskottens arbete med uppföljning och utvärdering finns redovisat i verksamhetsberättelserna. Det är ett arbete som både kan vara av löpande karaktär och avse avgränsade projekt och studier. De uppföljningar och utvärderingar som slutförts under riksmötet 2005/06 har bl.a. avsett brottskadeersättning och skadestånd på grund av brott, statsbidrag till teater och dans, nationella minoriteter och minoritetsspråk, det multilaterala utvecklingssamarbetet samt förutsättningar för småskalig livsmedelsproduktion.

Som noterades redan i föregående årsredovisning gör utskotten utrikes resor ofta med mindre delegationer än under tidigare valperioder. För riksmötet 2005/06 redovisas 26 utrikes resor, föregående år 37 resor. Det främsta skälet till minskningen är att utskotten under det sista riksmötet under valperioden varit återhållsamma med att företa studieresor. Även om hänsyn tas till att riksmötet 2005/06 var det sista riksmötet under valperioden kan konstateras en fortgående ökning av arbetsbelastningen för utskotten, samtidigt som antalet anställda varit i princip oförändrat under lång tid. Det handlar inte bara om en ökande ärendemängd i form av propositioner, skrivelser och motioner utan också om de krav som följer av EU-medlemskapet. Till detta kommer att utskotten enligt riksdagsordningen ska följa upp och utvärdera riksdagsbeslut. Internationaliseringen innebär ett ökat besöksutbyte. Även den allmänna moderniseringen av riksdagsarbetet innebär en ökad arbetsbörda för utskotten och deras kanslier. Som exempel kan nämnas att arrangera utåtriktad verksamhet i form av offentliga utskottsutfrågningar och seminarier m.m.

EU-nämnden är ett organ för parlamentarisk kontroll av regeringens arbete i EU. EU-nämndens verksamhet för riksmötet 2005/06 redovisas liksom för tidigare riksmöten i Riksdagens årsbok och i EU-nämndens verksamhetsberättelse. Under riksmötet 2005/06 har EU-nämnden hållit 49 protokollförda sammanträden under sammanlagt 98 timmar. I dessa siffror ingår inte det ökande antalet s.k. skriftliga samråd och inte heller det stora antal utländska besök som EU-nämnden tar emot varje år. Pressmeddelanden har publicerats såväl inför som efter varje sammanträde. Pressmeddelandena efter sammanträdena publiceras sedan ett par år tillbaka också på engelska.

19

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Antalet sammanträden och utskick och därmed också pressmeddelanden och stenografiska uppteckningar har ökat något i förhållande till föregående riksmötesår. Under 2005/06 har regeringen informerat och samrått med EU- nämnden inför sammanlagt 79 ministerrådsmöten (inklusive informella ministermöten och Europeiska rådets möten). EU-nämnden har under riksmötet fortsatt på den tidigare inslagna vägen med öppna sammanträden med statsministern inför och i förekommande fall efter Europeiska rådets möten, vilka numera äger rum minst fyra gånger om året. Även den internationella verksamheten och samarbetet med andra länders parlamentariska EU-organ har under riksmötet ökat i omfattning.

Tabell: Tryckta utkast till betänkanden och snabbprotokoll 2006 (antal miljoner sidor)

  2006 2005 2004 2003 2002
Utkast till betänkanden 4,9 5,0 4,8 4,4 3,8
Snabbprotokoll 6,5 8,4 8,9 8,5 8,5

Ett viktigt inslag i utskottens arbete är att till sammanträdena kunna behandla utkast till betänkanden som producerats av utskottskansliet. Dessa utkast trycks inom riksdagsförvaltningen. Utvecklingen speglar aktiviteten i utskotten. Trots den ökade mängden har de producerade utkasten levererats till utskotten i sådan tid att deras arbetsplaner har kunnat hållas.

Snabbprotokollen från riksdagsdebatterna ska vara färdiga till lunch dagen efter debatten i riksdagen. Denna målsättning har kunnat hållas. Riksmötets senare start och regeringsskiftet torde här ha spelat stor roll för minskningen av antalet trycksidor.

En viktig förutsättning för det parlamentariska arbetet är de tryckta riksdagsdokumenten, riksdagstrycket. Enligt riksdagsordningen ska kammarens protokoll och handlingar i bihanget ges ut av trycket. Antalet trycksidor uppgick under riksmötet 2005/06 till ca 94 000, vilket var ”all time high” och innebar en ökning med ca 18 procent sedan föregående riksmöte. Detta kan till största delen förklaras av att det var valår. Riksdagstrycket finns till försäljning och intäkter respektive särkostnader för detta redovisas under verksamhetsgrenen

Service och förvaltning.

Tabell: Riksdagstrycket (antal trycksidor)

År Prop. Mot. Bet. Prot. Övrigt Totalt
2001/02 21 900 15 900 21 200 10 900 11 200 81 100
2002/03 21 100 13 000 15 900 9 800 11 400 71 200
2003/04 21 400 13 500 20 100 10 000 12 300 77 300
2004/05 20 900 14 300 19 450 15 800 9 300 79 750
2005/06 26 500 17 500 26 800 11 600 11 700 94 000

20

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Under en dryg vecka i mars producerades ett stort antal propositioner om sammanlagt ca 10 500 trycksidor.

Samtliga utskottsbetänkanden, motioner samt förslag och redogörelser m.m. har textgranskats, vilket är ett viktigt led i arbetet med att säkerställa en hög språklig kvalitet på dokumenten. Samtliga dokument har distribuerats inom riksdagen så att kammarens arbetsplaner kunnat hållas.

Riksdagens utredningstjänst (RUT), som ingår i kammarkansliet, har under året producerat 2 346 utredningar. Detta kan jämföras med 2 705 utredningar år 2005 och 2 568 utredningar år 2004. Minskningen i antalet utredningar valåret 2006 är en naturlig följd av nedgången i antalet motioner och utvecklingen mot mer omfattande uppdrag med fler delfrågor. Som stöd i utredningsverksamheten har det samarbete som etablerades under 2005 med Riksdagsbiblioteket utvecklats vidare under 2006. För varje sektion vid utredningstjänsten har Riksdagsbiblioteket en eller flera utsedda kontaktbibliotekarier som har särskild källkunskap inom respektive ämnesområde.

Tabell: Utredningar (antal)

  2006 2005 2004
Utredningar till partikanslier 1 232 1 260 1 121
Utredningar till ledamöter 825 1 141 1 103
Utredningar till utskott 26 39 50
Utredningar till övriga riksdagsförvaltningen 54 81 70
Utredningar till övriga parlament11 178 162 168
Övriga utredningar 31 22 56
Totalt 2 346 2 705 2 568

Under året producerades 1 232 utredningar till partikanslierna, merparten till oppositionspartierna. Andelen utredningar till partikanslierna av de totala utredningarna har ökat från 44 % år 2004 till 47 % år 2005 och 53 % år 2006. Generellt sett är utredningarna till partikanslierna mer komplicerade och mer omfattande jämfört med utredningarna till ledamöterna. Sex underlag för uppföljning och utvärdering har redovisats för utskotten och arbetet på fem ytterligare uppföljnings- och utvärderingsprojekt inletts. De framtagna underlagen har behandlats eller avses behandlas i utskottens betänkanden eller yttranden.

I syfte att få återkoppling på utredningars kvalitet samt att diskutera åtgärder för fortsatta förbättringar har utredningstjänsten under året fört samtal på ad hoc-basis med ett antal chefer och annan personal på utskottskanslierna och partikanslierna. Samtalen med utskottskanslierna visade att man är nöjd med det stöd som utredningstjänsten har lämnat under året. På partikanslierna

11 Nationella parlament, ej Europaparlamentet.

21

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

uttalade man sig också uppskattande om resultatet av kontakterna mellan partikanslier och utredningstjänst.

Utredningstjänstens promemorior har till en del använts i den politiska debatten, och utredningstjänsten har som en följd härav också blivit omnämnd i medierna. Utredningstjänstens arbete har inte bara bidragit till att förbättra informationen i olika politiska sakfrågor utan också gjort den mer tillgänglig. Genom att utredningstjänsten uppmärksammats i medierna har man i viss mån bidragit till ett ökat intresse för det arbete som bedrivs i riksdagen.

Riksdagsbiblioteket bidrar till beslutsprocessen genom en aktiv informationsförsörjning, som syftar till att ge kvalitetsgranskad information i tryckt och/eller elektronisk form samt tillgång till kompetent stöd och service i dessa sammanhang.

Biblioteket är öppet dygnet runt för ledamöter och anställda och tillgängligt med passerkort som också fungerar som lånekort. Material kan var och en låna själv dygnet runt via den under 2006 installerade ”bibliomaten” eller via intranät och webbplats, Riksdagsbiblioteket kan sägas vara ett 24-timmars- bibliotek både fysiskt och virtuellt.

Under året har böcker, tidskrifter i tryckt och elektronisk form samt nyhets- och faktadatabaser, bl.a. TT-telegram förvärvats. Materialet har använts av ledamöter, riksdagens utredningstjänst, utskottskanslier, partikanslier och andra som behöver material för omvärldsanalys och som stöd i beslutsprocessen. Antalet lånetransaktioner till de interna målgrupperna har minskat från 15 200 stycken 2004, 12 350 stycken 2005 till 8 700 stycken 2006. En förklaring kan vara att låntagarna numera har s.k. öppen lånetid12, vilket har resulterat i att antalet omlån har minskat drastiskt. En annan förklaring till minskningen är att alltmer material numera finns lättillgängligt i elektronisk form.

Inkomstgarantier och pensioner

Under anslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. som i huvudsak redovisas under verksamhetsgrenen Stöd till beslutsprocessen ingår även utgifterna för ledamöternas förmåner13 i form av inkomstgarantier och pensioner. Under 2006 utbetalades drygt 82 miljoner kronor till f.d. riksdagsledamöter och f.d. ledamöter i Europaparlamentet eller efterlevande anhöriga.

Inkomstgaranti har under 2006 utbetalats till 148 f.d. ledamöter, varav 7 f.d. ledamöter i Europaparlamentet. Av dessa har 95 tillkommit efter valet 2006. Årets utbetalningar avseende inkomstgarantierna uppgick till ca 27 miljoner kronor och är därmed högre än de tidigare två åren. För 2005, 58 personer (varav 5 f.d. ledamöter i Europaparlamentet) och ca 21 miljoner

12Öppen lånetid innebär att låntagaren inte behöver låna om en bok efter en månad utan kan behålla den under ett år om inte någon annan frågar efter den. Resultatet blir bara en transaktion i systemet, tidigare kunde ett och samma lån räknas som flera transaktioner om samma bok lånades om.

13Inklusive sociala avgifter såsom särskild löneskatt, arbetsgivaravgifter m.m.

22

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

kronor samt för 2004 71 personer (varav 11 f.d. ledamöter i Europaparlamentet) och ca 22 miljoner kronor.

Pension14 har utbetalats till 53715 personer 2006. Kostnaden för detta uppgick, liksom de förgående två åren, till ca 55 miljoner kronor.

Måluppfyllelse för verksamhetsgrenen

Sammanfattningsvis har riksdagsförvaltningen under 2006 arbetat med att säkerställa att riksdagen kan fullgöra sina uppgifter enligt regeringsformen och riksdagsordningen bl.a. genom planering och stöd till arbetet i och runt kammaren, utskottskansliernas arbeten med ärenden samt genom att trycka snabbprotokoll och betänkanden m.m. Antalet ärenden i kammaren har varit betydligt större detta år. Plenisalen har byggts om och ett riksdagsval har genomförts som inneburit en stor förändring av antalet nya ledamöter och regeringsskiftet. Trots detta har arbetsplaner etc. kunnat hållas.

De utredningar som riksdagens utredningstjänst har producerat under året har tagits emot väl av uppdragsgivarna. Detta har säkerställts bl.a. genom att utredningstjänsten fått positiv återkoppling från utskotts- och partikanslierna.

Mot bakgrund av ovanstående redovisning görs bedömningen att målet för verksamhetsgrenen Stödet till beslutsprocessen i allt väsentligt har uppfyllts.

2.5Verksamhetsgren Service och förvaltning

Mål för verksamhetsgrenen

Riksdagsförvaltningen skall – inom givna ramar och bestämmelser – tillhandahålla resurser och service av hög kvalitet till ledamöternas, kammarens, utskottens och förvaltningens verksamheter samt till partigrupperna och deras kanslier.

De organisatoriska enheter som främst kan hänföras till ovanstående verksamhetsgren och mål är det administrativa kontoret (AK) där funktioner för ekonomi, personal, juridik, administrativ ledamotsservice, IT, fastigheter, intern service, intendentur, bevakning och lokalvård återfinns.

Förutsättningar för beskrivning av måluppfyllelse

För att kunna redogöra för måluppfyllelsen har två områden inom verksamhetsgrenen särskilt lyfts fram i denna redovisning:

- att arbetet runt riksdagsvalet genomförts enligt uppställda mål samt

14Såväl egensom efterlevandepensioner, inklusive särskild löneskatt m.m.

15513 personer 2005, 527 personer 2004.

23

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

-att riksdagsförvaltningen tillsett att riksdagshusens skick och värde har kunnat bibehållas så att riksdagens verksamhet även fortsättningsvis ska kunna bedrivas på Helgeandsholmen.

Ekonomisk översikt

Verksamhetsgrenen omfattar ca 13 % (148 miljoner kronor) av de totala nettokostnaderna för riksdagsförvaltningen. Intäkterna kan främst hänföras till uthyrning av lokaler i riksdagsförvaltningens fastigheter samt till riksdagstrycket.

Tabell: Kostnader och intäkter för verksamhetsgrenen (miljoner kronor)

  2006 andel 2005 andel 2004 Andel
Kostnader 196 16 % 167 15 % 173 15 %
Intäkter 48 86 % 50 83 % 48 81 %
Nettokostnader 148 13 % 117 11 % 125 12 %

Enligt återrapporteringskrav i anslagsdirektivet (punkt VII) ska en särredovisning ske av de direkta kostnaderna såsom produktions- och distributionskostnader samt prenumerationskostnader och försäljningsintäkter avseende riksdagstrycket. Då den största delen av intäkterna redovisas under verksamhetsgrenen Service och förvaltning sker även återrapporteringen i detta avsnitt.

Verksamhetsöversikt och måluppfyllelse

Inom verksamhetsgrenen Service och förvaltning tillhandahålls resurser, i form av bl.a. lokaler samt service inom ett flertal områden, exempelvis administrativt ledamotsstöd, IT i olika former, bevakning, och lokalvård och tillgång till barnomsorg för ledamöterna.

Administrativt ledamotsstöd

Förutom den information som lämnats till ledamöterna i samband med valet och som tidigare redovisats under satsningsområdet Valet 2006 har ett antal övriga aktiviteter genomförts i syfte att ge administrativt stöd till ledamöterna.

Några exempel på detta är den vägledning som erbjöds ledamöterna inför den årliga självdeklarationen. Informationen innehöll gällande regler, rättsfall samt den löpande hanteringen av ledamöternas reseräkningar, fakturor, arvoden, kostnadsersättning och pensioner.

I det nya webbaserade resesystemet har ledamöterna möjlighet att själva registrera sina reseräkningar, vilket drygt hälften av ledamöterna gjort under året. Totalt har ca 17 000 reseräkningar som rör ledamöternas resor handlagts inom förvaltningen.

24

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Ändringar i regelverket

Under året har bl.a. nya bestämmelser om traktamente, inkomstgaranti och överklagande i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, den nya lagen (2006:129) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter samt ändringarna i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler trätt i kraft.

I juni 2006 fattade riksdagen beslut om ändringar av ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter (2005/06:RS4). Ändringarna trädde i kraft den 2 oktober 2006.

IT-stöd m.m.

Med målet att utveckla en ny bärbar datorlösning16 som ska möjliggöra en hög grad av mobilitet har ett förhållandevis omfattande arbete pågått under året. Målgrupp för den nya tekniska utrustningen har främst varit riksdagsledamöterna, men lösningen ska även kunna erbjudas personal vid partikanslierna samt riksdagsförvaltningens anställda. I uppdraget ingick förutom att ta fram ett produktutbud av hård- och programvara, även ett tjänsteerbjudande för support och service i såväl riksdagens lokaler som ledamotens tjänsteställe samt utbildning. Den nya bärbara datorlösningen bygger på standardiserade lösningar och baseras på redan fungerande infrastruktur. Dessutom ska användaren i så stor utsträckning som möjligt känna igen sig från den stationära miljön. En förändring jämfört med tidigare hantering är att driften och förvaltningen av den tekniska lösningen kommer att ske internt inom riksdagsförvaltningen.

Under året har även ett projekt17 bedrivits med mål att ge ledamöterna tillgång till nya mobiltelefonmodeller med ny funktionalitet, korrekta och effektiva debiteringsrutiner. Telefonerna har levererats i den takt de kunnat färdigställas för att möte de krav på säkerhet och tillgänglighet som finns för riksdagsförvaltningen. Detta har inneburit vissa förseningar för en av telefonmodellerna.

Förutom den utbildning som genomfördes för ledamöter i samband den nya mandatperioden har ytterligare 463 användare deltagit i IT-utbildning under året. Cirka 700 personer deltog i utbildning 2005 och 590 personer år 2004.

Eftersom inga egna installationer av program, av IT-säkerhetsskäl, får göras på riksdagens datorer har en rutin tagits fram för att säkert och effektivt kunna administrera programönskemål från ledamöterna så att ledamotsuppdraget kan fullgöras. Riksdagsförvaltningens målsättning är att erbjuda en IT- miljö med både hög tillgänglighet och säkerhet utifrån ekonomiska och personella resurser samt att utifrån detta kunna erbjuda ett basutbud till samtliga användare. Dessutom ska ett tilläggsutbud av vanligt förekommande program erbjudas för den som behöver det i sitt arbete. Bakom detta ligger förhopp-

16TUL, teknisk utrustning ledamöter.

17MUL, mobil utrustning ledamöter.

25

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

ningar att den mer strikta säkerhetsregleringen inte ska försämra funktionalitet och tillgänglighet.

IT-relaterade frågor besvaras liksom tidigare av riksdagsförvaltningens helpdesk. Antal samtal till helpdesk var under året oförändrat mot föregående år, ca 23 000 stycken. Efter valet, då det blev många nya användare, ökade mängden samtal. Under det sista kvartalet 2006 tog helpdesk emot 2 276 fler samtal än under samma period 2005. Svarstiden i helpdesk har förkortats ytterligare: Från att 50 % fick svar inom 10 sekunder under 2004, 62 % fick svar inom 10 sekunder under 2005 så fick 66 % svar inom 10 sekunder under 2006. Detta trots att svarstiden under det sista kvartalet, efter valet, då betydligt fler samtal togs emot ökade och endast 53 % besvarades inom 10 sekunder.

En informationskälla för såväl ledamöter som för riksdagsförvaltningens anställda är intranätet, Helgonät. För att bättre tillgodose användarnas behov av ett internt informationssystem och arbetsredskap tillsattes under 2006 ett projekt med syfte att utveckla ett webbaserat intranät. Det nya intranätet ska vara driftsatt till riksmötets öppnande 2007.

Övrigt stöd m.m. till ledamöter

För att underlätta för ledamöter med små barn att delta i riksdagsarbetet erbjuder förvaltningen barnomsorg. Under året tog barnverksamheten hand om 40 barn i åldrarna 1–10 år, vilket är en något mindre omfattning än 2005. Nedgången i antalet omsorgstimmar påverkas bl.a. av att det varit ett valår.

Förutom barnomsorg och förvaltningens utbud av friskvård, har språkutbildning och IT-utbildning anordnats för ledamöterna.

Fastighetsverksamheten

Riksdagsförvaltningen har en omfattande fastighetsverksamhet. Under året har ett antal ombyggnads- och renoveringsarbeten påbörjats och avslutats. Tillbygganden av en ny entré till ledamotshuset påbörjades under året och beräknas färdigställas under hösten 2007. Vidare utreds ombyggnaden av Riksgatan 1. Ombyggnaden av entréerna syftar bl.a. till att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade. Utöver detta har omfattande underhållsarbeten genomförts i form av bl.a. fönsterrenovering, renovering av taklanternin och ytskiktsrenovering inom samtliga byggnader.

Arbetena med åtgärder för stabilisering av grundvattennivån under Riksbyggnaderna har avslutats under året. I åtgärderna har ingått dels en tätskärm av betongpålar i mark strax öster om Östra riksdagshuset, dels en ny dammlucka i Stallkanalen. Dammluckan, som ersätter den befintliga luckan vid Stallbron, togs i drift i december månad. Åtgärderna har haft avsedd effekt, och mätningar visar att grundvattennivån har stabiliserats på en betryggande nivå över trägrundläggningen.

Utbyggnaden av reservkraftsanläggningarna inom riksdagens hus på Helgeandsholmen och i Gamla stan har fortsatt under året. Etapp 3, som omfattar

26

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

anläggningar inom Östra riksdagshuset och i ledamotsbyggnaden, har färdigställts.

Totalt upplåter riksdagsförvaltningen lokaler på 8 054 kvm till olika hyresgäster18 vilket för 2006 gav en hyresintäkt på ca 27 miljoner kronor. Även en viss inhyrning av lokaler sker, motsvarande 3 226 kvm för kontorsändamål och 3 053 kvm för lager. Inom riksdagens hus finns tillgång till större lokaler för offentliga utskottsutfrågningar och andra sammanträden. Efterfrågan på dessa konferenslokaler har minskat. Under året har ca 5 282 (föregående år 5 740) sammanträden redovisats, varav 37, föregående år 54, offentliga utskottsutfrågningar. I Villa Bonnier har under 2006, liksom 2005, 45 representationstillfällen genomförts.

Under året har det systematiska miljöarbetet fortsatt inom fastighetsverksamheten. Arbetet har utmynnat i en handlingsplan för miljö- och arbetsmiljöstyrning. Som en del av det energibesparingsarbete som pågår har en utredning genomförts av förutsättningarna att använda sjövatten för kylning av datahallar. Utredningen visar att detta är en kostnadsmässigt lönsam investering som även har en god påverkan på miljön. Genomförandet är planerat till 2007. För övrigt har energibesparingsarbetet inneburit en minskning av fjärrvärmen med ca 4 %.

Tillgängligheten till riksdagens lokaler är viktig och för att underlätta detta samt bidra till god arbetsmiljö för riksdagsledamöter och anställda inom riksdagen har rutinerna i samband med lokalvård förbättrats. Bland annat har högre miljökrav ställts vid inköp av varor och tjänster samt miljövänliga metoder tillämpats i det dagliga arbetet.

För att underlätta åtgärdsplanering och prioritering har internservicetjänsten fungerat för felanmälan inom riksdagen och för riksdagens hyresgäster. I och med detta har de åtgärdsansvariga haft en god överblick och statistik över de underhållsåtgärder som har behövts inom respektive fastighet. Under året har ca 1 800 ärenden inkommit till internservicetjänsten. Antal ärenden 2005 var 1 510 stycken.

18 Varav ca 2 696 kvm hyrs av Justitieombudsmannen, JO.

27

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Återrapporteringskrav

Särredovisning av de kostnader som kan hänföras till intäkterna för försäljningen av riksdagstrycket (punkt VII.

Tabell: Särkostnader och intäkter avseende riksdagstrycket (tusental kronor)

  2006 2005 2004
Intäkter                
Prenumerationer 6 188 4 110 6 114
Lösnummer 4 467   5 612   4 585
Summa 10 655 9 722 10 699
Kostnader 19                
Löner20 –1 656   –1 536   –1 476
Produktion –26 998   –27 312   –25 611
Distribution –2 605   –2 526   –2 335
Summa –31 259   –31 374   –29 422
Anslagstillskott –20 604   –21 652   –18 723

Utvecklingen av riksdagstryckets omfattning redovisas under avsnitt 2.5

Verksamhetsgren Stöd till beslutsprocessen.

Måluppfyllelse för verksamhetsgrenen

Riksdagsförvaltningen har bidragit till att övergången mellan den gamla och den nya riksdagen har fungerat bra och smidigt ur ledamöternas perspektiv. Se även avsnitt 2.2 Återrapporteringskrav, uppdrag och satsningsområden m.m., satsningsområdet Valet 2006.

Grundvattenåtgärden har givit förutsättningar för att riksdagens verksamhet även fortsättningsvis kan ligga kvar i riksdagen hus på Helgeandsholmen.

Mot bakgrund av ovanstående redovisning görs bedömningen att målet för verksamhetsgrenen Service och förvaltning i allt väsentligt har uppfyllts.

2.6Verksamhetsgren Information till allmänheten

Mål för verksamhetsgrenen

Riksdagsförvaltningen skall bidra till att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet och genom aktiv information verka för att intresset för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar.

19Direkta kostnader.

20Lönekostnaderna baseras på fyra årsarbetskrafter.

28

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

De organisatoriska enheter som främst kan hänföras till ovanstående verksamhetsgren och mål är informationsenheten, Riksdagsbiblioteket, EU-upp- lysningen, tidningen Riksdag & Departement (R&D) samt teknikenheten.

Förutsättningar för beskrivning av måluppfyllelse

För att kunna redogöra för måluppfyllelsen för ovanstående övergripande mål har följande områden särskilt beaktats:

-att riksdagsförvaltningen genom den förnyade webbplatsen och möjligheten för allmänheten att besöka riksdagen bidragit till att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet samt

-att riksdagsförvaltningen genom information till massmedier, lärare, elever och bibliotekarier verkat för att intresset för riksdagen och dess arbete ökat.

Ekonomisk översikt

Tabell: Kostnader och intäkter för verksamhetsgrenen (miljoner kronor)

  2006 andel 2005 andel 2004 andel
Kostnader 86 7 % 90 8 % 92 8 %
Intäkter 7 13 % 9 16 % 11 18 %
Nettokostnader 79 7 % 81 8 % 81 8 %

Denna verksamhetsgren omfattar ca 7 % (79 miljoner kronor) av de totala nettokostnaderna för riksdagsförvaltningen. Intäkterna kan främst hänföras till prenumerationsintäkter från tidningen Riksdag & Departement och från försäljningen vid infocentrum.

Enligt anslagsdirektivets återrapporteringskrav (punkt VII) ska en särredovisning ske av de direkta kostnaderna såsom produktions- och distributionskostnader samt kostnader och försäljningsintäkter avseende tidningen Riksdag & Departement och försäljningen vid infocentrum. Denna redovisning sker inom denna verksamhetsgren då den största delen av kostnaderna för dessa båda verksamheter ligger inom verksamhetsgrenen Information till allmänheten.

Verksamhetsöversikt och måluppfyllelse

För att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet arbetar riksdagsförvaltningen aktivt med att öka allmänhetens kunskaper, intresse och möjligheter att utöva ett aktivt medborgarskap. Det sker genom att allmänheten ges tillgång till det material som produceras inom riksdagen och annat material som används som underlag till beslut i riksdagen.

Arbetet med att öka tillgängligheten till riksdagens information för personer med funktionshinder och personer med annan etnisk eller kulturell bak-

29

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

grund har fortsatt. Förvaltningen tillhandahåller information i olika format och versioner21, och utbudet har marknadsförts.

Riksdagens webbplats är central när det gäller tillgänglighet till information om riksdagsarbetet. Tillsammans med webbplatsen är annonsering i dagspressen, utbildning av vidareinformatörer tillsammans med utbudet vid Riksdagsbiblioteket och innehållet i tidningen Riksdag & Departement viktiga delar vid kunskapsspridningen.

Riksdagens webbplats

Webbplatsen, www.riksdagen.se, är liksom tidigare år välbesökt. Antalet besökare22 under året uppgick till ca 3,2 miljoner, för 2005 4,7 miljoner besökare och för 2004 4,8 miljoner besökare. Antalet besök har minskat med 32 %, vilket beror på ett annat beräkningssätt. Jämförande statistik, med samma beräkningssätt, för perioden juli–december 2005 respektive samma period 2006 visar dock på en ökning med 6,5 %. Målet är 7 miljoner unika besök23 år 2008. Målsättningen är att webbinformationen ska vara användbar och tillgänglig för alla. Stor vikt har därför lagts vid att webbplatsen ska uppfylla internationella och nationella riktlinjer. Under hösten lanserades information på 21 olika språk, bl.a. de nationella minoritetsspråken.

En uppföljning har genomförts av webbplatsens användbarhet. Drygt 80 % (samma andel som vid tidigare mätningar) av de ca 6 400 som besvarade enkäten angav att de helt och hållet eller delvis hittade den information de sökte. Målet är 90 %. Andelen besökare som helt och hållet hittade den information de sökte, har ökat med 12 %, från 29 % till 41 %.

Av tidningen Internetworld utsågs riksdagens webbplats till Sveriges bästa myndighetssajt 2006. Motivet var att webbplatsen förvaltar den öppna demokratin på ett föredömligt sätt.

Tidningen Internetworld testade sedan i oktober tillgängligheten på Sveriges 60 största webbplatser. Av dessa fick riksdagens webbplats det bästa betyget.

Genom uppbyggnaden av ett databassystem, ett distributionssystem24, för riksdagens webbplats kan ärendehanteringen i kammaren följas. Vissa störningar och brister har förekommit, men de har minskat som en följd av ett intensivt och pågående förbättringsarbete under året. Information om beslutsprocessens olika delar kan i och med de utförda förändringarna erbjudas användarna på ett betydligt enklare och mer överskådligt sätt än tidigare.

21Till exempel i lättläst version, som Daisytalbok och på teckenspråk.

22Antal besök, det totala antalet besök per månad. Med besök avses unik ip-adress under en period av 15 minuter.

23Antal unika besökare, det totala antalet besökare som besökt riksdagens webbplats under månaden. Med besökare avses ip-adress.

24Systemet lagrar riksdagens publika dokument bl.a. från riksdagens ärendehanteringssystem (uRix). Det har en central roll som leverantör av data till många skilda applikationer inom riksdagen, exempelvis till arbetet i kammaren, till dokumentproduktionen, till webbplatsen samt till underlag för talarlista och föredragningslista m.m.

30

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Informationen som förmedlas via distributionssystemet speglar, via riksdagens webbplats, riksdagens verksamhet med tyngdpunkt på beslutsprocessen.

På riksdagens webbplats är det även möjligt för externa och interna användare att via webb-tv följa riksdagens debatter och utfrågningar, både direkt och i efterhand. Systemet fungerar i stort, men tekniska problem med åtföljande driftsstörningar har förekommit relativt ofta. Dessa beror huvudsakligen på problem med det bakomliggande systemet Riva25, som i dag är föråldrat. En uppgradering som kommer att leda till bättre funktionalitet, lagringskapacitet och driftsäkerhet är planerad. Avdelningen för webb-tv på riksdagens webbplats hade 72 168 besök varav 32 719 besök avsåg direktsända sändningar från kammaren.

Tabell: Sändningar från riksdagen (timmar)

  2006 2005 2004 2003 2002
Tv 788 538 204 113 68
Webbsändning från plenisalen 627 693 647 578 622
Övrig webbsändning 161 150 138 270 12

Årets tv-sändningar från plenisalen och utskottsutfrågningar uppgick till 788 timmar, en fortsatt ökning sedan föregående år.

Annonsering, pressmeddelande och publikationer

För att medborgare i hela landet ska få information om riksdagens arbete, har rikstäckande annonseringar i ett 40-tal dagstidningar skett vid åtta tillfällen under året. Dessutom har det vid fyra tillfällen annonserats i bl.a. Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Annonseringen har gällt riksmötets öppnande, partiledardebatter, budgetramarna och vårpropositionen, utrikesdebatten och KU-utfrågningar. Annonsering om EU-nämndens verksamhet gjordes bl.a. i samband med toppmötet i Lahtis under hösten. Dessutom har aktiviteter som familjevisningar, guidade visningar, Öppet hus i riksdagen, riksdagshörnor, mässor och Ungdomens riksdag annonserats.

Under hösten 2006 utvärderades riksdagsförvaltningens pressmeddelanden och Beslut i korthet (BIK). Utvärderingen grundade sig på intervjuer med journalister och en mätning av genomslaget i medierna. Utvärderingen visar att riksdagsförvaltningen har lyckats väl med att uppfylla riktlinjerna för denna externa kommunikation. Utvärderingen visar att informationen fyller en viktig funktion för journalister.

Riksdagens årsbok har under hösten producerats och givits ut. Den finns även i lättläst version, som talbok och på teckenspråk. Broschyrer och faktablad har kontinuerligt uppdaterats. Under året har drygt 100 000 broschyrer och böcker distribuerats.

25 Riksdagens videoarkiv.

31

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Öppet hus, riksdagshörnor och infocentrum

Riksdagen anordnade den 25 november Öppet hus för allmänheten. Arrangemanget lockade ca 4 000 besökare, vilket är ungefär lika många som tidigare år.

De fyra regionala riksdagshörnorna26 är mötesplatser mellan riksdagsledamöter och allmänhet i respektive region. Under året har sammantaget ett 60-tal politikerträffar anordnats vid riksdagshörnorna. Utöver detta har valdebatter och andra träffar genomförts med goda besökssiffror.

Infocentrum erbjuder möjligheter för medborgare att samtala med riksdagsledamöter, få svar på frågor och köpa riksdagstryck, utredningar och presentartiklar. Försäljningen vid infocentrum uppgick under året till ca 273 000 kr. Publika arrangemang som exempelvis Ledamot på infocentrum har arrangerats vid 14 tillfällen med sammanlagt 19 riksdagsledamöter. Andra aktiviteter riktade till allmänhet, lärare och studerande har också arrangerats.

Återrapporteringskrav

Särredovisning av de kostnader som kan hänföras till intäkterna för försäljningen vid infocentrum (punkt VII)

Tabell: Särkostnader och intäkter avseende försäljningen vid infocentrum (tusental kronor)

  2006 2005 2004
Intäkter          
Försäljning av offentligt tryck m.m. 40 52 62
Försäljning av souvenirer m.m. 233   182   235
Summa 273 234 297
Kostnader          
Löner27 –427   –618   –850
Extern information m.m.28 –346   –354   –379
Summa –773   –972   –1 229
Anslagstillskott –500   –738   –932

Skolinformation

För att verka för att intresset för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar bland eleverna har riksdagsförvaltningen en riktad skolverksamhet. Skolverksamheten omfattar bl.a. skolbesök, lärarkurser och studiehäften. Med anledning av riksdagsvalet steg intresset stort för riksdagsförvaltningens

26Riksdagshörnor finns vid stadsbiblioteken i Malmö, Göteborg, Sundsvall och Umeå.

27Lönekostnader inklusive sociala avgifter för 1 årsarbetskraft (1,5 årsarbetskrafter 2005,

2årsarbetskrafter 2004) som arbetar med försäljning.

282006 redovisas kostnader för försäljning (såsom inköpskostnader samt kassasystem), övriga kostnader är beräknade utifrån antagandet att 30 % kan hänföras till försäljningsverksamheten.

32

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

skol- och studiematerial. Antal distribuerade studiehäften ökade från 147 696 stycken (2004), 257 385 stycken (2005) till 629 230 stycken 2006.

I början av året etablerades en ny form av skolbesök för grundskoleelever. Grundidén med Demokrativerkstaden utgår från ett upplevelsebaserat lärande där eleverna får pröva på rollen som riksdagsledamot. Åtta klasser per vecka har tagits emot där varje besök tar ca 2,5 timmar. Antalet elever som sedan i februari genomfört ett besök i Demokrativerkstaden är 4 682.

12 maj arrangerades en Ungdomens riksdag på Uppvidinge gymnasium, (Åseda) i samarbete med skolan. Cirka 160 elever av totalt 190 elever på skolan deltog. Arrangemanget upplevdes som lyckat och uppmärksammades av lokala och regionala medier. Arbetet med Ungdomens riksdag 2007 inleddes i maj 2006. Hittills har rekordmånga gymnasieklasser anmält sig, 236 stycken. De klasser som fullföljt samtliga förberedande uppgifter får skicka representanter till Ungdomens riksdag den 23 mars 2007.

Under hösten 2006 utvärderades skolverksamheten.29 Syftet var att kvantitativt och kvalitativt följa upp och utvärdera verksamheten i relation till uppsatta verksamhetsmål samt identifiera förtjänster och brister i det som erbjuds skolorna. Undersökningen visar på svårigheter att uppfylla målet om att öka elevernas intresse för och kunskap om riksdagens arbete. Analysen pekar på att målsättningen är ambitiös. Ska målen kvarstå i sin nuvarande form kräver det en fortsatt kvalitativ utveckling av verksamheten. En översyn av de kvantitativa målen bör också göras. Utvärderingsresultatet har medfört att ett analys- och utvecklingsarbete påbörjats.

Frågeservice m.m.

Inom kansliet för informations- och kunskapsförsörjning (KIK) erbjuds en rikstäckande frågeservice, detta i syfte att säkerställa att medborgare i hela landet får information om riksdagens arbete. Sammanlagt har antalet frågor30 till riksdagsförvaltningen varit i stort sett konstant de senaste tre åren.

Tabell: Frågeservice, telefon, e-post, fax och brev (antal)

  2006 2005 2004
Informationsenheten 17 911 15 864 14 568
Riksdagsbiblioteket31 900 1 300 1 469
EU-upplysningen 7 123 9 000 10 000
Summa 25 934 26 164 26 037

Antalet förfrågningar till informationsenheten har under de senaste tre åren ökat. Frågeställare är allmänheten, medier, utbildningsväsende, näringsliv, myndigheter, organisationer m.m. Merparten av frågorna gäller riksdagens

29Demokrativerkstaden har inte ingått i undersökningen eftersom det är en relativt nystartad verksamhet.

30Frågor via telefon, fax, brev och e-post.

31Avser endast frågor som ställts via e-post.

33

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

arbete, ärenden och beslut. Däremot har antalet frågor till Riksdagsbiblioteket minskat, vilket kan bero på att fler självservicefunktioner har utvecklats på webbplatsen. Trenden med minskande antal ärenden i frågeservice håller i sig även för EU-upplysningen. En möjlig förklaring till detta kan vara att många finner svar på sina frågor på webbplatsen.

Våren 2006 genomfördes en undersökning bland de personer som hörde av sig till EU-upplysningens frågeservice. På grund av låg svarsfrekvens kompletterades undersökningen med djupintervjuer. Undersökningarna gav ett bra betyg för EU-upplysningens frågeservice avseende service och tillgänglighet. Djupintervjuerna har kompletterats med kvantitativa intervjuer under hösten 2006. Resultatet kommer att rapporteras i början av 2007.

Utbildning m.m.

Riksdagsförvaltningen erbjuder ett stort antal utbildningar till informatörer, lärare, bibliotekarier och journalister både i riksdagens lokaler och på olika platser runtom i landet.

Tabell: Externa utbildningar (antal deltagare)

  2006 2005 2004
Informationsenheten32 321 300 230
Riksdagsbiblioteket 299 119 171
EU-upplysningen33 1 78334 2 228 1507
Summa 2 403 2 647 1 908

Viktiga målgrupper internt är riksdagsledamöter och tjänstemän inom riksdagsförvaltningen. För EU-upplysningen ligger antalet kursdeltagare på en fortsatt hög nivå, även om det har minskat något.

Besök och utlån vid Riksdagsbiblioteket

Under 2005 anpassades öppettiderna i Riksdagsbiblioteket till de externa målgruppernas behov. Det resulterade i ett ökat antal besökare redan första året och den ökningen fortsatte även under 2006. Antalet frågor och utlån till externa målgrupper har minskat, vilket delvis kan förklaras med att låntagarna numera har s.k. öppen lånetid35 och att antalet omlån därmed har minskat drastiskt.

32Även två- och tredagars utbildningar.

33Det genomsnittliga betyget för utbildningarna 2006 var 3,5 på en fyrgradig skala.

34Varav interna deltagare 251 år 2006, 189 år 2005 och 230 år 2004.

35Öppen lånetid innebär att låntagaren inte behöver låna om en bok efter en månad utan kan behålla den under ett år om inte någon annan frågar efter den. Resultatet blir bara en transaktion i systemet, tidigare kunde ett och samma lån räknas som flera transaktioner om samma bok lånades om.

34

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Tabell: Besök och externa utlån vid Riksdagsbiblioteket (antal)

  2006 2005 2004
Besökare 82 351 74 053 67 935
Externa utlån 11 018 17 246 25 451

Riksdagens arkiv

Materialet i riksdagens arkiv är av intresse för allmänheten, forskare och studenter. Antalet förfrågningar har varit relativt konstant – en viss ökad efterfrågan har dock märkts på ljudbanden. Arkivet har en jourtelefon som möjliggör att en god service till allmänheten kan upprätthållas.

Arkivets utställningar belyser aktuella och historiska händelser och är ett led i arbetet med att tillgängliggöra riksdagens arkivhandlingar för ledamöter, personal och den besökande allmänheten. Under 2006 har sex utställningar visats i Bankhallen. Vidare har ett antal mindre utställningar gjorts för att belysa aktuella samhällspolitiska händelser. Under sommaren gjordes också en utställning med EWK:s teckningar i Sammanbindningsbanan. Utställningen var tillgänglig för samtliga besöksgrupper under sommaren och uppmärksammades också i medierna.

För att tillgängliggöra riksdagens beslut och dokument för samtiden och eftervärlden har protokoll från Borgarståndet samt Prästeståndet 1751–1752 skrivits in och registerproduktion till dessa genomförts. Vidare har ett register över bondeståndsledamöter under 1800-talet omarbetats och redigerats.

Under året har utgivningen av utrikesutskottets memorialprotokoll från 1940–1941 förberetts. Protokollen är en redovisning av de hemliga föredrag med åtföljande diskussioner som hölls i utrikesutskottet under krigsåren. Skriften med titel Samråd i krigstid trycks i januari 2007. Ambassadör Krister Wahlbäck har bidragit med förklarande specialtexter.

EU-upplysningen

Det är nu tio år sedan riksdagen beslutade att inrättade ett nationellt informationscenter för EU-frågor. Uppdraget har sedan starten varit att ge allmänheten saklig, allsidig och partipolitiskt neutral information om EU och Sveriges medlemskap. Webbplatsen, www.eu-upplysningen.se, är EU-upplysningens största informationstorg och har under året haft ca 1 030 000 (450 000) unika besök. För att utvärdera och utveckla webbplatsen har expertgranskning, användartester, intervjuer och målgruppsanalyser genomförts. Dessutom har en enkät funnits på webbplatsen. Av enkäten kan inte dras några generella slutsatser då antalet respondenter endast är en liten del av det totala antalet besökare. För närvarande pågår ett arbete med att utifrån resultatet av utvärderingen ta fram ett nytt koncept för webbplatsen. En annan central uppgift för EU-upplysningen är att ta emot allmänhetens förfrågningar. Förutom detta erbjuds olika tryckta publikationer med EU-information. Totalt har ca 432 000 tryckta publikationer distribuerats under året.

35

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Ett nytt pilotprojekt – Kunskapstävling för gymnasieelever – inleddes under våren 2006 i Östergötlands län. Projektet var lyckosamt och kommer att följas upp med en mer omfattande tävling i Götaland under våren 2007.

Med anledning av EU-upplysningens tioårsjubileum hölls en konferens i februari 2006 i riksdagen. Temat var ”EU och kommunikation – en omöjlig ekvation?”. Konferensen sändes även i SVT 24.

EU-upplysningen deltar i ett flertal nätverk och innehar ordförande- och sekretariatsfunktionen i ”EU-infogruppen”, ett nätverk för de centrala EU- aktörerna i Sverige, bl.a. Europaparlamentets kontor och Europeiska kommissionens representation i Sverige, Regeringskansliet och EU-nämnden.

Tidningen Riksdag & Departement

”Rakt och relevant om politiken i Sverige och EU.” Det är devisen för tidningen Riksdag & Departement. Tidningen gav under året ut 3836 nummer varav två dubbelnummer. Den nya tidningen med en kraftfullare redigering och hårdare nyhetsvärdering, därtill på nytt papper och i nytt format, har blivit väl mottagen av läsarna. Tidningens chefredaktör fick under hösten 2006 motta Stora journalistpriset.

Återrapporteringskrav

Särredovisning av de direkta kostnaderna såsom produktions- och distributionskostnader samt kostnader och försäljningsintäkter avseende tidningen Riksdag & Departement (punkt VII)

Tabell: Särkostnader och intäkter avseende tidningen Riksdag & Departement (tusental kronor)

  2006 2005 2004
Intäkter37              
Prenumerationer 4 427 4 710 6 820
Annonser 1 162   1 319   1 088
Summa 5 589 6 029 7 908
Kostnader38              
Löner –5 732   –5 609   –5 639
Tidningsproduktion –3 413   –3 907   –6 447
Övriga driftskostnader –842   –777   –1 170
Summa –9 987   –10 293   –13 256
Anslagstillskott –4 398   – 4 264   –5 348

3638 nummer utgavs 2005 respektive 40 nummer 2004.

37Exklusive interna intäkter.

38Direkta kostnader.

36

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Redovisning av effekterna av genomförda kostnadsbesparingar för tidningen Riksdag & Departement (punkt VIII)

Riksdagsstyrelsen beslutade den 20 oktober 2004 om en ekonomisk ram för tidningen Riksdag & Departement. Beslutet innebar att tidningen tilldelades en nettoram som högst får uppgå till 4 miljoner kronor för 2005 och 2006. De hittills genomförda kostnadsbesparingarna har givit resultat även om det är för tidigt att uttala sig om de långsiktiga effekterna. Kostnaderna har minskat bl.a. genom billigare tryckproduktion och minskade kostnader för prenumerationssystemet.

De budgeterade intäkterna har dock inte kunnat hållas. Intäkterna från prenumerationer och annonser har fortsatt att minska och ligger på en låg nivå. En åtgärd som vidtagits under året för att öka annonsintäkterna är att man numera kan annonsera på tidningens webbplats, www.rod.nu. Detta är en del av det under året påbörjade arbetet med en ny webbplats. Såväl form som teknisk plattform ska bytas ut. I anslutning till detta arbete pågår även ett arbete med att mot en kostnad för kunden tillgängliggöra tidningens arkiv genom att texterna lagras i kommersiella databaser.

Genom annonser i slutet av året har tidningen fått omkring 1 000 provprenumeranter. Insatser kommer att göras för att få så många som möjligt av dessa att teckna en fast prenumeration.

För att öka antalet prenumeranter planeras förnyade marknadsföringsinsatser under första hälften av 2007.

Måluppfyllelse för verksamhetsgrenen

Intresset för riksdagen och dess verksamhet har under året varit hög som en konsekvens av årets riksdagsval. Beställningar av skol- och studiematerial har ökat markant liksom intresset från massmedier.

Allmänhetens möjlighet att besöka webbplatsen och riksdagen, träffa ledamöter och få svar på frågor, att få tillgång till riksdagsdokument samt ta del av massmediers rapportering, har bidragit till att skapa öppenhet och tillgänglighet till riksdagens arbete. Genom aktiva informationsinsatser i form av kurser och utbildningar för lärare, bibliotekarier och journalister samt av tryckt information har riksdagsförvaltningen under året verkat för att intresset för riksdagen och dess arbete ökat.

Mot bakgrund av ovanstående redovisning kan konstateras att målet för verksamhetsgrenen Information till allmänheten i allt väsentligt har uppfyllts. Undantaget är dock att det ekonomiska målet för tidningen Riksdag & Departement inte har kunnat hållas.

37

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

2.7Verksamhetsgren Internationell verksamhet

Mål för verksamhetsgrenen

Riksdagsförvaltningen skall göra det möjligt för riksdagen att aktivt möta de krav som det internationella samarbetet och internationella åtaganden medför.

De organisatoriska enheter och kanslier som främst kan hänföras till ovanstående verksamhetsgren och mål är riksdagens internationella kansli och till viss del även riksdagens utredningstjänst och utskottskanslierna. Frågor om samarbetet inom EU hanteras främst av kammarkansliet och utskottskanslierna.

Förutsättningar för beskrivning av måluppfyllelse

För att kunna redogöra för måluppfyllelsen för ovanstående övergripande mål har följande områden särskilt beaktats:

-att förvaltningens stöd till talmännen och de svenska interparlamentariska delegationerna har kunnat utföras i enlighet med talmännens och delegationernas behov inom givna ekonomiska ramar samt

-att demokratifrämjande insatser har kunnat utföras i enlighet med uppgjorda planer.

Ekonomisk översikt

Denna verksamhetsgren omfattar 3 % (35 miljoner kronor) av de totala nettokostnaderna för riksdagsförvaltningen. Under verksamhetsgrenen har även 13 miljoner kronor utbetalats i bidrag till bl.a. interparlamentariskt samarbete.

Tabell: Kostnader och intäkter för verksamhetsgrenen (miljoner kronor)

  2006 andel 2005 andel 2004 andel
Kostnader 35 3 % 57 5 % 56 5 %
Intäkter 0 0 % 1 1 % 1 1 %
Nettokostnader 35 3 % 56 5 % 55 5 %

Verksamhetsöversikt och måluppfyllelse

Riksdagens internationella kontakter har även under år 2006 varit intensiva. Bakgrunden är främst att nationellt och internationellt politiskt beslutsfattande blir alltmer sammanflätat. Sveriges EU-medlemskap har förstärkt denna trend. Samtidigt som riksdagen utför sin konstitutionella uppgift att granska regeringen och dess arbete har den utökat sina internationella åtaganden. En närmare redogörelse för den internationella verksamheten under riksmötet 2005/06 finns i Riksdagens årsbok.

38

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Internationella besök

Riksdagens talman, fram till den 2 oktober 2006 Björn von Sydow, därefter Per Westerberg, har under 2006 varit värd för fyra officiella talmansbesök och två arbetsbesök på talmansnivå och härutöver tagit emot en rad utländska företrädare. Talmannen har själv gjort flera besök i utlandet, i första hand som ledare för större riksdagsdelegationer men också för att delta i olika internationella talmansmöten på nordisk, nordisk/baltisk, europeisk och världsnivå. Även de vice talmännen har aktivt medverkat i det internationella arbetet bl.a. genom att leda delegationsresor utomlands och ta emot utländska besökare i riksdagen.

Besöksutbytet har legat på en fortsatt hög nivå. Antalet inkommande internationella besök har ökat jämfört med föregående år och uppgick under 2006 till ett 100-tal. Härutöver har riksdagsförvaltningen medverkat vid en rad internationella konferenser som hållits i Sverige.

Demokratifrämjande samarbete, bistånd

Utanför riksdagsförvaltningens budget ligger den finansiering av ett stort antal aktiviteter som ryms inom ramen för de parlamentariska samarbetsprojekt som riksdagen är engagerad i och som finansieras av Sida. Ett av projekten är det mångåriga biståndsprojekt som bedrivs gentemot Vietnams nationalförsamling vars syfte är att utveckla och stärka den institutionella demokratin i landet. Inom ramen för biståndsprojektet genomfördes under år 2006 ett 30-tal aktiviteter; bl.a. har riksdagsledamöter medverkat vid vietnamesiska studiebesök i riksdagen och deltagit i seminarier i Vietnam. Samarbetet med Vietnam kommer att fortsätta under samarbetsprojektets kvarvarande löptid, första halvåret 2007.

Bland övriga demokratifrämjande samarbetsprojekt som genomförts under 2006 kan nämnas ett samarbete med Östtimors parlament. Ett bilateralt samarbetsprogram mellan de båda parlamenten inleddes 2004 med ett seminarium i Dili och följdes av ytterligare ett under 2005. Samarbetsprogrammet avslutades under 2006 med ett studiebesök i Stockholm i samband med de allmänna valen i Sverige i september 2006, då ledamöter från Östtimor kunde följa den svenska valrörelsen. Samarbetet med Östtimor har finansierats av Sida.

I samarbete med Sida har riksdagen även genomfört demokratiseminarier för parlamentariker från västra Balkan 2003 samt 2004. Under 2005 förbereddes det tredje och avslutande seminariet som hölls i Ljubljana i februari 2006 i samarbete med Sloveniens parlament. Från svensk sida deltog både aktiva och tidigare riksdagsledamöter. Seminariet i Ljubljana öppnades gemensamt av riksdagens talman och hans slovenske kollega.

Övrigt internationellt samarbete

Under hösten 2006 har riksdagens internationella kansli (RIK) medverkat i arbetet med planeringen och prioriteringen av talmannens och de vice talmännens internationella verksamhet under mandatperioden. RIK bistår också

39

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

riksdagsdirektören i dennes aktiva internationella engagemang. Förberedelsearbetet inför den nordisk-baltiska talmanskonferensen, som riksdagen är värd för, i Uppsala sommaren 2007 har inletts under 2006.

Riksdagens internationella verksamhet har även i övrigt bedrivits på oförändrat hög nivå, inte minst arbetet inom de interparlamentariska församlingar som riksdagen deltar i via de särskilt utsedda internationella riksdagsdelegationerna.

Under året har riksdagsförvaltningen under riksdagsdirektörens ledning deltagit i det s.k. IPEX39-projektet tillsammans med representanter från parlamenten i Danmark, Frankrike, Italien, Polen och Storbritannien samt deltagare från Europaparlamentet och ECPRD. Projektet syftade till att från en gemensam webbplats utbyta elektronisk EU-information mellan de nationella parlamenten i EU:s medlemsländer. Under hösten har utskott och EU- nämnden utbildats i användningen av IPEX.

Projektet avslutades formellt vid talmansmötet i Köpenhamn i juni när webbplatsen lanserades. Sedan IPEX togs i bruk i juli 2006 har 550 EU- dokument registrerats i IPEX-databasen. Uppdraget från talmansmötet i Rom år 2000 var därmed slutfört.

Riksdagens representant vid EU:s institutioner rapporterar skriftligen och muntligen till EU-samordningsfunktionen. Under 2006 avlämnades 21 skriftliga rapporter som publicerades på riksdagens intranät.

Bland viktigare internationella konferenser som riksdagen varit värd för under 2006 kan nämnas en interparlamentarisk EU-konferens om infrastruktur för rumslig information i Europa, det s.k. Inspiredirektivet. Konferensen hölls den 3–4 april 2006 i Gävle. Den 2–4 augusti 2006 var riksdagen värd för den sjunde arktiska parlamentarikerkonferensen, som ägde rum i Kiruna. Vidare har ett Europarådsutskottsmöte om våld mot barn ägt rum i riksdagen, liksom ett annat Europarådsmöte angående kvinnorelaterat våld.

Riksdagsbiblioteket och arkivet deltog bl.a. i den årliga Eurovockonferensen i Europaparlamentet och i International Federation of Library Associations (IFLA) konferens i Sydkorea.

Riksdagens arkiv arrangerade ett nordiskt parlamentsarkivariemöte på temat digital långtidslagring.

Den internationella verksamheten har under det gångna året involverat ett avsevärt antal ledamöter och tjänstemän och varit ett viktigt inslag i riksdagsarbetet. Många av de internationella åtagandena ryms inom arbetet i de interparlamentariska församlingarna, i första hand i Nordiska rådet och i Europarådets och i OSSE40:s parlamentariska församlingar. Efter riksdagsvalet den 17 september 2006 har nya delegationer valts av kammaren. Den svenska delegationen till Nordiska rådet är den största med 20 ordinarie ledamöter och lika många suppleanter. Europarådsdelegationen består av 6 ledamöter och

39 IPEX, Interparliamentary EU Information Exchange.

40OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

40

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

lika många suppleanter medan OSSE-delegationen består av 8 ledamöter och lika många suppleanter. Härtill kommer bl.a. delegationer till Interparlamentariska unionen (IPU), Natos parlamentariska församling och Euromedförsamlingen (EMPA), vilka utses genom beslut av riksdagsstyrelsen. Under 2006 har riksdagens internationella kansli aktivt medverkat till en översyn av hur riksdagens deltagande i IPU:s verksamhet ska vara organiserad. Sammanlagt har ett 100-tal riksdagsledamöter utsetts för att uppfylla riksdagens internationella åtaganden gentemot dessa organisationer. Under år 2006 har flera svenska ledamöter också innehaft viktiga poster eller specialuppdrag som krävt extra insatser såväl av dem själva som av riksdagsförvaltningen. Till de mest betydelsefulla uppdragen räknas presidentskapet i OSSE:s parlamentariska församling som sedan juli 2006 innehas av Göran Lennmarker (m).

Under året som gått har också ett flertal utskottsresor arrangerats till olika delar av världen, i studiesyfte. Ledamöternas enskilda internationella engagemang täcker ett brett spektrum. Flera nätverk finns i riksdagen med internationell anknytning. Riksdagens internationella kansli har medverkat vid planering och genomförande av besök och konferenser även i sådana sammanhang. Antalet bilaterala vänskapsföreningar ökar. Numera finns i riksdagen parlamentariska vänskapsgrupper för kontakter med ett 20-tal parlament.

Måluppfyllelse för verksamhetsgrenen

Sammanfattningsvis har de internationella åtagandena under år 2006 inneburit ett stort engagemang och en stor arbetsinsats för berörda riksdagsledamöter och tjänstemän. Detta kommer på olika sätt riksdagen och dess arbete till godo och ger samtidigt riksdagens ledamöter en möjlighet att få ett större inflytande på den internationella debatten i viktiga frågor. Förvaltningens stöd till talmännen och de svenska delegationerna har säkerställts och utvecklats bl.a. genom utökat informationsutbyte och samverkan mellan delegationerna. Planerade demokratibefrämjande aktiviteter har utförts enligt plan.

Mot bakgrund av ovanstående redovisning kan konstateras att målet för verksamhetsgrenen Internationell verksamhet i allt väsentligt har uppfyllts.

2.8Ekonomiska förutsättningar

Anslagsöversikt

Nedan följer en redovisning av årets anslagsförbrukning samt vid årets slut utgående anslagssparande på respektive anslag.

41

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Tabell: Anslagsförbrukning (miljoner kronor)

Anslag under utgiftsområde 1 2006 2005 2004 2003 2002
90:2 Riksdagens ledamöter och partier          
m.m., ramanslag 784 703 641 633 594
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader,          
ramanslag 594 555 517 488 487
Summa 1 378 1 258 1 158 1 121 1 081
90:6 Stöd till politiska partier 165 164 171 140 140
Total anslagsförbrukning 1 543 1 422 1 329 1 261 1 221

Tabell: Utgående anslagssparande per den 31 december (miljoner kronor)

Anslag under utgiftsområde 1 2006 2005 2004 2003 2002
90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 31 45 22 29 42
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader 52 61 62 20 -6
Summa 83 106 83 49 36
90:6 Stöd till politiska partier 5 0 -6 10 5
Totalt anslagssparande 88 106 77 59 41

Anslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Anslaget för riksdagens ledamöter och partier m.m. lämnade ett anslagssparande på ca 31 miljoner kronor. Det totala anslagsutfallet uppgick till ca 784 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning med ca 81 miljoner kronor. Ökningen av anslagsutfallet jämfört med 2005 beror till största delen på ökade utgifter med anledning av att det varit ett valår. Ökningen utgörs i huvudsak av stödet till partigrupperna, arvoden och pensioner inklusive inkomstgarantier samt ny teknisk utrustning till riksdagens ledamöter och partikanslier.

Anslag 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader

Anslaget består av två anslagsposter (AP), Övriga förvaltningskostnader (AP 1) och Riksdagens fastighetskostnader (AP 2). Anslagsposten Övriga förvaltningskostnader lämnade 2006 ett anslagssparande på ca 22 miljoner kronor.

Anslagsposten Riksdagens fastighetskostnader lämnade även den ett anslagssparande 2006. Anslagssparandet uppgick till ca 30 miljoner kronor. I anslagssparandet för riksdagens fastighetskostnader är ca 23 miljoner kronor hänförbara till 2004 års anslagssparande. Anslagssparandet från 2004 har Riksdagsstyrelsen tidigare fattat beslut om. Av beslutet framgår att riksdagsförvaltningen får disponera detta anslagssparande för planerade åtgärder 2007 avseende det s.k. tätskärmsprojektet och arbete med Riksgatans norra del.

Ökningen på anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader beror bl.a. på ökade utgifter för löner, IT, bevakning, produktion av riksdagstryck samt räntor och amorteringar.

42

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Anslag 90:6 Stöd till politiska partier

Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd. Riksdagsförvaltningen disponerar anslaget och ansvarar för att stödet betalas ut till de politiska partierna.

Pågående arbeten

Riksdagsförvaltningen förfogar över anläggningstillgångar som betingar stora ekonomiska värden och som oftast är av strategisk betydelse i verksamheten. Anläggningar, både materiella och immateriella, som klassificeras som pågående arbete i redovisningen anslagsavräknas inte utan finansieras via riksdagsförvaltningens räntekonto till dess att anläggningen tas i bruk. I samband med att anläggningen tas i bruk upptas lån i Riksgälden. Värdet på de anläggningar som klassificeras som pågående arbete har minskat under året från ca 119 miljoner kronor till ca 19 miljoner kronor. Orsaken är framför allt att arbetet på Helgeandsholmen med det s.k. tätskärmsprojektet färdigställts under året. De lån som tagits upp med anledning av den nya lagen om ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagens myndigheter har lösts den 31 januari 2007.

Lån

Under året ökade upplåningen i Riksgälden för investeringar i anläggningstillgångar med ca 138 miljoner kronor. Värdet på riksdagsförvaltningens lån uppgick vid årsskiftet till sammanlagt ca 273 miljoner kronor varav ca 218 miljoner kronor avsåg lån i byggnader och mark och ca 55 miljoner kronor avsåg lån till övriga anläggningstillgångar m.m.

Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagens myndigheter41

Riksdagsstyrelsen har den 15 juni 2006 beslutat om en ny lag avseende ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagens myndigheter. Lagen innehåller bestämmelser om bl.a. anslag och inkomsttitlar, kapitalförsörjning, redovisning och revision. Lagen träder i kraft den 1 januari 2007. I lagen finns bl.a. förändringar avseende finansieringen av de anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet. Anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet ska med vissa undantag finansieras med lån i Riksgälden. Anläggningstillgångar som inte används i myndighetens verksamhet ska finansieras med anslag. För riksdagsförvaltningen innebär detta sammanfattningsvis att investeringar i byggnader och markanläggningar som har en direkt koppling till riksdagens verksamhet lånefinansieras. Undantag

41 Lag (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

43

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

görs dock för investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen, vilka anslagsfinansieras.

Som en konsekvens av den nya lagen ska de lån som tagits upp avseende det s.k. tätskärmsprojektet samt de lån som från 1999 upptagits för att finansiera vissa fastighetsprojekt lösas 2007. Totalt uppgår behovet av anslagsmedel för lösen av lån till ca 162 miljoner kronor.

Riksdagen har för 2007 beslutat om en extra höjning av anslag 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader på 145 miljoner kronor. Utöver denna extra anslagshöjning finns behov av ytterligare 17 miljoner kronor som kommer att finansieras genom ianspråktagande av anslagssparande från 2004 och 2006.

2.9Organisation och personal

Riksdagsförvaltningens uppgift är att skapa goda förutsättningar för att riksdagen ska kunna uppfylla sina konstitutionella och demokratiska uppgifter samt sina internationella åtaganden.

Organisation

Riksdagsförvaltningen omfattar följande organisatoriska enheter: Ledningssekretariat bistår riksdagsdirektören och talmännen i deras arbete.

Kammarkansliet (KK) svarar för planering och genomförande av arbetet i kammaren och samordning av EU-arbetet samt utredningshjälp till ledamöter och partikanslier.

Riksdagens internationella kansli (RIK) svarar för riksdagens internationella kontakter och biträder talmannen och de vice talmännen i deras internationella engagemang.

Utskottens och EU-nämndens kanslier biträder ledamöterna i deras arbete i utskotten och EU-nämnden.

Administrativa kontoret (AK) svarar för administrativa frågor, såsom personal, ekonomi, administrativt ledamotsstöd, juridik, intern service och IT-stöd samt även för fastighetsförvaltning och bevakning av riksdagens byggnader.

Kansliet för informations- och kunskapsförsörjning (KIK) svarar för information och faktaunderlag om riksdagen, riksdagens arbete och EU samt ansvarar för riksdagstrycket och tryckning av andra dokument.

Årets organisationsförändringar

Under 2006 lades lag- och bostadsutskotten ned och ett nytt utskott, civilutskottet, bildades. Som ett led i genomförandet av Riksdagskommitténs förslag om stöd till utskottens kanslier med inriktning mot forsknings- och framtidsfrågor har riksdagens utredningstjänst (RUT) tillförts två tjänster. En ny tjänst som enhetschef för centralkansliet har tillsatts.

44

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Ett antal mindre organisationsförändringar har skett under året, bl.a. genom att avdelningsbegreppet har tagits bort. Enheterna som tidigare ingick i avdelningen för intern service finns nu direkt under administrative direktören. Den översyn av IT-enheternas verksamhet som påbörjades under 2005 har pågått under året och kommer att slutföras under 2007. Riksdagsdirektörens EU-beredning har lagts ned.

Siffrorna anger antalet anställda42, 656 personer den 31/12 2006, varav 379 kvinnor och 277 män.

42 AK: Ekonomienheten 9, enheten för adm. ledamotsservice 14, juridiska enheten 7, personalenheten 12, intendenturenheten 13, bevakningsenheten 40, fastighetsenheten 26, lokalvårdsenheten 44, serviceenheten 32, enheten för IT-service 15, enheten för IT-utveckling 18, enheten för system och kommunikation 16, teknikenheten 19.

KK: Centralkansliet 8, protokollskansliet 29, riksdagens utredningstjänst 45.

KIK: Enheten för riksdagstryck 25, informationsenheten 45, Riksdagsbiblioteket (inkl. arkivet) 46, EU-upplysningen 12, tidningen Riksdag & Departement 14.

45

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Personal

Antalet anställda personer med tillsvidareanställning, eller vikariat, var 656 vid utgången av år 2006 mot 646 vid utgången av 2005. Antalet anställda har således ökat med tio personer. Antalet årsarbetskrafter43 är dock oförändrat och uppgick till 582 personer.

Tabell: Antalet anställda fördelat på organisatorisk enhet och kön 2006-12-31

Organisatorisk enhet Kvinnor Män Totalt Andel
  antal antal antal kvinnor
        2006
Riksdagsdirektören med ledningssekreta-        
riat, kammarkansliet, RIK 78 42 120 65 %
Utskottskanslierna, EU-nämndens kansli 79 42 121 65 %
Administrativa kontoret 132 139 271 49 %
Kansliet för information och kunskaps-        
försörjning 90 54 144 63 %
Totalt 379 277 656 58 %

Andelen kvinnor av de anställda vid utgången av 2006 motsvarar 58 % av de anställda. Denna könsfördelning är oförändrad jämfört med föregående år. Andelen kvinnor är lägst inom administrativa kontoret (49 %).

Tabell: Antalet anställda fördelat på ålder och kön 2006-12-31

  Kvinnor Män Totalt Andel kvinnor Ålder, andel
Åldersintervall antal antal antal av totalen av totalen
0–24 år 1 4 5 < 1 % 1 %
25–34 år 55 41 96 8 % 14 %
35–44 år 115 94 209 18 % 32 %
45–54 år 83 81 164 13 % 25 %
55–59 år 56 33 89 9 % 14 %
60– år 69 24 93 10 % 14 %
Totalt 379 277 656 58 % 100 %

Medelåldern för de anställda är 46 år, 47 år för kvinnor respektive 45 år för män. En dryg sjättedel (15 %) av de anställda är under 35 år. En tredjedel (32 %) av de anställda är 35–44 år. Bland de anställda i åldersintervallet 45– 54 år är könsfördelningen jämn, ca 50 %. Personer som är 55 år eller äldre utgör liksom föregående år 28 % av de anställda, och 14 % av dessa är 60 år eller äldre.

43 Under 2006 har förvaltningen bytt löne-och PA-system. Det är troligt att det gamla systemet gav ett något för högt värde när det gäller årsarbetskrafter. Värdena mellan 2005 och 2006 är därför inte helt jämförbara.

46

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Tabell: Anställningstid fördelad på kvinnor och män 2006-12-31

        Andel Anställn.tid,
  Kvinnor Män Totalt kvinnor av andel av
Anställningstid antal antal antal totalen totalen
< 1 år 14 5 19 2 % 3 %
1–3 år 60 54 114 9 % 17 %
4–5 år 43 33 76 7 % 12 %
6–10 år 89 71 160 14 % 24 %
11–14 år 53 43 96 8 % 15 %
15–19 år 63 34 97 10 % 15 %
20–24 år 21 19 40 3 % 6 %
25– år 36 18 54 5 % 8 %
Totalt 379 277 656 58 % 100 %

Medelanställningstiden i riksdagsförvaltningen har ökat från förgående års ca 10 år till 11,5 år och är i stort sett den samma för kvinnor respektive män.

Personalomsättningen har ökat något och var under året 9,1 %. Jämförelsevis var personalomsättningen 7,4 % 2005, 5,3 % 2004 och 8,5 % 2003. Totalt slutade 60 personer (48 personer 2005 och 34 personer 2004) sin anställning, varav 18 personer (10 personer 2005 och 13 personer 2004) gick i pension.

Tabell: Antalet chefer44 fördelat på organisatorisk enhet och kön 2006-12-31

        Andel
  Kvinnor Män Totalt kvinnor
Organisatorisk enhet antal antal antal 2006
Riksdagsdirektören med ledningssekreta-        
riat, kammarkansliet, RIK 2 4 6 33 %
Utskottskanslierna, EU-nämndens kansli 6 10 16 38 %
Administrativa kontoret 6 8 14 43 %
Kansliet för information och kunskaps-        
försörjning 3 2 5 60 %
Totalt 17 24 41 41 %

Andelen kvinnliga chefer inom riksdagsförvaltningen är 41 %.

44 Enhetschef eller högre chef med personalansvar.

47

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Tabell: Antalet chefer fördelat på ålder och kön 2006-12-31

  Kvinnor Män Totalt Andel kvinnor Ålder, andel
Åldersintervall antal antal antal av totalen av totalen
35–44 år 2 2 4 5 % 10 %
45–54 år 6 8 14 14 % 34 %
55–59 år 4 9 13 10 % 32 %
60– år 5 5 10 12 % 24 %
Totalt 17 24 41 41 % 100 %

Medelåldern för chefer i riksdagsförvaltningen är 55 år och över hälften (56 %) är 55 år eller äldre. För att bl.a. säkerställa tillgången på goda chefer i framtiden kommer ett nytt chefsförsörjningsprogram för potentiella ledare inom förvaltningen att utarbetas.

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid har minskat för fjärde året i rad. Antalet personer med sjukfrånvaro har ökat medan antalet individer med långtidsfrånvaro fortsatt att minska.

Sjukfrånvaron för åldersgruppen 50 år eller äldre i % av tillgänglig arbetstid har minskat från 4,6 % till 3,0 %. I gruppen långtidssjukskrivna dominerar kvinnorna fortfarande. Besvär från nacke/axlar/rygg har ökat i omfattning och är mer uttalade bland kvinnor än män. Ett aktivt rehabiliteringsarbete för sjukskrivna bedrivs i nära samarbete med berörd ansvarig chef, företagshälsovården och Försäkringskassan. Under våren 2007 kommer mer detaljerad statistik att tas fram för att möjliggöra fler analyser.

Tabell: Avser sjukfrånvaron 2006

  2006 2005 2004 2003
Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 3,9 4,7 5,1 5,3
Antal årsarbetare45 617 617 605 599
Antal individer med sjukfrånvaro 344 331 319 307
Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till        
total sjukfrånvaro i % 60,3 64,2 66,7 70,4
Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till        
tillgänglig tid i % 2,3 3,0 3,4 3,8
Antal individer med långtidssjukfrånvaro 26 42 44 49
Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 4,7 5,8 6,4 6,5
Antal kvinnliga årsarbetare 354 353 348 348
Antal kvinnor med sjukfrånvaro 233 204 206 193

45 Antalet årsarbetare är inte jämförbart med antalet årsarbetskrafter bl.a. på grund av att sjuk- och föräldraledigheter inte är avräknade vid beräkningen av antalet årsarbetare.

48

  RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2
             
  2006 2005 2004 2003    
             
Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 2,7 3,3 3,4 3,8    
Antal manliga årsarbetare 262 264 257 251    
Antal män med sjukfrånvaro 121 127 113 114    
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 eller yngre i % av            
tillgänglig arbetstid 5,6 5,6 3,7 5,6    
Antal årsarbetare i åldersgruppen 29 år eller yngre 39 41 36 41    
Antal individer i åldersgruppen 29 år eller yngre med            
sjukfrånvaro 33 36 28 32    
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 år i % av tillgänglig            
arbetstid 4,3 4,8 5,6 5,5    
Antal årsarbetare i åldersgruppen 30–49 år 330 329 318 305    
Antal individer i åldersgruppen 30–49 år med sjukfrånvaro 195 177 167 158    
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i % av            
tillgänglig arbetstid 3,0 4,6 4,6 5,1    
Antal årsarbetare i åldersgruppen 50 år eller äldre 248 247 250 253    
Antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre med sjuk-            
frånvaro 116 118 124 117    

Kompetensförsörjning

I syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål har ett stort antal åtgärder genomförts under 2006. Åtgärderna redovisas nedan.

Övergripande

Yrkesgrupperna inom riksdagsförvaltningen är många och kompetensprofilerna skiftar inom organisationen. Centralt anordnas förvaltningsgemensamma kompetensutvecklingsåtgärder bl.a. i form av introduktions-, språk- och chefsutbildningar. Den kompetensutveckling som sker på enhets- och kanslinivå avspeglar verksamhetens olika inriktningar. Under 2006 har satsningen på kompetensutveckling för personalen skett i ungefär samma omfattning som tidigare år.

Medarbetare inom förvaltningen har deltagit i seminarier och olika nätverk. Enheter och kanslier har gjort studieresor och studiebesök, främst till andra europeiska parlament. Utöver detta har språkutbildningar i engelska och franska, utbildning i projektarbete och förvaltningskunskap tillhandahållits.

Chefsförsörjning

För att chefer ska ha möjlighet att utöva sitt ledarskap på bästa sätt har ett antal chefsutvecklingsinsatser genomförts bl.a. i form av externt anordnade chefs- och ledarutvecklingsprogram samt interna handledningsgrupper. Arbe-

49

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

te har inletts med utarbetande av ett nytt chefsutvecklingsprogram för alla chefer inom riksdagsförvaltningen med fokus på verksamhetsspecifika frågor och på chefens ledarroll. Med detta program som utgångspunkt kommer ett chefsförsörjningsprogram för potentiella ledare inom förvaltningen att utarbetas, dels av karriärutvecklingsskäl, dels för att öka kvaliteten på internrekryteringen till chefstjänster.

Jämställdhet, etnisk och kulturell mångfald m.m.

I det verksamhetsplaneringsarbete som genomförts 2006 utgår riksdagsförvaltningen från ett perspektiv, mänskliga rättigheter, som omfattar samtliga diskrimineringsgrunder i syfte att attrahera och utveckla rätt kompetens för att nå verksamhetens mål. Riksdagsdirektören har bl.a. bjudit in representanter för JämO, DO och HO till en diskussion kring hur riksdagsförvaltningen kan höja kvaliteten i sitt arbete inom dessa områden. Insatser för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade har också vidtagits under året.

Friskvård

Liksom tidigare år erbjuds riksdagsledamöter och anställda i riksdagsförvaltningen ett omfattande friskvårdsutbud. Målsättningen är att stimulera till egna aktiva åtgärder för att främja hälsa och få en ökad frisknärvaro. I genomsnitt deltog 120 personer per vecka i någon av de olika aktiviteterna som erbjöds, exempelvis gymnastik, meditation eller vattengympa. Möjligheten att styrketräna utnyttjades också, och under 2006 genomfördes över 80 styrketräningslektioner för tjänstemän och ledamöter. Även hälsoprofilbedömningar har erbjudits via friskvården, och under året har sammanlagt 36 profiler genomförts.

Återrapporteringskrav

Redovisning av resultatet av åtgärder som vidtagits enligt förvaltningens jämställdhetsplan (punkt II)

En reviderad jämställdhetsplan för riksdagsförvaltningen 2006–2007 fastställdes av riksdagsdirektören i slutet av oktober. Planen omfattar åtgärder inom följande områden: arbetsförhållanden, förvärvsarbete och föräldraskap, förebyggandet av sexuella trakasserier, kompetensutveckling, rekrytering och löner. Åtgärderna i planen ska följas upp under den första delen av 2007. Samtliga enheter ska redogöra för vilka åtgärder de vidtagit för att integrera jämställdheten i sin verksamhet.

Tillsammans med bl.a. redovisningar av könsuppdelad statistik kommer uppgifterna att utgöra underlag för nästa revidering av jämställdhetsplanen 2007.

I jämställdhetsplanen finns bl.a. målet: ”Män och kvinnor, som arbetar med likartade arbetsuppgifter inom samma enhet, ska få lika möjligheter till långsiktig kompetensutveckling”. Kompetensutvecklingsinsatserna för kvin-

50

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

nor respektive män vid en av enheterna inom riksdagsförvaltningen kommer att utvärderas i syfte att undersöka om ovanstående mål uppfylls. Enhetens medarbetare ska under 2007 registrera uppgifter om sin kompetensutveckling. Om metoden fungerar är avsikten att använda den på andra enheter inom förvaltningen.

Förvaltningens lönekartläggning för 2006 visar inte på något behov av särskilda satsningar. Könsfördelningen inom förvaltningen är relativt jämn. Andelen kvinnor av de anställda vid utgången av 2006 motsvarar 58 %. Denna könsfördelning är oförändrad jämfört med föregående år. Andelen kvinnor är lägst inom det administrativa kontoret (49 %).

Åtgärder vidtagna för att främja den etniska och kulturella mångfalden vid förvaltningen (punkt III)

Arbetet med att utveckla formerna för mångfaldsarbetet inleddes med en förstudie som presenterades hösten 2006. Där gavs förslag på hur arbetet med etnisk och kulturell mångfald kan integreras i verksamheten bl.a. genom att det skapas hållbara rutiner för ett systematiskt arbete, exempelvis kvalitetssäkrade rekryteringsprocesser, utbildningar och diskussionstillfällen för chefer samt kontinuerlig uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder.

I syfte att marknadsföra riksdagsförvaltningen som en arbetsplats öppen för alla och fri från diskriminering rådgjordes med ombudsmannamyndigheter om vilka alternativa annonseringsvägar, för lediga tjänster, det finns det att tillgå.

Riksdagsförvaltningen har för andra året i rad tagit emot en praktikant från förvaltningsutbildningen vid Stockholms universitet. Utbildningen har som syfte att långsiktigt säkerställa kompetensen och att öka den etniska och kulturella mångfalden i statsförvaltningen. Den ska öka möjligheter för invandrade akademiker att arbeta som kvalificerade handläggare inom statlig förvaltning.

Redovisning av vilka arbetsmiljöåtgärder som vidtagits under året i enlighet med resultatet från den genomförda attitydmätningen samt det systematiska arbetsmiljöarbetet i övrigt inklusive ergonomi- och rehabiliteringsarbetet (punkt IV)

Den senaste attitydmätningen genomfördes hösten 2005, och resultatet skiljer sig inte nämnvärt från den mätning som gjordes 2003. Noteras kan dock att de förändringar som har uppmätts har varit positiva. Undantas kan synen på möjligheterna till en utveckling inom förvaltningen där värdet har försämrats. En positiv utveckling har således skett i så gott som alla avseenden mellan de båda mätningarna. Ett något mindre positivt värde för möjligheterna att utvecklas vidare inom riksdagsförvaltningen har dock tillkommit i 2005 års mätning.

Beträffande det systematiska arbetsmiljöarbetet har ett beslut fattats om en revidering av arbetsmiljöpolicyn. Drygt 50 ergonomiska arbetsplatsbesök har genomförts hos ledamöter och anställda i syfte att förebygga vissa arbetsrela-

51

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

terade muskel- och belastningsskador. De medarbetare som varit i behov av rehabiliteringsåtgärder har erhållit individuellt anpassade insatser bl.a. i form av stödsamtal hos beteendevetare, fysiska träningsprogram och anpassade arbetsuppgifter vid återgång i tjänst. Planering av rehabiliteringsinsatser har skett i samverkan mellan medarbetare, ansvarig chef, företagshälsovård och Försäkringskassan samt personalenheten.

Redovisning av i vilken omfattning förvaltningens mål för kompetensförsörjning under 2006 har uppnåtts, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under 2007 respektive 2008–2009 (punkt V)

Det mål som angivits för förvaltningens kompetensförsörjning 2006 var Re- dovisning av i vilken omfattning kompetensanalyser genomförts inom förvaltningen. Se återrapporteringskrav VI nedan.

Riksdagsförvaltningens mål för kompetensförsörjningen 2007 är att alla enheter ska ha genomfört kompetensanalyser. Mål för 2008 är att alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan. Ett arbete med att ta fram mål för kompetensförsörjningen 2009 har påbörjats och kommer att slutföras under 2007.

Redovisning av i vilken omfattning kompetensanalyser genomförts inom förvaltningen (punkt VI)

Under året har ca 70 % av enheterna/kanslierna påbörjat eller genomfört kompetensanalyser. En särskild information till ytterligare en tredjedel av enheterna/kanslierna om metoder för kompetensanalys samt diskussion om metoder för uppföljning har genomförts. Kompetensanalyserna ska användas vid framtagandet av individuella utvecklingsplaner.

Mot bakgrund av ovanstående redovisning görs bedömningen att de under året vidtagna åtgärderna väl bidragit till verksamhetens mål.

52

2006/07:RS2

3 Finansiell redovisning

3.1 Resultaträkning

(Belopp anges i tkr)   2006-01-01- 2005-01-01-
Not 2006-12-31 2005-12-31
VERKSAMHETENS INTÄKTER            
Intäkter av anslag   1 122 166 1 046 454
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 54 935 58 518
Intäkter av bidrag     186     429
Finansiella intäkter 2   438     750
SUMMA   1 177 725 1 106 151
VERKSAMHETENS KOSTNADER            
Kostnader för personal och ledamöter 3 –745 037   –716 821
Kostnader för lokaler   –15 579   –15 374
Övriga driftkostnader   –365 723   –336 937
Finansiella kostnader 2 –3 580   –2 356
Avskrivningar och nedskrivningar 6, 7 –67 128   –65 763
SUMMA   –1 197 047   –1 137 251
VERKSAMHETSUTFALL   –19 322   –31 100
TRANSFERERINGAR            
Medel som erhållits från statsbudgeten för            
finansiering av bidrag   419 756 376 481
Lämnade bidrag 4 –419 756   –376 481
SALDO     0     0
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 5 –19 322   –31 100

53

2006/07:RS2 FINANSIELL REDOVISNING

3.2 Balansräkning

(Belopp anges i tkr) Not 2006-12-31 2005-12-31
         
TILLGÅNGAR        
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR        
Balanserade utgifter för utveckling   97 42
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar   2 747   3 525
SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 6 2 844 3 567
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR        
Byggnader, mark och annan fast egendom   1 061 759 952 577
Förbättringsutgifter på annans fastighet   2 444 3 106
Maskiner, inventarier, installationer m.m.   106 165 104 292
Pågående nyanläggningar   18 869   118 809
SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 7 1 189 237 1 178 784
FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR        
Andelar i bostadsrättsföreningar   2 159   2 159
SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 8 2 159 2 159
FORDRINGAR        
Kundfordringar   965 2 975
Fordringar hos andra myndigheter 9 18 729 17 759
Övriga fordringar   56   127
SUMMA FORDRINGAR   19 750 20 861
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER        
Förutbetalda kostnader   26 897 25 710
Övriga upplupna intäkter   861   160
SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER 10 27 758 25 870
AVRÄKNING MED STATSVERKET 11 –82 582   –105 645
KASSA OCH BANK        
Behållning räntekonto i Riksgälden 12 148 835 58 882
Kassa, plusgiro och bank   30   30
SUMMA KASSA OCH BANK   148 865 58 912
SUMMA TILLGÅNGAR   1 308 031 1 184 508

54

FINANSIELL REDOVISNING 2006/07:RS2

(Belopp anges i tkr) Not 2006-12-31 2005-12-31
SKULDER        
MYNDIGHETSKAPITAL        
Statskapital 13 142 583 141 981
Donationskapital 14 2 406 2 426
Balanserad kapitalförändring 15 754 815 785 895
Kapitalförändring enligt resultaträkningen 5 –19 322   –31 100
SUMMA MYNDIGHETSKAPITAL   880 482 899 202
AVSÄTTNINGAR        
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 16 936   1 132
SUMMA AVSÄTTNINGAR   936 1 132
SKULDER M.M.        
Lån i Riksgälden 17 272 731 132 666
Skulder till andra myndigheter 18 16 956 16 439
Leverantörsskulder   80 050 72 398
Övriga skulder 19 14 632   15 509
SUMMA SKULDER M.M.   384 369 237 012
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER        
Upplupna kostnader   33 007 36 179
Övriga förutbetalda intäkter   9 237   10 983
SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER 20 42 244 47 162
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 308 031 1 184 508
STÄLLDA PANTER inga inga
ANSVARSFÖRBINDELSER Se under avsnitt 3.5 Tilläggsupplysningar
  och noter, avseende ledamöternas in-
  komstgarantier och pensioner.  

55

2006/07:RS2 FINANSIELL REDOVISNING

3.3Anslagsredovisning

(Belopp anges i tkr) Ingående Årets till- Totalt Netto- Utgående
2006-12-31 över- delning disp. utgifter över-
förings- enligt belopp   förings-
   
  belopp anslags-     belopp
  /reserva- direktiv      
  tion        
Anslag 1:90:2, ramanslag 44 454 770 508 814 962 –784 107 30 855
Riksdagens ledamöter och          
partier m.m. 44 454 770 508 814 962 –784 107 30 855
Anslag 1:90:3, ramanslag          
(Not 21) 61 191 584 324 645 515 –593 788 51 727
Riksdagens förvaltnings-          
kostnader          
Anslagspost 1 27 141 534 324 561 465 –539 674 21 791
Anslagspost 2 34 050 50 000 84 050 –54 114 29 936
Anslag 1:90:6, ramanslag          
(Not 22) 109 170 200 170 309 –164 629 5 680
Stöd till politiska partier 109 170 200 170 309 –164 629 5 680
SUMMA TOTALT 105 754 1 525 032 1 630 786 –1 542 524 88 262
Finansiella villkor:          
Anslagskredit          
Anslag 1:90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.     23 115
Anslag 1:90:3 Riksdagens förvaltningskostnader     17 530
Anslagspost 1         16 030
Anslagspost 2         1 500
Anslag 1:90:6 Stöd till politiska partier       5 106

Redovisning mot inkomsttitel:

Riksdagsförvaltningen redovisar inte mot någon inkomsttitel.

Bemyndiganden: Inga

56

FINANSIELL REDOVISNING 2006/07:RS2

3.4 Finansieringsanalys

(belopp anges i tkr) 2006-01-01– 2005-01-01–
Not 2006-12-31 2005-12-31

DRIFT

Kostnader

Finansiering av drift

Intäkter av anslag

Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag

Övriga intäkter

Summa medel som tillförts för finansiering av drift

Ökning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder

Kassaflöde från/till drift INVESTERINGAR

Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar

Summa investeringsutgifter

Finansiering av investeringar

Lån från Riksgälden

– amorteringar

Ökning/minskning av statskapital med medel som erhållits från/tillförts statsbudgeten

Försäljning av anläggningstillgångar

Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar

Förändring av kortfristiga fordringar och skulder

Kassaflöde från/till investeringar TRANSFERERINGSVERKSAMHET

Lämnade bidrag

Utbetalningar i transfereringsverksamhet

Finansiering av transfereringsverksamhet

Medel från statsbudgeten

Summa medel som erhållits för finansiering av transfereringsverksamhet

Kassaflöde till/från transfereringsverksamhet FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

23   –1 129 956 –1 069 509
  1 122 166   1 046 454
24 54 759   58 221
  186   429
  438   750
  1 177 549   1 105 854
  –777   –1 469
  3 083   20 244
  49 899   55 828
–77 714   –96 222  
–308   –838  
  –78 022   –97 060
180 110   36 909  
–40 046   –34 165  
602   180  
473   307  
  141 139   3 231
– – –19 539 –19 539
  63 117   –113 368
–419 756   –376 481  
  –419 756   –376 481
419 756   376 481  
  419 756   376 481
  0   0
  113 016   –57 540

57

2006/07:RS2 FINANSIELL REDOVISNING

(Belopp anges i tkr) 2006-01-01– 2005-01-01–  
Not 2006-12-31 2005-12-31  
SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV      
LIKVIDA MEDEL      
Likvida medel vid årets början –46 733 10 807
Ökning (+)/minskning (–) av tillgodohavande i 89 953 –35 537
Riksgälden      
Ökning (+)/minskning (–) av avräkning med 23 063 –22 003
statsverket      
Summa förändring av likvida medel 113 016 –57 540
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 66 283 –46 733

58

FINANSIELL REDOVISNING 2006/07:RS2

3.5Tilläggsupplysningar och noter

(Belopp anges i tkr)

Redovisnings- och värderingsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper

Årsredovisningen är, med vissa undantag (RFS 2001:9), upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt tillhörande föreskrifter och allmänna råd. Riksdagsförvaltningen tillämpar inte lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Tillämpade värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med en anskaffningskostnad på minst 10 000 kr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre redovisas som anläggningstillgångar. Detta gäller dock inte Förbättringsutgifter på annans fastighet som aktiveras om utgiften överstiger 100 000 kr.

Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad som tillgången kan tas i bruk. Investeringar för egna fastigheter skrivs av under den återstående ekonomiska livslängden för berörd fastighet.

Pågående arbeten värderas med avseende på om de ska aktiveras eller inte vid tidpunkten då lån tas upp för lånefinansierade anläggningstillgångar.

Tillämpade avskrivningstider

Avskrivningstid

Immateriella anläggningstillgångar    
Balanserade utgifter för utveckling 3 år
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 5 år
Materiella anläggningstillgångar 30–50 år
Byggnader, mark och annan fast egendom
Förbättringsutgifter på annans fastighet 3–10 år
Maskiner, inventarier, installationer m.m. 3–10 år

Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän som införskaffades 2006 redovisas inte som anläggningstillgång eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedömts vara kortare än tre år46.

46 Budgetbeslut 11/2006.

59

2006/07:RS2 FINANSIELL REDOVISNING

Fordringar

Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Periodavgränsningsposter

Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 000 kr.

Myndighetskapital

Statskapitalet utgörs av konst och mark som finansierats med anslag. Donationskapitalet utgörs av Villa Bonnier med konstföremål.

Avsättningar

Under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser redovisas avtalade pensioner till viss egen personal som har beviljats delpension. Pensioner till övriga tjänstemän vid riksdagsförvaltningen betalas genom Statens pensionsverk i likhet med andra statliga myndigheter och redovisas i deras balansräkning.

Skulder m.m.

Skulder har tagits upp med sina nominella belopp. Utländsk fordran/skuld omräknas enligt växelkursen på balansdagen.

Ledamöternas inkomstgarantier och pensioner

I stadgan den 21 februari 1941 (nr 98), ersättningsstadgan (1971:1197), lag (1988:589) med tillämpningsföreskrifter (RFS 1988:3) och lag (1994:1065) med tillämpningsföreskrifter (RFS 2006:6) regleras bl.a. ledamöternas inkomstgarantier och pensioner. Utgifterna för riksdagsledamöternas inkomstgarantier inkl. sociala avgifter och skatter 2007 beräknas uppgå maximalt till 56 miljoner kronor. Pensioner inklusive sociala avgifter och skatter beräknas uppgå till maximalt 61 miljoner kronor under 2007. Avsättningar för pensioner och inkomstgarantier har inte gjorts i redovisningen på grund av svårigheter att göra beräkningar av beloppen. Ett arbete har påbörjats för att fastställa beloppen.

Övrig information

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron redovisas i resultatredovisningen under avsnittet 2.9 Organisation och personal.

60

FINANSIELL REDOVISNING 2006/07:RS2

Verksamhetsförsäkring

RDF tecknade 2006 en verksamhetsförsäkring för egendom, konst, följdskada och ansvar med ett riskbelopp uppgående till 78 miljoner kronor.

Stabilisering av Riksgatans norra del

Utgifter för stabilisering av Riksgatans norra del på 3,7 miljoner kronor har bedömts som driftskostnad under 2006. För 2007 kan delar av projektets utgifter komma att aktiveras som anläggningstillgång.

Renovering av plenisalen

Teknisk utrustning i plenisalsbänkarna, nätverksutrustning samt en hiss är bokförda som investeringar och övrig renovering inklusive inredning som driftskostnad. Riksvapnet är bokfört som konstföremål.

61

2006/07:RS2 FINANSIELL REDOVISNING

Noter

  2006 2005
Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersätt-      
ningar      
Intäkter av hyror 27 404 31 061
Intäkter av försäljningsverksamhet 15 464 17 234
Övrigt 12 067   10 223
Summa 54 935 58 518

Minskningen av hyresintäkterna mellan 2005 och 2006 beror på den nya reformen om ledamöternas lägenheter i riksdagen som trädde i kraft den 2 oktober 2006. Minskningen av försäljningsintäkterna mellan 2005 och 2006 beror på minskade försäljningsintäkter för riksdagstrycket och Riksdag & Departement.

Not 2 Finansiella intäkter och kostnader      
Finansiella intäkter      
Ränteintäkter från Riksgälden 348 684
Övrigt 90   66
Summa 438 750
Finansiella kostnader      
Räntekostnader till Riksgälden –3 568   –2 297
Övrigt –12   –59
Summa –3 580   –2 356
Not 3 Kostnader för personal och ledamöter      
Kostnader för ledamöter (inkl. sociala avgifter) –415 846   –398 077
Kostnader för personal (inkl. sociala avgifter) –329 192   –318 744
Summa –745 038   –716 821
varav lönekostnader, exkl. sociala avgifter –465 923   –442 468
Not 4 Lämnade bidrag      
Stöd till politiska partier –164 629   –164 613
Stöd till partigrupperna i riksdagen –241 438   –197 854
Nordiska rådet –11 810   –12 125
IPU –821   –783
OSSE –806   –790
Övrigt –252   –316
Summa –419 756   –376 481

62

  FINANSIELL REDOVISNING 2006/07:RS2
  2006 2005    
Not 5 Årets kapitalförändring          
Amorteringar 40 046 34 165    
Avskrivningar –67 128   –65 762  
Förändring av periodiseringar 7 760   497    
Summa –19 322   –31 100  

Kapitalförändringen visar främst en periodiseringsdifferens mellan de kostnader/intäkter riksdagsförvaltningen redovisar och de utgifter/inkomster som avräknats statsbudgeten.

Not 6 Immateriella anläggningstillgångar      
Balanserade utgifter för utveckling      
IB Anskaffningar 32 646 32 646
Årets anskaffningar 97   –
Tidigare års avskrivningar –14 371   –14 329
Tidigare års nedskrivningar –18 233   –18 233
Årets avskrivningar –42   –42
Bokfört värde 97 42
Rättigheter och andra immateriella anlägg-      
ningstillgångar      
IB Anskaffningar 4 737 3 899
Årets anskaffningar 212 838
Tidigare års avskrivningar –1 212   –393
Årets avskrivningar –990   –819
Bokfört värde 2 747 3 525
Summa bokfört värde materiella anläggnings-      
tillgångar 2 844 3 567

63

2006/07:RS2 FINANSIELL REDOVISNING      
      2006 2005
    Not 7 Materiella anläggningstillgångar      
    Byggnader och mark      
    IB Anskaffningar 1 382 876 1 382 875
    Överfört från Pågående nyanläggningar 134 944   –
    Tidigare års avskrivningar –430 299   –404 537
    Årets avskrivningar –25 762   –25 761
    Bokfört värde 1 061 759 952 577
    Taxeringsvärden 185 047 185 047
    Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket
    innebär att de inte åsatts något taxeringsvärde.      
    Förbättringsutgifter på annans fastighet      
    IB Anskaffningar 6 950 6 950
    Tidigare års avskrivningar –3 844   –2 969
    Årets avskrivningar –662   –875
    Bokfört värde 2 444 3 106
    Maskiner, inventarier, installationer m.m.      
    IB Anskaffningar 327 733 302 500
    Överfört från Pågående nyanläggningar 15 324   –
    Årets anskaffningar 27 387 39 930
    Utrangeringar –19 747   –14 697
    Tidigare års avskrivningar –223 441   –199 796
    Årets avskrivningar –39 673   –38 266
    Korrigeringar av tidigare års avskrivningar 18 582   14 621
    Bokfört värde 106 165 104 292
    Pågående nyanläggningar      
    IB Anskaffningar 118 809 62 518
    Årets anskaffningar 50 328 57 718
    Avslutade –150 268   –1 427
    Bokfört värde 18 869 118 809
    Summa bokfört värde materiella anläggningstill-      
    gångar 1 189 237 1 178 784
    Not 8 Finansiella anläggningstillgångar      
    Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde 2 159 2 159
    uppskattat marknadsvärde 34 679 33 830

64

  FINANSIELL REDOVISNING 2006/07:RS2
  2006 2005    
Not 9 Fordringar hos andra myndigheter          
Mervärdesskattefordran 14 475 15 461    
Övrigt 4 254   2 298    
Summa 18 729 17 759    
Not 10 Periodavgränsningsposter          
Årskort flyg 5 572 6 484    
SJ årskort 9 132 9 785    
Övrigt 13 054   9 601    
Summa 27 758 25 870    
Not 11 Avräkning med statsverket          
Ingående balans –105 645   –83 642  
Avräknat mot statsbudgeten:          
Anslag 1 542 524 1 423 115    
Avräknat mot statens centralkonto i Riksbanken:          
Anslagsmedel som tillförts räntekonto –1 354 832   –1 280 505  
Transfereringar m.m. –164 629   –164 613    
Utgående balans –82 582   –105 645  
Not 12 Behållning räntekonto i Riksgälden          
Av riksdagen beviljad kredit på räntekonto 135 483 129 490    
Saldot på räntekontot består i huvudsak av lånemedel som tillförts        
från Riksgälden för finansiering av anläggningstillgångar.        
Kortsiktigt likviditetsbehov 134 000 174 142    
Not 13 Statskapital          
Ingående balans 141 981 80    
Under året anskaffat statskapital 602 180    
Under året omfört till statskapital –   141 721    
Utgående balans 142 583 141 981    
Not 14 Donationskapital          
Ingående balans 2 426   –  
Under året omfört till donationskapital – 2 777    
Årets avskrivningar –20   –  
Tidigare års avskrivningar –   –351    
Utgående balans 2 406 2 426    

65

2006/07:RS2 FINANSIELL REDOVISNING      
      2006 2005
    Not 15 Balanserad kapitalförändring      
    Ingående balans 785 895 991 680
    Föregående års kapitalförändring –31 080   –61 638
    Fört till statskapital –   –141 721
    Fört till donationskapital –   –2 426
    Utgående balans 754 815 785 895
    Not 16 Avsättningar för pensioner och liknan-      
    de förpliktelser      
    Ingående avsättning 1 132 769
    Årets pensionskostnad 198 748
    Årets pensionsutbetalningar –394   –385
    Utgående avsättning 936 1 132
    Not 17 Lån i Riksgälden      
    Ingående balans 132 666 129 922
    Under året upptagna lån 180 111 36 909
    Årets amorteringar –40 046   –34 165
    Utgående balans 272 731 132 666
    Av riksdagen beviljad låneram 450 000 450 000
    (enl. anslagsdirektiv)      
    Not 18 Skulder till andra myndigheter      
    Arbetsgivaravgift 11 953 11 807
    Övrigt 5 003   4 632
    Summa skulder till andra myndigheter 16 956 16 439
    Not 19 Övriga skulder      
    Personalens källskatt 14 367 14 801
    Övrigt 265   708
    Summa övriga skulder 14 632 15 509
    Not 20 Periodavgränsningsposter      
    Semesterlöner 17 356 19 764
    Arbetsgivaravgifter, Kåpan, avtalspremier på 9 174 10 017
    semesterlöner      
    Övrigt 15 714 17 381
    Summa periodavgränsningsposter 42 244 47 162

66

  FINANSIELL REDOVISNING 2006/07:RS2
  2006 2005    
Not 21 Anslag 1:90:3, Riksdagens förvaltningskost-          
nader          
Årets tilldelning består av:          
Anslagsdirektiv 584 324 569 607    
Indragning –   –14 400    
Summa tilldelade medel 584 324 555 207    
Not 22 Anslag 1:90:6, Stöd till politiska partier          
Årets tilldelning består av:          
Anslagsdirektiv 170 200   170 200    
Summa tilldelade medel 170 200 170 200    
Not 23 Kostnader          
Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen –1 197 047   –1 137 251    
avgår avskrivningar 67 128 65 763    
avgår årets förändringar av avsättningar för pensioner –905 363    
avgår realisationsförlust 868 1 616    
Summa –1 129 956   –1 069 509    
Not 24 Intäkter av avgifter och andra ersättningar          
Intäkter av avgifter enligt resultaträkningen 54 935 58 518    
avgår realisationsvinster –176   –297    
Summa 54 759 58 221    

67

2006/07:RS2 FINANSIELL REDOVISNING

3.6 Sammanställning över väsentliga uppgifter

(Belopp anges i tkr)

  2006 2005 2004 2003 2002
Låneram hos Riksgälden          
Beviljad låneram 450 000 450 000 450 000 350 000 192 800
Utnyttjad låneram under året 272 731 132 666 129 923 102 416 81 546
Kontokredit hos Riksgälden          
Kontokredit hos Riksgälden 135 483 129 490 119 121 164 814 103 981
Maximalt utnyttjad 74 660 31 884 34 795 67 992 –1 274
Avgiftsintäkter          
Avgiftsintäkter 54 935 58 518 58 119 58 792 56 820
Inget beräknat belopp i anslagsdirektivet          
Anslagsdirektiv          
Beviljad anslagskredit47 45 751 40 549 125 681 120 656 110 771
Utnyttjad anslagskredit under året – – – – 6 433
ANSLAGSSPARANDE          
Ramanslag          
Riksdagens ledamöter och partier m.m. 30 855 44 454 22 350 28 703 42 624
Riksdagsförvaltningens förvaltnings-          
kostnader 51 727 61 191 60 554 20 210 –6 433
Riksdagens revisorer: avvecklingskostnader – 0 738 – –
Riksdagens revisorer – – 0 520 –
Summa anslagssparande 82 582 105 645 83 642 49 433 36 191
Anslagssparande Stöd till politiska          
partier 5 680 109 –5 478 9 718 5 363
Bemyndiganden inga inga inga inga inga
Ränteintäkter (+) /kostnader (–) på          
räntekonto –348 – 684 – 820 761 3 332
Driftskostnad per årsarbetskraft48 934 873 856 836 819
Årets kapitalförändring –19 322 –31 100 –61 638 –63 516 –64 402
Balanserad kapitalförändring 754 815 785 895 991 680 1 055 196 1 119 598
Personal (antal)          
Medelantal kvinnor under året 381 375 366 363 368
Medelantal män under året 274 271 263 261 249
Medelantal anställda under året 655 646 629 624 618
Antal årsarbetskrafter 582 582 558 553 548

47Endast anslagen 1:90:2, 1:90:3 och 1:90:6 har anslagskredit.

48Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftskostnader enligt resultaträkningen samt lokal- och fastighetskostnader exkl. avskrivningar.

68

664 749 kr
742 552 kr
769 077 kr

2006/07:RS2

Riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag samt ersättningar49 utbetalade av riksdagsförvaltningen under 2006.

Riksdagsstyrelsens ledamöter 31 december 2006

Per Westerberg (m), ordförande

Övriga uppdrag: Östsvenska Handelskammaren Service AB, ledamot

Ersättning: 1 057 544 kr
Britt Bohlin Olsson (s), ledamot
Ersättning: 779 242 kr
Lars Lindblad (m), ledamot
Ersättning: 685 621 kr

Leif Jakobsson (s), ledamot Övriga uppdrag: SBAB, ledamot SABO AB, ledamot

Ersättning:

Margareta Pålsson (m), ledamot

Övriga uppdrag: Länsstyrelsen Skåne, ledamot Högskolan Kristianstad, ledamot

Nordvästra Skånes Renhållnings AB, Helsingborg, suppleant

Ersättning:

Berit Andnor (s), ledamot

Ersättning: 193 228 kr50
Morgan Johansson (s), ledamot
Ersättning: 158 529 kr50

Hillevi Engström (m), ledamot

Övriga uppdrag: AB Sollentunahem, ordförande AB Dina försäkringar, suppleant

Ersättning: 662 210 kr

Roger Tiefensee (c), ledamot

Övriga uppdrag: Mälardalens högskola, ledamot

Ersättning: 663 045 kr

Johan Pehrson (fp), ledamot

Övriga uppdrag: Riksbanksfullmäktige, suppleant (fr.o.m. 2006-10-17)

Riksbankens Jubileumsfond, suppleant (fr.o.m. 2006-10-17)

Ersättning: 727 935 kr

Margareta Israelsson (s), ledamot

Övriga uppdrag: Mälardalens högskola, ledamot Socialstyrelsen, ledamot

Statens institutionsstyrelse, ledamot Brottsoffermyndighetens nämnd, suppleant

Ersättning: 640 990 kr

Kristina Zakrisson (s), suppleant Övriga uppdrag: Lantmäteriet, ledamot

Ersättning: 702 389 kr

Catharina Elmsäter-Svärd (m), suppleant Övriga uppdrag: Riksbanksfullmäktige, suppleant (fr.o.m. 2006-10-17)

Ersättning:

Tone Tingsgård (s), suppleant

Ersättning: 703 690 kr

Jan-Evert Rådhström (m), suppleant

Övriga uppdrag: Länsstyrelsens styrelse i Värmland, ledamot

Sjöfartsverkets styrelse, ledamot

Ersättning: 654 732 kr

Karl Gustav Abramsson (s), suppleant Övriga uppdrag: Vilhelmina Bostäder AB, ordförande

Västerbotten Tele och Data AB, ordförande Styrelsen för Polismyndigheten i Västerbottens län, ordförande

Jordbruksverkets styrelse, ledamot

Ersättning: 673 927 kr

Alf Eriksson (s), suppleant

Övriga uppdrag: Kronofogdemyndigheten i Kalmar, ledamot (t.o.m. 2006-06-30) Gentekniknämnden, ledamot

Ersättning: 632 456 kr
Annika Qarlsson (c), suppleant
Ersättning: 654 808 kr
Allan Widman (fp), suppleant
Ersättning: 623 776 kr

Elisebeht Markström (s), suppleant Övriga uppdrag: Systembolaget AB, ledamot Kriminalvårdsstyrelsen, ledamot

Statens institutionsstyrelse, ledamot

Ersättning: 666 064 kr

Anders Forsberg, riksdagsdirektör

Ersättning: 1 063 751 kr

49Med ersättning avses arvoden (inklusive den skattepliktiga delen av bil- och traktamentsersättningen) och kostnadsersättningar som utbetalats från riksdagsförvaltningen under räkenskapsåret 2006.

50Ersättningen avser perioden fr.o.m. 10 oktober 2006. Ledamoten var tidigare statsråd.

69

2006/07:RS2

4 Internrevisors rapport

70

2006/07:RS2

5 Bilaga till årsredovisningen

Redogörelse för behandlingen under 2006 av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen och riksdagsförvaltningen.

Riksmötet 2005/06

Rskr. nr 155 till riksdagsstyrelsen

2005/06:RS1 Säkerhetsskydd m.m. Motioner

Betänkande 2005/06:KU16 Protokoll 2005/06:74

Genomförda lagändringar (rskr. nr 154 till regeringen):

Lag (2006:127) om ändring i riksdagsordningen, lag (2006:128) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter, lag (2006:129) om ändring i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler, lag (2006:130) om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar, (2006:131) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.

Skrivelsen är slutbehandlad.

----------------------------------------------------------------------------------------------

Rskr. nr 183 till riksdagsstyrelsen

2005/06:UU8 Vår relation till den muslimska världen i EU:s grannskapsområde

Motioner

Betänkande 2005/06:UU8 Protokoll 2005/06:92 Genomförda åtgärder:

Riksdagsskrivelsen anmäldes på riksdagsstyrelsen den 26 april 2005. Styrelsen beslutade att ge riksdagsdirektören i uppdrag att informera berörda riksdagsorgan och riksdagsförvaltningen om riksdagens beslut med anledning av utrikesutskottets betänkande 2005/06:UU8 (prot. 2005/06:9).

Skrivelsen är slutbehandlad.

-----------------------------------------------------------------------------------------

Rskr. nr 271 till riksdagsstyrelsen nr 269 till Riksrevisionens styrelse 2005/06:RRS10 Riksrevisionens årsredovisning för 2005 Betänkande 2005/06:FiU25

Protokoll 2005/06:124, 125

71

2006/07:RS2 BILAGA TILL ÅRSREDOVISNINGEN
  Skrivelsen är slutbehandlad.
  ---------------------------------------------------------------------------------------
  Rskr. Nr 334 till riksdagsstyrelsen
  2005/06:RS3 Riksdagen i en ny tid
  Motioner
  Betänkande 2005/06:KU 21
  Protokoll 2005/06:133
  Genomförda lagändringar (rskr. nr 335 till regeringen):
  Lag (2006:885) om ändring i riksdagsordningen, lag (2006:886) om ändring i
  riksdagsordningen, lag (2006:887) om ändring i lagen (1986:765) med in-
  struktion för Riksdagens ombudsmän.
  Genomförda åtgärder:
  Riksdagsstyrelsen beslutade den 14 juni 2006 att uppdra åt riksdagsdirektören
  att bereda genomförandet av riksdagens beslut med anledning av konstitu-
  tionsutskottets betänkande 2005/06:KU21 och därefter återkomma till styrel-
  sen i frågan (prot. 2005/06:11). Riksdagsdirektören avrapporterade genomfö-
  randearbetet i denna del vid riksdagsstyrelsens sammanträde den 15 novem-
  ber 2006 (prot. 2006/07:2).
  Skrivelsen är slutbehandlad.
  ----------------------------------------------------------------------------------------------
  Rskr. nr 378 till riksdagsstyrelsen
  2005/06:RS4 Ändringar av ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter
  Motioner
  Betänkande 2005/06:KU33
  Protokoll 2005/06:142
  Genomförda lagändringar (rskr. nr 379 och 380 till regeringen):
  Lag (2006:992) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), lag (2006:994)
  om ändring i riksdagsordningen (1974:153), lag (2006:995) om ändring i
  lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsför-
  valtningen och riksdagens myndigheter, lag (2006:996) om ändring i lagen
  (1993:1426) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd, lag (2006:997)
  om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och parti-
  gruppernas arbete i riksdagen, lag (2006:998) om ändring i lagen (1994:1065)
  om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, lag (2006:993) om ändring i
  skattebetalningslagen (1997:483), lag (2006:991) om ändring i lagen
  (1991:359) om arvoden till statsråden m.fl.
  Skrivelsen är slutbehandlad.
  ----------------------------------------------------------------------------------------------

72

BILAGA TILL ÅRSREDOVISNINGEN 2006/07:RS2

Rskr. nr 383 till riksdagsstyrelsen

2005/06:RS5 Ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen

Motioner

Betänkande 2005/06:KU39 Protokoll 2005/06:142

Genomförda lagändringar (rskr. nr 384 och 385 till regeringen):

Lag (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, lag (2006:1000) om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, lag (2006:1001) om ändring i lagen (1998:1385) om Sveriges riksbank, lag (2006:1002) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen, lag (2006:1003) om ändring i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.

Skrivelsen är slutbehandlad.

----------------------------------------------------------------------------------------------

Riksmötet 2006/07

Rskr. nr 22 till riksdagsstyrelsen (nr 23 till Riksdagens ombudsmän)

Prop. 2006/07:1 Tilläggsbudget 2 för 2006, Finansplanen p. 20 (ang. anslagssparande på anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän)

Betänkande 2006/07:FiU11 Protokoll 2006/07:34

Skrivelsen är slutbehandlad.

---------------------------------------------------------------------------------------------

Rskr. nr 26 till riksdagsstyrelsen

2005/06:RS3 Riksdagen i en ny tid Motioner

Betänkande 2005/06:KU21, 2006/07:KU3, rskr. 2005/06:333 Protokoll 2006/07:35

Genomförda lagändringar (rskr. 25 och 2005/06:333 till regeringen): Lag (2006:1437) om ändring i riksdagsordningen

Genomförda åtgärder:

Riksdagsstyrelsen beslutade den 14 juni 2006 att uppdra åt riksdagsdirektören att bereda genomförandet av riksdagens beslut med anledning av konstitutionsutskottets betänkande 2005/06:KU21 och därefter återkomma till styrelsen i frågan (prot. 2005/06:11). Riksdagsdirektören avrapporterade genomförandearbetet i denna del vid riksdagsstyrelsens sammanträde den 13 december 2006 (prot. 2006/07:3).

Skrivelsen är slutbehandlad.

---------------------------------------------------------------------------------------------

73

2006/07:RS2 BILAGA TILL ÅRSREDOVISNINGEN

Rskr. nr 50 till riksdagsstyrelsen (nr 51 till Riksdagens ombudsmän, 52 till Riksrevisionens styrelse)

Prop. 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 utgiftsområde 1 Rikets styrelse, redogörelse 2005/06:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2005. I budgetpropositionen ingår även förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

Motioner

Betänkande 2006/07:KU1 Protokoll 2006/07:40

Genomförda lagändringar (rskr. nr 46 och 47 till regeringen):

Lag (2006:1439) om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen, lag (2006:1523) om ändring i lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, lag (2006:1438) om ändring i lagen (1993:1426) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.

Skrivelsen är slutbehandlad.

----------------------------------------------------------------------------------------------

Rskr. nr 57 till riksdagsstyrelsen (nr 58 till Riksrevisionens styrelse)

Prop. 2006/07:1 utgiftsområde 7 punkt 9 ramanslag 8:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete

Betänkande 2006/07:UU2 Protokoll 2006/07:40, 43 Skrivelsen är slutbehandlad.

74

2006/07:RS2

Elanders, Vällingby 2007 75