Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens logistik (FMLOG). Granskningen inriktar sig på huruvida bildandet av FMLOG lett till sådana effektiviseringar och kostnadsreduceringar som förutsattes då den nya organisationen bildades genom ett riksdagsbeslut 2001. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Reformen av Försvarets logistik (RiR 2006:29). Med anledning av granskningen överlämnar Riksrevisionens styrelse denna redogörelse till riksdagen.
Riksrevisionen har i granskningen visat att FMLOG har sänkt kostnaderna för logistiken genom rationaliseringar och att reformen också inneburit en ökad medvetenhet om kostnaderna för logistiken på förbanden. Riksrevisionen visar dock samtidigt att reformen i vissa avseenden haft begränsat genomslag. Exempel på detta är att den beställar- och utförarmodell som reformen förutsatte inte har genomförts och att logistiken uppvisar kvalitetsbrister.
Styrelsen konstaterar att reformen hitintills inte har genomförts fullt ut. Styrelsen anser att det är av stor vikt att de brister som belysts i granskningsrapporten åtgärdas så att kostnadseffektiviteten för försvarets logistik kan öka ytterligare och att FMLOG kan anpassas till de krav som det nya försvaret ställer.
.
Sammanfattning 1
Innehållsförteckning 2
Styrelsens redogörelse 3
Riksrevisionens granskning 4
Bakgrund 4
Granskningens syfte och inriktning 5
Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser 5
Rationaliseringar och effektiviseringar 6
Beställar- och utförarmodellen 8
Kompletta logistiklösningar 9
Regeringens rapportering till riksdagen 10
Riksrevisionens rekommendationer 11
Styrelsens överväganden 13
Riksrevisionens styrelse överlämnar denna redogörelse till riksdagen.
Stockholm den 21 februari 2007
På Riksrevisionens styrelses vägnar
Anna Aspegren
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eva Flyborg (fp), Tommy Waidelich (s), Carina Adolfsson Elgestam (s), Alf Eriksson (s), Per Rosengren (v), Björn Hamilton (m), Margareta Andersson (c), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Rose-Marie Frebran (kd), Ulla Löfgren (m) och Lennart Hedquist (m).
Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens logistik (FMLOG). Granskningen inriktar sig på huruvida bildandet av FMLOG lett till effektiviseringar och kostnadsreduceringar. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Reformen av Försvarets logistik (RiR 2006:29). Rapporten publicerades i december 2006.
Den 1 januari 2002 bildades en särskild organisation för Försvarsmaktens stöd- och underhållsverksamhet, Försvarsmaktens logistik (FMLOG). Logistik är ett samlingsbegrepp för planering och genomförande av förflyttning och underhåll av militära förband och enheter. FMLOG svarar bl.a. för Försvarsmaktens verkstäder, transporter, förråd och administrativa service. Med ca 4 700 anställda och en omsättning på ca 5 miljarder kronor är FMLOG Försvarsmaktens största organisatoriska enhet.
Före 2002 ansvarade i huvudsak förbanden för logistiken. Reformen innebar att ett nytt system för styrning och finansiering av logistiken infördes, med förbanden som beställare, FMLOG som leverantör och Försvarsmaktens högkvarter som ägare.
FMLOG är indelat i en stab och tre divisioner, nämligen försörjnings-, teknik- respektive servicedivisionen. Tillsammans har divisionerna 35 enheter som är spridda över hela landet, främst i anslutning till de 18 förband som finns inom Försvarsmakten. Försörjningsdivisionen ska bl.a. tillhandahålla materiel till serviceförråden, transporter för person-, gods- och förbandstransporter samt tillhandahålla rätt sorts förnödenheter i fred, kris och krig. Servicedivisionen ska ge förband, skolor och centrum stöd och service när det gäller upphandling, resor, lokalvård, telefoni, mat, ekonomiredovisning och administration. Teknikdivisionen, slutligen, ska stå för tekniskt systemstöd och kvalificerat underhåll av olika materielsystem.
Bildandet av FMLOG var en del i processen att omvandla försvaret från ett invasionsförsvar med stora materiella och personella resurser till ett insatsförsvar. I det tidigare invasionsförsvaret hade stöd- och underhållsorganisationen i uppgift att ge stöd till massmobiliserade förband. Inför försvarsbeslutet för 2000–2004 konstaterades att det nya insatsförsvaret krävde en ny och flexibel logistikorganisation med kapacitet att verka inom hela konfliktskalan (dvs. mellan fred och krig, såväl nationellt som internationellt).
I propositionen Vissa ledningsfrågor inom det militära försvaret m.m. (prop. 2000/01:113) framhöll regeringen att Försvarsmaktens ändrade inriktning med nya krav på operativ förmåga och anpassningsförmåga gav ändrade förutsättningar för underhålls- och stödverksamheten. Den nya verksamheten skulle vara intäktsfinansierad och utbudet av tillhandahållna produkter och tjänster skulle utformas i dialog med beställarna. Organisationen skulle således styras av förbandens efterfrågan och av de beredskapskrav som regeringen skulle komma att ställa. Enligt regeringen var det viktigt att skapa en ny organisationsenhet för logistik för att utnyttja den rationaliseringspotential man ansåg fanns inom underhållstjänsten och stödverksamheten. Före 2002 förvaltades logistiken till stora delar av varje enskilt förband.
Vid riksdagsbehandlingen av organisationsförslaget förutsatte försvarsutskottet att den nya logistikorganisationen skulle medföra de kostnadsreduceringar och effektivitetsvinster som regeringen avsett (bet. 2000/01:FöU9). Några preciserade krav på belopp när det gäller kostnadsreduceringarna ställdes inte av riksdagen eller regeringen. Vilka effektivitetsvinster som skulle uppnås har inte heller preciserats.
Riksrevisionens granskning har inriktats på att besvara den övergripande frågan om riksdagens beslut att bilda FMLOG fått de förväntade effekterna, dvs. kostnadsreduceringar och effektivitetsvinster. Effektivare logistik skulle uppnås genom att logistiken anpassades till det nya försvaret. Förbanden skulle kunna koncentrera sig på sin kärnverksamhet eftersom FMLOG levererade merparten av logistiken.
Riksrevisionen har bedömt att frågorna om effektiviseringar och kostnadsreduceringar främst gäller interna förhållanden inom Försvarsmakten och FMLOG, och granskningen har därmed avgränsats till att gälla Försvarsmakten. Regeringens verksamhet har således inte ingått i granskningen. Riksrevisionen har dock undersökt hur Försvarsmakten har rapporterat om FMLOG:s utveckling till regeringen samt hur regeringen informerat om FMLOG till riksdagen.
Revisionsfrågorna är följande:
Har bildandet av FMLOG medfört att kostnaderna för Försvarsmaktens logistik blivit lägre?
Har bildandet av FMLOG medfört effektivitetsvinster?
Vilka är orsakerna till det utfall som iakttagits när det gäller kostnadsreduceringar och effektiviseringar inom FMLOG?
Rapportens faktaavsnitt bygger i stor utsträckning på intervjuer med företrädare för 11 av 18 förband inom Försvarsmakten och för FMLOG:s tre divisioner samt på ekonomisk dokumentation och annan dokumentation som inhämtats vid förbandsbesöken.
Riksrevisionen framhåller att FMLOG – genom att ha varit en del av Försvarsmaktens utveckling – har förändrats under den tid organisationen har funnits. Förändringarna har försvårat analysen av vilket utfall reformen fått, bl.a. när det gäller kostnadsutvecklingen. Även svårigheter med att beräkna kostnaderna för logistiken har komplicerat granskningen.
Rationaliseringsmålet anses ha uppfyllts för 2003–2005
Försvarsmaktens högkvarter har ställt upp ekonomiska mål för rationaliseringar inom FMLOG för 2003–2005 samt för 2006–2007. För den första perioden skulle rationaliseringar på 250 miljoner kronor genomföras. Under 2006–2007 är avsikten att besparingarna till följd av rationaliseringar ska uppgå till sammanlagt ytterligare 250 miljoner kronor.
FMLOG redovisar genomförda besparingar till följd av konkreta rationaliseringsåtgärder motsvarande 262 miljoner kronor för åren 2003–2005 och har således överträffat målsättningen. Bland annat har en central helpdesk bildats, antalet administrativa tjänster reducerats samt centralisering av förråd, ekonomiredovisnings- och lönekontor genomförts.
Riksrevisionen pekar dock på att FMLOG vid beräkningarna av dessa besparingar i allmänhet inte tagit hänsyn till om rationaliseringarna orsakar kostnader inom andra delar av Försvarsmakten. Riksrevisionen har i granskningsarbetet funnit att förbanden drabbats av merarbete till följd av FMLOG:s rationaliseringar. Kostnaderna för detta merarbete uppskattas till mellan 9 och 18 miljoner kronor per år.
Kostnadsutvecklingen i övrigt efter reformen
Riksrevisionen framhåller att det av flera skäl varit svårt att uppskatta om bildandet av FMLOG lett till lägre kostnader för logistik. För det första har det inte varit möjligt att fastställa kostnaderna för den logistik inom Försvarsmakten som FMLOG inte hanterar. För det andra har det inte gått att jämföra kostnaderna för Försvarsmaktens logistik före reformen med kostnaderna efter reformen eftersom Försvarsmaktens underlag har varit bristfälligt. Däremot är det möjligt att beräkna kostnadsutvecklingen efter reformen.
FMLOG redovisar en minskad kostnad på 611 miljoner kronor från bildandet 2002 t.o.m. 2005. Kostnaderna har sjunkit från 5 054 miljoner kronor till 4 443 miljoner kronor, dvs. med 12 %, givet att hänsyn tas till prisomräkningar och volymförändringar. I löpande priser har kostnaderna minskat med 35 miljoner kronor. Kostnadsminskningarna består – förutom av de rationaliseringar som omnämnts ovan – också av minskade kostnader för verksamhetsförändringar som FMLOG självt inte har påverkat.
Riksrevisionen anser att FMLOG:s beräkningsunderlag är osäkert och gör därför en annan beräkning av FMLOG:s kostnadsutveckling som bortser från volymförändringar och utgår från en annan pris- och löneomräkning. Enligt Riksrevisionens beräkningar har kostnaderna för FMLOG minskat med 430 miljoner kronor 2002–2005, dvs. med 8,5 %.
Har reformen varit resurseffektiv?
Enligt Högkvarteret är debiteringsgrad ett mått som kan användas för FMLOG:s produktivitet. Den arbetstid som FMLOG:s divisioner debiterar förbanden är ca 55 %. Resten av arbetstiden ägnas åt annat än direkt produktion åt kunderna – exempelvis interna möten, idrott, semester och sjukledighet. Debiteringsgraden har i stort sett varit oförändrad under perioden 2002–2005. Omkostnadernas andel av de totala kostnaderna har samtidigt minskat för FMLOG från 37 % år 2002 till 32 % år 2005. Omkostnader avser kostnader som inte direkt kan hänföras till en viss verksamhet, produkt, tjänst och/eller kund.
Riksrevisionen konstaterar också att förbanden saknar incitament att agera eller planera kostnadseffektivt. Förbanden upplever sig inte ha någon direkt anledning att följa upp och kontrollera FMLOG:s leveranser eftersom detta inte har någon större betydelse då en invändning sällan får effekt. Vidare medför det förhållandet att förbanden inte får behålla eventuella besparingar i sin logistikbudget att man inte har något att tjäna på att försöka omförhandla ett avtal eller dra ned på kostnader.
Förhållandet att förbanden är låntagare och inte ägare av den materiel de använder, förutsätter att övergången från en låntagare till en annan fungerar. Riksrevisionen konstaterar att förbanden och FMLOG har olika uppfattning om vilken ansvarsfördelning som gäller och att rådande system har gett ett för stort utrymme för både förbanden och FMLOG att tolka reglerna på ett för dem själva fördelaktigt vis. Förbanden brister i sitt ansvar att säkerställa att materiel de haft till låns är i fullgott skick när det återlämnas, och FMLOG brister i sin kontroll över vilket skick den materiel de tagit emot har.
Riksrevisionen pekar också på att det finns exempel på överkapacitet i FMLOG:s verksamhet, ofta på grund av att antalet värnpliktiga varierar under året eller till följd av att det ägt rum kraftiga neddragningar i utbildningen av värnpliktiga.
Verksamheten har konkurrensprövats i liten omfattning
Försvarsmakten anser att man inom FMLOG i huvudsak ska bedriva sådan logistik som är unik för Försvarsmakten, dvs. sådan verksamhet som inte bedrivs civilt i någon större utsträckning. Övrig verksamhet ska utkontrakteras till andra leverantörer. Enligt Riksrevisionen har FMLOG i alltför liten grad använt sig av möjligheter till konkurrensprövning och eventuell utkontraktering. Många verksamheter som utförs inom FMLOG utförs även av andra aktörer på marknaden, t.ex. restaurangverksamhet samt verksamhet som rör ekonomi och administration.
Potential för att förbättra resurseffektiviteten
Riksrevisionen konstaterar att FMLOG har sänkt sina kostnader för logistiken genom rationaliseringar. Detta har dock enligt Riksrevisionen haft liten inverkan på FMLOG:s produktionskostnader1, och rationaliseringarna har dessutom medfört merkostnader för andra delar av Försvarsmakten. Riksrevisionen konstaterar vidare att FMLOG:s debiteringsgrad legat på en låg konstant nivå sedan FMLOG bildades.
I samband med att FMLOG bildades skulle en beställar- och utförarmodell införas. Avsikten var att FMLOG skulle finansieras med intäkter från beställaren. Förbandens efterfrågan skulle styra FMLOG:s produktionskapacitet. Systemet skulle möjliggöra prisjämförelser och leda till en ökad kostnadsmedvetenhet hos förbanden och till en bättre kundanpassning. Högkvarteret skulle kontinuerligt ställa krav på FMLOG:s effektivitets- och produktionsutveckling.
Högkvarterets styrning av FMLOG
Riksrevisionen konstaterar att modellen med efterfrågestyrning och intäktsfinansiering inte tillämpats fullt ut. I stället visar granskningen att Högkvarteret försökt kombinera efterfrågestyrning med en styrning med fastställda ekonomiska ramar. Det är därför ytterst Högkvarteret som avgör hur mycket FMLOG:s verksamhet under ett år får kosta och därmed indirekt FMLOG:s totala produktionskapacitet. Det innebär att förbandens efterfrågan kan överstiga eller understiga den kostnadsram, med tillhörande produktionskapacitet, som är satt av Försvarsmaktens högkvarter. Med en tämligen statisk produktionskapacitet har FMLOG haft en begränsad förmåga att hantera en fluktuerande efterfrågan från förbanden.
Försvarsmaktens budgetprocess har liten effekt
Riksrevisionen konstaterar vidare att Försvarsmaktens budgetprocess har liten effekt på det verkliga utfallet av förbandens kostnader för sin logistik. Förbanden tilldelas nämligen i allmänhet mer medel för sina logistikkostnader än de ursprungligen har begärt, samtidigt som det är vanligt att förbanden överskrider den budget som beslutats. Huvudorsaken till detta är att Högkvarteret tilldelar förbanden deras verksamhetsuppdrag efter, och inte innan, förbanden har slutit sina verksamhetsöverenskommelser med FMLOG. En ytterligare omständighet kan vara att förbanden ofta under löpande verksamhetsår får tilläggsuppdrag av Högkvarteret med tillhörande budgettillägg och tilläggsbeställningar av FMLOG.
Riksrevisionen anser att budgetprocessen bör förbättras när det gäller förhållandet mellan Högkvarterets planering, å ena sidan, och förbandens beställningar och FMLOG:s leveranskapacitet, å andra sidan.
Förbandens kompetens att beställa är otillräcklig
Riksrevisionen har också funnit att förbandens kompetens att beräkna sina behov ännu inte är tillräcklig. I stället har det i praktiken blivit FMLOG som fått ta en stor del av ansvaret för dessa beräkningar och instruera förbanden om deras behov. Riksrevisionen konstaterar att förbandens problem att uppfylla sin roll som beställare är en bidragande orsak till att FMLOG har svårt att uppfylla sin roll som leverantör.
Bildandet av FMLOG förväntades leda till effektivitetsvinster. Dessa skulle uppnås dels genom att logistik som var anpassad till det nya försvaret skulle tillhandahållas, dels genom att förbanden skulle kunna koncentrera sig på sin kärnverksamhet. FMLOG ska således kunna leverera efterfrågad vara eller tjänst, i erforderlig kvalitet och kvantitet inom överenskommen tid.
Har anpassningen genomförts?
Riksrevisionen konstaterar att en anpassning till kraven i det nya försvaret i viss mån har skett såtillvida att kostnaderna för logistiken har sjunkit något. Men när det gäller kvaliteten i logistiken konstaterar Riksrevisionen att FMLOG haft svårt att hantera de nya behoven, som ofta präglas av snabbhet och flexibilitet. Försenade eller uteblivna leveranser är vanliga, liksom fel i materiel som har levererats. FMLOG:s förmåga att hantera korta förberedelsetider inför internationella insatser eller att stå för ett snabbt och flexibelt stöd i samband med internationella övningar ifrågasätts av förbanden. Riksrevisionen framhåller dock att inte något förband uppgett att problemen varit så omfattande att förbandets verksamhet allvarligt har påverkats. Inget förband uppger att de inte har klarat av att fullfölja sina verksamhetsuppdrag till följd av brister i FMLOG:s leveranser.
I granskningsarbetet har dock också framkommit att framför allt företrädare för FMLOG och Högkvarteret ser fördelar med reformen. Centraliseringen av förråds- och verkstadsresurser har gett bättre överblick med större möjlighet till rationaliseringar. Även företrädare för förbanden framhåller positiva effekter, såsom att omorganisationen gett utrymme för att samutnyttja resurserna förbanden emellan. Centraliseringen har också inneburit fördelar genom att den har gett en överblick och insyn i logistiken, som inte var lika tydlig före reformen. Det finns även en enhetlighet över landet kring olika logistiktjänster.
Enligt Riksrevisionen har också medvetenheten om kostnaderna för logistiken ökat. Reformen har även gjort att förbanden tvingas ha framförhållning och planera sina logistikbehov. Riksrevisionen noterar dock att den kostnadsmedvetenhet som har uppstått inom förbanden inte har någon reell påverkan på deras kostnader för logistik eftersom förbanden inte har några incitament att spara. Oanvända medel till följd av att förbandet ”sparat”, tillfaller inte förbanden utan dras tillbaka av Högkvarteret.
Riksrevisionen konstaterar sammantaget att FMLOG inte är anpassat till de krav som det nya försvaret ställer och att det finns utrymme för åtgärder för att uppnå förbättringar.
Förbanden får kompensera brister hos FMLOG
Riksrevisionen pekar på att följden av att förbanden upplever att FMLOG inte bedriver en verksamhet som är anpassad till det nya försvaret, är att förbanden får ägna onödig tid åt att följa upp och själva åtgärda vad som skulle ha levererats av FMLOG. Förbanden anser att kvaliteten i FMLOG:s leveranser ofta inte motsvarar deras behov. Förbanden framhåller att centraliseringen gett möjlighet till bättre samutnyttjande, men påpekar samtidigt att detta skett till priset av att förbanden förlorat kontrollen över sin logistik. Det händer också att förbanden går vid sidan av FMLOG och handlar sådant som egentligen ska ha levererats av FMLOG.
Riksrevisionen konstaterar att förbanden – särskilt flyg- och marinförband – fortfarande delvis utför och förfogar över logistik som egentligen ligger inom ramen för FMLOG:s verksamhet. Detta bidrar till att förbanden inte koncentrerar sig på sin kärnverksamhet fullt ut. Också problemen med leveranserna som beskrivits ovan bidrar enligt Riksrevisionen till att kärnverksamheten vid förbanden blir lidande.
Försvarsutskottet konstaterade i sitt betänkande inför beslutet om FMLOG:s bildande att det var viktigt att reformen verkligen skulle komma att leda till avsedda effektivitetsvinster och kostnadsreduceringar. Utskottet förutsatte i betänkandet att regeringen årligen i budgetpropositionen skulle rapportera till riksdagen hur projektet utvecklas. Sådan redovisning har getts i budgetpropositionerna för åren 2003–2005, dock inte under senare år. Däremot har regeringen informerat riksdagen genom skrivelsen En ändamålsenlig styrning och förvaltning för försvaret (skr. 2005/06:131). Skrivelsen redogör för den dåvarande regeringens syn på hur försvaret framöver behöver styras och hur förvaltningen bör förändras.
Regeringens bedömning var att kostnadsminskningar på sammanlagt ca 2 miljarder kronor skulle uppnås inom försvarsförvaltningen, bl.a. genom en förändrad ansvarsfördelning mellan staten och industrin. Delar av FMLOG skulle kunna föras över till industrin. Försvarsutskottet instämde i regeringens uppfattning om hur materielprocessen borde utvecklas (bet. 2005/06:FöU11). Utskottet ansåg att myndigheternas uppgifter, roller och ansvar inom materielprocessen borde renodlas och att det därför borde prövas om delar av verksamheten i FMLOG kan föras över till industrin.
Riksrevisionen konstaterar att FMLOG visserligen har reducerat kostnaderna för logistiken något, men att det samtidigt finns stora möjligheter att ytterligare öka resurseffektiviteten och minska kostnaderna. I rapporten lämnar Riksrevisionen följande rekommendationer, som alla riktar sig till Försvarsmakten.
FMLOG:s verksamhet bör tydligare än i dag utgå från förbandens efterfrågan.
Högkvarteret bör säkerställa att FMLOG förbättrar sin kapacitet att tillmötesgå förbandens behov av snabba och flexibla logistiklösningar.
Högkvarteret bör inte styra FMLOG med en fast kostnadsram. I stället bör Högkvarteret tillämpa en styrning med krav på produktivitetsutveckling och genom att sätta mål för fastställda nyckeltal, såsom debiteringsgrad m.m.
Högkvarteret bör sätta press på förbandens kostnader för logistik genom att kritiskt bedöma förbandens behov och begäran om resurser. Högkvarteret måste därför ta ansvar för att såväl Högkvarteret som förbanden har kompetens och rutiner för att göra detta.
Samordningen avseende budgetprocessen mellan Högkvarteret och förbanden å ena sidan, och den uppgörelse som förbanden sluter med FMLOG å andra sidan, kan förbättras. Förbanden bör därför ha fått sina uppdrag innan de sluter sin verksamhetsöverenskommelse med FMLOG.
Försvarsmakten bör verka för att förbandens förmåga att beräkna sina behov och beställa sin logistik utvecklas.
Högkvarteret bör ge förbanden incitament att planera och agera resurseffektivt. Förbanden bör därför få möjlighet att omprioritera medel för logistik till annan verksamhet inom förbandet.
Högkvarteret bör tillförsäkra att FMLOG tar hänsyn till och beräknar eventuella merkostnader för förbanden som rationaliseringar inom FMLOG ger upphov till.
FMLOG och förbanden bör förbättra sitt kvalitets- och uppföljningsarbete av fel eller förseningar av leveranser. FMLOG bör utveckla sitt kvalitetsarbete med tydliga mål om exempelvis leveranssäkerhet.
Förbandens ansvar när det gäller vård av materiel som används bör följas upp av Högkvarteret. På samma sätt bör Högkvarteret följa upp att FMLOG har kontroll över och tar ansvar för att den materiel som levereras till FMLOG är i fullgott skick.
Högkvarteret bör säkerställa att FMLOG:s arbete med att konkurrenspröva verksamhet fortsätter och följs upp. Högkvarteret bör säkerställa att kostnaderna för FMLOG inte är högre än motsvarande verksamhet som är konkurrensutsatt.
Riksrevisionens styrelse har funnit att slutsatserna av den granskning som Riksrevisionen redovisat i rapporten Reformen av Försvarets logistik (RiR 2006:29) bör överlämnas till riksdagen i form av en redogörelse. I anslutning härtill vill styrelsen anföra följande.
FMLOG bildades genom ett riksdagsbeslut 2001. Vid riksdagsbehandlingen förutsatte försvarsutskottet att den nya logistikorganisationen skulle medföra kostnadsreduceringar och effektivitetsvinster. Riksrevisionen har i sin granskning visat att bildandet av FMLOG i vissa avseenden fått åsyftade effekter. Exempelvis har det varit möjligt för FMLOG att sänka kostnaderna för logistiken genom rationaliseringar. Reformen har också inneburit en bättre överblick över resurserna och därmed större möjligheter till samutnyttjande mellan förbanden. Vidare har reformen inneburit en ökad medvetenhet på förbanden om kostnaderna för logistiken och att förbanden tvingas ha framförhållning i verksamheten och därmed planera sina logistikbehov bättre.
I vissa avseenden har reformen dock haft begränsat genomslag. Riksrevisionen pekar på att den beställar- och utförarmodell som skulle införas i och med att FMLOG bildades inte har tillämpats fullt ut. Inte heller budgetprocessen inom Försvarsmakten har anpassats till beställar- och utförarmodellen.
I granskningen påvisas också att det finns kvalitetsproblem vad gäller den logistik som FMLOG levererar, såsom försenade eller uteblivna leveranser. Det har också framkommit att det förekommer fel i den materiel som levererats. Förmågan att snabbt och flexibelt ge stöd åt förbanden i samband med internationella insatser och övningar ifrågasätts också.
Styrelsen konstaterar att det i granskningen lämnats ny viktig information och gjorts väsentliga iakttagelser som visat att reformen av Försvarets logistik ännu inte genomförts på det sätt som förutsattes av riksdagen då reformen beslutades. Styrelsen anser att det är av stor vikt att de brister som belysts i granskningsrapporten åtgärdas så att kostnadseffektiviteten för försvarets logistik kan öka ytterligare och att FMLOG kan anpassas till de krav som det nya försvaret ställer. Med detta överlämnas denna redogörelse till riksdagen.
Elanders, Vällingby 2007
| [1] | Kostnad per timme ägnad åt produktion direkt åt kund. |
