Regeringens skrivelse 2006/07:47
Meddelande om kommande ändringar av skattereglerna för pensionsförsäkring
Skr.
2006/07:47
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 1 februari 2007
Fredrik Reinfeldt
Anders Borg
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen aviseras kommande förslag till ändrade skatteregler för pensionsförsäkringar och avtal om tjänstepension till följd av EG- domstolens dom i det s.k. Danmarksmålet
Förslagen presenteras närmare i promemorian Nya skatteregler för pensionsförsäkring som skickas ut på remiss i dag. Förslagen i promemorian innebär att skattereglerna för pensionsförsäkringar anpassas till
Kravet på att försäkringsgivaren skall vara etablerad i Sverige syftar till att säkerställa att den skattebefrielse som gäller för pensionspremier inte används för att t.ex. omvandla skattepliktiga arbetsinkomster till skattefria inkomster och således i strid med pensionssyftet. Meningen med skattebefrielsen för premierna är i stället att beskattningen skall ske när pensionen betalas ut. För att så långt som möjligt säkerställa att pensionen beskattas även om försäkringen meddelas utomlands, om än
inom EES, föreslås i promemorian ett nytt obligatoriskt villkor för
1
pensionsförsäkring som skall tas in i pensionsförsäkringsavtalet. Vill- Skr. 2006/07:47 koret innebär att försäkringsgivaren skall åta sig att lämna kontroll-
uppgifter om försäkringen enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, dvs. uppgifter när det gäller fysiska personer, om inbetalade premier, försäkringens värde och utbetalningar.
För att upprätthålla pensionssyftet föreslås vidare en ny avskattningsregel som innebär att avskattning skall ske om parterna ändrar i villkoren så att försäkringen inte längre uppfyller kraven för pensionsförsäkring. Dessa nya villkor bedöms som minimikrav för att en beskattning av pensionen skall kunna ske i Sverige, även om pensionsförsäkringen är meddelad av en försäkringsgivare i en annan
I och med att etableringskravet ändras finns det inte längre något motiv för särreglerna för s.k. kapitalpensionsförsäkringar. Det föreslås därför att de slopas.
När det gäller skatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel föreslås som en övergångslösning att de nuvarande reglerna om skattskyldighet för i utlandet meddelade kapitalförsäkringar utvidgas till att också omfatta pensionsförsäkringar som meddelas inom EES.
När förslagen om de nya reglerna för pensionsförsäkring blir offentliga finns uppenbar risk för att nuvarande regler används för skatteplanering i ökad omfattning med skattebortfall som följd. För att den nya lagstiftningen skall bli effektiv krävs också särskilda övergångsbestämmelser för gamla pensionsförsäkringsavtal. Det föreligger därför enligt regeringens mening särskilda skäl för att med stöd av 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa det kommande förslaget från och med dagen efter överlämnandet av denna skrivelse till riksdagen, dvs. från och med den 2 februari 2007.
De nya reglerna bör tillämpas på avtal som ingås från och med den 2 februari 2007. För avtal som ingåtts till och med den 1 februari 2007 bör det nuvarande etableringskravet fortsätta att gälla. Premier för sådana äldre försäkringar har betalats under villkor att pensionen betalas ut från försäkringsgivarens etablering i Sverige. För att förhindra att detta villkor enkelt undviks genom att nyteckna en pensionsförsäkring i en annan
2
3
1 | Inledning | Skr. 2006/07:47 |
Livförsäkringar är enligt inkomstskattelagen (1999:1229) antingen pensions- eller kapitalförsäkringar. Skillnaderna mellan pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar slår igenom på ett antal skatteområden. Pensionsförsäkringar som har samband med tjänsten och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala premierna för kallas för tjänstepensionsförsäkringar.
För att en försäkring skall vara en pensionsförsäkring skall en rad kvalitativa krav vara uppfyllda. Sparandet är bundet och kan lyftas först vid 55 års ålder och utbetalningarna måste ske under minst fem år. Försäkringen får inte överlåtas, pantsättas eller återköpas, utom i vissa särskilt reglerade undantagsfall.
Dessutom måste en pensionsförsäkring vara meddelad i en försäkringsrörelse som bedrivs i Sverige, det s.k. etableringskravet. Detta innebär att en försäkring meddelad utomlands definitionsmässigt kommer att betraktas som en kapitalförsäkring även om alla andra kvalitativa villkor för en pensionsförsäkring är uppfyllda.
Skattereglerna för pensionssparande innebär att det byggs upp en stor skattekredit som förvaltas av bl.a. försäkringsbolagen. Etableringskravet har ansetts vara en förutsättning för att denna skattekredit ska kunna tas tillbaka till beskattning och därmed kan etableringskravet också sägas ha varit en förutsättning för den uppskjutna beskattningen. De regler om informationsutbyte som finns inom EES anses inte tillräckliga för att kompensera ett ändrat etableringskrav.
Premier för privata pensionsförsäkringar får dras av inom vissa beloppsramar och utbetalade belopp från försäkringarna beskattas. Den anställde blir inte beskattad för förmånen av att arbetsgivaren betalar premier till en tjänstepensionsförsäkring för den anställdes räkning.
Avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel betalas på den löpande avkastningen på olika former av pensionssparande och sparande i kapitalförsäkringar. Den betalas av svenska livförsäkringsföretag, understödsföreningar, pensionsstiftelser och utländska försäkringsföretag med fast driftställe i Sverige. Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige och innehar en livförsäkring tecknad i ett utländskt livförsäkringsföretag är också skattskyldiga. Skattesatsen för avkastningsskatt för kapitalunderlag hänförligt till bl.a. pensionsförsäkringar är 15 procent. Det gäller också för s.k. kapitalpensionsförsäkringar. Med sådana försäkringar avses dels livförsäkringar som meddelats av en
4
En kapitalförsäkring skall tas upp som skattepliktig tillgång vid beräk- Skr. 2006/07:47 ning av förmögenhetsskatt, däremot inte en pensionsförsäkring. Inte
heller en kapitalpensionsförsäkring skall tas upp som skattepliktig tillgång.
Det har ifrågasatts om kravet att en pensionsförsäkring skall vara meddelad i en försäkringsrörelse som bedrivs från ett fast driftsställe i Sverige är förenligt med
Regeringen aviserar i denna skrivelse ett kommande förslag om nya skatteregler för pensionsförsäkring med anledning av
Det nu aviserade förslaget behandlas i promemorian Nya skatteregler för pensionsförsäkring som har utarbetats inom Finansdepartementet. Promemorian kommer att remitteras i dag. Regeringen avser att under innevarande riksmöte lämna förslag till riksdagen på grundval av skrivelsen och promemorian.
Om etableringskravet ändras kommer kapitalet i gamla försäkringar utan skattekonsekvenser att kunna flyttas till utlandet bl.a. genom att försäkringstagaren tecknar en pensionsförsäkring utomlands. På grund av de kontrollsvårigheter som trots allt följer av det utvidgade etableringskravet skulle detta innebära en risk för betydande skattebortfall. För att förhindra en ökad skatteplanering till följd av flyttmöjligheterna bör därför gamla försäkringar undantas från tillämpningsområdet för de nya reglerna. Det krävs dessutom särskilda övergångsregler för att de nya reglerna skall bli effektiva.
Det föreligger därför enligt regeringens mening särskilda skäl för att med stöd av 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa de kommande förslagen från och med dagen efter överlämnandet av denna skrivelse till riksdagen, dvs. från och med den 2 februari 2007. De nya reglerna föreslås i huvudsak endast gälla för försäkringsavtal som ingås från och med denna dag, dvs. från och med den 2 februari 2007.
5
2 Nya skatteregler för pensionsförsäkring Skr. 2006/07:47
Mot bakgrund av
Ändrat etableringskrav
Etableringskravet bör ändras till att också omfatta
Övriga kvalitativa villkor i 58 kap.
Utfallande belopp är skattepliktiga eftersom utbetalningarna från försäkringarna kommer att omfattas av bestämmelsen i 10 kap. 5 § inkomstskattelagen om vad som utgör pension.
Även kravet på att överföringar till tjänstepensionsinstitut som likställs med pensionsstiftelser måste ske till ett fast driftställe i Sverige bör ändras till att avse fast driftställe inom EES.
Villkor om kontrolluppgiftslämnande
I och med att etableringskravet föreslås avse EES kommer framtida pensionsutbetalningar i en helt annan omfattning än tidigare att komma från utländska försäkringsbolag. Det måste därför så långt möjligt skapas förutsättningar för att hantera de kontrollproblem som uppstår när utbetalningar från pensionsförsäkringar meddelade i andra länder inom EES görs till personer som är skattskyldiga i Sverige. Detta för att så långt som möjligt säkerställa att skattebefrielsen för pensionspremierna inte används för att omvandla skattepliktiga arbetsinkomster till skattefria sådana, utan endast till att skjuta upp beskattningen av inkomsten till dess att pensionsutbetalningarna påbörjas.
Sverige hade fram till den 1 januari 2007 en regel som innebar att utländska försäkringsgivare enligt 13 kap. 1 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (LSK) innan verksamheten har börjat bedrivas i Sverige skulle lämna en förbindelse om att lämna kontrolluppgifter till Finansinspektionen enligt LSK.
Regeln har emellertid ifrågasatts av
den kan utgöra en begränsning av den fria rörligheten för kapital i strid
6
med artikel 56 i
som på grund av bestämmelser i den staten är förhindrade att lämna kontrolluppgifter, undantas från skyldigheten att ge in en förbindelse till Finansinspektionen om att lämna kontrolluppgifter (prop. 2006/07:7, bet. 2006/07:SkU3, rskr. 2006/07:42, SFS 2006:1495). Ändringen av 13 kap.
1 § LSK innebär att regeln i vissa fall kan vara otillräcklig för att säkerställa beskattningen av utfallande pensionsbelopp. Eftersom det är fråga om utländska företag finns det dessutom svårigheter för Skatteverket att kontrollera hur denna skyldighet uppfylls i de fall förbindelse lämnas. Ett nytt villkor bör därför införas för pensionsförsäkring som innebär att försäkringsavtalet måste innehålla ett villkor att försäkringsgivaren åtar sig att lämna kontrolluppgifter om försäkringen enligt LSK. Försäkringsgivaren skall därmed när det gäller fysiska personer lämna uppgift om inbetalade premier, pensionsutbetalningar och försäkringens värde. Den senare uppgiften läggs sedan till grund för beräkning av skatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Om villkoret inte finns i avtalet uppfyller försäkringen inte kraven för att klassificeras som en pensionsförsäkring enligt svensk rätt. Detsamma gäller om avtalet innehåller ett villkor om att lämna kontrolluppgift men försäkringsgivaren åsidosätter villkoret och underlåter att lämna sådan uppgift.
Kapitalpension
Kapitalförsäkringar meddelade inom andra
Svenska kapitalpensionsförsäkringar, dvs. försäkringar som uppfyller villkoren för pensionsförsäkring och där parterna bestämt att försäkringen skall anses som en kapitalförsäkring när avtalet ingicks, påverkas inte direkt av det ändrade etableringskravet. När etableringskravet ändras försvinner däremot den olikbehandling mellan svenska och utländska pensionsförsäkringar som låg till grund för att särreglerna gjordes tillämpliga på försäkringar meddelade i Sverige. Detta talar för att inte heller särreglerna för kapitalpensionsförsäkringar meddelade i Sverige bör behållas.
Särreglerna som innebär att kapitalpensionsförsäkringar likställs med pensionsförsäkringar när det gäller avkastningsskatt och förmögenhetsskatt bör därför slopas.
7
Kapitalpensionsförsäkringar som tecknats t.o.m. den 1 februari 2007 föreslås bli beskattade enligt äldre regler, dvs. med den lägre avkastningsskatten och förmögenhetsskattefriheten. För att undvika skatteplanering bör dock premiebetalning för en sådan försäkring efter den 1 februari 2007 under vissa förutsättningar anses som avtal om en ny försäkring.
Effektivare sanktionsregler
Det finns två sanktionsregler som syftar till att upprätthålla villkoren för pensionsförsäkring. Den ena regeln finns i 14 kap. 14 § försäkringsavtalslagen (2005:104) och innebär att förfoganden över en pensionsförsäkring är utan verkan i den mån förfogandet är förbjudet enligt ett försäkringsvillkor som på grund av regler i inkomstskattelagen skall tas in i försäkringsavtalet. Den andra är avskattningsregeln i 58 kap 19 § inkomstskattelagen. Avskattning innebär att det kapital som hänför sig till en pensionsförsäkring skall tas upp i inkomstslaget tjänst.
Avskattning enligt 58 kap. 19 § inkomstskattelagen sker om en försäkringsgivare överlåter en försäkring till en annan försäkringsgivare som inte meddelar pensionsförsäkring, dvs. vid en överlåtelse av en pensionsförsäkring till en försäkringsrörelse som inte omfattas av de särskilda skattereglerna för pensionsförsäkring. Avskattning skall också ske om en försäkringsgivare för över en försäkring till en sådan del av verksamheten som inte avser pensionsförsäkring.
Ingen av dessa två regler är dock tillräckliga vid ett ändrat etableringskrav. En ny avskattningsregel bör därför införas för att säkerställa pensioneringssyftet.
Regeln bör utformas så att ändringar i försäkringsavtalet och andra förfoganden över försäkringen som strider mot villkoren i 58 kap. inkomstskattelagen, innebär att avskattning skall ske, dvs. att värdet av försäkringen i sin helhet skall tas upp som skattepliktig inkomst det beskattningsåret. Eftersom avskattning kan ses som ett förtida uttag krävs någon form av påslag på det skattepliktiga beloppet för att inte en avskattning skall leda till att det blir lönsamt att ta ut kapitalet i en pensionsförsäkring som ett engångsbelopp. Det belopp som skall tas upp till beskattning till följd av avskattningen bör därför räknas upp med tjugo procent.
Med en sådan avskattningsregel blir regeln i 14 kap. 14 § försäkringsavtalslagen obehövlig. Regeln i försäkringsavtalslagen bör därför slopas för försäkringsavtal som tecknas efter den 1 februari 2007.
Avkastningsskatt
Avkastningsskatten för försäkringar meddelade av försäkringsgivare i Sverige (svenska försäkringar) respektive utomlands (utländska försäkringar) skiljer sig åt när det gäller skattskyldighet och beskattningsunderlag. Skattskyldig för svenska försäkringar är försäkringsgivaren, medan försäkringsinnehavaren är skattskyldig för en utländsk försäkring. Beskattningsunderlaget för svenska försäkringar är skillnaden mellan tillgångar och finansiella skulder hos försäkrings-
Skr. 2006/07:47
8
givaren, medan underlaget för utländska försäkringar är försäkringens Skr. 2006/07:47 tekniska återköpsvärde med tillägg för försäkringens andel av överskottet
i försäkringsrörelsen.
Nuvarande reglering av skattskyldigheten för avkastningsskatt utgår från att försäkringsgivaren har ett fast driftställe i Sverige. Förekomsten av driftställe i Sverige gör det praktiskt möjligt att ålägga en skyldighet att betala avkastningsskatt. Om en utländsk försäkringsgivare inte har fast driftställe i Sverige är det i praktiken knappast möjligt att ålägga försäkringsgivaren en skattskyldighet för avkastningsskatt för ett kapitalunderlag hänförligt till en pensionsförsäkring, även om försäkringen innehas av en person i Sverige.
Innehavarens skattskyldighet för försäkringen gäller enligt nuvarande regler enbart för utländska kapitalförsäkringar och sådana utländska försäkringar som anses som pensionsförsäkringar under vissa särskilda förhållanden (se 58 kap. 5 § inkomstskattelagen). Några pensionsförsäkringar av vanligt slag, dvs. sådana som uppfyller villkoren i 58 kap. 4–
16 §§ inkomstskattelagen, har med det hittills gällande etableringskravet inte varit möjliga att teckna utomlands. Skattskyldigheten för pensionsförsäkring ligger således enbart på försäkringsgivaren. Om etableringskravet för pensionsförsäkringar ändras till att avse hela EES uppkommer ett behov av att ändra skattskyldigheten för avkastningsskatten så att avkastningsskatt också skall betalas på pensionsförsäkringar som meddelas av försäkringsgivare inom andra stater inom EES.
Skattskyldigheten för avkastningsskatten för utländska pensionsförsäkringar bör vara densamma som redan gäller för utländska kapitalförsäkringar. Det innebär att för en pensionsförsäkring meddelad av en försäkringsgivare i en annan stat inom EES än Sverige skall försäkringstagaren vara skyldig att betala avkastningsskatt på försäkringens försäkringstekniska återköpsvärde med tillägg för försäkringens andel i försäkringsrörelsens överskott. Trots att detta innebär en skillnad i skattskyldigheten och redovisningen av avkastningsskatten mellan pensionsförsäkringar meddelade i Sverige respektive övriga EES bör en sådan lösning vara lämplig i ett övergångsskede, särskilt som skillnaderna knappast innebär någon egentlig nackdel vare sig administrativt eller ekonomiskt för försäkringar meddelade inom övriga EES.
Obegränsat skattskyldiga som innehar en utländsk pensionsförsäkring skall därför, på samma sätt som gäller för utländska kapitalförsäkringar, vara skattskyldiga till avkastningsskatt på försäkringen.
9
Internationella frågor | Skr. 2006/07:47 |
Pensionsutbetalningar kommer i framtiden att kunna ske från pensionsförsäkringar i utlandet till mottagare i Sverige. Sådana utbetalningar är, liksom utbetalningar från svenska pensionsförsäkringar, skattepliktiga enligt 10 kap. 5 § inkomstskattelagen.
Alla individer som under tid som de varit bosatta i Sverige gjort avsättningar till en utländsk pensionsförsäkring eller tjänat in pension här genom arbete, kommer dock inte att vara bosatta här när pensionen betalas ut. För att upprätthålla pensionssyftet krävs därför att Sverige även kan beskatta pensionsutbetalningar från utländska försäkringsföretag till individer som tidigare varit bosatta i Sverige. En ytterligare förutsättning för beskattning i denna situation är att individen antingen yrkat avdrag för premier till pensionsförsäkringen vid taxeringen här eller tjänat in rätten till pension genom arbete här.
Det föreslås därför att reglerna om skattepliktig inkomst i 5 § 6 och 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ändras så att de pensionsbetalningar som avses där blir skattepliktiga i Sverige oavsett varifrån i EES som pensionen betalas ut.
Tillämpnings- och övergångsfrågor
Om etableringskravet ändras till att avse EES, ändras samtidigt definitionen av pensionsförsäkring så att den också omfattar försäkringar meddelade i försäkringsrörelser som bedrivs inom EES. Det kapital som sätts av för pensionssparande när de nya reglerna träder i kraft kommer att kunna förvaltas inom hela EES. Den skattekredit som kommer att ingå i detta kapital kommer att bli svårare att ta tillbaka till beskattning än vad som varit fallet med nuvarande förutsättningar. Det saknas också för närvarande lagstöd för skyldigheten att betala avkastningsskatt för pensionsförsäkringar som inte är hänförliga till en försäkringsgivares fasta driftsställe i Sverige.
Utgångspunkten är därför att det nya etableringskravet endast bör gälla för försäkringar som tecknas från och med den 2 februari 2007.
Frågan är vilka skäl som från
Domstolens praxis innebär att undantag från principen om retroaktivitet kan göras förutsatt att två grundläggande villkor är uppfyllda, nämligen att den berörda medlemsstaten har varit i god tro beträffande den nationella bestämmelsens förenlighet med gemenskapsrätten och att det föreligger en fara för allvarliga återverkningar om den tolkade bestämmelsen ges full retroaktiv effekt.
10
När det gäller kravet på god tro måste hänsyn tas till att kommissionen Skr. 2006/07:47 | |
sedan flera år tillbaka drivit linjen att etableringskravet strider mot EG- | |
rätten. Detta talar naturligtvis emot att Sverige varit i god tro. Samtidigt | |
går det inte att bortse från att |
|
(C204/90) och kommissionen mot Kungariket Belgien (C 300/90) ansett | |
att ett etableringskrav snarlikt det svenska är förenligt med |
|
Bachmannprincipen har upprätthållits av domstolen i efterkommande | |
avgöranden. Även om kommissionens uppfattning väger tungt är det EG- | |
domstolen som i sista hand tolkar |
|
hävda att man i relation till domstolen varit i god tro vad gäller | |
tolkningen av |
|
När det gäller kravet att det skall föreligga en fara för allvarliga | |
återverkningar för att en doms rättsverkningar skall begränsas är det så | |
att det finns en stor risk för skattebortfall om kapitalet i gamla | |
försäkringar överförs till försäkringar meddelade av en försäkringsgivare | |
utomlands, vilket utgången i Danmarksmålet öppnar för. De nya kvalita- | |
tiva villkoren för pensionsförsäkringar som nu aviseras behöver då kunna | |
föras in retroaktivt i ingångna avtal och dessutom avseende försäkringar | |
meddelade av försäkringsgivare i utlandet. Det framstår inte bara som | |
tveksamt om det över huvud taget är möjligt utan också som olämpligt | |
med hänsyn till att det skulle innebära ett stort ingrepp i ingångna avtal. | |
En annan risk för skattebortfall beror på att det är oklart hur en | |
utbetalning från en sådan till utlandet överförd försäkring skall | |
behandlas, eftersom den när utbetalningen sker formellt utgör en | |
kapitalförsäkring enligt gällande regler och således är skattefri. En | |
retroaktiv tillämpning av domen i Danmarksmålet kan därför få allvarliga | |
återverkningar för Sverige såväl administrativt som ekonomiskt. | |
Sammantaget finns det därför tillräckliga argument för att domstolen i ett | |
mål mot Sverige skulle kunna godta en begränsning av domens | |
retroaktivitet på så sätt att det nya etableringskravet endast tillämpas på | |
försäkringsavtal som ingås från och med den dag då domen i | |
Danmarksmålet meddelades. | |
Det innebär i sin tur att det gamla etableringskravet bör fortsätta att | |
gälla för äldre försäkringar. Premier för sådana äldre försäkringar har | |
betalats under villkor att pensionen betalas ut från försäkringsgivarens | |
etablering i Sverige. För att förhindra att detta villkor undviks genom att | |
nyteckna en pensionsförsäkring i en annan |
|
försäkringens värde till den nya försäkringen bör därför möjligheten | |
enligt 58 kap. 18 § tredje stycket inkomstskattelagen att överföra en | |
pensionsförsäkrings värde till en annan pensionsförsäkring slopas när det | |
gäller försäkringar tecknade före den 2 februari 2007. | |
Som angetts är det dock regeringens avsikt att, om så är möjligt, i den | |
kommande propositionen lämna förslag på regler som på ett godtagbart | |
sätt säkerställer framtida beskattning av pensioner och pensionskapital | |
samtidigt som de inte blockerar möjligheten att flytta värdet i en äldre | |
pensionsförsäkring. Vidare bör avskattning vid bl.a. beståndsöverlåtelse | |
enligt 58 kap. 19 § inkomstskattelagen med iakttagande av nu gällande | |
etableringskrav, om överlåtelsen avser pensionsförsäkringar som tecknats | |
före den 2 februari 2007. Detta innebär således att avskattning skall ske | |
om beståndsöverlåtelser sker till någon som inte kan meddela pensions- | |
försäkring enligt de gamla reglerna. | 11 |
Slutligen bör premiebetalning för kapitalpensionsförsäkringar begrän- Skr. 2006/07:47 sas till redan avtalade premiebetalningar och premier som betalas
därutöver bör anses som avtal om en ny försäkring.
När förslagen om de nya reglerna för pensionsförsäkringar blir offentliga finns uppenbar risk för att nuvarande regler används för skatteplanering i ökad omfattning med skattebortfall som följd. För att den nya lagstiftningen skall bli effektiv krävs därför särskilda övergångsbestämmelser för gamla pensionsförsäkringsavtal. Med hänsyn härtill föreligger enligt regeringens mening särskilda skäl för att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa det kommande förslaget från och med dagen efter överlämnandet av denna skrivelse till riksdagen, dvs. från och med den 2 februari 2007.
12
Finansdepartementet | Skr. 2006/07:47 |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 februari 2007
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Bildt, Ask, Husmark
Pehrsson, Leijonborg, Odenberg, Larsson, Erlandsson, Torstensson,
Carlgren, Björklund, Carlsson, Borg, Malmström, Billström, Adelsohn
Liljeroth
Föredragande: statsrådet Borg
Regeringen beslutar skrivelse 2006/07:47 Meddelande om kommande ändringar av skattereglerna för pensionsförsäkring.
13