Jord- och skogsbruk, 23 fiske med anslutande
näringar
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Förslag till statsbudget för 2007
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Innehållsförteckning
3
4
5
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
6
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabellförteckning
7
8
8.8Härledning av anslagsnivån
8.10 Härledning av anslagsnivån |
|
9
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
10
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Diagramförteckning
11
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 41:2 Insatser för skogsbruket ingå ekonomiska förpliktelser som, in- klusive tidigare ingångna förpliktelser, medför behov av framtida anslag på högst 27 400 000 kronor under 2008 (avsnitt 3.9.2),
2.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 42:3 Djurhälsovård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 4.8.3),
3.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 42:4 Bekämpande av smitt- samma husdjurssjukdomar besluta om bi- drag som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst 4 500 000 kronor under 2008 (avsnitt 4.8.4),
4.bemyndigar regeringen att för 2007 låta Kammarkollegiet ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för Viltvårdsfonden i Riksgäldskontoret på högst 5 000 000 kronor (avsnitt 4.8.5),
5.bemyndigar regeringen att för 2007 låta Statens jordbruksverk ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda ränte- konto för
6.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag
m.m. besluta om bidrag som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 6 650 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 5.9.3),
7.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 43:4 Intervention och export- bidrag för jordbruksprodukter besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 kronor under 2008 och högst 10 000 000 kronor under 2009 (avsnitt 5.9.4),
8.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
behov av framtida |
anslag |
på |
högst |
|
1 530 000 000 |
kronor |
under |
2008, |
högst |
1 400 000 000 |
kronor |
under |
2009, |
högst |
1 200 000 000 |
kronor |
under |
2010, |
högst |
1 150 000 000 kronor under 2011 och högst
2 350 000 000 kronor därefter (avsnitt 6.8.1),
9.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 44:2 Från
13
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
10.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder
ijordbruket besluta om bidrag som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 8 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 6.8.3),
11.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 44:7 Åtgärder för att främja ekologisk produktion besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 8 000 000 kronor under 2008 och högst 2 000 000 kronor under 2009 (avsnitt 6.8.6),
12.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 45:1 Främjande av rennäringen
m.m.besluta om bidrag som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av
framtida anslag på högst 4 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 7.8.2),
13.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 320 000 000 kronor under 2008, högst 320 000 000 kronor under 2009 och högst 60 000 000 kronor därefter (avsnitt 8.1.2),
14.för budgetåret 2007 anvisar anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt följande uppställning:
14
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag |
|
Anslagstyp |
|
25:1 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
Ramanslag |
1 401 376 |
|
|
|
|
26:1 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: |
Ramanslag |
|
|
Forskning och samfinansierad forskning |
278 427 |
|
26:2 |
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien |
Ramanslag |
1 177 |
41:1 |
Skogsstyrelsen |
Ramanslag |
326 014 |
41:2 |
Insatser för skogsbruket |
Ramanslag |
519 873 |
41:3 |
Internationellt skogssamarbete |
Ramanslag |
1 397 |
41:4 |
Från |
Ramanslag |
10 056 |
42:1 |
Statens veterinärmedicinska anstalt |
Ramanslag |
102 108 |
42:2 |
Bidrag till distriktsveterinärorganisationen |
Ramanslag |
97 784 |
42:3 |
Djurhälsovård |
Ramanslag |
14 708 |
42:4 |
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar |
Ramanslag |
124 349 |
42:5 |
Ersättningar för viltskador m.m. |
Ramanslag |
90 975 |
42:6 |
Djurskyddsmyndigheten |
Ramanslag |
46 054 |
43:1 |
Statens jordbruksverk |
Ramanslag |
322 284 |
43:2 |
Bekämpande av växtsjukdomar |
Ramanslag |
3 000 |
43:3 |
Gårdsstöd och djurbidrag m.m. |
Ramanslag |
7 077 677 |
43:4 |
Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter |
Ramanslag |
1 407 504 |
43:5 |
Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. |
Ramanslag |
78 939 |
43:6 |
Fiskeriverket |
Ramanslag |
129 104 |
43:7 |
Strukturstöd till fisket m.m. |
Ramanslag |
28 000 |
43:8 |
Från |
Ramanslag |
70 000 |
43:9 |
Fiskevård |
Ramanslag |
26 832 |
43:10 |
Livsmedelsverket |
Ramanslag |
175 274 |
43:11 |
Livsmedelsekonomiska institutet |
Ramanslag |
10 230 |
43:12 |
Livsmedelsstatistik |
Ramanslag |
23 754 |
43:13 |
Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från |
Ramanslag |
7 356 |
43:14 |
Åtgärder inom livsmedelsområdet |
Ramanslag |
14 910 |
43:15 |
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. |
Ramanslag |
36 866 |
44:1 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
Ramanslag |
2 990 431 |
44:2 |
Från |
|
|
|
struktur |
Ramanslag |
2 491 262 |
44:3 |
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket |
Ramanslag |
11 830 |
|
|
|
|
44:4 |
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. |
Ramanslag |
2 982 |
|
|
|
|
44:5 |
Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. |
Ramanslag |
1 529 |
|
|
|
|
44:6 |
Åtgärder för att främja ekologisk produktion |
Ramanslag |
29 820 |
|
|
|
|
45:1 |
Främjande av rennäringen m.m. |
Ramanslag |
46 718 |
|
|
|
|
Summa |
|
|
18 000 600 |
|
|
|
|
15
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
2Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Det budgetförslag för 2007 som nu lämnas till riksdagen har utformats under den korta tid som enligt riksdagsordningen står till en ny regerings förfogande. Det har inneburit att en fullständig omarbetning av samtliga delar av budgeten i enlighet med regeringens politik inte har varit möjlig. Regeringen kan därför på tilläggsbudget behöva återkomma till riksdagen med ytterligare förslag som påverkar budgetåret 2007.
2.1Omfattning
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar omfattar 35 anslag för- delade på sju politikområden. Det mest om- fattande politikområdet är Livsmedelspolitik som i första hand omfattar verksamheterna jordbruks- och trädgårdsnäringarna, fiskeri- näringen samt livsmedel. Övriga politikområden är Landsbygdspolitik, Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik, Utbildningspolitik och Forsk- ningspolitik. Inom utgiftsområdet ryms följande myndigheter: Statens jordbruksverk, Fiskeri- verket, Statens veterinärmedicinska anstalt,
Djurskyddsmyndigheten, Livsmedelsverket, Livsmedelsekonomiska institutet, Sveriges lant- bruksuniversitet, Skogsstyrelsen samt vissa verk- samheter vid länsstyrelserna. Sametinget redo- visas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse.
Jordbruksdepartementet ansvarar för utgifts- område 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. För frågor som rör skogs- näringen och skogsvården ansvarar dock Näringsdepartementet. Jordbruksdepartementet
har vidare ett samordningsansvar för frågor som rör samerna. Politikområdet Samepolitik om- fattar också anslag under andra utgiftsområden. Anslagen för utbildning och forskning ingår i politikområden för vilka Utbildningsdeparte- mentet ansvarar. I Jordbruksdepartementets verksamhet ingår sedan 2003 politikområdet Konsumentpolitik under utgiftsområde 18 Sam- hällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik. Från 2007 flyttas ansvaret för konsumentpolitik till det ny- inrättade Integrations- och jämställdhets- departementet.
För budgetåret 2007 föreslås att sammanlagt 18 miljarder kronor anslås för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.
Ungefär 50 procent av utgifterna finansieras från
I diagrammet nedan visas fördelningen av medel inom utgiftsområdet.
17
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Diagram 2.1 Utgiftsområde 23 år 2007
10%
6%
9%
(inkl. SLU och Formas)
61% |
Myndigheter (exkl. SLU |
14% |
och Formas) |
|
−Övrigt (1,8 miljarder kronor): Nationellt stöd, bekämpande av smittsamma husdjurs- sjukdomar, m.m.
2.2Utgiftsutveckling
Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall
−
−Nationell medfinansiering av
−Forskning och utbildning (1,7 miljarder kro- nor): SLU och stöd till forskning.
−Myndigheter (1,1 miljarder kronor): Jord- bruksverket, Skogsstyrelsen, m.fl. (ej SLU).
Utgifterna inom utgiftsområdet har ökat kraftigt det senaste decenniet.
En i vissa delar väsentligt reformerad gemen- sam jordbrukspolitik har genomförts fr.o.m. den 1 januari 2005. Reformen beräknas leda till en viss ökning av utgifterna de närmaste åren som en följd av reformen av mjölk- och socker- sektorn. De större variationerna i utgiftsutveck- lingen som framgår av diagram 2.2 har föror- sakats av olika val av tidpunkt för utbetalning av arealstöden och motsvaras således inte av några faktiska förändringar i verksamheten.
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2005 |
1 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
|
2006 P P |
|||||
Politikområde Skogspolitik |
580 |
1 017 |
838 |
857 |
709 |
566 |
|
|
|
|
|
|
|
Politikområde Djurpolitik |
511 |
574 |
572 |
476 |
433 |
437 |
|
|
|
|
|
|
|
Politikområde Livsmedelspolitik |
8 852 |
9 118 |
8 293 |
9 412 |
9 217 |
9 280 |
|
|
|
|
|
|
|
Politikområde Landsbygdspolitik |
5 834 |
4 799 |
4 673 |
5 528 |
5 563 |
5 414 |
|
|
|
|
|
|
|
Politikområde Samepolitik |
48 |
47 |
49 |
47 |
47 |
47 |
|
|
|
|
|
|
|
Politikområde Utbildningspolitik |
1 348 |
1 382 |
1 357 |
1 401 |
1 444 |
1 475 |
|
|
|
|
|
|
|
Politikområde Forskningspolitik |
236 |
253 |
254 |
280 |
327 |
335 |
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för utgiftsområde 23 |
17 408 |
17 190 |
16 036 |
18 001 |
17 740 |
17 553 |
|
|
|
|
|
|
|
1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
18
Diagram 2.2 Utgiftsutveckling
20000
18000
16000
14000
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
|
|
|
|
(prognos) |
(förslag) |
Tabell 2.2 Härledning av ramnivån
näringar Miljoner kronor
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
|
16 398 |
16 398 |
16 398 |
Anvisat 2006P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
25 |
75 |
138 |
Pris- och löneomräkningP |
P |
|||
|
|
|
|
|
Beslut |
|
1 566 |
1 255 |
1 005 |
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
utgiftsområden |
|
11 |
11 |
12 |
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ny ramnivå |
|
18 001 |
17 740 |
17 553 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
Tabell 2.3 Ramnivå 2007 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Miljoner kronor
|
|
|
2007 |
Transfereringar |
1 |
|
14 596 |
P |
|
||
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
3 387 |
Verksamhetskostnader P |
P |
||
|
|
|
|
3 |
|
|
18 |
Investeringar P |
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
Summa ramnivå |
|
|
18 001 |
|
|
|
|
1P P Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten, t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.
2P P Med verksamhetskostnader avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
3P P Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.
Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2005 samt kända förändringar av an- slagens användning.
2.3Skatteutgifter
Tabell 2.4 Skatteutgifter
Miljoner kronor
|
2006 |
2007 |
Skogspolitik |
270 |
320 |
|
|
|
Livsmedelspolitik |
1 980 |
2 010 |
|
|
|
Totalt för utgiftsområde 23 |
2 250 |
2 330 |
|
|
|
Samhällets stöd till företag och hushåll inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomst- sida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad i förhållande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett ”överuttag” av skatt. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politik- områden som t.ex.
19
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
3 Skogspolitik
3.1Omfattning
Området Skogspolitik omfattar den skogspolitik som beslutades av riksdagen år 1993 (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352). Inom politikområdet ryms de flesta statliga ekonomiska medel som har beslu- tats för att nå de skogspolitiska målen. I budget- propositionen behandlas särskilt Skogsstyrelsens verksamhet. Skogsstyrelsen är förvaltnings- myndighet med ansvar för frågor som rör skogsbruket.
De anslag som finns inom politikområdet avser i huvudsak olika insatser för skogsbruket samt Skogsstyrelsens förvaltningsanslag. Därtill kommer ett mindre anslag för vissa svenska åt- gärder på det internationella skogsområdet.
Vissa åtgärder på skogsområdet med- finansieras av EU. Inom ramen för Sveriges Miljö- och landsbygdsprogram
gäller framförallt uppföljning av luftförore- ningars påverkan på skogsekosystemen. Skogliga åtgärder kommer fortsättningsvis att kunna medfinansieras genom EU, framförallt genom det kommande Landsbygdsprogrammet och Life+. Forest Focus blir då en del av Life+. Medel från EU:s solidaritetsfond kan användas för att täcka offentliga utgifter i direkt an- slutning till stormen Gudrun.
Skogsstyrelsen bedriver uppdragsverksamhet som, med undantag från verksamheten Gröna jobb, finansieras genom avgifter. Gröna jobb har huvudsakligen finansierats med medel från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Rådet för europeiska socialfonden i Sverige
Försöksverksamheten med vidgad samordnad länsförvaltning på Gotland har förlängts till och med år 2010. Försöksverksamheten innebär bland annat att Skogsstyrelsens arbetsuppgifter sedan år 1998 ingår i den verksamhet som läns- styrelsen ansvarar för.
21
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
3.2Utgiftsutveckling
Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Skogspolitik
Miljoner kronor
|
Utfall |
Budget |
|
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2005 |
1 |
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
|
2006 P |
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag 41:1 Skogsstyrelsen |
303,1 |
323,0 |
|
324,1 |
326,0 |
331,4 |
338,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag 41:2 Insatser för skogsbruket |
275,4 |
686,9 |
|
500,9 |
519,9 |
369,9 |
219,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag 41:3 Internationellt skogssamarbete |
1,1 |
1,4 |
|
1,1 |
1,4 |
1,4 |
1,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag 41:4 Från |
0,3 |
6,0 |
|
11,5 |
10,1 |
6,0 |
6,0 |
skogsskadeövervakning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
579,9 |
1 017,2 |
|
837,6 |
857,3 |
708,6 |
565,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för politikområde Skogspolitik |
579,9 |
1 017,2 |
|
837,6 |
857,3 |
708,6 |
565,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Med anledningen av stormen Gudrun som drabbade södra Sverige i januari 2005 har riksdagen i juni 2005, i enlighet med den tidigare regeringens ekonomiska vårproposition 2004/05:100, beslutat om en mängd åtgärder för att lindra effekterna för de drabbade skogs- ägarna. De beslutade åtgärderna innebär att extra medel har tillförts anslag 41:2 Insatser för skogs- bruket under 2005 – 2008. År 2009 beräknas ut- giftsutveckling ha återgått till den nivå som var innan stormen Gudrun.
År 2005 uppgick de totala utgifterna inom politikområdet till närmare 580 miljoner kronor vilket är 16 procent lägre än anvisat belopp 2005. Det beror framförallt på att utbetalningar av det tillfälliga stödet för lagring av virke inte kunde påbörjas under 2005. Även utbetalningar från anslag 41:4 Från
För 2006 prognostiseras de totala utgifterna inom politikområdet uppgå till närmare 840 miljoner kronor medan det anvisade beloppet är 1 017 miljoner kronor. Detta är 17 procent lägre än anvisat belopp och beror huvudsakligen på att utbetalningar från stödet för lagring av virke och stödet för återplantering av stormskadad skog har blivit lägre än beräknat.
3.3Skatteutgifter
Begreppet skatteutgifter förklaras närmare under avsnitt 2.3. Skatteutgifterna som hänförs till skogspolitiken redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 3.2 Skatteutgifter inom politikområdet Skogspolitik
Miljoner kronor
|
Prognos 2006 |
Prognos 2007 |
Avverkningsrätt till skog |
- |
- |
|
|
|
Skogsavdrag |
- |
- |
|
|
|
Anläggning av ny skog m.m. |
270 |
320 |
|
|
|
Totalt politikområde Skogspolitik |
270 |
320 |
|
|
|
Avverkningsrätt till skog
Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal träffas. Enligt gällande lag- stiftning tillämpas dock i detta fall kontant- principen. Det innebär att beskattningen skjuts upp, varför en räntefri skattekredit uppstår i näringsverksamhet.
Skogsavdrag
Vid avyttring av skog får fysisk person under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet, medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. Vid taxe- ringen för ett visst beskattningsår får avdrag göras med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten. Syftet med avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag från beskattningen. Å andra sidan saknas anledning att ge avdrag när värdeökningen på skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatteutgiften uppkommer genom den schablon som är vald för beräkning av av- dragets storlek och avser inkomstskatt och särskild löneskatt.
22
Anläggning av ny skog m.m.
Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som främjar skogsbruk skall kostnadsföras direkt. Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för frukt- och bärodling får dras av direkt. Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på den omedelbara avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löne- skatt.
3.4Mål
Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning sam- tidigt som biologisk mångfald bibehålls. Vid skötseln skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen, till exempel kulturmiljövärden. Skogs- politiken kännetecknas av att den har två jäm- ställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål.
Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar.
Miljömålet innebär att skogsmarkens natur- givna produktionsförmåga skall bevaras. Biolo- gisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas.
Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politik- områden eller mål för dessa bör ändras åter- kommer regeringen vid ett senare tillfälle.
Skogsbruket har också en stark koppling till flera av miljökvalitetsmålen. Skogsstyrelsen är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Levande skogar och redovisar till miljömålsrådet, som ansvarar för samordningen av arbetet med miljökvalitetesmålen. Det innebär bland annat att myndigheten skall följa upp och redovisa måluppfyllelsen, föreslå kompletterande insatser
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
och i övrigt verka för att miljökvalitetsmålen nås. Levande skogar är uppdelat i fyra delmål.
Skogspolitiken utvärderas regelbundet och en första utvärdering av den gällande skogspolitiken redovisades för riksdagen våren 1998 (prop. 1997/98:158, bet. 1998/99:MJU3, rskr. 1998/99:32). Den tidigare regeringen gjorde då bedömningen att skogspolitikens mål skulle ligga fast. Riksdagen hade ingen erinran mot detta. Den andra utvärderingen av skogs- politikens effekter redovisades till den tidigare regeringen av Skogsstyrelsen i december 2001 och den tidigare regeringen har i skrivelsen Uppföljning av skogspolitiken (skr. 2003/04:39) redovisat utvärderingen för riksdagen. Den tidigare regeringen ansåg med stöd av utvärderingen att skogspolitikens mål bör ligga fast och att skogens sociala värden behöver lyftas fram tydligare. En tredje utvärdering och översyn av skogspolitiken (SOU 2006:81) på- börjades 2004 och lämnades till den tidigare regeringen den 3 oktober 2006. Ett delbetänkande (SOU 2005:39) lämnades i maj 2005. I direktiven till översynen (dir. 2004:70) framgår att utgångspunkten skall vara att grunderna för den gällande skogspolitiken ligger fast. Skogen och skogsnäringen skall vara ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt hållbar. Utredaren har haft som uppgift att ut- värdera och se över skogspolitiken så som den tillämpats de senaste tio åren, och lämna förslag till anpassningar och förbättrad måluppfyllelse.
3.5Insatser
3.5.1Insatser inom politikområdet Ny skogsmyndighet
Den tidigare regeringen har den 15 december 2005 beslutat att Skogsstyrelsen och de tio regionala skogsvårdsstyrelserna sammanförs till en myndighet från och med den 1 januari 2006. Avsikten med omorganisationen är att få en sammanhållen nationell myndighet med goda samordnings- och effektiviseringsmöjligheter. Den nya myndigheten har fått namnet Skogs- styrelsen. Till följd av organisationsförändringen har den tidigare regeringen föreslagit följd- ändringar i skogsvårdslagen, vilka efter beslut av riksdagen har genomförts.
23
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Verksamheten är geografiskt indelad i fem regioner och 43 distrikt. Huvudkontoret ligger i Jönköping och regionledningarna finns i Luleå, Söderhamn, Uppsala, Borås och Västervik. En gemensam redovisningsenhet kommer att för- läggas till Sollefteå vars verksamhet planeras starta den 1 januari 2008. För att säkerställa ett regionalt och lokalt inflytande bildas fem regionala och 43 lokala sektorsråd. De kommer att utgöra en arena för dialog mellan Skogs- styrelsen och olika delar av samhället, erbjuda insyn i Skogsstyrelsens verksamhet samt ge region- och distriktscheferna råd inför strategiska beslut.
Operationalisering av mål
Skogsstyrelsen har genomfört ett arbete för att tyda och specificera de skogspolitiska målen och de miljökvalitetsmål som är relevanta för skogs- bruket. Som stöd har myndigheten haft ett råd- givande organ, det så kallade nationella sektors- rådet, med representanter för skogsnäringen, ideella organisationer, forskningsorganisationer, fackliga organisationer och andra myndigheter. Myndighetens arbete har resulterat i tretton kvantifierbara och tidsatta mål och benämns nationella skogliga sektorsmål.
Rådgivning, information och utbildning samt tillsyn
Rådgivning, information och utbildning samt tillsyn är sedan länge viktiga statliga verktyg inom skogspolitiken. I 1993 års skogspolitiska beslut betonas skogsägarnas frihet och egna ansvar för att de skogspolitiska målen skall nås. Skogsstyrelsens uppgift är mot denna bakgrund främst att ge skogsägarna råd och informera om hur olika skogsbruksåtgärder bör utföras för att de båda skogspolitiska målen skall tillgodoses.
Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet för skogsvårdslagstiftningen. Insatser på grund av stormen Gudrun i södra Sverige har medfört att Skogsstyrelsens insatser inom lagtillsynen 2005 inte kunnat hållas på samma nivå som 2004. Under 2005 utgjorde lagtillsynen 13 procent av myndighetens totala tjänstgöringsdagar, vilket är en minskning med 6 procent jämfört med 2004.
Möjligheter har skapats för direkt- kommunikation via internet mellan Skogs-
styrelsens konsulenter och skogsägarna. Fyra nummer av tidningen SkogsEko har under 2005 distribuerats till skogsägare med flera i en upp- laga på 280 000 exemplar. En särskild Storm- SkogsEko togs fram efter stormen i en upplaga på 110 000 exemplar.
Skogen i Skolan är ett nationellt samverkans- program mellan skolan och Sveriges skogliga intressenter, bland annat Skogsstyrelsen, Skogs- industrierna, Lantbrukarnas Riksförbund Skogs- ägarna, Skogssällskapet och Sveriges Lantbruks- universitet. Verksamheten bedrivs på skolans villkor och startade 1973. Syftet är att öka kunskaperna om och intresset för skogen och alla dess värden. Verksamhetens främsta uppgift är att på ett allsidigt och balanserat sätt förklara sammanhangen för en ökad förståelse för en av Sveriges viktigaste näringar.
Uppdragsverksamhet
Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet är, med undantag av Gröna jobb, självfinansierad och utgör en väsentlig del av organisationens verk- samhet. Den har betydelse för myndighetens kontakter med skogsägare, entreprenörer och skogliga tjänstemän.
Under 2005 utgjorde uppdragsverksamheten 51 procent av myndighetens totala verksamhet, beräknat som tjänstgöringsdagar, och 67 procent av omsättningen. Omsättningen ökade mycket kraftigt i förhållande till 2004. Ökningen är främst hänförlig till Gröna jobb som är ett arbetsmarknadsprojekt som Skogsstyrelsen gör i samverkan med Arbetsmarknadsverket och svenska
Natur- och kulturvärden i skogen
På uppdrag av den tidigare regeringen har Skogs- styrelsen och Naturvårdsverket under med- verkan av länsstyrelser och Riksantikvarie- ämbetet tagit fram en nationell strategi för formellt skydd av skog. Strategin presenterades i juni 2005 och har utgjort grunden för de länsvisa strategier som under 2006 har utarbetats för det fortsatta arbetet med formellt skydd inom delmål 1 i Levande skogar. Arbetet tar sin utgångspunkt i riksdagens miljökvalitetsmål,
24
konventionen om biologisk mångfald samt EU:s direktiv på området.
Den tidigare regeringen har i januari 2006 gett Statskontoret i uppdrag att utreda på vilket sätt statens skogsmark kan underlätta mål- uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Levande skogar samt att utvärdera och lämna förslag till lämpliga och långsiktigt samhällsekonomiska kostnadseffektiva lösningar för skyddet via naturreservat, biotopskyddsområden, natur- vårdsavtal respektive frivilliga avsättningar. Uppdraget skall redovisas till regeringen den 30 september 2007.
Under 2005 har Skogsstyrelsen arbetat med frågor kring generell hänsyn vid vatten och tagit fram förslag på hur man skall arbeta med EU:s vattendirektiv. Myndigheten har bedrivit ett flertal projekt bland annat inom projektet Mark och vatten i balans där skogsbrukets påverkan på läckage av metylkvicksilver har kartlagts.
Inventeringsprojektet Skog och historia som påbörjades 1995 har fortsatt under 2005 och är en del av de arbetsuppgifter som genomförts inom Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet Gröna jobb. I projektet samverkar Skogs- styrelsen med Riksantikvarieämbetet och Arbetsmarknadsverkets regionala och lokala organisationer. Projektet är ett instrument för att få ett heltäckande inventeringsunderlag som är tillgängligt för skogsbruket och är, enligt Skogsstyrelsen, en förutsättning för att nå del- mål 3 under miljökvalitetsmålet Levande skogar.
Skogens sociala värde
En undersökning av olika aktörers syn på skogen och dess framtid genomfördes i början av 2005 av konsultföretaget Kairos Future på uppdrag av Skogsstyrelsen. Undersökningen visar att skogen är viktig för svenskar, till exempel svarar 80 procent att det är nödvändigt för deras livs- kvalitet att komma ut i skog och mark. De viktigaste aspekterna är, enligt de personer som besvarat enkäten, skogens betydelse för folk- hälsan. På andra plats hamnar hänsynen till biologisk mångfald och något lägre prioriterat kommer skogens betydelse för kulturmiljöer, friluftsliv och efterfrågan på skogsråvara.
Skogsstyrelsen har utvecklat skötselråd för tätortsnära skog och tillgänglighetsanpassning bland annat genom
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
ökat samarbete med kommunerna kring den tät- ortsnära skogen och med projekt som rör integration, barn, rehabilitering och naturturism.
Skogsägarens insatser
Skogsägarens egna insatser är avgörande för att skogspolitikens mål skall kunna nås. Detta gäller också flera av miljökvalitetsmålen, inte minst miljökvalitetsmålet Levande skogar. Frivilliga hänsynstaganden i form av särskilt anpassad skogsskötsel och frivilligt avsatta områden kompletteras, särskilt i storskogsbruket, av land- skapsekologisk planering av skogslandskapet.
Skogsbruket har på eget initiativ genomfört miljöcertifiering i stor utsträckning. Omkring 9,8 miljoner hektar av Sveriges 22,9 miljoner hektar skogsmark är certifierad enligt FSC- standarden (Forest Stewardship Council) och 6,8 miljoner hektar skogsmark är certifierad enligt
Stormen Gudrun
Riksdagen beslutade i juni 2005, i enlighet med den tidigare regeringens ekonomiska vårpro- position 2004/05:100 om en mängd åtgärder för att lindra effekterna för de skogsägare som drab- bades av stormen i södra Sverige i januari 2005. Detta innebar att för 2005 och 2006 genom- fördes en skattereduktion omfattande 50 kronor per kubikmeter för uttransporterat virke och dieselskatten för skogsbrukets arbetsmaskiner togs tillfälligt bort i stormområdet. Vidare gavs för 2005 och 2006 extra stöd för underhåll och reparationer av skogsbilvägar och för att reparera körskador i skogsmark med höga naturvärden samt att ban- och farledsavgifterna för trans- porter av stormfällt virke sänktes. Utöver detta beslutades om ett stöd för extra kostnader för lagring av virke till och med 2007 och ett stöd för återbeskogning av de stormdrabbade områdena till och med 2008.
Skattereduktionen, stöden till återbeskogning och lagring av virke samt de reducerade ban- och farledsavgifter utgör statsstöd. Den tidigare
25
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
regeringen har därför notifierat dessa åtgärder hos
I samband med stormen ansökte svenska staten om medel från EU:s solidaritetsfond och den 23 mars 2006 kunde den tidigare regeringen besluta om förordning (SFS 2006:215) om för- delning av medel ur EU:s solidaritetsfond som reglerar utbetalningen av pengarna. Sverige har fått motsvarande 741 miljoner kronor. Ersättning kan beviljas för verifierade offentliga utgifter i direkt anslutning till stormen.
På uppdrag av den tidigare regeringen har Skogsstyrelsen löpande övervakat, dokumenterat och informerat om utvecklingen av de populationer skadeinsekter som kan komma att utvecklas med anledning av stormen. Med anledning av detta har myndigheten i februari 2006 beslutat om särskilda föreskrifter till 29 § skogsvårdslagen om bekämpning av granbark- borre i stormområdet. Skogsstyrelsen har prioriterat rådgivning och information till skogsbruket om att få ut stormskadat virke ur skogen.
På grund av stormen Gudrun omprioriterade Skogsstyrelsen sin rådgivningsverksamhet i södra Sverige då det fanns behov av akuta insatser för att ge råd och information till alla stormdrabbade skogsägare. Stort fokus lades bland annat på rådgivning i säkerhetsfrågor vid upparbetning av stormfälld skog.
Europeiskt, nordiskt och internationellt arbete
Under 2005 fokuserades
Arbetet på det nordiska och regionala skogs- området har inneburit deltagande i flera nordiska samarbetsorgan och ett skogsministermöte inom Nordiska Ministerrådet samt deltagande i Barentssamarbetet. År 2005 blev Sverige och Lettland huvudansvarig för skogsbrukssektorn
inom det regionala samarbetet Baltic 21 – En Agenda 21 för Östersjöregionen. Detta innebär att Sverige och Lettland skall vara drivande i arbetet med att genomföra skogssektorns handlingsprogram. I Sverige har Skogsstyrelsen det operativa ansvaret för denna process.
Flera viktiga förhandlingar pågår på det globala planet. Inom FN pågår skogsför- handlingar sedan mer än 15 år där frågan om en övergripande konvention för alla typer av skogar ingått. Bland de viktiga sakfrågor som diskuteras finns avskogning och resurser för hållbart skogsbruk i fattiga länder. Under 2005 och 2006 har UNFF (United Nations Forum on Forests) förhandlat fram en överenskommelse om att fortsätta forumets arbete till 2015 med möten vartannat år. I överenskommelsen ingår de fyra globala målformuleringarna: minska avskog- ningen; stärka skogens olika nyttor och dess bidrag till den globala utvecklingen; öka arealen skyddad skog och arealen hållbart brukad skog samt stoppa minskningen av biståndsinsatserna på området. Sverige har även medverkat i FAO:s (Food and Agriculture Organization of the United Nations) regionala arbete, bevakat klimatkonventionen och konventionen om biologisk mångfald. Förhandlingarna om ett nytt råvaruavtal för tropiskt timmer (ITTA) fortsatte under 2005 under UNCTAD:s (United Nations Conference on Trade and Development) ledning där Sverige deltar på konsumentsidan. I januari 2006 slöts ett nytt avtal som ersätter det tidigare från 1994 och som kommer att gälla in på 2020- talet. Avtalet består av två jämställda mål; handel och hållbart skogsbruk. Nu återstår ratificerings- processen i respektive land.
Skogsstyrelsens miljöledningsarbete
Skogsstyrelsen är aktiv i sitt miljöledningsarbete och har till den tidigare regeringen redovisat arbetet. Myndigheten är sedan december 2001 miljöcertifierad enligt ISO 14001.
3.5.2Insatser utanför politikområdet Utbildnings- och forskningspolitik
Utbildning och forskning för skogsbrukets behov finansieras till stor del inom utgifts- område 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
26
anslutande näringar genom bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet, men även inom utgifts- område 16 Utbildning och universitetsforskning. Insatser för skogsindustriell forskning görs också inom utgiftsområde 24 Näringsliv och av löntagarfondstiftelserna.
Näringspolitik
Den tidigare regeringen beslutade i december 2002 att tillsätta en förhandlare för att ta fram en nationell strategi för att öka användningen av trä och träprodukter i byggandet. Uppdraget är i linje med riksdagens önskemål (bet. 2001/02:NU12, rskr. 2001/02:231). Förhand- laren redovisade i januari 2004 underlag för en sådan strategi (Ds 2004:1). I enlighet med strategin har den tidigare regeringen utsett en ordförande med uppdrag att verka för att åtgärdsförslagen i träbyggnadsstrategin genom- förs. Arbetet skall följa kommittéförordningen (1998:1474) och kommittén, som antagit namnet Nationella träbyggnadsstrategin, skall årligen lämna en redogörelse för arbetsläget. Berörda företrädare från skogsnäringen, bygg- sektorn och myndigheter deltar i arbetet.
Parallellt har skogsnäringen inrättat en egen organisation, Sveriges Träbyggnadskansli. Sam- verkan mellan Nationella träbyggnadsstrategin och Sveriges Träbyggnadskansli har resulterat i ett antal gemensamma aktiviteter, bland annat konferensen Nationella Träbyggnadsdagen som genomfördes i december 2005. Ett fort- bildningsprogram för yrkesverksamma inom det moderna träbyggandet har startat under 2005. Tävlingar har utlysts med syfte att stimulera till tillkomsten av demonstrationsprojekt. Vidare har insatser gjorts för att stimulera statliga bygg- herrar att överväga trä som konstruktions- material då större byggnader och byggnadsverk skall uppföras. Avtal om samverkan kring informationsinhämtning och informations- spridning har tecknats med ett tiotal byggherrar som uppför byggnader med bärande konstruk- tion av trä.
Branschsamtal har genomförts inom ett antal näringslivssektorer, bland annat den svenska skogs- och träindustrin. I och med detta på- börjades arbetet med att utarbeta strategi- program för dessa sektorer. Strategiprogrammet för skogs- och träindustrin Skogs- och trä- industrin – en del av Innovativa Sverige presen-
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
terades i december 2005. Det har utarbetats gemensamt tillsammans med näringslivet, myndigheter och organisationer och presenterar vad som bör prioriteras inom näringen för att stärka konkurrenskraften och den svenska väl- färden.
Den tidigare regeringens arbete med att förenkla de regler som berör företagen omfattar skogsbruket. Med utgångspunkt från Nuteks rapport ”Näringslivets administrativa kostnader på
Klimat- och energipolitik
Energi- och klimatpolitiken påverkar skogs- sektorn på många olika sätt, bland annat genom att konkurrensen om skogsråvara ökar. Alltmer bioenergi genereras med skogsråvara som tas ut direkt i skogen eller i form av biprodukter i annan skogsindustriell produktion.
I januari 2006 beslutade den tidigare regeringen att inkludera skogsbrukets upptag och utsläpp av växthusgaser i sin rapportering mot Kyotoprotokollet. Det innebär en tydlig markering att skogsproduktionen har en viktig roll i klimatarbetet, som bioenergiproducent men även som kolreservoar, antingen i form av växande skog eller som förädlade träprodukter.
Miljöpolitik
Natur- och kulturmiljöåtgärder har stor betydelse för skogspolitikens miljömål. Förvärv och intrångsersättningar för bildande av natur- reservat och skötsel av naturreservat på skogs- mark finansieras över anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård som disponeras av Naturvårdsverket.
Landsbygds- och regional utvecklingspolitik
Inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram 2007 – 2013 har den tidigare regeringen föreslagit åtgärder som skall bidra till att dels uppfylla de skogspolitiska målen, dels öka
27
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
skogsföretagens kompetens för ett konkurrens- kraftigt näringsliv. Programmet har skickats till Europeiska Kommissionen som skall godkänna programmet innan det kan träda i kraft.
Skogsstyrelsen har i uppdrag att bidra till att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås, bland annat genom att vara samverkans- part i de regionala tillväxtprogrammen.
Jämställdhetspolitik
Enligt det jämställdhetspolitiska målet skall kvinnor och män ha samma möjligheter, rättig- heter och skyldigheter inom livets alla områden. Jämställdhetspolitiken har betydelse för skogs- politiken. Därför har den tidigare regeringen i Skogsstyrelsens regleringsbrev 2006 förtydligat målet för verksamhetsgren Rådgivning, utbildning och information ur ett genus- perspektiv.
Vidare har den tidigare regeringen med- finansierat ett ”Team of Specialists on Gender and Forestry” som inrättades i april 2004 på initiativ av Joint FAO/ECE/ILO Committee on Forest Technology, Management and Training. I mandatet ingick att utifrån ett genusperspektiv kartlägga den skogliga arbetsmarknaden, skogsägandet och nyttjandet av skogsresurserna i Europa och Nordamerika. Arbetet har bedrivits under ledning av Sveriges Lantbruksuniversitet och arbetet slutrapporterades vid ett interna- tionellt seminarium i juni 2006 i Umeå.
3.6Resultatredovisning
3.6.1Resultat Produktionsmålet
Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar.
Det totala virkesförrådet är omkring 3 miljarder skogskubikmeter varav 39 procent är tall, 42 procent gran, 11 procent björk, 6 procent är övriga lövträd och 2 procent torra träd. Sedan
60 procent. Den årliga tillväxten var då
60 miljoner skogskubikmeter. För perioden 1999
–2003 var den årliga tillväxten 106 miljoner skogskubikmeter.
Enligt preliminära beräkningar låg brutto- avverkningen under 2005 på 122 miljoner skogs-
kubikmeter |
och |
nettoavverkningen |
på |
118 miljoner |
skogskubikmeter. Jämfört |
med |
2004 är det en ökning med 40 procent då brutto- avverkningen blev 86,8 miljoner skogskubik- meter och nettoavverkningen blev 84,1 miljoner skogskubikmeter. Den mycket kraftiga ökning beror främst på stormen Gudrun som drabbade södra Sverige i januari 2005. Bruttoavverkningen är volymen av alla stammar som avskilts från stubben och nettoavverkningen är volymen stammar som helt eller delvis tillvaratagits.
Avverkningens bruttovärde 2004 beräknas till
22 miljarder kronor, varav avverkningskostnader var cirka 8 miljarder kronor och rotnettovärdet drygt 14 miljarder kronor. Skogsnäringens totala produktionsvärde under 2003 var 184 miljarder kronor. Skogsindustrins förädlingsvärde var 13 procent av tillverkningsindustrins totala för- ädlingsvärde samma år. Det totala taxerings- värdet för produktiv skogsmark vid 2005 års allmänna fastighetstaxering var 295 miljarder kronor.
Under 1990 – 2004 ökade användningen, avverkningen och nettoimporten av virke kraftigt. Simuleringar gjorda av Skogsstyrelsen indikerar att nuvarande avverkningsnivå (2004) ligger i nivå med den hållbara avverkningen, där hållbar avverkning definieras som den högsta möjliga volym som i framtiden kan avverkas enligt beslutad eller antagen balans mellan de tre dimensionerna i hållbarhetsbegreppet, det vill säga den ekonomiska, ekologiska och sociala dimensionen.
Skogsstyrelsens årliga analys av föryngrings- resultaten visar att 18 procent av de undersökta områdena inte uppfyller de krav som ställs i skogsvårdslagen. Detta är samma nivå som året innan men en förbättring från 2003 då 25 procent av de undersökta områdena inte upp- fyllde kraven.
Importen spelar också en viktig roll för skogsindustrins virkesförsörjning. Importen av rundvirke, flis m.m. var 11,7 miljoner kubik- meter barkat virke under 2005. Det är en minskning med 3,3 procent jämfört med 2004, vilket kan bero på det extra tillskottet av råvara till följd av stormen Gudrun. Det totala import-
28
värdet av rundvirke och flis 2005 uppgick till drygt 5 miljarder kronor.
Skogssektorns samhällsekonomiska betydelse är relativt sett viktig i den svenska ekonomin. Detta inte minst i ett internationellt perspektiv och jämfört med övriga
Under 2005 nådde produktionen av svenska skogsindustriprodukter en totalt sett rekordhög nivå. Produktionen av pappersmassa uppgick till 12,1 miljoner ton, vilket är ungefär samma nivå som 2004. En tredjedel gick till export, främst till
Under 2005 var omkring 95 000 personer sysselsatta inom skogsbruket och skogsindustrin (15 procent kvinnor och 85 procent män) vilket är högre än 2004 då omkring 90 000 personer var sysselsatt inom skogsbruketTF1FT. En orsak till den ökade sysselsättningen kan vara stormen Gudrun i södra Sverige. Av dessa sysselsattes 20 000 (10 procent kvinnor och 90 procent män) inom skogsbruket, 38 000 (15 procent kvinnor och 85 procent män) inom trävaruindustrin och 37 000 (20 procent kvinnor och 80 procent män) inom
1T T Statistiska Central Byråns arbetskraftsundersökning (AKU) genomgick i april 2005 en omläggning för att ytterligare anpassas till EU:s normer. Det innebär att siffror publicerade från och med dess inte är helt jämförbara med tidigare värden.
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
ytterligare två i branscher som levererar varor och tjänster till skogsnäringen.
Skogsindustrins rundvirkesförbrukning under 2005 var totalt 74 miljoner kubikmeter barkat virke, vilket är knappt 3 miljoner mer än 2004. Sågverksindustrin förbrukade 37 miljoner kubikmeter barkat sågtimmer och producerade knappt 18 miljoner kubikmeter sågad vara. 2004 förbrukade den 36 miljoner kubikmeter barkat sågtimmer och producerade knappt 17 miljoner kubikmeter sågad vara. Massa- och pappers- industrin förbrukade 36 miljoner kubikmeter barkat rundvirke och 11,6 miljoner fast- kubikmeter sågverksflis. 2004 förbrukade den 35 miljoner kubikmeter barkat rundvirke och 11,6 miljoner fastkubikmeter biprodukter. Skiv- industrin förbrukade drygt en miljon kubik- meter 2005 vilket är en liten ökning sedan 2004 då industrin förbrukade 0,9 miljoner kubik- meter.
Den totala energimängd som tillfördes det svenska samhället under 2004 var 647 TWh varav biobränslen, torv m.m. stod för 17 procent. Den årliga användningen av skogsbaserad bioenergi är ungefär 90 TWh, varav ungefär en tiondel är importerad. Användningen av trädbränsle upp- går till omkring 50 TWh och användningen av massa- och pappersindustrins biprodukter, såsom returlutar, tall- och beckolja, uppgår till omkring 40 TWh. Massa- och pappersindustrin använder 90 procent av den egna bioenergi- produktionen.
Miljömålet
Miljömålet innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. Biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djur- arter som naturligt hör hemma i skogen ges för- utsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas.
De krav som samhället ställer på hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid skötsel av skog, så kallad generell hänsyn, regleras i skogsvårdslagen med tillhörande före- skrifter samt genom miljökvalitetsmålen. I miljöbalken finns dels allmänna hänsynsregler, dels krav på samråd med Skogsstyrelsen om
29
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
skogsbruksåtgärder som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Skyddet av fasta fornlämningar regleras i kulturminneslagen.
Enligt Skogsstyrelsens uppföljning av generell miljöhänsyn var 24 procent av den föryngrings- avverkade arealen 2002 – 2004 sämre än skogs- vårdslagens krav. 2005 nådde en femtedel (22 procent) av landets alla föryngrings- avverkningar inte upp till skogsvårdslagens bestämmelser. För de privata markägarna var motsvarande siffra 27 procent och för övriga markägare 18 procent. Enligt Skogstyrelsens analys skulle omkring två tredjedelar av denna areal kunna klara skogsvårdslagens krav om avverkningarna planerades bättre.
Skogsstyrelsen administrerar verktygen natur- vårdsavtal och biotopskydd medan läns- styrelserna administrerar naturreservaten. Naturvårdsavtal och biotopskydd är viktiga komplement till naturreservat. Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan staten, genom Skogsstyrelsen, och en skogsägare i syfte att bevara och utveckla ett områdes natur- värden. Avtalen tecknas vanligen för en period mellan 30 och 50 år. Biotopskydd används i första hand i en akut situation där det är uppen- bart att den värdefulla biotopen kan komma att avverkas. Totalt uppgick arealerna av naturvårds- avtal och biotopskyddsområden vid utgången av
2005 |
till omkring 17 300 respektive |
14 200 |
||
hektar |
produktiv |
skogsmark, |
varav omkring |
|
3 100 |
respektive |
2 000 hektar |
tillkom |
under |
2005. Dessa siffror kan jämföras med att om- kring 3 600 respektive omkring 1 800 hektar till- kom under 2004. Den största delen av arealen naturvårdsavtal utgjordes vid utgången av 2005 av naturskogsartad barrskog (49 procent) och den största delen av arealen biotopskydd
utgjordes av |
äldre |
naturskogsartade |
skogar |
(67 procent). |
Den genomsnittliga ersättningen |
||
under 2005 |
var för |
naturvårdsavtal |
omkring |
8 300 kronor per hektar och för biotopskydd
54 700 kronor per hektar. Under perioden 1999 – 2005 har 14 780 hektar produktiv skogs- mark skyddats genom naturvårdsavtal och 11 800 hektar som biotopskyddsområden. Miljö- kvalitetsmålet Levande skogar delmål 1 innebär att under perioden 1999 – 2010 skall 50 000 hektar skogsmark skyddas genom naturvårds- avtal och 30 000 hektar skogsmark skyddas som biotopskyddsområde.
Under 2005 påbörjades uppföljningen av skogsbrukets frivilliga avsättningar inom små-
skogsbruket. För mellan- och storskogsbruket planeras en uppföljning att göras under åren 2006 och 2007. Enligt Skogsstyrelsen analyser har småskogsbrukets avsättningar minskat i areal under 2005 trots ett ökande antal gröna skogs- bruksplaner och ett ökat antal miljöcertifierade skogsfastigheter.
Sedan starten 1995 har 20 – 25 procent av skogsmarksarealen inventerats för att finna fornlämningar och kulturhistoriska lämningar. Uppskattningsvis har över 150 000 fynd med fornlämningar eller kulturhistoriska lämningar påträffats.
NOKÅS är ett verktyg för att stödja natur- och kulturvårdsåtgärder inom skogsbruket. Det har mycket stor betydelse för skötsel och bevarande av skogens natur- och kulturvärden. Det är Skogsstyrelsens enda ekonomiska styr- medel för skogens kulturvärden. Åtgärder inom kulturmiljön är dock underrepresenterade. Under 2005 genomfördes natur- och kultur- vårdsåtgärder, finansierade genom NOKÅS, på 1 194 hektar där merparten (92 procent) var naturvårdsåtgärder. Jämfört med 2004 är andelen
Stormen Gudrun
Skogsstyrelsen har på uppdrag av den tidigare regeringen redovisat sina erfarenheter av arbetet med insatser efter stormen. I samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet, Naturvårdsverket och andra myndigheter har Skogsstyrelsen utvärderat de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna av stormen för skogsbruket. Detta redovisades i Skogsstyrelsens rapport Stormen 2005 – en skoglig analys (Skogsstyrelsens meddelande nr 1 2006). Skogs- styrelsens bedömning är att skogsnäringens arbete efter stormen har gått mycket bra.
Information och rådgivning
Resultatet av ökad statlig rådgivning, utbildning och information kommer inte att synas i skogen förrän om flera år. Halvtidsutvärderingen av Sveriges Miljö- och landsbygdsprogram (SOU:2003:105) visade att de skogsägare som deltog i Skogsstyrelsens kampanj Grönare skog avsåg att utföra mer omfattande aktiviteter jämfört med
30
exempel röjning och plantering. Vidare visade Skogsstyrelsens utvärdering av skogspolitikens effekter (SUS 2001) på ett tydligt samband mellan föryngringsresultat och miljöhänsyn vid föryngringsavverkningar och antalet direkta kontakter mellan skogsägare och skogsvårds- organisationens personal.
Skogen i skolans verksamhet nådde under 2005 drygt 92 000 lärare, och drygt 25 500 elever. Under de senaste fem åren har verksamheten haft en nedgång i elevantalet, på grund av att fokus har ändrats från elev till lärare.
Liksom tidigare år anordnade Skogsstyrelsen under hösten Skogens Dag för allmänheten. För vissa orter är det nu sjätte gången i följd och totalt var det över 75 000 besökare på 30 orter.
Skogsstyrelsens kompetensförsörjning
Skogsstyrelsen har i årsredovisningen redovisat hur dess kompetensförsörjningssituation ser ut. Skogsstyrelsen har en skev åldersfördelning med väntade stora pensionsavgångar. Medelåldern hos personalen har dock minskat något och var 2005 47 år jämfört med 2004 då den var 49 år. Myndigheten har uppnått de interna målen att senast 2008 skall andelen kvinnor i ledande ställning vara lägst 17 procent och andelen kvinnor av skogliga handläggare vara lägst 20 procent. År 2006 utgörs Skogsstyrelsens chefer av 28 procent kvinnor och 72 procent män. Av de skogliga handläggarna är andelen kvinnor 25 procent och andelen män 75 procent. Myndigheten avser att höja de interna målen för att nå en jämnare könsfördelning.
Kompetensfrågorna kommer att vara i fokus under de närmaste åren när den nya myndig- heten utvecklas. Ett delmål med organisations- förändringen är att åstadkomma en flexibel och enhetlig myndighet som bättre utnyttjar organi- sationens samlade kompetens. Sjukfrån- varon/ohälsotalen ligger på en relativt sett låg nivå. Sjuktalet uttryckt i procent av tillgänglig tid har sjunkit från 2,7 till 2,3 procent.
3.6.2Analys och slutsatser
Skogsutredningen 2004 (dir. 2004:70) har haft i sitt mandat att undersöka olika möjligheter att särskilja påverkansfaktorer. Den 3 oktober 2006 lämnade utredaren sitt slutbetänkande
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Mervärdesskog (SOU 2006:81) till den tidigare regeringen. I utredningens delbetänkande Skog till nytta för alla? (SOU 2005:39) behandlades bland annat Skogsstyrelsens uppdrags- verksamhet.
När det gäller resultatbedömningen för ett enskilt år är det svårt att göra en sådan för skogspolitiken. På grund av de långa ledtiderna från insatta åtgärder till dess att resultaten kan bedömas bör skogssektorn studeras över längre tidsperioder. Den tidigare skogsvårds- organisationens utvärdering av skogspolitikens effekter (SUS 2001) visade särskilt på svårig- heterna att särskilja effekterna från olika påver- kansfaktorer.
Efterfrågan på skogsråvara kan komma att öka. Detta skulle innebära att vikten av en ut- hållig markanvändning och produktionsmetoder blir än viktigare.
Statlig rådgivning och tillsyn är redskap för att nå skogspolitikens mål. Rådgivningen är ett mer effektivt medel för att nå skogspolitikens mål än omfattande statliga subventioner som tillämpas i många andra länder. Skogsstyrelsens årliga ut- värdering av föryngringsresultat visar att det finns ytterligare behov av insatser i form av råd- givning i produktions- och miljöfrågor samt tillsyn, särskilt av återväxtåtgärder.
Arbetet med biotopskydd och naturvårdsavtal har utvecklats. Skogsägarna är särskilt positiva till verktyget naturvårdsavtal. Naturvårdsavtalen innebär inte ett permanent skydd för marken på samma sätt som biotopskydd eller naturreservat, utan innebär ett avtal som normalt tecknas på 50 år där markägarens nyttjanderätt begränsas under avtalstiden. Statskontorets pågående ut- redning som bland annat innefattar de olika verktygen för skydd av skogsmark förväntas ge ytterligare information om funktioner av nuva- rande verktyg och eventuella behov av föränd- ringar.
Skogsvårdslagen, rådgivning och tillsyn samt biotopskydd och naturvårdsavtal bedöms vara de viktigaste statliga verktygen för att nå de skogs- politiska målen. Insektsövervakning i de storm- fällda områdena i södra Sverige är viktigt. Lands- bygdsprogrammet 2007 – 2013 och Life+, som medfinansieras med medel från EU, förväntas bidra till att uppnå de skogspolitiska målen och miljökvalitetsmålet Levande skogar.
Den svenska skogspolitiken påverkas i allt större utsträckning av medlemskapet i EU. Flera aktuella
31
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
gemenskapspolitiken berör den svenska skogs- politiken. Det gäller till exempel de så kallade
3.7Revisionens iakttagelser
Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse utan invändning för Skogsstyrelsen, det vill säga Riksrevisionen har bedömt att årsredovisningen för räkenskapsåret 2005 i allt väsentligt är rätt- visande.
Riksrevisionens har i rapport Marklösen – Finns förutsättningar för rätt ersättning? (RiR 2005:15) granskat hur ett antal statliga myndig- heter, däribland Skogsstyrelsen, handlägger marklösenärenden. Skogsstyrelsen får på det hela taget bra omdömen. I enlighet med den tidigare regeringens uppdrag har Skogsstyrelsen per den 30 juni 2006 redovisat vilka insatser som hittills gjorts och vad myndigheten avser att genomföra med anledning av Riksrevisionens rapport. För mer information se avsnitt 4.6 Revisionens iakt- tagelser under utgiftsområde 22, politikområde Transporter.
3.8Politikens inriktning
I 1993 års skogspolitiska beslut slogs det fast att skogspolitiken måste ges en långsiktig och ekologisk inriktning. Det framhölls också att det inte är möjligt eller rimligt att med alltför korta intervaller ändra grunderna för skogspolitiken mot bakgrund av det grundläggande kravet på god hushållning och med hänsyn tagen till de långa omloppstider (växttider) som gäller för den svenska skogen. Beslut som fattas i dag och åtgärder som vidtas i vår generation ger resultat först för kommande generationer. Å andra sidan måste nya kunskaper och värderingar få komma till uttryck i den konkreta utformningen och tillämpningen av skogspolitiken.
1993 års skogspolitik ger också skogsägaren frihet och eget ansvar att själv besluta hur de skogspolitiska målen skall nås. Skogsvårdslag- stiftningen uttrycker statens minimikrav på skogsbruket. Den kompletteras av miljöbalken som innehåller vissa bestämmelser som skall medverka till att skogspolitikens miljömål till- godoses. Statligt ekonomiskt stöd till skogs- bruket är av begränsad omfattning. I princip lämnas endast sådant stöd till natur- och kultur- miljövårdsåtgärder som har en omfattning som går utöver de krav som ställs i skogsvårdslag- stiftningen. Det är viktigt att poängtera att den svenska modellen med en avreglerad skogs- politik utan subventioner är närmast unik såväl i ett europeiskt som globalt perspektiv. Denna princip kännetecknar även de skogsbruksstöd som finns i de svenska strukturfonds- programmen och miljö- och landsbygds- programmet.
Skogspolitiken är ett viktigt politikområde för uppfyllandet av den regionala utvecklings- politikens mål. Inom politiken utgör de regio- nala tillväxtprogrammen centrala instrument för det långsiktiga arbetet för en hållbar regional utveckling. Företrädare för skogspolitikområdet skall därför inom ramen för arbetet med de regionala tillväxtprogrammen bidra till att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås.
Internationellt kommer regeringen att fort- sätta verka för ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart skogsbruk. EU:s skogsstrategi som antogs 1998 har utvärderats.
32
3.9Budgetförslag
3.9.141:1 Skogsstyrelsen
Tabell 3.3 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
303 119 |
|
|
sparande |
10 132 |
2006 |
Anslag |
322 985 |
1 |
|
Utgifts- |
324 136 |
|
prognos |
|||||
P |
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
326 014 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
331 378 |
2 |
|
|
|
P |
P |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
338 406 |
3 |
|
|
|
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP326 014 tkr i 2007 års prisnivå.
3P MotsvararP326 014 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen. Ut- gifterna för 2005 motsvarade i stort sett anslags- nivån för budgetåret. Regeringen bedömer att ökade ambitioner inom EU och internationellt om ökat samarbete kring skogsfrågor kommer att ställa höga krav på svenskt deltagande. Det europeiska och internationella arbetet är därför en viktig del av myndighetens arbete.
Anslaget får användas för att medfinansiera kompetensutvecklingsinsatser enligt Rådets för- ordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygds- utveckling (EJFLU). Anslaget får användas för upprättande av renbruksplaner.
Avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.4 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig- |
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
rättslig |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
verksamhet |
|
disponeras |
|
kostnad) |
|
|
|
|
|
Utfall 2005 |
- |
148 |
126 |
22 |
|
Prognos 2006 |
- |
175 |
120 |
55 |
|
|
|
|
|
|
|
Budget 2007 |
- |
175 |
120 |
55 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 3.5 Uppdragsverksamhet |
|
|
|
|
|
Tusental kronor |
|
|
|
|
|
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
|
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
|
|
(intäkt - |
|
|
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
|
|
|
Utfall 2005 |
1 220 177 |
|
1 200 855 |
19 322 |
|
(varav tjänsteexport) |
14 194 |
|
13 971 |
233 |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2006 |
1 400 000 |
|
1 400 000 |
0 |
|
(varav tjänsteexport) |
17 000 |
|
16 600 |
400 |
|
|
|
|
|
|
|
Budget 2007 |
1 500 000 |
|
1 500 000 |
0 |
|
(varav tjänsteexport) |
17 000 |
|
16 600 |
400 |
|
|
|
|
|
|
|
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Utfallet av uppdragsverksamheten för 2005 och prognosen för 2006 är till största delen beroende av de insatser som görs inom arbetsmarknads- politikens ram.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att 326 014 000 kronor anvisas under anslaget 41:1 Skogsstyrelsen för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 331 378 000 kronor och för 2009 till 338 406 000 kronor.
Tabell 3.6 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
|
322 985 |
322 985 |
322 985 |
Anvisat 2006 P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
3 029 |
8 393 |
15 421 |
Pris- och löneomräkning P |
P |
|||
|
|
|
|
|
Beslut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
|
326 014 |
331 378 |
338 406 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
3.9.241:2 Insatser för skogsbruket
Tabell 3.7 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
275 445 |
|
|
sparande |
122 915 |
2006 |
Anslag |
686 873 |
1 |
|
Utgifts- |
500 937 |
|
prognos |
|||||
P |
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
519 873 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
369 873 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
219 873 |
|
|
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen och täcker kostnaderna för statsbidrag enligt förord- ningen (1993:555) om statligt stöd till skogs- bruket. Anslaget finansierar bidrag till sådant ädellövskogsbruk som regleras särskilt i skogs- vårdslagen (1979:429) och vissa natur- och
33
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
kulturmiljövårdsåtgärder. |
Vidare |
täcker |
det |
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden |
||||||
statens |
kostnader |
för |
|
biotopskydd, |
|
|
|
|
||
naturvårdsavtal, vägstöd, lagringsstöd och åter- |
I hanteringen av vissa bidrag och ersättningar till |
|||||||||
planteringsstöd. |
Anslaget |
får |
dessutom |
skogsägare |
behöver |
ekonomiska |
förpliktelser |
|||
finansiera |
vissa |
administrationskostnader |
hos |
kunna ingås som medför utgifter under |
||||||
Skogsstyrelsen. |
|
|
|
|
|
kommande år. Regeringen bör därför bemyndi- |
||||
|
|
|
|
|
|
|
gas att för anslaget 41:2 Insatser för skogsbruk |
|||
|
|
|
|
|
|
|
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive |
|||
|
|
|
|
|
|
|
tidigare ingångna förpliktelser medför framtida |
|||
|
|
|
|
|
|
|
behov av anslag om högst 27 400 000 kronor |
|||
|
|
|
|
|
|
|
under 2008. |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Tabell 3.8 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden |
|
|
|
|
||||||
Tusental kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
|
|
|
|
2005 |
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009– |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
|
|
|
30 672 |
|
23 342 |
23 342 |
27 342 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
|
|
|
|
158 350 |
|
155 000 |
25 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
|
|
|
- 165 680 |
|
- 155 000 |
- 21 000 |
- 27 342 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
|
|
|
23 342 |
|
23 342 |
27 342 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
|
|
0 |
|
32 800 |
27 400 |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Efter stormen i södra Sverige i januari 2005 riskerade stora mängder stormfällda träd att för- störas. Om stora mängder stormfällt timmer blir kvar i skogen finns det risk för skador på stående skog genom angrepp av skadeinsekter som kan föröka sig i de stormfällda träden. Den tidigare regeringen har i den ekonomiska vår- propositionen 2004/05:100 avsatt medel till merkostnader för lagring samt stöd för skogs- bilvägar och andra enskilda vägar m.m. Lagrings- stödet är till för iordningställande av nya lagringsplatser, bevattnings- och reningsan- läggningar, personalkostnader inklusive utbild- ning och kostnader för mätning av timret. Anslaget ökades därför med 100 000 000 kronor 2005 och med 250 000 000 kronor för 2006. För 2007 föreslår regeringen att anslaget ökas med 150 000 000 kronor för stöd till lagring.
I de stormdrabbade områdena finns enligt Skogsstyrelsens beräkningar 180 000 hektar stormfällda områden varav cirka 140 000 hektar är den skogsareal som måste återplanteras eller självföryngras efter stormen. Den tidigare regeringen bedömde att det fanns ett stort behov av stöd för återplantering av de stormdrabbade
områdena och har därför infört ett stöd för åter- beskogning. Anslaget ökades därför med 150 000 000 kronor för 2006. För 2007 föreslår regeringen att anslaget ökas med 150 000 000 kronor. Regeringen anser att anslaget bör ökas även 2008 med samma belopp.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 519 873 000 kronor anvisas under anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 369 873 000 kronor respektive 219 873 000 kronor.
Tabell 3.9 Härledning av anslagsnivån
41:2 Insatser för skogsbruket
Tusental kronor
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
Anvisat 2006 |
1 |
686 873 |
686 873 |
686 873 |
P |
||||
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
|
|||
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
519 873 |
369 873 |
219 873 |
|
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
34
3.9.341:3 Internationellt skogssamarbete
Tabell 3.10 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
1 081 |
|
|
sparande |
1 076 |
2006 |
Anslag |
1 397 |
1 |
|
Utgifts- |
1 080 |
|
prognos |
|||||
P |
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
1 397 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
1 397 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
1 397 |
|
|
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
De utgifter som belastar anslaget är bland annat alleuropeiskt skogssamarbete, närområdes- samarbete i skogsfrågor inom Östersjöregionen samt nordiskt samarbete. FN:s skogssamarbete i form av främst FN:s skogsforum, skogens roll i klimatkonventionen och FAO belastar också anslaget.
Under 2007 kommer också det utvecklade närområdessamarbetet inom ramen för bland annat Baltic 21 samt bilaterala kontakter med nya stora skogsländer inom EU samt Ryssland att kräva resurser.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att 1 397 000 kronor anvisas under anslaget 41:3 Internationellt skogssamarbete för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till oförändrad nivå.
3.9.441:4 Från
Tabell 3.11 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
290 |
|
|
sparande |
10 580 |
2006 |
Anslag |
5 964 |
1 |
|
Utgifts- |
11 492 |
|
prognos |
|||||
P |
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
10 056 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
5 964 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
5 964 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna pro- position.
Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen och används i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2152/2003 av den 17 november 2003 om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen. Den nationella delen av finansieringen för denna verksamhet sker över anslaget 41:1 Skogsstyrelsen.
Regeringens överväganden
Från anslaget utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av projekt från skogsskadeöver- vakning. Anslaget belastas när EG- kommissionen har utbetalat sin del. En för Kommissionen ny förordning och nya administ- rativa regler har orsakat stor eftersläpning av dess utbetalning. Tidigare indrag av anslags- sparande innebär att det för 2007 inte finns till- räckligt med medel på anslaget. Regeringen före- slår därför att anslaget ökar med 4 092 000 kronor 2007.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 10 056 000 kronor anvisas under anslaget 41:4 Från
Tabell 3.12 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
Anvisat 2006 |
1 |
5 964 |
5 964 |
5 964 |
P |
||||
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
|
4 092 |
- |
- |
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
10 056 |
5 964 |
5 964 |
|
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
35
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
4 Djurpolitik
4.1Omfattning
Politikområdet omfattar verksamhet som avser djur som människan håller eller på annat sätt har tagit ansvar för samt den del av faunavården som avser viltvård.
Verksamhet vid Statens jordbruksverk med distriktsveterinärorganisationen, Statens veteri- närmedicinska anstalt, Djurskyddsmyndigheten, Veterinära ansvarsnämnden, Naturvårdsverket, Sametinget och länsstyrelserna ingår i politik- området.
Inom politikområdet Djurpolitik är Jord- bruksverkets och Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) uppgift att uppnå och vidmakt- hålla god djur- och folkhälsa. Jordbruksverket disponerar medel för att genomföra program för att säkra djurhälsan, inklusive åtgärder för att säkra foderkvaliteten. Medel avsätts också till beredskap mot, samt förebyggande och bekäm- pande av, smittsamma djursjukdomar och till obduktioner. Slutligen avsätts medel till olika övervaknings- och bekämpningsprogram för ett flertal djurslag.
Jordbruksverkets veterinära fältverksamhet upprätthålls genom de statliga distriktsveteri- närerna. Distriktsveterinärorganisationen finns etablerad på mer än 90 platser spridda över landet.
SVA är veterinärmedicinskt expert- och serviceorgan för myndigheter och enskilda. Arbetet bedrivs genom förebyggande, diagnosti- serande och bekämpande av infektionssjuk- domar hos husdjur. Vidare bidrar SVA:s forsk- nings- och utvecklingsarbete till ökade kunska- per om bl.a. smittsamma djursjukdomar. SVA är europeiskt referenslaboratorium för campylo- bacter och har av Världsorganisationen för
djurhälsa (OIE) utsetts till bl.a. ”Collaborating Centre” för tillämpning av
Djurskyddsmyndigheten har varit den centrala förvaltningsmyndigheten avseende djur- skydd enligt djurskyddslagen. Till myndighetens uppgifter har även hört att genom information öka kunskapen om djurskyddslagstiftningen.
Länsstyrelserna utövar bl.a. tillsyn över vete- rinär verksamhet och har även visst ansvar för djurskydd, smittskydd och livsmedelssäkerhet inom länet. Vid Veterinära ansvarsnämnden prövas anmälningar som har gjorts mot veterinä- rer i deras yrkesutövning.
Sametingets och Naturvårdsverkets uppgifter inom djurpolitiken är bl.a. att lämna bidrag till åtgärder för att förebygga skada av vilt. Natur- vårdsverket finansierar delar av den verksamhet inom SVA som rör analys av utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer.
Internationellt bedrivs arbetet särskilt inom ramen för EU, det nordiska samarbetet, Europa- rådet, OIE och FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations). Myndig- heterna inom politikområdet bidrar aktivt med att lämna underlag för detta.
37
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
4.2 |
Utgiftsutveckling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Budget |
|
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
|
|
2005 |
1 |
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
|
|
|
2006 P |
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag inom utgiftsområde 23 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt |
96,7 |
104,9 |
|
102,7 |
102,1 |
103,8 |
106,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen |
94,1 |
96,8 |
|
95,1 |
97,8 |
99,1 |
101,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
42:3 Djurhälsovård |
14,7 |
14,7 |
|
14,5 |
14,7 |
14,7 |
14,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar |
132,1 |
174,3 |
|
175,1 |
124,3 |
124,3 |
124,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
42:5 Ersättningar för viltskador m.m. |
86,9 |
91,0 |
|
91,0 |
91,0 |
91,0 |
91,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
42:6 Djurskyddsmyndigheten |
86,4 |
92,3 |
|
93,2 |
46,1 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2003 23 42:4 Centrala försöksdjursnämnden |
- |
|
|
- |
- |
- |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för utgiftsområde 23 |
510,7 |
574,1 |
|
571,5 |
476,0 |
432,9 |
437,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för politikområde Djurpolitik |
510,7 |
574,1 |
|
571,5 |
476,0 |
432,9 |
437,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
4.3Mål
Målet för politikområdet är ett gott djurskydd och ett gott hälsotillstånd bland djur i männi- skans tjänst och att viltstammarna förvaltas på ett sådant sätt att oacceptabla skador på männi- skor och egendom inte uppstår.
Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108). Resultatbeskrivningen i det föl- jande görs i förhållande till dessa mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politik- områden eller mål för dessa bör ändras åter- kommer regeringen vid ett senare tillfälle.
4.4Insatser
4.4.1Insatser inom politikområdet
Djurhälsa och folkhälsa
År 2005 presenterade den europeiska kommis- sionen ett förslag (KOM (2005) 171 slutlig) till ett nytt direktiv om bekämpning av fågel- influensa samt förslag till ändringar i rådets beslut om utgifter inom veterinärområdet. För- slagen antogs på jordbruks- och fiskerådet i december samma år. Direktivet innehåller bestämmelser om hur medlemsstaterna skall agera vid utbrott av fågelinfluensa hos fjäderfä samt krav på övervakning för att upptäcka fall av
fågelinfluensa hos vilda fåglar. Syftet med åtgär- derna är att så snabbt som möjligt utrota smitt- ämnet, bl.a. genom att djuren i drabbade besätt- ningar avlivas och destrueras, anläggningen desinficeras osv. En nyhet är att åtgärder skall vidtas även när milda virusformer (mild fågel- influensa) påvisas hos fjäderfä, detta med av- sikten att motverka utvecklingen av aggressiv fågelinfluensa. I samband med beslutet om det nya fågelinfluensadirektivet beslutades att med- lemsstaternas bekämpningsåtgärder gällande fjäderfä kommer att ersättas från unionen även vid mild fågelinfluensa.
Mot bakgrund av de senaste årens förbättrade
Kommissionen lade under hösten 2005 fram ett förslag (KOM (2005) 362 slutlig) till revision
38
av gällande bestämmelser om övervakning och bekämpande av vissa sjukdomar hos odlade vattenlevande djur. Syftet är att förbättra de gällande djurhälsobestämmelserna för handeln med vattenbruksprodukter för att därigenom öka konkurrenskraften för vattenbruket i EU. I rådets behandling av kommissionens förslag har Sverige framför allt arbetat för att behålla sitt goda hälsoläge bland vattendjur samt för att det slutliga direktivet inte skall ha en negativ på- verkan på de tilläggsgarantier för vissa fisksjuk- domar som Sverige beviljats sedan 2004.
EU har nu, efter flera års arbete, ett modernt regelverk för foder- och livsmedelssäkerhet, foder- och livsmedelshygien, skydd mot skade- görare samt offentlig kontroll över regelverken inom områdena foder, livsmedel, djurhälsa och djurskydd (Europaparlamentets och rådets för- ordningar (EG) nr 882/2004, (EG) nr 852/2004, (EG) nr 853/2004, (EG) nr 854/2004) och (EG) nr 183/2005 samt rådets direktiv 2000/29/EG). Regelverket ger en bra grund för att upprätthålla ett gott djurhälso- och djurskyddsläge. Den svenska lagstiftningen har bearbetats för att ta hänsyn till dessa förordningar genom den tidi- gare regeringens proposition om anpassningar till nya
Sverige är ledande i Europa när det gäller kun- skap om smittvägar för campylobacter i slakt- kycklingsbesättningar. Det svenska campylo-
bacterprogrammet som drivs av Jordbruksverket, SVA och näringen tillsammans har som mål att identifiera smittvägar och därigenom minska smittan i slaktkycklings- besättningar. SVA har efter en omfattande ansökningsprocess utsetts till centralt referens- laboratorium för campylobacter inom EU.
Sverige har bidragit till att kommissionen i juni 2005 beslutade om obligatorisk salmonella- provtagning av köttberedningar i hela EU. Hittas salmonella får köttberedningen inte exporteras till andra länder utan endast säljas på den inhemska marknaden.
De förhandlingar som inleddes 2003 om ett veterinärt avtal mellan EU och Ryssland för att underlätta handeln med levande djur samt varor
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
och livsmedel med animaliskt ursprung pågår fortfarande. Parterna enades om utformningen av intyg som fr.o.m. den 1 januari 2005 har använts av samtliga medlemsländer vid export till Ryssland.
Ett datorbaserat beslutsstödssystem för att stödja arbetet vid utbrott av smittsamma djursjukdomar har utvecklats och slutförts av Jordbruksverket under 2006. Flera övningar har genomförts, även i samarbete med andra nordiska länder.
SVA har ständig jourberedskap och möjlighet att med kort varsel påbörja analysarbete gällande ett stort antal djursjukdomar. Distriktsveterinär- organisationen svarar för basorganisationen i fält för att förebygga smittsamma djursjukdomar, samt upprätthåller beredskap för åtgärder vid eventuella utbrott. Vidare har organisationen ansvar för att djurägare dygnet runt har tillgång till djursjukvård.
Den tidigare regeringen förordnande den 6 september 2006 en särskild utredare för Utred- ningen (dnr Jo2005:04) om veterinär fältverk- samhet och viss veterinär myndighetsutövning. Utredaren skall analysera nuvarande organisa- tion och alternativa organisatoriska lösningar av den veterinära fältverksamheten, av den myndig- hetsutövning som utförs av praktiserande veteri- närer och av tillsynen över veterinär yrkesut- övning. Utredningen skall vara klar senast den 1 april 2007.
Husdjursgenetiska resurser
Den tidigare regeringen lade i januari 2005 fram en skrivelse till riksdagen om husdjursgenetiska resurser. I det förslag till nytt landsbygds- program för perioden
Under 2005 har Sverige deltagit aktivt i det nordiska samarbetet inom Nordiska genbanken för husdjur samt i arbetet med husdjursgenetiska frågor inom FAO.
Djurskydd
Den tidigare regeringens proposition om etisk prövning av djurförsök m.m. (prop. 2004/05:177) antogs av riksdagen den 17
39
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
november 2005 (bet. 2005/06:MJU5, rskr. 2005/06:31). Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2006 och syftar till att förtydliga och strama upp regelverket om djurförsök. Den 23 mars 2006 beslutades om en ändring av 49 a § djur- skyddsförordningen som innebär att det anges vilka paragrafer i förordningen som under vissa förutsättningar får frångås vid djurförsök. Beslutet har även inneburit att de djurförsöks- etiska nämnderna skall rapportera beslut om undantag från vissa av paragraferna till Djurskyddsmyndigheten.
Betänkandet ”Behörighet och ansvar inom djurens hälso- och sjukvård” (SOU 2005:98) överlämnades i november 2005. Utredaren före- slår en ny lag om yrkesverksamhet inom om- rådet för djurens hälso- och sjukvård. Betänkan- det har remissbehandlats.
Behovet av tjänstehundar i Sverige analyseras i utredningsbetänkandet ”Hundgöra – att göra hundar som gör nytta” (SOU 2005:75) som överlämnades i september 2005. Betänkandet har remissbehandlats.
I januari 2006 presenterade den europeiska kommissionen en handlingsplan om djurskydd och djurens välfärd
En multilateral konsultation inom ramen för den Europeiska konventionen om skydd av ryggradsdjur som används till försök och annat vetenskapligt ändamål hölls i juni 2006. Vid denna beslutades om ändringar i rekommen- dationerna för hållande och skötsel av försöks- djur.
I maj 2005 antog OIE för första gången inter- nationella rekommendationer rörande djur- skydd, vilket på lång sikt kan innebära att det inom ramen för WTO:s regelverk kan bli tillåtet att ställa krav på regler för djurhållning vid inter- nationell handel med djur och produkter av djur.
Viltvård
Den som jagar är skyldig att betala en viltvårds- avgift på för närvarande 200 kronor per år till Viltvårdsfonden. Ungdomar under 18 år som inte har tillstånd att inneha skjutvapen för jakt- ändamål behöver dock inte längre erlägga vilt- vårdsavgift. Medlen i Viltvårdsfonden används för att främja viltvården och andra liknande
ändamål som är förenliga med syftet med jakt- lagen. Fonden finansierar bl.a. viltforskning, bidrag till olika naturvårdsorganisationer samt medel till jägarorganisationernas arbete med jakt- och viltvård. För 2006 har, utöver för årligen återkommande ändamål, Naturvårds- verket beviljats 1 miljon kronor för rovdjurs- information och 3 miljoner kronor att fördela till naturvårdande organisationer för angelägna projekt inom viltvården.
Svenska Jägareförbundets uppdrag att leda delar av jakten och viltvården i Sverige precisera- des 2005. I det s.k. allmänna uppdraget ingår att tillhandahålla objektiv och lättillgänglig sak- kunskap om vilt (undantaget stora rovdjur), jakt- och viltvårdsfrågor samt viss information om viltforskning. Ett tillägg i uppdraget 2006 fastslår att förbundet särskilt skall prioritera arbetet med en högre jaktsäkerhet och ett minskat antal skadeskjutningar.
Riksdagen beslutade 1987 att vildsvinen skall anses som en del av den svenska faunan. Antalet vildsvin har sedan dess ökat dramatiskt. Stam- men bedöms i dag uppgå till ca 50 000 djur och den årliga avskjutningen ligger på omkring 20 000 vildsvin. Vildsvin orsakar bl.a. skador på jordbruksgrödor och annat markutnyttjande. För att skapa en långsiktigt hållbar förvaltning av vildsvinen har Naturvårdsverket getts i uppdrag av den tidigare regeringen att göra en översyn av vildsvinsförvaltningen.
Under våren 2006 har 28 § jaktförordningen (1987:905) ändrats så att det är tillåtet att döda rovdjur inom inhägnat område avsett för tam- djursskötsel om det finns skälig anledning att befara att rovdjuret där angriper tamdjuren.
Från och med andra halvåret 2006 har den tidigare regeringen ställt medel till förfogande för rovdjursakutgrupper i Dalarnas och Värm- lands län. Rovdjursakutgruppernas uppgift är bl.a. att vidta åtgärder för att minimera skade- verkningar vid förekomst av stora rovdjur, verk- ställa beslut om skyddsjakt eller bortdrivande av rovdjur samt tillhandahålla information.
4.4.2Insatser utanför politikområdet
Samverkan om krisberedskap är god på djur- hälsoområdet. SVA, Jordbruksverket, Livs- medelsverket och Djurskyddsmyndigheten har gemensamt formulerat mål om risk- och kris- hantering, vilka har lämnats till Krisberedskaps-
40
myndigheten (KBM). KBM stödjer Jordbruks- verkets och SVA:s beredskapsverksamhet.
Kommunerna ansvarar i dag för den operativa djurskyddstillsynen. Uppdragsgivarna, dvs. i första hand djurägarna, finansierar till ca 80 pro- cent Distriktsveterinärorganisationen som i övrigt finansieras av anslag över statsbudgeten. Olika producentorganisationer finansierar en betydande del av de svenska kontroll- och bekämpningsprogrammen. Läkemedelsindustrin ger vissa bidrag till forskning om alternativ till djurförsök.
4.5Resultatredovisning
4.5.1Mål och indikatorer
Mål
Målet för politikområdet är ett gott djurskydd och ett gott hälsotillstånd bland djur i männi- skans tjänst och att viltstammarna förvaltas på ett sådant sätt att oacceptabla skador på männi- skor och egendom inte uppstår.
Indikatorer
Den tidigare regeringen har valt att redovisa sju indikatorer för en bedömning av måluppfyllelsen inom politikområdet. För en bedömning av djurhälsan används följande indikatorer; indika- tor 1 andel hälsokontrollerade slaktsvin, indika- tor 2 andel registrerade sjukdomsanmärkningar på svin vid slakt, indikator 3 andel registrerade fall av juverinflammation hos mjölkkor, indikator 4 antibiotikaresistens i djurhållning samt indikator 5 antal utbrott av salmonella och övriga smittsamma djursjukdomar (epizootier). För en bedömning av situationen på
djurskyddsområdet används följande indikatorer; indikator 6 försöksdjurs- användningen och indikator 7 andel kommuner med tillsynsplan.
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
4.5.2Resultat
Djurhälsa och folkhälsa
Utifrån de indikatorer som tidigare redovisats konstateras att djurhälsoläget i Sverige i allmän- het är gott, dock finns det några oroande tendenser. Av slaktsvinen är 90 procent hälso- kontrollerade, vilket är en oförändrat hög nivå. Andel sjukdomsanmärkningar hos svin vid slakt under 2005 har dock ökat marginellt jämfört med 2004 och uppgår till 22 procent. Andel juverinflammationer låg på samma nivå som föregående år (18,5 procent) för svensk låg- landsboskap (SLB) medan den har ökat något, till 16,2 procent 2004/05 för svensk röd och vit boskap (SRB).
Smittläget gällande zoonoser och epizootier är generellt fortsatt gott. Under de senaste åren har djur i Sverige endast drabbats av enstaka fall av s.k. epizootier, smittsamma sjukdomar som kan ge upphov till epidemier bland djur. Under 2005 rapporterades åtta sådana utbrott, vilket är i nivå med situationen under föregående år då sju utbrott skedde.
Under våren 2006 drabbades Sverige av sitt första bekräftade fall av BSE bland nötkreatur. Detta bedöms dock vara ett enstaka fall utan spridningseffekt men som en följd av detta fall har Sveriges
Aggressiv fågelinfluensa konstaterades hos vilda fåglar i främst sydöstra Sverige under
Antalet djurbesättningar som har isolerats på grund av salmonellautbrott under 2005 uppgick till 18, varav 13 var nötkreatursbesättningar. Det totala antalet drabbade besättningar ligger på samma nivå som de senaste fem åren, med undantag för 2003 då 51 gårdar spärrades av i samband med ett större utbrott som hade sitt ursprung i en foderfabrik. Ytterligare ett större utbrott med koppling till en foderfabrik inträf- fade under våren 2006. På grund av detta utbrott spärrades 29 svingårdar.
En oroande utveckling är att antalet svin- besättningar, som drabbats av PMWS (Post- weaning Multisystemic Wasting Syndrome), uppgick till 24 fall 2005, vilket är en ökning från
41
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
15 fall 2004. Sjukdomen konstaterades för första gången i Sverige 2003 då ett fall upptäcktes.
Antibiotikaresistensläget i den svenska djur- hållningen bedöms vara tillfredsställande och en förhållandevis låg frekvens av resistenta bakterier påträffas. De försålda kvantiteterna antibiotika till djur ligger på en stabilt låg nivå. Det finns dock oroande tecken gällande ökande antibio- tikaresistens. Bland annat noteras en ökning av andelen resistenta tarmbakterier hos nötkreatur. Dessutom har andelen vancomycinresistenta tarmbakterier hos slaktkyckling ökat kraftigt, från mindre än 1 procent 2000 till 41 procent 2005. Denna ökning är svår att förklara eftersom den typ av antibiotika som leder till denna resi- stens inte har använts i svensk djurhållning under de senaste 20 åren. Bakterien orsakar inte sjukdom hos kyckling men kan leda till infektio- ner hos människor varför detta är en oroande utveckling.
Jordbruksverket och SVA deltar aktivt i inter- nationellt samarbete. SVA deltar i olika inter- nationella nätverk som ger bra överblick över olika länders arbete och därmed kan dubbel- arbete undvikas. Internationellt kan konstateras att utvecklingen av antibiotikaresistens samt det internationella smittläget är oroande. Vissa sjuk- domar som är utrotade eller aldrig konstaterade i Sverige är relativt vanliga i många länder inom det utvidgade EU.
Djurskydd
Försöksdjursanvändningen (exklusive fisk i provfiske) i Sverige, en indikator för djurskydd, visar att användningen av försöksdjur har ökat jämfört med 2004. Försök som bidragit till upp- gången är bl.a. beteendeförsök rörande höns- fåglar och en storskalig utfodringsstudie av- seende utplantering av fisk. Bland de traditionella försöksdjuren märks en ökning av användningen av möss.
En annan indikator för djurskydd, andel kommuner med tillsynsplan, visar på förbättrade förhållanden. År 2005 hade 88 procent av landets kommuner en tillsynsplan för djurskyddsarbetet, vilket kan jämföras med 81 procent 2004.
Antalet årsarbetskrafter som avsätts för djur- skyddstillsynen på lokal nivå ökade med ca 6 procent jämfört med 2004. Ökningen beror på förändringar i 16 § djurskyddslagen om kravet på tillstånd, vilket har medfört att kommunerna
satsat stora resurser på tillståndsprövningar av djuranläggningar. I övrigt har frekvensen av djurskyddskontrollerna inte ökat. Kommuner- nas handläggning av ärenden varierar stort i landet.
Antalet inspekterade djurskyddstillsynsobjekt utan anmärkning i förhållande till antalet inspekterade objekt var 44 procent under 2005, vilket utgör en viss ökning i förhållande till tidi- gare år (40 procent 2004) och kan vara ett uttryck för en allmän förbättring av djurskyddet i landet. Kommunernas handläggning av till- ståndsprövningar, anmälningar till länsstyrelsen om omhändertagande av djur samt djurförbud har dock ökat markant det senaste året.
Redovisningen från landets länsstyrelser visar att de personella resurserna inom djurskyddsområdet fortsätter att minska och uppgick 2005 till endast 18 årsarbetskrafter för landet totalt, vilket är en minskning med 18 procent jämfört med 2004 och mer än en hal- vering jämfört med 2002. De begränsade resur- serna medför att besök hos kommuner och övrig tillsynsvägledning inte har kunnat bedrivas i nödvändig utsträckning. Handläggning av djur- skyddsärenden av allvarligare karaktär prioriteras hos länsstyrelserna som har beslutat om fler djurförbud och omhändertagande av djur än föregående år. Endast sex länsstyrelser har utfört besök hos kommuner i den omfattning som rekommenderas i de allmänna råden om tillsyn.
Den djurförsöksetiska prövningen har förstärkts genom de lagändringar som trädde i kraft den 1 april 2006 och genom att personal har anställts med huvuduppgift att bidra med råd och stöd till nämnderna. Under 2005 inkom ca 1 700 ansökningar om etiskt godkännande, vilket motsvarar nivån under tidigare år. Under 2005 har Djurskyddsmyndigheten stött utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök genom att fördela medel till ett trettiotal projekt.
Av de ca 6 miljoner höns som finns i Sverige hölls 38 500 i olagliga burar utan rede, sittpinne och sandbad i år. Detta är en kraftig minskning sedan juni 2005 då antalet var 392 000 i sådana burar. Djurskyddsmyndigheten beräknar att de olagliga burarna kommer att vara borta till års- skiftet 2006/07.
Arbete med skydd av nötkreatur har inletts och pågår nu inom Europarådet.
Handlingsplanen för EU om djurskydd och djurens välfärd för
42
en viktig fråga för EU och att man avser fort- sätta arbetet med att förbättra djurskyddet i gemenskapen. Kommissionen pekar också på det nödvändiga i att EU arbetar på den globala arenan i dessa frågor.
Viltvård
De stora rovdjuren har ännu en ojämn före- komst i landet även om förändringar har skett under senare år. Enstaka djur, undantaget järv, kan numera påträffas i hela landet. Arternas huvudsakliga reproduktionsområden förändras dock i betydligt långsammare takt.
Inventeringar visar att antalet lodjursföryng- ringar var något fler 2005 än 2004. Däremot skedde under 2005 en minskning av antalet järvföryngringar. Den femåriga trenden av ett ökande antal järvföryngringar har därmed bru- tits. Vargarna har ökat något i antal under det senaste året och den utvecklingen förväntas fort- sätta kommande år. Inavel och illegal jakt på- verkar dock tillväxten i stammen, vilket resulte- rar i en långsammare tillväxt än vad som annars kunde förväntas. År 2005 fastställdes 13 föryng- ringar av varg och det beräknades finnas 130 var- gar i Sverige. Antalet häckande kungsörnar bedöms vara färre vid utgången av 2005 än föregående år.
Övrigt
Den tidigare regeringen har under 2006 följt upp sin skrivelse till riksdagen (2003/04:54 Hand- lingsplan för åtgärder inom hästsektorn) genom att 2006 avsätta 15 miljoner kronor för åtgärder inom hästområdet. Sex miljoner kronor används för att främja ett livskraftigt hästföretagande (Statens jordbruksverk), två miljoner kronor sat- sas på verksamhet som främjar utvecklingen av säkerhetsfrågor inom hästhållningen (Konsu- mentverket) och sju miljoner kronor avser forskning inom området. Inom Jordbruksverket används medlen för analys av hästnäringens utvecklingspotential, insatser som stödjer utveckling av hästföretag och ridskoleverksam- het samt utbildning och kompetensutveckling bland hästföretagare. Konsumentverket arbetar genom lokala projekt för att förbättra säkerheten på hästgårdar och ridskolor. En ny vägledning till systematiskt säkerhetsarbete för konsument-
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
tjänster håller på att tas fram. Konsumentverket deltar även i ett projekt inom Lantbrukarnas Riksförbund riktat till hästturismföretagare. Vad gäller forskningen är ett forskningsprogram på hästområdet under beredning i Stiftelsen svensk hästforskning i vilken Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) är representerat. För hästforskning finns dess- utom sedan 2002 ett ramprogram för hästforsk- ning ”Hästen – för arbete, sport och fritid” inom ramen för samordningsprojektet Hippocampus (centrumbildning mellan SLU och SVA). Programmet beräknas pågå till 2010 och finan- sieras av parternas basresurser.
4.5.3Analys och slutsatser
Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att resultaten inom djurpolitiken visar att utveck- lingen i sektorn generellt sett kan betecknas som tillfredsställande.
Ett antal händelser under våren 2006 är dock oroande. Det gäller särskilt förekomsten av fågelinfluensa och salmonella. Läget är dock för närvarande stabilt och det är glädjande att den beredskapsorganisation som byggts upp just för situationer liknande den som varit har visat sig fungera. Även utvecklingen av vissa antibiotika- resistenta bakterier är oroande.
Det nya regelverket om offentlig kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna om djurhälsa, djurskydd, foder och livsmedel m.m. förväntas utgöra ett kraftfullt redskap för att se till att den nya hygienlagstiftningen efterlevs. Att kontrol- lerna fungerar väl och tydligt dokumenterar det goda läget, är en garanti gentemot handels- partners inom såväl som utom EU för att det som marknadsförs som svenska mervärden upp- rätthålls.
Den redovisade rapporteringen om djur- skyddstillsynen visar generellt att arbetet med djurskyddet har utvecklats tillfredsställande, men skulle behöva utvecklas mer i en del kommuner.
Internationellt är djurhälsoläget mindre till- fredsställande, särskilt vad gäller fågelinfluensa. Globalt sett skapar antibiotikaresistens stora häl- soproblem när tidigare behandlingsbara sjuk- domar nu är mycket svårbehandlade. Det finns en trend med ökande antibiotikaresistens även inom svensk animalieproduktion.
Regeringen har som ambition att fortsätta arbeta aktivt i EU och internationella fora för att
43
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
bidra till en positiv utveckling avseende djur- skydd och djur- och folkhälsa.
I jämförelse med föregående år och de mål som riksdagen satt upp för de stora rovdjuren konstateras en positiv utveckling avseende arterna björn, lo och varg. Däremot har antalet järvföryngringar och antalet häckande kungs- örnspar minskat.
Satt i relation till de mål som riksdagen beslu- tade för rovdjursstammarna 2001 är det endast björnen som har uppnått för arten avsedd mini- minivå.
Regeringen drar slutsatsen att måluppfyllelsen med de medel som har avsatts nationellt för djurpolitiken är god. Den internationella utveck- lingen är mindre positiv och bör följas noggrant.
4.6Revisionens iakttagelser
Årsredovisningarna för Djurskyddsmyndigheten och Statens jordbruksverk har av Riksrevisionen bedömts vara i allt väsentligt rättvisande.
Riksrevisionen har lämnat en invändning i revisionsberättelsen för Statens veterinärmedi- cinska anstalt (SVA). Riksrevisionen anser att SVA:s interna styrning och kontroll uppvisar väsentliga brister på sådant sätt att myndigheten inte uppfyller kraven enligt sin instruktion och därmed verksförordningens 7 § punkt 6. SVA har inkommit till den tidigare regeringen med en redogörelse över åtgärder för att komma till rätta med problemen. Åtgärderna innefattar bl.a. för- bättrade system för avgiftsberäkning och redo- visning samt utbildning av berörda befattnings- havare. Regeringen avser att följa upp myndighetens åtgärder.
4.7Politikens inriktning
Regeringen arbetar för att skapa förutsättningar så att det goda djurhälsotillståndet och det goda djurskyddet i Sverige upprätthålls.
Grundtanken i den svenska djurpolitiken är att lägga stor vikt vid förebyggande åtgärder och kontrollprogram. Den svenska modellen bygger på aktiva producenter som samarbetar med myndigheterna i denna strävan.
Den nya
smittan sprider sig inom unionen. Inom Sverige är det viktigt att de operativa myndigheter som hanterar fågelinfluensa har en fortsatt god kun- skap och beredskap för att kunna vidta adekvata åtgärder vid utbrott. Den nya
Regeringen anser att arbetet mot ökad anti- biotikaresistens bland djur är mycket viktigt då en ökande antibiotikaresistens på sikt är ett hot mot såväl djur- som folkhälsan.
Utredningsdirektivet Veterinär fältverksam- het och viss veterinär myndighetsutövning (dir. 2005:71) skall ses över.
Regeringen föreslår flera åtgärder för att effektivisera den statliga administrationen och avser att föreslå nedläggningar eller samman- slagningar av vissa myndigheter för att arbetet skall bedrivas mer kostnadseffektivt. Som ett led i denna process avvecklas Djurskyddsmyndig- heten fr.o.m. den 1 juli 2007. För att målet ett gott djurskydd skall kunna uppfyllas med bi- behållen hög kvalitet kommer vid avvecklingen verksamhetsområdet djurskydd att inordnas under Jordbruksverket. En extern snabbanalys kommer att göras för att se över formen för överflyttning till Jordbruksverket. Regeringen avser därefter att återkomma till riksdagen avseende nödvändiga lagändringar m.m.
Utredningsdirektivet Överklagande av de djurförsöksetiska nämndernas beslut (dir. 2006:32) skall ses över i ljuset av avvecklingen av Djurskyddsmyndigheten.
Regeringen avser att fortsätta att arbeta aktivt inom EU och internationellt avseende djurskydd samt djur- och folkhälsa.
Viltvården syftar till att förvalta de viltarter som tillhör landets viltbestånd och de fågelarter
44
som tillfälligt förekommer naturligt i landet. Risken för viltskador skall motverkas genom jakt och skadeförebyggande åtgärder.
För den svenska älgförvaltningen är målet en livskraftig älgstam av hög kvalitet där stammen är i långsiktig balans med betesresurserna. Älg- stammens storlek skall genom lämplig avskjut- ning vara anpassad till betestillgången, de areella näringarna och trafiksäkerheten. En enkel, rätts- säker och kostnadseffektiv administration skall eftersträvas. En utredare har tillsatts för att ana- lysera den nuvarande älgförvaltningen (dir. 2005:142). Uppdraget skall redovisas senast den 30 december 2006.
Förslag på hur den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt skall kunna hanteras finns i Jakt- och fiskerättsutredningens slutbetänkande Jakt och fiske i samverkan (SOU 2005:116). Utredningen är på remiss t.o.m. den 1 november 2006 och skall därefter beredas i Regeringskansliet.
Det övergripande politiska målet avseende de stora rovdjuren är att ta ansvar för att arterna björn, järv, lo, varg och kungsörn finns i så stora antal att de långsiktigt finns kvar i den svenska faunan. För att förbättra förhållandet mellan människa och rovdjur, och därigenom även för- utsättningarna för tamdjursskötseln är bedöm- ningen att utveckling av skadeförebyggande åtgärder bör fortgå.
Regeringen föreslår att SLU ges tillfällig för- stärkning i syfte att utveckla skadeförebyggande åtgärder avseende rovdjur.
Regeringen har därtill för avsikt att se över
28 § jaktförordningen i syfte att åstadkomma en förändring som ger förbättrade möjligheter att freda tamdjur.
Regeringen föreslår att en ersättning riktad till fäbodbrukare som satsar på ökad övervakning av djuren genom nattfållor och vallning skall kunna ges inom ramen för det nya landsbygds- programmet för programperioden
Den tidigare regeringen har gett Länsstyrel- serna i Värmlands och Dalarnas län i uppdrag att fr.o.m. den 1 juli 2006 bilda rovdjursakut- grupper. Grupperna skall förstärka länsstyrelser- nas möjlighet att hantera praktiska frågor som rör de stora rovdjuren. Regeringen har för avsikt att utvärdera verksamheten under mandat- perioden.
Vad gäller ersättning vid skador orsakade av de stora rovdjuren har utredningen om effek- terna av rovdjursstammarnas utveckling (dir.
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
2006:7) i uppdrag att se över dessa. Utredningen skall redovisas senast den 1 december 2007.
4.8Budgetförslag
4.8.142:1 Statens veterinärmedicinska anstalt
Tabell 4.2 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
96 687 |
|
|
sparande |
1 002 |
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
104 923 |
1 |
|
prognos |
102 667 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
102 108 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
103 800 |
2 |
|
|
|
P |
P |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
105 958 |
3 |
|
|
|
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.
2P MotsvararP102 108 tkr i 2007 års prisnivå.
3P MotsvararP102 108 tkr i 2007 års prisnivå.
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är veterinärmedicinskt expert- och serviceorgan för myndigheter och enskilda och utreder bl.a. upp- komst, orsak och spridningssätt av sjukdomar hos djur. SVA:s uppgift är att uppnå och vid- makthålla en god djur- och folkhälsa. Arbetet bedrivs genom forskning och utveckling samt direkta förebyggande, diagnostiserande och bekämpande åtgärder rörande infektionssjuk- domar hos djur.
SVA medverkar vid utbrott av epizootiska och zoonotiska sjukdomar och ansvarar för Zoonoscentrum i Sverige.
SVA är veterinärmedicinskt centrallabora- torium och svenskt referenslaboratorium enligt en rad
45
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.3 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt – |
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2005 |
207 546 |
206 341 |
1 205 |
|
|
|
|
Prognos 2006 |
218 000 |
218 000 |
0 |
|
|
|
|
Budget 2007 |
225 000 |
225 000 |
0 |
|
|
|
|
SVA:s verksamhet består av anslagsfinansierade myndighetsuppgifter, avgiftsfinansierad upp- dragsverksamhet och forskning.
Uppdragsverksamhetens intäkter inklusive uppdragsforskning har jämfört med 2004 mins- kat från 216,9 miljoner kronor till 207,5 miljoner kronor 2005.
Regeringens överväganden
SVA skall bidra till att införliva den nya
Ett program för att följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer genomförs i samråd med Naturvårdsverket. Det finansieras med medel från det under utgiftsområde 20 uppförda anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald med upp till 6 miljoner kronor.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 102 108 000 kronor anvisas under anslaget 42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 103 800 000 kronor respektive 105 958 000 kronor.
Tabell 4.4 Härledning av anslagsnivån
42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt
Tusental kronor
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
|
101 223 |
101 223 |
101 223 |
Anvisat 2006P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
885 |
2 577 |
4 735 |
Pris- och löneomräkningP |
P |
|||
|
|
|
|
|
Beslut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
|
102 108 |
103 800 |
105 958 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
4.8.242:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen
Tabell 4.5 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
94 147 |
|
|
sparande |
0 |
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
96 810 |
1 |
|
prognos |
96 810 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
97 784 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
99 090 |
2 |
|
|
|
P |
P |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
101 164 |
3 |
|
|
|
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP97 784 tkr i 2007 års prisnivå.
3P MotsvararP97 784 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget disponeras för statens bidrag till distriktsveterinärorganisationen (DVO) och för att minska avlägset boende djurägares veterinär- kostnader avseende livsmedelsproducerande djur. Jordbruksverket är chefsmyndighet för DVO.
DVO är avpassad främst för att tillgodose behovet av sjuk- och hälsovård hos djur inom animalieproduktionen och hos hästar som används i jord- och skogsbruket. Om det finns djurskyddsskäl eller där annan veterinärvård inte kan anvisas är en distriktsveterinär skyldig att även tillhandahålla djursjukvård för övriga djur. DVO skall, i samarbete med bl.a. den av lant- bruksnäringen organiserade hälsokontrollverk- samheten, medverka vid förebyggande åtgärder, delta i kontroll- och bekämpningsprogram samt utföra officiella veterinäruppgifter.
46
DVO finansieras i första hand av djurägarna och i övrigt av anslag över statsbudgeten. Kost- naderna för jourverksamhet utgör en betydande del av anslaget.
Under anslaget anvisas även medel för att minska avlägset boende djurägares veterinär- kostnader för vård av livsmedelsproducerande djur. Dessa medel får disponeras till veterinär inom DVO eller till annan veterinär som arbetar under liknande former.
Enligt förordningen (1994:1313) om avgifter vid veterinär yrkesutövning meddelar Jord- bruksverket föreskrifter om avgifter vid sådan veterinär yrkesutövning som står under verkets tillsyn och som avser arbetsuppgifter som utförs av en distriktsveterinär eller av annan veterinär på grund av en föreskrift eller ett myndighets- förordnande.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.6 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
verksamhet |
som får |
|
(intäkt – |
|
disponeras |
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2005 |
|
4 207 |
4 207 |
0 |
|
Prognos 2006 |
|
4 500 |
4 500 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
Budget 2007 |
|
5 500 |
5 500 |
0 |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
||
Tabell 4.7 Uppdragsverksamhet |
|
|
|
||
Tusental kronor |
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
UppdragsverksamhetP |
P |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
||||
|
|
|
|
(intäkt – |
|
|
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
|
|
|
Utfall 2005 |
|
408 565 |
408 847 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2006 |
|
435 000 |
437 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Budget 2007 |
|
437 000 |
437 000 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
P P Myndighetsuppdrag samt intäkter från anslag 42:2 Bidrag till distriktsveteri- närorganisationen ingår.
Av tabellerna framgår storleken på DVO:s avgiftsbelagda verksamhet, vilken finansierar större delen av DVO.
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 97 784 000 kronor anvisas under anslaget 42:2 Bidrag till distriktsveterinärorgani- sationen för 2007. För 2008 och 2009 beräknas
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
anslaget till 99 090 000 kronor respektive 101 164 000 kronor.
Tabell 4.8 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
|
96 810 |
96 810 |
96 810 |
Anvisat 2006P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
974 |
2 280 |
4 354 |
Pris- och löneomräkningP |
P |
|||
|
|
|
|
|
Beslut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
|
97 784 |
99 090 |
101 164 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
4.8.342:3 Djurhälsovård
Tabell 4.9 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
14 716 |
|
|
Anslags- |
47 |
2005 |
Utfall |
|
|
sparande |
||
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
14 708 |
1 |
|
prognos |
14 488 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
14 708 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
14 708 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
14 708 |
|
|
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Under anslaget, som disponeras av Jordbruks- verket, anvisas medel för djurhälsovård i form av förebyggande hälsokontroll och djursjukdata- system. Insatser skall begränsa skadeverkning- arna av djursjukdomar och förebygga spridning av smittsamma djursjukdomar som kan över- föras till både djur och människor.
Medel från detta anslag bör i huvudsak gå till djurhälsovård. Även stöd till biodling och till djursjukdata finansieras under anslaget.
47
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tabell 4.10 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009– |
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
1 764 |
1 752 |
1 775 |
2 000 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
1 727 |
1 798 |
2 000 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
1 766 |
1 775 |
1 775 |
2 000 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
1 725 |
1 775 |
2 000 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
2 000 |
2 000 |
2 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Det av EU till hälften medfinansierade stödet till biodlingen som i Sverige i huvudsak utnyttjas för bekämpande av sjukdomar bland bin, totalt om- fattande 3 550 000 kronor, beviljas för ett år i taget och löper i enlighet med EU:s budgetår under perioden den 16 oktober till den 15 okto- ber. Detta innebär att staten behöver åta sig framtida förpliktelser som inte ryms inom ramen för redan beviljat anslag. Av denna anledning föreslås att regeringen bemyndigas att under 2007 för ramanslaget 42:3 Djurhälsovård fatta beslut som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kronor under 2008.
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 14 708 000 kronor anvisas under anslaget 42:3 Djurhälsovård för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 4.11 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
200720082009
Anvisat 2006P |
1 |
|
14 708 |
14 708 |
14 708 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
14 708 |
14 708 |
14 708 |
4.8.442:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
Tabell 4.12 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
|
Anslags- |
16 538 |
2005 |
Utfall |
132 103 |
|
|
sparande |
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
174 349 |
1 |
|
prognos |
175 082 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
124 349 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
124 349 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
124 349 |
|
|
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget, som disponeras av Jordbruksverket, används för bekämpande av och beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar, varvid ersätt- ning lämnas enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658) och lagen om provtag- ning på djur m.m. (1992:1638) eller med stöd av i lagarna meddelade föreskrifter. Vidare används anslaget för bidrag till obduktionsverksamhet, för kostnader i samband med fågelinfluensa, för utveckling och genomförande av sjukdoms- kontroller och genomförande av den nya EG- lagstiftningen om djurskydd, djurhälsa, foder och livsmedel.
Anslaget används för nationell medfinansie- ring av kontroller för TSE (BSE och scrapie) som Sverige enligt EU:s krav är skyldigt att göra. Merparten av kontrollerna finansieras av näringen.
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
48
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tabell 4.13 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009– |
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
876 |
3 387 |
4 500 |
4 500 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
94 604 |
86 113 |
4 500 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
93 338 |
85 000 |
4 500 |
4 500 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
2 142 |
4 500 |
4 500 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
3 500 |
2 000 |
4 500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Regeringen bör bemyndigas att under 2007 för ramanslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar besluta om bidrag som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 4 500 000 kronor under 2008.
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 124 349 000 kronor anvisas under anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma hus- djurssjukdomar för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 4.14 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
200720082009
Anvisat 2006P |
1 |
|
124 349 |
124 349 |
124 349 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
124 349 |
124 349 |
124 349 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
4.8.542:5 Ersättningar för viltskador m.m.
Tabell 4.15 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
86 909 |
|
|
sparande |
9 780 |
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
90 975 |
1 |
|
prognos |
91 031 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
90 975 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
90 975 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
90 975 |
|
|
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till åtgärder för att förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada. Rätten till ersättning regleras i viltskadeförordningen (2001:724).
Regeringens överväganden
Den som jagar är enligt 49 § jaktförordningen (1987:905) skyldig att betala en viltvårdsavgift på 200 kronor per jaktår till Viltvårdsfonden. Från och med jaktåret 2006/07 har dock regeringen beslutat att ungdomar under 18 år, vilka inte självständigt handhar jaktvapen, inte längre behöver erlägga viltvårdsavgift. Medlen i Vilt- vårdsfonden används för att främja viltvården och andra liknande syften som är förenliga med syftet med jaktlagen. Jaktåret omfattar tiden den 1
Mot denna bakgrund föreslås att regeringen bemyndigas att låta Kammarkollegiet ha tillgång till en särskild kredit för Viltvårdsfonden i Riks-
49
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
gäldskontoret på högst 5 000 000 kronor för 2007.
Från och med den 1 juli 2006 har rovdjurs- akutgrupper bildats i Dalarnas samt Värmlands län. Regeringen föreslår därför att anslaget 42:5 Ersättningar för viltskador m.m. ökas med 4 000 000 kronor fr.o.m. 2007.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 90 975 000 kronor anvisas under anslaget 42:5 Ersättningar för viltskador m.m. för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 4.16 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
86 975 |
86 975 |
86 975 |
Anvisat 2006P |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
Beslut |
4 000 |
4 000 |
4 000 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
90 975 |
90 975 |
90 975 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
4.8.642:6 Djurskyddsmyndigheten
Tabell 4.17 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
|
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
86 373 |
|
|
sparande |
11 464 |
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
92 288 |
1 |
|
prognos |
93 187 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
46 054 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
0 |
2 |
|
|
|
P |
P |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
0 |
3 |
|
|
|
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP0 tkr i 2007 års prisnivå.
3P MotsvararP0 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget disponeras för regelarbete, tillsynsväg- ledning, djurförsöksetisk prövning, stöd till forskning och utveckling samt information och utbildning inom verksamhetsområdet Djur- skydd.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.18 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
verksamhet |
som får |
|
(intäkt - |
|
disponeras |
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2005 |
20 851 |
18 624 |
2 227 |
|
|
|
|
Prognos 2006 |
16 233 |
16 652 |
|
|
|
|
|
Budget 2007 |
16 233 |
16 652 |
|
|
|
|
|
Djurskyddsmyndigheten uppbär offentligrätts- liga avgifter i ärenden enligt djurskyddslagen (1988:534) och lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar. Av tabellerna fram- går omfattningen av den avgiftsfinansierade verksamheten vid Djurskyddsmyndigheten.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår flera åtgärder för att effekti- visera den statliga administrationen och avser att föreslå nedläggningar eller sammanslagningar av vissa myndigheter för att arbetet skall bedrivas mer kostnadseffektivt. Som ett led i denna process avvecklas Djurskyddsmyndigheten fr.o.m. den 1 juli 2007. För att målet ett gott djurskydd skall kunna uppfyllas med bibehållen hög kvalitet kommer vid avvecklingen verksamhetsområdet djurskydd att inordnas under Jordbruksverket. En extern snabbanalys kommer att göras för att se över formen för överflyttning till Jordbruksverket. Regeringen avser därefter att återkomma till riksdagen avseende nödvändiga lagändringar m.m.
Vid beräkningen av anslaget 42:6 Djurskydds- myndigheten har hänsyn tagits till att 680 000 kronor förs till utgiftsområde 2 Samhälls- ekonomi och finansförvaltning, anslaget 1:14 E- legitimationer avseende regeringens treåriga program för att stimulera en ökad användning av
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 46 054 000 kronor anvisas under anslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten 46 054 000 kronor för 2007. Från och med 2008 bedömer regeringen att anslaget kan tas bort från statsbudgeten.
50
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabell 4.21 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
|
92 288 |
92 288 |
92 288 |
Anvisat 2006P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
499 |
2 105 |
4 117 |
Pris- och löneomräkningP |
P |
|||
|
|
|
|
|
Beslut |
|
|||
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
|
46 054 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
51
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
5 Livsmedelspolitik
5.1Omfattning
Politikområdet omfattar jordbruks- och fiskeri- politiken samt verksamhetsområdet säker och bra mat. Områdets utgifter bestäms i stor utsträckning av beslut inom EU men är också till viss del, främst vad gäller verksamhetsområdet säker och bra mat, baserade på nationella beslut.
De områden som jordbruks- och fiskeripoliti- ken omfattar är
(EJFLU). Jordbruksverket skall i sin roll som utbetalningsställe och fondkoordinator svara för utbetalningar genom centrala
Jordbruksverket skall arbeta för ett rikt och varierat odlingslandskap med biologisk mångfald och verka för att miljöbelastningen från jord- bruket blir så liten som möjligt. Andra uppgifter är att verka för ett gott hälsotillstånd bland hus- djuren genom högt ställda djurhälsokrav och en rikstäckande djursjukvård genom distrikts- veterinärorganisationen.
Fiskeriverket är central förvaltningsmyndig- het för såväl förvaltning av fiskeresurserna som för främjandet av en livskraftig fiskerinäring. Fiskeriverket skall vidare bedriva forskning och utvecklingsverksamhet på fiskeområdet. På regional nivå har länsstyrelserna ansvaret för fiskefrågor, främst för fiskevård och EG:s strukturstöd.
Livsmedelsverket är central förvaltnings- myndighet för livsmedelsfrågor. Verkets främsta uppgifter är att utarbeta regler inom livsmedels- området, utöva kontroll enligt livsmedelslagen samt att leda och samordna livsmedelskontrol- len. Livsmedelsverket genomför vidare utred- ningar och praktiska vetenskapliga undersök- ningar om livsmedel och matvanor samt utvecklar metoder för livsmedelskontrollen, informerar konsumenter och intressenter i livs- medelskedjan om gällande regelverk och om andra viktiga förhållanden på livsmedelsområdet. En viktig del av kontrollverksamheten utgörs av köttkontroll vid slakterier m.m.
Det internationella arbetet inom politikom- rådet utöver
53
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
heten inom World Trade Organisation (WTO), FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation (FAO), Codex Alimentarius (FAO:s och WHO:s gemensamma livsmedelsstandardise- ringsorgan), Organisation for Economic Co- operation and Development (OECD), Inter- nationella havsforskningsrådet (ICES) samt regionala organ och nordiskt samarbete. De centrala förvaltningsmyndigheterna deltar aktivt i det internationella arbetet och bidrar med ana- lyser och underlag på dessa områden samt för
Offentligrättslig verksamhet bedrivs i första hand vid Livsmedelsverket (livsmedelskontroll, gränskontroll m.m.), Fiskeriverket och Jord- bruksverket (växtinspektion, foderkontroll, distriktsveterinärorganisation m.m.). Uppdrags- verksamhet bedrivs vid flera myndigheter.
5.2 |
Utgiftsutveckling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Budget |
|
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
|
|
2005 |
1 |
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
|
|
|
2006 P |
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag inom utgiftsområde 23 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:1 Statens jordbruksverk |
333,1 |
327,5 |
|
335,1 |
322,3 |
324,4 |
331,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:2 Bekämpande av växtsjukdomar |
2,6 |
2,6 |
|
2,6 |
3,0 |
3,0 |
3,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. |
6 487,5 |
6 811,4 |
|
6 480,4 |
7 077,7 |
6 874,8 |
6 923,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:4 Intervention och exportbidrag för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
jordbruksprodukter |
1 422,9 |
1 395,3 |
|
932,7 |
1 407,5 |
1 407,5 |
1 407,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:5 Räntekostnader för förskotterade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
arealersättningar m.m. |
114,8 |
78,9 |
|
31,5 |
78,9 |
78,9 |
78,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:6 Fiskeriverket |
98,6 |
111,4 |
|
111,4 |
129,1 |
131,3 |
134,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:7 Strukturstöd till fisket m.m. |
29,8 |
28,2 |
|
39,0 |
28,0 |
28,0 |
28,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:8 Från |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fisket m.m. |
|
89,2 |
83,4 |
|
84,4 |
70,0 |
70,0 |
70,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:9 Fiskevård |
28,8 |
26,8 |
|
26,2 |
26,8 |
26,8 |
26,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:10 Livsmedelsverket |
153,1 |
158,9 |
|
158,2 |
175,3 |
178,2 |
182,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:11 Livsmedelsekonomiska institutet |
9,5 |
10,1 |
|
10,0 |
10,2 |
10,4 |
10,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:12 Livsmedelsstatistik |
21,5 |
24,0 |
|
23,6 |
23,8 |
24,2 |
24,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:13 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
från |
7,4 |
7,4 |
|
6,4 |
7,4 |
7,4 |
7,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:14 Åtgärder inom livsmedelsområdet |
15,4 |
14,9 |
|
14,5 |
14,9 |
14,9 |
14,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:15 Bidrag till vissa internationella organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
m.m. |
|
35,2 |
36,9 |
|
37,3 |
36,9 |
36,9 |
36,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2005 23 43:2 Statens utsädeskontroll |
0,8 |
- |
|
|
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2005 23 43:3 Statens växtsortnämnd |
2,0 |
- |
|
|
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för utgiftsområde 23 |
8 852,2 |
9 117,7 |
|
8 293,0 |
9 411,7 |
9 216,8 |
9 279,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för politikområde Livsmedelspolitik |
8 852,2 |
9 117,7 |
|
8 293,0 |
9 411,7 |
9 216,8 |
9 279,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
54
5.3 |
Skatteutgifter |
|
|
|
|
|
|
Tabell 6.2 Skatteutgifter |
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
2006 |
2007 |
Uttag av bränsle |
120 |
120 |
|
|
|
|
|
Bränsleförbrukning inom växthus- och |
|
|
|
jordbruksnäringen |
110 |
110 |
|
|
|
|
|
Generell nedsättning av koldioxidskatt |
|
|
|
för växthus- och jordbruksnäringen |
320 |
320 |
|
|
|
|
|
Nedsättning av koldioxidskatt för |
|
|
|
dieselbränsle till arbetsmaskiner inom |
|
|
|
jord- och skogsbruksnäringen |
860 |
880 |
|
|
|
|
|
Elförbrukning inom växthus- och |
|
|
|
jordbruksnäringen |
550 |
560 |
|
|
|
|
|
Yrkesfiskaravdrag |
20 |
20 |
|
|
|
|
|
Totalt för politikområde |
|
|
|
Livsmedelspolitik |
1 980 |
2 010 |
|
|
|
|
|
Skatteförmåner
Uttag av bränsle
Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverksam- het skattepliktigt. Uttag av bränsle för uppvärm- ning är dock undantaget från skatteplikt om fas- tigheten är taxerad som lantbruksenhet. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.
Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen
Växthus- och jordbruksnäringen är skattebefriad från energiskatt för användning av fossila bräns- len till uppvärmning. Normen utgörs av full skattesats på dessa bränslen.
Generell nedsättning av koldioxidskatt för växthus- och jordbruksnäringen
För bränslen som används inom växthus- och jordbruksnäringen medges en nedsättning på 79 procent av koldioxidskatten för all användning till uppvärmningsändamål.
Nedsättning av koldioxidskatt för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen Nedsättning medges med 77 procent av kol- dioxidskatten på dieselolja som används i yrkes- mässig
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen
Elanvändningen i växthus- och jordbruks- näringen beskattas med 0,5 öre/kWh.
Yrkesfiskaravdrag
Yrkesfiskare som under längre tidsperioder per- sonligen har bedrivit fiske har rätt till avdrag för de ökade levnadskostnader som fiskaren har haft på grund av att denne har vistats utanför sin van- liga hemort. Rätt till avdrag föreligger dock endast om resan har varit förenad med övernatt- ning utanför den vanliga hemorten. Avdrag medges med ett schablonbelopp som för när- varande uppgår till 100 kronor per dag (utöver det generella avdraget om 200 kronor per dag för ökade levnadskostnader vid resor i närings- verksamhet). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löne- skatt.
Riksdagen har tillkännagivit (rskr. 1996/97:133) att den tidigare regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som skapar konkurrensneutralitet för svenska yrkes- fiskare i förhållande till konkurrensländer. Den tidigare regeringen har mot den bakgrunden utrett möjligheten att införa ett yrkesfiskar- avdrag. Ett förslag till sådant avdrag har tagits fram, remissbehandlats och under 2001 anmälts till den Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 88.3 i
55
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
5.4Mål
Målet för livsmedelspolitiken är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedels- produktion som speglar konsumenternas efter- frågan. Ovanstående mål är beslutade av riks- dagen (prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:MJU2). Resultatbeskrivningen i det följande görs i för- hållande till dessa mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle.
5.5Insatser
5.5.1Insatser inom politikområdet
EU har nu efter flera års arbete ett modernt regelverk inom området livsmedelssäkerhet som gäller hela livsmedelskedjan. Den svenska lag- stiftningen inom områdena för livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd har an- passats till
Förutom anpassning av det nationella regel- verket har även en omfattande utbildning av inspektörer skett i Livsmedelsverkets regi. Livs-
medelsverket har även bistått branschorganisationer i arbetet med att ta fram branschriktlinjer till stöd för företagen när det gäller att uppfylla det nya regelverket.
Viktiga insatser inom verksamhetsområdet Fiske är bl.a. beslutet om förordning för Euro- peiska fiskerifonden som togs på jordbruks- ministerrådet i juni 2006. Beslutet innebär att ett nytt sjuårigt nationellt fiskeprogram kan ut- arbetas och börja gälla under 2007. I förhand- lingarna bidrog Sverige bl.a. till att ekonomiskt stöd till kapacitetspåverkande investeringar fort- satt begränsas, att stöd för nybyggnation av far-
tyg inte återinfördes samt att det småskaliga kustfisket prioriteras.
Den tidigare regeringen lämnade i mars 2006 skrivelsen Vissa fiskeripolitiska frågor (2005/06:171) till riksdagen. I skrivelsen före- slog den tidigare regeringen bl.a. flera åtgärder för att förbättra fiskerikontrollen och ett natio- nellt förbud mot att oönskade fångster kastas över bord. I skrivelsen aviserades vidare om två utredningar dels en översyn av fiskelagen så att den i större utsträckning bygger på miljöhänsyn och hållbart nyttjande, dels en förändring av sanktionsreglerna för lagöverträdelser inom fisket i syfte att uppnå snabba, effektiva och kraftfulla åtgärder.
5.5.1.1 Jordbruk
Genomförandet av gårdsstödsreformen
Sverige införde, som en följd av EU:s beslut om en ny jordbrukspolitik, gårdsstödet 2005. Jord- bruksstöden har därigenom till stor del övergått från att vara produktionsbaserade till att vara fri- kopplade gårdsstöd, vilket innebär att stödens nivå i huvudsak inte längre är baserade på vad eller hur mycket som lantbrukaren producerar. Det finns dock fortfarande en del produktions- kopplade stöd kvar.
Enligt det nationella beslutet om genom- förandet av reformen har stödrätter fördelats ut till brukare av jordbruksmark där värdet på stöd- rätterna är baserat på totalt utbetalat stöd divide- rat med arealen i olika regioner och, till mindre del, med ledning av brukarens erhållna djur- bidrag under perioden
År 2005 ansöktes det om stödrätter för 2,54 miljoner hektar åkermark och 0,58 miljoner hektar betesmark. Grundvärdet för stödrätter som har tillkommit vid ansökan om gårdsstöd för betesmark fastställdes till 117 euro per hek- tar. För åkermark varierar grundvärdet på en stödrätt med mellan 117 euro per hektar i region 5 till 250,4 euro per hektar i region 1. Vid fast- ställandet av stödrätterna gjordes en justering av de regionala takbeloppen för att till viss del ta hänsyn till att det hade ansökts om mer areal i vissa regioner än vad som kunde förutses. För att
56
erhålla ett oreducerat gårdsstöd ställs fr.o.m. 2005 krav på att vissa generella bestämmelser, de s.k. tvärvillkoren, uppfylls. Villkoren omfattar lagstiftning gällande folkhälsa, djurhälsa, växt- skydd, miljö och djurskydd. Dessutom ingår god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ett tvärvillkor. God jordbrukshävd tillämpas på åkermark och betesmark och innebär att lant- brukaren skall sköta marken på ett hållbart sätt.
Från den 1 januari 2007 är medlemsstaterna skyldiga att tillhandahålla viss jordbruksrådgiv- ning. Rådgivningen skall syfta till att underlätta för lantbrukarna att uppfylla tvärvillkoren. Det är frivilligt för lantbrukarna att delta.
Jordbrukare som får mer än 5 000 euro i stöd- belopp kommer att få ett avdrag, s.k. module- ring, om 5 procent för 2007 av det gårdsstöd- belopp som överstiger 5 000 euro. År 2006 var avdraget 4 procent.
En del av det frikopplade stödet, ca 30 miljo- ner kronor, har avsatts till det s.k. nationella kuvertet. Genom det nationella kuvertet kan jordbrukare få upp till 50 000 kronor för kvali- tets- och marknadsföringsåtgärder för förbätt- ring av kvaliteten hos livsmedel och jordbruks- produkter samt för organisering och deltagande i jordbruksutställningar och livsmedelsmässor inom EU. Dessutom kan brukare ansöka om stöd om de är anslutna till system för kvalitets- certifiering inom primärproduktionen, t.ex. ekologisk produktion och Svenskt Sigill.
Regeringen avser att se över tillämpningen av det nationella kuvertet.
Jordbrukets konkurrenskraft
Reformen av EU:s jordbrukspolitik innebar att jordbruksstöden till stor del har frikopplats från produktionen. Det medför en väsentlig föränd- ring av grunderna för jordbruksföretagens eko- nomi. Det övergripande syftet med att frikoppla produktionen är att öka möjligheterna för jord- brukarna att producera det som konsumenterna efterfrågar. En frikopplad produktion leder också till att bl.a. produktionsmedelsskatter och lagstiftning får större relativ tyngd vid beslut om fortsatt produktion och vid beslut om nyin- vesteringar inom jordbruket.
På den tidigare regeringens uppdrag slutförde Nutek i mars 2006 en mätning av de administra- tiva kostnaderna för svensk
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
i rapporten ”Näringslivets administrativa kost- nader på
Nutek genomför även en mätning under 2006 av företagens administrativa kostnader till följd av bl.a. livsmedelslagstiftningen.
Skatten på dieselolja, miljöklass 1, som används i jordbruket, skogsbruket och vatten- bruket sänktes fr.o.m. den 1 januari 2005. Sänk- ningen med 2 kronor per liter från 2005 års nivå innebär ca 1 190 miljoner kronor brutto och 860 miljoner kronor netto i minskade kostnader för jordbruket och skogsbruket.
Stormen Gudrun som drog in över framför allt södra Sverige i januari 2005 påverkade även jordbruksnäringen negativt. Jordbruksverket införde undantag för drabbade markägare vad gäller gårdsstödet. De markägare som sökte gårdsstöd men som inte haft möjlighet att röja sina marker från stormfällda träd orsakade av stormen drabbades inte av sanktioner under 2005 och 2006. Under politikområdet Skogs- politik lämnas en närmare beskrivning av effek- ter orsakade av stormen.
Administration av jordbruksstöd
Under 2005 infördes det nya gårdsstödssystemet i Sverige. Detta innebar betydande förändringar av jordbrukarstödadministrationen.
Kopplat till gårdsstödet är de nya tvärvillko- ren. Jordbruksverket är samordnande myndighet för tvärvillkoren. Kontroller av att tvärvillkoren uppfylls görs av Jordbruksverket, länsstyrelserna och kommunerna. Det är en ny verksamhet för kommunerna att vidarerapportera sina kontroll- resultat. Det saknas ännu ett utvecklat
Som en följd av revision av arealbaserade direktstöd för stödåren
57
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Europeiska kommissionen har ännu inte läm- nat sitt ställningstagande efter sin revision av djurbidrag.
Den jordbruksrådgivning som är kopplad till gårdstödet kommer att ingå i det nya Miljö- och landsbygdsprogrammet. Genom detta kan råd- givningen samordnas med andra utbildnings- insatser samtidigt som en medfinansiering från EU kan erhållas för åtgärden.
I samband med europeiska kommissionens kommande översyn av regelverket för tvärvillkor kommer Sverige aktivt att delta i arbetet i syfte att uppnå förenklingar.
Tillsyn
Jordbruksverket genomförde under våren 2005 en kartläggning av tillsynsverksamheten inom verkets ansvarsområden. Kartläggningen visade på olikheter vad avser hur tillsynen organiseras och bedrivs samt på ett antal förbättringsmöjlig- heter. Beslut om ny organisation för operativ tillsyn har tagits under 2006. Syftet är att säker- ställa en effektiv och rättssäker tillsyn med god kvalitet och med respekt för enskilda närings- idkare.
Socker
Den 24 november 2005 beslutade EU:s jord- bruksministrar om en reform av marknads- ordningen för socker. Påtryckningarna för en reform har varit stora från handelspartners och som en följd av
Reformen innebär bl.a. en sänkning av sockerpriset med 36 procent under två år och en prissänkning på betor med 39,5 procent under fyra år. Odlarna kompenseras till 64,2 procent för prissänkningen på betor. Sockerbetsarealerna blev ersättningsberättigade redan i samband med införandet av gårdsstödet 2005. Därför kommer en del av kompensationen för prissänkningen som motsvarar den mängd stöd som dessa area- ler erhöll då att räknas av från den totala mäng-
den kompensation och regionaliseras i respektive region för att de svenska betodlarna inte skall kompenseras dubbelt. Av den resterande kom- pensationen kommer betodlare i region 1 att få 75 procent av kompensationen som ett tilläggs- belopp på sina stödrättigheter. De resterande 25 procenten regionaliseras och kommer att utgöra ett tillskott på grundbeloppet på stödrättig- heterna för alla jordbrukare i regionerna 4 och 5. I de övriga regionerna kommer betodlarna att få 88 procent av kompensationen medan de övriga 12 procenten regionaliseras i regionerna 4 och 5.
Reformen innehåller även ett omstrukture- ringsprogram vars syfte är att minska produk- tionen av socker i EU. Programmet ger under en fyraårsperiod möjlighet till stöd till sockerin- dustri som väljer att avsäga sig hela eller delar av sin produktionskvot. I Sverige kommer Danisco Sugar AB att avsäga sig ca 42 500 ton (12 pro- cent) av Sveriges produktionskvot och lägga ned sockerbruket i Köpingebro. Det totala stödet till nedläggningen kommer att uppgå till ca 31 mil- joner euro. Den tidigare regeringen har beslutat att 12,5 procent, vilket motsvarar ca 4 miljoner euro, skall fördelas till de betodlare och maskin- entreprenörer som berörs av nedläggningen. Den tidigare regeringen har även bestämt vilka eventuella ytterligare sociala och miljömässiga villkor som Danisco måste uppfylla för att få stödet. Vid nedläggningen av sockerbruket i Köpingebro kommer inte några ytterligare sociala villkor att ställas utöver vad som före- skrivs av svensk lag. Danisco har bildat en arbetsgrupp med uppgift att mildra konsekven- serna för de arbetstagare som står utan anställ- ning vid avtalsperiodens slut. I avtalet ingår dessutom flera åtgärder som skall underlätta för arbetstagarna att söka nya anställningar. Som ytterligare miljömässigt villkor kommer Danisco att bli skyldigt att riva byggnader som inte kommer att användas till andra verksamheter och återställa marken till byggbart skick.
Som en del av den nationella omstrukture- ringen kommer ett särskilt stöd till diversifie- ringsåtgärder i regioner som påverkats av socker- reformen att betalas ut. Stödet motsvarar för Sveriges del ca 4,67 miljoner euro.
Därutöver skall ett stöd på högst 5 miljoner euro beviljas i Sverige till direkt och indirekt för- del för sockerbetsodlare på Gotland och Öland som upphör med sockerproduktion som en del av den nationella omstruktureringen. SJV till- sammans med berörda intressenter har tagit fram
58
förslag till lämpliga åtgärder för dessa två stöd. Med dessa förslag som grund avser regeringen fatta beslut om omstruktureringsplanen i de- cember 2006.
Frukt och grönt
Europeiska kommissionen förväntas lämna för- slag till reformering av EU:s marknadsordning för frukt och grönsaker i slutet av 2006. För att reformera denna sektor har EU:s ministerråd under 2004 behandlat en rapport över situatio- nen i sektorn. Ytterligare konsultationer har skett mellan kommissionen och medlems- staterna under 2006. Sverige har i detta arbete förordat en genomgripande reform i syfte att marknadsanpassa sektorn och minska utgifterna för EU:s budget.
EU har en separat reglering för bananmark- naden. EU hade i WTO 2001 förbundit sig att ändra sin importregim genom att ersätta den med en tullösning senast den 1 januari 2006. Den tidigare regeringen har alltsedan
Vin
Inom EU pågår arbete med att reformera EU:s reglering för vin. Europeiska kommissionen pre- senterade i juni 2006 ett meddelande till rådet och parlamentet om den kommande reformen av sektorn. Meddelandet skall tjäna som underlag inför det kommande förslaget till förordning som förväntas presenteras i februari 2007. I fö- rarbetet till en reform har den tidigare regeringen arbetat för en genomgripande reformering för att marknadsanpassa sektorn och minska bud- getutgifterna.
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Växtskydd och utsäde
Jordbruksverket svarar för de olika typer av verksamheter som genomförs för att kontrollera sundhetsläget i landet och spridningen av skade- görare samt för kvalitetskontrollen av färska frukter och grönsaker. Vid årsskiftet 2005/06 avvecklades Statens utsädeskontroll och Statens växtsortnämnd och deras verksamheter över- fördes till Jordbruksverket. Arbetet inom EU som bedrivs i rådsarbetsgrupper och i kommit- téer på kommissionsnivå består i huvudsak av regelbunden revidering av regelverken och framtagning av nya rättsakter. För växtskydds- områdets del initieras behovet av nya rättsakter av bl.a. påvisad förekomst av nya skadegörare eller till följd av nya handelsvägar. På sortom- rådet bedrivs arbetet inom EU till största delen i EG:s växtsortmyndighet (CPVO).
På växtskyddsområdet har under året Ryska Federationen tagit upp förhandlingar med EU rörande förfalskade sundhetscertifikat och före- komst av skadegörare som är förbjudna enligt ryska importbestämmelser. Ryska Federationen reagerade genom att temporärt införa import- förbud på växter och växtprodukter från vissa
Vidare diskuteras inom ramen för
Arbete pågår med att ta fram en reviderad utrotningsplan för tallvedsnematoden.
Mot bakgrund av strävandena inom EU att åstadkomma bättre lagstiftning överlag har initiativ tagits till en allmän revidering av lag- stiftningen på utsädesområdet. Medlemsstaterna har ombetts komma in med förslag till förbätt- ringar. Arbetet innehåller både kortsiktiga och mer långsiktiga moment. Ett lagstiftningsarbete
59
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
pågår vidare inom ramen för EU för att göra det möjligt att saluföra utsäde av äldre sorter.
Växtgenetiska resurser
Alla nödvändiga verktyg för att starta imple- menteringen av det internationella fördraget om växtgenetiska resurser i FAO:s ram är nu på plats. Beslutet fattades den 16 juni 2006 i Madrid och är en konkretisering av vad som stadgas i det internationella fördraget från 2004. Avtalet har betydelse för att uppfylla millenniemålen, bekämpa hunger och trygga livsmedelssäker- heten.
EU och den europeiska regionen har deltagit intensivt i förberedelsearbetet inför beslutet. Sverige har sedan länge ett aktivt engagemang för frågan om växtgenetiska resurser och mani- festerade detta genom att i april 2006 finansiera och arrangera en extra
På nordiskt plan finns ett mycket aktivt sam- arbete genom Nordiska genbanken i Alnarp inom ramen för Nordiska ministerrådet. Arbetet har fortgått enligt planerna under året.
Nationellt har arbetet gått vidare inom ramen för Programmet för odlad mångfald (POM). Programmet har nu pågått i fem år och arbetar genom ett brett sammansatt programråd som leds av Jordbruksverket. Centrum för Biologisk Mångfald samordnar programmets aktiviteter.
5.5.1.2Fiske
Gemensamma fiskeripolitiken
En stor del av insatserna inom verksamhets- området bedrivs inom ramen för EU:s gemen- samma fiskeripolitik (GFP) medan andra delar är nationellt reglerade. GFP sätter ramar för uttag av vissa kvoterade fiskarter medan bl.a. kust- och inlandsfisket, fritidsfisket och fiske- vården i huvudsak regleras nationellt.
Tabell 5.3 Insatser under verksamhetsområde Fiske
Insats |
Huvudsakliga innehåll |
Fiskevårds- och |
Inrättande av förvaltnings- och åter- |
förvaltningsåtgärder |
hämtningsplaner, fastställande av |
|
TAC:er, effortregleringar, regleringar av |
|
ex.vis redskap, minimimått och geogra- |
|
fiska områden, förstärkning av ICES |
|
fiskerirådgivning. |
|
Fiskevård – länsvisa fiskevårdsinsatser, |
|
habitatrestaurering, utsättningar av |
|
fisk, utvecklingsåtgärder. |
|
|
Fiskerikontroll |
Regleringar om yrkesfiskarens rapporte- |
|
ringsskyldigheter m.m. för att under- |
|
lätta kontrollen av att fiskereglering- |
|
arna efterlevs. Organisering, |
|
samordning och finansiering för att |
|
effektivisera kontrollverksamheten. |
|
|
Omstrukturering av |
Ekonomiskt stöd inom ramen för |
näringen |
strukturprogrammen, förvaltning av |
|
fiskeflottan. |
|
|
Fiskevårds- och förvaltningsåtgärder
Förvaltningen av fiskresurserna sker genom olika regleringar och åtgärder. En vanliga åtgärd är att begränsa fångstuttaget. Tekniska regle- ringar är också vanligt förekommande liksom fastställande av minimimått för den fisk som fångas. I och med reformen av GFP 2002 blev också fastställandet av fleråriga förvaltnings- och återhämtningsplaner för olika bestånd en av huvudåtgärderna för EU:s fiskeriförvaltning. En viktig komponent som kan ingå i dessa planer är begränsning av fiskeansträngningen. Det finns bl.a. infört i återhämtningsplanen för torsk i Nordsjön.
Vid ministerrådsmötet i december 2005 antogs en ytterligare minskning av antalet dagar i Östersjön då det är tillåtet att fiska med redskap som kan fånga torsk och en allmän uppstram- ning av de regler som gäller under stoppet för det riktade torskfisket. Vidare beslöts också att begränsningar skall gälla för fisket i tre viktiga lekområden. Samtidigt höjdes fiskekvoterna med 15 procent för de västra och östra torskbestån- den i Östersjön. Under 2006 har ett förslag till långsiktig förvaltningsplan gällande torsk i Östersjön presenterats av kommissionen.
60
Vad gäller Nordsjön fastslogs vid december- rådet 2005 bl.a. en sänkning av TACTF2FT för torsk med 15 procent medan det för dagar till sjöss under 2006 blev en sänkning på mellan 5 och 10 procent.
För vissa andra bestånd kunde TAC:erna, med stöd av den vetenskapliga rådgivningen, höjas. Detta gällde bl.a. havskräfta och skarpsill.
De årliga förhandlingarna mellan EU och Norge blev under 2005 framgångsrika ur svensk synvinkel. De resulterade i fyra avtal som bl.a. innebär rätt för svenska fartyg att fiska makrill i norska vatten, transiträttigheter genom Norge för svenska fisktransporter, fördelning av fiske- rättigheter samt en långsiktig förvaltningsplan avseende blåvitling.
Ett bilateralt fiskeavtal mellan EU och Ryss- land har slutits. Avtalet bibehåller och moder- niserar den nu avskaffade Fiskerikommissionen för Östersjön (IBSFC) regelverk och förväntas träda i kraft den 1 januari 2007.
Även det nya avtalet mellan EU och Grönland avseende fiske respektive annat samarbete bedöms kunna träda i kraft vid årsskiftet 2006/07 då nuvarande avtal löper ut. Det nya avtalet tillgodoser delar av kritiken mot det gamla fiskeavtalet, vars ersättning var väsentligt högre än värdet av fiskerättigheterna, genom att separera EU:s köp av fiskerättigheter från övrigt samarbete.
Sverige har under den senaste tiden varit mer aktiv i vissa förhandlingar om partnerskapsavtal, dvs. EU:s avtal om fiske i tredjelandsvatten. Även om svenskt fiske i stort sett inte bedrivs i dessa vatten har Sverige särskilt bevakat för- handlingarna med vissa afrikanska länder för att försäkra genomförandet av en hållbar fiskeri- politik i enlighet med GFP:s mål. Sverige har ansett att den gemensamma finansieringen av fiskeavtal med tredje land skall upphöra. Detta bör finansieras av fiskenäringen.
I september 2005 kom den europeiska kom- missionen med ett förslag till en ny rådsförord- ning om återhämtning av beståndet av europeisk ål. Förslaget innebär att varje medlemsland skall upprätta en nationell förvaltningsplan för ål som skall godkännas av kommissionen. Förhandling- arna kommer att fortsätta även under 2007.
2T T TAC (Total Allowable Catch) översätts till totala tillåtna
fångstmängder.
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Förvaltningen av lax i Östersjön bedrivs enligt den internationella Aktionsplanen för laxen i Östersjön (Salmon Action Plan, SAP), där mål- sättningen är att uppnå minst 50 procent av den potentiella produktionen av vild lax senast 2010. Då IBSFC har upphört arbetar Sverige för att SAP skall fortgå inom den gemensamma fiskeri- politiken.
Med koppling till SAP har Fiskeriverket fått i uppdrag att göra en översyn av behovet av åtgär- der för att ytterligare förbättra uppvandringen av vildlax och havsöring och produktionen av smolt i de svenska laxälvarna.
Sverige kan också vidta nationella åtgärder som syftar till en mer hållbar fiskeriförvaltning.
Som underlag för det har Fiskeriverket i upp- drag att bl.a. analysera effekterna av frednings- områden. Analyserna visar att dessa frednings- former ger positiva effekter på bestånden inom områdena. På nationell nivå har, inom ramen för miljömålsarbetet, Fiskeriverket under 2006 tagit beslutet att införa ett fiskefritt område som omfattar vattnen runt Gotska Sandön. Fiske- förbudet trädde i kraft den 1 juni 2006 och effekterna skall utvärderas fram till utgången av 2010.
Fredningsområden infördes även i Vättern under 2005 med syfte att förbättra bestånden av röding och sik.
Inom ramen för Nordsjökonferensen hölls ett ministermöte i Göteborg i maj 2006 om sjö- fartens och fiskets miljöpåverkan. Nordsjö- konferensen är ett politiskt samarbete med syfte att skydda och förbättra Nordsjöns marina miljö.
Arbetet i de sex nationella samförvaltnings- projekt har fortgått under året. Dessa har identi- fierats i syfte att stärka samarbetet mellan fiskare, forskare och myndigheter såväl regionalt som nationellt. Samförvaltning innebär en utökad dialog mellan staten och brukarna, samt mellan brukarna, om förvaltningen av den lokala/regionala resursen. Samförvaltningsinitia- tiven har hittills fungerat som kontaktorgan i olika specifika frågor såsom marina skyddade områden och effortreglering.
Fiskerikontroll
Genom riksdagens beslut i juni 2006 av skrivel- sen, (skr. 2005/06:171) Vissa fiskepolitiska frågor tydliggjordes Fiskeriverkets ansvar till att
61
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
omfatta all fiskerikontroll som inte åligger någon annan myndighet att utföra. Fiskeriverket skall vidare överta ansvaret för landnings- och kvali- tetskontrollen. Verket fick dessutom ett över- gripande ansvar för uppföljning av sådan fiske- tillsyn som bedrivs av länsstyrelser och fisketillsynsmän.
Inför 2005 utrustades ett utökat antal fartyg med satellitövervakningssystem, VMS (Vessel Monitoring System). Under året har nya fiske- tillstånd för vissa fisken i Östersjön och Väster- havet samt reglering av särskilda landnings- hamnar för torskfisket i Östersjön och förhandsanmälningar införts. Genom en ökad
Fiskeriverket har, tillsammans med Kust- bevakningen, under 2005 inrättat ett gemensamt Fiskerikompetenscenter (FKC) där personal från båda myndigheterna arbetar i gemensamma lokaler. FCK förväntas få viktig roll i att stärka och effektivisera fiskerikontrollen och fördjupa samarbetet mellan Fiskeriverket och Kustbevak- ningen. Den samverkande enheten bearbetar och analyserar uppgifter från fisket, följer upp och planerar det riskanalyserade arbetet. Centret fungerar också som kontrapunkt mot näringen och andra aktörer inom fiskerikontrollen.
EU:s kontrollmyndighet inrättades under våren 2005. En myndighetschef har i juni 2006 tillsatts och Sverige finns representerad i myn- dighetens styrelse.
Strukturpolitik
Strukturstöd till fiskerinäringen har under inne- varande programperiod,
Arbetet med programmen har under 2005 varit fokuserat på att uppnå en hög nyttjande- nivå, både vad gäller fattade beslut och utbeta- lade medel. Detta har skett bl.a. genom riktade informationsinsatser och genom ett utvecklat samarbete mellan länsstyrelserna och Fiskeri- verket. Övervakningskommittén har fattat beslut om omföringar i programmet för att till- godose efterfrågan och utvecklingsbehovet inom näringen.
Förhandlingar avseende ett nytt regelverk för gemenskapens strukturstöd inom fiskerisektorn, Europeiska fiskerifonden (EFF), under perioden
Förberedelser inför kommande program- period pågår. Ett nytt inslag i programarbetet är arbetet med en nationell strategisk plan. Planen skall inte bara täcka de traditionella aspekterna av finansiellt stöd utan också omfatta alla fakto- rer som påverkar sektorn. I detta arbete har Fiskeriverket deltagit och en extern omvärlds- analys har genomförts. Fiskeriverket har överlämnat ett utkast till Jordbruksdepartemen- tet som genomfört en hearing med berörda intressenter.
Övriga insatser
FAO:s insatser för en hållbar fiskeriförvaltning omfattar bl.a. internationella riktlinjer för miljömärkning samt ett handlingsprogram mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske. Utvär- dering av fiskeripolitiska reformer samt globali- sering inom fiskesektorn är nya inslag på OECD:s arbetsprogram. Inom ramen för GFP fortsätter Sverige att tillse att EU:s avtal om köp av fiskerättigheter från
Under året har regionala rådgivande nämnder för det pelagiska fisket i Nordostatlanten, en för
62
nordvästliga vatten samt en för Östersjön, inrättats. Sedan tidigare har den regionala råd- givande nämnden för Nordsjön inklusive Ska- gerrak och Kattegatt, inrättats. Syftet med de regionala rådgivande nämnderna är att öka del- aktigheten i beslut för fiskare och andra berörda. Detta skall göra det möjligt för alla vederbörande parter att ta sin del av ansvaret i de olika aspek- terna av förvaltningen av det fiske som berör dem. Genom att det nu finns ett regelverk inom vilket dessa nämnder kan bildas har ytterligare ett steg tagits mot ett stärkt samråd med fiskeri- näringen och andra berörda intressenter. Inrät- tandet av nämnderna har lett till nya arbets- former samt till kunskapsspridning mellan aktörer och organisationer.
På den tidigare regeringens uppdrag slutförde Nutek i mars 2006 en mätning av de administra- tiva kostnaderna för svensk
Under året har utredningen Fiskevårdens finansiering (SOU 2005:76) lämnats till den tidi- gare regeringen. Utredningen bereds för när- varande inom Regeringskansliet.
5.5.1.3 Säker och bra mat
Sanktionsavgiftsutredningen överlämnade i juni 2006 sitt betänkande Sanktionsavgift i stället för straff – områdena livsmedel, foder och djur- skydd (SOU 2006:58) till regeringen. Betänkan- det remissbehandlas för närvarande.
Regeringen gav i mars 2005 Livsmedelsverket i uppdrag att utreda frågor om livsmedelshygie- nisk kompetens inom livsmedelsområdet. Livs- medelsverket redovisade detta uppdrag den 21 juni 2006. Livsmedelsverkets rapport innehåller bl.a. krav på dokumenterad utbildning för den som yrkesmässigt handhar livsmedel. Livs- medelsverkets rapport remissbehandlas för när- varande av Regeringskansliet.
Mot bakgrund av det underlag till handlings- plan för goda matvanor, som Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut sammanställt på den tidigare regeringens uppdrag, har Livs- medelsverket under 2005 och 2006 fått i uppdrag att ta fram råd om maten i skola och förskola, på
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
arbetsplatsen samt att utveckla sin information om goda matvanor.
5.5.2Insatser utanför politikområdet
Beredskap
Beredskapsbegreppet har i dag en större vidd än tidigare och tonvikten förskjuts alltmera mot fredstida kriser. Det civila försvaret är den verk- samhet som ett flertal aktörer bedriver i syfte att komplettera det fredstida samhällets förmåga att hantera kriser vid ett väpnat angrepp. Mål för verksamhetsområdet Civilt försvar är att värna om civilbefolkningen, säkerhetsställa de vikti- gaste samhällsfunktionerna och att bidra till För- svarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp och krig i vår omvärld. Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrest- ningar har målet att minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrest- ningar på samhället i fred samt att minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder.
Livsmedelsverket ansvarar, inom ramen för sina ordinarie uppgifter, för verksamhet som härrör till verksamhetsområdena Civila försvaret och Svåra påfrestningar. Försörjningen av dricksvatten är i dessa sammanhang den mest omfattande uppgiften. Dricksvatten har en unik förmåga att sprida smitta och förgiftning och är därigenom också särskilt utsatt för sabotage och skadegörelse.
I den nya livsmedelslagen som riksdagen beslutat har regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer givits rätt att meddela föreskrifter om försiktighetsmått i syfte att förebygga och avhjälpa skadeverkningar av sabotage eller annan skadegörelse som kan påverka Sveriges livsmedelsförsörjning. Livs- medelsverket har av den tidigare regeringen bemyndigats att meddela föreskrifter på om- rådet.
Vad gäller verksamhetsområdena Civilt för- svar och Svåra påfrestningar har Jordbruksverket ansvar för att planera och vidta åtgärder för att förebygga, motverka och begränsa risker och sårbarheter vid fredstida kriser och vid höjd beredskap. Jordbruksverket deltar inom sam- verkansområdet Farliga ämnen. Viktiga aktivi- teter bedöms ligga inom områdena smittsamma djursjukdomar inkluderat stödsystem och led-
63
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
ning för detta liksom för händelser som rör B- angrepp, dvs. angrepp med biologiska strids- medel samt radioaktivt nedfall.
5.6Resultatredovisning
5.6.1Mål och indikatorer
Mål
Målet för livsmedelspolitiken är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedels- produktion som speglar konsumenternas efter- frågan. Ovanstående mål är beslutade av riks- dagen (prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:MJU2). Resultatbeskrivningen i det följande görs i för- hållande till dessa mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle.
Indikatorer
Under de senaste åren har ett långsiktigt arbete med att utforma indikatorer för resultatupp- följningen pågått inom politikområdet. Syftet är att förenkla och förtydliga redovisningen av mål- och resultatuppföljningen till riksdagen i enlig- het med betänkandet 2005/06:MJU2. I en inled- ningsfas har en översyn av tidigare använda indi- katorer genomförts i avvaktan på en utveckling av ytterligare indikatorer avseende jordbruk och fiske. Dessa nya indikatorer planeras att använ- das fr.o.m. budgetpropositionen för 2008.
Jordbruk
Inom verksamhetsområdet Jordbruk används bl.a. följande sju indikatorer för bedömning av måluppfyllelsen. Indikator 1 Åkerareal per före- tag, indikator 2 Företag med mjölkkor och indi- kator 3 Mjölkkor per företag mäter struktur- utveckling inom jordbruket. Indikator 4 Utnyttjande av kvoter mäter produktionsnivån inom jordbruket. Indikator 5 Markpriser och arrendepriser mäter förväntad lönsamhet bland jordbruksföretag. Indikator 6 Utvecklingen av handel med livsmedel och jordbruksvaror mäter förändringar i förädlingsledet. Indikator 7 Kon- sumentprisindex för jordbruksreglerade pro- dukter mäter effekter för konsumenterna.
Fiske
För fisket redovisas här tre indikatorer för att mäta måluppfyllelsen. Indikator 1 anger antalet överskridande av fiskekvoter och mäter bl.a. kontrollinsatserna för det deklarerade fisket som regleras av kvoter. Målet är att inte några kvoter skall överskridas. Indikatorn kan hänföras till måluppfyllelse av den ekologiskt hållbara delen av det övergripande målet. Indikator 2 anger genomförandetakten för fiskeprogrammen och mäter strukturåtgärdernas omfattning. Struktur- åtgärderna har betydelse för utvecklingen av landsbygden och kan hänföras till måluppfyllelse av den socialt hållbara delen av det övergripande målet. Indikator 3 anger landningsvärdet per yrkesfiskelicens och mäter ekonomiskt värde på landad fisk. Indikatorn kan hänföras till mål- uppfyllelse av den ekonomiskt hållbara delen av det övergripande målet. Ett långsiktigt arbete med indikatorer pågår och ytterligare indikatorer avseende verksamhetsområdet Fiske kommer att redovisas fr.o.m. budgetpropositionen 2008.
Säker och bra mat
När det gäller verksamhetsområdet Säker och bra mat används bl.a. följande fyra indikatorer för bedömning av måluppfyllelsen inom verk- samhetsområdet. Indikator 1 Mikrobiologisk säkerhet fångar upp om maten är säker och mäter graden av mikrobiologisk säkerhet genom att ange andelen avvikelser från de viktigaste kontrollpunkterna vid datorstödda inspektioner i restaurang och storhushåll. Indikator 2 Kemisk säkerhet fångar upp om maten är säker gällande kemisk säkerhet genom att ange ett indexvärde som speglar akrylamidinnehållet i riskprodukter. Indikator 3 Bra matvanor utgörs av ett index för konsumtionsfrekvensen för ett urval av viktiga livsmedelsgrupper. Indikator 4 Förståelse av livsmedelsmärkning mäter hur stor andel kon- sumenter som förstår ett urval av viktiga märk- ningsuppgifter på livsmedelsförpackningar.
5.6.2Resultat
5.6.2.1 Jordbruk
Antalet jordbruksföretag har minskat sedan 1990. Under 2005 ökade dock antalet jord- bruksföretag med nästan 14 procent, troligen främst beroende på införandet av gårdsstödet. Historiskt har medelarealen per företag ökat
64
stadigt, dvs. strukturutvecklingen har lett till allt större företag. Mellan 2004 och 2005 sjönk dock medelarealen per företag med över 10 procent, från drygt 40 hektar till ca 36 hektar. Detta skall dock inte ses som ett trendbrott mot allt större företag eller som att strukturutvecklingen har avstannat. Ökningen av antalet företag med liten åkerareal beror på ett flertal faktorer som alla hänger samman med införandet av gårdsstödet. Till viss del beror ökningen på att t.ex. gårdar med hästar nu registrerar sig som jordbruks- företag för att kunna få gårdsstödet. En annan förklaring är att markägare i viss mån har åter- tagit mark och själva registrerar sin fastighet som jordbruksföretag av samma skäl. Det före- kommer också delningar av företag i två mindre enheter och i någon mån har företag som av olika anledning fallit ur tidigare register nu valt att ansöka om gårdsstöd och därmed åter- kommit i statistiken. Det finns med andra ord ingen övergripande ekonomisk trend mot mindre företag utan den sammantaget stora skillnaden mellan 2004 och 2005 förklaras av införandet av gårdsstödet. En mycket stor del av de nya företagen erhåller dock obetydliga stöd- utbetalningar. Samma fenomen har uppstått i t.ex. Danmark men där har man valt att inte införa de nya företagen i den officiella statistiken i samma utsträckning som i Sverige.
Det har också skett gradvisa förändringar inom mjölksektorn där produktionen ligger på i stort sett samma nivå som under 1995 trots att antalet mjölkkor har minskat med drygt 18 pro- cent under samma period. EU:s regelverk för den gemensamma jordbrukspolitiken innebär att ett stort antal prisreglerande åtgärder skall vidtas i syfte att påverka jordbrukets inriktning och ekonomi. Utrymmet för avvikelser från de gemensamma
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabell 5.4 Antal företag efter storleksgrupp åkermark
|
1990 |
2004 |
2005 |
14 957 |
9 176 |
14 486 |
|
|
|
|
|
19 020 |
11 224 |
14 117 |
|
|
|
|
|
20 832 |
12 926 |
14 147 |
|
|
|
|
|
12 177 |
7 386 |
7 583 |
|
|
|
|
|
14 223 |
9 054 |
8 862 |
|
|
|
|
|
11 348 |
9 096 |
9 569 |
|
|
|
|
|
Över 100,0 ha |
4 003 |
6 129 |
6 099 |
|
|
|
|
Summa |
96 560 |
65 801 |
74 863 |
|
|
|
|
Källa: Statens jordbruksverk 2006.
Jordbrukets struktur och åkerarealens användning
Indikatorn antalet jordbruksföretag tillsammans med indikatorn den genomsnittliga storleken på företagens åkerareal visar bl.a. strukturutveck- lingen inom jordbruket. Som redan har påtalats ökade antalet jordbruksföretag jämfört med 2004 till följd av införandet av frikopplade stöd och uppgick 2005 till närmare 75 000. Det har inneburit att främst betesmarken har ökat men även åkerarealen har ökat något. Ökningen av antalet jordbruksföretag har skett i företags- gruppen med en åkerareal på mindre än 30 hek- tar. Många av dessa är hästgårdar med enbart arealer för bete och vallodling. Antalet företag med större areal är oförändrat.
Åkerarealens användning är en indikator som visar den relativa lönsamheten och konkurrens- kraften i olika produktionsgrenar. Den totala arealen jordbruksmark har varit i stort sett oför- ändrad mellan 1995 och 2005. Under denna period har den anmälda åkerarealen minskat med 63 500 hektar medan anmäld areal betesmark har ökat med 87 300 hektar.
Mellan 2004 och 2005 ökade åkerarealen med
42 500 hektar medan anmäld betesmark mins- kade med 10 900 hektar. Slåtter- och betesvall var 2005 den arealmässigt största grödan. Spannmålsarealen minskade med 9 procent. Det är främst arealen havre som har minskat. Arealen oljeväxter ökade marginellt jämfört med 2004. Arealen för baljväxter minskade med 5 procent mellan 2004 och 2005 och sockerbetsarealen ökade med 3 procent jämfört med 2004. Enligt den senaste prognosen för 2006 blir spannmåls- arealen ca 1 miljon hektar, vilket är en minskning från 2004 med ca 12 procent.
65
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabell 5.5 Åkerarealens användning i hektar
|
2004 |
2005 |
Spannmål |
1 125 700 |
1 024 000 |
|
|
|
Raps och rybs |
83 800 |
82 200 |
|
|
|
Baljväxter |
43 200 |
40 900 |
|
|
|
Sockerbetor |
47 600 |
49 200 |
|
|
|
Slåtter- och betesvall |
934 800 |
1 027 300 |
|
|
|
Träda |
268 200 |
321 300 |
|
|
|
Övrigt |
157 300 |
158 200 |
|
|
|
Total åkerareal |
2 660 600 |
2 703 100 |
|
|
|
Källa: Statens jordbruksverk 2006.
Jordbruksverket följer löpande utvecklingen inom jordbrukssektorn ur flera hänseenden, bl.a. för att få en heltäckande bild av konsekvenserna av jordbruksreformen.
Animalieproduktion
Inseminationen av nötkreatur har minskat med 5 procent och antalet födda kalvar har minskat med 3,5 procent, vilket tyder på en minskad nötköttsproduktion under kommande år. Se också resultatredovisning för Landsbygdspoliti- ken (avsnitt 7.5).
Antalet företag med mjölkkor visar, liksom antalet jordbruksföretag, på strukturutveck- lingen inom jordbruket. Antalet företag med mjölkkor har minskat med 42 procent mellan 1995 och 2005. Antalet mjölkkor har minskat med 18 procent sedan 1995 samtidigt som den genomsnittliga besättningsstorleken har ökat från 27 till 46 kor under samma period. Det ger en indikation på storleksrationalisering inom jordbruket där företagen anpassar sig efter krav på lönsamhet och effektivisering. Under 2004 infördes det nya mjölkbidraget till mjölkprodu- centerna. Syftet med mjölkbidraget är att kom- pensera mjölkproducenterna för sänkningen av interventionspriserna på mjölk och mjölk- produkter. Drygt 9 300 mjölkproducenter fick mjölkbidrag 2005. År 2007 kommer mjölkstödet att frikopplas från produktionen. Någon större förändring i mjölkproduktionen till följd av frikopplingen har ännu inte skett. Det minskade antalet kalvar är dock ett tecken på att den svenska mjölkkvoten inte kommer att utnyttjas fullt ut.
Tabell 5.6 Fakta om mjölkproduktion
|
|
|
1985 |
1995 |
2005 |
|
1 |
|
645 706 |
482 118 |
393 263 |
|
Antal mjölkkorP |
|
|||
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
35 063 |
17 743 |
9 329 |
|
Antal företagP |
|
|||
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Genomsnittlig |
|
|
|
|
|
1 |
|
18 |
27 |
46 |
|
besättningsstorlekP |
|
|||
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2, 3 |
|
6 357 |
7 757 |
8 994 |
|
Avkastning per ko (kg)P |
|
|||
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
3 580 940 |
3 243 030 |
3 162 981 |
|
Mjölkinvägning (ton)P |
|
|||
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
28 |
16 |
14 |
|
Antal mejerierP |
|
|||
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
92 |
57 |
37 |
|
Antal produktionsplatserP |
P |
|||
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
Källa: Statens jordbruksverk. |
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
Källa: Svensk Mjölk. |
|
|
|
|
3P P Avser kor som ingår i kokontrollen.
Kvoter
Flera av jordbrukets produktionsgrenar har hit- tills påverkats av kvotsystem som syftar till att begränsa den totala produktionen i EU och därmed undvika överskottsproduktion som skulle kräva export med exportbidrag. Utnytt- jandet av dessa kvoter i Sverige har varit relativt stabilt. Sockerskörden 2005 blev preliminärt 110 procent av kvoten. Samtidigt ökade arealen med knappt en halv procent. Kvotutnyttjandet för mjölkleveranskvoterna uppgick för kvotåret 2005/06 till ca 95 procent, vilket är 2 procent lägre än föregående år. Det är en relativt kraftig minskning i förhållande till tidigare år. Kvoterna för am- och dikor samt tackor upphörde som en följd av gårdsstödsreformen. Antalet djur upp- visade dock endast marginella skillnader i för- hållande till kvotutnyttjande tidigare år då kvo- terna utnyttjades till 96 respektive 93 procent. Kvoterna för köttproduktion utnyttjades mellan 92 till 99 procent. Slakten av handjur minskade under de första månaderna av 2006 medan slak- ten av kvigor ökade. Samtidigt är antalet födda kalvar 2 procent lägre än vid samma period före- gående år.
Handel och ekonomi
Arrende- och markpriser är en indikator som bl.a. kan visa den förväntade lönsamheten inom jordbrukssektorn. Priserna har ökat kraftigt under det senaste årtiondet. Sedan 1994 har de genomsnittliga arrendepriserna ökat med 36 procent i vissa delar av landet där reformen gett produktionsförändringar. Priset på jord- bruksmark har ökat i genomsnitt 15 procent om
66
året sedan Sveriges
En indikator som mäter prisutvecklingen för konsumenterna är konsumentprisindex för jord- bruksreglerade produkter. Priserna på såväl jordbruksreglerade livsmedel som på övriga livsmedel ökade med
Diagram 5.1 Prisutvecklingen inom jordbruket
120
PM
A
115
110
105
100
95
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06, maj |
Källa: Statens jordbruksverk 2005.
Sverige hade en negativ handelsbalans för jord- bruksvaror och livsmedel på nära 28 miljarder kronor 2005, dvs. importen var större än expor- ten.
Sverige importerade jordbruksvaror och livs- medel för nästan 63 miljarder kronor under 2005, vilket innebär en ökning med ca 10 pro-
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
cent i löpande priser. Av dessa 63 miljarder avsåg 38,5 miljarder förädlade livsmedel. Jordbruks- varor och livsmedel stod för 7,6 procent av den totala importen. Importen kom till ca 70 procent från andra
Även exporten av jordbruksvaror och livs- medel ökade under 2005. I löpande priser var exportökningen 13 procent jämfört med 2004 och uppgick 2005 till nästan 35 miljarder kronor. Av dessa kom 23 miljarder kronor från förädlade livsmedel. Jordbruksvaror och livsmedel repre- senterar 3,6 procent av den totala exporten. Nära 67 procent av exporten gick till länder inom EU, varav cirka en tiondel gick till de nya medlems- staterna. De för Sverige viktigaste export- länderna är Danmark, Finland, Tyskland och Frankrike. De mest betydelsefulla jordbruks- varorna och livsmedlen som exporterades till- hörde kategorierna drycker (främst starksprit), spannmål och spannmålsprodukter samt fisk, kräft- och blötdjur. Utanför EU är Sveriges vik- tigaste exportmarknader för jordbruksvaror och livsmedel USA och Norge.
Sammantaget visar nämnda indikatorer för- ändringar som pekar mot en strukturrationa- lisering till allt större och mer effektiva gårdar. De visar att jordbruket anpassar sig till krav på lönsamhet och att företagen anpassar sig alltmer till marknadens villkor.
Jordbruksadministrationen
EU:s jordbrukspolitik reglerar bl.a. tidsplanen för utbetalningar av jordbruksstöden. Om ut- betalningar inte sker enligt regelverket kan EU besluta om finansiella korrigeringar som innebär att medlemsstaterna erhåller mindre stöd från EU. Sverige har inte fått några finansiella korri- geringar för överskridna tidsgränser för utbetal- ningar under perioden
Växtskydd och utsäde
Det fytosanitära läget är i stort sett gott. Riskerna för introduktion av allvarliga skade-
67
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
görare på en allt större inre marknad behöver mötas med ett ökat antal slumpmässiga eller riktade marknadskontroller parat med ökad medvetenhet från odling och handel. Genom
Europeiska kommissionens lagstiftnings- förslag rörande oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierat utsäde i traditionella sorter som låtit vänta på sig många år har ännu inte presenterats.
Växtgenetiska resurser
Det resultat som nåddes i juni i Madrid i FAO- förhandlingen innebär att ett standardiserat materialöverföringsavtal för växtgenetiska resur- ser har antagits, där bl.a. den monetära vinst- delningen regleras. Av nettovinsten hos de företag som använder standardavtalet skall 1,1 procent gå tillbaka till det multilaterala systemet för att användas för syften i linje med fördraget.
En budget och arbetsplan för det sekretariat som skall sättas upp antogs. Dessutom antogs procedurregler och finansiella regler för arbetet samt en finansieringsstrategi, dvs. en strategi för hur ytterligare resurser skall kunna komma syftena i fördraget till godo och hur de skall användas.
Nationellt har arbetet inom Programmet för odlad mångfald haft fokus på inventering bl.a. genom offentliga upprop för att kartlägga tidi- gare okända sorter av perenner, träd och buskar, rosor, frukt och bär samt fröförökade sorter. Svensk kulturväxtdatabas (SKUD) finns numera tillgänglig för externa användare och har upp- märksammats i fackpress.
5.6.2.2 Fiske
Fiskresurser och förvaltningsåtgärder
Torsken i Östersjön delas upp i två bestånd, det östra (öster om Bornholm) och det västra. Situationen är fortfarande allvarlig för de två torskbestånden och särskilt för det östra bestån- det. Dess storlek ligger enligt ICES långt under en biologiskt säker nivå. Andelen icke rappor- terade eller olagliga fångster, som enligt ICES
kan vara 40 procent av den totala mängd torsk som landas, är ett hot mot en framgångsrik för- valtning.
Beståndssituationen har i flera fall medfört lägre total tillåten fångst (TAC). Besluten kompletteras med hårdare kontrollbestämmel- ser. Beträffande torsken i Östersjön arbetade Sverige för att få ner fångsterna i det östra beståndet. Resultatet av ministerrådets beslut i december 2005 blev dock att denna sattes långt över den av ICES rekommenderade nivån. För fisket i Kattegatt pågår förberedelser för ett försök med ett fiske som helt regleras genom begränsning av fiskeansträngningen i stället för med kvoter. Detta försök kan få stor betydelse för den framtida fiskeriförvaltningen, både för andra fisken och för andra områden. Kommis- sionen har för avsikt att styra förvaltningen mot mer effortbegränsad reglering men det finns trots det anledning att behålla någon form av
Arbetet med en nationell förvaltningsplan för ål har påbörjats under 2006 mot bakgrund av att kommissionen har lagt ett förslag om förvalt- ningen av den europeiska ålen. Förhandlingar om förslaget pågår. I förhandlingarna har Sverige fått gehör för betydelsen av att regleringarna måste avse även marina kustområden och inte bara sötvatten. Det huvudsakliga ålfisket i Sverige sker i kustområdena.
Av rådsslutsatser från 2004 om EU:s fiskeri- avtal med tredje land, s.k. partnerskapsavtal, framgår att nivån på de avgifter som redarna skall betala för att bedriva fiskeverksamhet skall vara rättvis, balanserad och
Beståndsutvecklingen för vildlax i älvarna i Östersjöområdet är positiv men ännu ej tillfreds- ställande. De stora älvarna har eller har goda för- utsättningar att uppnå produktionen 50 procent av det teoretiskt möjliga före 2010, som är målet
68
för ”Aktionsplanen för lax”. Förutsättningarna är sämre i de små skogsälvarna.
Fiskeriverket har analyserat den genetiska variationen hos flera kust- och havsfiskarter och funnit att vissa arter inte behöver förvaltas eller skyddas lokalt medan andra måste förvaltas och skyddas på ett betydligt mer finskaligt sätt. Fiskeriverket har vidare under året utökat kunskapen om de flesta fiskarter. Resultaten från bl.a. Gullmarsfjorden visar exempelvis att begränsningar i trål- och notfiske väsentligt för- bättrar bestånden av flera torskfiskar.
Kustfiskebestånden i stora delar av egentliga Östersjöns yttre skärgårdsområden är drabbade av rekryteringsskador, främst hos gädda och abborre. Projekt relaterade till problemet har initierats. Den tidigare regeringen har gett Fiskeriverket i uppdrag att tillse att det inom fiskeriförvaltning och fiskevård i ökad utsträck- ning tas hänsyn till fisketurism, fiskeföretagande och fritidsfiskets behov.
Miljömålsarbetet har under senare år fått en ökad betydelse i Fiskeriverkets arbete. Under miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård har arbetet med delmålet ”uttag av fisk” varit särskilt prioriterat.
Miljömålsarbetet med att minska bifångsterna inom fisket karaktäriseras av skilda problem- ställningar för olika fisken. Förutom kartlägg- ning av bifångsternas sammansättning och kvantiteter ingår även andra projekt som syftar till förbättrade åtgärder.
Det nationella arbetet med både art- och storleksselektiva redskap har varit framgångsrikt. Den tidigare utvecklade
I samband med Nordsjökonferensen 2006 antogs en deklaration där ministrarna enades om att införa miljökonsekvensbeskrivningar för nya fiskemetoder, att minska bifångsterna av bl.a. tumlare och säl och att genomföra ett pilot- projekt med fiskedagar i Kattegatt. I syfte att minimera utkasten av fisk antogs som ett första steg ett förbud mot att kasta fisk överbord som i enlighet med EU:s regler får landas. Ministrarna enades även om åtgärder för att minska det ille- gala fisket genom en förbättrad kontroll, sträng- are sanktionssystem samt ett nätverk för sam-
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
arbete mellan åklagare på fiskesidan i länderna runt Nordsjön.
Fiskerikontroll
Svenskt fiske hade under 2005 tillgång till ca 50 nationella kvoter, av vilka ett flertal var upp- delade i underkvoter. Fiskeriverket följer konti- nuerligt upp status beträffande fiskekvoterna och andra fiskemöjligheter som Sverige har till- delats. Försiktighetsstopp övervägs rutinmässigt när nyttjandegraden av en kvot når 90 procent för att undvika överskridande av kvoten. Under 2005 stoppade Fiskeriverket fiske på cirka tio olika kvoter då dessa bedömts vara i det när- maste fullt nyttjade.
Under 2005 överskreds inte några fiskekvoter och inte heller några av de för Sverige gällande begränsningar av fiskeansträngningarna. De vid- tagna uppföljningsåtgärderna har verksamt bidragit till resultatet som ligger i linje med den tidigare regeringens mål.
Kommissionen följer årligen upp medlems- staternas förmåga att uppfylla sina skyldigheter för rapportering av statistik enligt gällande EG- förordningar som fångstrapportering, rapporte- ring av fiskeansträngningar m.m. Av uppfölj- ningen för 2005 framgår att Sverige är en av de två medlemsstater som helt har lyckats uppfylla de uppställda rapporteringskraven för fångster och fiskeansträngningar.
Kustbevakningen har under året bedrivit fiskeriövervakning, tillsyn och kontroll till sjöss och i hamnar. Kontrollen har bedrivits med fartyg, flyg och bilar. Kustbevakningen har under 2005 utfört 646 bordningar till sjöss, 1 727 landningskontroller och 1 401 kvalitetskontrol- ler. Under året har 285 landningar slumpmässigt valts ut för provtagning för att fastställa artsam- mansättningen i osorterade landningar. Vid 25 av dessa har Kustbevakningen inte kunna skicka någon enhet för att kontrollera landningen. Huvudorsaken till detta var annan högre priori- terad verksamhet så som räddningstjänst och brådskande brottsutredningar. Kustbevakning- ens kontroll av landningar samt provtagning för att säkerställa artsammansättning och landad kvantitet bedöms ha bidragit till att målet att säkerställa att fiskekvoter inte överskrids har uppfyllts.
Under året har Kustbevakningen prioriterat kontrollen av yrkesfisket. Fiskeriövervakningen
69
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
har inriktats utifrån dels en riskanalys, dels i enlighet med EU:s krav. Riskanalys innebär att riktade kontroller har styrts mot sådana objekt eller företeelser där sannolikheten för brott mot regelverket liksom konsekvenserna av eventuella brott är hög. Kustbevakningen har under året genomfört totalt 22 450 kontrollåtgärder, varav 284 resulterat i rapporter. Enligt myndighetens bedömning har man under 2005 i huvudsak uppnått de kvantitativa målen för landnings- kontrollen. Bedömningen är att myndighetens kontroller med några få undantag uppfyller de krav som ställts upp i samråd med Fiskeriverket.
Utredningen om den svenska fiskerikontrol- len (SOU 2005:27), som lämnade sitt betän- kande i mars 2005, konstaterade att den svenska fiskerikontrollen i stort sett fungerar väl men att det finns delar av kontrollapparaten som kan utvecklas ytterligare. Ansvaret för landnings- och kvalitetskontroller flyttas från Kustbevak- ningen till Fiskeriverket fr.o.m. den 1 januari 2007.
Strukturpolitik
En bristande investeringsvilja inom fiskeri- näringen, till följd av försämrad lönsamhet inom delar av sektorn, har påverkat strukturprogram- mens genomförande. Under 2006 har dock utnyttjandegraden av tillgängliga medel förbätt- rats. En bidragande orsak till det relativt låga nyttjandet är att stödsatserna har varit lägre i pågående period än under föregående program- period och en högre egeninsats har därmed krävts vid investeringar. Reformen av GFP har under programperioden även ändrat förutsätt- ningarna och inriktningen av stödet. I den nya grundförordningen har målet att uppnå en större överensstämmelse mellan fiskeflottans kapacitet och de befintliga fiskemöjligheterna, prioriterats. Möjligheterna till att lämna investeringsstöd till fiskeflottan har därmed begränsats och stöd får inte beviljas för någon åtgärd som ökar ett fartygs fångstmöjligheter.
Indikatorn för detta område är genomföran- detakten för fiskeprogrammen och mäter strukturåtgärdernas omfattning. Se diagram 5.2. Strukturprogrammens genomförandegrad, sett från beviljade medel, har ökat under 2005 jäm- fört med tidigare år, främst gäller detta för program utanför Mål
regionen är genomförandetakten, sett från beviljade medel, och ansökningar om stöd fort- farande lågt i förhållande till de medel som finns tillgängliga från Fonden för fiskets utveckling (FFU).
Diagram 5.2 Andel beviljade medel av strukturprogrammet
(FFU) för olika stödområden
100% |
|
|
|
|
|
90% |
|
|
Mål 1 Norra Norrland |
||
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
80% |
|
|
Mål 1 Södra Skogslänsregionen |
||
|
|
||||
|
|
Utanför mål 1 |
|||
|
|
|
|||
70% |
|
|
|
|
|
60% |
|
|
|
|
|
50% |
|
|
|
|
|
40% |
|
|
|
|
|
30% |
|
|
|
|
|
20% |
|
|
|
|
|
10% |
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
2003 |
2004 |
2005 |
Såväl under 2005 som under 2006 har det, inom ramen för strukturstödet, betalats ut stöd till de fartygsägare som normalt bedriver torskfiske i Östersjön och som påverkats av de ytterligare fiskestopp som införts. Stödet avser kostnader som kvarstår när fartyget ligger vid kaj och har utgått för den tid som förflutit utöver genom- snittlig längd på fiskestopp för torsk i Östersjön.
Fiskeflottan har fortsatt att minska under 2005. SkrotningsbidragetTF3FT har dock inte i någon större utsträckning bidragit till en struktur- anpassning under 2005. Främst efterfrågas det inte på grund av att bidraget anses vara för lågt för att täcka de utestående lån m.m. som fartygs- ägaren har för fartyget.
Av diagram 5.3 framgår flottkapaciteten (fartyg med fartygstillstånd) under perioden
3T T Ersättning utgår för att hugga upp fartyg.
70
Diagram 5.3 Flottkapacitet
Antal fartyg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BT |
||||
1 850 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
46 000 |
1 800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal fartyg i svenska fiskeflottan |
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BT (Bruttonage) |
|
|
|
|
|
|
45 500 |
|||
1 750 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
1 700 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 650 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44 500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
1 600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44 000 |
1 550 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43 500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
1 500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 450 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43 000 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
|
|
|
Förslaget till Europeisk fiskerifond (EFF) har diskuterats under året och en förordning antogs på ministerrådet i juni 2006. I enlighet med
Enligt förslaget till EFF är fonden inte en strukturfond och är därmed inte en del av sammanhållningspolitiken. Det finns emellertid tydliga kopplingar till strukturfonderna och de målsättningar som har angivits för samman- hållningspolitiken. Som exempel skall prioritet ges för konvergensområdenTF4FT. EFF- förslaget har även inslag av landsbygdsutveckling, vilket kommer att kräva samordning med övriga fonder som finansierar insatser på landsbygden.
Övrigt
Fiskesekretariatet bildades 2003 och finansieras delvis med statligt stöd. Organisationens främsta syfte är att samla och sprida kunskap om för- valtningen av bestånden samt att identifiera möj- liga åtgärder för att uppnå en hållbar utveckling. Sekretariatet har valt att lägga fokus bl.a. på för- valtningen av europeisk ål. Vidare har sekretari- atet för 2005 ett tydligare fokus på bl.a. den nya rågivande kommittén för Östersjön, där Fiske- sekretariatet har tagit på sig rollen att samordna
4T T Konvergensområden är de strukturellt minst gynnade områdena inom gemenskapen. Per definition utgörs de av områden som har en BNP understigande 75 procent av genomsnittet för gemenskapen.
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
deltagandet av olika NGO
Under 2005 presenterade den regionala råd- givande nämnden för Nordsjön ett förslag om att reglera fisket i Kattegatt för att minska utkasten. Syftet är att reglera fisket enbart genom fiskeansträngningen, dvs. tillåtet antal fiskedagar och inte genom kvoter. På så sätt är all fångst tillåten att landa, vilket skall minska att fisk kastas överbord, s.k. utkast.
Under året har en referensgrupp för konsu- mentfrågor inrättats på initiativ av Fiskeriverket. Gruppen består av representanter för konsu- menterna, näringen, fiskhandlarna, restaurang- branschen, Svensk Fisk och dagligvaruhandeln samt KRAV och WWF.
Antalet yrkesfiskare minskade med 19 stycken till 1 902 stycken under
Diagram 5.4 Antalet yrkesfiskarlicenser i kombination med värdet per licens
Licenser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tkr |
|||||
2100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
48 000 |
2050 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
47 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
46 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1950 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43 000 |
1900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
42 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
41 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1850 |
|
|
|
|
|
Licenser |
|
|
|
|
|
40 000 |
||||
|
|
|
|
|
|
Tkr |
|
|
|
|
|
39 000 |
||||
1800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
38 000 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
2003 |
2004 |
2005 |
|
|
5.6.2.3 Säker och bra mat
Ett omfattande arbete har pågått under ett antal år på
71
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
ordningar som gäller direkt i varje medlemsstat. Några parallella nationella bestämmelser är inte tillåtna och därför har en fullständig översyn av det svenska regelverket varit nödvändig. Föränd- ringar har gjorts i lagar, regeringsförordningar och myndighetsföreskrifter för att ta bort dubbelregleringar och för att anpassa författ- ningarnas struktur och nationella komplette- rande bestämmelser till
Förutom anpassning av det nationella regel- verket har även en omfattande utbildning av inspektörer i kommunerna skett i Livsmedels- verkets regi. Livsmedelsverket har också bistått olika branschorganisationer i arbetet med att ta fram branschriktlinjer till stöd för företagen när det gäller att uppfylla det nya regelverket.
Säker mat
Större delen av livsmedelskontrollen i Sverige bedrivs av kommunerna. Vissa större objekt och objekt med viss verksamhet kontrolleras, i enlig- het med livsmedelsförordningen, av Livsmedels- verket. Verket har även ansvar för att samordna, stödja och leda kommunerna i deras livsmedels- kontroll. Livsmedelsverket ansvarar även för köttkontrollen vid landets slakterier.
Effektiviteten i kontrollen har förbättrats tack vare fortsatt utökad användning av datorbase- rade inspektioner. Användandet av detta metod- stöd har ökat likvärdigheten i många av kontrol- lerna, dock är fortfarande skillnaderna i kontrollerna mellan olika kommuner ett problem som påtalas av Livsmedelsverket.
Indikator 1 Mikrobiologisk säkerhet som tagits fram av Livsmedelsverket användes för första gången 2005 och därför finns inte några resultat från tidigare år att jämföra med. Indika- torn består av andelen allvarliga avvikelser obser- verade vid kommunernas datorbaserade inspek- tioner i restauranger och storhushåll. Andelen allvarliga avvikelser, en avvikelse inom ett för livsmedelssäkerheten kritiskt område, i landet
som helhet för alla utvalda kontrollpunkter var 20 procent.
Indikator 2 Kemisk säkerhet är också ny och värdet för 2005 kommer att bli utgångspunkten för framtida jämförelser. Denna indikator består av medelintaget av akrylamid framräknat genom mätningar av akrylamidhalten i de livsmedel som är viktigast för intaget sammanvägda med konsumtionen av dessa livsmedel. För 2005 blir indikatorns värde 21 mikrogram per dag för en vuxen normalkonsument.
Bra matvanor och konsumenters möjligheter att göra medvetna val
Livsmedelsverket har under 2005 undersökt konsumtionsvanorna gällande ett antal livsmedel hos ett urval av befolkningen mellan 16 och 80 år. De ställda frågorna avsåg bl.a. konsumtion av frukt, grönsaker, grovt bröd, godis, kaffebröd och typ av matfett. Endast ett fåtal (en procent) följer kontinuerligt de fyra viktigaste kostråden gällande frukt, fisk, fullkorn och fettyper,
Indikator 3 Bra matvanor har Livsmedels- verket definierat som ett sammanvägt index i vilket ingår ett antal aspekter såsom kostens näringsmässiga kvalitet, konsumtionsfrekvens och hur väl kosten överensstämmer med Livs- medelsverkets kostråd. Det är första gången som denna sammanvägning görs och därför är indexet enbart preliminärt men för 2005 ger resultatet ett medianvärde på 6 för kvinnor och 5 för män med ett maxvärde på 12. Kvinnors matvanor stämmer således bättre överens med de av Livsmedelsverket uppsatta kostråden.
Indikator 4 Förståelse av livsmedelsmärkning. För att konsumenterna skall kunna göra medvetna val är det viktigt att livsmedelshanter- ingen är redlig och att konsumenterna förstår den information som lämnas på livsmedelsför- packningarna, dvs. det som kallas livsmedels- märkning. Hur väl konsumenterna förstår vikti- gare märkningsuppgifter har mätts av Livsmedelsverket. I undersökningen uppgår
72
andelen korrekt identifierade märkningsupp- gifter till 71 procent.
5.6.3Analys och slutsatser
5.6.3.1Jordbruk
Utvecklingen i Sverige
I samband med gårdsstödsreformen kommer uppfyllandet av målet att produktionen skall spegla konsumenternas efterfrågan att förbätt- ras. Det svenska jordbruket får med hjälp av reformeringen av den gemensamma jordbruks- politiken större möjligheter att anpassa sig efter det övergripande målet.
Markpriserna har ökat kontinuerligt sedan Sverige gick med i EU. Den låga räntenivån till- sammans med gällande stödnivå kan vara en för- klaring till ökade markpriser då investerings- kostnaden kan förbli densamma trots högre markpriser. Samtidigt visar de ökade mark- priserna att många jordbrukare utifrån lönsam- hetskalkyler och framtida förväntningar anser att det är skäligt att investera. Strukturomvand- lingen har resulterat i färre men större jord- bruksföretag och som följd av det en mer kon- kurrenskraftig jordbrukssektor.
Kvotutnyttjandet skiljer sig mellan kvot- grupper. En hög utnyttjandegrad av produk- tionskvoterna kan ses som en indikator på att lönsamheten inom det svenska jordbruket är till- räckligt god för att upprätthålla tillåten produk- tion. Kvotutnyttjandet har varit och är relativt högt. Produktionen av fågelkött, griskött och ägg omfattas inte av några kvoter och uppvisar olika produktionstrender. Produktionen av griskött har på grund av bl.a. svåra svängningar i prisbilden minskat sedan 1998. Produktionen av fågelkött ökade under 2005. Äggproduktionen har minskat de senaste åren, sannolikt bl.a. till följd av omställningen från traditionella burar till inredda burar eller frigående höns. Andra orsaker är en viss nationell överproduktion samt att konkurrensen från den nederländska mark- naden har ökat. Den uppåtgående trenden i odlingen av spannmål som kunde konstateras de första åren efter
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Jordbrukspolitikens effekt för konsumenterna kan mätas i priser, även om denna indikator bara mäter en begränsad del av hur jordbrukspoliti- ken påverkar konsumenterna. Priserna på såväl jordbruksreglerade livsmedel som övriga livs- medel ökade med
Antalet företag med svin, får och höns minskar. Sedan 1995 har antalet företag med höns minskat med 49 procent och antalet företag med får har minskat med 24 procent. Den kraf- tigaste procentuella minskningen under perioden uppvisar företagen med svin, vilka har minskat med 74 procent och uppgick 2005 till 2 794 företag. Det kan till viss del förklaras av att avräkningspriset för svin har varierat mycket under de senaste åren. Avräkningspriset på nötkött har ökat sedan 2004. Priset på ägg har efter en stark uppgång under 2003 sjunkit till relativt låga nivåer under 2005. Under första halvan av 2006 har priset stigit. Förändringar i avräkningspriset ger en indikation på förutsätt- ningar för lönsamhet i jordbruksföretagen. I diagram 5.5 visas utvecklingen mellan 2000 och 2006. År 2006 visas endast månaden maj.
Diagram 5.5 Index över prisutvecklingen för vissa animaliska produkter sedan 2000
115 |
Spannmål |
|
|
Nöt |
|
110 |
Svin |
|
Ägg |
||
|
||
105 |
Mjölk |
|
|
100
95
90
85
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06, maj |
Källa: Statens jordbruksverk 2006.
Handelsbalansen, skillnaden mellan export och import, är negativ för jordbruksvaror och livs- medel. Det innebär att Sveriges import är större än exporten. Handelsunderskottet för jord- bruksvaror och livsmedel låg 2005 på nära 28 miljarder kronor. Sedan 1995 har handels- underskotten ökat med 69 procent. Importen av kött och mejeriprodukter har ökat betydligt på senare år.
73
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Statistik visar samtidigt att livsmedelsexporten har ökat med ca 250 procent i nominella termer sedan året före det svenska
Jordbrukets konkurrenskraft
I och med den genomförda jordbruksreformen med frikopplade stöd får konkurrensvillkoren en ökad betydelse. På sikt förväntas även konkur- renstrycket att öka från länder utanför EU i takt med att produktionen i dessa länder utvecklas. Samtidigt kan det förväntas ytterligare liberali- sering av världshandeln.
Den nu genomförda jordbruksreformen inne- bär att svenskt jordbruk står inför stora ut- maningar. Som en följd av att den direkta produktionskopplingen har tagits bort från stora delar av stödsystemet kommer den relativa lön- samheten att förändras. Vissa tendenser av jord- bruksreformen går att utläsa såsom att spann- målsodlingen minskar och att vallodlingen ökar, en effekt som förstärks som en följd av det införda vallstödet. Att effekterna med förväntad minskad produktion inte får omedelbart genom- slag i animalieproduktionen kan förklaras med en naturlig tröghet i jordbruket, dvs. att det tar tid att ställa om till en ny reform samt att refor- men inte får fullt genomslag innan samtliga direktstöd är frikopplade. Strukturomvandlingen mot allt större besättningar fortsätter när det gäller mjölkproduktionen. Antalet företag med mjölkkor minskar samtidigt som den genom- snittliga besättningsstorleken ökar. En mot- svarande strukturomvandling pågår även i andra medlemsländer i EU.
Det ökade trycket på att minska kostnaderna i jordbruket kommer sannolikt att leda till att takten i strukturrationaliseringen ökar. Sverige kommer att få fler större och specialiserade företag som arbetar med kommersiell livs- medelsproduktion och som i många fall också är inriktade på export. För att dessa företag skall
vara framgångsrika krävs det att de är konkur- renskraftiga inte bara mot andra producenter inom EU utan även mot en alltmer effektiv produktion i länder utanför EU. Samtidigt inne- bär frikopplingen större frihet för jordbrukarna att ändra sin produktion och reagera på markna- dens krav utan att förlora sitt stöd. Därigenom kommer jordbrukarna att på sikt bli mindre beroende av stödsystemen. På lite längre sikt kan reformen ge möjligheter till ökad lönsamhet i jordbruket. En utveckling mot fler mindre deltidsjordbruk med ett ökat inslag av diversifie- ring vid sidan om de större specialiserade före- tagen är en möjlig framtidsutsikt som också kan innebära en positiv utveckling av landsbygden som helhet. Det kan röra sig om kompletterande sysselsättningar såsom småskalig livsmedels- förädling, turism och hästhållning.
De borttagna produktionsstöden innebär att skatter och avgifter på produktionsmedel får en större betydelse för produktionens omfattning än tidigare. Detta eftersom jordbruksstöden inte längre bör inkluderas då brukaren fattar beslut om eventuell produktion. Dieselskatten har mer än halverats för jordbruket, skogsbruket och vattenbruket. Denna sänkning, samt de sedan tidigare nedsatta skattenivåerna för eldningsolja och el, samt fordonsskattebefrielse för jord- brukstraktorer på den egna gården har stor bety- delse för prisutvecklingen på produktionsmedel. Under 2006 sker en återföring av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel med 373 miljoner kronor till verksamheter som främjar en hållbar utveckling av svenskt jordbruk samt bidrar till att konkurrens- och tillväxtförmågan stärks.
Livsmedelsindustrins förmåga att marknads- föra och sälja i Sverige producerade jordbruks- råvaror och livsmedel på export samt förmågan att kunna konkurrera med import är viktig för jordbrukets konkurrenskraft.
Den svenska livsmedelsproduktionen karaktä- riseras av säker mat, god djuromsorg och miljö- hänsyn. Det innebär i vissa fall ökade produk- tionskostnader. En förutsättning för att detta inte skall påverka konkurrenskraften är att dessa betingelser värderas till minst lika mycket som merkostnaderna av konsumenterna.
Den gemensamma jordbrukspolitiken och konsekvenserna av jordbruksreformen kommer att följas upp. Behovet av ett gediget underlag inför svenska ställningstaganden för fortsatta
74
reformer av den gemensamma jordbrukspoliti- ken kommer att vara stort.
Odling av hampa
Riksdagen ombad den tidigare regeringen i ett tillkännagivande i mars 2004 att pröva möjlig- heterna att godkänna odling av hampa för
En rapport har i samråd med berörda depar- tement tagits fram inom Jordbruksdepartemen- tet under 2004/05. I rapporten föreslås att Sverige bör ompröva beslutet att undanta odling av hampa som energigröda.
I samband med reformen av marknads- ordningen för fiberväxter, lin och hampa, har hampa som odlas även för annan industriell användning än fiberändamål blivit stödberättigad till gårdsstöd fr.o.m. januari 2007 enligt rådets förordning (EG) nr 1782/2003. Beslutet har tagits vid Jordbruksrådet den 19 juni 2006, förordning (EG) nr 983/2006.
Mot bakgrund av den interna rapporten och den nyligen genomförda förändringen av EG- regelverket samt efter beredning av kontroll- behov, resursbehov och ansvarsfördelning mellan myndigheter är regeringens slutsats den att energigrödepremie för odling av hampa bör beviljas svenska producenter fr.o.m. 2007. Därigenom erhåller svenska producenter av hampa samma villkor som producenter i övriga EU.
5.6.3.2 Fiske
Reformen av GFP har medfört en skärpning av politiken i syfte att uppnå ett mer uthålligt och ekosystemanpassat fiske. Fortfarande förekom- mer dock överkapacitet i fiskeflottan och över- utnyttjande av fiskbestånden m.m. Dessutom visar ICES vetenskapliga rådgivning att många av unionens fiskbestånd befinner sig utanför biolo- giskt säkra gränser. Detta gäller särskilt torsk- bestånden i Nordsjön och Östersjön. En positiv utveckling har dock skett för framför allt skarp- sill men även för lax i Östersjön och för sill i Nordsjön.
Införandet av den nya gemensamma fiskeri- politiken har dock gjort framsteg om än i relativt
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
långsam takt. Flera faktorer ligger bakom denna utveckling. Vad gäller fastställandet av återhämt- ningsplaner och förvaltningsplaner har sannolikt den allvarliga beståndssituationen, särskilt för torsken, medfört att varje inskränkning i TAC:er och fiskeansträngning fått kännbara ekonomiska och sociala följder för berörd fiskerinäring. Endast tre återhämtningsplaner har hittills kunnat beslutas, för torsken i Nordsjön, inklu- sive Skagerrak och Kattegatt, för havskräfta och sydlig kummel i vattnen kring Iberiska halvön samt för tunga i Biscayabukten. För alla gäller att de har försvagats under behandlingens gång.
En ny återhämtningsplan inom gemenskapen för torskbestånden i Östersjön kommer att behandlas hösten 2006. Denna plan kommer att ersätta den förvaltningsplan som 2003 antogs inom Fiskerikommissionen för Östersjön (IBSFC). Förhandlingar pågår även om en sär- skild handlingsplan för den europeiska ålen, som rätt utformad kan bli ett viktigt led i arbetet med att rädda detta närmast utrotningshotade bestånd.
EU fäster stort vikt vid upprättandet av för- valtnings- och återhämtningsplaner. Förvalt- ningsplanerna innehåller mekanismer för att sätta TAC:er i enlighet med uppsatta mål, i första hand i form av målnivåer för fiskeri- dödlighet, dessutom syftar planerna till att upp- rätthålla stabilitet (när beståndssituationen gör det möjligt) i fisket, vilket skall gynna såväl fiskerinäringen som bestånden.
Införandet av de nya tekniska åtgärderna i Östersjön innebär bl.a. en mer bevarandeinriktad förvaltning av det östra torskbeståndet. Sam- tidigt införs det en mindre restriktiv förvaltning av det pelagiska fisket efter skarpsill och sill utan att bifångsterna av torsk riskerar att öka.
Ökad trovärdighet och tillförlitlighet för den vetenskapliga rådgivningen är centralt för att förvaltningsbeslut i enlighet med hållbart utnyttjande av bestånden.
Mot denna bakgrund är de ytterligare åtgär- derna inom GFP viktiga, bl.a. andra förvalt- ningsinstrument än kvoter som t.ex. ett försök med en övergång till fiskedagar i stället för fiske- kvoter och de ökade möjligheterna att integrera miljöskyddande åtgärder i fiskeripolitiken.
EU:s program för datainsamling innebär att grundläggande uppgifter om fisket skall samlas in. Uppgifterna, som är av stor betydelse för GFP, omfattar såväl biologiska, ekologiska och tekniska som socioekonomiska aspekter. Data-
75
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
insamlingen utgör ett ramverk för de data som ICES baserar kvotberäkningar på. En första programperiod omfattade
Även bildandet av de regionala rådgivande nämnderna (RAC) är en viktig komponent för GFP:s utveckling. Den rådgivande nämnden för Östersjön (BSRAC) har nyligen bildats och har under 2006 påbörjat sitt arbete. Denna nämnd kommer att få särskild betydelse eftersom IBSFC nu har upphört med sin verksamhet till följd av de baltiska ländernas och Polens anslut- ning till EU.
Pilotprojekten för regional samförvaltning syftar till ett utökat samrådsförfarande som är viktigt även på nationell och lokal nivå. Projek- ten kommer att avrapporteras i slutet av 2006.
Fiskbeståndens tillstånd påverkas bl.a. av ille- galt fiske. Det gäller särskilt torskbestånden i Östersjön där ICES bedömning är ett illegalt fiske motsvarande ca 40 procent av den fast- ställda kvoten. Detta ställer allt större krav på kontrollmyndigheternas förmåga att genomdriva såväl den nationella politiken som GFP. Det är uppenbart att en mer effektiv kontroll är viktig för att målen för GFP skall kunna uppnås. Genom att flytta delar av fiskerikontrollen från Kustbevakningen till Fiskeriverket kan kontrol- len förväntas bli mer effektiv. Det bör vara mest ändamålsenligt och effektivt att en och samma organisation svarar för all landbaserad fiskeri- kontroll såväl landningskontroll som övrig land- baserad kontrollverksamhet. Genom denna organisationsförändring ökar möjligheterna för en tydlig och genomsiktlig redovisning av land- baserad verksamhet i alla led. Samtidigt är det viktigt att samarbetet mellan Fiskeriverket och Kustbevakningen fortsätter att fördjupas, bl.a. inom ramen för det gemensamma fiskeri- kompetenscentret.
Initiativet till att skapa ett kompetenscentrum för fiskerikontrollen i samarbete mellan Fiskeri- verket och Kustbevakningen kan förväntas effektivisera samarbetet. Det europeiska kon- trollorganet kommer att fungera som ett samordnande organ för medlemsstaternas fiske- rikontroll och därmed kommer samarbete och samverkan mellan länderna runt bl.a. Nordsjön och Östersjön på sikt att utvecklas ytterligare.
Avseende förvaltningen av fiskeflottan är det grundläggande målet att flottan skall vara i balans med tillgängliga fiskresurser. Viktiga
aspekter i dimensioneringen av flottan är den ökade effektiviteten som blir följden av moder- nisering, regionala aspekter och möjligheterna att bedriva ett miljömässigt riktigt fiske.
Inom strukturpolitiken kommer program- perioden för Fonden för fiskets utveckling (FFU) att avslutas. En ny programperiod för den Europeiska fiskerifonden (EFF) kommer att starta under 2007.
I den av riksdagen antagna miljömålsproposi- tionen redovisas miljökvalitetsmålen och de åtgärder som inriktas mot att bl.a. nå delmålen under Levande sjöar och vattendrag. Åtgärderna gäller bl.a. skydd av värdefulla områden, förbätt- rad samordning av restaurerings- och bevarande- arbete, för att bl. a. främja fria vandringsvägar för fisk, utsättning av fisk och bevarande av hotade arter.
För miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård krävs enligt Miljö- målsrådets rapport ytterligare åtgärder för att nå målen. I det framtida arbetet är det enligt rådet viktigt att fokusera på det samlade marina bevarandearbetet och säkerställa att ändamåls- enliga skyddsformer används. Uttag av fisk är det centrala delmålet ur fiskets synvinkel och det är angeläget att fiskeridödligheten och kvoterna baseras på de vetenskapliga råden och att kontrollen säkerställer att antagna regler följs.
De fiskevårdsinsatser som genomförs inne- fattar bl.a. planer för fritidsfiskets statistik, restaurering av fiskbestånd och habitat samt vattenbruk. Detta kopplar tydligt till miljö- kvalitetsmålen.
Nutek presenterade våren 2006 en samman- ställning av företagarens administrativa kost- nader för att upprätta, lagra eller överföra infor- mation eller uppgifter som föranletts av krav i lagar, förordningar, myndigheters föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd på
76
5.6.3.3 Säker och bra mat
De indikatorer som tagits fram för att mäta mål- uppfyllelsen är alla nya och därför går det inte att detta första år dra några entydiga slutsatser om vad de visar. En viktig faktor är också att olika aktörer samspelar. Som det tydliggjorts i den nya lagstiftningen så är det företagen som är ansva- riga för att de livsmedel som de hanterar är säkra. Det är samtidigt den enskilde konsumenten som slutgiltigt avgör vad hon eller han äter.
Under en lång rad av år har gemensamma EG- regler utvecklats för att minska de kemiska riskerna i livsmedel. En grundregel i livs- medelslagstiftningen är att alla livsmedel skall vara säkra för att få släppas ut på marknaden. Trots det förekommer handel som inger oro. Det gäller t.ex. vissa örter och prestations- höjande preparat. I många fall är inte hälso- effekterna utredda och i andra fall finns det skäl att anta att det är hälsofarliga produkter som säljs.
Matvanor förändras långsamt men vissa för- bättringar under de senare åren har skett. Enligt tillgänglig statistik över den totala konsumtionen av livsmedel i Sverige så ökar denna för frukt och grönt. Det krävs dock ytterligare förbättringar om trenden med ökande förekomst av övervikt och fetma skall brytas.
5.7Revisionens iakttagelser
Samtliga årsredovisningar för myndigheterna inom politikområdet, med ett undantag, har av Riksrevisionen bedömts vara i allt väsentligt rätt- visande.
Riksrevisionen har dock lämnat en invändning i revisionsberättelsen för Fiskeriverket. Riks- revisionen har följande invändning mot ledning- ens förvaltning:
Fiskeriverket har gjort åtaganden för kom- mande år med totalt 112 624 000 kronor av- seende anslagen 43:9 Strukturstöd till fisket m.m. och 43:10 Från
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
5.8Politikens inriktning
5.8.1Jordbruk
För att värna om den moderna landsbygden, sund och säker mat, förnybar energi och öppna landskap skall de gröna näringarna ha likvärdiga konkurrensförhållanden gentemot övriga EU. Som en del i detta skall Sverige ta till vara de möjligheter som EU:s landsbygdsprogram ger. Företagande på landsbygden kräver goda grundförutsättningar i form av en sund närings- politik och god infrastruktur. Det är viktigt med en väl definierad äganderätt och näringsfrihet. Genom att stärka den lokala och regionala konkurrenskraften skapas bättre förutsättningar för investeringar och innovationer, vilket kan förbättra och förstärka tillväxtpotentialen i hela landet. Regeringen eftersträvar en jordbruks- politik som främjar konkurrenskraftig produk- tion baserad på långsiktigt hållbara produk- tionsformer och som innebär högre samhällsekonomisk nytta och sänkta budget- mässiga kostnader.
Utgångspunkten i regeringens arbete med EU:s gemensamma jordbrukspolitik är de prin- ciper som presenterades i propositionen Rikt- linjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen (prop. 1997/98:142). I propositionen föreslås tre övergripande mål för regeringens arbete med att förändra jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU:
−Jordbruks- och livsmedelsföretagens pro- duktion skall styras av konsumenternas efterfrågan.
−Produktionen skall vara långsiktigt hållbar både ur ekologiska och ekonomiska utgångspunkter.
−EU skall medverka till global livsmedels- säkerhet, bl.a. genom att hävda frihandelns principer även på jordbruks- och livsmedels- området.
Reformbehoven av den gemensamma jord- brukspolitiken (GJP) är trots genomförda för- ändringar uppenbara då budgetkostnaderna är stora, konsumentpriserna till vissa delar är höga samtidigt som det sker en viss överproduktion och byråkratin är omfattande.
Inför den s.k. hälsokontrollen av den senaste genomförda jordbruksreformen (MTR) avser
77
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
regeringen återkomma med överväganden hur översynen av den gemensamma jordbrukspoliti- ken (GJP) bör genomföras.
Internationell handel
Även internationellt finns ett tryck på att EU bör reformera sin jordbrukspolitik, beroende på den negativa påverkan som politiken anses ha på världshandeln med jordbruksprodukter. För- handlingar inom ramen för den s.k. Doharundan har nu pågått i fem år.
Förhandlingsåret 2005 avslutades med ett ministermöte i Hongkong. Trots begränsade resultat får mötet ändå ses som en framgång mot bakgrund av det svåra förhandlingsklimatet. Den viktigaste frågan var att 2013 slogs fast som slut- datum för utfasning av exportsubventioner. I slutet av juli 2006 bröt förhandlingarna dock samman på nytt och därmed har WTO kastats in i den särklass största krisen under förhandlings- perioden. Sammanbrottet berodde i huvudsak på att de viktigaste parterna med USA och EU i spetsen inte har kunnat komma överens på jord- bruksområdet om vilka sänkningar som främst USA förväntas göra på interna stöd och vilken motprestation som andra länder kan erbjuda i form av ökat marknadstillträde.
Sverige skall vara ett av de länder inom EU som driver på för fortsatta handelslibera- liseringar på jordbruksområdet och en genom- gripande reformering av EU:s jordbrukspolitik. För Sverige är det prioriterat att
Jordbrukets konkurrenskraft
En av regeringens ambitioner är att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Näringen skall ha likvärdiga konkurrensförhållanden i för- hållande till jordbruket i övriga EU. Regeringen
avser att återkomma med förslag till hur kon- kurrensförutsättningarna i näringen kan förbätt- ras. På en gemensam
Regeringens övergripande arbete för att för- bättra företagsklimatet och göra det mer lönsamt att driva företag gagnar också företag inom de gröna näringarna.
Regeringen avser, i syfte att förbättra möjlig- heterna till tidsbegränsade anställningar, att åter- komma med förslag till förändringar i de av riks- dagen antagna reglerna. Dessa regler försvårar bl.a. för företag verksamma inom de gröna näringarna att ha visstidsanställd personal.
De svenska regelverken fyller sina respektive syften men det finns alltid möjligheter till för- bättringar av regelverken. Det pågår därför ett förenklingsarbete både inom Regeringskansliet och vid de myndigheter som berör jordbruks- näringen. Detta arbete är angeläget och behöver intensifieras. Nutek presenterade under 2006 en sammanställning av företagens administrativa kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranletts av krav i lagar, förordningar, myndigheters före- skrifter eller anvisningar i allmänna råd på jord-
Den genomförda reformen med frikopplade stöd innebär en stor utmaning för det svenska jordbruket. För att nå framgång gäller det att vara lyhörd för konsumenternas krav och ta till vara de mervärden som en hållbar produktion ger upphov till. Huvudansvaret för detta ligger hos näringen men regeringen har för avsikt att aktivt stödja näringen i detta arbete.
78
Flera faktorer medför ökade behov av förny- bar energi. Den tidigare regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppgift att analysera det svenska jordbrukets förutsättningar som produ- cent av bioenergi (dir. 2005:85 och dir. 2006:56). Analysen skall ske ur både ett samhällsekono- miskt och ett företagsekonomiskt perspektiv. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 28 februari 2007.
Enligt regeringens mening behövs ett tydligt regelverk för odling av genmodifierade organis- mer (GMO) för att möjliggöra samexistens mellan alla tillåtna odlingsformer. Jordbruks- verket redovisade i december 2005 ett uppdrag med förslag på odlingsregler för
Den tidigare regeringen tillsatte i april 2006 en särskild utredare med uppdrag att analysera och lämna förslag, bl.a. vad gäller ansvarsfrågor mellan odlare av
Fiske
Ett viktigt steg i utvecklingen av GFP är att framtida insatser skall grundas på strategiska planer. Dessa syftar till att ge en heltäckande bild av förhållandena inom fisket. De skall på detta sätt ge en möjlighet att kombinera de ekono- miska insatserna under kommande struktur- period
För att säkerställa beståndens förnyelse är det nödvändigt att förhindra överfiske och illegalt fiske. Fiskerikontroll utgör i detta sammanhang en viktig del av den ansvarsfulla hushållningen med fiskresurserna. Landnings- och kvalitets- kontrollen förs från Kustbevakningen till Fiske- riverket fr.o.m. den 1 januari 2007.
Sveriges linje i de internationella förhandling- arna angående fiskekvoter skall vara i enlighet med den biologiska rådgivningen från ICES. Kvaliteten på den vetenskapliga rådgivningen är därför avgörande för en ändamålsenlig fiskeri- förvaltning. Sverige arbetar kontinuerligt för en förbättring och förstärkning av ICES. Viktigt är även EU:s program för datainsamling som infördes 2000, vilket innebär att grundläggande uppgifter om fisket skall samlas in. Uppgifterna,
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
som är av stor betydelse för GFP, omfattar såväl biologiska, ekologiska och tekniska som socio- ekonomiska aspekter.
Inrättandet av regionala rådgivande nämnder är av betydelse för den framtida fiskeriförvalt- ningen och att inrättandet av en nämnd för Östersjön är av särskild betydelse för det svenska fisket. Regeringen anser att verksam- heten inom de regionala rådgivande nämnderna är viktig.
Havsmiljöutredningen (dir. 2006:87) kommer bl.a. att se över hur den marina forskningen i Sverige är organiserad. Regeringen avser att åter- komma i frågan.
Vidare har två utredningar tillsatts. En utred- ning rörande en översyn av fiskelagen så att den i större utsträckning bygger på miljöhänsyn och hållbart nyttjande och en utredning rörande sanktionsreglerna för lagöverträdelser inom fisket i syfte att uppnå snabba, effektiva och kraftfulla åtgärder. För den sistnämnda avser regeringen att återkomma med tilläggsdirektiv som beaktar behovet av regelförenklingar och ett balanserat nyttjande av sanktioner.
I arbetet med ett hållbart fiske ingår sektorns miljöfrågor som en betydelsefull del. Utgångs- punkten i detta arbete är de av riksdagen beslu- tade nationella miljökvalitetsmålen (prop. 2004/05:150) men också av beslut som fattas av EU:s ministerråd.
Av de 16 miljökvalitetsmål med delmål som behandlas berörs fiskesektorn särskilt av ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” och ”Levande sjöar och vattendrag”. Skärpningar har gjorts av delmålen i jämförelse med riksdagens beslut 2001, bl.a. vad gäller skyddade områden, hotade arter, minskning av bifångster, anpass- ning av uttag av fisk, utsättningar m.m.
Regeringen avser att se över det statliga bidra- get till Fiskesekretariatet.
Säker och bra mat
Sverige har under en följd av år varit pådrivande i den stora översynen av det gemensamma EG- regelverket på livsmedelsområdet. Detta arbete har i princip slutförts på
En aspekt av konsumenternas förmåga att göra medvetna val berör behovet av korrekt
79
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
märkning. Det regelverk som finns på området ställer tydliga krav på märkningen av förpack- ningarna. De olika koder med t.ex. anläggnings- nummer som finns på förpackningarna i enlighet med hygienbestämmelserna har ibland tolkats som ursprungsland för ingredienserna. Kommu- nernas tillsyn har visat att märkningen av livs- medel inte alltid är korrekt eller entydig.
Problematiken med ökad förekomst av över- vikt och fetma och därtill relaterade följd- sjukdomar i befolkningen leder till omfattande och ökande kostnader för samhället och för enskilda individer. Ett omfattande förarbete avseende kunskapsinsamling och utarbetande av verktyg har pågått hos myndigheterna i flera år.
Det arbete som görs inom ramen för Codex Alimentarius, FAO:s och WHO:s gemensamma livsmedelsstandardiseringsorgan, får allt större betydelse. Bestämmelser, utformade i Codex Alimentarius, är frivilliga att följa för de olika medlemsländerna men vill man hävda t.ex. strängare hälsokrav måste detta kunna motiveras vetenskapligt. I annat fall finns risken att man i en
5.9Budgetförslag
5.9.143:1 Statens jordbruksverk
Tabell 5.7 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
333 109 |
|
P |
sparande |
43 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
327 510 |
1 |
|
prognos |
335 060 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
322 284 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
324 439 |
2 |
|
|
|
P |
P |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
331 352 |
3 |
|
|
|
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP319 160 tkr i 2007 års prisnivå.
3P MotsvararP319 160 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget belastas med Statens Jordbruksverks förvaltningskostnader, länsstyrelsernas kostna- der för à jourföring av blockdatabasen, Tull- verkets särkostnader för exportbidragskontroller
m.m.Jordbruksverket skall medverka till en korrekt tillämpning av EU:s regelverk så att finansiella korrigeringar undviks. Jordbruks- verket är fondkoordinator för
det enda ackrediterade utbetalningstället för EU- stöd finansierade av garantifonden för jord- bruket (EGFJ) och jordbruksfonden för lands- bygdsutveckling (EJFLU).
Verket bistår regeringen och medverkar i EU- arbetet samt i internationellt arbete inom jord- bruksområdet.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 5.8 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentligrättslig |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
verksamhet |
som får |
|
(intäkt – |
|
disponeras |
|
kostnad) |
|
|
|
|
1 |
|
|
|
Djur P |
|
|
|
Utfall 2005 |
23 058 |
23 134 |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2006 |
21 214 |
26 916 |
|
|
|
|
|
Budget 2007 |
22 367 |
24 551 |
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
Djurregister P |
|
|
|
Utfall 2005 |
27 734 |
24 239 |
3 495 |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2006 |
22 358 |
24 039 |
|
|
|
|
|
Budget 2007 |
22 458 |
23 999 |
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
Växt P |
|
|
|
Utfall 2005 |
27 734 |
24 329 |
3 495 |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2006 |
22 358 |
24 039 |
|
|
|
|
|
Budget 2007 |
22 458 |
23 999 |
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
UtsädeP |
|
|
|
Utfall 2005 |
19 135 |
17 645 |
1 490 |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2006 |
19 343 |
21 277 |
|
|
|
|
|
Budget 2007 |
16 740 |
17 884 |
1P P Myndighetsuppdrag är inräknat.
Jordbruksverket uppbär och disponerar avgifter som härrör från foderkontroll, foderanlägg- ningssystem, införsel av djur, avgifter för djur- märken enligt förordningen (1998:134) om provtagning på djur, avgifter enligt förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organis- mer, äggmärkning, exportpass, avgifter för animaliska biprodukter,
80
grönsaker, avgifter enligt förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar. Avgifter som härrör från certifie- ring och analysering av utsäde redovisas under resultatområde Utsäde.
Avgift för Statens jordbruksverks registrering av foderanläggningar
Regeringens bedömning: Avgiften för Statens jordbruksverks registrering av foderanläggningar bör beräknas med utgångspunkt i principen om full kostnadstäckning. Regeringen får besluta om och disponera avgiftsintäkterna från registret. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 av den 12 januari 2005 om fast- ställande av krav för foderhygien ställs krav på att foderföretagare skall registreras. I 28 § i den nya lagen om foder och animaliska biprodukter (2006:805), som trädde i kraft den 1 juli 2006, ges regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer rätt att meddela föreskrifter om avgifter för bl.a. registrering. Den tidigare regeringen uttalade i prop. 2005/06:128 Anpass- ningar till nya bestämmelser om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd m.m. att registreringsavgiften borde motsvara kostna- derna för en timmes arbete enligt den av kontrollmyndigheten fastställda taxan. Vid bedömningen förutsattes att registreringen skulle ske av den kontrollmyndighet som an- svarar för den ordinarie kontrollen av respektive anläggning, dvs. av en kommun alternativt av Jordbruksverket.
Jordbruksverket arbetar för närvarande med att utveckla och bygga upp ett centralt system för registrering av alla foderanläggningar i landet. Avsikten är att registret skall föras av Jordbruks- verket och att avgiften för registreringen också skall tas ut av verket. Avgiften bör enligt rege- ringens mening beräknas så att den täcker alla direkta och indirekta kostnader för Jordbruks- verkets registrering, dvs. efter principen om full kostnadstäckning. För att uppnå detta bör Jord- bruksverket inte vara förhindrad att tillämpa en annan beräkningsgrund än den schabloniserade timtaxemodell som har beskrivits i prop. 2005/06:128. I likhet med vad som gäller i fråga om avgiftsintäkterna från verkets ordinarie kontrollverksamhet bör regeringen få besluta om och disponera avgifterna för det nya foderregist- ret.
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabell 5.9 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt – |
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
1 |
|
|
|
Vatten P |
|
|
|
Utfall 2005 |
12 408 |
12 693 |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2006 |
11 200 |
10 800 |
400 |
|
|
|
|
Budget 2007 |
12 000 |
11 600 |
400 |
|
|
|
|
2 |
|
|
|
Djur P |
|
|
|
Utfall 2005 |
9 406 |
9 343 |
63 |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2006 |
7 505 |
7 479 |
26 |
|
|
|
|
Budget 2007 |
8 125 |
8 100 |
25 |
|
|
|
|
3 |
|
|
|
Utsäde P |
|
|
|
Utfall 2005 |
15 420 |
14 902 |
518 |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2006 |
14 517 |
14 165 |
352 |
|
|
|
|
Budget 2007 |
11 620 |
12 950 |
1P P Uppdragsverksamheten inom RO Vatten utgörs av vattenhushållningen. Myndighetsuppdrag är inräknat.
2P P Uppdragsverksamheten inom RO Djur består huvudsakligen av verksamhet (transportör- och hundregistren) som Jordbruksverket administrerar åt Djurskyddsmyndigheten samt av verksamhet som Jordbruksverket administrerar åt Sametinget (2007) och köttklassificering. Myndighetsuppdrag är inräknat.
3P P Uppdragverksamhet inom RO Utsäde utgörs av laboratorieundersökningar, kvalitetsanalyser och andra undersökningar av utsäde och växtsorter samt kvalitetsanalys av foder- och kvarnspannmål. Myndighetsbidrag är inräknat.
Regeringens överväganden
Eftersom utbetalningarna av
I propositionen 2005/06:86 Ett ökat samiskt inflytande gjorde den tidigare regeringen bedömningen att Sametinget bör överta vissa uppgifter från Jordbruksverket som i huvudsak rör interna samiska förhållanden. Riksdagen fattade beslut den 11 maj 2006. Överföringen av arbetsuppgifter och medel kommer att ske fr.o.m. den 1 januari 2007. I enlighet med riks- dagens beslut och propositionen 2005/06:86 Ett ökat samiskt inflytande sker en överföring av 2 670 000 kronor från utgiftsområde 23 anslaget 43:1 Statens jordbruksverk till utgiftsområde 1 anslaget 45:1 Sametinget fr.o.m. den 1 januari 2007.
Anslaget kommer även att belastas med admi- nistrativa kostnader för EU:s solidaritetsfond motsvarande 3 124 000 kronor.
81
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 322 284 000 kronor anvisas under anslaget 43:1 Statens jordbruksverk för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 324 439 000 kronor och 2009 beräknas anslaget till 331 352 000 kro- nor.
Tabell 5.10 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
|
319 010 |
319 010 |
319 010 |
Anvisat 2006P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
2 820 |
8 143 |
15 114 |
Pris- och löneomräkningP |
P |
|||
|
|
|
|
|
Beslut |
|
3 124 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|||
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
|
322 284 |
324 439 |
331 352 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
5.9.243:2 Bekämpande av växtsjukdomar
Tabell 5.11 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
2 563 |
|
P |
sparande |
33 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
2 563 |
1 |
|
prognos |
2 550 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
3 000 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
3 000 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
3 000 |
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget belastas med kostnader för åtgärder mot växtskadegörare enligt växtskyddslagen (1972:318) samt för vissa förluster till följd av sådana åtgärder. Kostnader för beredskapsåt- gärder, akuta skyddsåtgärder, marknadskontrol- ler, inventeringar m.m. mot karantänskadegörare finansieras också med detta anslag liksom under- sökningar av växtprover som av Jordbruks- verkets växtinspektion överlämnas för laborato- riemässig diagnostisering. Vidare belastar delar av kostnaderna för växtinspektionens inter- nationella engagemang anslaget. Slutligen finan- sierar anslaget kostnader för verifiering av de svenska skyddade zonerna.
Regeringens överväganden
På grund av att den utökade gemensamma inre marknaden som innebär utökade kontroller av växter och växtprodukter som förflyttas inom EU överförs 437 000 kronor från anslaget 43:12 Livsmedelsstatistik till anslaget 43:2 Bekämpande av växtsjukdomar.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 3 000 000 kronor anvisas under ansla- get 43:2 Bekämpande av växtsjukdomar för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till oför- ändrat belopp.
Tabell 5.12 Härledning av anslagsnivån
43:2 Bekämpande av växtsjukdomar
Tusental kronor
|
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
2 563 |
2 563 |
2 563 |
Anvisat 2006P |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
Beslut |
437 |
437 |
437 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
3 000 |
3 000 |
3 000 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
5.9.343:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m.
Tabell 5.13 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
6 487 476 |
|
P |
sparande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
6 811 352 |
1 |
|
prognos |
6 480 437 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
7 077 677 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
6 874 798 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
6 923 633 |
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Från anslaget utbetalas gårdsstöd, handjurs- bidrag, mjölkbidrag, stöd för proteingrödor, energigrödor, stöd för kontrakterad stärkelse- potatis, stöd för kvalitetscertifiering, stöd för marknadsföring och deltagande i mässor samt bidrag från EU för bekämpande av djursjuk- domar. Stöden är gemensamma för hela EU och finansieras helt från
82
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
jordbruksmark. Ett villkor för gårdsstöd är att en del av marken tas ur livsmedels- eller foder- produktionen. Från 2006 är uttagsplikten base- rad på de antal hektar stödrätter för uttagen areal per region som brukaren förfogar över. Ett annat villkor för fullt utbetalt stöd är att de s.k. tvär- villkoren är uppfyllda. Bidragen är begränsade antingen i takbelopp i euro på nationell nivå, t.ex gårdsstöd eller maximal areal inom EU, t.ex stöd till energigrödor. Det finns även kombinationer av landskvot och takbelopp, t.ex. handjurs- bidraget.
Tabell 5.16 Stödbelopp m.m. för handjursbiddrag och mjölkbidrag stödår 2005
Tusental kronor
Djur |
Landskvot |
Antal |
Bidrag |
|
Totalt |
|
|
beviljade |
från EU |
|
utbetalda |
|
|
djur |
per djur |
|
bidrag i |
|
|
|
i kr för |
|
mnkr för |
|
|
|
1 |
|
2005 (prel.) |
|
|
|
2005 P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Handjur, tjur |
250 000 |
139 123 |
1 364 |
|
189,8 |
|
(tjurar + |
|
kr/djur |
|
|
|
stutar) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Handjur, stut |
250 000 |
74 948 |
974 |
|
73,0 |
|
(tjurar + |
|
kr/djur |
|
|
|
stutar) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mjölkbidrag, |
3 300 000 ton |
|
101,84 |
|
324,6 |
Tabell 5.14 Utdelade stödrätter 2005 |
|
|
grundbelopp |
kr/ton |
|
Tusen hektar |
|
|
Mjölkbidrag, |
46 kr/ton |
146,6 |
|
|
|
tillägg |
|
|
|
|
|
|
Vanliga stödrätter för åkermark |
2 505 |
Stödrätter med uttagen areal |
123 |
|
|
Vanliga stödrätter med värde för betesmark |
556 |
|
|
Totalt |
3 184 |
|
|
Källa: Statens jordbruksverk.
Tabell 5.15 Utbetalade direktstöd för stödår 2005, prel. utfall
Stödform |
Utbetalat belopp |
Utnyttjandegrad % |
|
i mnkr |
|
Gårdsstöd |
5 314 |
98,5 |
|
|
|
Proteingrödor |
21 |
|
|
|
utnyttjande |
|
|
|
Energigrödor |
12 |
|
|
|
utnyttjande |
|
|
|
Kontrakterad |
37 |
105,0 |
stärkelsepotatis |
|
|
|
|
|
Kvalitetscertifiering och |
25 |
98,1 |
mervärden i jordbruket |
|
|
|
|
|
Återbetalning av |
61 |
99 |
modulerade medel |
|
|
|
|
|
Växelkursen för gårdsstöd, stärkelsepotatis, kvalitetscertifiering och modulering 2005 var 9,3267 kr/euro. För proteingrödor och energigrödor var växelkursen 9,25091 respektive 8,9833 kr/euro.
1P P Växelkurs för handjursbidrag 2005 var 8,98 kr/euro. Växelkurs för mjölkbidrag 2005 var 9,25 kr/euro.
För handjursbidraget finns utöver landskvoten på 250 000 bidrag i varje åldersgrupp ett tak- belopp på totalt 36 323 000 euro, motsvarande 326 300 000 kronor med 2005 års växelkurs.
För stödåret 2005 fanns det en övergångsregel för handjursbidraget i samband med införandet av den nya jordbruksreformen. De handjur som slaktades under första kvartalet 2005 kunde föras över till 2004 års bidrag. Det har i sin tur på- verkat utnyttjande av handjursbidraget för stöd- året 2005. Utnyttjandegraden för handjursbidra- get respektive mjölkbidraget är för 2005 preliminärt 80,5 procent respektive 99,5 procent.
Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden
Med hänsyn tagen till beräknade ekonomiska åtaganden föreslås att regeringen bemyndigas att under 2007 avseende ramanslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. godkänna stöd som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 650 000 000 kronor under 2008.
Tabell 5.17 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009– |
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
5 523 078 |
4 651 022 |
6 540 245 |
6 649 292 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
5 610 702 |
7 655 167 |
6 649 292 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
6 482 728 |
5 765 944 |
6 540 245 |
6 649 292 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
4 651 022 |
6 540 245 |
6 649 292 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
6 228 500 |
6 540 500 |
6 650 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
83
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Regeringens överväganden
Till följd av Mid Term
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 7 077 677 000 kronor anvisas under anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. för
2007. För |
2008 |
beräknas |
anslaget till |
|
6 874 798 000 |
kronor |
och för |
2009 |
beräknas |
anslaget till 6 923 633 000 kronor. |
|
|||
|
||||
Tabell 5.18 Härledning av anslagsnivån |
||||
43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. |
|
|
||
Tusental kronor |
|
|
|
|
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
|
|
|
|
|
1 |
|
6 069 910 |
6 069 910 |
6 069 910 |
Anvisat 2006P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
|
1 007 767 |
804 888 |
853 723 |
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
7 077 677 |
6 874 798 |
6 923 633 |
|
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
5.9.443:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter
Tabell 5.19 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
1 422 889 |
|
P |
sparande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
1 395 304 |
1 |
|
prognos |
932 700 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
1 407 504 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
1 407 504 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
1 407 504 |
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används för kostnader för intervention, stöd i form av
Det av EU till hälften medfinansierade stödet till biodlingen, totalt omfattande 3,55 miljoner kronor, beviljas för ett år i taget och löper i enlighet med EU:s budgetår under perioden den 16
84
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tabell 5.20 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009– |
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
1 764 |
150 859 |
452 000 |
365 725 |
10 000 |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
815 663 |
966 893 |
365 725 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
666 568 |
665 752 |
452 000 |
355 725 |
10 000 |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
150 859 |
452 000 |
365 725 |
10 000 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
360 000 |
360 000 |
410 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Riksdagen föreslås bemyndiga regeringen att under 2007 avseende anslaget 43:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter godkänna stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 400 000 000 kronor under 2008 och högst 10 000 000 kronor under 2009.
Regeringens överväganden
Medelsbehovet är liksom tidigare svårt att för- utse då prognoserna är mycket osäkra gällande produktionen, priserna och svängningar i växel- kursen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 1 407 504 000 kronor anvisas under anslaget 43:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 5.21 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
200720082009
Anvisat 2006P |
1 |
|
1 407 504 |
1 407 504 |
1 407 504 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
1 407 504 |
1 407 504 |
1 407 504 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
5.9.543:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.
Tabell 5.22 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
114 801 |
|
P |
sparande |
27 675 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
78 939 |
1 |
|
prognos |
31 549 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
78 939 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
78 939 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
78 939 |
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används för de räntekostnader (netto) som uppstår för staten till följd av att ersätt- ningen från EU:s jordbruksfonder normalt erhålls i efterskott. Ersättningar för stöd m.m. som finansieras från EU:s garantifond för jord- bruket(EGFJ) men som förskotteras från stats- budgeten avräknas av EU inom
85
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
inte erhålls från
geringar och straffavgifter m.m. sammanhängande med medel från EU:s solida- ritetsfond samt skadestånd.
Medelsbehovet på anslaget kan variera mycket mellan olika år. Det beror huvudsakligen på den statliga utlåningsräntan, eventuella finansiella korrigeringar, utbetalningstidpunkter för direkt- stöden och s.k. tekniska kostnader för offentlig lagring som inte ersätts av EU.
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 78 939 000 kronor anvisas under an- slaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade areal- ersättningar m.m. för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 5.23 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
200720082009
Anvisat 2006P |
1 |
|
78 939 |
78 939 |
78 939 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
78 939 |
78 939 |
78 939 |
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
5.9.643:6 Fiskeriverket
Tabell 5.24 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
98 594 |
|
P |
sparande |
3 315 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
111 411 |
1 |
|
prognos |
111 353 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
129 104 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
131 294 |
2 |
|
|
|
P |
P |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
134 092 |
3 |
|
|
|
P |
P |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP129 104 tkr i 2007 års prisnivå.
3P MotsvararP129 104 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget disponeras för Fiskeriverkets förvalt- ningskostnader. Fiskeriverket skall medverka i Sveriges strävan att inom den gemensamma fiskeripolitiken uppnå ett ekologiskt och eko- nomiskt hållbart fiske och medverka till att
miljökvalitetsmålen uppnås, skapa förutsättningar för ett ekologiskt hållbart och miljöanpassat fiske och vattenbruk samt följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om fiskresursernas tillstånd och utvecklingen inom fiskerinäringen.
Vidare skall Fiskeriverket bidra till en livs- kraftig och miljöanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna, medverka till att öka allmänhetens fiskemöjligheter samt främja och bedriva forskning och utvecklingsverksam- het inom fiskets område.
Verket skall även medverka i genomförandet av politiken för regional utveckling, bistå rege- ringen och medverka i arbetet med internatio- nella fiskefrågor och förhandlingar samt ha det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 5.25 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt – |
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2005 |
32 917 |
33 181 |
|
|
|
|
|
Prognos 2006 |
36 500 |
36 500 |
0 |
|
|
|
|
Budget 2007 |
38 500 |
38 500 |
0 |
|
|
|
|
Fiskeriverket bedriver uppdragsverksamhet och tjänsteexport. För budgetåret 2005 erhöll Fiske- riverket 33 miljoner kronor i avgiftsintäkter från sin uppdragsverksamhet och tjänsteexport. Avgiftsintäkterna får disponeras av Fiskeri- verket.
Avgiftsintäkterna i uppdragsverksamheten (se tabell 5.25) härrör från Fiskeriverkets undersök- ningsfartyg, utredningskontor och laboratorier.
Även Fiskeriverkets tjänsteexport är inklude- rad och hänförs till internationell konsultverk- samhet, bl.a. grundat på ett avtal med Sida och s.k. twinningprojekt inom ramen för EU:s förmedlemskapsstrategi.
Intäkterna från avgiftsbelagd verksamhet beräknas öka något jämfört med utfallet för 2005 främst genom tjänsteexporten.
86
Regeringens överväganden
För arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen i enlighet med miljöpropo- sitionen (prop. 2004/05:150) överförs till ansla- get 43:6 Fiskeriverket 7 700 000 kronor fr.o.m. 2006, ytterligare 2 675 000 kronor fr.o.m. 2007 och ytterligare 5 000 000 kronor fr.o.m. 2008 från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och natur- vård anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mång- fald. Landnings- och kvalitetskontrollen förs från Kustbevakningen till Fiskeriverket fr.o.m. den 1 januari 2007. Regeringen föreslår därför att 12 000 000 kronor förs från utgiftsområde 6 anslaget 7:1 Kustbevakningen till utgiftsområde 23 anslaget 43:6 Fiskeriverket. Vidare föreslår regeringen att anslaget 43:6 Fiskeriverket ökas med 7 000 000 kronor för arbetet med fiskeri- kontrollen.
Regeringen förslår slutligen att anslaget 43:6 Fiskeriverket minskas med 5 000 000 kronor fr.o.m. 2007 och beräknar att anslaget kan mins- kas med ytterligare 5 000 000 kronor fr.o.m. 2008.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 129 104 000 kronor anvisas under anslaget 43:6 Fiskeriverket för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 131 294 000 kro- nor respektive 134 092 000 kronor.
Tabell 5.26 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
|
111 411 |
111 411 |
111 411 |
Anvisat 2006P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
1 018 |
2 925 |
5 362 |
Pris- och löneomräkningP |
P |
|||
|
|
|
|
|
Beslut |
|
4 675 |
4 754 |
4 856 |
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
12 000 |
12 204 |
12 464 |
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
|
129 104 |
131 294 |
134 092 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
5.9.743:7 Strukturstöd till fisket m.m.
Tabell 5.27 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
29 759 |
|
P |
sparande |
42 462 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
28 220 |
1 |
|
prognos |
38 976 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
28 000 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
28 000 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
28 000 |
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Från anslaget lämnas framför allt nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för strukturåtgärder inom fiskerinäringen. Anslaget kan även användas för medfinansiering av andra
Regeringens överväganden
En ny programperiod för strukturstödet inleds under 2007. Avseende kommande program- period för fisket
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 28 000 000 kronor anvisas under anslaget 43:7 Strukturstöd till fiskte m.m. för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 5.28 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
28 220 |
28 220 |
28 220 |
Anvisat 2006P |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
Beslut |
|||
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
28 000 |
28 000 |
28 000 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
87
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
5.9.843:8 Från
Tabell 5.29 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
89 212 |
|
P |
sparande |
197 472 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
83 414 |
1 |
|
prognos |
84 389 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
70 000 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
70 000 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
70 000 |
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Under anslaget anvisas det belopp som mot- svarar EU:s medfinansiering av strukturstöd till fisket m.m. som redovisas under anslaget 43:7 Strukturstöd till fisket m.m. Sverige har tilldelats närmare 55 miljoner euro för Europeiska fiske- rifonden under programperioden
Regeringens överväganden
En ny programperiod för strukturstödet inleds under 2007.
Nationell medfinansiering sker under anslaget 43:7 Strukturstöd till fisket m.m.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 70 000 000 kronor anvisas under anslaget 43:8 Från
Tabell 5.30 Härledning av anslagsnivån
m.m. Tusental kronor
|
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
83 414 |
83 414 |
83 414 |
Anvisat 2006P |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
Beslut |
|||
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
70 000 |
70 000 |
70 000 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
5.9.943:9 Fiskevård
Tabell 5.31 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
28 838 |
|
P |
sparande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
26 832 |
1 |
|
prognos |
26 158 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
26 832 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
26 832 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
26 832 |
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget disponeras av Fiskeriverket och används bl.a. för bildande av fiskevårdsområden, fisketillsyn, främjande av den biologiska mång- falden och biotopvård, insatser för bevarandet av hotade arter samt utsättning av fisk.
Anslaget används till fiskevård främst i allmänna och enskilda vatten med fritt handred- skapsfiske i kustområden och i sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren, Mälaren samt Storsjön i Jämtland.
Allmän fiskevård finansieras för närvarande delvis av anslaget för fiskevård men också av vattenavgiftsmedel i enlighet med vattendomar.
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 26 832 000 kronor anvisas under anslaget 43:9 Fiskevård för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 5.32 Härledning av anslagsnivån
43:9 Fiskevård Tusental kronor
|
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
Anvisat 2006P |
1 |
|
26 832 |
26 832 |
26 832 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
26 832 |
26 832 |
26 832 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
88
5.9.10 43:10 Livsmedelsverket
Tabell 5.33 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
153 128 |
|
P |
sparande |
2 228 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
158 855 |
1 |
|
prognos |
158 220 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
175 274 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
178 210 |
2 |
|
|
|
P |
P |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
181 960 |
3 |
|
|
|
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP175 274 tkr i 2007 års prisnivå.
3P MotsvararP175 274 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget disponeras för Livsmedelsverkets för- valtningskostnader. Livsmedelsverket skall som central förvaltningsmyndighet för livsmedels- frågor i konsumenternas intresse arbeta aktivt för säkra livsmedel av hög kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor. Dess främsta uppgifter är att utarbeta regler inom livsmedelsområdet, utöva kontroll enligt livs- medelslagen (2006:804), leda och samordna livsmedelskontrollen, hålla regeringen informe- rad om utvecklingen på livsmedelsområdet, medverka samt bistå regeringen i
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 5.34 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentligrättslig |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
verksamhet |
som får |
|
(intäkt – |
|
disponeras |
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2005 |
165 492 |
156 578 |
8 914 |
|
|
|
|
Prognos 2006 |
161 630 |
171 363 |
|
|
|
|
|
Budget 2007 |
161 100 |
169 000 |
|
|
|
|
|
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabell 5.35 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt – |
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2005 |
9 699 |
9 748 |
|
(varav tjänsteexport) |
(2 910) |
(2 979) |
|
|
|
|
|
Prognos 2006 |
9 155 |
9 761 |
|
(varav tjänsteexport) |
(3 189) |
(2 991) |
(198) |
|
|
|
|
Budget 2007 |
9 200 |
9 700 |
|
(varav tjänsteexport) |
(3 200) |
(3 000) |
(200) |
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Den nya
Från och med 2007 ges inte längre Livs- medelsverket rätt att ta in en viss andel av kom- munernas kontrollavgifter för att finansiera stödet till de lokala kontrollmyndigheterna. För att fortsatt finansiera detta stöd föreslår rege- ringen att 17 000 000 kronor överförs från utgiftsområde 25 anslaget 48:1 Kommunal- ekonomisk utjämning till utgiftsområde 23 anslaget 43:10 Livsmedelsverket fr.o.m. 2007.
Vidare föreslår regeringen att anslaget minskas med 2 000 000 kronor fr.o.m. 2007 för att till- föras anslaget 43:6 Fiskeriverket.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 175 274 000 kronor anvisas under anslaget 43:10 Livsmedelsverket för 2007. För 2008 respektive 2009 beräknas anslaget till 178 210 000 respektive 181 960 000 kronor.
89
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabell 5.36 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
|
158 855 |
158 855 |
158 855 |
Anvisat 2006P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
1 419 |
4 104 |
7 533 |
Pris- och löneomräkningP |
P |
|||
|
|
|
|
|
Beslut |
|
15 000 |
15 251 |
15 572 |
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
|
175 274 |
178 210 |
181 960 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
5.9.1143:11 Livsmedelsekonomiska institutet
Tabell 5.37 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
9 528 |
|
P |
sparande |
828 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
10 136 |
1 |
|
prognos |
9 960 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
10 230 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
10 399 |
2 |
|
|
|
P |
P |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
10 620 |
3 |
|
|
|
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP10 230 tkr i 2007 års prisnivå.
3P MotsvararP10 230 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget disponeras av Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) för analyser och utredningar inom
SLI:s arbete syftar till att belysa frågor om bl.a. den gemensamma jordbruks- och fiskepoli- tikens effekter och olika styrmedels effektivitet, landsbygdens utveckling, strukturutvecklingen, miljön, djurskyddet, konsumentintresset, den globala livsmedelssituationen, handeln med livsmedel och utvidgningen av EU. Analyserna skall avse såväl nationella som internationella aspekter.
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 10 230 000 kronor anvisas under anslaget 43:11 Livsmedelsekonomiska institutet.
För 2008 respektive 2009 beräknas anslaget till 10 399 000 kronor respektive 10 620 000 kronor.
Tabell 5.38 Härledning av anslagsnivån
43:11 Livsmedelsekonomiska institutet
Tusental kronor
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
|
10 136 |
10 136 |
10 136 |
Anvisat 2006P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
94 |
263 |
484 |
Pris- och löneomräkningP |
P |
|||
|
|
|
|
|
Beslut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
|
10 230 |
10 399 |
10 620 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
5.9.12 43:12 Livsmedelsstatistik
Tabell 5.39 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
21 469 |
|
P |
sparande |
1 863 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
23 982 |
1 |
|
prognos |
23 556 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
23 754 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
24 240 |
2 |
|
|
|
P |
P |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
24 766 |
3 |
|
|
|
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP23 754 tkr i 2007 års prisnivå.
3P MotsvararP23 754 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget disponeras av Statens jordbruksverk för statistik inom jordbruksområdet inklusive kost- nader för en statistisk årsbok inom jordbruks- och livsmedelsområdet samt sammanställningar av statistik i senare led i livsmedelskedjan. I anslaget ingår även framtagandet av statistik över prisutvecklingen i konsument- och producent- leden på jordbruksprodukter. Under 2006 har ett nytt statistikområde djurhälsa skapats.
Regeringens överväganden
För att finansiera utökade kontroller av växter och växtprodukter föreslår regeringen att 437 000 kronor överförs till anslaget 43:2 Bekämpande av växtsjukdomar fr.o.m. 2007.
90
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 23 754 000 kronor anvisas under anslaget 43:12 Livsmedelsstatistik för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 24 240 000 kronor respektive 24 766 000 kronor.
Tabell 5.40 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
|
23 982 |
23 982 |
23 982 |
Anvisat 2006P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
209 |
704 |
1 240 |
Pris- och löneomräkningP |
P |
|||
|
|
|
|
|
Beslut |
|
|||
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
|
23 754 |
24 240 |
24 766 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
5.9.1343:13 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från
Tabell 5.41 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
7 356 |
|
P |
sparande |
900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
7 356 |
1 |
|
prognos |
6 384 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
7 356 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
7 356 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
7 356 |
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget disponeras av Statens jordbruksverk. Anslagsbeloppet motsvarar EU:s finansiering av jordbruks- och livsmedelsstatistiken samt av nationell medfinansiering vid periodiska utvidg- ningar av den statistikproduktion som regleras av EU.
Regeringens överväganden
Anslaget används för medfinansieringen av EU:s årliga bokföringsundersökning och struktur- statistik. Enligt rådets förordning (EG) nr 2467/96 av den 17 december 1996 skall i varje
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
medlemsland särskilda gemenskapsunder- sökningar om företagsstrukturen i jordbruket genomföras 2003, 2005 och 2007. Sverige kommer, liksom hittills, att få ersättning från
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 7 356 000 kronor anvisas under ansla- get 43:13 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finan- sierad från
Tabell 5.42 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
Anvisat 2006P |
1 |
|
7 356 |
7 356 |
7 356 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
7 356 |
7 356 |
7 356 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
5.9.1443:14 Åtgärder inom livsmedelsområdet
Tabell 5.43 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
15 401 |
|
P |
sparande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
14 910 |
1 |
|
prognos |
14 451 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
14 910 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
14 910 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
14 910 |
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget disponeras för att främja exporten av svenska livsmedel samt för andra åtgärder inom livsmedelsområdet med särskild tonvikt på regional utveckling av livsmedelsförädling.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att 14 910 000 kronor an- visas under anslaget 43:14 Åtgärder inom livs-
91
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
medelsområdet för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 5.44 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
200720082009
Anvisat 2006P |
1 |
|
14 910 |
14 910 |
14 910 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
14 910 |
14 910 |
14 910 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
5.9.1543:15 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
Tabell 5.45 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
35 176 |
|
P |
sparande |
1 631 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
36 866 |
1 |
|
prognos |
37 272 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
36 866 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
36 866 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
36 866 |
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget belastas huvudsakligen med kostnader för medlemskap i internationella organisationer inom departementets ansvarsområde. Den dominerande posten är kostnaden för Sveriges
medlemskap i FN:s jordbruks- och livsmedels- organisation (FAO).
Även ett obligatoriskt deltagande i vissa inter- nationella möten och konferenser finansieras av anslaget. En del av anslaget avser kostnader för nordiskt samarbete samt bilateralt forskarutbyte med länder i Central- och Östeuropa, utveck- lings- och Newly Industrialised Countries- länder.
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 36 866 000 kronor anvisas under anslaget 43:15 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 5.46 Härledning av anslagsnivån
43:15 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
Tusental kronor
|
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
Anvisat 2006P |
1 |
|
36 866 |
36 866 |
36 866 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
36 866 |
36 866 |
36 866 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
92
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
6 Landsbygdspolitik
6.1Omfattning
Politikområdet omfattar verksamhet vars syfte är att bidra till en hållbar utveckling av lands- bygden. Åtgärderna är i stor utsträckning riktade till lantbruksföretag men också till andra företag på landsbygden. Avgränsningen följer i huvud- sak rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utveck- lings- och garantifonden för jordbruk (EUGFJ) till utveckling av landsbygden samt åtgärder som syftar till att underlätta genomförandet av denna samt rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om
stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Politikområdet omfattar också försöks- och utvecklingsverksamhet inom ramen för olika nationella handlingsprogram för jordbrukets miljöpåverkan samt åtgärder med syfte att främja ekologisk produktion. I politikområdet ingår även nationellt stöd för att säkerställa jordbruks- verksamhet i norra Sverige.
Politikområdet omfattar verksamhet vid Sta- tens jordbruksverk, Sametinget samt länsstyrel- serna.
6.2 |
Utgiftsutveckling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Budget |
|
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
|
|
2005 |
1 |
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
|
|
|
2006 P |
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag inom utgiftsområde 23 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
3 104,3 |
2 811,7 |
|
2 600,5 |
2 990,4 |
3 025,4 |
3 020,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44:2 Från |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
landsbygdens miljö och struktur |
2 419,1 |
1 876,9 |
|
1 961,4 |
2 491,3 |
2 491,3 |
2 347,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket |
11,1 |
11,8 |
|
12,0 |
11,8 |
11,8 |
11,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. |
3,0 |
3,0 |
|
2,9 |
3,0 |
3,0 |
3,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. |
1,5 |
1,5 |
|
1,5 |
1,5 |
1,5 |
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44:6 Åtgärder för att främja ekologisk produktion |
29,1 |
29,8 |
|
30,8 |
29,8 |
29,8 |
29,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2006 23 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och bekämpningsmedel m.m. |
265,9 |
64,4 |
|
63,5 |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för utgiftsområde 23 |
5 833,9 |
4 799,1 |
|
4 672,6 |
5 527,9 |
5 562,9 |
5 413,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för politikområde Landsbygdspolitik |
5 833,9 |
4 799,1 |
|
4 672,6 |
5 527,9 |
5 562,9 |
5 413,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
93
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
6.3Mål
Målet är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden.
Målet omfattar en hållbar livsmedelsproduk- tion, sysselsättning på landsbygden, hänsyn till regionala förutsättningar och uthållig tillväxt. Vidare skall jordbrukets natur- och kulturvärden värnas samt jordbrukets negativa miljöpåverkan minimeras i syfte att bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås inom en generation.
Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politik- områden eller mål för dessa bör ändras åter- kommer regeringen vid ett senare tillfälle.
Regeringen kommer att utarbeta en strategi för att stärka utvecklingskraften på landsbygden.
6.4Insatser
6.4.1Insatser inom politikområdet
Större delen av verksamheten inom politik- området bedrivs inom ramen för fleråriga program, framför allt Miljö- och landsbygds- programmet men även Mål 1- och Leader+pro- grammen. Politikområdet omfattar även miljö- förbättrande åtgärder och stöd till jordbruket i norra Sverige. I tabell 6.2 framgår insatserna under politikområdet samt deras huvudsakliga innehåll.
Tabell 6.2 Insatser under politikområde Landsbygdspolitik
Insats |
Huvudsakligt innehåll |
Miljö- och landsbygds- |
Miljöersättningar och kompensations- |
programmet |
bidrag i stödberättigade områden i hela |
|
landet. Strukturstöd, kompetensutveck- |
|
ling och åtgärder för att främja anpass- |
|
ning och utveckling av landsbygden |
|
utanför det s.k. Mål |
|
omfattar de fyra nordligaste länen samt |
|
delar av Gävleborgs, Dalarnas och |
|
Värmlands län. |
|
|
Mål |
Strukturstöd till jordbruket och åtgärder |
|
för att främja anpassning och utveckling |
|
av landsbygden i Mål |
|
|
Programmet Leader+ |
Landsbygdsutveckling utifrån lokala |
|
utsättningar och initiativ. |
|
|
Åtgärder för jordbruket i |
Stöd till jordbruket i norra Sverige. |
norra Sverige |
|
|
|
Miljöförbättrande |
Försöks- och utvecklingsverksamhet, |
åtgärder |
marknadsfrämjande åtgärder för |
|
ekologisk produktion, m.m. |
|
|
Övrigt |
Lagstiftning m.m. |
|
|
För en detaljerad beskrivning av åtgärderna som ingår i politikområdet hänvisas till regeringens skrivelse Landsbygdspolitik – resultatredo- visning (skr. 2002/03:111) samt regeringens skrivelse Den övergripande strategiska inrikt- ningen av kommande landsbygdsprogram (skr. 2005/06:87, bet. 2005/06:MJU13, rskr. 2005/06:220).
Miljö- och landsbygdsprogrammet samt Mål 1- programmen
Åtgärderna inom ramen för Miljö- och lands- bygdsprogrammet är uppdelade på två insats- områden:
−ett ekologiskt hållbart lantbruk och
−en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden.
Under det första insatsområdet, Åtgärder för ett ekologiskt hållbart lantbruk, ingår miljöersätt- ningar, kompetensutveckling, kompensations- bidrag i områden som är mindre gynnade av naturbetingade skäl, stöd till investeringar i förbättrad miljö och djurmiljö i jordbruksföretag samt miljöåtgärder i form av projektstöd.
Det andra insatsområdet, Åtgärder för eko- nomiskt och socialt hållbar utveckling av lands- bygden, innehåller startstöd till unga jord- brukare, stöd till investeringar i jordbruks- företag, stöd till investeringar i förbättrad bear-
94
betning och saluföring av jordbruksprodukter, kompetensutveckling samt åtgärder i form av projektstöd som syftar till att främja en anpass- ning och utveckling av landsbygden.
Miljöersättningarna och kompensations- bidraget tillämpas i stödberättigade områden i hela landet inom ramen för Miljö- och lands- bygdsprogrammet. Övriga åtgärder tillämpas i de s.k. Mål
Leader+
Det
Åtgärder för jordbruket i norra Sverige
Sverige får enligt artikel 142 i anslutningsför- draget till EU lämna ett nationellt stöd för att säkerställa jordbruksverksamhet i norra Sverige (stödområdena
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Medelsfördelning av miljö- och landsbygdsåtgärder
Nedan visas översiktligt medelsfördelningen av miljö- och landsbygdsåtgärder inklusive natio- nellt stöd till norra Sverige under perioden 2000– 2006.
Diagram 6.1 Miljö- och landsbygdsåtgärder
Nationellt stöd |
|
till norra Sverige |
Leader+ |
|
|
|
Mål 1 |
Stöd till investeringar, unga lantbrukare och landsbygds- utveckling
Miljöer- |
|
sättningar |
Kompetens- |
|
utveckling |
|
Kompensa- |
|
tionsbidrag |
Miljöförbättrande åtgärder
Försöks- och utvecklingsverksamhet bedrivs bl.a. inom ramen för de nationella handlings- programmen riktade mot jordbrukets miljö- frågor, såsom bevarande av biologisk mångfald, minskade växtnäringsförluster och risker med bekämpningsmedel. Huvudparten av medlen avsätts till utveckling av ekologisk produktion inklusive marknadsstödjande åtgärder för ekolo- giska produkter.
Återförd skatt på handelsgödsel och bekämp- ningsmedel har förstärkt jordbruksnäringens in- satser för bl.a. forskning, information, utbild- ning, rådgivning och utvecklingsarbete för att främja hållbar produktion inom jordbruket och trädgårdsnäringen. Stöd lämnas bl.a. till åtgärder för att minska växtnäringsförluster från jord- bruket och för att minska miljöriskerna inom växtskyddsområdet. Den fr.o.m. 2004 uppburna skatten på handelsgödsel återförs bl.a. i form av nationell medfinansiering i Miljö- och lands- bygdsprogrammet.
95
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Utveckling i lagstiftning m.m.
Något gränsvärde i fråga om kadmiumhalten i gödselmedel på gemenskapsnivå har ännu inte införts i lagstiftningen. Av
Till följd av EU:s sjätte miljöhandlings- program är det
Möjlighet att få bidrag för funktionstest av lantbrukssprutor och fläktsprutor har åter införts under 2006 såsom nationella stöd. Detta som ett led för att minska hälso- och miljöriskerna vid användning av växtskydds- medel.
Den 10 juni 2004 presenterade
I mars 2006 överlämnade den tidigare rege- ringen skrivelsen Ekologisk produktion och konsumtion – Mål och inriktning till 2010 till
riksdagen (skr. 2005/06:88). I skrivelsen redo- visades bedömning av målen för ekologisk produktion och inriktningen för arbetet med konsumtion av ekologiska livsmedel i offentlig sektor till 2010.
6.4.2Insatser utanför politikområdet
Nationellt och internationellt miljöarbete
Det övergripande målet för det miljöpolitiska arbetet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Riksdagen fattade i april 1999 beslut om en ny struktur i arbetet med miljömål och fast- ställde 15 nationella miljökvalitetsmål (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). I november 2001 antog riksdagen delmål och åtgärdsstrategier i syfte att nå 14 av de 15 miljökvalitetsmålen (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36). Den 1 november 2005 beslutade riksdagen om ett 16:e miljökvalitetsmål Ett rikt växt- och djurliv samt att revidera vissa delmål för några av de övriga miljökvalitetsmålen (prop. 2004/05:150, bet. 2005/06:MJU3, rskr. 2005/06:48). Flera av de 16 miljökvalitetsmålen berör jordbruket särskilt Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Myll- rande våtmarker och Giftfri miljö. För en när- mare beskrivning hänvisas till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.
Arbetet med naturvårdsnätverket Natura 2000, EU:s naturvårdsfond Life samt de statliga bidragen till lokala naturvårdsprojekt ger till- sammans med Miljö- och landsbygdsprogram- met goda förutsättningar för att bevara odlings- landskapets biologiska mångfald. Åtgärderna beskrivs närmare vad gäller den odlade mång- falden under Djurpolitik (husdjursgenetiska resurser), Livsmedelspolitik (växtgenetiska resurser) och för vilda arter under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.
EU:s ramdirektiv för vatten berör på olika sätt jordbruket. För en utförligare redovisning av vilka åtgärder som hittills har vidtagits med av- seende på det svenska genomförandet av ram- direktivet hänvisas till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.
Inom området ekologisk produktion arbetar Konsumentverket med åtgärder för att främja konsumtionen av ekologiska livsmedel. Forsk- nings- och utvecklingsinsatser på området
96
bedrivs av Livsmedelsverket, Statens veterinär- medicinska anstalt och Sveriges lantbruks- universitet.
Regional utvecklingspolitik
Insatser inom ramen för den regionala utveck- lingspolitiken är av betydelse för landsbygdens utveckling.
I de regionala tillväxtprogrammen för perio- den
Vissa regionala företagsstöd främjar utveck- lingen av landsbygden som t.ex. det regionala bidraget till företagsutveckling. För en utförlig redovisning av insatserna inom den regionala utvecklingspolitiken hänvisas till utgiftsområde 19 Regional utveckling.
Skogspolitik
Skogen och skogsnäringen har stor betydelse för landsbygdsutvecklingen och finns i hela landet. Inom skogspolitiken verkar Skogsstyrelsen regionalt och lokalt genom samverkan med markägare med syfte att uppnå ett hållbart nytt- jande av den resurs som skogen utgör, såväl för produktion som för miljö inklusive skogens kulturmiljövärden. Skogsstyrelsen skall bidra till att uppfylla målet för den regionala utvecklings- politiken och arbetar lokalt, förutom med skogsbruksåtgärder, även med bl.a. arbetsmark- nadspolitiska åtgärder och satsningar kopplade till turism.
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
6.5Resultatredovisning
6.5.1Mål
Målet för landsbygdspolitiken är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Målet omfattar en hållbar livs- medelsproduktion, sysselsättning på lands- bygden, hänsyn till regionala förutsättningar och uthållig tillväxt. Vidare skall jordbrukets natur- och kulturvärden värnas samt jordbrukets nega- tiva miljöpåverkan minimeras i syfte att bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås inom en generation.
Indikatorer
De indikatorer som används för att beskriva den ekologiska utvecklingen på landsbygden är föl- jande: 1. areal hävdad ängs- och betesmark, 2. omfattning av landskapselement i odlings- landskapet, 3. kväveutsläpp från jordbruket, 4. ammoniakutsläpp från jordbruket, 5. miljö- och hälsoriskindex kopplat till växtskyddsmedel, 6. ekologiskt odlad mark samt 7. areal anlagd våt- mark på eller i anslutning till jordbruksmark.
Indikatorer som beskriver den ekonomiska och sociala utvecklingen på landsbygden är 1. befolkningsutvecklingen på landsbygden, 2. omfattningen av jordbruket i olika regioner samt 3. antalet diversifierade lantbruksföretag.
6.5.2Resultat
Ekologiskt hållbar utveckling av landsbygden
Flera av de nationella miljökvalitetsmålen berör jordbruket. Framför allt gäller detta Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö och Myllrande våtmarker.
Ängs- och betesmarker
Bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald såväl som natur- och kulturmiljöer utgör en del av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Enligt delmål kopplade till miljökvalitetsmålet skall samtliga ängs- och betesmarker senast 2010 skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Vidare skall arealen hävdad ängsmark utökas med minst 5 000 hektar och arealen hävdad betesmark av de mest hotade
97
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
typerna utökas med minst 13 000 hektar till 2010.
Omfattningen av ängs- och betesmarkerna i landet bevaras i stort med nuvarande åtgärder. Ökningstakten för arealen ängsmarker har ökat jämfört med tidigare år och bedöms vara i linje med det kvantitativa målet till 2010. Däremot är ökningen av de ängsmarker som har högst kvalitativa värden för låg för att nå de kvalitativa målen kopplade till ängsmarker.
Inom ramen för Miljö- och landsbygds- programmet lämnas miljöersättning för hävd av ängs- och betesmarker samt även stöd för restaurering av marker. Omfattningen av ängs- och betesmarker i landet återspeglas av anslut- ningen i programmet och har valts som en indi- kator för den ekologiskt hållbara utvecklingen på landsbygden. I tabell 6.3 framgår omfattningen av ängs- och betesmarker 2005 i förhållande till fastställda mål.
Tabell 6.3 Areal ängs- och betesmarker i förhållande till fastställda mål
|
Betesmarker |
Betesmarker av |
Ängsmarker |
|
|
de mest hotade |
|
|
|
typerna |
|
Mål |
450 000 hektar |
Ökning med |
Ökning med |
|
2006 |
13 000 hektar |
5 000 hektar |
|
|
från 2000 till |
från 2000 till |
|
|
2010 |
2010 |
|
|
|
|
Areal 2005 |
Ca 500 000 |
Ökning med ca |
Ökning med ca |
|
hektar |
15 000 hektar |
3 000 hektar |
|
|
sedan 2000 |
sedan 2000 |
|
|
|
|
Omfattningen av bevarad och restaurerad ängs- och betesmark i landet bedöms framför allt vara ett resultat av de miljöersättningar som lämnas inom ramen för Miljö- och landsbygds- programmet. Mellan 2004 och 2005 ökade area- len betesmarker i miljöersättningen med ca 37 500 hektar. Ökningen är större än mellan 2003 och 2004 och bedöms främst bero på effekterna av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken som genomfördes från 2005. Kostnaderna för åtgärder i programmet specifikt riktade mot ängs- och betesmarker ökade med drygt 100 miljoner kronor jämfört med 2004 och uppgick 2005 till ca 787 miljoner kronor varav drygt hälften finansieras av EU. Kostnads- ökningen beror dels på en ökad anslutning till ersättningarna, dels på att ersättningsnivåerna höjdes från 2005.
Utöver de kvantitativa målen av hävdad areal är också de kvalitativa aspekterna viktiga. Åtgärdsplaner för skötsel av de mest värdefulla
ängs- och betesmarkerna har upprättats löpande sedan 2001. Vidare har en inventering av ängs- och betesmarker i landet genomförts. Avseende ängsmarkerna kan den höjning av ersättnings- nivåerna som genomfördes från 2005 bidra till förbättrad måluppfyllelse vad gäller de kvalitativa aspekterna av uppsatta mål.
Även miljöersättningen för öppet och varierat odlingslandskap genom vallodling har betydelse för att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Ungefär 631 500 hektar åker- mark i de mindre gynnade områdena ingår i åtgärden öppet och varierat odlingslandskap, vilket är en ökning med drygt ca 20 000 hektar jämfört med 2004 och något över det i pro- grammet fastställda arealmålet för åtgärden på 600 000 hektar. Den totala kostnaden för miljö- ersättningen för öppet och varierat odlings- landskap uppgick 2005 till ca 510 miljoner kro- nor varav drygt hälften finansieras av EU.
Landskapselement i odlingslandskapet
Enligt ett delmål kopplat till miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap skall mängden små- biotoper i odlingslandskapet bevaras i hela landet. Vidare skall mängden kulturbärande landskapselement som vårdas öka till 2010 med ca 70 procent. Omfattningen av kulturbärande landskapselement som sköts och bevaras genom miljöersättning har valts som en indikator för den ekologiskt hållbara utvecklingen på lands- bygden. Miljöersättningarna för bevarande av natur- och kulturmiljöer bidrar till att småbioto- perna i landet i stort kan bevaras i sin nuvarande omfattning. Samtidigt innebär främst nedlägg- ning av jordbruksmark att vissa småbiotoper för- svinner.
Inom ramen för Miljö- och landsbygds- programmet lämnas miljöersättning för skötsel av värdefulla landskapselement som t.ex. sten- murar, odlingsrösen, alléträd och renhägn. Elementen har ett stort kulturmiljövärde sam- tidigt som de ofta utgör värdefulla livsmiljöer för djur och växter. År 2005 omfattade ersättningen element på ca 818 000 hektar åkermark, vilket är en ökning med ca 21 000 hektar jämfört med föregående år. Genom miljöersättningen bevaras därmed samtliga landskapselement på ca 30 pro- cent av Sveriges totala åkerareal, vilket är i linje med det operativa målet för åtgärden i Miljö- och landsbygdsprogrammet. Antalet brukare som är anslutna till skötselåtaganden ökade med drygt 1 000 mellan 2004 och 2005. Samtidigt
98
som omfattningen av bevarade element är god, föreligger betydande skillnader mellan olika typer av landskapselement. Vidare är andelen av åkermarken som omfattas av miljöersättningen för skötsel av natur- och kulturmiljöer lägre i norra Sverige och i skogsbygder än i slätt- bygderna.
Preliminära uppgifter visar att antalet anslutna till åtgärden för skötsel av natur- och kultur- miljöer i renskötselområdet har ökat väsentligt mellan 2004 och 2005. Ökningen beror sannolikt på höjda ersättningsnivåer och bidrar till förbätt- rad måluppfyllelse.
Kostnaden för miljöersättningar för natur- och kulturmiljöer inklusive inom renskötsel- området väntas uppgå till ca 180 miljoner kronor för 2005 varav drygt hälften finansieras av EU.
I Miljö- och landsbygdsprogrammet lämnas även miljöersättning för bevarande av utrot- ningshotade husdjursraser, vilket bidrar till att uppnå delmål kopplade till miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Det operativa målet i Miljö- och landsbygdsprogrammet är att 5 000 djurenheter skall omfattas av ersättningen, vilket är uppfyllt. Anslutningen varierar emellertid mycket mellan olika raser. Kostnaden för åtgär- den var ca 5 miljoner kronor 2005 varav drygt hälften finansieras av EU.
Växtnäring
Flera av delmålen under miljökvalitetsmålet Ingen övergödning berör jordbruket. Inom detta område har utsläpp av kväve och ammoniak från jordbruket valts som indikatorer. Åtgärder inom ramen för Miljö- och landsbygdsprogrammet bedöms väsentligt bidra till att uppfylla miljö- kvalitetsmålet Ingen övergödning. Trots åtgärder i Miljö- och landsbygdsprogrammet kan det vara svårt att uppnå delmålet kopplat till kväve.
Enligt delmålet avseende kväve skall de totala svenska vattenburna utsläppen söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå. Kväveutlakningen från åkermark beräk- nas ha minskat med ca 7 000 ton mellan 1995 och 2003, vilket motsvarar en minskning med ca 12 procent. Det saknas uppgifter om utveck- lingen sedan 2003. Effekterna av den jordbruks- reform som trädde i kraft 2005 bedöms emeller- tid ytterligare ha minskat kväveutlakningen. Minskningen sedan 1995 bedöms bero på ned- lagd åkerareal, ökad kväveeffektivitet i odlingen och inte minst åtgärder för minskat kväve- läckage. I Miljö- och landsbygdsprogrammet
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
finns en rad olika åtgärder för att minska växt- näringsförlusterna från jordbruksmark. Anslut- ningen till miljöersättningen för minskat kväve- läckage genom odling av fånggröda och senarelagd jordbearbetning uppgick till ca 280 000 hektar 2005, vilket är ungefär på samma nivå som 2004 och cirka fem gånger större än det operativa målet för åtgärden. Beräkningar 2004 pekar på att åtgärden ensamt har lett till en minskning av kväveutlakningen från åkermark med ca 2 100 ton. Kostnaden för åtgärden var ca 200 miljoner kronor 2005 varav hälften finansie- ras av EU.
Skyddszoner i anslutning till åkermark bidrar till att minska växtnäringsförlusterna till vatten- drag. Åtgärder för anläggning av skyddszoner bedrivs inom ramen för Miljö- och landsbygds- programmet och sammanlagt fanns ca 9 400 hektar skyddszoner 2005, vilket är en viss ökning jämfört med 2004. Arealens skyddszon är betydligt större än det operativa målet i programmet på 5 500 hektar. Kostnaden för anläggning och skötsel av skyddszoner uppgick till ca 28 miljoner kronor 2005 varav hälften finansieras av EU.
Enligt delmål till miljökvalitetsmålet Ingen övergödning avseende ammoniak skall utsläppen i Sverige senast 2010 ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå. Utsläpp av ammoniak från jordbruket har valts som en indikator för en ekologiskt hållbar utveckling. De totala utsläp- pen av ammoniak har under perioden 1995 till 2003 minskat med ca 13 procent. Ammoniak- avgången från jordbruket beräknas ha stått för en betydande del av minskningen, ca 10 000 ton, vilket motsvarar en minskning med ca 18 pro- cent under samma period. Det saknas uppgifter om minskningen sedan 2003. Minskningen av ammoniak inom jordbruket bedöms främst bero på förbättringar i gödselhanteringen och att antalet nötkreatur och svin har minskat.
Till 2010 skall de svenska vattenburna utsläp- pen av fosforföreningar från mänsklig verksam- het till sjöar, vattendrag och kustvatten ha mins- kat med minst 20 procent från 1995 års nivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena. Flera av åtgärderna i Miljö- och landsbygdsprogrammet som bidrar till minskat kväveläckage förväntas även leda till en minsk- ning av fosforförlusterna. Beräkningar av minsk- ningen av fosforförlusterna från jordbruksmark har däremot inte kunnat göras. Fosforeffektivi-
99
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
teten i jordbruket bedöms emellertid ha ökat avsevärt sedan 1985.
Växtskyddsmedel
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö bedöms vara svårt att uppnå trots goda resultat av insatser inom politikområdet. Åtgärder i handlings- programmet för bekämpningsmedel bedöms ha stor betydelse för att minska hälso- och miljö- riskerna. Ytterligare en åtgärd för att uppnå målet är miljöersättningen för ekologisk produktion.
Åtgärder i Miljö- och landsbygdsprogrammet samt handlingsprogrammet för användning av bekämpningsmedel bidrar till att uppnå miljö- kvalitetsmålet Giftfri miljö. Enligt miljökvali- tetsmålet skall bl.a. hälso- och miljöriskerna vid användning av kemiska ämnen minska, vilket också valts som en indikator för en ekologiskt hållbar utveckling av landsbygden. Baserat på ett riskindikatorsystem minskade miljöriskindex med ca 25 procent från 1988 till 2003 och hälso- riskindex med mer än 65 procent. Sedan 2003 är det emellertid svårt att dra slutsatser om föränd- ringarna i miljö- och hälsoriskindex eftersom en förändring i bekämpningsmedelsskatten 2004 ledde till hamstring 2003 följd av en kraftigt minskad försäljning av växtskyddsmedel 2004. Generellt bedöms att den positiva utvecklingen sedan 1988 bl.a. beror på informations- och råd- givningsinsatser inom ramen för Miljö- och landsbygdsprogrammet, produktutveckling samt reglering på området.
Ekologisk produktion
Det ekologiska jordbruket kan också bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Giftfri miljö såväl som Ett rikt odlingslandskap. Omfatt- ningen av ekologiskt odlad mark har valts som en indikator för en ekologiskt hållbar utveckling av landsbygden. Det ekologiska jordbruket ökade med ca 53 000 hektar från 2004 och om- fattade ca 510 000 hektar åkermark i hela landet 2005, vilket är drygt 19 procent av den totala åkerarealen. Det föreligger dock stora skillnader i andelen ekologiskt odlad åkerareal mellan olika delar av landet.
Sammanlagt finns mer än 10 procent av an- talet mjölkkor och slaktdjur av nöt och lamm i ekologisk produktion. Fördelat per djurslag beräknas emellertid andelen ekologiska mjölkkor vara mindre än 10 procent. Den totala kostnaden för olika åtgärder med syfte att främja ekologisk
produktion uppgick 2005 till ca 700 miljoner kronor varav ca 300 miljoner kronor finansieras av EU.
Våtmarker och småvatten i odlingslandskapet Anläggning av våtmarker och småvatten i anslutning till jordbruksmark har valts som en indikator för en ekologiskt hållbar utveckling av landsbygden. Våtmarker och småvatten bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålen Ingen över- gödning såväl som Myllrande våtmarker. Detta genom att våtmarker och småvatten minskar halterna av växtnäringsämnen i vattendrag sam- tidigt som de skapar värdefulla livsmiljöer för djur och växter. Enligt delmål till miljökvalitets- målet Myllrande våtmarker skall minst 12 000 hektar våtmarker och småvatten anläggas eller återställas i odlingslandskapet fram till 2010. Detta mål skall till stor del nås genom åtgärder i Miljö- och landsbygdsprogrammet. Under 2005 har totalt 850 hektar våtmarker anlagts eller restaurerats i odlingslandskapet varav 610 hektar med åtgärder inom ramen för Miljö- och lands- bygdsprogrammet. Den sammalagda omfatt- ningen i landet av anlagda våtmarker 2005 är i samma storleksordning som 2004. Totalt har ca 4 540 hektar anlagts eller restaurerats under perioden
De våtmarker som har anlagts inom ramen för Miljö- och landsbygdsprogrammet bedöms ha inneburit en minskad kväveutlakning till om- givande miljö med motsvarande knappt 500 ton kväve sedan 2000. Vidare bedöms våtmarker och småvatten som har anlagts tidigare än 2000 inne- bära ytterligare minskad kväveutlakning till om- givande miljö. Stöd har beviljats till ytterligare projekt för anläggning av våtmarker och små- vatten men dessa är ännu inte slutförda. Kostna- den i Miljö- och landsbygdsprogrammet för anläggning och skötsel av våtmarker och småvatten 2005 var ca 50 miljoner kronor varav cirka en tredjedel finansieras av EU.
Rådgivning, utbildning m.m.
Det bedrivs en omfattande rådgivnings- och utbildningsverksamhet riktad mot lantbrukare inom ramen för Miljö- och landsbygds-
100
programmet. Verksamheten skall bidra till att uppfylla samtliga miljökvalitetsmål som berör jordbruket och som bedrivs inom områdena biologisk mångfald och kulturmiljövärden, skydd av miljökänsliga områden, ekologisk produktion, djurvälfärd, energihushållning i växthus samt tvärvillkor. Verksamheten riktas mot lantbrukare och omfattade 2005 ca 58 000 deltagare som erhållit rådgivning eller deltagit i utbildning till en kostnad av ca 155 miljoner kronor varav EU finansierar en fjärdedel. Antalet deltagare är i samma storleksordning som 2004. Verksamheten förväntas medföra större anslut- ning till de olika miljöersättningarna inom Miljö- och landsbygdsprogrammet och öka förståelsen för och kunskaperna om miljöfrågor. Ett syfte med rådgivningen är också att öka kvaliteten i de skötselåtgärder som lantbrukare utför inom ramen för de olika miljöersättningarna.
Övriga insatser inom de olika nationella handlingsprogrammen för jordbrukets miljö- frågor som t.ex. lagstiftning och försöks- och utvecklingsverksamhet bedöms också vara en viktig del av arbetet med att nå de miljö- kvalitetsmål som berör jordbruket.
Ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden
Befolkningsutvecklingen på landsbygden Befolkningsutvecklingen på landsbygden har valts som en indikator för en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden.
Det finns vissa tydliga mönster i befolknings- utvecklingen. Större tätorter har sedan länge en kontinuerlig befolkningsökning. Tätortsnära landsbygd uppvisar en högre ökningstakt de senaste åren jämfört med större tätorter. I norra Sverige minskar befolkningen i alla områden. Andelen kvinnor på landsbygden i åldersgruppen
Det finns en tydlig skillnad i utvecklingen på landsbygden mellan perioden
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
tätorter sedan 2003. Regionala skillnader före- kommer.
Strukturutvecklingen inom jordbruket
Regionala förändringar i omfattningen av jord- bruket har valts som en indikator för en ekono- miskt och socialt hållbar utveckling av lands-
bygden. Åkerarealen och antalet jordbruksföretag har visat en nedåtgående trend de senaste tio åren. Trenden har varit mer påtag- lig sedan 2000 särskilt i norra Sverige och i mellersta Sveriges skogsbygder.
Enligt preliminära uppgifter för 2005 har jordbruksarealen emellertid ökat med ca 2 pro- cent jämfört med 2004. Ökningen är större i norra Sverige än i södra Sverige och avser främst vallodling, vilket bedöms vara en effekt av den jordbruksreform som genomfördes i Sverige 2005 och det faktum att ytterligare arealer kan bli berättigande för stöd än vad som tidigare har varit fallet.
Inom ramen för Miljö- och landsbygdspro- grammet lämnas kompensationsbidrag vars syfte är att upprätthålla ett öppet odlingslandskap och att bibehålla sysselsättning i områden som är mindre gynnade av naturbetingade skäl. Åtgär- den bidrar således till att uppfylla miljö- kvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap såväl som till en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Anslutningen till kompensa- tionsbidraget 2005 uppgick till ca 532 000 hektar fördelat på 20 261 företag. Den anslutna arealen minskade mellan 2004 och 2005 med ca 11 000 hektar. Även antalet företag har minskat något mellan 2004 och 2005. Minskningen i areal gäller i huvudsak spannmålsodling i norra Sverige som minskat med över 10 000 hektar. Minskningen är sannolikt en följd av jordbruksreformen. Sedan 1999 har både antalet företag med stöd och den anslutna arealen minskat. Kostnaden för kom- pensationsbidraget uppgick till ca 639 miljoner kronor 2005. Det är en ökning med ca 80 miljo- ner kronor jämfört med 2004, vilket beror på att stödnivåerna höjdes i samband med den för- stärkning av Miljö- och landsbygdsprogrammet som genomfördes från 2005. EU finansierar en fjärdedel av den totala kostnaden för åtgärden.
Det nationella stödet till norra Sverige syftar till att säkerställa jordbruksverksamhet i regio- nen. Stödet är i flera fall av helt avgörande bety- delse för fortsatt jordbruksproduktion i regio- nen. Stödet medverkar också till att bromsa befolkningsminskningen i området och där-
101
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
igenom skapa bättre underlag för service i de glesbefolkade landsbygdsområdena i regionen. Jordbruksproduktionens samlade värde i norra Sverige har minskat under ett antal år. Mjölk- produktionen i stödområdet minskade med 4 procent under 2005 jämfört med 2 procent för hela landet. Produktionen av slaktsvin, bär och grönsaker samt potatis ökade något under året. Antalet företag och den totala åkerarealen i stödområdet har ökat jämfört med föregående år. Ökningen är i huvudsak en effekt av regel- verket kopplat till införandet av gårdsstödet och innebär inte någon ökning av jordbruksproduk- tionen i området. Den uppsatta referensnivån för det nationella stödet, som fastställdes i samband med att Sverige blev
Utvecklingen inom de mindre gynnade om- rådena inklusive norra Sverige speglar den allmänna strukturutvecklingen i landet mot färre och större gårdar. Åtgärderna inom politikområdet, framför allt miljöersättningar och kompensationsbidrag och det nationella stödet till norra Sverige, bedöms ändå bidra till att det öppna landskapet finns kvar samt motverkar nedläggning av åker- och betesmark. Detta gäller i första hand i regioner där produk- tionsförutsättningarna är relativt dåliga.
Strukturåtgärder riktade mot jordbruket
Under 2005 beviljades 1 096 investeringsstöd om totalt ca 297 miljoner kronor i landet. Både antalet beviljade investeringsstöd och beslutade belopp har ökat kraftigt jämfört med 2004. Detta beror delvis på att ytterligare medel tillfördes investeringsstödet i samband med den förstärkning av Miljö- och landsbygdsprogram- met som genomfördes från 2005 men också på en ökad investeringsvilja hos jordbrukare inte minst i det s.k. Mål
anläggningar, kompletterande verksamhet och växthus. Investeringsstödet bedöms ha haft en god måluppfyllelse avseende att underlätta och påskynda en anpassning till ett ekologiskt håll- bart jordbruk samt till att öka landsbygdsföreta- gens konkurrensförmåga och främja ökad syssel- sättning på landsbygden. Investeringar i kompletterande verksamhet har kontinuerligt ökat sedan 2000 och utgör nu ca 19 procent av det totala stödet i Miljö- och landsbygds- programmet.
Stöd till investeringar i förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter är främst inriktat på innovativ och småskalig livsmedels- förädling. Under 2005 beslutades om 97 projekt om ca 53 miljoner kronor i landet. Antalet projekt och beviljat stöd är i nivå med omfatt- ningen under 2004 men med ytterligare ökat fokus på småskalig livsmedelsförädling. I Mål 1- området har det totalt sett skett en viss minsk- ning i beslutade projekt. På renköttsområdet har emellertid sedan 2000 märkts en ökad investe- ringsvilja bland företag som är verksamma med förädling.
Tillgänglig statistik visar att de i programmen fastställda sysselsättningsmålen per beviljat stöd för både investeringsstödet till jordbruksföretag och stödet till investeringar i förbättrad bearbet- ning och saluföring av jordbruksprodukter, bör kunna nås under programperioden.
År 2005 beviljades 214 startstöd till yngre jordbrukare till en kostnad av 40,5 miljoner kro- nor i hela landet varav 50 stycken i Mål
Landsbygdsutveckling och diversifiering
För att utveckla och bevara en livskraftig lands- bygd krävs ett diversifierat näringsliv med en bredare utveckling av landsbygden. En diversifie- rad landsbygdsekonomi är viktig för sysselsätt- ning, inkomst och uthållig tillväxt och har därför
102
valts som indikator för en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Ett mål med åtgärder inom politikområdet är att öka antalet jordbruksföretag med kompletterande verksamhet. En undersökning pekar på att an- talet jordbruksföretag med kompletterande verksamhet mellan 1999 och 2003 ökade med ca 50 procent, vilket bl.a. bedöms bero på att fler jordbruksföretag av företagsekonomiska skäl ser ett behov av att diversifiera sitt företagande. Det saknas emellertid uppgifter om utvecklingen efter 2003.
Inom ramen för Miljö- och landsbygds- programmet och Mål
Kompetensutvecklingsaktiviteter bedrivs i hela landet och genomförs i syfte att förstärka effekten av andra åtgärder som bidrar till att främja en ekonomiskt och socialt hållbar utveck- ling av landsbygden. Kompetensutvecklings- åtgärder uppskattas under 2005, genom läns- styrelsernas verksamhet utanför Mål
Programmet Leader+ skall utifrån lokala förutsättningar och initiativ stödja hittills oprö- vade och nyskapande metoder för utveckling och förnyelse på landsbygden. Under 2005 beslutades inom ramen för Leader+ program- met om 124 nya projekt om ca 54 miljoner kro- nor. Liksom för övriga projekt för främjande och anpassning av landsbygden löper flertalet
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
verksamheter under flera år och är ännu inte avslutade, vilket gör det svårt att dra generella slutsatser om resultat och måluppfyllelse av verksamheten. Resultat hittills pekar emellertid på att mål avseende antal nya arbetstillfällen till följd av verksamheten kommer att nås. Enligt preliminär statistik har ca 400 arbetstillfällen skapats genom avslutade projekt varav ungefär hälften är kvinnor och hälften män. Den obero- ende halvtidsutvärderingen av programmet som genomfördes under 2003 visar att programmet i sin helhet fungerar bra.
Samtliga av EU medfinansierade program inom politikområdet, vilka löper under perioden
6.5.3Analys och slutsatser
Resultaten av insatserna under politikområdet har i stort sett varit i överensstämmelse med de uppställda målen.
Större delen av verksamheten inom politik- området bedrivs inom ramen för fleråriga program, framför allt Miljö- och landsbygds- programmet men även Mål
I halvtidsutvärderingen av Miljö- och lands- bygdsprogrammet (SOU 2003:105) drogs slut- satsen, utifrån resultat t.o.m. 2002, att program- met i huvudsak fungerat väl och att det har bidragit till uppfyllelsen av mål på samtliga nivåer. Enligt utvärderingen bidrar programmet på ett påtagligt sätt till uppfyllelse av de över- gripande miljökvalitetsmålen Ett rikt odlings- landskap och Ingen övergödning. Denna bild bekräftas av Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges 16 miljömål (rapport: de facto 2006).
Trots insatser kopplade till jordbruket kan miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och
103
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Giftfri miljö, vilka även berör andra politik- områden, vara svåra att nå. Även delmål kopp- lade till miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker avseende anläggning av våtmarker kan vara svåra att nå.
Avseende ekonomisk och social utveckling av landsbygden framfördes i halvtidsutvärderingen att programmet har bidragit till uppfyllelsen av flera av målen men att bilden är mer otydlig och att ytterligare analyser behöver göras. Slutut- värderingen av de olika programmen under poli- tikområdet kommer att genomföras senast 2008 och kommer bl.a. att fokusera på åtgärdernas bidrag till en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på landsbygden.
6.6Revisionens iakttagelser
Årsredovisningen för Jordbruksverket inom politikområdet har av Riksrevisionen bedömts vara i allt väsentligt rättvisande.
6.7Politikens inriktning
6.7.1Landsbygdspolitiken
Utgångspunkter för politiken
En allmän utgångspunkt för målet och insatserna inom politikområdet är att de skall medverka till en positiv utveckling av en väl fungerande lands- bygd som är ekonomiskt och socialt livskraftig och som har höga natur- och kulturvärden. För att utveckla och bevara en livskraftig landsbygd krävs ett diversifierat näringsliv med en bredare utveckling av landsbygden. Ett ökat lokalt och regionalt inflytande över landsbygdspolitiken bör eftersträvas.
Den 17 juni 2004 beslutades att tillsätta en utredning med parlamentarisk medverkan med uppdrag att utarbeta en långsiktig strategi för den nationella politiken för landsbygdsutveck- ling. Denna strategi skall ta ett samlat grepp om politiken och utgå från målet om en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden – inbegripet de areella näringarnas roll och utvecklingsförutsättningar. I uppdraget ingår även att behandla förvaltningen av land- skapets natur- och kulturvärden. Kommittén
skall lämna sitt slutbetänkande senast den 30 no- vember 2006.
Regeringen kommer att utarbeta en strategi för att stärka utvecklingskraften på landsbygden.
Förutsättningar för ett nytt landsbygdsprogram
Nuvarande Miljö- och landsbygdsprogram löper ut den 31 december 2006. Nästa landsbygds- program kommer att träda i kraft den 1 januari 2007 och löpa till 2013. Den 20 september 2005 beslutades rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Euro- peiska jordbruksfonden för landsbygdsutveck- ling. I förordningen fastställs att de nya programmen för landsbygdsutveckling skall vara uppbyggda kring fyra områden eller axlar: i) för- bättrad konkurrenskraft inom såväl jord- som skogsbruk, ii) förbättring av miljö och mark- förvaltning och iii) diversifierad ekonomi och god livskvalitet på landsbygden. Slutligen finns ett tematiskt område: iv) innovativ lokal lands- bygdsutveckling som bygger på en metod för landsbygdsutveckling som utifrån lokala förut- sättningar och initiativ skall stödja projekt med oprövade och nyskapande metoder för utveck- ling och förnyelse. I förordningen ställs krav på balans i varje enskilt nationellt program gällande fördelningen av
Den 9 februari 2006 överlämnade den tidigare regeringen skrivelsen Den övergripande strate- giska inriktningen av kommande landsbygds- program till riksdagen (skr. 2005/06:87, bet. 2005/06:MJU13, rskr. 2005/06:220). I enlighet med rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling beslutade rådet den 20 februari 2006 om gemen- skapens strategiska riktlinjer för landsbygds- utvecklingen för programperioden
1.att förbättra jord- och skogsbruks- sektorernas konkurrenskraft,
2.att förbättra miljön och landsbygden,
104
3.att förbättra livskvaliteten i landsbygds- områden och främja en diversifiering av landsbygdsekonomin,
4.att bygga lokal kapacitet för sysselsättning och diversifiering,
5.att säkerställa enhetlighet i programplane- ringen, och
6.komplementaritet mellan gemenskaps- instrument.
De strategiska riktlinjerna för landsbygds- utveckling på
Arbetet med att ta fram den nationella strate- gin för landsbygdsutvecklingen och förslaget till nytt landsbygdsprogram har bedrivits i samråd med organisationer, myndigheter och andra landsbygdsintressenter. Det delbetänkande som överlämnades av Landsbygdskommittén den 2 maj 2005 (SOU 2005:36) och från Skogsutred- ningen (SOU 2005:39) samt de synpunkter som har inkommit under remissbehandlingen har också utgjort underlag till det förslag till lands- bygdsprogram som överlämnades till
Landsbygdsprogrammet skall finansieras av både
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
nella medfinansieringen som krävs enligt EU:s regelverk, kommer programmets omfattning att öka jämfört med Miljö- och landsbygds- programmet
Inriktningen av nästa landsbygdsprogram
Tillsammans med övrig offentlig finansiering kommer nästa landsbygdsprogram att uppgå till i genomsnitt drygt 5 miljarder kronor årligen under perioden
I enlighet med EU:s regelverk kommer programmet att vara uppdelat på fyra områden, s.k. axlar, med olika mål och innehåll. Axel 1 handlar om att stärka jord- och skogsbrukets konkurrenskraft utan att snedvrida konkurren- sen mellan olika företagare. Axel 2 handlar om förvaltning av landsbygdens naturresurser. Insatsområdet bör prioriteras framför övriga insatsområden. Fokus skall ligga på frågor som rör aktivt jordbruk och landskapsvård dock bör även insatser för att minska jordbrukets växt- näringsläckage prioriteras. Hästnäringen är en viktig framtidsnäring, vilket bör beaktas. Insatser inom skogsbruket skall begränsas till miljöåtgär- der som innebär samhällsnytta. Målet för axel 3 är att öka bredden på landsbygdens näringsliv och ökad livskvalitet på landsbygden. I priorite- ringen mellan axel 1 och axel 3 bör särskilt beaktas hur användningen av medlen bäst kan bidra till att utveckla service och företagande på landsbygden. Möjligheter till nya och alternativa verksamheter är viktiga förutsättningar för en socialt hållbar utveckling. För axel 4 är målet ett effektivt genomförande av landsbygdsprogram- met genom de mervärden som följer med lokal förankring och möjlighet att tillämpa den s.k.
I samband med behandlingen av förslaget till landsbygdsprogram
105
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Det fortsatta arbetet
Det svenska förslaget till nytt landsbygds- program kommer att behandlas av
I förberedelserna ingår även att upprätta ett nationellt nätverk för landsbygdsutveckling samt resurser för att säkerställa ett effektivt genom- förande av programmet inklusive uppföljning och utvärdering av programmet och dess bidrag till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt håll- bart utveckling på landsbygden.
samheten inom programmet. Anslaget finansie- rar även kvarvarande utbetalningar från programperioden
Under anslaget finansieras det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Anslaget används även för att finansiera ett nationellt anläggningsstöd för plantering av energiskog i enlighet med förordning (1997:75) om anlägg- ningsstöd till plantering av fleråriga grödor för produktion av biomassa. Under förutsättning att
Slutligen finansierar anslaget återföringen av skatterna på handelsgödsel och bekämpnings- medel. Del av skatten på handelsgödsel utgör medfinansiering i landsbygdsprogrammet 2007– 2013.
Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden
6.8Budgetförslag
6.8.144:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
Tabell 6.4 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
3 104 270 |
|
P |
sparande |
643 459 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
2 811 662 |
1 |
|
prognos |
2 600 450 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
2 990 431 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
3 025 431 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
3 020 431 |
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används för att finansiera strukturstöd och miljöersättningar inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram
Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Detta innebär att staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för de av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2007 för ramanslaget 44:1 Åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 1 530 000 000 kronor under 2008, högst 1 400 000 000 kronor under 2009, högst 1 200 000 000 kronor under 2010, högst 1 150 000 000 kronor under 2011 och högst 2 350 000 000 kronor därefter. Utöver den begärda bemyndiganderamen finns åtaganden som kommer att infrias med redan anvisade medel.
106
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabell 6.5 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009– |
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
2 926 905 |
1 542 105 |
886 767 |
7 630 000 |
6 100 000 |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
1 408 928 |
1 708 623 |
7 246 697 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
2 793 728 |
2 363 961 |
503 464 |
1 530 000 |
6 100 000 |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
1 542 105 |
886 767 |
7 630 000 |
6 100 000 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
2 900 000 |
1 430 000 |
7 630 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Budgetförslaget tar sin utgångspunkt i det för- slag till landsbygdsprogram
Sverige kommer från
I anslagsberäkningen ingår att skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel kommer att återföras. Del av skatten på handelsgödsel återförs i form av medfinansiering i landsbygds- programmet
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 2 990 431 000 kronor anvisas under anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 3 025 431 000 kronor och för 2009 till 3 020 431 000 kronor.
Tabell 6.6 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
2 815 662 |
2 815 662 |
2 815 662 |
Anvisat 2006P |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
Beslut |
170 621 |
205 621 |
200 621 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
anslag |
4 148 |
4 148 |
4 148 |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
2 990 431 |
3 025 431 |
3 020 431 |
|
|
|
|
6.8.244:2 Från
Tabell 6.7 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
2 419 144 |
|
P |
sparande |
148 964 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
1 876 894 |
1 |
|
prognos |
1 961 431 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
2 491 262 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
2 491 262 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
2 347 262 |
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Under anslaget anvisas medel motsvarande EU:s finansiering av strukturstöd och miljöersätt- ningar inom ramen för Sveriges landsbygds- program
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
107
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tabell 6.8 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009– |
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
2 986 824 |
1 579 548 |
1 138 741 |
6 465 000 |
5 050 000 |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
881 245 |
1 486 135 |
5 980 750 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
2 370 442 |
1 926 942 |
654 491 |
1 415 000 |
5 050 000 |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
1 497 627 |
1 138 741 |
6 465 000 |
5 050 000 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
2 793 000 |
1 650 000 |
6 465 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Det- samma gäller åtgärder inom ramen för struktur- fondsprogrammen i Mål 1 och Leader+. Detta innebär att staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för de av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2007 för ramanslaget 44:2 Från
gjorda åtaganden medför utgifter på |
högst |
|||
1 415 000 000 |
kronor |
under |
2008, |
högst |
1 200 000 000 |
kronor |
under |
2009, |
högst |
1 000 000 000 |
kronor |
under |
2010, |
högst |
950 000 000 |
kronor |
under |
2011 |
och |
högst |
1 900 000 000 |
kronor |
därefter. |
Utöver |
den |
|
begärda bemyndiganderamen |
finns åtaganden |
som kommer att infrias med redan anvisade medel.
Regeringens överväganden
Sverige kommer från
Anslaget finansierar även kvarvarande ut-
betalningar från Mål 1- och Leader+programmen från perioden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 2 491 262 000 kronor anvisas under anslaget 44:2 Från
2007. För 2008 beräknas anslaget till oförändrat belopp. För 2009 beräknas anslaget till 2 347 262 000 kronor.
Tabell 6.9 Härledning av anslagsnivån
44:2 Från
landsbygdens miljö och struktur
Tusental kronor
|
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
1 876 894 |
1 876 894 |
1 876 894 |
Anvisat 2006P |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
Beslut |
618 516 |
618 516 |
474 516 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
anslag |
|||
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
2 491 262 |
2 491 262 |
2 347 262 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
6.8.344:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
Tabell 6.10 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
11 067 |
|
P |
sparande |
2 112 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
11 830 |
1 |
|
prognos |
11 968 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
11 830 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
11 830 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
11 830 |
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget disponeras av Statens jordbruksverk för att inom skilda nationella handlingsprogram, huvudsakligen genom försöks- och utvecklings- verksamhet, styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat växt-
108
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
näringsläckage, minskad ammoniakavgång, säk- rare och minskad användning av bekämpnings- medel, bevarande av biologisk mångfald och tillvaratagande av kulturvärden. Anslaget får likaså disponeras för
Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden
Huvuddelen av den verksamhet som finansieras under anslaget bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2007 för ramanslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 8 000 000 kronor under 2008.
Tabell 6.11 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009– |
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
5 000 |
0 |
0 |
8 000 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
6 067 |
12 185 |
8 000 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
11 067 |
12 185 |
0 |
8 000 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
0 |
0 |
8 000 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
10 000 |
10 000 |
8 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
109
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Regeringens överväganden
Resultaten från verksamheten ligger bl.a. till grund för rådgivnings- och utbildningsverk- samhet riktad mot jordbrukare, lagstiftning på området samt i framtagande och utveckling av åtgärder inom ramen för landsbygdsprogram- met.
Regeringen föreslår att 11 830 000 kronor anvisas under anslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 6.12 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
200720082009
Anvisat 2006P |
1 |
|
11 830 |
11 830 |
11 830 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
11 830 |
11 830 |
11 830 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
6.8.444:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
Tabell 6.13 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
2 982 |
|
P |
sparande |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
2 982 |
1 |
|
prognos |
2 929 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
2 982 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
2 982 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
2 982 |
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Från anslaget betalas bidrag till jordbrukets yttre och inre rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering (omtryckt 1988:999). Från och med 2006 disponeras anslaget helt för vissa omarronderingsprojekt i Dalarnas, Västra Göta- lands samt delar av Värmlands län.
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 2 982 000 kronor anvisas under ansla- get 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 6.14 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
Anvisat 2006P |
1 |
|
2 982 |
2 982 |
2 982 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
2 982 |
2 982 |
2 982 |
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
6.8.544:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.
Tabell 6.15 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
1 529 |
|
P |
sparande |
46 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
1 529 |
1 |
|
prognos |
1 547 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
1 529 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
1 529 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
1 529 |
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Fjällägenhet är en upplåtelseform som har sina grunder i lagstiftning från 1915. Statens bygg- nadsbestånd på fjällägenheterna är i stor utsträckning av inte ringa ålder. Med stigande ålder ökar självfallet behoven av också mer omfattande reparationer samt av investeringar. Staten är fastighetsägare och hyresvärd för de boende. Frågor om nedläggning av fjällägenheter prövas av Jordbruksverket medan upplåtelser beslutas av länsstyrelsen. Riksdagen har beslutat att de fjällägenheter som inte har särskilda be- varandevärden från naturvårds- eller kultur- miljösynpunkt, eller som av andra skäl bör behållas i statens ägo, skall avvecklas och försäljas. Avvecklingen skall ske successivt i första hand genom friköp av arrendatorn. I juli
110
2006 återstod 52 fjällägenheter i statens ägo. Av dessa har ca 28 bedömts ha särskilt bevarande- värde och skall inte försäljas. Beträffande 13 fas- tigheter pågår för närvarande en avveckling. Huvuddelen av fjällägenheterna återfinns i Jämtlands län. Normalt är de belägna mycket långt från annan bebyggelse och i vissa fall t.o.m. i väglöst land. I princip samtliga fastigheter har relativt sett gamla byggnader och många av fas- tigheterna har representativ kulturhistorisk bebyggelse. Med hänsyn tagen till byggnadernas ålder föreligger ett inte ringa underhållsbehov och mot bakgrund av fastigheternas lokalisering blir kostnaderna för underhåll av naturliga skäl höga. Med hänsyn härtill och till anslagets stor- lek har under en rad år endast de mest akuta reparationerna kunnat genomföras. Det kan t.ex. handla om nödvändigt utbyte av icke fungerande dieselaggregat, lagning av läckande tak eller ett icke fungerande vatten och avlopp. Detta har lett till att underhållet på många av fjällägenheterna inte har kunnat ske löpande och att byggnaderna därför med tiden har förfallit och att standarden i byggnaderna ofta ligger långt under vad som i övrigt får anses vara normalt vid permanent- boende. Anslaget är också avsett att täcka bidrag till sådana investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar på fjällägenheterna. Vidare skall anslaget dessutom täcka avvecklingsbidrag och avträdesersättning till arrendatorer m.m.
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 1 529 000 kronor anvisas under ansla- get 44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter
m.m.för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabell 6.16 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
Anvisat 2006P |
1 |
|
1 529 |
1 529 |
1 529 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
1 529 |
1 529 |
1 529 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
6.8.644:6 Åtgärder för att främja ekologisk produktion
Tabell 6.17 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
29 078 |
|
P |
sparande |
1 554 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
29 820 |
1 |
|
prognos |
30 816 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
29 820 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
29 820 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
29 820 |
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget disponeras av Jordbruksverket huvud- sakligen för försöks- och utvecklingsverksamhet samt för marknadsfrämjande åtgärder rörande ekologisk produktion.
Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden
Delar av den verksamhet som finansieras under anslaget bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndi- gas att under 2007 för ramanslaget 44:6 Åtgärder för att främja ekologisk produktion besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 8 000 000 kronor under 2008 och högst 2 000 000 kronor under 2009.
111
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabell 6.18 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009– |
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
0 |
8 867 |
8 838 |
10 000 |
2 000 |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
29 078 |
27 820 |
10 000 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
29 078 |
27 849 |
8 838 |
8 000 |
2 000 |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
0 |
8 838 |
10 000 |
2 000 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
20 000 |
13 000 |
10 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Flera av de 16 miljökvalitetsmålen berör jord- bruket. Ekologisk produktion kan bidra till att uppfylla några av dessa miljökvalitetsmål. Verk- samheten inom anslaget omfattar främst för- söks- och utvecklingsverksamhet, marknads- främjande åtgärder och uppföljning och utvärdering av de verksamheter som finansieras av anslaget samt andra offentliga åtgärder för ekologisk produktion.
Regeringen föreslår att 29 820 000 kronor anvisas under anslaget 44:6 Åtgärder för att främja ekologisk produktion för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 6.19 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
200720082009
Anvisat 2006P |
1 |
|
29 820 |
29 820 |
29 820 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
29 820 |
29 820 |
29 820 |
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
112
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
7 Samepolitik
7.1Omfattning
Politikområdet Samepolitik omfattar verksam- heten vid Sametinget samt viss verksamhet vid Jordbruksverket och länsstyrelserna som kvar- står efter överföring av uppgifter till Sametinget fr.o.m. den 1 januari 2007. Till politikområdet hör även urfolksfrågor där både nationell och internationell verksamhet ingår. Verksamhet som berör samer, samisk kultur och språk samt rennäring bedrivs inom flera andra politikområden såsom utbildningspolitiken, kulturpolitiken, minoritetspolitiken och djurpolitiken.
Sametingets verksamhet regleras i same- tingslagen (1992:1433) och förordningen (1993:327) med instruktion för Sametinget. Sametinget anvisas medel till sin verksamhet över utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 45:1 Sametinget.
Rennäringen regleras i huvudsak i rennärings- lagen (1971:437) och i rennäringsförordningen (1993:384). Medel anvisas över utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar anslaget 45:1 Främjande av rennäringen m.m.
Ur Samefonden lämnas bidrag för att främja och stödja rennäringen, den samiska kulturen och samiska organisationer. Fondens inkomster utgörs av upplåtelse- och intrångsersättningar.
De skador som de stora rovdjuren orsakar rennäringen ersätts enligt viltskadeförordningen (2001:724). Anslaget redovisas under politik- området Djurpolitik anslaget 42:6 Ersättning för viltskador m.m. Sameskolstyrelsen regleras i sameskolförordningen (1995:205).
Medel för stöd till sameskolorna anvisas över utgiftsområde 16 Utbildning och universitets-
forskning anslaget 25:8 Sameskolstyrelsen. För att stödja utbildning för vuxna samer fördelas medel till Samernas utbildningscentrum under anslaget 25:15 Bidrag till viss verksamhet i vuxenutbild- ning. Sametinget fördelar medel vid korttids- studier för alfabetisering i samiska över utgifts- område 15 Studiestöd anslaget 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. Bidrag till samisk kultur anvisas till Sametinget över utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. För stödet till det samiska språket, vilket regleras i lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar, anvisas medel över utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter.
113
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
7.2 |
Utgiftsutveckling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Budget |
|
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
|
|
2005 |
1 |
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
|
|
|
2006 P |
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag inom utgiftsområde 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45:1 Sametinget |
22,6 |
21,0 |
|
20,6 |
25,8 |
26,3 |
26,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för utgiftsområde 1 |
22,6 |
21,0 |
|
20,6 |
25,8 |
26,3 |
26,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag inom utgiftsområde 23 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45:1 Främjande av rennäringen m.m. |
45,9 |
46,7 |
|
48,6 |
46,7 |
46,7 |
46,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2004 23 45:2 Informationssatsning om samerna |
2,1 |
- |
|
0,7 |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för utgiftsområde 23 |
48,0 |
46,7 |
|
49,3 |
46,7 |
46,7 |
46,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för politikområde Samepolitik |
70,6 |
67,7 |
|
69,9 |
72,5 |
73,0 |
73,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
7.3Mål
Samepolitikens övergripande mål är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.
Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108). Resultatbeskrivningen i det föl- jande görs i förhållande till detta mål. I den mån som regeringen bedömer att indelningen i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle.
7.4Insatser
7.4.1Insatser inom politikområdet
Under 2005/06 har två slutbetänkanden över- lämnats till regeringen inom det samepolitiska området, Samernas sedvanemarker (SOU 2006:14) av Gränsdragningskommissionen för renskötselområdet och Jakt och fiske i samverkan av Jakt- och fiskerättsutredningen (SOU 2005:116). Betänkandena innehåller bl.a. förslag på hur förvaltningen och nyttjandet av mark och vatten respektive jakt och fiske skall ske i de traditionellt samiska områdena. Därutöver har ett utkast till nordisk samekonvention utarbetats av en nordisk expertgrupp. Remisstiden för Utkast till nordisk samekonvention löpte ut under somma- ren 2006 och för de andra två utredningarna
löper remisstiden ut i slutet av 2006. Därefter sker beredning av förslagen i Regeringskansliet.
Frågan om ytterligare en förlängning av kon- ventionen om renbete över den
Under de senaste två programperioderna för EU:s strukturfondsprogram respektive Miljö- och landsbygdsprogram, har stöd för särskilda samiska insatser lämnats. Huvudmålen i pro- grammen för de samiska insatserna under 2000– 2006 är att stärka det samiska näringslivet och därmed bidra till utveckling av samisk kultur och näringsliv. Med det menas att traditionellt näringsutövande bevaras samtidigt som nya livs- kraftiga verksamheter och näringar med utgångspunkt i samiskt näringsliv och kultur utvecklas samt stöds. Den nuvarande program- perioden beräknas av Sametinget att ha genererat omkring 230 miljoner kronor (inklusive EU- medel, offentlig och privat medfinansiering) till projekt med samisk inriktning. Arbetet för att utarbeta strategier och program inför nästa pro-
114
gramperiod,
För att lyfta frågan om ökad jämställdhet i det samiska samhället skall alla organisationer som beviljas stöd från Sametingets kulturråd fr.o.m. 2006 ha en aktuell jämställdhetsplan. För att på motsvarande sätt arbeta för att öka samiska ung- domars inflytande i frågor som rör det samiska samhället och intresse i politiken har Sametinget under 2006 beslutat att inrätta en tillfällig ung- domspolitisk kommitté. Kommitténs uppgift är att upprätta en handlingsplan för att stärka samiska ungdomars medbestämmande och inflytande i Sametinget.
Sametingets kulturråd har under 2005 fördelat sammanlagt nära 20 miljoner kronor till samiska kulturändamål. Störst andel av medlen har gått till samiska organisationer och tidningen Samefolket, därtill har medel gått till Sámi Teáhter (samiska teatern) och olika projekt inom forskning, utbildning, teater, slöjd och bibliotek.
Internationella insatser
Den 29 juni 2006 antog FN:s nybildade råd för mänskliga rättigheter i Genève en deklaration om urfolks rättigheter, vilken bl.a. bekräftar urfolks rätt till självbestämmande och till tradi- tionella marker och resurser. Resultatet av röst- ningen utföll med 30 röster för, 2 röster emot och 12 avstod att rösta. Förhandlingarna om en
I november 2005 redovisade den expertgrupp, som regeringarna och sametingen i Sverige, Norge och Finland har utsett, ett utkast till en nordisk samekonvention. Samekonventionen är tänkt att ge en ökad samsyn på de samiska frågorna i Sverige, Norge och Finland. Utkastet bereds för närvarande i de tre länderna.
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Regeringen medverkar i ett internationellt samarbete genom deltagande i Arktiska rådet. Rådet är ett internationellt samarbetsorgan bestående av åtta arktiska stater och sex urfolks- organisationer. Samarbetet syftar framför allt till studier och forskningsprojekt, bl.a. med fokus på arktiska urfolk och levnadsbetingelser i Arktis. I Arktiska rådet belyses rennäringen och andra samiska näringar ur ett arktiskt perspektiv. Under 2005 har Sverige lett arbetet med att införa ett nytt kvalitetshöjande procedursystem för godkännande av projekt. Från och med 2007 övertar Norge ordförandeskapet i rådet efter Ryssland varefter Danmark och Sverige står på tur. Planering inför ett sexårigt gemensamt ordförandeskapsprogram för de tre nordiska länderna pågår för närvarade. Inför de kom- mande internationella polaråren (IPY), 2007– 2009, har Arktiska rådet drivit att fokus skall ligga på människan i polarområdena, vilket ger möjlighet att uppmärksamma urfolken i Arktis.
Ett annat internationellt samarbete sker i Nordiskt organ för rennäringsforskning (NOR) som är ett organ under Nordiska ministerrådet. NOR är ett kontakt- och samarbetsorgan för rennäringsforskning mellan Sverige, Norge och Finland. Ett av målen med samarbetet är att främja forskning och forskningssamarbete som är till nytta för rennäringen, vilket bl.a. görs genom återkommande konferenser där nordiska forskare möts och diskuterar aktuella frågeställ- ningar.
7.4.2Insatser utanför politikområdet
Utbildningspolitiken
Regeringen gav i november 2004 Statens skol- verk i uppdrag att göra en förnyad kartläggning av utbildningssituationen för de nationella mino- riteterna för att få en tydlig och aktuell bild av hur den samlade situationen för minoriteterna såg ut och vilka ytterligare insatser som skulle kunna behövas på området. Skolverket redo- visade uppdraget i oktober 2005. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Under 2005 och 2006 har försöksverksam- heten med modersmålsundervisning delvis på distans via webbportalen Tema Modersmål vida- reutvecklats. Den har omfattat elever från årskurs 6 i grundskolan och sker exempelvis på samiska.
115
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Under 2006 har en möjlighet för vuxna samer, som talar men inte kan läsa och skriva samiska, att söka bidrag vid korttidsstudier införts. Utöver detta stöd för korttidsstudier har den tidigare regeringen under våren 2006 beslutat att även avsätta 1 miljon kronor till en särskild sats- ning för att utveckla och producera läromedel på sydsamiska för vuxna. Regeringen har också under 2005 givit Myndigheten för skolutveck- ling i uppdrag att främja utveckling och produk- tion av läromedel i samiska för skolbarn med särskild fokus på sydsamiska. För det ändamålet avsattes 1,5 miljon kronor.
Kulturpolitiken
I juni 2006 antog riksdagen propositionen Vikti- gare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst
Den tidigare regeringen har givit Kulturrådet i uppdrag att se över ansvarsfrågor inom musei- området. I detta uppdrag ingår också att se över verksamheten vid Ájtte svenskt fjäll- och same- museum. Uppdraget beträffande Ájtte har redo- visats till regeringen sommaren 2006 och för- slagen bereds för närvarande inom Regerings- kansliet.
Inom kulturområdet har också den parla- mentariska kommitté som regeringen tillsatte 2004, med uppdrag att bl.a. analysera behovet av presstöd till dagstidningar som riktar sig till invandrare och nationella minoriteter, däribland samer, redovisat sitt uppdrag. Betänkandet Mångfald och räckvidd (SOU 2006:8) överläm- nades i början av 2006 och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Minoritetspolitiken
Samer är en nationell minoritet i Sverige och skyddas av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ramkonventio- nen). Samiska är ett minoritetsspråk och skyddas av den europeiska stadgan om landsdels- eller
minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventio- nen). Åtgärder genomförs inom ramen för minoritetspolitiken för att skydda och stödja de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Sverige rapporterade i juni 2006 till Europarådet kring efterlevnaden i Sverige av ramkonventio- nen. I rapporten redovisas de åtgärder som vid- tagits till skydd för bl.a. samer och samiskan de senaste fem åren.
I början av 2004 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppgift att analysera om det finns förutsättningar att utvidga det finska förvaltningsområdet till att gälla även i ett område inom Stockholms- och Mälardalsregio- nen. I februari 2005 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv rörande utvidgning av det samiska förvaltningsområdet till att avse även det sydsamiska området. Med det sydsamiska områ- det avses de södra delarna av det traditionella samiska språkområdet som omfattar delar av Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Dalarnas län. Utredningen lämnade sitt slut- betänkande, Att återta mitt språk (SOU 2006:19), i början av 2006. Utredaren föreslår att en utvidgning skall ske av såväl det finska som det samiska förvaltningsområdet. Utredaren lämnar även andra förslag på det minoritets- politiska området. Slutbetänkandet har remiss- behandlats och bereds i nuläget inom Regerings-
kansliet. Mer information om minoritetspolitiken finns under utgiftsområde 1, politikområde Minoritetspolitik.
Forskningspolitik och biologisk mångfald
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) redovisade i mars 2006 ett uppdrag om en kunskapsöversikt över forskningen om en hållbar rennäring och övrig samerelaterad forskning.
I forskningspropositionen "Forskning för ett bättre liv" (2004/05:80) konstaterar regeringen att en alltmer framträdande dimension i ren- skötseln är som sysselsättningsskapande och sammanhållande faktor i det samiska samhället. Forskningen inom området bör därför ha en bred inriktning mot utveckling av kunskaper som gör renskötseln hållbar i ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv, bl.a. med fokus på traditionella kunskaper.
Regeringen har under 2005 givit Centrum för biologisk mångfald i uppdrag att i samråd med
116
Sametinget, beträffande frågor som rör samisk kultur, utveckla samt genomföra ett nationellt program för lokal och traditionell kunskap med koppling till biologisk mångfald. Programmet skall ha särskild fokus på lokal och traditionell kunskap knuten till den samiska kulturen. Programmet är avsett att löpa i två treårs- perioder.
7.5Resultatredovisning
7.5.1Mål och indikatorer
Mål
Samepolitikens mål är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.
Indikatorer
Indikatorerna för politikområdet är valdel- tagande (indikator 1), antalet besökare på Same- tingets webbplats (indikator 2), omfattningen av material i svensk media om Sametinget och samer (indikator 3) samt genomsnittligt antal renar per renskötselföretag (indikator 4).
7.5.2Resultat
Indikatorerna antalet besökare på Sametingets webbplats samt valdeltagande visar på en för- bättring av måluppfyllelsen även om valdel- tagandet minskat något sedan det första valet 1993. Av omfattningen av material i svensk media om Sametinget och samer går att avläsa att en avsevärd ökning har skett sedan 2004, vilket signalerar en markant förbättring av målupp- fyllelsen. Indikatorn genomsnittligt antal renar per renskötselföretag är liksom föregående år stabil, vilket kan tolkas som att inte några av- läsbara förändringar har skett som har påverkat renantalet.
Det folkvalda organet och samisk kultur
Myndigheten Sametinget hade 23 anställda vid årsskiftet 2005/06. Sametingets plenum består av
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
31 ledamöter varav styrelseordföranden är den enda som arbetar heltid. Övriga ledamöter är fritidspolitiker. Sametingets verkställande organ är en styrelse som består av fem ledamöter samt ersättare.
Ledamöterna i det folkvalda organet Same- tinget väljs vart fjärde år. Det senaste valet hölls i maj 2005. Största parti i Sametinget innevarande mandatperiod är Jakt- och fiskesamerna (9 man- dat), därefter Samelandspartiet (8 mandat), Skogssamerna (4 mandat) och Samerna (4 man- dat). Minsta partier är Min Geaidnu (3 mandat) och Guovssonásti (3 mandat). En koalition har bildats mellan Samelandspartiet, Skogssamerna, Samerna och Min Geaidnu. Samelandspartiet innehar posten som styrelseordförande. Koali- tionen mellan de fyra partierna innebär att det största partiet, Jakt- och fiskesamerna, och ett av de minsta partierna, Guovssonásti, är i opposi- tion.
För att få rösta måste personen vara anmäld i Sametingets röstlängd. Valdeltagande vid val till Sametinget indikerar, liksom för övriga val, graden av legitimitet i det politiska systemet. Valdeltagandet ökade till 66 procent i det senaste valet men har totalt sjunkit med 6 procenten- heter sedan det första valet 1993. Utvecklingen av antalet anmälda personer i röstlängden indike- rar trots det att Sametingets legitimitet bland den samiska befolkningen successivt har ökat. Detta eftersom valdeltagandet ökat i absoluta tal genom att allt fler samer anmäler sig till röst- längden. Antalet personer i röstlängden och val- deltagandet (indikator 1), inräknat inkomna men icke godkända röster, sedan Sametingets inrät- tande visas i följande sammanställning. Valdel- tagande är en indikator inom samepolitikom- rådet. Indikatorn uppdateras i samband med val till Sametinget.
117
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabell 7.2 Valdeltagande Sametinget
Valår |
Personer i |
Kvinnor |
Män |
Valdeltagande (% |
Kvinnor |
Män |
|
röstlängden |
|
|
av röstberättigade) |
|
|
1993 |
5 390 |
ingen uppgift |
ingen uppgift |
3 865 (72 %) |
ingen uppgift |
ingen uppgift |
1997 |
5 991 |
ingen uppgift |
ingen uppgift |
3 775 (63 %) |
ingen uppgift |
ingen uppgift |
|
|
|
|
|
|
|
2001 (omval) |
6 694 |
3 406 |
3 288 |
4 366 (65 %) |
2 134* |
2 042* |
|
|
|
|
|
|
|
2005 |
7 180 |
3 638 |
3 542 |
4 731 (66 %) |
2 316* |
2 198* |
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Sametinget.
* Antal giltiga röster.
Efter valet 2001 var ca 25 procent av leda- möterna kvinnor. Efter det senaste valet ökade andelen kvinnor till 32 procent. Det betyder att 10 av 31 ledamöter är kvinnor medan 21 leda- möter är män. Vid en jämförelse med fördel- ningen mellan kvinnor och män som deltagit i valet 2005 och fördelningen mellan män och kvinnor som valdes in i Sametinget framgår att ungefär hälften av de som röstade var kvinnor medan enbart en tredjedel av de invalda leda- möterna var kvinnor. Orsakerna till diskrepan- sen är inte kartlagda.
Under 2006 presenterade Europarådet en rapport om hur Sverige efterlever minoritets- språkskonventionen. Sverige rekommenderas bl.a. att utvidga det språkliga förvaltningsom- rådet för samiska, att särskilt vidta åtgärder för sydsamiskan samt att förbättra förutsättningarna för dagspress på samiska. I rapporten framförs emellertid att Sveriges åtaganden på minoritets- språksområdet på flera punkter är uppfyllda. Sedan tidigare riktas det från internationellt håll kritik mot Sverige gällande samernas ställning. FN:s kommitté mot rasdiskriminering noterade i sina slutsatser efter det periodiska förhöret med Sverige 2004 att Sverige inte har ratificerat ILO:s konvention nummer 169 och att kommittén var oroad över att frågorna om samernas landrättig- heter ännu inte har lösts. Därtill har Europa- rådets kommission mot rasism och intolerans i en rapport från 2004 uppmanat Sverige att fort- sätta sina ansträngningar att nå en lösning på frågorna om samernas landrättigheter och att stärka samernas deltagande och inflytande i beslutsprocesser i frågor som berör dem.
Information för samer och övriga medborgare
Sametingets informationsarbete och tillgänglig- het har fortsatt att förbättrats under 2005 och ett
flertal informationsinsatser av olika omfattning är genomförda.
Kunskap om och information kring den samiska kulturen, samhället och historien är viktig för att öka förståelsen för det samiska samhället. Det är även ytterst värdefullt att samerna själva besitter kunskap, inte minst för att kunna verka för en levande kultur och bär- kraftiga näringar men också för att känna till sina rättigheter som urfolk. Antalet besökare på Sametingets webbplats (indikator 2) är en indi- kator inom samepolitikområdet. Indikatorn avser att mäta intresset för Sametinget och det samiska samhället, politiken och kulturen genom att ge en bild av hur många som aktivt söker kunskap inom området. Under
Tabell 7.3 Antal besökare på Sametingets webbplats 2003–
2006
År |
Antal besökare |
Jämförelse året innan |
2003 |
24 149 |
Invigdes i slutet av 2002 |
|
|
|
2004 |
39 355 |
+63 % |
|
|
|
2005 |
71 088 |
+80 % |
|
|
|
2006 |
53 624 |
|
|
|
|
Källa: Sametinget/Samiskt Informationscenter.
På samma sätt som antalet besökare på webb- platsen visar i vilken omfattning som kunskap om det samiska söks, ger media en bild av vilken information som sprids till allmänheten. Eftersom media är en viktig källa till den
118
kunskap som allmänheten har i olika frågor (indikator 3) är omfattningen av skriftligt material i svensk media om Sametinget och samer en indikator för samepolitikområdet. En jämförelse av förekomsten av skriftligt material i svensk media mellan
informationscenter samt planerad sametingsbyggnad görs i diagrammet nedan.
Diagram 7.1 Artiklar om Sametinget och samiska frågor
Antal
artiklar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
1600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1437 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2005 |
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
1400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2004 |
|
|
||
1200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2003 |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
993 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
977 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
1000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
695 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
441 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
278 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
236 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
200 |
|
|
|
|
|
|
139 |
|
|
|
|
168 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
111 |
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
108 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
42 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44 45 20 |
|
29 24 |
0 |
|
|
|
|
|
16 |
6 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
get |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ng |
sval |
|
|
kultur |
|
|
|
|
entrum |
|
|
|
gn |
ad |
|
|
|||||||||||||||||||
|
in |
|
|
|
|
|
ami |
|
|
|
sc |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||
Samet |
|
ameti |
|
|
|
sk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sbyg |
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
S |
|
|
S |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
formation |
|
|
same |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ting |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
iskt |
in |
|
|
|
|
ad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
laner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
m |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sa |
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Artiklar om Sametinget och samiska frågor har enligt Sametingets omvärldsbevakning ökat de senaste tre åren. Antalet artiklar har ökat med 2 018 stycken
Den samiska kulturen och samernas historia är en levande del av Sveriges gemensamma histo- ria och samhälle. Som en viktig del i arbetet med att sprida information och kunskap om samerna som urfolk i Sverige har Sametinget etablerat Samiskt Informationscentrum. Sedan etable- ringen i februari 2005 har informationscentrets webbportal, www.samer.se, haft i genomsnitt 35 000 besökare per månad. År 2005 vann Samiskt Informationscentrums webbplats Svenska Publi-
Resultaten inom informationsområdet speglar en förbättrad måluppfyllelse för Sametingets arbete med kunskaps- och informationssprid- ning. Målet för insatserna inom området är högt ställda och fortsatta insatser är nödvändiga, vilket innebär att ett fortsatt ambitiöst arbete
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
inom området både är efterfrågat och nöd- vändigt.
Rennäringen
Sametinget arbetar på olika sätt för att samiska behov, däribland rennäringens intressen vid nyttjande av mark och vatten, skall beaktas. Det sker bl.a. genom att delta i olika arbetsgrupper och genom kontakt med olika myndigheter och organisationer, t.ex. i samband med att myndig- heten avger remissyttranden.
Genomsnittligt antal renar per renskötsel- företag 2004/05 var 279 stycken, vilket ligger i samma nivå med året innan. Antalet renar per renskötselföretag skiljer sig åtskilligt mellan länen. Indikatorn genomsnittligt antal renar per företag (indikator 4) visar att det är vanligt med relativt få renar per renskötselföretag. En viss förändring av antalet sedan 1999 kan konstate- ras, då hade ett företag i genomsnitt 236 renar. Antalet slaktade renar 2005/06 uppgick till ca 72 000 stycken, vilket var en ökning med ca 37 procent i förhållande till 2004/05. Det totala renantalet i hela landet ökade och var 266 000 renar 2004/05. Detta är en ökning med 21 procent sedan 2000/01. Det totala renantalet varierar cykliskt mellan åren med regelbundet återkommande toppar ungefär vart tjugonde år.
Det genomsnittliga avräkningspriset var 30 kronor och 20 öre per kilo 2005/06, exklusive mervärdesskatt och prisstöd, vilket innebär en ökning med ca 29 procent i förhållande till före- gående år. Totalt utbetalades ca 22 miljoner kro- nor i prisstöd. Prisstödet är ett kilorelaterat pris- tillägg som staten betalar till renägaren per slaktad ren. Utvecklingen avseende förhandling- arna om en ny renbeteskonvention med Norge har medfört att medelsförbrukningen för under- håll av riksgränsstängslet mot Norge har minskat något. Medel har härmed frigjorts för ett ökat underhåll för stängsel mot Finland.
7.5.3Analys och slutsatser
Sedan bildandet 1993 har Sametinget bidragit till en samling kring samisk kultur, samhälle och språk. Sametinget verkar för att nå uppsatta mål, bl.a. genom deltagande i olika sammanhang med syftet att stärka samernas ställning i samhället, genom aktivt arbete med informationsspridning
119
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
samt genom att ge stöd till den samiska kulturen och de samiska näringarna.
Under första halvåret 2005 har Sametingets kansli omorganiserats. Den nya organisations- strukturen innebär bl.a. att Sametinget är bättre anpassat för att ta över nya myndighetsuppgifter. Den förväntas även att ge ett positivt resultat på ekonomiadministrativa rutiner såsom årsredo- visning och prognoshantering.
Internationellt och i Norden får de samiska frågorna relativt stor uppmärksamhet. Ett fort- satt svenskt engagemang i olika nordiska och internationella fora antas även fortsättningsvis att påverka utveckling på området.
Slakten av ren har ökat det senaste åren, efter flera år av minskad slakt. Att slakten ökat igen förmodas bero på bättre avräkningspriser för renägarna. Satsningar på marknadsföringsåtgär- der i kombination med ökad tillgänglighet av renkött antas också ha haft en positiv effekt på utvecklingen.
Samepolitikområdet består av en rad olika sakområden med varierande karaktär. Generellt är bedömningen den att måluppfyllelsen inom politikområdet har förbättrats. En rad olika pro- cesser är i gång som syftar till att utveckla det samiska samhället. Det sker bl.a. genom ett akti- vare språkarbete, utdelning av kulturmedel samt genom en satsning på information. För ren- näringen är liksom tidigare år måluppfyllelsen mer svårbedömd, främst eftersom en rad olika externa faktorer spelar in. Antalet djur per ren- skötselföretag är stabilt, vilket signalerar en oförändrad situation för rennäringen och dess ekonomiska hållbarhet.
7.7Politikens inriktning
Sametinget
I propositionen 2005/06:86 Ett ökat samiskt inflytande gjorde regeringen den bedömningen att Sametinget bör överta sådana uppgifter från Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Jordbruksverket som i huvudsak rör interna samiska förhållanden. Riksdagen har den 11 maj 2006 fattat beslut i enlighet med förslagen i propositionen. Över- föringen av arbetsuppgifter och medel kommer att ske fr.o.m den 1 januari 2007.
Regeringen uppdrog i september 2004 åt Statens fastighetsverk (SFV) att utreda upp- förandet av en sametingsbyggnad i Kiruna. Utredningen slutfördes under våren 2005 och i samband med detta gav regeringen SFV i upp- drag att utlysa en arkitekttävling. I april 2006 utsågs den vinnande byggnaden, Badjáneapmi. I juli inkom SFV med en skrivelse till regeringen med begäran om att få genomföra ett byggnads- program. Skrivelsen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
I förslaget till det nya landsbygdsprogrammet inför kommande programperiod,
strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning i programområdena Övre Norrland och Mellersta Norrland anges att samernas inflytande skall till- godoses i programframtagandet. Dessutom anges att Sametinget skall finnas representerat i
det strukturfondspartnerskap för programprioriteringar som inför genomförandet skall inrättas för vart och ett av dessa två program. Inom det kommande gräns- överskridande programmet Nord kommer som ett exempel ett särskilt samiskt underprogram att utarbetas.
7.6Revisionens iakttagelser
Årsredovisningen för myndigheten Sametinget inom politikområdet har av Riksrevisionen bedömts vara i allt väsentligt rättvisande.
Samisk kultur och samhälle
Med syftet att på sikt få en bättre samsyn på de samiska frågorna i berörda länder har en expert- grupp med företrädare för Sametingen och regeringarna i Sverige, Norge och Finland utar- betat ett utkast till en nordisk samekovention. Utkastet har varit på en gemensam remiss i de
120
tre länderna under våren 2006 och bereds för närvarande i respektive land.
Inom ramen för minoritetspolitiken syftar regeringens arbete till att skydda samerna och de övriga nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande samt att stödja samis- kan och övriga nationella minoritetsspråk så att de hålls levande och utvecklas.
Satsningen på samisk kultur syftar till att stärka, bevara och sprida kunskap om samisk kultur och kulturarv genom olika former av samiska kulturyttringar.
Rennäring
Rennäringen är en viktig del av det samiska kulturarvet och staten har ett övergripande ansvar för att rennäringen kan fortleva som en del av kulturen. Rennäringen skall bedrivas på ett ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt långsiktigt bärkraftigt sätt så att den ger ett rimligt antal samer en tryggad försörjning.
Rennäringen främjas bl.a. genom statligt pris- tillägg på renkött, ersättning för vissa merkost- nader till följd av Tjernobylolyckan och genom att staten svarar för vissa kostnader för rensköt- selanläggningar liksom viss planläggning när det gäller renskötseln över anslaget 45:1 Främjande av rennäringen. De skador som vilda djur orsakar på rennäringen ersätts enligt viltskadeförord- ningen (2001:724).
I slutet av 2005 och början av 2006 har två utredningar kommit med sina slutbetänkanden inom det samepolitiska området. Gräns- dragningskommissionen med uppdrag att fast- ställa gränserna för renskötselområdet och en jakt- och fiskerättsutredning med uppdrag att närmare utreda omfattningen av sameby- medlemmars och markägares rätt till jakt och fiske inom lappmarkerna och renbetesfjällen. Slutbetänkandena (SOU 2005:116, SOU 2006:14) har remitterats.
I en skrivelse om upphörande av 1972 års
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
en överenskommelse om vinterbete i Härjedalen kommer till stånd mellan samebyar och mark- ägare. Detta i syfte att finna en långsiktig hållbar lösning på samebyarnas behov av vinterbetes- mark. Före sommaren 2006 fick Jordbruksverket i fortsatt uppdrag av regeringen att arbeta med frågan året ut.
Verksamhet inom ett politikområde som hör till ett annat utgiftsområde
Samepolitiken återfinns under två utgiftsom- råden, utgiftsområde 1 Rikets styrelse samt utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Sametingets förvalt- ningsanslag redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 45:1 Sametinget.
7.8Budgetförslag
7.8.1Sametinget
Sametingets förvaltningsanslag redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 45:1 Sametinget.
7.8.245:1 Främjande av rennäringen m.m.
Tabell 7.4 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
45 905 |
|
P |
sparande |
11 121 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
46 718 |
1 |
|
prognos |
48 642 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
46 718 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
46 718 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
46 718 |
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget 45:1 Främjande av rennäringen m.m. disponeras av Sametinget fr.o.m. den 1 januari 2007 i enlighet med riksdagens beslut och pro- positionen 2005/06:86 Ett ökat samiskt infly- tande.
De utgifter som belastar anslaget är:
−underhåll eller rivning av vissa riksgräns- stängsel och renskötselanläggningar för vilka staten har underhållsansvar,
121
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
−statens del av kostnaderna för redovisning av markanvändningen, riksintressen och mar- ker som är värdefulla för renskötseln, natur- och kulturmiljövården,
−utveckling av företagsregistret för rennär- ingen,
−prisstöd till rennäringen enligt förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött,
−ersättning till följd av Tjernobylolyckan enligt förordningen (1994:246),
−kostnader för medling m.m. i tvister mellan samebyar och jordbrukare när det gäller konflikter på grund av renbetning på åker- mark samt
−övriga åtgärder för främjande av rennär- ingen.
Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden
En viss del av den verksamhet som finansieras av anslaget är åtgärder i form av projektstöd och medel till speciella satsningar för främjande av rennäringen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 45:1 Främjande av rennäringen
m.m.besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 000 000 kronor under 2008.
Tabell 7.5 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009– |
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
2 500 |
893 |
4 000 |
4 000 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
44 281 |
51 227 |
4 000 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
45 888 |
48 120 |
4 000 |
4 000 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
893 |
4 000 |
4 000 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
4 000 |
4 000 |
4 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
122
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 46 718 000 kronor anvisas under anslaget 45:1 Främjande av rennäringen m.m. för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 7.6 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
200720082009
Anvisat 2006P |
1 |
|
46 718 |
46 718 |
46 718 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
46 718 |
46 718 |
46 718 |
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
123
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
8Utbildningspolitik och Forskningspolitik under utgiftsområdena 16 och 20
Politikområde Utbildning inom utgiftsområde 23
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår i poli- tikområdet Utbildning som redovisas under utgiftsområde 16.
Politikområde Forskning inom utgiftsområde 23
Den forskning som bedrivs för de areella näring- arna skall särskilt utveckla kunskaperna om naturresurserna för nuvarande och kommande generationers behov. Viktiga globala livs- medelsförsörjnings- och miljöfrågor måste lösas genom samverkan mellan många länder och mellan forskare från olika vetenskapliga disci- pliner.
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovs- styrd forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Rådet sorterar under utgiftsområde 20 men anvisas medel under ett anslag för forskning under utgifts- område 23. En resultatredovisning för samtliga forskningsfinansierande myndigheter görs under politikområdet Forskning under utgiftsområde 16.
8.1Budgetförslag
8.1.125:1 Sveriges lantbruksuniversitet
Tabell 8.1 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
1 348 063 |
|
P |
sparande |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
1 382 014 |
1 |
|
prognos |
1 357 454 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
1 401 376 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
1 444 495 |
2 |
|
|
|
P |
P |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
1 475 280 |
3 |
|
|
|
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP1 420 443 tkr i 2007 års prisnivå.
3P MotsvararP1 420 404 tkr i 2007 års prisnivå.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skall utveckla kunskapen om de biologiska natur- resurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys och information.
Anslaget finansierar grundläggande högskole- utbildning, forskarutbildning, forskning, fort- löpande miljöanalys samt information och fort- bildning. Verksamheten bedrivs utifrån en sektorsroll som preciseras av fem ansvars- områden:
−kvalitet i livsmedelskedjan,
−djurhållning, djurhälsa och djurskydd,
−skog, skogsbruk och förädling av skogsrå- varan,
−naturresurser för landsbygdsutveckling, rek- reation och fritid samt
−landskapsplanering och markanvändning.
125
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Grundutbildningen bedrivs inom ett antal utbildningsprogram som leder till 21 olika yrkes- examina eller
SLU:s roll i det svenska högskolesystemet – den s.k. sektorsrollen – är för närvarande under utredning och rapport skall avlämnas den 1 no- vember 2006.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 8.2 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt – |
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2005 |
380 000 |
380 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
(0) |
(0) |
(0) |
|
|
|
|
Prognos 2006 |
380 000 |
380 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
(0) |
(0) |
|
|
|
|
|
Budget 2007 |
386 000 |
386 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
(0) |
(0) |
(0) |
|
|
|
|
Avgiftsintäkterna disponeras av SLU.
Revisionens iakttagelser
Riksrevisionen bedömer att Sveriges lantbruks- universitets årsredovisning för 2005 i allt väsent- ligt är rättvisande.
Resultatinformation
Verksamheten vid SLU ingår som en del i poli- tikområdet Utbildning och omfattas därför av den samlade resultatredovisning för högskole- väsendet som görs under utgiftsområde 16.
SLU har under året fortsatt med det omställ- ningarbete som pågått under några år och som syftar till en verksamhets- och kostnadseffektivi- sering. Den interna organisationsutvecklingen inom de fyra nya fakulteterna, vilka bildades den 1 januari 2004, har fortsatt för att möjliggöra en långtgående samordning av näraliggande verk- samheter. Fakulteterna har genomfört ett omfattande strategiarbete som har syftat till en långsiktig planering av verksamhetens inriktning, organisation och finansiering. Alla fyra fakulte- terna har infört ett prestationsbaserat för- delningssystem för forskningsmedel.
De kraftfulla åtgärder som vidtagits i omställ- ningsarbetet för att få en ekonomi i balans beträffande personal, lokaler och samordnings- möjligheter har medfört ett positivt bokslut för 2005 på 76 miljoner kronor.
SLU har, liksom många andra lärosäten, under flera år haft ett vikande sökandetryck till vissa utbildningar. Den tidigare regeringen har fastlagt ett mål för antalet helårsstudenter för treårs- perioden
En genomförd undersökning av
SLU arbetar aktivt med att bredda rekry- teringen med avseende på etnicitet, kön och social bakgrund i enlighet med den av SLU fast- ställda handlingsplanen för breddad rekrytering. Handlingsplanen har reviderats under 2005 och omfattar bl.a. en utökad informationssatsning för att göra SLU mera känt i samhället och bland studenterna under perioden
I tabellen nedan anges utfallet samt fastställt examinationsmål för forskarutbildningen under perioden
Tabell 8.3 Examinationsmål för forskarutbildningen
Utfall 2005 |
Mål |
121 |
415 |
|
|
Några resultat för forskarutbildningen vid SLU redovisas i nedanstående tabell.
126
Tabell 8.4 Resultat för forskarutbildning
|
Antal |
Antal |
Andel kvinnor |
|
|
2004 |
2005 |
2004 |
2005 |
Doktorandnybörjare |
105 |
85 |
55% |
60% |
|
|
|
|
|
Licentiatnybörjare |
25 |
25 |
57% |
60% |
|
|
|
|
|
1 |
837 |
768 |
51% |
54% |
Aktiva (ht)P |
||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Doktorsexamina |
123 |
122 |
44% |
56% |
|
|
|
|
|
Licentiatexamina |
14 |
13 |
57% |
62% |
1P P Som aktiva räknas de forskarstudenter som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Den tidigare regeringen hade som mål för perio- den
SLU har, förutom verksamhetsgrenarna grundläggande högskoleutbildning samt forsk- ning och forskarutbildning, en tredje verksam- hetsgren, fortlöpande miljöanalys. Från och med 2005 har verksamheten utvecklats ytterligare och aktivitetsnivån har höjts. Verksamheten har organiserats i tio program relaterade till miljö- kvalitetsmålen. Utgångspunkten för verksam- heten är samhällets behov som fastställts av riksdagen genom miljökvalitetsmålen, inter- nationella åtaganden och målsättningen om håll- bar utveckling.
ArtDatabanken har rönt stor uppmärksamhet med den första volymen av Nationalnyckeln, rörande dagfjärilar. Arbete med 19 volymer har pågått under 2005.
SLU har slutredovisat ett uppdrag om dimen- sionering av och antagningsförfarande till den hippologiska högskoleutbildningen. SLU be- dömer att det nuvarande antalet platser, 55 stycken, är rimligt mot bakgrund av att antalet sökande till travinriktningen ökar och att fler sökande klarar antagningskraven, vilket gör att urvalet ökar.
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
SLU har under de senaste åren haft en negativ finansiell resultatutveckling. Trenden med en negativ resultatutveckling har vänt. Den positiva resultatutveckling som skett är till stor del ett resultat av det omställningsarbete som har genomförts vid universitetet med avveckling av personal, lokalförtätning och samgående till större enheter. Resultatet förväntas dock för- sämras något under de kommande åren på grund av kostnader för anpassning av campusområdena och även till följd av kompetensförstärkningar inom strategiskt viktiga områden.
Regeringens överväganden
I enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) ökades anslaget med 5 278 000 kronor fr.o.m. 2006. Från och med 2007 ökas anslaget ytterligare med 5 139 000 kronor samt fr.o.m. 2008 med ytterligare 19 423 000 kronor. Förstärkningen tillsammans med vidtagna åtgärder för en god ekonomisk situation och satsning på information om SLU:s utbildningsutbud bör ge SLU ökade möjligheter att göra strategiska prioriteringar och att utveckla goda forskningsmiljöer.
Regeringen föreslår att anslaget ökas med 1 920 000 kronor för anordnande av skogligt basår till följd av en omfördelning av medel från utgiftsområde 16 anslaget 25:17 Utveckling av påbyggnadsutbildningar.
Regeringen föreslår vidare att SLU ges till- fällig förstärkning i syfte att utveckla skadeföre- byggande åtgärder avseende rovdjur.
Anslaget föreslås därför öka med 5 000 000 kronor 2007. Även för 2008 och 2009 bedömer regeringen att anslaget bör öka med 5 000 000 kronor per år.
Regeringen föreslår slutligen att anslaget minskas med 5 000 000 kronor för att tillföras anslaget 43:6 Fiskeriverket.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 1 401 376 000 kronor anvisas under anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 1 444 495 000 kronor respektive 1 475 280 000 kronor.
127
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabell 8.5 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
|
1 382 014 |
1 382 014 |
1 382 014 |
Anvisat 2006P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
12 303 |
35 912 |
66 171 |
Pris- och löneomräkningP |
P |
|||
|
|
|
|
|
Beslut |
|
5 139 |
24 649 |
25 175 |
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
1 920 |
1 920 |
1 919 |
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
|
1 401 376 |
1 444 495 |
1 475 280 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
8.1.226:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
Tabell 8.6 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
234 412 |
|
P |
sparande |
6 610 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
251 737 |
1 |
|
prognos |
252 916 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
278 427 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
325 988 |
2 |
|
|
|
P |
P |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
333 743 |
3 |
|
|
|
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP319 043 tkr i 2007 års prisnivå.
3P MotsvararP319 043 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget disponeras av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och finansierar stöd till forskning om de areella näringarna samt projektrelaterade kostnader i anslutning till sådan forskning såsom utvärderingar, beredningsarbete, konferenser, vissa resor och seminarier samt informations- insatser. Forskningsstödet finansierar även med näringen samfinansierad forskning som omfattar jordbruksteknisk forskning, viss skogsforskning, trädgårdsforskning samt växtförädling. Förvalt- ningsanslaget redovisas under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård under anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader och anslaget för forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande redovisas under anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning under utgifts- område 20. Resultatredovisning för rådet åter- finns under politikområdet Forskningspolitik under utgiftsområde 16 Utbildning och univer- sitetsforskning.
Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden
För att underlätta planering, upphandling och genomförande av forskningsprojekt bör rege- ringen bemyndigas att under detta anslag besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst
320 000 000 |
kronor |
under 2008, |
högst |
320 000 000 |
kronor |
under 2009 och |
högst |
60 000 000 kronor därefter. |
|
Tabell 8.7 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009– |
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
286 595 |
278 500 |
626 000 |
700 000 |
380 000 |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
140 399 |
495 500 |
325 000 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
148 578 |
148 000 |
251 000 |
320 000 |
380 000 |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
278 416 |
626 000 |
700 000 |
380 000 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
510 000 |
630 000 |
700 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
128
Regeringens överväganden
I enlighet riksdagens beslut med anledning av propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80, bet. 2004/05:UbU15, rskr. 2004/05:289) ökades anslaget med 14 000 000 kronor fr.o.m. 2006. Från och med 2007 ökas anslaget med ytterligare 24 500 000 kronor samt fr.o.m. 2008 med ytterligare 41 500 000 kronor.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 278 427 000 kronor anvisas under an- slaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 325 988 000 kronor respektive 333 743 000 kronor.
Tabell 8.8 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
|
251 737 |
251 737 |
251 737 |
Anvisat 2006P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
2 190 |
7 718 |
13 890 |
Pris- och löneomräkningP |
P |
|||
|
|
|
|
|
Beslut |
|
24 500 |
66 533 |
68 116 |
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
|
278 427 |
325 988 |
333 743 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
8.1.326:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
Tabell 8.9 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
Anslags- |
|
2005 |
Utfall |
1 177 |
|
P |
sparande |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
Utgifts- |
|
2006 |
Anslag |
1 177 |
1 |
|
prognos |
1 156 |
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
Förslag |
1 177 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Beräknat |
1 177 |
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
1 177 |
P |
P |
|
|
1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.
Anslaget finansierar kostnader för akademiens ordinarie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek, seminarier m.m. samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkontakter.
Regeringens överväganden
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) fungerar som diskussionsplattform för ledande företrädare inom den gröna sektorn. Akademien fyller en viktig funktion som länk mellan forsk- ning, näringsliv, övriga samhällsorgan och ideella organisationer. Akademien skall, enligt sin verk- samhetsplan, vara en aktiv mötesplats för veten- skap och praktisk erfarenhet. Den skall också fungera som en oberoende och granskande organisation som till samhällets gagn skall främja ett hållbart och ekonomiskt bärkraftigt nytt- jande och vård av jord, skog, växter, djur, vatten och luft.
I konferens- och seminarieverksamheten tas angelägna frågor för akademiens verksamhets- område upp. KSLA har under 2005 anordnat konferenser, seminarier och möten, vilka har belyst t.ex. strukturfrågor inom jord- och skogs- bruket samt i livsmedels- och skogsindustrin, skogspolitik och de internationella skogs- frågorna, frågor om den europeiska jordbruks- politiken, fiske och vattenbruksfrågor, eko- system och resiliens, miljö och uthållig utveckling samt konsumentfrågor. Under året har KSLA engagerat sig i globala frågeställningar rörande jordbruk och skogsbruk genom att t.ex. ställa frågan om i- och
KSLA har sedan länge åtagit sig att utveckla samarbetet med Central- och Östeuropa inom sitt verksamhetsområde. Denna uppgift upprätt- hålls och utvecklas med hjälp av särskilda medel från regeringen och bör successivt utvidgas till att omfatta även utvecklings- och Newly Industrialised
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 1 177 000 kronor anvisas under ansla- get 26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakade-
129
PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
mien för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 8.10 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
200720082009
Anvisat 2006P |
1 |
|
1 177 |
1 177 |
1 177 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
1 177 |
1 177 |
1 177 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
130