Budgetpropositionen för 2007 Utgiftsområde 17 Kultur medier, och trossamfund och fritid

Kultur, medier,

trossamfund och fritid

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Förslag till statsbudget för 2007

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		13
2	Lagförslag..............................................................................................................		17
	2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och
		kontroll av filmer och videogram.........................................................	17

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift

		på televisionens och radions område ...................................................	19
3	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.................................		21
	3.1	Omfattning............................................................................................	21
	3.2	Skatteutgifter.........................................................................................	22
4	Politikområde 28 Kulturpolitik ...........................................................................		23
	4.1	Omfattning............................................................................................	23
	4.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	24
	4.3	Skatteutgifter.........................................................................................	25
	4.4	Mål .........................................................................................................	26
	4.5	Insatser ..................................................................................................	26
	4.5.1	Insatser inom politikområdet...............................................................	26
	4.5.2	Insatser utanför politikområdet...........................................................	34
	4.6	Resultatredovisning ..............................................................................	38
	4.6.1	Teater, dans och musik .........................................................................	38
	4.6.2	Litteraturen, läsandet och språket........................................................	40
	4.6.3	Bildkonst ...............................................................................................	41
	4.6.4	Arkitektur, form och design ................................................................	42
	4.6.5	Film........................................................................................................	43
	4.6.6	Konstnärernas villkor ...........................................................................	44
	4.6.7	Arkiv ......................................................................................................	44
	4.6.8	Kulturmiljö............................................................................................	46
	4.6.9	Museer och utställningar ......................................................................	47
	4.6.10	Trossamfund .........................................................................................	49
	4.6.11	Forskning inom kulturområdet ...........................................................	50
	4.6.12	Konstområdesövergripande verksamhet .............................................	50
	4.6.13	Barn- och ungdomskultur ....................................................................	51
	4.6.14	Regional fördelning av statens stöd till kultur ....................................	52
	4.6.15	Redovisning av vissa kulturinstitutioners hyreskostnader.................	59

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.7	Revisionens iakttagelser ........................................................................	60
4.8	Politikens inriktning..............................................................................	61
4.8.2	Digital biografutveckling ......................................................................	66
4.9	Budgetförslag.........................................................................................	67
4.9.1	28:1 Statens kulturråd............................................................................	67

4.9.228:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

	internationellt kulturutbyte och samarbete .........................................	68
4.9.3	28:3 Nationella uppdrag........................................................................	69

4.9.428:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av

kulturpolitiska medel.............................................................................

4.9.528:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus,

Svenska Rikskonserter och Drottningholms slottsteater ..................

4.9.628:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och

	lokala teater-, dans- och musikinstitutioner ........................................	72
4.9.7	28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål........................	72
4.9.8	28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet...................................................	73
4.9.9	28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter ....................................	74
4.9.10	28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet ............................	75
4.9.11	28:11 Talboks- och punktskriftsbibilioteket .......................................	75

4.9.1228:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och

	litteratur .................................................................................................	76
4.9.13 28:13 Institutet för språk och folkminnen ..........................................		77
4.9.14	28:14 Statens konstråd ..........................................................................	78
4.9.15 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ................		78
4.9.16 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor ...................................................		79
4.9.17 28:17 Främjande av hemslöjden............................................................		80
4.9.18 28:18 Bidrag till bild- och formområdet ..............................................		80
4.9.19	28:19 Konstnärsnämnden......................................................................	81
4.9.20 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer ......................................		81
4.9.21 28:21 Riksarkivet och landsarkiven ......................................................		82
4.9.22 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet...........................................		83
4.9.23 28:23 Svenskt biografiskt lexikon.........................................................		83
4.9.24	28:24 Riksantikvarieämbetet.................................................................	84
4.9.25 28:25 Bidrag till kulturmiljövård...........................................................		85
4.9.26	28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning .......................................................	86
4.9.27 28:27 Centrala museer: Myndigheter ...................................................		86
4.9.28 28:28 Centrala museer: Stiftelser..........................................................		88
4.9.29 28:29 Bidrag till regionala museer.........................................................		89
4.9.30 28:30 Bidrag till vissa museer................................................................		90
4.9.31 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler .............................................		91
4.9.32	28:32 Riksutställningar..........................................................................	91
4.9.33 28:33 Forum för levande historia .........................................................		92

4.9.3428:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa

		kulturföremål .........................................................................................	93
	4.9.35	28:35 Filmstöd .......................................................................................	93
	4.9.36	28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet.......	94
	4.9.37	28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund.................	94
	4.9.38	28:38 Stöd till trossamfund...................................................................	95
5	Politikområde 27 Mediepolitik.............................................................................		97
	5.1	Omfattning ............................................................................................	97

		PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
5.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	97
5.3	Mål .........................................................................................................	98
5.4	Insatser ..................................................................................................	98
5.4.1	Insatser inom politikområdet...............................................................	98
5.4.2	Insatser utanför politikområdet.........................................................	100
5.5	Resultatredovisning ............................................................................	101
5.5.1	Radio och TV i allmänhetens tjänst ...................................................	101
5.5.2	Digital-TV-övergången.......................................................................	101
5.5.3	Dagspressen.........................................................................................	102
5.5.4	Taltidningar .........................................................................................	102
5.5.5	Skadligt medieinnehåll........................................................................	103
5.5.6	Uppföljning av medieutvecklingen....................................................	103
5.6	Revisionens iakttagelser......................................................................	104
5.7	Politikens inriktning ...........................................................................	104
5.8	Ändringar i koncessionsavgiftslagen .................................................	106

5.9Tillståndsperioden för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB

	och Sveriges Utbildningsradio AB.....................................................	107
5.10	Budgetförslag ......................................................................................	107
5.10.1	27:1 Statens biografbyrå .....................................................................	107
5.10.2	27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland.............	109

5.10.327:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska

		utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete .............................	109
	5.10.4	27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen ...........	110
	5.10.5	Radio och TV i allmänhetens tjänst ...................................................	110
6	Politikområde 29 Ungdomspolitik....................................................................		112
	6.1	Omfattning..........................................................................................	112
	6.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	112
	6.3	Mål .......................................................................................................	113
	6.4	Insatser ................................................................................................	113
	6.4.1	Insatser inom politikområdet.............................................................	113
	6.4.2	Insatser utanför politikområdet.........................................................	114
	6.5	Resultatredovisning ............................................................................	117
	6.5.1	Mål .......................................................................................................	117
	6.5.2	Resultat................................................................................................	117
	6.5.3	Analys och slutsatser ..........................................................................	121
	6.6	Revisionens iakttagelser......................................................................	122
	6.7	Politikens inriktning ...........................................................................	123
	6.8	Budgetförslag ......................................................................................	124
	6.8.1	29:1 Ungdomsstyrelsen ......................................................................	124
	6.8.2	29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet ...	125
7	Politikområde 30 Folkrörelsepolitik .................................................................		126
	7.1	Omfattning..........................................................................................	126
	7.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	126
	7.3	Skatteutgifter.......................................................................................	127
	7.4	Mål .......................................................................................................	127
	7.5	Insatser ................................................................................................	127
	7.5.1	Insatser inom politikområdet.............................................................	127
	7.5.2	Insatser utanför politikområdet.........................................................	131
	7.6	Resultatredovisning ............................................................................	132

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

	7.6.1	Resultat.................................................................................................	132
	7.6.2	Analys och slutsatser...........................................................................	134
	7.7	Revisionens iakttagelser ......................................................................	135
	7.8	Politikens inriktning............................................................................	135
	7.9	Bidrag till idrottsrörelsen från AB Svenska Spel ...............................	138
	7.10	Budgetförslag.......................................................................................	139
	7.10.1	30:1 Stöd till idrotten ..........................................................................	139
	7.10.2	30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler...........................................	139
	7.10.2.1	Bidrag till allmänna samlingslokaler ...................................................	140
	7.10.2.2	Övriga frågor rörande anslaget Bidrag till allmänna
		samlingslokaler.....................................................................................	141
	7.10.3	30:3 Bidrag för kvinnors organisering................................................	141
	7.10.4	30:4 Stöd till friluftsorganisationer ....................................................	142
8	Politikområde 25 Utbildningspolitik under utgiftsområde 17.........................		143
	8.1	Budgetförslag.......................................................................................	143
	8.1.1	25:1 Bidrag till folkbildningen ............................................................	143
	8.1.2	25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen..........	144
	8.1.3	25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning ...............................................	145
9	Politikområde 26 Forskningspolitik under utgiftsområde 17..........................		147
	9.1	Budgetförslag.......................................................................................	147
	9.1.1	26:1 Statens ljud- och bildarkiv...........................................................	147
10	Politikområde 2 Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 17.........		149
	10.1	Budgetförslag.......................................................................................	149
	10.1.1	2:1 Lotteriinspektionen.......................................................................	149

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabellförteckning
Anslagsbelopp ...................................................................................................................		14
3.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet ..................................................................	21
3.2	Härledning av ramnivån 2007–2009. Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
	trossamfund och fritid .........................................................................................	22
3.3	Ramnivå 2007 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
	trossamfund och fritid .........................................................................................	22
3.4	Skatteutgifter inom utgiftsområde 17, netto ..........................................................	22
4.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet ..................................................................	24
4.2	Skatteutgifter inom politikområdet Kulturpolitik, netto 1 .....................................	25
4.3	Antal besökare vid de centrala museerna 2003–2005 .............................................	49
4.4	Bidrag fördelade per län från ett urval myndigheter och institutioner samt
	befolkningsandel 2005 (procent)1 .......................................................................	54
4.5	Kulturrådet. Fördelning av bidrag år 2005 efter län och konstområde (kronor
	per invånare)1 ........................................................................................................	55
4.6	Riksorganisationerna och nationalscenerna. Antal föreställningar, utställningar
	och konserter 20051 ..............................................................................................	59
4.7	Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under 2003–2005..................	60
4.8	Anslagsutveckling.....................................................................................................	67
4.9	Statliga utställningsgarantier....................................................................................	68
4.10 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:1 Statens kulturråd ....................		68
4.11 Anslagsutveckling...................................................................................................		68
4.12 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:2 Bidrag till allmän
	kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och
	samarbete ..............................................................................................................	68
4.13 Anslagsutveckling...................................................................................................		69
4.14 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:3 Nationella uppdrag.................		69
4.15 Anslagsutveckling...................................................................................................		69
4.16 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:4 Försöksverksamhet med
	ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel..........................................	70
4.17 Anslagsutveckling...................................................................................................		70
4.18 Ekonomisk redovisning för 2005...........................................................................		71
4.19 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:5 Bidrag till Operan,
	Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska Rikskonserter och
	Drottningholms slottsteater................................................................................	71
4.20 Anslagsutveckling...................................................................................................		72
4.21 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:6 Bidrag till regional
	musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och
	musikinstitutioner................................................................................................	72
4.22 Anslagsutveckling...................................................................................................		72
4.23 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans-
	och musikändamål ................................................................................................	73
4.24 Anslagsutveckling...................................................................................................		73

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
4.25	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:8 Bidrag till
	biblioteksverksamhet............................................................................................	74
4.26	Anslagsutveckling....................................................................................................	74
4.27	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:9 Bidrag till litteratur och
	kulturtidskrifter ....................................................................................................	74
4.28	Anslagsutveckling....................................................................................................	75
4.29	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:10 Sysselsättningsåtgärder
	inom kulturområdet..............................................................................................	75
4.30	Anslagsutveckling....................................................................................................	75
4.31 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden............................................................		75
4.32	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:11 Talboks- och
	punktskriftsbiblioteket.........................................................................................	76
4.33	Anslagsutveckling....................................................................................................	76
4.34	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:12 Bidrag till Stiftelsen för
	lättläst nyhetsinformation och litteratur .............................................................	76
4.35	Anslagsutveckling....................................................................................................	77
4.36	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:13 Institutet för språk och
	folkminnen ............................................................................................................	77
4.37	Anslagsutveckling....................................................................................................	78
4.38	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:14 Statens konstråd....................	78
4.39	Anslagsutveckling....................................................................................................	78
4.40 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden............................................................		79
4.41	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:15 Konstnärlig gestaltning av
	den gemensamma miljön ......................................................................................	79
4.42	Anslagsutveckling....................................................................................................	79
4.43	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:16 Nämnden för
	hemslöjdsfrågor.....................................................................................................	80
4.44	Anslagsutveckling....................................................................................................	80
4.45	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:17 Främjande av hemslöjden.....	80
4.46	Anslagsutveckling....................................................................................................	80
4.47	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:18 Bidrag till bild- och
	formområdet .........................................................................................................	81
4.48	Anslagsutveckling....................................................................................................	81
4.49	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:19 Konstnärsnämnden...............	81
4.50	Anslagsutveckling....................................................................................................	81
4.51	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:20 Ersättningar och bidrag till
	konstnärer..............................................................................................................	82
4.52	Anslagsutveckling....................................................................................................	82
4.53	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:21 Riksarkivet och
	landsarkiven...........................................................................................................	83
4.54	Anslagsutveckling....................................................................................................	83
4.55	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:22 Bidrag till regional
	arkivverksamhet ....................................................................................................	83
4.56	Anslagsutveckling....................................................................................................	83
4.57	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:23 Svenskt biografiskt
	lexikon ...................................................................................................................	84
4.58	Anslagsutveckling....................................................................................................	84
4.59	Uppdragsverksamhet ..............................................................................................	84
4.60	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:24 Riksantikvarieämbetet ..........	84
4.61	Anslagsutveckling....................................................................................................	85
4.62 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden............................................................		85

	PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
4.63	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:25 Bidrag till kulturmiljövård ...	86
4.64	Anslagsutveckling...................................................................................................	86
4.65	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:26 Kyrkoantikvarisk
	ersättning ..............................................................................................................	86
4.66	Anslagsutveckling...................................................................................................	86
4.67	Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer:
	Myndigheter .........................................................................................................	87
4.68	Sammanställning över avgiftsinkomsterna1 till Centrala museer:
	Myndigheter .........................................................................................................	87
4.69	Budget för avgiftsbelagd verksamhet ....................................................................	87
4.70	Budget för avgiftsbelagd verksamhet ....................................................................	87
4.71	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:27 Centrala museer:
	Myndigheter .........................................................................................................	87
4.72	Anslagsutveckling...................................................................................................	88
4.73	Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser........	88
4.74	Sammanställning över avgiftsinkomsterna1 till Centrala museer: Stiftelser........	89
4.75	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:28 Centrala museer: Stiftelser ..	89
4.76	Anslagsutveckling...................................................................................................	89
4.77	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:29 Bidrag till regionala museer . 89
4.78	Anslagsutveckling...................................................................................................	90
4.79	Sammanställning över medelstilldelningen ...........................................................	90
4.80	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:30 Bidrag till vissa museer.........	90
4.81	Anslagsutveckling...................................................................................................	91
4.82	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:31 Stöd till icke-statliga
	kulturlokaler .........................................................................................................	91
4.83	Anslagsutveckling...................................................................................................	91
4.84	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:32 Riksutställningar ..................	92
4.85	Anslagsutveckling...................................................................................................	92
4.86	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:33 Forum för levande historia ..	92
4.87	Anslagsutveckling...................................................................................................	93
4.88	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:34 Statliga
	utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål .....................................	93
4.89	Anslagsutveckling...................................................................................................	93
4.90	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:35 Filmstöd................................	93
4.91	Anslagsutveckling...................................................................................................	94
4.92	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:36 Forsknings- och
	utvecklingsinsatser inom kulturområdet ............................................................	94
4.93	Anslagsutveckling...................................................................................................	94
4.94	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:37 Samarbetsnämnden för
	statsbidrag till trossamfund .................................................................................	94
4.95	Anslagsutveckling...................................................................................................	95
4.96	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:38 Stöd till trossamfund............	95
5.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet ..................................................................		97
5.2 Tidpunkter för digital-TV-övergången ....................................................................		98
5.3 Anslagsutveckling...................................................................................................		107
5.4 Offentligrättslig verksamhet..................................................................................		107
5.5 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 27:1 Statens biografbyrå.................		108
5.6 Anslagsutveckling...................................................................................................		109
5.7 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 27:2 Utbyte av TV-sändningar
	mellan Sverige och Finland ................................................................................	109
5.8 Anslagsutveckling...................................................................................................		109

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
5.9	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 27:3 Bidrag till dokumentation
	om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete ......	110
5.10 Anslagsutveckling..................................................................................................		110
5.11 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 27:4 Forskning och
	dokumentation om medieutvecklingen .............................................................	110
6.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet.................................................................	112
6.2	Anslagsutveckling....................................................................................................	124
6.3	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 29:1 Ungdomsstyrelsen..................	124
6.4	Anslagsutveckling....................................................................................................	125
6.5	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 29:2 Bidrag till nationell och
	internationell ungdomsverksamhet ...................................................................	125
7.1	Utgiftsutvecklingen inom politikområdet.............................................................	126
7.2	Skatteutgifter inom politikområdet Folkrörelsepolitik, netto1 ............................	127
7.3	Anslagsutveckling....................................................................................................	139
7.4	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 30:1 Stöd till idrotten......................	139
7.5	Anslagsutveckling....................................................................................................	139
7.6	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 30:2 Bidrag till allmänna
	samlingslokaler....................................................................................................	141
7.7	Anslagsutveckling....................................................................................................	141
7.8	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 30:3 Bidrag för kvinnors
	organisering .........................................................................................................	141
7.9	Anslagsutveckling 30:4 Stöd till friluftsorganisationer.........................................	142
7.10 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 30:4 Stöd till
	friluftsorganisationer ..........................................................................................	142
8.1	Anslagsutveckling....................................................................................................	143
8.2	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 25:1 Bidrag till folkbildningen .......	144
8.3	Anslagsutveckling för Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
	folkbildningen .....................................................................................................	144
8.4	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden...............................................	144
8.5	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 25:2 Bidrag till vissa
	handikappåtgärder inom folkbildningen ...........................................................	145
8.6	Anslagsutveckling för Bidrag till kontakttolkutbildning......................................	145
8.7	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 25:3 Bidrag till
	kontakttolkutbildning ........................................................................................	146
9.1	26.1 Anslagsutveckling............................................................................................	147
9.2	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 26.1 Statens ljud- och bildarkiv......	147
10.1 Anslagsutveckling 2:1 Lotteriinspektionen.........................................................		149
10.2 Offentligrättslig verksamhet ................................................................................		149
10.3 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 2:1 Lotteriinspektionen ................		149

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Diagramförteckning
Karta 4.1. Statliga kulturbidrag till länen 2005, fördelade per invånare.......................		53
4.1	Offentliga utgifter begränsade till politikområdet Kulturpolitik 2005 .................	56
Karta 4.2. Landstingens och kommunernas kulturutgifter (2005) länsvis, kronor per
	invånare .................................................................................................................	56
Karta 4.3. Totala offentliga kulturutgifter 2005 länsvis, kronor per invånare.............		57
4.2	Offentliga (UO 17 exklusive trossamfund, ungdomsfrågor, folkrörelse- och
	idrottsfrågor) och privata kulturutgifter 2005....................................................	57
4.3	Offentliga kulturutgifter 1998–20051 ......................................................................	58

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram (avsnitt 2.1 och 5.10.1),

2.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område (avsnitt 2.2 och 5.8),

3.godkänner vad regeringen föreslår om till- ståndsperioden för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 5.9),

4.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 28:11 Talboks- och punktskrift- biblioteket beställa talböcker, punktskrifts- böcker och informations-material som in- klusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor under 2008–2010 (avsnitt 4.9.11),

5.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beställa konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor under 2008–2010 (av- snitt 4.9.15),

6.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 28:25 Bidrag till kulturmiljö- vård besluta om bidrag som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 under 2008–2010 (avsnitt 4.9.25),

7.godkänner regeringens förslag till medels- tilldelning för 2007 från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida avseende Granskningsnämnden för radio och TV (avsnitt 5.10.5),

8.godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2007 verkar för att

bolagsstämman dels beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, dels beslutar om ett bidrag på 500 000 000 kronor att fördelas till idrotten, dels beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 del av bolagets överskott 2006 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. De två sistnämnda bidragen skall fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen (avsnitt 7.9),

9.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 25:2 Bidrag till vissa handi- kappåtgärder inom folkbildningen besluta om stöd för studerande med funktionshin- der vid folkhögskolor som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 13 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 8.1.2),

10.för 2007 anvisar anslagen under utgiftsom- råde 17 Kultur, medier, trossamfund och fri- tid enligt följande uppställning:

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag		Anslagstyp
2:1	Lotteriinspektionen	Ramanslag	44 219

25:1	Bidrag till folkbildningen	Ramanslag	3 079 439

25:2	Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen	Ramanslag	78 755

25:3	Bidrag till kontakttolkutbildning	Ramanslag	16 664

26:1	Statens ljud- och bildarkiv	Ramanslag	56 721

27:1	Statens biografbyrå	Ramanslag	9 952

27:2	Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland	Ramanslag	20 700

	Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till
27:3	europeiskt mediesamarbete	Ramanslag	466
27:4	Forskning och dokumentation om medieutvecklingen	Ramanslag	2 031
28:1	Statens kulturråd	Ramanslag	47 762
	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
28:2	kulturutbyte och samarbete	Ramanslag	261 305

28:3	Nationella uppdrag	Ramanslag	1 952

	Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska
28:4	medel	Ramanslag	152 583

	Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska
28:5	rikskonserter och Drottningholms slottsteater	Ramanslag	898 962
	Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-,
28:6	dans- och musikinstitutioner	Ramanslag	763 228

28:7	Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål	Ramanslag	150 320

28:8	Bidrag till biblioteksverksamhet	Ramanslag	47 284

28:9	Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	Ramanslag	124 382

28:10	Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet	Ramanslag	275 000

28:11	Talboks- och punktskriftsbiblioteket	Ramanslag	69 606

28:12	Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur	Ramanslag	15 428

28:13	Institutet för språk- och folkminnen	Ramanslag	44 804

28:14	Statens konstråd	Ramanslag	7 441

28:15	Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön	Ramanslag	36 626

28:16	Nämnden för hemslöjdsfrågor	Ramanslag	1 935

28:17	Främjande av hemslöjden	Ramanslag	20 961

28:18	Bidrag till bild- och formområdet	Ramanslag	27 673

28:19	Konstnärsnämnden	Ramanslag	14 367

28:20	Ersättningar och bidrag till konstnärer	Ramanslag	298 900

28:21	Riksarkivet och landsarkiven	Ramanslag	316 478

28:22	Bidrag till regional arkivverksamhet	Ramanslag	6 110

28:23	Svenskt biografiskt lexikon	Ramanslag	4 389

28:24	Riksantikvarieämbetet	Ramanslag	198 142

28:25	Bidrag till kulturmiljövård	Ramanslag	257 718

28:26	Kyrkoantikvarisk ersättning	Ramanslag	305 000

28:27	Centrala museer: Myndigheter	Ramanslag	838 556

28:28	Centrala museer: Stiftelser	Ramanslag	217 615

28:29	Bidrag till regionala museer	Ramanslag	154 267

28:30	Bidrag till vissa museer	Ramanslag	56 353

28:31	Stöd till icke-statliga kulturlokaler	Ramanslag	9 898

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

28:32	Riksutställningar	Ramanslag	45 572

28:33	Forum för levande historia	Ramanslag	42 928

28:34	Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål	Ramanslag	80

28:35	Filmstöd	Ramanslag	299 324

28:36	Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet	Ramanslag	36 378

28:37	Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund	Ramanslag	4 728

28:38	Stöd till trossamfund	Ramanslag	50 232

29:1	Ungdomsstyrelsen	Ramanslag	19 226

29:2	Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet	Ramanslag	173 355

30:1	Stöd till idrotten	Ramanslag	445 551

30:2	Bidrag till allmänna samlingslokaler	Ramanslag	32 326

30:3	Bidrag för kvinnors organisering	Ramanslag	30 411

30:4	Stöd till friluftsorganisationer	Ramanslag	24 910

Summa			10 139 013

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	9 §1
Avgift för granskning enligt denna	Avgift för granskning enligt denna
lag tas ut med	lag tas ut med
1. grundavgift 200 kronor,	1. grundavgift 200 kronor,
2. tidsavgift 17 kronor per spelminut	2. tidsavgift 17 kronor per spelminut
vid normal visningshastighet, dock	vid normal visningshastighet, dock
minst 200 kr,	minst 200 kr,
3. avgift för varje tillståndskort ut-	3. avgift för varje tillståndskort ut-
över det första med 1 100 kronor.	över det första med 975 kronor.

Tidsavgift tas inte ut om en film eller ett videogram till väsentlig del är en

dokumentär framställning.
Om en film eller ett videogram	Om en film eller ett videogram
har en speltid under trettio minuter	har en speltid under trettio minuter
vid normal visningshastighet utgår	vid normal visningshastighet tas en
en avgift för varje tillståndskort ut-	avgift ut för varje tillståndskort ut-
över det första med 500 kronor,	över det första med 450 kronor,
eller, om speltiden understiger fem	eller, om speltiden understiger fem
minuter, med 82 kronor.	minuter, med 70 kronor.

1 Senaste lydelse 2001:105.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Om en film eller ett videogram endast skall visas vid en filmfestival eller ett annat konstnärligt eller ideellt evenemang där sådana framställningar före- kommer som godkänts för personer under 15 år, får Biografbyrån medge befrielse från avgift för granskningen.

Denna lag träder i kraft 1 januari 2007.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område

Härigenom föreskrivs att 5, 6 a och 9 §§ lagen (1992:72) om koncessions- avgift på televisionens och radions område skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §1

Radio- och TV-verket fastställer före den 1 januari varje år det belopp som enligt 3 § skall utgå för månad under det följande kalenderåret.

Om programföretaget begär det	Om programföretaget begär det
skall Radio- och TV-verket besluta	skall Radio- och TV-verket besluta
huruvida det under en viss månad	huruvida det under en viss månad
har förekommit sådan sändnings-	har förekommit sådan sändnings-
verksamhet att företaget är skyldigt	verksamhet att företaget är skyldigt
att betala avgift enligt 3 § för den	att betala avgift enligt 3 § för den
månaden. I övrigt skall Radio- och	månaden. I övrigt skall Radio- och
TV-verket inte fatta beslut om skyl-	TV-verket inte fatta beslut om skyl-
dighet att betala avgift enligt 3 §, om	dighet att betala avgift enligt 3 §, om
det inte behövs för verkställighet en-	det inte behövs för verkställighet en-
ligt 14 §.	ligt 10 §.

Avgift enligt 3 § skall betalas före utgången av den månad som avgiften avser.

6 a §2

Skyldighet att betala avgift för tillstånd att sända lokalradio gäller från och med den dag då sändningar får bedrivas med stöd av tillståndet. Att avgiften i vissa fall skall betalas dessförinnan framgår av 5 kap. 9 § radio- och TV- lagen.

I ett beslut om tillstånd att sända	I ett beslut om tillstånd att sända
lokalradio skall Radio- och TV-ver-	lokalradio skall Radio- och TV-
ket ange den avgift enligt 4 a § som	verket ange den avgift enligt 4 b §
tillståndshavaren skall betala under	som tillståndshavaren skall betala
det första kalenderåret. Avgiften	under det första kalenderåret. Av-
skall betalas så snart Radio- och TV-	giften skall betalas så snart Radio-
verket meddelat beslut om avgiften.	och TV-verket meddelat beslut om
	avgiften.

Radio- och TV-verket skall senast den 31 december varje år fastställa det belopp som skall betalas under det följande kalenderåret. Avgiften skall betalas före utgången av januari månad det kalenderår som avgiften avser.

9 §3

Om det belopp som program- företaget har betalat för en viss

1Senaste lydelse 1994:402.

2Senaste lydelse 2001:273.

3Senaste lydelse 2002:356.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

period överstiger vad företaget skall	period överstiger vad företaget skall
betala enligt 3 eller 4 a § eller enligt	betala enligt 3 eller 4 b § eller enligt
beslut av Radio- och TV-verket eller	beslut av Radio- och TV-verket eller
domstol, skall det överskjutande	domstol, skall det överskjutande
beloppet betalas tillbaka till företa-	beloppet betalas tillbaka till företa-
get.	get.

Ränta skall betalas på belopp som återbetalas. Räntan beräknas efter en räntesats motsvarande den av Riksbanken fastställda referensränta enligt 9 § räntelagen (1975:635) som gällde vid utgången av året närmast före det år då återbetalningen äger rum. Radio- och TV-verket beslutar om ränta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Det budgetförslag för 2007 som nu lämnas till riksdagen har utformats under den korta tid som enligt riksdagsordningen står till en ny regerings förfogande. Det har inneburit att en fullständig omarbetning av samtliga delar av budgeten i en-

3.1Omfattning

Utgiftsområdet består av politikområdena Kul- turpolitik, Mediepolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelsepolitik.

lighet med regeringens politik inte har varit möj- lig. Regeringen kan därför på tilläggsbudget behöva återkomma till riksdagen med ytterligare förslag som påverkar budgetåret 2007.

Dessutom ingår delar av politikområdena Finansiella system och tillsyn, Forskningspolitik och Utbildningspolitik.

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2005	2006 1	2006	2007	2008	2009
Politikområde Finansiella system och tillsyn 2	38	43	42	44	45	46
Politikområde Folkrörelsepolitik	488	538	544	533	534	534

Politikområde Forskningspolitik 3	40	56	49	57	47	48
Politikområde Kulturpolitik	5 537	6 024	5 945	6 104	6 033	6 218
Politikområde Mediepolitik 4	33	33	33	33	34	35
Politikområde Ungdomspolitik	106	148	147	193	107	107
Politikområde Utbildningspolitik 5	2 726	2 783	2 733	3 175	3 248	3 320
Totalt för utgiftsområde 17	8 968	9 625	9 492	10 139	10 049	10 308

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

2Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 2.

3Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 16

4 Delar av politikområdet Mediepolitik ingår i utgiftsområde 1. Dessa delar omfattar fem anslag, som för 2007 föreslås summera till ca 722 miljoner kronor. Sammanlagt omfattar förslag till anslag för 2007 inom kultur- och mediepolitiken 6,9 miljarder kronor.

5 Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 16

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2007–2009. Utgiftsom- råde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	9 582	9 582	9 582
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	87	260	442

Beslut	607	346	426

Överföring till/från andra
utgiftsområden	-137	-140	-143

Övrigt

Ny ramnivå	10 139	10 049	10 308

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Tabell 3.3 Ramnivå 2007 realekonomiskt fördelad. Utgifts- område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

	2007
Transfereringar 1	7 494
Verksamhetskostnader 2	2 633

Investeringar 3	12
Summa ramnivå	10 139

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2005 samt kända föränd- ringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhål- ler någon direkt motprestation.

2Med verksamhetskostnader avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. kostnader för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

3.2Skatteutgifter

Samhällets stöd till företag och hushåll inom ut- giftsområde 17 redovisas i huvudsak på stats-

budgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skat- telättnad i förhållande till en likformig beskatt- ning och som en skattesanktion om det rör sig om det ”överuttag” av skatt. Många av skatteut- gifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikområden som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö-, eller arbetsmark- nadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar stats- budgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatteutgifterna finns i bilaga 2 till 2006 års ekonomiska vårpro- position. I det följande redovisas de nettoberäk- nade skatteutgifterna med politikområdesan- knytning som är hänförbara till utgiftsområde 17.

Tabell 3.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 17, netto

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2006	2007
Politikområde Kulturpolitik	5 190	5 590

Politikområde Folkrörelsepolitik	2 180	2 400

Totalt för utgiftsområde 17	7 370	7 990

De enskilda skatteutgifterna inom politikområ- dena Kulturpolitik och Folkrörelsepolitik redo- visas närmare i avsnitt 4.3 och 7.3 där även en kort förklaring av respektive skatteutgift ges.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4 Politikområde 28 Kulturpolitik

4.1Omfattning

Kulturpolitik omfattar frågor om teater, dans och musik; bibliotek, litteratur, läsande och språket; bildkonst; arkitektur, form och design; film; konstnärernas villkor; arkiv; kulturmiljö; museer och utställningar; trossamfund; forsk- ning inom kulturområdet samt konstområdes- övergripande verksamhet. Genom 1996 års kulturpolitiska beslut (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) lades inrikt- ningen för kulturpolitiken fast. Även insatser inom andra politikområden bidrar till att uppnå målen för den nationella kulturpolitiken, liksom insatser inom det kulturpolitiska området bidrar till att uppnå mål inom andra politikområden.

Inom politikområdet finns följande myndig- heter: Statens kulturråd, Talboks- och punkt- skriftsbiblioteket, Statens konstråd, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Konstnärsnämnden, Riks- arkivet och landsarkiven, Institutet för språk och folkminnen, Svenskt biografiskt lexikon, Riks- antikvarieämbetet, Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemars- udde, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Statens maritima museer, Arkitektur- museet, Statens musiksamlingar, Statens för- svarshistoriska museer, Moderna museet, Riks- utställningar, Forum för levande historia samt Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossam- fund. Vidare finns tre statliga bolag med verksamhet inom området: Kungl. Operan AB, Kungl. Dramatiska Teatern AB och Voksenåsen A/S – Norges nationalgåva till Sverige. Dessutom finns ett stort antal andra insti- tutioner med verksamhet inom området, varav

följande kan nämnas: Riksteatern, Stiftelsen Svenska rikskonserter, Stiftelsen Dansens Hus, Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Tekniska museet, Stiftelsen Arbetets museum, Stiftelsen Dansmuseifonden för Dansmuseet, Stiftelsen Drottningholms teatermuseum, Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem, Stiftelsen Thielska galleriet, Stif- telsen Föremålsvård i Kiruna samt Stiftelsen Svenska Filminstitutet.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.2	Utgiftsutveckling

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2005	2006 1	2006	2007	2008	2009
Anslag inom utgiftsområde 17
28:1 Statens kulturråd		45,1	47,3	47,9	47,8	48,6	49,6

28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt kulturutbyte och samarbete		305,2	235,0	231,0	261,3	261,3	261,3

28:3 Nationella uppdrag		8,0	3,0	2,9	2,0	2,0	2,0

28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional
fördelning av kulturpolitiska medel		147,5	151,1	148,4	152,6	158,1	163,9

28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern,
Dansens Hus, Svenska rikskonserter och
Drottningholms slottsteater 2		856,5	874,7	859,1	899,0	919,0	940,3
28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt
regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner		737,6	755,6	742,2	763,2	790,7	819,9

28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och
musikändamål		138,4	159,4	156,6	150,3	150,3	150,3

28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet		45,5	46,8	46,0	47,3	49,0	50,8

28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter			124,3	122,1	124,4	124,4	124,4

28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet			298,0	292,7	275,0	0,0	0,0

28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket		65,6	69,0	69,8	69,6	70,9	72,4

28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur		15,4	15,4	15,2	15,4	15,8	16,1

28:13 Institutet för språk- och folkminnen 3		28,6	36,3	36,1	44,8	45,5	46,5

28:14 Statens konstråd		7,5	7,4	7,2	7,4	7,6	7,7

28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma
miljön		28,4	40,0	39,3	36,6	36,6	36,6

28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor		1,8	1,9	1,9	1,9	2,0	2,0

28:17 Främjande av hemslöjden		20,1	20,8	20,5	21,0	21,4	21,9

28:18 Bidrag till bild- och formområdet		27,7	27,7	27,2	27,7	27,7	27,7

28:19 Konstnärsnämnden		12,9	14,2	14,4	14,4	14,6	14,9

28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer		287,0	295,9	291,5	298,9	305,7	312,4

28:21 Riksarkivet och landsarkiven		295,5	313,5	309,4	316,5	322,3	329,2

28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet		5,9	6,0	5,9	6,1	6,3	6,4

28:23 Svenskt biografiskt lexikon		4,2	4,3	4,5	4,4	4,5	4,6

28:24 Riksantikvarieämbetet		189,5	195,4	196,1	198,1	201,7	206,0

28:25 Bidrag till kulturmiljövård		249,1	260,6	256,8	257,7	256,7	256,7

28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning		200,0	235,0	230,8	305,0	395,0	465,0

28:27 Centrala museer: Myndigheter		858,7	880,8	873,7	838,6	854,5	872,9

28:28 Centrala museer: Stiftelser		218,0	220,8	216,9	217,6	222,6	227,5

28:29 Bidrag till regionala museer		149,1	152,2	149,5	154,3	159,6	165,3

28:30 Bidrag till vissa museer		51,4	54,7	53,7	56,4	57,6	58,9

28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler		6,7	3,9	6,6	9,9	9,9	9,9

28:32 Riksutställningar		44,1	46,0	47,0	45,6	46,4	47,4

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

28:33 Forum för levande historia		41,9	40,1	40,4	42,9	43,8	44,7
28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av
vissa kulturföremål		0,0	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1

28:35 Filmstöd		234,3	289,3	284,2	299,3	309,3	309,3

28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet		30,7	36,0	35,6	36,4	37,0	37,8

28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund		3,8	3,7	3,5	4,7	4,8	4,9

28:38 Stöd till trossamfund		47,8	54,4	53,3	50,2	50,2	50,2

2006 17	28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och
Sverigefinska språknämnden		5,6	2,8	2,7	–	–	–

2005 17	28:9 Litteraturstöd	99,3	–	1,6	–	–	–

2005 17	28:10 Stöd till kulturtidskrifter	22,2	–	0,3	–	–	–

Totalt för politikområde Kulturpolitik		5 536,6	6 023,5	5 944,6	6 104,3	6 033,3	6 217,6

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Nytt anslagsnamn fr.o.m. 2007.

3Nytt anslag efter omorganisering av språkvården och tillskapandet av Institutet för språk och folkminnen. Tidigare anslagen 28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden samt 28:23 Språk- och folkminnesinstitutet.

4.3Skatteutgifter

I kapitel 3, avsnitt 3.2, redogörs för vad en skatteutgift är och varför den redovisas. Dess- utom ges en samlad bild av det totala stödet i form av skatteutgifter inom utgiftsområde 17. I detta avsnitt redovisas de enskilda skatteutgif- terna inom utgiftsområdet som hör till området kulturpolitik.

Tabell 4.2 Skatteutgifter inom politikområdet Kulturpolitik, netto 1

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2006	2007
Bidrag till Tekniska museet och Svenska	50	50
Filminstitutet

Utländska artister	110	110

Försäljning av konstverk <300 000 kr/år	–	–

Allmänna nyhetstidningar	1 340	1 460

Böcker, tidskrifter m.m.	1 980	2 160

Biografföreställningar	210	220

Vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang	1 330	1 400

Upphovsrätter	130	140

Entré djurparker	30	40

Försäljning av konstverk >300 000 kr/år	10	10

Totalt för politikområdet Kulturpolitik	5 190	5 590

1 Ett ”–” innebär att skatteutgiften inte kan beräknas

Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet

Avdrag får göras för bidrag som lämnas till Tek- niska museet och Svenska Filminstitutet. Skatte- utgiften avser skatt på inkomst av närings-verk- samhet och särskild löneskatt.

Utländska artister

Inkomst från artistisk verksamhet som en ut- ländsk fysisk person bedrivit i Sverige beskattas med en speciell artistskatt. Däremot behöver varken sociala avgifter eller särskild löneskatt er- läggas. Inkomsten är inte förmånsgrundande. Skatteutgifter avser därför särskild löneskatt.

Försäljning av konstverk <300 000 kr/år

Undantaget från skatteplikt omfattar enbart upphovsmannen och dennas dödsbos försälj- ning. Om konstnären eller dödsboet säljer för under 300 000 kronor är försäljningsbeloppet undantaget från mervärdesskatt. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdes- skatt.

Allmänna nyhetstidningar; böcker, tidskrifter m.m.; biografföreställningar; vissa entréavgiftsbe- lagda kulturevenemang; upphovsrätter samt entré djurparker

Skattesatsen för dessa grupper är nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Försäljning av konstverk >300 000 kr/år

Undantaget omfattar enbart upphovsmannen och dennas dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för mer än 300 000 kronor per år, eller själva begär att bli beskattade, så sker beskattning med skattesatsen 12 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteut- gift avseende mervärdesskatt.

4.4Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen är att värna yttrandefriheten och skapa reella förut- sättningar för alla att använda den; att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande; att främja kulturell mångfald, konstnärlig förny- else och kvalitet och därigenom motverka kom- mersialismens negativa verkningar; att ge kultu- ren förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället; att bevara och bruka kulturarvet; att främja bild- ningssträvandena samt att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet.

Dessutom har riksdagen antagit mål för vissa verksamheter inom politikområdet, t.ex. mål för den statliga arkivverksamheten, som har införts i 3 § arkivlagen (1990:782) (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307), mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225), mål för statens bidrag till trossamfund, som har införts i 2 § lagen (1999:932) om stöd till trosamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45), samt mål för arbetet för kultur- miljön (prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196).

Ovanstående mål är beslutade av riksdagen. Resultatbeskrivningen i det följande görs i för- hållande till dessa mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle.

4.5Insatser

4.5.1Insatser inom politikområdet

Teater, dans och musik

Insatserna på teater-, dans- och musikområdet uppgår 2006 till ca 2 miljarder kronor, vilket in- nebär att insatsområdet är det största inom den statliga kulturpolitiken. I detta ingår stöden till de nationella, regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutionerna samt till det fria scen- konstlivet. Vidare tillkommer bidrag och ersätt- ningar som Konstnärsnämnden fördelar till konstnärer verksamma inom området och till internationellt utbyte, liksom den lagstadgade kassettersättningen till dramatiker, skådespelare, musiker m.fl. samt konstområdesövergripande insatser som nationella uppdrag och stödet till amatörorganisationer. År 2001 synliggjordes statens kostnad för tjänstepensioner till de anställda vid scenkonstinstitutionerna och in- stitutionerna har successivt tillförts medel för pensionspremier. Därtill anslog riksdagen 65 miljoner kronor engångsvis 2005 för olika pensionslösningar för personalen vid de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna.

Anslaget för de nationella teater-, dans- och musikinstitutionerna uppgår 2006 till 875 miljo- ner kronor. Operan och Dramaten är national- scener för musikdramatik och talteater och har i likhet med Riksteatern, Svenska Rikskonserter och Dansens Hus initierande, främjande och producerande uppgifter av nationell betydelse.

Utbildnings- och kulturdepartementet genomförde 2005 en mötesrunda och en hearing med musiklivets aktörer om Svenska Rikskon- serters roll i musikpolitiken och musiklivet. Pro- cessen dokumenterades i en skrift under hösten 2005. Svenska Rikskonserter har fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder man vidtagit med anledning av hearingens slutsatser.

Staten bidrar 2006 även med totalt ca 900 miljoner kronor till länsmusikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikin- stitutioner. I detta belopp ingår 137 miljoner kronor som omfattas av försöksverksamheten i Skåne.

De regionala kulturverksamheterna möjliggör ett utbud av professionell scenkonst över hela landet. Statens insatser för att tillgängliggöra musik över hela landet sker bl.a. genom stöd till länsmusikverksamhet som för 2005 uppgick till 224 miljoner kronor. Även symfoni- och kam-

marorkestrarna utgör en resurs för ett levande musikliv i hela landet. Till de 15 orkestrar som tilldelades statligt orkesterbidrag fördelades 2005 totalt 127 miljoner kronor. Hösten 2004 tillsat- tes en särskild utredare med uppdrag att utreda och analysera den professionella orkesterverk- samheten i Sverige (dir. 2004:116). Betänkandet Den professionella orkestermusiken i Sverige (SOU 2006:34) redovisades i april 2006. Utred- ningens förslag syftar till att främja orkester- verksamheten i Sverige och till att öka dynami- ken på området i sin helhet. Utredningen har remissbehandlats.

Statligt stöd till den fria scenkonsten utbetalas genom bidrag till bl.a. fria grupper, arrangörs- föreningar och fonogramproduktion. Totalt uppgår anslaget 2006 till 159 miljoner kronor. Stödet till den fria scenkonsten ökade med 20 miljoner kronor under 2006, varav 12 miljoner kronor engångsvis. Insatserna på dansområdet har ökat successivt sedan 2003, bl.a. genom in- rättandet av ett arrangörs- och turnéstöd, riktade konstnärspolitiska åtgärder för de fria koreo- graferna och dansarna, inrättandet av ett s.k. dans-iaspis (IASPIS – International Artists’ Studio Program in Sweden), en dansallians samt att Danshögskolan tilldelats ett ökat antal hög- skoleplatser. Ett handlingsprogram för den pro- fessionella dansen har på den tidigare regering- ens uppdrag redovisats av Statens kulturråd.

Statens kulturråd fördelar även stöd till kör- verksamhet, främst inom ramen för stödet för centrala amatörorganisationer. Under 2005 till- delades körverksamheten ca 1,9 miljoner kronor. Därtill kan körverksamhet även få del av stödet till tonsättarsamarbeten samt fonogramstödet.

Litteraturen, läsandet och språket

Statsbidrag ges bl.a. till folk- och skolbibliotek, förlag, kulturtidskrifter och bokhandel m.fl. Statligt stöd lämnas särskilt till språkvårdande insatser.

Till länsbibliotek lämnas verksamhetsbidrag för att stödja folkbiblioteken med komplette- rande medieförsörjning och utvecklingsverk- samhet. Lånecentraler och depåbibliotek finan- sieras helt av staten. Kommuner har möjlighet att ansöka om statsbidrag för inköp av litteratur till barn och unga samt för sina biblioteks prenumerationer på kulturtidskrifter. För att främja tillgången till biblioteksservice vid folk- biblioteken för de vuxenstuderande finns även särskilda statliga medel avsatta.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Utgivningsstöd lämnas till förlag och de ca 800 enskilda titlar som beviljas stöd årligen distribueras av staten till samtliga kommuners huvudbibliotek. Statens kulturråd har initierat en ny utgivning i serien Alla Tiders Klassiker för skolbruk fr.o.m. 2006. Till bokhandeln utbetalas bidrag för att bredda den enskilda bokhandelns sortiment. Särskilda medel för läsfrämjande insatser lämnas vidare till skolor, bibliotek och ideella organisationer. En bok för alla AB får verksamhetsstöd för utgivning av litteratur till lågt pris för unga och vuxna samt för läsfräm- jande verksamhet. Ett årligt internationellt litte- raturpris till Astrid Lindgrens minne instiftades 2003 i syfte att stärka och öka intresset för barn- och ungdomslitteratur i världen. Produktions- och utvecklingsstöd utbetalas till kulturtid- skrifter.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) och Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst) medverkar till att funktionshindrade personer kan ta del av litteratur, tidskrifter och nyheter.

Den 1 juli 2005 ändrades lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, vilket bl.a. inneburit att tillståndsgivningen för att framställa och sprida anpassad litteratur till funktionshindrade utvidgats. Antalet aktörer, bl.a. bibliotek och kommuner, som sökt tillstånd har därigenom ökat markant.

Riksdagen beslutade i december 2005 om propositionen Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik (prop. 2005/06:2). Beslutet innebär att riksdagen har antagit fyra nationella språk- politiska mål. För att nå målen har den statligt finansierade språkvården förstärkts och sam- ordnats under 2006. Språkvården har sedan den 1 juli 2006 inordnats i myndigheten Institutet för språk och folkminnen (tidigare Språk- och folkminnesinstitutet, SOFI).

Under 2006 uppgår insatserna på området till nära 270 miljoner kronor. Till detta kommer verksamhetsbidrag till olika bibliotek och arkiv, bidrag till folkbibliotekens verksamhetsutveck- ling och övriga bidrag inom litteratur- och biblioteksområdet som ryms under konst- områdesövergripande verksamhet.

Bildkonst

Statliga insatser för den offentliga konsten görs – förutom de direkta stöden till konstnärerna – genom Statens konstråd, anslag till de statliga konstmuseerna, Riksutställningar, Nämnden för

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

hemslöjdsfrågor, de regionala museerna samt till vissa andra museer och utställare i hela landet. Staten lämnar också årligen stöd till bl.a. konst- främjande organisationer, Akademien för de fria konsterna samt till konsthantverkskooperativ och kollektivverkstäder. Tillfälliga bidrag lämnas även till olika konstprojekt.

I arbetet för att öka intresset för bildkonst i regionerna spelar dessutom konstkonsulenterna en viktig roll. För att öka tillgängligheten inom området främst för barn och ungdomar görs insatser inom bildkonstpedagogiken framför allt inom verksamheten på museer, konsthallar och genom konstkonsulenterna. Konstkonsulent- erna bygger nätverk på regional nivå med syfte att stimulera barn och ungdomar till eget skapande och till möten med konstnärer. Deras aktiviteter varierar utifrån regionens förutsätt- ningar och behov.

Förutom att ge stöd till de konstfrämjande organisationerna fördelar Statens kulturråd ett särskilt bidrag till vissa fristående utställare. Stödet till dessa uppgick till drygt 6,7 miljoner kronor 2005. Närmare 2 miljoner kronor utbetalas som stöd för utrustning till konstnä- rers kollektivverkstäder.

För att bredda de konstnärliga uttrycks- formerna och därtill höja kvaliteten i utställning- arna har Folkrörelsernas konstfrämjande och vissa andra icke-statliga utställningsarrangörer fått möjlighet att fördela en statligt finansierad utställningsersättning till bild- och formkonst- närer i samband med utställningar. Ytterligare insatser med anknytning till bild- och form- området redovisas under verksamhetsområdena Museer och utställningar, Arkitektur, form och design, Konstnärernas villkor samt Konst- områdesövergripande verksamhet.

Arkitektur, form och design

År 2004 inrättades ett särskilt råd för arkitektur, form och design med det övergripande syftet att med utgångspunkt i de målsättningar som pre- senteras i propositionen Framtidsformer – Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117) föra arbetet vi- dare. Rådet skall verka kunskaps- och opinions- bildande, med ett tydligt medborgar- och bru- karperspektiv (dir. 2004:24, 2006:65).

Under 2005 genomfördes ett Designår. Syftet med Designåret 2005 var att genom en mångfald aktiviteter i hela landet öka medvetenheten om vad form och design kan bidra med i ett sam-

hällsperspektiv och att så många som möjligt skall utveckla sin användning av, intresse för och kunskap om design.

I propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) aviserade den tidigare reger- ingen att en forskarskola i design skall inrättas. Från och med 2007 tillförs Vetenskapsrådet 5 miljoner per år i fem år för detta ändamål.

Under 2005 fördelades drygt 66 miljoner kronor genom statliga anslag till Arkitektur- museet, Nämnden för hemslöjdsfrågor samt genom bidrag till Svensk Form och Röhsska museet. Därutöver fördelar staten även medel till form- och designområdet inom ramen för anslagen till Nationalmuseum, Statens konstråd och andra musei- och utställningsinstitutioner runt om i landet.

Sedan 2002 har Svensk Form i uppdrag att ansvara för verksamheten vid en nationell Mötesplats för form och design i Stockholm. Mötesplatsen skall fungera som ett utställnings- och kunskapscentrum samt stimulera till forsk- ning och dokumentation. Vidare skall mötes- platsen samverka och stimulera till regionala initiativ på området. Röhsska museet har sedan 1997 ett nationellt nätverksansvar inom form- och konsthantverksområdet. Ytterligare verk- samhet med anknytning till arkitektur, form- och designområdet redovisas under verksam- hetsområdena Museer och utställningar, Bildkonst, Konstnärernas villkor samt Konst- områdesövergripande verksamhet. Även under utgiftsområde 24 Näringsliv redovisas statens insatser för design som utvecklingskraft för tillväxt och konkurrenskraft i näringslivet.

Film

De statliga insatserna på filmområdet sker främst genom Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Visst stöd fördelas även genom Konstnärsnämnden.

Ett nytt filmavtal mellan staten, filmbran- schen och flera TV-företag trädde i kraft den 1 januari 2006 och gäller t.o.m. den 31 december 2010. Det nya filmavtalet, 2006 års filmavtal, in- nebär en förstärkning av stödet till svensk film. Avtalet är begränsat till produktionsstöd till svensk film och vissa stöd till distribution och visning av film i hela landet, medan staten har övertagit ansvaret för finansieringen av Filmin- stitutets övriga uppdrag, huvudsakligen inom det filmkulturella området.

Statens insats till ändamålen inom det nya av- talets ram ökade 2006 med 50 miljoner kronor,

från 125 miljoner kronor till 175 miljoner kro- nor. Under 2007 och 2008 höjer staten sin insats med ytterligare 5 miljoner kronor per år till 185 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2008. Film- branschen bidrar med 10 procent av biografernas biljettintäkter samt med ett särskilt bidrag från filmproducenterna på 2 miljoner kronor per år. TV-företagens insats består av bidrag om totalt 50 miljoner kronor per år. Därutöver har TV- företagen genom avtalet åtagit sig att använda sammanlagt minst 58 miljoner kronor per år till medfinansiering, samproduktion och inköp av visningsrätter till ny svensk film. TV-företagens insatser kommer att räknas upp med 2 procent per år fr.o.m. 2007.

De filmkulturella insatserna utanför film- avtalets ram tillfördes under 2006 ca 115 miljoner kronor. Under 2007 och 2008 ökar statens bidrag till dessa ändamål med 5 miljoner kronor årligen till ca 125 miljoner kronor per år fr.o.m. 2008.

Sammanlagt ökar de medel som ryms inom filmpolitiken som helhet från ca 430 miljoner kronor 2005 till ca 530 miljoner kronor per år 2008, när systemet är fullt utbyggt. Beräkningen utgår från att filmbranschens bidrag genom den s.k. biografavgiften är ca 110 miljoner kronor per år.

Filminstitutet har, som ett led i ökade sats- ningar på internationell lansering av svensk film, getts i uppdrag att redovisa en långsiktig strategi och ett genomförandeprogram för hur svensk film skall kunna få ett ökat genomslag interna- tionellt. Detta uppdrag kommer att slutligt redovisas i november 2006.

Konstnärernas villkor

Sammantaget uppgår statliga bidrag och ersätt- ningar till konstnärer 2006 till drygt 310 miljoner kronor. Till detta kommer direkt eller indirekt verkande insatser inom ramen för anslagen till andra verksamhetsområden inom kulturpoliti- ken, t.ex. insatser med syfte att förbättra konst- närernas situation på arbetsmarknaden.

Genom den individuella visningsersättningen får bildkonstnärer ersättning för att deras verk som finns i offentlig ägo visas för allmänheten. Vidare har stora resurser satsats på det interna- tionella utbytet, bl.a. genom att möjliggöra för Konstnärsnämnden att inrätta ett internationellt ateljécentrum (IASPIS – International Artists’ Studio Program in Sweden). Med IASPIS som förebild har särskilda medel tillförts i syfte att

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

bygga upp ett internationellt utbyte på dansom- rådet. Insatser har också genomförts inom andra verksamhetsområden med direkt eller indirekt verkan för konstnärerna. Exempel på sådana in- satser är stödet till vissa utställare av bildkonst, förstärkning av bidragen till fria teater-, dans- och musikgrupper, stöd till fonogramutgivning och satsningar på kollektivverkstäder.

Genom ekonomiskt tillskott 2006 har TeaterAlliansen AB för närvarande närmare 120 frilansande skådespelare anställda under perioder då skådespelaren inte har anställning hos andra arbetsgivare inom teaterområdet. Mot bakgrund av erfarenheterna från Teateralliansen har medel avsatts fr.o.m. 2006 för en allianslösning för dansområdet.

För att täcka institutionernas premiepensions- kostnader har den tidigare regeringen under 2006 fördelat sammanlagt 65 miljoner kronor till de statligt stödda teater-, dans- och musikinsti- tutionerna i landet. För 2004 och 2005 har sedan tidigare tillförts 140 miljoner kronor.

Arkiv

I propositionen Arkivfrågor (prop. 2004/05:124) lämnades förslag och bedömningar för det fort- satta arbetet inom arkivområdet. Riksdagen har i enlighet med förslaget i propositionen beslutat att inrätta ett särskilt nationellt uppdrag för arkivpedagogiska insatser. Uppdraget har till- delats Skånes Arkivförbund, som anvisades 1 miljon kronor per år för perioden 2006–2008 för ändamålet. I enlighet med vad som aviserades i propositionen fick Riksarkivet i december 2005 i uppdrag att utveckla arbetsformerna för samarbetet med andra institutioner och organi- sationer om frågor som rör dokument på de nationella minoritetsspråken. Uppdraget skall genomföras i samverkan med bl.a. berörda myn- digheter och institutioner samt representanter för de nationella minoriteterna och avrapporte- ras i samband med årsredovisningen för 2006. Riksarkivet har även fått i uppdrag att i samråd med Ekonomistyrningsverket (ESV) analysera och lämna förslag om avgiftsbeläggning av tjänster, artiklar m.m. Uppdraget redovisades i september 2006.

Inom ramen för anslagen till Riksarkivet och landsarkiven, bidrag till regional arkivverksam- het, Institutet för språk och folkminnen och Svenskt biografiskt lexikon har staten fördelat ca 359 miljoner kronor till arkivområdet under 2006.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Kulturmiljö

Inom ramen för anslagen till Riksantikvarie- ämbetet (RAÄ) samt bidrag till kulturmiljövård fördelade staten 2006 drygt 450 miljoner kronor till kulturmiljöområdet. De regionala insatserna inom kulturmiljöområdet bedrivs främst av läns- styrelserna och de regionala museerna, varav de sistnämnda får ett särskilt statligt bidrag för bl.a. detta ändamål.

Med anledning av förändringarna inom Försvarsmaktens grundorganisation beslutade den tidigare regeringen 2005 att delar av Riks- antikvarieämbetet skall lokaliseras till Gotland. Omlokaliseringen skall vara slutförd vid utgången av 2008. Som en följd av detta är RAÄ:s arbete inriktat på verksamhetens organisation och att planera för myndighetens lokalförsörjning på Gotland.

Till följd av stormen Gudrun i södra Sverige i början av 2005 skadades fornlämningar, kyrko- gårdar, kyrkor och byggnadsminnen. Sveriges ansökan till EU:s solidaritetsfond beviljades våren 2005. Staten och EU-kommissionen har tecknat ett avtal om hur dessa medel skall användas och en förordning (2006:215) om för- delning av medel ur EU:s solidaritetsfond har utfärdats.

Viss statlig ersättning lämnas till Svenska kyrkan för kulturhistoriskt motiverade kostna- der i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnen som finns runt om i landet (kyrkoantikvarisk ersättning). Svenska kyrkan skall årligen lämna en redovisning till regeringen i frågor om de kyrkliga kultur- värdena. Redovisningen skall bl.a. innehålla en sammanfattande bedömning av de redovisade resultaten. Innevarande år uppgår ersättningen till 235 miljoner kronor.

Museer och utställningar

De statliga insatserna inom musei- och utställ- ningsområdet sker främst inom ramen för ansla- gen till de centrala museerna, till Riksutställ- ningar och till de regionala museerna. Vidare ges bidrag till ett antal andra museer och institutio- ner inom området samt till Forum för levande historia. Dessa medel liksom systemet med statliga utställningsgarantier och stödet till icke- statliga kulturlokaler syftar till att främja musei- och utställningsverksamhet i hela landet.

Under 2006 uppgår det samlade statliga stödet till musei- och utställningssektorn till ca 1,4 miljarder kronor.

Det s.k. Access-projektet (jfr avsnitt 4.5.2 Insatser utanför politikområdet – Arbetsmark- nadspolitik) har tillfört museiområdet drygt 130 miljoner kronor för bevarande, vård och tillgängliggörande av samlingar, föremål och arkivalier.

Under 2005 och 2006 har flertalet statliga museer fri entré. Museipedagogik och bevarande är två angelägna verksamhetsfält för museerna. Statens maritima museer fortsatte under 2005 det till stora delar banbrytande arbetet med att bevara skeppet Vasa. Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde tillfördes ytter- ligare 3 miljoner kronor till verksamheten på Waldemarsudde för 2006. Prins Eugens Walde- marsudde har under de senaste åren fokuserat ytterligare på bevarandet av måleri- och skulptursamlingen och kompletterat brev- och fotografibestånden i Prins Eugens arkiv.

Landets försvar har de senaste åren stått inför stora omställningar. Av denna anledning har Statens försvarshistoriska museer haft i uppdrag att tillsammans med Statens maritima museer och Fortifikationsverket lämna förslag på hur man på bästa och effektivaste sätt tar hand om och levandegör framför allt det kalla krigets kulturarv. Uppdraget har resulterat i rapporten Försvar i förvar, som har remissbehandlats. Försvarsmakten fick i september 2006 i uppdrag att renodla förslagen i rapporten Försvar i förvar. Uppdraget skall redovisas till regeringen under våren 2007.

Med anledning av förändringarna inom För- svarsmaktens grundorganisation beslutade den tidigare regeringen 2005 att Riksutställningar skall lokaliseras till Gotland. Omlokaliseringen skall vara slutförd vid utgången av 2007. Som en följd av detta är Riksutställningars arbete inriktat på att genomföra förändringar och omställningar av verksamheten, planera för de personalmässiga konsekvenserna och lokalförsörjningen på Gotland. Vissa omprioriteringar i verksamheten har fått vidtas.

Internationell samverkan är i hög grad en för- utsättning för att museerna skall kunna bedriva utställningsverksamhet och förhålla sig till sina samlingar. Statliga åtgärder har vidtagits för att bl.a. förhindra och motverka den illegala handeln av kulturföremål.

För att få en överblick av förekomsten av mänskliga kvarlevor från ursprungsbefolkningar i statliga föremålssamlingar fick ett antal museer och andra myndigheter i mars 2005 i uppdrag att

inventera sina samlingar i detta hänseende. Upp- draget har nyligen redovisats.

Det ekonomiska läget för Millesgården har under senare år varit ansträngt. I april 2006 träffade staten och Lidingö stad en överens- kommelse om bidrag till Millesgården för 2006 om en miljon kronor vardera. För 2007 och 2008 skall staten enligt överenskommelsen bidra med 1,3 miljoner kronor och Lidingö stad med 700 000 kronor per år. Under perioden genom- för Millesgården ett åtgärdsprogram för att få verksamheten i ekonomisk balans.

Frågan om ett statligt stöd för Stiftelsen Vandalorums projekt Museum Vandalorum i Värnamo kommun har prövats under tidigare år. I budgetpropositionen för 2006 gjordes bedöm- ningen att det inte längre gick att motivera ett statligt åtagande för museet enligt de ursprung- liga intentionerna. Stiftelsen har därefter inkommit med ytterligare underlag i ärendet. Frågan om ett statligt verksamhetsstöd till Museum Vandalorum kan ånyo prövas då museet färdigställts och är i drift. Ansökan prövas då i konkurrens med andra ansökningar.

Trossamfund

Vårt samhälle präglas av religiös mångfald. En av utgångspunkterna för stat-kyrkareformen, som varit i kraft sedan den 1 januari 2000, var att öka likställigheten mellan olika trossamfund.

Statligt stöd till trossamfund lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp. För närvarande omfattas 22 trossamfund och samverkansorgan av statsbidragssystemet och åtta trossamfund har beviljats avgiftshjälp. År 2006 lämnas totalt ca 53,5 miljoner kronor till området, varav ca 3,5 miljoner kronor till Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) och ca 50 miljoner kronor till stöd till trossamfund.

År 2000 inrättades ett särskilt råd, Regering- ens råd för kontakt med trossamfunden. Ord- förande är det statsråd inom regeringen som svarar för frågor om trossamfund. Rådet består av representanter för staten och trossamfunden. Syftet är att rådet skall vara ett forum för fort- löpande kontakter och utbyte av kunskap och erfarenheter.

SST startade 2005 ett projekt för att belysa frågor kring statens stöd till trossamfunden och vilka villkor som bör vara förknippade med detta stöd, främst frågor om samhällets grundläggande värderingar. Projektet avrapporterades våren 2006 i skriften Samfunden och bidragen. Skriften

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

består av uppsatser av olika forskare. Arbetet har bedrivits i samverkan mellan SST och Sveriges Kristna Råd.

Forskning inom kulturområdet

Staten ger stöd till sektorsforskning och utveck- lingsarbete inom kultursektorn. Medlen används för projekt inom Statens kulturråds, ansvars- museernas, Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Institutet för språk och folkminnens ansvarsområden. Vidare används medel för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska riksmuseet.

Statens stöd till sektorsforsknings- och ut- vecklingsinsatser inom kulturområdet uppgår 2006 till ca 36 miljoner kronor.

De myndigheter som får sektorsforsknings- medel har ansvar för att det forsknings- och utvecklingsarbete som behövs för den egna verksamhetens kunskapsförsörjning genomförs. Myndigheterna har även ett ansvar för att för- medla ny kunskap både till verksamma inom kultursektorn och till allmänheten. Därutöver beviljar Ämnesrådet för humaniora och sam- hällsvetenskap vid Vetenskapsrådet medel till grundforskningsprojekt inom bl.a. kulturveten- skaperna.

Flera av myndigheterna som bedriver sektorsforskning ansvarar för långsiktiga forsk- ningsprojekt där frågor om bl.a. demokrati, värderingar och förhållningssätt i samhället lyfts fram. Kring dessa övergripande frågor har myndigheterna i olika omfattning ett etablerat samarbete med universitet, högskolor och andra myndigheter.

Konstområdesövergripande verksamhet

De konstområdesövergripande insatserna från staten sker huvudsakligen inom ramen för Statens kulturråds verksamhet samt bidrag till allmän kulturverksamhet, utvecklingsverksamhet och internationellt kulturutbyte. Bland annat fördelas bidrag till länskonsulenter, bidrag till nationella minoriteter, bidrag till regionala konsulenter för mångkultur, kultur i arbetslivet samt försöksverksamheten med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel.

För att främja funktionshindrade personers deltagande i kulturlivet beviljas stöd till projekt som ökar både tillgänglighet och skapande. För 2006 har Statens kulturråd fördelat ca 9 miljoner kronor för detta ändamål.

Tidsbegränsade s.k. nationella uppdrag har getts till vissa institutioner eller verksamheter

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

som står för utveckling och förnyelse inom en konstriktning eller verksamhetsform. Varje in- stitution som blivit innehavare av ett nationellt uppdrag har tilldelats ett årligt bidrag under tre år. Under 2005 fick åtta verksamheter inom för- utbestämda områden dela på 8 miljoner kronor. De åtta nationella uppdragen har avsett områ- dena barn- och ungdomsteater, regional film- verksamhet, ungdomskultur, musik, samtids- konst, museiverksamhet, barnkulturforskning samt samtida dans. Innehavare av dessa uppdrag, av vilket flertalet fullgjorts under 2005, var Dalateatern, Film i Värmland, Drömmarnas Hus i Malmö, Eric Ericsons Kammarkör, Baltic Art Center i Visby, Jämtlands läns museum, Före- ningen Slöjdcirkus hos Svenska Hemslöjdsföre- ningars Riksförbund och Dansnät Sverige hos Dansens Hus. Under 2006 har totalt ca 3 miljoner kronor avsatts för slutförandet av Slöjdcirkus, till Skånes Arkivförbund för ett nytt nationellt uppdrag inom arkivområdet och till Ung scen/öst vid Östgötateatern i Linköping för det nationella uppdraget inom området barn- och ungdomsteater. De två sistnämnda uppdra- gen gäller för treårsperioden 2006–2008.

Stöd till verksamhet med s.k. länskonsulenter har inrättats för att sprida, stimulera och öka kunskapen om konst och kultur samt att höja kvaliteten inom amatörkulturen. Inom sina respektive konstområden arbetar länskonsulen- terna särskilt med att engagera barn och ungdo- mar för att öka deras möjligheter till kulturupp- levelser och eget skapande. För länskonsulent- verksamheten avsattes ca 6,7 miljoner kronor 2005.

Insatserna till konstområdesövergripande verksamhet uppgår 2006 till ca 415 miljoner kro- nor.

Barn- och ungdomskultur

Riksdagen beslutade 1996 om målen för den nationella kulturpolitiken (prop. 1996/97:3). Alla medborgare omfattas av dessa mål oavsett ålder, kön, klass, geografisk hemvist, funktions- hinder eller etnisk bakgrund. FN:s konvention om barnets rättigheter erkänner barnets rätt att bl.a. fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. En av konventionens grundläggande artik- lar är barns rätt att komma till tals och få möjlig- het till inflytande i frågor som rör dem.

För att stödja barns och ungas rätt till delta- gande i kulturlivet och till eget skapande tillsatte den tidigare regeringen under hösten 2004

kommittén Aktionsgruppen för barnkultur (dir. 2004:117). Kommitténs slutbetänkande Tänka framåt, men göra nu. Så stärker vi barnkulturen (SOU 2006:45) remissbehandlas för närvarande. I betänkandet ges förslag på hur barns och ungas möjligheter till kulturengagemang och eget skapande kan stärkas.

Den tidigare regeringen aviserade i regerings- förklaringen 2005 ett nationellt barnkulturår 2007, kallat Ungkultur 07. Vissa myndigheter, stiftelser och bolag fick i uppdrag att under 2006 förbereda sin medverkan samt att genomföra aktiviteter under 2007. Även landets kommuner och landsting samt andra aktörer inbjöds att delta. Statens kulturråd fick den tidigare reger- ingens uppdrag att förbereda och samordna Ungkultur 07.

I 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:100) föreslog den tidigare regeringen en satsning på 2 miljoner kronor per år i tre år fr.o.m. 2007 för att sprida scenkonst för, av och med ungdomar genom ett riktat bidrag till Riksteaterns Open JAM.

Jämställdhetssatsningar

För 2006 har samtliga myndigheter och institu- tioner inom kulturområdet fått ett förtydligat jämställdhetsmål i regleringsbrev eller mot- svarande dokument.

I mars 2004 tillsattes en kommitté för jäm- ställdhet inom scenkonstområdet (dir. 2004:39). Kommitténs huvuduppgift var att lämna förslag till hur ett jämställdhets- och genusperspektiv skall kunna bli en obestridd och påverkande kraft inom scenkonstområdet. I kommitténs betänkande Plats på scen (SOU 2006:42) före- slås en rad insatser för en jämställd scenkonst. Betänkandet har remissbehandlats under sommaren och hösten 2006.

Sedan 2000 har ett av de övergripande målen för statens filmstöd varit att förbättra villkoren för kvinnliga filmskapare. Bakgrunden är den stora dominansen av manliga filmskapare som fått stöd. 2006 års filmavtal innehåller ett mål om att stödet till svensk filmproduktion skall för- delas jämnt mellan män och kvinnor. Enligt detta mål bör ettdera könet, räknat i antal projekt som får stöd, senast ett år före avtals- periodens slut vara representerat till minst 40 procent inom kategorierna manusförfattare, producent och regissör.

Konstnärsnämnden fick i regleringsbrevet för 2005 ett fördjupat jämställdhetsuppdrag som

redovisades den 1 oktober 2005. Uppdraget resulterade i att en fördjupad analys av skillnader mellan manliga och kvinnliga konstnärers villkor integrerades i Konstnärsnämndens omvärlds- analys. Även sociala och ekonomiska villkor samt utbildningssituation har belysts ur ett genusperspektiv.

I juni 2001 tillsattes en särskild arbetsgrupp med uppgift att ta fram förslag till hur genus- perspektivet kan få större genomslag i museernas verksamhet. Arbetsgruppen Genus på museer lämnade sin slutrapport i januari 2004 (Ds 2003:61). Arbetets museum fick i reglerings- brevet för 2006 i uppdrag att pröva förutsätt- ningarna för att etablera av en resursenhet för genusfrågor vid museerna. Slutredovisningen lämnades den 1 september 2006 och bereds nu inom Regeringskansliet.

Kulturell mångfald

Sedan 2002 fördelas genom Statens kulturråd 3 miljoner kronor per år för regionala konsulen- ter för mångkultur. Konsulenterna skall på flera olika sätt främja arbetet inom det mångkulturella området, vilket även innefattar samarbete med existerande kulturinstitutioner på statlig, regio- nal och lokal nivå. Mångkulturkonsulenttjänster finns i dag i åtta län: Stockholms läns landsting, Södermanlands läns landsting, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Västmanlands läns landsting, Jämtlands läns museum, Väster- bottens läns landsting och Region Blekinge.

Statens kulturråd har fått i uppdrag att stödja och främja de nationella minoriteternas språk och kultur. Sedan 2002 lämnas ett allmänt kulturstöd. Det totala bidraget uppgick till 7,9 miljoner kronor 2005. Därutöver anvisas bidrag till samisk kultur och samiska organisa- tioner med 14,5 miljoner kronor, inklusive ett särskilt bidrag till Sámi Teàhter.

Det pågående Mångkulturåret har gett upp- hov till ett stort antal projekt, evenemang och verksamheter runt hela landet. Syftet med Mångkulturåret är att bestående öka alla invåna- res möjligheter att delta i kulturlivet och att skapa ett samspel mellan olika kulturtraditioner. För att bl.a. främja ett långsiktigt arbete och nya samarbetsformer med ökad mångfald som mål tillsattes i december 2004 en nationell sam- ordnare för Mångkulturåret (dir. 2004:169). Samordnaren har bl.a. i uppdrag att vara ett stöd för berörda parter under Mångkulturåret och att

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

lämna förslag på hur det fortsatta arbetet för att stärka den kulturella mångfalden skall bedrivas.

Under hösten 2005 redovisade samordnaren delbetänkandet Agenda för mångkultur. Pro- gramförklaring och kalendarium för Mångkul- turåret (SOU 2005:91). En redovisning av hela uppdraget skall lämnas senast den 1 juli 2007.

Ett stort antal myndigheter, institutioner, stiftelser och bolag inom kulturområdet samt vissa universitet, högskolor och svenska utlandsmyndigheter fick inför 2006 i uppdrag att medverka under Mångkulturåret. Samtidigt bjöds landets samtliga kommuner, landsting, regioner och länsstyrelser in att delta, liksom vissa övriga myndigheter, bibliotek, museer, arkiv, scenkonstinstitutioner och olika kultur- arrangörer. Myndigheter och institutioner inom kulturområdet skall redovisa sina insatser till regeringen våren 2007. De samlade erfaren- heterna av året kommer sedan att analyseras bl.a. inom samordnarens slutredovisning av sitt upp- drag.

Målsättningarna för Mångkulturåret samman- faller delvis med de integrationspolitiska mål för kulturområdet som angavs i budgetproposi- tionen för 2006 (prop. 2005/06:1, utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar). Dessa är att den etniska och kulturella mångfalden inom kultur- utbudet skall öka, att andelen utövare med ut- ländsk bakgrund skall öka inom kulturlivet samt att kulturutbudet skall nå fler med utländsk bak- grund. Statens kulturråd har fått i uppdrag att redovisa och analysera måluppfyllelsen på kul- turområdet. Rådet skall inkomma med en första redovisning i anslutning till kommande årsredo- visning.

Kulturlivets internationalisering

I skrivelsen Kulturlivets internationalisering (skr. 2005/06:188) angav den tidigare regeringen en strategi för ökat internationellt kulturutbyte. Strategin har utformats med utgångspunkt i betänkandet Internationella kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121). Den omfattar mål samt inriktning och ansvarsfördelning för de statliga insatserna. Riksdagen har beslutat att lägga skrivelsen till handlingarna.

Konstnärsnämnden har i regleringsbrev fått i uppdrag att utveckla former för konstnärligt utbyte inom dansområdet. Svenska Filminsti- tutet och Svenska institutet skall gemensamt och i samråd med bl.a. Exportrådet planera, sam- ordna och utvärdera insatser för information om

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

och spridning av svensk film i utlandet. Riks- konserter och Export Music Sweden skall under en treårsperiod intensifiera arbetet med att föra ut svensk musik i världen.

Svenska institutet och Statens kulturråd har till den tidigare regeringen redovisat ett uppdrag angående utveckling av en samordnad och lång- siktig strategi för att stärka litteratur från Sverige genom bl.a. litteraturstöd och det internationella litteraturutbytet. Redovisningen påvisar ett be- hov av en tydlig ansvarsfördelning, där Statens kulturråd svarar för långsiktig stödgivning och främjande åtgärder i ett kulturpolitiskt perspek- tiv, medan Svenska institutet använder littera- turen som ett viktigt inslag i Sverigefrämjandet.

4.5.2Insatser utanför politikområdet

Utbildningspolitik

Statens bidrag till folkbildningen syftar bland annat till att bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. År 2005 uppgick statsbidraget till folkbildningen till drygt 2,6 miljarder kronor. Ungefär hälften av dessa medel fördelades till studieförbunden och hälften till folkhögskolorna. Inom studie- förbundens cirkelverksamhet dominerade det estetiska ämnesområdet med drygt 54 procent av antalet studietimmar. Under 2005 arrangerade studieförbunden också 237 600 kulturprogram för 15,5 miljoner deltagare. Folkhögskolorna arrangerade 2 800 kulturprogram riktade till allmänheten. Antalet deltagare uppgick till 240 000. Folkbildningens resultat redovisas vidare under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

Upphovsrätt

Upphovsrätten är av väsentlig betydelse för konstnärers möjlighet att leva av sitt arbete. Upphovsrätten ger en grundläggande rätt för en konstnär att, som upphovsman till sitt verk, be- stämma hur och på vilket sätt verket skall komma andra till del, samt en rätt att få ersätt- ning när verket nyttjas. Utgångspunkten är alltså att upphovsmannen har en ensamrätt till sitt verk. Mot upphovsmännens individuella intres- sen står emellertid vissa behov som allmänheten och samhället har av att kunna utnyttja verk, t.ex. för att tillgodose ett allmänt informations- intresse. För att åstadkomma en rimlig balans

mellan dessa olika intressen har i lagstiftningen gjorts vissa inskränkningar i upphovsmännens ensamrätt. Inskränkningar av upphovsmännens rättigheter kan i många fall vara kännbara för konstnären ur ekonomisk synpunkt. Staten kompenserar en del av det ekonomiska bortfallet genom offentligrättsliga insatser. Exempel på detta är biblioteksersättningen på ordområdet, visningsersättningen på bildkonstområdet och talboksersättningen. Genom implementeringen av EG-direktivet 2001/29/EG om upphovsrätten i informationssamhället har en översyn av stora delar av den upphovsrättsliga lagstiftningen genomförts.

Arbetsmarknadspolitik

Kulturarbetare har en arbetsmarknad som delvis präglas av andra förhållanden än de som råder inom många andra yrken.

Arbetsförmedlingen Kultur är en samman- hållen specialarbetsförmedling direkt under Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). AF Kultur har drygt 10 000 kultur- och mediearbetare inskrivna på landets fem regionförmedlingar. AF Kulturs arbete inriktar sig bl.a. på att skapa mötesplatser för arbetsgivare/uppdragsgivare och arbetssö- kande med avsikt att öka och vidga den befint- liga marknaden och samtidigt vidga arbetsmark- naden för de kompetenser som konstnärer besitter.

I AF Kulturs organisation ingår en Kulturar- betsdelegation under ledning av AMS general- direktör med representanter från olika konst- närsgrupper. Delegationen utgör en viktig in- stans vid utvecklingen av AF Kulturs verksam- het.

Inom ramen för den tvååriga satsningen på sysselsättningsfrämjande åtgärder ingår det s.k. Access-projektet inom kultursektorn. För 2006 innefattar satsningen 298 miljoner kronor varav 25 miljoner kronor är ämnade för Statens fastig- hetsverks arbete med underhållsåtgärder på ver- kets fastigheter.

Enligt förordningen (2005:1093) om bidrag till sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn skall åtgärderna syfta till bevarande, vård och tillgängliggörande av samlingar, föremål och arkivalier. Stödet vänder sig till myndigheter och juridiska personer som helt eller delvis finansieras av offentliga medel och som verkar inom musei-, kulturmiljö-, arkiv-, scenkonst-, biblioteks-, bild- och form-, eller film- och fotoområdet. Statens kulturråd har i uppdrag att

genomföra satsningen och ett kansli för genomförande av arbetet har upprättats på myndigheten. Vid de två ansökningstillfällena under första halvåret 2006 har sammanlagt 1 401 ansökningar inkommit till Statens kulturråd. Av dessa har sedan 284 projekt beviljats 248 miljoner kronor i bidrag. Enligt ansökningarna skulle de beviljade medlen ge 756 årsarbets- tillfällen. Därutöver har Statens fastighetsverk anställt 46 årsarbetskrafter för de medel som stod till deras förfogande.

Inom ramen för s.k. plusjobb är det möjligt även för de kulturinstitutioner som drivs i form av stiftelser och bolag att få stöd för nyanställ- ningar. Det gäller sådana institutioner som till mer än hälften finansieras av offentliga medel under förutsättning att en viss del är statligt stöd.

Hållbar utveckling

Kulturens betydelse för hållbar utveckling fick genomslag i den globala processen utifrån världstoppmötet i Johannesburg 2002.

Inom ramen för arbetet med hållbar utveck- ling har kulturarvsaspekter fått en större tyngd och integrerats alltmer i andra samhällssektorer, bl.a. inom miljö- och jordbrukspolitiken. I detta arbete samverkar Riksantikvarieämbetet och ansvarsmyndigheter inom olika sektorer.

Miljö- och jordbrukspolitik

Med anledning av propositionen Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150) har Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och länsstyrelserna genomfört insatser för god bebyggd miljö, myllrande våtmarker, levande sjöar och vattendrag, hav i balans, levande kust och skärgård, ett rikt odlingslandskap, levande skogar samt storslagen fjällmiljö. RAÄ arbetar för att utveckla och fördjupa samarbetet mellan kulturmiljö- och naturmiljösektorerna både centralt och regionalt för att uppnå en gemensam syn på landskapsfrågorna. RAÄ fortsatte under 2005 samarbetet med Skogs- styrelsen bl.a. inom projektet Skog & Historia och i ett projekt till följd av stormen Gudrun kring skador på fornlämningar.

Inom energiområdet utredde RAÄ i samar- bete med länsstyrelserna förutsättningarna från kulturmiljösynpunkt för storskalig utbyggnad av vindkraftsanläggningar i havs- och fjällområden.

RAÄ var under 2005 bl.a. representerat i Jordbruksdepartementets rådgivande kommitté för Landsbygdsprogrammet 2007–2013, i styr-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

gruppen för Jordbruksverkets ängs- och betes- marksinventering samt i Jordbruksverkets styr- grupp för CAP:s miljöeffekter (Common Agriculture Policy inom EU). RAÄ har även samverkat med Jordbruksverket om det tekniskt inriktade underlaget inför arbetet med det nya Landsbygdsprogrammet. Vidare har RAÄ delta- git i Landsbygdskommitténs (Jo 2004:95) arbete med en långsiktig strategi för den nationella politiken för hållbar landsbygdsutveckling.

Ungdomspolitik

Allmänna Arvsfonden har sedan 2004 i uppdrag att genomföra en särskild satsning på barns och ungdomars kulturengagemang. Uppdraget om- fattar 20 miljoner kronor per år i tre år och syftet är att ge ökade möjligheter för barn och ungdo- mar att aktivt påverka i kulturlivet samt uttrycka sig genom nya och/eller alternativa konstnärliga och kulturella uttryck. Dessa 60 miljoner kronor skall gå till ideella organisationer som självstän- digt eller tillsammans med olika kulturinstitutio- ner vill driva kulturprojekt. Det kan handla om musik, teater, bild, form eller andra kulturverk- samheter.

Ungdomsstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2006 i uppdrag att genomföra en kvalitativ analys av utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor avseende välfärd och makt inom området kultur och fritid. Området omfattar främst ungdomars deltagande i kulturlivet, ungdomars skapande, ungdomars tillgång till olika typer av mötes- platser och ungdomars deltagande i ungdoms- organisationer, idrottsföreningar och annat före- ningsliv. Analysen skall behandla gruppen ung- domar mellan 13 och 25 år och uppdraget skall redovisas senast den 30 november 2006.

Regional utvecklingspolitik

Den regionala utvecklingspolitikens mål är väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknads- regioner med en god servicenivå i alla delar av landet.

I juni 2004 fick ett antal myndigheter, där- ibland Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Sta- tens kulturråd, i uppdrag att utifrån vissa ut- pekade strategiska områden, bl.a. kultur, kultur- arv, turism och naturupplevelser, redovisa förslag till metoder för att stärka arbetet med de regio- nala utvecklingsprogrammen. Uppdraget redovi- sades hösten 2005. Inom kulturområdet har RAÄ, Kulturrådet, Riksarkivet och Stiftelsen Svenska Filminstitutet inom sina respektive

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ansvarsområden etablerat samverkan kring regi- onala utvecklingsfrågor.

RAÄ, Filminstitutet, Kulturrådet samt Sveriges Kommuner och Landsting har sam- arbetat kring ett projekt om indikatorer för kultur och kulturarv i regionalt utvecklings- arbete.

Språket

Inom utbildningspolitiken görs grundläggande insatser för språk och språktillägnandet inom ramen för förskolors, skolors och den högre utbildningens undervisning. Insatser görs även inom forskningspolitiken. I syfte att åstad- komma en lämplig terminologi för svenska för- hållanden lämnas inom näringspolitiken stöd till Terminologicentrum TNC. Insatser för mino- ritetsspråken och teckenspråket görs även inom ramen för minoritetspolitiken, samepolitiken och handikappolitiken.

Handikappolitik

Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har ett särskilt sektorsansvar för handi- kappfrågor inom sina respektive verksamhets- områden. Hösten 2005 inlämnade myndig- heterna en omvärldsanalys av den handikapp- politiska utvecklingen. Av analyserna framgår bl.a. att både Kulturrådet och RAÄ anser att deras uttolkningar av sektorsuppdragen bör omformuleras med anledning av att de önskar arbeta mer offensivt med handikappfrågorna. Mot bakgrund av Kulturrådets omvärldsanalys fick myndigheten i uppdrag att se över för- och nackdelar med nuvarande formulering av sektorsuppdraget. Rådet bedömer i sin översyn att sektorsansvaret inte bör omformuleras men att sektorsansvaret fortsättningsvis i sin praktiska utformning även bör omfatta insatser för att stödja och främja andra myndigheter och aktörer inom kulturområdet.

Omvärldsanalyserna utgjorde även ett under- lag på kulturpolitikens område för den uppfölj- ning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (skr. 2005/06:110) som presenterades våren 2006.

Folkhälsopolitik

I propositionen Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35) framhålls att de kulturpolitiska målen är ändamålsenliga ur ett folkhälso- perspektiv och att kulturell delaktighet är av särskild vikt. Deltagande i kulturlivet skapar samhörighet, stärker den individuella utveck-

lingen och är ett kraftfullt verktyg för demokra- tiskt deltagande och för rätten och möjligheten att uttrycka sig. Statens kulturråd har i uppdrag att arbeta för att de kulturpolitiska målen får genomslag i samhället och att kulturpolitiska aspekter på utvecklingen beaktas inom andra områden, däribland folkhälsoområdet. Rådet har utarbetat en strategi för sitt arbete med kultur och folkhälsa och även deltagit i den Nationella ledningsgruppen för folkhälsa och där bl.a. beskrivit dansens betydelse för hälsan. Till- sammans med Myndigheten för skolutveckling, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom och Elevorganisationen i Sverige initierade Statens kulturråd under 2004 ett utvecklingsprogram för dans i skolan. Syftet är att främja fysisk aktivitet genom att etablera dans som ett inslag i det ordinarie skolarbetet och att genom dansen främja lärande. Den tidigare regeringen har anvisat 800 000 kronor, genom Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, under 2006 till programmet för att fördjupa och utveckla verk- samheten.

Integrationspolitik

Inom ramen för den samlade integrations- politiken (prop.1997/98:16, prop. 2000/01:01, prop. 2002/03:01) fastställde den tidigare regeringen uppföljningsbara delmål för olika samhällsområden. Målen redovisades samlat i budgetpropositionen för 2006 under utgifts- område 8 Invandrare och flyktingar. För kultur- området beslutades följande tre mål: den etniska och kulturella mångfalden inom kulturutbudet skall öka, andelen kulturutövare med utländsk bakgrund skall öka inom det allmänna kultur- livet och kulturutbudet skall nå fler med utländsk bakgrund.

Statens kulturråd har fått i uppdrag att som sektorsmyndighet för kulturområdet följa upp och analysera uppfyllelsen av dessa delmål.

Europeiska unionen

Det löpande EU-arbetet på kulturområdet domineras av ramprogrammen för Kultur (Kul- tur 2000) respektive för den audiovisuella sek- torn (MEDIA Plus och MEDIA Yrkes- utbildning).

Kultur 2000-programmet omfattar alla konst- och kulturområden utom de audiovisuella medi- erna film, tv och video. Programmet löper under perioden 2000–2006 och den totala budgeten är på 237 miljoner euro. Totalt deltar 30 länder i

programmet. Under 2005 tilldelades projekt med svenska aktörer ca 4 miljoner euro.

MEDIA-programmet ger stöd till den euro- peiska audiovisuella industrin i syfte att stärka dess konkurrenskraft och öka spridningen av europeiska verk. Programmet löper under perio- den 2001–2006 och har en totalbudget på 513 miljoner euro. Svenska projekt har under 2005 erhållit ca 3 miljoner euro i stöd från pro- grammet.

Våren 2006 fattades beslut om en ny genera- tion ramprogram på kultur- och medieområdet. Det nya programmet Kultur 2007 har en öppen inriktning och är en fortsättning på det hittills löpande programmet. Budgeten är satt till ca 400 miljoner euro för perioden 2007–2013. Det nya MEDIA 2007-programmet är en samman- slagning av de två tidigare programmen och omfattar stöd till utveckling, distribution och marknadsföring av europeisk film. Budgetramen för perioden är ca 700 miljoner euro.

Våren 2006 fattades också beslut om den europeiska gemenskapens anslutning till Unescos konvention om skydd för och främ- jande av mångfalden av kulturyttringar. Gemen- skapen är också part i konventionen eftersom den omfattar områden där såväl medlemsstaterna som gemenskapen har kompetens.

EU fördelar även medel från strukturfonderna till projekt med kulturanknytning. Under 2005 har EU inom olika insatsområden bidragit med totalt ca 127 miljoner kronor till svenska projekt med kulturanknytning. EU-stödet fördelar sig så att det för de geografiska målen 1 och 2 uppgår till ca 48 miljoner kronor, för Växtkraft Mål 3 ca 27 miljoner kronor samt för gemenskaps- initiativen Urban II, Leader+, Interreg III A, B och C ca 51 miljoner kronor.

Under våren 2006 har förhandlingar bedrivits om nya förordningar för strukturfonderna inför den nya programperioden 2007–2013. De nya förordningarna antogs av Europeiska rådet sommaren 2006. Den tidigare regeringen beslutade i juni 2006 om en nationell strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007–2013. Regeringen avser att återkomma med överväganden rörande prioriteringar och riktlinjer i den nationella strategin.

Nordiska ministerrådet

Totalt omfattade budgeten för det nordiska kultursamarbetet 2005 ca 196 miljoner kronor. De största budgetposterna var de två fonderna

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

som delar ut stöd till projekt: Nordiska kultur- fonden och Nordisk film- och TV-fond. Under 2005 fördelade Nordiska kulturfonden bidrag på drygt 24,5 miljoner danska kronor till 279 projekt. Nordisk film- och TV-fond bidrog bl.a. med stöd till produktion och distribution av 29 långfilmer, 8 kortfilmer och 29 dokumentär- filmer.

I oktober 2005 fattade de nordiska kultur- ministrarna beslut om en större omorganisation av samarbetet på kultur- och medieområdet. Den nya strukturen kommer att införas fullt ut fr.o.m. den 1 januari 2007. Målsättningen med strukturreformen är att det nordiska kultursam- arbetet skall vara mer flexibelt och öppet för nya arbetsformer, samt att bättre kunna svara mot de behov som kulturlivet i Norden har, både nationellt och internationellt. Reformen innebär att den sektoriella inriktningen med många institutioner förändras såtillvida att en större del av samarbetet kommer att kanaliseras via tematiska satsningar med tidsavgränsade program. År 2005 bestod det nordiska kultur- samarbetet av ca tjugo organ av olika storlek, varav tio kommer att läggas ner. De nordiska kulturministrarna beslutade i oktober 2005 att etablera tre nya program som skall komma igång under slutet av 2006 och under 2007. Det första programmet sammanför och utvidgar tidigare stödordningar när det gäller mobilitets- och residensaktiviteter för konstnärer. Det andra är ett program för nordiskt konst- och kultursam- arbete och det tredje syftar till att stimulera ökad kvalitet och utbud av nordiskproducerade dator- spel för barn och unga.

Unesco

Generalkonferensen är Unescos högsta beslu- tande organ och äger rum vartannat år i närvaro av delegationer från de 191 medlemsländerna. Vid den 33:e generalkonferensen som ägde rum i oktober 2005, ägnade sig den kommission som beslutar om Unescos kulturprogram helt åt ett förslag till konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturyttringar. Konventionen, som antogs vid detta tillfälle, inbjuder även EU-gemenskapen som part efter- som konventionen omfattar områden där såväl EU:s medlemsstater som gemenskapen har kompetens. Förhandlingarna karaktäriserades av en strikt samordning för EU-länderna under ledning av respektive ordförandeskap.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Huvuddragen i konventionen består i att konsolidera medlemsländernas rätt att föra en nationell kulturpolitik till stöd för den kulturella mångfalden och att aktivt verka för internatio- nellt kulturutbyte och allas tillgång till kulturell mångfald. Konventionen uttrycker också en internationell solidaritet gentemot utvecklings- länderna.

INCP

Det informella nätverket INCP (Informal Network on Cultural Policy) är ett interna- tionellt forum genom vilket nationella kultur- ministrar kan utbyta erfarenheter och åsikter om aktuella kulturpolitiska frågor. Närmare 70 länder är i dag medlemmar i nätverket. Nät- verket har sedan starten 1998 främst arbetat med kulturell mångfald och dess betydelse för social och ekonomisk utveckling. En specifik fråga som drivits har handlat om ett internationellt instrument för kulturell mångfald. INCP har aktivt stöttat tillblivelsen av Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar som antogs i oktober 2005. Det åttonde årliga ministermötet genomfördes i Dakar, Senegal, i november 2005. Under 2006 fortsätter nätverket att stötta nationella ratifika- tionsprocesser i syfte att få konventionen att träda i kraft så snart som möjligt. Brasilien är ordförandeland för det nionde årliga minister- mötet i november 2006.

Europarådet

Arbetet på kultur- och utbildningsområdet sker inom de fyra styrkommittéerna för utbildning, högre utbildning, kultur och kulturarvsfrågor. Insatserna på kulturarvsområdet har skett i en- lighet med arbetsprogrammet för styrkommit- tén (CDPAT) för perioden 2005–2006. Europa- rådets ministerkommitté enades om den av styrkommittén framtagna ramkonventionen för kulturarv: The Framework Convention on the Value of Cultural Heritage for Society. Konven- tionen öppnades för underskrift i samband med Europarådets kulturministerkonferens i Portugal hösten 2005.

Riksantikvarieämbetet deltog under 2005 bl.a. i Europarådets expertgrupp för framtagande av förslaget till ramkonvention för kulturarvet och i Europarådets databasprojekt HEREIN.

Styrkommittén för kulturfrågor (CDCULT) hade sitt årliga möte i slutet av oktober 2005 då bl.a. en nationell rapport om utarbetandet av en ny kulturpolitik för Ukraina presenterades.

I takt med att allt fler länder söker och får medlemskap i EU har Europarådet sett behov av att precisera sitt uppdrag. Med hänvisning till begränsade budgetmedel bör prioritering och koncentration göras till Europarådets kärnverk- samhet dvs. vara kopplat till värnandet av de mänskliga rättigheterna. Sverige har särskilt utmärkt medieområdet som prioriteringsområde med tonvikt på yttrandefrihet, public service och mediepluralism, samt framfört förslag att antalet styrkommittéer bör ses över.

Inom ramen för ökat samarbete för stöd för interkulturell dialog och kulturell mångfald arrangerades en ministerkonferens i Faro, Portugal. Konferensen antog The Faro Declaration som innebär ett stärkt samarbete och informationsutbyte mellan EU, Europarådet och Unesco.

4.6Resultatredovisning

4.6.1Teater, dans och musik

Resultat

De statliga insatserna inom teater-, dans- och musikområdet syftar till att öka tillgängligheten till teater, dans och musik, såväl geografiskt som socialt samt till att ge förutsättningar för fortsatt hög kvalitet i det konstnärliga utövandet. Ovan- stående inriktning är beslutad av den tidigare regeringen. Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till denna inriktning.

Genom en väl utbyggd institutionell infra- struktur som kompletteras av de fria grupperna finns förutsättningar att nå ut med ett varierat utbud av teater, dans och musik till landets alla delar.

Staten har ansvar för att nationalscenerna och övriga riksinstitutioner ges goda förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag.

Operan tillhandahåller som nationalscen ett utbud av både klassiska och moderna verk. Under 2005 har repertoaren bestått av 31 pro- duktioner, vilket är en ökning i förhållande till 2004. Totalt hade Operan 230 900 besökare och den genomsnittliga beläggningen på stora scenen för opera blev 78 procent och för balett 92 pro- cent. Under året uruppfördes baletten Pippi Långstrump. Wagners fyra operor Nibelungens

Ring nyuppsattes för tredje gången på ett sekel, med premiär för Rhenguldet under hösten 2005.

Dramatens breda och varierade repertoar bestod 2005 av 34 produktioner, varav 23 var nyproduktioner. Publiken uppgick under 2005 till 255 500 besökare, mot 241 860 för 2004. Beläggningen har ökat från 78 procent till 81 procent. Särskilt uppmärksammade föreställ- ningar under året har varit Fröken Julie liksom Tryck Stjärna, vilka spelat med full beläggning.

Riksteatern har under det senaste året spelat på närmare 300 orter i Sverige. Antalet med- lemmar i Riksteatern fortsätter att stiga och uppgick 2005 till 41 000. Trots minskade kom- munala anslag har Riksteaterföreningarna bibe- hållit publiken, som 2005 uppgick till totalt 561 820 besökare, en ökning med ca 11 procent. Tyst Teater fortsatte under 2005 att utforska så- väl de senaste scenkonstformerna som klassi- kerna och att därigenom utmana både döv, hör- selskadad och hörande publik.

Svenska rikskonserter har under 2005 arrange- rat 630 konserter för en publik bestående av 130 740 besökare. Från och med 2005 ingår även körmusik som en ordinarie del av Rikskonserters verksamhet.

Dansens Hus föreställningsverksamhet präg- las av bredd och mångfald med fortsatt höga publiksiffror. Den genomsnittliga beläggningen har minskat från 76 till 69 procent vilket förkla- ras av att vissa produktioner, som Cirkus Cirkörs produktion 99 % Unknown, röner stort publikintresse medan andra produktioner har en smalare målgrupp.

De regionala teater-, dans- och musik- institutionerna hade under 2005 en publik på sammanlagt ca 3,9 miljoner besökare.

Av Statens kulturråds bidragsgivning till regionala och lokala institutioner gick under 2005 närmare 52 procent till teaterområdet, 44 procent till musikområdet och 4 procent till dansområdet.

Flera länsteatrar har under 2005 inlett ett strategiskt samarbete med Riksteatern. Samarbetet omfattar såväl repertoar som frågor om arrangörskap och strukturer inom scen- konstområdet. Ung scen/öst vid Östgötateatern har under de senaste åren drivit en framgångsrik och strategiskt viktig verksamhet för barn och ungdomar. Som ett resultat av detta tilldelades Ung scen/öst ett nationellt uppdrag för 2006– 2008.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Länsmusiken främjar och tillgängliggör en musikalisk mångfald i hela landet. Deras verk- samhet drog 2005 en publik på ca 1,5 miljoner besökare. Flera länsmusikorganisationer har in- lett ett samarbete med RANK (Riksförbundet Arrangörer av Nutida Konstmusik) för att till- sammans främja den nutida konstmusiken.

De 15 orkestrar som har ett statligt orkester- bidrag hade 2005 en publik på ca 640 000 besö- kare.

Dansen har under de senaste åren fått en allt starkare regional och lokal förankring. Under 2005 har samtliga regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner fått möjlighet att söka statligt verksamhetsbidrag för att stärka och utveckla den professionella dansen.

De fria grupperna står i dag för en betydande del av landets alla föreställningar och de har ofta en intensiv turnéverksamhet. År 2005 hade de fria grupperna en publik på ca 1,7 miljoner besökare. Musik- och dansgrupperna ökade sin publik medan teater- och dansområdet upp- visade en viss publiknedgång.

I syfte att vidareutveckla de kulturpolitiska insatserna har Statens kulturråd haft i uppdrag att se över flera verksamheter inom scenkonst- området. Uppdragen har behandlat stödet till samarbete med tonsättare och det regionala uppdrag som Västanå Teater har haft under 2002–2006. För mer detaljerad information se anslagen 28:6 och 28:7.

Kulturrådet har mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande (bet. 2003/04:KrU7, rskr. 2003/04:202) även haft i uppdrag att se över vill- kor och riktlinjer för bidragsgivningen till de fria teater- och dansgrupperna. Uppdraget redovisa- des den 1 juni 2006. Rådet föreslår bl.a. resurs- förstärkningar till de fria grupperna, en flexiblare bidragsgivning i form av fleråriga stöd samt in- terna förändringar för att stärka de fria teater- och dansgrupperna. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.

Analys och slutsatser

De statliga insatserna har stor betydelse för till- gången till och intresset för teater, dans och musik runt om i landet. För att främja vidareut- veckling inom scenkonstområdet är det bl.a. angeläget med en ökad samverkan mellan insti- tutionerna och den fria scenkonsten. Statens kulturråd bör därför i sin bidragsgivning priori-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

tera sådana ansökningar som avser bl.a. samver- kan mellan dessa aktörer.

från 30 till 55 och antalet organisationer som skickat in nomineringar har stigit från 53 till 85.

Drygt 60 procent av En bok för allas utgivning är barn- och ungdomsböcker. De står

4.6.2Litteraturen, läsandet och språket för 75 procent av de totala försäljnings-

Resultat

Statens insatser för litteraturen, läsandet och språket syftar till att stimulera en varierad utgivning av kvalitetslitteratur samt att öka tillgången till och intresset för litteratur i hela landet. Insatser för barn och unga är prioriterade. Ovanstående inriktning är beslutad av den tidigare regeringen. Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till denna inriktning.

Inköpsstöd av litteratur till folk- och skolbibliotek utgick till 264 kommuner under 2005. Ansökningar om stöd för utgivning bifölls med 42 procent, och genom distributionsstödet levererades 796 titlar till samtliga kommun- bibliotek. Den litteraturkategori som har störst andel stöd i förhållande till den totala utgivningen är barn- och ungdomslitteratur.

Bokmarknaden har under senare år genomgått en dynamisk utveckling. Mellan 2000 och 2004 ökade förlagens totala försäljning av allmän- litteratur med 39 procent, det totala antalet tryckta volymer med 24 procent och tryckta pocketböcker med 75 procent. Uppgången var särskilt stark efter det att mervärdesskatten på böcker m.m. sänktes 2002. Av Svenska Förläggareföreningens branschstatistik framgår att försäljningen av litteratur varit fortsatt hög och stabil under 2005, då försäljningen av allmänlitteratur uppgick till totalt ca 40 miljoner volymer. Den totala försäljningen inklusive importerade böcker, svenska läroböcker m.m. uppskattas till ca 80 miljoner volymer.

Sortimentsstöd till bokhandeln utgick till 76 boklådor (av 77 ansökningar) med sammanlagt 3,8 miljoner kronor under 2005. Enligt Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI) viker lönsamheten i bokhandeln trots fortsatt hög bokförsäljning. Orsakerna anses vara flera men störst påverkan bedöms utvecklingen av internetbokhandeln haft. Den utgör nu ca 15 procent av marknaden.

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne tilldelades 2006 den amerikanska författaren Katherine Paterson. Antalet länder som deltar i nomineringen av pristagare har på ett år ökat

intäkterna. Antologin Barnens första bok upp- nådde en samlad upplaga på 1 miljon exemplar 2005. Förlaget driver och medverkar i ett antal läsfrämjande projekt.

Statens kulturråd har inom sitt stöd till läsfrämjande verksamhet successivt prioriterat större, långsiktiga projekt, t.ex. stöd till Barnens bibliotek, ett nationellt webbaserat barnbibliotek som administreras av Regionbibliotek Västra Götaland. En årlig barnbokskatalog publiceras i ca 500 000 exemplar med stor spridning i skolor, förskolor, bibliotek, bokhandel etc.

Vid fördelning av regionalt utvecklingsbidrag till länsbibliotek har strategiskt utvecklings- arbete och samverkan mellan flera län prio- riterats i syfte att stärka folkbibliotekens ställ- ning, förnya bibliotekens verksamhetsformer samt utveckla tjänster av betydelse för både regional och nationell nivå. I Sverige fanns 2 151 olika folkbiblioteksenheter 2005 – huvud- bibliotek, filialbibliotek, bokbussar och andra utlåningsställen. Sedan 1990 har antalet filial- bibliotek minskat medan antalet huvud- och filialbibliotek som är integrerade med skol- bibliotek ökat. Av folkbibliotekens totala drifts- kostnader har kostnader för inköp av böcker och AV-medier motsvarat ca 12 procent allt sedan 1990. Efter 2000 har antalet böcker minskat medan antalet AV-medier stadigt ökat, ett förhållande som även gäller antalet lån. Under 2005 tog folkbiblioteken emot totalt 69 miljoner besök, varav drygt 45 miljoner på huvud- biblioteken. Därtill kommer den elektroniska användningen av bibliotekens service. Under året lånades det ut 27 miljoner barnböcker, vilket motsvarar i genomsnitt 18,1 barnböcker per barn. En undersökning initierad av Statens kulturråd visar att folkbiblioteken når ungefär hälften av skolbarnen med någon form av upp- sökande verksamhet. Alla länsbibliotek utom ett har en konsulent med huvudansvar för barn- verksamheten i länet.

Av Bokpriskommissionens slutrapport (SOU 2005:12) framgår att det är för tidigt att uttala sig om bokmomssänkningens kulturpolitiska effek- ter. En preliminär slutsats är dock att läsningen ökat men inte breddats efter reformens genom- förande.

I syfte att öka spridningen av kulturtidskrifter kan samtliga bibliotek i landet söka stöd för att prenumerera på kulturtidskrifter. Stödet efter- frågas alltmer. Marknadsföring av tidskrifter stöds även genom webbplatsen www.tidskrift.nu och genom en tryckt katalog som distribueras till landets bibliotek, boklådor och skolor. Dis- tributionsstöd till Nätverkstan Ekonomitjänst samt www.tidskriftsbutiken.nu har utvecklat lösnummerförsäljning på kommission och för- bättrat marknadsföringen.

Verksamheten vid Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst) har under 2005 haft samma omfattning som under 2004. Kundgrupperna återfinns framför allt i skolan, på bibliotek samt inom vård och omsorg. Liksom föregående år framställde Centrum för lättläst ca 30 boktitlar. Intäkterna uppgick till nära 6 miljoner kronor. Tidningen 8 SIDOR har en upplaga på 14 000 exemplar, men en räckvidd på ca 130 000–140 000 läsare. Prenu- merationsintäkterna uppgick till nära 7 miljoner kronor.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har även 2005 uppnått målet att producera minst 25 procent av den årliga bokutgivningen i form av talböcker. Sedan 2000 har antalet låntagare ökat med 67 procent och bokbeståndet med 50 procent. Antalet funktionshindrade studerande vid högskola och universitet som nyttjar TPB:s studielitteratur har ökat från 570 till 1 900 studenter under 2000–2005.

Analys och slutsatser

Måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet som helhet bedöms vara god. En bredd av olika statliga insatser bidrar till att tillgången till och intresset för litteratur och kulturtidskrifter ökar.

Ytterligare insatser bör dock göras för att utveckla den internationella litteraturverksam- heten, främja läsning och stärka svenska språket.

4.6.3Bildkonst

Resultat

De statliga insatserna på bildkonstområdet är in- riktade på att göra bildkonsten tillgänglig för så många som möjligt. Detta sker bl.a. genom pedagogiska insatser samtidigt som förutsätt-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ningar ges för hög kvalitet i det konstnärliga arbetet samt i utställningsverksamheten. Det statliga stödet skall även bidra till områdets in- ternationalisering. Ovanstående inriktning är beslutad av den tidigare regeringen. Resultat- beskrivningen i det följande görs i förhållande till denna inriktning.

Statens konstråds uppgift är att berika den gemensamma miljön med fast konst, sprida kva- lificerade uppdrag och ge ökade försörjnings- möjligheter för konstnärer i hela landet. Antalet nya projekt inom det statliga och kommunala området ökar. Konstrådet har fortsatt att satsa på barn- och ungdomsrelaterade projekt samt det pedagogiska arbetet med den offentliga konsten, bl.a. genom att knyta en konstpedagog till verksamheten. Flera nya samarbeten med skolor har påbörjats. Under 2005 förvärvade Konstrådet konst samt fördelade uppdrag till konstnärer för drygt 29 miljoner kronor. Sedan januari 2004 har Statens konstråd enligt förord- ningen (1990:195) om vård av statens konst till- synsansvaret över statligt ägd konst. En översyn av hur den statligt ägda konsten registreras och vårdas av de mottagande myndigheterna har gjorts. Nya rutiner för tillsynsansvaret har eta- blerats. Insatserna har bidragit till att staten har en god överblick över den statligt ägda konsten.

Under 2005 fördelade Statens kulturråd bidrag till konstkonsulenter i tolv regioner och två kommuner, mot totalt tretton året innan. Statens kostnader för länskonsulentverksam- heten uppgick till 6,6 miljoner kronor.

Genom statens inköp av bildkonst berikas den offentliga miljön i vid mening. Konstinköpen har också stor ekonomisk betydelse för såväl konst- närer som gallerier och andra försäljningsställen.

Utställningsersättningen som de konstutbil- dande organisationerna kan erbjuda till bild- och formkonstnärer har länge varit oförändrad och ersättningen vid samlingsutställningar har varit låg. Statens kulturråd beslutade under 2005 om en höjning av bidragsbeloppen, som trädde i kraft 2006. År 2005 utbetalades utställningser- sättning till 1 390 utställningar. Bidrag för ut- ställningsersättning har under 2005 fördelats med sammanlagt 8 miljoner kronor till olika kategorier av utställningsarrangörer, som Sveriges Konstföreningar, Folkrörelsernas Konstfrämjande, konsthantverkskooperativ, konstnärsdrivna gallerier, vissa utställare av sam- tidskonst och regionala museer.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Analys och slutsatser

Genom den statliga bidragsgivningen på bildkonstområdet får utställningslivet i landet ett viktigt stöd och fler människor ges möjlighet att ta del av utbudet.

Insatserna som möjliggör konstprojekt av olika slag bedöms vara av stor vikt för att göra bildkonsten tillgänglig för alla. Barn- och ungdomsrelaterade miljöer förbättras och blir mer attraktiva genom konstnärliga uttryck. Tillgängligheten har ökat på många orter och i många miljöer över hela landet.

4.6.4Arkitektur, form och design

Resultat

De övergripande målen för verksamhetsområdet är att arkitektur, formgivning och design skall ges goda förutsättningar för sin utveckling; att kvalitet och skönhetsaspekter inte skall under- ställas kortsiktiga ekonomiska överväganden; att kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas till vara och förstärkas; att intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning och design skall stärkas och breddas; att offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandlande på ett föredömligt sätt skall behandla kvalitetsfrågor samt att svensk arkitektur, formgivning och design skall utvecklas i ett fruktbart inter- nationellt samarbete. Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225). Resultat- beskrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål.

Under 2005 genomfördes ett särskilt Designår i Sverige. Föreningen Svensk Form hade i upp- drag att samordna och marknadsföra Designåret samt ge information till allmänhet och media. Målet för Designåret var att genom en långsiktig satsning öka kunskapen om betydelsen av form och design i Sverige.

Sammanlagt 1 629 projekt genomfördes under Designåret: myndigheter, kommuner, regioner, företag, fackförbund och föreningar medver- kade, liksom en engagerad allmänhet. Totalt 108 statliga myndigheter genomförde projekt och aktiviteter under Designåret.

Musei- och utställningsinstitutioner inom form och design har inom ramen för Designåret

lyft fram området både nationellt och interna- tionellt. På Nationalmuseum har ett flertal upp- märksammade utställningar visats under år 2005, inte minst utställningen Konceptdesign. Till- sammans med Craft in Dialogue/IASPIS produ- cerade Nationalmuseum utställningsserien Craft in Dialogue 6.

Den verksamhet med en nationell mötesplats för form och design, kallad Designforum, som Föreningen Svensk Form bedriver på statens uppdrag, har varit bas för ett flertal utställningar och seminarier inom ramen för Designåret.

Designåret har redovisats av Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) i form av rapporten Medel till nationella designprojekt med anled- ning av Designåret 2005, som lämnades till Näringsdepartementet i juni 2006. Stiftelsen Svensk Form har i februari 2006 rapporterat sitt uppdrag att förbereda och genomföra Design- året 2005 till Utbildnings- och kulturdeparte- mentet.

Utbildnings- och kulturdepartementet avser att i en separat rapport att redovisa utfallet av Designåret.

Det arbete som Nämnden för hemslöjds- frågor bedriver har fortsatt varit inriktat på att stärka intresset för, kunskapen om och utövan- det av hemslöjd i hela landet genom framför allt landets hemslöjdskonsulenter. Nämnden sam- ordnar hemslöjdskonsulentverksamheten, bl.a. genom seminarier och fortbildning för konsu- lenterna. Nämnden har vid fördelning av projektmedel prioriterat formområdet. Avsikten har varit att skapa mötesplatser och nya samarbetsformer mellan hemslöjdskonsulenter, slöjdare och formgivare, där hemslöjdens kunskap om tradition, material och teknik inspirerar till utveckling och förnyelse.

Rådet för arkitektur, form och design har under 2005 bl.a. genomfört ett antal seminarier och hearings under Kvalitetsmässan i Göteborg. Temat var Kvalitet inom offentlig upphandling och arrangemanget var rådets medverkan i Designåret 2005. Rådet har också haft ett runda- bordssamtal med ledningarna för arkitektur- utbildningarna vid Lunds universitet, Kungl. tekniska högskolan, samt Chalmers tekniska högskola AB. Samtalet berörde dels resursfrågor, dels frågan om utbildningens organisatoriska tillhörighet.

I maj 2006 fick Rådet för arkitektur, form och design i uppdrag att utreda förutsättningarna för att etablera ett nytt formmuseum. I uppdraget

ingick bl.a. att analysera frågor kring verksamhet, inriktning, lokalisering, finansiering och tidsplan. Uppdraget redovisades till Utbildnings- och kulturdepartementet i augusti 2006. Rådet anordnade vidare i augusti 2006 ett seminarium med internationella utblickar kring frågor om arkitektur och utformning av sammanhållna museimiljöer.

Analys och slutsatser

De statliga insatserna för arkitektur, form och design bidrar till att främja, stärka och utveckla intresset för området. Form och design är ett område som utvecklas på bred front i Sverige just nu. Efterfrågan på designkompetens och intresset för form och design har överlag ökat under 2005.

Svensk design och svenska designers har hit- tills mött ett starkt gensvar från omvärlden och genom Designåret har Sverige skaffat sig ett bra utgångsläge för fortsatt utveckling på området.

4.6.5Film

Resultat

Statens insatser på filmområdet syftar till att främja produktion, distribution och visning av värdefull film, att bevara och tillgängliggöra filmarvet, liksom att verka för internationellt samarbete i dessa avseendet. Insatser som främjar ett brett utbud av film i hela landet samt insatser riktade till barn och ungdomar är särskilt prioriterade. Ovanstående inriktning är beslutad av den tidigare regeringen. Resultatbeskriv- ningen i det följande görs i förhållande till denna inriktning.

Under det första halvåret 2006 skedde en viss ökning av antalet biobesök. Dessförinnan hade antalet besök sjunkit från 16,6 miljoner 2004 till 14,6 miljoner besök 2005, vilket historiskt sett är en mycket låg siffra. I likhet med den allmänna trenden minskade även besöken till svensk film under 2005, från 3,9 miljoner till 3,3 miljoner. Sammantaget behöll dock svensk film under 2005 i stort sett sin höga andel av den totala publiken, med 22,6 procent jämfört med 23,3 procent 2004.

Stiftelsen Svenska Filminstitutet fördelade under 2005 sammanlagt drygt 18,2 miljoner

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kronor till 19 regionala resurscentrum för film och video och tre regionala produktionscentrum. Det är en minskning med knappt 1 miljon kronor jämfört med föregående år, till följd av minskade biografintäkter i 2000 års filmavtal.

Skolbioverksamheten, som ökat i landet under flera år i följd, var särskilt hög under läsåret 2004/2005, då skolbio bedrevs i 213 av landets 290 kommuner, jämfört med 181 kommuner 2003/2004. Den stora ökningen detta läsår beror främst på att många kommuner haft visningar av filmen Hip Hip Hora!, inom ramen för ett projekt som Filminstitutet genomfört på uppdrag av den tidigare regeringen, i samarbete med Myndigheten för skolutveckling.

För att tillgängliggöra svensk film för syn- och hörselskadade fördelar Filminstitutet medel till syntolkning och textning av biofilm och videofilm. Under 2005 fördelades stöd till textning på svenska av 18 biofilmer och 47 dvd- filmer. I dag svensktextas de allra flesta svenska filmer på dvd. 110 bioföreställningar syn- tolkades. Under 2005 beviljades även stöd till de första två svenska syntolkade dvd-filmerna.

Filminstitutets filmarkiv har det nationella ansvaret att bevara film på filmbas, i huvudsak professionell spelfilm och dokumentärfilm avsedd för offentlig visning. Nyttjandet av arkivet minskade under 2005, främst som en följd av att Cinematekets visningar i Stockholm av ekonomiska skäl har minskat i omfattning. Cinematekets uppgift är att tillgängliggöra filmarvet. Cinematekets medlems- och besöks- antal sjönk under 2004. Besöken fortsatte att minska under 2005, men antalet medlemmar vände åter uppåt efter nya satsningar i form av reklamkampanjer och samarbeten.

Filminstitutet är även huvudman för filmarkivet i Grängesberg, som har till uppgift att bevara icke-fiktiv film som upptagits på filmbas men som inte är avsedd för biograf- visning. Antalet inkomna samlingar till film- arkivet minskade från 779 under 2004 till 219 under 2005, som en följd av att filmarkivet i enlighet med regeringens riktlinjer fr.o.m. den 1 januari 2005 upphörde att samla in filmer som skildrar privata angelägenheter. På den tidigare regeringens uppdrag har Filminstitutet under 2005 i samarbete med forskare utvecklat en prioriteringsordning för arkivet i Grängesberg, som fr.o.m. 2006 är i bruk.

Filminstitutet spelar en viktig roll när det gäller visning av svensk film på betydelsefulla

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

internationella festivaler, främst i Berlin, Cannes, Venedig och Toronto. Under 2005 togs ingen svensk film ut till huvudtävlan, men sju filmer kom med i de viktiga sidosektionerna, vilket är en fördubbling jämfört med 2004. Den svenska kort- och dokumentärfilmen har under senare år erövrat en stark position internationellt, med frekvent deltagande på de viktigaste interna- tionella festivalerna även under 2005.

Analys och slutsatser

Sedan staten fr.o.m. 2006 övertog ansvaret för finansieringen av Filminstitutets filmkulturella uppdrag utanför filmavtalets ram påverkas inte längre stödet till filmkulturella verksamheter av förändrade biografintäkter. Detta bör, till- sammans med de fortsatt stegvis ökade statliga medlen till filmområdet under 2007 och 2008, ge förutsättningar för mer långsiktiga och kraftfulla insatser inom filmområdet under kommande år.

4.6.6Konstnärernas villkor

Resultat

Statens insatser för konstnärerna handlar i första hand om att skapa förutsättningar för ett vitalt kulturliv som ger arbete och försörjning åt konstnärerna. Att öka intresset för och efterfrågan på konstnärliga verk och prestationer är därför en huvudlinje i konstnärspolitiken. Att bättre tillvarata konstnärernas kunnande inom alla delar av samhällslivet är en annan viktig målsättning. Vidare är upphovsrättsliga skydd och ersättningsformer av grundläggande bety- delse för konstnärers försörjningsmöjligheter. Inom andra politikområden bör rimlig hänsyn till konstnärers speciella villkor tas och utgöra en del av den sammanhållna konstnärspolitiken. För att uppnå målsättningen om arbete och för- sörjning genom det konstnärliga arbetet, krävs även kompletterande bidrags- och ersättnings- system inom kulturpolitiken. Ovanstående inriktning är beslutad av den tidigare regeringen. Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till denna inriktning.

Konstnärsnämndens undersökningar visar att de olika konstnärspolitiska bidragen och ersätt- ningarna är betydelsefulla för många konstnärers försörjnings- och arbetsmöjligheter. De olika

stödformerna leder till att mottagarnas möjlig- heter att arbeta med sitt konstnärliga skapande ökar samtidigt som beroendet av annat arbete vid sidan om den konstnärliga verksamheten minskar. Utan dessa stöd skulle många pro- fessionella konstnärers arbetsmöjligheter för- sämras betydligt, t.o.m. omöjliggöras. Stipen- dierna, särskilt arbetsstipendierna, ger möjlighet till konstnärlig utveckling och koncentration, något som i sin tur leder till ökade arbets- möjligheter i framtiden.

Satsningen på det internationella utbytet, bl.a. inom ramen för IASPIS (International Artists’ Studio Program in Sweden), fortsätter att visa positiva resultat. De internationella stipendierna leder ofta till att svenska konstnärers verk säljs utomlands. Dessutom skapas kontakter som är av betydelse för framtida arbetsmöjligheter.

Analys och slutsatser

De statliga insatserna på området medverkar till att förbättra villkoren för de yrkesverksamma konstnärerna.

Den konstnärliga arbetsmarknaden är dock fortsatt kärv. Arbetstillfällen av mer fast karaktär finns endast i begränsad omfattning. Även för konstnärsgrupper som scenartister och vissa musikerkategorier har möjligheter till tillsvidare- anställningar minskat radikalt det senaste decenniet.

Att på olika sätt söka vägar för att vidga den konstnärliga arbetsmarknaden är en väsentlig uppgift för kulturpolitiken. I det arbetet erbju- der bl.a. den internationella arenan en viktig och betydelsefull möjlighet.

4.6.7Arkiv

Resultat

Den statliga verksamheten på arkivområdet, som regleras i arkivlagen (1990:782), syftar bl.a. till att öka möjligheterna att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial, till att tydliggöra och förstärka arkivens betydelse som källa till information och kunskap om samhället och dess utveckling samt till metod- och kunskapsutveckling inom arkivområdet. Ovan- stående inriktning är beslutad av riksdagen (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr.

1989/90:307). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till denna inriktning.

Det arkivmaterial som förvaras hos Riksarki- vet och landsarkiven (arkivmyndigheterna) är omfattande. Det rör sig bl.a. om drygt 592 000 hyllmeter pappershandlingar, en ökning med 11 000 hyllmeter sedan föregående år, från i för- sta hand statliga myndigheter. Trots ökad användning av ny teknik väntas leveransen av pappersmaterial vara mycket omfattande ännu under lång tid, vilket innebär ett kontinuerligt behov av utökade arkivlokaler. Under senare år har bl.a. omstruktureringar inom statlig förvalt- ning inneburit ökade leveranser av material som fortfarande är aktuellt och som i förhållandevis stor utsträckning efterfrågas av såväl förvalt- ningen som forskningen. Antalet besvarade skriftliga förfrågningar har ökat med 13 800 sedan föregående år och uppgick 2005 till ca 124 000. Under 2005 genomfördes 945 inspek- tioner hos olika arkivbildare, varav 259 genom besök och övriga i skriftlig form.

Arkivmyndigheterna gör omfattande insatser för att öka tillgängligheten till och överblicken över arkivmaterialet, inte minst genom att ta till vara de möjligheter som den nya tekniken ger. Riksarkivet deltar också aktivt i det interna- tionella samarbetet i dessa frågor. Antalet besök på hemsidorna uppgick under 2005 till ca 2,6 miljoner, en ökning med drygt 50 procent jäm- fört med föregående år. Liksom tidigare år kom över hälften av besökarna på arkivmyndig- heternas hemsidor från utlandet.

Arkivmyndigheterna har under 2005 genom- fört ett stort antal utställningar, föreläsningar, konferenser och andra arrangemang runt om i landet samt olika forskningsprojekt, där ex- empelvis aktuella händelser och historiska ske- enden, bl.a. uppmärksammades unionsupplös- ningen, har lyfts fram och belysts med utgångspunkt i arkiven.

Landsarkiven driver projekt med anknytning till regionala förhållanden. Särskilda satsningar görs för att sprida kännedom om hur arkivmate- rial kan användas i skolarbetet och hur olika samarbetsformer mellan arkiv och skola kan ut- vecklas.

Svensk museitjänst överfördes till Riksarkivet 2002. Verksamheten erbjuder förvaring, före- målsvård och andra näraliggande tjänster med god kvalitet. För närvarande har Svensk musei- tjänst avtal med 49 kunder.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Inom ramen för bidragsgivningen från Riks- arkivets nämnd för enskilda arkiv har folkrörel- searkivsektorn och näringslivssektorn priorite- rats.

Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) har under 2005 förmedlat kunskap om de delar av det immateriella kulturarvet som myndigheten förvaltar. Kunskapsuppbyggnaden är grunden för verksamheten och merparten av arbetet sker i form av projekt. Ett fortlöpande arbete pågår med redigeringen av Ordbok över Sveriges dialekter. Under 2005 har manusarbetet till en kortversion genomförts för publicering på Internet. Det övriga arbetet med ordboken ingår i den ordinarie verksamheten. Under 2005 har insamlingsarbetet prioriterats på folkminnes- området. En viss riktad insamling av dialekter, folkminnen och namn fortsätter.

Publikationen Svenskt biografiskt lexikon är ett betydande hjälpmedel för bl.a. forskare och den är ett viktigt bidrag till den vetenskapliga kunskapsuppbyggnaden. En stor användarkate- gori är person- och släktforskare. Genom de utförliga käll- och litteraturförteckningar som åtföljer varje personartikel underlättas tillgäng- ligheten till material i arkiv och bibliotek för brukarna. Lexikonet ges också ut på cd-rom för ökad tillgänglighet.

Analys och slutsatser

Arkiven är en viktig del av vårt kulturarv och en betydelsefull källa till kunskap och information om vårt samhälle och dess utveckling samt män- niskors villkor genom tiderna.

Genom statens insatser på arkivområdet för- bättras medborgarnas möjligheter att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial och därmed förbättras också möjligheterna till insyn och till ökad kunskap på olika områden.

Sammantaget bidrar det arbete som arkiv- myndigheterna bedriver för att förbättra hante- ringen av arkivmaterial – traditionella likaväl som elektroniska handlingar – till en höjd kvalitet på arkivhanteringen och bättre strukturerade arkiv hos bl.a. arkivbildande myndigheter. Härigenom skapas förutsättningar för att offentlighets- principen skall fungera på ett tillfredsställande sätt, vilket är av stor betydelse från demokratisk utgångspunkt.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.6.8Kulturmiljö

Resultat

De övergripande målen för verksamhetsområdet är ett försvarat och bevarat kulturarv; ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer och med kulturmiljöarbetet som en drivande kraft i omställningen; allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna kulturmiljön samt nationellt och internationell solidaritet och respekt för olika gruppers kulturarv. Ovan- stående mål är beslutade av riksdagen (prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål.

Inom kulturmiljöområdet pågår sedan några år ett omfattande förändringsarbete. Det baseras delvis på Agenda Kulturarvs programförklaring Människa i centrum och gäller såväl centrala som regionala och lokala aktörer.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har som central förvaltningsmyndighet för kulturmiljösektorn haft en sammanhållande roll i detta förändrings- arbete. För RAÄ har arbetet delvis fått nytt fokus med anledning av den kommande omlokaliseringen till Gotland.

Inom ramen för bidraget till kulturmiljövård har RAÄ medverkat till finansiering av drygt 1 900 projekt inom områdena byggnadsvård, kulturlandskapsvård och fornvård. För att stärka det strategiska arbetet med kulturmiljövårds- bidragen samt för att öka mätbarheten av dess effekter har RAÄ under 2005 tagit fram ett nytt databaserat utbetalningssystem, vilket kommer att tas i bruk under 2007.

Riksantikvarieämbetet har fortsatt verka för att fördjupa samarbetet på central nivå inom kulturmiljö- och naturmiljösektorerna. Arbetet syftar till att de centrala aktörerna skall nå en gemensam syn på kultur- och naturmiljöfrågor.

Inom sektorsforskningen har RAÄ under 2005 fördelat sammanlagt 8,7 miljoner kronor till 37 olika projekt där samfinansiering med olika universitet och högskolor i flera fall har skett. Ett nytt forsknings- och utvecklings- program för 2006–2010 fastställdes under 2005.

I juli 2005 fördes den rysk-skandinaviska gradmätningen, Struves meridianbåge, upp på Unescos världsarvslista. Gradmätningen görs för att mäta jordens yta. Av gradmätningens punkter, som utsträcktes mellan Svarta Havet och Norra Ishavet, finns fyra i Norrbottens län.

Inom den uppdragsarkeologiska verksam- heten (UV) har under 2005 gjorts ett flertal utvecklingssatsningar. Arbetets överordnade mål är att öka det kvalitativa utfallet, kostnads- effektiviteten och samhällsrelevansen. Under hösten 2005 överlämnade Uppdragsarkeologi- utredningen sitt betänkande Uppdragsarkeologi i tiden (SOU 2005:80). Betänkandet har remiss- behandlats och bereds inom Regeringskansliet.

RAÄ har i enlighet med regleringsbrevet för 2005 lämnat en rapport om vård och konservering av inventarier och föremål. Analysen visar att kulturmiljösektorn efterfrågar en ökad fokusering på metodutveckling samt nätverk inom konserveringsområdet.

Publiktillströmningen till de besöksmål som RAÄ förfogar över har generellt sjunkit något jämfört med föregående år, men ett par av besöksmålen har ökat sina besökssiffror: Gamla Uppsala museum och Kungagraven i Kivik.

Antalet användare av RAÄ:s e-tjänster ökar kontinuerligt. Utvecklingen av informations- systemen sker i samverkan med den regionala kulturmiljövården och andra centrala myndig- heter.

Det internationella kultursamarbetet i Östersjöregionen har under större delen av 2005 fortsatt att drivas under tyskt ordförandeskap. Det operativa arbete som har skett i den s.k. Monitoring Group, där RAÄ ingår, har främst inriktats på att ta fram en strategi och att genomföra Kulturarvsforum.

Svenska kyrkan är ansvarig för den största sammanhållna delen av vårt kulturarv. Fördel- ningen av den kyrkoantikvariska ersättningen görs av Svenska kyrkan efter samråd med kulturmiljösektorns myndigheter. Medlen, som under 2006 uppgår till 235 miljoner kronor, används med målsättningen att ge största möjliga bevarandeeffekt för kulturarvet. Insatser för långsiktiga vårdande insatser har prioriterats.

Analys och slutsatser

De statliga insatserna på kulturmiljöområdet bidrar till att öka förståelsen, delaktigheten och ansvarstagandet rörande kulturmiljön i hela landet. Därigenom kan viktiga delar av kultur- arvet bevaras och brukas och kulturell mångfald främjas och ingå som en naturlig del i ett övergripande samhälleligt hållbarhetsperspektiv.

4.6.9Museer och utställningar

Resultat

Det övergripande målet för verksamhetsområdet museer och utställningar är att bevara vårt kulturarv samt att utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av kulturarvet och därigenom ge perspektiv på samhällsutveck- lingen. Ovanstående mål är beslutat av den tidigare regeringen. Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till detta mål. I museernas uppgifter ingår att öka tillgänglig- heten och förbättra förutsättningarna för alla människors möjligheter att ta del av samt delta i kulturlivet.

Samtliga museer har under året haft besökstal som överträffat alla tidigare mätningar. Många uppger också att andelen förstagångsbesökare liksom andelen besökare från olika delar av lan- det ökat betydligt.

Moderna museets arbete med att tillgänglig- göra samlingarna för allmänheten har fallit väl ut genom en kraftig ökning av antalet besök på hemsidan och ett stort antal utlån, såväl inom som utom landet. Under 2005 har museet erhål- lit flera donationer, bl.a. en omfattande donation av internationell samtidskonst av museimannen Pontus Hultén.

Arkitekturmuseet har under 2005 producerat flera specialutställningar, varav fem har turnerat på andra platser.

Repatrieringsfrågor (frågor som rör återläm- ning av föremål till ursprungsland) är ständigt aktuella för museer med etnografiska samlingar. Under våren 2006 hölls en ceremoni på Etno- grafiska museet som markerade starten för återförandet av Haislaindianernas totempåle till Kanada.

Statens museer för världskultur har som hel- het haft en omfattande och mångsidig program- och utställningsverksamhet som kopplat sam- man de kulturhistoriska verksamhetsområdena med dagsaktuell utveckling, vilket lockat en bred publik. Publikundersökningar på alla fyra muse- erna visar generellt sett på höga omdömen för alla museer i organisationen. Världskulturmuseet har under sitt första verksamhetsår varit en stor publiksuccé med uppskattade utställningar och programverksamhet.

Statens musiksamlingar är den centrala myn- digheten på musikens område. Myndighetens arbete för att öka sin tillgänglighet och möta

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

behov från fler och nya grupper i samhället är en viktig del i verksamhetens utveckling. Bland annat har tillgängligheten till bibliotek och arkiv ökat genom att låntagarna numera kan söka i samlingarna och beställa från sin egen dator dygnet runt.

Statens historiska museer har arbetat för att utöka öppettiderna, vilket innebär att både Statens historiska museum och Kungliga mynt- kabinettet nu har öppet sju dagar i veckan. Även de dagliga öppettiderna under sommaren har utökats. Under 2005 inrättades den nya verk- samheten Tumba bruksmuseum vid myndig- heten.

Statens maritima museer står för den största ökningen av besöksantalet. Ett av myndighetens museer – Sjöhistoriska museet – ökade sina besökssiffror med 314 procent under 2005. I myndigheten ingår också Vasamuseet och Marinmuseum. Vasamuseet uppvisade, trots att entréavgifter där erlagts, de högsta besöks- siffrorna sedan invigningsåret 1990. Arbetet inom projektet Bevara Vasa fortgick under 2005, och flera viktiga framsteg gjordes inom projektets olika delmoment.

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet har under 2005 fortsatt att utveckla pedagogik och aktiviteter inriktade särskilt på att förmedla vårt kulturarv till skolklasser och familjer med barn. Exempel på detta är lek- och lärrum, Skoklosterspelen och Riddarklubben med drygt 2 000 barn i olika åldrar över hela landet.

Statens försvarshistoriska museer innefattar Armémuseum i Stockholm och Flygvapen- museum i Linköping. Myndigheten har under året arbetat aktivt med marknadsföringsinsatser, utställningar och programverksamhet bl.a. i syfte att locka nya målgrupper och skapa fler ingångar till museernas ansvarsområde. Riktade insatser har t.ex. gjorts för personer med kognitiva funktionshinder. Armémuseum blev 2005 genom en tävling på en känd webbplats utnämnd till Stockholms bästa museum.

Nationalmuseum med Prins Eugens Walde- marsudde har under 2005 fortsatt den långsiktiga verksamheten med att genom förvärv komplet- tera och berika samlingarna. En stor händelse under året var upplösningen av det väpnade rånet i december 2000 då tre målningar stals, bl.a. Självporträtt av Rembrandt. Målningarna har nu återlämnats till museet.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Stiftelsen Skansen bedriver ett förebyggande bevarandearbete av de kulturhistoriska bygg- naderna. Som en del i ett långsiktigt utvecklings- projekt för bebyggelsen i stadskvarteren färdig- ställdes under 2005 Järnhandlarens hus. Huset skildrar 1930-talets Sverige och har under 2006 kompletterats med en Konsumbutik. Skansens ekonomiska resultat har förbättrats jämfört med föregående år bl.a. tack vare ökade intäkter.

Stiftelsen Nordiska museet har under året bl.a. satsat på att sänka lokalkostnaderna och förbättra publikmottagandet.

Naturhistoriska riksmuseet arbetade under 2005 aktivt med sin roll som ansvarsmuseum. Museet har fortsatt att föra ut sin forskning till allmänheten samtidigt som man belyser aktuella naturvetenskapliga händelser.

Arbetets museum bedriver ett aktivt arbete för att stödja landets ca 1 300 lokala arbetslivs- museer. Flera av de utställningar som producera- des och visades på museet under 2005 har sedan gått ut på turné i Sverige. Museet har ända sedan invigningen haft fri entré.

Tekniska museets satsning på att bredda publiken har lyckats och antalet besökare har ökat. Museet har en aktiv barn- och ungdoms- verksamhet där drygt hälften av besökarna är under 19 år. Genom det pedagogiska utveck- lingsprojektet Unga spekulerar verkar man till- sammans med skolan för att skapa intresse bland ungdomar för naturvetenskap och teknik.

I arbetet med att nå ut till fler och nya besö- kare i hela landet har Riksutställningar bl.a. genomfört ett antal förortssatsningar i storstads- områdena och lanserat ett nytt mobilt rum för att utveckla utställningsmediet. Ett stort antal seminarier, workshops och kurser har genom- förts. Under 2005 har 25 utställningar turnerat till 130 orter.

Verksamheten vid Forum för levande historia inriktades under 2005 tematiskt på det som är myndighetens kärnområde: Förintelsen, folk- mord, mänskliga rättigheter och dess närliggande ämnen, aspekter, processer och mekanismer. Syftet har varit att belysa dessa ämnen för fler målgrupper, att öka kommunikationen med besökarna och utveckla myndighetens verksam- het. De frågeställningar som myndigheten arbe- tat med under 2005 är bl.a. Sverige och Förintelsen, Glömda offergrupper och Islamo- fobi och antisemitism. Arbetet sker i huvudsak i samarbete med organisationer, föreningar, insti-

tutioner och andra myndigheter runt om i lan- det.

Under 2005 inkom totalt 35 ansökningar om bidrag till icke-statliga kulturlokaler till Boverket. Årets tillgängliga beslutsutrymme på 10 miljoner kronor fördelades enligt beslut till totalt tio projekt. Bidrag gavs till länsmuseiloka- ler, fyra övriga museer, två teaterlokaler och tre övriga kulturlokaler.

Analys och slutsatser

Måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet som helhet bedöms vara god. Institutionerna arbetar både utifrån bredd och djup och bidrar därtill att locka en ny publik till sina utställningar samtidigt som man fördjupar kunskapen inom verksamhetsområdena.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.3 Antal besökare vid de centrala museerna 2003–2005

	2003	2004		2005 1
Museum	Samtliga	Samtliga	Kvinnor	Män	Samtliga
Statens historiska museer	142 000	173 000	153 000	166 000	319 000
Nationalmuseum med
Prins Eugens Waldemarsudde	354 000	327 000	372 000	237 000	609 000

Naturhistoriska riksmuseet (inkl. Cosmonova)	710 000	555 000	437 000	357 000	794 000
Statens museer för världskultur	198 000	298 000	450 000	300 000	750 000
Livrustkammaren och Skoklosters slott
med Stiftelsen Hallwylska museet	194 000	182 000	246 000	384 000	630 000

Statens maritima museer	901 000	958 000	555 000	614 000	1 169 000
Arkitekturmuseet	34 000	297 000	161 000	167 000	328 000
Statens musiksamlingar (Musikmuseet)	32 000	34 000	43 000	48 000	91 000

Statens försvarshistoriska museer	98 000	99 000	40 000	117 000	157 000
Moderna museet	157 000	681 000	359 000	259 000	618 000
Stiftelsen Nordiska museet	176 000	193 000	232 000	100 000	332 000
Stiftelsen Skansen	1 296 000	1 294 000	857 000	548 000	1 405 000
Stiftelsen Tekniska museet	166 000	155 000	82 000	82 000	164 000

Stiftelsen Arbetets museum	200 000	202 000	101 000	82 000	183 000

Summa	4 658 000	5 448 000	4 088 000	3 461 000	7 549 000

1 Från och med 2005 redovisas resultatet uppdelat per kön.

4.6.10 Trossamfund

Resultat

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) har fördelat 50 miljoner kronor till 22 trossamfund och samverkans- organ. SST har haft omfattande kontakter med olika samfund för att bistå dem i olika frågor inom ansvarsområdet.

Regeringens råd för kontakt med tros- samfunden har vid sina sammanträden tagit upp frågor om bl.a. religion och värdefrågor och samfundens ungdomsverksamhet.

Statens stöd till trossamfund bidrar till att främja den religiösa mångfalden. Antalet personer som betjänas av de statsbidrags- berättigade samfunden uppgick den 31 december 2004 till ca 77 600.

Den ökade efterfrågan på kunskap om trossamfunden och deras verksamhet och villkor i olika sammanhang har inneburit att SST i allt större omfattning är remissinstans när det gäller utredningsförslag m.m. och i ökad omfattning även medverkar och har kontakter med andra

myndigheter och olika organisationer i frågor som rör trossamfund. Samarbetsnämnden har också fortlöpande kontakter med olika trossamfund och samarbetsorgan bl.a. för att bistå dem i deras arbete att öka medvetenheten och sprida kunskap om det svenska samhället och de grundläggande värderingar som samhället vilar på.

Analys och slutsatser

Den religiösa mångfalden i vårt samhälle liksom intresset för etiska och existentiella frågor medför ett ökat intresse av och förväntningar på insatser från trossamfunden.

Trossamfunden kan genom sin verksamhet bidra till att öka kunskapen om och förståelsen och respekten för olika trosriktningar och är därmed av samhällelig betydelse, inte minst i integrationsprocessen. Kontakter och samverkan mellan olika trossamfund och också tros- samfundens medverkan inom olika samhälls- områden är således värdefull.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.6.11 Forskning inom kulturområdet

Resultat

Statens kulturråd fördelar bidrag till eller är beställare av kulturpolitiskt relevant forskning. Myndigheten bedriver endast i begränsad omfattning egen forskningsverksamhet. Statens kulturråd fördelar även medel för forskning och utveckling vid ansvarsmuseerna, dvs. Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Moderna museet, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Stiftelsen Nordiska museet. Den forskning som bedrivs vid dessa museer är av strategisk betydelse för att bygga upp ny kunskap och stärka museernas verksamhet, bl.a. när det gäller att definiera och förmedla kulturarvet.

Riksarkivet är en kunskapsorganisation och kunskapsuppbyggnaden hänger nära samman med myndighetens genomförandeuppdrag, där ett av de övergripande målen är att tillgodose forskningens behov. Centrala områden är bl.a. frågor som rör bevarande och tillgängliggörande av arkivmaterial med särskilt fokus på långsiktigt bevarande av digitalt material. Riksarkivet samverkar med andra myndigheter och orga- nisationer inom området samt medverkar i det internationella arbetet kring dessa frågor.

Riksantikvarieämbetet initierar och genomför forskningsverksamhet såväl inom organisationen som genom externt stöd. Riksantikvarieämbetet samarbetade under 2005 med en rad olika myndigheter och institutioner i olika forsk- ningsprojekt. Forskningen organiseras i ett forsknings- och utvecklingsprogram. Program- met grundas på ett antal forskningsperspektiv för kulturmiljöarbetets utveckling. Dessa skall belysas genom att fokusera forskningen till tre tematiska områden, plats och tradition, landskap med historia samt moderna kulturarv. En primär målsättning för forskningen är att ett mång- och tvärvetenskapligt samarbete skall utvecklas i större omfattning än hittills.

Institutet för språk och folkminnen bedriver forskningsverksamhet i en rad olika projekt inom bl.a. dialekt-, ortnamns- och personnamns- områden. Institutet samarbetar i första hand med universitet och högskolor, och med andra institutioner. Resultaten av kunskapsuppbygg- anden har överförts till forskare, allmänheten, massmedia m.fl. i form av tryckta skrifter,

vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, föredrag m.m.

Naturhistoriska riksmuseet har en särställning bland museerna genom sin omfattande forsk- ningsverksamhet. Museet bedriver grundforsk- ning och tillämpad forskning inom zoologi, botanik, paleontologi och geologi samt i studier av interaktionen mellan människan och naturen/miljön. Kvaliteten på forskningen säkras genom regelbunden publicering i vetenskapliga tidskrifter nationellt och internationellt samt genom kvalitetsgranskningar vid externfinan- sierade projekt.

Analys och slutsatser

De statliga insatserna bidrar till att stärka och utveckla området. Myndigheterna har ett etablerat nationellt och internationellt samarbete med universitet, högskolor och andra institu- tioner, t.ex. Naturhistoriska riksmuseet som i ett internationellt perspektiv håller en mycket hög kvalitet på sin forskning inom alla museets representerade ämnesområden.

4.6.12Konstområdesövergripande verksamhet

Resultat

Statens kulturråd är en myndighet i utveckling. Stora insatser görs för att ytterligare anpassa verksamheten till dagens behov, inte minst när det gäller att utveckla bidragsgivningen till att bli ett mer effektivt och strategiskt kulturpolitiskt instrument.

I och med att det nationella uppdraget inom form och design upphörde 2005 har bidrag fördelats till åtta nationella uppdrag. Riksdagens tillkännagivande om en utvärdering av de nationella uppdragen kommer att tillgodoses när uppdragen löper ut.

Temat för Statens kulturråds omvärldsanalys 2005 var konstens och kulturens roll och möjligheter som går i riktning mot ökad kulturell mångfald. I den rapport som lämnades till den tidigare regeringen den 1 oktober 2005 görs en genomgång av kulturinstitutionernas arbete med mångfaldsfrågor och där lämnas också förslag till åtgärder som bör genomföras

för att intensifiera arbetet för ökad kulturell mångfald.

Länskonsulenternas arbete består i att sprida, stimulera och öka kunskapen om konst och kultur. Under 2005 har elva regioner och två kommuner erhållit bidrag för regional konstkonsulentverksamhet. Antalet konsulenter uppgår till sjutton och är placerade på bl.a. regionala museer och kommunala kultur- och utvecklingsförvaltningar. Ny från 2005 är konst- konsulenten i Värmland. Konsulentverksam- heten har en inriktning mot barn och ungdomar samt mot olika utvecklingsprojekt för konst- närer i de olika regionerna. Barn- och ungdoms- verksamheten riktar sig i hög grad mot skolan i form av samarbeten med konstnärer och fort- bildning av lärare. Motsvarande stöd ges också till länskonsulenterna inom dansområdet. Syftet med stödet är att långsiktigt stärka dansen i hela Sverige, men även att bredda intresset och öka ansvarstagandet för dansen. Under 2005 fördelade Statens kulturråd bidrag för dans- konsulentverksamhet i 14 landsting/regioner.

Arbetsplatsen kan spela en stor roll för att den stora bredden av människor skall få ta del av och delta i kulturverksamheter. Kulturrådet dispo- nerade genom bidraget Kultur i arbetslivet 8,3 miljoner kronor för 2005 till projekt som syftar till att stimulera arbetsplatser och bidrar till att göra kultur till ett naturligt inslag i arbetslivet. Av 148 projektansökningar har 54 fått stöd. Bredden av insatser är vid och omfattar alla konstarter med en tyngdpunkt på litteratur- satsningar.

Analys och slutsatser

Statens bidrag till konstområdesövergripande verksamhet möjliggör insatser av hög kvalitet och har en utvecklande och stärkande effekt på området.

4.6.13 Barn- och ungdomskultur

Resultat

Målsättningen för de statliga kulturinsatserna med inriktning mot barn och ungdomar är alla ungas rätt till delaktighet i kulturlivet och till eget skapande. Insatsområdet är brett och omfattar såväl nationella som regionala

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kulturinstitutioner och fria grupper samt andra regionala parter som under 2005 fortsatte att utveckla sin verksamhet. Häri ingår att i samarbete med skolan utveckla den pedagogiska verksamheten.

Under Designåret 2005 genomfördes flera insatser för att öka barns och ungdomars kunskap om betydelsen av form och design. De taktila barnböcker som framställs av Talboks- och punktskriftsbiblioteket fick en heders- utnämning vid utdelningen av Designårspriset.

Statens kulturråd har ett särskilt ansvar genom sitt uppdrag att ta tillvara barns och ungdomars rätt till yttrandefrihet liksom deras rätt och möjligheter att delta i det kulturella och konstnärliga livet, till kulturupplevelser och till eget skapande. Rådet genomförde i samarbete med Skolverket satsningen Kultur i skolan 1999– 2003 med betoning på att kultur förstärker och stimulerar lärandeprocessen. Myndigheten för skolutveckling har sedan 2005 i uppdrag att genomföra insatser för att tillvarata erfaren- heterna från denna satsning. Statens kulturråd, Myndigheten för skolutveckling, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom och Elevorganisationen i Sverige har utformat ett nationellt program för att göra dans tillgängligt för alla barn i skolan och därmed främja lärande.

Teater- och dansinstitutionerna liksom de fria teater- och dansgrupperna bedriver en om- fattande barn- och ungdomsverksamhet. Drygt hälften av publiken hos de fria teater- och dansgrupperna var barn och ungdomar. Flera statliga kulturinstitutioner söker nya vägar i syfte att nå ut till den yngre publiken. Kungliga Operans skolpilotprojekt har permanentats under året och arbetet med Unga Dramaten och Unga Riks vid Riksteatern, bidrar på ett positivt sätt till teatersektorn som helhet. Riksteaterns Tyst Teater, med teckenspråk som sceniskt språk, har under 2005 genomfört ett betydelse- fullt barn- och ungdomsarbete.

Förutom föreställningar och annan publik verksamhet har flera regionala initiativ tagits till mer komplexa satsningar. Smålands Musik & Teater har t.ex. tillsatt en referensgrupp för att kartlägga behovet av barn- och ungdomskultur i länet. Genom nätverket Dansspridning i Mellan- sverige har ett ökat antal unga fått möjlighet att uppleva dans, vilket är ett mål som även engagerar landets danskonsulenter.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Barn och ungdom prioriteras av den regionala musikverksamheten. Antalet skolkonserter sjunker dock, vilket delvis förklaras av att läns- musiken börjat arbeta i projekt, t.ex. konsulent- verksamhet och barnkulturdagar, som för när- varande inte syns i statistiken.

Från och med 2005 har Cirkus Cirkör fått regionalt stöd vilket möjliggjort att kommuner utanför Stockholmsregionen har fått kunskaper om nycirkus och kan bygga upp egna barn- och ungdomsverksamheter.

Biblioteken är betydelsefulla för barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet. Folkbiblio- teken, länsbiblioteken och skolbiblioteken är varandras komplement och kan genom sam- verkan förstärka varandra och utvecklas. Alla länsbibliotek utom ett har en konsulent med huvudansvar för barnverksamheten. Drygt 40 procent av alla böcker som lånats ut på bibliotek var under 2004 barnbokslån. Enligt en under- sökning av Statens kulturråd nås ungefär hälften av skolbarnen av någon form av läsfrämjande verksamhet genom folkbibliotekens uppsökande arbete. För att informera och öka läslusten ges stöd till Barnens bibliotek, ett webbaserat bibliotek som även är tillgängligt för barn med funktionshinder. Den tidigare regeringen inrättade 2002 Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne och till pristagare för 2006 utsågs den amerikanska författaren Katherine Paterson.

Stöd till ungdomars eget skapande ges bl.a. genom de 19 regionala resurscentrum som har som syfte att främja lokal och regional film- verksamhet. Skolbioverksamhet bedrevs under läsåret 2004/2005 av 213 kommuner och under 2005 gavs nära 19 miljoner kronor i stöd till produktion av svensk barn- och ungdomsfilm.

Barn och ungdomar hör till de besöksgrupper som ökat kraftigt sedan fri entré infördes på nitton statliga museer. Överlag arbetar museerna med att genom olika metoder ytterligare förbättra sin verksamhet riktad till barn och skolan. Moderna museet har utvecklat en digital Barnsida där museets verksamhet presenteras. Barnens eget musikrum Klåjnk på Musikmuseet har under året utformats för att även passa unga med funktionshinder, utöver musikrummet Lirum som redan i dag erbjuder verksamheter för unga och vuxna med lätt utvecklingsstörning. Livrustkammaren fortsätter att locka en hög andel unga och på Tekniska museet har

aktiviteter på udda öppettider lockat dator- intresserade ungdomar.

Från och med den 1 juli 2005 har det statliga bidraget på 7,5 miljoner kronor till musei- pedagogiska insatser på regionala museer permanentats.

Fyra av åtta s.k. nationella uppdrag har haft fokus på barn och ungdomar: Dalateatern barn & ungdom inom området barn- och ungdoms- teater (2003–2005), Drömmarnas Hus i Malmö inom området ungdomskultur (2003–2005), Slöjdcirkus inom Svenska hemslöjdsföreningars riksförbund inom området barnkulturforskning (2004–2006), samt Film i Värmland (2003– 2005).

Genom de regionala länskonsulenterna inom dans, konst och mångkultur ges ytterligare stimulans till prioriterade områden för barn och ungdomar. Under 2005 avsattes 9,6 miljoner kronor totalt till denna verksamhet.

Storstadsarbetet har genererat en betydande mängd kunskap kring utveckling av kultur- insatser i miljöer präglade av mångfald och mångkultur i vid bemärkelse.

Analys och slutsatser

Statens bidrag till barn- och ungdomskultur möjliggör insatser av hög kvalitet och har en utvecklande och stärkande effekt på området. Sverige satsar stora resurser och håller en hög kvalitet internationellt, vilket visas i den kartläggning av offentligt finansierad kultur för barn och ungdomar som gjorts av kommittén Aktionsgruppen för barnkultur i Tänka framåt, men göra nu. Så stärker vi barnkulturen (SOU 2006:45).

4.6.14Regional fördelning av statens stöd till kultur

Att göra kulturen tillgänglig för så många som möjligt är en viktig målsättning för kulturpoliti- ken. För att ge en bild av hur olika län får del av de offentliga kulturmedlen, redovisar Statens kulturråd sedan 1998 de statliga kulturinsatserna i ett regionalt perspektiv. Följande redovisning bygger på rådets rapport Kulturinsatser i ett regionalt perspektiv 2005, och är ett led i ett på- gående utvecklingsarbete.

De statliga kulturutgifterna 2005 uppgick till omkring 5,5 miljarder kronor eller 612 kronor per invånare. Av dessa medel avsattes i genom- snitt 296 kronor per invånare för direkta bidrag till länen genom tio myndigheter/institutioner. De bidragsfördelande organisationerna är Sta- tens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Riksarki- vet, Konstnärsnämnden, Svenska filminstitutet, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfon- den och Boverket. I den länsvisa redovisningen nedan har dessutom resurserna för Riksteaterns och Rikskonserters regionala verksamhet för- delats per län. Utöver direkta bidrag till länen har flera statliga kulturinstitutioner verksamhet som riktar sig till länen, t.ex. utställningar och utlån av museiföremål.

Data för statens direkta bidrag till länen 2005 visar att institutionernas bidrag var högst i Gotlands län (i genomsnitt 805 kronor per invå- nare), följt av Västernorrlands län och Väster- bottens län. Minst bidrag fick Jönköpings län (171 kronor per invånare). Fördelningen över samtliga län beskrivs genom kartbilden nedan.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Karta 4.1. Statliga kulturbidrag till länen 2005, fördelade per invånare.

Statliga kulturbidrag 2005 länsvis, kronor per invånare

393 till 806 (3)

288 till 392 (2)

248 till 287 (3)

177 till 247 (9)

0 till 176 (4)

Tabell 4.4 nedan visar några av de bidragsför- delande myndigheternas medel till länen för- delade per län. För de flesta myndigheterna gick störst andel av bidragen till något av storstads- länen Västra Götaland eller Stockholm.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.4 Bidrag fördelade per län från ett urval myndigheter och institutioner samt befolkningsandel 2005 (procent)1

Län	Statens kulturråd	Riksantikvarie-	Riksarkivet3	Konstnärsnämnden	Svenska	Andel av
		ämbetet2			filminstitutet4	befolkningen
Stockholm	11,5	8,0	5,1	60,7	6,9	20,9

Uppsala	3,1	5,1	5,5	1,6	2,4	3,4

Södermanland	1,8	4,0	5,7	0,6	3,3	2,9

Östergötland	5,6	4,8	4,9	0,7	3,5	4,6

Jönköping	2,3	5,9	5,8	0,1	2,1	3,6

Kronoberg	1,8	4,5	4,2	0,2	2,9	2,0

Kalmar	2,1	5,7	3,1	0,7	3,0	2,6

Gotland	1,7	4,4	–	1,3	2,4	0,6

Blekinge	1,7	3,8	4,2	0,2	2,8	1,7

Skåne	14,9	6,4	5,2	13,7	7,8	12,9

Halland	1,8	5,2	5,5	1,2	2,0	3,2

Västra Götaland	23,9	9,7	9,5	13,7	15,3	16,9

Värmland	3,4	2,9	7,9	0,4	6,3	3,0

Örebro	2,9	3,5	4,8	0,7	3,5	3,0

Västmanland	2,5	4,7	4,2	0,2	2,4	2,9

Dalarna	2,4	4,6	3,1	0,7	6,2	3,0

Gävleborg	2,9	3,1	4,8	0,6	2,5	3,1

Västernorrland	3,4	4,7	5,5	0,6	6,4	2,7

Jämtland	1,9	2,9	3,1	0,2	4,0	1,4

Västerbotten	5,5	3,0	4,9	1,3	7,3	2,8

Norrbotten	2,7	3,3	3,1	0,6	7,0	2,8

Riket totalt	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0

Belopp (tkr)	1 284 943	263 401	8 741	93 416	25 210

Källa: Statens kulturråd.

1Uppgifterna avser endast bidrag som är möjliga att fördela regionalt. Ett ”–” innebär 0 procent.

2Avser bidrag till kulturmiljövård.

3Avser statsbidrag till enskild arkivverksamhet.

4Avser stöd till regionala resurscentrum, teknisk upprustning av biografer, lokal filmkulturell verksamhet för barn och ungdom, biografer för lokalt publikarbete samt filmfestivaler.

Den största bidragsfördelande myndigheten av statliga kulturmedel är Statens kulturråd. De medel som rådet fördelade direkt till länen under 2005 presenteras per konstområde i Tabell 4.5. Av tabellen framgår att störst summa per invå- nare lades på teaterområdet. Minst summa, beräknat i kronor per invånare, fördelades till området kulturtidskrifter.

På musikområdet är skillnaderna mellan länen stora. Statens kulturråd gav 2005 drygt 180 kro- nor per invånare i direkta bidrag till Gotlands län, medan invånarna i Stockholms län fick drygt 6 kronor i genomsnitt. Samma förhållande märks inom området museer och utställningar. Där var bidragsnivåerna per invånare cirka 100 kronor för Gotlands län respektive 3 kronor för Stockholm. Kulturrådets bidrag till teaterområ- det som fördelas direkt till länen gav flest kronor

till Västerbotten (knappt 140 kronor), medan Södermanlands läns invånare fick drygt 10 kro- nor per invånare.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.5 Kulturrådet. Fördelning av bidrag år 2005 efter län och konstområde (kronor per invånare)1

Län	Teater	Dans	Musik	Bibliotek	Litteratur	Kulturtid-	Bildkonst	Museer och	Konstom-	Totalt
						skrifter	och form	utställ-	rådesöver-
								ningar	gripande
Stock-	58,53	3,43	6,08	1,11	2,59	0,39	1,43	2,85	1,84	78,25
holm

Uppsala	57,76	0,81	49,72	3,55	3,56	–	0,56	14,62	0,66	131,24

Söder-	11,08	–	45,80	4,16	3,84	–	2,20	16,99	4,08	88,15
manland

Öster-	73,77	0,49	74,75	3,82	3,11	–	–	14,82	1,80	172,56
götland

Jönköping	21,28	1,01	43,70	3,45	4,10	–	0,11	16,63	0,30	90,59

Kronoberg	32,93	–	59,44	-	4,21	–	0,20	32,42	2,56	131,76

Kalmar	17,04	–	46,79	4,57	4,55	–	13,53	26,46	–	112,96

Gotland	74,38	–	181,93	13,92	3,74	–	1,74	99,03	8,37	383,11

Blekinge	40,65	–	57,99	12,34	3,58	–	–	31,69	–	146,25

Skåne	78,09	13,98	52,79	2,12	3,31	0,64	2,11	9,89	1,06	164,01

Halland	16,49	–	33,21	3,81	3,18	–	–	22,62	1,72	81,03

Västra	122,62	1,84	44,96	2,48	3,93	0,36	2,17	21,05	1,88	201,27
Götaland

Värmland	68,09	0,53	58,66	5,03	4,62	–	0,40	19,81	1,48	158,62

Örebro	31,89	2,18	70,10	4,49	4,86	–	0,33	18,28	1,80	133,93

Västman-	36,67	0,74	55,72	5,36	4,04	–	0,11	15,49	4,46	122,59
land

Dalarna	28,96	0,18	53,49	4,39	4,35	–	–	15,96	3,84	111,17

Gävleborg	34,57	0,46	75,56	3,95	3,32	–	0,89	17,40	0,83	136,97

Väster-	46,05	29,28	70,45	4,47	3,53	–	2,56	23,02	1,56	180,91
norrland

Jämtland	25,19	0,39	92,56	8,58	5,11	–	2,50	61,90	0,39	196,63

Väster-	138,67	5,08	95,11	5,36	4,58	–	0,04	20,78	4,90	274,51
botten

Norr-	50,73	0,72	57,28	5,16	4,37	1,31	–	17,62	3,04	140,24
botten

Genom-	65,20	4,00	46,21	3,23	3,60	0,26	1,55	16,09	1,87	142,02
snitt per
invånare

Källa: Statens kulturråd

1 Ett ”–” innebär 0 kronor per invånare.

Offentliga kulturmedel 2005

Offentliga kulturmedel fördelas inte enbart av staten utan också av landsting och kommuner. För att få en mer heltäckande bild av de kultur- politiska insatserna görs därför en samlad redo- visning av både statliga, regionala och kommu- nala medel som avsatts till kulturen under 2005. I diagram 4.1 redovisas utgifterna för politikom- råde 28 Kulturpolitik. De statliga kulturutgif- terna för 2005 uppgick till cirka 5,5 miljarder kronor, de regionala till cirka 1,6 miljarder kro- nor och de kommunala till cirka 7,6

miljarder kronor. I landstingens kulturutgifter ingår direkt kulturstöd. Kommunernas kulturut- gifter avser stöd till allmän kulturverksamhet, bibliotek och musikskola/kulturskola. Procentu- ellt blev fördelningen 38 procent för staten, 11 procent för länen och 51 procent för kommu- nerna.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Diagram 4.1 Offentliga utgifter begränsade till		Karta 4.2. Landstingens och kommunernas kulturutgifter
politikområdet Kulturpolitik 2005		(2005) länsvis, kronor per invånare

Av landstingen hade Västra Götalands län de högsta kulturutgifterna per invånare (403 kronor) för 2005, följt av Västernorrlands

län	(318 kronor)	och	Jämtlands	län
(289 kronor). De		samlade	primärkommunala

kulturutgifterna per län 2005 var högst i Västernorrland med 163 kronor per invånare, följt av Västerbotten med 1 121 kronor och Gotland med 1 133 kronor. Läggs landstingens och kommunernas kulturutgifter samman visar det sig att utgifterna var högst i Västernorrlands län med 1 481 kronor per invånare, följt av Västerbottens län med 1 377 kronor per invånare och Norrbottens län med 1 241 kronor per invå- nare (karta 4.2).

Om man lägger samman de statliga kulturutgif- terna med landstingens och kommunernas ut- gifter, visar den samlade bilden att

Västernorrland och			Gotland	låg	högst	med
2 098 kronor	per		invånare		respektive
1 939 kronor	per	invånare.		Därefter		följde
Västerbotten	med	1 783 kronor			per invånare

(karta 4.3). Skillnaderna mellan länen beror bl.a. på olika befolkningsstrukturer. Tättbefolkade län kan ha stora bidragsandelar utan att det ger utslag i beloppet per invånare, likaså kan kultur- insatser i glesbefolkade län ge stor effekt förde- lade per invånare. Placeringen av Landsarkivet, Svensk arkivinformation och Mediakonverte- ringscentrum (som alla tillhör Riksarkivet) i Västernorrlands län ger t.ex. tydligt utslag per invånare i länet.

		PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Karta 4.3. Totala offentliga kulturutgifter 2005 länsvis,		Diagram 4.2 Offentliga (UO 17 exklusive trossamfund,
kronor per invånare		ungdomsfrågor, folkrörelse- och idrottsfrågor) och privata
		kulturutgifter 2005.

Utöver de statliga kulturmedel som redovisats ovan hade staten också utgifter för folkbildning, cirka 2,7 miljarder kronor 2005, vilket motsvarar ca 300 kronor per invånare. I diagram 4.2 ingår de statliga utgifterna inom utgiftsområde 17 Kultur, medier (motsvarande cirka 0,6 miljarder kronor), trossamfund och fritid, exklusive ung- domsfrågor samt folkrörelse- och idrottsfrågor. För landstingen och kommunerna ingår förutom kulturutgifter även utgifter för länsbildningsför- bund och studieorganisationer. Med detta sätt att räkna avsatte stat, landsting och kommuner tillsammans cirka 19 miljarder kronor 2005. Av dessa insatser stod staten för 47 procent, lands- tingen för 10 procent och kommunerna för 43 procent. Dessa utgifter kan jämföras med de pri- vata utgifterna för kultur, som 2005 beräknas till cirka 45 miljarder kronor, enligt SCB:s Hus- hållsbudgetstatistik (Diagram 4.2).

Diagram 4.3 visar att de statliga kulturutgifterna inom utgiftsområde 17 (exklusive trossamfund, ungdomsfrågor samt folkrörelse- och idrottsfrå- gor) för 2005 uppgick till cirka 8,9 miljarder kronor och att de har ökat med 11,7 procent under perioden 1998–2005. De statliga kulturut- gifterna har under perioden ökat med drygt 900 miljoner kronor i fasta priser. I kronor per invånare var ökningen från 903 kronor till 988 kronor. Ökningen avspeglar bland annat in- satser för att förbättra arbetsvillkoren för scen- konstnärer, satsningar på musikteatrar, mindre teatrar och dans, samt införandet av fri entré på många statliga museer. Landstingens kulturut- gifter uppgick 2005 till cirka 1,9 miljarder kronor och har under perioden ökat med 38,8 procent. En del av landstingens ökade satsningar har skett inom musikområdet. Stora ökningar i medels- tilldelningen har skett under perioden i Jönköpings, Skåne, Södermanlands och Västmanlands län. Huvuddelen av landstingens ökning förklaras dock av att Västra Götaland tagit över huvudmannaskapet för Göteborgs- operan och Göteborgs symfoniker från Göteborgs stad. Kommunernas kulturutgifter 2005 uppgick till drygt 8,1 miljarder kronor och har sedan 1998 ökat med 8 procent. En del av ökningen har skett inom ramen för kommunala musik/kulturskolor.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Diagram 4.3 Offentliga kulturutgifter 1998–20051

1 Utgifter för staten inbegriper hela utgiftsområde 17 exklusive trossamfund, ungdomsfrågor samt folkrörelse- och idrottsfrågor.

EU:s strukturfonder

EU:s stöd till projekt med kulturanknytning uppgick 2005 till totalt 130 miljoner kronor. Dessa medel utgjorde 34 procent av den totala finansieringen. Störst sammanlagd bidrags- summa från EU:s strukturfonder fick Norrbotten, följt av Västra Götaland och Skåne. Av 233 svenska projekt fanns hela 52 stycken i Västra Götaland. I Norrbotten fanns 20 projekt, medan antalet projekt i övriga län varierade mel- lan två och sexton. De vanligaste projekten med kulturanknytning syftar till att utveckla och bevara kulturarvet eller anknyter till livsmiljö, kulturliv och attraktivitet.

Riksorganisationernas och nationalscenernas föreställningar, utställningar och konserter

Tabell 4.6 redovisar antalet föreställningar, ut- ställningar och konserter 2005 från Riksorgani- sationerna (Riksteatern, Rikskonserter och Riksutställningar) och på nationalscenerna (Operan och Dramaten). I tabellen ingår endast evenemang genomförda i Sverige. Riksteatern spelade 2 508 föreställningar under 2005, varav Stockholms län (inklusive Södra teatern) stod för den klart största andelen föreställningar. Rikskonserter beräknas ha gett 631 konserter i hela landet under 2005, varav knappt en fjärdedel i Stockholms län. Riksutställningar besökte samtliga län utom Kronoberg och Gotland 2005. Dramaten å sin sida spelade 1 154 föreställningar i Sverige 2005, varav 33 utanför Stockholms län. Operan gav 304 föreställningar i Sverige under året, varav två utanför Stockholms län. Båda dessa gavs i Östergötlands län. Siffrorna speglar

de nationella uppdrag om att sprida verksam- heten i landet som gäller för Rikskonserter och Riksteatern.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.6 Riksorganisationerna och nationalscenerna. Antal föreställningar, utställningar och konserter 20051

Län	Riksteatern	Riksutställningar	Rikskonserter	Dramaten	Operan
Stockholm	896	11	152	1 121	302

Uppsala	57	2	12	3	–

Södermanland	56	7	36	1	–

Östergötland	68	3	15	2	2

Jönköping	67	3	12	3	–

Kronoberg	44	0	8	1	–

Kalmar	78	3	8	–	–

Gotland	5	0	4	–	–

Blekinge	55	2	22	–	–

Skåne	183	7	79	3	–

Halland	81	1	36	–	–

Västra Götaland	205	11	40	9	–

Värmland	79	2	21	–	–

Örebro	47	3	4	1	–

Västmanland	46	2	27	–	–

Dalarna	71	2	19	1	–

Gävleborg	117	2	46	1	–

Västernorrland	73	7	31	1	–

Jämtland	35	6	11	1	–

Västerbotten	163	5	24	3	–

Norrbotten	82	7	24	3	–

Riket totalt	2 508	86	631	1 154	304

Källa: Statens kulturråd

1 Ett ”–” innebär att inga föreställningar, utställningar eller konserter givits.

Analys och slutsatser

Redovisningen av de offentliga kulturinsatserna i ett regionalt perspektiv visar att spridningen av kulturmedel är stor. Genom redovisningen speglas också de faktiska förhållanden som råder inom olika delar av landet och som får konsekvenser för fördelningen av kulturmedel. Vissa av kulturinsatserna är exempelvis mer geografiskt koncentrerade, medan andra insatser bedrivs i ungefär samma omfattning över hela landet. Fördelat per invånare får glesbygdslänen (däribland Gotland och Västernorrland) en stor del av de offentliga medlen till kultur. Statens kulturråds fortsatta arbete med att utveckla insamling och dataunderlag över kulturmedlens

spridning kan på sikt ge en ännu bättre bild av den regionala fördelningen av offentliga kultur- medel.

4.6.15Redovisning av vissa kulturinstitutioners hyreskostnader

Regeringen lämnar härmed den redovisning av kulturinstitutionernas hyreskostnader som framgår av tabell 4.7. Införandet av fri entré vid de centrala museerna medför att hyreskostna- dernas andel av anslagen är mindre 2005 än vad de skulle ha varit annars, till följd av kompensa- tionen som berörda institutioner erhållit. För Arkitekturmuseet och Moderna museet, som införde fri entré redan 2004, inträdde största de- len av denna effekt redan 2004.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.7 Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under 2003–2005

Institution	Hyreskostnad inkl. uppvärmning				Anslag		Hyreskostnad inkl.			Förändring i
		och el					uppvärmning och el, andel av			procentenheter
								anslag
	2003	2004	2005	2003	2004	2005	2003	2004	2005	2003–2005
Riksteatern	26 336	27 405	26 957	240 247	247 004	248 525	11,0%	11,1%	10,8%	-0,2%

Operan	50 189	55 266	53 990	316 109	327 780	330 298	15,9%	16,9%	16,3%	+0,4%

Dramaten	29 035	29 902	30 015	182 587	188 899	190 221	15,9%	15,8%	15,8%	-0,1%

Dansens hus	10 236	10 310	8 151	19 225	20 764	20 645	53,2%	49,6%	39,5%	-13,7%

Rikskonserter	8 609	9 650	9 666	64 366	66 527	66 857	13,4%	14,5%	14,4%	+1,0%

Riksarkivet och
landsarkiven	114 285	115 354	117 152	281 098	292 438	304 467	40,7%	39,4%	38,5%	-2,2%

Språk- och
folkminnesinstitutet	4 489	4 694	4 747	29 414	29 972	29 618	15,3%	15,7%	16,0%	+0,7%

Riksantikvarieämbetet	28 900	35 600	40 982	179 245	186 502	191 547	16,1%	19,1%	21,4%	+5,3%

Statens historiska museer	21 554	22 217	16 539	71 068	71 527	77 783	30,3%	31,1%	21,3%	-9,0%

Nationalmuseum med
Prins Eugens
Waldemarsudde	29 624	29 328	28 500	68 608	70 370	88 753	43,2%	41,7%	32,1%	-11,1%

Naturhistoriska
riksmuseet	49 068	49 751	49 966	125 720	128 535	148 885	39,0%	38,7%	33,6%	-5,4%

Statens museer för
världskultur	26 140	41 563	53 946	128 666	135 962	142 762	20,3%	30,6%	37,8%	+17,5%

Livrustkammaren,
Skoklosters slott och
Hallwylska museet	11 131	11 211	11 202	32 400	33 517	42 859	34,4%	33,4%	26,1%	-8,3%

Statens maritima museer	50 020	51 745	52 091	94 121	99 924	103 382	53,1%	51,8%	50,4%	-2,7%

Arkitekturmuseet	11 975	12 898	12 730	30 310	35 297	35 379	39,5%	36,5%	36,0%	-3,5%

Statens musiksamlingar	12 812	13 047	12 040	38 938	41 789	43 239	32,9%	31,2%	27,8%	-5,1%

Statens försvarshistoriska
museer	24 538	25 299	25 248	57 048	59 817	64 323	43,0%	42,3%	39,2%	-3,8%

Moderna museet	44 820	45 793	45 265	97 748	112 883	113 072	45,9%	40,6%	40,0%	-5,9%

Nordiska museet	27 266	27 824	26 067	96 979	97 613	108 612	28,1%	28,5%	24,0%	-4,1%

Tekniska museet	21 547	19 541	22 070	41 831	43 056	41 860	51,5%	45,4%	52,7%	+1,2%

Arbetets museum	1 796	1 932	1 693	12 804	13 184	13 270	14,0%	14,6%	12,8%	-1,2%

Dansmuseet	3 778	3 861	3 744	8 624	8 902	9 451	43,8%	43,3%	39,6%	-4,2%

Drottningsholms
teatermuseum	2 983	2 678	2 850	7 186	6 952	6 993	41,5%	38,5%	40,8%	-0,7%

Thielska galleriet	1 059	1 080	1 374	2 545	2 632	2 649	41,6%	41,0%	51,9%	+10,3%

Forum för levande historia	4 317	4 687	4 828	40 000	41 830	41 946	10,8%	11,2%	11,5%	+0,7%

4.7Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har för Forum för levande historia lämnat en invändning för verksamhets- året 2005. På grund av bristande rutiner för kvalitetssäkring vid upprättande av årsredo- visningen har Forum för levande historia inte redovisat alla delar av verksamheten som myndigheten ansvarar för. I övriga delar har revi- sionen inte gett upphov till några invändningar.

Riksrevisionen rekommenderar i en revisions- rapport Forum för levande historia att vidta åtgärder för att förbättra kvalitetssäkringen vid upprättande av årsredovisningen. Regeringen noterar att Forum för levande historia därefter har inordnat alla delar av verksamheten i sin redovisning.

Statens konstråd har för verksamhetsåret 2005 fått en revisionsberättelse med invändning. Riks- revisionen konstaterar att Statens konstråd har

överträtt sina befogenheter genom att ingå åta- ganden till ett högre belopp än vad regeringen har beslutat som bemyndiganderam för myndig- hetens anslagspost. Riksrevisionen rekommen- derar i en revisionsrapport Statens konstråd att anpassa sin verksamhet till de av regeringen beslutade medelsramarna. Om ramarna inte är tillräckliga bör Statens konstråd skriva till regeringen och begära högre medelstilldelning. Regeringen noterar att Statens konstråd har skrivit till regeringen för att föra en dialog om hanteringen av bemyndiganden och medelsra- marna. Regeringen förutsätter att Statens konst- råd fortsättningsvis bedriver sin verksamhet inom tilldelade medelsramar.

Riksrevisionen har granskat de inslag i den statliga kontrollen och tillsynen av begravnings- verksamheten som tillkom i samband med rela- tionsändringen mellan staten och Svenska kyr- kan (RiR 2006:7). Länsstyrelserna skall ha tillsyn över verksamheten och skall också för varje kommun utse begravningsombud som löpande skall granska hur de kyrkliga huvudmännen tar tillvara de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan. Riksrevisionens granskning vi- sar att huvuddelen av ombuden framstår som passiva. Länsstyrelserna gör ingen egen prövning av kommunernas förslag till ombud. Flertalet länsstyrelser bedriver heller ingen tillsyn utöver den som ombuden svarar för. Tillsynsfrågan har uppmärksammats vid myndighetsdialoger och vid andra möten med länsstyrelserna. Reger- ingen noterar att länsstyrelserna själva har vid- tagit åtgärder för att stärka tillsynen i dessa avse- enden.

4.8Politikens inriktning

Inledning

Den nationella kulturpolitiken verkar för ett kulturutbud med bredd och kvalitet i hela landet. Ett levande kulturliv är grunden för det öppna samhället. Kulturen utvecklar det civila samhället och håller samtalet levande. Kulturlivet bör präglas av mångfald och öppenhet mot om- världen och med respekt för varje människas värde.

Det senaste årtiondet har präglats av omvälvande samhälls- och strukturförändringar som även påverkat våra kulturvanor. Mot bakgrund av den förändrade samhällssituationen

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

anser regeringen det viktigt att under kommande mandatperiod pröva hur de nuvarande kultur- politiska prioriteringarna och strukturerna för- håller sig till samhället i dag.

Med de reformer som presenteras i följande avsnitt vill regeringen förbättra möjligheterna för kulturinstitutioner att förverkliga de verksam- hetsmål som är angivna av regering och riksdag och att göra egna prioriteringar utifrån de olika verksamhetsområdenas inriktning.

Barns och ungas delaktighet i det kulturella och konstnärliga livet har allt sedan 1970-talet varit prioriterat i den svenska kulturpolitiken. Barnkulturen medverkar inte bara till att skapa bra förutsättningar för varje barn utan är också viktig ur ett samhällsperspektiv. Regeringens ambition är att under den kommande mandat- perioden presentera en tydlig strategi för hur barn- och ungdomskulturen skall stärkas och genomföra nödvändiga förändringar med den inriktningen.

Andra centrala områden som identifierats som strategiska för regeringens kulturpolitik är den etniska och kulturella mångfalden liksom inter- nationaliseringen av kulturlivet. Regeringen av- ser att på dessa områden återkomma med förslag till åtgärder i syfte att förtydliga det kulturpoli- tiska ansvaret.

Under mandatperioden kommer regeringen att föra en kulturpolitik som kännetecknas av långsiktighet, helhetssyn och engagemang.

Kulturpolitisk översyn

Det senaste årtiondet har präglats av omvälvande samhälls- och strukturförändringar samt en ökad globalisering och utveckling av bl.a. ny teknik och nya medier. Människor har getts helt nya förutsättningar att ta del och förhålla sig till sin omvärld både nationellt och internationellt. I denna förändringsprocess kan kulturpolitiken inte stå opåverkad. Fortfarande styrs kultur- politiken i hög utsträckning av de ställnings- taganden som utmejslades 1974 och 1996 av riksdag och regering. Med hänsyn och öppenhet till den förändrade samhällssituationen avser regeringen att pröva hur de nuvarande kultur- politiska prioriteringarna och strukturerna för- håller sig till dagens samhälle.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Barn- och ungdomskultur

Barns och ungdomars rätt och möjlighet att delta i det kulturella och konstnärliga livet har varit en prioriterad fråga i den svenska kulturpolitiken allt sedan 1970-talet. Att få skapa och uttrycka sig samt ta del av andras skapande är viktigt för den individuella utvecklingen och för förståelsen av omvärlden. Kulturen erbjuder verktyg och arenor för vars och ens personliga uttryck samt förbereder för ett aktivt med- borgarskap. Många unga saknar tillgång till kultur med hög kvalitet bl.a. beroende på var de växer upp, vilken skola eller förskola de går i eller på hur väl det lokala och regionala kulturlivet har utformat sin samverkan och organisation. Rege- ringen avser att under mandatperioden lång- siktigt stärka kulturens ställning med hänsyn till barn och unga.

År 2007 har av den tidigare regeringen utlysts till ett nationellt temaår kallat Ungkultur 07. Vissa myndigheter, stiftelser och bolag har fått i uppdrag att under 2006 förbereda aktiviteter. Därutöver har kommuner och landsting samt andra aktörer inbjudits att delta. Vidare har den tidigare regeringen uppdragit åt Statens kultur- råd att förbereda och samordna Ungkultur 07.

Regeringen delar den vällovliga ambition som ligger bakom ett särskilt temaår för barn- och ungdomskultur. En sådan satsning riskerar dock att bli kortsiktig, utan en tydlig strategi för hur kulturen skall kunna stärkas för barn och unga på längre sikt. Det tidigare utlysta temaåret Ungkultur 07 skall därför inte genomföras. De uppdrag som lämnats om förberedelse, sam- ordning och medverkan i Ungkultur 07 kommer att återkallas. Regeringen avser att med fortsatt hög ambition vidareutveckla arbetet med barn- och ungdomskultur men utan att det behöver byggas upp en särskild byråkrati kring ett tema- år. Den satsning som regeringen nu föreslår i denna proposition bör i stället hanteras av Statens kulturråd inom ramen för den ordinarie verksamheten.

Den fria scenkonsten är av stor betydelse bl.a. som motor för utvecklingen av scenkonsten som helhet och för att en stor bredd av barn och ungdomar kan nås av denna ofta turnerande verksamhet. Regeringen föreslår att anslaget till den fria scenkonsten höjs med 10 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007, som en långsiktig satsning på scenkonst för barn och unga.

Teater, dans och musik

Operan och Dramaten

Som nationalscen skall Operan vara den ledande institutionen inom sitt område och kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands. Trots en fast ensemble av hög- kvalitativa sångare, musiker och korister är Operans konstnärliga verksamhet också bero- ende av den stjärnstatus som tillfälliga inhopp av exempelvis dirigenter eller sångare av interna- tionell dignitet ger. Det är angeläget att Operan framgent ges ett ökat utrymme för den typen av konstnärliga satsningar.

Utöver produktionerna på Stora och Lilla scenen har Dramaten under de senaste åren profilerat sig med en mer experimentell verk- samhet på Elverket och en intensifierad barn- och ungdomsteaterverksamhet. Det är angeläget att dessa satsningar ges ökat stöd.

Regeringen beräknar att anslaget 28:5 tillförs 5 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007 för sats- ningar som redovisats ovan.

Dansnät Sverige

Dansnät Sverige har som turné- och arrangörsslinga varit en viktig motor bakom den samtida dansens allt starkare regionala och lokala förankring. Dansnät Sverige, som består av Dansens Hus och nio parter, har skapat nya möjligheter för professionella dansare att få avsättning för sina föreställningar och ökat kun- skapen om den samtida dansen.

För att ge Dansnät Sverige resurser att till- mötesgå detta intresse och för att möjliggöra för Dansnät Sverige att finansiera och hantera sin egen turnéteknik föreslår regeringen att statens stöd till Dansnät Sverige ökar med 500 000 kronor per år fr.o.m. 2007.

Drottningholms slottsteater

Den tidigare regeringen tillsatte hösten 2005 en utredning i syfte att göra en översyn av scen- konstens dokumentation som bl.a. berör Drott- ningholms slottsteater. Betänkandet Klenoder i tiden. En utredning om samlingar kring scen och musik (SOU 2006:68) är för närvarande ute på remiss och regeringen avser att återkomma med en samlad bedömning.

Drottningholms slottsteater har en unik roll i den svenska teatervärlden med sin historiska miljö, sina tidstrogna dekorer och kulturarvs-

bevarande insatser. Drottningholm är ett världs- arv med stor internationell lyskraft.

Under den senaste femårsperioden har Drottningholms slottsteater tillförts ett extra bidrag om 1 miljon kronor per år. Tillägget permanentas fr.o.m. 2007 och som nationell institution kommer det statliga stödet till teatern framöver att beräknas under samma anslag som övriga nationella teater-, dans- och musik- institutioner.

Strindbergs Intima Teater

Strindbergs Intima Teater skapades 1907 med syfte att vara en teater öppen för sceniska och dramatiska experiment inom och för teatern. Teatern återinvigdes 2003 efter att verksamheten varit vilande. Huvudman för verksamheten är Stiftelsen Strindbergsmuseet. Statens stöd till teatern har hittills finansierats genom olika till- fälliga lösningar. Regeringen anser att det statliga stödet på 1 miljon kronor per år bör perma- nentas.

Litteraturen, läsandet och språket

En samlad svensk språkpolitik

Mot bakgrund av riksdagens beslut om propositionen Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik (prop. 2005/06:2) avsattes medel för reformer motsvarande 5 miljoner kronor under 2006, varav 2,2 miljoner kronor för språkvård. Den statligt finansierade språkvården inordnades den 1 juli 2006 i myndigheten Institutet för språk och folkminnen (tidigare Språk- och folkminnesinstitutet, SOFI). Basen för den nya språkvården med statligt huvudmannaskap är, förutom SOFI:s verksamhet, den verksamhet som tidigare bedrivits av Svenska språknämnden, Sverigefinska språknämnden, samt Klarspråks- gruppen i Regeringskansliet. Reformerna möjlig- gör nya och utökade insatser för det svenska språket, svenskt teckenspråk och de nationella minoritetsspråken.

I denna budgetproposition föreslår regeringen att ytterligare 2 miljoner kronor per år avsätts till Institutet för språk och folkminnen för språkvård fr.o.m. 2007.

En lexikonserie på svenska och olika invandrarspråk utvecklas och ges ut av Myndig- heten för skolutveckling, det s.k. Lexinprojektet. Regeringen bedömer att verksamheten med Lexin fortsättningsvis bör bedrivas av Institutet

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

för språk och folkminnen som har centrala uppgifter på språkets område. Medel mot- svarande 3 miljoner kronor kommer därför att överföras till institutet från Myndigheten för skolutveckling.

Språklag

Det svenska språket är av central betydelse för de människor som verkar och bor i Sverige. Tillgången till språket är en förutsättning för att fullt ut kunna delta i det svenska samhället och för en levande demokrati. En lag som slår fast svenska språkets ställning bör därför införas.

Lättläst litteratur och nyheter i skolan

Särskilda insatser för läsutveckling är av mycket stor vikt för förbättrade resultat på alla nivåer i skolan och för intresset att läsa böcker, inte minst när det gäller elever med utländsk bakgrund eller olika former av funktionshinder. För dessa grupper finns ett stort behov av lättlästa böcker och nyhetsmaterial för barn och ungdomar i skolan.

Regeringen avser därför att ge Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur i uppdrag att öka utbudet av lättläst litteratur och nyhetsinformation i skolan i syfte att främja läsningen bland bl.a. barn och unga med vissa lässvårigheter.

Bildkonst

Översyn av Statens konstråd

Statskontoret har haft i uppdrag att utvärdera Statens konstråds organisation och verksamhet. Uppdraget har redovisats i rapporten Nya former för Statens konstråds verksamhet (2005:9). I rapporten riktas kritik bl.a. i fråga om urvalet av konstnärer och brukarinflytandet. Vidare menar Statskontoret att behovet av inköpt konst har blivit alltmer begränsat. Rapporten väcker berättigade frågor om det framtida ansvaret för fördelning av bidraget för konstnärlig gestaltning i andra miljöer än sådana som brukas av staten. En utgångspunkt bör vara att staten inte skall svara för all offentlig utsmyckning utan att det renodlas till de statliga miljöerna. Landsting och kommuner bör ta ett ökat ansvar för utsmyckning av det offentliga rummet och statens ansvar bör minska. Rege- ringen avser att närmare pröva denna fråga och därefter återkomma till riksdagen med förslag till

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

förändringar av Statens konstråds organisation och uppgift.

Konstnärernas villkor

Pensioner på scenkonstområdet

Regeringen avser att fördjupa arbetet med de pensionsfrågor som berör arbetstagare vid de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitu- tionerna som omfattas av förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupp- livförsäkring för vissa arbetstagare med icke statlig anställning med målsättningen att åstad- komma en helhetslösning inom nuvarande kostnadsramar. I arbetet ingår att pröva bl.a. för- slag om karriärbreddning för arbetstagare med låg pensionsålder, såsom sångare och dansare.

Biblioteksersättningen

Biblioteksersättning lämnas till upphovsmän av litterära verk – författare, översättare, tecknare och fotografer – för användningen av deras böcker genom landets alla folk- och skol- bibliotek. Ersättningen lämnas dels som indivi- duella, statistiskt beräknade ersättningar, direkt till författare m.fl. för den utlåning som skett, dels i form av stipendier och bidrag.

Den tidigare regeringen har godkänt en överenskommelse med Sveriges Författarför- bund m.fl. om biblioteksersättningen för 2007. Enligt överenskommelsen skall grundbeloppet för hemlån av originalverk vara 122 öre 2007, vilket är en höjning med 4 öre jämfört med nivån för 2006. Medelsberäkningen utgår från den senaste slutgiltigt fastställda biblioteksstatistiken från 2004. Den totala biblioteksersättningen för 2007 beräknas till drygt 119,5 miljoner kronor.

Arkiv

Folkbokföringsmaterial vid landsarkiven

Den 1 juli 1991 överfördes ansvaret för den fortlöpande folkbokföringen i landet från Svenska kyrkan till skattemyndigheterna. Inför denna reform beslutades att allt folkbok- föringsmaterial från tiden före reformen skulle föras över från pastorsämbetena till landsarkiven. I samband med överföringen byggs en särskild folkbokföringsexpedition upp vid landsarkiven. Materialet konserveras och skannas för att öka tillgängligheten och minska slitaget. För att

Riksarkivet och landsarkiven skall ha fortsatt möjlighet att genomföra uppdraget föreslås en anslagshöjning med 1 miljon kronor per år fr.o.m. 2007 för ändamålet.

Kulturmiljö

Politiken inom kulturmiljöområdet

I enlighet med vad den tidigare regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2006 (prop. 2006/06:1) har ett arbete påbörjats med att ta fram en skrivelse till riksdagen om den framtida inriktningen på politiken inom kulturmiljö- området. Inom ramen för detta arbete kommer bl.a. roll- och ansvarsfördelningen samt de eko- nomiska styrinstrumenten inom kulturmiljö- området att genomlysas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en skrivelse under 2007.

Kyrkoantikvarisk ersättning

Svenska kyrkan erhåller viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena, 4 kap. 16 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Riksdagen har tagit ställning till frågan om den kyrkoantikvariska ersätt- ningens storlek för tidsperioden t.o.m. 2009 (prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176, prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:KrU1, rskr. 2005/06:85).

Frågan om den kyrkoantikvariska ersätt- ningen samt dess fördelning och användning har sedan 2000 varit föremål för fortlöpande dis- kussioner mellan staten och Svenska kyrkan. Under 2007 kommer dessa diskussioner att intensifieras och underlag kommer att tas fram inför ett ställningstagande till den kyrko- antikvariska ersättningens storlek efter 2009.

Uppdragsarkeologisk verksamhet

En särskild utredare har gjort en översyn av vissa frågor på det uppdragsarkeologiska området. Ut- redaren pekar bl.a. på behovet av en ökad kon- kurrens om undersökningsuppdrag och betydel- sen av att Riksantikvarieämbetets myndighets- roll på området förtydligas och utvecklas (SOU 2005:80). Enligt utredarens förslag skall Riks- antikvarieämbetets avdelning för arkeologiska undersökningar (UV) skiljas från myndigheten och ombildas till ett statligt aktiebolag, som skall verka utifrån de marknadsmässiga krav som gäller på området. Utredarens förslag har remiss-

behandlats och regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2007. En utgångs- punkt för det fortsatta arbetet är att skapa förut- sättningar för en effektiv konkurrens på områ- det.

Museer och utställningar

Fri entré på museer

De centrala museerna är en del av vårt gemen- samma minne och de kan utveckla och förmedla kunskap, bjuda upplevelser för alla sinnen och levandegöra historien. Särskilt för barn och ungdomar kan museernas roll i dessa samman- hang vara mycket betydelsefull. Det är därför viktigt att alla barn och ungdomar upp till 19 år har möjlighet att besöka de centrala museerna utan att behöva betala.

Museernas verksamhet har sedan en tid tillbaka präglats av ekonomisk osäkerhet, vilket inte minst påverkat vården av föremålssamlingar negativt. Att på olika sätt trygga våra kollektiva minnens bevarande, att öka den fysiska säker- heten för verksamheten, att öka resurserna till ett professionellt besöksmottagande i form av museipedagogik och att forska kring museernas verksamhetsområden är enligt regeringen prio- riterat framför fri entré för vuxna.

Regeringen förslår därför att de centrala museerna nu kan tillgodoräkna sig 53 miljoner kronor, vilket innefattar kompensation för de kostnader som kan förknippas med fri entré upp till 19 år och medel för utveckling av verksam- heten. I beloppet beräknas medel för vissa sär- skilda bevarandeinsatser, bl.a. 2 miljoner kronor för att säkra ett långsiktigt bevarande av den nedskjutna DC 3:an samt 2 miljoner kronor till bevarandeåtgärder för regalskeppet Vasa. Genom att den tidigare regeringen beräknade 96 miljoner kronor för fri entré för alla minskas anslaget till de centrala museerna (28:27 resp. 28:28) därmed med 43 miljoner kronor.

Nationell museikoordinator

Regeringen har uppfattat att det sedan en längre tid tillbaka föreligger behov inom museiområdet som i vissa delar skulle kunna avhjälpas genom större samverkan mellan museerna. Med större samverkan och ökade samarbeten inom vissa områden skulle såväl kvalitativa som finansiella vinster kunna förväntas. Sådana områden kan exempelvis vara sponsring, forskning, deposi-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

tionsverksamhet och bevarandefrågor. För att underlätta en sådan ökad samverkan och för att kunna förmedla stödfunktioner inom t.ex. ekonomisk administration, juridiska spörsmål och vidareutbildning avser regeringen att tillsätta en nationell koordinator för museiområdet.

Regeringen avser att precisera de närmare formerna för ett sådant uppdrag senare. En nära dialog kommer att föras med museisektorn kring detta. I sammanhanget finns också anledning att se närmare på de samarbeten som redan finns genom t.ex. ABM-centrum (arkiv, bibliotek, museer) som Kungl. biblioteket driver till- sammans med vissa andra kulturmyndigheter.

Nobelmuseum

Den tidigare regeringen har gett Statens fastig- hetsverk i uppdrag att utreda förutsättningarna för en lokalisering av ett nytt Nobelmuseum till Skeppsholmen. I uppdraget ligger att utreda bl.a. geologiska, tekniska, miljö- och kulturmiljö- mässiga samt planmässiga förutsättningar. Vidare skall frågor om infrastruktur och logistik mellan olika byggnader analyseras. Uppdraget, som skall genomföras i samråd med Riks- antikvarieämbetet, Stockholms stad och Nobel- stiftelsen/Nobelmuseet AB, skall redovisas senast den 31 januari 2007.

Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna

Verksamheten inom ramen för Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna (SFMV) bidrar positivt till den regionala utvecklingen dels genom fler arbetstillfällen, i synnerhet till arbetshandi- kappade personer, dels genom den kompetens som byggts upp lokalt inom bl.a. digital bild. I budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1) tillfördes SFMV 2,5 miljoner kronor för upprätt- hållandet av verksamhetsnivån. Regeringen avser att tillföra SFMV 2,5 miljoner kronor även 2007.

Forum för levande historia

Forum för levande historias uppdrag är att främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Det övergripande målet är att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Verksamheten skall mana till diskussion och reflektion över frågor om demokrati, tolerans och människors lika värde med utgångspunkt i Förintelsen, men också behandla andra brott mot mänskligheten ur ett historiskt såväl som ett samtida perspektiv. Regeringen avser att ge Forum för levande

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

historia ett särskilt uppdrag för att belysa och informera om kommunismens brott mot mänskligheten.

Trossamfund

Krisberedskapssamordnare för trossamfunden

Målet för statens stöd till trossamfund är att bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg, enligt 2 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Förutsättningarna för att ett trossamfund skall få statligt stöd är att det bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på och att samfundet är stabilt och har egen livskraft. Statligt stöd till trossamfund kan lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp till registrerade trossamfund.

Vid kriser och katastrofer är behovet omfattande av insatser från trossamfunden. För effektiv samverkan med andra parter behöver trossamfunden samordna sina insatser. Regeringen anser att den tillfälliga tjänsten som krisberedskapssamordnare för trossamfunden bör permanentas och föreslår därför att anslaget till Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) tillförs 1 miljon kronor per år fr.o.m. 2007.

Övriga prioriteringar

Omlokaliseringar på kulturområdet

Omlokaliseringen av Riksutställningars och Riksantikvarieämbetets verksamheter från Stockholm till Gotland skall vara slutförd i december 2007 respektive 2008. Myndigheterna har avtalat om förhyrning av gemensam nyupp- förd fastighet i Visby.

Regeringen avser att med anledning av den beslutade omlokaliseringen noga följa utveck- lingen av myndighetens ekonomiska situation, så att verksamheterna långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Regeringen avser vidare att under 2007, som tidigare aviserats, fortsätta att kompensera flertalet myndigheter för den engångspremie som en särskild pensions- ersättning medför.

Sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn

Den tidigare regeringens satsning på syssel- sättningsåtgärder inom kultursektorn (Access) har skapat arbete för ca 740 personer. För 2006 har 298 miljoner kronor tillförts och för 2007 beräknar regeringen ytterligare 275 miljoner kronor. Av dessa medel är 25 miljoner kronor per år avsedda för Statens fastighetsverk och dess arbete med underhållsåtgärder på verkets fastig- heter. Regeringen avser att utvärdera satsningen.

Centrala amatörkulturorganisationer

Amatörkulturen skapar en viktig grund för alla människors möjlighet till eget skapande och utveckling. Som en följd av den tidigare rege- ringens proposition om folkbildningen (prop. 2005/06:192) förstärks insatserna för de centrala amatörkulturorganisationerna 2007 med 5 mil- joner kronor. Det är Statens kulturråd som beslutar om den närmare fördelningen.

4.8.2Digital biografutveckling

Regeringens bedömning: Det bör inte genomföras några särskilda statliga insatser för att främja den digitala biografutvecklingen under 2007. Regeringen avser att fortsatt hålla sig informerad om den digitala biografutvecklingen i Sverige. Filminstitutet bör därför även fortsättningsvis aktivt följa utvecklingen på området.

Skälen för regeringens bedömning:

Filminstitutet har i regleringsbrevet för 2006 getts i uppdrag att på ett aktivt sätt följa den digitala biografutvecklingen, främst när det gäller biografer på mindre orter, samt att redovisa en utarbetad plan för hur utvecklingen kan stödjas och främjas i hela landet på ett kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart sätt. Uppdraget aviserades i den tidigare regeringens filmpolitiska proposition (prop. 2005/06:3) efter riksdagens tillkännagivande (bet. 2004/05:KrU4, rskr. 2004/05:172) att regeringen bör överväga och föreslå åtgärder som kan stödja och underlätta en teknikneutral utbyggnad av e-bio i landet. Filminstitutets arbete har bedrivits inom ramen för en särskild arbetsgrupp, Arbetsgruppen Digital Bio (ADB), med representanter för visningsorganisationer och företag i film- och

biografbranschen. Uppdraget redovisades i augusti 2006.

ADB föreslår i sin rapport en rad åtgärder för att stödja och främja den digitala biograf- utvecklingen i landet. Till huvudförslagen hör en statlig fond för stöd till digital visningsteknik för biografer på små och medelstora orter, samt statliga räntefria lån för samma ändamål som skall kunna sökas av samtliga biografer i landet, alltså även biografer på större orter. Fonden bör enligt ADB:s förslag införas fr.o.m. den 1 juli 2007 och uppgå till totalt 205 miljoner kronor under fem år. De räntefria lånen bör enligt ADB införas samtidigt med stödet och ha en låneram på totalt 500 miljoner kronor under samma femårsperiod.

ADB bedömer att all produktion, distribution och visning av biograffilm sannolikt kommer att vara digital inom fem år. Samtidigt konstateras att biograferna kommer att digitaliseras i större omfattning först när den digitala tekniken i samtliga tre led blivit både bättre och billigare än den nuvarande analoga. Dit har utvecklingen ännu inte nått, enligt ADB. Detta visar sig bl.a. i en alltjämt begränsad tillgång till digital film för de ännu relativt få biografer som har digital visningsteknik. Av de totalt 13 101 långfilms- titlar som släpptes på biografer internationellt under 2005 distribuerades endast 97 stycken för digital bio, enligt ADB:s rapport.

Det bör även i framtiden vara en central uppgift för den svenska filmpolitiken att upprätthålla och utveckla biografstrukturen i landet. Därför är det viktigt att biograf- strukturen inte undermineras när digitaliseringen väl påbörjas i större skala. De biografer på mindre orter som bör ha störst nytta av ett teknikskifte, genom att det möjliggör en effektivare distribution, saknar i allmänhet till- räckliga resurser för att investera i digital visningsteknik. Den kommersiella film- och biografbranschen bör dock kunna genomföra en digitalisering även utan särskilda statliga åtgär- der. För detta talar inte minst att distri- butionskostnaderna väntas sjunka när digital distribution införs.

Det är således i första hand biografer på mindre orter som i samband med en omfattande digitalisering kan vara i behov av samhällets insatser. En omfattande digitalisering av de kommersiella biografkedjorna är att döma av ADB:s rapport emellertid inte så nära före- stående att det ger skäl för särskilda statliga

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

insatser för biografer på mindre orter under 2007. Det återstår också frågor att lösa inter- nationellt när det gäller distribution, teknisk standard m.m.

Mot denna bakgrund vidtar regeringen inga åtgärder med anledning av ADB:s rapport. Samtidigt bör det framhållas att digitaliseringen av biograferna är en strategiskt viktig fråga. Regeringen avser att fortsatt hålla sig informerad om den digitala biografutvecklingen i Sverige. Filminstitutet bör därför även fortsättningsvis aktivt följa utvecklingen på området.

4.9Budgetförslag

4.9.128:1 Statens kulturråd

Tabell 4.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	45 098		sparande	-91
2006	Anslag	47 328	1	Utgifts-	47 862
2006	Anslag	47 328	1	prognos	47 862
2007	Förslag	47 762

2008	Beräknat	48 566	2

2009	Beräknat	49 601	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 47 762 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 47 762 tkr i 2007 års prisnivå.

Statens kulturråd är en central förvalt- ningsmyndighet inom kulturområdet. Enligt förordningen (1988:676) med instruktion för Statens kulturråd skall myndigheten följa utvecklingen och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen med genomförandet av denna. I den uppgiften ligger att verka för samordning av och effek- tivitet i de statliga åtgärderna och därigenom främja utvecklingen av kulturverksamheten. Statens kulturråd handlägger ärenden som rör teater, dans, musik, konst, museer, utställningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folk- rörelser. Sedan 2002 har Statens kulturråd i uppdrag att årligen dela ut ett internationellt litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Statens kulturråd har ett sektorsansvar för handikapp- frågor med anknytning till sitt verksamhets- område. Vidare är Statens kulturråd statistik- ansvarig myndighet för kulturstatistiken enligt

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Statliga utställningsgarantier

Statens kulturråd hanterar verksamheten med statliga utställningsgarantier enligt förordningen (1998:200) om statliga utställningsgarantier. Verksamheten finansieras med avgifter och eventuella överskott redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2511 Expe- ditions- och ansökningsavgifter.

Tabell 4.9 Statliga utställningsgarantier

Tusental kronor

	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
	inkomsttitel	som får		(intäkt–
	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)
Utfall 2005	0	886	780	106

Prognos 2006	0	1 000	1 000	0

Budget 2007	0	1 000	1 000	0

Regeringens överväganden

Tabell 4.10 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:1 Statens kulturråd

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	47 328	47 328	47 328

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	434	1 238	2 273
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	47 762	48 566	49 601

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 47 762 000 kronor anvisas under ansla- get 28:1 Statens kulturråd för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 48 566 000 kronor respektive 49 601 000 kronor.

4.9.228:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

Tabell 4.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	305 232		sparande	2 468
2006	Anslag	235 030	1	Utgifts-	231 019
2006	Anslag	235 030	1	prognos	231 019
2007	Förslag	261 305

2008	Beräknat	261 305	2

2009	Beräknat	261 305	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 261 305 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 261 305 tkr i 2007 års prisnivå.

Under detta anslag beräknas medel för bidrag till en rad skilda ändamål på kulturområdet.

För bidragsgivningen gäller bl.a. förordningen (1984:326) om statsbidrag till kulturella ända- mål, förordningen (1991:975) om statsbidrag till ideella föreningars kulturprogram, förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kultur- verksamhet och sametingslagen (1992:1433).

Regeringens överväganden

Tabell 4.12 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

internationellt kulturutbyte och samarbete

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	235 030	235 030	235 030
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	76	76	76

Beslut	26 199	26 199	26 199

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	261 305	261 305	261 305

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Inom anslaget beräknas 65 miljoner kronor för 2007 för pensionskostnader för personal vid statligt stödda teater-, dans- och musik- institutioner.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Vidare tillförs anslaget 5 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007 för att förstärka bidrag till centrala amatörkulturorganisationer.

Anslaget minskas samtidigt med 3 miljoner kronor till följd av upphörandet av 2006 års insatser avseende Mångkulturåret. Anslaget minskas vidare med 1 miljon kronor till följd av en engångssatsning 2006 som nu upphör.

Anslaget tillförs 25 miljoner kronor fr.o.m. 2007 i syfte att skapa ett reformutrymme inom politikområdet.

I budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1) tillfördes anslaget 3,75 miljoner kronor per år fr.o.m. 2006 för internationell verksamhet. Anslaget tillförs nu ytterligare 200 000 kronor för detta ändamål fr.o.m. 2007.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 261 305 000 kronor anvisas under anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 261 305 000 kronor respektive år.

4.9.328:3 Nationella uppdrag

Tabell 4.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	7 952		sparande	0
2006	Anslag	2 952	1	Utgifts-	2 900
2006	Anslag	2 952	1	prognos	2 900
2007	Förslag	1 952

2008	Beräknat	1 952

2009	Beräknat	1 952

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Under anslaget beräknas medel för tids- begränsade nationella uppdrag. Under treårsperioden 2006–2008 är Skånes Arkiv- förbund innehavare av det nationella uppdraget inom arkivområdet och Ung scen/öst vid Östgötateatern i Linköping inom området barn- och ungdomsteater. Det nationella uppdraget inom området barnkulturforskning som inne- hades av Slöjdcirkus hos Svenska Hemslöjds- föreningars Riksförbund upphörde 2006. Följan- de nationella uppdrag upphörde 2005: Dala- teatern, Film i Värmland, Drömmarnas Hus, Eric Ericsons kammarkör, Baltic Art Center i Visby, Jämtlands läns museum och Dansnät Sverige hos Dansens Hus.

Regeringens överväganden

Tabell 4.14 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:3 Nationella uppdrag

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	2 952	2 952	2 952
Förändring till följd av:
Beslut	-1 000	-1 000	-1 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 952	1 952	1 952

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande kommer en utvärdering av de nationella upp- dragen att genomföras. Under tiden för utvärde- ringen sker en tillfällig omprioritering inom politikområdet av den del av anslaget som avser vilande nationella uppdrag.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 952 000 kronor anvisas under anslaget 28:3 Nationella uppdrag för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 1 952 000 kronor respektive år.

4.9.428:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel

Tabell 4.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	147 479		sparande	0
2006	Anslag	151 057	1	Utgifts-	148 373
2006	Anslag	151 057	1	prognos	148 373
2007	Förslag	152 583

2008	Beräknat	158 076	2

2009	Beräknat	163 925	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 152 583 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 152 583 tkr i 2007 års prisnivå.

Enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning genom- förs under perioden den 1 januari 1997– 31 december 2010 en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne län. Det regionala självstyrelseorganet i Skåne län har från Statens kulturråd övertagit befogenheten att besluta om fördelningen av statsbidrag till regio-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

nal kulturverksamhet mellan den 1 juli 1998 och den 31 december 2010. Under anslaget beräknas medel för denna försöksverksamhet. För verk- samheten gäller förordningen (1998:305) om försöksverksamhet med ändrad fördelning av statsbidrag till regional kulturverksamhet.

Regeringens överväganden

Tabell 4.16 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	151 057	151 057	151 057
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 526	7 019	12 868

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	152 583	158 076	163 925

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 152 583 000 kronor anvisas under anslaget 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 158 076 000 kronor respektive 163 925 000 kronor.

4.9.528:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska Rikskonserter och Drottningholms slottsteater 1

Tabell 4.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	856 546		sparande	0
2006	Anslag	874 656	1	Utgifts-	859 112
2006	Anslag	874 656	1	prognos	859 112
2007	Förslag	898 962

2008	Beräknat	919 046	2

2009	Beräknat	940 336	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 898 918 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 898 874 tkr i 2007 års prisnivå.

Från anslaget beräknas medel för bidrag till fem riksinstitutioner på teater-, dans- och musikom- rådet: Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus. Operan och Dramaten är nationalscener för opera och balett respektive talteater. Nationalscenerna drivs genom två av staten helägda aktiebolag – Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska Teatern AB. Riksteatern bedriver turnerande teaterverksamhet och är organiserad som en ide- ell förening med regionala och lokala arrangörs- föreningar, samt en central enhet med producerande, förmedlande och främjande upp- gifter. Svenska rikskonserter är en av staten bil- dad stiftelse som har till uppgift att främja ut- vecklingen av musiklivet i hela landet genom kompletterande musikproduktion, service till musiklivet och presentation av svensk musik i utlandet. Dansens Hus är en stiftelse bildad av de institutioner som har större fasta dans- ensembler samt Danscentrum och Dansmuseet. Stiftelsens ändamål är att främja och utveckla den samtida dansen, främst genom att ta emot svenska och utländska dansgästspel. Denna verk- samhet samfinansieras med Stockholms stad.

1 Nytt anslagsnamn fr.o.m. 2007.

Tabell 4.18 Ekonomisk redovisning för 2005

Tusental kronor

	Anslag	Avgifter	Bidrag	Summa
				intäkter
Operan	347 925	45 434	14 482	407 841

Dramaten	190 221	35 331	9 734	235 286

Riksteatern	257 841	39 729	18 939	316 509

Svenska
rikskonserter	69 263	15 284	12 172	96 719

Dansens Hus	20 645	6 896	7 788	35 329

Summa	885 895	142 674	63 115	1 091 684

Regeringens överväganden

Tabell 4.19 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska Rikskonserter och Drottningholms slottsteater

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	874 656	874 656	874 656
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	10 185	29 998	51 000

Beslut	8 000	8 134	8 277

Överföring till/från andra
anslag	6 121	6 258	6 403

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	898 962	919 046	940 336

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Operan

Mot bakgrund av bedömningen i avsnitt 4.8 Politikens inriktning föreslår regeringen att Operans bidrag ökar med 2,5 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007. Därutöver ökar bidraget till Operan 2007 till följd av pris- och löneom- räkningen med 3 099 000 kronor.

Dramaten

Mot bakgrund av bedömningen i avsnitt 4.8 tillförs Dramaten ytterligare 2,5 kronor per år fr.o.m. 2007. Därutöver ökar bidraget till Dramaten på grund av pris- och löneomräkning med 4 124 000 kronor 2007.

Riksteatern

I enlighet med 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:100) ökar Riksteaterns anslag med 2 miljoner kronor per år i tre år fr.o.m. 2007 för att sprida scenkonst för,

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

av och med ungdomar genom ett riktat bidrag till Riksteaterns Open JAM.

Bidraget till Riksteatern minskar med 500 000 kronor per år fr.o.m. 2007 för att finansiera en ökad satsning på Dansnät Sverige i enlighet med vad som angetts i avsnitt 4.8. Dessa medel överförs till anslaget 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål. Riksteaterns bidrag ökar till följd av pris- och löneomräkningen med 2 270 000 kronor 2007.

Dansens Hus

Bidraget till Dansens Hus ökar till följd av pris- och löneomräkningen med 163 000 kronor.

Svenska Rikskonserter

Bidraget till Rikskonserter ökar på grund av pris- och löneomräkning med 529 000 kronor.

Drottningholms slottsteater

Såsom tidigare angetts i avsnitt 4.8 Politikens in- riktning permanentas det extra bidrag om 1 miljon kronor per år som regeringen tillfört Drottningholms slottsteater sedan 1999. Som nationell institution kommer föreställningsverk- samheten vid Stiftelsen Drottningholms teater- museum framöver att finansieras genom anslaget 28:5. Anslaget tillförs därmed drygt 7,6 miljoner kronor fr.o.m. 2007. En minskning på drygt 6,6 miljoner kronor sker av anslaget 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och museiändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 898 962 000 kronor anvisas under anslaget 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Svenska Rikskonserter och Drottningholms slottsteater för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 919 046 000 kronor respektive 940 336 000 kronor.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.9.628:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

Tabell 4.20 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	737 610		sparande	0
2006	Anslag	755 596	1	Utgifts-	742 168
2006	Anslag	755 596	1	prognos	742 168
2007	Förslag	763 228

2008	Beräknat	790 676	2

2009	Beräknat	819 908	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 763 228 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 763 228 tkr i 2007 års prisnivå.

Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner lämnas enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kultur- verksamhet.

Under anslaget får Statens kulturråd disponera medel för administration. För 2007 får högst 500 000 kronor disponeras.

Regeringens överväganden

Tabell 4.21 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	755 596	755 596	755 596
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	7 632	35 080	64 312

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	763 228	790 676	819 908

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget får bl.a. användas för bidrag för samarbete med tonsättare. Statens kulturråd har i två översyner angående samarbete med ton- sättare respektive villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till de fria teater- och dans- grupperna föreslagit att även de fria grupperna

skall ges möjlighet att söka bidraget (U2006/5573/Kr och U2006/5502/Kr). Rege- ringen gör bedömningen att en sådan förändring främjar såväl den nutida musiken som samverkan mellan institutioner och fria grupper. Bidrag för samarbete med tonsättare bör därför fortsätt- ningsvis även kunna lämnas till fria grupper från detta anslag.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 763 228 000 kronor anvisas under anslaget 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 790 676 000 kronor respektive 819 908 000 kronor.

4.9.728:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

Tabell 4.22 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	138 372		sparande	7 619
2006	Anslag	159 441	1	Utgifts-	156 608
2006	Anslag	159 441	1	prognos	156 608
2007	Förslag	150 320

2008	Beräknat	150 320	2

2009	Beräknat	150 320	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 150 320 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 150 320 tkr i 2007 års prisnivå.

Under detta anslag beräknas medel för bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper samt arrangerande musikföreningar, stöd till produk- tion och distribution av fonogram, bidrag till viss teaterverksamhet av nationellt intresse m.m.

För bidragsgivningen gäller förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper, förordningen (1982:505) om stats- bidrag för framställning och utgivning av fono- gram och förordningen (1984:326) om stats- bidrag till kulturella ändamål.

Under anslaget får Statens kulturråd disponera medel för administration. För 2007 får högst 1,35 miljoner kronor disponeras.

Regeringens överväganden

Tabell 4.23 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	159 441	159 441	159 441
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2

Beslut	-3 000	-3 000	-3 000

Överföring till/från andra
anslag	-6 121	-6 121	-6 121

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	150 320	150 320	150 320

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Den fria scenkonsten är av stor betydelse bl.a. som motor för utvecklingen av scenkonsten som helhet och för att en stor bredd av barn och ungdomar kan nås av denna ofta turnerande verksamhet. Regeringen föreslår därför att anslaget till den fria scenkonsten förstärks med 10 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007, att fördelas till barn- och ungdomsverksamhet.

I enlighet med vad som angetts i avsnitt 4.8 Politikens inriktning tillförs anslaget 500 000 kronor fr.o.m. 2007 för Dansnät Sverige. För- stärkningen finansieras genom en minskning av anslaget 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Svenska Rikskonserter och Drottningholms slottsteater.

Anslaget ökade 2006 med 20 miljoner kronor för att förstärka den fria scenkonsten, varav 12 miljoner kronor engångsvis. Anslaget minskar därför 2007 med 12 miljoner kronor jämfört med 2006.

Västanå teater har varit innehavare av ett regionalt uppdrag under försöksperioden 2002– 2006. En översyn av verksamheten har genom- förts av Statens kulturråd (U2006/5030/Kr). Från statens sida upphör det regionala uppdraget 2007. Västanå teater kan dock även fortsätt- ningsvis ansöka om bidrag från Statens kulturråd för sin verksamhet. Ansökan prövas då i kon- kurrens med andra ansökningar.

I enlighet med vad som angetts i avsnitt 4.8 Politikens inriktning och 4.9.5 kommer statens stöd till Drottningholms slottsteater att fr.o.m. 2007 fördelas från anslaget 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus,

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Svenska Rikskonserter och Drottningholms slottsteater. Anslaget 28:7 minskas därför med drygt 6,6 miljoner kronor. Detta anslag minskar därutöver med 1 miljon kronor jämfört med 2006 på grund av det tillskott som tidigare utbetalats till Drottningholms slottsteater, som nu utbetalas från 28:5.

Det ligger ett starkt intresse i att Strindbergsteatern förblir en levande teatermiljö. Det statliga stödet till teatern har hittills finansierats genom olika tillfälliga lösningar. Regeringen anser att stödet fortsättningsvis bör permanentas. Anslaget förstärks därför med 1 miljon kronor per år för ändamålet fr.o.m. 2007.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 150 320 000 kronor anvisas under anslaget 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 150 320 00 kronor respektive år.

4.9.828:8 Bidrag till biblioteksverksamhet

Tabell 4.24 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	45 509		sparande	0
2006	Anslag	46 811	1	Utgifts-	45 979
2006	Anslag	46 811	1	prognos	45 979
2007	Förslag	47 284

2008	Beräknat	48 962	2

2009	Beräknat	50 752	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 47 284 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 47 284 tkr i 2007 års prisnivå.

Bidrag till regional biblioteksverksamhet lämnas enligt förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek och förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Bibliotekslagen (1996:1596) innehåller bestäm- melser om det allmänna biblioteksväsendet.

Under anslaget beräknas dessutom bidrag till vissa övriga biblioteksändamål.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.25 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	46 811	46 811	46 811
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	473	2 151	3 941

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	47 284	48 962	50 752

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 47 284 000 kronor anvisas under anslaget 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 48 962 000 kronor respektive 50 752 000 kronor.

4.9.928:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Tabell 4.26 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	0
2005	Utfall			sparande	0
2006	Anslag	124 329	1	Utgifts-	122 120
2006	Anslag	124 329	1	prognos	122 120
2007	Förslag	124 382

2008	Beräknat	124 382	2

2009	Beräknat	124 382	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 124 382 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 124 382 tkr i 2007 års prisnivå.

Under anslaget beräknas medel för stöd till utgivning och distribution av litteratur enligt förordningen (1998:1469) om statligt litteratur- stöd, stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek enligt förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek, stöd till läsfrämjande insatser enligt förordningen (1998:1386) om statsbidrag till läsfrämjande insatser, stöd till En bok för alla AB, sorti- mentsstöd enligt förordningen (1985:525) om statligt stöd till bokhandel och ett litteraturpris enligt förordningen (2002:1091) om littera-

turpris till Astrid Lindgrens minne. Under anslaget beräknas även medel för utgivning av klassisk litteratur för skolans behov, utgivning av August Strindbergs samlade verk samt stöd till författarverkstäder. Vidare beräknas medel för produktionsstöd och utvecklingsstöd enligt förordningen (1993:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter och prenumerationsstöd till biblioteken enligt förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbiblioteken.

Regeringens överväganden

Tabell 4.27 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	124 329	124 329	124 329
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	53	53	53

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	124 382	124 382	124 382

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

För att inrymma en ny utgivning av serien Alla Tiders Klassiker för skolbruk tillfördes anslaget 2 miljoner kronor för 2006. Med målsättningen att utgivningen skall omfatta 50 nya klassiska verk under en femårsperiod beräknar regeringen 2 miljoner kronor under anslaget även för 2007– 2009.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 124 382 000 kronor anvisas under anslaget 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 124 382 000 kronor respektive 124 382 000 kronor.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.9.1028:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet

Tabell 4.28 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	0
2005	Utfall			sparande	0
2006	Anslag	298 000	1	Utgifts-	292 705
2006	Anslag	298 000	1	prognos	292 705
2007	Förslag	275 000

2008	Beräknat	0	2

2009	Beräknat	0	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Som en del i ett åtgärdspaket för att få ned arbetslösheten inledde den tidigare regeringen under 2006 en bred satsning på sysselsättnings- åtgärder inom kultursektorn. Regeringen avser att utvärdera satsningen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 275 000 000 kronor anvisas under anslaget 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet för 2007.

4.9.1128:11 Talboks- och punktskriftsbibilioteket

Tabell 4.30 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	3 433
2005	Utfall	65 563		sparande	3 433
2006	Anslag	68 982	1	Utgifts-	69 835
2006	Anslag	68 982	1	prognos	69 835
2007	Förslag	69 606

2008	Beräknat	70 880	2

2009	Beräknat	72 403	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 69 606 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 69 606 tkr i 2007 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Tabell 4.29 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	275 000	275 000	275 000

Förändring till följd av:
Beslut		-275 000	-275 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	275 000	0	0

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

För 2007 beräknar regeringen 275 miljoner kronor till sysselsättningsåtgärder inom kultur- sektorn. Av dessa medel är 25 miljoner kronor ämnade för Statens fastighetsverk och deras arbete med underhållsåtgärder på verkets fastigheter.

Tabell 4.31 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall

2005

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är en statlig myndighet som i samverkan med andra bibliotek skall tillgodose synskadades och andra läshandikappades behov av litteratur. För TPB gäller förordningen (1988:341) med instruktion för Talboks- och punktskriftsbiblioteket samt förordningen (1985:391) om Talboks- och punktskriftsbibliotekets punktskriftsnämnd.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008, för 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket, beställa talböcker, punkt- skriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor under 2008–2010.

Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2006	2007	2008	2009–

Ingående åtaganden	3 139	1 978	5 000	5 000	-
Nya åtaganden	1 978	5 000	5 000	-	-
Infriade åtaganden	-3 139	-1 978	-5 000	-2 500	-2 500

Utestående åtaganden	1 978	5 000	5 000	-	-
Erhållet/föreslaget bemyndigande	4 000	5 000	5 000	-	-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.32 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	68 982	68 982	68 982
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	624	1 898	3 421

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	69 606	70 880	72 403

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 69 606 000 kronor anvisas under anslaget 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 70 880 000 kronor respektive 72 403 000 kronor.

4.9.1228:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur

Tabell 4.33 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	15 356		sparande	0
2006	Anslag	15 428	1	Utgifts-	15 154
2006	Anslag	15 428	1	prognos	15 154
2007	Förslag	15 428

2008	Beräknat	15 783	2

2009	Beräknat	16 130	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 15 428 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 15 428 tkr i 2007 års prisnivå.

Under anslaget beräknas medel för bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst). Enligt stadgarna har stiftelsen till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Verk- samheten skall bedrivas utan vinstsyfte och inom ramen för det avtal som träffas mellan staten och

stiftelsen. Nu gällande avtal avser perioden från den 1 januari 2006 till den 31 december 2008.

Regeringens överväganden

Tabell 4.34 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation

och litteratur

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	15 428	15 428	15 428

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	0	355	702
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	15 428	15 783	16 130

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Centrum för lättläst bedriver en verksamhet som främjar läsning och tillgång till litteratur bland grupper som har vissa lässvårigheter. Regeringen kommer att ge Centrum för lättläst i uppdrag att öka utbudet av litteratur och nyheter för skolbruk.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 15 428 000 kronor anvisas under anslaget 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 15 783 000 kronor respektive 16 130 000 kronor.

4.9.1328:13 Institutet för språk och folkminnen 2

Tabell 4.35 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	1 124
2005	Utfall	28 621		sparande	1 124
2006	Anslag	36 260	1	Utgifts-	36 071
2006	Anslag	36 260	1	prognos	36 071
2007	Förslag	44 804

2008	Beräknat	45 521	2

2009	Beräknat	46 486	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 44 804 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 44 804 tkr i 2007 års prisnivå.

Verksamheten vid Språk- och folkminnesinsti- tutet, tidigare under anslag 28:23, överfördes till Institutet för språk och folkminnen den 1 juli 2006.

Myndigheten är enligt förordningen (2006:888) med instruktion för Institutet för språk och folkminnen central myndighet på språkets område. Myndigheten har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige.

2 Nytt anslag efter omorganisering av språkvården och tillskapandet av Institutet för språk och folkminnen. Tidigare anslagen 28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden samt 28:23 Språk- och folkminnesinstitutet.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.36 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:13 Institutet för språk och folkminnen

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	35 835	35 835	35 835
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	315	894	1 672

Beslut	2 000	2 032	2 075

Överföring till/från andra
anslag	6 654	6 760	6 904

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	44 804	45 521	46 486

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Under 2006 har det genomförts reformer på språkområdet för att möjliggöra nya och utökade insatser för det svenska språket, dialekter, svenskt teckenspråk och de nationella minoritetsspråken. Den statligt finansierade språkvården inordnades i Språk- och folk- minnesinstitutet som samtidigt bytte namn till Institutet för språk och folkminnen. I samband med namnbytet inordnades Regeringskansliets stöd till myndighetsspråkvård, dvs. Klarspråks- gruppens verksamhet, i institutet. Med anledning av detta ökas anslaget med 425 000 kronor på tilläggsbudget för 2006.

Regeringen beräknar för språkvårdande verksamhet ytterligare 2 miljoner kronor per år under anslaget fr.o.m. 2007.

Vidare överförs till anslaget medel motsvarande knappt 2,8 miljoner kronor från äldreanslaget Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden samt 859 000 kronor per år fr.o.m. 2007 från anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. avseende klarspråks- arbetet. I enlighet med avsnitt 4.8 Politikens inriktning överflyttas verksamheten med Lexin från Myndigheten för skolutveckling till insti- tutet. Medel motsvarande 3 miljoner kronor överförs därmed från utgiftsområde 16, anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverk- samhet och skolbarnsomsorg.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 44 804 000 kronor anvisas under anslaget 28:13 Institutet för språk och folkminnen för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

till 45 521 000 kronor respektive 46 486 000 kronor.

4.9.14 28:14 Statens konstråd

Tabell 4.37 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	-244
2005	Utfall	7 467		sparande	-244
2006	Anslag	7 375	1	Utgifts-	7 176
2006	Anslag	7 375	1	prognos	7 176
2007	Förslag	7 441

2008	Beräknat	7 561	2

2009	Beräknat	7 722	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 7 441 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 7 441 tkr i 2007 års prisnivå.

Statens konstråd har enligt förordningen (1996:1597) med instruktion för Statens konstråd till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön genom att förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet, medverka till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten och sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö.

Regeringens överväganden

Tabell 4.38 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:14 Statens konstråd

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	7 375	7 375	7 375

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	66	186	347

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	7 441	7 561	7 722

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 7 441 000 kronor anvisas under anslaget 28:14 Statens konstråd för 2007. För

2008 och 2009 beräknas anslaget till 7 561 000 kronor respektive 7 722 000 kronor.

4.9.1528:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tabell 4.39 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	28 356		sparande	44
2006	Anslag	40 026	1	Utgifts-	39 255
2006	Anslag	40 026	1	prognos	39 255
2007	Förslag	36 626

2008	Beräknat	36 626	2

2009	Beräknat	36 626	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 36 626 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 36 626 tkr i 2007 års prisnivå.

Under anslaget beräknas medel för konstförvärv beslutade av Statens konstråd. Vidare beräknas medel som fördelas av Statens kulturråd.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 28:15

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beställa konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor under 2008– 2010.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.40 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2005	2006	2007	2008	2009-
Ingående åtaganden	8 989	10 838	9 338	10 000	-
Nya åtaganden	13 509	8 000	10 162	-	-
Infriade åtaganden	-11 660	-9 500	-9 500	-7 500	-2 500

Utestående åtaganden	10 838	9 338	10 000	-	-
Erhållet/föreslaget bemyndigande	7 000	10 000	10 000	-	-

Regeringens överväganden

Tabell 4.41 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	40 026	40 026	40 026
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2

Beslut	-3 400	-3 400	-3 400

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	36 626	36 626	36 626

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 3,4 miljoner kronor till följd av omprioriteringar inom politikområdet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 36 626 000 kronor anvisas under anslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 36 626 000 kronor respektive år.

4.9.1628:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor

Tabell 4.42 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	1 839		sparande	30
2006	Anslag	1 916	1	Utgifts-	1 910
2006	Anslag	1 916	1	prognos	1 910
2007	Förslag	1 935

2008	Beräknat	1 963	2

2009	Beräknat	2 004	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 935 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 1 935 tkr i 2007 års prisnivå.

Nämnden för hemslöjdsfrågor skall enligt förordningen (1988:315) med instruktion för Nämnden för hemslöjdsfrågor ta initiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd. Nämnden skall inom sitt verk- samhetsområde fördela statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet. Vidare samord- nar nämnden hemslöjdskonsulentverksamheten och prövar frågan om huvudmannaskap för konsulenterna. Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) svarar för nämndens medels- förvaltning och personaladministration.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.43 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	1 916	1 916	1 916
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	19	47	88

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 935	1 963	2 004

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 935 000 kronor anvisas under anslaget 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 1 963 000 kronor respektive 2 004 000 kronor.

4.9.17 28:17 Främjande av hemslöjden

Tabell 4.44 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	20 061		sparande	198
2006	Anslag	20 751	1	Utgifts-	20 503
2006	Anslag	20 751	1	prognos	20 503
2007	Förslag	20 961

2008	Beräknat	21 436	2

2009	Beräknat	21 906	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 20 961 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 20 961 tkr i 2007 års prisnivå.

Under anslaget beräknas medel för bidrag till hemslöjdskonsulenternas verksamhet, Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och projekt inom hemslöjdsområdet. Anslaget disponeras av Nämnden för hemslöjdsfrågor. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund har som mål att stärka hemslöjdens position i samhället och är ett centralt organ för landets ideella hemslöjdsföreningar.

Regeringens överväganden

Tabell 4.45 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:17 Främjande av hemslöjden

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	20 751	20 751	20 751
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	210	685	1 155

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	20 961	21 436	21 906

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 20 961 000 kronor anvisas under anslaget 28:17 Främjande av hemslöjden för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 21 436 000 kronor respektive 21 906 000 kronor.

4.9.1828:18 Bidrag till bild- och formområdet

Tabell 4.46 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	136
2005	Utfall	27 654		sparande	136
2006	Anslag	27 673	1	Utgifts-	27 181
2006	Anslag	27 673	1	prognos	27 181
2007	Förslag	27 673

2008	Beräknat	27 673	2

2009	Beräknat	27 673	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 27 673 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 27 763 tkr i 2007 års prisnivå.

Bidrag till bild- och formområdet lämnas enligt förordningen (1984:326) om statsbidrag till kulturella ändamål, förordningen (1998:1368) om statsbidrag till vissa utställare inom bild- och formområdet, förordningen (1982:502) om statsbidrag till konsthantverkskooperativ samt förordningen (1998:1370) om statligt utrust- ningsbidrag till kollektivverkstäder.

Regeringens överväganden

Tabell 4.47 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:18 Bidrag till bild- och formområdet

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	27 673	27 673	27 673

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	27 673	27 673	27 673

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.49 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:19 Konstnärsnämnden

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	14 238	14 238	14 238
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	129	375	686

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	14 367	14 613	14 924

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 27 673 000 kronor anvisas under anslaget 28:18 Bidrag till bild- och formområdet för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 27 673 000 kronor respektive år.

4.9.19 28:19 Konstnärsnämnden

Tabell 4.48 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	12 929		sparande	1 065
2006	Anslag	14 238	1	Utgifts-	14 396
2006	Anslag	14 238	1	prognos	14 396
2007	Förslag	14 367

2008	Beräknat	14 613	2

2009	Beräknat	14 924	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 14 367 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 14 367 tkr i 2007 års prisnivå.

Konstnärsnämnden har enligt förordning (1997:1153) med instruktion för Konstnärsnämnden till uppgift att besluta om statliga ersättningar och bidrag till bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärer samt att främja internationellt konstnärsutbyte. Nämnden skall vidare hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Syftet med verksamheten är att genom fördelning av ersättningar och bidrag verka för att förbättra konstnärernas villkor. Konstnärsnämnden har även att fördela stöd till produktion av kortfilm under anslaget 28:35 Filmstöd.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 14 367 000 kronor anvisas under anslaget 28:19 Konstnärsnämnden för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 14 613 000 kronor respektive 14 924 000 kronor.

4.9.2028:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tabell 4.50 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	3 563
2005	Utfall	286 998		sparande	3 563
2006	Anslag	295 911	1	Utgifts-	291 502
2006	Anslag	295 911	1	prognos	291 502
2007	Förslag	298 900

2008	Beräknat	305 725	2

2009	Beräknat	312 446	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 298 900 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 298 900 tkr i 2007 års prisnivå.

Under anslaget anvisas bl.a. medel för ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning). Anvisade medel fördelas efter beslut av styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond. Verksamheten regleras i förordningen (1997:1153) med instruktion för Konstnärsnämnden samt i förordningen (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond.

Vidare fördelas en del av visningsersättningen individuellt. Den individuella visnings-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ersättningen fördelas på basis av det offentliga innehavet av konstnärens verk i enlighet med kriterier som fastställts av upphovsrätts- organisationen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). Fördelningen av ersättningen regleras i förordningen (1996:1605) om individuell visningsersättning. Villkoren för statliga inkomstgarantier för konstnärer regleras i för- ordningen (1976:504) och fördelas till konst- närer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv.

Biblioteksersättning lämnas i enlighet med förordningen (1962:652) om Sveriges författar- fond.

Vidare lämnas bidrag enligt förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer. Styrelsen för Sveriges författarfond fördelar bidragen till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker och Konstnärsnämnden fördelar bidrag till övriga konstnärer.

De som enligt lagen (1992:318) om över- lämnande av förvaltningsuppgifter inom Kultur- departementets verksamhetsområde fördelar bidrag under anslaget disponerar medel för administration under anslaget.

Regeringens överväganden

Tabell 4.51 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	295 911	295 911	295 911

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 989	9 814	16 535
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	298 900	305 725	312 446

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 298 900 000 kronor anvisas under anslaget 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 305 725 000 kronor respektive 312 446 000 kronor.

4.9.21 28:21 Riksarkivet och landsarkiven

Tabell 4.52 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	295 461		sparande	8 886
2006	Anslag	313 521	1	Utgifts-	309 402
2006	Anslag	313 521	1	prognos	309 402
2007	Förslag	316 478

2008	Beräknat	322 268	2

2009	Beräknat	329 191	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 316 478 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 316 478 tkr i 2007 års prisnivå.

Riksarkivet och landsarkiven är statliga arkivmyndigheter med det särskilda ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet som framgår av arkivlagen (1990:782), arkivförordningen (1991:446) och förordningen (1995:679) med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven. Riksarkivet, som är chefsmyndighet för landsarkiven, är central förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och har det högsta överinseendet över den offentliga arkivverksamheten. Landsarkiven är arkiv- myndigheter inom sina respektive distrikt. Stockholms stadsarkiv och Värmlandsarkiv har funktion som landsarkiv inom Stockholms respektive Värmlands län.

Svensk museitjänst erbjuder förvaring, föremålsvård och andra näraliggande tjänster till bl.a. de statliga museerna.

Vid Riksarkivet finns en nämnd för heraldisk verksamhet och en nämnd för enskilda arkiv.

Myndigheternas avgiftsinkomster uppgick under 2005 till ca 91,5 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Tabell 4.53 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:21 Riksarkivet och landsarkiven

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	313 521	313 521	313 521
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 957	7 728	14 630

Beslut	1 000	1 018	1 040

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	316 478	322 268	329 191

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget tillförs 1 miljon kronor per år fr.o.m. 2007 för mottagande, konservering och tillgängliggörande av folkbok- föringsmaterial.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 316 478 000 kronor anvisas under anslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 322 268 000 kronor respektive 329 191 000 kronor.

4.9.2228:22 Bidrag till regional arkivverksamhet

Tabell 4.54 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	5 870		sparande	0
2006	Anslag	6 049	1	Utgifts-	5 942
2006	Anslag	6 049	1	prognos	5 942
2007	Förslag	6 110

2008	Beräknat	6 251	2

2009	Beräknat	6 388	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 6 110 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 6 110 tkr i 2007 års prisnivå.

Bidrag till regional arkivverksamhet lämnas enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Medel under detta anslag fördelas av Riksarkivet genom Nämnden för enskilda arkiv. Syftet med bidraget är att främja den regionala arkivverksamheten

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

och att bättre integrera folkrörelsearkiven i den regionala kulturpolitiken.

Regeringens överväganden

Tabell 4.55 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	6 049	6 049	6 049

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	61	202	339
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	6 110	6 251	6 388

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 6 110 000 kronor anvisas under anslaget 28:22 Bidrag till regional arkivverk- samhet för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 6 251 000 kronor respektive 6 388 000 kronor.

4.9.23 28:23 Svenskt biografiskt lexikon

Tabell 4.56 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	4 202		sparande	65
2006	Anslag	4 348	1	Utgifts-	4 462
2006	Anslag	4 348	1	prognos	4 462
2007	Förslag	4 389

2008	Beräknat	4 458	2

2009	Beräknat	4 553	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 4 389 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar4 389x tkr i 2007 års prisnivå.

Myndigheten har enligt förordningen (1988:630) med instruktion för Svenskt biografiskt lexikon (SBL) till uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.57 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:23 Svenskt biografiskt lexikon

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	4 348	4 348	4 348
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	41	110	205

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	4 389	4 458	4 553

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 4 389 000 kronor anvisas under anslaget 28:23 Svenskt biografiskt lexikon för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 4 458 000 kronor respektive 4 553 000 kronor.

4.9.24 28:24 Riksantikvarieämbetet

Tabell 4.58 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	189 460		sparande	9 912
2006	Anslag	195 416	1	Utgifts-	196 082
2006	Anslag	195 416	1	prognos	196 082
2007	Förslag	198 142

2008	Beräknat	201 694	2

2009	Beräknat	206 018	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 198 142 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 198 142 tkr i 2007 års prisnivå.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central förvalt- ningsmyndighet för frågor om kulturmiljön och kulturarvet. Enligt förordningen (1997:1171) med instruktion för Riksantikvarieämbetet skall RAÄ bl.a. värna om kulturvärdena i bebyggelsen och i landskapet, bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande samt verka för att hoten mot kulturmiljön möts.

Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under 2005 till ca 161 miljoner kronor, varav ca 140 miljoner kronor avser arkeologisk uppdrags- verksamhet. Förutom dessa inkomster rör det sig framför allt om entré- och försäljnings-

inkomster samt inkomster från konserverings- verksamhet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Den arkeologiska uppdragsverksamheten inom RAÄ innefattar undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. och som utförs av RAÄ:s avdelning för arkeologiska undersökningar (UV) mot avgift.

Tabell 4.59 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2005	138 621	138 590	31

Prognos 2006	142 381	146 875	-4 494

Budget 2007	150 000	150 000	0

Regeringens överväganden

Tabell 4.60 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

28:24 Riksantikvarieämbetet

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	195 416	195 416	195 416
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	826	4 344	8 626

Beslut

Överföring till/från andra
anslag	1 900	1 934	1 976

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	198 142	201 694	206 018

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

För att stärka arbetet med miljömålen tillfördes

anslaget 28:25 Bidrag till	kulturmiljövård
1,9 miljoner kronor fr.o.m.	2005. Medlen

överfördes från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Dessa medel överförs nu till anslaget 28:24, att användas för samma ändamål.

De 140 årsarbetsplatser som skall omlokal- iseras till Gotlands län kommer att innebära vissa omställningskostnader. Regeringen avser att med anledning av den beslutade omlokalise- ringen noga följa utvecklingen av myndighetens ekonomiska situation, så att verksamheterna

långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Regeringen avser vidare att under 2007, som tidigare aviserats, fortsätta att kompensera fler- talet myndigheter för den engångspremie som en särskild pensionsersättning medför.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 198 142 000 kronor anvisas under anslaget 28:24 Riksantikvarieämbetet för 2007.

För 2008 och 2009 beräknas	anslaget till
201 694 000 kronor respektive	206 018 000
kronor.

4.9.25 28:25 Bidrag till kulturmiljövård

Tabell 4.61 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	812
2005	Utfall	249 125		sparande	812
2006	Anslag	260 618	1	Utgifts-	256 784
2006	Anslag	260 618	1	prognos	256 784
2007	Förslag	257 718

2008	Beräknat	256 718	2

2009	Beräknat	256 718	3

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

arkeologiska undersökningskostnader och för att täcka kostnader för att tillvarata fornfynd. Dessutom lämnas medel för att täcka bidrag till ombyggnad, renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för ramanslaget 28:25

Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor under 2008–2010.

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 256 718 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 256 718 tkr i 2007 års prisnivå.

Bidrag till kulturmiljövård lämnas enligt förordningen (1993:379) om bidrag till kultur- miljövård. Bidragsbestämmelserna innebär i korthet att bidrag lämnas för att bevara och till- gängliggöra kulturmiljön. Inom ramen för anslaget avsätts även medel för att täcka vissa

Tabell 4.62 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2005	2006	2007	2008	2009–

Ingående åtaganden	81 830	75 725	76 153	100 000	-
Nya åtaganden	67 403	70 000	93 847	-	-
Infriade åtaganden	-73 132	-69 572	-70 000	-70 000	-30 000

Utestående åtaganden	75 725	76 153	100 000	-	-
Erhållet/föreslaget bemyndigande	100 000	100 000	100 000	-	-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.63 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:25 Bidrag till kulturmiljövård

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	260 618	260 618	260 618
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2

Beslut	-300	-1 300	-1 300

Överföring till/från andra
anslag	-2 600	-2 600	-2 600

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	257 718	256 718	256 718

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

För att stärka arbetet med miljömålen tillfördes anslaget 9,4 miljoner kronor fr.o.m. 2006. Av dessa medel överförs nu 1,9 miljoner kronor till anslaget 28:24 Riksantikvarieämbetet att användas för samma ändamål.

Anslaget minskas fr.o.m. 2007 med 1 miljon kronor per år till följd av omprioriteringar inom politikområdet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 257 718 000 kronor anvisas under anslaget 28:25 Bidrag till kulturmiljövård för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 256 718 000 kronor respektive år.

4.9.26 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning

Tabell 4.64 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	200 000		sparande	0
2006	Anslag	235 000	1	Utgifts-	230 824
2006	Anslag	235 000	1	prognos	230 824
2007	Förslag	305 000

2008	Beräknat	395 000

2009	Beräknat	465 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Från och med 2002 får Svenska kyrkan en viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena (kyrkoantikvarisk ersättning). Ersättningen, som avser kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga

inventarier och begravningsplatser, skall fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndig- heter inom kulturmiljöområdet, se 4 kap. 16 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Regeringens överväganden

Tabell 4.65 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	235 000	235 000	235 000
Förändring till följd av:
Beslut	70 000	160 000	230 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	305 000	395 000	465 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Riksdagen beslutade i samband med budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1) att ersättningen skall uppgå till följande nominella belopp: för 2007 till 305 miljoner kronor, för 2008 till 395 miljoner kronor, samt för 2009 till 465 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 305 000 000 kronor anvisas under anslaget 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 395 000 000 kronor respektive 465 000 000 kronor.

4.9.2728:27 Centrala museer: Myndigheter

Tabell 4.66 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	858 743		sparande	7 788
2006	Anslag	880 768	1	Utgifts-	873 730
2006	Anslag	880 768	1	prognos	873 730
2007	Förslag	838 556

2008	Beräknat	854 515	2

2009	Beräknat	872 901	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 838 556 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 838 556 tkr i 2007 års prisnivå.

De specifika uppgifterna framgår av instruktionen för varje myndighet. Statens

historiska museer, Nationalmuseum, Natur- historiska riksmuseet, Statens museer för världs- kultur och Moderna museet har vart och ett inom sina verksamhetsområden uppgiften att vara ansvarsmuseum.

Tabell 4.67 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2006	2007
Statens historiska museer	79 477	76 045

Nationalmuseum
med Prins Eugens Waldemarsudde	93 171	83 547

Naturhistoriska riksmuseet	151 280	144 062

Statens museer för världskultur	142 225	137 870

Livrustkammaren och Skoklosters slott
med Stiftelsen Hallwylska museet	43 550	37 375

Statens maritima museer	102 862	99 422

Arkitekturmuseet	35 717	35 580

Statens musiksamlingar	47 010	46 761

Statens försvarshistoriska museer	64 893	67 970

Moderna museet	114 583	109 924

Summa	874 768	838 556

Utöver den avgiftsfinansierade verksamheten vid Vasamuseet och Cosmonova, som redovisas särskilt, uppgick de centrala museimyndig- heternas avgiftsinkomster 2005 till ca 208 miljoner kronor.

Tabell 4.68 Sammanställning över avgiftsinkomsterna1 till Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2004	2005
Statens historiska museer	12 019	18 834

Nationalmuseum
med Prins Eugens Waldemarsudde	49 217	66 441

Naturhistoriska riksmuseet 2	24 392	34 410

Statens museer för världskultur	7 842	21 186

Livrustkammaren och Skoklosters slott
med Stiftelsen Hallwylska museet	12 479	8 743

Statens maritima museer 3	8 204	8 217
Arkitekturmuseet	4 851	6 002

Statens musiksamlingar	2 259	1 627

Statens försvarshistoriska museer	7 619	5 849

Moderna museet	24 832	32 241

Summa	154 114	207 847

1I myndigheternas avgiftsinkomster ingår bl.a. entré- och visningsinkomster samt inkomster av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m.

2Intäkterna för Cosmonovas verksamhet redovisas i tabell 4.69.

3Intäkterna för Vasamuseets verksamhet redovisas i tabell 4.70.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Cosmonova

Tabell 4.69 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(Intäkt –
			kostnad)

Utfall 2005	21 787	22 026	-239

Prognos 2006	21 438	21 938	-500

Budget 2007	21 438	22 438	-1 000

Cosmonovas vikande besökssiffror leder till minskade entréintäkter. Naturhistoriska riks- museet arbetar aktivt för att förbättra förut- sättningarna för framtidens Cosmonova. Det beräknade underskottet för 2007 finansieras med tidigare års överskott.

Vasamuseet

Tabell 4.70 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(Intäkt –
			kostnad)

Utfall 2005	65 870	65 870	0

Prognos 2006	63 600	63 600	0

Budget 2007	64 000	64 000	0

Regeringens överväganden

Tabell 4.71 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:27 Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	870 768	870 768	870 768

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	9 744	26 501	45 807
Beslut	-41 956	-42 754	-43 674

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	838 556	854 515	872 901

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Genom avskaffandet av den fria entrén för vuxna på statliga museer, se avsnitt 4.8 Politikens inriktning, sker en neddragning av anslaget om

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

84 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007, den summa som dessa museer tillförts för detta ändamål. Regeringen föreslår i stället införande av fri entré för barn och ungdomar upp till 19 år. För detta beräknas 29,1 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007 på detta anslag.

För 2006 tillfördes myndigheten National- museum med Prins Eugens Waldemarsudde 3 miljoner kronor som en ettårig förstärkning. Från och med 2007 beräknar regeringen ett tillskott om 2 miljoner kronor per år till Prins Eugens Waldemarsudde. Medlen avser att förstärka Waldemarsuddes förutsättningar att vidareutveckla sin verksamhet. Utöver detta tillförs Nationalmuseum 3 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007.

Regeringen beräknar vidare ett fortsatt tillskott till Statens maritima museers anslag med 2 miljoner kronor i syfte att fortsätta bevarande- arbetet med regalskeppet Vasa.

I syfte att säkra det långsiktiga bevarandet av DC 3:an tillförs anslaget till Statens försvarshistoriska museer 2 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007.

Moderna museet skall behålla och vidareut- veckla sin position som ledande institution inom 1900- och 2000-talskonsten. För omhänder- tagandet av Pontus Hulténs donation och för kompletteringar av sin samling av konst från 1900- och 2000-talet beräknar regeringen 3 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007 i ökade medel till Moderna museet.

I enlighet med 2006 års ekonomiska vårproposition tillfördes anslaget 4 miljoner kronor på tilläggsbudget för 2006, för att bl.a. underlätta för Statens museer för världskultur och Statens maritima museer att i det korta perspektivet lösa problem med ökade hyres- kostnader. För att förbättra förutsättningarna för en positiv och långsiktig utveckling föreslår regeringen att Statens museer för världskultur fr.o.m. 2007 anvisas ytterligare 3 miljoner kronor per år.

Arkitekturmuseet har genomfört organisato- riska förändringar vilket lett till tillfälliga utgifts- ökningar för att bl.a. täcka pensionskostnader. Med anledning av dessa ökningar ges Arkitek- turmuseet ett tillfälligt tillskott med 6 miljoner kronor på tilläggsbudget för 2006 i samband med denna proposition. För att förbättra muse-

ets	ekonomiska	förutsättningar	tillförs
2 miljoner kronor 2007.

För att stärka Naturhistoriska riksmuseets möjligheter att vidareutveckla planerna för långsiktigt bevarande av sina samlingar beräknar regeringen 1 miljon kronor per år fr.o.m. 2007 i ökade medel.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 838 556 000 kronor anvisas under anslaget 28:27 Centrala museer: Myndigheter för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 854 515 000 kronor respektive 872 901 000 kronor.

4.9.28 28:28 Centrala museer: Stiftelser

Tabell 4.72 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	0
2005	Utfall	218 045		sparande	0
2006	Anslag	220 818	1	Utgifts-	216 894
2006	Anslag	220 818	1	prognos	216 894
2007	Förslag	217 615

2008	Beräknat	222 621	2

2009	Beräknat	227 517	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 217 615 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 217 615 tkr i 2007 års prisnivå.

Följande centrala museer är stiftelser: Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum. För Nordiska museet, Skansen och Tekniska museet gäller stadgar som har fast- ställts av regeringen. För Arbetets museum gäller stadgar som har fastställts av dess huvud- män. Nordiska museet har inom sitt verksam- hetsområde uppgiften att vara ansvarsmuseum.

Tabell 4.73 Sammanställning över medelsfördelningen till

Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2006	2007
Nordiska museet	110 307	103 436

Skansen	55 469	58 020

Tekniska museet	41 015	42 677

Arbetets museum	14 027	13 482

Summa	220 818	217 615

Avgiftsinkomsterna för de centrala museerna (stiftelser) uppgick 2005 till ca 110,1 miljoner kronor.

Tabell 4.74 Sammanställning över avgiftsinkomsterna1 till Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2004	2005
Nordiska museet	21 625	19 307

Skansen	72 234	77 000

Tekniska museet	7 016	10 049

Arbetets museum	2 855	3 793

Summa	103 730	110 149

1 I stiftelsernas avgiftsinkomster ingår bl.a. entré- och visningsinkomster samt inkomster av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m.

Regeringens överväganden

Tabell 4.75 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:28 Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	220 818	220 818	220 818

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 004	8 152	13 189
Beslut	-6 207	-6 350	-6 489

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	217 615	222 621	227 517

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Genom avskaffandet av den fria entrén för vuxna på Nordiska museet, se avsnitt 4.8 Politikens inriktning, sker en neddragning av anslaget om 12 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007, den summa som museet tillförts för detta ändamål. Regeringen föreslår i stället införande av fri entré för barn och ungdomar upp till 19 år. För detta beräknas 4,3 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007 på detta anslag.

Arbetets museums uppdrag angående etablerandet av en resursenhet för genusfrågor på museerna har avslutats. Anslaget minskas därför med 507 000 kronor 2007.

För att möjliggöra för Skansen att vidta nödvändiga reparationer, underhåll och investe- ringar tillförs stiftelsen 2 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 217 615 000 kronor anvisas under anslaget 28:28 Centrala museer: Stiftelser för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

222 621 000 kronor respektive 227 517 000 kronor.

4.9.29 28:29 Bidrag till regionala museer

Tabell 4.76 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	0
2005	Utfall	149 107		sparande	0
2006	Anslag	152 225	1	Utgifts-	149 520
2006	Anslag	152 225	1	prognos	149 520
2007	Förslag	154 267

2008	Beräknat	159 602	2

2009	Beräknat	165 268	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 154 267 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 154 267 tkr i 2007 års prisnivå.

Bidrag till regionala museer lämnas enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet.

Enligt de riktlinjer för bidragen till regionala kulturinstitutioner som riksdagen har godkänt (bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) skall en viss del av stödet avsättas till riktade tidsbegränsade bidrag.

Under anslaget anvisas även medel för kostnader för lönebidragsanställda vid de regionala museerna.

Regeringens överväganden

Tabell 4.77 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:29 Bidrag till regionala museer

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	152 225	152 225	152 225
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 537	6 855	12 502

Beslut	505	522	541

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	154 267	159 602	165 268

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget ökar med ca 500 000 kronor jämfört med 2006 efter en tidigare neddragning på grund av omprioriteringar inom politikområdet.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

I budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1) aviserade den tidigare regeringen sin intention att pröva förutsättningarna för eventuellt framtida driftsbidrag till Försvarshistoriskt museum i Boden. Regeringen har prövat frågan och gör bedömningen att museets drift inte utgör ett statligt ansvar.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 154 267 000 kronor anvisas under anslaget 28:29 Bidrag till regionala museer för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 159 602 000 kronor respektive 165 268 000 kronor.

4.9.30 28:30 Bidrag till vissa museer

Tabell 4.78 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	51 430		sparande	0
2006	Anslag	54 663	1	Utgifts-	53 692
2006	Anslag	54 663	1	prognos	53 692
2007	Förslag	56 353

2008	Beräknat	57 649	2

2009	Beräknat	58 917	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 56 353 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 56 353 tkr i 2007 års prisnivå.

Under anslaget beräknas medel för bidrag till ett antal museer och andra institutioner, de flesta med viss formell anknytning till staten.

Regeringen har fastställt stadgar för stiftelserna Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drottningholms teatermuseum, Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården), Thielska galleriet och Föremålsvård i Kiruna. Av de övriga står stiftelserna Strindbergsmuseet och Rooseum delvis under kommunalt huvudmannaskap, medan stiftelserna Judiska museet, Röhsska museet, Bildmuseet och Zornsamlingarna har bildats av organisationer och andra intressenter.

Tabell 4.79 Sammanställning över medelstilldelningen

Tusental kronor
	2006	2007 1
Dansmuseet	9 585	9 672

Drottningholms teatermuseum	7 107	7 173

Millesgården	2 300	3 634

Thielska galleriet	2 673	2 685

Föremålsvård i Kiruna	14 683	14 826

Nobelmuseet	4 952	4 952

Svensk Form	8 201	8 249

Röhsska museet	1 002	1 002

Rooseum	2 030	0

Strindbergsmuseet	581	581

Judiska museet	602	602

Bildmuseet	743	743

Zornsamlingarna	204	204

Till regeringens disposition	0	2 030

Summa	54 663	56 353

1 Medelstilldelningen för 2007 är preliminär.

Regeringens överväganden

Tabell 4.80 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

28:30 Bidrag till vissa museer

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	54 663	54 663	54 663
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	409	1 676	2 915

Beslut	1 281	1 310	1 339

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	56 353	57 649	58 917

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Det pågår en avveckling av Stiftelsen Rooseum i Malmö och ett stort antal konstverk ur Fredrik Roos samling har sålts. När slutligt ställningstagande finns beträffande den framtida verksamheten avser regeringen att återkomma om de medel på anslaget som ställts till regeringens disposition.

I enlighet med avsnitt 4.8 Politikens inriktning tillförs Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna 2,5 miljoner kronor 2007, i likhet med 2006.

I enlighet med den överenskommelse som ingåtts mellan staten och Lidingö stad (U2006/2878/Kr) tillförs Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården) 1,3 miljoner kronor av staten respektive 700 000 kronor av Lidingö stad per år t.o.m. 2008.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 56 353 000 kronor anvisas under anslaget 28:30 Bidrag till vissa museer för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 57 649 000 kronor respektive 58 917 000 kronor.

4.9.3128:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Tabell 4.81 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	6 708		sparande	20 567
2006	Anslag	3 898	1	Utgifts-	6 579
2006	Anslag	3 898	1	prognos	6 579
2007	Förslag	9 898

2008	Beräknat	9 898	2

2009	Beräknat	9 898	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 9 898 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 9 898 tkr i 2007 års prisnivå.

Under detta anslag beräknas stöd till icke- statliga kulturlokaler för ny- eller ombyggnad inklusive handikappanpassning av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Bidraget används enligt förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. Beslut om bidrag fattas av Boverkets samlingslokalsdelegation efter samråd med Statens kulturråd.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.82 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	9 898	9 898	9 898

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	9 898	9 898	9 898

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 9 898 000 kronor anvisas under anslaget 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 9 898 000 kronor respektive år.

4.9.32 28:32 Riksutställningar

Tabell 4.83 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	44 120		sparande	471
2006	Anslag	46 027	1	Utgifts-	47 014
2006	Anslag	46 027	1	prognos	47 014
2007	Förslag	45 572

2008	Beräknat	46 374	2

2009	Beräknat	47 366	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 45 572 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 45 572 tkr i 2007 års prisnivå.

Riksutställningar har enligt förordningen (1997:1170) med instruktion för Riks- utställningar till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsverksamheten genom att förmedla och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.84 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:32 Riksutställningar

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	46 027	46 027	46 027
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	-455	347	1 339

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	45 572	46 374	47 366

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Riksutställningar har på regeringens uppdrag redovisat en konsekvensanalys med anledning av omlokaliseringen till Gotland under 2007. Regeringen avser att med anledning av den beslutade omlokaliseringen noga följa utveck- lingen av myndighetens ekonomiska situation, så att verksamheten långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Regeringen avser vidare att under 2007, som tidigare aviserats, fortsätta att kompensera flertalet myndigheter som omloka- liseras för den engångspremie som en särskild pensionsersättning medför.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 45 572 000 kronor anvisas under anslaget 28:32 Riksutställningar för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 46 374 000 kronor respektive 47 366 000 kronor.

4.9.33 28:33 Forum för levande historia

Tabell 4.85 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	41 933		sparande	663
2006	Anslag	40 061	1	Utgifts-	40 393
2006	Anslag	40 061	1	prognos	40 393
2007	Förslag	42 928

2008	Beräknat	43 760	2

2009	Beräknat	44 704	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 42 928 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 42 928 tkr i 2007 års prisnivå.

Forum för levande historia skall enligt förordningen (2002:795) med instruktion för Forum för levande historia arbeta med frågor som rör demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Verksamheten skall syfta till att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Genom förmedling och kunskapsuppbyggnad skall verksamheten med stöd i forskning bedrivas i form av kultur- verksamhet, seminarier, föreläsningar och debatt m.m.

Regeringens överväganden

Tabell 4.86 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

28:33 Forum för levande historia

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	40 061	40 061	40 061
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	345	1 128	2 017

Beslut	2 522	2 571	2 626

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	42 928	43 760	44 704

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget ökar med ca 2,5 miljoner kronor jämfört med 2006 efter en tidigare neddragning på grund av omprioriteringar inom politik- området.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 42 928 000 kronor anvisas under anslaget 28:33 Forum för levande historia för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 43 760 000 kronor respektive 44 704 000 kronor.

4.9.3428:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål

Tabell 4.87 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	151
2005	Utfall	1		sparande	151
2006	Anslag	80	1	Utgifts-	79
2006	Anslag	80	1	prognos	79
2007	Förslag	80

2008	Beräknat	80

2009	Beräknat	80

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Under anslaget beräknas medel för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.

Enligt förordningen (1998:200) om statliga utställningsgarantier kan den som anordnar en tillfällig utställning som skall visas i Sverige under vissa förutsättningar få en statlig utställ- ningsgaranti. Utställningsgaranti får också lämnas för svenska kulturmanifestationer utom- lands. Statens kulturråd prövar ansökningarna om utställningsgarantier.

Regeringens överväganden

Tabell 4.88 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	80	80	80

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	80	80	80

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 80 000 kronor anvisas under anslaget 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 80 000 kronor respektive år.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.9.35 28:35 Filmstöd

Tabell 4.89 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	234 320		sparande	6
2006	Anslag	289 324	1	Utgifts-	284 188
2006	Anslag	289 324	1	prognos	284 188
2007	Förslag	299 324

2008	Beräknat	309 324

2009	Beräknat	309 324

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Under anslaget beräknas medel för statens stöd till svensk filmproduktion m.m. enligt 2006 års filmavtal samt stöd till filmkulturella åtgärder utanför avtalets ram. Syftet med filmstödet är att främja värdefull svensk filmproduktion, att främja spridning och visning av värdefull film, att främja bevarandet och tillgängliggörandet av filmer och material av kulturhistoriskt intresse liksom att verka för internationellt samarbete i dessa avseenden. Under anslaget beräknas även medel för Konstnärsnämndens filmstöd.

Regeringens överväganden

Tabell 4.90 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:35 Filmstöd

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	289 324	289 324	289 324
Förändring till följd av:
Beslut	10 000	20 000	20 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	299 324	309 324	309 324

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Regeringen	beräknar att	anslaget	tillförs
10 miljoner	kronor 2007,	till följd	av film-

politiska satsningar under innevarande avtals- period. För 2008 och 2009 beräknas anslaget öka med 20 miljoner kronor jämfört med 2006.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 299 324 000 kronor anvisas under anslaget 28:35 Filmstöd för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 309 324 000 kronor respektive år.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.9.3628:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Tabell 4.91 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	30 748		sparande	651
2006	Anslag	36 014	1	Utgifts-	35 628
2006	Anslag	36 014	1	prognos	35 628
2007	Förslag	36 378

2008	Beräknat	36 987	2

2009	Beräknat	37 775	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 36 378 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 36 378 tkr i 2007 års prisnivå.

Under anslaget beräknas medel för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Medlen används för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas, Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Institutet för språk och folkminnens ansvarsområden. Vidare beräk- nas under anslaget del av kostnaderna för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska riksmuseet.

Regeringens överväganden

Tabell 4.92 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	36 014	36 014	36 014
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	364	973	1 761

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	36 378	36 987	37 775

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 36 378 000 kronor anvisas under anslaget 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 36 987 000 kronor respektive 37 775 000 kronor.

4.9.3728:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

Tabell 4.93 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	-113
2005	Utfall	3 809		sparande	-113
2006	Anslag	3 696	1	Utgifts-	3 519
2006	Anslag	3 696	1	prognos	3 519
2007	Förslag	4 728

2008	Beräknat	4 805	2

2009	Beräknat	4 907	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 4 728 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 4 728 tkr i 2007 års prisnivå.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund har enligt förordningen (1999:975) med instruktion för Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund till uppgift att pröva frågor om statsbidrag enligt lagen (1999:932) om stöd till trossamfund och förordningen (1999:974) om statsbidrag till trossamfund.

Regeringens överväganden

Tabell 4.94 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	3 696	3 696	3 696

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	32	93	173

Beslut	1 000	1 016	1 038

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	4 728	4 805	4 907

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

För permanentning av en tjänst som krisberedskapssamordnare föreslås att anslaget tillförs 1 miljon kronor per år fr.o.m. 2007.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 4 728 000 kronor anvisas under anslaget 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 4 805 000 kronor respektive 4 907 000 kronor.

4.9.38 28:38 Stöd till trossamfund

Tabell 4.95 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	47 759		sparande	1 056
2006	Anslag	54 426	1	Utgifts-	53 323
2006	Anslag	54 426	1	prognos	53 323
2007	Förslag	50 232

2008	Beräknat	50 232	2

2009	Beräknat	50 232	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar50 232x tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 50 232 tkr i 2007 års prisnivå.

Under detta anslag beräknas medel för stöd till trossamfund enligt förordningen (1999:974) om statsbidrag till trossamfund.

Målet för det statliga stödet till trossamfund är att bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg, se 2 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Förutsättningarna för att ett trossamfund skall få statligt stöd är att det bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på och att samfundet är stabilt och har egen livskraft. Statligt stöd till trossamfund kan lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp till registrerade trossamfund.

I enlighet med 2006 års ekonomiska vårproposition tillfördes anslaget 3 miljoner kronor på tilläggsbudget för 2006, att användas för bidrag till återuppbyggnad av Islamic Center i Malmö. Ökningen finansierades genom en minskning med motsvarande belopp inom utgiftsområde 16, anslaget 25:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning.

I samband med denna budgetproposition föreslås att anslaget tillförs 3 miljoner kronor på tilläggsbudget 2006 för bidrag till säkerhets-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kostnader för Judiska Centralrådet i Sverige. Ökningen finansieras genom en neddragning av samma belopp inom utgiftsområde 16, anslaget 25:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxen- utbildning.

Regeringens överväganden

Tabell 4.96 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 28:38 Stöd till trossamfund

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	50 232	50 232	50 232

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

50 232

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 50 232 000 kronor anvisas under anslaget 28:38 Stöd till trossamfund för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 50 232 000 kronor respektive år.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5 Politikområde 27 Mediepolitik

5.1Omfattning

Politikområdet mediepolitik omfattar dagspress, radio och television samt skydd av barn och ungdom mot skadligt innehåll i massmedierna.

Till området hör Presstödsnämnden, Tal- tidningsnämnden, Radio- och TV-verket, Granskningsnämnden för radio och TV, Statens biografbyrå samt Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildnings- radio AB.

5.2	Utgiftsutveckling

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2005	2006 1	2006	2007	2008	2009
Anslag inom utgiftsområde 1
27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden		5,6	6,4	6,5	6,4	6,5	6,7

27:2 Presstöd		505,2	507,1	509,4	567,1	567,1	567,1

27:3 Stöd till radio- och kassettidningar		125,5	122,4	135,9	126,2	126,2	126,2

27:4 Radio- och TV-verket		11,1	11,9	12,0	12,0	12,2	12,4

27:5 Granskningsnämnden för radio och TV		9,1	9,8	10,2	10,5	10,7	10,9

Totalt för utgiftsområde 1		656,5	657,6	674,0	722,2	722,7	723,3

Anslag inom utgiftsområde 17
27:1 Statens biografbyrå		9,9	9,9	10,1	10,0	10,1	10,3

27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och
Finland		20,4	20,5	20,2	20,7	21,2	21,7

27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska
utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete		0,8	0,8	0,8	0,5	0,5	0,5

27:4 Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen		1,8	2,0	2,0	2,0	2,1	2,1

Totalt för utgiftsområde 17		32,8	33,2	33,1	33,1	33,8	34,6

Totalt för politikområde Mediepolitik		689,3	690,8	707,1	755,4	756,5	757,9

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.3Mål

Målet för mediepolitiken är att stödja yttrande- frihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna.

Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Resultat- beskrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle.

5.4Insatser

5.4.1Insatser inom politikområdet

Radio och TV i allmänhetens tjänst

Den nu gällande tillståndsperioden för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) inleddes den 1 januari 2002 och varar fram till utgången av 2006. Ursprungligen omfattade tillståndsperioden fyra år (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). Riksdagen har därefter beslutat i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2005 om att tillstånds- perioden skall omfatta även 2006 (prop. 2004/05:1, utg. omr. 17, bet 2004/05:KrU1, rskr. 2004/05:97).

I mars 2006 överlämnade den dåvarande regeringen propositionen Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007–2012 (prop. 2005/06:112) till riksdagen. Proposi- tionen innehåller förslag till riktlinjer för den kommande tillståndsperioden som börjar den 1 januari 2007. Riksdagen har beslutat i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2005/06:KrU28, rskr. 2005/06:323).

Digital-TV-övergången

Som redovisades i föregående års budget- proposition har riksdagen fattat beslut om att de digitala TV-sändningarna skall byggas ut och att de analoga sändningarna skall läggas ned etappvis (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196) och om räckvidden för de digitala marksändningarna från SVT och UR (prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr.

2003/04:231). Digital-tv-kommissionen har tillkallats med uppgift att förbereda övergången från analoga till digitala marksändningar (dir. 2004:32). På förslag av Digital-tv-kommissionen har den tidigare regeringen fattat beslut om tidsplan för digital-TV-övergången i olika delar av landet. Beslutet innebär att de analoga TV- sändningarna skall upphöra från större sändar- stationer med tillhörande mindre sändarstationer i enlighet med följande tabell.

Tabell 5.2 Tidpunkter för digital-TV-övergången

Etapp	Sändarstationer	Datum
1	Visby	19 september 2005

	Gävle	10 oktober 2005

	Motala	21 november 2005

2	Kisa, Norrköping	27 februari 2006

	Uppsala, Västerås, Örebro,	3 april 2006
	Östhammar

	Bollnäs, Borlänge, Hudiksvall, Mora	2 maj 2006

3	Borås, Emmaboda, Finnveden,	6 november 2006
	Halmstad, Jönköping, Nässjö,
	Skövde, Varberg, Vislanda, Västervik

4	Stockholm	12 mars 2007

	Sollefteå, Sundsvall, Sveg, Tåsjö,	16 april 2007
	Ånge, Örnsköldsvik, Östersund

	Arvidsjaur, Gällivare, Kalix, Kiruna,	14 maj 2007
	Pajala, Älvsbyn, Överkalix

5	Filipstad, Karlstad, Lycksele,	3 september 2007
	Skellefteå, Storuman, Sunne,
	Vännäs

	Bäckefors, Göteborg, Trollhättan,	24 september 2007
	Uddevalla

	Helsingborg, Hörby, Karlshamn,	15 oktober 2007
	Karlskrona, Malmö

De två första etapperna av digital-TV-över- gången har nu genomförts i enlighet med den beslutade planen. Därmed har de analoga TV- sändningarna upphört i områden med samman- lagt ca 25 procent av Sveriges befolkning.

Det finns för närvarande fem sändarnät för digital marksänd TV. Sändarnät 1–4 omfattar samtliga 54 större sändarstationer medan sändar- nät 5 omfattar 15 större stationer. Sändningarna från nät 2–4 når ca 98 procent av befolkningen medan nät 5 når ca 70 procent av befolkningen. I takt med att de analoga sändningarna upphör kommer sändarnät 1, där TV-programmen från SVT och UR sänds, att få samma räckvidd som de analoga sändningarna från dessa företag har haft. När digital-TV-övergången är helt genom- förd kommer de digitala marksändningarna från

SVT och UR att kunna tas emot av minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen.

Nya tillstånd för digital marksänd TV

Efter en ny ansökningsomgång fattades den 23 februari 2006 beslut om tillstånd att sända televi- sion med digital sändningsteknik. För när- varande sänds drygt 40 programtjänster, rikstäckande eller regionalt, i det digitala mark- nätet.

Som redovisades i föregående års budget- proposition föreslog Radio- och TV-verket i juni 2005 att tillstånden att sända TV i det digitala marknätet förenas med tydligare villkor om an- vändning av en öppen standard för styrprogram- varor för interaktiva tjänster. I de sändnings- tillstånd som meddelades den 23 februari 2006 angavs att programföretagen skall använda en standard som är upptagen i den förteckning över standarder som har upprättats av Europeiska kommissionen.

Koncessionsavgiften

Riksdagen har i enlighet med förslag i budget- propositionen för 2006 beslutat om en ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på tele- visionens och radions område (prop. 2005/06:1, utg. omr. 17, bet. 2005/06:KU11, rskr. 2005/06:66). Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2006 men tillämpas redan från och med den 1 juli 2005. Innebörden är att den rörliga delen av koncessionsavgiften reduceras från och med den 1 juli 2005. Reduceringen sker med 2 procent för andra halvåret 2005, 14 procent för första halvåret 2006, 32 procent för andra halv- året 2006, 53 procent för första halvåret 2007 och 84 procent för andra halvåret 2007. Redu- ceringen är kopplad till den takt i vilken de analoga sändningarna upphör. När de analoga sändningarna har upphört helt finns ingen grund för att fortsatt ta ut koncessionsavgift enligt lagen.

Dagspressen

Presstödet uppgår under 2006 till ca 507 miljo- ner kronor. I januari 2006 överlämnade Press- kommittén 2004 sitt slutbetänkande Mångfald och räckvidd (SOU 2006:8). Kommittén till- sattes i oktober 2004 med uppdrag att göra en översyn av frågor inom dagspress- och presstödsområdet och lämna förslag om hur det framtida statliga engagemanget på dagspress- området skall vara utformat (dir. 2004:137).

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Betänkandet har remissbehandlats. De delar av betänkandet som avser driftsstödet har be- handlats i propositionen Morgondagens nyheter

– nya villkor för driftsstödet till dagstidningar (prop. 2005/06:201). Riksdagen har beslutat i huvudsak i enlighet med förslagen i proposi- tionen (bet. 2005/06:KU40, rskr. 2005/06:367). Riksdagens beslut innebär bl.a. att nivån på driftsstödet höjs med 10 procent för alla dags- tidningar utom storstadstidningar, att gränsen för lägsta upplaga sänks till 1 500 abonnerade exemplar och att en trappa införs enligt vilken driftsstödet för en- och tvådagarstidningar höjs i takt med ökad upplaga och utgivningsfrekvens.

Ett tidsbegränsat särskilt distributionsstöd för utdelning av dagstidningar på lördagar infördes den 1 januari 2002 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 1, bet. 2001/02:KU1, rskr. 2001/02:55). Bak- grunden var att tidningsföretagens kostnader för utdelning av dagstidningar på lördagar i framför allt glesbygds- och landsbygdsområden hade ökat kraftigt. Efter förslag i budgetproposi- tionen för 2006 förlängdes stödet till utgången av 2006 (prop. 2005/06:1 utg.omr. 1, bet. 2005/06:KU1, rskr. 2005/06:61).

Taltidningar

Stödet till taltidningsverksamhet uppgår till ca 126 miljoner kronor under 2006. Anslaget för stöd till radio- och kassettidningar höjdes till- fälligt med 25 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2005 för finansiering av nya radiotidningsmottagare. Avtal med en leverantör tecknades efter upphandling 2005. Kostnaderna för upphandlingen utfaller först i samband med leveransen av mottagarna som sker under perioden 2006–2008.

Digital radio

I december 2005 överlämnades skrivelsen Digital distribution av ljudradio (skr. 2005/06:66) till riksdagen. I skrivelsen tog den dåvarande reger- ingen ställning till de förslag om en etappvis ut- byggnad av digitala ljudradiosändningar med s.k. DAB-teknik (Digital Audio Broadcasting) som Digitalradiokommittén lämnade i slutbetänkan- det Digital radio (SOU 2004:16). Bedömningen var att det inte fanns skäl att för tillfället välja en enskild teknik för den framtida ljudradiodistri- butionen och att det därför inte var aktuellt att besluta om en utbyggnad av DAB-sändningarna. I skrivelsen konstaterades att flera tekniska lös- ningar finns eller håller på att utvecklas för digi- tal distribution av ljudradio. Vidare konstatera-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

des att andra tekniska lösningar än DAB, exempelvis samarbete mellan radio och TV, inte prövats fullt ut. Riksdagen behandlade skrivelsen i mars 2006 (bet. 2005/06:KU30, rskr. 2005/06:192).

Radio- och TV-verket fick i januari 2006 i uppdrag att följa utvecklingen av tekniker för digital distribution av ljudradio och att i dialog med radiobranschen ta fram underlag för en löpande bedömning av olika tekniker. En första delrapport lämnades den 30 juni 2006, i vilken verket översiktligt beskriver olika digitala distributionstekniker och utvecklingen av dessa. En andra delrapport skall lämnas den 30 juni 2007 och uppdraget skall slutligt redovisas den 30 juni 2008.

Skadligt medieinnehåll

Ett av målen för mediepolitiken är att motverka skadliga inslag i massmedierna.

I oktober 2001 överlämnade Radio- och TV- lagsutredningen delbetänkandet Skydd av barn mot olämpligt programinnehåll i TV (SOU 2001:84). Utredningen gjorde bedömningen att det inte var nödvändigt med någon skärpt lagstiftning för att skydda barn mot olämpligt programinnehåll i TV. Den förespråkade istället olika former av självreglering. Betänkandet har inte remitterats.

Efter remittering av departementsprome- morian Förråande pornografiska filmer (Ds 2001:5) beslutade den dåvarande regeringen den 31 januari 2002 om lagrådsremissen Vissa censurfrågor m.m. I lagrådsremissen föreslogs bl.a. en ändring i 4 § lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram (granskningslagen). Förslaget innebar att ex- emplifieringen av vad som särskilt skall beaktas vid bedömningen av om en framställning i en film eller ett videogram kan verka förråande skulle utökas med ”andra grovt kränkande sexu- ella handlingar”. Lagrådet avstyrkte lagförslaget.

Konstitutionsutskottet föreslog i sitt betän- kande 1994/95:KU14 att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att regeringen bör redovisa resultatet av sitt arbete mot våldet i samhället och förelägga riks- dagen förslag till lämpliga åtgärder. Riksdagen biföll utskottets förslag den 5 april 1995 (rskr. 1994/95:243). I redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser har den tidigare regeringen redovisat olika åtgärder som den vidtagit för att tillgodose riksdagens tillkännagivande. Mot

bakgrund av att den tidigare regeringen redo- gjort för sina åtgärder inom området anser regeringen att riksdagens skrivelse är slutbe- handlad.

Lokal icke-kommersiell radio och TV

Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige fick i december 2002 i uppdrag att ansvara för att bl.a. utbildningsinsatser och ett ökat erfarenhets- utbyte kommer till stånd inom området icke- kommersiell lokal-TV. En miljon kronor har fördelats för uppdraget per år under åren 2003 och 2004. Uppdraget redovisades till Radio- och TV-verket i mars 2005. Av redovisningen framgår att uppdraget främst varit inriktat på hur icke-kommersiell lokal-TV kan struktureras och effektiviseras i hela landet.

Jämställdhet

I budgetpropositionen för 2006 aviserade den tidigare regeringen initiativ som ökar fokus på frågor om hur män och kvinnor framställs i medierna. Mot den bakgrunden arrangerades den 30 augusti 2006 debattdagen ”Jämställt i bruset”. Syftet med dagen var att diskutera mediebranschen och mediernas innehåll ur ett jämställdhetsperspektiv.

Debattdagen bestod dels av föreläsningar av forskare på området, dels av paneldebatter med företrädare för branschen, myndigheter och organisationer. En dokumentation av dagen finns tillgänglig i Utbildnings- och kulturdepar- tementet.

5.4.2Insatser utanför politikområdet

Europeiska unionen

En revidering av TV-direktivet (direktiv 89/552/EEG, ändrat genom direktiv 97/36/EG) pågår. Europeiska kommissionen beslutade den 13 december 2005 om ett förslag till ändringar i direktivet (KOM(2005) 646 slutlig). De vikti- gaste förändringar som föreslås är att direktivets tillämpningsområde utökas, att ett antal bas- regler skall gälla för alla audiovisuella medie- tjänster och att TV-sändningar utöver bas- reglerna omfattas av mer detaljerade regler för t.ex. reklaminnehåll.

Den första läsningen av kommissionens för- slag genomförs nu parallellt i rådet och i Europaparlamentet. Avsikten är att detta arbete skall kunna slutföras under första delen av 2007. Förhandlingarna fokuserar särskilt på hur

100

tillämpningsområdet ska definieras, vilka juster- ingar som ska göras av direktivets jurisdiktions- regler och hur reklamregler och regler för spons- ring och produktplacering ska utformas. Regeringen avser att återkomma med besked om den svenska inställningen till förhandlingarna.

Europarådet

Europarådet bedriver ett aktivt arbete för att främja yttrandefrihet, fria medier och medie- mångfald inom Europa. Yttrandefriheten och ett fritt åsiktsutbyte som också ger plats för olika perspektiv är garanterade genom bl.a. ett flertal europeiska konventioner.

Under 2005 har framstegen bland de så kallade nya medierna uppmärksammats inom Europarådet. Sedan 2005 omfattar arbetet inom styrkommittén för massmediefrågor, CDMC (Steering Committee on the Media and New Communication Services), även de nya teknik- formerna på medieområdet.

Den sjunde ministerkonferensen på mass- medieområdet arrangerades i mars 2005 i Kiev, Ukraina, där Sverige presenterade en nationell rapport om mediepluralism och mediemångfald.

Sverige bedriver även ett aktivt arbete i en specialistgrupp för medier i kristid, MC-S-IC.

5.5Resultatredovisning

5.5.1Radio och TV i allmänhetens tjänst

Resultat

Programföretagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) skall enligt anslags- villkoren följa upp och redovisa hur uppdragen genomförts. Redovisningarna gäller det gångna verksamhetsåret och utgår från sändnings- tillstånd, anslagsvillkor och i förekommande fall företagens egna måldokument. Ett syfte med redovisningarna är att de ska vara en del av underlaget inför kommande tillståndsperiod och skärpa företagens uppmärksamhet på hur upp- draget uppfyllts. Ett annat syfte är att informera allmänheten om hur verksamheten bedrivits samt stimulera till offentlig debatt.

Granskningsnämnden för radio och TV har i uppdrag att granska om redovisningarna ger ett tillräckligt underlag för en bedömning av hur

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

företagens uppdrag fullgjorts. Nämnden har bedömt att redovisningarna avseende 2005 är väl genomförda men har lämnat vissa synpunkter. När det gäller SR anser nämnden att redovis- ningen bör förbättras i fråga om samarbete med utomstående och program på minoritets- och invandrarspråk. Granskningsnämnden anser att SVT:s redovisning behöver förbättras i fråga om samarbete med utomstående och program för funktionshindrade. UR:s redovisning bör enligt nämnden förbättras i fråga om programstatistik, samarbete med utomstående, program för språkliga och etniska minoriteter och program för funktionshindrade.

Analys och slutsatser

Verksamheten inom radio och TV i allmän- hetens tjänst har behandlats i propositionen Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmän- hetens tjänst 2007–2012 (prop. 2005/06:112) som överlämnades till riksdagen i mars 2006. Riksdagen har beslutat i enlighet med pro- positionen (bet. 2005/06:KrU28, rskr. 2005/06:323).

5.5.2Digital-TV-övergången

Resultat

Digital-tv-kommissionen har redovisat hur informationsverksamheten har organiserats in- för de etapper av digital-TV-övergången som hittills har genomförts. Kommissionen har haft ett fortlöpande samarbete med SVT, TV4 AB och Teracom AB. Informationen har riktats till allmänheten i de berörda områdena samt till kommuner, installatörer, hemelektro- nikbranschen och massmedierna. Syftet har i första hand varit att alla som berörs av över- gången skall bli medvetna om att den äger rum men också att hushållen skall få kunskap om vad de behöver göra och hjälp att fatta väl- grundade beslut.

Informationsåtgärderna har bl.a. omfattat ut- skick till alla hushåll i de områden som omfattas av de olika etapperna, möten med kommuner och branschföreträdare, framtagande av check- listor över nödvändiga åtgärder, en hemsida och en telefonservice. I anslutning till respektive övergångsdatum har annonser och informations-

101

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

meddelanden sänts i TV. I de aktuella områdena har också en särskild textinformation i TV-rutan använts för att göra tittarna uppmärksamma på att övergången är nära förestående.

Digital-tv-kommissionen har också gjort mät- ningar i anslutning till de olika etapperna för att ta reda på hur väl befolkningen har känt till över- gången och vilka lösningar som har valts.

Analys och slutsatser

Av de undersökningar som Digital-tv-kommis- sionen har låtit utföra om de två etapper som ägde rum hösten 2005 respektive våren 2006 framgår sammanfattningsvis att de berörda hus- hållen hade god information om den kommande övergången. Nära 85 procent av de berörda i den senaste etappen ansåg att de hade fått tillräcklig information och nära 90 procent ansåg att de hade haft tillräcklig förberedelsetid inför själva övergången.

5.5.3Dagspressen

Resultat

Presstöd lämnas i form av driftsstöd och distributionsstöd. År 2005 fick 74 tidningar driftsstöd till ett sammanlagt belopp av 417,3 miljoner kronor. Av dessa tidningar var 50 låg- frekventa (1–2 nummer/vecka) och 24 medel- eller högfrekventa (3–5 resp. 6–7 num- mer/vecka). Under 2005 fick fyra nystartade dagstidningar driftsstöd medan tre driftsstöds- berättigade tidningar upphörde med utgiv- ningen.

Distributionsstöd utgick under 2005 till 141 tidningar med ett sammanlagt belopp av 73,9 miljoner kronor. Av dessa var 36 lågfre- kventa och 105 hög- eller medelfrekventa. Ut- över ordinarie distributionsstöd har ett särskilt distributionsstöd för lördagsutdelning utbetalats med 9,6 miljoner kronor till 79 tidningar.

Under 2002–2004 fanns ett tillfälligt ut- vecklingsstöd. Vissa utbetalningar av detta stöd, uppgående till totalt 4,4 miljoner kronor, har dock skett under 2005.

Analys och slutsatser

Presstödet har legat på ungefär samma nivå sedan 2002, då det särskilda distributionsstödet och det tillfälliga utvecklingsstödet infördes. Efter budgetåret 2005 fanns det ett visst sparande på anslaget för presstöd, men under 2006 belastas anslaget av att ytterligare en hög- frekvent dagstidning har blivit driftsstöds- berättigad.

5.5.4Taltidningar

Resultat

Syftet med stödet till radio- och kassettidningar är att ge synskadade och andra som inte kan läsa en tryckt tidning möjlighet att ta del av dagstid- ningarnas innehåll. Vid utgången av 2005 gavs 95 taltidningar ut, varav 66 radiotidningar, 13 kas- settidningar, 1 CD-tidning och 19 RATS- tidningar (dvs. radiotidningar som sänds med talsyntesteknik). Tre tidningar kom ut i både radio- och RATS-format och en tidning gavs ut både som radio- och kassettidning.

Taltidningsnämnden genomförde under 2005 en upphandling av nya digitala radiotidnings- mottagare. Ett avtal har slutits med ett företag om utveckling, tillverkning och leverans av nya mottagare under perioden 2006–2008. En första serie av de nya mottagarna, som är mindre och mer användarvänliga än de gamla, levererades i januari 2006 till Norrbottens-Kurirens radio- tidningsabonnenter.

I slutet av 2005 beslutade Taltidningsnämnden att köpa in mobiltelefoner för att ersätta datorerna i systemet för RATS-tidningar. De första telefonerna levererades i maj 2006 till Dagens Nyheters och Borås Tidnings tal- tidningsabonnenter.

Den 1 april 2006 uppgick det totala antalet taltidningsabonnemang till 8 206, vilket är något lägre än 2005. Av dessa abonnemang avsåg 7 073 radiotidningar, 547 kassettidningar, 36 CD- tidningar och 550 RATS-tidningar. Taltidnings- nämnden bedömer att de beskrivna teknik- skiftena kommer att göra taltidningarna mer an- vändarvänliga och på så sätt öka intresset hos potentiella användare.

Den regionala spridningen av taltidningar bedöms av Taltidningsnämnden vara god. Mer

102

än hälften av landets alla dagstidningar ges i dag ut även som taltidningar.

Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att stödet till radio- och kassettidningar fyller en viktig funktion i sam- hället genom att garantera utgivning av och till- gång till taltidningar. Det är resurskrävande att producera och distribuera taltidningar och efter- som det rör sig om ett begränsat antal abonnen- ter blir kostnaden per abonnent hög. Ju moder- nare teknik som används desto lägre blir dock kostnaden per abonnent. De teknikskiften som taltidningsverksamheten genomgår beräknas därför ha en positiv inverkan på kostnadsbilden på sikt. Samtidigt kan en större användarvänlig- het göra att kostnaderna ökar till följd av ett större antal abonnenter.

5.5.5Skadligt medieinnehåll

Resultat

En del av det mediepolitiska målet är att mot- verka skadliga inslag i massmedierna. Statens biografbyrå granskar filmer och videogram som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning samt fastställer ålders- gränser för de filmer som granskas. Ålders- gränserna sätts utifrån en bedömning av om filmerna kan vålla barn i olika åldersgrupper psykisk skada.

Av de långfilmer som granskades under 2005 blev 31 procent helt barntillåtna medan 23 procent av filmerna blev förbjudna att visas för barn under 15 år. Under de senaste tre åren har andelen filmer som blivit barntillåtna ökat något medan andelen med åldersgräns från 15 år hållit sig på ungefär samma nivå. Andelen filmer som fått en åldersgräns på sju och elva år har således minskat. Granskningen sker enligt lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram (1990:886).

Medierådet (U 1990:03, Rådet mot skadliga våldsskildringar) arbetar med att minska riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga i enlighet med de tilläggsdirektiv som rådet fick i juni 2003 (dir. 2003:75). Medierådet har under 2005 bl.a. producerat ”Ungar & Medier 2005”, en omfattande studie av hur barn och unga

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

använder och upplever olika medier. Rådet har under 2005 i samarbete med Nordicom produ- cerat ”Våld och pornografi i medierna”, en undersökning om allmänhetens åsikter om bl.a. pornografins påverkan på unga. Under 2006 har rådet producerat ”Koll på porr”, en antologi om ungas förhållande till sex och pornografi i medierna.

Medierådet har under perioden 2005–2006 tillsammans med Myndigheten för skolutveck- ling tilldelats EU-medel för att vara svenskt centrum för säkrare Internetanvändning bland barn och unga. Medierådet och Myndigheten för skolutveckling driver under denna period kampanjen ”Det unga Internet”, i form av ett antal regionala seminarier. Kampanjen syftar till att öka medvetenheten och uppmuntra till dialog mellan barn och vuxna om säkert användande av Internet.

Analys och slutsatser

Såväl det arbete som Statens biografbyrå utför genom granskning och godkännande av filmer och videogram som skall visas offentligt, som Medierådets arbete med att sprida information och kunskap om riskerna för skadlig medie- påverkan på barn och ungdomar, är väsentliga för att uppnå målet om att motverka skadliga inslag i massmedierna.

5.5.6Uppföljning av medieutvecklingen

Resultat

Flera aktörer arbetar aktivt med att ta fram vär- defull information om utvecklingen inom medie- området. Det gäller bl.a. Radio- och TV-verket som följer utvecklingen inom medierna och publicerar statistik m.m. De utbudsstudier som publiceras av Granskningsnämnden för radio och TV är också av stort värde, liksom Nordicoms arbete med mediestatistik och sprid- ning av information och kunskap om medier och kommunikation utifrån den forskning som bedrivs på området. Europeiska Audiovisuella Observatoriet arbetar med jämförbar europeisk statistik på det audiovisuella området och bör ges fortsatt svenskt stöd.

103

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Analys och slutsatser

Medieområdet utvecklas och förändras snabbt. Därför är den uppföljning av utvecklingen som bedrivs på mediemyndigheterna och andra insti- tutioner av största betydelse bl.a. för att ge ett underlag för regeringens ställningstaganden på området.

5.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna avseende myndigheterna inom politikområdet.

5.7Politikens inriktning

Radio och TV i allmänhetens tjänst

Propositionen Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007–2012 (prop. 2005/06:112) innehåller förslag till riktlinjer för radio och TV i allmänhetens tjänst under kommande tillståndsperiod. Riksdagen beslutade i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2005/06:KrU28, rskr. 2005/06:323). I avsnitt 5.9 i denna proposition lämnar regeringen förslag om tillståndsperioden för programföretagen.

Med anledning av propositionen Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007–2012 tillkännagav riksdagen att det finns behov av att klargöra vilka riktlinjer som skall gälla avseende vissa aspekter av frågan om överlåtelse av rättigheter till offentligt framförande. En särskild utredare har av den tidigare regeringen fått i uppdrag att analysera och klargöra vilka möjligheter Sveriges Television AB bör ha att vidareförsälja rättig- heter till offentligt framförande med hänsyn till den grundläggande principen att sändningarna skall vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-avgift. Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildnings- radio AB skall omfattas av analysen i den mån det är befogat. Utredningen överlämnade den 2 oktober 2006 betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst – överlåtelse av rättigheter till offentligt framförande, som för närvarande remissbehandlas.

Digitala TV-sändningar

De två första etapperna av övergången från analoga till digitala TV-sändningar i marknätet har genomförts. De återstående tre etapperna genomförs hösten 2006 samt våren och hösten 2007. I början av 2008 kommer all marksänd TV i Sverige att distribueras via ett digitalt sändarnät som når i stort sett hela landets befolkning.

De digitala sändningarna rymmer betydligt fler programtjänster än de analoga sändningarna. För de hushåll som har valt ett betal-TV- abonnemang medför digitaliseringen att antalet programtjänster har ökat kraftigt. Även de hus- håll som har valt att endast se de fria kanalerna har fått möjlighet att se fler programtjänster än tidigare.

Den internationella konferensen (RRC-06) om användning av radiofrekvenser för digitala rundradiosändningar i Europa, Afrika och delar av Asien avslutades i juni 2006 med att en över- enskommelse antogs. Enligt överenskommelsen, som kallas Genève 06 (GE06), finns utrymme motsvarande sammanlagt åtta rikstäckande digi- tala TV-nät och ett rikstäckande och tre regio- nala digitala ljudradionät i Sverige. Under vissa förutsättningar kan frekvenstilldelningarna emellertid också användas för andra tillämp- ningar än rundradio.

I och med att de analoga marksändningarna successivt upphör kommer sändningsfrekvenser att frigöras för annan användning. Post- och telestyrelsen har nyligen lagt fram en rapport om hur dessa frekvenser skulle kunna användas. I rapporten konstateras att frekvensutrymmet kan användas för flera TV-programtjänster i stan- dardformat, för högupplöst TV, för mobil-TV eller för fast trådlöst bredband eller för mobilt bredband/mobiltelefoni. Efter remissbehandling kommer regeringen att ta ställning till innehållet i rapporten.

Genom digitaliseringen skapas alltså möjlig- heter för nya sätt att sända och ta emot TV, t.ex. högupplöst TV och mobil-TV. För närvarande förbereder regeringen ny lagstiftning om till- ståndsfrågor för digitala TV-sändningar på grundval av förslag från Radio- och TV-lags- utredningen i delbetänkandet Nytt regelverk för marksänd digital-TV (SOU 2004:39). Regeringen bereder också förslagen i två andra betänkanden från samma utredning, Anpassning av radio- och TV-lagen till den nya digitala tek- niken (SOU 2005:62) och Tillgänglighet, mobil

104

TV samt vissa andra radio- och TV-rättsliga frågor (SOU 2006:51).

Dagspressen

Den tidigare regeringen föreslog i propositionen Morgondagens nyheter – nya villkor för drifts- stödet till dagstidningar (prop. 2005/06:201) flera ändringar i presstödsförordningen (1990:524). Förslagen antogs med vissa modifi- eringar av riksdagen i juni 2006 (bet. 2005/06:KU40, rskr. 2005/06:367).

Regeringen har anmält de förändringar som görs i presstödsförordningen till Europeiska kommissionen och ändringarna förutsätter ett godkännande från kommissionen. Med hänsyn till att kommissionens behandling av ärendet inte är slutförd lämnar regeringen i denna proposition förslag om att ändringarna i presstödsförordningen inte skall träda i kraft den 1 januari 2007 utan vid en senare tidpunkt (se utgiftsområde 1, avsnitt 5.2.2).

Sedan 2002 har det funnits ett särskilt distributionsstöd för utdelning av dagstidningar på lördagar i gles- och landsbygdsområden. Stödet är tidsbegränsat och gäller till utgången av 2006. Presskommittén 2004 föreslår i slut- betänkandet Mångfald och räckvidd (SOU 2006:8) bl.a. att stödet blir permanent och införs i presstödsförordningen. Regeringen konstaterar att det särskilda distributionsstödet har haft en mycket begränsad effekt bl.a. eftersom endast ett mycket litet antal abonnenter har återfått sin lördagstidning sedan stödet infördes. Regeringen anser inte att effekterna av stödet är tillräckligt stora för att motivera kostnaderna och att stödet därför inte bör förlängas.

I volym 1, kapitel 5, behandlas frågan om reklamskatten.

Taltidningar

Stödet till radio- och kassettidningar fyller en viktig demokratisk funktion och bidrar till att uppfylla såväl medie- som handikappolitiska mål. Med hjälp av stödet förbättras tillgången till innehållet i dagstidningar för synskadade, dys- lektiker, afatiker och andra personer som på grund av något funktionshinder inte förmår hålla i eller bläddra i en tidning.

En viktig del av statens insatser är att till- handahålla den utrustning som behövs för att ta del av taltidningarnas innehåll. Med start under 2006 sker en övergång till modernare teknik för mottagning av radiotidningar och RATS- tidningar (dvs. radiotidningar som sänds med

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

talsyntesteknik). Riksdagen har bland annat beslutat att tillföra anslaget för stöd till radio- och kassettidningar 25 miljoner kronor för att möjliggöra inköp av digitala radiotidnings- mottagare, vilka levereras under perioden 2006– 2008. Taltidningsnämnden bedömer att över- gången kommer att göra utsändningarna mer användarvänliga och attraktiva för abonnenterna. Samtidigt är den nya tekniken mer kostnads- effektiv i den meningen att kostnaderna för att underhålla de nya RATS- och radiotidnings- mottagarna, enligt vad regeringen har inhämtat, är lägre än i de äldre systemen.

Lokal icke-kommersiell radio och TV

De icke-kommersiella medierna är viktiga för demokrati, yttrandefrihet, mångfald, föreningsliv och integration eftersom de möjliggör för olika intressen och åsikter att göra sig hörda i sam- hällsdebatten. En av de stora utmaningarna i det moderna medielandskapet är att främja en mediemarknad där det finns utrymme för mång- fald till både innehåll och ägande. Närradio och lokal-TV är viktiga komplement till såväl radio och TV i allmänhetens tjänst som kommersiell radio och TV.

Skydd av barn och unga mot skadligt medieinnehåll

Mediesektorn har under senare år genomgått stora förändringar till följd av den snabba tekniska utvecklingen. Det har inneburit att nya möjligheter öppnats samtidigt som risken ökat för att barn och unga kommer i kontakt med innehåll som kan vara olämpligt, skadligt eller olagligt. Arbete för att skydda barn och unga mot skadligt medieinnehåll bedrivs därför bl.a. av Medierådet.

Medierådets arbete rör barns och ungas mediesituation, hur de använder olika medier och påverkas av rörliga bilder i film, TV, datorspel och på Internet. Arbetet är främst inriktat på att stärka barn och unga som medie- konsumenter och ta fram och sprida kunskap inom området. Medierådet arbetar även med att driva på branschernas självreglering.

Medierådet kommer att fortsätta sitt engage- mang inom EU-projektet Safer Internet Plus. Projektet syftar till att skapa en säkrare använd- ning av Internet bland barn och unga och går under 2007–2009 in i en ny fas. Medierådet kommer i samarbete med BRIS att skapa en hjälplinje dit barn och unga kan vända sig för att få råd och stöd.

105

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

Norden har en lång tradition av nära samarbete inom medieområdet. Sverige och Finland har haft ett särskilt nära samarbete på grund av den stora minoriteten finsktalande personer som bor och lever i Sverige och den höga andelen svensk- talande i Finland.

I enlighet med en uppgörelse mellan Finland och Sverige om TV-utbyte sänds en finsk kanal, TVFinland, i marknätet över Stockholmsområ- det och genom kabelnätverk till en rad andra orter i Sverige. TV-utbytet innebär på motsva- rande sätt att en svensk kanal, SVTEuropa, sänds i marknätet i södra Finland och att SVT 1 och SVT 2 sänds i marknätet i Österbotten. Med anledning av att både Sverige och Finland under de närmaste åren genomför en övergång till digitala sändningar i marknäten förs nu diskus- sioner om praktiska lösningar för att garantera utbytet också framöver. I Finland har en särskild utredare föreslagit att SVT 1 och SVT 2 skall distribueras i det digitala marknätet i både södra Finland och Österbotten. I Sverige övervägs möjligheten att sända den finska program- kanalen i delar av det digitala marknätet. Av- sikten är att kunna presentera lösningar både i Finland och Sverige före övergången till digitala sändningar i Stockholm våren 2007 och i Finland sommaren 2007.

5.8Ändringar i koncessionsavgiftslagen

Regeringens förslag: Hänvisningen i 5 § andra stycket lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område ändras till att avse 10 § i stället för 14 §. Hänvisningarna i 6 a § andra stycket och 9 § första stycket ändras till att avse 4 b § i stället för 4 a §.

Ärendet och dess beredning: I juni 2006 inkom Radio- och TV-verket med en skrivelse (dnr U2006/4624/RS) med förslag till ändringar i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televi- sionens och radions område (koncessions- avgiftslagen).

Skrivelsen har remissbehandlats. En samman- ställning av remissvaren finns tillgänglig i

Utbildnings- och kulturdepartementet (dnr U2006/4624/RS).

Lagändringarna är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.

Skrivelsens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm och Länsrätten i Stockholms län har tillstyrkt förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I april 2002 överlämnade regeringen en proposition om punktskatternas infogning i skattekonto- systemet m.m. (prop. 2001/02:127). I proposi- tionen föreslogs bl.a. att 14 § koncessions- avgiftslagen skulle ändra beteckning till 10 §.

I 5 § andra stycket koncessionsavgiftslagen finns en hänvisning till 14 § i samma lag. När lagförslaget utformades togs inte hänsyn till den ändrade beteckningen och hänvisningen till 14 § ändrades således inte. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2001/02:SkU27, rskr. 2001/02:273). Lag- ändringen trädde i kraft den 1 januari 2003.

I budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1 utg. omr. 17) föreslog regeringen bl.a. att en ny 4 a § skulle införas i koncessions- avgiftslagen samt att den gällande 4 a § skulle betecknas 4 b §.

Det finns två paragrafer i koncessions- avgiftslagen som hänvisar till dess 4 a § (6 a § andra stycket och 9 § första stycket). Vid utformningen av lagförslaget togs inte hänsyn till att dessa hänvisningar borde ha ändrats till att avse 4 § b. Riksdagen antog i november 2005 förslagen i propositionen (bet. 2005/06:KU11, rskr. 2005/06:66).

Således finns det i dag tre bestämmelser i koncessionsavgiftslagen som hänvisar till fel- aktiga bestämmelser. Regeringen föreslår därför att hänvisningen i 5 § andra stycket i lagen ändras till att avse 10 § samt att hänvisningarna i 6 a § andra stycket och 9 § första stycket ändras till att avse 4 b §.

Regeringens lagförslag redovisas under avsnitt 2.2.

106

5.9Tillståndsperioden för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB

Regeringens förslag: Sändningstillstånden för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB skall gälla för perioden 1 januari 2007 till och med 31 december 2009.

Skälen för regeringens förslag: I den tidigare regeringens proposition Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007–2012 (prop. 2005/06:112) föreslogs riktlinjer för radio och TV i allmänhetens tjänst under kommande tillståndsperiod. Bland annat föreslogs att sändningstillstånden för programföretagen skall gälla för perioden 2007–2012. Riksdagen be- slutade i enlighet med propositionen (bet. 2005/06:KrU28, rskr. 2005/06:323).

I propositionen anges att en uppföljning, med utgångspunkt i omvärldsförändringar eller andra förändrade förutsättningar som bedöms påverka programföretagen, bör ske under tillstånds- perioden. Det aviseras också i propositionen att en särskild utredare kommer att tillkallas med uppdrag att ta fram förslag till hur ett effektivare resursutnyttjande kan åstadkommas.

Regeringen bedömer att frågan om ett effek- tivare resursutnyttjande har stor betydelse för hur villkoren för radio och TV i allmänhetens tjänst utformas i framtiden. Mot den bak- grunden samt med hänsyn till pågående om- världsförändringar anser regeringen att den till- ståndsperiod som beslutats är för lång. Regeringen föreslår därför att sändnings- tillstånden för programföretagen skall gälla under tre år, dvs. för perioden 2007–2009. Under den tiden avser regeringen att ta fram ett brett beredningsunderlag inför den efterkommande tillståndsperioden där bl.a. utvecklingsmöjlig- heterna för radio och TV i allmänhetens tjänst och frågan om effektivare resursutnyttjande ingår. Som en följd av den förkortade tillstånds- perioden bedömer regeringen att det inte finns behov av en uppföljning under tillståndsperioden av det slag som angavs i den nämnda propo- sitionen.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.10Budgetförslag

5.10.1 27:1 Statens biografbyrå

Tabell 5.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	9 874		sparande	229
				Utgifts-
2006	Anslag	9 872	1	prognos	10 117
2007	Förslag	9 952

2008	Beräknat	10 124	2

2009	Beräknat	10 340	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

2Motsvarar 9 952 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 9 952 tkr i 2007 års prisnivå.

Statens biografbyrå skall granska filmer och videogram som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. På begäran förhandsgranskas även filmer och video- gram för enskilt bruk. Biografbyrån fastställer åldersgränser för de filmer som granskats. Vidare kan byrån besluta om att klipp görs i filmer samt om visningsförbud.

Biografbyrån utövar tillsyn över videogram- marknaden och efterlevnaden av bestämmelserna i brottsbalken om olaga våldsskildring och otillåten utlämning av teknisk upptagning när det gäller rörliga bilder. Biografbyrån skall enligt brottsbalken yttra sig till Justitiekanslern (JK) i åtalsärenden som rör olaga våldsskildring samt ge medgivande till åtal som rör otillåten utläm- ning av teknisk upptagning.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.4 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	inkomsttitel	som får		(intäkt -
	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2005	10 583	0	9 194	1 389

Prognos 2006	10 900	0	9 200	1 700

Budget 20071	9 300	0	9 200	100

1 Beräknat inklusive föreslagen avgiftssänkning.

För granskning av filmer och videogram tar Biografbyrån ut avgifter som skall motsvara kostnaderna för granskningsverksamheten. In- täkterna redovisas på statsbudgetens inkomst- sida under inkomsttitel 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram. Biograf-

107

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

byrån får inte disponera intäkterna. Avgifts- intäkterna skall motsvara kostnaderna för granskningsverksamheten.

Regeringens överväganden

Tabell 5.5 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 27:1 Statens biografbyrå

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	9 872	9 872	9 872
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	80	252	468

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	9 952	10 124	10 340

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att 9 952 000 kronor anvisas under anslaget 27:1 Statens biografbyrå för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 10 124 000 kronor respektive 10 340 000 kronor.

Sänkning av granskningsavgifterna

Regeringens förslag: Avgifterna för tillstånds- kort, utöver det första, sänks från 1 100 kronor till 975 kronor. För filmer och video- gram med en speltid på under trettio minuter sänks avgiften från 500 kronor till 450 kronor och om speltiden understiger fem minuter från 82 kronor till 70 kronor.

Ärendet och dess beredning: I maj 2006 inkom Statens biografbyrå med en skrivelse (dnr U2006/3739/Me) med förslag till en sänkning av avgifterna för granskningen. Skrivelsen har remissbehandlats. En remissammanställning finns tillgänglig i Utbildnings- och kultur- departementet (U2006/3739/Me).

Lagändringarna är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.

Biografbyråns förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: De instanser som yttrat sig är positiva till förslaget eller lämnar det utan erinran. Konkurrensverket påpekar särskilt att Biografbyråns förslag förefaller vara väl avvägt för att balansera kostnader och intäkter.

Skälen för regeringens förslag: Statens biografbyrå skall enligt 9 § lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram (granskningslagen) ta ut vissa avgifter. Av- gifterna skall motsvara kostnaderna för gransk- ningsverksamheten. Intäkterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram. Intäkterna från avgifterna har under de senaste fyra åren överstigit kostnaderna och 2005 överstegs kostnaderna för granskningen med 20,5 procent. Den avgörande orsaken till de ökade intäkterna är att mängden beställda tillståndskort för efterföljande kopior ökat, dvs. att antalet tillståndskort ökat mer än antalet granskningsobjekt. Biografbyrån har därför i samråd med Ekonomistyrningsverket gjort en översyn av nivån på de olika avgifterna och därefter inkommit med ett förslag till sänkta avgifter.

Biografbyråns förslag innebär att avgifterna för tillståndskort, utöver det första, sänks från 1 100 kronor till 975 kronor. För filmer och videogram med en speltid på under trettio minuter sänks avgiften från 500 kronor till 450 kronor och om speltiden understiger fem minuter från 82 kronor till 70 kronor. Förslaget innebär en beräknad överfinansiering på under en procent.

Regeringen föreslår att granskningslagen ändras i enlighet med Biografbyråns förslag. Vidare har en mindre redaktionell ändring gjorts. Regeringens lagförslag redovisas under avsnitt 2.1.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2007.

108

5.10.227:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

Tabell 5.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	20 433		sparande	0
				Utgifts-
2006	Anslag	20 515	1	prognos	20 150
2007	Förslag	20 700

2008	Beräknat	21 155	2

2009	Beräknat	21 663	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

2Motsvarar 20 700 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 20 700 tkr i 2007 års prisnivå.

Under anslaget anvisas medel för kostnader för tillhandahållande och överföring av en svensk programkanal till Finland, kostnader för distri- bution av en finsk programtjänst i Sverige och övriga kostnader i samband med utsändning av den finska programkanalen i Sverige. De sist- nämnda kostnaderna baserar sig på överens- kommelser mellan Sverigefinska Riksförbundet och förhandlingsorganisationen Copyswede, som företräder vissa rättighetshavarorganisa- tioner.

Det svensk-finska televisionsutbytet bedrivs enligt en princip om ömsesidighet. Finland sva- rar för kostnaderna för utsändningen av en svensk programkanal i Finland och för överfö- ringen av en finsk programkanal till Sverige. På motsvarande sätt svarar Sverige för kostnaderna för utsändningen av en finsk programkanal i Sverige och för överföringen av en svensk pro- gramkanal till Finland.

Utsändningen av finska TV-program i Sverige sker med stöd av radio- och TV-lagen (1996:844). Regeringen har den 8 december 2005 meddelat Sverigefinska Riksförbundet tillstånd att bedriva sådana sändningar under 2006.

TVFinland har distribuerats som en analog marksänd kanal i Stockholm genom utsänd- ningar från Nackamasten. Kanalen har också funnits tillgänglig i Com Hems analoga grund- utbud i Storstockholm. Kanalen har vidare spritts som betalkanal i Com Hems digitala kabelnät.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 5.7 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	20 515	20 515	20 515
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	185	640	1 148

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	20 700	21 155	21 663

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

För 2007 föreslår regeringen att 20 700 000 kronor anvisas under anslaget 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 21 155 000 kronor respektive 21 663 000 kronor.

5.10.327:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete

Tabell 5.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	768		sparande	107
				Utgifts-
2006	Anslag	816	1	prognos	826
2007	Förslag	466

2008	Beräknat	466	2

2009	Beräknat	466	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

2Motsvarar 466 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 466 tkr i 2007 års prisnivå.

Under anslaget anvisas medel för svensk med- verkan i Europeiska Audiovisuella Observato- riet. Det är ett forsknings- och statistikinstitut som samlar in och distribuerar information om utvecklingen inom film, television, video/DVD och nya medier. Observatoriet arbetar också med att ta fram jämförbar europeisk statistik på det audiovisuella området.

109

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Under 2004–2006 har Granskningsnämnden för radio och TV fått ett årligt tillskott på 400 000 kronor som finansierats från anslaget. Från och med 2007 minskas anslaget med 350 000 kronor för att öka det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 27:5 Gransknings- nämnden för radio och TV med motsvarande be- lopp.

Tabell 5.9 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	816	816	816
Förändring till följd av:
Beslut	-350	-350	-350

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	466	466	466

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 466 000 kronor anvisas under anslaget 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 466 000 kronor respektive 466 000 kronor.

5.10.427:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

Tabell 5.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	1 761		sparande	0
2006	Anslag	2 011		Utgifts-
2006	Anslag	2 011	1	prognos	1 975
2007	Förslag	2 031

2008	Beräknat	2 064	2

2009	Beräknat	2 108	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

2Motsvarar 2 031 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 2 031 tkr i 2007 års prisnivå.

Under anslaget anvisas medel för stöd till Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs universitet för information om forsk-

ningsresultat och utarbetande av mediestatistik, bl.a. genom Mediebarometern. Denna är en årli- gen publicerad räckviddsundersökning som belyser hur stor andel av den svenska befolk- ningen som under en genomsnittlig dag respek- tive år tagit del av olika medier. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors nyttjande av massmedier.

Regeringens överväganden

Tabell 5.11 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	2 011	2 011	2 011

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	20	53	97
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	2 031	2 064	2 108

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 2 031 000 kronor anvisas under anslaget 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 2 064 000 kronor res- pektive 2 108 000 kronor.

5.10.5 Radio och TV i allmänhetens tjänst

Verksamheten i Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) (inklusive dotter- bolagen) finansieras i huvudsak med TV-avgifts- medel som anvisas av riksdagen från rundradio- rörelsens resultatkonto (rundradiokontot). Under sändningstillståndsperioden fattar riks- dagen efter förslag från regeringen beslut om medelstilldelning till programbolagen, TV- avgiftens storlek samt bemyndigande till regeringen att fatta beslut om lån i Riks- gäldskontoret i syfte att täcka underskottet på distributionskontot. I samband med riksdagens beslut om riktlinjer för radio och TV i all-

110

mänhetens tjänst under den kommande till- ståndsperioden fattade riksdagen även beslut om de nämnda frågorna avseende år 2007 (prop. 2005/06:112, bet. 2005/06:KrU28, rskr. 2005/06:323).

Även Granskningsnämnden för radio och TV finansieras delvis med medel från rundradio- kontot som anvisas till statsbudgetens inkomst-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

sida. Regeringens förslag till medelstilldelning till Granskningsnämnden lämnas under utgifts- område 1, anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV. Nämndens totala anslag för 2007 föreslås uppgå till 10 526 000 kronor. Regeringen föreslår att 6 700 000 kronor skall anvisas från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida.

111

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6 Politikområde 29 Ungdomspolitik

6.1Omfattning

Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och omfattar alla de samhälleliga beslut och åtgärder som påverkar villkoren för ungdomar.

Ambitionen med ungdomspolitiken är att ge en helhetsbild av ungdomars levnadsvillkor och samordna regeringens verksamhet inom de olika politikområden som berör ungdomars levnads- villkor.

Den nationella ungdomspolitiken förutsätter insatser på såväl nationell som lokal nivå. Till politikområdet hör myndigheten Ung- domsstyrelsen.

I ungdomspolitiken ingår anslagen 29:1 Ung- domsstyrelsen och 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet.

6.2	Utgiftsutveckling

Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2005	2006 1	2006	2007	2008	2009
Anslag inom utgiftsområde 17
29:1 Ungdomsstyrelsen		18,6	19,1	19,8	19,2	19,6	20,0

29:2 Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet		87,4	129,4	127,1	173,4	87,4	87,4

Totalt för utgiftsområde 17		106,0	148,4	147,0	192,6	106,9	107,3

Totalt för politikområde Ungdomspolitik		106,0	148,4	147,0	192,6	106,9	107,3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med denna proposition.

112

6.3Mål

Målen för den nationella ungdomspolitiken är att ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd och att ungdomar skall ha verklig tillgång till makt. Ovanstående mål är beslutade av riks- dagen (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politik- områden eller mål för dessa bör ändras åter- kommer regeringen vid ett senare tillfälle.

I samband med beslutet om de övergripande målen beslutade riksdagen att analys, samord- ning och redovisning för att uppnå de över- gripande målen skall ske inom fem huvudområ- den. Huvudområdena är lärande och personlig utveckling, hälsa och utsatthet, inflytande och representation, egen försörjning samt kultur och fritid. Målen för den nationella ungdomspoliti- ken styr också det internationella samarbetet på det ungdomspolitiska området.

6.4Insatser

6.4.1Insatser inom politikområdet

Styrning och uppföljning av ungdomspolitiken

Riksdagen beslutade i december 2004 om den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma – rätt till välfärd (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94). Beslutet innebar införandet av en ny nationell ungdoms- politik med nya övergripande mål och ett nytt system för styrning och uppföljning. Utgångs- punkten är att den nationella ungdomspolitikens mål skall genomsyra samtliga berörda politikom- råden.

Ungdomsstyrelsen redovisade i december 2005 den första tematiska analysen med inrikt- ning på huvudområdet Egen försörjning. Analy- sen redovisades i rapporten Fokus 05–En analys av ungas etablering och egen försörjning (Ung- domsstyrelsens skrifter 2005:10).

I det nya systemet för uppföljning och analys ingår också att berörda myndigheter årligen skall följa upp indikatorer som belyser utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor inom det egna verksamhetsområdet. I berörda myndigheters regleringsbrev för 2006 angavs de indikatorer som skulle följas upp. Uppföljningarna redovisas

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

i myndigheternas årsredovisningar. Ungdoms- styrelsen redovisar också årligen en samman- ställning av myndigheternas uppföljningar. I mars 2006 redovisade Ungdomsstyrelsen den första sammanställda uppföljningen av utveck- lingen av ungdomars villkor i Ung idag – En beskrivning av ungdomars villkor (Ungdoms- styrelsens skrifter 2006:3). Ungdomsstyrelsen fortsätter även att stödja berörda myndigheter i utformningen av nya indikatorer/nyckeltal som belyser ungdomars villkor inom olika områden.

I juli 2006 gavs Ungdomsstyrelsen i uppdrag att genomföra en attityd- och värderingsstudie bland ungdomar, som skall redovisas 2007.

Ungdomsstyrelsen genomför årligen projek- tet Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Lupp). Under 2005 genomförde Ungdoms- styrelsen kommunala enkätundersökningar tillsammans med 32 kommuner, vilket innebär en ökning från 2004 då nio kommuner genom- förde sådana undersökningar. År 2006 genomför 27 kommuner undersökningen. Liksom tidigare år kommer kommunerna att ta fram rapporter med presentation och analys av de data som en- kätundersökningarna har genererat.

Ungdomsstyrelsen har knutit till sig sex s.k. ungdomspolitiska stödjepunkter. Stödje-punk- terna utgörs av ideella eller kommunala verk- samheter som direkt arbetar med ungdomar och som verkar för att driva på utvecklingen av ung- domspolitiken. Stödje-punkterna inspirerar kommunerna genom direkta kontakter och vid regionala konferenser m.m. Myndigheten har påbörjat ett arbete för att utvärdera stödjepunk- ternas arbete.

Ungdomsstyrelsen fortsätter att använda ut- nämningen Årets ungdomskommun för att in- spirera kommunerna till utveckling av det ung- domspolitiska arbetet. År 2005 utsågs Haparanda till Årets ungdomskommun, bl.a. för sitt ungdomspolitiska handlingsprogram som årligen följs upp av ungdomsrådet och ledande politiker och tjänstemän i kommunen.

Hälsa och utsatthet

Olika undersökningar har visat att stress och symtom på stress under senare tid har ökat bland ungdomar. Samtidigt finns inte någon samlad kunskap om orsakerna till denna utveckling. Därför tillsattes i maj 2005 en särskild utredare med uppdraget att analysera ungdomars livssitu- ation utifrån stress och dess konsekvenser för den psykiska hälsan (dir. 2005:61). Utredningen

113

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

om ungdomars psykiska hälsa redovisade i augusti 2006 sitt slutbetänkande Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) i vilket konstateras att psykiska problem har blivit avsevärt vanligare bland ungdomar under de senaste två decenni- erna. Betänkandet bereds nu inom Regerings- kansliet.

Inflytande och representation

Ålderssammansättningen i statens myndighetsstyrelser och kommittéer följs årligen upp inom Regeringskansliet. Uppföljningen visar att de flesta ledamöterna är över 55 år vilket innebär en sned åldersfördelning. Det har heller inte skett någon genomsnittlig föryngring av de personer som ingår i statliga myndighetsstyrelser och kommittéer under de senaste åren.

Ungdomars egen organisering stöds genom statsbidraget till ungdomsorganisationerna och innebär att ungdomar utvecklar sin förmåga till samarbete och eget lärande. Regleringen av detta statsbidrag har under 2005 och 2006 varit föremål för översyner, vilket redovisas närmare under avsnitt 6.6.

Egen försörjning

I maj 2005 tillsattes en nationell koordinator för att verka för att ungdomar snabbare skall kunna etablera sig på arbetsmarknaden (dir. 2005:21). Koordinatorn för unga till arbete lämnade ett delbetänkande (SOU 2006:31) i mars 2006 och skall slutredovisa sitt uppdrag i november 2006.

Ungdomsstyrelsen fick i december 2004 i uppdrag att stimulera utvecklingen av kommu- nala navigatorverksamheter. Detta uppdrag genomförs under 2005 och 2006. De kommunala navigatorverksamheterna syftar till att samla offentliga, ideella och privata aktörer och ut- veckla verksamheter för ungdomar som varken arbetar eller studerar. Under 2005 ansökte 66 kommuner om medel och 18 av dessa kommu- ner beviljades stöd med sammanlagt 1,7 miljoner kronor. Under hösten 2006 pågår ytterligare en ansökningsomgång.

Utvecklingen av navigatorcentra inom den ideella sektorn stöds i en satsning genom All- männa arvsfonden, i vilken Ungdomsstyrelsen fördelar medel till projekt med inriktning på att främja ungas sysselsättning. Under 2005 och 2006 har Ungdomsstyrelsen beviljat medel till fem navigatorcentra med ideell huvudman.

Kultur och fritid

Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att under 2006 och 2007 genomföra en satsning på förebyggande och främjande verksamheter och drogfria lokaler för ungdomar i riskmiljöer. Den tidigare regeringen beslutade i januari 2006 om en förordning (2006:7) om statsbidrag för särskilda insatser för ungdomar, i vilken riktlinjerna för satsningens genomförande formuleras. Totalt 40 miljoner kronor har tillförts under 2006 för denna satsning, varav 5 miljoner kronor används för stöd till drogfria ungdomslokaler. Vidare föreslår regeringen i denna proposition att 85 miljoner kronor skall tillföras under 2007 för sådana riktade insatser till ungdomar i riskmiljöer, varav 10 miljoner kronor skall användas för stöd till drogfria ungdomslokaler. Ungdomsstyrelsen har under 2006 hitintills beviljat 53 projekt medel inom ramen för satsningen på fritid för ungdomar i riskmiljöer.

Internationella insatser

Det bedrivs ett brett internationellt samarbete på det ungdomspolitiska området, i första hand inom ramen för EU, FN, Europarådet, Nordiska ministerrådet, Barentsrådet och Östersjöstater- nas råd.

Under våren 2006 avslutades förhandlingarna om det nya EU-programmet Youth in Action som skall löpa under åren 2007 – 2013 och er- sätter det nuvarande programmet Ungdom. Sverige redovisade 2005, liksom övriga medlems- stater i EU, sitt arbete med de EU-gemensamma målen Bättre information till unga och Främ- jande av ungas inflytande och delaktighet.

Det svenska arbetet med att implementera den europeiska ungdomspakten, som antogs av EU:s stats- och regeringschefer den 22 – 23 mars 2005 inleddes genom att ett dialogforum om ungdomspakten anordnades med ungdomsorga- nisationer den 25 maj 2005. De svenska insat- serna för att genomföra ungdomspakten redovi- sades i det svenska tillväxtprogrammet för tillväxt och sysselsättning, som överlämnades till riksdagen den 21 oktober 2005.

6.4.2Insatser utanför politikområdet

Uppföljning och analys

I Regeringskansliet har det tagits fram beräkningar ur ett generationsperspektiv som

114

skall möjliggöra analyser av hur varje generation bidrar till respektive tar del av den gemensamma sektorn. Generationsanalysernas resultat skall kunna användas som beslutsunderlag för olika reformer och ställningstaganden och klargöra hur olika generationer gynnas eller missgynnas av vad som föreslås. Generationsanalyserna redovisas hösten 2006.

Lärande och personlig utveckling

I maj 2004 tillsattes en delegation med uppgift att förverkliga samhällets intentioner när det gäller samverkan mellan skola och arbetsliv. Delegationen, som fick namnet Yrkesut- bildningsdelegationen (dir. 2004:72), skall redovisa sitt arbete i december 2006.

Mot bakgrund av bl.a. utredningen Unga utanför (SOU 2003:92) initierades en ändring (SFS 2004:1298) i skollagen (1985:1100) som innebär att kommunerna löpande skall hålla sig informerade om hur de ungdomar under 20 år som fullgjort sin skolplikt men som inte går eller har fullföljt en gymnasieutbildning är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga åtgärder. Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2005. Statens skolverk har fått i uppdrag att i samråd med Ungdomsstyrelsen följa hur kommunerna arbetar med denna uppgift och har lämnat en första delredovisning i juni 2006 i vilken undersökningens frågeställningar och metod redovisas. Uppdraget skall slutredovisas i november 2006.

I juli 2006 trädde en bestämmelse i kraft som innebär att elever med individuella program ges rätt till utbildning på heltid.

Hälsa och utsatthet

Allt fler ungdomar upplever psykisk ohälsa i dag jämfört med i mitten av 1980-talet. Med den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149, bet. 2000/01:SoU5, rskr. 2000/01:53) påbörjades satsningar för att stärka primärvård, äldrevård och psykiatri. Den senaste överenskommelsen mellan staten, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet om en fortsatt satsning för utveckling av primärvården, äldrevården respek- tive psykiatrin under åren 2005–2007 gjordes våren 2005. I överenskommelsen fastslås att in- riktningen att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar genom ett tidigt och adekvat stöd kvarstår (S2005/3717/HS). I överenskommelsen lyfts bl.a. fram vikten av att utveckla det före-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

byggande arbete som utförs vid ungdomsmot- tagningarna.

Socialstyrelsen har den 31 augusti 2006 fått i uppdrag att utreda hur ett nationellt kunskaps- centrum för tidiga insatser till barn och unga kan organiseras. Socialstyrelsen skall redovisa upp- draget senast den 31 december 2006.

Riksdagen beslutade i maj 2006 om propositionen Ingripanden mot unga lag- överträdare (prop. 2005/06:165) vilket innebär att reglerna om ingripanden mot och behandling av unga lagöverträdare förändras. Syftet med förändringarna är att vidareutveckla och förbättra påföljdssystemet för unga i åldern 15 till 21 år som har gjort sig skyldiga till brott samt förbättra möjligheterna att tidigt ingripa för att motverka att barn under 15 år utvecklar en kriminell livsstil. De flesta av dessa lagändringar börjar gälla den 1 januari 2007.

Inflytande och representation

Skolvalet har ingått som en aktivitet inom ramen för 2006 års demokratisatsning. Ungdomsstyrel- sen gavs uppdraget att arrangera projektet Skol- val 2006 inför valet i september 2006.

Egen försörjning

I december 2004 fick Verket för näringslivsut- veckling (Nutek) i uppdrag att genomföra ett treårigt nationellt program för att främja entre- prenörskap, vilket skulle genomföras fr.o.m. 2005. Programmet syftar till att öka intresset för och kunskaperna om entreprenörskap i främst grund- och gymnasieskolan samt i högskolan. Intresset för det Nationella entreprenörskaps- programmet har varit mycket stort och totalt har programmet fått in ca 220 ansökningar. Nutek har beviljat 79 projekt stöd, vilka genomförs under åren 2005-2007.

Finansdepartementet tillsatte i april 2005 en arbetsgrupp (Fi2005/2280) med uppgift att fördjupa analysen, lämna rekommendationer samt stimulera debatten om hur arbetsutbudet bland grupper med lägre arbetsutbud kan ökas, särskilt bland ungdomar, personer med utländsk bakgrund och äldre.

I februari 2005 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av de insatser samhället erbjuder personer i arbetsför ålder som är beroende av socialtjänstens försörjningsstöd och som med hjälp av olika insatser bedöms kunna få ett arbete. Utredaren skall föreslå åtgärder som underlättar övergången från bidragsberoende till försörjning genom eget

115

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

arbete. Utredaren samråder i sitt arbete bland annat med Ungdomsstyrelsen. Utredningen, Från socialbidrag till arbete (dir. 2005:10), skall slutredovisas i januari 2007.

Ungdomars möjligheter till ett eget boende har minskat i takt med ökad bostadsbrist i till- växtregionerna. Hösten 2004 fick Statens bostadskreditnämnd (BKN) i uppdrag att utreda förutsättningarna för att förbättra möjligheterna för ungdomar att förvärva eller hyra en egen bostad. Uppdraget redovisades i april 2005. Vidare tillsattes våren 2004 en arbetsgrupp som skulle göra en genomlysning av det nuvarande systemet för bostadsfinansiering, bostadssub- ventioner och bostadsmarknadens kapitalför- sörjning samt ge förslag till statens roll i detta system. Arbetsgruppen redovisade i september 2005 rapporten Bostadsfinansiering (Ds 2005:39).

I mars 2005 utsågs en nationell bostadssam- ordnare (M2005:01) med uppgift att under en treårsperiod ta fram förslag på konkreta åtgärder i syfte att underlätta ungdomars inträde på bostadsmarknaden. Bostadssamordnaren redovi- sade i augusti 2006 en delrapport om ungas bostadssituation. I rapporten Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för att få en bostad så skulle jag göra det – En rapport om en bostadsmarknad i behov av uppdatering, redovi- sas de svårigheter och hinder som möter unga på bostadsmarknaden, t.ex. krav på fast anställning och en viss inkomstnivå. Regeringen avser att genom tilläggsdirektiv ge samordnaren i uppdrag att avsluta sitt arbete.

Vidare har Boverkets Byggkostnadsforum fått i uppdrag att i högre grad beakta behovet av att få fram bra och billiga bostäder anpassade till ungas behov när det gäller stödet till pilotprojekt.

Projekt som får stöd genom Allmänna arvsfonden

Medel ur Allmänna arvsfonden har ställts till Ungdomsstyrelsens förfogande för stöd till utvecklingsprojekt. Efter ombildandet av Arvsfondsdelegationen den 1 juli 2004 har delegationen fortsatt ställa medel till Ungdomsstyrelsens förfogande för sådant stöd. Ungdomsstyrelsen har under 2005 fördelat stöd för projekt som syftar till att motverka och bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden. Ungdomsstyrelsen har genom medel ur Allmänna arvsfonden även stött projekt inriktade på ungdomssamarbete i Österled.

Vidare genomför Arvsfondsdelegationen en satsning på ungdomar och kultur och ytterligare en satsning på att förebygga ungdomars psykiska ohälsa.

Allmänna arvsfondens stöd till ungdomar i åldern 12–25 år uppgick under 2005 till drygt 96 miljoner kronor. Ungdomsstyrelsen fördelade härav under 2005 totalt 22 miljoner kronor till särskilda satsningar.

Förstärkning av det statliga bidraget till ungdomsorganisationerna genom bidrag från AB Svenska Spel

Det statliga stödet till ungdomsorganisationerna har legat på en relativt konstant nivå under senare år efter en kraftig minskning i slutet av 1990-talet. De medel som tillförs från AB Svenska Spels överskott utgör en förstärkning av stödet till ungdomsorganisationerna och förbättrar därmed ungdomars möjligheter till meningsfulla fritidssysselsättningar och till inflytande i samhällslivet.

Ett vinstdelningssystem infördes 2004, vilket innebär att ungdomsorganisationerna tillförs en andel av AB Svenska Spels totala vinst. Under 2005 fick Ungdomsstyrelsen 153,6 miljoner kronor och under 2006 har Ungdomsstyrelsen fått 131,3 miljoner kronor att fördela till ungdomsorganisationernas lokala verksamheter.

Ungdomsforskning

I den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma – rätt till välfärd (prop. 2004/05:2) aviserades att tilldela Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) ett samordningsansvar för såväl barn- som ungdomsforskningen. Detta ansvar innebär framförallt ett ansvar för att genom olika aktiviteter bidra till kommunikation och samverkan mellan berörda intressenter. FAS fick i regleringsbrevet för 2005 ett sådant samordningsansvar för forskning om barn och ungdomar.

FAS och Vetenskapsrådet har våren 2006 utlyst programstöd med inriktning mot barns hälsa i ett samhällsperspektiv. Syftet med programstöden är att i ett längre perspektiv förstärka och bygga ut forskarmiljöer för att stärka forskningsområdet på sikt. Forsknings- programmet skall fokusera på barn i åldrarna 0– 18 år

116

6.5Resultatredovisning

6.5.1Mål

Riksdagen beslutade i december 2004 (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94) om nya övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken, vilka gäller fr.o.m. 2005: Ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd och ungdomar skall ha verklig tillgång till makt. Samtidigt beslutade riksdagen att analys, samordning och redovisning för att uppnå de övergripande målen skall ske inom fem huvudområden.

Parallellt med målen om att ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd och makt skall respektive politikområdes egna mål gälla med tillämpning på ungdomsgruppen.

6.5.2Resultat

Lärande och personlig utveckling

De utbildningspolitiska mål som framförallt är viktiga för ungdomar är att alla elever skall ha möjlighet till en likvärdig utbildning av hög kvalitet och att skolan skall ge alla kunskap och främja deras utveckling. Skolan skall vara en trygg kunskapsskola för alla, där elevernas utveckling mot kunskaps- och demokratimålen står i centrum. Huvudområdet har stor betydelse för ungdomar när det gäller deras tillgång till välfärd och makt.

Våren 2005 var det genomsnittliga meritvärdet, d.v.s. den genomsnittliga betygs- poängen 206,3 för de elever som gick ut årskurs 9 jämfört med 206,9 våren 2004 och 205,4 våren 2003. För flickor uppgick det genomsnittliga meritvärdet våren 2005 till 217,3 jämfört med 195,8 bland pojkar. Skillnaden mellan könen har varit stabil över tiden och uppgår till drygt 20 poäng till flickornas fördel. Flickor har högre betyg än pojkar i alla ämnen utom i idrott och hälsa. Från läsåret 2004/2005 var andelen behöriga elever till gymnasieskolan 89,2 procent jämfört med 89,6 procent läsåret 2003/2004.

Av de elever som läsåret 2004/2005 gick i årskurs tre i gymnasiet lämnade 81,9 procent gymnasieskolan med slutbetyg eller motsvarande. Av dessa uppnådde 88,9 procent grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Från läsåret 1997/98 har den

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

genomsnittliga betygspoängen för alla elever med slutbetyg ökat från 13,3 till 14,1 de tre senaste läsåren. Även skillnaden mellan könen har varit konstant under de senaste tre åren och har uppgått till 1,3 poäng till kvinnornas fördel. Under läsåret 2004/2005 uppgick kvinnornas genomsnitt till 14,7 och männens genomsnitt till 13,4 poäng.

Antalet personer som börjar studera vid Sveriges universitet och högskolor har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Under läsåret 2004/05 hade 44,4 procent av aktuella årskullar börjat studera vid universitet eller högskola i Sverige eller utomlands.

Hälsa och utsatthet

Huvudområdet hälsa och utsatthet omfattar främst folkhälsopolitiken, socialtjänstpolitiken, rättsväsendepolitiken, storstadspolitiken och konsumentpolitiken. Socialtjänstpolitikens mål är bl.a. att stärka förmåga och möjlighet till social delaktighet för människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer. För folkhälsopo- litiken är målet att skapa samhälleliga förutsätt- ningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Rättsväsendepolitiken har inrikt- ning på den enkildes rättstrygghet och rättsäker- het och att minska brottsligheten och öka män- niskors trygghet. För storstadspolitiken gäller att bryta den sociala, etniska och diskrimine- rande segregationen i storstadsregionerna. Inom konsumentpolitiken finns bl.a. målet att konsu- menternas hälsa och säkerhet skall skyddas. Inom detta huvudområde gäller särskilt att foku- sera på att ungdomar har verklig tillgång till väl- färd.

Den s.k. ULF-studien (Statistiska Central- byråns, SCB:s undersökning av levnadsförhål- landen, ULF) visar att de flesta ungdomar bedömer sitt hälsotillstånd som gott eller mycket gott. Detta angavs 2005 av 91 procent av de unga männen och 87 procent av de unga kvinnorna i åldern 16–24 år. Samtidigt förefaller utsattheten och ohälsan hos vissa grupper av ungdomar att öka. Under 2005 hade enligt ULF- undersökningen 30,2 procent av kvinnorna och 13,1 procent av männen i åldern 16–24 år besvär av ängslan, oro eller ångest. Motsvarande andel uppgick till 8,8 procent bland kvinnorna och 3,9 procent bland männen under 1988/89. Vidare hade under 2005 6,1 procent av kvinnorna och 2,1 procent av männen i åldern 16–24 år svåra

117

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med 1,9 respektive 0,6 procent under 1988/89.

Det finns vidare tecken på att ungdomars fysiska hälsa har försämrats. Olika undersök- ningar har visat att andelen överviktiga ungdo- mar ökat och att många ungdomar har dåliga kostvanor vilket kan leda till trötthet, vällevnads- sjukdomar m.m. Den genomsnittliga kropps- vikten har ökat från 74,3 kg åren 1999 – 2000 till 75 kg åren 2003–2004 bland män i åldern 16–24 år. Samtidigt har den genomsnittliga vikten bland kvinnor i samma ålder minskat från 61 kg åren 1999-2000 till 60,6 kg åren 2003 – 2004. Andelen överviktiga eller feta i åldersgruppen 16–24 år uppgick 2005 till 18,7 procent bland männen och 15,1 procent bland kvinnorna. Undersökningar visar även att andelen ung- domar som rör sig i mycket liten utsträckning har ökat.

Såväl alkoholkonsumtionen som använd- ningen av narkotika förefaller ha sjunkit bland ungdomar under de senaste åren.

Centralförbundet för alkohol- och narkotika- upplysning (CAN) genomför årligen sedan 1971 stickprovsundersökningar av alkohol- och drog- vanor bland elever i årskurs 9 och mönstrande 18-åriga män. CAN:s undersökningar visar att andelen som prövat narkotika ökade under 1990- talet och början på 2000-talet bland såväl elever i årskurs 9 som mönstrande 18-åriga män. Som högst uppgick andelen som prövat narkotika till 10 procent bland pojkarna och 9 procent bland flickorna i årskurs 9. I början av 2006 uppgick andelen som prövat narkotika till 7 procent bland pojkarna och 5 procent bland flickorna. Även bland mönstrande män har andelen som prövat narkotika sjunkit de senaste åren. År 2005 var det 14 procent som använt narkotika jämfört med 18 procent år 2002.

Tillgängligheten på alkohol har ökat under de senaste åren p.g.a. flera utskänkningsställen, lägre priser på alkoholdrycker samt ökad privat- införsel. Trots detta tycks alkoholkonsumtionen sedan 2000 ha sjunkit bland eleverna i årskurs 9 och bland mönstrande 18-åriga män. Andelen alkoholkonsumenter uppgick år 2000 till 77 pro- cent bland pojkarna i årskurs 9. Vidare hade 40 procent av pojkarna i årskurs 9 druckit den senaste veckan 2000 jämfört med 24 procent 2006. 79 procent bland flickor i årskurs 9 var alkoholkonsumenter 2000 jämfört med 66 pro- cent 2006. År 2000 hade 31 procent av flickorna i årskurs 9 druckit den senaste veckan jämfört

med 23 procent 2006. Bland mönstrande unga män uppgick andelen som berusar sig någon gång i veckan till 13,8 procent 2000 jämfört med 12,2 procent 2005. Även andelen som intensiv- konsumerar alkohol någon gång i månaden hade minskat från 36 procent till 33,2 procent.

Inflytande och representation

Mål för demokratipolitiken är att medborgarna skall ha bättre möjligheter att delta i och påverka den politiska processen och att medborgarnas möjligheter att påverka den politiska processen skall blir mer jämlika än de är i dag. Målet för folkrörelsepolitiken är att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar för att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Detta huvudområde har främst bäring på målet att ungdomar skall ha verklig tillgång till makt.

Ungdomar är i mindre grad aktiva i politiken än den övriga befolkningen. Under 2005 var 3,4 procent av ungdomarna i åldern 16–24 år med- lemmar i politiska organisationer jämfört med 5,6 procent av samtliga i åldern 16–84 år samt 8,5 procent av befolkningen i åldern 55-64 år. (SCB:s ULF-undersökning 2006).

Årets skolval, som arrangerades av Ungdoms- styrelsen, slog rekord i antal deltagare. Totalt 405 000 elever i 1 400 högstadie- och gymnasie- skolor gick till valurnorna, mot 250 000 elever i 1 100 skolor i skolvalet 2002. Valdeltagandet var 87 procent vid de aktuella skolorna.

Den större delen, 61 procent, av ungdomarna i åldern 16–24 år upplever att de har små eller inga möjligheter att föra fram idéer till besluts- fattare i kommunen (Ung idag 2006 – En beskrivning av ungdomars villkor, Ungdoms- styrelsens skrifter 2006:3). Ungdomsstyrelsen verkar för att på olika sätt stimulera utvecklingen av former för ungdomars inflytande på lokal nivå. De flesta kommuner har inrättat ett infly- tandeforum för ungdomar. Ungdomsstyrelsen uppskattar att 55 procent av kommuner och stadsdelar har någon form av inflytandeforum för ungdomar. De flesta av dessa inflytande- forum har som uppgift att lämna synpunkter till tjänstemän, driva egna frågor och ha en rådgi- vande funktion till de förtroendevalda.

Ålderssammansättningen i statliga styrelser och kommittéer är fortsatt skev. Styrelserna och kommittéerna domineras av ledamöter som är över 50 år, medan unga under 30 år är särskilt underrepresenterade. År 2005 var endast 0,9 procent av styrelseledamöterna och

118

1,3 procent av kommittéledamöterna under 30 år. Detta kan jämföras med att 56 procent av sty- relseledamöterna var över 55 år samt att 27,5 procent av kommittéledamöterna var över 60 år.

Ungdomar är även kraftigt underrepresente- rade bland förtroendevalda på kommunal nivå, vilket förstärks av att andelen avhoppare är störst bland de unga politikerna. I landets kommunal- fullmäktigeförsamlingar var under föregående år 463 personer mellan 18 och 25 år, vilket motsva- rar 3 procent.

Egen försörjning

Detta huvudområde omfattar bl.a. arbetsmark- nadspolitiken, näringspolitiken och bostadspoli- tiken. Huvudområdet fokuserar på målet om att ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd.

I oktober 2005 redovisade SCB rapporten Ungdomars etablering – Generationsklyftan 1980 – 2003 (Levnadsförhållanden Rapport 108), vilken visar att ungdomars välfärdskarriär för- dröjts och att ungdomars etableringsfas blivit allt längre under perioden 1980 – 2003. SCB redo- visade dessutom i november 2005 rapporten Ungdomars ekonomiska välfärd – inkomster, sysselsättning och förmögenhet (SCB, Befolk- nings- och välfärdsstatistik 2005) som visar att samtliga åldersgrupper hade en nedgång i inkomsterna under mitten av 1990-talet, men att ungdomar under 25 år ännu 2003 inte hade kommit upp i samma inkomstläge som denna åldersgrupp hade 1991. Unga kvinnor har lägre inkomstnivå än unga män. Under 2003 uppgick kvinnors genomsnittliga löneinkomst i åldern 20–24 år till 80 650 kronor per år medan män i samma ålder hade en genomsnittlig årsinkomst om 106 120 kronor. När det gäller disponibla inkomster uppgick de unga kvinnornas medelin- komst till 96 780 kronor per år och de unga männens till 106 770 kronor. Att unga kvinnor har lägre inkomster än unga män kan till del för- klaras av att kvinnor studerar under längre tid än män och arbetar deltid i större utsträckning.

Den öppna arbetslösheten bland ungdomar mellan 16 och 24 år uppgick år 2005 till 69 900 enligt SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU). Andelen kvinnor var 44 procent och andelen män 56 procent. Cirka 45 900 ungdomar var arbetslösa enligt statistik från AMS register, som omfattar åldersintervallet mellan 18 och 24 år. Bland dessa var 44 procent kvinnor och 56 procent män. Enligt Eurostats statistik uppgick den harmoniserade arbetslösheten bland ung- domar i Sverige till 22,6 procent år 2005. Detta

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

innebär att Sverige är ett av de västeuropeiska länderna med den högsta ungdomsarbetslöshe- ten. I våra nordiska grannländer låg den harmo- niserade arbetslösheten på 9 till 20 procent år 2005.

Den tid som ungdomar är arbetslösa är ofta kortvarig. Trots att ett högt antal ungdomar är arbetslösa finner de flesta ett arbete eller börjar en utbildning relativt snabbt. Den genomsnitt- liga arbetslöshetstiden för ungdomar uppgick enligt SCB till drygt tre månader under andra kvartalet 2006. Den genomsnittliga tid som ung- domar var inskrivna vid arbetsförmedlingen uppgick till 6 månader under 2005. Unga kvin- nor hade något kortare inskrivningstid än unga män.

Ungdomars förankring på arbetsmarknaden äger rum vid allt senare år. Den s.k. etablerings- åldern utgörs av den ålder vid vilken 75 procent av årskullen är sysselsatt. Etableringsåldern var 27 år 2004 att jämföra med 21 år under perioden 1988–1990.

Ungdomsinsatserna har utvärderats av Insti- tutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). I utvärderingen, (Hur) hjälps ung- domar av arbetsmarknadspolitiska program för unga? (IFAU, Rapport 2006:5), redovisas att arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar leder till kortare arbetslöshet, men att detta en- dast gäller på kort sikt. De kommunalt tillhan- dahållna ungdomsprogrammen fungerar på både kort och lång sikt sämre än AMS ordinarie pro- gram vad gäller sysselsättning, men leder till fler övergångar till reguljär utbildning.

Riksrevisionen redovisade i juni 2006 en granskning av arbetsförmedlingens insatser för ungdomar före och under tiden i de kommunala ungdomsprogrammen, ungdomsgarantin (UG) och det kommunala ungdomsprogrammet (KUP). I rapporten Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen (RiR 2006:14) konstateras att många arbetsförmed- lingskontor ger ungdomarna alltför lite stöd före och under KUP och UG. Det finns dock kontor där arbetet med ungdomar fungerar väl.

Nutek har sedan 2005 genomfört ett entre- prenörskapsprogram som i hög utsträckning vänt sig till elever i skolan. Unga personer visar sig också mer positiva till att bli företagare än äldre och andelen ungdomar som vill bli före- tagare har ökat. Inställningen till att starta före- tag varierar med ålder och yngre är mer positiva till att bli företagare jämfört med äldre. I ålders-

119

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

gruppen 18–30 år kunde 76 procent år 2005 tänka sig att bli företagare (Entreprenörskaps- barometern 2005, Nutek). Män och utomlands födda i denna åldersgrupp vill i högre andel bli företagare än kvinnor respektive födda i Sverige. Vidare ville 32 procent inom denna åldersgrupp helst bli företagare vilket innebär en ökning sedan 2003 och 2004 då denna andel uppgick till 29 procent.

Det är vanligare att ungdomar försörjer sig genom ekonomiskt bistånd än vad som gäller för befolkningen i stort. Under 2003 uppgick antalet biståndsmottagare i åldern 18-24 år till 70 142 personer och under 2004 var antalet bistånds- mottagare i denna ålder 74 560. Under 2005 hade antalet biståndsmottagare i denna åldersgrupp ökat till 75 187 och utgjorde därmed 29 procent av alla biståndsmottagare i åldern 18–64 år.

Bostadssituationen för ungdomar förefaller ha förbättrats i en del kommuner under 2005. En- ligt Boverkets bostadsmarknadsenkät redovisade 47 procent av kommunerna bostadsbrist för ungdomar i början av år 2006 jämfört med 59 procent av kommunerna i början av 2005. Av kommunerna uppgav 41 procent att de hade generell bostadsbrist i början av 2006.

Kultur och fritid

Huvudområdet omfattar kulturpolitiken, folk- rörelse- och idrottspolitiken. Inom kulturpoliti- ken gäller bl.a. att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupp- levelser samt till eget skapande. För folkrörelse- politiken är målet att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar för att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Målet för idrottspolitiken är bl.a. att ge alla människor möjlighet att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa. Huvudområdets inrikt- ning har bäring på de övergripande målen om att ungdomar skall ha verklig tillgång till såväl väl- färd som makt.

Ungdomar värderar sin fritid högt. Ungdoms- styrelsen genomförde under 2002 en undersök- ning av ungdomars fritids- och kulturvanor, vil- ken redovisades våren 2005. (Arenor för alla – En studie om ungas kultur- och fritidsvanor, Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:1). Undersök- ningen genomfördes på fyra olika platser i såväl storstad som glesbygd och omfattade totalt 2 200 ungdomar dels 16 år gamla, dels 22 år gamla. Undersökningen visade att fritiden ansågs som mycket viktig för över 80 procent av dessa

ungdomar. För 16-åringarna var det viktigast att umgås med kompisar vilket 62 procent av flick- orna ansåg jämfört med 31 procent av pojkarna. Även vid 22 år var att umgås med vänner den viktigaste aktiviteten samtidigt som att vara med flick/pojkvän, läsa böcker och resa hade betyd- ligt större betydelse för 22-åringar än 16-åringar. Utövandet av fysiska aktiviteter hade minskat i jämförelse med i mitten av 1990-talet. Av 16- åringarna var det 18 procent som inte idrottade alls under 1996 medan det var 22 procent som inte idrottade alls under 2002. På kulturens om- råde är det vanligast att lyssna på musik och se på film. År 2002 hade 88 procent av ungdomarna i åldern 15–19 år tillgång till internet. Ungdomar i åldern 15–24 år använde under 2002 genom- snittligt 63 minuter per dag till att surfa på inter- net i hemmet.

Antalet fritids- och ungdomsgårdar minskade under 1990-talet. I början på 1990-talet fanns ungefär 1 500 fritids- och ungdomsgårdar jäm-

fört med	cirka	1 350	gårdar 2000. Ungefär
30 procent	av	fritids-	och ungdomsgårdarna

drivs av föreningar. Enligt uppgift från Sveriges kommuner och landsting (SKL) fanns dessutom cirka 150 ungdomshus i nästan lika många kommuner under 2002. SKL har genomfört en ny kartläggning av kommunernas fritids- och ungdomsgårdar samt andra anläggningar för fri- tidssysselsättningar. Kartläggningen redovisas senare i höst. Preliminära resultat visar att om- fattningen av fritids- och ungdomsgårdar samt ungdomshus i princip ligger på samma nivå 2005 som 2000.

Ungdomars organisering i föreningslivet har utvecklats genom det nya statsbidragssystemet. Ett antal nya organisationer får statsbidrag och antalet medlemmar i ungdomsorganisationerna har ökat under de senaste åren. För år 2005 för- delade Ungdomsstyrelsen statsbidrag i form av struktur-, utvecklings- eller etableringsbidrag till 61 ungdomsorganisationer med totalt 562 821 medlemmar i åldern 7–25 år. Av medlemmarna var 46 procent flickor/unga kvinnor. År 2004 uppgick antalet medlemmar som fick mot-

svarande	statsbidrag till 587 071 och 2003 till
530 999.	Vidare fördelade Ungdomsstyrelsen

under 2005 särskilt bidrag till 47 organisationer samt projektstöd till 52 organisationer. Som statsbidrag för ungdomsorganisationernas verk- samhet för 2005 fördelade Ungdomsstyrelsen 73,2 miljoner kronor. Därtill fördelade Ung- domsstyrelsen i januari 2006 den större delen av

120

de 153,6 miljoner kronor av överskottet från AB Svenska Spel som myndigheten har att fördela till ungdomsorganisationernas lokala verksam- heter.

6.5.3Analys och slutsatser

Inom ramen för det handlingsprogram som in- gick i 2004 års ungdomspolitiska proposition, Makt att bestämma – rätt till välfärd (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94), har ett antal olika åtgärder vidtagits i syfte att stärka ungdomars levnadsvillkor på olika områden i samhället. De insatser som vid- tagits har dock inte i tillräcklig utsträckning för- bättrat ungdomars levnadsvillkor. Av de ung- domar som börjar gymnasieskolan är det i dagens samhälle cirka en fjärdedel som inte full- följer utbildningen. Arbetslösheten bland ung- domar är hög i förhållande till befolkningen i övrig arbetsför ålder. Vidare har ungdomar svårt att få en egen bostad i tillväxtregionerna.

Regeringen har därför för avsikt att genom- föra insatser i syfte att stärka ungdomars situa- tion i samhället med särskild inriktning på att ge ungdomar tillgång till en individanpassad utbild- ning med hög kvalitet och förbättra ungdomars möjligheter till att etablera sig på arbetsmarkna- den.

Grundskolans huvuduppgift skall vara kun- skapsuppdraget, d.v.s. att ge alla elever möjlighet att nå målen i alla ämnen. Regeringen eftersträvar vidare en skola där alla känner sig trygga och respekterade och där varje elev får möjlighet att komma till sin rätt. Skolan skall präglas av mångfald och nytänkande och ge eleverna de nödvändiga förutsättningarna för att möta sam- hällets krav. Lärarnas och rektorernas roll skall stärkas.

Gymnasieskolan skall bygga vidare på grund- skolans kunskaper. Eleverna måste ges möjlighet att välja utbildningsinriktning efter fallenhet och intresse. Regeringen avser därför föreslå ett gymnasium med tre inriktningar; studieförbere- dande program, yrkesförberedande program och lärlingsutbildningar.

Både svensk och internationell forskning tyder på att ungdomar är i behov av gedigna vägledningsinsatser både i skolan och på arbets- förmedlingen.

Regeringen förbereder genomförandet av en ny arbetsmarknadspolitik med tydligt fokus på

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

arbete och effektiva insatser för de som befinner sig längst från arbetsmarknaden. Många ung- domar befinner sig i denna grupp. Regeringen satsar därför på ett brett jobbprogram som kommer att öppna nya möjligheter för ung- domar att göra sig gällande på arbetsmarknaden.

Ungdomar har väsentliga svårigheter att eta- blera sig på bostadsmarknaden i tillväxtregio- nerna. Den tidigare regeringen aviserade i 2006 års ekonomiska vårproposition att ett statligt bidrag till kommunala hyresgarantier för vissa grupper skulle införas. Regeringen har uppfatt- ningen att det finns hushåll som kan behöva stöd av det allmänna för att ordna en egen bostad, men att frågan om hur ett sådant stöd skall ut- formas behöver utredas ytterligare. Regeringen föreslår i denna proposition (Utgiftsområde 18, avsnitt 3.11.13) att 100 miljoner kronor under 2007 avsätts för stöd för att underlätta för en- skilda att ordna bostad. Regeringen avser att återkomma med förslag till hur ett sådant stöd skall utformas.

Ungdomar är fortfarande kraftigt underrepre- senterade i statliga myndighetsstyrelser och kommittéer. Ur demokratisynpunkt är det vik- tigt att dessa strategiska delar av statsförvalt- ningen på ett rimligt sätt återspeglar befolk- ningen.

Det är oroväckande att stress och upplevd psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under de senaste åren. I augusti 2006 redovisade Ut- redningen om ungdomars psykiska hälsa sitt slutbetänkande Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77). I betänkandet visas att ungdomar i allt högre grad drabbas av stress och psykisk ohälsa. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Den bristande tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin framstår som ett allt större problem. Den nationella psykiatrisamordnarens (S 2003:09) rapporter visar att det finns brister framförallt inom primärvården vilket leder till svårigheter att prioritera och onödiga väntetider. Regeringen avser därför att genomföra en sats- ning för att stärka kompetensen inom psykiatrin. För detta ändamål avsätts 500 miljoner kronor under 2007. Regeringen beräknar vidare att 500 miljoner kronor skall användas för detta ändamål under 2008 och därefter 250 miljoner kronor per år. Regeringen avser även att med stöd av dessa medel förbättra vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin.

121

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att under 2006 och 2007 genomföra satsningar på före- byggande och främjande verksamheter för ung- domar i riskmiljöer samt på drogfria mötesplat- ser. Satsningen avser närmast utveckling av insatser för ungdomar i socialt utsatta områden. Insatser som syftar till att förhindra att ung- domar hamnar i ett socialt utanförskap priorite- ras särskilt.

Den tidigare regeringen aviserade i 2006 års ekonomiska vårproposition en satsning om 80 miljoner kronor på utveckling av fritidsverksam- heter och mötesplatser för ungdomar under 2007. Denna satsning var tänkt att fortsätta i samma omfattning under åren 2008 och 2009. Regeringen har bedömt att denna satsning inte skall genomföras, eftersom regeringen anser att åtgärder måste vidtas inom integrationspolitiken.

Ungdomsstyrelsen kommer i november 2006 att redovisa en tematisk analys av utvecklingen av ungdomars villkor inom området kultur och fritid.

Regeringen har för avsikt att vidta åtgärder i syfte att vidareutveckla barn- och ungdomskul- turen.

Genom att Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) fått ett ansvar att sam- ordna barn- och ungdomsforskningen ges bättre förutsättningar för överblick av pågående forsk- ning inom ungdomsforskningsområdet.

Internationellt samarbete

I samband med att Sverige är ordförande i Östersjöstaternas råd, från och med den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2007, är Sverige även ordförande i arbetsgruppen för ungdoms- frågor, the Baltic Sea Working Group on Youth Affairs (WGYA).

Inom ramen för samarbetet inom Nordiska ministerrådet beslutade de nordiska samarbets- ministrarna i mars 2006 om en ny strategi för barn och unga i Norden. De övergripande målen för barn- och ungdomsarbetet skall vara att främja barns och ungas möjligheter till goda lev- nadsvillkor och barns och ungas inflytande.

Programperioden för EU-programmet Ung- dom löper efter sju år ut vid årsskiftet 2006/07. Programmet kommer att slututvärderas under 2007. Samtidigt lanserar EU-kommissionen ett nytt ungdomsprogram, Youth in Action, för åren 2007-2013. Det nya EU-programmet skall bl.a. bidra till att uppmuntra ungdomar att ta ak- tiv del i samhället.

6.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i sin revisionsberättelse för Ungdomsstyrelsen räkenskapsåret 2005.

Riksrevisionen har vid en effektivitetsrevision granskat hur Ungdomsstyrelsen kontrollerar underlaget för beslut om statsbidrag till ung- domsorganisationer samt vilka förutsättningar som Ungdomsstyrelsen har givits för att genomföra sådana kontroller; Statsbidrag till ungdomsorganisationer – hur kontrolleras de? (RiR 2005:16, 2005-11-03). I granskningsrap- porten rekommenderades regeringen att över- väga förslag till riksdagen om förändring av reg- lerna för statsbidraget och lagstiftning som innebär att Ungdomsstyrelsen får möjlighet att kontrollera medlemsantalet i de bidragssökande organisationerna utan att medlemmarnas ano- nymitet hotas i den utsträckning att hinder före- ligger enligt regeringsformens bestämmelser. Regeringen rekommenderades också att över- väga att koppla mål och villkor för bidraget till varandra samt tydliggöra regelverk och resurser för kontroll och uppföljning. Ungdomsstyrelsen rekommenderades bland annat att förstärka kontrollerna av statsbidraget. Riksrevisionen konstaterade vidare att deras rekommendationer väl syntes överensstämma med de överväganden som Ungdomsstyrelsen gjorde i sin pågående översyn av statsbidraget enligt uppdrag i myn- dighetens regleringsbrev för 2005. Med anled- ning av granskningsrapporten lämnade Riksrevi- sionens styrelse en framställning till riksdagen angående statsbidrag till ungdomsorganisationer. Framställningens förslag avslogs av riksdagen i april 2006 (2005/06:RRS15, bet. 2005/06:KrU22, rskr. 2005/06:211). Riksdagen uttalade i samband därmed att riksdagen endast kan pröva om en viss kontroll av statsbidragen är förenlig med grundlag, om ett sådant förslag läggs fram för riksdagen. Riksdagen ansåg också att pågående och aviserade förändringar i bidragssystemet borde få tid att verka.

I november 2005 redovisade Ungdomsstyrel- sen sin rapport Statsbidrag till ungdomsorgani- sationer – en översyn och konsekvensanalys av förändrade regler (Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:7, 2005-11-10). Rapporten hade sin ut- gångspunkt i de nya reglerna för statsbidrag som tillämpades första gången för bidragsåret 2004.

Riksrevisionen har även, som ett led i den årliga revisionen av Ungdomsstyrelsen räken-

122

skapsåret 2005, granskat intern styrning och kontroll av statsbidrag till ungdoms- organisationer (Revisionsrapport 2006-03-14, Dnr. 32-2005-0535). Denna granskning avgrän- sades till förhållanden Ungdomsstyrelsen direkt kan påverka. I rapporten konstaterades brister i Ungdomsstyrelsens bidragsrutin. Det uppmärk- sammades också att myndigheten har vidtagit väsentliga förändringar i rutinen under hösten 2005 och att ytterligare förändringar kommer att vidtas under 2006 som påtagligt förbättrar den interna styrningen och kontrollen i rutinen. Riksrevisionen bedömde bland annat att tillför- litligheten i beslutsunderlagen från ungdoms- organisationerna har ökat och såg det samman- taget som angeläget att Ungdomsstyrelsen fortsätter det arbete som påbörjats med att stärka den interna kontrollen i bidragsrutinen. Riksrevisionen avsåg att följa detta arbete under 2006.

Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med översyn av förordningen (2001:1060) om stats- bidrag till ungdomsorganisationer. Ungdoms- styrelsens uppföljningsrapport och Riksrevisio- nens granskningar utgör ett underlag i detta arbete.

Regeringen kommer att överväga Riksrevisio- nens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen har för avsikt att därefter återkomma till riksdagen om lämpliga åtgärder inom det aktuella området.

6.7Politikens inriktning

De övergripande målen för ungdomspolitiken är att ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd och makt. I syfte att uppnå dessa mål inklude- rade den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma – rätt till välfärd (prop. 2004/05:2) ett ungdomspolitiskt handlingsprogram. Med utgångspunkt i handlingsprogrammet har en rad åtgärder vidtagits i syfte att förbättra ungdomars levnadsvillkor särskilt inom områdena syssel- sättning, utbildning och boende.

Regeringen kommer att gå vidare med åtgär- der som förbättrar ungdomars möjligheter på olika samhällsområden med fokus på ungdomars situation i utbildningen och på arbetsmarknaden.

Utgångspunkten för regeringens skolpolitik är att skolan skall ge alla elever möjligheter att tillägna sig de kunskaper och utveckla de färdig-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

heter som behövs för att klara framtida studier och yrkesliv. Det skall vara en skola där alla kän- ner sig trygga och där varje elev får möjlighet att utvecklas.

Grundskolans huvuduppgift är kunskapsupp- draget – att ge alla elever möjlighet att nå målen i alla ämnen. Varje elev, oavsett kön, familjebak- grund, bostadsort eller något annat, har rätt att få tillgodogöra sig och utveckla den kunskap de behöver för att kunna fungera som aktiva med- borgare i ett demokratiskt och jämställt sam- hälle. Regeringen avser att återkomma till riks- dagen med förslag till en ny skollag. I det fortsatta arbetet vill regeringen särskilt betona skolans kunskapsuppdrag, lärarnas professionella frihet och föräldrarnas valfrihet.

Dagens gymnasieprogram är tänkta att före- bereda för vidare studier på högskola eller uni- versitet. Regeringen anser att gymnasieskolan bör utvecklas så att eleverna erbjuds tre olika ut- bildningsinriktningar, nämligen studieförbere- dande program, yrkesförberedande program och lärlingsutbildningar.

Nuteks entreprenörskapsbarometer för 2005 visar att skolan har en viktig roll när det gäller ungas attityder till företagande. För att fler ung- domar skall stimuleras att starta eget företag bör skolan i högre grad sprida kunskaper om eget företagande. Regeringen anser att det är viktigt att gymnasieskolan kan erbjuda entreprenörskap i undervisningen på såväl studieförberedande som yrkesförberedande program. För att vidare- utveckla idéer och initiativ som främjar entre- prenörskap bör samarbetet mellan skolan och det lokala näringslivet samt föreningslivet stär- kas.

Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige. Mer än var tredje ungdom har ingen eller svag anknytning till arbetsmarknaden. Regeringen av- ser att vidta flera åtgärder för att minska den höga ungdomsarbetslösheten och göra det lät- tare för ungdomar att komma in på arbetsmark- naden. En jobbgaranti för ungdomar bör kunna genomföras från och med den 1 juli 2007. I jobbgarantin kan utbildning och praktik ingå. Jobbgarantin ersätter dagens kommunala ung- domsprogram och ungdomsgarantin. Vidare av- ser regeringen att införa nystartsjobb från och med den 1 januari 2007. Nystartsjobb innebär att arbetsgivaren får en subvention som motsvarar arbetsgivareavgiften för de personer som om- fattas av nystartsjobben. Bl.a. ungdomar som varit arbetslösa under längre tid än sex månader

123

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

föreslås omfattas av nystartsjobben. För ung- domar bör skatterabatten gälla i högst ett år.

Det finns anledning att fördjupa kunskapen om ungdomars möjligheter till en aktiv fritid. Ungdomsstyrelsen fick i december 2005 i upp- drag att genomföra en tematisk analys av ut- vecklingen av ungdomars levnadsvillkor avse- ende välfärd och makt inom huvudområdet kultur och fritid, vilken skall redovisas i novem- ber 2006. Det är också angeläget att noga följa och analysera ungdomars tillgång till samt val och erfarenheter av fritidssysselsättningar som en av grunderna för genomförandet av sats- ningen på ungdomar i riskmiljöer.

Ungdomars inflytande och att ungdomars erfarenheter och perspektiv tas till vara är en viktig grund för ungdomspolitiken. Sverige skall delta i Europarådets kampanj mot diskrimine- ring ”All different – all equal” som inleddes i juni 2006 och som även pågår under 2007. På natio- nell nivå kommer kampanjen att fortsätta till våren 2008.

I augusti 2006 redovisades betänkandet Ung- domar, stress och psykisk ohälsa (SOU 2006:77) som visar att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att stärka ungdomars psykiska hälsa. Inom Regeringskansliet bereds för närvarande utred- ningens förslag.

Regeringen har för avsikt att senare i år ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att under 2007 genomföra en tematisk analys och överväger att inrikta denna analys på området Hälsa och ut- satthet. Den tematiska analysen kan ge en hel- hetsbild av ungdomars hälsoförhållanden som kan komplettera den kartläggning som Utred- ningen om ungdomars psykiska hälsa har pre- senterat.

Den bristande tillgängligheten inom barn-och ungdomspsykiatrin framstår som ett allt större problem. Verksamheterna bör stärkas i syfte att förebygga att fler barn och unga utvecklar psy- kisk ohälsa och psykosociala svårigheter. Reger- ingen avser att införa en vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin.

6.8Budgetförslag

6.8.129:1 Ungdomsstyrelsen

Tabell 6.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	18 599		sparande	571
				Utgifts-
2006	Anslag	19 055	1	prognos	19 839
2007	Förslag	19 226

2008	Beräknat	19 553	2

2009	Beräknat	19 970	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

2Motsvarar 19 226 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 19 226 tkr i 2007 års prisnivå.

Ungdomsstyrelsen är den centrala myndigheten inom ungdomspolitikens område med uppgift att verka för att målen för den nationella ung- domspolitiken uppnås.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 19 226 000 kronor för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 19 553 000 kronor och för 2009 till 19 970 000 kronor.

Tabell 6.3 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

29:1 Ungdomsstyrelsen

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	19 055	19 055	19 055

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	171	498	915

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	19 226	19 553	19 970

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

124

6.8.229:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

Tabell 6.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	87 423		sparande	5 486
				Utgifts-
2006	Anslag	129 355	1	prognos	127 136
2007	Förslag	173 355

2008	Beräknat	87 355

2009	Beräknat	87 355

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

Anslaget disponeras för statsbidrag till ung- domsorganisationer enligt förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorgani- sationer, medel för satsningen på ungdomar i riskmiljöer samt för visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet.

Regeringens överväganden

Under 2006 genomfördes första året av en sats- ning på förebyggande och främjande verksam- heter för ungdomar i riskmiljöer. Regeringen föreslår att det inom anslaget 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

avsätts totalt 85 miljoner kronor under 2007 för andra årets satsning på ungdomar i riskmiljöer. Av de medel som beräknas för satsningen i sin helhet skall högst fem procent användas för Ungdomsstyrelsens administration. Ungdoms- styrelsen medges därför använda högst 3 250 000 kronor för administration av satsningen under 2007.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 173 355 000 kronor för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 87 355 000 kronor och för 2009 till 87 355 000 kronor.

Tabell 6.5 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverk- samhet

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	128 355	128 355	128 355
Förändring till följd av:
Beslut	45 000	-41 000	-41 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	173 355	87 355	87 355

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

125

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7 Politikområde 30 Folkrörelsepolitik

7.1Omfattning

Folkrörelsepolitiken omfattar generella frågor som rör människors möjligheter att organisera sig i folkrörelser, föreningar och liknande sam- manslutningar samt villkoren och förutsättning- arna för dessa sammanslutningar. Dessutom om- fattar politikområdet regeringens och dess för- valtningsmyndigheters samlade dialog och sam- verkan med föreningslivet samt statistik, forsk- ning och övrig kunskapsbildning om folkrörelser och föreningslivet i övrigt.

Idrottspolitiken utgör en specifik del av folk- rörelsepolitiken. Idrottspolitiken inrymmer verksamheter som främjar idrott och motion och som samtidigt bidrar till en förbättrad folk- hälsa.

Folkrörelsepolitiken omfattar vidare anslagen för stöd till idrotten, allmänna samlingslokaler, kvinnors organisering och friluftsorganisationer. Därutöver berörs anslag inom ett antal andra politikområden.

7.2	Utgiftsutveckling

Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2005	2006 1	2006	2007	2008	2009
Anslag inom utgiftsområde 17
30:1 Stöd till idrotten		445,3	455,6	451,2	445,6	445,6	445,6

30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler		24,2	28,8	39,7	32,3	32,3	32,3

30:3 Bidrag för kvinnors organisering		3,4	28,9	28,4	30,4	31,4	31,4

30:4 Stöd till friluftsorganisationer		14,7	24,9	24,5	24,9	24,9	24,9

Totalt för utgiftsområde 17		487,6	538,2	543,7	533,2	534,2	534,2

Totalt för politikområde Folkrörelsepolitik		487,6	538,2	543,7	533,2	534,2	534,2

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

126

7.3Skatteutgifter

I kapitel 3, avsnitt 3.2, redogörs för vad en skat- teutgift är och varför den redovisas. Dessutom ges en samlad bild av det totala stödet i form av skatteavvikelser inom utgiftsområde 17. I detta avsnitt redovisas de enskilda skatteavvikelserna inom utgiftsområdet som hör till politikområdet Folkrörelsepolitik.

Tabell 7.2 Skatteutgifter inom politikområdet

Folkrörelsepolitik, netto1

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2006	2007
Ersättning till idrottsutövare	-	-

Kommersiell idrott	2 120	2 330

Omsättning i ideella föreningar	60	70

Totalt för politikområde Folkrörelsepolitik	2 180	2 400

1 Ett ”-” innebär att skatteavvikelsen inte kan beräknas.

Anm.: De enskilda skatteavvikelserna är avrundade medan summan för politik- området är beräknad utifrån icke avrundade avvikelser.

Ersättning till idrottsutövare

Ersättningen som en idrottsutövare erhåller från en skattebefriad ideell förening och som inte överstiger ett halvt basbelopp är undantagen från socialavgifter. Ersättningen är inte förmånsgrun- dande. Skatteutgiften avser därför särskild löne- skatt.

Kommersiell idrott

Skattesatsen är nedsatt till 6 procent. Den ned- satta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Omsättning i ideella föreningar

Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verk- samhet räknas inte som yrkesmässig verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt för omsättningen i fråga.

7.4Mål

Målet för folkrörelsepolitiken är att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och före- ningar. Detta mål är beslutat av riksdagen (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Resultatbeskrivningen i det följande görs i för- hållande till detta mål.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Målet delas in i fyra huvudområden;

-generella frågor rörande villkor och förut- sättningar för folkrörelser och ideella före- ningar,

-generella frågor rörande bidrag till folkrö- relser och ideella föreningar,

-regeringens och dess förvaltningsmyndig- heters dialog med föreningslivet, samt

-statistik, forskning och övrig kunskapsbild- ning om föreningslivet och dess verksam- het.

De mål för idrottspolitiken som den tidigare regeringen satte upp är att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motio- nera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning.

I den mån regeringen bedömer att indelningen i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle.

7.5Insatser

7.5.1Insatser inom politikområdet

Nedan beskrivna insatser åsyftar åtgärder genom- förda under den tidigare regeringens styre.

Samordning

Samordning av folkrörelsepolitiken

Inom ramen för den interdepartementala arbets- gruppen för frågor rörande folkrörelser och so- cial ekonomi har olika aktiviteter genomförts i syfte att stärka samordningen av folkrörelsepoli- tiken. En inventering från varje politikområde om relationer till ideella organisationer inklusive statliga bidrag för respektive politikområde har genomförts.

Översyn av folkrörelsepolitiken

Hösten 2005 förordnades en särskild utredare att göra en översyn av folkrörelsepolitiken (dir. 2005:117). Detta är den första samlade översy- nen sedan politikområdet inrättades. Utredaren har till uppgift att se över den framtida folkrörel- sepolitikens inriktning, omfattning och utform- ning. Uppdraget skall redovisas senast den 30

127

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

juni 2007. Utredaren skall genomgående beakta aspekter som kan ha betydelse för jämställdhe- ten och möjligheterna att nå de integrationspoli- tiska målen.

Villkor

Kartläggning av ideella föreningars rättsliga villkor

En kartläggning av ideella föreningars rättsliga villkor, exklusive skatterättsliga villkor, genom- förs. Syftet med kartläggningen är att ge en sam- lad bild och bedömning av de rättsliga villkoren för ideella föreningar. Med utgångspunkt i kart- läggningen och en analys av de problem som finns skall en utredare senast i december 2006 lämna förslag på andra åtgärder än lagstiftning som kan underlätta för föreningarna vid tillämp- ningen av de rättsliga villkor som gäller för dem.

Projekt som rör lokal samverkan kring allmänna samlingslokaler

Samlingslokalorganisationernas samarbetskom- mitté (SamSam) har genom Folkets Hus och Parker under 2003–2006 genomfört ett utveck- lingsprojekt för lokal samverkan mellan organi- sationer som tillhandahåller allmänna samlings- lokaler (samlingslokalhållande organisationer) och kommuner. För hela utvecklingsprojektet har SamSam erhållit sammantaget 2,1 miljoner kronor. Projektet har redovisats i juni 2006 (se vidare under avsnittet 7.6.1).

I september 2006 har Riksorganisationen Fol- kets Hus och Parker genom ett regeringsbeslut fått bidrag för att i samverkan med berörda aktö- rer utveckla nya former av folkbildnings- och folkrörelsebaserade verksamheter för ungdomar i allmänna samlingslokaler, särskilt i storstads- områden med lokala utvecklingsavtal. Projektet skall slutredovisas senast i mars 2008.

Samverkansprojektet Nya möten

År 2005 gavs Lunds universitet i uppdrag att in- ventera och i en skrift sammanställa kunskap och goda exempel på föreningar som på ett fram- gångsrikt sätt har arbetat eller arbetar med aktiva integrationssträvanden som har sin utgångs- punkt i en allmän samlingslokal eller annan mö- tesplats. Uppdraget redovisades i maj 2006 ge- nom att skriften Våga öppna! överlämnades till den tidigare regeringen. Skriften riktar sig till föreningslivet och har spridits till föreningsliv och kommuner.

Bidrag

Generella riktlinjer för bidrag

I den ovan nämnda översynen av folkrörelsepoli- tiken ingår bl.a. att se över behovet av generella riktlinjer för bidragsgivningen till folkrörelserna.

Översyn av stödet för kvinnors organisering

Riksdagen beslutade i december 2005 om ett nytt bidragssystem för kvinnors organisering (prop. 2005/06:4, bet. 2005/06:KrU6, rskr. 2005/06:99). Den 1 januari 2006 trädde förord- ningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering i kraft. Samtidigt inrättades Dele- gationen för fördelning av statsbidrag för kvin- nors organisering och jämställdhetsprojekt (dir. 2005:137). Politiska partier eller deras kvinno- organisationer kan inte få stöd enligt ovan nämnda förordning. Riksdagspartiernas kvinno- organisationer har därför fått stöd i särskild ord- ning för 2006. Frågan om på vilket sätt riksdags- partiernas kvinnoorganisationer fortsättningsvis skall beredas stöd för sin organisering och verk- samhet samt om även andra partiers kvinnoorga- nisationer skall beredas sådant stöd, och i så fall hur, ses för närvarande över inom Justitiedepar- tementet.

Översyn av stödet till allmänna samlingslokaler

En särskild utredare har sett över stödet till all- männa samlingslokaler och i betänkandet All- männa samlingslokaler – demokrati, kultur, ut- veckling (SOU 2003:118) lämnat förslag om för- ändringar av detta. Betänkandet har remissbe- handlats. I avsnitt 7.10.2 redovisar regeringen ändringar i det nuvarande bidragssystemet. För att förbereda inrättandet av ett s.k. verksamhets- utvecklingsbidrag har Boverket givits i uppdrag att i samråd med Ungdomsstyrelsen genomföra en förstudie. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 2007.

Dialog

Folkrörelseforum

Under 2002 inrättades ett Folkrörelseforum i syfte att öka kunskapen om folkrörelsernas för- utsättningar och villkor. Under 2006 har aktivi- teterna inom Folkrörelseforum i första hand genomförts inom ramen för 2006 års demokrati- satsning, som är en insats inom demokratipoli- tiken. Ett antal rådslag har genomförts i syfte att diskutera hinder och möjligheter för inflytande.

128

Ett av rådslagen har specifikt behandlat före- ningslivet på temat mötesplatser, föreningsliv och maktstrukturer.

Statistik m.m.

Undersökning om frivilligt arbete

Ersta Sköndal högskola har på Regeringskans- liets uppdrag undersökt frivilliga insatser i och utanför föreningslivet. Två motsvarande under- sökningar genomfördes 1992 och 1998. Uppdra- get har redovisats den 15 november 2005 i rap- porten Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället – några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie (se även avsnitt 7.8).

I juni 2006 har Ersta Sköndal högskola fått i uppdrag av Regeringskansliet att utifrån det en- kätunderlag som ligger till grund för studien från 2005 undersöka gruppen medborgare som upp- givit att de inte utför frivilliga insatser. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om den del av befolkningen som i dag inte utför nå- got ideellt arbete. Uppdraget skall redovisas senast den 31 januari 2007.

Undersökning om nya sociala rörelser

I maj 2004 fick Göteborgs universitet i uppdrag att undersöka nya sociala rörelser. Undersök- ningen redovisades i juni 2006 genom rapporten Former för samhällsengagemang – en jämföran- de studie av gamla och nya rörelser. I rapportens jämförande studie av nya och gamla rörelser framkommer att likheterna är fler och större än skillnaderna. Den största skillnaden mellan gam- la och nya rörelser gäller hur rörelserna är orga- niserade. Enligt rapporten upplever framför allt de nya rörelserna att de saknar möjligheter att komma till tals och föra en dialog. (Se även av- snitt 7.8).

Internationellt arbete

Sverige har under 2005 och 2006 deltagit aktivt inom det internationella organet Financial Ac- tion Task Force (FATF), bl.a. i frågan om kont- roll av ideella organisationer för att bekämpa finansiering av terrorism genom den ideella sek- torn. Sverige har också deltagit i det arbete i frå- gan som bedrivits inom ramen för EU. I dialog med föreningslivet har Sverige utarbetat syn-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

punkter som framförts till såväl FATF som till EU.

Vid Europarådets toppmöte i Warszawa i maj 2005 konstaterades att ideella organisationer har en väsentlig roll när det gäller transparens och ansvarsutkrävande i ett demokratiskt samhälle. Som en följd av detta uttalande beslutades det att tillsätta en expertgrupp inom ramen för Europa- rådet med uppdrag att utveckla icke-bindande rekommendationer när det gäller ideella organi- sationers rättsliga status. Sverige deltar i denna expertgrupp.

Idrottspolitiken

Ökad satsning på barn och ungdomar

Efter riksdagens godkännande beslutade den ti- digare regeringen i maj 2006 om närmare anvis- ningar till Sveriges Riksidrottsförbund för bidra- get om 400 miljoner kronor som AB Svenska Spels bolagsstämma fattat beslut om. Bidraget har ökat med 100 miljoner kronor jämfört med 2005 och med 200 miljoner kronor jämfört med 2004. Bidraget är avsett som ett fortsatt stöd för det sista året i den särskilda satsningen på idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet (även kallad ”Handslaget” mellan staten, kom- munerna och idrottsrörelsen).

Riksidrottsförbundet skall lämna en samlad utvärdering av den fyraåriga satsningen Handsla- get till Regeringskansliet senast den 15 december 2007. Av redovisningen skall en särskild bedöm- ning göras av hur många fler flickor och pojkar som har börjat idrotta och motionera till följd av satsningen. Vidare skall redovisningen innehålla en redogörelse för vilka insatser som gjorts för att främja flickors idrottande och aktivt motver- ka användningen av droger. Slutligen skall redo- visningen innehålla en redogörelse för vilka in- satser som gjorts för att intensifiera samarbetet med skolor samt satsningar på prioriterade om- råden.

Disposition av medel inom idrottsrörelsens andel av överskott från AB Svenska Spel

Den tidigare regeringen beslutade i maj 2006 även om närmare anvisningar till Riksidrottsför- bundet avseende förbundets disposition av det bidrag från AB Svenska Spels överskott som betalats ut till förbundet. Idrottens andel av överskottet från 2005 uppgår till 559,6 miljoner kronor vilket är en minskning med 95,1 miljoner

129

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kronor jämfört med 2005 och med 47,9 miljoner kronor jämfört med 2004. Riksidrottsförbundet disponerar högst 20 miljoner kronor till lokala anläggningar för barn- och ungdomsverksamhet. Resterande medel, minst 539,6 miljoner kronor, tillförs idrottens lokala barn- och ungdomsverk- samhet.

Talangsatsning inom svensk idrott

Den tidigare regeringen har efter riksdagens godkännande årligen sedan 1999 betalat ut bi- drag till en talangsatsning inom svensk idrott. År 2001 inleddes en motsvarande satsning på svensk handikappidrott.

Dopning inom idrotten

Unescos generalkonferens antog i oktober 2005 en konvention mot dopning inom idrotten. Den tidigare regeringen beslutade därefter att ratifice- ra konventionen och Sverige blev första land i världen med detta. Konventionen förväntas få stor betydelse för att sprida arbetet mot dopning inom idrotten globalt och utgöra ett stöd till ar- betet inom Världsantidopningsbyrån (WADA).

Reglering av professionell boxning och andra kampsporter

Riksdagen har antagit lagen (2006:1006) om till- ståndsplikt för vissa kampsportsmatcher. Lagen ersätter den nuvarande lagen (1969:612) om för- bud mot professionell boxning och innebär i huvudsak följande.

Tävlings-, tränings- eller uppvisningsmatch i kampsport som tillåter deltagarna att med slag, sparkar eller annat våld avsiktligt träffa motstån- darens huvud får inte anordnas utan tillstånd. Tillstånd får lämnas endast om kampsportens tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser inne- bär en godtagbar säkerhet för deltagarna.

En ansökan om tillstånd att anordna kamp- sportsmatch prövas av länsstyrelsen i Örebro län, som också utövar tillsyn. Länsstyrelsens be- slut får överklagas till allmän förvaltningsdom- stol.

Den nya lagen trädde i kraft den 1 september 2006. Lagen skall dock inte tillämpas på profes- sionell boxning förrän den 1 januari 2007, då lagen om förbud mot professionell boxning upp- hör att gälla. Annan kampsportsmatch än i pro- fessionell boxning får anordnas utan tillstånd en- ligt lagen till och med den 31 december 2006.

Ungdomsstyrelsens studie ”Unga och förenings- idrotten”

Ungdomsstyrelsen har analyserat folkhälso- och folkrörelseperspektivet i idrottspolitiken utifrån ungdomars egna upplevelser. Studien Unga och föreningsidrotten (Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:9) visar att idrotten har stor betydelse i många flickors och pojkars liv.

Friluftspolitiken

Friluftsrådet vid Naturvårdsverket arbetar för att genomföra friluftspolitiken. Rådet har under året fortsatt sitt arbete, bl.a. genom att fördela 25 miljoner kronor till olika friluftsorganisationer. Cirka 60 procent har fördelats som organisa- tionsbidrag medan ca 40 procent har gått till sär- skilda projekt. Rådet har valt att även 2005 ha barn, ungdomar och invandrare som prioriterade målgrupper. För tredje året i rad arrangerade rå- det en tankesmedja i Vålådalen tillsammans med representanter från främst de ideella friluftsorga- nisationerna. Vid tankesmedjan följdes upp vad som hänt beträffande de fyra projektområden som lades fast vid tidigare tankesmedja: en gemensam naturportal, precisering av begreppet friluftsliv i skolans läroplan, möten med invand- rarorganisationer samt ökad forskning om och kring friluftsliv. Ett stort s.k. Open Space-möte genomfördes också där många idéer kom fram om hur friluftslivet kan utvecklas. Friluftsrådet driver nu dessa frågor vidare, tillsammans med andra aktörer.

I den särskilda treåriga satsningen på lokala och kommunala naturvårdsprojekt som startade under 2004 ingår möjligheten till statsbidrag för projekt som bidrar till att såväl skydda mark och vatten för friluftsliv som att öka tillgänglighet, utveckla och förbättra förutsättningar för fri- luftsliv i olika områden. Under 2004 och 2005 har sammantaget statsbidrag lämnats till 971 projekt i 261 kommuner, omfattandes totalt ca 175 miljoner kronor. Den kommunala monetära medfinansieringen av dessa projekt omfattar drygt 150 miljoner kronor. Därutöver sker med- finansiering i form av arbetsinsatser etc. Totalt omfattar projekten ca 395 miljoner kronor vilket medför att medfinansieringen från andra källor är ca 55 procent. En stor andel av projekten har huvudinriktning på friluftsliv.

Den tidigare regeringen har under året fått lägesrapporter från länsstyrelserna i Stockholms,

130

Västra Götalands och Skåne län om genomfö- randet av de särskilda program för hur de mest värdefulla tätortsnära områdena för friluftsliv och naturvård i Stockholms-, Göteborgs respek- tive Skåneregionen kan ges ett varaktigt skydd och förvaltning. Dessa program har betydelse för tillgången på tätortsnära natur i dessa tre stor- stadsregioner, där en stor andel av hela vår be- folkning bor. Även i övrigt har insatser gjorts beträffande områdesskydd, både att bilda nya skyddade områden och att förvalta de befintliga. Dessa insatser har även betydelse för möjlighe- ten till friluftsliv (se vidare under utgiftsområde 20).

Som en konsekvens av omställningen av för- svaret finns det många fastigheter som inte läng- re behövs för försvarsändamål. Många av dessa ligger längs våra kuster och i våra skärgårdar. Detta ger samhället ett unikt tillfälle att genom fortsatt statligt ägande trygga en rad attraktiva områden för människors friluftsliv, men även för ändamål som naturvård och kulturminnesvård. Insatserna och politiken inom detta område redovisas under utgiftsområde 20.

Naturvårdsverket har på den tidigare regering- ens uppdrag under året redovisat en forsknings- strategi för friluftsliv. Strategin innehåller förslag på en förstärkt kunskapsbas på kort och lång sikt genom behovsmotiverad och grundläggande forskning inom ett antal breda områden inom friluftsforskningen. Naturvårdsverket har avise- rat att myndigheten kommer att avsätta 4–6 mil- joner kronor per år under ca fem år, som ett för- sta steg i genomförandet. I strategin föreslås Naturvårdsverket få ett mandat att vara samlan- de och pådrivande för att i samverkan med andra berörda forskningsfinansiärer, myndigheter och organisationer vidareutveckla och genomföra strategin. Den tidigare regeringen anser att stra- tegin utgör en bra grund för fortsatt forskning kring friluftsliv och bedömer att Naturvårdsver- ket är lämpat att ta en samlande roll. Den tidi- gare regeringen delar vidare bedömningen att satsningen behöver breddas och fördjupas genom att även andra forskningsfinansiärer, inom ramen för tillgängliga resurser, tar ett ansvar för forskning kring friluftsliv. FRISAM, friluftsorganisationernas samarbetsorganisation, har under året också arbetat vidare med frågor som rör forskning och högre utbildning.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7.5.2Insatser utanför politikområdet

Insatser som relaterar till folkrörelsepolitiken ge- nomförs inom ett stort antal andra politikområ- den. Nedan redogörs för insatser inom några av dessa.

Demokratipolitiken

Inom ramen för demokratipolitiken, särskilt in- om 2006 års demokratisatsning, har förenings- livet haft en framträdande roll. Det gäller t.ex. i genomförandet av insatser inför de allmänna va- len 2006.

Kooperativa utvecklingscentrum

Lokala kooperativa centrum, som bl.a. ansvarar för rådgivning till dem som avser att etablera ko- operativ verksamhet finns i landets samtliga län. Inom ramen för näringspolitiska insatser erhåller de 25 kooperativa utvecklingscentrumen (LKU) bidrag för rådgivningsverksamheten. Stödet från utgiftsområde 24 Näringspolitik uppgick under 2006 till 35 miljoner kronor.

Bidrag till Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva!

Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva! har för 2006 beviljats bidrag om 10 miljoner kronor från utgiftsområde 19 Regional utveckling för att stimulera och stödja lokal utveckling. Bidraget har i huvudsak använts till att finansiera länsbyg- derådens verksamheter lokalt och regionalt, drift och fortsatt utveckling av informationssystem samt till att upprätthålla ett centralt kansli för stöd och samordningsinsatser riktade till lokala utvecklingsgrupper och bygderåd.

Bidrag till idrotten från AB Svenska Spel

Vid AB Svenska Spels bolagsstämma våren 2006 beslutade stämman om ett bidrag till idrotten på 460 miljoner kronor, varav den tidigare regering- en har beslutat om närmare anvisningar för 400 miljoner kronor. Vid samma tillfälle fattades beslut om att 559,6 miljoner kronor av överskot- tet från AB Svenska Spel skall betalas ut till idrottsrörelsens lokala barn- och ungdomsverk- samhet via Sveriges Riksidrottsförbund. Riks- idrottsförbundet får fritt disponera 60 miljoner kronor av de medel som AB Svenska Spels bolagsstämma 2006 beslutat bidra med. Sam- manlagt tillförs idrotten 1 019,6 miljoner kronor från AB Svenska Spel under 2006.

131

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Gemensam marknadsföring av Sverige som resmål

Den tidigare regeringen beslutade i september 2006 om tilläggsdirektiv till Utredningen om alternativa modeller för ytterligare gemensam marknadsföring av Sverige som resmål (dir. 2006:99). Den särskilde utredaren skall även ut- reda förutsättningarna för att ställa ut statliga ekonomiska garantier och för andra former av stöd till stora evenemang inom bl.a. kultur- och idrottssektorerna.

7.6Resultatredovisning

7.6.1Resultat

Målet för folkrörelsepolitiken är att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och före- ningar. Målet är beslutat av riksdagen (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Resultatbeskrivningen i det följande görs i för- hållande till detta mål.

Folkrörelsepolitiken är uppdelad i en sektors- orienterad och en sektorsövergripande del. Det är viktigt att det inom politikområdet Folkrörel- sepolitik, som rör den sektorsövergripande de- len, finns sådan kunskap som kan ge en samlad bild av bl.a. föreningslivets villkor, förutsättning- ar och behov. En ny rapport om människors en- gagemang har bidragit till att öka kunskapen om föreningslivets villkor och behov (se avsnitt 7.5.1).

Genom Folkrörelseforum samlas regelbundet representanter för föreningslivet för att föra en dialog med regeringen. Under 2005 nådde Folk- rörelseforum ut till ett 80-tal föreningar.

Staten och kommunerna ger ekonomiskt stöd till föreningslivet bl.a. i form av olika typer av bidrag. De statliga bidragen fördelas i huvudsak inom respektive sektor. Inom politikområdet Folkrörelsepolitik finns bidrag till kvinnoorga- nisationer, bidrag till allmänna samlingslokaler, stöd till idrotten och stöd till friluftsorganisatio- ner.

Bidraget för kvinnors organisering avsåg un- der 2005 stöd till kvinnoorganisationernas cent- rala verksamhet och uppgick till sammanlagt 3,4 miljoner kronor. Bidraget bestod av ett grund- bidrag och ett rörligt bidrag. Arton kvinnoorga- nisationer beviljades grundbidrag och fjorton av dessa beviljades även rörligt bidrag. Stödet har

inneburit att fler kvinnoorganisationer kunnat utveckla kommunikationen med medlemmarna bl.a. via IT.

Sedan den 1 januari 2006 fördelas statsbidrag till kvinnoorganisationerna av Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organise- ring och jämställdhetsprojekt (dir. 2005:137). Fram till september har delegationen fattat 85 beslut om bifall till ansökan om organisation-, etablerings- eller verksamhetsbidrag. Samman- lagt har 16,1 miljoner kronor betalats ut. Därut- över har regeringen fördelat sammanlagt 3,5 mil- joner kronor till riksdagspartiernas kvinnoorga- nisationer.

Boverket har under 2006 behandlat 251 an- sökningar om bidrag ur anslaget 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler och beviljat stöd för 93 projekt. Av dessa avser 35 projekt åtgärder för handikappanpassning med ett beviljat bidrags- belopp om totalt 3,9 miljoner kronor. Resteran- de projekt avser ny- och ombyggnad samt stan- dardhöjande reparationer och det sammantagna bidragsbeloppet i den delen uppgår till totalt 19,6 miljoner kronor.

Ungdomsstyrelsen har fördelat bidrag till de samlingslokalägande riksorganisationerna och deras samarbetskommitté (SamSam). Av sam- lingslokalorganisationernas redogörelse framgår att de olika organisationerna gjort ett flertal in- satser med unga som målgrupp.

När det gäller SamSam:s projekt om lokal samverkan kring allmänna samlingslokaler (se även avsnitt 7.5.1) har projektet bl.a. bidragit till att ett lokalt arbete med inventeringar av till- gängliga samlingslokaler m.m. kommit igång i ett antal kommuner. Projektet har även bidragit till en fördjupad dialog mellan kommuner och samlingslokalsorganisationer om på vilket sätt samlingslokalerna bättre kan utnyttjas. Arbetet har nått ut till en bred målgrupp genom bl.a. skriften Var dags rum som innehåller goda ex- empel på samverkansformer och en redogörelse för behov av och vinster med samverkan.

Inom ramen för anslaget 30:2 Bidrag till all- männa samlingslokaler har under 2005 därutöver 500 000 kronor använts för framtagandet av skriften Våga öppna!, som är en redovisning av den tidigare regeringens uppdrag till Lunds uni- versitet om hur föreningslivet bättre kan integ- rera människor med svensk och utländsk bak- grund. Skriften har spridits till föreningsliv och kommuner i syfte att inspirera till hur förenings- livet kan bidra till ökad mångfald.

132

Under 2006 har 676 000 kronor använts för ett uppdrag till Boverket för att i samråd med Ungdomsstyrelsen genomföra en förstudie och förbereda inrättandet av ett verksamhetsutveck- lingsbidrag inom ramen för bidragssystemet till allmänna samlingslokaler. Uppdraget skall redo- visas senast den 1 mars 2007.

Vidare har 650 000 kronor under 2006 givits i bidrag till Riksorganisationen Folkets Hus och Parker för att utveckla nya former av folkbild- nings- och folkrörelsebaserad verksamhet för ungdomar i allmänna samlingslokaler. Projektet skall slutredovisas senast i mars 2008 (se även av- snitt 7.5.1).

Idrottspolitiken

Allmänt

Målen för idrottspolitiken är att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse byggd på ideellt engagemang samt att ge kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning.

De övergripande syftena med statsbidraget är att stödja verksamhet som

-bidrar till att utveckla flickors och pojkars intresse och benägenhet för motion och id- rott samt deras möjligheter att utöva infly- tande över och ta ansvar för sitt idrottande,

-gör det möjligt för alla flickor och pojkar, kvinnor och män att utöva idrott och mo- tion,

-syftar till att ge kvinnor och män lika förut- sättningar att delta i idrottsverksamhet,

-främjar integration och god etik samt

-bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja en god hälsa hos alla människor.

Den fria och självständiga idrottsrörelsen är en viktig del av vårt samhälle. Antalet medlemmar i åldern 7–70 år inom idrottsrörelsen är ca 3,3 mil- joner varav kvinnorna utgör 45 procent och männen 55 procent. 2,4 miljoner människor är aktiva medlemmar. Antalet elitidrottare uppskat- tas till ca 7 000 personer.

Barn- och ungdomsverksamhet

Flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män skall ha goda möjligheter att utöva gemensam

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

idrottsverksamhet. Statens stöd till lokal barn- och ungdomsverksamhet inom idrotten betalas ut och fördelas av Riksidrottsförbundet och uppgick 2005 till 644 miljoner kronor. Stödet skapade förutsättningar för ca 1 miljon flickor och pojkar att delta i ca 6,5 miljoner samman- komster, vilket är lika många sammankomster som 2004 och en ökning med ca 4 procent sedan 2003. Antalet deltagartillfällen uppgick 2005 till ca 59 miljoner fördelade på 40,5 procent flickor och 59,5 procent pojkar.

Under Handslagets andra år beviljades 4 928 idrottsföreningar stöd till 8 769 olika projekt.

Gemensam administration

Idrottsverksamhet i hela landet skall främjas. Stödet till idrottens gemensamma administration under 2005 uppgick till 76 miljoner kronor. Det är en ökning med 5 miljoner kronor jämfört med 2004 och 11,3 miljoner kronor jämfört med 2003.

Riksidrottsförbundet (RF) medverkar på oli- ka sätt till utveckling av svensk idrott. Distrikts- förbunden (DF) företräder på regional nivå den samlade idrotten gentemot landsting, kommu- ner, myndigheter och andra organisationer. Sam- verkan mellan RF och DF sker kring gemensam- ma övergripande frågor som det idrottspolitiska agerandet, samt aktuella sakfrågor och utveck- lingsområden.

Stödet till svensk elitidrott samordnas genom Elitidrottsrådet, ett samarbetsorgan mellan RF, SOK och SISU Idrottsutbildarna.

Centrala idrottsorganisationer

Idrottsverksamhet som främjar integration, jäm- ställdhet, ökat deltagande av kvinnor och män i alla åldrar, god etik samt idrottsverksamhet som motverkar dopning, våld och diskriminering skall stödjas.

Under 2005 har 225 miljoner kronor betalats ut från statsbudgeten som bidrag till Riksidrotts- förbundets medlemsförbund varav 3 miljoner kronor till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). Det är en ökning med 8,6 miljoner kronor sedan 2004 och med 12,6 miljoner kronor sedan 2003.

Inom specialidrottsförbunden är 42 procent av de aktiva medlemmarna kvinnor och 58 pro- cent män. Motsvarande siffror för styrelserepre- sentationen är 27 procent kvinnor och 73 pro- cent män samt 15 respektive 85 procent för sty- relseordföranden.

133

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Insatser mot dopning

Dopning inom idrotten skall aktivt motverkas. Statsbidraget uppgick 2005 till 23 miljoner kro- nor, vilket var en ökning med 2,1 miljoner kro- nor jämfört med 2004 och 4,5 miljoner kronor jämfört med 2003. Antalet provtagningar under 2005 uppgick till drygt 4 000 tester inklusive blodprov och epo-analyser. Sveriges efterlevnad av Europarådets konvention mot dopning inom idrotten har genomgått en granskning av kon- ventionens övervakningsgrupp och fått gruppens godkännande.

Idrottens forskning och utveckling

Statsbidraget 2005 som syftar till att stimulera forskning och utveckling inom idrottsområdet uppgick till 20 miljoner kronor, vilket är oför- ändrat belopp jämfört med 2004 och 2003.

Sedan 2002 bedriver Riksidrottsförbundet en egen forsknings- och utvecklingsverksamhet ge- nom att lämna ut och finansiera forskningsupp- drag samt självt bedriva utvecklingsarbete och informationsspridning. Under 2005 har ett antal projekt utmynnat i färdiga rapporter. Centrum för idrottsforskning har till huvuduppgift att ini- tiera, stödja och informera om idrottsforskning. Centret finansierades 2005 med sammanlagt 18,7 miljoner kronor från statsbudgeten.

Specialidrott inom gymnasieskolan

Elitidrottande flickor och pojkar skall ges möj- lighet att kombinera idrottslig utveckling med studier vid riksrekryterande idrottsgymnasier (RIG). Syftet är vidare att erbjuda eleverna kvan- titativt och kvalitativt bra träning i en positiv och stimulerande idrottsmiljö samt att förbereda ele- verna för en framtida elitkarriär. Det statliga stö- det 2005 uppgick till 39 miljoner kronor vilket var en ökning med 0,2 miljoner kronor sedan 2004 och med 0,9 miljoner kronor sedan 2003.

Insatser för idrottsledare

Inom Handslaget driver idrottens egen utbild- ningsorganisation, SISU Idrottsutbildarna, grund- läggande barn- och ungdomsledarutbildningar över hela landet. Projekt ”Ideella ledare” star- tades under hösten 2005. Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna skall hjälpa special- idrottsförbunden att ta fram strategier för att rekrytera, utbilda och fortbilda ledare i idrotts- föreningarna.

Anläggningsstöd

Under 2005 har 153 föreningar fått sammanlagt drygt 15 miljoner kronor i bidrag för investe- ringar i sina idrottsanläggningar. Det är en ök- ning med 4 miljoner kronor jämfört med tidigare år.

Friluftspolitiken

Organisationsstödet till friluftsorganisationerna innebär att dessa ges grundförutsättningar för att driva friluftsverksamhet, genom att nödvändiga kanslifunktioner och liknande upprätthålls. Stöd ges också som verksamhetsbidrag. Detta ger of- tast ett mer konkret resultat i form av projekt och liknande. Bland de områden och teman som flera organisationer har bedrivit eller bedriver projekt inom, bör framhållas information om allemansrätten, barn och ungdom, friluftsliv för människor med invandrarbakgrund samt natur- guideprojekt. Fysisk aktivitet på recept, med koppling till folkhälsoarbetet, är ett annat områ- de som förekommer i flera projekt. Till exempel driver Friluftsfrämjandet projektet Friluftsliv på företag, bl.a. med syfte att förebygga ohälsa. Verksamhetsberättelser och Friluftsrådets redo- visning visar att de allra flesta projekten visar god grad av måluppfyllelse. I några av projekten som handlar om integration, har det varit svårt att nå de uppsatta målen om deltagande. Främst har det varit svårt att nå vuxna invandrare.

Organisationerna driver också på kontinuerlig basis verksamhet för medlemmar (FRISAM har totalt drygt 1,7 miljoner medlemskap). Mot bak- grund av att i princip all verksamhet är ideell är rekrytering av ledare, och utbildning och vård av befintliga ledare, ett mycket viktig element i organisationernas verksamhet.

7.6.2Analys och slutsatser

Målet för folkrörelsepolitiken är att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och före- ningar. En stor del av insatserna inom detta om- råde är därför inriktade på att inhämta kunskap om såväl den ideella sektorns förutsättningar, villkor och behov som om vad det är som främ- jar respektive hindrar människors organisering. Denna kunskap kan sedan komma att ligga till grund för olika typer av åtgärder med syfte att

134

bidra till goda förutsättningar för föreningslivet samt att stimulera människors organisering.

Regeringen bedömer att den samlade kunska- pen om föreningslivet har ökat genom bl.a. de olika insatser som har genomförts inom politik- området, till exempel genom det s.k. Folkrörel- seforum.

När det gäller de bidrag som finansieras ge- nom anslag inom politikområdet Folkrörelsepo- litik kan bl.a. konstateras att det ännu är för tidigt att uttala sig om samlade effekter av det nya bidragssystemet för kvinnors organisering eftersom bidragssystemet nyligen trätt i kraft.

Bidraget till allmänna samlingslokaler är enligt regeringen viktigt för att kunna tillgodose före- ningslivets behov av lokaler för sin verksamhet och för att förverkliga centrala demokratiska mål i samhället. I likhet med vad Utredningen om allmänna samlingslokaler föreslagit i betänkandet Allmänna samlingslokaler – demokrati, kultur, utveckling (SOU 2003:118) bedömer regeringen att stödet behöver vidgas till att även omfatta stöd för verksamhetsutvecklingsinsatser. Regeringen redovisar i avsnitt 7.10.2 förändringar av stödet till allmänna samlingslokaler. Vidare kommer regeringen fortsätta dialogen med Boverket för att stärka uppföljningen av effekterna av stödet till allmänna samlingslokaler.

Det stöd som lämnats till SamSam har bidragit till att en värdefull diskussion kommit igång kring lokal samverkan mellan organisationer som tillhandahåller allmänna samlingslokaler och ett antal kommuner. Skriften Våga öppna! har bi- dragit till en diskussion om hur föreningslivet kan bidra till ökad mångfald.

Idrottspolitiken

Regeringen anser att genom de av riksdagen fast- ställda principerna för idrottens andel av över- skottet från AB Svenska Spel samt den förra mandatperiodens särskilda satsning på idrottens barn- och ungdomsverksamhet, Handslaget, har idrottsrörelsen fått bra möjligheter att utvecklas och även nå nya grupper av flickor och pojkar.

Friluftspolitiken

Stödet till friluftsorganisationerna från samhället är viktigt för att dessa organisationer skall kunna fortsätta att driva sin verksamhet. Friluftsliv är

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

en av de vanligaste formerna för fysisk aktivitet och ett bra sätt att hålla åtminstone delar av befolkningen fysiskt aktiv. Organisationerna har en viktig roll, både som arrangör av konkret verksamhet och som förmedlare av kunskap och färdigheter. Även om många människor ägnar sig åt friluftsliv på egen hand så kan det finnas ett mervärde i den sociala sidan, dvs. att föreningar erbjuder en gemenskap.

Friluftsrådets redovisning, som bygger på redovisningar från respektive friluftsorganisa- tion, visar att vissa organisationer tenderar att ha en något negativ medlemsutveckling. Andra organisationer, framför allt sådana som vänder sig tämligen tydligt till avgränsade intressegrup- per t.ex. båtfolk, botaniker, ornitologer, klättrare och miljö- och naturintresserade, visar tendens till ökat antal medlemmar. Noterbart är att Fri- luftsfrämjandet, vars uppåtgående medlemstrend sedan 2000 bröts förra året, hela tiden haft fler kvinnliga än manliga medlemmar.

Även om det finns ett visst underlag genom olika undersökningar om fritidsvanor så saknas det tillförlitliga undersökningar om friluftslivet ökar eller minskar generellt hos befolkningen. Hur mycket tid som faktiskt läggs på friluftsliv, och vilka hinder som människor upplever för att idka friluftsliv, är dock frågor som behöver stu- deras närmare. Den tidigare regeringen har bl.a. mot denna bakgrund gett Naturvårdsverket i uppdrag att utarbeta ett förslag till program för statistik om friluftsliv.

7.7Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna för 2005 avseende de verk- samheter som finns inom politikområdet Folk- rörelsepolitik.

7.8Politikens inriktning

Inledning

En övergripande ambition för regeringen är att öka alla människors egen makt att påverka såväl sin vardag som samhället i stort. Föreningslivet har här en viktig roll att spela.

Goda förutsättningar måste ges föreningslivet för att skapa bl.a. den tillit och trygghet som ger

135

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

människor möjligheter att växa. Detta sker bl.a. genom att det finns gott om mötesplatser där människor kan samlas och föra samtal, utöva sin tro, förkovra sig tillsammans med andra eller utöva sina fritidsintressen.

Det är också i det demokratiska öppna samta- let som avvägningar mellan olika rättigheter bäst kan göras. Här spelar föreningslivet en viktig roll som mötesplats och arena för sådana och andra samtal och möten mellan människor.

Enligt SCB:s rapport Föreningslivet i Sverige (2003) är så många som 90 procent av Sveriges befolkning med i någon förening. Nästan varan- nan vuxen – (48 procent) av den svenska befolk- ningen – uppger att de har försökt att åstadkom- ma en förbättring genom att stödja ideell verk- samhet ekonomiskt. Var sjunde medborgare har arbetat i en organisation, rörelse eller ett nätverk för att påverka i någon eller några samhällsfrågor (Göteborgs universitet, 2006). Enligt Ersta Sköndal Högskola (2005) är också andelen som utför frivilligt arbete i eller utanför en förening fortsatt hög. Mer än 50 procent av befolkningen i åldern 16–85 utför någon form av ideellt arbete under minst 14 timmar per månad. Det ojämlika deltagandet består dock i huvudsak. Det är fram- för allt de som redan har tillgång till sociala are- nor som oftare blir aktiva. När det gäller insatser inom föreningslivet har inkomst och utbildning en ökande betydelse.

I rapporten Frivilliga insatser och hälsa (Folk- hälsoinstitutet, 2005) undersöks för första gång- en sambanden mellan olika aspekter av fysisk och psykisk hälsa och olika typer av frivilliga in- satser i samhället. Undersökningen visar att det finns ett samband mellan hälsa och frivilligt arbe- te. De som arbetar frivilligt eller har tillgång till andra typer av informellt ideellt baserade nätverk har ett större socialt kapital vilket i sin tur påver- kar hälsan positivt. De som är aktiva har i genom- snitt bättre hälsa än de som inte är aktiva. Det finns större hälsoskillnader mellan frivilligt arbe- tande och icke frivilligt arbetande kvinnor än mellan frivilligt arbetande och icke frivilligt arbe- tande män.

Ett mångfacetterat föreningsliv som ger med- borgarna möjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet kan således ha betydelse när det gäller ohälsan samt utgör en bas för demokratins funktionssätt.

Den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken

Den statliga folkrörelsepolitiken är uppdelad i två delar, en s.k. sektorsorienterad del och en mer generell och sektorsövergripande del.

Den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken, hädanefter enbart omnämnd som folkrörelse- politiken, behandlas inom detta politikområde och är inriktad på att generellt stimulera och stödja människors organisering i föreningar och liknande sammanslutningar respektive bidra till goda förutsättningar för dessa föreningar att ver- ka och bedriva verksamhet. Här hanteras således generella frågor som rör alla typer av folkrörelser och ideella föreningar, bl.a. den statliga bidrags- givningen till föreningslivet.

Den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken har betydelse också för hur förutsättningarna för aktörerna inom den sociala ekonomin formas. Med social ekonomi avses organiserad verksam- het som primärt har samhälleliga ändamål, byg- ger på demokratiska värderingar och är organisa- toriskt fristående från den offentliga sektorn. Så- dan verksamhet bedrivs i första hand i förening- ar, stiftelser och kooperativ. Verksamheterna har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintres- se, som främsta drivkraft. Frågor inom social ekonomi handlar huvudsakligen om närings- och sysselsättningspolitik. Detta ryms därför främst inom närings-, regional- och socialpolitiken.

Ett av syftena med den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken är att skapa ett samlat syn- sätt och agerande från statens sida när det gäller såväl relationer till folkrörelser och föreningar av olika slag som villkor och förutsättningar för föreningslivets verksamhet.

Ett annat syfte är att synliggöra och lyfta fram den betydelse föreningslivet har för den demo- kratiska infrastrukturen i vårt samhälle.

Samordning av folkrörelsepolitiken

Under hösten 2005 tillkallades en särskild ut- redare för att göra en översyn av den samlade folkrörelsepolitiken. Detta är den första samlade översynen sedan politikområdet inrättades. Ut- redaren har i uppdrag att se över den framtida folkrörelsepolitikens inriktning, omfattning och utformning. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå åt- gärder rörande bidragsgivning och annan finan- siering av folkrörelsernas och det övriga före- ningslivets verksamhet samt se över hur forsk- ningen om folkrörelserna och det övriga före- ningslivet kan fortsätta att utvecklas. Utredarens förslag kommer att ligga till grund för regering-

136

ens överväganden om den framtida samordning- en och inriktningen av folkrörelsepolitiken.

Vidare kommer regeringen inom ramen för arbetsgruppen för frågor rörande folkrörelser och social ekonomi att fortsätta utveckla sam- ordningen av folkrörelsepolitikens olika delar.

Villkor och förutsättningar

Regeringens arbete för att förbättra villkoren och förutsättningarna för folkrörelserna och det övriga föreningslivet kommer att utvecklas ytter- ligare. För detta krävs kontinuerlig kunskapsin- hämtning för att få kännedom om och förståelse för den ideella sektorn, bl.a. mot bakgrund av de förändringar i människors engagemang som på- går. Den kontinuerliga dialogen mellan före- ningslivet och regeringen är här en värdefull kunskapskälla (se mer nedan). Ett helhetsgrepp kring villkor och förutsättningar tas inom den på- gående folkrörelseutredningen. Utredarens för- slag kommer att ligga till grund för regeringens överväganden om ytterligare åtgärder inom om- rådet.

Bidragsgivning

Folkrörelsepolitiken omfattar även generella frå- gor kring bidrag till folkrörelser och föreningar.

Grundläggande värden för folkrörelsepoliti- ken är föreningarnas självständighet och obero- ende, såväl gentemot den offentliga sektorn som gentemot det privata näringslivet. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att skattemedel används på ett ändamålsenligt sätt. En viktig uppgift in- om denna del av folkrörelsepolitiken är att finna vägar för att kunna kombinera statens behov av kontroll med föreningarnas behov av integritet och självständighet. Tidigare nämnda folkrörel- seutredning har i uppdrag att föreslå åtgärder rörande bidragsgivning och annan finansiering av folkrörelsernas och det övriga föreningslivets verksamhet. Utredningen kommer genom till- läggsdirektiv få i uppgift att analysera effekterna av villkorade statsbidrag inom folkrörelsepoliti- ken och undersöka möjligheter för att öka ande- len villkorslösa statsbidrag.

Vidare avser regeringen att låta se över hur en permanent ordning för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetspro- jekt kan utformas.

I avsnitt 7.10.2 redovisar regeringen föränd- ringar i bidragssystemet till allmänna samlingslo- kaler.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Dialog

Folkrörelser och övriga föreningslivet är bety- delsefulla företrädare för olika grupper och int- ressen i samhället. Dessutom har de lokala före- ningarna en stor betydelse för vitaliseringen och förnyelsen av det politiska systemet. Det är såle- des viktigt med en kontinuerlig dialog mellan regeringen och föreningslivet. Detta sker bl.a. in- om ramen för Folkrörelseforum, som inrättats för dialog mellan, å ena sidan, företrädare för regeringen och dess förvaltningsmyndigheter och, å andra sidan, företrädare för föreningslivet och andra aktörer inom den sociala ekonomin. I syfte att skapa kontaktytor mellan forskarsam- hället och den ideella sektorn avser regeringen att under 2007 genomföra ett folkrörelseforum om forskning om den ideella sektorn.

Statistik och annan kunskapsbildning

En viktig uppgift inom politikområdet är att bi- dra till en ökad kunskap om föreningslivet och dess verksamheter. Det avser kunskap om dels föreningarnas och folkrörelsernas samhällsroll och betydelse för den demokratiska infrastruk- turen, dels om föreningslivets sammansättning, omfattning och verksamhetsinriktning. Inom ra- men för den tidigare nämnda folkrörelseutred- ningen skall frågan om hur statistikförsörjningen kan stärkas och utvecklas när det gäller folkrö- relserna och det övriga föreningslivet i syfte att säkerställa en mer kontinuerlig sådan kunskap behandlas. I detta sammanhang skall behovet av könsuppdelad statistik beaktas. Utredaren skall även undersöka och lämna förslag om hur forsk- ningen om folkrörelser och det övriga förenings- livet kan utvecklas med beaktande av områdets egna forskningsinsatser.

Därutöver anser regeringen att det behövs be- stående och kontinuerliga kontakter mellan den ideella sektorn och forskningsvärlden. Som ovan nämnts avser därför regeringen genomföra ett folkrörelseforum på temat forskning om den ideella sektorn.

Idrottspolitiken

Målen för idrottspolitiken är att ge flickor och pojkar, kvinnor och män möjlighet att motione- ra och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse byggd på ideellt engagemang samt att ge kvinnor

137

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

och män positiva upplevelser av idrott som underhållning.

En god folkhälsa är en betydelsefull kompo- nent för välfärden i vårt samhälle. Det är viktigt att flickor och pojkar tidigt skaffar sig goda motionsvanor som består även i vuxen ålder. Vi- dare är det väsentligt att äldre människors och funktionshindrades behov av motion uppmärk- sammas. Den fria och självständiga idrottsrörel- sen, som själv formar och utvecklar sin verksam- het utifrån medlemmarnas intressen och behov, är särskilt viktig för att ge människor möjlighet att utöva motion och idrott.

Det allmänna och idrottsrörelsen har en ge- mensam utmaning i att tillsammans pröva nya former för att bryta den utveckling som innebär att många människor i olika åldrar inte motione- rar i behövlig omfattning, vilket på sikt riskerar att leda till sämre hälsa. Ett nära samarbete är här särskilt viktigt för att nå framgång i det lokala utvecklingsarbete som bedrivs inom storstads- politiken i utsatta stadsdelar. Det är av stor vikt att i samhällsplaneringen, i skolans arbete och i andra sammanhang uppmuntra och ge möjlighe- ter till flickors och pojkars, kvinnors och mäns motion och idrott.

Den svenska folkrörelseidrotten med dess många lokala föreningar, breda verksamhet och omfattande ideella engagemang har lagt grunden för idrottens utveckling i vårt land. För de flesta människor och för samhället i sin helhet är idrot- ten värdefull genom att uppmuntra till sunda motionsvanor, bidra till en god folkhälsa och demokratisk delaktighet samt vara en vardaglig mötesplats för personer med olika etnisk och kulturell bakgrund.

En fri och självständig idrottsrörelse bör där- för fortsatt ges ett aktivt stöd för att bedriva verksamhet som ger flickor och pojkar möjlighe- ter att idrotta, främjar bredd- och motionsidrott, värnar om god etik och ger lika möjligheter för kvinnor och män med olika social bakgrund och ekonomiska förutsättningar att motionera och idrotta. Flickor måste ges lika möjligheter som pojkar att delta utifrån sina intressen och förut- sättningar. Regeringen föreslår en ny utvidgad särskild satsning på svensk idrott där idrottsrörelsen tillförs 500 miljoner kronor under det första verksamhetsåret.

Den nuvarande ordningen, där idrotten erhål- ler statsbidrag från Folkbildningsrådet för sin folkbildningsverksamhet, har haft vissa negativa effekter. Det är bl.a. i många fall svårt att skilja

mellan å ena sidan folkbildningsverksamhet och å andra sidan idrottens traditionella ledar- och utbildningsverksamhet. Mot denna bakgrund finns anledning att ändra den nuvarande bidrags- fördelningen. Regeringen föreslår därför att sta- tens stöd till idrottens utbildningsverksamhet bör kanaliseras direkt till idrotten och finansieras från anslaget 25:12 Bidrag till viss verksamhet in- om vuxenutbildning.

Underhållningsidrotten har sitt värde främst genom att den skapar förströelse och glädje för många idrottsintresserade människor i vårt land. Elitidrottsutövare är ofta betydelsefulla förebil- der för många flickor och pojkar och kan där- igenom inspirera dem till att börja idrotta.

Den av Unescos generalkonferens antagna globala konventionen mot dopning inom idrot- ten har ännu inte trätt i kraft. Regeringen anser att det är viktigt att det sker snarast så att arbetet med implementeringen av konventionens be- stämmelser kan genomföras.

Friluftspolitiken

Närhet och tillgång till natur- och friluftsupp- levelser är värdefullt för väldigt många männi- skor. Friluftsliv har positiva effekter för vårt väl- befinnande eftersom det ger möjlighet till fysisk aktivitet och avkoppling. Friluftsliv stimulerar till miljöintresse och ökat ansvarstagande för gemensamma resurser. Friluftslivet har också en stark koppling till den sociala dimensionen av hållbar utveckling.

Det personliga engagemanget och ideella organisationers aktiviteter bidrar starkt till att utveckla miljöarbetet och öka folkhälsan. Fri- luftsorganisationernas verksamhet är mycket värdefull för samhället. Friluftsorganisationernas verksamhet kan utvecklas, inte minst för barn och unga.

7.9Bidrag till idrottsrörelsen från AB Svenska Spel

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2007 verkar för att bolagsstämman dels beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 miljoner kronor, dels beslutar om ett bidrag på 500 miljoner kronor att fördelas till idrotten,

138

dels beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 del av bolagets överskott 2006 från Nya Pen- ninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. De två sistnämnda bidragen skall fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2007 dels verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 miljoner kronor, dels verkar för att stämman beslutar om ett bidrag på 500 miljoner kronor som en ny utvidgad särskild satsning på svensk idrott att fördelas till idrottsrörelsen enligt de närmare anvisningar för bidraget som kan kom- ma att beslutas av regeringen. Vid stämman beslutas även idrottens andel av överskottet från AB Svenska Spel avseende 2006.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen god- känner att regeringen på AB Svenska Spels ordi- narie bolagsstämma 2007 verkar för att bolags- stämman beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 del av bolagets överskott för verksamhets- året 2006 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål att fördelas till ifrågavarande ändamål enligt de när- mare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen.

7.10Budgetförslag

7.10.1 30:1 Stöd till idrotten

Tabell 7.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	445 345		sparande	3 788
				Utgifts-
2006	Anslag	455 551	1	prognos	451 176
2007	Förslag	445 551

2008	Beräknat	445 551

2009	Beräknat	445 551

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med denna budgetproposition.

Anslaget disponeras för stöd till idrotten huvud- sakligen enligt förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet för sådan verk- samhet som avses i lagen (1995:361) om över- lämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Under anslaget reserverar regeringen medel för bl.a. förberedelser till och svenskt deltagande vid olympiska spel och Paralympics samt till en talangsatsning inom svensk idrott. Därutöver av- ser regeringen även fortsättningsvis att reservera medel för ett riksidrottsmuseum.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget 2007 skall uppgå till 445 551 000 kronor. För 2008 och 2009 be- räknas anslaget uppgå till 445 551 000 per år.

Tabell 7.4 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 30:1 Stöd till idrotten

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	445 551	445 551	445 551

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	445 551	445 551	445 551

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005(06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

7.10.230:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Tabell 7.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	24 175		sparande	40 079
				Utgifts-
2006	Anslag	28 826	1	prognos	39 661
2007	Förslag	32 326

2008	Beräknat	32 326

2009	Beräknat	32 326

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med denna budgetproposition.

Anslaget disponeras för statsbidrag till köp, ny- eller ombyggnad och standardhöjande reparatio- ner av allmänna samlingslokaler samt för handi- kappanpassning som utförs utan samband med andra bidragsberättigande åtgärder enligt förord- ningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler. Boverkets samlingslokaldelega- tion fördelar medel enligt förordningen.

Vidare finns inom anslaget medel till Ung- domsstyrelsen för fördelning av bidrag till sam- lingslokalorganisationerna för informationsin-

139

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

satser och utredningsarbete med inriktning på ungdomars nyttjande av samlingslokaler. Därtill finns medel som regeringen disponerar för ut- vecklingsinsatser.

En särskild utredare har sett över stödet och i betänkandet Allmänna samlingslokaler – demo- krati, kultur, utveckling (SOU 2003:118) lämnat förslag om förändringar av detta. Betänkandet har remissbehandlats.

7.10.2.1 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Regeringens överväganden

Det övergripande målet för anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler är att skapa förutsättningar för en god tillgång till bra och ändamålsenliga samlingslokaler.

Enligt förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler får statligt bidrag till en allmän samlingslokal lämnas för

1.köp eller nybyggnad

2.ombyggnad och standardhöjande repara- tioner som inte är av ringa omfattning, eller

3.handikappanpassning som utförs utan samband med 1 eller 2.

Bidrag lämnas efter särskild ansökan till sådana aktiebolag, stiftelser eller föreningar som arbetar utan vinstsyfte och är fristående från en kom- mun eller kommunala företag. För att få bidrag krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda.

Boverket fördelar medel enligt förordningen samt meddelar föreskrifter för verkställighet av denna.

Stödet till allmänna samlingslokaler utgör en viktig del av folkrörelsepolitiken genom att till- godose föreningslivets behov av lokaler för sin verksamhet och för att förverkliga centrala demokratiska mål i samhället.

Regeringen delar utredarens uppfattning att det utöver ett investeringsbidrag (punkterna 1–3 ovan) skall inrättas ett bidrag till verksamhets- utveckling för att utveckla föreningsdrivna sam- lingslokaler. Regeringen anser att ett sådant bi- drag framför allt behövs för ge ungdomar, sär- skilt i storstadsområdena, bättre tillgång till all- männa samlingslokaler som är anpassade till ung- domars kultur- och fritidsformer. Ändamålet att stärka ungdomars kultur- och fritidsformer bör därför inte, som utredaren föreslagit, begränsas

till de tre första åren, utan bör i stället gälla tills vidare. Verksamhetsutvecklingsbidraget bör läm- nas till en förening som tillhandahåller en sam- lingslokal eller till en riksorganisation för före- ningar som tillhandahåller allmänna samlings- lokaler.

Nivån på maximibeloppet för bidrag för han- dikappanpassning bör i enlighet med utredarens förslag höjas från 165 000 kronor till 200 000 kronor. En höjning av tidigare nivå har inte skett sedan i början på 1990-talet. Regeringen delar även utredarens uppfattning att i de fall då åtgär- derna för att förbättra tillgängligheten för funk- tionshindrade ingår i en större eller mindre om- eller tillbyggnad skall föreningen kunna bryta ut handikappdelen och ansöka om bidrag bara för den. Detta kommer enligt regeringen att leda till fler åtgärder för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade.

Kravet på kommunal medfinansiering bör även fortsättningsvis finnas kvar. Den kommu- nala nivån har en viktig roll och det är där en struktur som passar lokala förhållanden kan byg- gas upp och nödvändiga prioriteringar göras. Re- geringen instämmer i utredarens förslag att for- men för medfinansiering bör göras mer flexibel. Kommunen skall lämna ekonomiskt bidrag, eller på annat sätt garantera, minst 30 procent av det bidragsunderlag som berättigar till det statliga bi- draget. Detta kan enligt regeringen underlätta för fler föreningar att söka bidrag.

Vidare delar regeringen utredarens uppfatt- ning att det vid ändring av byggnad (ombygg- nad) samt standardhöjande åtgärder inte skall finnas någon begränsning i bidragsunderlaget. Nuvarande regel anger 1 000 kvadratmeter som begränsning. Ombyggnad av redan byggda stör- re föreningsdriva lokaler har missgynnats med nuvarande ordning, vilket bl.a. lett till att utveck- ling och nödvändig anpassning av lokaler i lan- dets större tätorter inte skett i tillräcklig omfatt- ning.

Förändringarna i bidragssystemet avses preci- seras närmare genom ändringar av förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslo- kaler.

140

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7.10.2.2Övriga frågor rörande anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler

Regeringens överväganden

Den del av anslaget som fördelas till samlings- lokalföreningarnas centrala organisationer skall fr.o.m. 2007 användas dels för organisationernas allmänna informations- och rådgivnings- och utvecklingsarbete, dels för respektive organisa- tions arbete i anslutning till ansökningar om statligt stöd. Medlen skall inte längre enbart an- vändas till insatser och utredningsarbete rörande ungdomar. Det nya bidraget till verksamhets- utveckling skall i stället bidra till att ge ungdo- mar bättre tillgång till allmänna samlingslokaler. Dock förutsätter regeringen att samlingslokal- föreningarna även fortsättningsvis använder sto- ra delar av sitt stöd för att nå ut till ungdoms- gruppen. Medlen till samlingslokalföreningarna skall fr.o.m. 2007, i enlighet med utredarens för- slag, inte längre fördelas av Ungdomsstyrelsen utan av Boverket.

De medel som under 2003 t.o.m. 2006 ställts till regeringens disposition för utvecklingsinsat- ser upphör fr.o.m. 2007. Dessa medel tillförs det nya verksamhetsutvecklingsbidraget.

Regeringen föreslår att anslaget för 2007 skall uppgå till 32 326 000 kronor. Från och med 2007 tillförs anslaget 3 500 000 kronor per år för det nya verksamhetsutvecklingsbidraget.

För åren 2008 och 2009 beräknas anslaget uppgå till 32 326 000 kronor per år.

Tabell 7.6 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	28 826	28 826	28 826

Förändring till följd av:
Beslut	3 500	3 500	3 500

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	32 326	32 326	32 326

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005(06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

7.10.330:3 Bidrag för kvinnors organisering

Tabell 7.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	3 411		sparande	0
				Utgifts-
2006	Anslag	28 911	1	prognos	28 398
2007	Förslag	30 411

2008	Beräknat	31 411

2009	Beräknat	31 411

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med denna budgetproposition.

Anslaget disponeras för bidrag för kvinnors or- ganisering.

Vidare får anslaget användas för att finansiera administration rörande bidragshanteringen av bidrag som fördelas enligt förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organi- sering.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget 2007 skall uppgå till 30 411 000 kronor. Från och med 2007 sker en permanent ökning av anslaget med 1 500 000 kronor.

För 2008 och 2009 beräknas anslaget uppgå till 31 411 000 kronor per år.

Tabell 7.8 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 30:3 Bidrag för kvinnors organisering

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	28 911	28 911	28 911
Förändring till följd av:
Beslut	1 500	2 500	2 500

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	30 411	31 411	31 411

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005(06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

141

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7.10.4 30:4 Stöd till friluftsorganisationer

Tabell 7.9 Anslagsutveckling 30:4 Stöd till friluftsorganisationer

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	14 693		sparande	0
				Utgifts-
2006	Anslag	24 910	1	prognos	24 467
2007	Förslag	24 910

2008	Beräknat	24 910

2009	Beräknat	24 910

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med denna budgetproposition.

Anslaget disponeras för statsbidrag till frilufts- organisationer. Från och med år 2004 fördelas dessa medel av det Friluftsråd som den tidigare regeringen under år 2003 inrättat vid Natur- vårdsverket. Ansökningar om bidrag prövas en- ligt förordningen (2003:133) om statsbidrag till friluftsorganisationer.

Under 2006 har organisationsbidrag och verk- samhetsbidrag lämnats till Friluftsfrämjandet, Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund, Svenska botaniska föreningen, Svenska Livrädd- ningssällskapet, Svenska Frisksportförbundet och Sveriges Ornitologiska förening. Endast organi- sationsbidrag har lämnats till Cykelfrämjandet, Friluftsorganisationer i samverkan, FRISAM, Riksförbundet Hälsofrämjandet och Svenska Båtunionen. Endast verksamhetsbidrag har läm- nats till Fältbiologerna, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet 4H, Studiefrämjandet, Svenska Klätterförbundet, Svenska Scoutrådet och Svens- ka Turistföreningen. Verksamhetsbidragen avser bl.a. projekt om närnaturguider, barn- och ung- domsprojekt, ledarutveckling, mångfald och in- tegration, vattensäkerhet samt information om allemansrätten.

Regeringens överväganden

Friluftsorganisationerna har en viktig roll i att erbjuda såväl barn och ungdomar som vuxna fri- luftsaktiviteter, som ger både upplevelser och fy- sisk aktivitet. Friluftsorganisationerna gör också ett värdefullt arbete med att öka kunskapen om natur och miljö, och i förlängningen skapa en grund för miljömedvetande och engagemang. Organisationerna informerar om allemansrätten, om miljöproblemen men också om hur man som individ kan bidra till lösningar på dessa. De be- driver också i varierande grad ett arbete för att öka integrationen genom att erbjuda friluftsakti- viteter till människor med invandrarbakgrund. Friluftsorganisationerna har därmed en viktig roll i arbetet för en god folkhälsa.

Regeringen föreslår därmed att 24 910 000 kronor anvisas under anslaget 30:4 Stöd till fri- luftsorganisationer under 2007. För 2008 beräk- nas anslaget till 24 910 000 kronor och för 2009 beräknas anslaget till 24 910 000 kronor. Ansla- get har för perioden 2007–2009 beräknats enligt följande:

Tabell 7.10 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

30:4 Stöd till friluftsorganisationer

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	24 910	24 910	24 910

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	24 910	24 910	24 910

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

142

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8 Politikområde 25 Utbildningspolitik

under utgiftsområde 17

8.1Budgetförslag

Politikområde 25 är uppdelat mellan utgifts- områdena 15, 16 och 17. I den del av budget- propositionen som behandlar utgiftsområde 16 återfinns redovisning av insatser, resultat och politisk inriktning för hela politikområdet.

8.1.125:1 Bidrag till folkbildningen

Tabell 8.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	2 636 659		sparande	0
				Utgifts-
2006	Anslag	2 688 646	1	prognos	2 640 866
2007	Förslag	3 079 439

2008	Beräknat	3 150 266	2

2009	Beräknat	3 219 572	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 3 083 254 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 3 083 254 tkr i 2007 års prisnivå.

Anslaget finansierar utgifter för statsbidrag till folkbildningen. Tilldelade medel utbetalas till Folkbildningsrådet (FBR) som ett samlat finan- siellt stöd till folkbildningen. Enligt förord- ningen (1991:977) om statsbidrag till folkbild- ningen lämnar Folkbildningsrådet statsbidrag till folkhögskolor, studieförbund och studerandeor- ganisationer inom folkhögskolan. Folkbildnings- rådet beslutar vilka folkhögskolor, studieför- bund och studerandeorganisationer inom folk- högskolan som skall få statsbidrag och fördelar tillgängliga medel mellan dem. Anslaget finan-

sierar vidare Folkbildningsrådets egen verk- samhet och utgifter för Folkbildningsnätet.

Anslaget finansierar även utgifter för Nor- diska folkhögskolan i Genève.

Regeringens överväganden

Regeringen har i volym 8 avsnitt 6 Vuxenutbild- ning redogjort för resultatet av verksamheten. Regeringen bedömer att anslaget behöver för- stärkas med 490 miljoner kronor med anledning av det förslag om en höjning av folkbildningsan- slaget som aviserades i folkbildningsproposi- tionen Lära, växa, förändra (prop. 2005/06:192).

I samma proposition bedömdes att det bör prövas om statens stöd till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet kan kana- liseras direkt till idrotten. Med anledning därav skall utgifter för denna verksamhet, som beräknas till 140 miljoner kronor och som tidigare finansierats från detta anslag, överföras till anslaget 25:12 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning, utgiftsområde 16. Stödet bör utbetalas som ett särskilt verksamhetsstöd.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag på 3 079 439 000 kronor för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 3 150 266 000 kronor respektive 3 219 572 kronor.

143

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 8.2 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 25:1 Bidrag till folkbildningen

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	2 688 646	2 688 646	2 688 646
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	41 518	104 312	165 757
Beslut	489 275	500 528	511 540

Överföring till/från andra
anslag	-140 000	-143 220	-146 371

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	3 079 439	3 150 266	3 219 572

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

8.1.225:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen

Tabell 8.3 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	75 592		sparande	0
				Utgifts-
2006	Anslag	79 446	1	prognos	77 543
2007	Förslag	78 755

2008	Beräknat	81 695	2

2009	Beräknat	83 632	3

Anslaget finansierar utgifter för bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen enligt förordningen (1996:570) med instruktion för Socialstyrelsen. Målet för denna verksamhet är att förbättra förutsättningarna för utbildning och studier för personer med funktionshinder.

Vidare finansierar anslaget utgifter för statsbi- drag till folkhögskoleförlagd teckenspråktolkut- bildning och teckenspråklärarutbildning enligt förordningen (1993:920) om Tolk- och översät- tarinstitutet. Anslaget finansierar också utgifter för administration, utvärdering och utveckling av denna verksamhet.

Även utgifter för bidrag och administrations- kostnader till Synskadades Riksförbund för tek- nisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda finansieras från anslaget.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 25:2

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbild- ningen besluta om stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 13 000 000 kronor 2008.

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 79 755 tkr i 2007 års prisnivå.

3 Motsvarar 79 755 tkr i 2007 års prisnivå.

Tabell 8.4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2005	2006	2007	2008	2009–

Ingående åtaganden		12 000

Nya åtaganden	12 000	13 000

Infriade åtaganden		12 000	13 000	0

Utestående åtaganden	12 000	13 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	12 000	13 000

144

Regeringens överväganden

Regeringen har i volym 8 avsnitt 6 Vuxenutbild- ning redogjort för resultatet av verksamheten.

Utgiftsprognosen för 2006 visar att tilldelade medel till teckenspråktolkutbildningar inte kommer att förbrukas fullt ut. För att ytterligare öka möjligheten att snabbt utbilda kontakttolkar föreslås att detta anslag engångsvis minskas med 1 miljon kronor 2007 och att anslaget 25:3

Bidrag till kontakttolkutbildning engångsvis ökas med samma belopp.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag på 78 755 000 kronor för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 81 695 000 kronor respek- tive 83 632 000 kronor.

Tabell 8.5 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	79 446	79 446	79 446
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	309	2 249	4 186

Beslut	-1 000	0	0

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	78 755	81 695	83 632

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8.1.325:3 Bidrag till kontakttolkutbildning

Tabell 8.6 Anslagsutveckling för Bidrag till kontakttolkutbildning

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	14 148		sparande	0
				Utgifts-
2006	Anslag	14 529	1	prognos	14 271
2007	Förslag	16 664

2008	Beräknat	16 017	2

2009	Beräknat	16 369	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 15 664 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 15 664 tkr i 2007 års prisnivå.

Anslaget finansierar utgifter enligt förordningen (1991:976) om statsbidrag till kontakttolkut- bildning samt administrativa utgifter för verk- samheten. Vidare får medlen användas i begrän- sad omfattning för utvecklingsinsatser.

Regeringens överväganden

Regeringen har i volym 8 avsnitt 6 Vuxenutbild- ning redogjort för resultatet av verksamheten. Behovet av kontakttolkar bedöms öka kraftigt under 2007 med anledning av den nya instans- och processordningen i utlännings- och med- borgarskapsärenden. Anslaget ökades med 4,2 miljoner kronor 2006 och föreslås öka med ytterligare 1 miljon kronor därefter av detta skäl.

145

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

För att ytterligare öka möjligheten att snabbt utbilda kontakttolkar föreslås att detta anslag engångsvis ökas med 1 miljon kronor 2007 och att anslaget 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgär- der inom folkbildningen minskas med samma belopp.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag på 16 664 000 kronor för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 16 017 000 kronor respek- tive 16 369 000 kronor.

Tabell 8.7 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	14 529	14 529	14 529

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	126	457	786
Beslut	2 009	1 031	1 054

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	16 664	16 017	16 369

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

146

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

9 Politikområde 26 Forskningspolitik under utgiftsområde 17

9.1Budgetförslag

Politikområde 26 Forskningspolitik är uppdelat mellan flera utgiftsområden. I den del av bud- getpropositionen som behandlar utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning åter- finns redovisning av insatser, resultat och poli- tisk inriktning för hela politikområdet.

Regeringens överväganden

SLBA driver ett utvecklingsarbete för att möta den digitala tekniken. Det rör sig bl.a. om insat- ser för digitala leveranser av material och över- föring av analogt material till digital form s.k. migrering.

Anslaget tillförs en tillfällig resursförstärkning om 10 miljoner kronor under 2007 för migrering (prop. 2004/05:80). Även under 2006 tillfördes

9.1.126:1 Statens ljud- och bildarkiv anslaget en tillfällig resursförstärkning om 10

Tabell 9.1 26.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2005	Utfall	40 141		sparande	285
				Utgifts-
2006	Anslag	56 236	1	prognos	48 708
2007	Förslag	56 721

2008	Beräknat	47 428	2

2009	Beräknat	48 438	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

2Motsvarar 46 650 tkr i 2007 års prisnivå.

3Motsvarar 46 650 tkr i 2007 års prisnivå.

Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) har till upp- gift att samla in, bevara och tillhandahålla den del av medieutbudet i Sverige som offentliggörs i form av ljud och rörliga bilder. Verksamheten baseras huvudsakligen på lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument.

Målet med verksamheten är att förbättra in- formationsförsörjningen inom forskningen och öka tillgängligheten till svenskt ljud och rörliga bilder.

miljoner kronor för samma ändamål. Arbetet med migreringen har försenats och därmed pro- gnostiseras att inte hela anslaget förbrukas i år. För att klara den planerade migreringen är det därför av vikt att förekommande anslagsspa- rande kan tas i anspråk av SLBA under 2007 till 2009.

Tabell 9.2 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 26.1 Statens ljud- och bildarkiv

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006 1	56 236	56 236	56 236

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	485	1 450	2 678
Beslut		-10 258	-10 476

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	56 721	47 428	48 438

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

147

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Mot bakgrund	av ovanstående föreslår reger-	2008 och 2009 beräknas anslaget till 47 428 000
ingen att 56 721	000 kronor anvisas under ansla-	kronor respektive 48 438 000 kronor.
get 26:1 Statens ljud- och bildarkiv för 2007. För

148

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10 Politikområde 2 Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 17

10.1Budgetförslag

Politikområde Finansiella system och tillsyn är uppdelat mellan utgiftsområdena 2 och 17. I den del av budgetpropositionen som behandlar ut- giftsområde 2 återfinns redovisning av insatser, resultat och politisk inriktning för hela politik- området.

10.1.1 2:1 Lotteriinspektionen

Tabell 10.1 Anslagsutveckling 2:1 Lotteriinspektionen

Tusental kronor

			Anslags-
2005	Utfall	38 064	sparande	10 067
2006	Anslag		Utgifts-	42 078
2006	Anslag	42 839	prognos	42 078
2007	Förslag	44 219

2008	Beräknat	44 968	1

2009	Beräknat	45 927	1

1 Motsvarar 44 219 tkr i 2007 års prisnivå.

Lotteriinspektionen (LI) är central förvaltnings- myndighet på spel- och lotteriområdet. LI:s verksamhet är anslagsfinansierad.

Tabell 10.2 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2005	29 958	41	38 051	-8 093

Prognos 2006	31 500	95	42 839	-11 300

Budget 2007	34 000	95	45 957	-11 900

Verksamhetens kostnader täcks endast delvis med avgifter. Drygt 31 miljoner kronor redovi-

sas mot inkomsttiteln 9455 Lotteriavgifter enligt prognosen för 2006. Målet är emellertid att det skall råda balans mellan intäkter och kostnader. Lotteriinspektionen har redovisat ett förslag till författningsändringar i syfte att uppnå full kost- nadstäckning för myndighetens verksamhet genom avgifter. Förslaget, som bereds i Reger- ingskansliet, kan komma att resultera i föränd- ringar i denna del.

Mot bakgrund av utvecklingen på spelmark- naden, som bl.a. kännetecknas av ökad interna- tionell konkurrens, har regeringen tillsatt en ut- redning, se Utgiftsområde 2, avsnitt 16.

Regeringens överväganden

Tabell 10.3 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 2:1 Lotteriinspektionen

Tusental kronor

	2007	2008	2009
Anvisat 2006	42 839	42 839	42 839

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 1	1 380	2 129	3 088
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	44 219	44 968	45 927

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2007 uppgår till 44 219 000 kronor. För 2008 och 2009 har anslaget beräknats till 44 968 000 kronor resp. 45 927 000 kronor

149