Budgetpropositionen för 2007 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anslagsbelopp ...................................................................................................................	14
2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet..............................................................	15

2.2Härledning av ramnivån 2007–2009. Utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg..................................................................................

2.3Ramnivå 2007 realekonomiskt fördelade. Utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg..................................................................................	16
2.4 Skatteutgifter ........................................................................................................	16

3.1Hälso- och sjukvårdens kostnader, inkl moms. Andel av BNP, exklusive

	respektive inklusive kommunernas äldresjukvård..............................................	17
3.2	Detaljredovisning av Hälso- och sjukvårdens kostnader, 2004 .........................	18
3.3	Utgiftsutveckling inom politikområdet..............................................................	19
3.4	Skatteutgifter inom politikområdet Hälso- och sjukvårdspolitik, netto..........	20

3.5Kostnader för läkemedel i relation till de totala kostnaderna för hälso-

	och sjukvård samt patienternas egenavgiftsandel, 2001–2005 (inkl moms).....	30
3.6	Andel personer som har egna tänder eller löständer..........................................	34
3.7	Tandvårdskostnader de senaste 12 månaderna....................................................	35

3.8Senaste besök hos tandläkare eller tandhygienist 2004 uppdelat på kön

	och ålder................................................................................................................	36
3.9	Tandvårdens totala kostnader, 1999–2004 ..........................................................	37
3.10	Anslagsutveckling 13:1 Tandvårdsförmåner m.m...............................................	41
3.11	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:1 Tandvårdsförmåner m.m......	41
3.12	Anslagsutveckling 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna................................	42
313	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:2 Bidrag för
	läkemedelsförmånerna .........................................................................................	42
3.14	Anslagsutveckling 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård......................................	42
3.15	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:3 Bidrag till hälso-
	och sjukvård..........................................................................................................	44
3.16	Anslagsutveckling 13:4 Statens beredning för medicinskt utvärdering............	44
3.17	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:4 Statens beredning för
	medicinsk utvärdering..........................................................................................	44
3.18	Anslagsutveckling 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd........................	45
3.19	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:5 Hälso- och sjukvårdens
	ansvarsnämnd........................................................................................................	45
3.20	Anslagsutveckling 13:6 Socialstyrelsen...............................................................	45
3.21	Offentligrättslig verksamhet ...............................................................................	46
3.22	Uppdragsverksamhet ...........................................................................................	46
3.23	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:6 Socialstyrelsen......................	47
3.24	Anslagsutveckling 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden.......................................	47
3.25	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:7
	Läkemedelsförmånsnämnden ..............................................................................	47
3.26	Anslagsutveckling 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden........................	47

5.2Anslagsutveckling 14:1 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma

sjukdomar ..............................................................................................................

4.3Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14.1 Insatser mot hiv/aids

	och andra smittsamma sjukdomar .......................................................................	67
4.4	Anslagsutveckling 14:2 Bidrag till WHO............................................................	67
4.5	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:2 Bidrag till WHO...................	68

4.6Anslagsutveckling 14:3 Bidrag till Nordiska högskolan för

folkhälsovetenskap................................................................................................

4.7Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:3 Bidrag till *

	Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.......................................................	68
4.8	Anslagsutveckling 14:4 Statens folkhälsoinstitut ...............................................	69
4.9	Offentligrättslig verksamhet ................................................................................	69
4.10	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ............................................	69
4.11	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:4 Statens folkhälsoinstitut ......	70
4.12	Anslagsutveckling 14:5 Smittskyddsinstitutet....................................................	70
4.13	Uppdragsverksamhet ............................................................................................	70
4.14	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:5 Smittskyddsinstitutet ...........	71
4.15	Anslagsutveckling 14:6 Institutet för psykosocial medicin ...............................	71
4.16	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:6 Institutet för
	psykosocial medicin ..............................................................................................	71
4.17	Anslagsutveckling 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder...........................................	72
4.18	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:7 Folkhälsopolitiska
	åtgärder ..................................................................................................................	72
4.19	Anslagsutveckling 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder....................	72
4.20	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:8 Alkohol- och
	narkotikapolitiska åtgärder...................................................................................	72
4.21	Anslagsutveckling 14:9 Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden.............	73
4.22	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:9 Alkohol- och
	läkemedelssortimentsnämnden ............................................................................	73
4.23	Ekonomisk översikt för koncernen de senaste fem åren....................................	74
5.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet ..............................................................	75
5.2	Anslagsutveckling 15:1 Barnombudsmannen .....................................................	80
5.3	Uppdragsverksamhet ............................................................................................	81
5.4	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 15:1 Barnombudsmannen ............	81
5.5	Anslagsutveckling 15:2 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor.......	81

5.6Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 15:2 Myndigheten för

internationella adoptionsfrågor............................................................................

5.7Anslagsutveckling 15:3 Insatser för att förverkliga FN:s konvention om

barnets rättigheter i Sverige..................................................................................

5.8Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 15:3 Insatser för att förverkliga

FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige..............................................	83
6.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet ..............................................................	86

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

6.2Kostnader för kommunala insatser, antal med LSS-insatser och andel kvinnor och män som har insatser samt kommunala LSS-insatser

totalt och fördelade på kvinnor och män............................................................	94
6.3 Antal kommunala LSS-insatser fördelade per insats..........................................	95

6.5Kostnader för assistansersättning, antal personer som har assistans och

andel kvinnor och män som har assistans samt beviljade timmar per vecka..... 96

6.4Andel som uppger att assistansanordnaren kan erbjuda den personliga assistans

som den assistansberättigade vill ha (procent)...................................................	97
6.6 Utveckling av personliga ombud (PO)...............................................................	97

6.7Antal som har bilstöd, fördelning av bilstöd mellan kvinnor och män samt

fördelning av bilstöd mellan olika grupper .........................................................

6.8Kostnader för särskilt utbildningsstöd fördelat på olika

utbildningsformer.................................................................................................

6.9Antal elever med särskilt utbildningsstöd fördelat på olika

	utbildningsformer.................................................................................................	99
6.10	Anslagsutveckling 16:1 Personligt ombud........................................................	102
6.11	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:1 Personligt ombud...............	103
6.12	Anslagsutveckling 16:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet................	103
6.13	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:2 Vissa statsbidrag inom
	handikappområdet..............................................................................................	103
6.14	Anslagsutveckling 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd .....................	103
6.15	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden..........................................	104
6.16	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:3 Statsbidrag till särskilt
	utbildningsstöd...................................................................................................	104
6.17	Anslagsutveckling 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med
	funktionshinder ..................................................................................................	104
6.18	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:4 Bidrag till viss verksamhet för
	personer med funktionshinder ..........................................................................	105
6.19	Anslagsutveckling 16:5 Bidrag till handikapporganisationer...........................	105
6.20	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:5 Bidrag till
	handikapporganisationer....................................................................................	106
6.21	Anslagsutveckling 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk
	kommunikation ..................................................................................................	106
6.22	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:6 Bidrag till utrustning
	för elektronisk kommunikation ........................................................................	106
6.23	Anslagsutveckling 16:7 Bilstöd till personer med funktionshinder................	106
6.24	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:7 Bilstöd till personer med
	funktionshinder ..................................................................................................	107
6.25	Anslagsutveckling 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning...................	107
6.26	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:8 Kostnader för statlig
	assistansersättning ..............................................................................................	108
6.27	Anslagsutveckling 16:9 Myndigheten för handikappolitisk samordning .......	108
6.28	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:9 Myndigheten för
	handikappolitisk samordning ............................................................................	108
6.29	Anslagsutveckling 16:10 Handikappombudsmannen ......................................	109
6.30	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för
	16:10 Handikappombudsmannen......................................................................	109
7.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet............................................................	111

7.2Antal kvinnor och män i ordinärt eller särskilt boende, 65 år och ålder,

samt i procent av befolkningen..........................................................................	114
7.3 Anslagsutveckling 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken...	120

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9
7.4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ..........................................	120

7.5Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 17:1 Stimulansbidrag och

	åtgärder inom äldrepolitiken ..............................................................................	121
8.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet ............................................................	123
8.2	Ungdomsvård......................................................................................................	127
8.3	Sluten ungdomsvård ...........................................................................................	127
8.4	Missbrukarvård....................................................................................................	128
8.5	Biståndshushåll fördelade efter hushållens sammansättning 2005...................	130
8.6	Antalet kvinnor och män med insatser den 1 november 2005.........................	132
8.7	Anslagsutveckling 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m...............	135

8.8Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 18:1 Bidrag till utveckling

	av socialt arbete m.m...........................................................................................	135
8.9	Anslagsutveckling 18:2 Statens institutionsstyrelse .........................................	136
8.10	Offentligrättslig verksamhet ..............................................................................	136
8.11	Uppdragsverksamhet ..........................................................................................	136
8.12	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ..........................................	136
8.13	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för
	18:2 Statens institutionsstyrelse.........................................................................	137
8.14	Anslagsutveckling 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa...............	137
8.15	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 18:3 Utvecklingsmedel till
	åtgärder för hemlösa ...........................................................................................	137

9.1Anslagsutveckling 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:

Förvaltning ..........................................................................................................

139

9.2Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 26:1 Forskningsrådet för

arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning........................................................

139

9.3Anslagsutveckling 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:

Forskning.............................................................................................................	140
9.4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ..........................................	140

9.5Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 26:2 Forskningsrådet för

arbetsliv och socialvetenskap: Forskning ..........................................................

141

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Diagramförteckning

3.1Sjukvårdshuvudmännens nettokostnader för hälso- och sjukvård 2005,

procentuellt fördelade på verksamhetsområde...................................................

3.2Landstingens inkomster år 2005, exklusive försäljning till landsting,

procentuellt fördelade efter inkomstlag..............................................................

3.3Utveckling av kostnaderna för läkemedelsförmånerna 1991-2005

	(exklusive moms) .................................................................................................	30
3.4	Andelen kariesfria barn (%) ................................................................................	33
4.1	Medellivslängd 1983–2005 ...................................................................................	57

4.2Andel personer 16–84 år som rapporterat att de har dålig eller

mycket dålig hälsa 2005........................................................................................

4.3Skattning av den totala alkoholkonsumtionen 2000-2005, per

invånare 15 år och äldre........................................................................................

4.4Alkoholkonsumtionen 1995, 1996, 1998 och 2000–2005: totalt och per alkoholdryck, registrerad plus skattningar av oregistrerad

alkoholkonsumtion ..............................................................................................	58
4.5 Antal alkoholrelaterade dödsfall 1993–2003.......................................................	59

4.6Andel elever i årskurs 9 samt andel mönstrande som uppgett att de

	någon gång använt narkotika 1997–2005 ............................................................	60
4.7	Andel dagligrökare fördelat på kön och ålder 1992–2005 .................................	60
4.8	Antal fall av hiv-infektion som anmälts 1997–2005 ..........................................	62
4.9	Antal fall av klamydiainfektion som anmälts 1997–2005...................................	62
4.10	Antal fall av infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker som
	anmälts 2000–2005 ..............................................................................................	62
6.1	Kostnader för och antal beviljade bilstöd under perioden 1996– 2005.............	98
8.1	Ekonomiskt bistånd ...........................................................................................	129
8.2	Antal biståndsmottagare efter hushållens sammansättning.............................	129

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 14:4 Statens folkhälsoinstitut ingå ekonomiska förpliktelser avseende beställarstyrda forskningsprojekt som in-

klusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 4.8.4),

2.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd ingå ekonomiska förplik- telser som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst 83 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 6.8.3),

3.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken ingå ekono- miska förpliktelser som inklusive tidigare gjorde åtaganden medför behov av framtida

anslag på högst 30 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 7.7.1),

4.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 18:2 Statens institutionsstyrelse ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 8.8.2),

5.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 662 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 9.1.2),

6.för budgetåret 2007 anvisar anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt följande uppställning:

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag		Anslagstyp

13:1	Tandvårdsförmåner m.m.	ramanslag	3 233 000

13:2	Bidrag för läkemedelsförmånerna	ramanslag	21 367 000

13:3	Bidrag till hälso- och sjukvård	ramanslag	399 103

13:4	Statens beredning för medicinsk utvärdering	ramanslag	40 695

13:5	Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd	ramanslag	29 099

13:6	Socialstyrelsen	ramanslag	537 989
13:7	Läkemedelsförmånsnämnden	ramanslag	58 626

13:8	Sjukvård i internationella förhållanden	ramanslag	368 023

13:9	Bidrag till psykiatri	ramanslag	500 000

14:1	Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar	ramanslag	151 937

14:2	Bidrag till WHO	ramanslag	35 165

14:3	Bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap	ramanslag	18 288
14:4	Statens folkhälsoinstitut	ramanslag	126 350

14:5	Smittskyddsinstitutet	ramanslag	184 849

14:6	Institutet för psykosocial medicin	ramanslag	15 471

14:7	Folkhälsopolitiska åtgärder	ramanslag	111 585

14:8	Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder	ramanslag	248 155

14:9	Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden	ramanslag	212
15:1	Barnombudsmannen	ramanslag	17 184

15:2	Myndigheten för internationella adoptionsfrågor	ramanslag	11 473

15:3	Insatser för att förverkliga FN:s konvention om barnets
	rättigheter i Sverige	ramanslag	7 461

16:1	Personligt ombud	ramanslag	109 460
16:2	Vissa statsbidrag inom handikappområdet	ramanslag	273 350

16:3	Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd	ramanslag	177 399

16:4	Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder	ramanslag	79 900

16:5	Bidrag till handikapporganisationer	ramanslag	163 660

16:6	Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation	ramanslag	23 286

16:7	Bilstöd till personer med funktionshinder	ramanslag	256 000
16:8	Kostnader för statlig assistansersättning	ramanslag	14 450 000

16:9	Myndigheten för handikappolitisk samordning	ramanslag	19 119

16:10	Handikappombudsmannen	ramanslag	11 993

17:1	Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken	ramanslag	2 117 137

18:1	Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.	ramanslag	613 476

18:2	Statens institutionsstyrelse	ramanslag	773 559
18:3	Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa	ramanslag	32 940

26:1	Forskningsrådet för arbetslivet och socialvetenskap: Förvaltning	ramanslag	23 529

26:2	Forskningsrådet för arbetslivet och socialvetenskap: Forskning	ramanslag	318 966

Summa			46 905 439

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

2 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det budgetförslag för 2007 som nu lämnas till riksdagen har utformats under den korta tid som enligt riksdagsordningen står till en ny regerings förfogande. Det har inneburit att en fullständig omarbetning av samtliga delar av budgeten i enlighet med regeringens politik inte har varit möjlig. Regeringen kan därför på tilläggsbudget behöva återkomma till riksdagen med ytterligare förslag som påverkar budgetåret 2007.

2.1Omfattning

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Barnpolitik, Handikappolitik, Äldrepolitik och Socialtjänstpolitik. Utgiftsområdet omfattar även anslagen Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning, vilka ingår i politikområdet Forskningspolitik inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

2.2	Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2005	1		2006	2007	2008	2009
		2005	2006 P	P	2006	2007	2008	2009

Politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik		23 882	25 081		25 196	26 534	29 539	29 331

Politikområde Folkhälsa		755	1 095		991	892	714	712

Politikområde Barnpolitik		33	38		38	36	37	37

Politikområde Handikappolitik		12 525	14 042		13 886	15 564	17 228	18 856

Politikområde Äldrepolitik		51	772		759	2 117	2 379	2 079

Politikområde Socialtjänstpolitik		920	1 200		1 206	1 420	1 080	969

Politikområde Forskningspolitik		307	319		319	342	369	377

Totalt för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg		38 473	42 546		42 396	46 905	51 346	52 362

1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2007–2009. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor

	2007	2008	2009
1	41 620	41 620	41 620
Anvisat 2006 P	41 620	41 620	41 620
P

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	20	63	116

Beslut	3 521	6 278	5 572

Övriga makroekonomiska
förutsättningar	550	1 154	1 788

Volymer	1 195	2 232	3 266

Överföring till/från andra
utgiftsområden	0	0	0

Övrigt

Ny ramnivå	46 905	51 346	52 362

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Tabell 2.3 Ramnivå 2007 realekonomiskt fördelade. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor

		2007
1		44 068
TransfereringarP		44 068
P

2		2 829
VerksamhetsutgifterP	P	2 829

3		8
InvesteringarP		8
P

Summa ramnivå		46 905

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2004 samt kända föränd- ringar av anslagens användning.

1P P Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten er- håller någon direkt motprestation.

2P P Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna an- vänder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster direkt motprestation

3P P Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finn det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteavvikelser. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad och som en skattesanktion om det rör sig om ett ”överuttag” av skatt.

Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikområden som t.ex. konjunktur-, bostads-. miljö-, eller arbetsmarknadspolitik. Dessa avvikelser påverkar statsbudgetens saldo och kan därför jämstallas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av skatteutgifterna finns i bilaga 2 till 2006 års ekonomiska vårproposition. I det följande redovisas nettoberäknade skatteavvikelser med politikområdesanknytning som är att hänföra till UO 9.

Tabell 2.4 Skatteutgifter

Miljoner kronor

	Prognos 2006	Prognos 2007
Politikområde Hälso- och sjukvård	1440	1570

Totalt för utgiftsområde 9	1440	1570

De enskilda skatteavvikelserna inom politik- området 13 Hälso- och sjukvårdspolitik redovisas närmare i kapitel 3, avsnitt 3.3, där även en förklaring av respektive skatteutgift ges.

2.3Skatteutgifter

Samhällets stöd till företag och hushåll inom UO 9 redovisas i huvudsak på statsbudgetens

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

3 Politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik

3.1Omfattning

Politikområdet Hälso- och sjukvårdspolitik omfattar myndigheter och statliga insatser rik- tade mot hälso- och sjukvården i syfte att främja och säkerställa en god hälsa och vård på lika vill- kor för hela befolkningen.

Politikområdet innefattar tandvårdsstödet, läkemedelsförmånerna, sjukvård i internationella förhållanden, bidrag till hälso- och sjukvård samt bidrag till psykiatri. Landsting och kommuner har huvudansvaret för planering, finansiering och drift av hälso- och sjukvården. Statsbidrag till kommunsektorn lämnas i huvudsak från utgifts- område 25, Allmänna bidrag till kommuner. Vi- dare omfattar politikområdet myndigheterna Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Socialstyrelsen, Läkemedelsförmåns- nämnden (LFN) och Läkemedelsverket, samt det statligt ägda bolaget Apoteket AB.

Hälso- och sjukvårdens kostnader (inräknat

tandvård)	uppgick		2005	preliminärt		till
222 miljarder		kronor,	inklusive		moms.	Detta
motsvarar,	i	löpande	priser,	en	ökning	med

3,5 procent jämfört med 2004. I beloppet

222 miljarder kronor (motsvarande 8,3 procent av BNP) ingår inte kostnader för kommunernas hälso- och sjukvård för äldre. Kostnaderna för den verksamheten har beräknats till ca 0,7 procent av BNP. Hälso- och sjukvårdens to- tala kostnader som andel av BNP uppgick under 2005 därmed preliminärt till ca 9,0 procent.

Tabell 3.1 Hälso- och sjukvårdens kostnader, inkl moms. Andel av BNP, exklusive respektive inklusive kommunernas äldresjukvård

Miljarder kronor

		2001	2002	2003	1	1
		2001	2002	2003	2004P	2005P
					P	P

	Inklusive moms

Hälso- och sjukvårds-
kostnader		183,4	199,2	209,5	214,3	221,7

Andel av BNP, procent		8,1	8,5	8,6	8,3	8,3

Andel av BNP, procent
inkl. kommunal äldrevård		8,8	9,2	9,3	9,0	9,0

1	Preliminära uppgifter
P	Preliminära uppgifter

Källa: Nationalräkenskaperna, SCB

Patienternas kostnader för hälso- och sjukvård i form av patientavgifter, läkemedel (egenavgifter avseende receptbelagda läkemedel samt hela kostnaden för receptfria, ej förskrivna läkeme- del) m.m. uppgick under 2004 preliminärt till 32,8 miljarder kronor. Läkemedel kostade hus- hållen 8,8 miljarder kronor medan kostnaderna avseende tandvård samt patientavgifter avseende hälso- och sjukvård uppgick till 18,6 miljarder kronor. Patienternas andel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna uppgick därmed till ca 15 procent.

De offentliga konsumtionsutgifterna, dvs. kostnader för att bedriva den offentliga hälso- och sjukvården reducerat med intäkter från pati- entavgifter såväl som övriga intäkter, uppgick preliminärt till 172,1 miljarder kronor 2004. Av detta utgjorde kostnader för läkemedelsförmå- nerna och inkontinensartiklar 20 miljarder kro- nor. Ersättningar till privatpraktiserande läkare, tandläkare och andra privata vårdgivare uppgick till 2,3 miljarder kronor. Vårdavtal med privata vårdgivare uppgick till ca 19,4 miljarder kronor.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Privata och offentliga investeringar utgjorde preliminärt 9,4 miljarder kronor 2004.

Tabell 3.2 Detaljredovisning av Hälso- och sjukvårdens kostnader, 2004

Miljarder kronor

		1
		2004P
		P

Hushållens konsumtionsutgifter,
hälso- och sjukvård		32,8

Varav

Läkemedel		8,8

Övriga sjukvårdsartiklar		0,3

Glasögon m.m.		5,1

Patientavgifter		18,6

Offentliga konsumtionsutgifter,
hälso- och sjukvård		172,1

Varav

Läkemedelsförmånerna och in-
kontinensartiklar		20,0

Privatpraktiserande läkare och
tandläkare		2,3

Vårdavtal med privata vårdgivare		19,4

Övrigt		130,4

Investeringar		9,4

Varav

Näringslivet		2,4

Offentliga		7,0

Summa kostnader		214,3

1	Preliminära uppgifter
P P

Källa: Nationalräkenskaperna, SCB

Sjukvårdshuvudmännens nettokostnader för hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, uppgick under 2005 till 165,4 miljarder kronor exklusive moms. Kostnaderna fördelades på landstingens verksamhetsområden enligt diagram 3.1.

Diagram 3.1 Sjukvårdshuvudmännens nettokostnader för

hälso- och sjukvård 2005, procentuellt fördelade på

verksamhetsområde

Övrig hälso- och	Politisk
sjukvård	Politisk	Tandvård
sjukvård	verksamhet	Tandvård
7,7%	verksamhet	2,7%
7,7%	0,6%	2,7%
	0,6%
		Primärvård
		16,3%
Läkemedel inom
läkemedelsförmå
nen1
11,6%
Specialiserad		Specialiserad
psykiatrisk vård		Specialiserad
psykiatrisk vård		somatisk vård
9,4%		somatisk vård
9,4%		51,6%
		51,6%

Källa: Sveriges Kommuner och landsting

1P P Läkemedelsbidraget redovisas fr.o.m. 2005 inte i verksamheten utan som generellt statsbidrag.

Kostnaderna för den specialiserade somatiska och psykiatriska vården utgjorde drygt 60 procent av huvudmännens totala nettokost- nader, medan primärvårdens andel uppgick till drygt 16 procent under 2005 (pga redovisnings- tekniska själ är inte primärvårdens andel för 2005 jämförbar med tidigare års andelar för primär- vården).

Av landstingens totala inkomster utgjorde landstingsskatten 71 procent 2005. Statens bidrag till landstingen utgörs av såväl generella som specialdestinerade statsbidrag. De sist- nämnda bestod under 2005 inom hälso- och sjukvårdsområdet främst av statsbidraget för läkemedelsförmånerna samt bidrag till psykiatri och social psykiatri. Landstingen får även inkomster från patientavgifter samt från försäljning av tjänster och viss verksamhet. Uppgifterna i diagram 3.2 avser landstingens totala verksamhet där hälso- och sjukvård inklusive tandvård utgör ca 90 procent av landstingens nettokostnader.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Diagram 3.2 Landstingens inkomster år 2005, exklusive försäljning till landsting, procentuellt fördelade efter inkomstlag

Försäljnig av	Försäljning av
Försäljnig av	verksamhet och
tjänster	verksamhet och
tjänster	tjänster	Övrigt
2,8%	1,7%	1,9%
Generella
statsbidrag
16,5%

Erhållna bidrag

2,9%

Skatteintäkter

71,3%

Patientavgifter

2,8%

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2005

3.2	Utgiftsutveckling

Tabell 3.3 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2005	1		2006	2007	2008	2009
		2005	2006 P	P	2006	2007	2008	2009

Anslag inom utgiftsområde 9
13:1 Tandvårdsförmåner m.m.		2 438,4	3 026,0		3 133,0	3 233,0	6 199,0	6 213,0

13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna		19 767,0	20 550,0		20 550,0	21 367,0	21 367,0	21 367,0

13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård		260,0	259,0		253,4	399,1	411,6	411,6

13:4 Statens beredning för medicinsk utvärdering		39,4	40,4		39,8	40,7	41,5	42,4

13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd		26,6	28,8		28,3	29,1	29,6	30,2

13:6 Socialstyrelsen		476,6	561,6		568,6	538,0	545,3	557,2

13:7 Läkemedelsförmånsnämnden		52,1	58,2		49,1	58,6	59,8	61,1

13:8 Sjukvård i internationella förhållanden		317,5	358,1		387,8	368,0	385,2	398,6

13:9 Bidrag till psykiatri			0,0		0,0	500,0	500,0	250,0

2006 09 13:9 Bidrag till psykiatri och social psykiatri		452,4	198,8		182,6	-	-	-

2005 09 13:9 Ersättning till talidomidskadade i vissa
fall m.m.		52,0	-		2,0	-	-	-

2001 09 13:6 Ersättning till steriliserade i vissa fall		0,5	-		1,0	-	-	-

Totalt för politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik		23 882,4	25 080,8		25 195,7	26 533,5	29 539	29 331,1

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

3.3Skatteutgifter

Samhällets stöd till företag och hushåll inom ut- giftsområde 9 redovisas i huvudsak på statsbud- getens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig be- skattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelätt- nad i förhållande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett ”överuttag” av skatt. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikområden som t.ex. kon- junktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknads- politik. Dessa skatteutgifter påverkar statsbud- getens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatteutgifterna finns i bi- laga 2 till 2006 års ekonomiska vårproposition. I det följande redovisas de nettoberäknade skatte- utgifterna med politikområdesanknytning som är att hänföra till politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik.

Tabell 3.4 Skatteutgifter inom politikområdet Hälso- och

1
sjukvårdspolitik, netto P
Miljoner kronor
	Prognos	Prognos
	2006	2007

Läkemedel	1 440	1 570

Förmån av privat
hälso- och sjukvård	–	–

Totalt för politik-
område Hälso- och
sjukvårdspolitik	1 440	1 570

1P EttP”–” innebär att skatteutgiften inte kan beräknas

Läkemedel

För läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag från mervärdesskatt. Vid försäljning av icke recept- belagda läkemedel utgår dock mervärdesskatt.

Förmån av privat hälso- och sjukvård

Om arbetsgivaren bekostar offentligt finansierad hälso- och sjukvård i Sverige är detta en skatte- pliktig förmån. Om arbetsgivaren däremot be- kostar privat hälso- och sjukvård för en anställd är detta en skattefri förmån. Detsamma gäller för hälso- och sjukvård utomlands. Arbetsgivaren har ingen avdragsrätt för kostnaden. Det finns dock inget som hindrar att arbetsgivaren efter

överenskommelse gör ett bruttolöneavdrag för den anställde för att kompensera sig för kostna- den. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

3.4Mål

Vårdens kvalitet och tillgänglighet skall förbätt- ras.

Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:SoU1, rskr. 96). Resultatbeskrivningen i det följande görs i för- hållande till dessa mål. I den mån regeringen be- dömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle.

3.5Verksamhetsområde Hälso- och sjukvård

3.5.1Insatser

Insatser inom politikområdet

Kvalitetsutveckling

Begreppet kvalitet inom hälso- och sjukvård måste betraktas ur flera perspektiv. Ett antal kvalitetsområden och uppföljningsperspektiv har definierats såväl internationellt som nationellt och används av flera landsting i Sverige. Social- styrelsen har i sin rapport God vård – om led- ningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (2006) delat in dessa om- råden utifrån att vården skall vara kunskapsbase- rad, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och tillhandahållas i rimlig tid.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av den tidi- gare regeringen att i samråd med Landstingsför- bundet och Svenska kommunförbundet utarbeta nationella kvalitetsindikatorer som skall kunna spegla olika aspekter av kvalitet inom hälso- och sjukvården samt att normera användningen av nationella termer och begrepp.

Åren 2001 till 2006 har det s.k. InfoVU-pro- jektet bedrivits i samverkan mellan Socialstyrel- sen, Landstingsförbundet och Svenska kom- munförbundet. Projektets syfte har varit att ut- veckla verksamhetsuppföljningen och kvaliteten

inom hälso- och sjukvården. Projektet avslutades den 30 juni 2006.

Internationella organisationer som Organisa- tionen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), genom Health Project och Health Care Quality Indicators Project, har medverkat till att stimulera och påskynda arbetet med att ta fram modeller för verksamhetsuppföljning och indikatorer för att mäta kvalitet.

Prioriteringar

Varje patient som vänder sig till hälso- och sjuk- vården skall få en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Patienten skall få upplysningar om detta tillstånd och om de behandlingsmetoder som står till buds.

Riksdagens socialutskott har ansett att riks- dagens riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården behöver följas upp bättre och att återrapporteringen till riksdagen behöver ut- vecklas. Vidare har utskottet ansett att ett ge- nusperspektiv bör anläggas på arbetet med att förbättra styrning, uppföljning och återrapporte- ring av riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Den tidigare regeringen beslu- tade, mot bakgrund av utskottets uttalande, den 8 december 2005 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga på vilket sätt hälso- och sjukvårdens huvudmän arbetar med prioriteringar. Socialsty- relsen skall utvärdera hur detta arbete stämmer överens med intentionerna i riksdagens beslut om prioriteringar och med prioriteringsbegrep- pet respektive vård på lika villkor enligt hälso- och sjukvårdslagen. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 maj 2007.

Medicinsk utvärdering

Grundläggande för en hälso- och sjukvård av hög kvalitet är att ny kunskap ständigt tas in och omsätts i praktiskt handlande. Samtidigt är det lika viktigt att utmönstra gamla och förlegade metoder. Statens beredning för medicinsk utvär- dering (SBU) har under verksamhetsåret 2005 publicerat två stora utvärderingar: Behandling av ångestsyndrom samt Bettavvikelser och tand- reglering i ett hälsoperspektiv. SBU har under samma period redovisat två regeringsuppdrag: ADHD hos flickor – en inventering av det vetenskapliga underlaget samt Riskbedömningar inom psykiatrin – kan våld i samhället förutsä- gas. Inom området för nya behandlingsmetoder har SBU under 2005 redovisat sju nya s.k. Alert-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

rapporter och arbetet har påbörjats med att upp- datera fem tidigare publicerade rapporter.

Jämställd vård

Utredningen om bemötande av kvinnor och män inom hälso- och sjukvården (Dir. 1994:95) presenterade i sitt huvudbetänkande Jämställd vård – olika vård på lika villkor (SOU 1996:133) förslag på åtgärder för att stärka jämställdhets- arbetet inom hälso- och sjukvården.

Utredningens förslag behandlas nu vidare i Socialstyrelsens rapport Jämställd vård? Köns- perspektiv på hälso- och sjukvården. Rapporten har varit en viktig del i arbetet med att integrera jämställdhetsperspektivet inom hälso- och sjuk- vårdens verksamhetsområde. Ett konkret exem- pel på detta är att den tidigare regeringen gav Läkemedelsverket i uppdrag att analysera hur eventuella könsspecifika skillnader bedöms och hanteras vid läkemedelsgodkännanden. Den av- rapportering som lämnades i december 2005 vi- sar att kvinnor är väl representerade i kliniska läkemedelsstudier, och att skillnader i läkemedels effekt och biverkningar är mycket ovanliga mel- lan kvinnor och män. Könsspecifika aspekter värderas alltid inför godkännande av nya läke- medel. Läkemedelsverket kommer som ett re- sultat av detta uppdrag att öka informationsin- satserna till allmänheten för att korrigera de uppgifter som figurerar i massmedier om att könsrelaterade skillnader finns vid utprovningen av läkemedel.

Socialstyrelsen har tagit på sig uppgiften att tydligare integrera könsspecifika aspekter vid ut- vecklingen av riktlinjer och föreskrifter samt vid utvärderingar och analyser av vårdens kvalitet. Resultatet av detta arbete kommer att redovisas till regeringen vid utgången av 2006.

Under 2005 initierade den tidigare regeringen en översyn och skärpning av skrivningarna om jämställdhetsarbetet i regleringsbreven för flera av Socialdepartementets myndigheter, bland andra Läkemedelsverket och Läkemedelsför- månsnämnden. Syftet är att ytterligare förstärka kunskapsbasen och det statistiska underlaget kring förekomsten av könsdiskriminering inom hälso- och sjukvården. Den tidigare regeringen har också verkat för att jämställdhetsfrågan skall behandlas inom EU-samarbetet på hälso- och sjukvårdsområdet. EU:s hälsoministrar har un- der våren 2006 bland annat antagit slutsatser om kvinnor och hälsa, där vikten av jämställdhets- integrering och ökade forskningsinsatser beto-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

nas för att identifiera och fylla nuvarande kun- skapsluckor.

Insatser rörande hälso- och sjukvårdspersonal

En översyn som gjorts av Socialstyrelsen har lett till att den förra regeringen beslutade att för- ändra indelningen av läkarspecialiteterna. Antalet specialiteter har reducerats till 56 stycken (tidig- are 62) och har indelats i en ny struktur som be- står av bas-, gren- och tilläggsspecialiteter. Meriter från forskarutbildning får tillgodoräknas i specialiseringstjänstgöringen enligt de före- skrifter som meddelas av Socialstyrelsen.

Den förra regeringen beslutade i detta sam- manhang att även inrätta ett råd inom Socialsty- relsen med uppdrag att följa och höja kvaliteten på läkarnas specialiseringstjänstgöring, Natio- nella rådet för specialiseringstjänstgöring. Rådet inrättades den 1 mars 2006 och består av en ordförande och sju andra ledamöter som alla utses av regeringen för en bestämd tid. Till rå- dets uppgifter hör bl.a. att utarbeta målbeskriv- ningar för de olika specialiteterna, stödja sjuk- vårdshuvudmännen för att uppnå hög kvalitet i specialiseringstjänstgöringen och att främja ut- bildning av handledare.

Den 1 april 2006 trädde nya bestämmelser i kraft som innebär att audionomer, biomedi- cinska analytiker, dietister och ortopedingenjö- rer blir legitimationsyrken, samt att optiker, kiropraktorer och naprapater omfattas av skyd- dad yrkestitel. Genom ändringen är nu 21 yrken inom vårdområdet legitimationsyrken.

Högspecialiserad vård

I maj 2006 antog riksdagen den tidigare reger- ingens proposition Nationell samordning av rikssjukvården (prop. 2005/06:73). Detta inne- bär att Socialstyrelsen kommer att få till uppgift att fatta beslut dels om vilken hälso- och sjuk- vård som skall betraktas som rikssjukvård, dels om var sådan vård skall få bedrivas.

En särskild nämnd i Socialstyrelsen, Rikssjuk- vårdsnämnden, kommer att inrättas och vara det organ inom myndigheten som fattar beslut i frå- gor om rikssjukvård. Nämnden kommer att be- stå av sex representanter från landstingen, en re- presentant från Socialstyrelsen, en från Statens beredning för medicinsk utvärdering, en från Vetenskapsrådet och en jurist. Representanten för Socialstyrelsen skall vara ordförande i nämn- den.

De nya reglerna om rikssjukvård träder i kraft den 1 januari 2007. Bestämmelserna baserar sig på förslag som lämnades i departementsprome- morian Högspecialiserad sjukvård (Ds 2003:56). I promemorian finns även förslag på bestämmel- ser om regionsjukvården, dvs. sådan högspeciali- serad sjukvård som inte är så ovanlig att den kan betraktas som rikssjukvård. Ansvarskommittén (Fi 2003:02) har i uppdrag att utreda frågor som sammanfaller med promemorians förslag. De delar av promemorian som rör högspecialiserad sjukvård kommer därför inte att föranleda några ytterligare åtgärder från regeringen.

Sjukvårdsrådgivning

Regeringen och Landstingsförbundet samarbetar sedan 2003 om utvecklingen av en nationellt samordnad och kvalitetssäkrad sjukvårdsrådgiv- ning per telefon genom projektet Vårdråd per Telefon. Sedan 1999 driver samtliga landsting och Apoteket AB även en gemensam webbplats för information om vård och hälsa via Internet. Dessa båda verksamheter har under våren 2006 samordnats till en enhetlig tjänst för rådgivning via Internet och telefon under namnen Sjuk- vårdsrådgivningen.se och Sjukvårdsrådgivningen 1177.

Inom projektet har ett specialutvecklat råd- givningsstöd för bedömning, rådgivning och dokumentation tagits fram för att säkerställa en hög kvalitet. Tanken är att bedömning och råd- givning skall vara likvärdig oavsett var i landet den som ringer befinner sig eller när på dygnet samtalet kommer in.

Den 1 juni 2006 togs det nya nationella kort- numret 1177 i bruk i fem landsting och regioner. På samma sätt som det idag finns ett nationellt nödnummer, 112, är målsättningen att det även skall finnas ett enkelt och av alla känt telefon- nummer för icke akuta sjukvårdsärenden.

Informations- och kommunikationsteknik

En ändamålsenlig användning av informations- och kommunikationsteknik är en förutsättning för att kunna förbättra patientsäkerheten, vård- kvaliteten och tillgängligheten inom vård och omsorg. Den förra regeringen tillsatte i mars 2005 en nationell ledningsgrupp för IT i vård och omsorg med representanter från Social- departementet, Sveriges Kommuner och Lands- ting, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Apote- ket AB och Carelink. Dessa aktörer har gemen- samt utarbetat och enats om en nationell IT-

strategi för vård och omsorg (skr. 2005/06:139), som för första gången etablerar ett gemensamt förhållningssätt till hur IT skall användas för att stödja medborgarnas delaktighet i vården och utveckla vårdverksamheten. Strategin pekar ut sex insatsområden som det nationella arbetet skall fokusera på för att skapa förutsättningar för säker och effektiv användning av IT inom vård och omsorg.

eHealth är det internationella samlingsnamnet för användning av informations- och kommuni- kationsteknik inom hälso- och sjukvården. Ett intensivt internationellt samarbete pågår inom ramen för Nordiska ministerrådet, EU och Världshälsoorganisationen (WHO) och dessa organisationer har pekat ut eHealth som ett av de mest centrala verktygen för att vård- och om- sorgssektorerna skall kunna möta framtida ut- maningar.

Internationellt

Den ökade gränsöverskridande rörligheten bland EU:s medborgare har under de senaste åren lett till ett antal domar av EG-domstolen som behandlar rätten till ersättning vid vård inom EU. Detta är en fråga som engagerat ansvariga ministrar inom EU och olika samarbeten har initierats. Under våren 2006 beslutades i såväl Europaparlamentet som ministerrådet att hälso- och sjukvården skall undantas från det s.k. tjänstedirektivet. Undantaget har lett till en diskussion om hur hälso- och sjukvårdstjänster och patienters rörlighet på europeisk nivå i stället skall kunna regleras, genom direktiv eller i form av andra instrument.

Sverige deltar i den högnivågrupp som in- rättats inom EU för att diskutera, följa och sam- verka om frågor om patienters rörlighet och ge- nom erfarenhetsutbyte stödja utvecklingen och förnyelsen av hälso- och sjukvårdssektorn inom unionen. Arbetsgrupperna fokuserar på frågor som utbyte av vårdrelaterad information med hjälp av IT, patientsäkerhet, hälso- och sjuk- vårdspersonalens rörlighet inom EU, tillskapan- det av nätverk för europeiska referenscentrum för högspecialiserad vård samt gränsöverskri- dande vård.

Den förra regeringen lämnade inom ramen för Kommittén för Social Trygghet i maj 2005 en rapport till kommittén om framtida utmaningar och möjligheter för hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Den förra regeringen har under 2006 även fortsatt att ge stöd till The European Observatory on Health Care Systems and Policies som är en medlemsbaserad organisation som genomför omfattande studier och analyser av hälso- och sjukvårdssystemen i Europa, samt stödjer och främjar evidensbaserat beslutsfatt- ande och policyskapande på hälso- och sjuk- vårdsområdet.

Ersättning för vård i annat EU/EES-land

En promemoria upprättades hösten 2005 inom Socialdepartementet, med förslag till en ny lag om ersättning för hälso- och sjukvård eller tand- vård som, med stöd av EG-fördraget, givits i ett annat land inom Europeiska ekonomiska sam- arbetsområdet (EES). I promemorian föreslås bl.a. att det skall införas ett krav på att en vårdsökande i vissa fall måste ha ansökt om och beviljats förhandstillstånd för att hon eller han skall få sina utgifter ersatta för vård som givits i ett annat land inom EES-området. Promemorian har remissbehandlats under våren 2006.

Patientsäkerhet

Genom lagen (2006:496) om blodsäkerhet och tillhörande förordning (2006:497) genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG av den 27 januari 2003 om fastställ- ande av kvalitets- och säkerhetsnormer för in- samling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av humanblod och blodkomponen- ter och om ändring av direktiv 2001/83/EG (prop. 2005/06:141). Av lagen framgår att det krävs tillstånd för att bedriva blodverksamhet och att sådan verksamhet står under statlig till- syn. Behöriga myndigheter är Socialstyrelsen och Läkemedelsverket, vilka båda utövar tillsyn inom sina respektive områden. Den nya lagen respektive förordningen trädde i kraft den 1 juli 2006.

Patientdatautredningen (S 2003:03) har i upp- drag att redovisa förslag till sammanhängande lagstiftning för behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. Utgångspunkten vid utformningen av utredningens förslag skall enligt direktiven vara hur personuppgifter bör hanteras i syfte att öka patientsäkerheten och möjligheterna till patientmedverkan, förbättra möjligheterna till medicinsk och ekonomisk uppföljning, minska den administrativa bördan för vårdpersonalen samt garantera skyddet för den personliga integriteten. Uppdraget skall

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

redovisas i oktober 2006 Därutöver har utred- ningen genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att utarbeta förslag till författningsreglering av det nationella register för vaccinationer som idag förs i projektform av Läkemedelsverket, Social- styrelsen och Smittskyddsinstitutet. Denna del av uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2006.

Medicinsk etik

En proposition med förslag om en ny lag om ge- netisk integritet m.m. överlämnades till riksda- gen i januari 2006. Det är en ny samlad lag för genetiska undersökningar och genetisk informa- tion inom hälso- och sjukvården. Enligt lagen skall ingen utan stöd i lag få ställa som villkor för ett avtal att den andra parten genomgår en gene- tisk undersökning eller lämnar genetisk infor- mation om sig själv. Lagen reglerar även be- fruktning utanför kroppen, insemination samt genterapi. Kommersialisering av humanbiolo- giskt material regleras också i den nya lagen lik- som grundläggande bestämmelser för foster- diagnostik samt s.k. preimplantatorisk genetisk diagnostik. Propositionen antogs av riksdagen i april 2006. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2006.

Att använda stamceller från navelsträngsblod är en möjlighet för att behandla svårt sjuka barn. För detta krävs att sådana stamceller samlas in och sparas i en biobank för framtida användning. I december 2005 avsattes 15 miljoner kronor för inrättande och uppbyggnad av en biobank för stamceller från navelsträngsblod. Biobanken är placerad vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg som har åtagit sig att svara för den fortsatta driften av biobanken.

En lagrådsremiss om kvalitets- och säkerhets- normer för användning av mänskliga vävnader och celler bereds för närvarande inom Reger- ingskansliet. Förslagen är baserade på ett EG-di- rektiv.

En särskild utredare har haft i uppdrag att se över hur samhällets arbete för att kartlägga fos- terskador och missbildningar ser ut. Utred- ningen om förbättrade kunskaper om missbild- ningar m.m. överlämnade betänkandet Förbätt- rad missbildningsövervakning (SOU 2003:126) i januari 2004. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

En särskild utredare har haft i uppdrag att ut- reda förutsättningarna för och konsekvenserna av att utländska kvinnor, som inte är bosatta i Sverige och som inte är asylsökande, får rätt att

göra abort i Sverige under förutsättning att de själva står för kostnaderna. Betänkandet har remissbehandlats under våren och bereds nu inom Regeringskansliet.

En särskild utredare har i uppdrag att göra en översyn av lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall (S 2006:01). Utreda- ren skall undersöka hur lagen tillämpas och ta ställning till om lagens krav i olika hänseenden skall finnas kvar och om några nya krav skall in- föras (dir. 2006:8). Uppdraget skall redovisas se- nast den 1 februari 2007.

En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har fått i uppdrag att överväga och lämna förslag i vissa frågor som rör introduktion av nya dia- gnos- och behandlingsmetoder med betydelse för människovärde och integritet (S 2006:B). Arbetsgruppen skall avsluta sitt arbete senast den 31 januari 2007.

Socialstyrelsen har sedan maj 2005 i uppdrag att främja utvecklingen av vården i livets slut- skede i landsting och kommuner och att till regeringen redovisa en bedömning av denna ut- veckling. Socialstyrelsen skall senast den 31 december 2006 rapportera om det arbete som genomförts i enlighet med uppdraget.

Socialstyrelsen har sedan februari 2006 i upp- drag att bland annat inventera och sammanställa landstingens rekommendationer, prioriteringar och behandlingspraxis för abort vid tidig gravi- ditet, dvs. medicinsk abort respektive kirurgisk abort. Socialstyrelsen skall senast den 28 februari 2007 redovisa resultatet av uppdraget.

Äldresjukvård

Den del av vård och omsorg om äldre som regle- ras i hälso- och sjukvårdslagen ingår i politikom- rådet Hälso- och sjukvårdspolitik. Övriga äldre- frågor ingår i politikområdet Äldrepolitik.

En ny bestämmelse förs in i hälso- och sjuk- vårdslagen den 1 januari 2007 rörande att lands- tinget skall sluta avtal med kommunerna inom landstinget om omfattningen och formerna för läkarmedverkan i särskilda boenden och i dag- verksamheter. Detsamma gäller i ordinärt bo- ende om en kommun ansvarar för den vården. Vidare får kommunen rätt att på egen hand an- lita läkare och få ersättning för sina kostnader från landstinget om landstinget inte uppfyller sina skyldigheter.

Landstinget och kommunen skall enligt en ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen som gäller från den 1 januari 2007 samverka om bland

annat habilitering och rehabilitering. Bestämmel- sen innebär också samverkan mellan specialist- sjukvård och vård och omsorg i hemmet.

Socialstyrelsen har av den tidigare regeringen fått i uppdrag att utveckla ett nationellt kompe- tenscentrum för vård och omsorg om äldre, med fokus på anhörigfrågor och demensfrågor.

Psykiatri

Riksdagen har efter förslag från förra regeringen under 2004 beslutat att totalt 700 miljoner kro- nor skall satsas under 2005 och 2006 för att för- bättra tillgängligheten till, och stödja och stimu- lera verksamhetsutveckling inom, vård och soci- alt stöd för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiskt funktionshinder.

Socialstyrelsen har den 31 augusti 2006 fått i uppdrag av den tidigare regeringen att på natio- nell nivå stödja utvecklingen av den psykiatriska hälso- och sjukvården och kommunernas insat- ser till personer med psykiska funktionshinder. Socialstyrelsen skall redovisa uppdraget i mars 2007.

Socialstyrelsen har vidare den 31 augusti 2006 fått i uppdrag att utreda hur ett nationellt kun- skapscentrum för tidiga insatser till barn och unga kan organiseras. Socialstyrelsen skall redo- visa uppdraget senast den 31 december 2006.

Socialstyrelsen har på förra regeringens upp- drag följt utvecklingen när det gäller den anmäl- ningsskyldighet som åligger läkare enligt 6 kap. 6 § vapenlagen (1996:67). Rapporten be- reds för närvarande inom Regeringskansliet.

Den förra regeringen bedömde att särskilda krav kan behöva införas för läkares behörighet att utfärda vårdintyg (prop. 2004/05:89 Behörig- heten för läkare i enskild tjänst, m.m.). Social- styrelsen har i uppdrag att utreda behovet av sär- skilda krav för läkares behörighet att utfärda vårdintyg. Uppdraget skall redovisas senast den 28 februari 2007.

Statskontoret har på förra regeringens upp- drag utrett hur en telefonjour för personer i psykisk kris kan organiseras och finansieras i framtiden. Statskontorets slutsats är att det finns ett uttalat behov av en nationell telefonjour, att jouren lämpligen bör drivas av en ideell förening och att verksamheten bör vara offentligt finan- sierad.

Läkemedel

Statens ersättning till landstingen för kostna- derna för läkemedelsförmånerna har sedan 1997

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

reglerats genom överenskommelser mellan sta- ten och Landstingsförbundet. Nuvarande över- enskommelse gäller för åren 2005 – 2007. Enligt överenskommelsen ersätter staten landstingen för läkemedelsförmånskostnaderna med, 20,7 miljarder kronor för 2006.

Riksdagen beslutade i juni 2006 att avsätta 600 miljoner kronor för 2006 för att förstärka resurserna till kommuner och landsting för att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. En del av dessa medel är avsedda att användas till läkemedelsgenomgångar i landsting och kommuner.

Den 1 juli 2005 trädde lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning i kraft. Lagen innebär att Apoteket AB skall utföra automatiserad be- handling av personuppgifter genom att samla information om köp av förskrivna läkemedel i ett särskilt register (läkemedelsförteckning).

I budgetpropositionen för 2006 redovisade den förra regeringen de åtgärder som vidtagits med anledning av EG-domstolens dom i mål C- 438/02, Allmänna åklagaren mot Krister Hanner. Den förra regeringen tillsatte därefter en utredning om detaljhandel med läkemedel. I avvaktan på en mer omfattande analys av regler- ingen av detaljhandeln med läkemedel genom- fördes en utredning om huruvida detaljhandel med receptfria nikotinläkemedel skall få bedrivas av andra än Apoteket AB. Utredningen som lämnade sitt betänkande den 23 februari 2006 kom fram till att detta skulle vara möjligt.

Den 1 maj 2006 trädde omfattande ändringar i läkemedelslagstiftningen i kraft. Genom änd- ringarna införlivades tre EG-direktiv inom läke- medelsområdet och det innebar bl.a. att den centrala godkännandeproceduren förstärktes, att Sverige införde en ny procedur för godkän- nande, den s.k. decentraliserade proceduren, samt att det infördes ett särskilt förenklat regi- streringsförfarande för traditionella växtbaserade läkemedel. Vidare fick Läkemedelsverket till- synsansvar över marknadsföringen av läkemedel, även sådan som förekommer i TV och som tidig- are övervakades av Konsumentombudsmannen. En EG-förordning om läkemedel för pediatrisk användning kommer enligt beräkning att antas under hösten 2006.

Läkemedelsverket har utrett om det finns skillnader mellan Sverige och andra EU-länders praxis att klassificera läkemedel som receptfria respektive receptbelagda. Av Läkemedelsverkets rapport framgår bl.a. att av hela försäljningen av

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

humanläkemedel, exklusive slutenvårdsläkeme- del, är en relativt liten andel receptfri i Sverige.

Alternativmedicin

I april 2004 tillkallade den förra regeringen en särskild utredare med uppdrag att utreda hur ett nationellt register över yrkesutövare av alterna- tiv- eller komplementärmedicin skulle utformas och vem som skulle ansvara för registret. Upp- draget redovisades i betänkandet Ett nationellt register över yrkesutövare av alternativ- eller komplementärmedicin (SOU 2004:123). Betän- kandet remissbehandlades. Vid beredningen av betänkandet framkom behov av att utreda vissa frågor ytterligare och därför beslutade den förra regeringen den 1 juni 2006 att tillsätta en utred- ning för att analysera behovet av ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedi- cin (Dir. 2006:64). Utredaren skall dessutom bland annat se över vad som talar för respektive emot att hälso- och sjukvårdspersonal får möj- lighet att utöva vissa metoder inom området alternativ- eller komplementärmedicin samt konsekvenserna av detta, om en sådan möjlighet införs.

Insatser utanför politikområdet

Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården

Det utvecklingsavtal som har legat till grund för den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149, bet. 2000/01:SoU5, rskr. 2000/01:53) löpte ut vid årsskiftet 2004/2005 och handlingsplanen avslu- tades därmed.

Staten, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet tecknade under 2005 två nya överenskommelser: en för primärvård och äldrevård samt en för psykiatri.

De medel som 2004 tillfördes det generella statsbidraget med hänvisning till den nationella handlingsplanen ligger från och med 2005 kvar under anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjäm- ning.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av den tidig- are regeringen att följa upp hur landstingen ar- betar för att nå målsättningarna i överenskom- melserna, vilka resultat som uppnåtts samt be- döma hur intentionerna i överenskommelserna uppfyllts i respektive landsting. Socialstyrelsen skall delredovisa uppdraget den 31 oktober 2006

samt lämna slutredovisning senast den 15 februari 2008.

Familjemedicinska institutet (Fammi) är en ideell förening och bildades av staten, Lands- tingsförbundet och Svenska Kommunförbundet 2002 som en följd av den nationella handlings- planen för utveckling av hälso- och sjukvården. Fammi kommer att avvecklas efter 2006. Fammi har bedrivit en verksamhet som haft stor bety- delse för arbetet med att utveckla primärvården. Den har bl.a. skapat utrymme för dialog och kunskapsutbyte mellan och inom primärvårdens olika professioner. I anslutning till att Fammi avvecklas i sin nuvarande form avser regeringen att återkomma med förslag till hur primärvårdsutvecklingen kan finna nya former i framtiden.

Nationell vårdgaranti

Sedan 1997 finns en överenskommelse mellan Landstingsförbundet och staten om en besöks- garanti som innebär att primärvården skall er- bjuda hjälp, antingen per telefon eller genom be- sök, samma dag som vården kontaktas. Detta är dock inte en rättighet som patienten kan utkräva i domstol. Det finns heller ingen sanktionsmöj- lighet gentemot de landsting som inte uppfyller vårdgarantin. Om kontakt med läkare behövs skall väntetiden vara högst 7 dagar och den som fått en remiss bekräftad till den specialiserade vården skall erbjudas sådant besök inom 90 da- gar.

Under 2005 utvidgades besöksgarantin till en vårdgaranti som också omfattar väntetid till be- handling för den planerade vården. Vårdgarantin innebär ett åtagande för landstingen att erbjuda behandling inom 90 dagar från det att beslut om behandling fattats. Enligt överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet är inten- tionerna att garantin skall gälla fullt ut i hela lan- det från och med den 1 november 2005 och omfatta all behandling inom landstingens plane- rade vård.

För att täcka de ökade kostnaderna för inför- ande av vårdgarantin tillfördes landstingen 700 miljoner kronor för 2005 och 500 miljoner kronor per år fr.o.m. 2006.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av den förra regeringen att i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting följa upp införandet av den nationella vårdgarantin och den fortsatta satsningen på förbättrad tillgänglighet. Social- styrelsen skall enligt uppdraget lämna delredo-

visning senast den 1 november 2006 och slut- redovisning senast den 1 november 2007.

Hälso- och sjukvårdens insatser för minskad sjuk- frånvaro

Socialstyrelsen har deltagit i den förra regering- ens satsning på att frånvaron från arbetslivet p.g.a. sjukskrivning skall halveras fram till 2008. Detta arbete bedrivs i samarbete med Arbets- marknadsverket, Arbetsmiljöverket, Arbetslivs- institutet, Försäkringskassan och Statens folk- hälsoinstitut. Myndigheterna skall inom sina respektive områden bidra till att målet uppfylls. På den regionala och lokala nivån är landsting och kommuner ansvariga inom sina respektive områden.

Den förra regeringen har för 2006 definierat tre områden där myndigheterna genom sina ordinarie politik- och verksamhetsområden kan bidra till att målet uppnås. Dessa är förebygg- ande insatser, sjukskrivningsprocessen samt kunskaper om insatser och resultat.

Socialstyrelsen fick 2005 i uppdrag att redo- visa hur myndighetens arbete bidrar till att det nationella målet för den förra regeringens arbete mot ohälsa uppfylls. Redovisningen skall ske ut- ifrån tidigare fastställda indikatorer och en slut- rapportering skall lämnas i årsredovisningen för 2006.

Pågående och planerade åtgärder som har koppling till hälso- och sjukvården och som syftar till att minska sjukfrånvaron i arbetslivet redovisas under utgiftsområde 10, avsnitt 2.

3.5.2Resultatredovisning

Mål

Målet för politikområde Hälso- och sjukvårds- politik är att vårdens kvalitet och tillgänglighet skall förbättras. För verksamhetsområde Hälso- och sjukvård finns följande mål för 2006:

−Kunskapsnivån inom hälso- och sjukvården vad gäller patientsäkerhet, kvalitet och effektivitet skall öka. Behandlingsmetoder skall i ökad grad vara evidensbaserade och huvudmännen för hälso- och sjukvården skall stödjas i sitt arbete med att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården på ett sätt som tillförsäkrar alla patienter en be-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

dömning och att vård ges efter behov och inom rimlig tid.

−Medlen inom läkemedelsförmånerna skall användas på ett ändamålsenligt och kost- nadseffektivt sätt.

Resultat

Kvalitetsutveckling

Att mäta hälso- och sjukvårdens prestationer är en komplex uppgift men vikten av att få kunskap gör att flera olika mätningar inom detta område har genomförts. Ett exempel på en redogörelse för hälso- och sjukvårdens kvalitet är ett sam- arbete mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting som resulterat i rap- porten Öppna jämförelser av hälso- och sjuk- vårdens kvalitet och effektivitet (juni 2006). Rapporten är ett första steg mot en nationell modell som skall göra det möjligt att redovisa och jämföra vården mellan olika landsting. Rap- porten belyser kvalitetsindikatorer utifrån fyra av de sex kvalitetsområden som definierats som viktiga för att åstadkomma god vård – att den är kunskapsbaserad, patientfokuserad, effektiv och tillhandahålls i rätt tid. Rapporten tar dock inte upp psykiatri, primärvård eller äldrevård.

Rapporten visar att det finns regionala skillnader när det gäller hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, effektivitet, kostnader samt be- folkningens vårderfarenheter. Dessutom varierar många medicinska resultat mellan landstingen och i vissa fall mellan könen.

Minst variation mellan landstingen är andelen kvinnor som fortfarande lever fem år efter att de fått diagnosen bröstcancer. Andelen är ca 87 % i samtliga landsting. Däremot varierar andelen män som har lokaliserad prostatacancer och som har fått kurativt syftande behandling. Andelen varierar mellan 93 % och 66 % medan riks- genomsnittet ligger på 82 %. Resultaten i rapporten utgör underlag för analys och syste- matiskt förbättringsarbete i respektive landsting.

Enligt flera internationella rapporter, bl.a. en som OECD lämnade 2005, håller svensk hälso- och sjukvård en hög kvalitet även om det finns få studier som kan användas för jämförelser. Be- folkningens hälsa är god i ett internationellt per- spektiv. Ett antal studier visar att Sverige utmär- ker sig med goda medicinska behandlingsresultat för ett antal stora folksjukdomar.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

De nationella kvalitetsregistren har en viktig roll för att värdera den medicinska kvaliteten i hälso- och sjukvården. Registren innehåller indi- vidbundna data om diagnoser, åtgärder och ut- fall. Rapporter från ett antal kvalitetsregister vi- sar att tillgången till behandlingsmetoder och re- sultat har förbättrats de senaste åren. Några av de nationella kvalitetsregistren har efter hand in- kluderat indikatorer som speglar olika aspekter av patientfokuserad vård.

Medicinsk utvärdering

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har till uppgift att sprida sina kunskaps- sammanställningar på sådant sätt att de får ett genomslag inom den praktiska hälso- och sjuk- vården. SBU har under 2005 arbetat med att sprida och förankra resultat från pågående och avslutade utvärderingsprojekt i detta syfte. Myndigheten har med hjälp av SCB genomfört en undersökning i målgrupperna om rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004) för att se vilket genomslag som rapporten fått hos läkare, verksamhetschefer inom berörda specia- liteter, läkemedelskommittéer, landstingsdirek- törer och landstingspolitiker. Bland läkare och läkemedelskommittéer ansåg 70–75 procent av dem som kände till rapporten att vårdens hand- läggning kommer att ändras p.g.a. SBU:s slutsat- ser. Ännu fler uppgav att rapporten kommer att påverka den egna handläggningen av dessa pati- enter. Resultaten från 2005 års undersökning stämmer också med flera tidigare SCB-enkäter som har visat att målgruppernas kännedom om SBU:s arbete är god och att rapporterna anses hålla mycket hög kvalitet och trovärdighet.

Tillgänglighet

Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter genomförde våren 2002 och våren 2005 rikstäck- ande studier om tillgänglighet via telefon och Internet till vårdcentraler i Sverige. Vårdcentra- lerna använder, enligt undersökningarna, s.k. telefonpassningssystem i ökad utsträckning.

Av Socialstyrelsens befolkningsenkäter inom ramen för uppföljningen av nationella hand- lingsplanen för 2002–2005 framgår att befolk- ningen och patienterna tycker att det har blivit lättare att komma fram på telefon till vårdcen- tralerna. I början av 2005 tyckte 69 procent av befolkningen att det var ganska eller mycket lätt, motsvarande andel 2002 var 59 procent.

Socialstyrelsens mätningar visar att befolk- ningen inte upplever att det skett några föränd- ringar av väntetiden till besök hos allmänläkare under perioden 2002–2005. Andelen patienter som fick en besökstid inom sju dagar varierade mellan 81 och 82 procent vid mätningar 2005. Det är bara två landsting (Kalmar och Gotland) som har förkortat sina väntetider så att fler invå- nare fått läkarbesök inom en vecka på vårdcen- tralen. Av befolkningsenkäten 2005 framgår att 81 procent av befolkningen anser att väntetiden från tidsbeställningen till läkarbesöket var helt eller ganska acceptabel. Detta innebär att det inte skett någon förändring sedan 2002.

Internationella mätningar av tillgänglighet har endast skett i mycket begränsad omfattning. I den mån mått på tillgänglighet finns, varierar dessa mellan olika länder, vilket försvårar jäm- förelser. En studie som bland annat mätt vänte- tider till besök hos läkare samt till vissa typer av behandlingar är EuroHealth Consumer Index 2005. Denna visar att väntetiderna i svensk hälso- och sjukvård är bland de längsta i Europa.

Patientsäkerhet

Patientsäkerhet och kvalitetssäkring i vården är frågor som i hög grad påverkar den enskildes möjligheter att få en god och trygg vård.

Bestämmelserna om Lex Maria innebär att all- varliga skador, sjukdomar och tillbud som in- träffar i hälso- och sjukvården skall dokumente- ras och rapporteras till Socialstyrelsen. För att brister i vården skall kunna åtgärdas och före- byggas återför Socialstyrelsen information om vad som skett i ärendet till hälso- och sjukvår- den.

Antalet inkomna Lex Maria-ärenden har varit relativt konstant de senaste tre åren. Fördel- ningen av Lex Maria-beslut mellan olika verk- samhetsområden är också i stort sett oförändrad jämfört med föregående år.

Antalet anmälningar till Hälso- och sjukvår- dens ansvarsnämnd (HSAN) under 2005 ligger på samma nivå som under tidigare år. En liten ökning av anmälningar från Socialstyrelsen kan noteras. Ett ökat antal yrkesutövare som ålagts disciplinpåföljd kan också konstateras under 2005 jämfört med föregående år. Det gäller även antalet beslutade åtgärder i behörighetsärenden.

Det har inte varit möjligt att redovisa en sam- lad enhetlig statistik från patientnämnderna för 2005. Det finns dock uppgifter som talar för att

antalet ärenden till patientnämnderna 2005 ligger i nivå med vad som kom in under 2003 och 2004.

En patient som skadas i samband med be- handling eller liknande åtgärd inom hälso- och sjukvården (inklusive tandvården) kan söka er- sättning för skadan från patientförsäkringen. Antalet anmälningar till patientförsäkringen har ökat kontinuerligt under lång tid. 2005 kom ca 9 250 skadeanmälningar in. Detta innebär en ök- ning med ca 1 200 ärenden på åtta år.

Nationell vårdgaranti

Vårdgarantin ställer nya krav på uppföljning av väntetiderna i vården. Nya verktyg och rutiner utvecklas successivt för att sammanställa korrekt information om aktuella och faktiska väntetider. Bland annat har förväntad väntetid bytts ut mot faktisk väntetid. Förändringen innebär bety- dande svårigheter att göra jämförelser bakåt i ti- den. Inrapporteringsfrekvensen har ökat och är nu uppe i 85 procent. Sannolikt har även kvali- teten i inrapporteringen förbättrats, vilket också gör det svårt att jämföra med föregående år. I uppföljningen av väntetider till behandling ingår i dag uppgifter om ett begränsat antal behand- lingar, men antalet uppgifter kommer att utökas successivt.

En av SKL framtagen lägesrapport visar att antalet patienter som väntar på någon av de be- handlingar som ingår i den nationella databasen successivt har minskat under 2006. Även antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på dessa behandlingar har minskat under 2006. Variatio- nerna mellan landstingen och mellan olika speci- alitetsområden är dock stora. Störst problem att klara vårdgarantin finns enligt rapporten inom ortopedi och ögonsjukvård.

Nationellt planeringsstöd

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att varje år ta fram underlag för bedömningen av hälso- och sjukvårdens behov av läkare och sjukskö- terskor m.fl. yrkesgrupper inom hälso- och sjuk- vården. Den rapport som kom in till regeringen i januari 2006, (NPS 2006), beskriver och analyse- rar tillgång och efterfrågan på barnmorskor, läkare, sjuksköterskor, tandhygienister och tandläkare.

Tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor och läkare som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården har ökat markant under perioden 1995–2003. Antalet sjuksköterskor och barn- morskor har ökat med 10 procent och antalet

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

läkare har ökat med 18 procent, vilket motsvarar 4 300 läkare, men den regionala tillgången på dessa yrkesgrupper skiljer sig över landet. Antalet tandhygienister har under perioden 1995–2003 ökat med 900 personer medan antalet tandläkare minskat med drygt 350 personer. Tandläkar- och tandhygienisttätheten varierar mycket över landet.

Efterfrågan definieras i Socialstyrelsens rap- port som det sammantagna resultatet av en organisations vilja och ekonomiska möjligheter att rekrytera personal. I rapporten används ar- betslöshet, migration och etablering på arbets- marknaden efter examen som indikatorer på efterfrågan. Utifrån dessa indikatorer bedömer Socialstyrelsen att arbetsmarknaden för barn- morskor, sjuksköterskor och tandhygienister för närvarande är i balans. Socialstyrelsen bedömer däremot att arbetsmarknaden för läkare är i obalans, trots ökningen av antalet läkare i hälso- och sjukvården.

Psykiatri

Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp satsningen på vård, sysselsättning, boende och verksamhetsutveckling inom psykiatrin under 2005 och 2006. Uppdraget skall slutredovisas den 1 augusti 2007. Av Socialstyrelsens redovisningar hittills framgår att intresset för satsningen har varit stort. Pågående arbete gäller personer med psykiska funktionshinder i stort. Inom satsningen på verksamhetsutveck- ling har bland annat prioriterats kompetensut- veckling inom alternativa vårdformer, rätts- psykiatri, tidiga insatser och brukarinflytande. Totalt 100 miljoner kronor har fördelats som ett särskilt storstadsstöd.

En del av medlen inom ramen för satsningen kommer att förbrukas efter 2006. Det gäller bl.a. totalt 40 miljoner kronor för projekt med inrikt- ning på psykosociala insatser samt 8 miljoner kronor för administration, uppföljning, utvärde- ring m.m.

Den förra regeringen har uppdragit åt Social- styrelsen att följa upp utvecklingen i landstingen när det gäller efterfrågan på och tillgängligheten till psykiatrins insatser med anledning av flod- vågskatastrofen i Sydostasien den 26 december 2004. Av Socialstyrelsens lägesrapporter framgår att landstingens psykiatriska verksamheter i stort klarat av att möta efterfrågan på vård. Social- styrelsen skall slutredovisa uppdraget senast den 1 december 2006.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Kostnadsutvecklingen på läkemedelsområdet Kostnaderna för läkemedelsförmånerna uppgick under 2005 till knappt 19 miljarder kronor.

Diagram 3.3 Utveckling av kostnaderna för läkemedelsförmånerna 1991-2005 (exklusive moms)

	20 000
	18 000
	16 000
kronor	14 000
	12 000
	10 000
Miljoner

	8 000
	8 000

	6 000
	4 000
	4 000
	2 000
	0
	1991	1993	1995	1997	1999	2001	2003	2005

År

Nominella kostnader, miljoner kr

Reala kostnader enligt KPI i 1991 års priser, miljoner kr

Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) har jämfört priset på några nya originalläkemedel, som mellan den 1 juli 2004 och den 30 juni 2005 fick priset fastställt av nämnden, med priset på motsvarande läkemedel i 17 andra länder i EU/EES-området. De preparat som ingick i stu- dien var bl.a. läkemedel mot diabetes, reumatism och höga blodfetter. Av undersökningen fram- går att de svenska priserna på de undersökta läkemedlen ligger något under genomsnittet i de aktuella länderna. Tio länder har högre prisnivå än Sverige och sju länder har lägre prisnivå på de aktuella preparaten. Om man tar hänsyn till köpkraften i de olika länderna är det bara tre län- der – Danmark, Norge och Schweiz – som har lägre priser än Sverige.

Enligt Socialstyrelsens rapport Läkemedels- försäljningen i Sverige – analys och prognos från november 2005 ökade kostnaderna för läke- medelsförmånerna inklusive förbrukningsartik- lar åren 1985–2004 med i genomsnitt fem pro- cent per år (fasta priser). Efter ändringarna i reglerna för läkemedelsförmånerna i oktober 2002 har kostnaderna varit nästan oförändrade. Enligt rullande tolvmånadersdata för de senaste 30 månaderna tycks kostnaderna ha stabiliserats kring en nivå på ca 18,5 miljarder kronor. Åren 2007–2009 förväntas kostnadsökningen, enligt Socialstyrelsen, variera mellan två och tre pro- cent. En bedömning av kostnaderna för läke- medelsförmånerna för dessa år har gjorts genom att en uppskattad underliggande trend har juste- rats för kända och förväntade förändringar.

Effekten av patentutgångar och kostnadsök- ningar p.g.a. introduktion av nya läkemedel har uppskattats. De för förmånerna mest kostsamma läkemedelsgrupperna är immunsuppressiva me- del (bl.a. medel mot reumatoid artrit), antide- pressiva medel och insulin. Kostnaden för im- munsuppressiva medel ökar kraftigt medan kostnaden för antidepressiva medel, magsårs- medel och blodfettsänkande medel fortsätter att minska. Teststickor för blodglukos är den en- skilda vara som kostar mest för läkemedelsför- månerna.

Läkemedelskostnaderna i slutenvården ökar allt snabbare. Orsaken är dels introduktion av nya läkemedel, dels att landstingen för över kostnader från läkemedelsförmånerna till sluten- vården där priserna p.g.a. upphandlingsavtal är lägre. Denna överföring bidrar till att hålla för- månskostnaderna nere.

Tabell 3.5 Kostnader för läkemedel i relation till de totala

kostnaderna för hälso- och sjukvård samt patienternas

egenavgiftsandel, 2001–2005 (inkl moms)

Miljoner kronor

År

2001

2002

2003

2004

2005

Läkemedels-
förmånerna			17 043	18 563	18 985	19 015	18 981

Egenavgift			4 886	5 063	4 967	5 013	5 006

Andel egen-			22,3%	21,4%	20,7%	20,9%	20,9%
	1
	P
avgift P
Sluten vård			3 027	3 262	3 615	4 216	4 889

	2
Receptfritt P		P	2 413	2 603	2 718	2 883	3 106
Receptfritt P			2 413	2 603	2 718	2 883	3 106
Total			27 369	29 491	30 285	31 127	31 982

Andel av totala
hälso- och
sjukvårds-			14,9%	14,8%	14,5%	14,5%	14,4%
kostnaderna		3
		P
		P

1
P	P
	Som andel av förmån + egenavgift
2
P	P
	Avser receptfria humanläkemedel som säljs över disk
3
P	P
	Preliminära siffror för 2004 och 2005

Källor: Apoteket AB, nationalräkenskaperna SCB

Analys och slutsatser

De satsningar på förbättrad tillgänglighet som genomförts har gett vissa positiva resultat men ännu återstår mycket för att utveckla tillgäng- ligheten till vården.

Tillgängligheten i primärvården har stått i fo- kus under 2000–2005 vilket hänger samman med genomförandet av den nationella handlingspla- nen för utveckling av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149, bet. 2000/01:SoU5, rskr. 2000/01:53) och den resursförstärkning till pri-

märvården som detta innebar. Tillgängligheten – telefontillgänglighet och möjligheten att få tid på vårdcentralen – har följts upp vid flera tillfällen under denna period. Telefonframkomligheten har enligt de studier som gjorts förbättrats nå- got.

Den evidensbaserade medicinen har blivit en alltmer betydelsefull metod för att nå en effek- tivare och bättre vård. Den utgör också en av grundförutsättningarna för att rationella beslut om resursanvändning inom vården skall kunna fattas. De utvärderingar som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) genomför har både lett till att effektiva metoder fått ett större genomslag inom vården och till att ineffektiva eller icke kostnadseffektiva metoder kunnat ut- mönstras. Det samarbete som SBU etablerat med många regioner och landsting har gett för- utsättningar för att centralt framtagen kunskap omsätts i lokala förändringsarbeten. Fortfarande finns det dock en tröghet i hälso- och sjukvår- dens system när det gäller att tillvarata ny kun- skap.

På psykiatrins område visar Socialstyrelsens och den Nationella psykiatrisamordnarens rapporter att det finns fortsatt stora behov av förbättringar av vård och stöd till personer med psykisk sjukdom eller psykiska funktionshinder. Den psykiatriska vården samt stödet och servi- cen behöver, enligt psykiatrisamordnaren, en omfattande organisationsöversyn och resursför- stärkning. Det handlar bl.a. om förbättringar av personalens kompetens, ökad tillgång till psykosocial kompetens samt en ökad kvalitet i och tillgänglighet till vården. Psykatrinsamord- naren har även rapporterat att det föreligger stora kunskapsbrister om verksamma metoder och implementering av ny kunskap inom psykia- trins område.

Avseende barn- och ungdomspsykiatrin fram- står den bristande tillgängligheten som ett allt större problem. Verksamheterna för barn och unga måste stärkas för att vända denna utveck- ling och för att förebygga att fler utvecklar psy- kisk ohälsa och psykosociala svårigheter senare i livet. Psykiatrisamordnaren har i en skrivelse sär- skilt pekat på att det framför allt finns brister inom primärvården. Detta medför att specialist- verksamheterna har svårigheter att prioritera och rikta resurserna på ett effektivt sätt, vilket medfört onödiga väntetider. Det behövs en bredare och stärkt kompetens i primärvården för

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

att hantera lättare/tidiga former av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar.

Mot bakgrund av de behov som finns i den psykiatriska vården avser regeringen därför att genomföra en satsning för att stärka psykiatrin. På anslaget 13:9 Bidrag till psykiatri avsätts 500 miljoner kronor per år under åren 2007 och 2008 och därefter 250 miljoner kronor per år.

LFN har genom sitt fortsatta arbete med läke- medelsgenomgångar och genom att pröva om bl.a. nya originalläkemedel skall ingå i förmåns- systemet bidragit till att medlen inom läke- medelsförmånerna används på ett mer ändamåls- enligt och kostnadseffektivt sätt.

Prisnivån på läkemedel fortsatte att sjunka 2005. Totalt sett föll prisnivån med två till tre procent. Patenterade läkemedel hade en oför- ändrad prisnivå. Under 2005 gick patentet ut på 22 substanser varav fyra ingår i LFN:s urval av substanser som står för 80 procent av försälj- ningen inom förmånerna. De läkemedel som förlorat patentet och utsatts för generisk kon- kurrens minskade mest i pris.

Om hälso- och sjukvården skall få möjlighet att utvecklas och klara sitt åtagande måste lag- stiftning och organisation öppna för nytänkande och mångfald. Det behövs åtgärder på statlig, re- gional/landstings- och kommunal nivå som ökar mångfalden i offentlig sektor och uppmuntrar alternativa vårdgivare och entreprenörer. Vidare krävs en översyn av lagstiftning, regelverk och institutioner så att konkurrensneutralitet skapas mellan vårdens olika aktörer.

Mer än varannan kvinna är anställd i den offentliga sektorn. Genom att öka utrymmet för enskilda initiativ och eget företagande inom väl- färdsområdet får fler kvinnor möjlighet att starta företag, och fler får chansen att bidra till nya ar- betsformer som kan leda till bättre kvalitet, både för patienter och anställda, och därmed också ökad trivsel och lägre sjukskrivningstal bland kvinnor i offentlig sektor. Med fler arbetsgivare att välja på läggs grunden för bättre arbetsvillkor och bättre löneutveckling i offentlig sektor.

Sammanfattningsvis är bedömningen att hälso- och sjukvården i stort håller god kvalitet även om det är svårt att visa på i vilken utsträck- ning vården bidrar till att människor mår bra. Tillgängligheten och kvalitetsuppföljningen inom primärvård och psykiatri präglas alltjämt av stora brister. Det är viktigt att fånga upp olika aspekter på kvalitetsbegreppet för att på så sätt åstadkomma helhetssyn och långsiktighet. Fort-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

satt arbete med bl.a. elektronisk vårddokumen- tation och enhetlig terminologi samt utvecklade datakällor och kvalitetsindikatorer är en förut- sättning för att kunna styra och synliggöra hälso- och sjukvårdens kvalitet och resultat.

3.6Verksamhetsområde Tandvård

3.6.1Insatser

Insatser inom politikområdet

Genom det statliga tandvårdsstödet, som ad- ministreras av Försäkringskassan, bidrar staten till att minska den enskildes kostnader och göra tandvården mer tillgänglig. Utgifterna för tand- vårdsstödet uppgick 2005 till 2,4 miljarder kro- nor, varav drygt en miljard kronor avsåg hög- kostnadsskyddet för protetik för dem som är 65 år eller äldre.

Försäkringskassan har särskilt följt upp hög- kostnadsskyddet och bl.a. kvartalsvis lämnat rapporter om myndighetens handläggning, vård- givarnas agerande samt kvalitetshöjande åtgär- der.

Försäkringskassan har fortsatt att arbeta med informationsinsatser riktade till allmänheten för att öka kunskapen om de prisvariationer som finns mellan vårdgivare inom tandvården.

I december 2005 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att lägga fram förslag till ett nytt tandvårdsstöd för vuxna (tandvårdsutredningen, Dir. 2005:136). Utredningen lade i mars 2006 fram delbetänkandet Stöd till hälsobefrämjande tandvård (SOU 2006:27). Delbetänkandet inne- håller bl.a. ett förslag till grundstöd för före- byggande tandvård. I 2006 års ekonomiska vår- proposition avsatte den dåvarande regeringen medel för att införa ett grundstöd. I utredning- ens andra delbetänkande i juni 2006, Stöd till hälsobefrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), lämnas detaljförslag för grundstödet och ett principförslag om skydd mot höga kost- nader.

Den förra regeringen avsatte under åren 2002 och 2003 sammanlagt 35 miljoner kronor för åt- gärder för att öka kunskaperna om hälsoproblem relaterade till amalgam och andra dentala mate- rial samt för att förbättra omhändertagandet av patienter med sådana problem. Av dessa medel utbetalades 15 miljoner kronor till Stiftelsen Metallbiologiskt Centrum för fortsatt utvärde- ring av patienter som utretts och behandlats för hälsoproblem som relaterats till amalgam. Stiftelsen Metallbiologiskt Centrum överläm- nade sin slutrapport till den förra regeringen våren 2006. Socialstyrelsen fick i mars 2006 i uppdrag att fördela medel till kunskaps- utveckling och metodutveckling samt för att förbättra diagnostik, behandling och bemötande av patienter vars hälsoproblem förknippas med amalgam eller andra dentala material. Socialstyrelsen skall också ansvara för att det inrättas ett nationellt register för uppföljning av användningen av olika dentala material. För dessa två uppdrag disponerar Socialstyrelsen sammanlagt 20 miljoner kronor.

Insatser utanför politikområdet

Enligt tandvårdslagen (1985:125) ansvarar landstingen för att barn och ungdomar får regel- bunden, fullständig och avgiftsfri tandvård t.o.m. det år då de fyller 19 år. De allra flesta barn och ungdomar behandlas inom folktandvården, men det finns också möjlighet att välja en annan vårdgivare. Barn- och ungdomstandvården kos- tade under 2005 omkring 2,5 miljarder kronor.

Landstingen ansvarar enligt tandvårdslagen (1985:125) för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård för äldre och funktionshind- rade i särskilda boendeformer samt personer som bor i egen bostad men har stort behov av vård och omsorg. I landstingens ansvar ingår också tandvård som är ett led i en sjukdomsbe- handling. Landstingens kostnader för verksam- heten uppgick under 2005 till 654 miljoner kro- nor, vilket innebär att kostnaderna legat på un- gefär samma nivå sedan 2002.

Från och med 2005 får landstingen, via ansla- get 48:1 Kommunalekonomisk utjämning, en sammanlagd kompensation som motsvarar en årlig kostnad på ca 800 miljoner kronor.

3.6.2Resultatredovisning

Mål

Målet för politikområdet Hälso- och sjukvårds- politik är att vårdens kvalitet och tillgänglighet skall förbättras. För verksamhetsområdet Tand- vård har den tidigare regeringen fastställt som mål att tandhälsan skall förbättras för de grupper som är mest eftersatta ur tandhälsosynpunkt. Resultatbeskrivningen i det följande görs i för- hållande till dessa mål. Regeringen har för avsikt att se över målformuleringen för tandvård.

Resultat

Tandhälsans utveckling

Tandhälsan hos barn följs upp genom att före- komsten av karies registreras. Socialstyrelsen sammanställer statistiken som samlats in från landstingen. De senaste uppgifterna gäller 2005 och är fortfarande preliminära. Förändringarna sedan 2000 har varit relativt små. Bland 3- och 6- åringarna ökade andelen kariesfria barn något mellan 2000 och 2005, men bland 12–åringarna skedde en nedgång med ca fem procentenheter.

I den äldsta åldersgruppen som omfattas av den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården, 19-åringarna, ökade andelen som är kariesfria något mellan 2000 och 2005. Det finns inte några uttalade skillnader mellan pojkar och flickor.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Några landsting redovisar uppgifter om tand- hälsan i olika befolkningsområden. De visar att tandhälsan är sämre i områden med en hög andel av socioekonomiskt svaga grupper (bl.a. familjer som har utländsk bakgrund, låg utbildning eller hög arbetslöshet).

Diagram 3.4 Andelen kariesfria barn (%)

		100
		90
		80
		70
	Procent	60
	Procent	50
		50

1985

1990

1995

2000

2005

3 år 6 år 12 år

Källa: Socialstyrelsen

Uppgifterna för 2005 är preliminära

När det gäller den vuxna befolkningens tand- hälsa har det under senare år rått brist på aktuell riksomfattande statistik. Socialstyrelsen och Försäkringskassan har utrett hur statistiken inom tandvårdsområdet skall kunna förbättras och ett bättre underlag för att följa och bedöma tandhälsan erhållas. I samband med detta genomförde myndigheterna en enkätundersök- ning under 2005. Färre än tre procent av de svar- ande angav att de bara hade löständer. I under- sökningen uppgav sig nio av tio ha endast egna tänder, vilket dock kunde inkludera fasta prote- ser som kronor, broar och implantat.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabell 3.6 Andel personer som har egna tänder eller löständer

			Enbart egna	Enbart löstän-	Både löstän-	Varken löstän-	Vet ej	Total
			tänder (inkl.	der	der och egna	der eller egna
			bryggor, kro-		tänder	tänder
			nor och in-
			plantat)
Man	Ålder	20-29 år	96,9%	0,1 %	1,3%		1,7 %	100 %

		30-39 år	96,7 %		2,3 %		1,0 %	100 %

		40-49 år	94,6 %	0,4 %	2,0 %		3,0 %	100 %

		50-59 år	93,7 %	2,0 %	3,2 %	0,3 %	0,7 %	100 %

		60-64 år	86,2 %	2,2 %	11 %	0,0 %	0,6 %	100 %

		65-74 år	79,4 %	5,8 %	13,1 %	0,6 %	1,2 %	100 %

		75+ år	62,5 %	12,5 %	22,8 %	1,5 %	0,7 %	100 %

	Total		89,1 %	2,7 %	6,6 %	0,3 %	1,3 %	100 %

Kvinna	Ålder	20-29 år	98,1 %	0,2 %	0,5 5	0,3 %	0,9 %	100 %

		30-39 år	97,9 %		0,2 %		1,9 %	100 %

		40-49 år	97,0 %	0,4 %	2,0 %	0,4 %	0,2 %	100 %

		50-59 år	94,4 %	1,2 %	3,2 %	0,6 %	0,6 %	100 %

		60-64 år	90,1 %	2,9 %	7,0 %			100 %

		65-74 år	80,5 %	6,0 %	11,4 %	0,3 %	1,7 %	100 %

		75+ år	61,8 %	16,2 %	20,3 %	0,4 %	1,3 %	100 %

	Total		90,6 %	3,0 %	5,2 %	0,3 %	0,9 %	100 %

Källa: Försäkringskassan

I Socialstyrelsens och Försäkringskassans enkät- undersökning 2005 ansåg sig drygt 80 procent av de som hade egna tänder inte ha några svårigheter att tugga hårda saker. Andelen som uppgav svårigheter ökade från 60 års ålder och uppåt, men totalt var det dock mindre än två procent som inte alls ansåg sig kunna tugga hårda saker. Resultatet var något sämre för den yngsta åldersgruppen, 20–29-åringarna, än i tidigare undersökningar av dåvarande Riksför- säkringsverket 1998 och 2000, medan andelen äldre som ansåg sig ha god tuggförmåga hade ökat under perioden 1998–2004. I de flesta ål- dersgrupper är det en större andel bland kvin- norna som anser sig ha svårigheter att tugga hårda saker.

Försäkringskassan anser i rapporten Tand- vårdsförsäkring, tandvårdskonsumtion och tandhälsa att det är svårt att dra mer långtgående slutsatser om tandhälsans utveckling utifrån det underlag som finns tillgängligt. Det finns en tendens till försämringar i tandhälsan bland de yngre och förbättringar bland de äldre. Bland de medelålders är bilden mer blandad.

Vårdens kvalitet

Socialstyrelsen registrerade under 2005 sam- manlagt 194 tillsynsärenden, varav ca hälften för- anledde tillsynsbesök. Målgruppen var i många fall privattandläkare som var i åldern 65 år och äldre eller hade ensampraktik. Socialstyrelsen har publicerat en rapport om implantatförankrad protetik i norra Sverige som bygger på intervjuer med privatpraktiserande tandläkare. Enligt Socialstyrelsens bedömning framstod patient- säkerheten i väsentliga delar som tillfredsställ- ande. Ett problem vid implantatverksamhet kan dock vara att vissa tandläkare behandlar ett rela- tivt litet antal patienter varje år.

Andra erfarenheter från Socialstyrelsens till- synsarbete är att arbetsbelastningen är fortsatt hög och att det i många fall finns brister i jour- naldokumentationen. Kvalitetssäkringsarbete saknas också eller är vagt beskrivet.

Antalet lex Maria-ärenden låg under 2005 på ungefär samma nivå som de två föregående åren och liksom tidigare konstaterade Socialstyrelsen att det kom mycket få anmälningar från privat- tandvården.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Vårdens tillgänglighet

Tandvårdskostnader och tandvårdskonsumtion

I den enkätundersökning av befolkningens tandhälsa som Socialstyrelsen och Försäkrings- kassan lät genomföra under 2005 ställdes bl.a. frågor om hur hög tandvårdskostnad de svarande haft under den senaste tolvmånadersperioden. Drygt 17 procent uppgav att de hade haft en tandvårdskostnad på 2 000 kronor eller mer. Skillnaderna mellan könen var relativt små men andelen män som inte hade varit hos tandvården var större än andelen kvinnor, 43 procent jäm- fört med 33,5 procent bland 20–29–åringar. Höga tandvårdskostnader på 10 000 kronor eller mer var betydligt vanligare i åldrarna 50 år och uppåt. Bland kvinnorna är det dock färre som har sådana kostnader i åldern 60–64 år än bland 50–59-åringarna.

Av undersökningen framgår vidare att var fjärde svarande enligt egen uppgift hade tvingats

avstå från tandläkarbesök av ekonomiska orsaker de senaste tolv månaderna. I Försäkringskassans rapport Tandvårdsförsäkring, tandvårdskon- sumtion och tandhälsa, från juni 2006, konsta- teras att patienternas kostnader för tandvård har ökat kraftigt sedan 1974, särskilt från mitten av 1990-talet. Ökningen beror både på höjda arvo- den och på neddragningar i försäkringen, men bilden skiftar mellan olika behandlingar. Tandvårdskonsumtionen har minskat mellan 1980/81 och 2004 bland 20–64-åringar, men ökat bland de äldre. Mest markant var minskningen bland de yngsta, dvs. 20–29-åringarna. De som uppger att de inte går regelbundet till tandvården eller inte varit hos tandvården på minst två år tillhör i stor utsträckning socioekonomiskt svaga grupper.

Tabell 3.7 Tandvårdskostnader de senaste 12 månaderna

			Har inte	Mindre än	500–1000	1001–	2001–	5001–	7001–	10 000	Total
			varit hos	500 kro-	kronor	2000	5000	7000	10 000	kronor
			tand-	nor		kronor	kronor	kronor	kronor	eller mer
			vården
Man	Ålder	20-29 år	43,0 %	18,0 %	21,2 %	12,6%	4,7 %			0,5 %	100 %

		30-39 år	35,3 %	7,6 %	32,8 %	9,1 %	12,9 %	1,0 %	0,7 %	0,6 %	100 %

		40-49 år	30,6 %	11,2 %	22,0 %	23,7 %	10,4 %	1,1 %	0,6 %	0,5 %	100 %

		50-59 år	14,3 %	15,4 %	33,1 %	27,5 %	12,7 %	3,1 %	0,6 %	3,1 %	100 %

		60-64 år	7,9 %	8,6 %	25,0 %	32,5 %	17,6 %	3,5 %	0,7 %	4,1 %	100 %

		65-74 år	15,2 %	7,0 %	29,3 %	24,5 %	12,1 %	3,0 %	3,1 %	5,9 %	100 %

		75+ år	15,9 %	10,0 %	30,1 %	26,7 %	9,4 %	2,8 %	3,6 %	1,6 %	100 %

	Total		23,6 %	9,3 %	28,0 %	22,1 %	11,5 %	2,0 %	1,2 %	2,3 %	100 %

Kvinna	Ålder	20-29 år	33,5 %	24,0 %	25,3 %	11,4 %	4,8 %	0,5 %	0,4 %	0,2 %	100 %

		30-39 år	26,8 %	8,0 %	40,1 %	15,9 %	8,4 %	0,5 %	0,2 %	0,1 %	100 %

		40-49 år	23,1 %	6,5 %	31,6 %	23,2 %	11,6 %	1,2 %	2,4 %	0,5 %	100 %

		50-59 år	15,1 %	6,6 %	30,7 %	21,9 %	15,3 %	2,9 %	2,8 %	4,9 %	100 %

		60-64 år	11,2 %	4,6 %	29,9 %	31,2 %	16,5 %	3,0 %	1,3 %	2,3 %	100 %

		65-74 år	11,2 %	5,9 %	33,3 %	24,6 %	12,0 %	4,5 %	3,7 %	4,9 %	100 %

		75+ år	20,4 %	8,2 %	23,5 %	26,3 %	10,1 %	5,6 %	4,1 %	1,8 %	100 %

	Total		20,6 %	9,0 %	31,3 %	21,3 %	11,3 %	2,3 %	2,0 %	2,1 %	100 %

Källa: Försäkringskassan

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabell 3.8 Senaste besök hos tandläkare eller tandhygienist 2004 uppdelat på kön och ålder

		För mindre	För minst	Totalt
		än två år	två år se-
		sedan	dan
Man	20-29 år	72,2	27,8	100,0

	30-64 år	82,6	17,4	100,0

	65+ år	84,4	15,6	100,0

Totalt		81,0	19,0	100,0


Kvinna	20-29 år	83,4	16,6	100,0

	30-64 år	90,2	9,8	100,0

	65+ år	89,1	10,9	100,0

Totalt		88,9	11,1	100,0

Källa: Försäkringskassan

I rapporten redovisar Försäkringskassan också att det finns samband mellan att besöka tandvår- den minst vartannat år och att ha en god tand- hälsa samt mellan att kunna klara en oväntad tandvårdsutgift och att ha god tandhälsa.

Högkostnadsskyddet för dem som är 65 år och äldre

Handläggningstiderna för högkostnadsskyddet för dem som är 65 år eller äldre ökade under 2005, vilket resulterade i en minskning av den utbetalda tandvårdsersättningen i förhållande till 2004. Antalet nya förhandsprövningsärenden ökade dock under 2005. En följd av de långa handläggningstiderna har blivit att mindre om- fattande protetiska behandlingar utförs utanför högkostnadsskyddet trots att det blir dyrare för patienterna. För vissa vårdgivare har även de långa handläggningstiderna inneburit likviditets- problem. Efter att Försäkringskassan under hösten 2005 började genomföra en åtgärdsplan, som bl.a. innebar att handläggningen fördelades på tre länsorganisationer, minskade ärendebalan- serna. På grund av stor inströmning av nya för- handsprövningar och kompletterande förhands- prövningar i redan beslutade ärenden i kombination med hög personalomsättning, var handläggningstiden i juli 2006 dock lika lång som ett år tidigare. Försäkringskassan har mot den bakgrunden beslutat att förlänga insatserna för att minska handläggningstiderna.

Prisutvecklingen

Försäkringskassans senaste prisrapport från ok- tober 2005 visar att prisökningstakten inom tandvården avtagit under perioden april 2004 till maj 2005 jämfört med tidigare undersökta perio- der.

Mellan januari 2005 och januari 2006 ökade folktandvårdens priser för allmäntandvård med i genomsnitt 3,1 procent vilket var något lägre än prisökningen året innan Detta framgår av en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting.

Allmänhetens kännedom om prisvariationerna är fortfarande låg enligt en undersökning som Försäkringskassan låtit göra. Undersökningen visar att 67 procent tror att deras tandläkare tar ungefär samma pris som andra gör och att 83 procent inte brukar byta tandläkare på grund av det förtroende de har för tandläkaren.

Väntetider och köer

Det förekommer fortfarande långa väntetider inom folktandvårdens allmäntandvård, men antalet kliniker som kan ta emot nya vuxenpati- enter direkt eller inom en relativt kort tid har ökat. En enkät som Socialstyrelsen genomförde under 2004 visade att drygt hälften av de redo- visade klinikerna hade möjlighet att direkt ta emot nya vuxenpatienter. Ytterligare tio procent av klinikerna kunde ta emot nya vuxenpatienter inom högst sex månader. Detta innebar en för- bättring jämfört med undersökningar 2001 och 2003, men fortfarande var det omkring tio pro- cent av klinikerna som angav att väntetiderna för nya patienter översteg 24 månader. Väntetiderna varierade fortfarande mellan landstingen, men det fanns inte någon klar geografisk fördelning av de längsta väntetiderna. Även många privat- tandläkare hade svårt att ta emot nya patienter.

Socialstyrelsen bedömer varje år, inom ramen för det nationella planeringsstödet, tillgången och efterfrågan på vissa yrkeskategorier som tandläkare och tandhygienister. I januari 2006 bedömde Socialstyrelsen att arbetsmarknaden för tandläkare var i kraftig obalans, eftersom efterfrågan översteg tillgången. Arbetsmarkna- den för tandhygienister bedömdes vara i balans.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Landstingens tandvård för särskilda patientgrupper Under 2005 blev 94 000 personer uppsökta, inom ramen för landstingens ansvar för tandvård för vissa äldre och funktionshindrade. Detta var något fler än de två föregående åren. Antalet uppsökta under 2005 motsvarade ca 58 procent av dem som landstingen hade bedömt kunde komma i fråga för erbjudande om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. För nöd- vändig tandvård redovisades ungefär samma omfattning och kostnader som föregående år.

Antalet personer som fick tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling sjönk något under 2005 och även den genomsnittliga kostnaden per patient minskade något.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag följt upp landstingens ansvar för uppsökande

verksamhet och nödvändig tandvård. Av Social- styrelsens rapport i december 2005 framgår att de som bor i kommunernas särskilda boende- former får del av reformen i betydligt större omfattning än de som bor i eget boende. Sam- verkan mellan landstingen och kommunerna fungerar enligt Socialstyrelsen på många håll inte tillfredsställande.

Den genomsnittliga kostnaden per person för nödvändig tandvård är större för män än för kvinnor. En förklaring till detta kan enligt Socialstyrelsen vara att män besöker tandvården något mer sällan än kvinnor, vilket kan medföra ett ackumulerat tandvårdsbehov som avspeglar sig i högre kostnader när besöken väl sker.

Tabell 3.9 Tandvårdens totala kostnader, 1999–2004

Miljoner kronor, löpande priser

	1999	2000	2001	2002	2003	1
	1999	2000	2001	2002	2003	2004P
						P

Patientavgifter	8 130	9 056	9 862	10 614	11 451	12 466

varav

Offentlig tandvård	2 388	2 198	2 036	2 156	2 366	2 581

Privat tandvård	5 742	6 858	7 826	8 458	9 085	9 885

Patientavgifter som andel av to-
tala kostnader	59,9 %	61,8 %	63,3 %	63,2 %	61,1 %	61,1 %

Landstingens nettokostnader	3 282	3 411	3 471	4 257	4 354	4 466

Landstingens investeringsutgifter	186	151	147	153	136	175

Tandvårdsförsäkringen	1 426	1 462	1 515	1 604	2 607	3 129

Statsbidrag till landstingen för
särskilt tandvårdsstöd	405	405	405	0	0	0

Administrationskostnader för för-
säkringen	151	163	168	169	204	175

Summa	13 580	14 648	15 568	16 497	18 752	20 411

Årlig förändring av de
totala kostnaderna	+6,1%	+7,9%	+6,3%	+7,9%	+11,6%	+8,8%

Källa: Socialstyrelsen, SCB, Sveriges Kommuner och Landsting, Försäkringskassan

1P P Preliminära uppgifter

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Analys och slutsatser

Socialstyrelsens och Försäkringskassans rap- porter i juni 2006 om befolkningens tandhälsa och tandvårdsförsäkringens betydelse indikerar att tandhälsan generellt är god, men att det finns oroande tendenser, till exempel bland de yngre vuxna. Det tycks också finnas ett samband mell- an tandhälsa och tandvårdskonsumtion. Vidare finns det ett samband mellan att tillhöra socio- ekonomiskt svaga grupper och att gå till tandvår- den mera sällan och uppfatta sin tandhälsa som sämre.

Prisökningstakten förefaller ha dämpats de senaste två åren, även om den fortfarande är högre än den generella prisutvecklingen. Pris- medvetenheten hos allmänheten är fortfarande låg, trots informationsinsatser och ökade möj- ligheter att jämföra priser.

En utveckling som kan påverka konkurrensen är att nya vårdgivare på senare tid har etablerat sig på tandvårdsmarknaden med affärsidén att erbjuda tandvård till priser som klart understiger den genomsnittliga prisnivån. I många fall sker detta genom att man anlitar tandläkare från andra EU-länder. Principiellt anser regeringen att det är positivt med ökad konkurrens, men en självklar förutsättning är att det sker med god- tagbar kvalitet och iakttagande av gällande regler.

Regeringen konstaterar att priserna i tandvår- den har ökat kraftigt under senare år samtidigt som den offentliga subventionen har urholkats, både på grund av prisuppgången och politiska beslut. I många fall har kostnaderna för enskilda personer blivit orimligt höga.

Regeringen anser mot denna bakgrund att det är nödvändigt att reformera tandvårdsstödet. Resurserna till tandvården bör förstärkas så att de största behoven ges den högsta prioriteten. Den största delen av resurstillskottet bör använ- das till att skapa ett rimligt högkostnadsskydd. Samtidigt bör det skapas rimliga villkor för den förebyggande tandvården på ett sätt som både främjar kontinuitet, valfrihet och konkurrens.

I samband med att tandvårdsstödet reforme- ras är det också viktigt att intensifiera insatserna för att stärka konkurrens och prispress inom tandvården genom en fortsatt stor andel privata alternativ, internationell konkurrens, en mer ge- nomskinlig prissättning och en starkare patient- makt.

3.7Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen (RiR) lämnade i november 2005 in promemorian Skydd mot mutor – Apoteket AB (Dnr 39-2005-0814) i vilken Riksrevisionen granskat åtgärder för skydd mot mutor och otillbörlig påverkan vid Apoteket AB. Apotekets verksamhet med receptbelagda läkemedel har, enligt Riksrevisionen, ett tillfredsställande skydd mot mutor och otillbörlig påverkan. För andra, mindre verksamhetsdelar bedömer Riksrevisio- nen att skyddet inte står i paritet med den risk- situation som bolaget befinner sig i och att det således finns ett behov av åtgärder.

Apotekets dotterbolag, Adara AB, har i syfte att trygga ett säkert och effektivt urval av pro- dukter utvecklat ett nytt IT-stöd som innehåller tvingande regelverk i sortimentsprocessen. Be- slut om huruvida en ny produkt skall tas in i sortimentet eller inte måste motiveras och fattas av minst två personer. Samtliga beslut med moti- veringar loggas och lagras i en databas.

I december 2005 lämnade Riksrevisionen rap- porten Statliga bolags årsredovisningar (2005:29) till regeringen. Tolv statliga bolags årsredovis- ningar, däribland Apoteket AB, granskades ut- ifrån hur väl rapporteringen följer gällande lagar, god redovisningssed och regeringens riktlinjer. När det gäller årsredovisningarnas finansiella delar håller, enligt Riksrevisionen, de granskade bolagen en kvalitet väl i nivå med jämförbara noterade bolag. Kvaliteten på bolagens redovis- ning av sina samhällsuppdrag varierar men Apo- teket AB framhålls som ett positivt exempel på hur samhällsuppdraget kan redovisas och följas upp.

Rapporten Skydd mot korruption i statlig verksamhet (2006:8) lämnades i mars 2006. Rap- portserien Skydd mot mutor som genomfördes under 2005 och bl.a. avsåg Apoteket AB kom- pletteras av denna granskning med avseende på vilka åtgärder bl.a. regeringen har vidtagit för att skydda statliga myndigheter och bolag mot kor- ruption. Riksrevisionen rekommenderar reger- ingen att överväga ett förtydligande av regelver- ket så att det framgår att ledningen för en statlig verksamhet har ett uttalat ansvar för att skydda verksamheten mot korruption samt att ledning- arna för statlig verksamhet får i uppdrag att genomföra riskanalyser.

I rapporten Vad och vem styr de statliga bola- gen? (RiR 2006:11) som lämnades i maj 2006 har Riksrevisionen granskat formerna för regering-

ens styrning av 41 av de statliga bolagen, där- ibland Apoteket AB. Det finns enligt Riksrevi- sionen betydande variationer i den formella styr- ningen av de statliga bolagen. Socialdeparte- mentets styrning och förvaltning av Apoteket AB beskrivs i rapporten i positiva ordalag. Bland annat framhålls att Apoteket är ett av få bolag som på sin årsstämma fattat beslut om att anta ägarens styrdokument.

Varje år subventionerar staten läkemedel för ca 20 miljarder kronor. Läkemedelsförmåns- nämnden (LFN) beslutar vilka läkemedel som skall omfattas av subventionen. Med anledning av den stora ekonomiska betydelsen som ett subventionsbeslut innebär för läkemedelsföre- tagen finns det risk för att mutor och annan otillåten påverkan förekommer i verksamheten. Riksrevisionen har därför granskat skyddet mot mutor hos LFN. Riksrevisionen har granskat om ledningen i myndigheten har säkerställt att LFN har en god intern kontroll för att motverka och upptäcka mutor och otillåten påverkan. Gransk- ningen har inte visat några indikationer på mutor och otillåten påverkan i myndighetens verksam- het men trots detta anser Riksrevisionen att skyddet mot sådana företeelser måste förstärkas. Granskningen är den första i en serie gransk- ningar av statliga myndigheter och bolag där Riksrevisionen bedömer att risken för mutor och otillåten påverkan är väsentlig beroende på verksamhetens art.

Med anledning av resultatet av granskningen har LFN vidtagit en rad åtgärder. Bland annat har myndigheten anlitat en utomstående revisor som fått i uppdrag att göra en riskanalys. Risk- analysen gäller inte bara frågan om mutor och otillbörlig påverkan, utan även skyddet mot brand och datahaveri samt miljörisker. Revisorn har tagit fram en samlad handlingsplan som innehåller åtgärder för att hantera dels Riksrevi- sionens synpunkter och rekommendationer, dels vad som i övrigt kommer fram i riskanalysen.

Riksrevisionen har granskat högkostnads- skyddet för protetik för personer som är 65 år eller äldre i rapporten Tandvårdsstöd för äldre (RiR 2006:9). Granskningen avsåg främst regeringens beslutsunderlag vid reformens genomförande och huruvida regeringen och myndigheterna vidtagit tillräckliga åtgärder för att kontrollera kostnadsutvecklingen. Enligt Riksrevisionens bedömning hade regeringen inte tagit hänsyn till konsekvenserna av utvidgningen av förmånsgruppen i förhållande till den

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

utredning som föregick propositionen. Regeringen underskattade vidare efterfrågans och behandlingsinriktningens konsekvenser för kostnaderna.

Beträffande konstruktionen av reformen an- såg Riksrevisionen att blandningen av reglering och en ofullständigt fungerande marknad ledde till en som helhet mycket svårkontrollerad ut- veckling. Riksrevisionen ansåg vidare att RFV/Försäkringskassan borde ha följt upp re- formens kostnader bättre. Den koncentrerade handläggningen vid Försäkringskassan i Skåne hade inte lett till den effektiva och likvärdiga handläggning som avsågs. Informationen till riksdagen om reformens kostnad var enligt Riks- revisionens mening otillräcklig. Riksrevisionen rekommenderade Försäkringskassan att se över sitt ärendehanteringssystem för tandvården, eftersom bristerna hade gjort det svårt att få fram tillförlitlig statistik, samt att överväga åt- gärder för att framöver kunna förse regeringen med bättre underlag över vilka inom åldersgrup- pen 65 år eller äldre som tagit del av reformen och vilka som fortsättningsvis kan antas behöva omfattande protetikbehandling.

Regeringen har aviserat en tandvårdsreform och avser att återkomma med förslag om hur denna ska utformas. När det nya stödet utfor- mas är det viktigt att säkerställa att det kan följas upp på ett effektivt sätt.

Riksrevisionen har vidare granskat årsredovis- ningarna, räkenskaperna och verksamheten för budgetåret 2005 för samtliga myndigheter inom politikområdet Hälso- och sjukvårdspolitik. Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna för myndigheterna.

Regeringen hänvisar i övrigt i denna del till utgiftsområde 24, avsnittet Regeringens redo- görelse med anledning av Riksrevisionens iaktta- gelser.

3.8Politikens inriktning

Tillgängligheten till hälso- och sjukvården måste förbättras. Vidare krävs en mer uttalad helhets- syn på patienternas behov. En fortsatt satsning för att ytterligare förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården görs med den nationella vårdgarantin. Regeringen kommer därför att ta initiativ till att utveckla den nationella vårdga- rantin och tillföra den mer resurser. Ökade re-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

surser skall bland annat användas för att komma till rätta med vårdköerna.

Vårdgarantin skall ge patienterna en laglig rätt till behandling hos annan vårdgivare om sjuk- vårdshuvudmännen inte kan hålla garantitiden och så länge behandlingen omfattas av det offentliga vårdåtagandet.

För att ytterligare öka tillgängligheten till vår- den och på ett effektivare sätt utnyttja vårdkapaciteten avser regeringen att verka för att patienterna ges rätt till ett fritt vårdval. Enligt regeringen bör patienten ha rätt att själv välja så- väl läkare, vårdenhet som tidpunkt för behand- ling.

Vårdgivarna bör vidare ha en skyldighet att upplysa patienten om var i landet det är kortast kö och erbjuda vård där. Enligt regeringen är detta särskilt viktigt för patienter som har svå- righeter att inhämta information på egen hand.

Genom att hälso- och sjukvården i ökad ut- sträckning jämför sina prestationer och syste- matiskt drar lärdom av misstag och framgångar skapas förutsättningar för att höja kvaliteten på vården.

Regeringen kommer därför att göra en sats- ning för att utveckla öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens prestationer och kvalitet. En åt- gärdsplan för mätning av kvalitet och rankning inom hälso- och sjukvården skall utformas i samarbete mellan staten och sjukvårdshuvud- männen. Vidare kommer en oberoende gransk- ningsfunktion att inrättas. Regeringen kommer också att göra en satsning för att utveckla hälso- och sjukvårdens ersättningssystem och förbättra metoderna för klassifikation. Syftet är att skapa administrativa förutsättningar för patientbase- rade ersättningssystem inom hälso- och sjukvår- den.

Regeringen anser att fler alternativa aktörer inom hälso- och sjukvården bidrar till en utveck- ling av vårdkvaliteten och effektiviteten. För att främja en sådan utveckling skall vårdpersonalens kompetens och erfarenhet tas till vara. Reger- ingen kommer därför att göra en satsning för att stödja vårdpersonal som vill ta över driften av verksamhet, så kallat avknoppningsstöd. Stödet syftar till att göra det möjligt för anställda att förbereda ett övertagande av landstingsdriven verksamhet.

En effektiv informationshantering med hjälp av IT är en förutsättning för att utveckla kvali- teten och förbättra effektiviteten inom hälso- och sjukvården. Regeringen avser därför att in-

tensifiera arbetet med att skapa en nationell standard för informationsöverföring. I detta ar- bete ingår bl.a. utveckling av en nationell infor- mationsstruktur, fastställande av gemensamma kravspecifikationer för vårdens IT-system och fortsatta förbättringar av IT-infrastrukturen.

Den psykiatriska vården samt stödet och servisen behöver en omfattande organisations- översyn. Därutöver tillför regeringen medel för 2007. Det handlar bl.a. om förbättringar av personalens kompetens, ökad tillgång till psykosocial kompetens samt en ökad kvalitet i och tillgänglighet till vården.

Regeringen avser att verka för att personer som i dag vårdas inom den psykiatriska tvångs- vården i ökad utsträckning skall kunna vårdas under öppnare former. En patient skall emeller- tid snabbt kunna återföras till slutenvården om behandlingen inte följs.

Avseende barn- och ungdomspsykiatrin fram- står den bristande tillgängligheten som ett allt större problem. Verksamheterna för barn och unga måste stärkas för att vända denna utveck- ling och för att förebygga att fler utvecklar psy- kisk ohälsa och psykosociala svårigheter senare i livet. Regeringen avser, med stöd av de medel som avsätts, att genomföra en satsning på kom- petens inom första linjens sjukvård och att för- bättra vårdgarantin inom barn- och ungdoms- psykiatrin.

Priserna för tandvården har ökat under senare år och patienterna får i dag betala en större del av kostnaderna för vården än tidigare. Regeringen avser att utveckla tandvården för att på ett bättre sätt kunna ta hand om de patienter som har de största behoven. Av stor vikt här är att förbättra högkostnadsskyddet. Vidare skall insatser göras för att stärka konkurrensen och prispressen inom tandvården, bland annat genom en fortsatt stor andel privata alternativ, internationell konkurrens och en tydligare prissättning. Regeringen avser att återkomma med förslag för att genomföra en tandvårdsreform som om- fattar:

−Införande av ett högkostnadsskydd för individer mellan 20 och 64 år.

−Införande av en tandvårdscheck som kan an- vändas som delbetalning för abonnemangs- tandvård eller ett förebyggande tandvårdsbe- sök hos valfri tandläkare vartannat år. Med denna utformning förstärks priskonkurren- sen i tandvården.

Regeringen kommer att överväga särskilda insat- ser för personer som på grund av funktionshin- der eller sjukdom har svårt att påverka sin tand- status och som därför har särskilt stora tandvårdsbehov.

Regeringen avser att göra en översyn av samt- liga pågående utredningar inom politikområdet och vid behov föreslå förändringar i enlighet med regeringens politik.

3.9Budgetförslag

3.9.113:1 Tandvårdsförmåner m.m.

Tabell 3.10 Anslagsutveckling 13:1 Tandvårdsförmåner m.m.

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	2 438 426		P	sparande	1 079 574

			P		Utgifts-
2006	Anslag	3 026 000	1		prognos	3 133 000
2006	Anslag	3 026 000		P	prognos	3 133 000

2007	Förslag	3 233 000	P	P

2008	Beräknat	6 199 000	P	P

2009	Beräknat	6 213 000	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

Anslaget finansierar huvudsakligen det statliga tandvårdsstödet som administreras av Försäk- ringskassan. Från anslaget utbetalas även stöd till kompetenscentrum m.m. på tandvårdsområdet.

Utfallet för anslaget 13:1 Tandvårdsförmåner

m.m.under 2005 blev totalt 2,4 miljarder kronor, vilket var ungefär 1,1 miljarder kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Avvikelsen från tilldelade medel blev likaså 1,1 miljarder kronor. Enligt re- geringens beslut har hela anslagssparandet dra- gits in, utom 20 miljoner kronor som avsåg åt- gärder rörande dentala material. Avvikelsen be- ror till viss del på att Försäkringskassan under 2005 övergick till en ny bokföringsprincip, vilket innebar att utgifter om 320 miljoner kronor flyttades över till 2006.

Regeringens överväganden

Tandvårdsersättning

Regeringen avser att genomföra en tandvårds- reform som omfattar ett nytt skydd mot höga kostnader för individer mellan 20 och 64 år samt införandet av en tandvårdscheck. Regeringen

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

bedömer att det inte är praktiskt möjligt att genomföra reformen redan under 2007, även om det hade varit önskvärt. Av det skälet bör den satsning på 500 miljoner kronor som aviserades i 2006 års ekonomiska vårproposition dras till- baka. Från och med 2008 bör tandvårdsstödet tillföras de 1,7 miljarder kronor som aviserades i vårpropositionen samt ytterligare 1,3 miljarder kronor för att finansiera reformen fullt ut.

Antalet inkommande förhandsprövnings- ärenden inom högkostnadsskyddet för individer över 65 år var under första halvåret 2006 högre än motsvarande period 2005. Långa handlägg- ningstider medför att utgifter förskjuts till föl- jande år.

Kompetenscentrum på tandvårdsområdet

För 2007 skall 13 miljoner kronor avsättas till kompetenscentrum m.m. på tandvårdsområdet. En del av medlen kan användas för finansie- ringen av den Nordiska Produktdatabasen för Dentala Biomaterial.

Tabell 3.11 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:1 Tandvårdsförmåner m.m.

Tusental kronor

	2007	2008	2009
1	3 026 000	3 026 000	3 026 000
Anvisat 2006P	3 026 000	3 026 000	3 026 000
P

Förändring till följd av:
Beslut		3 000 000	3 000 000

Övriga makroekonomiska
förutsättningar

Volymer	207 000	173 000	187 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	3 233 000	6 199 000	6 213 000

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående beräknar reger- ingen att 3 233 000 000 kronor anvisas under an- slaget 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 6 199 000 000 kronor respektive 6 213 000 000 kronor.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

3.9.213:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna

Tabell 3.12 Anslagsutveckling 13:2 Bidrag för läkemedels- förmånerna

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	19 767 000		P	sparande	0

			P		Utgifts-
2006	Anslag	20 550 000	1		prognos	20 550 000
2006	Anslag	20 550 000		P	prognos	20 550 000

2007	Förslag	21 367 000	P	P

2008	Beräknat	21 367 000	P	P

2009	Beräknat	21 367 000	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

Från detta anslag utbetalas det särskilda statsbi- draget till landstingen för deras kostnader för läkemedelsförmånerna. Medlen syftar till att ändamålsenliga och säkra läkemedel skall kunna förskrivas till en rimlig kostnad för den enskilde. Statens ekonomiska ersättning till landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånerna har fastställts genom överenskommelser mellan sta- ten och Landstingsförbundet.

Det månatliga beloppet motsvarar en tolftedel av den överenskomna ersättningen och utbetalas två månader i efterhand till landstingen. Från an- slaget utbetalas således under 2007 ersättning till landstingen för läkemedelsförmånerna dels under månaderna november och december 2006, dels under månaderna januari t.o.m. oktober 2007. Under 2006 utbetalades från anslaget såle- des ca 20,5 miljarder kronor och för 2007 kommer ca 21,3 miljarder kronor att utbetalas.

Regeringens överväganden

En överenskommelse mellan staten och Lands- tingsförbundet som reglerar statens ersättning till landstingen för kostnaderna för läkemedels- förmånerna för perioden 2005 t.o.m. 2007 teck- nades i september 2004. Enligt överenskommel- sen ersätter staten landstingen över avtalsperio- den med totalt 62 miljarder kronor. Beloppet fördelas mellan åren med 19,8 miljarder kronor för 2005, 20,7 miljarder kronor för 2006 och 21,5 miljarder kronor för 2007. Fr.o.m. 2008 finns ännu inget avtal, varför beloppet som beräknas på statsbudgeten tills vidare kommer att motsvara beloppet för 2007.

Tabell 313 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna

Tusental kronor

	2007	2008	2009
1	20 550 000	20 550 000	20 550 000
Anvisat 2006P	20 550 000	20 550 000	20 550 000
P

Förändring till följd av:
Beslut	817 000	817 000	817 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	21 367 000	21 367 000	21 367 000

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående beräknar reger- ingen att 21 367 000 000 kronor anvisas under anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 21 367 000 000 kronor respektive år.

3.9.313:3 Bidrag till hälso- och sjukvård

Tabell 3.14 Anslagsutveckling 13:3 Bidrag till hälso- och

sjukvård

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	260 002		P	sparande	28 741

			P		Utgifts-
2006	Anslag	259 003	1		prognos	253 381
2006	Anslag	259 003		P	prognos	253 381

2007	Förslag	399 103	P	P

2008	Beräknat	411 640	P	P

2009	Beräknat	411 640	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

Syftet med anslaget är att genom riktade sats- ningar förbättra hälso- och sjukvårdens kvalitet och tillgänglighet m.m. Från anslaget utbetalas dessutom vissa statsbidrag i enlighet med den överenskommelse som träffas mellan staten och Landstingsförbundet om vissa ersättningar till hälso- och sjukvården, den så kallade Dagmar- överenskommelsen.

Regeringens överväganden

Den 15 december 2005 godkände den förra re- geringen en överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om vissa ersättningar till hälso- och sjukvården för 2006. En ny överens- kommelse kommer att tecknas för 2007.

Från och med 2006 har anslaget minskats med 7 miljoner kronor årligen för det nationella rådet

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

för organ- och vävnadsdonation vid Socialstyrel-

− 5,5 miljoner kronor till Centrum för patient-

sen. Dessa medel har förts till anslaget 13:6

klassificering och Socialstyrelsens projekt

Socialstyrelsen för att därifrån utbetalas till

Hur mår Sverige.

samma verksamhet. Anslaget reducerades vidare

− 3 miljoner kronor till Vidarkliniken.

med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2006 för finansi-

− 7 miljoner kronor till Rett center.

ering av Strategigruppen för rationell antibioti-

− 3 miljoner kronor för Apoteket AB:s drift av

kaanvändning och minskad antibiotikaresistens

(STRAMA) som tidigare finansierats inom den

läkemedelsförteckning.

så

kallade

Dagmaröverenskommelsen. Dessa

−

ca 49,3 miljoner kronor

till Hjälpmedels-

medel har flyttats till anslaget 14:7 Folkhälsopo-

institutet.

litiska åtgärder.

−

4 miljoner kronor till det

nationella Rådet

Den 1 januari 2006

inrättades

Myndigheten

för specialiseringstjänstgöring.

för

handikappolitisk

samordning,

Handisam.

−

10 miljoner kronor till Socialstyrelsens ar-

Vissa verksamheter inom tillgänglighetsområdet

som bedrivits av Hjälpmedelsinstitutet, bedrivs

bete med högspecialiserad vård.

nu inom ramen för den nya myndighetens verk-

−

ca 5,6 miljoner kronor till medicinteknik-

samhet. Därför har det statliga bidraget minskats

verksamhet vid Läkemedelsverket.

till Hjälpmedelsinstitutet med 3,5 miljoner kro-

−

500 000 kronor för Socialstyrelsens tillsyn

nor per år fr.o.m. 2006.

över blodverksamhet, vilket inkluderar utar-

Anslaget ökas med 30 miljoner kronor 2007

betande av föreskrifter, kartläggning av till-

för

att utveckla

hälso-

och

sjukvårdens

synsobjekten, utbildning

av personal samt

ersättningssystem och förbättra metoderna för

arbete med Socialstyrelsens avvikelsedatabas.

klassifikation av utförda åtgärder.

− 7 miljoner kronor till Statens Beredning för

Vidare ökas anslaget med 30 miljoner kronor

för att utveckla öppna jämförelser av hälso- och

Medicinsk Utvärdering för kunskapssprid-

sjukvårdens

prestationer

och

kvalitet

och

ning och utbildningsinsatser.

40 miljoner kronor för att stödja vårdpersonal

−

5 miljoner kronor till Läkemedelsverket för

som vill ta över driften av verksamhet, ett så

producentobunden läkemedelsinformation.

kallat avknoppningsstöd.

−

2 miljoner kronor till Socialstyrelsen för ar-

Slutligen

ökas

anslaget

med

50 miljoner

bete med prioriteringar inom hälso- och

kronor för arbetet med att skapa en nationell

sjukvården.

standard för elektronisk informationsöverföring

−

3 miljoner kronor för specialistkompetens-

inom hälso- och sjukvården, varav 17 miljoner

kronor avsetts för Socialstyrelsens arbete med en

kurser.

nationell informationsstruktur.

−

3 miljoner kronor för inventering av ut-

Regeringen beräknar vidare för 2007:

värderingar av vissa behandlingsmetoder för

patienter med långdragna whiplashrelaterade

skador samt genomförande av kom-

−

ca 8,8 miljoner

kronor

för

ersättning

för

pletterande utvärderingar.

vissa kostnader och förluster som uppkom-

−

ca 6 miljoner kronor till övriga bidrag för

mit till följd av myndighetsingripanden för

utveckling inom hälso- och sjukvårdssek-

att hindra spridning av smittsam sjukdom

torn.

enligt smittskyddslagen (2004:168), miljö-

balken och livsmedelslagen (2006:804), samt

Anslaget har minskats med 15 miljoner kronor

för ersättning till smittbärare enligt lagen

(1989:225) om ersättning till smittbärare.

per år 2006 och 2007 för att finansiera satsningar

−

ca 1 miljon kronor till statlig

ålderspen-

på framför allt Rikskvinnocentrum och kvinno-

jourer.

sionsavgift avseende ersättning till smittbär-

Anslaget minskas fr.o.m. 2007 med 7 miljoner

are.

kronor på grund av utfasning av tidigare sats-

− 424 000 kronor till kostnader för patientför-

ningar på konsumentinstitutet Läkemedel och

säkring och vissa skadeersättningar.

hälsa (Kilen) och Nationella hjälplinjen. Ett

särskilt stöd kommer att utgå till Nationella

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

hjälplinjen, se anslag 13:9 Bidrag till psykiatri. Anslaget minskas vidare med 2 miljoner kronor på grund av avslutad satsning på drift av nationellt register över alternativ- och komplementärmedicinska utövare.

Anslaget minskas från och med 2007 med 400 000 kronor per år för finansiering av utökade domstolskostnader i samband med att chefs- överläkare inom psykiatrin getts möjlighet att besluta att inskränka patienters rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster och att övervaka försändelser från patienter (prop. 2005/06:195, bet. 2005/06:SoU14, rskr. 2005/06:195).

För genomförande av undersökningar av lev- nadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) under 2007 överförs 500 000 kronor från anslag 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård till anslag 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

Tabell 3.15 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård

Tusental kronor

	2007	2008	2009
1	259 003	259 003	259 003
Anvisat 2006P	259 003	259 003	259 003
P

Förändring till följd av:
Beslut	140 100	152 637	152 637

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	399 103	411 640	411 640

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående beräknar reger- ingen att 399 103 000 kronor anvisas under an- slaget 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 411 640 000 kronor respektive år.

3.9.413:4 Statens beredning för medicinsk utvärdering

Tabell 3.16 Anslagsutveckling 13:4 Statens beredning för

medicinskt utvärdering

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	39 391		P	sparande	130

			P		Utgifts-
2006	Anslag	40 354	1		prognos	39 765
2006	Anslag	40 354		P	prognos	39 765

2007	Förslag	40 695	P	P

2008	Beräknat	41 457	2
2008	Beräknat	41 457	P	P

2009	Beräknat	42 355	3
2009	Beräknat	42 355	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

2P MotsvararP40 703 tkr i 2007 års prisnivå.

3P MotsvararP40 710 tkr i 2007 års prisnivå.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya medicinska metoder ur ett samlat medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv. Myndigheten skall samman- ställa utvärderingarna på ett enkelt och lättfatt- ligt sätt samt sprida dem så att vårdgivare och andra berörda kan tillägna sig den kunskap som vunnits. SBU skall utvärdera hur denna kunskap har använts och vilka resultat som har uppnåtts. SBU bedriver ett särskilt program (Alert) för ti- dig utvärdering av nya metoder som är på väg in i sjukvården.

Regeringens överväganden

Tabell 3.17 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

13:4 Statens beredning för medicinsk utvärdering

Tusental kronor

		2007	2008	2009
1		40 354	40 354	40 354
Anvisat 2006P		40 354	40 354	40 354
P

Förändring till följd av:
2		356	1 110	2 001
Pris- och löneomräkningP	P	356	1 110	2 001

Beslut		-15	-7	0

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		40 695	41 457	42 355

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 40 695 000 kronor anvisas under ansla- get 13:4 Statens beredning för medicinsk utvärde- ring för 2007. För 2008 och 2009 beräknas ansla- get till 41 457 000 kronor respektive 42 355 000 kronor.

3.9.513:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Tabell 3.18 Anslagsutveckling 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	26 568		P	sparande	256

			P		Utgifts-
2006	Anslag	28 845	1		prognos	28 332
2006	Anslag	28 845		P	prognos	28 332

2007	Förslag	29 099	P	P

2008	Beräknat	29 565	2
2008	Beräknat	29 565	P	P

2009	Beräknat	30 197	3
2009	Beräknat	30 197	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

2P MotsvararP29 105 tkr i 2007 års prisnivå.

3P MotsvararP29 110 tkr i 2007 års prisnivå.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) skall pröva frågor om disciplinpåföljd samt be- hörighetsfrågor på ett rättssäkert och omsorgs- fullt sätt och genom sin bedömning av hur hälso- och sjukvårdspersonalen utövar sina yr- ken bidra till en förbättrad vårdkvalitet. Myndig- hetens verksamhet innebär en medicinsk pröv- ning av varje individuellt ärende och ger därmed möjlighet till en offentlig och oberoende ge- nomlysning av vården. HSAN skall återföra er- farenheterna av verksamheten till hälso- och sjukvården genom samverkan med andra myn- digheter och aktörer samt information till sjuk- vårdshuvudmännen, patientnämnderna och professionerna.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens överväganden

Tabell 3.19 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Tusental kronor

		2007	2008	2009
1		28 845	28 845	28 845
Anvisat 2006P		28 845	28 845	28 845
P

Förändring till följd av:
2		265	725	1 352
Pris- och löneomräkningP	P	265	725	1 352

Beslut		-11	-5	0

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		29 099	29 565	30 197

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 29 099 000 kronor anvisas under ansla- get 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 29 565 000 kronor respektive 30 197 000 kronor.

3.9.613:6 Socialstyrelsen

Tabell 3.20 Anslagsutveckling 13:6 Socialstyrelsen

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	476 596		P	sparande	23 566

			P		Utgifts-
2006	Anslag	561 562	1		prognos	568 586
2006	Anslag	561 562		P	prognos	568 586

2007	Förslag	537 989	P	P

2008	Beräknat	545 285	2
2008	Beräknat	545 285	P	P

2009	Beräknat	557 222	3
2009	Beräknat	557 222	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

2P MotsvararP536 091 tkr i 2007 års prisnivå.

3P MotsvararP536 189 tkr i 2007 års prisnivå.

Socialstyrelsen är nationell expert- och tillsyns- myndighet för hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst, stöd och service till funktionshind- rade, hälsoskydd och smittskydd. Myndigheten har dessutom ett samlat sektorsansvar för handi- kappolitiken i vård- och omsorgsfrågor. Social- styrelsen skall säkerställa och främja god hälsa, social välfärd, omsorg och vård på lika villkor för hela befolkningen. Socialstyrelsen ingår vidare i samverkansområdena Skydd, undsättning och vård samt Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen. Dessa

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

områden beskrivs under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

Under 2006 uppgår anslaget till ca 562 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor har tillförts via tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition. Socialstyrelsen har under 2006 ingått förlikningavtal med anled- ning av en skadeståndsprocess i vilken Social- styrelsen har varit part. Ersättningarna som be- höver betalas ut ryms inte inom anvisade medel. För att finansiera dessa kostnader har regeringen föreslagit att på tilläggsbudget i denna proposi- tion tillföra anslaget 13:6 ytterligare 33 miljoner kronor under 2006. För 2006 beräknas totalt 17,1 miljoner kronor utbetalas till Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS).

Under 2005 utbetalades 12,9 miljoner kronor och under 2006 utbetalas ca 13,1 miljoner kronor från anslaget till Läkemedelsverket för marknadsbevakningen av medicintekniska pro- dukter.

Regeringen ökade anslaget med 9,15 miljoner kronor 2006 till följd av att Socialstyrelsen övertog administrationen av delar av Sisus (Sta- tens institut för särskilt utbildningsstöd) verk- samhet i samband med inrättandet av Myndig- heten för handikappolitisk samordning, Handi- sam.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.21 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rättslig	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	inkomsttitel	som får		(intäkt -
	(som inte	disponeras		kostnad)
	får dispo-
	neras)

Utfall 2005	8 830	0	8 830	0

Prognos 2006	16 400	0	16 400	0

Budget 2007	16 200	0	16 200	0

Intäkterna för offentligrättslig verksamhet avser till stor del Socialstyrelsens avgifter för utfär- dandet av legitimationer. Detta arbete sker inom myndighetens arbete med behörighetsfrågor. Myndigheten disponerar inte någon del av in- täkterna för detta.

Socialstyrelsen skall även ta ut avgifter för till- syn av blodverksamhet. Styrelsen disponerar inte dessa avgifter som beräknas uppgå till 1,8 miljoner kronor årligen från och med 2007.

Tabell 3.22 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

	Intäkter i	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2005	9 083	–5 325	3 758

Prognos 2006	9 200	–5 500	3 700

Budget 2007	9 200	–5 500	3 700

Avgiftsintäkterna under 2004 för uppdragsverk- samhet bestod av avgifter för material från Epi- demiologiskt centrum (EpC), för data- och sta- tistikproduktion samt för försäljning av rappor- ter, skrifter, konferenser m.m. För publikationer ingår endast tryck- och formgivningskostnader i tabellens beräkningar, inte personalkostnader.

Regeringens överväganden

Medlen för tillsynen av sjukskrivningsprocessen uppgår till 2 miljoner kronor 2007. Myndigheten har ett särskilt regeringsuppdrag att bedriva tillsyn som, utifrån ett patientperspektiv, skall bidra till att förbättra kvaliteten i sjukskriv- ningsprocessen.

Vidare ökas anslaget med 3,6 miljoner kronor årligen från och med 2007 för tillsyn över den blodverksamhet som regleras av lagen (2006:496) om blodsäkerhet. Enligt lagen skall Socialstyrelsen och Läkemedelsverket utöva till- syn över blodverksamhet, dvs. verksamhet som rör insamling och kontroll av blod och blod- komponenter avsedda att användas vid transfu- sion eller läkemedelstillverkning, samt framställ- ning, förvaring och distribution av blod och blodkomponenter avsedda att användas vid transfusion. Av dessa 3,6 miljoner kronor skall Läkemedelsverket rekvirera 1,8 miljoner kronor.

I enlighet med vad som angavs i propositionen Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) in- rättades den 1 september 2006 Rådet för sam- ordning av insatser mot hiv/aids vid Socialstyrel- sen. Från och med 2007 ökas anslaget med 7,3 miljoner kronor per år. Finansiering sker ge- nom en neddragning av anslaget 14:4 Statens folkhälsoinstitut med 5,5 miljoner kronor och ge- nom att anslaget 14:1 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar minskas med 1,8 miljoner kronor per år.

Anslaget ökas med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2007 med anledning av propositionen Ingripan-

den	mot	unga	lagöverträdare		(prop.
2005/06:165).

Tabell 3.23 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för
13:6 Socialstyrelsen
Tusental kronor
			2007	2008	2009

	1		523 562	523 562	523 562
Anvisat 2006P			523 562	523 562	523 562
	P

Förändring till följd av:
		2	4 132	13 183	24 833
Pris- och löneomräkningP			4 132	13 183	24 833
		P

Beslut			10 668	8 920	9 216

Överföring till/från andra
anslag			-373	-379	-388

Övrigt

Förslag/beräknat anslag			537 989	545 285	557 222

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 537 989 000 kronor anvisas under an- slaget 13:6 Socialstyrelsen för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 545 285 000 kronor respektive 557 222 000 kronor.

3.9.713:7 Läkemedelsförmånsnämnden

Tabell 3.24 Anslagsutveckling 13:7 Läkemedelsförmåns- nämnden

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	52 052		P	sparande	14 531

			P		Utgifts-
2006	Anslag	58 196	1		prognos	49 111
2006	Anslag	58 196		P	prognos	49 111

2007	Förslag	58 626	P	P

2008	Beräknat	59 775	2
2008	Beräknat	59 775	P	P

2009	Beräknat	61 077	3
2009	Beräknat	61 077	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

2P MotsvararP58 636 tkr i 2007 års prisnivå.

3P MotsvararP58 647 tkr i 2007 års prisnivå.

Läkemedelsförmånsnämndens (LFN) huvud- sakliga uppgifter är att besluta om receptbelagda läkemedel och förbrukningsartiklar skall omfat- tas av samhällets subvention. För att ett läkeme- del skall få subvention måste dess medicinska effekt stå i rimlig proportion till de kostnader det medför i ett brett medicinskt, humanitärt och samhällsekonomiskt perspektiv. Övriga krav som ställs på läkemedel för att de skall subven- tioneras återfinns i lagen (2002:160) om läke- medelsförmåner m.m. På ansökan av den som

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

marknadsför ett läkemedel eller en vara faststäl- ler LFN även försäljningspriset på produkten. Nämnden kan också på eget initiativ ompröva om ett läkemedel eller en vara skall finnas kvar inom förmånerna.

LFN har i uppdrag att gå igenom hela läke- medelssortimentet och pröva om produkterna uppfyller de krav som i dag ställs på subventio- nerade läkemedel.

Regeringens överväganden

Tabell 3.25 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden

Tusental kronor

		2007	2008	2009
1		58 196	58 196	58 196
Anvisat 2006P		58 196	58 196	58 196
P

Förändring till följd av:
2		451	1 590	2 881
Pris- och löneomräkningP	P	451	1 590	2 881

Beslut		-21	-11	0

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		58 626	59 775	61 077

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 58 626 000 kronor anvisas under ansla- get 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 59 775 000 kronor respektive 61 077 000 kronor.

3.9.813:8 Sjukvård i internationella förhållanden

Tabell 3.26 Anslagsutveckling 13:8 Sjukvård i internatio- nella förhållanden

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	317 484		P	sparande	19 790

			P		Utgifts-
2006	Anslag	358 059	1		prognos	387 841
2006	Anslag	358 059		P	prognos	387 841

2007	Förslag	368 023	P	P

2008	Beräknat	385 176	P	P

2009	Beräknat	398 635	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Anslaget finansierar ersättning för sjukvårds- förmåner i internationella förhållanden och an- slaget administreras av Försäkringskassan.

Kostnader för sjukvård i internationella för- hållanden har huvudsakligen kopplingar till det svenska medlemskapet i den Europeiska unionen och till sjukvårdsavtal som Sverige tecknat med andra länder. Kostnaderna inom anslaget kan delas upp i de olika områdena – turistvård, pen- sionärsvård, konventionsvård samt sjukvårds- tjänster.

I begreppet turistvård ingår vård för svenska turister som blivit sjuka i samband med tillfällig vistelse i annat EU-land, vård för studerande och utsända samt planerad vård som ges efter det att förhandstillstånd beviljas. I begreppet pensio- närsvård ingår vård för svenska pensionärer som valt att bosätta sig i annat medlemsland samt vård för familjemedlemmar. Konventionsvård avser bl.a. kostnader till följd av bilaterala överenskommelser om vårdförmåner med andra länder utanför EU. Sjukvårdstjänster avser kostnader i samband med ersättningar i enlighet med EG-fördragets artiklar 49 och 50 om den fria rörligheten för varor och tjänster.

Regeringens överväganden

Det råder viss svårighet att prognostisera kost- nader på detta område eftersom många länder väntar flera år med att skicka sina fakturor till Sverige. EU-utvidgningen har vidare medfört ytterligare osäkerhet i prognoserna och många länder har fortfarande inte skickat sina fakturor. Kostnaden för sjukvårdsförmåner i internatio- nella förhållanden har ökat i och med att allt fler människor i dag reser, bor och arbetar i andra länder. För att finansiera dessa kostnader har re- geringen föreslagit att på tilläggsbudget i denna proposition tillföra anslaget ytterligare 25 miljoner kronor under 2006.

Tabell 3.27 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

13:8 Sjukvård i internationella förhållanden

Tusental kronor

	2007	2008	2009
1	333 059	333 059	333 059
Anvisat 2006P	333 059	333 059	333 059
P

Förändring till följd av:
Beslut

Övriga makroekonomiska
förutsättningar	7 688	7 979	8 249

Volymer	27 276	44 138	57 327

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	368 023	385 176	398 635

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 368 023 000 kronor anvisas under an- slaget 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 385 176 000 respektive 398 635 000 kronor.

3.9.913:9 Bidrag till psykiatri

Tabell 3.28 Anslagsutveckling 13:9 Bidrag till psykiatri

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall			P	sparande	0

			P		Utgifts-
2006	Anslag	0	1		prognos	0
2006	Anslag	0		P	prognos	0

2007	Förslag	500 000	P	P

2008	Beräknat	500 000	P	P

2009	Beräknat	250 000	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

Anslaget är nytt och är avsett för bidrag till vux- enpsykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri.

Regeringens överväganden

För att bättre kunna tillgodose behoven hos per- soner som lider av psykisk ohälsa behöver hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens förbättras. Det behövs en ökad tillgång till psykologer och kuratorer inom primärvården. Därmed kan arbetsbelastningen för allmänläkare och sjukskö- terskor vid vårdcentralerna minskas och patienterna kan ges en mer adekvat behandling. Det behövs också en höjning av baspersonalens kompetens inom landstingens verksamheter för

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

personer med psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder. Psykiatrin behöver också ökade resurser för att stimulera en ökad kvalitet i och tillgänglighet till vården. Bland annat behö- ver fler platser i vården och omsorgen skapas, t.ex. inom den slutna vården eller i lämpliga for- mer av boenden med stödinsatser.

Regeringen bedömer att vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin behöver stärkas. Väntetiden till utredning bör aldrig överstiga en månad för de berörda barnen.

Regeringens förslag innebär att 500 miljoner kronor avsätts under 2007. Under 2008 och 2009 bedömer regeringen att det behövs 500 miljoner kronor respektive 250 miljoner kronor. Regeringen avser att återkomma med preciserade förslag inom ramen för satsningen. I detta sammanhang kommer behovet av ökade resurser till personliga ombud att övervägas, se anslag 16:1 Personligt ombud. Ett särskilt stöd kommer att utgå till Nationella hjälplinjen. Regeringen avser vidare att konkretisera nödvändiga åtgärder för att förbättra den psykiatriska vården i en handlingsplan under år 2007.

Utöver denna satsning sker även en satsning på psykiatrins område via fortsättningen på den nationella handlingsplanen för hälso- och sjuk- vård (prop. 1999/2000:149, bet. 2000/01:SoU5, rskr. 2000/01:53).

Tabell 3.29 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:9 Bidrag till psykiatri

Tusental kronor

	2007	2008	2009
1	0	0	0
Anvisat 2006P	0	0	0
P

Förändring till följd av:
Beslut	500 000	500 000	250 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	500 000	500 000	250 000

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 500 000 000 kronor anvisas under an- slaget 13:9 Bidrag till psykiatri för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 500 000 000 kronor och för år 2009 beräknas anslaget till 250 000 000 kronor.

3.10Övrig verksamhet

3.10.1 Läkemedelsverket

Läkemedelsverket skall bidra till att uppfylla målet för politikområdet genom att tillse att läkemedel är effektiva, säkra och av god kvalitet samt genom att verka för att läkemedel används på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Verket skall främja säkerheten och kvaliteten för läkemedelsnära produkter. Läkemedelsverket skall också ansvara för kontroll och tillsyn av medicintekniska produkter. Ett av Läkemedels- verkets mål är att medverka till att läkemedels- försörjningen utvecklas och blir mer kostnads- effektiv. Läkemedelsverket skall i detta arbete dels utgöra en kontrollerande myndighet, dels arbeta för rationell utveckling och användning av nya och äldre läkemedel.

Tabell 3.30 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rättslig	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	inkomsttitel	som får		(intäkt -
	(som inte	disponeras		kostnad)
	får dispo-
	neras)

Utfall 2005	0	359 691	335 618	24 073

Prognos 2006	900	383 991	384 527	–536

Budget 2007	1 800	384 009	384 545	–536

Under 2005 uppgick verksamhetens intäkter till ca 360 miljoner kronor och kostnaderna till ca

336 miljoner kronor. Läkemedelsverket uppvisade i årsredovisningen för år 2005 ett överskott uppgående till ca 24 miljoner kronor och ett ackumulerat överskott om ca 91 miljoner kronor. Summan av det balanserade resultatet och resultatet år 2005 utgjorde 25,3 procent av omsättningen. Verket redovisade därför i enlighet med kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) ett förslag till regeringen om hur överskottet bör disponeras. I budgetunderlaget angav Läkemedelsverket för år 2007 en beräknad kostnadsbudget om ca 384 miljoner kronor och beräknade intäkter på samma nivå.

Läkemedelsverket redovisade under 2005 re- geringsuppdragen om generisk förskrivning, skillnader i antalet receptfria läkemedel jämfört med andra EU-länder, behovet av att förbättra informationen till allmänheten om könsspecifika skillnader vid godkännande av läkemedel samt förbättrad rapportering av läkemedelsbiverk- ningar.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Läkemedelsverket fick förra regeringens uppdrag att föreslå förbättringar i dagens system för biverkningsrapportering. Myndigheten ge- nomför sedan oktober 2005 ett pilotprojekt där konsumenter av läkemedel och naturläkemedel i Uppsala kommun själva kan rapportera miss- tänkta biverkningar. Studien skall pågå till dess att Läkemedelsverket har fått in ett tillräckligt stort underlag för utvärdering och beslut. Målet är att se om konsumenternas biverknings- rapportering kan komplettera den information som Läkemedelsverket får från hälso- och sjukvårdens rapportering.

3.10.2 Apoteket AB

Apoteket AB är ett av staten helägt bolag. En beskrivning och bedömning av verksamheten återfinns i regeringens årliga skrivelse till riks- dagen, 2006 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2005/06:120). Apoteket är det företag som enligt 4 § lagen (1996:1152) om handel med läkemedel har ensamrätt att sälja läkemedel till allmänheten. Apotekets huvud- sakliga uppgift är att via ca 800 öppenvårds- apotek verka för en god försörjning och använd- ning av såväl receptbelagda som receptfria läke- medel. Apoteket ansvarar även, via 80 entrepre- naddrivna sjukhusapotek, för upphandling och försörjning av läkemedel till den slutna vården. I syfte att säkra läkemedelsförsörjningen också i glest befolkade områden har Apoteket avtal med ca 1 000 apoteksombud. Ombudens uppdrag är

att förmedla förskrivna receptläkemedel samt att sälja ett begränsat sortiment av receptfria läke- medel. I Apotekets uppdrag ingår vidare att er- bjuda producentoberoende information och rådgivning till enskilda konsumenter samt pro- ducentoberoende information till läkemedelsför- skrivare.

Bolagets intäkter uppgick under 2005 till 35,5 (34,1) miljarder kronor. Försäljningen av läke- medel på recept var i stort sett oförändrad under 2005, såväl avseende volymer som omsättning. Resultat efter finansnetto (före skatt) uppgick till 290 (282) miljoner kr. Det positiva resultatet uppnåddes tack vare en god försäljning under andra halvåret 2005, en dämpad kostnadsutveck- ling under det sista kvartalet samt ett intensivt effektiviserings- och produktivitetsarbete. Apo- teket lämnade för verksamhetsåret 2005 en ut- delning på 70 miljoner kronor.

Sverige är det enda land inom OECD som har monopol på apoteksverksamheten. I syfte att ga- rantera en fortsatt säker och trygg läkemedels- försörjning, öka tillgängligheten och servicegra- den samt att öka prispressen på läkemedel har regeringen för avsikt att avveckla apoteksmono- polet och införa nya regler för detaljhandel med läkemedel. Lagen (1996:1152) om handel med läkemedel bör därför ändras så att det görs möj- ligt för var och en som beviljas tillstånd av Läkemedelsverket att bedriva detaljhandel med såväl receptfria som receptbelagda läkemedel. För detta ändamål avser regeringen att åter- komma med förslag.

Tabell 3.31 Ekonomisk översikt för Apoteket AB

Miljoner kronor

	2001	2002	2003	2004	2005
Resultat efter finansiella poster	–144	31	197	282	290

Eget kapital	1 611	1 648	1 855	2 518	2 632

Utdelning	0	100	117	100	70

Räntabilitet på eget kapital, %	neg.	0,7	19,7	9,4	7,8

Medelantalet anställa	10 600	10 827	10 886	10 856	10 914

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

4 Politikområde Folkhälsa

4.1Omfattning

Folkhälsopolitikens sektorsövergripande karak- tär innebär att ansvaret för de statliga insatserna på folkhälsoområdet är fördelat mellan departe- menten i Regeringskansliet. Statens folkhälso- institut, Smittskyddsinstitutet och Socialstyrel- sen är myndigheter som har centrala uppgifter inom folkhälsoområdet genom att vara kun- skapscentrum inom området, genom nationell uppföljning och utvärdering såväl av folkhälsans utveckling som av insatser inom folkhälsoområ- det och genom tillsyn och epidemiologisk be- vakning. Institutet för psykosocial medicin be- driver och främjar forskning inom det psyko- sociala området. Folkhälsoforskning finansieras bl.a. av Forskningsrådet för arbetsliv och social- vetenskap och av Vetenskapsrådet.

Inom politikområdet ger regeringen bidrag till förebyggande insatser mot hiv/aids, bidrag till frivilligorganisationer och till alkohol- och nar- kotikapolitiska insatser. Även Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden ingår i politik- området. Politikområdet omfattar även Sveriges medlemsavgift till Världshälsoorganisationen (WHO) och Sveriges bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Från 2007 ingår även Sveriges andel av kostnaden för WHO:s ramkonvention om tobakskontroll.

Inom politikområdet finns ett särskilt ansvar för insatser som syftar till att skapa goda förut- sättningar för hälsofrämjande levnadsvanor i befolkningen. I budgetpropositionen redovisar regeringen insatser och resultat i första hand inom dessa områden. Hit hör exempelvis insat- ser för att förhindra alkoholskador och narko- tikamissbruk, minska tobaksbruket och skade- verkningarna av överdrivet spelande samt insat- ser för att främja fysisk aktivitet, goda matvanor samt sexuell och reproduktiv hälsa. Även smitt- skydd och hälsoskydd ingår i politikområdet samt en rad frågor av betydelse för samhällets beredskap i hälsorelaterade frågor, främst inom smittskyddsområdet.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

4.2	Utgiftsutveckling

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2005	1		2006	2007	2008	2009
		2005	2006 P	P	2006	2007	2008	2009

Anslag inom utgiftsområde 9
14:1 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma
sjukdomar		62,3	153,7		145,1	151,9	151,9	151,9

14:2 Bidrag till WHO		30,4	34,2		35,6	35,2	34,7	34,7

14:3 Bidrag till Nordiska högskolan för
folkhälsovetenskap		17,8	18,1		17,7	18,3	18,7	19,1

14:4 Statens folkhälsoinstitut		134,9	127,7		141,9	126,4	128,6	131,5

14:5 Smittskyddsinstitutet		179,0	183,6		181,2	184,8	188,2	192,3

14:6 Institutet för psykosocial medicin		14,9	15,3		15,3	15,5	15,7	16,1

14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder		76,9	113,0		111,2	111,6	101,6	91,6

14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder		238,4	249,2		244,7	248,2	74,2	74,2

14:9 Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden		0,0	0,2		0,2	0,2	0,2	0,2

2006 09 14:10 Vaccinförsörjning			200,0		98,2	-	-	-

Totalt för politikområde Folkhälsa		754,7	1 095,0		991,1	892,0	713,9	711,5

1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

4.3

Mål

4.4

Insatser

Målet för politikområdet är att skapa samhälle- liga förutsättningar för en god hälsa på lika vill- kor för hela befolkningen.

Ovanstående mål är beslutat av riksdagen (prop. 2004/05:1, utg.omr. 09, bet. 2004/05:SoU1, rskr. 2004/05:114). En omfat- tande resultatbeskrivning för folkhälsopolitiken presenterades för riksdagen i maj 2006 i den förra regeringens skrivelse Folkhälsopolitik för jämlikhet i hälsa och hållbar tillväxt (skr. 2005/06:205). I budgetpropositionen beskrivs särskilt resultaten inom de områden för vilka särskilda medel har avsatts inom politikområdet: alkohol, narkotika, tobak, smittskydd och spel- beroende. I den mån regeringen bedömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle.

4.4.1Insatser inom politikområdet

Övergripande insatser

För att nå målet för politikområdet krävs ett sektorsövergripande, långsiktigt och målinriktat arbete. Det förutsätter i sin tur god samordning mellan och inom samhällets olika nivåer. För att främja samordning på nationell, regional och lokal nivå inrättade den förra regeringen i sep- tember 2003 en nationell ledningsgrupp för folkhälsofrågor. I ledningsgruppen finns 17 stat- liga myndigheter representerade genom sina chefer. Den regionala och lokala nivån företräds av Sveriges Kommuner och Landsting. Led- ningsgruppens ordförande har varit folkhälso- och socialtjänstministern i den förra regeringen.

Statens folkhälsoinstitut (FHI) har de senaste åren samarbetat med andra berörda myndigheter för att utveckla ett system för den nationella uppföljningen av det nationella målet för folk- hälsoarbetet och för att beskriva utvecklingen. I oktober 2005 presenterade FHI en samlad be- skrivning av utvecklingen och av de insatser som har vidtagits i den första folkhälsopolitiska rap- porten.

FHI har vidare producerat flera kunskaps- sammanställningar och kunskapsunderlag om metoder och strategier för folkhälsoarbetet. Landsting och kommuner är särskilt viktiga mål- grupper för FHI:s kunskapsspridning. Till- gången till regionala och lokala folkhälsodata via Internet, som Kommunala basfakta, har utveck- lats ytterligare. FHI har även fortsatt arbetet med att utveckla metoder för hälsokonsekvens- bedömningar av politiska beslut och insatser inom olika områden.

Insatser inom alkoholområdet

I februari 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador där delvis nya riktlinjer för det alkoholpolitiska arbetet på nationell och internationell nivå fast- ställs. Huvudinriktningen för den nationella alkoholpolitiken har varit att stimulera utveck- lingen av målinriktade, strukturerade och sam- ordnade förebyggande insatser på lokal nivå. Under våren 2006 antog riksdagen en ny alko- holhandlingsplan för perioden 2006–2010 (prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:SoU12, rskr. 2005/06:157). Planen bygger i huvudsak vidare på den förra handlingsplanen, men med större tonvikt på internationella frågor.

Inom ramen för handlingsplanen har ett stort antal myndigheter, intresseorganisationer och forskare bidragit till att stärka det alkoholföre- byggande arbetet. Alkoholkommittén har sam- ordnat insatserna på nationell nivå och i samspel med kommuner och landsting stimulerat insatser på regional och lokal nivå. Kommittén har också ansvarat för information och opinionsbildning på nationell nivå.

Kommunala samordnare och länssamordnare, som varit verksamma i hela landet, har bidragit till att utveckla en struktur för det lokala och regionala arbetet med alkohol- och narkotika- prevention. På den nationella nivån har insatser för riskgrupper, som t.ex. barn till föräldrar med

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

missbruksproblem, stått i fokus liksom insatser för att bekämpa den illegala alkoholhanteringen.

Statens folkhälsoinstitut (FHI) har intensi- fierat sina insatser för att stärka det alkohol- skadeförebyggande arbetet. Möjligheten att via Internet hämta uppgifter om alkoholutveck- lingen på nationell, regional och lokal nivå har vidareutvecklats. I samarbete med Alkohol- kommittén och länssamordnarna har FHI med- verkat i mobiliseringen av de kommunala insat- serna. Institutet utvärderar särskilt en satsning i sex försökskommuner på forskningsbaserade alkohol- och narkotikaförebyggande metoder och mobilisering av lokala aktörer.

Inom ramen för den gemensamma nordiska alkoholpolitiska plattform som beslutades av Nordiska ministerrådet 2004, verkade den förra regeringen för höjda minimiskatter på alkohol inom EU. Den Europeiska kommissionen har den 12 september 2006 lämnat ett förslag om inflationsuppräkning av minimiskatterna på alkohol inom EU med 31 procent.

Tillsammans med de övriga nordiska länderna har Sverige under flera år arbetat för att det alkoholskadeförebyggande arbetet skall ges högre prioritet inom EU och internationellt. I EU har Sverige fört diskussioner med kommis- sionen och medlemsländerna om att formulera en gemensam strategi för frågor om alkohol och folkhälsa. Kommissionen förväntas i oktober 2006 besluta om ett meddelande om att mot- arbeta alkoholens skadeverkningar. Syftet med strategin är att skapa en gemensam plattform för att minska alkoholskadorna inom EU. Strategin identifierar de områden där åtgärder på EU-nivå har ett mervärde och där EU kan bidra till att stärka medlemsländernas egna alkoholpolitiska insatser.

Inom WHO har de nordiska länderna gemen- samt tagit initiativ till ett flertal resolutioner på alkoholområdet med syfte att intensifiera insat- serna mot alkoholens skadeverkningar både på global nivå och inom medlemsländerna.

Insatser inom narkotikaområdet

I april 2002 antog riksdagen en nationell narko- tikahandlingsplan. Huvudinriktningen för hand- lingsplanen var att möjliggöra insatser för att minska nyrekryteringen till missbruk, få fler missbrukare att sluta och att minska tillgången på narkotika. De aktörer som varit inblandade i

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

genomförandet av handlingsplanen var bl.a. kommuner, landsting, länsstyrelser, frivillig- organisationer och den av den dåvarande rege- ringen tillsatta nationella narkotikasamordnaren. Under våren 2006 antog riksdagen en ny narko- tikahandlingsplan för perioden 2006–2010 (prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:JuSoU1, rskr. 2005/06:218). Den nya planen bygger i huvud- sak vidare på den förra handlingsplanen, med fortsatta insatser för att vidareutveckla narko- tikapolitiken.

Statens folkhälsoinstitut (FHI) har till uppgift att följa, analysera och rapportera om vad som händer inom missbruksområdet. Dessutom är institutet svensk kontaktpunkt för EU:s narko- tikaövervakningscenter och har på centrets upp- drag presenterat en rapport om narkotika- utvecklingen i Sverige. Inom ramen för EU:s gemensamma åtgärd om tidig upptäckt av nya syntetiska droger har FHI kartlagt flera nya ämnen. FHI har vidare utvecklat nätverk och databaser för att effektivisera datainsamlingen rörande narkotikautvecklingen.

Sverige har under året deltagit aktivt i Förenta nationernas (FN) narkotikakommission och i Europarådets samarbetsgrupp för narkotika- frågor, den s.k. Pompidougruppen. Europeiska rådet antog i december 2004 en strategi för nar- kotikabekämpning inom EU för perioden 2005– 2012. En handlingsplan, på basis av strategin, antogs i juni 2005.

Insatser inom tobaksområdet

För 2005 och 2006 har särskilda medel avsatts till den s.k. Sluta-röka-linjen vid Centrum för tobaksprevention och till organisationer som arbetar med tobaksprevention.

I maj 2005 beslutade riksdagen att nationellt genomföra Världshälsoorganisationens (WHO) ramkonvention om tobakskontroll, direktivet 2003/33/EG samt ministerrådets rekommen- dation 2003/54/EG om förebyggande av rökning och en effektiv tobakskontroll (prop. 2004/05:118, bet. 2004/05:SoU21, rskr. 2004/05:260).

Efter riksdagens beslut om godkännande av WHO:s ramkonvention anslöt sig Sverige till konventionen den 7 juli och den 7 oktober 2005 trädde den i kraft för Sveriges del.

Den 1 juni 2005 trädde lagändringen om rökfria serveringsmiljöer i kraft i enlighet med

den förra regeringens proposition Rökfria serveringsmiljöer (prop. 2003/04:65, bet. 2003/04:SoU08, rskr. 2003/04:218). Lagänd- ringen innebär ett förbud mot rökning i restau- ranger och på andra serveringsställen.

Insatser inom smittskydd och hälsoskydd

Under 2005 och 2006 har Socialstyrelsen fortsatt arbetet med att anpassa smittskyddsarbetet till den nya smittskyddslagen. Detta innebär bl.a. att Socialstyrelsen har gått igenom och gallrat bland de föreskrifter som varit knutna till den nya lagen. Under året har Socialstyrelsen bl.a. beslu- tat om föreskrifter och allmänna råd om smitt- spårning samt utarbetat ett meddelandeblad om vikten av att förbättra tillgången till testning. Socialstyrelsen har även inlett ett normerings- arbete för att förbättra det svenska barnvaccina- tionsprogrammet.

I propositionen Skydd mot internationella hot mot människors hälsa (prop. 2005/06:215), som den förra regeringen presenterade i september 2006, föreslås att riksdagen skall godkänna det internationella hälsoreglementet som antogs vid Världshälsoorganisationens beslutande försam- ling i maj 2005 (IHR 2005). I propositionen föreslås också nödvändiga lagändringar för att Sverige skall kunna uppfylla åtagandena i IHR 2005 fullt ut. En ny lag, lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa före- slås ersätta den nuvarande karantänslagen (1989:290).

Hiv/aids

I propositionen Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) redovisas en samlad strategi för samhällets insatser för att förebygga spridning och minska konsekvenserna av hiv-infektion och andra sexuellt överförbara och blodburna sjuk- domar. Strategin tar sin utgångspunkt i de utma- ningar som samhället står inför när det gäller hiv/aids och andra sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar och de åtaganden som återfinns i den deklaration som antogs i samband med den särskilda sessionen om hiv/aids i FN:s generalförsamling 2001.

Våren 2006 ingick staten och Sveriges Kom- muner och Landsting en överenskommelse om de statliga medlen för insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar.

Inom EU pågår ett kontinuerligt samarbete i frågor om hiv/aids. Sverige deltar i kommissio- nens arbetsgrupp för hiv/aids, som bl.a. fungerar som ett stöd för att genomföra kommissionens meddelande om arbetet mot hiv/aids inom EU samt i de omgivande länderna.

Antibiotikaresistens

I den förra regeringens proposition Samlad stra- tegi mot vårdrelaterade sjukdomar och antibio- tikaresistens (prop. 2005/06:50) tydliggörs vik- ten av en god vårdhygienisk standard inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Vidare tydliggörs smittskyddsläkarens uppgifter i fråga om arbetet med vårdrelaterade sjukdomar. Stra- tegin innehåller även insatser inom flera politik- områden för att på olika sätt motverka före- komsten av antibiotikaresistenta mikroorganis- mer. Riksdagen beslutade under våren 2006 i enlighet med regeringens förslag och nu pågår arbetet med att genomföra förslagen.

Beredskap för influensapandemi

I februari 2005 presenterade Socialstyrelsen en nationell handlingsplan för beredskapsplanering för pandemisk influensa. Beredskapsplanen revi- deras löpande, och för närvarande sker en större revidering som väntas vara klar under hösten 2006. Som en uppföljning av den nationella handlingsplanen presenterade Socialstyrelsen i april 2006 en lägesrapport om landstingens pan- demiberedskap. Socialstyrelsen leder en sam- verkansgrupp, som består av flera av de myndig- heter som kan bli berörda vid en eventuell pan- demi.

Socialstyrelsen har även fått i uppdrag av den tidigare regeringen att tillförsäkra Sverige till- gång till vaccin mot influensa genom att sluta avtal med någon eller några influensavaccintill- verkare om en s.k. pandemigaranti. Vidare har en särskild förhandlare utrett möjligheterna att få till stånd tillverkning av influensavaccin i Sverige. Uppdraget redovisades den 31 mars 2006. En av slutsatserna var att regeringen bör fortsätta för- handlingarna med vissa företag och förhandlaren har därför fått i uppdrag av den tidigare rege- ringen att fortsätta förhandlingarna.

Under året har den tidigare regeringen avsatt resurser för att det nationella beredskapslagret av antivirala läkemedel skall kunna utökas. Ett för- slag till en utökning av beredskapslagret av anti- virala läkemedel, med prioriteringar, kostnader

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

och frågor om lagerhållning, redovisades av Socialstyrelsen i november 2005.

Pandemiberedskap har diskuterats vid flera tillfällen av ansvariga ministrar inom EU, bl.a. frågan om ett eventuellt lager för EU av anti- virala läkemedel. En horisontell arbetsgrupp har inrättats i rådet för frågor om fågelinfluensa och pandemiberedskap. Gruppens syfte är att få en överblick över olika sektorers insatser inom om- rådet. Det europeiska centrumet för förebyg- gande och kontroll av sjukdomar (ECDC), Europeiska kommissionen och WHO:s europa- region har tillsammans upprättat en plan för att gå igenom de nationella beredskapsplanerna i Europa. Smittskyddsansvariga myndigheter i EU:s medlemsstater möts regelbundet i kom- missionens hälsosäkerhetskommitté och disku- terar bl.a. de nationella handlingsplanerna.

Insatser inom spelberoendeområdet

Särskilda medel för insatser mot spelberoende har avsatts sedan 1997.

Sedan 1999 har en möjlighet för spelberoende och deras anhöriga att via telefon få omedelbar hjälp funnits genom den nationella stödlinjen. Från den 1 juli 2004 är telefonnumret till stöd- linjen tryckt på de lotter som distribueras av ATG och AB Svenska Spel. Under 2005 besva- rades närmare 2 300 stöd- och informations- samtal. Till stödlinjen har knutits ett forsknings- och utvecklingsprojektet med Internetbaserad självhjälp.

Stöd har utgått till Spelberoendes riksförbund och några fristående lokala kamratföreningar.

Statens folkhälsoinstitut stödjer projekt i Stockholm, Göteborg och Malmö som utvecklar öppenvård för personer med spelproblem och deras anhöriga.

Insatser för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet

Några exempel på insatser från den förra rege- ringen, relaterade till Statens folkhälsoinstituts (FHI) och Livsmedelsverkets underlag till hand- lingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet, har varit ett antal uppdrag till berörda myndigheter. Syftet med underlaget till hand- lingsplan var att förbättra förutsättningarna för goda matvanor och fysisk aktivitet. Dåvarande

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

regeringen har gett FHI, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och Myndigheten för skolut- veckling ett antal uppdrag inom områden som rör goda matvanor och fysisk aktivitet.

Arbetet inom EU har varit intensivt med olika aktiviteter bl.a. kopplade till Europeiska kom- missionens diskussionsdokument (grönbok) Främja goda kostvanor och motion: En europe- isk dimension i arbetet för att förebygga över- vikt, fetma och kroniska sjukdomar, som pre- senterades av kommissionen i december 2005. Sverige har sänt sitt yttrande om grönboken till kommissionen och bl.a. lyft fram vikten av tvär- sektoriella insatser och att göra insatser tidigt för att påverka den uppväxande generationen. Även EU:s plattform, främst ett forum för industrin, om fetma och övervikt är viktig för att utbyta erfarenheter om övervikt.

WHO planerar att hålla ett ministermöte om övervikt och fetma i november 2006. Även inom Nordiska ministerrådet pågår en process inom området. Ministerrådet har antagit en handlings- plan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet med gemensamma mål och prioriteringar för det fortsatta arbetet. Arbetet kompletterar nationella initiativ i respektive land. Länderna har bl.a. av- talat att samarbeta om tillsyn och forskning och att utbyta erfarenheter.

4.4.2Insatser utanför politikområdet

I skrivelsen Folkhälsopolitik för jämlikhet i hälsa och hållbar tillväxt (skr. 2005/06:205), som överlämnades till riksdagen i maj 2006, har den förra regeringen redovisat statliga och kommu- nala folkhälsoinsatser som genomförts inom en mängd politikområden i olika samhällssektorer

Det huvudsakliga folkhälsoarbetet bedrivs på regional och lokal nivå av landsting, kommuner och frivilligorganisationer. Landstingens folk- hälsoansvar grundar sig bl.a. på hälso- och sjuk- vårdslagen (1982:763) och smittskyddslagen (2004:168). Kommunernas folkhälsoarbete grundar sig på lagar som rör flera kommunala verksamheter, t.ex. alkohollagen (1994:1738), tobakslagen (1993:581), miljöbalken (1998:808), och livsmedelslagen (1971:511).

När det gäller alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdena har polisen och tullen en nyckelroll för att minska tillgången till narko- tika, illegal alkohol, dopningsmedel och smug- gelcigaretter.

Bland den förra regeringens insatser för att främja hälsan beträffande goda matvanor och ökad fysisk aktivitet kan nämnas statens stöd till friluftsorganisationerna om ca 25 miljoner kro- nor per år.

Genom en särskild satsning på idrotten, det s.k. Handslaget, tillförde dåvarande regeringen idrottsrörelsen en miljard kronor under fyra år under förutsättning att idrottsrörelsen bl.a. fort- sätter och intensifierar sitt arbete för att nå nya grupper av främst barn och ungdomar och även arbetar alkohol- och narkotikaförebyggande.

Inom hälso- och sjukvården har intresset ökat för fysisk aktivitet, mycket tack vare arbetet med fysisk aktivitet på recept och fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Det finns dock stora regionala skillnader. Utvär- deringar av fysisk aktivitet på recept är under publicering och resultaten är mycket positiva, bl.a. när det gäller deltagarnas följsamhet och att vårdcentralerna ger allt fler recept på fysisk akti- vitet.

4.5Resultatredovisning

En omfattande resultatredovisning för folk- hälsopolitiken presenterades för riksdagen i maj 2006 i den förra regeringens skrivelse Folkhälso- politik för jämlikhet i hälsa och hållbar tillväxt (skr. 2005/06:205).

4.5.1Folkhälsans utveckling

Förbättringar i hälsa kan mätas bl.a. genom ökad medellivslängd och minskad risk för en för tidig död.

Diagram 4.1 Medellivslängd 1983–2005

	i år	78
	Medellivslängd	78
	Medellivslängd	76
		74
		72


1983	1985	1987	1989		1991	1993	1995	1997	1999	2001	2003	2005
				Kvinnor			Män
				Kvinnor			Män

Källa: SCB

Livslängden fortsätter att öka i Sverige. År 2005 kunde en nyfödd pojke förväntas leva 78,4 år och en nyfödd flicka 82,8 år. Mellan 1970 och 2005 har den förväntade medellivslängden vid födel- sen ökat med 5,7 år för kvinnor och 6,2 år för män.

Den stora nedgången i dödlighet i hjärt-kärl- sjukdomar är den främsta förklaringen till ök- ningen av medellivslängden. Även risken för att insjukna i hjärt-kärlsjukdom har minskat under 1990-talet vilket med största sannolikhet kan förklaras av förändrade levnadsvanor, främst minskad rökning och förbättrade kostvanor.

Sedan 1984 har spädbarnsdödligheten halve- rats. År 2005 var den 2,4 döda under första lev- nadsåret av 1 000 levande födda barn under 1 års ålder.

Det finns tecken på sämre hälsoutveckling, t.ex. när det gäller värk och självrapporterad psy- kisk ohälsa. Psykisk ohälsa i form av oro, ängslan och ångest har sedan början av 1990-talet ökat i befolkningen efter en minskning under 1980- talet. År 2005 uppgav 24 procent av kvinnorna och 13 procent av männen att de upplevde sådana besvär. Den största ökningen märks bland kvinnor mellan 16 och 34 år.

Enligt studien Skolbarns hälsovanor kan mot- svarande ökning dessutom ses för skolbarn i åldern 15 år. Andelen flickor som känt sig nere mer än en gång i veckan har ökat från 14 procent 1985 till 37 procent 2005 medan andelen pojkar med motsvarande besvär har ökat från 5 procent 1985 till 15 procent 2005. Ökningen av de psy- kiska besvären har alltså varit snabbast bland barn och unga, speciellt bland flickor och yngre kvinnor. Medan sådana besvär under 1980-talet var mindre förekommande i yngre åldersgrupper

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

än i äldre är de i dag lika vanligt förekommande i alla åldersgrupper.

Det finns ett samband mellan sysselsättning och hälsa samtidigt som risken är hög för att personer med dålig hälsa skall bli arbetslösa. Statens folkhälsoinstituts enkätundersökning Hälsa på lika villkor och Statistiska Central- byråns Undersökning av levnadsförhållanden visar att personer som är arbetslösa eller har sjukersättning har en sämre självupplevd hälsa än personer som förvärvsarbetar. Eftersom sam- bandet mellan hälsa och sysselsättning är dubbel- riktat är det svårt att avgöra om arbetslösa har en sämre hälsa på grund av att de är arbetslösa eller om de är arbetslösa på grund av att de har en dålig hälsa. Om arbetslöshet leder till sämre hälsa är det angeläget att minska det utanförskap som dessa personer upplever genom att öka syssel- sättningen och därmed förbättra folkhälsan.

Diagram 4.2 Andel personer 16–84 år som rapporterat att de har dålig eller mycket dålig hälsa 2005

		40
		35
		30
	(%)	25
	(%)
	Andel	20
	Andel	15
		15

yrkesarbetande	arbetslösa		personer med
			sjukersättning
	kvinnor	män
	kvinnor	män

Källa: Statens Folkhälsoinstituts undersökning Hälsa på lika villkor 2005

4.5.2Alkohol

4.5.2.1 Mål

Det övergripande målet för samhällets alkohol- politik är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverk- ningar. Målet skall nås genom insatser för att minska den totala alkoholkonsumtionen och mot skadligt dryckesbeteende, med hänsyn tagen till skillnader i livsvillkor hos flickor, poj- kar, kvinnor och män (prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:SoU12, rskr. 2005/06:157).

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Indikatorerna som används för att bedöma resultatet är total alkoholkonsumtion och döds- fall i alkoholrelaterad sjukdom eller skada.

4.5.2.2 Resultat

Diagram 4.3 Skattning av den totala alkoholkonsumtionen 2000-2005, per invånare 15 år och äldre

		12
		10
	alkohol	8
	alkohol	6
	100 %	6
	100 %
	Liter	4
		4
		2
		0

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Reg. konsumtion Resandeinförsel Hemtillverkning Smuggling

Källa: SoRAD, Stockholms universitet

Under de senaste tio åren (1995–2005) har den årliga alkoholkonsumtionen bland personer som är 15 år eller äldre ökat med 31 procent i Sverige, från 7,8 till 10,2 liter ren alkohol per person. Ökningstakten mattades dock av under 2004 och en viss nedgång noterades för 2005. Under 2006 sker en fortsatt nedgång enligt preliminära siffror.

Ökningen fram till 2004 orsakades främst av oregistrerad alkohol, speciellt resandeinförsel och smuggling. Nedgången beror på en minskad resandeinförsel, vilket tillsammans med en för- säljningsökning på Systembolaget innebär en ökning av den registrerade konsumtionens andel av totalkonsumtionen från 62 till 65 procent. Men fortfarande är andelen betydligt lägre än de 75 procent som förelåg vid 1990-talets mitt.

Diagram 4.4 Alkoholkonsumtionen 1995, 1996, 1998 och

2000–2005: totalt och per alkoholdryck, registrerad plus

skattningar av oregistrerad alkoholkonsumtion

äldre	12
äldre
ochår15	10
	10
invånare	8


	6




per
per
alkohol%	4
	4
100	2




liter	0
Antal	1995	1996	1998	2000	2001	2002	2003	2004	2005

Sprit Vin Starköl Folköl

Källa: SoRAD, Stockholms universitet

Det bör också uppmärksammas att den generella ökningen av alkoholkonsumtionen sedan mitten av 1990-talet gäller vin och starköl. Vinkonsum- tionen omräknat i hundraprocentig alkohol har ökat med nästan 80 procent. Starkölskonsum- tionen har i det närmaste fördubblats till en nivå på 3,1 liter per person. Spritkonsumtionen har legat nästan konstant på en nivå på ca 2,6 liter per person. Folkölskonsumtionen är den enda delen av totalkonsumtionen som minskat och ligger i dag på ca 0,7 liter per person.

Intensivkonsumtionen är som störst bland män i åldersgruppen 20–25 år och bland kvinnor i åldersgruppen 18–19 år. Bland 16-åringar har flickornas konsumtion kommit i kapp pojkarnas. En trolig förklaring är att antalet flickor som dricker mycket har blivit fler. Alkoholutveck- lingen för unga pojkar har de senaste åren ten- derat att vara mer återhållsam. Det finns stora regionala skillnader i Sverige när det gäller genomsnittskonsumtionen av alkohol bland ele- ver i årskurs 9. Alkoholkonsumtionen är större i Skåne län jämfört med övriga landet. Lägst är konsumtionen i norra Sverige. Pojkarnas kon- sumtion är större än flickornas i alla regioner, men i Skåne dricker flickorna mer än vad poj- karna gör i Stockholms län och i norra Sverige. Undersökningen visar också att det är vanligare med erfarenheter av smuggelsprit i Skåne och av hembränt i de norra och mellersta delarna av Sverige.

Diagram 4.5 Antal alkoholrelaterade dödsfall 1993–2003

	2500
dödsfallAntal	2000
	2000
	1000
	1500
	500


	0
	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000		2001	2002	2003
			Kvinnor			Män			Totalt
			Kvinnor			Män			Totalt

Källa: Socialstyrelsen, EpC

De senaste tillgängliga siffrorna över dödligheten (från 2003) återspeglar inte den kraftiga kon- sumtionsökningen under senare år. Detta kan bero på en eftersläpning i effekterna av alkohol- konsumtionsökningen i samhället, samt att det inte finns några tillgängliga data för de senaste åren.

Konsekvenserna av alkoholmissbruk kan mätas i form av dödsfall med alkoholdiagnos. En fjärdedel av alla dödsfall i åldrarna 20–49 år kan relateras till alkohol.

Under perioden 1992–2003 steg den alkohol- relaterade dödligheten med drygt 21 procent för kvinnor. År 1992 dog 349 kvinnor av alkoholre- laterade skador och 2003 var motsvarande siffra 423 kvinnor. Under samma period har männens alkoholrelaterade dödlighet varit konstant.

4.5.2.3 Analys och slutsatser

Under de senaste åren har en rad förändringar ägt rum i vår omvärld. Spritskatten har successivt sänkts kraftigt i våra närmaste grannländer och den 1 januari 2004 togs införselbegränsningarna på alkohol bort. Den 1 maj 2004 utökades Euro- peiska unionen (EU) med de nya medlemslän- derna. I vår omedelbara närhet har de baltiska länderna och Polen blivit medlemmar i EU. Alkoholpriserna i dessa länder är väsentligt lägre än i Sverige, exempelvis är priset på spritdrycker i Estland ca 60 procent lägre än i Sverige. Kon- sumtionsökningen de senaste tio åren är både ett resultat av de ovan angivna förändringarna och av svenskarnas närmande till andra länder i vår närhet. Människor och varor rör sig över gränser på ett helt annat sätt än tidigare och den snabba

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

utvecklingen av kommunikationstekniken har bidragit till att olika länders livsstilar blivit allt- mer lika varandra. Det gäller också alkohol- vanorna.

Vidare kan nämnas att Europeiska kommis- sionen stämt Sverige inför EG-domstolen, varvid kommissionen gör gällande att Sverige brutit mot EG-fördraget genom att hindra privatinför- sel av alkoholdrycker genom oberoende mellan- hand. I det s.k. Rosengren-målet har Högsta domstolen, i ett mål angående förverkande av beslagtaget vin, funnit det nödvändigt att in- hämta ett förhandsavgörande från EG-domsto- len i frågan huruvida det svenska principiella för- budet för en privatperson att själv importera alkoholdrycker, i annat fall än då han själv med- följer transporten som resande, står i överens- stämmelse med EG-fördraget. Sedan general- advokaten den 30 mars 2006 meddelade ett för- slag till avgörande i målet C-170/04, beslutade EG-domstolen att omfördela målet till domsto- lens stora avdelning. Muntlig förhandling i målet ägde rum den 19 september 2006. Det är inte känt när generaladvokaten förväntas lämna sitt förslag till avgörande.

4.5.3Narkotika

4.5.3.1 Mål

Det övergripande målet för den svenska narko- tikapolitiken är ett narkotikafritt samhälle (prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:JuSoU1, rskr. 2005/06:218). Indikatorn som används för att bedöma resultatet är självrapporterad narkotika- användning.

4.5.3.2 Resultat

Enligt Centralförbundet för alkohol- och nar- kotikaupplysning, som varje år genomför skol- vaneundersökningar, har narkotikaanvändningen bland ungdomar i årskurs 9 ökat successivt under andra halvan av 1990-talet och början av 2000-talet, vilket diagram 4.5 visar. Som högst var det år 2001, då 10 procent av pojkarna och 9 procent av flickorna angav att de använt narko- tika. Därefter sjönk narkotikaanvändningen, och sedan 2003 har andelen varit 7 procent för båda könen. Andelen mönstrande 18-åriga män som provat narkotika har, för första gången på 15 år,

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

minskat och är lägre än föregående år. År 2004 hade 15,3 procent provat narkotika, jämfört med 18 procent 2002. Andelen elever i årskurs 9 och bland mönstrande som någon gång har använt anabola steroider har legat på ca 1 procent sedan 1994. Enligt tillgängliga data kan antalet perso- ner med tunga missbruksproblem beräknas vara 26 000.

Diagram 4.6 Andel elever i årskurs 9 samt andel mönstrande som uppgett att de någon gång använt narkotika 1997–2005

	20
	18
	18
	16
	14
	14
(%)	12
(%)	10
Andel

	8
	6


	4
	2
	0
	1997	1998		1999	2000	2001		2002	2003	2004	2005
			Flickor i åk 9				Pojkar i åk 9			Mönstrande
			Flickor i åk 9				Pojkar i åk 9			Mönstrande

Källa: CAN

Undersökningar visar att en överväldigande majoritet av svenska folket inte befattar sig med någon form av narkotika. Det finns också en bred folklig och politisk uppslutning kring en restriktiv narkotikapolitik. Någon legaliserings- debatt liknande den som bedrivs i flera andra europeiska länder förekommer inte i Sverige.

Det är förhållandevis få unga människor som experimenterar med narkotika. Det är långt fler som tar avstånd från än som förespråkar använ- dande av droger, åtminstone i jämförelse med de flesta andra EU-länderna. Det gäller dock att få ner andelen ytterligare och att vidmakthålla den avvisande hållningen bland våra unga.

4.5.3.3 Analys och slutsatser

Tillgången på narkotika har ökat i världen, pri- serna har sjunkit och rörligheten över gränserna har ökat. Detta innebär nya utmaningar för nar- kotikapolitiken.

Det internationella samarbetet inom FN och Europarådet samt inom EU ger Sverige en möj- lighet att förbättra samarbetet mellan olika län- ders polis- och tullmyndigheter för att bekämpa

den illegala narkotikahandeln. Även när det gäller insatser som syftar till att minska efter- frågan på narkotika samarbetet inom EU och det internationella samarbetet utvecklats. Det är angeläget att Sverige även fortsättningsvis har en framträdande roll i detta samarbete för att kraftfullt driva frågan om ett narkotikafritt sam- hälle.

4.5.4Tobak

4.5.4.1 Mål

Målet för samhällets insatser inom tobaksområ- det är att minska tobaksbruket (prop. 2002/03:35, bet. 2002/03:SoU7, rskr. 2002/03:145). Indikatorn som används för att bedöma resultatet är självrapporterat tobaks- bruk.

4.5.4.2 Resultat

Sverige är ett av få länder i Europa som uppnått Världshälsoorganisationens mål på tobaksområ- det att minst 80 procent av befolkningen skulle vara rökfri år 2000. Sedan 1990-talet har rök- ningen minskat påtagligt i alla grupper.

Diagram 4.7 Andel dagligrökare fördelat på kön och ålder

1992–2005

		35
		30
	(%)Andel	25
	(%)Andel	20
		20
		15
		10
		5
		0


1992/93	1994/95		1996/97	1998/99		2000/01	2002/03	2004/05
		16-24 år kvinnor			16-24 år män
		25-44 år kvinnor			25-44 år män
		45-64 år kvinnor			45-64 år män
		45-64 år kvinnor			45-64 år män

Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)

Minskningen har varit mer påtaglig hos män än hos kvinnor, vilket visar sig tydligt i såväl ålders- gruppen 25–44 år som i åldersgruppen 45–64 år.

Sedan 2001 har andelen rökare bland både pojkar och flickor minskat. Minskningen är tyd- ligast bland pojkar. 30 procent av flickorna som 2004 gick i årskurs 9 uppgav att de rökte i någon utsträckning. Motsvarande andel bland pojkarna var 18 procent. Av flickorna var 15 procent dag- ligrökare och av pojkarna var motsvarande siffra 9 procent. För pojkar har en minskning skett när det gäller snusning. För flickor har använd- ningen av snus ökat; 2004 uppgav 8 procent av flickorna att de snusat.

Bland kvinnor röker 18 procent och bland män 16 procent. En allt mindre andel av de vuxna männen röker dagligen. Andelen rökare var 2004/05 störst i åldersgruppen 45–64 år, 21 procent, och minst bland 16–24-åringarna, 9 procent. Bland kvinnorna minskar andelen dagligrökare under 45 år, men i åldersgruppen 45–64 år har andelen i stort sett varit oförändrad under de två senaste decennierna. Det finns fortfarande stora skillnader i rökvanor mellan olika sociala grupper. Bland kvinnorna finns en tendens till att dessa skillnader har ökat de senaste åren.

4.5.4.3 Analys och slutsatser

Det svenska tobaksarbetet bygger på ett brett, långsiktigt och strategiskt arbete kombinerat med olika former av begränsande lagstiftning. Den opinionsbildning och samhällsdebatt som har förekommit i anslutning till lagändringar har också bidragit till att påverka förhållningssättet till rökning och till tobak.

Genomförandet av lagändringen om rökfria serveringsmiljöer har enligt kommunerna som lokal tillsynsmyndighet och Statens folkhälso- institut (FHI) som nationell tillsynsmyndig- het fungerat väl. Kommunerna har inrapporte- rat få överträdelser och FHI:s bedömning är att efterlevnaden är mycket god. Redan innan rök- förbudet infördes hade reformen starkt stöd i den allmänna opinionen. En TEMO-mätning efter genomförandet visar att attityderna till lagändringen blev ännu mer positiva efter att förändringen genomförts. Före införandet in- stämde 85 procent i påståendet ”att alla restau- ranger är rökfria är bra” – efter införandet hade siffran ökat till 91 procent. Efterlevnaden är näst intill hundraprocentig. Av rökarna uppger 98 procent att de alltid respekterar rökförbudet på restauranger.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Utvärderingar av Sluta-Röka-Linjen visar att verksamheten är kostnadseffektiv och att den är ett nationellt tillgängligt stöd för många männi- skor som vill få hjälp att sluta röka.

Tobak är delvis en reglerad vara i EU, där det finns ett antal EG-direktiv. WHO:s ramkon- vention om tobakskontroll har också stor bety- delse såväl nationellt som internationellt.

4.5.5Smittskydd och hälsoskydd

4.5.5.1 Mål

Målet för samhällets smittskydd är enligt smitt- skyddslagen (2004:168) att tillgodose befolk- ningens behov av skydd mot spridning av smitt- samma sjukdomar (prop. 2003/04:30, bet. 2003/04:SoU6, rskr. 2003/04:178).

Indikatorerna som används för att bedöma re- sultatet är antalet fall som varje år upptäcks av hiv-infektion, klamydiainfektion, hepatit B, in- fektion med meticilinresistenta gula stafylo- kocker och campylobakter samt den årliga upp- följningen av det nationella barnvaccinations- programmet.

Insatserna inom hälsoskyddsområdet faller inom miljöbalkens mål om att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kom- mande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö.

4.5.5.2 Resultat

Det epidemiologiska läget för smittsamma sjuk- domar följs upp på nationell nivå genom den rapportering av inträffade sjukdomsfall som görs till Smittskyddsinstitutet enligt smittskydds- lagen (2004:168) och genom frivillig rapporte- ring. Anslutningen till det allmänna barnvacci- nationsprogrammet övervakas genom årlig in- samling av vaccinationsstatistik från alla barna- vårdscentraler i landet.

Förekomsten av allvarliga smittsamma sjuk- domar har, genom förebyggande insatser och ett väl fungerande smittskyddsarbete, kunnat hållas på en låg nivå i Sverige i förhållande till många andra länder. Under året drabbades Sverige inte av några större utbrott. Den epidemiologiska situationen uppvisar i övrigt inte några av- görande förändringar.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Diagram 4.8 Antal fall av hiv-infektion som anmälts 1997–2005

	500
	450
	450
	400
	400
	350
	350
(%)	300
	300
	250
Andel

	200
	200
	150
	150
	100
	100
	50
	50
	0
	1997	1998		1999	2000	2001	2002	2003		2004	2005
			Samtliga fall			Kvinnor			Män
			Samtliga fall			Kvinnor			Män

Källa: Smittskyddsinstitutet

Spridningen av hivinfektion i Sverige har kunnat hållas på en internationellt sett låg nivå. Totalt har 7 099 personer anmälts som smittade med hiv-infektion sedan 1985 (5 065 män och 2 034 kvinnor).

Diagram 4.9 Antal fall av klamydiainfektion som anmälts 1997–2005

	35000
	30000
	30000
fall	25000
	25000
	20000
	20000
Antall	15000
Antall

	10000
	10000
	5000
	5000
	0
	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003		2004	2005
		Samtliga fall			Kvinnor			Män
		Samtliga fall			Kvinnor			Män

Källa: Smittskyddsinstitutet

En uppåtgående trend för flera sexuellt överför- bara sjukdomar har under flera år noterats. Förekomsten av syfilis minskade dock 2005 med 42 procent beroende på en minskad inhemsk smittspridning mellan män som har sex med män. Däremot ökade förekomsten av gonorré med 22 procent under 2005 jämfört med 2004. Klamydiainfektion ligger fortfarande på en hög nivå, men ökningstakten har avstannat: antalet nyupptäckta fall under året ökade enbart med 2 procent jämfört med 2004 när antalet fall ökade med ca 20 procent.

Totalt anmäldes 217 fall av hepatit B (130 män och 87 kvinnor) 2005 vilket innebär en minsk- ning med ca 150 fall sedan 2003. Intravenöst missbruk och sexuella kontakter är fortfarande de dominerande smittvägarna.

Diagram 4.10 Antal fall av infektion med

meticillinresistenta gula stafylokocker som anmälts

2000–2005

	1200
	1000
	1000
fall	800
	800

Antall	600
	600

	400
	400
	200
	200
	0
	2000	2001	2002		2003	2004	2005
		Samtliga fall		Kvinnor		Män
		Samtliga fall		Kvinnor		Män

Källa: Smittskyddsinstitutet

Fotnot: Infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) blev anmälningspliktig år 2000.

Bakterier som utvecklat resistens mot antibiotika har blivit ett stort problem runt om i världen. Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) är en bakterie som kan orsaka svårbehandlade vårdrelaterade sjukdomar. Även om förekoms- ten av infektioner med MRSA fortfarande är låg i Sverige i jämförelse med andra europeiska län- der ökade antalet fall med 30 procent mellan 2004 och 2005, från 709 till 1 010 fall.

Campylobakter är en livsmedelsburen bakte- rie som kan orsaka kräkningar, diarréer och i all- varliga fall förlamning. Efter fem års uppåt- gående trend under perioden 1997–2001 har det totala antalet fall av campylobakter stabiliserats.

Under 2000-talet minskade vaccinations- graden av mässling, påssjuka och röda hund. Statistiken för de senaste åren tyder dock på att denna trend har brutits och 2005 var täcknings- graden åter ca 95 procent.

Pandemiberedskap

De åtgärder som vidtagits i Sverige med anled- ning av fågelinfluensan (H5N1) har varit fram- gångsrika och därmed har risken för smittsprid- ning av fågelinfluensa till människor varit mycket liten. Myndigheterna har samarbetat genom den nationella pandemigruppen. Grup- pen har koordinerat beredskapsfrågor samt vid-

tagit en rad åtgärder som gemensam informa- tionstjänst till allmänheten, gemensam webb- plats och koordinerade informationsinsatser.

Den kartläggning av beredskapen på lokal och regional nivå som Socialstyrelsen genomfört visar att landstingen har byggt upp sin planering inför en eventuell pandemi och att samtliga landsting har beredskapsplaner inför en pan- demi.

Inom EU har aktiviteten varit hög vilket bl.a. har resulterat i en förstärkning av existerande nätverk, samordning av nationella pandemipla- ner och koordinering av kommunikationsinsat- ser. Även på den internationella nivån har arbetet lett till en förstärkt samordning.

4.5.5.3 Analys och slutsatser

Förekomsten av allvarliga smittsamma sjuk- domar har, genom förebyggande insatser och ett väl fungerande smittskyddsarbete, kunnat hållas på en låg nivå i Sverige i förhållande till många andra länder. I nuläget har de statliga aktörerna förmått hantera de utmaningar som funnits på smittskyddsområdet, både nyupptäckta sjuk- domar som t.ex. svår akut respiratorisk sjukdom (sars) eller fågelinfluensa och långsiktiga hälso- hot som t.ex. resistensutveckling. Det är emel- lertid nödvändigt att ha en beredskap för föränd- ringar i karaktären eller spridningen av smitt- samma sjukdomar som gör att dessa på nytt kan bli ett allvarligt hot mot befolkningen i Sverige. Det finns även tecken på en oroande utveckling i fråga om spridningen av hivinfektion och andra sexuellt överförbara infektioner samt sprid- ningen av resistenta bakterier inom hälso- och sjukvården och i övriga samhället vilket visar att det är nödvändigt med en beredskap inom smitt- skyddsområdet.

Spridningen av fågelinfluensa har lett till större uppmärksamhet på frågan om vilka möj- ligheter Sverige har att vid influensapandemier skydda befolkningen med vacciner och andra läkemedel. Den svenska vaccinmarknaden är liten och är helt beroende av import av influensa- vaccin. Någon svensk statlig produktion av vacciner finns inte. I avsaknad av vaccin i den svenska epidemins inledning måste förberedelse- arbetet fokuseras på de åtgärder som kan vidtas för att lindra effekterna av en eventuell smitt- spridning i befolkningen och konsekvenserna för viktiga samhällsfunktioner.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

4.5.6Spelberoende

4.5.6.1 Mål

Målet för samhällets insatser mot spelberoende är att minska skadeverkningar av överdrivet spelande (prop. 2002/03:35, bet. 2002/03:SoU7, rskr. 2002/03:145).

4.5.6.2 Resultat

Spelandet i Sverige har, sett i relation till dispo- nibel inkomst, legat på en relativt konstant nivå. Tillförlitliga data om utvecklingen av spelpro- blem för hela befolkningen finns ännu inte. En- ligt Statens folkhälsoinstituts (FHI) nationella folkhälsoenkät från 2005 har ca 5 procent av männen och 2 procent av kvinnorna riskabla spelvanor. Riskabla spelvanor var vanligast bland yngre män och äldre kvinnor. De förekom oftare bland personer med kort utbildning och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem med längre utbildning och dem som inte varit ekonomiskt utsatta. En uppföljning av förhål- landena i de orter, där det finns kasinon, visar en ökning av personer med spelproblem i Malmö men inte i Sundsvall eller i kontrollorten Karlstad. Effekterna av introduktionen av AB Svenska Spels webbplats för nätpoker följs genom enkätundersökningar varje månad. Den undersökning om befolkningens spelvanor som planeras att genomföras 2007 bedöms kunna ge ökade kunskaper om den senaste utvecklingen.

4.5.6.3 Analys och slutsatser

Det intensifierade arbetet med att minska skade- verkningarna av överdrivet spelande har visat att det är möjligt att på ett konstruktivt sätt för- stärka de sociala och hälsomässiga aspekterna av spel om pengar.

Lotteriutredningen har i sitt slutbetänkande Spel i en föränderlig värld (SOU 2006:11) be- handlat frågan om marknadsföringens påverkan på efterfrågan på spel och problemspelandets ut- veckling, och lämnat vissa förslag till föränd- ringar av regleringen. Betänkandet är under be- redning.

De senaste årens förstärkning av resurserna till insatser mot spelberoende har bidragit till att Sverige har förbättrat möjligheterna att låta

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

sociala skyddshänsyn få en framträdande roll i spelpolitiken. Sverige är ett av de länder i Europa som har kommit längst i ett systematiskt arbete på detta område.

4.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen (RiR) har inom politikområdet inte lämnat några effektivitetsrapporter eller revisionsberättelser med invändning. Ingen myndighet inom politikområdet har fått invänd- ningar från RiR, vilket innebär att årsredovis- ningarna för 2005 i allt väsentligt varit rätt- visande och upprättats i enlighet med gällande regler.

RiR har i ett antal effektivitetsrapporter granskat de statliga bolagen. Systembolaget AB omnämns i följande rapporter:

Statliga bolags årsredovisningar (RiR 2005:29)

I rapporten Statliga bolags årsredovisningar (RiR 2005:29) som lämnades till den dåvarande rege- ringen i december 2005 granskade RiR tolv stat- liga bolags årsredovisningar, däribland System- bolaget AB. Granskningen avsåg i huvudsak hur väl bolagens rapportering följer gällande lag, god redovisningssed och regeringens riktlinjer. När det gäller årsredovisningarnas finansiella delar håller de granskade bolagen en kvalitet väl i nivå med jämförbara börsnoterade bolag. Kvaliteten på bolagens redovisning av sina samhällsuppdrag varierar dock. Regeringen hänvisar i övrigt i denna del till utgiftsområde 24, avsnitt 3.12.2 Regeringens redogörelse med anledning av Riks- revisionens iakttagelser avseende statligt ägda bolag.

Skydd mot korruption i statlig verksamhet (RiR 2006:8)

RiR lämnade i mars 2006 rapporten Skydd mot korruption i statlig verksamhet (RiR 2006:8). RiR kompletterar med denna rapport rapport- serien Skydd mot mutor som överlämnades till den dåvarande regeringen 2005. Granskningen avser vilka åtgärder den förra regeringen och ett antal statliga organisationer hade vidtagit för att skydda statliga myndigheter och bolag mot kor- ruption.

RiR rekommenderar i rapporten att ett för- tydligande av regelverket övervägs så att det framgår att ledningen för en statlig verksamhet

har ett uttalat ansvar för att skydda verksam- heten mot korruption samt att ledningarna för statlig verksamhet får i uppdrag att genomföra riskanalyser. RiR kommenterar att Systembola- get AB sedan 2000 genomfört riskanalyser på ledningsnivå som också innefattar risk för mutor och annan otillbörlig påverkan. Sedan man efter år 2000 upptäckte misstänkta mutor vid System- bolaget har ledningen genomfört åtskilliga åtgärder för att motverka, upptäcka och för- hindra en eventuell förekomst av mutor och annan otillbörlig påverkan. RiR nämner bland de mer väsentliga åtgärderna följande:

−införandet av en internkontrollfunktion,

−införande av en analysgrupp med verktyg för att upptäcka avvikande försäljningsbeteen- den,

−nya inköpsvillkor för leverantörer som inkluderar regler för kontakter mellan leve- rantörer och anställda vid Systembolaget,

−inrättande av en funktion med rapportering av riskanalyser till bolagets styrelse,

−permanentning av en s.k. whistle-blowfunk- tion med möjlighet för anställda till anonym rapportering om misstankar om otillbörlig påverkan.

Flertalet av Systembolagets åtgärder kan enligt RiR ha samma syfte och motsvarar de rekom- mendationer som RiR har lämnat i sina gransk- ningar av andra statliga bolag och myndigheter. Systembolagets arbete för att ytterligare stärka skyddet mot korruption fortgår. Regeringen hänvisar i övrigt i denna del till utgiftsområde 24, avsnitt 3.12.2 Regeringens redogörelse med anledning av Riksrevisionens iakttagelser avse- ende statligt ägda bolag.

Vad och vem styr de statliga bolagen? (RiR 2006:11)

I rapporten Vad och vem styr de statliga bola- gen? (RiR 2006:11) som lämnades i maj 2006 granskade RiR formerna för regeringens styr- ning av 41 av de statliga bolagen, däribland Sys- tembolaget AB. Det finns enligt RiR betydande variationer i den formella styrningen av de stat- liga bolagen. Socialdepartementets styrning och förvaltning av Systembolaget beskrivs i rap- porten i positiva ordalag. Bland annat framhåller RiR att Systembolaget är ett av de två statliga bolag med särskilda samhällsintressen som på sin bolagsstämma fattat beslut om att anta ägarens

styrdokument. Stämmobeslutet innebär att styr- dokumenten är aktiebolagsrättsligt bindande. Regeringen hänvisar i övrigt i denna del till ut- giftsområde 24, avsnitt 3.12.2 Regeringens redo- görelse med anledning av Riksrevisionens iaktta- gelser avseende statligt ägda bolag.

Statliga bolag och offentlig upphandling (RiR 2006:15)

I rapporten Statliga bolag och offentlig upp- handling (RiR 2006:15) som lämnades i maj 2006 redovisar RiR sin granskning av om regeringen och tillsynsmyndigheten Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har försäkrat sig om att de statliga bolag som omfattas av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) genomför sina inköp i konkurrens enligt reglerna.

Systembolaget AB fanns med på listan över de bolag som ingick i NOU:s regeringsuppdrag från 1998 att utreda om och hur statliga bolag tillämpar LOU. NOU tog dock inte ställning till om bolaget var att betrakta som en upphand- lande enhet eller inte. Rapporten överlämnades till den dåvarande regeringen 1998. År 1999 fick NOU i uppdrag att göra en ny utredning av de bolag där NOU:s bedömning inte överens- stämde med bolagens. NOU gör inte heller i detta uppdrag någon bedömning av Systembola- get. Rapporten överlämnades till den dåvarande regeringen 2000. Regeringen hänvisar i övrigt i denna del till utgiftsområde 24, avsnitt 3.12.2 Regeringens redogörelse med anledning av Riks- revisionens iakttagelser avseende statligt ägda bolag.

4.7Politikens inriktning

Folkhälsopolitiken skall fokusera på att mot- verka orsakerna till ohälsa och att stärka faktorer som främjar god hälsa. Det är särskilt angeläget att förbättra medborgarnas möjligheter och motivation att själva ta ett större ansvar för sin hälsa, och att bygga hälsoskapande samhälls- strukturer samt att förebygga ohälsa. Hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete och behovet av en väl fungerande primärvård måste lyftas fram. Hälsovinsterna måste bli synligare. Det blir de bland annat genom ökad samordning av resur- serna mellan olika huvudmän. Ett annat sätt att synliggöra hälsovinster är att i förväg bedöma

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

vilka effekter beslut, insatser m.m. kan få för häl- san.

Det finns ett starkt statistiskt samband mellan sysselsättning och hälsa samtidigt som risken är hög för att personer med dålig hälsa skall bli arbetslösa. Sambandet mellan hälsa och syssel- sättning är således dubbelriktat. Det finns också studier som visar att den psykiska hälsan påver- kas negativt av en övergång mellan betalt arbete och olika former av arbetsförlust samt positiva effekter vid återgång i arbete.

Arbetslöshet är den aspekt på arbetslivet som studerats mest vad gäller dess samband med såväl kroppslig som psykisk hälsa, hälsovanor samt dödlighet. Särskilt sambanden med ökad psykisk ohälsa är väl kartlagda. En översikt av nordiska studier visar på ett samband mellan försämring av den psykiska hälsan och arbetslöshetens längd. Långvarig arbetslöshet påverkar hälsan negativt på många sätt. Det psykiska välbe- finnandet försämras, sjukvårdsutnyttjande och läkemedelskonsumtionen ökar, unga män kon- sumerar mer alkohol och unga kvinnor röker mer.

Regeringens åtgärder för att öka sysselsätt- ningen bland unga vuxna är viktiga för att minska den psykiska ohälsan.

Det är även viktigt att minska utanförskapet för den del av befolkningen som inte har ett ar- bete att gå till. Ett meningsfullt arbete är viktigt för individens självbestämmande och upplevelse av livskvalitet och delaktighet.

Alkohol och narkotika

Även om alkoholkonsumtionen inte längre tycks öka har den avstannat på en förhållandevis hög nivå. En fortsatt uppgift för folkhälso- politiken är därför att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar.

De narkotikapolitiska insatserna skall foku- sera på att begränsa både tillgången till och efterfrågan på narkotika.

Regeringen anser att det är angeläget att etablera en långsiktig struktur i det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet. Alkohol- kommittén och den nationella narkotikasam- ordnaren kommer att avvecklas den 1 januari 2008. Regeringen har inte på den korta tid som stått till förfogande hunnit utarbeta en ny struktur och inriktning för verksamheten utan avser att återkomma i frågan.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tobak

Under det senaste decenniet har tobakspolitiken skärpts, med en minskande andel rökare i be- folkningen som följd. Regeringen fortsätter ar- betet för att minska tobaksbruket.

Skatten på cigaretter har varit densamma sedan 1998. Skatten på snus och tuggtobak har varit oförändrad sedan 1997. Av folkhälsoskäl är det viktigt att priset på tobaksprodukter inte är för lågt. Regeringen anser därför att det finns skäl att höja skatten på tobaksprodukter från den 1 januari 2007.

Smittskydd

Förekomsten av allvarliga smittsamma sjuk- domar har genom förebyggande insatser och ett väl fungerande smittskyddsarbete kunnat hållas på en låg nivå i Sverige i förhållande till många andra länder. Det är emellertid nödvändigt att ha en beredskap mot förändringar i karaktären eller spridningen av smittsamma sjukdomar som gör att dessa på nytt kan bli ett allvarligt hot mot befolkningen i Sverige. Att så är fallet visas inte minst av utbrotten av fågelinfluensa och svår akut respiratorisk sjukdom (sars). På det inter- nationella planet kommer det reviderade inter- nationella hälsoreglementet att fungera som ett regelverk för hur nya allvarliga hälsohot som kan få internationell spridning såsom sars eller fågelinfluensa/pandemisk influensa skall hante- ras i framtiden. För att detta skall vara möjligt behöver regelverket genomföras både på natio- nell och global nivå.

För att möta det hot som en influensapan- demi kan innebära är samarbetet inom EU samt det internationella samarbetet av stor vikt. Län- ders olika begränsningsstrategier och åtgärder kan få återverkningar för andra länder.

Möjligheten att använda antibiotika som ett effektivt läkemedel hotas genom att bakterier i ökande omfattning utvecklar resistens mot anti- biotika. För att även i framtiden kunna använda antibiotika som effektiva läkemedel för behand- ling av bakterieinfektioner hos människor och djur är det viktigt att arbeta mot antibiotikaresi- stens både nationellt och internationellt.

Den ökade förekomsten och spridningen av hivinfektion och andra sexuellt överförbara sjukdomar avspeglar dels den globala hiv-epide- mins utveckling, dels ett ökat sexuellt risk-

beteende vilket kan göra att även den inhemska spridningen av hivinfektion ökar. Sveriges arbete mot hiv/aids baseras på den deklaration som antogs i samband med den särskilda sessionen om hiv/aids i FN:s generalförsamling 2001.

Spelberoende

Regeringen anser att det spelande som äger rum på den svenska spelmarknaden skall ske på ett säkert och socialt acceptabelt sätt.

Vid ökad tillgänglighet till spel ökar också det totala spelandet i landet och leder därmed till ett ökat antal spelberoende.

Framför allt automatspel och spel på Internet har utvecklats kraftigt under senare år. Genom Internet utsätts de nationella godkända aktö- rerna för konkurrens från internationellt base- rade kommersiella spelföretag. Nya spelformer tillkommer och flertalet av dessa är sådana som innebär stora risker för att fler människor ut- vecklar ett spelberoende.

Mot denna bakgrund anser regeringen att det är angeläget att öka insatserna mot spelberoende.

Socialutskottet föreslår i sitt betänkande 2005/06:SoU1 ett tillkännagivande till rege- ringen om spelberoende. Utskottet konstaterar att Statens folkhälsoinstitut (FHI) i sitt förslag till handlingsplan föreslår att särskilda ekonomiska medel avsätts ur överskottet från spelverksamheten för att motverka spelberoende och minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande. Utskottet finner det angeläget att regeringen skyndsamt prövar denna modell. Regeringen följer utvecklingen på spel- marknaden och avser att återkomma i frågan.

Samverkan inom EU och internationellt

Folkhälsan i Sverige påverkas av den ökade internationaliseringen. Öppnare gränser medför ett ökat resande och ett ökat utbyte av varor mellan länderna. Folkhälsan påverkas också av de gränsöverskridande trenderna när det gäller t.ex. alkohol, narkotika och tobak. Sverige skall arbeta för en mer restriktiv syn på alkohol inom EU. Sverige driver både inom Världshälsoorganisa- tionen (WHO) och EU att arbetet med att hantera nya allvarliga hälsohot, som sars och fågelinfluensa/pandemisk influensa, skall ges ökad prioritet. Regeringen arbetar även aktivt

internationellt för att främja det globala arbetet mot antibiotikaresistens och kommer att aktivt följa genomförandet av den resolution som på initiativ av Sverige antogs av WHO våren 2005. Ett annat område inom vilket Sverige är aktivt internationellt är hiv/aids.

Översyn av utredningar

Regeringen avser att göra en översyn av samtliga pågående utredningar inom politikområdet och vid behov föreslå förändringar i enlighet med regeringens politik.

4.8Budgetförslag

4.8.114:1 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar

Tabell 5.2 Anslagsutveckling 14:1 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar

Tusental kronor

					Anslags-
2005	Utfall	62 263			sparande	0
2006	Anslag	153 737	1		Utgifts-
			1		prognos	145 112
			P	P	prognos	145 112

2007	Förslag	151 937

2008	Beräknat	151 937

2009	Beräknat	151 937

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budget- propositionen.

Anslagets ändamål är att finansiera insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar med koppling till hiv/aids, t.ex. sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar. Anslaget är främst avsett användas för bidrag enligt förordningen (2006:93) om statsbidrag till verksamhet inriktad mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjuk- domar, bidrag till ideella organisationer som bedriver verksamhet riktad till homo- och bi- sexuella samt transpersoner samt bidrag som fördelas enligt en överenskommelse mellan sta- ten och Sveriges Kommuner och Landsting om vissa ersättningar inom folkhälsoområdet för 2007. Därutöver kan medel användas till finan- siering av insatser på nationell nivå och till över- gripande samordning och uppföljning m.m.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens överväganden

Under 2006 har ett särskilt råd för samordning av insatser mot hiv/aids bildats vid Socialstyrel- sen. Rådet kommer att ta över en del av de upp- gifter som tidigare legat på Statens folkhälso- institut. Samtidigt kommer rådet att ges till upp- gift att förstärka samordningen och uppfölj- ningen av de insatser som görs under anslaget 14:1. För att möjliggöra en förstärkning av dessa uppgifter inom rådet minskas anslaget med 1 800 000 kronor fr.o.m. 2007.

Tabell 4.3 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

14.1Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar

Tusental kronor

		2007	2008	2009
Anvisat 2006	1	153 737	153 737	153 737
Anvisat 2006	P	153 737	153 737	153 737
	P

Förändring till följd av:
Beslut		-1 800	-1 800	-1 800

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		151 937	151 937	151 937

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 151 937 000 kronor anvisas anslaget 14:1 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 151 937 000 kronor per år.

4.8.214:2 Bidrag till WHO

Tabell 4.4 Anslagsutveckling 14:2 Bidrag till WHO

Tusental kronor

					Anslags-
2005	Utfall	30 396			sparande	11 044
2006	Anslag	34 165	1		Utgifts-
			1		prognos	35 564
			P	P	prognos	35 564

2007	Förslag	35 165

2008	Beräknat	34 665

2009	Beräknat	34 665

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget omfattar Sveriges medlemsavgift till Världshälsoorganisationen (WHO).

Medlemsavgiftens storlek baseras på den reguljära budgetens omfattning och påverkas av den amerikanska dollarns valutakurs, som är den valuta som budgeten fastställs i.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

WHO:s budget består dels av medlemsavgif- terna, dvs. den reguljära budgeten som fastställs av WHO, dels av frivilliga bidrag som medlems- länderna själva beslutar om, och som i Sverige kanaliseras via Styrelsen för internationellt ut- vecklingsarbete (Sida).

Fr.o.m. 2007 omfattar anslaget även Sveriges andel av kostnaden för WHO:s ramkonvention om tobakskontroll.

Regeringens överväganden

Riksdagen godkände i maj 2005 WHO:s ram- konvention om tobakskontroll, som antogs av Världshälsoförsamlingen den 21 maj 2003. Kon- ventionen ger stöd till enskilda länder att ut- veckla sin nationella lagstiftning och politik och är en regelsamling för de områden som påverkar tobakskonsumtionen. För att finansiera Sveriges andel av kostnaden för WHO:s ramkonvention om tobakskontroll ökas anslaget med 1 000 000 kronor 2007 och med 500 000 kronor per år fr.o.m. 2008. År 2007 omfattar ökningen Sveriges andel av kostnaden för två år, åren 2006 och 2007.

Tabell 4.5 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:2 Bidrag till WHO

Tusental kronor

		2007	2008	2009
Anvisat 2006	1	34 165	34 165	34 165
Anvisat 2006	P	34 165	34 165	34 165
	P

Förändring till följd av:
Beslut		1 000	500	500

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		35 165	34 665	34 665

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 35 165 000 kronor anvisas anslaget 14:2 Bidrag till WHO för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 34 665 000 kronor per år.

4.8.314:3 Bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Tabell 4.6 Anslagsutveckling 14:3 Bidrag till Nordiska

högskolan för folkhälsovetenskap

Tusental kronor

					Anslags-
2005	Utfall	17 811			sparande	1 668
2006	Anslag	18 125	1		Utgifts-	17 683
			1		prognos
			P	P	prognos

2007	Förslag	18 288

2008	Beräknat	18 690	2
2008	Beräknat	18 690	P	P

2009	Beräknat	19 139	3
2009	Beräknat	19 139	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budget- propositionen för 2007.

2P MotsvararP18 288 tkr i 2007 års prisnivå.

3P MotsvararP18 288 tkr i 2007 års prisnivå.

Anslaget omfattar Sveriges bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV), som är en del av Nordiska ministerrådets organisa- tion.

Nordiska ministerrådets budget för nordiskt samarbete 2007, inklusive NHV, fastställs först i november 2006 och vad respektive land skall betala beslutas kort därefter.

Regeringens överväganden

Tabell 4.7 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:3 Bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Tusental kronor

		2007	2008	2009
1		18 125	18 125	18 125
Anvisat 2006 P		18 125	18 125	18 125
P

Förändring till följd av:
2		163	565	1 014
Pris- och löneomräkning P	P	163	565	1 014

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		18 288	18 690	19 139

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 18 288 000 kronor anvisas under an- slaget 14:3 Bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 18 690 000 kronor och för 2009 till 19 139 000 kronor.

		PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9
4.8.4 14:4 Statens folkhälsoinstitut		Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.8 Anslagsutveckling 14:4 Statens folkhälsoinstitut		Tabell 4.9 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

					Anslags-
2005	Utfall	134 949			sparande	46 160
2006	Anslag	127 695	1		Utgifts-	141 926
			1		prognos
			P	P	prognos

2007	Förslag	126 350

2008	Beräknat	128 633	2
2008	Beräknat	128 633	P	P

2009	Beräknat	131 456	3
2009	Beräknat	131 456	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP126 376 tkr i 2007 års prisnivå.

3P MotsvararP126 400 tkr i 2007 års prisnivå

Statens folkhälsoinstitut (FHI) är ett nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier på folkhälsoområdet. FHI ansvarar även för sektorsövergripande uppföljning och utvärde- ring av insatser inom folkhälsoområdet för till- syn inom alkohol- och tobaksområdena och för bevakning och utredning av behovet av narko- tikaklassificering av sådana varor som inte utgör läkemedel samt behovet av kontroll av varor enligt lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

År 2003 tillfördes anslaget särskilda medel för återbetalning av avgifter som tagits ut i enlighet med alkoholförordningen (1994:2046) men som enligt Regeringsrättens domar från december 2002 tagits ut i strid med gemenskapsrätten. Arbetet med återbetalning av avgifter kan för- väntas pågå under flera år, bl.a. på grund av dom- stolsprocesser med anledning av fattade beslut.

Tusental kronor
Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2005	3 114

Prognos 2006	3 100

Budget 2007	3 100

Intäkterna avser avgifter enligt 7 kap. 4 § alko- hollagen (1994:1738) för prövning av ansökan om tillverkningstillstånd och inköpstillstånd och för den centrala tillsynen av lagens efterlevnad.

Särskilda bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

FHI har finansierat och kommer även fort- sättningsvis att finansiera olika beställarstyrda forskningsprojekt. För flera av projekten upp- rättas fleråriga avtal, vilket medför att institutet åtar sig ekonomiska förpliktelser för kommande budgetår. För att möjliggöra för FHI att ingå sådana avtal föreslår regeringen att riksdagen ger regeringen ett bemyndigande enligt tabell 4.10.

Tabell 4.10 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2005	2006	2007	2008	2009–

Ingående åtaganden	20 215	15 190	11 440

Nya åtaganden	0	0	2 310

Infriade åtaganden	–5 025	–3 750	–3 750	–3 750	–6250

Utestående åtaganden	15 190	11 440	10 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	25 000	21 000	10 000

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens överväganden

Som ett led i arbetet med att genomföra lokalise- ringar av statliga verksamheter till de lokala arbetsmarknadsregioner som berörs mest av för- ändringarna inom Försvarsmaktens grundorga- nisation, beslutade den förra regeringen i juni 2005 att FHI skulle omlokaliseras från Stock- holm till Östersund. Omlokaliseringen inleddes hösten 2005 och skall vara fullt genomförd se- nast den 1 juli 2007.

Regeringen avser att, med anledning av den beslutade omlokaliseringen, noga följa utveck- lingen av myndigheternas ekonomiska situation, så att verksamheterna långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Regeringen avser vidare under 2007, som tidigare aviserats, fortsätta att kompensera flertalet myndigheter för den engångspremie som en särskild pensionser- sättning medför.

Socialstyrelsen har, i enlighet med regeringens bedömning i propositionen Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjuk- domar (prop. 2005/06:60) övertagit vissa upp- gifter som tidigare har utförts vid FHI. För att bidra till finansieringen av verksamheten vid Socialstyrelsen minskas anslaget med 5 500 000 kronor fr.o.m. 2007.

Tabell 4.11 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:4 Statens folkhälsoinstitut

Tusental kronor

		2007	2008	2009
1		130 895	130 895	130 895
Anvisat 2006 P		130 895	130 895	130 895
P

Förändring till följd av:
2		1 004	3 360	6 280
Pris- och löneomräkning P	P	1 004	3 360	6 280

Beslut		-5 549	-5 622	-5 719

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		126 350	128 633	131 456

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 126 350 000 kronor anvisas under an- slaget 14:4 Statens folkhälsoinstitut för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 128 633 000 kronor och för 2009 till 131 456 000 kronor.

4.8.514:5 Smittskyddsinstitutet

Tabell 4.12 Anslagsutveckling 14:5 Smittskyddsinstitutet

Tusental kronor

					Anslags-
2005	Utfall	178 974			sparande	937
2006	Anslag	183 568	1		Utgifts-
			1		prognos	181 226
			P	P	prognos	181 226

2007	Förslag	184 849

2008	Beräknat	188 248	2
2008	Beräknat	188 248	P	P

2009	Beräknat	192 314	3
2009	Beräknat	192 314	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP184 883 tkr i 2007 års prisnivå.

3P MotsvararP184 917 tkr i 2007 års prisnivå.

Smittskyddsinstitutet (SMI) är central förvalt- ningsmyndighet med uppgift att bevaka det epi- demiologiska läget i fråga om smittsamma sjuk- domar bland människor och främja skyddet mot sådana sjukdomar.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.13 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2005	28 148	62 939	-34 691
(varav tjänsteexport)	6%

Prognos 2006	29 000	61 000	-32 000
(varav tjänsteexport)	6%

Budget 2007	29 000	61 000	-32 000
(varav tjänsteexport)	6%

SMI bedriver uppdragsverksamhet inom speciell diagnostik och experimentell biomedicin. Inkomsterna disponeras av SMI. Den speciella diagnostiken skall finansieras med avgifter som ger full kostnadstäckning. Målet med full kost- nadstäckning för den speciella diagnostiken har inte kunnat uppnås under 2005. Den speciella diagnostiken redovisade under året ett under- skott på 169 000 kronor, vilket är en förbättring av resultatet i jämförelse med föregående år. Underskottet beror främst på fluktuationer i antalet utförda analyser. Den experimentella biomedicinen har medgivits undantag från 5 § avgiftsförordningen vilket innebär att avgifts- finansiering inte krävs. Underskottet för den experimentella biomedicinen uppgår 2005 till 34 622 000 kronor. Prognosen visar dock att

intäkterna beräknas kunna täcka personalkost- nader och övriga kostnader under 2006.

Regeringens överväganden

Tabell 4.14 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:5 Smittskyddsinstitutet

Tusental kronor

		2007	2008	2009
1		183 568	183 568	183 568
Anvisat 2006 P		183 568	183 568	183 568
P

Förändring till följd av:
2		1 349	4 715	8 746
Pris- och löneomräkning P	P	1 349	4 715	8 746

Beslut		-68	-34	0

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		184 849	188 248	192 314

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 184 849 000 kronor anvisas under an- slaget 14:5 Smittskyddsinstitutet för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 188 248 000 kronor och för 2009 till 192 314 000 kronor.

4.8.614:6 Institutet för psykosocial medicin

Tabell 4.15 Anslagsutveckling 14:6 Institutet för psykosocial medicin

Tusental kronor

					Anslags-
2005	Utfall	14 902			sparande	255
2006	Anslag		1		Utgifts-	15 313
		15 335	1		prognos
		15 335	P	P	prognos

2007	Förslag	15 471

2008	Beräknat	15 739	2
2008	Beräknat	15 739	P	P

2009	Beräknat	16 075	3
2009	Beräknat	16 075	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P P Motsvarar 15 471 tkr i 2007 års prisnivå.

3P P Motsvarar 15 471 tkr i 2007 års prisnivå.

Institutet för psykosocial medicin (IPM) har till uppgift att bedriva och främja forskning i psykosocial medicin. Forskningen skall vara in- riktad på praktisk tillämpning. IPM skall verka för att erfarenheter och rön från den psyko- sociala medicinska forskningen blir kända och nyttiggjorda.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens överväganden

I enlighet med intentionerna i den förra rege- ringens förvaltningspolitiska program om fort- satt renodling av den statliga verksamheten har Statskontoret haft i uppdrag att utreda och före- slå andra organisationsformer än myndighetens för IPM. I uppdraget ingick även att utreda framtida former för en central expertfunktion inom självmordsområdet. Statskontorets rap- port, som överlämnades i december 2004, har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1 utg.omr. 9 anslag 14:6) aviserade den förra regeringen sin avsikt att åter- komma med förslag under 2006.

Regeringen anser att IPM bör avvecklas under 2007 och att verksamheten bör föras över till högskoleväsendet. På den korta tid som stått till förfogande har regeringen dock inte haft möjlig- het att ta ställning till formen för överförandet av verksamheten och inte heller till formerna för en central expertfunktion inom självmords- området och hur verksamheten långsiktigt skall bedrivas. Regeringen avser att så snart som möj- ligt presentera sitt ställningstagande och förslag till anslagsåtgärder.

Tabell 4.16 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:6 Institutet för psykosocial medicin

Tusental kronor

		2007	2008	2009
1		15 335	15 335	15 335
Anvisat 2006 P		15 335	15 335	15 335
P

Förändring till följd av:
2		136	404	740
Pris- och löneomräkning P	P	136	404	740

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		15 471	15 739	16 075

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 15 471 000 kronor anvisas under an- slaget 14:6 Institutet för psykosocial medicin för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 15 739 000 kronor och för 2009 till 16 075 000 kronor.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

4.8.714:7 Folkhälsopolitiska åtgärder

Tabell 4.17 Anslagsutveckling 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	76 944		P	sparande	688

			P		Utgifts-
2006	Anslag	112 985	1		prognos	111 153
2006	Anslag	112 985		P	prognos	111 153

2007	Förslag	111 585	P	P

2008	Beräknat	101 585	P	P

2009	Beräknat	91 585	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Syftet med anslaget är att med riktade insatser förstärka folkhälsoarbetet inom angelägna om- råden. Bl.a. fördelas stöd till nykterhetsorganisa- tioner och andra organisationer som arbetar med alkoholskadeförebyggande verksamhet och stöd och hjälp till personer med missbruksproblem.

Regeringens överväganden

Sedan 1997 har staten avsatt särskilda medel till insatser för att förebygga spelberoende, sedan 1999 med ett anslag på 4 miljoner kronor per år. Under den förra mandatperioden avsattes därut- över sammanlagt 50 miljoner kronor för detta ändamål. Fr.o.m. 2007 ökas anslaget till 28 mil- joner kronor per år.

Medel från anslaget kommer även bl.a. att fördelas till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, till Sluta-röka-linjen, till organisationer som arbetar med tobakspreven- tion och till Strategigruppen för rationell antibi- otikaanvändning och minskad antibiotikaresis- tens.

Tabell 4.18 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder

Tusental kronor

	2007	2008	2009
1	112 985	112 985	112 985
Anvisat 2006P	112 985	112 985	112 985
P

Förändring till följd av:
Beslut		-10 000	-21 400

Överföring till/från andra
anslag	-1 400	-1 400

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	111 585	101 585	91 585

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 111 585 000 kronor anvisas under an- slaget 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 101 585 000 kro- nor och för 2009 till 91 585 000 kronor.

4.8.814:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder

Tabell 4.19 Anslagsutveckling 14:8 Alkohol- och

narkotikapolitiska åtgärder

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	238 423		P	sparande	32 700

			P		Utgifts-
2006	Anslag	249 155	1		prognos	244 727
2006	Anslag	249 155		P	prognos	244 727

2007	Förslag	248 155	P	P

2008	Beräknat	74 155	P	P

2009	Beräknat	74 155	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslagets ändamål är statlig finansiering av sär- skilda alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder.

Regeringens överväganden

För genomförande av statistiska undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) under 2007 minskas anslaget med 1 000 000 kronor.

Tabell 4.20 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder

Tusental kronor

	2007	2008	2009
1	249 155	249 155	249 155
Anvisat 2006P	249 155	249 155	249 155
P

Förändring till följd av:
Beslut	-1 000	-175 000	-175 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	248 155	74 155	74 155

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 248 155 000 kronor anvisas under an- slaget 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgär- der för 2007. För 2008 och 2009 beräknas ansla- get till 74 155 000 kronor per år.

4.8.914:9 Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden

Tabell 4.21 Anslagsutveckling 14:9 Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden

Tusental kronor

					Anslags-
2005	Utfall	14			sparande	788
2006	Anslag	210	1		Utgifts-	219
			1		prognos
			P	P	prognos

2007	Förslag	212

2008	Beräknat	216	2
2008	Beräknat	216	P	P

2009	Beräknat	221	3
2009	Beräknat	221	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P P Motsvarar 212 tkr i 207 års prisnivå.

3P P Motsvarar 212 tkr i 207 års prisnivå.

Alkoholsortimentsnämnden inrättades den 1 januari 1995 för att säkerställa icke-diskrimine- ring i enlighet med de krav som Europeiska kommissionen ställde inför Sveriges inträde i EU för att Sverige skulle kunna behålla detalj- handelsmonopolet på alkohol. Samtidigt av- skaffades övriga monopol inom alkoholområdet. Nämnden, som är oberoende, har till uppgift att pröva överklaganden över Systembolagets beslut att avvisa eller avföra viss alkoholhaltig dryck från sortimentet. Nämndens verksamhet ut- sträcktes den 15 juli 2005 till att även omfatta prövning av överklaganden över Apoteket AB:s beslut om att inte lagerhålla vissa läkemedel på lokala apotek. Därvid ändrades namnet på nämnden till Alkohol- och läkemedelssorti- mentsnämnden.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens bedömning

Tabell 4.22 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:9 Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden

Tusental kronor

		2007	2008	2009
1		210	210	210
Anvisat 2006 P		210	210	210
P

Förändring till följd av:
2		2	6	11
Pris- och löneomräkning P	P	2	6	11

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		212	216	221

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 212 000 kronor anvisas under anslaget 14:9 Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 216 000 kronor och för 2009 till 221 000 kronor.

4.9Övrig verksamhet

4.9.1Systembolaget AB

Systembolaget AB är ett av staten helägt företag. Systembolaget spelar en viktig roll i den restrik- tiva alkoholpolitiken. En central uppgift för Systembolaget kommer att vara att uppfylla EU:s krav på objektiv behandling av produkter och leverantörer.

I koncernen ingår förutom moderbolaget Sys- tembolaget också de helägda dotterbolagen Lagena Distribution AB, Systembolaget Fastig- heter AB samt IQ-initiativet AB. Verksamheten omfattar detaljhandel med alkoholdrycker. Sys- tembolaget sålde 358,6 (348,3)TF1FTmiljoner liter alkoholdrycker under 2005. Det är en ökning med 2,9 procent jämfört med 2004 Försäljnings- volymen av vin och starköl ökade med 3,1 pro- cent respektive 3,5 procent medan spritförsälj- ningen minskade med 2,3 procent. Nettoom- sättningen ökade under 2005 till 18 083 (17 708) miljoner kronor främst till följd av högre försälj-

1T T Uppgifterna inom parentes avser motsvarande data för år 2004.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

ningsvolymer för vin och öl. Resultatet före skatt uppgick till 513 (240) miljoner kronor.

Systembolaget hade vid årsskiftet 411 (417) butiker. Självbetjäningsbutikerna står för 76 pro- cent av Systembolagets omsättning och 76 pro- cent av totala antalet kundbesök.

Tabell 4.23 Ekonomisk översikt för koncernen de senaste

fem åren Miljoner kronor

	2005	2004	2003	2002	2001
Nettoomsättning	18 083	17 708	18 985	19 132	18 241

Resultat efter	513	240	202	202	197
finansiella poster

Eget kapital	1 989	1 749	1 348	1 409	1 348

Räntabilitet på	18,9%	11,5%	9,8%	10,8%	11,0%
1
eget kapitalP
P

Antal anställda	2 960	3 139	3 334	3 350	3 403

Arbetsproduk–	743	708	701	662	659
2
tivitetP
P

Lagersomsätt–	20,5	19,9	21,9	24,7	27,6
3
ningskontrollP
P

4	89%	84%	83%	79%	80%
ÅlderskontrollP P	89%	84%	83%	79%	80%

1P ResultatPefter schablonskatt i procent av justerat eget kapital vid årets början.

2P AntalPhanterade arbetsenheter (förpackningar efter viktning per varugrupp) per dagsverke (8 timmar).

3P OmsättningenPdividerad med genomsnittligt lagervärde till försäljningspris.

4P ÅrligPålderskontroll, genomförd av oberoende bolag, av ungdomar som var äldre än 20 år men som bedömts se yngre ut än 25 år.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

5 Politikområde Barnpolitik

5.1Omfattning

Politikområdet omfattar insatser för att förverk- liga FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) i Sverige samt frågor om internationella adoptioner. Med barn avses varje flicka och pojke under 18 år.

Barnpolitiken är sektorsövergripande och har till uppgift att genom övergripande strategiska insatser initiera, driva på och samordna arbetet för barns och ungas rättigheter. Målsättningen med det strategiska arbetet är att barnkonven- tionen, dess anda och intentioner, skall genom- syra alla delar av regeringens politik och alla samhällsverksamheter som rör barn.

Inriktningen i barnpolitiken bygger på de grundläggande principerna i barnkonventionen.

Inom politikområdet finns myndigheterna Barnombudsmannen och Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA).

Barnombudsmannen har till uppgift att driva på genomförandet och bevaka efterlevnaden av barnkonventionen i myndigheter, landsting och kommuner samt att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån Sveriges åtagan- den enligt konventionen.

Myndigheten för internationella adoptions- frågor beslutar om auktorisation av sammanslut- ningar som förmedlar internationella adoptioner samt utövar tillsyn över dessa sammanslutningar. Vidare ansvarar myndigheten för information i frågor rörande internationella adoptioner.

Vid sidan av politikområdet utgår bidrag till kostnader för internationella adoptioner under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.

5.2	Utgiftsutveckling

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2005	1		2006	2007	2008	2009
		2005	2006 P	P	2006	2007	2008	2009

Anslag inom utgiftsområde 9
15:1 Barnombudsmannen		16,5	17,0		17,1	17,2	17,5	17,8

15:2 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor		10,4	11,4		11,5	11,5	11,7	11,9

15:3 Insatser för att förverkliga FN:s konvention om
barnets rättigheter i Sverige		6,2	9,5		9,5	7,5	7,5	7,5

Totalt för politikområde Barnpolitik		33,0	37,8		38,1	36,1	36,6	37,2

1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

5.3Mål

Målet för politikområdet är att barn och unga skall respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande.

Målet är sektorsövergripande och berör fler- talet av statsbudgetens politikområden.

Ovanstående mål är beslutat av riksdagen (prop. 2002/03:1 utgiftsområde 9, bet. 2002/03:SoU1, rskr. 2002/03:81). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till detta mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politik- områden eller mål för dessa bör ändras åter- kommer regeringen vid ett senare tillfälle.

5.4Insatser

De insatser som genomförs för att stärka flickors och pojkars rättigheter och integrera ett barnperspektiv i frågor som rör dem utgår från strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige (prop. 1997/98:182, bet. 1998/99:SoU6, rskr. 1998/99:171), som 2004 har vidareutvecklats i en skrivelse (skr. 2003/04:47) till riksdagen.

Redovisningar om insatser och resultat av barnpolitiken lämnas regelbundet till riksdagen. I maj 2006 överlämnade den tidigare regeringen en skrivelse (skr. 2005/06:206) med en redo- görelse för det pågående arbetet.

5.4.1Insatser inom politikområdet

Inom politikområdet genomförs dels strategiska insatser såsom kunskapsinsamling, informa- tionsspridning och metodutveckling, dels insat- ser inom olika områden som syftar till att, uti- från barnkonventionen, stärka flickors och pojkars rättigheter. Inom politikområdet ingår även insatser som rör internationella adoptions- frågor.

Strategiska insatser

För att kunna följa flickors och pojkars lev- nadsförhållanden och få kunskap om deras villkor utvecklar Statistiska centralbyrån (SCB) sedan några år tillbaka statistiken om barn och deras familjer. Vidare genomför SCB årliga

undersökningar om barns och ungas levnads- förhållanden, Barn-ULF, som bygger på inter- vjuer med flickor och pojkar i åldern 10–18 år. Dessutom har Barnombudsmannen utifrån metoden Nöjt Barn Index frågat flickor och pojkar om deras åsikter inom områden som hälsa, skola och fritid.

Den tidigare regeringen har tillsatt en arbets- grupp med uppgift att ta fram indikatorer för att följa levnadsvillkoren för flickor och pojkar utifrån ett antal områden som är relevanta för barnpolitikens måluppfyllelse.

Barnombudsmannen är en viktig aktör i att stödja och driva på genomförandet av barnkon- ventionen i statliga myndigheter, landsting och kommuner. Barnombudsmannen följer och redovisar regelbundet hur arbetet med att integ- rera ett barnperspektiv fortgår i berörda verk- samheter, senast i sin årsrapport för 2006. Myn- digheten bedriver också ett metodutvecklings- arbete, och har bl.a. utvecklat sin modell för barnkonsekvensanalyser. Detta arbete har under innevarande år fördjupats. Under 2005 har Barn- ombudsmannen även kartlagt och följt barns och ungas livsvillkor och deras syn på inflytande inom flera olika områden.

Barn och unga skall få information om sina rättigheter. Barnombudsmannen har därför till- delats särskilda medel för att ta fram ett infor- mationsmaterial som riktar sig till olika ålders- grupper. Till materialet hör också en handled- ning för vuxna. En utvärdering av materialet visar bl.a. att det har fått stor spridning och är mycket efterfrågat.

Formerna för Regeringskansliets dialog med barn och unga har fördjupats under året, bl.a. genom möten med en referensgrupp bestående av flickor och pojkar i åldern 13–18 år.

För att öka kunskapen om hur de olika artik- larna i barnkonventionen skall tolkas och nå en ökad samstämmighet om Sveriges åtaganden en- ligt konventionen har UNICEF Sverige beviljats särskilda medel av den tidigare regeringen för att ta fram en svensk handbok om genomförande av barnkonventionen. Handboken är tänkt att tjäna som ett stöd för politiker, tjänstemän och övriga intresserade.

För att stödja genomförandet av barnkonven- tionen på lokal och regional nivå har bl.a. eko- nomiskt stöd beviljats av den tidigare regeringen till ett partnerskap bestående av tolv kommuner som samarbetar för en effektiv tillämpning av barnkonventionen. Under våren 2006 genom-

förde den tidigare regeringen en seminarieserie om framgångsrika arbetssätt för att genomföra barnkonventionen i kommunala verksamheter.

För att garantera varje barn sina rättigheter behöver yrkesgrupper vars arbete rör barn ha goda kunskaper om den praktiska tillämpningen av barnkonventionen. I mars 2006 gav den tidigare regeringen Örebro universitet i uppdrag att närmare precisera förutsättningarna för att bedriva en verksamhet som erbjuder kompetens- och metodutveckling i den praktiska tillämp- ningen av barnkonventionen för yrkesgrupper som arbetar med och för barn. Uppdraget redo- visades i maj 2006.

Internationella adoptionsfrågor

Hos Socialstyrelsen pågår ett arbete med att ta fram en handbok och allmänna råd om social- tjänstens ansvar och uppgifter i samband med internationella och nationella adoptioner. Frågor som avser den särskilda information som behövs i samband med internationella adoptioner, och som skall ingå i handboken, utarbetas efter sam- råd med Myndigheten för internationella adop- tionsfrågor. Handboken och de allmänna råden beräknas vara klara vid slutet av 2007.

Övriga insatser

Socialstyrelsen har i juli 2006 fått i uppdrag av den tidigare regeringen att närmare analysera varför vissa pojkar, företrädesvis pojkar i för- skoleåldern, omskärs av personer utanför hälso- och sjukvården. Vidare skall Socialstyrelsen lämna förslag på åtgärder som syftar till att före- bygga att ingen pojke far illa inom omskärelse- verksamheten som helhet. Socialstyrelsen skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 mars 2007.

Det är viktigt att det finns möjligheter för för- äldrar att få olika former av stöd i sitt föräldra- skap. Enligt regleringsbrevet för 2006 skall Statens folkhälsoinstitut (FHI) redovisa vilka åtgärder man har vidtagit för att sprida den me- todkunskap som myndigheten har sammanställt i rapporten Nya verktyg för föräldrar – förslag till nya former av föräldrastöd. FHI skall också be- döma i vilken utsträckning spridningen av denna metodkunskap har bidragit till att utveckla för- äldrautbildning och föräldrastöd i kommuner och landsting. Vidare har FHI i uppdrag, och har

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

tillldelats särskilda medel för, att ta fram ett video/dvd-baserat material för föräldrastöds- grupper i kommuner och landsting.

5.4.2Insatser utanför politikområdet

Barnpolitiken är ett sektorsövergripande politik- område vilket innebär att andra politikområden genomför och redovisar huvuddelen av de åt- gärder som rör flickor och pojkar. Det innebär också att statliga myndigheter inom flera poli- tikområden ansvarar för insatser och fattar be- slut som har konsekvenser för barn och unga. Myndigheternas arbete med att integrera ett barnperspektiv i sina verksamheter följs upp genom uppdrag eller återrapporteringskrav i regleringsbrev. För 2006 skall några myndigheter redovisa bl.a. hur barn och unga kommer till tals, hur deras behov tillgodoses och hur de bemöts inom olika verksamheter. Vidare skall ett antal myndigheter, däribland samtliga länsstyrelser, redogöra för hur man systematiskt beskriver och bedömer vilka konsekvenser beslut och åtgärder får för flickor och pojkar, s.k. barnkonsekvens- analyser.

Kommunerna och landstingen råder över en stor del av de beslut och verksamheter som rör barn och unga. De lokala huvudmännens vilja och förmåga att integrera ett barnperspektiv i sina verksamheter är därför av stor betydelse för att förverkliga barnkonventionen i Sverige.

Även frivilligorganisationerna är viktiga aktö- rer för att barnkonventionen skall få genomslag i alla delar av samhället. Organisationernas enga- gemang, kunskap, arbetssätt och erfarenheter är värdefulla komplement till regeringens insatser för barns och ungas rättigheter.

5.5Resultatredovisning

5.5.1Mål

Målet för politikområdet är att barn och unga skall respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

5.5.2Resultat

I maj 2006 överlämnade den tidigare regeringen en skrivelse till riksdagen (skr. 2005/06:206) med en redogörelse för barnpolitiken, inne- fattande det strategiska arbetet för att förverkliga barnkonventionen.

Resultat utifrån strategiska insatser

Barnombudsmannens arbete Barnombudsmannen har utvärderat de regionala barnkonventionskonferenser som myndigheten i samarbete med Sveriges Kommuner och Lands- ting under våren 2005 har genomfört i syfte att uppmuntra till och sprida framgångsrika arbets- sätt i det lokala barnkonventionsarbetet. Ut- värderingen visar bl.a. att innehållet i konferen- serna har varit uppskattat och i stor utsträckning har spridits inom berörda organisationer. Sam- tidigt som relativt många deltagare efter konfe- rensen har sökt mer information om barnkon- ventionen är det relativt få som uppger att kon- ferensen förändrat deras sätt att arbeta med barnfrågor.

En av Barnombudsmannens huvudstrategier är att verka genom andra. Det kan handla om deltagande i projekt, seminarier, konferenser och utbildningsinsatser som andra aktörer anordnar. Ett exempel där Barnombudsmannen samverkat med andra aktörer är det utbildningsprojekt i att samtala med barn som myndigheten genomfört tillsammans med Migrationsverket och social- tjänsten i Stockholms län.

Barnkonventionen i statliga myndigheter

Statliga myndigheter får återrapporteringskrav och uppdrag i sina regleringsbrev för att integ- rera ett barnperspektiv i sina verksamheter. Av årsredovisningarna för verksamhetsåret 2005 framgår bl.a. att flera myndigheter arbetar för att inhämta och beakta flickors och pojkars syn- punkter i verksamheter som rör barn och unga. Till dessa myndigheter hör bl.a. Statens institu- tionsstyrelse, Banverket och Vägverket. En vik- tig del i att integrera ett barnperspektiv är att systematiskt analysera och bedöma vilka kon- sekvenser olika beslut och åtgärder kan få för barn och unga, s.k. barnkonsekvensanalyser. Inom ett antal myndigheter, däribland Rikspolis- styrelsen, Socialstyrelsen och Migrationsverket, pågår ett metodutvecklingsarbete rörande detta.

Kunskap om barnkonventionen inom högre utbildning

Samtliga universitet och högskolor har haft i uppdrag att till den tidigare regeringen redogöra för hur man arbetar med att införliva kunskap om barnkonventionen i utbildningar där sådan kunskap bedöms som betydelsefull. Lärosätenas redovisningar visar att kunskap om barnkonven- tionen framför allt ingår i kurser och utbild- ningar där studenterna kommer att arbeta direkt med barn och unga. Dit hör bl.a. utbildningar till lärare, specialpedagog, socionom, sjuksköterska, läkare, barnmorska och psykolog.

Barnrättsforum

Den tidigare regeringen har inrättat ett barn- rättsforum för dialog med frivilligorganisationer.

Kompetens- och metodutveckling i tillämpningen av barnkonventionen

Örebro universitet har i maj 2006 redovisat sina förutsättningar för att bedriva en verksamhet som erbjuder kompetens- och metodutveckling i den praktiska tillämpningen av barnkonven- tionen för berörda yrkesgrupper. Den tidigare regeringen har i juli 2006 gett Örebro universitet i uppdrag att pröva en sådan verksamhet och har beviljat universitetet 1 850 000 kronor för att genomföra uppdraget. Universitetet skall redo- visa sitt uppdrag senast den 30 mars 2007.

Internationella adoptionsfrågor

Föräldrautbildning

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor har i samråd med Socialstyrelsen utarbetat ett studiematerial för föräldrautbildning inför adop- tion. I arbetet har även Sveriges Kommuner och Landsting, de auktoriserade adoptionssamman- slutningarna, de adopterades organisationer samt ett antal experter inom området deltagit. Social- styrelsen kommer fortsättningsvis att ansvara för materialet och spridningen av detta. Länsstyrel- serna är ansvariga för tillsynen av hur kommu- nerna lever upp till kravet i socialtjänstlagen om att kommunerna skall anvisa föräldrautbildning inför adoption.

Väntetider för hemutredningar

Väntetiderna för hemutredningar (medgivande- utredningar) vid internationella adoptioner varierar stort mellan kommuner och mellan

ärenden i en och samma kommun. Detta fram- går av en kartläggning som Socialstyrelsen har genomfört. Den genomsnittliga tiden från det att de som söker adoption lämnar in sin ansökan till dess att socialtjänsten börjar utreda deras ärende är ca 3 månader. Tiden från ansökan till beslut i socialnämnden är drygt 7 månader.

Resultat av övriga insatser

Könsstympning av flickor

Socialstyrelsen har haft i uppdrag att, i enlighet med den nationella handlingsplanen mot kvinn- lig könsstympning, ta tillvara och vidareutveckla det förebyggande arbetet mot könsstympning. Socialstyrelsen har av den tidigare regeringen tilldelats särskilda medel för att utföra uppdraget som har pågått under perioden december 2003 till juni 2006. Tyngdpunkten i arbetet har varit informations- och utbildningsinsatser.

Ett resultat av Socialstyrelsens insatser är en deklaration som representanter för Sveriges imamråd, koptiska ortodoxa kyrkan, katolska kyrkan och Sveriges kristna råd har underteck- nat. I dokumentet tar man från respektive sam- fund tydligt avstånd från alla former av köns- stympning och uttalar sitt stöd för den natio- nella handlingsplanen.

Inom ramen för uppdraget har Socialstyrelsen i samarbete med Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten tagit fram och spridit en handledning om könsstympning till polis och åklagare och genomfört fyra regionala konferen- ser om förebyggande och stödjande arbete. Myndigheten har också tagit fram ett utbild- ningsmaterial anpassat för skola, hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I samarbete med Myndigheten för skolutveckling har bl.a. en folder som riktar sig till flickor som är eller riskerar att bli könsstympade distribuerats till grundskolorna. Socialstyrelsen har även skapat en kunskapsbank med fakta och information om könsstympning.

5.5.3Analys och slutsatser

Målsättningen med det strategiska arbetet är att barnkonventionen skall genomsyra allt besluts- fattande som rör barn (se prop. 1997/98:182).

Den information och lägesbild som rege- ringen har om hur barnkonventionsarbetet fort-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

skrider på olika nivåer i samhället baserar sig huvudsakligen på de enkätundersökningar som Barnombudsmannen regelbundet genomför bland kommuner, landsting och statliga myndig- heter. Dessa undersökningar visar bl.a. att det finns en stark förankring i kommunledningarna för att arbeta med barnkonventionen och att flertalet kommuner har målsättningar om kon- ventionen i sina styrdokument. Detsamma gäller för majoriteten av landstingen. Samtidigt har mindre än en tredjedel av kommunerna en sär- skild strategi eller handlingsplan för genom- förandet av barnkonventionen och bara en tion- del har antagit en utbildningsplan. En stor majo- ritet av kommunerna och landstingen uppger ett behov av fortsatt kompetensutveckling om barn- konventionen och dess tillämpning, men endast ett fåtal av dem har avsatt resurser för detta.

Av de drygt hundra statliga myndigheter som svarat på Barnombudsmannens senaste enkät uppger mindre än en femtedel att de har en lång- siktig strategi för genomförandet av barnkon- ventionen. Barnombudsmannen konstaterar också att behovet av fortbildning bland statliga myndigheter är större än de resurser som avsatts.

Även Riksrevisionens granskning av den tidigare regeringens och de statliga myndig- heternas arbete med strategin för att förverkliga barnkonventionen (RiR 2004:30) bekräftar att det är sällsynt med barnkonsekvensanalyser, att barnets perspektiv inte alltid vägs in i beslut som rör barn och att det är få myndigheter och kom- muner som har en strategi för hur barnkonven- tionen skall genomföras i den egna verksam- heten.

Det är enligt regeringen viktigt att skapa möj- ligheter för återkommande kompetensutveck- ling och erfarenhetsutbyte inom den egna kom- munen och mellan kommuner. Detsamma torde gälla för de statliga myndigheterna. Det finns ett kontinuerligt behov av kunskaper om barnets rättigheter och hur de omsätts i praktisk hand- ling och insatser för att sprida denna kunskap kommer att behöva fortsätta under en lång tid framöver. Barnombudsmannens stödjande och pådrivande insatser är i sammanhanget mycket viktiga.

FN:s kommitté för barnets rättigheter behandlade i januari 2005 Sveriges tredje perio- diska rapport om åtgärder och framsteg för att förverkliga barnkonventionen. Kommittén gjorde överlag en mycket positiv bedömning av det pågående arbetet i Sverige, men framhöll

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

emellertid att barnkonventionen inte är tillräck- ligt känd och förstådd av alla yrkesgrupper som arbetar med och för barn samt att en del barn och ungdomar inte känner att de har något verk- ligt inflytande i frågor som rör dem. Kommit- téns slutsatser och rekommendationer utgör ett värdefullt underlag för regeringens fortsatta överväganden kring åtgärder för att genomföra barnkonventionen.

5.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna för 2005 avseende Barn- ombudsmannen och Myndigheten för interna- tionella adoptionsfrågor.

Riksrevisionen har 2004 granskat om den tidigare regeringen och de statliga myndigheter- na har följt strategin för att förverkliga barnkon- ventionen i Sverige (RiR 2004:30). Riksdagen har mot bakgrund av granskningen bifallit en framställan (framst. 2004/05:RRS19) från Riks- revisionens styrelse och gett regeringen tillkänna att regeringen skall återkomma med förslag till mer precisa mål knutna till strategin samt att regeringen förbättrar sin redovisning av utfallet i förhållande till strategin (bet. 2005/06:SoU5, rskr. 2005/06:137).

5.7Politikens inriktning

I varje barns grundläggande rättigheter ingår att få omvårdnad och att i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar få växa upp under goda och trygga förhållanden. Föräldrarna är i regel de viktigaste personerna i barns liv. De har ansvaret för att ge barnet lämplig ledning och råd när barnet, utifrån utveckling och förmåga, utövar sina rättigheter. Det är enligt regeringen ange- läget att föräldrar kontinuerligt får stöd i sin föräldraroll under barnets hela uppväxt. Rege- ringen avser att bistå de lokala huvudmännen i överföringen av erfarenheter och metodkun- skaper avseende föräldrastöd genom exempelvis spridning av utbildningsmaterial och modeller för utveckling av verksamheter.

Det är snart 17 år sedan Sverige ratificerade barnkonventionen. Arbetet för att förbättra och fördjupa kunskapen om barnkonventionen, lik-

som arbetet för att förändra attityder och för- hållningssätt till barns och ungas rättigheter och intressen måste ständigt fortgå. Behovet av kun- skap om barnkonventionen i allmänhet och den praktiska tillämpningen i synnerhet är alltjämt stort bland beslutsfattare och olika yrkesgrupper i stat, kommun och landsting. Det är i samman- hanget viktigt att öka kunskapen om barnets rättigheter bland såväl yrkesverksamma personer som dem som är under utbildning. Regeringen kommer att stödja kommuner, landsting och statliga myndigheter i deras arbete med att integ- rera ett barnperspektiv i sina beslut och verk- samheter. Barnombudsmannens insatser är vik- tiga för att driva på och stödja denna utveckling. Insatser för att främja kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte om barnkonventionen och barns behov till berörda aktörer kommer att prioriteras. Arbetet med att förbättra uppfölj- ning och utvärdering av barnpolitikens insatser fortsätter.

Formerna för dialog och metoder för att in- hämta och ta tillvara flickors och pojkars egna åsikter och kunskaper behöver alltjämt utvecklas och fördjupas. De erfarenheter och goda exem- pel som finns i bl.a. kommuner och statliga myndigheter att göra barn delaktiga behöver tas tillvara och spridas inom och mellan berörda verksamheter.

Regeringen kommer också att vara uppmärk- sam på behovet av särskilda insatser i syfte att främja och skydda flickors och pojkars rättig- heter inom olika områden som rör deras liv.

5.8Budgetförslag

5.8.115:1 Barnombudsmannen

Tabell 5.2 Anslagsutveckling 15:1 Barnombudsmannen

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	16 455		P	sparande	477

			P		Utgifts-
2006	Anslag	16 962	1		prognos	17 129
2006	Anslag	16 962		P	prognos	17 129

2007	Förslag	17 184	P	P

2008	Beräknat	17 461	2
2008	Beräknat	17 461	P	P

2009	Beräknat	17 835	3
2009	Beräknat	17 835	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

2P MotsvararP17 187 tkr i 2007 års prisnivå.

3P MotsvararP17 190 tkr i 2007 års prisnivå.

Barnombudsmannen skall företräda barns och ungas rättigheter och intressen i Sverige och driva på genomförandet av och bevaka efterlev- naden av barnkonventionen. Vidare skall Barn- ombudsmannen bl.a. särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras tillämp- ning stämmer överens med barnkonventionen och vid behov föreslå författningsändringar.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.3 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -kost-
			nad)

Utfall 2005	875	650	225
(varav tjänsteexport)

Prognos 2006	2 627	2 666	–39
(varav tjänsteexport)

Budget 2007	3 161	3 161	0
(varav tjänsteexport)

Avgiftsintäkterna omfattar främst internationella projekt om barns rättigheter. Barnombuds- mannen får disponera intäkterna.

Regeringens överväganden

Barnombudsmannen har ett brett uppdrag som omfattar både strategiska insatser för att öka kunskapen om och tillämpningen av barnkon- ventionen i olika verksamheter och insatser för att uppmärksamma och stärka flickors och pojkars rättigheter i frågor som rör dem. Under 2005 har myndigheten bedrivit ett aktivt arbete inom båda dessa områden. Barnombudsmannen har bl.a. undersökt hur statliga myndigheter, landsting och kommuner tillämpar barnkonven- tionen, genomfört utbildningar bland olika yrkesgrupper och bedrivit ett metodutvecklings- arbete avseende bl.a. barnkonsekvensanalyser. Barnombudsmannen har också i olika samman- hang, bl.a. genom egna studier och i undersök- ningar tillsammans med andra aktörer, uppmärk- sammat barns och ungas villkor inom olika om- råden.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

En sammantagen bedömning av myndig- hetens verksamhet är att Barnombudsmannen huvudsakligen har redovisat sin verksamhet i en- lighet med mål och återrapporteringskrav i reg- leringsbrevet.

Tabell 5.4 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 15:1 Barnombudsmannen

Tusental kronor

		2007	2008	2009
1		16 962	16 962	16 962
Anvisat 2006P		16 962	16 962	16 962
P

Förändring till följd av:
2		228	502	873
Pris- och löneomräkningP	P	228	502	873

Beslut		–6	–3	0

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		17 184	17 461	17 835

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 17 184 000 kronor anvisas under an- slaget 15:1 Barnombudsmannen för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 17 461 000 kronor och för 2009 beräknas anslaget till 17 835 000 kronor.

5.8.215:2 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor

Tabell 5.5 Anslagsutveckling 15:2 Myndigheten för interna- tionella adoptionsfrågor

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	10 384		P	sparande	979

			P		Utgifts-
2006	Anslag	11 392	1		prognos	11 517
2006	Anslag	11 392		P	prognos	11 517

2007	Förslag	11 473	P	P

2008	Beräknat	11 677	2
2008	Beräknat	11 677	P	P

2009	Beräknat	11 928	3
2009	Beräknat	11 928	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

2P MotsvararP11 475 tkr i 2007 års prisnivå.

3P MotsvararP11 477 tkr i 2007 års prisnivå.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör internationella adoptioner och har ansvar för auktorisation och tillsyn av sam- manslutningar som förmedlar internationella adoptioner. Myndigheten skall också följa den internationella utvecklingen och kostnadsut- vecklingen avseende internationella adoptioner. Vidare skall MIA informera och lämna upplys- ningar om internationella adoptioner samt ge biträde åt myndigheter och organisationer. Mot bakgrund av de nya uppgifter som adoptions- myndigheten har fått fr.o.m. 2005 har myndig- heten också fått förstärkta resurser.

Myndigheten får från sitt anslag betala ut statsbidrag till auktoriserade adoptionssamman- slutningar och till de adopterades organisationer.

Regeringens överväganden

Cirka 1 000 barn adopteras årligen till Sverige från andra länder. Regeringens bedömning är att antalet adoptioner kommer att ligga på samma nivå åren 2007–2009.

MIA har under 2005 arbetat aktivt med att förverkliga intentionerna i den nya lagstiftningen och att bygga upp den nya myndigheten. Myn- digheten har bl.a. tagit fram nya villkor för sam- manslutningar auktoriserade enligt lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmed- ling (LIA). I dessa villkor ingår anvisningar för organisationernas ekonomiska rapportering. MIA har också haft särskilda samråd med de auktoriserade adoptionssammanslutningarna an- gående de nya regler och krav som finns på sammanslutningarnas löpande verksamhet. Fem sammanslutningar har erhållit auktorisation t.o.m. 2007. MIA har också utvidgat kontakterna med utländska myndigheter och organisationer genom besök i Sydafrika och Etiopien, genom att delta i nordiska och europeiska möten samt genom att motta besök av delegationer från olika länder.

En sammantagen bedömning av adoptions- myndighetens verksamhet är att mål och åter- rapporteringskrav i regleringsbrevet i allt väsent- ligt är uppfyllda. Myndigheten arbetar i enlighet med sin instruktion och fullföljer sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt.

Tabell 5.6 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

15:2 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor

Tusental kronor

		2007	2008	2009
1		11 392	11 392	11 392
Anvisat 2006P		11 392	11 392	11 392
P

Förändring till följd av:
2		85	287	536
Pris- och löneomräkningP	P	85	287	536

Beslut		–4	–2	0

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		11 473	11 677	11 928

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 11 473 000 kronor anvisas under an- slag 15:2 Myndigheten för internationella adop- tionsfrågor för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 11 677 000 kronor och för 2009 beräknas an- slaget till 11 928 000 kronor.

5.8.315:3 Insatser för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige

Tabell 5.7 Anslagsutveckling 15:3 Insatser för att förverk- liga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	6 188		P	sparande	273

			P		Utgifts-
2006	Anslag	9 461	1		prognos	9 483
2006	Anslag	9 461		P	prognos	9 483

2007	Förslag	7 461	P	P

2008	Beräknat	7 461	P	P

2009	Beräknat	7 461	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

Regeringen disponerar medlen under anslaget för insatser i syfte att förverkliga barns rättig- heter i Sverige med utgångspunkt i barnkonven- tionen. Medlen använder regeringen för strate- giska insatser såsom utbildningar, informations- spridning, kunskapsinsamling och metodutveck- ling samt uppföljningar och utvärderingar av genomförda insatser inom området. Vidare dis- ponerar regeringen medlen för att med utgångs- punkt i barnkonventionen främja och skydda barns och ungas rättigheter inom olika områden. Det innefattar bl.a. åtgärder för att stärka flickors och pojkars delaktighet och inflytande i

verksamheter som rör dem. Medel används också för insatser som rör internationella adop- tionsfrågor samt föräldrastöd.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att det finns ett fortsatt behov av kunskap om barnkonventionen samt om metoder och arbetssätt för att integrera ett barn- perspektiv i verksamheter som rör barn och unga.

Tabell 5.8 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 15:3 Insatser för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige

Tusental kronor

	2007	2008	2009
1	9 461	9 461	9 461
Anvisat 2006P	9 461	9 461	9 461
P

Förändring till följd av:
Beslut	–2 000	–2 000	–2 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	7 461	7 461	7 461

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 7 461 000 kronor anvisas under anslag 15:3 Insatser för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 7 461 000 kronor respektive år.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

6 Politikområde Handikappolitik

6.1Omfattning

Handikappolitiken omfattar insatser för att undanröja hinder för full delaktighet i samhället, insatser för att bekämpa diskriminering samt individuella stödinsatser. Insatserna är sektors- övergripande och ingår i de flesta politikområ- den.

Ansvaret för individuella stödinsatser inom politikområdet Handikappolitik ligger framför allt på kommuner och landsting. Det gäller insat- ser både enligt socialtjänstlagen (2001:453, SoL) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Staten lämnar ekonomiska bidrag till kommuners verksamhet inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Stöd till landsting lämnas för insat- sen rådgivning och annat personligt stöd, för tolktjänst samt för inköp av utrustning för elektronisk kommunikation.

Andra individuella stöd inom politikområdet är assistansersättning, bilstöd, särskilt utbild- ningsstöd och personligt ombud. Politikområdet omfattar dessutom bidrag till viss verksamhet för personer med funktionsnedsättningar och bidrag till handikapporganisationer. Inom poli- tikområdet finns myndigheterna Handikapp- ombudsmannen (HO) och Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam), som fr.o.m. den 1 januari 2006 är en nybildad statlig myndighet.

Socialstyrelsen ansvarar för tillsyn, normering och kunskap av stöd och service till funktions- hindrade. Inom Socialstyrelsen finns även ett särskilt beslutsorgan – Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) – som bl.a. ansvarar för fördelning av det särskilda utbild- ningsstödet. Socialstyrelsen finansieras genom anslag 13:6 Socialstyrelsen.

Hjälpmedelsinstitutet är ett centralt organ inom hjälpmedelsområdet. Institutet som är en allmännyttig förening drivs av staten samt intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting. Institutet finansieras bl.a. genom anslag 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård inom politikområdet Hälso- och sjukvårdspolitik.

År 2007 föreslås statens utgifter inom politik- området uppgå till cirka 15,6 miljarder kronor.

6.2Utgiftsutveckling

Under perioden 2006 till 2009 beräknas utgif- terna för politikområdet öka med cirka 5 miljar- der kronor, huvudsakligen till följd av ökade utgifter för assistansersättningen. Utgifterna inom politikområdet beräknas 2006 till cirka 13,9 miljarder kronor. Det understiger anvisade medel med cirka 156 miljoner kronor. Utgif- terna för 2005 blev cirka 208 miljoner kronor lägre än anvisade medel.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2005	1		2006	2007	2008	2009
	2005	2006 P	P	2006	2007	2008	2009

Anslag inom utgiftsområde 9
16:1 Personligt ombud	89,0	89,5		90,0	109,5	109,5	89,5

16:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet	273,4	273,4		269,7	273,4	273,4	273,4

16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd	170,8	175,6		172,5	177,4	182,4	187,4

16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med
funktionshinder	85,4	81,9		80,4	79,9	79,9	79,9

16:5 Bidrag till handikapporganisationer	163,7	163,7		163,7	163,7	163,7	163,7

16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk
kommunikation	13,5	21,1		20,0	23,3	24,1	25,0

2	347,0	256,0		256,0	256,0	256,0	256,0
16:7 Bilstöd till personer med funktionshinderP	347,0	256,0		256,0	256,0	256,0	256,0
P

16:8 Kostnader för statlig assistansersättning	11 347,8	12 947,0		12 800,0	14 450,0	16 108,0	17 749,0

16:9 Myndigheten för handikappolitisk samordning		18,9		19,2	19,1	19,4	19,9

16:10 Handikappombudsmannen	17,9	14,9		14,6	12,0	12,2	12,5

2005 09 16:9 Statens institut för särskilt
utbildningsstöd	16,5	-			-	-	-

Totalt för politikområde Handikappolitik	12 524,8	14 041,9		13 886,1	15 564,2	17 228,5	18 856,1

1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P .IP statsbudgeten för 2006 betecknat som anslag 16:7 Bilstöd till handikappade

6.3Mål

Målen för handikappolitiken är

−en samhällsgemenskap med mångfald som grund,

−att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet,

−jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktions- hinder.

Det handikappolitiska arbetet ska inriktas sär- skilt på

−att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder,

−att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder,

−att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för själv- ständighet och självbestämmande.

Målen är beslutade av riksdagen (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål. I den

mån regeringen bedömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle.

Handikappolitik är ett sektorsövergripande politikområde, vilket innebär att de handikappo- litiska målen ska vara integrerade mål inom andra politikområden under rubriken ”Mål”.

6.4Insatser

6.4.1Insatser inom politikområdet

Insatserna för ökad måluppfyllelse inom politik- området är åtgärder som ska förverkliga den nationella handlingsplanen för handikappolitiken

–Från patient till medborgare (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000 SoU14, rskr. 1999/2000:240), de behovsprövade stödformerna och åtgärder som leder till att detta stöd är tillgängligt, anpassat och av god kvalitet. I arbetet med att förverkliga handlingsplanen ska insatser prioriteras som syftar till att skapa ett tillgängligt samhälle, att bekämpa diskriminering och att se till att handikapperspektivet genom- syrar alla samhällssektorer. Det är också viktigt att genomförandet av handikappolitiken sker i

nära samverkan med arbetet för mänskliga rättigheter.

Nationella handlingsplanen

Riksdagen beslutade våren 2000 om nationella mål, inriktning och en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Handlingsplanen inne- håller ett stort antal mål och åtgärder som ska genomföras. Viktiga styrinstrument är bl.a. myndigheters instruktioner, regleringsbrev och särskilda uppdrag till statliga myndigheter. Utvalda sektorsmyndigheter har särskilt stort ansvar att leda arbetet för att förverkliga målen. Handikapprörelsen har dessutom en viktig opinionsbildande och pådrivande roll.

En ny myndighet ska driva på arbetet

Den nybildade Myndigheten för handikappoli- tisk samordning (Handisam) ska främja ett strategiskt och effektivt genomförande av den nationella handikappolitiken på såväl kort som lång sikt. I arbetet ingår att bistå regeringen med underlag för effektiv styrning av det handi- kappolitiska arbetet. Myndigheten ansvarar också för den övergripande handikappolitiska samordningen. Det innebär att man stödjer, sti- mulerar och förmår aktörer på olika nivåer att beakta de handikappolitiska målen i sin verk- samhet. Handisam ska integrera ett barnper- spektiv och ett genusperspektiv i sitt utvärde- rings- och analysarbete.

Till myndighetens uppgifter hör även att bevaka och rapportera om den internationella utvecklingen och att vara behjälplig i arbetet med att uppfylla Sveriges åtaganden att skydda de mänskliga rättigheterna.

Handisam har också en viktig roll i arbetet med att följa upp och ge en samlad bild av utvecklingen inom hela det handikappolitiska området. Enligt regleringsbrevet för 2006 ska Handisam i samverkan med sektorsmyndighe- terna göra en sammanställning av befintliga indi- katorer som kan användas för att mäta den han- dikappolitiska utvecklingen.

Sektorsmyndigheter har ett särskilt ansvar

För att handikapperspektivet ska få genomslag inom olika samhällssektorer finns 14 sektors- myndigheter som har ett särskilt ansvar inom det handikappolitiska området – Arbetsmarknads- styrelsen, Arbetsmiljöverket, Banverket, Bo-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

verket, Försäkringskassan, Konsumentverket, Luftfartsstyrelsen, Post- och telestyrelsen, Riks- antikvarieämbetet, Sjöfartsverket, Statens skol- verk, Socialstyrelsen, Statens kulturråd samt Vägverket.

Sektorsmyndigheterna ska samordna, vara pådrivande och aktivt verka för att genomföra handikappolitiken inom respektive samhällssek- tor. Handisam ska genom stöd och samordning bidra till att utveckla sektorsmyndigheternas arbete. Enligt regleringsbrevet för 2006 ska Handisam bidra till att myndigheternas arbete konkretiseras.

Vilka myndigheter som ska vara sektorsmyn- digheter ses fortlöpande över.

Tillgängligheten hos statliga myndigheter ska öka Myndigheter under regeringen ska beakta de handikappolitiska målen när de utformar och bedriver sin verksamhet. Myndigheterna ska arbeta för att göra lokaler, verksamhet och information tillgänglig för personer med funk- tionsnedsättningar. För att påskynda arbetet har ett stort antal myndigheter i sina regleringsbrev för 2006 fått i uppdrag att ta fram handlingspla- ner för tillgänglighetsskapande åtgärder under innevarande år. Handisam ska följa upp hur många myndigheter som har upprättat hand- lingsplaner.

Stärkt lagstiftning ska motverka diskriminering Kvinnor och män med funktionshinder har i dag skydd mot diskriminering i arbetslivet, inom högskolan och i viss kommersiell verksamhet. Handikappombudsmannen (HO) har tillsyns- ansvar över dessa diskrimineringslagar och kan föra talan i domstol för enskilda som anser sig utsatta för diskriminering.

Sedan april 2006 gäller dessutom en ny lag mot diskriminering. De som skyddas av lagens bestämmelser är barn och elever som omfattas av den utbildning och annan verksamhet som regleras i skollagen. Ändamålet med lagen är, förutom att motverka diskriminering, att för- hindra och förebygga kränkande behandling som inte direkt kan hänföras till diskrimineringsgrun- derna, t.ex. mobbning.

Antalet anmälningsärenden enligt de olika diskrimineringslagstiftningarna har ökat markant de senaste åren – från 100 under 2003 till 221 under 2005. Anmälningar mot diskriminering kan påverkas av kampanjer. Under 2005 inkom 1 490 anmälningar enligt lagen om Handikapp-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

ombudsmannen, vilket kan jämföras med 121 året innan. Ökningen förklaras av en massanmäl- ningsaktion vars avsikt var att anmäla otill- gängliga yttre miljöer, till exempel restauranger, affärer och övergångsställen.

Diskrimineringskommittén lämnade sitt slutbetänkande En sammanhållen diskrimine- ringslagstiftning (SOU 2006:22) i februari 2006. Kommittén föreslår ett skydd mot bristande tillgänglighet för kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionshinder inom olika sam- hällsområden. Betänkandet har remissbehand- lats.

Arbete pågår för att kunna belysa funktionshindrades ekonomiska situation

På Socialdepartementet pågår ett arbete med att närmare belysa ekonomiska konsekvenser av att leva med funktionshinder. Till detta arbete har knutits en referensgrupp med personer från Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Statis- tiska centralbyrån. Arbetet ska successivt avrap- porteras till regeringen.

Uppdrag om bemötande

Ett nationellt program för att öka kompetensen om bemötande av kvinnor och män med funk- tionshinder inom den offentliga sektorn togs fram av Statens institut för särskilt utbildnings- stöd (Sisus) 2004. Under 2005 fortsatte myn- digheten arbetet med att etablera programmet. Sisus har i samverkan med handikapporganisa- tionerna startat processer som ska leda till ökad kompetens om bemötande. Myndigheten har främst riktat sina insatser till kommuner och landsting. Programmet har sedan 2004 tillämpats i tre pilotprojekt – Stockholms kommun, Västerbottens län och Försäkringskassan.

Frågor om kompetensutveckling i bemötande kommer framöver integreras med det generella arbetet med att utarbeta metoder för antidiskri- mineringsstrategier i enlighet med regeringens skrivelse En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006–2009 (Skr. 2005/06:95).

Individuella stödinsatser

För att kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionshinder, som möter betydande svårig- heter i sin livsföring, ska kunna uppnå jämlika levnadsvillkor krävs även stöd som är anpassat

efter varje individs förutsättningar och behov. Behovsprövade stödinsatser har därför stor betydelse i välfärdspolitiken som komplement till de generella stödsystemen. Viktiga behovs- prövade stöd inom politikområdet är insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funk- tionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) liksom assistansersättning, särskilt utbildnings- stöd, bilstöd och personligt ombud.

LSS och assistansersättning

Insatser enligt LSS och assistansersättningen ska ge möjligheter för kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionshinder att leva som andra. Den enskilde måste därför ha stort inflytande över de insatser som ges och kunna anpassa dessa efter de egna behoven i så stor utsträck- ning som möjligt. Assistansersättningen är också utformad för att ge stor valfrihet och flexibilitet för individen.

En bred översyn av LSS har nyligen inletts (dir. 2006:68). Uppdraget, som är ett tilläggs- uppdrag, ska genomföras av den parlamentariska kommitté (Assistanskommittén) som sedan juli 2004 gör en översyn av insatsen personlig assi- stans och assistansersättningen (dir. 2004:107, 2004:179 och 2005:66). I översynen av LSS ska kommittén utifrån de handikappolitiska målen och andra aspekter bl.a. analysera för- och nack- delar med dagens reglering av stödet. Kommittén ska även utifrån olika perspektiv analysera för- och nackdelar med tänkbara huvudmannaskap. I översynen av assistans- ersättningen och insatsen personlig assistans ska kommittén bl.a. kartlägga och analysera hur assistansreformen fungerar i praktiken och undersöka alternativa lösningar till personlig assistans. I uppdraget ingår också att föreslå åtgärder som kan dämpa och stabilisera kostnadsutvecklingen. Kommittén, som ska integrera ett jämställdhetsperspektiv och ett barnperspektiv i sitt arbete, ska slutföra sitt uppdrag senast den 31 mars 2008.

Assistanskommittén har i oktober 2005 redo- visat den del av uppdraget som avser tillsyn, till- stånd och regleringen av assistansersättningens timbelopp i betänkandet På den assistansberätti- gades uppdrag (SOU 2005:100). Regerings- kansliet bereder nu betänkandet.

En förordningsändring i februari 2006 innebär att antalet personuppgifter enligt LSS, som kommunerna ska lämna till Socialstyrelsen, utökas. Skälet till ändringen är att få statistik

som bättre svarar mot det behov av information som behövs på kommunal och nationell nivå för att följa upp och utvärdera insatser som ges enligt LSS. Ändringen gäller från april 2006.

Bilstöd

Bilstödet är en viktig insats för kvinnor och män med funktionshinder som inte kan utnyttja all- männa kommunikationer. Tillgång till bil kan medverka till att människor med funktionshin- der kan leva aktivt, självständigt och oberoende. Bilstödet har därmed även en rehabiliterande inverkan. Innehav av bil för föräldrar till barn med varaktigt funktionshinder kan dessutom ha avgörande betydelse för att familjen ska kunna göra resor tillsammans. Bidraget är ett komple- ment till färdtjänst.

Anslaget för bilstöd har de senaste åren både ökat permanent och fått medel på tilläggsbudget. Anslaget ökade permanent 2005 med 60 miljo- ner kronor till 256 miljoner kronor, vilket ska täcka en normal efterfrågan av stödet. Bilstödet ökade därutöver med ytterligare 85 miljoner kronor på tilläggsbudget 2005 för att ytterligare förkorta väntetiderna för bidrag. Det totala anslaget för 2005 uppgick till 341 miljoner kro- nor. Med dessa förstärkningar täckte anslaget 2005 års efterfrågan av bilstöd.

Försöksverksamhet med komplement till färdtjänst Riksdagen har i maj 2006 beslutat om en för- söksverksamhet som ska vara ett komplement till färdtjänsten (prop. 2005/06:92, bet. 2005/06SoU:25, rskr. 2005/06:302). En kom- mun ska kunna ge ekonomiskt stöd för anskaff- ning och anpassning av motorfordon till kvinnor och män som är berättigade till färdtjänst. Försöksverksamheten ska pågå i tre år, mellan den 1 juli 2007 och den 30 juni 2010, och får bara bedrivas av de kommuner som fått regeringens tillstånd.

Komplement till färdtjänst ska ses som ytter- ligare ett verktyg i omställningsprocessen för att nå ett tillgängligt transportsystem. Grundtanken med förslaget är att resurserna till färdtjänst ska utnyttjas på ett effektivare sätt. Riksdagen har i tillkännagivande framfört att utvärderingen av försöksverksamheten ska ske i samarbete med handikapporganisationerna. Riksdagen vill även att utvärderingen ska undersöka dels frågan om försöksverksamheten skett på bekostnad av beviljande av färdtjänst, dels frågan om försöks-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

verksamheten inneburit att arbetet med att göra kollektivtrafiken tillgänglig för fler har eftersatts.

Personligt ombud

Personliga ombud ska se till att kvinnor och män (18 år och äldre) som lever med omfattande psykiska funktionshinder får sina behov tillgo- dosedda och att deras insatser planeras, samord- nas och genomförs. Kommunerna är huvudmän för ombuden men verksamheten är frivillig. Socialstyrelsen och länsstyrelserna fördelar an- slagna medel till kommuner som inrättat ombud.

Socialstyrelsen har följt upp och utvärderat verksamhet med personliga ombud. I utvärde- ringen, som kom i maj 2005, konstaterar Social- styrelsen att modellen för att bygga upp verk- samheten har varit framgångsrik. Socialstyrelsen anser även att reformen bör följas, stödjas och utvecklas under ytterligare en tid.

Som en följd av detta har Socialstyrelsen och länsstyrelserna i sina respektive regleringsbrev för 2006 fått i uppdrag att även fortsättningsvis fördela medel samt följa, stödja och vid behov utveckla verksamheten med personliga ombud.

Särskilt utbildningsstöd

För att förbättra studiemöjligheterna för kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionshin- der lämnas ett särskilt utbildningsstöd. Stödet kan fylla flera olika funktioner, såväl praktisk hjälp som socialt stöd, och utformas utifrån den enskildes behov.

Socialstyrelsens institut för särskilt utbild- ningsstöd (Sisus) har i samverkan med universi- tet och högskolor genomfört en treårig försöks- verksamhet med särskilt utbildningsstöd till studenter med psykiska och neuropsykiatriska funktionshinder. Försöksverksamheten har för- längts t.o.m. den 31 december 2006.

Sisus har beviljats medel från den särskilda statliga satsningen på psykiskt funktionshind- rade (prop. 2005/06:1, utg.omr. 9, anslag 13:9 Bidrag till psykiatri och social psykiatri) till att ta fram en guide om studenter med psykiska och neuropsykiatriska funktionshinder samt om olika studiestöd. Guiden syftar till att öka kun- skapen hos olika yrkeskategorier som kommer i kontakt med studenterna – främst lärare, studie- vägledare, studenthälsan, arbetsförmedlingen och CSN.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Anpassade insatser efter behov

För att kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionshinder ska ha förutsättningar att leva ett självständigt liv måste insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk- tionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (2001:453; SoL) vara individuellt anpassade och av god kvalitet. Insatserna ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ska ha inflytande över insatsen och personalen ska ha den kompetens som krävs för att ge ett gott stöd. Kommunerna ska planera för behovstäckning och ge personer med funktions- hinder de insatser som de bedömts vara i behov av. Socialstyrelsen och länsstyrelserna ska följa hur lagarna tillämpas, bedriva tillsyn och verka för att kommunerna planerar för att kunna till- godose framtida behov. Samverkan och samord- nade insatser är grundläggande för att resurser ska användas effektivt.

Bestämmelser om dokumentation och anmälningsplikt har införts i LSS

Ändringar i LSS om att stärka den enskildes rättssäkerhet och ge tydligare ledning för olika myndigheternas tillämpning av lagen gäller från den 1 juli 2005. I och med ändringarna klargörs att LSS-verksamhet ska vara av god kvalitet. Vidare har det införts regler för dokumentation. Handläggning av enskilda ärenden och genom- förande av beslut om insatser ska dokumenteras. Dessutom gäller en bestämmelse om anmäl- ningsplikt. Personal som utför uppgifter enligt LSS ska anmäla allvarliga missförhållanden (Lex Sarah). Åtgärdas inte ett missförhållande om- gående ska förhållandet anmälas till läns- styrelserna.

Bestämmelser i socialtjänstlagen för att beslut ska verkställas inom skälig tid

Kommuner är fr.o.m. den 1 juli 2006 skyldiga att rapportera beslut enligt SoL som inte verkställts inom tre månader till länsstyrelsen liksom till kommunens revisorer och kommunfullmäktige (prop. 2005/06:115, bet. 2005/06:SoU26, rskr. 2005/06:301). Rapporteringen av besluten ska ske en gång i kvartalet.

Kommuner som inte verkställer beslut inom en skälig tid kan få betala en sanktionsavgift. Avgiften, som ska vara ett yttersta påtryck-

ningsmedel, har samma utformning som den avgift som redan finns för domar som inte verkställs inom en skälig tid. Det innebär att länsstyrelsen kan ansöka hos länsrätten om avgiften och att den kan fastställas till minst 10 000 kronor och högst 1 miljon kronor.

Av propositionen framgår att det inte är förenligt med SoL att avslå ansökningar om den som bedömer ansökan har konstaterat att den enskilde har behov av insatsen.

Satsning på stöd och service till personer med psykiska funktionshinder

En psykiatrisamordnare har sedan hösten 2003 haft i uppgift att bl.a. åstadkomma en bättre samverkan mellan ansvariga huvudmän och en ökad samordning av insatser så att personer med psykiska funktionshinder får ett anpassat stöd när det gäller boende, sysselsättning och rehabili- tering. Riksdagen har dessutom beslutet att avsätta 500 miljoner kronor 2005 och 200 miljoner kronor 2006 för att förbättra möjlig- heterna för personer med psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder att få tillgång till såväl nödvändiga vårdplatser som socialt anpassade stödinsatser. En del av medlen har också gått till att stimulera verksamhetsutveckling. Satsningen, följs upp av Socialstyrelsen.

Tillsyn

Länsstyrelserna ska enligt regleringsbreven för de senaste åren bl.a. se till att socialtjänstens arbete bedrivs målinriktat, lagenligt samt med god kvalitet och framförhållning i planeringen. Myndigheterna ska också se till att uppmärk- sammade brister och missförhållanden åtgärdas. Inom ramen för detta arbete ska man bl.a. genomföra insatser för att påverka kommuner att planera för behovstäckning samt för att påverka kommuner och andra att samordna insatser och samverka genom individuella planer, särskilt när det gäller barnfamiljer. I tillsynen ska även myndigheterna beakta ett barn- och jämställdhetsperspektiv.

För att stärka tillsynen av socialtjänsten samt för att göra tillsynen tydligare och få den att fungera samordnat, strukturerat och effektivt har en särskild utredare i uppgift att bl.a. se över organisationen och ansvarsfördelningen (dir. 2004:178 och 2005:87).

Samverkan för stöd till barn

Socialstyrelsen har i regleringsbrevet för 2006 fått i uppdrag att analysera förutsättningarna för samordning av olika individuella planer som barn, unga eller vuxna med omfattande funk- tionshinder kan ha. Uppdraget, som ska genom- föras i samarbete med Skolverket och Special- pedagogiska institutet, ska redovisas senast den 1 december 2006. Insatsen är en fortsättning på en tidigare uppgift att tydliggöra ansvars- fördelningen och effektivisera samverkan mellan olika huvudmän när det gäller stödet till barn och unga med omfattande funktionshinder.

Kompetenshöjande åtgärder

Det behövs en professionell kunskap om det praktiska sociala arbetet för att socialtjänsten ska kunna erbjuda medborgarna insatser som leder till full delaktighet, jämställdhet och jämlikhet i levnadsvillkor. Ett av målen för Socialstyrelsen i regleringsbreven de senaste åren är att utveckla kvaliteten i stödet och servicen för personer med funktionshinder. Insatserna ska baseras på till- gänglig vetenskap och beprövad erfarenhet samt ett tydligt brukarperspektiv. Arbetet sker inom ramen för Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS). Ett annat mål är att kom- munernas kompetensförsörjning ska förbättras. Socialstyrelsen ska även utveckla sin normering inom områden där det finns behov av statlig vägledning.

I den IT-politiska propositionen Från IT- politik för samhället till politik för IT-samhället (prop. 2004/05:175, bet. 2005/06:TU4, rskr 2005/06:142) framhålls att Socialstyrelsen och IMS bör utveckla sitt stöd till kommunerna när det gäller utvecklingen av kvalitetssäkrings- register, metodstöd samt informations- och statistikförsörjning inom socialtjänsten. Detta arbete är av central betydelse för verksamhetens kvalitet.

Internationellt

FN:s generalförsamling beslutade i december 2003 att inleda förhandlingar om en konvention till stöd för funktionshindrades fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Arbetet har be- drivits i en av generalförsamlingen särskilt tillsatt ad hoc-kommitté. I augusti 2006 slutfördes arbetet med ett utkast till en konvention som ska läggas fram för generalförsamlingen. De väg-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

ledande principerna för konventionen omfattar autonomi, icke-diskriminering, deltagande, lika möjligheter, tillgänglighet samt hänsyn till variationen av personer med funktionshinder. Sveriges målsättning i FN är att handi- kapperspektivet stärks även i andra forum som övervakningskommittéerna för redan existe- rande konventioner för mänskliga rättigheter.

6.4.2Insatser utanför politikområdet

Den nationella handlingsplanen för handikappo- litiken omfattar de flesta politikområden, bl.a. demokrati-, utbildnings-, miljö-, kultur- och transportpolitik. Insatser inom andra politik- områden påverkar också i hög grad möjlig- heterna att förbättra villkoren för kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionshinder. Viktiga stöd inom andra politikområden är hjälpmedel, rehabilitering och habilitering samt vårdbidrag och handikappersättning. Andra stöd är sjuk- och aktivitetsersättning liksom olika statliga stöd inom arbetsmarknaden och skolan. Här följer några viktiga insatser som genomförs utanför politikområdet för att nå de handi- kappolitiska målen.

Kollektivtrafiken ska bli tillgänglig

I juni 2006 fick Vägverket och Banverket i upp- drag att ta fram ett nationellt handlingsprogram för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling enligt intentioner i propositionen Moderna tran- sporter (prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308). Ett högt prioriterat del- område i detta program ska vara att leda en nationell kraftsamling för att göra kollektivtrafi- ken användbar för personer med funktions- hinder. Arbetet med programmet ska bedrivas i etapper. En första lägesrapport ska presenteras den 31 december 2006 och ett heltäckande handlingsprogram inklusive långsiktiga åtgärder ska redovisas senast den 31 december 2007.

Tillämpning av föreskrifter för tillgänglighet ska granskas och informationsinsatser öka

I regleringsbrevet för 2006 har Boverket fått i uppdrag att fortsätta verkets informationsin- satser för att öka kännedomen hos fastighets- ägarna och andra viktiga aktörer om reglerna för undanröjande av enkelt avhjälpta hinder. Reg- lerna finns i Boverkets föreskrifter med krav på undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

lokaler dit allmänheten har tillträde och på all- männa platser (BFS 2003:19 HIN 1). Länsstyrel- serna har dessutom i regleringsbrevet för 2006 fått uppdrag att särskilt rikta in tillsynen på tillämpningen av dessa föreskrifter.

Barn med funktionshinder löper ofta större risk för att bli begränsade i sin självständighets- process. Att få leka och pröva sig fram är en del av utvecklingsprocessen mot att bli självständig. Därför är det viktigt att barns miljöer, t.ex. lek- platser, är tillgängliga för alla. Lekplatser och näridrottsplatser betecknas ofta som allmän plats i kommunernas detaljplaner. Därför innefattar bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder även dessa områden.

Tillgängligheten i grund- och gymnasieskolan

Det saknas idag tillräcklig kunskap om hur den fysiska tillgängligheten ser ut för elever med funktionshinder i grund- och gymnasieskolan. Skolverket ska därför i samverkan med Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) samt i samråd med Boverket, Arbetsmiljöverket, Specialpedagogiska institutet och Handikappombudsmannen göra en inven- tering av tillgängligheten i grund- och gymnasie- skolan. Resultatet av inventeringen ska redovisas senast den 1 oktober 2008.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006–2009 har lagts fram för riksdagen i mars 2006 (skr. 2005/06:95, bet. 2005/06:KU17, rskr. 2005/06: 246). I handlings- planen är fokus inriktat på bl.a. åtgärder mot diskriminering. De aviserade åtgärderna omfattar diskriminering p.g.a. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktions- hinder, sexuell läggning och ålder.

Arkitektur, form och design

Arkitektur, form och design har stor betydelse för att göra samhället tillgängligt för alla. Vid översynen av examensbeskrivningarna har begreppet funktionsförmåga lagts till i examens- beskrivningen av arkitektexamen. För arkitekt- examen krävs enligt en ändring i högskoleför- ordningen (1993:100) att studenten bl.a. rela- terar sitt arbete med hänsyn till samhällets och till alla människors olika behov och funktions- förmåga, liksom till samspelet mellan människor och den fysiska livsmiljön, inbegripet arbets-

miljön. På sikt kan denna kunskap påverka utvecklingen av ett tillgängligare samhälle.

Design för alla har fått alltmer uppmärk- samhet de senaste åren. Handisam ska verka för att kunskapen om konceptet Design för alla ökar i samhället. Den definition som Handisam tillämpar är att Design för alla kan ses som en vägledande princip som innebär att man vid all planering och formgivning av produkter, byggnader, miljöer och IT-tjänster tar hänsyn till tillgänglighet och användbarhet för alla så långt det över huvud taget är möjligt.

Bättre möjligheter till arbete

Alla människor har kunskaper, förmågor och erfarenheter som är viktiga för samhället. Att förbättra tillgängligheten, att skapa bättre möj- ligheter för kvinnor och män med funktionshin- der att arbeta samt att bekämpa diskriminering av funktionshindrade är ytterligare sätt att lång- siktigt säkra ett högre arbetskraftsutbud. Taket i lönebidraget höjdes från 13 700 kronor till 15 200 kronor i månaden den 1 juli 2005. Syftet var att skapa fler jobbmöjligheter för funktions- hindrade. Från den 1 juli 2006 sker också en ökning av antalet platser med lönebidrag. Under 2006 infördes även s.k. utvecklings- och trygghetsanställningar för att bredda utbudet av arbetsgivare för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga.

Skärpta krav på vallokaler

Genom den nya vallagen (2005:837), som gäller fr.o.m. den 1 januari 2006, skärpte riksdagen kraven på tillgängliga vallokaler ytterligare (prop. 2004/05:163, bet. 2005/06:KU9, rskr. 2005/06:33). Lagen innebär att kommunerna ska se till att det finns lämpliga lokaler som kan användas som vallokaler och röstningslokaler. Lokalerna ska ge väljarna goda möjligheter att rösta på valdagen. Valmyndigheten ska redovisa insatser och erfarenheter.

Tillgängliga lokaler för politiskt deltagande Handisam har fått i uppdrag att sammanställa kunskap om tillgängligheten till kommunala lokaler för politisk verksamhet och hur männi- skor med funktionshinder bemöts i det politiska livet i kommunerna. Handisam ska även där det behövs lämna förslag till åtgärder så att funk- tionshindrade kan delta i det politiska livet på samma villkor som andra. Uppdraget ska redo- visas den 31 december 2007.

Insatser som ska motverka våld

Kunskapen om våld och sexuella övergrepp mot kvinnor och män med funktionshinder är i dag otillräckliga. Beroendet av stöd från andra män- niskor kan leda till kränkningar och övergrepp av personer som utnyttjar människors utsatthet. Samtidigt finns svårigheter att bli trodd och vid vissa funktionshinder även att kunna beskriva vad som har hänt. För att öka kunskapen har Brottsförebyggande rådet fått i uppdrag att i samråd med HO och Handisam kartlägga våld mot funktionshindrade. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2007.

6.5Resultatredovisning

6.5.1Mål

Målen för handikappolitiken är

−en samhällsgemenskap med mångfald som grund,

−att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet,

−jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktions- hinder.

6.5.2Resultat

Nationella handlingsplanen

Den nationella handlingsplanen för handikappo- litiken har följts upp och en skrivelse lades fram för riksdagen i mars 2006. (skr. 2005/06:110, bet. 2005/06:SoU24, rskr. 2005/06:341). I skrivelsen redogörs för hur arbetet med att genomföra handlingsplanen har fortskridit sedan december 2002 när den första uppföljningen genomfördes (Skr. 2002/03:25).

Uppföljningen visar att det har skapats en ändamålsenlig ansvarsfördelning, vilket har gett handikapperspektivet ökat utrymme inom olika samhällssektorer. Sektorsmyndigheterna har här visat sig vara viktiga verktyg till förändring. Arbetet med att göra samhället tillgängligare för personer med funktionshinder har inom vissa områden gett effekter. Inom andra områden är

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

det svårt att uttala sig om resultat. Sammantaget går tillgänglighetsarbetet dock för långsamt.

Målet är att kollektivtrafiken bör vara tillgäng- lig för personer med funktionshinder 2010. De utvärderingar som trafikverken har gjort visar att förbättringar har skett men att arbetet måste gå snabbare för att målet ska nås.

Boverkets föreskrifter med krav på undanrö- jande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (BFS 2003:19 HIN 1) började gälla i december 2003. Boverket har i september 2005 lämnat en uppföljning av hur arbetet har gått hittills. Man konstaterar att tillgänglighetsfrå- gorna generellt har fått ökad uppmärksamhet och att alltfler insatser görs. Men Boverket påpekar att fler insatser behöver göras.

De statliga myndigheternas arbete med att ta fram handlingsplaner för tillgänglighet har påbörjats men behöver intensifieras. Handikapp- ombudsmannen har haft i uppdrag sedan 2003 att genomföra årliga uppföljningar. Vid den senaste uppföljningen som genomfördes 2005 hade 77 av 363 myndigheter svarat att de hade tagit fram en handlingsplan.

Tillgängligheten till film och video har ökat. I 2000 års filmavtal infördes stöd till film och video för syntolkning och textning på svenska. Stödet har använts till bl.a. svensktextning av svensk film på biograf, video och dvd, syntolkade filmvisningar på biograf, utgivning av syntolkad svensk film på video och dvd samt olika tekniska utvecklingsprojekt.

Arbetsmarknadssituationen för människor med funktionshinder har de senaste åren försämrats. Färre kvinnor och män med funk- tionshinder är i arbete. Arbetskraftsdeltagandet var 2004 lägre för kvinnor än för män. Dessa könsskillnader återfinns såväl bland personer med funktionshinder som bland personer utan funktionshinder. I lägesrapporten 2005 om han- dikappomsorgen för Socialstyrelsen en diskus- sion om eventuella skillnader mellan könen. En slutsats är att män i högre grad tycks ha aktiverande insatser inriktade på arbetslivet. Kvinnor har i sin tur oftare insatser som ersätter olika former av sysselsättning och arbete.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Individuella stödinsatser

Insatser enligt LSS och SoL

LSS har betytt mycket för att ge personer med omfattande funktionshinder det stöd och den service de behöver för att kunna leva som alla andra. Självbestämmandet och delaktigheten har ökat och generellt sett har funktionshindrades ställning i samhället stärkts. Insatsen personlig assistans har varit mest betydelsefull för denna utveckling.

Antalet insatser liksom antal personer som beviljas insatser fortsätter att öka. Det innebär att alltfler människor får del av det stöd och den service som LSS erbjuder. Men de brister och tendenser som bl.a. observerats i tillsynen har medfört att det i dag är osäkert om kvinnor och män, flickor och pojkar alltid får just det stöd de behöver för att uppnå full delaktighet i sam- hällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor.

Kommunernas kostnader för LSS har ökat med cirka 17 procent under åren 2000–2004 sett

ur 2004 års prisnivå. Enligt Socialstyrelsen ökade kostnaderna för personlig assistans mest, med drygt 40 procent.

Både antalet personer som får insatser och antalet insatser har ökat i stor omfattning de senaste åren. Under 2000 till 2005 ökade antalet människor som fick insatser med cirka 8 800 och antalet insatser med cirka 14 700 – eller med cirka 19 respektive 18 procent. Särskilt stor var ökningen av insatser 2003 jämfört med 2002.

Insatser enligt LSS ges i högre utsträckning till män och pojkar än till kvinnor och flickor och skillnaden har ökat. I åldern 0–19 år dominerar de unga männen mer markant än för vuxna, 62 procent pojkar mot 38 procent flickor. Jäm- för man vuxna över 19 år är skillnaden 55 pro- cent män mot 45 procent kvinnor. Öknings- takten är vidare högre för pojkar än för flickor. Enligt Socialstyrelsen går det inte att bedöma om detta är ett uttryck för diskriminering av flickor eller om behoven faktiskt är olika.

Tabell 6.2 Kostnader för kommunala insatser, antal med LSS-insatser och andel kvinnor och män som har insatser samt kommunala LSS-insatser totalt och fördelade på kvinnor och män

År	Kostnad totalt	varav LSS	Antal med	Andel kvinnor	Andel män	Antal insatser	Andel insatser	Andel insatser
	i 2004 års	(mdkr)	insatser LSS	med insatser,	med insatser,	LSS	till kvinnor, %	till män, %
	priser (mdkr)			%	%
2000	28,2	22,7	45 500	44	56	80 600	45	55

2001	29,4	23,6	47 100	44	56	82 400	44	56

2002	30,8	24,7	48 600	44	56	85 000	44	56

2003	31,5	25,6	51 500	44	56	90 300	44	56

2004	32,4	26,4	52 900	43	57	93 100	44	56

2005	–	–	54 300	43	57	95 200	44	56

Källa: Kostnader kommer från Socialstyrelsens lägesrapport 2005. Antalet med insatser och antalet insatser kommer från Socialstyrelsens officiella statistik som mätt förhållandena en särskilt datum varje år. Statistiken anger enbart beslut som fattas av kommunerna. Därför ingår inte uppgifter om råd och stöd eller uppgifter om assistansersättning.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabell 6.3 Antal kommunala LSS-insatser fördelade per insats

År	2000	2001	2002	2003	2004	2005
Daglig verksamhet	20 500	21 100	21 700	23 200	24 100	25 000

Bostad med särskild service,
vuxna	16 900	17 500	18 000	19 000	19 900	20 300

Kontaktperson	13 600	14 000	14 500	15 200	16 100	16 700

Korttidsvistelse utanför det
egna hemmet	9 800	9 600	9 900	10 400	10 500	10 500

Ledsagarservice	7 800	8 100	8 500	9 200	9 400	9 600

Korttidstillsyn för skolungdom
över 12 år	3 000	3 100	3 400	4 000	4 400	4 700

Avlösarservice i hemmet	3 600	3 600	3 500	3 600	3 700	3 600

Särskilt boende för barn	1 100	1 100	1 200	1 300	1 200	1 200

Personlig assistans	4 200	4 300	4 300	4 600	3 900	3 600

Källa: Socialstyrelsens årliga statistik som mätt förhållandena en särskilt datum varje år. Statistiken anger enbart beslut som fattats av kommunerna. Därför ingår inte uppgifter om råd och stöd eller uppgifter om assistansersättning. Siffrorna har avrundats till närmaste 100-tal

Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år har ökat procentuellt mest under perioden 2000– 2005. Det är oftast pojkar i åldern 13–22 år som får denna insats. Insatsen har ökat stadigt sedan 1999 men ökningen blir särskilt tydlig från 2002 och framåt. Andra insatser som ökat mer än genomsnittet är ledsagarservice, daglig verksam- het, bostad med särskild service för vuxna och kontaktperson. Sett till antal insatser så är det daglig verksamhet och bostad med särskild service för vuxna som ökat mest – med 4 500 respektive 3 400 insatser.

Cirka 33 procent av alla insatser enligt LSS gavs 2005 till barn och unga som var 22 år eller yngre, cirka 60 procent gällde personer som var i åldrarna 23 år t.o.m. 64 år samt cirka 7 procent gavs till personer som var 65 år eller äldre. Jäm- fört med 2000 har andelen barn och ungdomar som beviljats stöd ökat sin andel med cirka 3 procentenheter medan vuxna minskat sin andel.

Antal kvinnor och män som får insatser enligt socialtjänstlagen ökar också. Ökningen är mar- kant och högre än för LSS. Cirka 23 700 perso- ner fick stöd enligt SoL 2005 mot 21 700 året innan. Det kan jämföras med att 54 300 fick stöd enligt LSS 2005 mot 52 900 året innan.

Insatser enligt socialtjänstlagen till personer under 65 år, dvs. hemtjänst eller permanent boende i särskilda boendeformer, ges till drygt 50 procent män och drygt 49 procent kvinnor. Fler kvinnor än män får däremot hemtjänst, 52 procent mot 48 procent.

Kostnaderna för insatser enligt socialtjänst- lagen var ca 6 miljarder (inklusive insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen) 2004 och 26,4 mil-

jarder för LSS. Men det är stora variationer mellan landets kommuner i kostnader för stöd och service. Räknat per person för både daglig verksamhet och särskilt boende har kostnaderna minskat med cirka 8 procent sedan år 2000. Enligt Socialstyrelsen kan det förklaras av personalminskning och av större deltagargrupper inom daglig verksamhet. Kostnaderna för stöd och service till personer med funktionshinder varierar dock stort mellan landets kommuner.

I lägesrapporten för 2005 konstaterar Socialstyrelsen även att förändringar i kostnader per person mellan åren ser olika ut i kommunerna: de ökar, minskar eller är oföränd- rade. Det finns samtidigt inget svar på hur detta påverkar livsvillkoren för dem som behöver stö- det. Men minskade resurser kan enligt Socialstyrelsen signalera ett hårdare ekonomisk läge för handikappomsorgen. 14 av 21 läns- styrelser anger att verksamheter för personer med funktionshinder påverkats negativt av kommunernas bristande resurser inom området. Detta visar sig bl.a. genom att vissa kommuner infört riktlinjer som begränsar de rättigheter som LSS ger den enskilde. Det kan också visa sig genom minskad personaltäthet, minskad fortbildning av personal och att verksamheter slås ihop till större enheter.

Assistansersättning

Insatsen personlig assistans har inneburit ökad valfrihet, större inflytande och bättre livskvalitet för många kvinnor och män, flickor och pojkar med omfattande funktionshinder. Assistans- reformen främjar därigenom jämlikhet i levnads- villkor och delaktighet i samhällslivet.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabell 6.5 Kostnader för assistansersättning, antal personer som har assistans och andel kvinnor och män som har assistans samt beviljade timmar per vecka

År	Kostnad totalt	varav stat (mdkr	varav kommun	Antal personer	Andel kvinnor	Andel män med	Antal timmar/
	(mdkr)		(mdkr)	med beviljad	med insatser, %	insatser, %	vecka/ person i
				assistans för dec			genomsnitt
				månad
1999	6,0	4,5	1,5	9 100	47	53	83

2000	7,0	5,3	1,7	9 700	47	53	86

2001	8,2	6,3	1,9	10 800	47	53	88

2002	9,8	7,5	2,2	11 600	47	53	92

2003	11,2	8,7	2,5	11 900	47	53	96

2004	12,8	10,0	2,7	12 800	47	53	99

2005	14,3	11,3	3,3	13 600	47	53	101

Källa: Försäkringskassan

Antalet personer med assistansersättning har ökat kraftigt. Mellan december 1999 och decem- ber 2005 har antalet ökat med cirka 50 procent. Sedan reformen infördes 1994 har antalet mer än fördubblats. Även antalet beviljade timmar per person har ökat kraftigt. Som en följd av denna utveckling har även kostnaderna för insatsen mer än fördubblats sedan 1999 och utgifterna för assistansersättningen är väsentligt högre än beräknat.

Ökningen av antalet personer beror delvis på att personer som är 65 år och äldre från 2001 får behålla den personliga assistans som de beviljats innan de fyllde 65 år. Det är också den ålders- grupp som ökat mest de senaste åren. Även åldersgruppen 63–64 år har ökat kraftigt. Antalet nybeviljade personer i denna grupp har ökat med cirka 30 procent sedan införandet av de nya reg- lerna 2001.

Assistansersättning utgår till fler män än kvin- nor. Sett över tiden är skillnaderna oförändrade. I den utvärdering som Försäkringskassan genomförde under 2004 konstaterades att skill- naderna mellan andelen kvinnor och män som får assistansersättning samt skillnaderna i antal beviljade timmar inte är stora men systematiskt återkommande (RFV Analyserar, 2004:11).

Skillnaderna minskar om man tar hänsyn till ålder. Yngre personer beviljas mer assistans än äldre och andelen män är fler i de yngre ålders- grupperna medan kvinnorna är fler i de äldre.

Jämför man ensamstående med assistans- ersättning framkommer att ensamstående män får mer assistans än ensamstående kvinnor. Det omvända gäller för sammanboende där kvinnor får mer assistans än män. Det kan tolkas som att handläggarna generellt anser att kvinnor kan ta mer ansvar för sin partner som har funktions-

hinder än vad män kan göra. I undersökningen framkommer också att män och kvinnor tende- rar att betona sina behov olika och att handläg- garen också kan uppfatta att personerna lägger fram sina behov på olika sätt. Men handläggarna i undersökningen anser också att kvinnor och män i viss utsträckning har olika behov.

Antalet barn och ungdomar i åldern 0 till 19 år med statlig assistansersättning uppgick till drygt 2 900 personer i december 2005. Det motsvarar en andel på 21 procent av samtliga mottagare. Andelen har varit i princip oförändrad under 2000-talet.

Antalet personer som beviljats assistansersätt- ning är flest bland personer som har varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande (personkretsgrupp 3). Personer som har betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter hjärn- skada i vuxen ålder som orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom (personkretsgrupp 2) är den minsta gruppen men personerna har flest timmar. Det beror på att funktionshindren inom denna personkretsgrupp ofta leder till ett omfat- tande behov av stöd och service.

De flesta mottagare av assistansersättning anlitar kommunen som arbetsgivare för sina assi- stenter (57 procent), även om andelen har mins- kat. De privata bolagen har ökat sin andel och anlitas av 28 procent. Brukarkooperativens andel har minskat något till 12 procent. Cirka 3 pro- cent är själva arbetsgivare till sina egna assisten- ter.

Assistanskommittén konstaterar i sitt del- betänkande På den assistansberättigades uppdrag (SOU 2005:100) att den personliga assistansen verkar fungera väl för de allra flesta. Men det finns betydande skillnader som beror på vem

som ordnar assistansen. Av de svarande i kom- mitténs enkätundersökning som hade kommu- nen som anordnare angav 48 procent att deras assistansanordnare i stor utsträckning kan erbjuda den personliga assistans som de vill ha. Motsvarande andel för brukarkooperativ och privata företag var 74 respektive 70 procent.

Tabell 6.4 Andel som uppger att assistansanordnaren kan erbjuda den personliga assistans som den assistansberättigade vill ha (procent)

Om assistans-	Kommun	Brukar-	Annan	Totalt
anordnaren kan		koopera-	service-
ge den assis-		tiv -	organisa-
tans som bru-			tion
karen vill ha

Ja, i stor
utsträckning	48	74	70	57

Ja, i viss
utsträckning	31	16	21	27

Nej	8	5	3	6

Vet inte	13	5	6	10

Källa: SOU 2005:100 (Enkätundersökning med 915 personer)

I princip samma andelar i de olika grupperna går igen i svaren som gällde hur många som har kunnat välja assistenter och hur många som får bestämma över assistenternas arbetsuppgifter. För de svarande som hade brukarkooperativ eller privata företag som anordnare var möjligheten att få stor bestämmanderätt över sin personliga assistans också en viktig orsak till valet av assi- stansanordnare.

Personligt ombud

Utvärderingar av verksamhet med personliga ombud visar att personer med psykiska funk- tionshinder har blivit mer delaktiga i samhället. Personernas psykosociala situation har förbätt- rats och deras ställning i samhället har stärkts.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Reformen har dessutom gett positiva samhälls- ekonomiska effekter genom ekonomiska bespa- ringar hos framför allt landstingen. Verksam- heterna har dessutom blivit ett tillgängligt och välkänt komplement till övrig social verksamhet i kommunerna.

Verksamheten skapar förutsättningar för enskilda att kunna påverka sina liv och minskar behovet av vård från samhället. Det bidrar till att skapa både jämlikhet i levnadsvillkor och en samhällsgemenskap med mångfald.

Antalet personliga ombud och antalet människor som har ett personligt ombud har successivt ökat under uppbyggnadsfasen. Fler kvinnor än män har personligt ombud och andelen kvinnor har ökat.

Det finns ingen skyldighet för kommuner att inrätta en verksamhet med personliga ombud. Trots detta har 80 procent av landets kommuner valt att etablera verksamheten. Det finns enligt Socialstyrelsen även en efterfrågan på fler ombud.

Socialstyrelsen har följt upp och utvärderat ombudsverksamheten. Några slutsatser som dras i rapporten Personligt ombud 2000–2004 är att ombuden fyller ett vakuum i det samhälleliga stödsystemet, en ”fristående” instans till vilken personer som har psykiska funktionshinder och stora behov av stödinsatser kan vända sig. Ombudens stöd i personernas kontakter med bl.a. myndigheter och organisationer har varit ett särskilt betydelsefullt inslag.

Enligt Socialstyrelsen efterfrågas idag ytter- ligare ombud. Det finns knappt 60 kommuner som saknar ombud, huvudsakligen i Skåne och Västra Götaland. En del av dessa kommuner vill starta upp verksamheter.

Tabell 6.6 Utveckling av personliga ombud (PO)

År	Antal kom-	Andel kom-	Antal verk-	Antal PO	Antal aktuella	Andel kvinnor	Andel män	Utbetalt till
	muner med PO	muner som	samheter med		personer med	med PO, %	med PO, %	PO under
		har PO av	PO		PO			hela året
		samtliga, %
2002	213	73 %	80	203	1 200			59,6

2003	235	81 %	98	272	2 600			81,3

2004	231	80 %	101	286	3 200	53	47	85,2

2005	233	80 %	101	295	3 600	56	44	89,0

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Bilstöd

Diagram 6.1 Kostnader för och antal beviljade bilstöd under perioden 1996– 2005

	3 500	300
	3 000	250
		250
	2 500
beviljadeAntalbilstöd		200	bilstödförKostnad
beviljadeAntalbilstöd	2 000	100	bilstödförKostnad
	2 000
		150
	1 500
	1 000
	500	50
	500
	0	0


1996	1997	1998	1999	2000	2001		2002	2003	2004	2005
	Antal beviljade stöd					Kostnad milj kr

Källa: Försäkringskassan

Under 2005 beviljades 2 550 bilstöd vilket är en ökning med 320 bilstöd jämfört med 2004. Att antalet blev så högt beror till stor del på att medlen för första gången på flera år räckte hela året ut. Under flera år har medlen tagit slut innan årets slut vilket resulterat i att beslut och utbetalningar har skjutits fram till nästföljande år. Anslaget tillfördes därför ytterligare 123 mil-

joner kronor under 2005 och uppgick därmed till 341 miljoner kronor.

Det utbetalade stödet påverkas inte enbart av antalet stödberättigade utan även av vad stödet ska ersätta. Hälften av bilstödet går till inköp av motorfordon även om andelen minskat så att en allt större del av bilstödet (48 procent) går till anpassningen av motorfordon. Genomsnitts- kostnaden för anpassning av motorfordon ligger strax under 70 000 kronor per fordon och grundbidraget, som är en schabloniserad ersätt- ning för införskaffande av motorfordon, uppgår till 60 000 kronor per fordon.

Vuxna som har ett funktionshinder och behöver motorfordon för att arbeta eller för att delta i arbetslivsinriktad utbildning eller rehabilitering får bilstöd i störst utsträckning. Jämfört med 2000 har de minskat sin andel av stödet. Föräldrar till barn med funktionshinder har, efter en årlig ökning t.o.m. 2002, också minskat sin andel av stödet.

Andelen män som får del av bilstöd är högre än andelen kvinnor. Skillnaderna varierar inom de olika bidragsgrupperna.

Tabell 6.7 Antal som har bilstöd, fördelning av bilstöd mellan kvinnor och män samt fördelning av bilstöd mellan olika grupper

År	Antal bevil-	Andel stöd till	Andel stöd till	Grupp 1, %	Grupp 2, %	Grupp 3, %	Grupp 4, %	Grupp 5, %
	jade bilstöd	kvinnor, %	män, %
2000	2 130	48	52	40	9	23	1	27

2001	2 150	45	55	36	9	26	1	29

2002	2 200	45	55	34	9	26	1	30

2003	2 350	44	56	37	12	22	1	28

2004	2 230	46	54	37	13	22	1	27

2005	2 550	47	53	37	13	22	2	27

Grupp 1: Funktionshindrad person under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsinriktad utbildning eller rehabilitering.

Grupp 2: Funktionshindrad person under 65 år som tidigare beviljats bidrag enligt grupp 1 och som beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning.

Grupp 3: Annan funktionshindrad person än tillhörande grupperna 1 och 2, som fyllt 18 men inte 50 år.

Grupp 4: Funktionshindrad förälder med barn under 18 år, om föräldern sammanbor med barnet.

Grupp 5: Förälder till funktionshindrat barn, om föräldern sammanbor med barnet.

Särskilt utbildningsstöd

Det särskilda utbildningsstödet främjar studie- möjligheterna för personer med funktionshinder inom folkhögskolor, universitet och högskolor samt inom riksgymnasier som är avsedda för ungdomar med svåra rörelsehinder. Att alltfler får del av stödet leder till att levnadsvillkoren för flickor och pojkar, män och kvinnor med funk- tionshinder blir mer jämlika.

Tabell 6.8 Kostnader för särskilt utbildningsstöd fördelat på olika utbildningsformer

	2001	2002	2003	2004	2005
Särskilt utb.
stöd/assistans vid
folkhögskola (mnkr)	84	88	87	89	91

Särskilt utb.stöd inom
univ. och högskola
(mnkr)	5,9	4,6	3,2	3,6	4,2

Särskilt utb.stöd vid
riksgymnasium (mnkr)	80	69	70	69	70

Kostnaderna för särskilt utbildningsstöd till assistans vid universitet och i högskola ökade med drygt 13 procent 2004 och med drygt 15 procent 2005. Mot bakgrund av att antalet studenter ökat i stor omfattning båda åren, bedöms kostnadsökningen som förhållandevis liten.

Antalet elever som utbildar sig vid landets riksgymnasier är i stort sett oförändrat, bortsett från en viss nedgång läsåret 2004/05. Det gäller även kostnaderna. Enligt det betalningssystem som infördes 2001 bidrar även kommuner och landsting till kostnaderna.

Jämfört med andra utbildningsformer har folkhögskolan en hög andel studerande med funktionshinder. Kursdeltagare som behöver assistans ökar stadigt år från år, liksom utbild- ningsvolymen som mäts i deltagarveckor. Anta- let deltagarveckor har ökat – cirka 41 700 läsåret 2003/04, cirka 48 500 läsåret 2004/05 och cirka 51 000 läsåret 2005/06.

Antalet studenter vid universitet och hög- skolor med assistans genom särskilt utbildnings- stöd fortsätter också att öka. Antalet fördubb- lades 2005 jämfört med 2003. Försöksverk- samheten med assistans till studenter med psykiska och neuropsykiatriska funktionshinder har stått för den ojämförligt största uppgången sedan starten 2003, när 37 personer beviljades stöd. Det kan jämföras med 146 studenter 2005, dvs. cirka hälften av samtliga.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabell 6.9 Antal elever med särskilt utbildningsstöd fördelat på olika utbildningsformer

	Läsår
	2002/03	2003/04	2004/05	2005/06
Deltagare med särskilt
utb.stöd vid folkhög-
skola	3 100	4 000	4 200	5 300
Andel kvinnor		52	48	49
Andel män		48	52	51

Elever med särskilt
utb.stöd vid riks-
gymnasium	175	178	166	174
Andel unga kvinnor		52	56	56
Andel unga män		48	44	44

	År
	2002	2003	2004	2005

Studenter med särskilt
utb.stöd vid univ. och
högskola	109	143	222	296
Andel kvinnor		57	61	60
Andel män		43	39	40

Andelen kvinnor dominerar när särskilt utbildningsstöd fördelas till funktionshindrade som läser på universitet eller högskola. Andelen kvinnor respektive män med särskilt utbild- ningsstöd stämmer överens med fördelningen mellan kvinnor och män med funktionshinder inom högskolan totalt. De unga kvinnorna dominerar även vid landets riksgymnasier och deras andel har ökat.

Fler elever som antagits vid riksgymnasierna under senare år har ett mer omfattande omvård- nadsbehov än tidigare. Även personer med neu- ropsykiatriska och psykiska funktionshinder har ökat i riksgymnasierna liksom i skolan i övrigt. Förändringarna har resulterat i att den assistans- stab som finns inte alltid täcker de omvårdnads- behov som enskilda elever har. För att kunna mäta graden av måluppfyllelse av genomförda insatser kommer dessa bl.a. att följas upp.

Skillnader mellan kvinnor och män

Det övergripande målet för jämställdhetspoliti- ken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv (prop. 2005/06:155, bet. 2005/06:AU11, rskr. 2005/06:257). Målet gäller för alla människor i olika livssituationer och skeden i livet, obero- ende av ålder, etnicitet, sexuell läggning, funk- tionshinder eller var i landet man bor.

När stöd och service beviljas människor som har funktionshinder skiljer det sig åt i vilken utsträckning stödet går till kvinnor respektive

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

män, till flickor respektive pojkar och till barn respektive vuxna. Män får som regel fler stödin- satser än kvinnor. Undantag gäller för personligt ombud samt särskilt utbildningsstöd till univer- sitet, högskola och riksgymnasium. I vilken utsträckning detta beror på kön eller på antal män i förhållande till antal kvinnor som har ett visst funktionshinder är inte känt. Det är där- emot sannolikt att kvinnor och män bedöms olika p.g.a. sitt kön när stöd beviljas, dvs. att samma ordning gäller på detta område som i samhället i stort. Det innebär att kvinnor och män inte är delaktiga på samma villkor och att möjligheterna till inflytande inte är desamma för båda könen. För att kunskapen om de skillnader som finns mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, ska öka behöver det statistiska under- laget förbättras.

Anpassade insatser efter behov

Personer med psykiska funktionshinder

I bl.a. Socialstyrelsens och länsstyrelsernas rap- port Social tillsyn 2005 – resultat av länsstyrel- sernas tillsyn, framkommer att personer med psykiska funktionshinder är en grupp som har särskilt svårt att få den hjälp och det stöd de behöver. I rapporten anger över hälften av läns- styrelserna att det råder brist på bostäder för funktionshindrade, framförallt för personer med psykiska funktionshinder men det pågår också en utbyggnad av bostäder som i första hand riktar sig till dessa personer. En uppföljning av den tillsynssatsning som länsstyrelserna tillsam- mans med Socialstyrelsen har genomfört under tre år har enligt tillsynsrapporten haft tydliga effekter på kommunernas verksamhet för perso- ner med psykiska funktionshinder. En verksam- hetsutveckling har inletts och förändringar har gjorts som ligger i linje med lagstiftningens bestämmelser och psykiatrireformens inten- tioner. Exempel på positiva tendenser är enligt rapporten att kommunerna öppnar boenden, startar särskilda boendestödsgrupper och syssel- sättningsverksamheter, också med individuellt anpassade lösningar för yngre personer. Några länsstyrelser uppger dock att det kan saknas sysselsättningsverksamheter som riktar sig till psykiskt funktionshindrade, eller att sysselsätt- ningen är dåligt anpassad till målgruppen, i synnerhet yngre personer.

Enligt tillsynsrapporten har förutom tillsyns- satsningen även statsbidraget till och utveck- lingen av verksamheten med personliga ombud haft betydelse för att målgruppen har upp- märksammats i kommunerna och dess ledning.

Barn med funktionshinder, ofta med neuro- psykiatriska diagnoser, som behöver insatser enligt både SoL och LSS är enligt tillsynsrap- porten också en grupp som inte alltid får den hjälp de behöver. Grunden till problemen är ofta brister i samverkan mellan olika enheter inom kommunen. Även samverkansproblem mellan kommun och landstingets psykiatriska verksam- heter medför att denna grupp inte alltid får lämpliga insatser.

Brister och tendenser i tillsynen

Bristen på bostäder till personer med funktions- hinder har i vissa kommuner lett till att man pla- nerar för nya boenden med en institutionslik miljö. Vissa kommuner omdefinierar grupp- bostäder till servicebostäder för att på detta sätt kunna utvidga boendet till fler platser. Bristen på bostäder med särskild service leder i vissa fall till att kommunerna har svårt att verkställa beslut och domar som gäller denna insats, och männi- skor tvingas att vänta alltför länge på den beslu- tade insatsen. Målen om förbättrat självbestäm- mande, inflytande, valfrihet och kontinuitet för personer som behöver stöd och service p.g.a. funktionshinder riskerar i dessa fall att inte uppfyllas.

Det finns också kommuner som har en före- dömlig planeringsprocess i samband med bygg- nation och driftstart av bostäder för personer med funktionshinder. Brukare, gode män, olika personalkategorier och anhöriga är involverade från start till mål med möjlighet till individuella lösningar. Bostäder integreras i väl inbodda cen- trala bostadsområden.

En annan positiv utveckling är att antalet domar som inte har verkställts inom en skälig tid har halverats. Länsstyrelser anser att möjligheten att döma ut en särskild sanktionsavgift har påverkat denna utveckling. Antalet ansökningar om sanktionsavgift till domstolen har också minskat. I sju fall har länsstyrelser ansökt om sanktionsavgift på grund av att en dom inte verkställts inom handikappområdet.

En tredjedel av länsstyrelserna rapporterar att alltfler beslut verkställs i tid. Generellt sett ver- kar däremot inte antalet ej verkställda beslut minska över tid. Merparten av besluten som inte

100

verkställs handlar om bostad med särskild ser- vice, ledsagare och kontaktperson.

Flera länsstyrelser redovisar att användandet av individuella planer enligt LSS har ökat. Kom- munernas medvetenhet om skyldigheten att informera personer med LSS-insatser om möjlig- heten att begära en individuell plan har också ökat. Detta har lett till att kommunerna tar fram mål och riktlinjer för arbetet med individuella planer. Men det totala antalet personer med LSS- insatser som har en individuell plan är fortfa- rande för lågt.

Kompetensutveckling

Ett viktigt förbättringsområde är personalens kompetens och fortbildning. Vid tillsynen av socialtjänstens verksamhet för personer med psykiska funktionshinder 2002 uppmärksam- made länsstyrelserna att merparten av kommu- nerna saknade en plan för personalens kompe- tensutveckling. Vid en uppföljning i december 2005 hade över hälften av kommunerna upprät- tat sådana planer.

Socialstyrelsen har i januari 2006 presenterat ett förslag på kompetensbeskrivning för omvårdnadsassistenter (en samlingsbeteckning för undersköterskor, vårdbiträden, skötare, vår- dare, personliga assistenter, boendestödjare, hemvårdare och personal med andra liknande benämningar). Syftet med en kompetensbeskriv- ning är att bidra till utvecklingen av kvaliteten i vård- och omsorgstjänsterna genom att beskriva vilken yrkeskompetens omvårdnadsassistenter bör ha. Ett annat syfte är att bidra till en tydligare yrkesidentitet för omvårdnadsassis- tenter.

Jämställdhetsperspektiv

Socialstyrelsen har varit pådrivande i arbetet med jämställdhetsintegrering i kommuner och för länsstyrelser. De flesta länsstyrelserna redovisar också att de införlivat ett jämställdhetsperspektiv i hela eller delar av tillsynen. Men det kvarstår brister i kommuner när det gäller jämställdhets- integrering i socialtjänsten. Det finns t.ex. kom- muner som redovisar att de inte arbetar utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

6.5.3Analys och slutsatser

Fortfarande har flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder inte samma möjlig-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

heter till delaktighet som andra grupper i sam- hället. Det handlar bl.a. om möjligheten till arbete och utbildning. Tillgång till arbete och egen lön ger ekonomisk trygghet, men personer med funktionshinder har idag inte samma möjligheter att få arbete som andra. Det saknas ett helhetsgrepp.

Att förbättra tillgängligheten är ett centralt mål i handlingsplanen. Även om tillgänglighets- frågorna har fått allt större genomslag så finns det fortfarande stora brister. Om målen för tillgänglighet ska kunna uppnås kommer arbetet att behöva intensifieras.

Det har under senare tid kommit alltfler sig- naler om att lagen om stöd och service till per- soner med vissa funktionshinder (LSS) inte fun- gerar som det är tänkt. Det råder dessutom en osäkerhet om lagstiftningens styrka och genom- slag som ett handikappolitiskt redskap. Detta är bakgrunden till att Assistanskommittén ska genomföra en bred översyn av LSS.

Utvecklingen av stöd och service till personer med psykiska funktionshinder går i positiv riktning. Men eftersom området länge varit eftersatt så återstår det fortfarande en hel del att göra.

Den samlade kunskapen om jämställdhets- perspektivet på handikappfrågorna måste öka. För att statliga och kommunala myndigheter ska kunna planera och prioritera åtgärder för att rätta till brister i verksamheten behöver myndig- heterna därför kunskap om skillnader i behovet av insatser som kan finnas mellan könen.

6.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen, som granskat årsredovisningarna för Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) och Handikappombudsmannen (HO), har inte haft några invändningar i respektive myndighets revisionsberättelse för 2005.

Riksrevisionen effektivitetsgranskade den statliga assistansersättningen till funktionshind- rade 2004 (RiR 2004:7). I slutrapporten rekom- menderar Riksrevisionen att det bl.a. görs något åt administrationen, den ekonomiska kontrollen och kontrollen av privata assistansanordnare. Mer långsiktigt förordar Riksrevisionen en utveckling av assistansen och en översyn av finansieringsformer så att valet av stödform inte styrs av hur stödet finansieras.

101

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

En parlamentarisk kommitté – Assistans- kommittén – har därefter fått i uppdrag att se över insatsen personlig assistans och assistans- ersättningen. Kommittén redovisade ett del- betänkande i oktober 2005 – På den assistans- berättigades uppdrag (SOU 2005:100). Betän- kandet har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet. Kommitténs uppdrag, inklusive en översyn av LSS, ska redovisas senast den 31 mars 2008.

6.7Politikens inriktning

Sverige står inför flera välfärdsutmaningar. Det finns brister särskilt i att värna dem med störst behov och dem som inte alltid kan föra sin egen talan, t.ex. psykiskt sjuka och personer med omfattande funktionshinder. En förbättrad väl- färd kräver både kvalitetsförbättrande nytän- kande, en mångfald av aktörer och en stor frihet för den enskilde att välja.

Arbetsmarknadsläget ska uppmärksammas mer Regeringen kommer att prioritera arbetet med att öka sysselsättningen för bl.a. personer med funktionshinder samt att identifiera och undanröja de hinder som finns för deltagande i arbetslivet. Det är särskilt viktigt att unga funktionshindrade får chansen att komma in på arbetsmarknaden.

Regeringen avser även att pröva förut- sättningarna att vidga lönebidragen så att arbets- sökande personer som startar och driver eget företag ska kunna få lönebidrag.

Satsningar på personliga ombud

Regeringen tillför ytterligare medel till verk- samhet med personliga ombud. Anslaget utökas med 20 miljoner årligen för 2007 och 2008.

Diskriminering ska bekämpas

Människor med funktionshinder möter diskri- minering i olika sammanhang. Att bekämpa dis- kriminering är centralt i det handikappolitiska arbetet. Den parlamentariska Diskriminerings- kommittén har lämnat förslag om bl.a. en gemensam diskrimineringslagstiftning och en gemensam ombudsmannainstitution för de olika diskrimineringsgrunderna. Regeringen avser att återkomma i dessa delar.

Tillgänglighet ska få ökat genomslag

Arbetet med att göra Sverige tillgängligt kräver åtgärder inom många områden. I handlings- planen finns tydliga mål för tillgängligheten som bör vara uppfyllda under 2010. T.ex. handlar det om mål för en tillgänglig kollektivtrafik och för att enkelt avhjälpta hinder i lokaler och på allmänna platser bör var undanröjda. Det behövs en kraftsamling på olika nivåer för att nå målen senast år 2010.

Översyn av utredningar

Regeringen avser att göra en översyn av samtliga pågående utredningar inom politikområdet och vid behov föreslå förändringar i enlighet med regeringens politik.

6.8Budgetförslag

6.8.116:1 Personligt ombud

Tabell 6.10 Anslagsutveckling 16:1 Personligt ombud

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	88 969		P	sparande	3 996

			P		Utgifts-
2006	Anslag	89 460	1		prognos	89 972
2006	Anslag	89 460		P	prognos	89 972

2007	Förslag	109 460	P	P

2008	Beräknat	109 460	P	P

2009	Beräknat	89 460	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Statsbidraget finansierar verksamhet med per- sonligt ombud för personer med psykiska funk- tionsnedsättningar. Statsbidraget fördelas av Socialstyrelsen i samverkan med länsstyrelserna.

Regeringens överväganden

Regeringen avser att återkomma med preciserade förslag inom ramen för den psykiatrisatsning som aviserats, se anslag 13:9 Bidrag till psykiatri. I detta sammanhang kommer behovet av ökade resurser för personliga ombud att övervägas.

Enligt 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:100, bet. 2005/06:FiU20, rskr. 2005/06:369) ska ytterligare 20 miljoner kronor per år tillföras verksamhet med personligt ombud för 2007 och 2008.

102

Tabell 6.11 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:1 Personligt ombud

Tusental kronor

	2007	2008	2009
1	89 460	89 460	89 460
Anvisat 2006P	89 460	89 460	89 460
P

Förändring till följd av:
Beslut	20 000	20 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	109 460	109 460	89 460

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 109 460 000 kronor ska anvisas under anslaget 16:1 Personligt ombud för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 109 460 000 kronor respektive 89 460 000 kro- nor.

6.8.216:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet

Tabell 6.12 Anslagsutveckling 16:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	273 350		P	sparande	1 318

			P		Utgifts-
2006	Anslag	273 350	1		prognos	269 720
2006	Anslag	273 350		P	prognos	269 720

2007	Förslag	273 350	P	P

2008	Beräknat	273 350

2009	Beräknat	273 350

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Från anslaget lämnas statsbidrag till landsting för insatser inom handikappområdet som avser

−rådgivning och annat personligt stöd enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) – 199 miljo- ner kronor

−tolktjänst – 74,35 miljoner kronor

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens överväganden

Tabell 6.13 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet

Tusental kronor

			2007	2008	2009
Anvisat 2006P	1		273 350	273 350	273 350
Anvisat 2006P		P	273 350	273 350	273 350

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

273 350

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 273 350 000 kronor ska anvisas under anslaget 16:2 Vissa statsbidrag inom han- dikappområdet för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till vardera 273 350 000 kro- nor.

6.8.316:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd

Tabell 6.14 Anslagsutveckling 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	170 763		P	sparande

			P		Utgifts-
2006	Anslag	175 625	1		prognos	172 504
2006	Anslag	175 625		P	prognos	172 504

2007	Förslag	177 399	P	P

2008	Beräknat	182 351	2
2008	Beräknat	182 351	P	P

2009	Beräknat	187 425	3
2009	Beräknat	187 425	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

2P MotsvararP177 399 tkr i 2007 års prisnivå.

3P MotsvararP177 399 tkr i 2007 års prisnivå.

Statsbidraget ska ge studerande med funktions- hinder sådant stöd att de kan vistas på studie- orten och genomföra studier vid folkhögskola. Motsvarande gäller för studerande med rörelse- hinder vid studier på universitet och högskolor. Bidraget gör det också möjligt för ungdomar, som antagits till riksgymnasium för svårt rörelsehindrade ungdomar (rh-anpassad gymna- sieutbildning), att genomföra studierna. Social- styrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) administrerar anslaget.

103

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Socialstyrelsens institut för särskilt utbildnings- stöd (Sisus) beslutar fr.o.m. 2006 om det sär- skilda utbildningsstödet till folkhögskolor.

Bidraget beviljas per läsår. Regeringen föreslår att Sisus under 2007 ska ha möjlighet att göra ekonomiska åtaganden som innebär utgifter om högst 83 000 000 kronor efter 2007.

Tabell 6.15 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2005	2006	2007	2008	2009

Ingående åtaganden	78 586	82 000	82 000

Nya åtaganden	82 000	82 000	83 000

Infriade åtaganden	– 78 586	– 82 000	– 82 000	– 83 000

Utestående åtaganden	76 338	82 000	83 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	82 000	82 000	83 000

Regeringens överväganden

Tabell 6.16 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd

Tusental kronor

		2007	2008	2009
1		175 625	175 625	175 625
Anvisat 2006P		175 625	175 625	175 625
P

Förändring till följd av:
2		1 774	6 726	11 800
Pris- och löneomräkningP	P	1 774	6 726	11 800

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		177 399	182 351	187 425

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 177 399 000 kronor ska anvisas under anslaget 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 182 351 000 kronor respek- tive 187 425 000 kronor.

6.8.416:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder

Tabell 6.17 Anslagsutveckling 16:4 Bidrag till viss

verksamhet för personer med funktionshinder

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	85 400		P	sparande

			P		Utgifts-
2006	Anslag	81 900	1		prognos	80 445
2006	Anslag	81 900		P	prognos	80 445

2007	Förslag	79 900	P	P

2008	Beräknat	79 900	P	P

2009	Beräknat	79 900	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Statsbidraget ska gå till verksamheter av bety- delse för personer med funktionshinder. Rege- ringen fastställer fördelningen av statbidraget medan Socialstyrelsen ansvarar för administra- tion och uppföljning. Om redovisningen av bidraget visar att det inte förbrukats under bud- getåret regleras överskottet vid följande års utbetalning. Organisationerna är skyldiga att på begäran lämna underlag för granskning till Socialstyrelsen.

104

Regeringens överväganden

Organisationerna svarar genom sina skilda verk- samheter för insatser som har betydelse för per- soner med funktionsnedsättningar.

Under 2006 beviljade den tidigare regeringen följande organisationer bidrag:

−Synskadades Riksförbund (SRF) för Iris Hantverk AB:s sysselsättningsfrämjande verksamhet för synskadade hantverkare.

−SRF för anskaffning och placering av ledar- hundar för synskadade, m.m.

−Hjälpmedelsinstitutet (HI) för administra- tion av upphandling av ledarhundar.

−SRF för bl.a. arbetsmarknadsstöd för syn- skadade, verksamhet för synskadade med ytterligare funktionshinder, utgivning av tidningar på tal och i punktskrift, lästjänst via fax samt produktion av material i punkt- skrift.

−Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) och föreningen Fruktträdet för produktion av informationskällor för dövblinda perso- ner, elektronisk nyhetsservice och utveck- ling av databaser.

−Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) för verksamhet för att stärka teckenspråkets ställning.

−Stiftelsen Rikstolktjänst för att tillhandahålla tolkservice till förtroende- valda i vissa organisationer.

−Naturhistoriska riksmuseet/Palynologiska laboratoriet för prognostisering och rap- portering av pollenhalter m.m.

−Föreningen Rekryteringsgruppen Aktiv Rehabilitering för lägerverksamhet och uppsökande verksamhet främst för per- soner med ryggmärgsskada.

−Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) för hjälpmedelsutställning.

−Riksverksamhet för små och mindre kända handikappgrupper vid Ågrenska.

−Astma- och allergiförbundet, De Handi- kappades Riksförbund (DHR), NHR, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) och SRF för att driva riksomfattande rekreationsanlägg- ningar för personer med funktionshinder.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Möjligheten att ha en ledarhund ökar synskadades oberoende och minskar behovet av stöd och hjälp i andra former. SRF beviljas medel för att bl.a. köpa in, äga och placera ledarhundar. Riksdagen beslutade 2005 att reglera verk- samheten och öka utbudet av ledarhundar. De nya reglerna började gälla den 1 januari 2006. För att främja konkurrensen ska inköp av ledar- hundar upphandlas. Uppdraget att upphandla sköts av Handikappinstitutet. Regeringen avser att i enlighet med riksdagens tillkännagivande noga följa verksamheten och utvärdera den efter två år samt återkomma till riksdagen med en redovisning (prop. 2004/05:84, bet. 2004/05SoU:17, rskr 2004/05:241).

Tabell 6.18 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder

Tusental kronor

200720082009

Anvisat 2006P	1		79 900	79 900	79 900
Anvisat 2006P		P	79 900	79 900	79 900

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

79 900

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 79 900 000 kronor ska anvisas under anslaget 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till vardera 79 900 000 kronor.

6.8.516:5 Bidrag till handikapporganisationer

Tabell 6.19 Anslagsutveckling 16:5 Bidrag till handikapporganisationer

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	163 652		P	sparande

			P		Utgifts-
2006	Anslag	163 660	1		prognos	163 660
2006	Anslag	163 660		P	prognos	163 660

2007	Förslag	163 660	P	P

2008	Beräknat	163 660	P	P

2009	Beräknat	163 660	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

105

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Statsbidraget ska stödja handikapporganisa- tionerna i deras arbete för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funk- tionshinder. Socialstyrelsen ansvarar för admini- stration och fördelning av bidraget.

Regeringens överväganden

Tabell 6.20 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:5 Bidrag till handikapporganisationer

Tusental kronor

200720082009

Anvisat 2006P	1		163 660	163 660	163 660
Anvisat 2006P		P	163 660	163 660	163 660

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

163 660

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 163 660 000 kronor ska anvisas under anslaget 16:5 Bidrag till handikapporganisationer för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till vardera 163 660 000 kronor.

6.8.616:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation

Tabell 6.21 Anslagsutveckling 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	13 501		P	sparande	10 100

			P		Utgifts-
2006	Anslag	21 078	1		prognos	20 018
2006	Anslag	21 078		P	prognos	20 018

2007	Förslag	23 286	P	P

2008	Beräknat	24 124	2
2008	Beräknat	24 124	P	P

2009	Beräknat	25 017	3
2009	Beräknat	25 017	P	P

1P 1 InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

2P MotsvararP23 286 tkr i 2007 års prisnivå.

3P MotsvararP23 286 tkr i 2007 års prisnivå.

Statsbidraget till utrustning av elektronisk kom- munikation ska ge personer som är döva, har en grav hörselskada, talskada eller språkstörning möjlighet att kommunicera via ett kommunika- tionsnät. Bidraget går till landstingen för inköp både av den kommunikationsutrustning som användarna behöver och, i de fall utrustningen

ska användas av närstående, den utrustning som de behöver.

Regeringens överväganden

Tabell 6.22 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation

Tusental kronor

		2007	2008	2009
1		23 078	23 078	23 078
Anvisat 2006P		23 078	23 078	23 078
P

Förändring till följd av:
2		208	1 046	1 939
Pris- och löneomräkningP	P	208	1 046	1 939

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		23 286	24 124	25 017

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 23 286 000 kronor ska anvisas under anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 24 124 000 kro- nor respektive 25 017 000 kronor.

6.8.716:7 Bilstöd till personer med funktionshinderTF2FT

Tabell 6.23 Anslagsutveckling 16:7 Bilstöd till personer

med funktionshinder

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	346 953		P	sparande	-12 083

			P		Utgifts-
2006	Anslag	256 000	1		prognos	256 000
2006	Anslag	256 000		P	prognos	256 000

2007	Förslag	256 000	P	P

2008	Beräknat	256 000	P	P

2009	Beräknat	256 000	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Inom ramen för de medel som anslagits för bil- stöd till personer med funktionshinder ska stö- det ge bl.a. personer under 65 år som är bero-

2T T I statsbudgeten för 2006 betecknat som anslag 16:7 Bilstöd till handi-

kappade

106

ende av motorfordon för förvärvsarbete eller arbetslivsinriktad utbildning/rehabilitering, för- äldrar till barn med funktionshinder och perso- ner i åldern 18–49 år som varken förvärvsarbetar eller genomgår yrkesutbildning möjlighet att anskaffa, anpassa och ändra motorfordon. Stödet kan även omfatta körkortsutbildning i samband med anskaffning av motorfordon. Bidrag kan lämnas i form av grundbidrag, inkomstprövat anskaffningsbidrag och anpassningsbidrag. För- säkringskassan ansvarar för bilstödet.

Antalet personer som har rätt till bilstöd, omfattningen av fordonets anpassningsbehov, prisutvecklingen på marknaden för anpassning av fordon samt inkomstutvecklingen är de fakto- rer som framför allt styr utgifterna.

Regeringens överväganden

Bilstödet är en viktig insats för att uppnå målen för handikappolitiken. Stödet ska möjliggöra ett självständigt och oberoende liv med arbete, sociala kontakter, offentlig och kommersiell service etc.

Bilstödet har utretts (SOU 2005:26) och fr.o.m. den 1 januari 2007 gäller nya regler för bilstödet. Dessa innebär bl.a. följande:

−Föräldrar till barn med funktionshinder får 60 000 kronor i stället för 30 000 kronor i grundbidrag för införskaffande av motor- fordon.

−Föräldrabegreppet utvidgas till att omfatta även vårdnadshavare som inte är föräldrar samt personer som tagit emot barn för adoption eller för stadigvarande vård och fostran.

−Ett nytt grund- och anskaffningsbidrag kan beviljas tidigast efter nio år, men med möj- lighet att få bidrag tidigare om fordonet framförts minst 18 000 mil sedan det senaste bidraget beviljades.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabell 6.24 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:7 Bilstöd till personer med funktionshinder

Tusental kronor

			2007	2008	2009
Anvisat 2006P	1		256 000	256 000	256 000
Anvisat 2006P		P	256 000	256 000	256 000

Förändring till följd av:

Beslut

Övriga makroekonomiska förutsättningar

Volymer

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

256 000

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 256 000 000 kronor ska anvisas under anslaget 16:7 Bilstöd till personer med funktions- hinder för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till vardera 256 000 000 kronor.

6.8.816:8 Kostnader för statlig assistansersättning

Tabell 6.25 Anslagsutveckling 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	11 347 829		P	sparande	148 269

			P		Utgifts-
2006	Anslag	12 947 000	1		prognos	12 800 000
2006	Anslag	12 947 000		P	prognos	12 800 000

2007	Förslag	14 450 000	P	P

2008	Beräknat	16 108 000	P	P

2009	Beräknat	17 749 000	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Genom den statliga assistansersättningen avlas- tar staten kommunerna kostnader för mer omfattande insatser i form av personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Assistansersätt- ning lämnas till personer med omfattande funk- tionshinder som har behov av personlig assistans för sin dagliga livsföring under i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Personer som innan de fyllt 65 år beviljats assistansersättning får behålla ersättningen efter fyllda 65 år. Antalet assistans- timmar får inte utökas därefter. Kommunen där den ersättningsberättigade är bosatt ska ersätta kostnaderna för de första 20 assistanstimmarna per vecka.

107

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens överväganden

Den 15 juli 2004 tillsattes en parlamentarisk kommitté med uppdrag att göra en översyn av personlig assistans för vissa personer med funktionshinder (dir. 2004:107, 2004:179, 2005:66). Riksdagen har därefter i ett tillkännagivande (bet. 2005/06:SoU7, rskr. 2005/06:5) framfört att kommittén bör få ett tilläggsdirektiv med uppdrag att analysera och redovisa för- och nackdelar med ett samlat kostnadsansvar och ansvar för en och samma huvudman, staten, avseende personlig assistans. I juni 2006 fick kommittén ett utvidgat uppdrag som omfattar en översyn av hela LSS. Översynen inkluderar en förutsättningslös analys av huvud- mannaskapsfrågan. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2008 (dir. 2006:68).

Assistanskommittén överlämnade delbe- tänkandet På den assistansberättigades uppdrag (SOU 2005:100) i oktober 2005. Delbe- tänkandet innehåller bl.a. förslag om lämpliga former för tillsyn och tillstånd av enskild verk- samhet med personlig assistans samt om ökad uppföljning och kontroll av assistansersätt- ningen. Regeringskansliet bereder för närvarande förslagen.

Tabell 6.26 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning

Tusental kronor

	2007	2008	2009
1	12 947 000	12 947 000	12 947 000
Anvisat 2006P	12 947 000	12 947 000	12 947 000
P

Förändring till följd av:
Beslut

Övriga makroekonomiska
förutsättningar	542 000	1 146 000	1 780 000

Volymer	961 000	2 015 000	3 022 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	14 450 000	16 108 000	17 749 000

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 14 450 000 000 kronor ska anvisas under anslaget 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 16 108 000 000 kronor respektive 17 749 000 000 kronor.

6.8.916:9 Myndigheten för handikappolitisk samordning

Tabell 6.27 Anslagsutveckling 16:9 Myndigheten för

handikappolitisk samordning

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall			P	sparande

			P		Utgifts-
2006	Anslag	18 949	1		prognos	19 170
2006	Anslag	18 949		P	prognos	19 170

2007	Förslag	19 119	P	P

2008	Beräknat	19 441	2
2008	Beräknat	19 441	P	P

2009	Beräknat	19 855	3
2009	Beräknat	19 855	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

2P MotsvararP19 121 tkr i 2007 års prisnivå.

3P MotsvararP19 123 tkr i 2007 års prisnivå.

Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) inrättades den 1 januari 2006. Myn- digheten ska effektivisera och strukturera arbetet med att uppnå de handikappolitiska målen. Huvuduppgiften är att främja ett strategiskt och effektivt genomförande av den nationella handi- kappolitiken på såväl kort som lång sikt.

Uppgifter som tidigare låg hos Handikapp- ombudsmannen (HO) och Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) har förts över till Handisam liksom medel från HO:s och Sisus förvaltningsanslag samt från Hjälpmedelsinstitu- tets (HI:s) statsbidrag. Därutöver tillfördes anslaget ytterligare 1 miljon kronor som finan- sierades inom ramen för utgiftsområde 10, anslag 19:6 Försäkringskassan.

Regeringens överväganden

Tabell 6.28 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

16:9 Myndigheten för handikappolitisk samordning

Tusental kronor

		2007	2008	2009
1		18 949	18 949	18 949
Anvisat 2006P		18 949	18 949	18 949
P

Förändring till följd av:
2		174	494	906
Pris- och löneomräkningP	P	174	494	906

Beslut		–4	–2

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		19 119	19 441	19 855

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

108

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 19 119 000 kronor ska anvisas under anslaget 16:9 Myndigheten för handikappolitisk samordning för 2007. För 2008 och 2009 beräk- nas anslaget till 19 441 000 kronor respektive 19 855 000 kronor.

6.8.10 16:10 Handikappombudsmannen

Tabell 6.29 Anslagsutveckling 16:10

Handikappombudsmannen

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	17 856		P	sparande	83

			P		Utgifts-
2006	Anslag	14 892	1		prognos	14 627
2006	Anslag	14 892		P	prognos	14 627

2007	Förslag	11 993	P	P

2008	Beräknat	12 196	2
2008	Beräknat	12 196	P	P

2009	Beräknat	12 460	3
2009	Beräknat	12 460	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

2P MotsvararP11 996 tkr i 2007 års prisnivå.

3P MotsvararP12 000 tkr i 2007 års prisnivå.

Handikappombudsmannen (HO) ska bevaka frågor som rör rättigheter och intressen för per- soner med funktionshinder. HO ska motverka diskriminering på grund av funktionshinder. Ytterligare en central uppgift är att bevaka efter- levnaden av FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder.

HO har i uppgift att bevaka diskriminerings- frågorna och kan föra talan i domstol för enskilda som anser sig utsatta för diskriminering. HO ska därutöver även handlägga anmälningar om diskriminering av funktionshindrade som inte omfattas av diskrimineringslagstiftningarna.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens överväganden

Regeringen avser att samordna de olika diskrimineringslagarna till en gemensam lag- stiftning samt att slå samman Jämställdhets- ombudsmannen, Handikappombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning till en myndighet. Detta ligger i linje med vad diskrimineringskommittén föreslår. Regeringen avser återkomma i frågan under 2007.

Tabell 6.30 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:10 Handikappombudsmannen

Tusental kronor

		2007	2008	2009
1		14 892	14 892	14 892
Anvisat 2006P		14 892	14 892	14 892
P

Förändring till följd av:
2		135	385	711
Pris- och löneomräkningP	P	135	385	711

Beslut		–3 034	–3 081	–3 143

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		11 993	12 196	12 460

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 11 993 000 kronor ska anvisas under anslaget 16:10 Handikappombudsmannen för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 12 196 000 kronor respektive 12 460 000 kronor.

109

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

7 Politikområde Äldrepolitik

7.1

Omfattning

7.2

Utgiftsutveckling

Politikområdet omfattar insatser som syftar till att ge äldre personer förutsättningar att leva ett självständigt liv med god livskvalitet. Många av dessa insatser utförs inom ramen för en generell politik som riktar sig till fler målgrupper än äldre varför de ofta finansieras och redovisas inom andra politikområden än äldrepolitiken. De insatser som i detta sammanhang redovisas som äldrepolitik är huvudsakligen sådana som kom- munerna ansvarar för inom ramen för äldre- och handikappomsorgen enligt socialtjänstlagen (2001:453, SoL) och kommunal hälso- och sjuk- vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) samt insatser som utförs av myndigheter med ansvar för tillsyn, uppföljning och utvärde- ring, främst Socialstyrelsen och länsstyrelserna. Staten lämnar ekonomiskt bidrag till kommu- nernas verksamhet inom ramen för utgifts- område 25 Allmänna bidrag till kommunerna. Inom politikområdet redovisas medel för stimu- lansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken samt bidrag till vissa pensionärsorganisationer.

År 2007 föreslås statens utgifter inom politik- området uppgå till cirka 2,1 miljarder kronor.

Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet

Miljoner kronor

Utfall 2005

Under perioden 2005 till 2009 beräknas ut- gifterna för politikområdet öka med cirka 2 miljarder kronor, huvudsakligen till följd av regeringens satsning på vård och omsorg om äldre.

Budget			Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2006	1		2006	2007	2008	2009
	P	P

Anslag inom utgiftsområde 9
17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken	50,9	772,1	759,0	2 117,1	2 379,1	2 079,1

Totalt för politikområde Äldrepolitik	50,9	772,1	759,0	2 117,1	2 379,1	2 079,1

1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

111

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

7.3Mål

Målen för äldrepolitiken är att äldre skall

–kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag,

–kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende,

–bemötas med respekt, samt

–ha tillgång till god vård och omsorg.

Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 1997/98:113, bet. 1997/97: SoU24, rskr. 1997/98:307). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle.

Servicetjänster för hjälp i vardagslivet

Från och med den 1 juli 2006 har kommunerna genom en ny lag (SFS 2006:492), fått befogenhet att utan föregående individuell behovsprövning tillhandahålla servicetjänster åt personer som fyllt 67 år. Lagändringen syftar till att stärka äldre personers inflytande över sin vardag, deras trygghet och oberoende. De tjänster som avses är sådana som förebygger olycksfall, skada eller ohälsa, t.ex. hjälp med att byta en glödlampa eller att få sällskap på en promenad. I många fall före- bygger sådana tjänster att en persons fysiska eller psykiska förmåga försämras och de möjliggör för den äldre att t.ex. kunna bo kvar i hemmet längre än vad som annars hade varit möjligt. Lagänd- ringen ändrar inte kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen; de som inte klarar att själva laga mat, städa och handla ska fortfarande erbju- das hemtjänst.

7.4Insatser

7.4.1Insatser inom politikområdet

En nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre

I maj 2006 antog riksdagen proposition Natio- nell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre (prop. 2005/06:115 ). I propositionen föreslås åtgärder för att åstadkomma bättre kvalitet och tillgänglighet inom sex områden som har särskild betydelse för utvecklingen av äldreomsorgen och förverkligandet av målen.

Vården och omsorgen om de mest sjuka äldre Riksdagen har avsatt drygt 600 miljoner kronor i 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:100) för att kommuner och landsting ska förbättra vården av och omsorgen om de mest sjuka äldre. Medlen ska användas till att förbättra rehabiliteringen och nutritionsarbetet, genomföra fler läkemedelsgenomgångar samt förstärka läkarmedverkan såväl i särskilt boende som i hemsjukvården.

I promemorian Huvudmannaskap för hem- sjukvård m.m. (S2006/5255/ST) lämnas förslag till hur huvudmannaskapet för bl.a. hem- sjukvården kan flyttas över från landsting till kommuner. Promemorian har remissbehandlats.

Ökad rättssäkerhet – beslut som inte verkställs Från och med den 1 juli 2006 är kommunerna skyldiga att rapportera till länsstyrelsen, de kommunala revisorerna och fullmäktige de gyn- nande beslut enligt socialtjänstlagen som inte verkställts. De kommunala revisorerna har fått vidgade granskningsmöjligheter. Vidare har en sanktionsavgift införts, som ett yttersta på- tryckningsmedel för att gynnande beslut enligt socialtjänstlagen skall verkställas inom skälig tid.

Boende för äldre

En särskild utredare har i maj 2006 tillkallats med uppgift att leda en delegation som skall följa och analysera behoven och utvecklingen av boendefrågor för äldre. Delegationen skall även lämna förslag på åtgärder för att stimulera tillkomsten av fler bostäder som är anpassade för äldre personers behov och som kan bidra till att öka äldres möjligheter till sociala kontakter och aktiviteter.

Genom en ändring i socialtjänstförordningen (2001:937) som gäller fr.o.m. den 1 juni 2006 ska makar, sambor, och registrerade partner som båda har behov av särskilt boende, erbjudas plats i samma särskilda boende om de så önskar. Om båda personerna i ett par behöver plats i särskilt boende och vill fortsätta att bo tillsammans är det i dag inte givet att man erbjuds att bo till- sammans.

112

Individbaserad statistik och andra åtgärder för bättre kunskap

Genom en förordningsändring finns från den 1 april 2006 möjlighet att även samla in individbaserad statistik inom äldre- och handi- kappomsorgen i stället för som tidigare endast mängdbaserad statistik. Den individbaserade statistiken kommer bl.a. att ge bättre förut- sättningar att följa upp, utvärdera och forska om vården och omsorgen om äldre.

Socialstyrelsen har inlett ett arbete som syftar till att utveckla riktlinjer och annan vägledning för god kvalitet i vård och omsorg om äldre kvinnor och män. I detta arbete ingår att identifiera kvalitetsindikatorer för vården och omsorgen, vilket är en förutsättning för att man ska kunna följa upp kvaliteten i verksamheten.

Socialstyrelsen har i juni 2006 fått i uppdrag att ansvara för att årliga nationella brukar- undersökningar genomförs.

Socialstyrelsens statistik redovisas regel- mässigt efter kön, när sådana uppgifter är till- gängliga och relevanta. I Socialstyrelsens kun- skapsproduktion görs alltid analyser som belyser eventuella könsskillnader där det är relevant.

Anhörigstöd och frivilliga insatser

De statliga stimulansbidragen för stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående har ökat med 100 miljoner kronor till totalt 125 miljoner kronor 2006. Merparten av medlen går till kommunerna, som med stöd av bidraget skall utveckla varaktiga stödformer för anhöriga, och göra stödet mer lättillgängligt. Inom ramen för denna satsning har bidragen till pensionärs- organisationer ökat med 3 miljoner kronor och till anhörigorganisationer med 2 miljoner kro- nor. 20 miljoner kronor har avsatts för att stimulera en fördjupad samverkan mellan kommunerna och frivilliga och ideella krafter, dvs. en femtedel av ovanstående medel.

Kost och näring

Socialstyrelsen har i uppdrag att erbjuda kommunerna stöd för kvalitetsutveckling i kost-

,närings- och måltidsfrågor. För att förmedla kunskap och goda exempel har Socialstyrelsen publicerat kortfattade artiklar riktade till personer som arbetar i vården och omsorgen om äldre. I Socialstyrelsens uppdrag ingår även att utveckla särskilda bedömningskriterier som kan användas vid tillsyn i kost-, närings- och måltidsfrågor. En första delrapport har lämnats,

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

med bl.a. en kartläggning av existerande norme- ring för kost och näring inom vård och omsorg om äldre. Arbetet med att ta fram bedöm- ningskriterier för tillsynen fortsätter och en slutrapport kommer i april 2007.

Kompetensstegen

Som ett led i arbetet med att höja kompetensen i äldreomsorgen tillkallades 2004 en kommitté, Kompetensstegen (dir. 2004:162). Kompetens- stegens uppgift har syftat till att utveckla principer och utarbeta strategier för stöd till kommunerna för kvalitetsutveckling inom den kommunala vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling för personalen. Kompetensstegen har fungerat som forum för dialog och samverkan mellan berörda aktörer i frågor om kvalitet och kompetensutveckling inom området äldres vård och omsorg. Drygt en miljard kronor har avsatts för åren 2005–2007. Hittills har drygt 900 miljoner kronor fördelats till 282 kommuner. Kompetensstegen har under 2006 haft ansvar för att genom informations- insatser och dialog med arbetsgivare främja användandet av utbildningsvikariat samt ge råd och stöd till arbetsgivare i planeringen av utbildningsinsatserna.

7.4.2Insatser utanför politikområdet

IT-strategi för vård och omsorg

Den tidigare regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting etablerade ett samarbete för att arbeta med att effektivisera och förbättra verk- samheter med hjälp av IT. Arbetet har under våren 2006 utmynnat i en nationell IT-strategi för vård och omsorg.

Hemsjukvård

Nya bestämmelser om samverkan införs i hälso- och sjukvårdslagen från och med den 1 januari 2007, se vidare Politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik, avsnitt 4.5.1 Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården.

Nya bestämmelser om läkarmedverkan införs i hälso- och sjukvårdslagen från och med den 1 januari 2007, se vidare Politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik, 4.5.1 Insatser Äldresjukvård.

113

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

7.5Resultatredovisning

7.5.1Mål

Målen för äldrepolitiken är att äldre skall

−kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag,

−kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende,

−bemötas med respekt, samt

−ha tillgång till god vård och omsorg.

7.5.2Resultat

Äldreomsorgens omfattning

I dag är knappt 1,6 miljoner eller drygt 17 procent av befolkningen 65 år eller äldre. De kommande tio åren beräknas antalet personer över 65 år öka med 330 000 och 2020 beräknas antalet personer som är 65 år och äldre överstiga två miljoner. Förändringar i behoven av vård och omsorg om äldre är starkt kopplat till föränd- ringar av antalet personer som är över 80 år. Antalet personer som idag är 80 år och äldre, 489 000 personer, beräknas vara i det närmaste oförändrat även om tio år. Under åren därefter beräknas antalet snabbt öka till 525 000 personer 2020 och 763 000 personer 2030.

Under den senast femårsperioden har antalet personer som är 65 år och äldre i särskilt boende minskat med 18 300 vilket motsvarar en minsk-

ning med 15 procent. Antalet äldre med hemtjänst har under samma period ökat men inte i samma omfattning. Den totala andelen äldre med hemtjänst eller särskilt boende har minskat från 16 procent 2000 till 15 procent 2005. I uppgifterna ingår inte de som enbart hade matdistribution, trygghetslarm eller snö- röjning. Antalet beviljade hemtjänsttimmar ökade med 15 procent mellan 2000 och 2005.

Det är betydligt fler kvinnor än män som får del av äldreomsorgens insatser. Av de kvinnor som har hemtjänst är 76 procent över 80 år och motsvarande siffra för männen är 67 procent. 84 procent av kvinnorna i särskilt boende är över 80 år. Motsvarande siffra för männen är 71 pro- cent.

År 2005 fick ca 10 procent av de äldre som beviljats hemtjänst hjälpen utförd av en annan utförare än kommunen. Motsvarande siffra 2000 var 7 procent. Av dem med särskilt boende bodde 13 procent i ett boende som drevs i enskild regi jämfört med 11 procent 2000.

Antalet personer som hade beslut om korttidsvård uppgick den 1 oktober 2005 till 4 800 kvinnor och 3 800 män. Det är ungefär samma antal som för fem år sedan. År 2005 var 7 800 kvinnor och 4 400 män beviljade dag- verksamhet som insats enligt socialtjänstlagen, vilket innebär en sammanlagd minskning med 15 procent under den senaste femårsperioden. Det saknas en samlad statistik över omfatt- ningen av öppen dagverksamhet.

Tabell 7.2 Antal kvinnor och män i ordinärt eller särskilt boende, 65 år och ålder, samt i procent av befolkningen

	Vård och omsorg i ordinärt boende				Vård och omsorg i särskilt boende					Totalt
	Kvinnor	procent	Män	Procent	Kvinnor	procent	Män	procent	Kvinnor	procent	Män	procent
2001	85 700	9,7	36 100	5,5	83 200	9,5	35 500	5,4	168 900	19,2	71 600	10,9

2002	87 700	10,0	37 400	5,7	81 100	9,2	34 400	5,2	168 800	19,2	71 800	10,9

2003	89 700	10,2	38 300	5,8	78 000	8,9	32 900	5,0	167 700	19,1	71 200	10,8

2004	92 400	10,5	39 900	6,0	73 800	8,4	31 000	4,6	166 200	18,9	70 900	10,6

2005	93 900	10,6	41 100	6,1	70 600	8,0	29 800	4,4	164 500	18,6	70 900	10,5

114

I de 146 kommuner där kommunerna ansva- rar för hemsjukvård i ordinärt boende fick drygt 31 400 kvinnor och 16 600 män hemsjukvård 2005.

Majoriteten av männen är gifta eller samman- boende livet ut och får ofta hjälp av makan som också ofta är yngre än mannen. Däremot lever majoriteten av kvinnorna ensamma de sista åren i livet. Det förklarar tillsammans med kvinnors längre medellivslängd varför det är vanligare att kvinnor beviljas hemtjänst eller särskilt boende. Det är vanligare att kvinnan i ett par får hem- tjänst än att mannen får det, och det förhållandet består även om hänsyn tas till skillnader i ålder och hälsa. Män har således oftare än kvinnor offentlig omsorg som komplement till sina anhöriginsatser.

Skillnaderna mellan olika kommuners kostna- der för de äldres vård och omsorg är stora. Till en del beror skillnaderna mellan olika kommuner på skillnader i andelen ensamboende med hjälp- behov. Det finns även skillnader som beror på olika ambitionsnivå och effektivitet. Andelen personer över 65 år som har hemtjänst varierar mellan 4 och 11 procent mellan olika kommu- ner. Kommunernas totala kostnader för de äld- res vård och omsorg uppgick 2005 till 80,3 mil- jarder kronor. Kostnaderna fördelades med ca 51,8 miljarder kronor eller 64 procent på särskilt boende, 27,1 miljarder kronor eller ca 34 procent på vård och omsorg i ordinärt boende och 1,4 miljarder kronor eller ca 2 procent på öppen verksamhet. Kostnaderna har, i fasta priser, legat på ungefär samma nivå den senaste fem- årsperioden. Kostnaderna för särskilt boende har minskat och kostnaderna för hemtjänst har ökat. Kommunernas kostnader för vård och omsorg om äldre och landstingens kostnader för hälso- och sjukvård för äldre uppgår tillsammans till ca 160 miljarder kronor. Under den senaste femårs- perioden har landstingens kostnader för hälso- och sjukvård för äldre ökat.

Boende för äldre

Socialstyrelsen rapporterade i Vård och omsorg om äldre, Lägesrapport 2005 att möjligheterna att erbjuda den enskilda hjälp och stöd i hemmet har utvecklats mycket långt. Det vanliga är att den enskilda kan välja att fortsätta bo kvar i den ordinarie bostaden. För många som inte vill fort- sätta bo kvar i det ordinarie boendet står inga andra alternativ till buds, och de kan då bli tvungna att bo kvar. Kvarboende med vård i

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

hemmet från kommunen och landstinget inne- bär nästan alltid ett ansvar för anhöriga. Mycket mer kan göras för att stödja äldre personer i ordinärt boende och anhöriga, framför allt i ett tidigt skede.

Särskilda boendeformer förändras och blir färre Boende i särskild boendeform förutsätter beslut enligt socialtjänstlagen (2001:453). I två av tre kommuner har antalet bostäder i särskilt boende minskat under de senaste åren. Jämfört med 2001 finns det idag 18 300 färre platser i särskilt boende. Många äldre servicehus och omoderna sjukhem har avvecklats. Skälen för avveckling kan vara att de inte är lämpade för omsorg om personer med demenssjukdom, eller har till- gänglighets- eller arbetsmiljöbrister. Antalet platser där den boende måste dela rum med någon annan än sin maka eller make har minskat. I dag återstår cirka 2 000 sådana platser jämfört med 2 900 år 2002. I andra fall beror ned- läggningarna på minskade behov i kommunen eller på minskad efterfrågan. I åter andra fall är skälet till nedläggningarna krav på kostnads- minskningar. Socialstyrelsen har tidigare visat hur boendetiderna blivit allt kortare vilket också påverkar behovet av platser. Målgrupperna för särskilda boendeformer är allt oftare personer med demenssjukdom eller svårt sjuka äldre. Andra personer söker eller erbjuds oftast insatser som innebär att de bor kvar hemma. I kartläggningar av hur kommunerna klarar att genomföra sina beslut om särskilt boende kommer det fram att vissa kommuner har kapacitetsbrist. Enligt redovisningen av Bo- verkets bostadsmarknadsenkät 2006 bedömer 10 procent av kommunerna att de kommer att ha brist på särskilda boendeformer även med hänsyn tagen till pågående eller beslutad utbygg- nad de två närmaste åren.

Seniorbostäderna blir fler

Bostäder som upplåts till personer över en viss ålder kallas seniorbostäder. Seniorbostäder finns både som hyresrätter och bostadsrätter. Ofta ingår någon form av gemensam service som då bekostas via hyran. Vissa av de avvecklade servicehusen omvandlas genom ombyggnad till äldrebostäder eller seniorbostäder. Antalet seniorbostäder som kommit till genom nybygg- nad eller ombyggnad har ökat kraftigt de senaste åren. Boverket redovisade i rapporten från 2006 års bostadsenkät att 147 kommuner har projekt

115

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

på gång med seniorbostäder. År 2005 skapades genom nybyggnad 2 364 lägenheter och genom ombyggnad 3 048 lägenheter. I 6 av 10 projekt är byggherren ett allmännyttigt bostadsföretag. Sveriges Kommuner och Landsting har i en undersökning från 2005 beräknat antalet seniorbostäder till närmare 19 500, vilket innebär en ökning från 2002 med närmare 7 500 bostäder. Under 2006 och 2007 förväntas, enligt kommunernas egna uppgifter, över 7 000 senior- bostäder bli byggda. Över 4 000 av dessa till- kommer genom nyproduktion.

Antalet bostadsanpassningar har fortsatt att öka. År 2005 beviljades 64 700 bidrag och under 2000 beviljades 57 800 bidrag.

Avgifter för hemtjänst och mat

Kommunernas avgifter har blivit mer lika var- andra sedan nya bestämmelser infördes 2002. Bestämmelserna innehåller bl.a. ett avgiftstak som 2005 var 1 576 kronor per månad. Innan avgift kan tas ut måste den enskilde kunna betala sina boendekostnader, andra levnadsomkost- nader och eventuella merkostnader för mat. Detta medför att mellan 20 och 30 procent av de äldre inte betalar någon avgift för hemtjänst. Avgifterna täcker ca 4 procent av kostnaderna för kommunernas vård och omsorg om äldre.

Samtliga kommuner har lagt avgiften för matlåda i ordinärt boende och mat i särskilt boende utanför hemtjänstavgiften. För personer som har låga inkomster och saknar förmögenhet kan det vara ett problem i de fall kommunen väljer att inte minska matavgiften för dem med låga inkomster. År 2005 jämkade 26 procent av kommunerna matavgiften i ordinärt boende och 32 procent matavgiften i särskilt boende för per- soner med låga inkomster.

Uppbyggnaden av stödet till anhöriga Socialstyrelsen har i en rapport redovisat sin bedömning av utvecklingsläget 2005. Fler kom- muner än tidigare uppger att de arbetar med att utveckla anhörigstöd. Det finns enligt Socialsty- relsen ett stort utbud av olika stödinsatser. Många kommuner har genomfört personalut- bildning om bemötande av anhöriga. I rapporten redovisas också brister. Kommuner och lands- ting brister i samverkan, och det finns brister i kommunernas kunskap om anhörigas situation och behov av stöd. Men vid tidpunkten för Socialstyrelsens rapportering var det för tidigt

för att dra några slutsatser om betydelsen av sti- mulansmedlen för 2005.

Kvalitet i vård och omsorg om äldre personer Socialstyrelsen skriver i Lägesrapport 2005 att det inte finns någon nationell bild av hur de äldre och deras anhöriga uppfattar vården och omsor- gen. Lokala undersökningar visar dock att både äldre och anhöriga generellt ger vården och om- sorgen positiva omdömen. De uppger att olika kvalitetsaspekter ofta infrias, om än inte alltid. Samtidigt kommer kritik från de äldre och deras anhöriga, särskilt mot det stora antalet olika per- soner som ger hjälpen. De begränsade möjlig- heterna att kunna påverka hur hjälpen skall utfö- ras kritiseras också. Personliga önskemål och individuell anpassning verkar få stå tillbaka för grundläggande omsorgsuppgifter som mat, hygien och tillsyn.

Länsstyrelsernas tillsyn

Omfattningen av länsstyrelsernas tillsyn utöka- des kraftigt från 2003 genom införandet av äldre- skyddsombuden. Dels handlar tillsynen om indi- vidärenden, ofta som en följd av klagomål från brukare eller anhöriga. Dels handlar det om verksamhetstillsyn inom hela eller delar av kommunernas äldreomsorg. Individtillsynen omfattade 650 ärenden 2005. Antalet ärenden har ökat med drygt 30 procent jämfört med 2004. Genom de ökade resurserna har också till- synsverksamheten blivit mer känd. Tillsyn av verksamhet har ägt rum i 246 av landets 290 kommuner och antalet ärenden uppgick 2005 till nära 1 000. En minskning av antalet redovisade ärenden jämfört med 2004 förklaras av att ruti- nerna för inrapportering har förändrats. Ett till- synsärende kan nu även gälla en hel kommun och omfatta flera tillsynsobjekt.

Länsstyrelserna visar upp både positiva och negativa iakttagelser som understryker att ut- vecklingen i olika delar av landet inte alltid följer samma mönster.

116

Positivt

−Verkställigheten av domar har förbättrats.

−Sociala aktiviteter och utevistelse har fått ökad uppmärksamhet i utredningarna.

−Bostadsstandarden i särskilt boende har förbättrats.

−Omstruktureringen av äldreomsorgen fort- går men i flera av länen i ett lugnare tempo.

Negativt

−Brister i formell handläggning som att an- sökningar inte utreds och att formellt beslut inte fattas eller att det är otydligt vad beslutet innehåller.

−Fortsatta problem med avslag och beslut som inte verkställts trots bedömt behov.

−I några kommuner förlängs handläggnings- tiderna tills en plats i särskilt boende kan erbjudas.

−Många utredningar tar upp medicinska aspekter men berör sällan sociala aspekter.

−Arbetsledarna har stora ansvarsområden.

−I några kommuner finns fortfarande fler- bäddsrum där den boende delar rum med någon annan än maka eller make.

−Problemen med bristande kontinuitet leder till att beviljade insatser inte genomförs.

−I flera län har nedläggningar av särskilda boenden lett till blandade målgrupper i kvarvarande särskilda boenden.

7.5.3Analys och slutsatser

Regeringen är oroad av den snabba nedlägg- ningen av särskilda boenden. Antalet sådana bostäder har minskat med 15 procent eller 18 300 platser mellan 2001 och 2005. Denna nedläggning skapar oro både bland de äldre och deras anhöriga. Äldre måste kunna lita på att deras behov kan tillgodoses inom rimlig tid. Särskilt boende ska inte enbart vara till för dem med de allra största behoven. Tryggheten ökar om det skapas fler valmöjligheter för stöd och hjälp i ordinärt boende och fler möjligheter att välja både särskilt boende och andra former av boenden.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Skillnaderna i kommunernas kostnader för vård och omsorg om äldre är stora. Den kom- mun som har högst redovisad kostnad räknat per invånare över 65 år har en kostnad som är 2,7 gånger högre än den kommun som har lägst redovisad kostnad. Skillnaderna är större än vad som motiveras med strukturella olikheter och kan bero på skillnader i effektivitet eller i ambi- tionsnivå. Men det är inte tillräckligt klarlagt vad skillnaderna beror på och hur de påverkar kvali- teten och omfattningen av verksamheten. Lokala riktlinjer, för till exempel biståndsbedömning, följer inte alltid intentionerna i socialtjänstlagen.

Många äldre personer har i dag ett begränsat inflytande över sin egen vardag. Allt för ofta organiseras vardagen efter personalens scheman eller andra rutiner. Allt för många erbjuds inte möjlighet att själva välja den mat de vill äta. Många äldre saknar i dag reellt inflytande över vad som skall göras, hur det skall göras och av vem. Stödet för att vardagen skall få ett innehåll som uppfyller sociala behov upplevs av alltför många äldre som otillräckligt.

Vården om de mest sjuka uppvisar stora bris- ter till följd av oklar ansvarsfördelning och bris- tande samverkan mellan kommuner och lands- ting. Tillgången till läkare för de allra äldsta och mest sköra äldre blir dålig när det finns för få läkare eller om de inte gör hembesök. Äldre som drabbats av stroke får inte alltid tillräckliga insat- ser för sin rehabilitering, och många äldre har allvarliga problem till följd av fel och brister i hanteringen av de läkemedel de använder eller behöver. Vården och omsorgen om personer som drabbats av demenssjukdom uppvisar också brister. Kunskaperna behöver öka om bland annat diagnostisering, behandling och bemötan- de hos vård- och omsorgspersonalen för att höja kvaliteten i demensvården.

117

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

7.6Politikens inriktning

Äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Ökningen av antalet personer över 80 år, de som är mest beroende av vård och omsorg, beräknas bli särskilt stor efter 2020. Sammanlagt föreslår regeringen att anslaget ökas med drygt 1,9 miljarder kronor 2007 för åtgärder inom politikområdet. Regeringen avser att öka anslaget med ytterligare 300 miljoner kronor 2008 för att öka valfriheten för äldre i behov av vård och omsorg. Detta arbete påbörjas redan under 2007. De samlade medlen skall bland annat användas för att:

–stimulera byggandet av fler bostäder för äldre,

–öka läkarmedverkan i vården av de mest sjuka,

–genomföra fler läkemedelsgenomgångar,

–utveckla demensvården,

–förbättra det sociala innehållet i äldre- omsorgen, samt

–förebygga ohälsa och olyckor.

Ett investeringsstöd för bostäder för äldre införs Möjligheterna att välja ett bra boende måste utvecklas. Regeringen bedömer att nya boende- former för äldre och olika former av mellan- boenden behövs. Bostäder som är anpassade för äldre personer och med närhet till service och kommunikationer behöver utvecklas under de kommande åren. Regeringen är oroad över den omfattande förändringen av de särskilda boende- formerna där minskningen av platser lett fram till en bristsituation. Bristen på platser i särskilda boenden som medfört att många saknar ett fullgott medicinskt omhändertagande, eller känner sig ensamma och isolerade, måste av- hjälpas. I ett första steg kommer ett investe- ringsstöd att införas för fler platser i särskilda boenden, inom ramen för de avsatta medlen.

Äldre med stora behov av vård och omsorg Vården och omsorgen om de mest sjuka äldre behöver förbättras. De mest sköra personerna, de som har sammansatta eller snabbt för- änderliga behov av vård och omsorg är beroende av att de insatser de behöver både i hemmet och i den slutna sjukvården är samordnade. Det är angeläget att fler demensutredningar görs så att de med begynnande demenssjukdom ges ett bra

stöd så tidigt som möjligt. De äldsta och mest sjuka behöver få ökad tillgång till läkare. Fler läkemedelsgenomgångar bör genomföras för att bidra till förbättrad livskvalitet. Fallolyckor bland äldre måste förebyggas. Regeringen vill verka för att äldre personer med flera samtidiga sjukdomar erbjuds att välja en fast vårdkontakt som har ett helhetsansvar för vårdmottagaren.

Det sociala innehållet i äldreomsorgen behöver förbättras

Regeringen vill att det sociala innehållet i äldreomsorgen förbättras. Sociala insatser med- verkar till att den enskilda kan ha en aktiv och meningsfull tillvaro även om personen har uppnått en hög ålder och är beroende av andra personers stöd för att klara sin vardag. Det kan bl.a. handla om hjälp med att komma ut på promenad och få frisk luft, hjälp att hålla kontakt med släkt och vänner och ledsagning till aktiviteter som är meningsfulla för den enskilda, ökat antal mötesplatser. Det kan också handla om en flexiblare hemtjänst, att insatserna kan varieras efter önskemål samt att hemtjänstens personal får möjlighet till en pratstund med den äldre.

Det förebyggande arbetet stärks

Genom aktiva hälsofrämjande och förebyggande insatser kan hälsan stärkas och bevaras långt upp i åldrarna. Risker för skador genom exempelvis fallolyckor kan minskas genom förebyggande hembesök eller hälsosamtal. Vidare kan en utvecklad samverkan med ideella krafter bidra till ökad livskvalitet för äldre.

Det behövs bättre kunskap om äldreomsorgen Kunskapen om äldreomsorgen behöver öka. Förbättrad statistik och årliga brukarunder- sökningar kommer att bidra till detta. Ökad kunskap behövs om de insatser som ideella organisationer och anhöriga gör inom vård och omsorg. Det är viktigt att kunna mäta och jämföra kvalitet och tillgänglighet inom äldre- omsorgen. Det är också angeläget att följa upp och utvärdera resultaten av de satsningar som görs på både statlig och kommunal nivå.

Forskning och teknikutveckling inom äldre- området är angelägen och har en strategisk betydelse för den framtida vården och omsorgen om äldre.

118

Stöd till anhöriga

De anhöriga – som idag tar ett allt större ansvar för de äldres behov av vård och omsorg – skall få ett bättre stöd. För många äldre är det avgörande för deras möjlighet att bo kvar i det ordinarie boendet att någon anhörig ställer upp med stöd och hjälp. Man beräknar anhöriga står för nära 70 procent av det totala stöd som ges till personer som är 75 år och äldre som bor i ordinärt boende. Idag finns olika former av anhörigstöd men stödet är ojämnt fördelat och kommer inte alla till del. Situationen för anhöriga skall prioriteras.

Större valfrihet

Regeringen vill öka valfriheten inom äldre- omsorgen. En större valfrihet stärker individens möjligheter till inflytande över den egna vardagen. Men för att valfriheten ska kunna öka måste det finnas fler utförare att välja bland än vad det gör i dag. Därför vill regeringen stimulera en ökad mångfald av utförare inom den offentligt finansierade äldreomsorgen. För detta ändamål avser regeringen att öka anslaget med 300 miljoner kronor 2008. Arbetet med att förbereda Fritt Val för särskilt boende och hemtjänstinsatser påbörjas dock redan 2007.

Individens möjlighet att välja gör att den offentligt finansierade servicen blir mer lyhörd för den enskildas behov och önskemål. Det fria valet blir därmed ett sätt att höja tillgänglighet och kvalitet inom äldreomsorgen. För personer med annat modersmål än svenska kan det innebära större möjlighet att kommunicera på sitt eget modersmål och få rutinerna anpassade efter den egna traditionen.

Med en större mångfald av utförare ökar utrymmet för personalen att själva driva och utveckla verksamheten. Personalens engage- mang, kreativitet och nytänkande tas tillvara på ett bättre sätt. Detta bidrar till effektivisering och utveckling. De anställda kommer att kunna välja mellan olika arbetsgivare och det arbetssätt och den organisation de vill jobba i. Det ger dem bättre möjligheter till utveckling och fler karriärvägar. En större mångfald av arbetsgivare kan även förväntas göra det mer attraktivt att arbeta inom äldreomsorgen.

En ökad konkurrens i kombination med ökat brukarinflytande stimulerar både kvalitet och effektivitet. En sådan utveckling är angelägen för att bättre kunna möta de utmaningar som följer av en allt större andel äldre i befolkningen.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Värdighetsgaranti

Äldreomsorgen måste bedrivas på ett sätt som visar respekt för människovärdet. Att få komma ut i friska luften och få hjälp med en grund- läggande personlig hygien måste vara en själv- klarhet. Regeringen avser att initiera införandet av en värdighetsgaranti. Det ska bli klart och tydligt och lättare att följa upp vad äldre- omsorgen skall klara av. Värdighetsgarantin handlar bl.a. om att en god vård erbjuds – även när man inte längre själv kan föra sin egen talan.

Stöd för personalens kompetens och engagemang Personalen behöver erbjudas fler möjligheter till kreativitet och professionell utveckling. Detta kan bland annat ske genom en ökad mångfald av arbetsgivare. De som genom eget företagande vill realisera sina visioner för vården och omsorgen skall ges ökade möjligheter att starta eget, t.ex. genom så kallad avknoppning. Ett särskilt stöd för detta ändamål införs 2007. Stödet fördelas via anslag 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård.

De utbildningsinsatser som påbörjats inom ramen för den statliga kompetenssatsningen inom vården och omsorgen om äldre fortsätter under 2007. Personalen behöver stöd för sitt professionella engagemang och sin fortsatta kompetensutveckling. En grundförutsättning för en bra och tillgänglig vård och omsorg om äldre är att det går att rekrytera tillräckligt många personer som har grundläggande kunskaper och behålla och vidareutveckla dem för de allt mer kunskapskrävande arbetsuppgifter de skall ut- föra.

De satsningar som sker inom ovanstående områden skall ske inom ramen för de medel som avsatts. Regeringen avser dock att återkomma med ytterligare preciseringar av inriktningen och fördelningen av de på anslaget avsatta och aviserade medlen.

Översyn av utredningar

Regeringen avser att göra en översyn av samtliga pågående utredningar inom politikområdet och vid behov föreslå förändringar i enlighet med regeringens politik.

119

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

7.7Budgetförslag

7.7.117:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

Tabell 7.3 Anslagsutveckling 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	50 877		P	sparande	4 388

			P		Utgifts-
2006	Anslag	772 137	1		prognos	759 000
2006	Anslag	772 137		P	prognos	759 000

2007	Förslag	2 117 137	P	P

2008	Beräknat	2 379 137	P	P

2009	Beräknat	2 079 137	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Anslaget omfattar regeringens satsning på vård och omsorg om äldre. Dessutom innehåller anslaget medel för åtgärder inom äldreområdet såsom bidrag till pensionärsorganisationer, bidrag till anhörigorganisationer, medel ut- veckling av longitudinella områdesdatabaser, stimulansbidrag för att etablerandet av regionala forsknings- och utvecklingscentra samt medel till utveckling av stödet till anhöriga.

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att Socialstyrelsen under 2007 skall ha möjlighet att ingå ekonomiska förpliktelser i samband med utvecklandet av ett nationellt kompetenscentrum för vård och omsorg om äldre som medför utgifter om högst 10 000 000 kronor efter 2007.

Regeringen stödjer en långsiktig satsning på utveckling av longitudinella områdesdatabaser. Regeringen bör därför bemyndigas att besluta om tilldelning av medel för detta ändamål som innebär åtagande om högst 10 000 000 kronor efter 2007.

År 2006 beslutade riksdagen i enlighet med bemyndiganden om ekonomiska åtaganden i budgetpropositionen för 2006 om stöd till utveckling av regionala forsknings- och utveck- lingscentra på högst 20 000 000 kronor efter 2006. Under 2007 ingås inga nya åtaganden för detta ändamål.

Tabell 7.4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2005	2006	2007	2008	2009–

Ingående åtaganden	0	20 000	30 000	30 000

Nya åtaganden	30 000	20 000	20 000

Infriade åtaganden	–10 000	–10 000	–20 000	–30 000

Utestående åtaganden	20 000	30 000	30 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	20 000	30 000	30 000

120

Regeringens överväganden

I tilläggsbudget i samband med 2006 års vår- proposition ökade anslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken med 617 000 000 kronor.

Regeringen föreslår en sammanlagd anslags- ökning om ca 2 000 000 000 kronor för 2007. Medlen skall finansiera regeringens satsning på vård och omsorg om äldre. År 2008 ökas anslaget med 300 000 000 kronor för åtgärder för en ökad mångfald av utförare inom äldre- omsorgen.

Tabell 7.5 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

Tusental kronor

	2007	2008	2009
1	155 137	155 137	155 137
Anvisat 2006P	155 137	155 137	155 137
P

Förändring till följd av:
Beslut	1 962 000	2 224 000	1 924 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	2 117 137	2 379 137	2 079 137

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 2 117 137 000 kronor anvisas under anslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 2 379 137 000 kronor respektive 2 079 137 000 kronor.

121

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

8 Politikområde Socialtjänstpolitik

8.1Omfattning

Politikområdet omfattar insatser inom verksam- hetsområdena Individ- och familjeomsorg samt Statligt bedriven ungdoms- och missbrukarvård. Det innebär insatser för att förbättra situationen för de mest utsatta grupperna i samhället, t.ex. kvinnor och män med behov av ekonomiskt bistånd, flickor och pojkar och familjer i socialt utsatta situationer, hemlösa, personer med miss- bruksproblem och kvinnor som utsätts för hot och våld. Ansvaret för att kvinnor och män, flickor och pojkar i socialt utsatta situationer får det stöd och den hjälp de behöver vilar enligt socialtjänstlagen (2001:453, SoL) på kommunen. Statens insatser inom politikområdet består främst av lagstiftning, tillsyn, uppföljning och utvärdering, vissa stimulansbidrag samt det ut- vecklingsarbete som bedrivs av myndigheterna.

Statens institutionsstyrelse (SiS) ansvarar för den statligt bedrivna ungdoms- och missbrukar- vården som sker utan eget samtycke enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), vård av unga enligt 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) samt lagen (1998:603) om sluten ung- domsvård (LSU). Socialstyrelsen är central expert- och tillsynsmyndighet på socialtjänstens område. De har bl.a., tillsammans med läns- styrelsen, ett tillsynsansvar. Under politikom- rådet redovisas också bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. samt utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa.

År 2007 föreslås statens utgifter inom politik- området uppgå till cirka 1,4 miljarder kronor.

8.2	Utgiftsutveckling

Tabell 8.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2005	1		2006	2007	2008	2009
		2005	2006 P	P	2006	2007	2008	2009

Anslag inom utgiftsområde 9
18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.		160,7	415,1		464,7	613,5	261,0	166,6

18:2 Statens institutionsstyrelse		749,6	774,8		731,8	773,6	786,0	802,8

18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa		9,7	9,9		10,0	32,9	33,0	0,0

Totalt för politikområde Socialtjänstpolitik		920,0	1 199,8		1 206,5	1 420,0	1 080,0	969,4

1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

123

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

8.3Mål

Målet för politikområdet är:

−att stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet för människor i ekono- miskt och socialt utsatta situationer,

−att stärka skyddet för utsatta barn.

Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 2005/06:1, utg. omr. 09, bet. 2005/06:SoU1, rskr. 2005/06:111). Resultat- beskrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle.

8.3.1Mål och villkor

Socialtjänstpolitiken är för sin måluppfyllelse i hög grad beroende av måluppfyllelsen inom andra politikområden. Socialtjänsten utgör ett komplement till de generella ekonomiska stöd- systemen för flickor och pojkar, kvinnor och män som av olika skäl är i behov av särskilt stöd. Socialtjänsten har utöver sin servicefunktion och sitt ansvar för behovsprövade stöd- och hjälp- åtgärder också befogenheter till myndighets- utövning, t.ex. när det gäller att ingripa till skydd för barn i utsatta situationer. Personer utanför arbetsmarknaden skall få stöd för att så snabbt som möjligt komma in på arbetsmarknaden.

8.4Insatser

8.4.1Insatser inom politikområdet

Verksamhetsområde Individ- och familjeomsorg

Socialstyrelsen arbetar kontinuerligt för att stimulera och stödja socialtjänstens arbete. En utgångspunkt för Socialstyrelsens insatser är resultatet av länsstyrelsernas tillsyn. Tillsynen skall bidra till att lagstiftningen inom social- tjänstens område och intentionerna i denna efterlevs av kommuner, entreprenörer och en- skilda som driver tillståndspliktig verksamhet. Tillsynen skall även stimulera planering samt metodutveckling inom socialtjänsten.

Socialstyrelsen har på olika sätt gjort kun- skapen om jämställdhetsintegrering i social- tjänsten mer tillgänglig för personal inom kom- munernas socialtjänst och länsstyrelserna. De flesta länsstyrelserna redovisar också att de införlivat ett jämställdhetsperspektiv i hela eller delar av tillsynen.

Socialstyrelsen genomförde i november 2005 konferensen ”Sexuell läggning och bemötande i socialtjänsten”. Ett meddelandeblad redogör för den lagstiftning som finns för att motverka diskriminering på grund av sexuell läggning inom socialtjänstens verksamhetsområden. Syf- tet var att göra kommunerna uppmärksamma på frågan och vidta åtgärder så att ingen sär- behandlas eller känner sig kränkt på grund av sin sexuella läggning i kontakterna med social- tjänsten.

En särskild utredare (dir. 2004:178, dir. 2005:87) har i uppdrag att se över, analysera och överväga förändringar i organisationen av och ansvarsfördelningen när det gäller den statliga tillsynen inom socialtjänstens område. Utred- ningen lämnade sitt delbetänkande En bättre tillsyn av missbrukarvården (SOU 2006:57) i juli 2006 vilket för närvarande bereds inom Rege- ringskansliet. Utredaren fick i september 2006 tilläggsdirektiv (dir. 2006:98) för att säkerställa att barns och ungas rättigheter tillgodoses i tillsynen samt lämna förslag till hur barn och unga kan bli delaktiga i tillsynsärenden och hur barns och ungas synpunkter och klagomål ska hanteras. Utredaren skall redovisa sitt arbete senast den 1 juli 2007.

Under 2005 fördelade länsstyrelserna 15 mil- joner kronor till kommunerna för att utveckla öppenvård för ungdomar som riskerar att ut- veckla eller redan har utvecklat ett missbruk och för vuxna med missbruksproblem.

Med anledning av naturkatastrofen i Syd- ostasien fick Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna bl.a. följa upp hur det psykosociala stödet till barn, ungdomar och vuxna, som drabbats av naturkatastrofen fungerar inom socialtjänstens områden samt hur de kort- och långsiktiga behoven ser ut ur ett antal aspekter. Socialstyrelsen lämnade i maj 2006 en delrapport. Uppdraget skall slutredo- visas senast den 1 december 2006.

Under året kom det till den tidigare regeringens kännedom att det under åren 1950-1980 förekom att barn som var placerade vid vissa institutioner inom den sociala barna-

124

vården for illa p.g.a. övergrepp och vanvård. Med anledning av detta fick Socialstyrelsen i december 2005 i uppdrag att bedöma omfatt- ningen av problemet, undersöka vilken doku- mentation som finns tillgänglig samt föreslå åtgärder i syfte att stödja de utsatta samt föreslå hur deras erfarenheter kan dokumenteras. Upp- draget redovisades i mars 2006. Socialstyrelsen konstaterar att det förekommit oacceptabla övergrepp och vanvård inom den sociala barna- vården men att det är vanskligt att bedöma omfattningen. Den tidigare regeringen beslutade i juni 2006 om direktiv (dir. 2006:75) till en utredning om dokumentation och stöd till en- skilda som utsatts för övergrepp och vanvård inom den sociala barnavården. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 2008.

Personer i ekonomiskt utsatta situationer Utredningen Från socialbidrag till arbete (dir. 2005:10) har i uppdrag att föreslår åtgärder som underlättar övergången från socialtjänstens för- sörjningsstöd till försörjning genom eget arbete. Den tidigare regeringen gav i juni 2006 utredaren tilläggsdirektivet att analysera konsekvenserna av att inte räkna in bl.a. barnbidragshöjningar vid prövningen av rätten till ekonomiskt bistånd (dir. 2006:72). I samband härmed förlängdes utredningstiden till den 25 januari 2007.

Socialstyrelsen har i uppdrag att göra en analys av försörjningsstödet, särskilt för riks- normen. I uppdraget ingår att analysera om det finns möjlighet att förbättra underlaget för fastställandet av riksnormens nivå, så att den blir mer förutsebar och bättre anpassad till samhälls- utvecklingen i övrigt. Uppdraget skall redovisas senast den 15 maj 2007.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att under- söka möjligheterna att komplettera den officiella statistiken om ekonomiskt bistånd med upp- gifter om biståndets orsaker och ändamål. Upp- draget skall redovisas senast den 31 mars 2007.

Barn i utsatta situationer

Riksdagen har beslutat om lagändringar som innebär att pass kan utfärdas utan föräldrarnas medgivande om ett barn befinner sig i en sådan situation att det finns risk för dess hälsa och utveckling. Socialnämnden skall i sådana ärenden yttra sig till passmyndigheten. Lagändringarna gäller från den 1 juli 2006. Socialstyrelsen har tagit fram ett meddelandeblad till stöd för

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

kommunernas handläggning av ärenden då barn söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter.

I promemorian Skyddsutredningar avseende barn (S2006/6778/ST) föreslås en ny lag om särskilda barnskyddsutredningar som för närva- rande remissbehandlas.

Socialstyrelsen har haft i uppdrag att ta fram ett system för att utifrån patient- och döds- orsaksregistren vart femte år redovisa statistik över avsiktligt våld mot barn. I december 2005 redovisade Socialstyrelsen en rapport för senast tillgängliga femårsperiod.

Projektet Barns Behov I Centrum (BBIC) som Socialstyrelsen drivit är nu i ett genom- förandeskede. BBIC är ett konkret exempel på kunskapsbaserat socialt arbete. Nittio kommu- ner har påbörjat arbete enligt BBIC och sam- tidigt bildat regionala nätverk. Ytterligare 60 kommuner står i begrepp att börja arbeta enligt BBIC.

Den sociala barn- och ungdomsvårdskom- mittén lämnade sitt slutbetänkande Källan till en chans (SOU 2005:81) i oktober 2005. Förslagen handlar bl. a. om tidigt stöd till barn, unga och deras föräldrar, utredning och insatser av till- räckligt hög kvalitet samt att den sociala barn- och ungdomsvården i högre utsträckning ska vila på kunskap och beprövad erfarenhet. Betänkan- det har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet.

Familjerätt

Socialstyrelsen har bidragit till utvecklings- arbetet när det gäller samarbetssamtal där det förekommit hot och våld i relationen. Inom ramen för projektet har metoder utvecklats för samarbetssamtal i trygga, säkra och flexibla former där kvinnans säkerhet noga beaktas.

En förstärkt vårdkedja inom ungdomsvården Statens institutionsstyrelse fick i juni 2006 uppdrag att utveckla och pröva en förstärkt vårdkedja för de ungdomar som har behov av den specifika vård som de särskilda ungdomshemmen erbjuder. Uppdraget skall genomföras tillsammans med ett antal kommuner under perioden 2006–2008 och be- räknas kosta totalt 230 miljoner kronor.

Våldsutsatta kvinnor

Socialstyrelsen fördelar årligen medel till ideella organisationer som arbetar för att motverka våld mot kvinnor. Under 2006 har 16 miljoner kro-

125

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

nor fördelats till de ideella kvinnojourernas två riksorganisationer och 2,5 miljoner kronor till andra frivilligorganisationer som arbetar för samma syfte, bland annat organisationer som arbetar för att våldsbenägna män ska upphöra med våld.

Under 2006 fördelar länsstyrelserna 77,5 mil- joner kronor till kvinnojoursverksamhet. Med- len fördelas till kommuner och ideella kvinno-, tjej- och brottsofferjourer som dels tillsammans och dels på egen hand har ansökt om medel för att utveckla omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor och deras barn. Socialstyrelsen skall i samverkan med länsstyrelserna följa upp och utvärdera hur medlen används och skall senast den 1 mars 2007 lämna rapport om detta.

Riksdagen har tillkännagivit (2003/04:SoU5, 2004/05SoU:1) att regeringen dels bör inventera i vilken utsträckning det finns handlingsplaner i kommunerna för arbete med våldsutsatta kvinnor, dels återkomma till riksdagen med förslag om hur kommunerna skall kunna ta ett systematiskt ansvar för arbetet med våldsutsatta kvinnor. Socialstyrelsen redovisade den 30 oktober 2005 att cirka 70 procent av landets kommuner har handlingsplaner. Redovisningen överlämnades till Utredningen om social- tjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor som överlämnade sitt betänkande i juni 2006 (SOU 2006:65). Utredningen föreslår åtgärder i syfte att förstärka kommunernas ansvar samt stärka och tydliggöra socialtjänstens stöd. Ett av utred- ningens förslag innebär en skärpning av social- tjänstens ansvar för brottsoffer enligt SoL i enlighet med riksdagens tillkännagivande (2005/06:SoU31). Betänkandet har skickats på remiss.

Rikskvinnocentrum ombildas till ett nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor vid Uppsala universitet från och med den 1 oktober 2006. Det nationella kunskaps- centrumet skall även inrätta och driva en natio- nell kristelefon för våldsutsatta kvinnor och deras närstående.

Insatser mot hedersrelaterat våld

Under perioden 2003–2007 har 180 miljoner kronor avsatts för att bistå flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män som riskerar att utsättas för s.k. hedersrelaterat våld. Social- styrelsen har fått i uppdrag att dels göra en nationell kartläggning av förekomsten av heders- relaterat hot och våld mot ungdomar från nära

anhöriga, dels ta fram en lägesrapport om läns- styrelsernas olika insatser mot hedersrelaterat våld. Lägesrapporten redovisades den 30 april 2006 och den nationella kartläggningen skall redovisas den 30 november 2006.

Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) har fått i uppdrag att inventera vilken forskning, uppföljning och utvärdering av arbetsmetoder och arbetsformer som finns inter- nationellt av arbete med ungdomar som utsätts för hedersrelaterat våld. Uppdraget skall redo- visas i en delrapport den 31 oktober 2006 och slutredovisas den 30 november 2007.

Missbrukarvårdssatsningen Ett kontrakt för livet Satsningen innebär riktade statsbidrag till miss- brukarvården på 820 miljoner kronor under 2005–2007.

För utvecklingsinsatser i enlighet med be- tänkandet (SOU 2005:82) Personer med tungt missbruk avsätts totalt 400 miljoner kronor. Av dessa medel fördelade länsstyrelserna år 2005 49,1 miljoner kronor och år 2006 fördelas 100 miljoner kronor till kommunerna. Social- styrelsen ansvarar för utvärdering.

För att förstärka LVM-vården får de kom- muner som åtar sig att aktivt medverka i vårdplanering och eftervård sin avgift väsentligt reducerad under den tid som vård i annan form enligt 27 § LVM pågår. För detta område avsätts 300 miljoner kronor. Statens institutionsstyrelse (SiS) har ansvar för genomförande och utvär- dering.

Slutligen avsätts 120 miljoner kronor för att bekämpa drogmissbruk inom kriminalvården (se UO 4).

Övriga insatser mot missbruk

Våren 2006 presenterade Socialstyrelsen ett förslag till riktlinjer för missbruks- och be- roendevården. Efter remissbehandling kommer de slutliga riktlinjerna att publiceras under senhösten 2006. Parallellt har en modell ut- vecklats för att följa, stödja och utveckla kvaliteten i missbrukarvården utifrån ett antal kvalitetsindikatorer.

Socialstyrelsen har i uppdrag att utreda om gravida kvinnor med missbruk får den vård de behöver för att uppnå en alkohol- och narko- tikafri graviditet inklusive frågan om tvångsomhändertagande enligt LVM samt hur det långsiktiga stödet till såväl föräldrar som

126

barn kan stärkas. Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 2007.

Den 1 juli 2006 trädde lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler i kraft. Social- styrelsen avser att under 2006 lämna närmare föreskrifter om sådan verksamhet i enlighet med riksdagens tillkännagivande (2005/06:JuSoU1).

Hemlöshet

Socialstyrelsen har fortsatt att stödja utveck- lingen av metoder som motverkar hemlöshet samt kartlägga hemlöshetens omfattning. År 2005 beviljades 13 hemlöshetsprojekt medel för verksamheter som skall bedrivas under 2005-2008. Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 juli 2008.

Utredningen om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer överlämnade sitt betänkande (SOU 2005:88) i oktober 2005. Utredaren konstaterar att många barn drabbas eller riskerar att drabbas av hemlöshet och gör bedömningen att sammanlagt minst 1 000 barn vräktes under 2004. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Stärkt brukarperspektiv

I Socialstyrelsens arbete med att utveckla kvaliteten i socialtjänstens verksamhet har brukarorganisationerna deltagit i remissbehand- ling och i olika former av samråd. Delegationen för brukarinflytande i sociala utvecklingsfrågor har genomfört seminarier i olika delar av landet med fokus på bl.a. hemlöshet och socialt företagande som en väg till arbete för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Delegationen har även bidragit i arbetet med den nationella handlingsplanen mot fattigdom och social ute- stängning för åren 2006–2008 som Sverige har utarbetat inom ramen för EU-samarbetet på det sociala området.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Verksamhetsområde Statligt bedriven ungdoms- och missbrukarvård

Ungdomsvård

Tabell 8.2 Ungdomsvård

Ungdomsvård	År 2004	År 2005
Antal särskilda ungdomshem i drift	35	35

Antal fastställda platser för ungdomsvård	618	611

Antal intagna flickor under året	351	381

Antal intagna pojkar under året	633	603

Totalt antal intagna enskilda ungdomar	984	984
under året

Genomsnittligt antal intagna per dygn	542	516

Väntetiderna för de ungdomar som togs in med stöd av LVU ökade under året. Antalet ung- domar som placerades omgående minskade från 80 procent till 79 procent. Närhetsprincipen till- godosågs i ungefär lika stor omfattning, 62 procent, som året dessförinnan. Pojkarna placerades i enlighet med närhetsprincipen i marginellt större omfattning än flickorna.

Sluten ungdomsvård

Tabell 8.3 Sluten ungdomsvård

Sluten ungdomsvård	År 2004	År 2005
Antal fastställda platser	78	78

Antal intagna flickor under året	7	4

Antal intagna pojkar under året	116	100

Totalt antal intagna under året	123	104

Genomsnittligt antal intagna per dygn	85	82

Genomsnittlig strafftid i månader	8,7 mån	10 mån

Statens institutionsstyrelse hade inte heller under år 2005 några särskilda institutioner för sluten ungdomsvård. Ungdomarna som dömts till sluten ungdomsvård avtjänade sina straff på samma institutioner som de ungdomar som vårdades enligt LVU. I de allra flesta fall vårda- des de dömda dock på de avdelningar som SiS särskilt har reserverat för sluten ungdomsvård. De intagna ungdomarnas strafftider varierade mellan två månader och fyra år.

127

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Missbrukarvård

Tabell 8.4 Missbrukarvård

Missbrukarvård	År 2004	År 2005
Antal LVM-hem i drift	14	14

Antal fastställda platser vid LVM-hem	331	327

Antal intagna kvinnor under året	326	364

Antal intagna män under året	650	752

Totalt antal intagna enskilda klienter under	976	1 116
året

Genomsnittligt antal intagna per dygn	266	280

Andel omedelbart omhändertagna jml. 13 §
LVM	83 %	79 %

Placerade i enlighet med närhetsprincipen	65 %	63 %

Kvinnor placerade i enlighet med närhets-
principen	55 %	53 %

Män placerade i enlighet med närhets-
principen	69 %	67 %

Statens institutionsstyrelses uppdrag att introd- ucera en del av missbrukarvårdssatsningen Ett kontrakt för livet till landets kommuner kom igång under andra halvåret 2005. Den har inneburit att efterfrågan på LVM-vård har ökat väsentligt och att intresset för vård av miss- brukare bedöms vara klart större hos kom- munerna än tidigare. För missbrukarvårdens del innebar det nya läget att efterfrågan i slutet av 2005 motsvarar det platsantal som SiS har till sitt förfogande. SiS genomför även sedan 2004 en treårig försöksverksamhet med en förstärkt vårdkedjemodell i LVM.

8.4.2Insatser utanför politikområdet

Insatser inom andra politikområden påverkar i hög grad välfärdsutvecklingen och social- tjänstens verksamhet för människor i eko- nomiskt och socialt utsatta situationer, eftersom socialtjänsten utgör samhällets yttersta skydds- nät. I första hand handlar det om insatser för att skapa fler jobb, öka sysselsättningen så att fler människor kan gå från bidrag till eget arbete. Dessutom kan särskilt nämnas folkhälso- politiken, hälso- och sjukvårdspolitiken, inte- grationspolitiken, den ekonomiska familjepoliti- ken, barnpolitiken, utbildningspolitiken, samt bostadspolitiken. Insatser inom dessa poli- tikområden är viktiga också för att förebygga social utsatthet. Insatser för grupper som står längst bort från arbetsmarknaden och egen

försörjning ingår som en del i de nationella handlingsprogrammen för sysselsättning och tillväxt som utarbetas av EU:s medlemsländer inom ramen för Lissabonstrategin.

Unga lagöverträdare

Riksdagen har beslutat om ett antal ändringar i reglerna om ingripanden mot och behandling av unga lagöverträdare. Bland annat vissa ändringar i påföljden överlämnande till vård inom social- tjänsten samt att påföljden byter beteckning till ungdomsvård. Ungdomstjänst införs som en fristående påföljd. En särskilt kvalificerad kon- taktperson skall kunna utses om den unge är i behov av särskilt stöd. Kommunerna skall från och med 2008 sörja för att medling kan erbjudas när brottet har begåtts av någon som är under 21 år.

Översyn av hyreslagen

I juli 2006 beslutade den tidigare regeringen om direktiv för en översyn av hyreslagen (dir 2006:85). I uppdraget ingår att överväga hur barnperspektivet i lagen och lagens karaktär av social skyddslagstiftning lämpligen kan för- tydligas. Utredaren skall uppmärksamma de synpunkter som Utredningen om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer har lämnat (SOU 2005:88) samt Ds 2006:9 Rättvisa och jämlika villkor på bostadsmarknaden.

8.5Resultatredovisning

8.5.1Mål

Målet för politikområdet är:

−att stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet för människor i ekono- miskt och socialt utsatta situationer,

−att stärka skyddet för utsatta barn.

Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 2005/06:1, utg. omr. 09, bet. 2005/06:SoU1, rskr. 2005/06:111). Resultat- beskrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål.

128

8.5.2Resultat

Verksamhetsområde Individ- och familjeomsorg

Socialstyrelsen följer årligen könsfördelningen när det gäller styrelserepresentation och med- lemmar i de frivilligorganisationer som får statsbidrag. En analys baserad på uppgifter som lämnats av 64 organisationer på det sociala området inför fördelningen av statsbidrag för 2006 visar en övervikt av män inom styrelserna för organisationer inom missbruksområdet och en övervikt av kvinnor i styrelserna inom organisationer som arbetar för utsatta barn och organisationer som motverkar våld mot kvinnor. Detta speglar att vissa organisationer riktar sig enbart till män och vissa enbart till kvinnor. 52 procent av organisationerna hade kvinno- dominans i styrelsen och 44 procent hade mans- dominans. Endast ett fåtal organisationer hade en jämn könsfördelning i styrelsen. Samman- taget blir könsfördelningen inom styrelserna jämn, 51 procent kvinnor och 49 procent män.

Socialstyrelsens tredje delrapport Det fort- satta stödet efter flodvågskatastrofen beskriver samhällets stöd till drabbade i Sverige efter flodvågskatastrofen inom socialtjänstens områ- de. Sammanfattningsvis visar de hittills gjorda undersökningarna att kommunerna i samverkan med andra lokala krisaktörer, ofta inom ramen för så kallade POSOM-grupper, särskilt under de första månaderna har lagt ner mycket arbete på att nå ut med information om stödinsatser. Det är dock enligt Socialstyrelsen tydligt att många kommuner saknar uppgifter om om- fattningen av egna och/eller andra aktörers stödinsatser. Socialstyrelsen planerar därför att, i samverkan med några länsstyrelser och kom- muner, ta fram ett förslag till metod för beskrivning och dokumentation av de insatser som ges i samband med allvarliga händelser.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Personer i ekonomiskt utsatta situationer

Diagram 8.1 Ekonomiskt bistånd

	16 000							800 000
	14 000							700 000
	12 000							600 000
kr	10 000							500 000
kr									Antal
Miljoner	8 000							400 000	Antal
	6 000							300 000
	4 000							200 000
	2 000							100 000
	0							0
	1990	1992	1994	1996	1998	2000	2002	2004

Utbetalt ekonomiskt bistånd (miljoner kr) Antal biståndsmottagare

Sedan 1997, när kostnaderna för ekonomiskt bistånd var som störst, har kostnaderna minskat med 36 procent i fasta priser. Under de senaste fem åren har minskningstakten avtagit (se diagram 8.1). Under 2005 minskade kostnaderna med knappt 2 procent jämfört med 2004. Under 2005 betalades totalt 8,6 miljarder kronor ut i ekonomiskt bistånd (inklusive introduktions- ersättning för flyktingar och vissa andra invand- rare som tagits emot i kommunerna). Varia- tionen mellan kommunerna är mycket stor.

Diagram 8.2 Antal biståndsmottagare efter hushållens sammansättning

160000

140000

120000

100000

80000

60000

40000

20000

0
1990	1992	1994	1996	1998	2000	2002	2004

ensamstående kvinnor utan barn ensamstående kvinnor med barn

ensamstående män utan barn ensamstående män med barn

gifta/samboende utan barn

gifta/samboende med barn

129

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Den tidigare regeringens mål att halvera socialbidragsberoendet har inte uppnåtts. Under 2005 fick drygt 225 000 hushåll, bestående av ca 407 000 personer, ekonomiskt bistånd någon gång under året (se diagram 8.1). Dessa hushåll utgör knappt sex procent av hushållen i befolk- ningen. Ensamstående män utan barn är som grupp räknat flest till antalet (se diagram 8.2). Däremot är ensamstående kvinnor med barn, ungdomar samt utrikes födda personer över- representerade. Exempelvis hade 21 procent av alla ensamstående kvinnor med barn ekonomiskt bistånd någon gång under 2005 (se tabell 8.5).

Tabell 8.5 Biståndshushåll fördelade efter hushållens sammansättning 2005

Andel biståndshushåll av samtliga hushåll i befolkningen 18—64 år, procent

Hushåll	Andel i procent
Ensamstående kvinnor med barn	21

Ensamstående kvinnor utan barn	8

Ensamstående män med barn	7

Ensamstående män utan barn	9

Gifta/sammanboende med/utan barn	2

Utrikes födda	12

Ungdomar 20–24 år	11

Samtliga hushåll	6

Enligt Socialstyrelsen är det för män oftare än för kvinnor arbetslöshet eller sociala problem som ligger bakom biståndsberoendet. För kvinnor är det oftare ohälsa som är orsaken. Ungdomar och personer med utländsk bakgrund har särskilt svårt att komma in på arbets- marknaden och har därför inte heller kvalificerat sig för andra former av ersättningar.

Under 2005 var 36 procent av bistånds- mottagarna mellan 18 och 64 år arbetslösa utan arbetslöshetsersättning någon gång under året. För manliga biståndsmottagare var denna andel högst, 41 procent, jämfört med 31 procent för kvinnor.

Det långvariga biståndsberoendet minskade något under 2005 och var i stort sett lika vanligt bland kvinnor som bland män – 31 procent av biståndsmottagarna hade fått ekonomiskt bi- stånd mer än 10 månader under året. Den genomsnittliga biståndstiden per hushåll var 5,9 månader och det genomsnittliga utbetalda beloppet var 38 100 kronor under året vilket motsvarar 3 175 kronor per månad.

Resultatet av länsstyrelsernas tillsyn 2005 visar att handläggningen av ekonomiskt bistånd fort-

farande är formaliserad och restriktiv, på bekostnad av individuella bedömningar. Enligt länsstyrelserna kan handlingsplaner ofta vara schablonmässiga. Det alltmer standardiserande arbetssättet leder också till brister i barn- perspektivet.

Socialstyrelsen konstaterar dock att det skett en långsam men positiv utveckling när det gäller barnperspektivet i handläggningen av det eko- nomiska biståndet, t.ex. lyfts barnen fram tydligare i ärenden som rör familjer med långvarigt biståndsberoende, även om det ser olika ut i kommunerna. Handläggningen präglas dock fortfarande av ett vuxenperspektiv och den allt striktare behovsbedömningen ökar risken att barnens behov inte synliggörs och tillgodoses.

Socialstyrelsen har under 2005 analyserat utvecklingen av ekonomiskt bistånd i stor- stadssatsningens stadsdelar under perioden 1998-2003. Socialstyrelsen konstaterar att det inte går att dra några slutsatser om storstads- satsningens effekter på utvecklingen av ekono- miskt bistånd.

Barn i utsatta situationer

Den 1 november 2005 hade cirka 15 200 barn och unga (0–21 år) heldygnsinsats. Av dessa var 7 200 flickor och 8 000 pojkar. Vid samma tidpunkt hade cirka 28 500 barn och unga någon öppenvårdsinsats. Antalet flickor var 12 800 och antalet pojkar 15 200. Antalet barn och unga med öppenvårdsinsats har varit ganska konstant under de senaste fem åren medan antalet som fått heldygnsvård under samma period har ökat.

Kommunernas kostnader för insatser till barn och unga år 2005 var 11,2 miljarder kronor. Kostnaderna har ökat med cirka 20 procent sedan år 2000. Det är främst kostnaderna för öppenvårdsinsatser som har ökat men även kostnaden för heldygnsvården har ökat.

Enligt Socialstyrelsen är bilden av den sociala barn- och ungdomsvården sammansatt. Gene- rellt sett sker positiva förändringar med tydligare barnperspektiv och struktur i handläggningen, mer individuellt anpassade insatser och en satsning på att nå familjer tidigt med erbjudanden om stöd. Utbudet av insatser för barn, unga och föräldrar har ökat och det pågår utvecklingsarbete. Många kommuner satsar på att erbjuda lättillgänglig service för rådgivning och stöd för föräldrar och på att socialtjänsten ska finnas med i barnens vardagssammanhang, t.ex. i skolan. Ibland ges insatser utan föregående

130

utredning och biståndsprövning och därmed utan krav på dokumentation och uppföljning. Det görs färre utredningar, men de har bättre kvalitet och barns delaktighet har ökat. Samtidigt finns exempel på neddragningar av både personal och på förebyggande och uppsökande verksam- het.

Av Socialstyrelsens rapport Social tillsyn 2005 framgår att det fortfarande finns brister i handläggningen av anmälningar om barn som far illa. Bristerna har att göra med att de inte handläggs skyndsamt eller att de inte bedöms och handläggs på rätt sätt. När en utredning har öppnats följs inte reglerna om att utredningen ska slutföras inom fyra månader och det fattas inte alltid beslut om förlängd utredningstid.

Familjerätt och familjerådgivning

Under 2005 deltog föräldrar till drygt 19 700 barn i samarbetssamtal för att bli eniga i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Enligt Socialstyrelsen har utredningar om vårdnad, boende och umgänge blivit mer komplicerade. Skillnaderna mellan kommuner vad gäller väntetider, utredningstider, samtal med barn och uppföljning är stora. Allt fler kommuner erbjuder gruppverksamhet för barn i samband med att föräldrarna separerar.

Länsstyrelserna har lyft fram att många kommuner har långa väntetider för familjeråd- givning.

Internationella adoptioner

Under 2005 genomfördes drygt 2 400 med- givandeutredningar, en ökning med drygt 400 jämfört med 2004. Socialstyrelsen redovisade i februari 2006 en kartläggning av väntetiderna för medgivandeutredningar. Utredningstiderna va- rierar avsevärt mellan kommunerna och mellan ärenden i en och samma kommun.

Våldsutsatta kvinnor

Socialstyrelsens och länsstyrelsernas kartlägg- ning hösten 2005 visar att det fanns hand- lingsplaner för arbetet med våldsutsatta kvinnor i ca 70 procent av kommunerna, och att sådana var på gång i de flesta övriga. Tre fjärdedelar av handlingsplanerna är politiskt antagna och gäller arbete med såväl våldsutsatta kvinnor och deras barn som männen som utövar våldet. I t.ex. Stockholms län har nästan alla kommuner specialiserade enheter eller socialsekreterare med specialkunskaper på området.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Specialiseringen inom individ- och familje- omsorgen kan enligt Socialstyrelsen göra att det brister i helhetssynen på kvinnans och barnens hjälpbehov vad gäller bostad, ekonomi, even- tuellt missbruk etc. Dessutom finns uppgifter om att möjligheten för hotade och misshandlade kvinnor att få ny bostad och hjälp att bosätta sig på annan ort har försämrats. Socialstyrelsen bedömer att orsaken är brister i samverkan och oklarheter om vem som skall ansvara för kostnader och skyddat boende. Även bristen på bostäder försvårar arbetet.

Länsstyrelsernas tillsyn 2005 visar att vålds- utsatta kvinnor har svårt att få stöd och hjälp vad det gäller de särskilda behov av ekonomiskt bistånd som kan uppstå som en konsekvens av sin utsatta situation.

De grupper som enligt Socialstyrelsen har särskilt svårt att söka och få skydd och stöd är våldsutsatta kvinnor med missbruk och vålds- utsatta kvinnor med psykiska funktionshinder.

Enligt kartläggningen i rapporten Mäns våldsutövande – barns upplevelser från år 2006 finns det idag ett 50-tal verksamheter riktade till män som utövar våld mot kvinnor och barn. Verksamheterna varierar stort och har olika inriktning. Det finns mans- och kriscentra för män både på ideell basis samt i kommunens regi men även inom ramen för kriminalvården och rättspsykiatrin.

Resultatet av insatser mot s.k. hedersrelaterat våld I april 2006 presenterade Socialstyrelsen en lägesrapport av länsstyrelsernas insatser mot hedersrelaterat våld. Lägesrapporten är en uppföljning och avser de medel som tilldelats länsstyrelserna under 2004–2005. Socialstyrelsen konstaterar att det pågår många olika insatser ute i landet. Det finns idag en större medvetenhet när det gäller hedersrelaterade frågor och hedersrelaterat våld. I början av 2006 fanns 105 platser för skyddat boende fördelat i familjehem, HVB (hem för vård eller boende) samt andra skyddade boenden. Det är främst flickor/unga kvinnor (18–24 år) som bor i skyddat boende. På fem skyddade boenden har pojkar och unga män bott under uppföljningsperioden.

131

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabell 8.6 Antalet kvinnor och män med insatser den 1 november 2005

		Antal		Könsfördelning
	Kvinnor	Män	Samtliga	Kvinnor	Män

Bistånd som avser boende	1 340	4 510	5 850	23 %	77 %

Individuellt behovsprövade öppna insatser	3 680	8 600	12 280	30 %	70 %

Heldygnsvård	810	2 360	3 170	26 %	74 %

- varav tvångsvård	90	145	235	38 %	62 %

Missbruk

Enligt betänkandet (SOU 2005:82) Personer med tungt missbruk finns det ungefär 100 000 personer med tungt alkohol- och/eller narko- tikamissbruk. I betänkandet konstateras att många av dessa inte nås eller inte efterfrågar socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insat- ser. Den 1 november 2005 hade omkring 21 300 personer någon form av insats mot sitt miss- bruk. Antalet personer inom missbrukarvården har totalt sett legat på samma nivå under den senaste femårsperioden. Fler får dock öppna insatser och färre får dygnsvård.

Kommunernas kostnader för missbrukarvår- den var 4,7 miljarder kronor år 2005. Kostna- derna har ökat med cirka tio procent sedan år 2000, vilket beror på ökade kostnader för öppenvårdsinsatser. Kostnaderna för heldygns- vård har däremot minskat.

Av Socialstyrelsens rapport Social tillsyn 2005 framgår att utbyggnaden av öppenvården i kommunerna fortsätter och att kommunerna i större utsträckning än tidigare har olika typer av insatser för olika grupper av personer med missbruksproblem. Samtidigt har vissa grupper svårt att få sina behov tillgodosedda. Det handlar om personer med missbruksproblem som också har psykiska problem, äldre personer med tungt missbruk samt ungdomar och våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem.

Missbrukarvårdssatsningen Ett kontrakt för livet Under 2005 fördelade länsstyrelserna 49,1 mil- joner kronor till kommunerna för utvecklings- insatser till personer med tungt missbruk. Social- styrelsens utvärdering visar att kommunerna framför allt har använt dessa medel för att utveckla samverkan och behandlingsprogram samt att utbilda personal. Den del av satsningen som syftar till att utveckla innehållet i och eftervården till vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) har

inneburit att efterfrågan på sådan vård har ökat och att intresset för vård av missbrukare bedöms vara större hos kommunerna än tidigare. De kommuner som åtar sig att aktivt medverka till vårdplanering och eftervård får sin avgift väsentligt reducerad under den tid som vård i annan form enligt 27 § LVM pågår. Under 2005 och första halvåret 2006 slöts överenskommelser för drygt hälften av de placerade enligt 27 § LVM. Fördelningen av kvinnor och män med överenskommelser följer den könsfördelning som finns totalt inom LVM-vården. En effekt av satsningen är en successiv ökning av andelen unga personer (mellan 18 och 30 år) bland dem med överenskommelse. Statens institutions- styrelses utvärdering visar att berörda social- sekreterare anser att satsningen har haft en positiv inverkan på deras arbete och ökat möjligheterna att välja mer kvalificerade och långsiktiga vårdinsatser. Omkring 70 procent av klienterna med överenskommelse avstod från eller minskade sitt missbruk sex månader efter avslutad LVM-vård och lite mindre än hälften var kvar i någon form av eftervård.

Hemlöshet

I januari 2006 presenterade Socialstyrelsen sin senaste kartläggning av hemlöshetens omfatt- ning. Omkring 17 800 personer var hemlösa under en mätvecka 2005. Rapporten visar att hemlösheten ökat sedan mätningen 1999 med cirka 2000–3000 personer. Tre fjärdedelar av dessa är män och en fjärdedel är kvinnor. Andelen kvinnor och personer födda utanför Norden fortsätter att öka. Jämfört med 1999 bor en större andel av de personer som är hemlösa 2005 på härbärge eller andra akutboenden. I absoluta tal är det en ökning från cirka 550 år 1999 till cirka 1 650 personer år 2005. En stor andel av de hemlösa har missbruksproblem, 62 procent, respektive psykiska problem, 40 pro-

132

cent. Drygt 30 procent av de hemlösa är också föräldrar till barn under 18 år.

Hösten 2006 presenterade Socialstyrelsen en utvärdering av de lokala hemlöshetsprojekt som genomförts 2002–2005. Utvärderingen visar att en del av de hemlösa personerna uppnått målet om ett eget kontrakt samtidigt som majoriteten befinner sig i olika former av s.k. boendetrappor. För många har situationen på kort sikt för- bättrats eller en försämrad boendesituation förhindrats genom vräkningsförebyggande åt- gärder.

Verksamhetsområde Statligt bedriven ungdoms- och missbrukarvård

Statens institutionsstyrelse (SiS) har under året fortsatt arbetet med att implementera och befästa metoder som har vetenskapligt stöd. Flera forskningsrapporter som helt eller delvis finansierats av SiS har publicerats. Försök för att på olika sätt ge de intagna ungdomarna och missbrukarna möjlighet att komma till tals och påverka vården pågår. Frågan om hur tillsynen av SiS kan göras ekonomiskt och organisatoriskt oberoende utreds för närvarande av den sociala tillsynsutredningen (dir. 2004:178, dir. 2005:87).

Vård vid särskilda ungdomshem

Den trend inom ungdomsvården som visat sig de senaste åren med en vikande efterfrågan på platser vid särskilda ungdomshem fortsatte under året. Det som främst har karaktäriserat ungdomsvården är inte att antalet placeringar har förändrats utan att placeringarnas längd väsent- ligt har minskat.

Det som särskilt har präglat sluten ungdoms- vård under året är några spektakulära avvikningar och därmed säkerhetsfrågorna. Med anledning av avvikningarna lät SiS göra en särskild översyn av säkerheten vid de institutioner som har fasta platser för de dömda ungdomarna. SiS har lämnat förslag i syfte att förbättra säkerheten vid de särskilda ungdomshemmen. Dessa förslag är för närvarande ute på remiss.

Vård vid LVM-hem

Samtliga klienter anvisades plats samma dag som ansökan om plats inkom från kommunen. Under året har en första uppföljning av det särskilda vårdkedjeprojektet inom missbrukar- vården redovisats. SiS har undersökt hur det har

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

gått för 74 klienter från det att institutions- vården inleddes till ett halvår efter det att missbrukarvården upphört. Mer än hälften av klienterna har uppnått mycket goda resultat.

8.5.3Analys och slutsatser

Den sociala barn- och ungdomsvården behöver utvecklas

På många håll sker positiva förändringar inom den sociala barn- och ungdomsvården. Det kvarstår dock behov av åtgärder både för att ge socialtjänsten bättre förutsättningar och för att förbättra tillsynen av socialtjänsten. Det brister fortfarande i handläggningen, såväl av anmäl- ningar om barn som far illa som i utredningar. Tidigt stöd till föräldrar och samverkan mellan socialtjänsten och t.ex. skolan måste förbättras.

Från bidrag till arbete

Det långvariga biståndsberoendet är ett stort problem, särskilt för unga och vissa grupper av utrikes födda. Långvarigt biståndsmottagande innebär ett utanförskap som måste brytas. Försörjningsstödet bör utformas på ett sådant sätt att det lönar sig att gå från bidrag till eget arbete.

Fortsatta insatser för våldsutsatta kvinnor och deras barn

Det krävs ett samlat grepp i syfte att minska mäns våld mot kvinnor. Åtgärderna måste omfatta såväl förbättrat stöd till de våldsutsatta kvinnorna som insatser för de män som slår. Kommunernas ansvar måste stärkas och in- satserna bli mer enhetliga i landet. Kvinno- jourernas värdefulla arbete och kunskap måste stödjas.

Behov av fortsatta insatser mot hemlöshet Hemlösheten har ökat mellan år 1999 och år 2005. En större andel år 2005 bor på härbärge eller andra akutboenden. Utredningen om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer kon- staterar att många barn drabbas eller riskerar att drabbas av hemlöshet.

133

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

8.6Politikens inriktning

Ökad trygghet för utsatta barn

Barnets bästa och barnets rätt att komma till tals skall vara självklara utgångspunkter i alla åtgärder som rör barn inom socialtjänsten. Stödinsatser för barn och ungdom behöver samordnas på ett bättre sätt än i dag. Skolhälsovården har en viktig roll i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga. Tidiga och tydliga insatser skall prägla samhällets arbete med unga människor som riskerar att påbörja en kriminell bana. Föräldrars kraft och möjlighet skall bättre tas tillvara och deras ansvar för att förmedla normer till sina barn tydliggöras. Alla föräldrar kan behöva stöd i föräldraskapet.

Höga krav måste ställas på insatsernas säkerhet och kvalitet liksom på rättsäkerheten i handläggning och dokumentation inom den sociala barn- och ungdomsvården. Det är oftast inom dessa områden som socialtjänsten får kritik i samband med länsstyrelsernas tillsyn. Under 2007 och 2008 tillförs ytterligare 10 miljoner kronor per år för tillsyn av den sociala barn- och ungdomsvården.

Barnet drabbas mycket hårt då familjen vräks från sin bostad. Det är därför angeläget att vidta åtgärder för att motverka vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer. Samarbetet mellan

socialtjänst, kronofogdemyndighet och bostadsföretag måste utökas.

Bryt utanförskapet

Över en miljon människor står idag utanför arbetsmarknaden. Detta utanförskap måste brytas. Den enskilt viktigaste uppgiften för regeringen är att skapa förutsättningar för fler jobb så att fler människor kan gå från bidrag till eget arbete. Arbetslinjen och arbetets värde ska återupprättas. Sänkta skatter genom jobb- avdraget för låginkomsttagare ökar möjlig- heterna att leva på eget arbete. Nystartsjobb ökar möjligheterna för dem som under mer än ett år inte har arbetat att komma tillbaka till arbete.

Personer som inte fått ett arbete trots att de sökt under lång tid behöver mer aktiv hjälp från arbetsförmedlingen. Alla långtidsarbetslösa före- slås därför få rätt till en jobb- och utveck- lingsgaranti. Syftet med garantin är att med hjälp av individuellt utformade åtgärder så snabbt som möjligt hjälpa deltagarna in på den reguljära arbetsmarknaden. Tyngdpunkten i jobbgarantin

är att förbereda deltagarna för arbetslivet genom olika jobbsökande aktiviteter. Aktiviteterna ska kunna ordnas av en mångfald auktoriserade anordnare. Därmed kan människor som annars riskerar att hamna i passivt bidragsberoende och utanförskap ges en möjlighet till arbetsträning och anpassning till arbetsmarknaden.

Förstärkt skydd och stöd till våldsutsatta kvinnor Arbetet med att förbättra och utveckla in- satserna för våldsutsatta kvinnor och deras barn måste ske på bred front. Regeringen avser att lägga fram en handlingsplan för att bekämpa våldet mot kvinnor. Den skall bland annat omfatta förbättrat stöd till kvinnor som utsatts för våld samt insatser för de män som slår. Kommunernas arbete på området måste stärkas och utvecklas. Insatserna måste bli mer lik- värdiga och inte påverkas av vilken kommun man söker hjälp i. När en våldsutsatt kvinna behöver skydd och stöd måste det finnas en kvinnojour att vända sig till. Därför tillför regeringen ytterligare 20 miljoner kronor till kvinnojoursverksamhet. Därutöver tillförs tre miljoner kronor till insatser för de män som slår.

Brottsofferjour för HBT-personer

Trakasserier, hot eller våld mot någon som är homosexuell, bisexuell eller transperson (HBT) är ett angrepp mot den personens identitet och livsstil. HBT-personer vill eller vågar inte alltid söka sig till de ordinarie brottsofferjourerna. Liksom när det gäller kvinnojourer finns det ett behov av en eller flera specialiserade brotts- offerjourer med särskild kompetens som komplement. För år 2007 satsas ytterligare medel för att på olika sätt förstärka och utveckla brottsofferverksamheten för denna grupp.

Mer resurser för insatser mot hemlöshet Hemlöshet har tidigare huvudsakligen varit ett storstadsproblem, men problemet förekommer även på mindre orter. Bland de hemlösa finns en växande andel med psykisk sjukdom. Alkohol- och narkotikaberoende är också vanligt. Livs- situationen för drogberoende personer försvåras ytterligare av hemlöshet. Behandlingen bör därför kopplas till tillgång till bostad. Det är viktigt att kommunerna samverkar med ideella aktörer på detta område för att åstadkomma bästa tänkbara resultat. För fortsatta insatser mot hemlöshet avsätts totalt 33 miljoner kronor 2007 och lika mycket 2008.

134

Regeringen avser att göra en översyn av samtliga pågående utredningar inom politik- området och vid behov föreslå förändringar i enlighet med regeringens politik.

8.7Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i Statens institutionsstyrelses årsredovisning år 2005.

8.8Budgetförslag

8.8.118:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

Tabell 8.7 Anslagsutveckling 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	160 693		P	sparande	60 502

			P		Utgifts-
2006	Anslag	415 076	1		prognos	464 717
2006	Anslag	415 076		P	prognos	464 717

2007	Förslag	613 476	P	P

2008	Beräknat	260 976	P	P

2009	Beräknat	166 576	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Anslaget omfattar medel till utveckling av socialt arbete, bidrag till organisationer som arbetar för utsatta barn och deras familjer samt till organisationer som arbetar för att motverka våld mot kvinnor och barn samt medel för andra insatser i syfte att motverka våld mot kvinnor.

Regeringens överväganden

För det sista året av den treåriga satsningen Ett

kontrakt	för	livet		avsätts	under	2007
100 000 000 kronor			till	Statens institutions-
styrelse	för	en	förstärkt		vårdkedja	och

250 000 000 kronor till länsstyrelserna att fördela till kommunerna för att utveckla och stärka

missbrukarvården.
Under 2006	har	anslaget ökats med
50 000 000 kronor	för	att finansiera uppdraget

till Statens institutionsstyrelse att utveckla och pröva en förstärkt vårdkedja inom ungdoms- vården. Under 2007 och 2008 ökas anslaget med

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

90 000 000 kronor vardera året för detta ända- mål.

För att öka stödet till kvinnojoursverksamhet ökas anslaget med 20 000 000 kronor under 2007. Rikskvinnocentrum ombildas den 1 oktober 2006 till ett nationellt kunskaps- centrum för frågor om mäns våld mot kvinnor vid Uppsala universitet. Medel om 24 000 000 kronor som är avsatta för centrumets verksamhet överförs från och med 2007 till Utgiftsområde 16, anslag 25:18 Uppsala univer- sitet, forskning och forskarutbildning.

Stödet till brottsofferjour för homo- och bisexuella samt transpersoner förstärks. Anslaget ökas därför med 1 400 000 kronor för att finansiera utvecklingen av brottsofferverksamhet för HBT-personer. 400 000 kronor av dessa medel överförs från Utgiftsområde 9, anslag 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder.

Anslaget ökas med 3 000 000 kronor per år under 2007 och 2008 för insatser för de män som slår.

Anslaget ökas med 1 500 000 kronor under 2007 för genomförande av undersökningar av statistik gällande levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF).

Tabell 8.8 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

Tusental kronor

	2007	2008	2009
1	365 076	365 076	365 076
Anvisat 2006P	365 076	365 076	365 076
P

Förändring till följd av:
Beslut	247 000	-105 500	–198 500

Överföring till/från andra
anslag	1 400	1 400

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	613 476	260 976	166 576

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 613 476 000 kronor anvisas under anslaget 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 260 976 000 kronor respek- tive 166 576 000 kronor.

135

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

8.8.218:2 Statens institutionsstyrelse

Tabell 8.9 Anslagsutveckling 18:2 Statens institutionsstyrelse

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	749 634		P	sparande	–12 137

			P		Utgifts-
2006	Anslag	774 805	1		prognos	731 761
2006	Anslag	774 805		P	prognos	731 761

2007	Förslag	773 559	P	P

2008	Beräknat	786 003	2
2008	Beräknat	786 003	P	P

2009	Beräknat	802 819	3
2009	Beräknat	802 819	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

2P MotsvararP773 704 tkr i 2007 års prisnivå.

3P MotsvararP773 845 tkr i 2007 års prisnivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 8.10 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	som får		(intäkt -kost-
verksamhet	disponeras		nad)
verksamhet	disponeras

Utfall 2005	1 017 575	1 771 820	– 754 245
Prognos 2006	1 085 000	1 831 400	– 746 400

Budget 2007	1 100 000	1 870 000	– 770 000


Tabell 8.11 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -kost-
			nad)

Statens institutionsstyrelse (SiS) är förvalt- ningsmyndighet för de hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilda ungdomshem) och lagen (1998:603) om sluten ungdomsvård samt 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM-hem). Verksamheten är indelad i verksamhetsgrenarna missbrukarvård, ungdoms- vård och sluten ungdomsvård.

Ungdomsvården och missbrukarvården finan- sieras till omkring 60 procent med avgifter, medan sluten ungdomsvård finansieras helt via myndighetens anslag.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att Statens institutions- styrelse under 2007 skall ha möjlighet att kunna göra ekonomiska åtaganden om högst 5 000 000 kronor.

Utfall 2005	27 000	27 000	0
Prognos 2006	27 000	27 000	0

Budget 2007	15 000	15 000	0

Tabell 8.12 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2005	2006	2007	2008	2009–

Ingående åtaganden	477	677	2 500	3 000

Nya åtaganden	677	2 500	3 000

Infriade åtaganden	–477	–677	–2 500	–2 000	–1 000

Utestående åtaganden	677	2 500	3 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	18 000	5 000	5 000

136

Regeringens överväganden

Tabell 8.13 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 18:2 Statens institutionsstyrelse

Tusental kronor

		2007	2008	2009
1		774 805	774 805	774 805
Anvisat 2006P		774 805	774 805	774 805
P

Förändring till följd av:
2		7 113	19 543	36 389
Pris- och löneomräkningP	P	7 113	19 543	36 389

Beslut		–8 359	–8 345	–8 375

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		773 559	786 003	802 819

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att 773 559 000 kronor anvisas under anslaget 18:2 Statens institutions- styrelse för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 786 003 000 kronor respektive 802 819 000 kronor.

8.8.318:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa

Tabell 8.14 Anslagsutveckling 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	9 670		P	sparande	398

			P		Utgifts-
2006	Anslag	9 940	1		prognos	10 019
2006	Anslag	9 940		P	prognos	10 019

2007	Förslag	32 940	P	P

2008	Beräknat	33 000	P	P

2009	Beräknat	0	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Anslaget omfattar utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa.

Regeringens överväganden

I vårpropositionen för 2006 aviserades ytterligare resurser för att motverka hemlöshet. Anslaget ökas därför med 23 000 000 kronor under 2007 och med 33 000 000 kronor under 2008.

Tabell 8.15 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa

Tusental kronor

	2007	2008	2009
1	9 940	9 940	9 940
Anvisat 2006P	9 940	9 940	9 940
P

Förändring till följd av:
Beslut	23 000	23 060	–9 940

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	32 940	33 000	0

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 32 940 000 kronor anvisas under anslaget 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa. För 2008 beräknas anslaget till 33 000 000 kronor. Medlen skall användas för ett fortsatt arbete mot hemlöshet samt för att mot- verka vräkning och hemlöshet bland barn.

137

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

9Politikområde Forskningspolitik under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

9.1BudgetförslagTF3FT

9.1.126:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning

Tabell 9.1 Anslagsutveckling 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	21 051		P	sparande	1 840

			P		Utgifts-
2006	Anslag	23 496	1		prognos	23 573
2006	Anslag	23 496		P	prognos	23 573

2007	Förslag	23 529	P	P

2008	Beräknat	23 921	2
2008	Beräknat	23 921	P	P

2009	Beräknat	24 432	3
2009	Beräknat	24 432	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

2P MotsvararP23 534 tkr i 2007 års prisnivå.

3P MotsvararP23 538 tkr i 2007 års prisnivå.

Ändamålet med anslaget är att finansiera admi- nistrationen för Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). Tyngdpunkten i kansliets arbete ligger på förberedelser och orga- nisation av bedömning och urval av forsknings- ansökningar, forskningsinformation samt stra- tegi och analys.

3T TVerksamhetsdel med resultatbedömning m.m. återfinns under

utgiftsområde 16 Forskningspolitik.

Regeringens överväganden

Rådet motsvarar väl de krav och mål som finns för myndigheten. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap har en väl fungerande organisation för bedömning och urval av forskningsansökningar och man försöker på olika sätt sprida resultaten av den forskning som finansieras. De kommande åren kommer att innebära ett betydande antal pensionsavgångar från rådets kansli. Det är viktigt att FAS långsiktigt planerar för detta generationsskifte så att den kompetens som byggts upp kan föras vidare. Vid nyrekrytering är det viktigt att beakta aspekter som ålder, kön, funktionshinder och etnisk och kulturell mångfald.

Tabell 9.2 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:

Förvaltning

Tusental kronor

		2007	2008	2009
1		23 496	23 496	23 496
Anvisat 2006 P		23 496	23 496	23 496
P

Förändring till följd av:
2		42	429	936
Pris- och löneomräkning P	P	42	429	936

Beslut		–9	–4	0

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		23 529	23 921	24 432

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

139

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 23 529 000 kronor anvisas år 2007 under anslaget 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning. För åren 2008 och 2009 beräknas anslaget till 23 921 000 kronor respektive 24 432 000 kronor.

9.1.226:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning

Tabell 9.3 Anslagsutveckling 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning

Tusental kronor

			P		Anslags-
2005	Utfall	286 336		P	sparande	3 400

			P		Utgifts-
2006	Anslag	295 396	1		prognos	295 651
2006	Anslag	295 396		P	prognos	295 651

2007	Förslag	318 966	P	P

2008	Beräknat	345 468	2
2008	Beräknat	345 468	P	P

2009	Beräknat	353 006	3
2009	Beräknat	353 006	P	P

1P InklusivePtilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

2P MotsvararP339 610 tkr i 2007 års prisnivå.

3P MotsvararP339 610 tkr i 2007 års prisnivå.

Ändamålet med anslaget är att stödja forskning och forskningsinformation om arbetsliv, social- vetenskap och folkhälsovetenskap. Anslaget skall användas till forskningsbidrag, anställ- ningar, informationsinsatser samt projektrelate- rade kostnader såsom utvärderingar, berednings- arbete, konferenser, vissa resor och seminarier.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Den forskningsverksamhet som Forsknings- rådet för arbetsliv och socialvetenskap finansierar strävar framförallt efter resultat på lång sikt och stöd ges därför oftast i form av fleråriga projekt. Rådets bemyndigande syftar till att möjliggöra sådana satsningar. Regeringen föreslår därför ett bemyndigande för 2007 om 662 000 000 kronor.

Tabell 9.4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2005	2006	2007	2008	2009–

Ingående åtaganden	457 000	577 000	577 000

Nya åtaganden	287 000	300 000	400 000

Infriade åtaganden	–167 000	– 300 000	– 315 000	– 325 000	–337 000

Utestående åtaganden	577 000	577 000	662 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	633 000	640 000	662 000

140

Regeringens överväganden

Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap är ett sektorsforskningsråd som tillkommit för att möta de särskilda kunskapsbehov som finns inom välfärds- och arbetslivsområdena. Rådet skall fördela forskningsmedel inom sina områden med utgångspunkt i vetenskaplig kva- litet, men man skall samtidigt göra strategiska satsningar inom områden där särskilda behov föreligger. Regeringen ser positivt på de samar- beten som genomförs med andra finansiärer inom områden av gemensamt intresse.

I proposition Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) aviserades en tillförsel till FAS för vissa strategiska satsningar om 40 000 000 kronor för perioden 2006-2008. År 2006 tillfördes rådet 3 000 000 kronor för stöd till starka forskningsmiljöer. År 2007 tillförs 2 000 000 kronor och 2008 ytterligare 5 000 000 kronor för ändamålet. För utlysning av tjänster

tillförs FAS 2 000	000	kronor	år 2007	och
3 000 000 kronor	2008.	För	satsningar	på

forskarskolor tillförs 2 000 000 kronor 2007 och 3 000 000 kronor 2008. Forskningsproposi- tionen aviserade även satsningar på vissa särskilt angelägna områden. För forskning om barns hälsa i ett samhällsperspektiv tillförs rådet 10 000 000 kronor år 2007. För forskning om hälsa relaterad till övervikt, kost och motion till- förs 5 000 000 kronor år 2008. För försäkrings-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

medicinsk forskning om ohälsa och sjukfrånvaro tillförs 5 000 000 kronor år 2008.

För att förstärka forskning inom det försäk- ringsmedicinska området tillförs FAS 5 000 000 kronor från Försäkringskassans anslag 19:6 För- säkringskassan, ap.1 Förvaltningsmedel.

Tabell 9.5 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:

Forskning

Tusental kronor

		2007	2008	2009
1		295 396	295 396	295 396
Anvisat 2006 P		295 396	295 396	295 396
P

Förändring till följd av:
2		2 570	7 710	14 323
Pris- och löneomräkning P	P	2 570	7 710	14 323

Beslut		21 000	42 362	43 287

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		318 966	345 468	353 006

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 318 966 000 kronor anvisas år 2007 under anslaget 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning. För åren 2008 och 2009 beräknas anslaget till 345 468 000 kronor respektive 353 006 000 kronor.

141

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9
3.27	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:8 Sjukvård i internationella
	förhållanden...........................................................................................................	48
3.28	Anslagsutveckling 13:9 Bidrag till psykiatri ........................................................	48
3.29	Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:9 Bidrag till psykiatri ...............	49
3.30	Offentligrättslig verksamhet ................................................................................	49
3.31	Ekonomisk översikt för Apoteket AB ................................................................	50
4.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet ..............................................................	52