Anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m.

Regeringens proposition 2006/07:13

Anpassningar av energibeskattningen till	Prop.
energiskattedirektivet, m.m.	2006/07:13

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 2 november 2006

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag om anpassningar till energiskattedirektivet av det skattepliktiga området för bränslen och om förfarandet kring beskattning av bränslen inom ramen för gemensamma regler inom EU. En anpassning görs också av reglerna för skattefrihet för bränslen i vissa industriella processer till den gemenskapsrättsliga ram som numera sätts av energiskattedirektivet. Vidare sker en justering av vilka energi- intensiva företag som kan få nedsättning av koldioxidskatten enligt den s.k. 0,8-procentsregeln. Även detta utgör ett led i anpassningen av de svenska energiskattereglerna till energiskattedirektivet.

I propositionen föreslås att den nuvarande skattefriheten för biogas skall behållas. Det föreslås att skattefriheten behålls även för vegetabi- liska och animaliska oljor och fetter samt icke-syntetisk metanol och fett- syrametylestrar (t.ex. RME), som används för uppvärmning. Vidare före- slås skattefrihet för koksugnsgas och liknande gaser som uppkommit vid vissa industriella processer.

Dessutom föreslås att ett godkännande av en skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt respektive lagen om skatt på energi skall få återkallas om förbrukaren begär det, liksom att den tidsgräns på ett år efter utgången av kalenderåret respektive kalenderkvartalet, beträffande när ansökan om återbetalning av skatt enligt olika punktskattelagar skall lämnas till Skatteverket, ändras till tre år. Vidare lämnas ett förslag om att utvidga möjligheten till återbetalning av skatt på bränsle och el som förbrukats vid framställning av externt producerad värme, vilken används i vissa industriella processer.

Slutligen föreslås att den justering av energiskattesatserna, som årligen sker till följd av den allmänna prisutvecklingen, av praktiska skäl nu tas in i lagen om skatt på energi.

Förslagen föranleder ändringar i lagen (1984:409) om skatt på gödsel- medel, lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi, skattebetalningslagen (1997:483) och lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter

m.m.av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. De nya reg- lerna skall träda i kraft den 1 januari 2007. Vad gäller skattefriheten för bränslen i metallurgiska processer skall dock de nya reglerna tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 2008. Under 2007 tillämpas således i denna del alltjämt äldre – dvs. nuvarande – bestämmelser.

Innehållsförteckning			Prop. 2006/07:13
Innehållsförteckning
1	Förslag till riksdagsbeslut..................................................................		6
2	Lagtext	...............................................................................................	7
	2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om
		skatt på gödselmedel ...........................................................	7

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om

tobaksskatt...........................................................................

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om

alkoholskatt .......................................................................

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi ...................................................................

2.5Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483).........................................................................

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om

		punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol-
		varor, tobaksvaror och mineraloljeprodukter....................		42
3	Ärendet och dess beredning.............................................................			43
4	Beskattningen av bränslen...............................................................			47
	4.1	Inledning	...........................................................................	47
	4.2	Definition av skattepliktiga produkter ..............................		48
	4.3	Nya energiprodukter som omfattas av skatteplikt ............		51
		4.3.1	Vegetabiliska och animaliska oljor och
			fetter ................................................................	51
		4.3.2	Fossila bränslen ..............................................	52
		4.3.3	Skattefrihet för energiprodukter som an-

vänds för framställning av energiprodukter....55

4.4Skattebefrielse för vissa bränslen som säljs eller

förbrukas för uppvärmning, m.m......................................

4.4.1Skattebefrielse för vissa biobränslen enligt

artikel 16 i energiskattedirektivet ...................

4.4.2Skattebefrielse för produkter enligt

KN-nr 2705 .....................................................

4.4.3Undantag från skatteplikt för vissa träd-

bränslen...........................................................

4.4.4Skattebefrielse för el och naturgas för att

		upprätthålla funktionen i naturgasnätet ..........	65
4.5	Skattesatser och likvärdiga bränslen.................................		65
	4.5.1	Minimiskattesatser och likvärdiga bränslen ...	65
	4.5.2	Uppräknade skattesatser .................................	67

4.6Hantering av bränslen enligt reglerna för skatteuppskov

(suspensionsordningen).....................................................		68
4.6.1	Innebörden av suspensionsordningen .............	68

4.6.2Vilka bränslen som omfattas av

suspensionsordningen .....................................

4.7Hanteringen av bränslen som inte omfattas av

suspensionsordningen .......................................................		75
4.7.1	Systemet med lagerhållare m.m......................	75

4.7.2Vem som är skattskyldig för naturgas i

vissa fall ..........................................................

4.7.3	Skattskyldighetens inträde för bränslen som	Prop. 2006/07:13
	inte omfattas av suspensionsordningen ..........	77
4.7.4	Återbetalning av skatt på bränsle som
	levererats till ett annat EG-land ......................	78

5	Skattebefrielse för bränslen som används i vissa industriella
	processer ..........................................................................................		80
	5.1	Bränslen som används för annat ändamål än som
		motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning samt
		dubbel användning av bränslen.........................................	80

5.2Bränslen som används vid framställning av andra

		mineraliska ämnen än metaller .........................................		87
6	Skattelättnader för energiintensiva företag......................................			90
	6.1	Inledning	...........................................................................	90
	6.2	Energiskattedirektivets definition av energiintensitet.......		91
	6.3	Företagens uppgiftslämnande ...........................................		91
		6.3.1	Inledning .........................................................	91
		6.3.2	Uppgifter för energibeskattningen..................	92
		6.3.3	Uppgifter för företagsbeskattningen ...............	92
		6.3.4	Uppgifter för mervärdesbeskattningen ...........	92
	6.4	Företagsenhet ....................................................................		93
	6.5	Internationell jämförelse ...................................................		93
	6.6	Program för energieffektivisering.....................................		95
	6.7	Överväganden ...................................................................		96
		6.7.1	Utgångspunkter...............................................	96
		6.7.2	Närmare om produktions- och förädlings-
			värde................................................................	96
		6.7.3	Val av definition .............................................	98
		6.7.4	Bedömningen av ett företags energi-
			intensitet........................................................	102
	6.8	Minimiskattenivåer uttrycks i euro .................................		105
7	Övriga frågor .................................................................................			106
	7.1	Ändrad tid för ansökan om återbetalning av skatt ..........		106

7.2Återkallelse av godkännande som skattebefriad

förbrukare........................................................................

108

7.3Beskattning av externt producerad värme som

		används i viss industriell verksamhet .............................	109
8	Konsekvenser och ikraftträdande ..................................................		111
	8.1	Lagändringarnas konsekvenser.......................................	111
	8.2	Offentligfinansiella effekter............................................	112
	8.3	Ikraftträdande..................................................................	114
9	Författningskommentar .................................................................		115

9.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:409) om

skatt på gödselmedel .......................................................

115

9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om

tobaksskatt.......................................................................

115

9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om

alkoholskatt .....................................................................

115

9.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi .................................................................

115

9.5	Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen	Prop. 2006/07:13
	(1997:483).......................................................................	133

9.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol-

	varor, tobaksvaror och mineraloljeprodukter..................	133
Bilaga 1	Promemorians lagförslag.....................................................	134
Bilaga 2	Förteckning över remissinstanserna ....................................	170
Bilaga 3	Lagrådsremissens lagförslag ...............................................	171
Bilaga 4	Lagrådets yttrande ...............................................................	206
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 november
	2006 .....................................................................................	208
Rättsdatablad..........................................................................................		209

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2006/07:13

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

2.lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

3.lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

4.lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

5.lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

6.lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av tran- sporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.

Ansökan enligt första stycket skall vara skriftlig och omfatta en period om ett kalenderkvartal och ges in till beskattningsmyndig- heten inom tre år efter kvartalets utgång. Återbetalning medges inte för skattebelopp som för kalender- kvartal understiger 1 500 kronor. Ansökan skall åtföljas av doku- mentation som styrker rätten till återbetalning.

2	Lagtext	Prop. 2006/07:13

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1984:409) om skatt på

1
gödselmedelTPF FPT skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

8§TPF2FPT

Den som inte är skattskyldig kan, i motsvarande fall som avses i 7 § 1 och 4, hos beskattningsmyndigheten ansöka om återbetalning av gödselmedelsskatt.

Ansökan enligt första stycket skall vara skriftlig och omfatta en period om ett kalenderkvartal och ges in till beskattningsmyndig- heten inom ett år efter kvartalets utgång. Återbetalning medges inte för skattebelopp som för kalender- kvartal understiger 1 500 kronor. Ansökan skall åtföljas av doku- mentation som styrker rätten till återbetalning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträ- dandet.

1TP PT Lagen omtryckt 1995:616.

2TP PT Senaste lydelse 2002:407.

2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om		Prop. 2006/07:13
	tobaksskatt
Härigenom föreskrivs att 29, 30 och 40 a §§ lagen (1994:1563) om
tobaksskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

29§TPF1FPT

För skatt som betalats i Sverige för skattepliktiga varor som därefter levereras till ett annat EG-land under sådana förhållanden att skatt skall betalas där, kan återbetalning ske enligt denna paragraf efter skriftlig ansökan hos beskattningsmyndigheten.

Ansökan om återbetalning av i	Ansökan om återbetalning av i
Sverige erlagd skatt vid sådan	Sverige erlagd skatt vid sådan
försäljning som avses i 28 § skall	försäljning som avses i 28 § skall
omfatta en period om ett kalender-	omfatta en period om ett kalender-
kvartal och ges in till beskattnings-	kvartal och ges in till beskattnings-
myndigheten inom ett år efter	myndigheten inom tre år efter
kvartalets utgång. Den som begär	kvartalets utgång. Den som begär
återbetalning skall visa att den	återbetalning skall visa att den
skatt som ansökan avser har	skatt som ansökan avser har
betalats i Sverige, samt att varorna	betalats i Sverige, samt att varorna
beskattats i mottagarlandet.	beskattats i mottagarlandet.

Vid övriga leveranser till ett annat EG-land skall ansökan om återbetalning göras innan varorna förs ut ur landet. Den som begär återbetalning skall visa att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige. Återbetalning sker sedan sökanden till beskattningsmyndig- heten gett in dels ett dokument som visar antingen att skatten betalats i mottagarlandet eller att säkerhet ställts för skattens betalning där, dels ett av mottagaren undertecknat och återsänt exemplar (returexemplaret) av det ledsagardokument som anges i 26 §.

Har en vara beskattats enligt 27 § första stycket, och visar den skatt- skyldige inom tre år efter det att transporten påbörjades att varan beskat- tats i ett annat EG-land, skall den skatt som betalats i Sverige återbetalas, om det andra EG-landets skatteanspråk är befogat.

30 §

Den som i Sverige betalat skatt för varor som sedan exporterats till tredje land skall efter ansökan medges återbetalning av skatt om inte annat följer av tredje stycket.

En varumottagare som är skattskyldig enligt 13 eller 14 § eller en skatterepresentant enligt 15 §, som i Sverige har betalat skatt för varor som visats ha återsänts till den utländske upplagshavaren skall efter

ansökan medges återbetalning av skatten.
Ansökan om återbetalning enligt		Ansökan om återbetalning enligt
första eller andra stycket görs		första eller andra stycket görs
skriftligen	hos beskattningsmyn-	skriftligen	hos beskattningsmyn-
digheten.	Ansökan skall omfatta	digheten.	Ansökan skall omfatta
en period	om ett kalenderkvartal	en period	om ett kalenderkvartal

1TP PT Senaste lydelse 2001:516.

och ges in till beskattningsmyndig- heten inom ett år efter kvartalets utgång. Återbetalning medges inte för skattebelopp som för kalender- kvartalet understiger 1 500 kronor.

och ges in till beskattningsmyndig- Prop. 2006/07:13 heten inom tre år efter kvartalets

utgång. Återbetalning medges inte för skattebelopp som för kalender- kvartalet understiger 1 500 kronor.

40 a §TPF2FPT

Sverige samt att varorna förts ut ur landet.
Ansökan om återbetalning enligt		Ansökan om återbetalning enligt
första stycket görs skriftligen hos		första stycket görs skriftligen hos
beskattningsmyndigheten.	An-	beskattningsmyndigheten.	An-
sökan skall omfatta en period om		sökan skall omfatta en period om
ett kalenderkvartal och ges in till		ett kalenderkvartal och ges in till
beskattningsmyndigheten inom ett		beskattningsmyndigheten inom tre
år efter kvartalets utgång. Åter-		år efter kvartalets utgång. Åter-
betalning medges inte för skatte-		betalning medges inte för skatte-
belopp som för kalenderkvartalet		belopp som för kalenderkvartalet
understiger 1 500 kronor.		understiger 1 500 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdan- det.

2TP PT Senaste lydelse 2005:458.

2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om		Prop. 2006/07:13
	alkoholskatt
Härigenom föreskrivs att 28–30 och 31 g §§ lagen (1994:1564) om
alkoholskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

28§TPF1FPT

Ansökan om återbetalning av i	Ansökan om återbetalning av i
Sverige erlagd skatt vid sådan	Sverige erlagd skatt vid sådan
försäljning som avses i 27 § skall	försäljning som avses i 27 § skall
omfatta en period om ett kalender-	omfatta en period om ett kalender-
kvartal och ges in till beskattnings-	kvartal och ges in till beskattnings-
myndigheten inom ett år efter	myndigheten inom tre år efter
kvartalets utgång. Den som begär	kvartalets utgång. Den som begär
återbetalning skall visa att den	återbetalning skall visa att den
skatt som ansökan avser har beta-	skatt som ansökan avser har beta-
lats i Sverige, samt att varorna	lats i Sverige, samt att varorna
beskattats i mottagarlandet.	beskattats i mottagarlandet.

Vid övriga leveranser till ett annat EG-land skall ansökan om återbetalning göras innan varorna förs ut ur landet. Den som begär återbetalning skall visa att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige. Återbetalning sker sedan sökanden till beskattnings- myndigheten gett in dels ett dokument som visar antingen att skatten betalats i mottagarlandet eller att säkerhet ställts för skattens betalning där, dels ett av mottagaren undertecknat och återsänt exemplar (returexemplaret) av det ledsagardokument som anges i 25 §.

Har en vara beskattats enligt 26 § första stycket, och visar den skattskyldige inom tre år efter det att transporten påbörjades att varan beskattats i ett annat EG-land, skall den skatt som betalats i Sverige återbetalas, om det andra EG-landets skatteanspråk är befogat.

29 §

Den som i Sverige betalat skatt för varor som sedan exporterats till tredje land skall efter ansökan medges återbetalning av skatt om inte

annat följer av tredje stycket.
En varumottagare som är skatt-	En varumottagare som är skatt-
skyldig enligt 12 och 13 §§ eller	skyldig enligt 12 eller 13 § eller en
en skatterepresentant enligt 14 §	skatterepresentant enligt 14 § som
som i Sverige har betalat skatt för	i Sverige har betalat skatt för varor
varor som visats ha återsänts till	som visats ha återsänts till den
den utländske upplagshavaren,	utländske upplagshavaren, skall
skall efter ansökan medges åter-	efter ansökan medges åter-
betalning av skatten.	betalning av skatten.
Ansökan om återbetalning enligt	Ansökan om återbetalning enligt

1TP PT Senaste lydelse 2001:517.

första och andra styckena görs skriftligen hos beskattningsmyn- digheten. Ansökan skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och ges in till beskattningsmyndig- heten inom ett år efter kvartalets utgång. Återbetalning medges inte för skattebelopp som för kalender- kvartalet understiger 1 500 kronor.

första och andra styckena görs Prop. 2006/07:13 skriftligen hos beskattningsmyn-

digheten. Ansökan skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och ges in till beskattningsmyndig- heten inom tre år efter kvartalets utgång. Återbetalning medges inte för skattebelopp som för kalender- kvartalet understiger 1 500 kronor.

30§TPF2FPT

Om skattepliktiga varor använts för ändamål som avses i 32 § första stycket 7 av någon som inte är upplagshavare eller skattebefriad förbrukare kan återbetalning av skatten ske efter skriftlig ansökan hos

beskattningsmyndigheten.
Ansökan enligt	första stycket	Ansökan enligt	första stycket
skall omfatta en period om ett		skall omfatta en period om ett
kalenderkvartal och ges in till		kalenderkvartal och ges in till
beskattningsmyndigheten inom ett		beskattningsmyndigheten inom tre
år efter kvartalets utgång. Åter-		år efter kvartalets utgång. Åter-
betalning medges inte för skatte-		betalning medges inte för skatte-
belopp som för kalenderkvartalet		belopp som för kalenderkvartalet
understiger 1 500 kronor. Ansökan		understiger 1 500 kronor. Ansökan
skall åtföljas av	dokumentation	skall åtföljas av	dokumentation
som styrker användningen.		som styrker användningen.

31 g §TPF3FPT

Godkännande av skattebefriad förbrukare får återkallas om

1.förutsättningarna för godkännande inte längre finns,

2.alkoholvaror används för annat ändamål än som anges i godkän- nandet,

3. förbrukaren inte fullgör sina	3. förbrukaren inte fullgör sina
skyldigheter enligt 31 f §, eller	skyldigheter enligt 31 f §,
4. förbrukaren inte medverkar	4. förbrukaren inte medverkar
vid skatterevision enligt skatte-	vid skatterevision enligt skatte-
betalningslagen (1997:483).	betalningslagen (1997:483), eller
	5. förbrukaren begär det.

Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2TP PT Senaste lydelse 2001:517.

3TP PT Senaste lydelse 2002:420.

2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om	Prop. 2006/07:13
	skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi dels att 1 kap. 3 och 3 a §§, 2 kap. 1, 2–4 a och 10–12 §§, 3 kap. 2 §,

4 kap. 3, 12, 13 och 15 §§, 5 kap. 2–4 §§, 6 kap. 4 §, 6 a kap. 1 och 5 §§, 8 kap. 1 och 3 §§, 9 kap. 5, 7, 8 a, 9, 9 b och 10 §§, 11 kap. 3 och 11 c– 13 §§ samt rubriken närmast före 2 kap. 12 § skall ha följande lydelse,

dels att punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1997:479) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen närmast efter rubriken Innebörden av vissa uttryck skall införas en ny paragraf, 1 kap. 2 a §, av följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 1 kap. 8 och 9 §§,

7 kap. 3 § och 9 kap. 10 a och 10 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

2 a §

Med KN-nr förstås nummer i Kombinerade nomenklaturen en- ligt kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och

statistiknomenklaturen och om gemensamma tulltaxanTPF1FPT.

3§TPF2FPT

Med mineraloljeprodukter						för-	Med energiprodukter förstås
stås produkter som hänförs till							produkter enligt
följande		nummer i		Kombinerade
nomenklaturen (KN-nr) enligt
rådets	förordning			(EEG)		nr
2658/87 av den 23 juli 1987 om
tulltaxe- och statistiknomenkla-
turen och Gemensamma tulltaxan i
dess lydelse den 1 oktober 1994
1. KN-nr 2706,							1. KN-nr 1507–1518, när
							produkterna är avsedda att
							förbrukas som bränsle för upp-
							värmning eller som motorbränsle,
2.	KN-nr 2707 10, 2707 20,						2. KN-nr 2701, 2702 samt
2707	30,	2707	50,	2707	91	00,	2704–2715,
2707 99 11 och 2707 99 19,
3. KN-nr 2709,							3. KN-nr 2901 och 2902,
4. KN-nr 2710,							4. KN-nr 2905 11 00, som inte

1TP PT EGT L 279, 23.10.2001 s. 1 (Celex 32001R2031).

2	12
TP PT Senaste lydelse 2001:518.

		är		av syntetiskt ursprung,	när Prop. 2006/07:13
		produkterna är avsedda att för-
		brukas som bränsle för uppvärm-
		ning eller som motorbränsle,
5.	KN-nr 2711, dock inte natur-		5.	KN-nr 3403,
gas,
6.	KN-nr 2712	10, 2712 20 00,	6.	KN-nr 3811,
2712 90 31, 2712 90 33, 2712 90
39 och 2712 90 90,
7.	KN-nr 2715,		7.	KN-nr 3817,
8.	KN-nr 2901,		8.	KN-nr 3824 90 99, när	pro-
		dukterna är avsedda att förbrukas
		som bränsle för uppvärmning eller
		som motorbränsle.

9. KN-nr 2902 11 00, 2902 19 90, 2902 20, 2902 30, 2902 41 00, 2902 42 00, 2902 43 00 och 2902 44,

10.KN-nr 3403 11 00 och 3403

19,

11.KN-nr 3811,

12.KN-nr 3817.

3a §TPF3FPT

I enlighet med vad som särskilt			I enlighet med vad som särskilt
anges i denna lag tillämpas vissa			anges i denna lag tillämpas vissa
förfaranderegler för		mineralolje-	förfaranderegler för energiproduk-
produkter som hänförs till följande			ter enligt följande KN-nr
KN-nr
1.	KN-nr 2707 10, 2707 20,		1.	KN-nr		1507–1518,		när
2707 30 och 2707 50,			produkterna är avsedda att för-
			brukas som bränsle för uppvärm-
			ning eller som motorbränsle,
2.	KN-nr 2710 11–2710 00 78,		2.	KN-nr 2707 10, 2707 20,
			2707 30 och 2707 50,
3.	KN-nr 2711, dock inte		3.	KN-nr 2710 11–2710 19 69,
naturgas (KN-nr 2711 11 00 och
2711 21 00),
4.	KN-nr 2901 10,		4. KN-nr 2711, dock inte KN-nr
			2711 11, 2711 21 och 2711 29,
5.	KN-nr 2902 20, 2902 30,		5.	KN-nr 2901 10,
2902 41 00,		2902 42 00,
2902 43 00 och 2902 44.
			6.	KN-nr		2902 20, 2902 30,
			2902 41,		2902 42,		2902 43	och
			2902 44,

7.KN-nr 2905 11 00, som inte är av syntetiskt ursprung, när pro- dukterna är avsedda att förbrukas

3	13
TP PT Senaste lydelse 1995:1525.

I fråga om produkter som hän- förs till KN-nr 2710 00 21, 2710 00 25 och 2710 00 59 gäller första stycket endast vid bulk- leveranser.

som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle,

8.KN-nr 3824 90 99, när pro- dukterna är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle.

I fråga om produkter enligt KN- nr 2710 11 21, 2710 11 25 och

2710 19 29 gäller första stycket endast vid yrkesmässiga bulk- transporter.

8 §

Vid tillämpning av bestämmel- serna i 9 kap. 9 och 9 b §§ avses med

företagU:Uett företag i sin helhet eller en del av ett företag som ut- gör en egen verksamhet eller verk- samhetsgren,

energiintensivtUföretagU: ett före- tag i vars verksamhet det under en basperiod förbrukats bränsle för uppvärmning eller för drift av stationära motorer eller förbru- kats värme, som framställts från bränsle av någon annan, i sådan omfattning att den kvarstående energi- och koldioxidskatten på bränslena, sedan möjligheterna till skattebefrielse enligt 6 a kap. och återbetalning av skatt enligt 9 kap. 5 § har utnyttjats, uppgår till minst 0,5 procent av förädlingsvärdet,

bränsleU:Ualla bränslen utom bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b,

basperiodUU: det räkenskapsår som slutar under det kalenderår som ansökan om nedsättning av skatt enligt 9 kap. 9 § avser eller den sammanlagda period som ut- görs av detta räkenskapsår och det närmast föregående räkenskaps- året,

förädlingsvärdeU:Uskillnaden mel- lan företagets sammanlagda om- sättning och sammanlagda inköp,

sammanlagdUomsättning:Uintäk- ter från försålda varor och utförda tjänster, inräknat egna uttag, som

Prop. 2006/07:13


ingår i		företagets		normala		verk- Prop. 2006/07:13
samhet		(nettoomsättningen),				för-
ändring		av varulager,			aktiverat
arbete för egen räkning och övriga
rörelseintäkter samt ränteintäkter,
	sammanlagdaU		inköpU:			alla

rörelsekostnader,				inräknat		av-
skrivningar och nedskrivningar på
tillgångar, samt räntekostnader.
	Personalkostnader,				inräknat
arbetsgivaravgifter				och	kostnader

för inhyrd personal, skall inte utgöra rörelsekostnader. Nedsätt- ning av skatt som medges enligt 9 kap. 9 § skall inte minska rörelsekostnaderna.

9 §

Med biomassa förstås den bio- logiskt nedbrytbara delen av pro- dukter, avfall och restprodukter från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri, samt den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall.

Nuvarande lydelse

2kap.

1 §TPF4FPT

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
1.	2710 00 26,	Bensin som
	2710 00 27,	uppfyller krav för
	2710 00 29
	eller
	2710 00 32
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	2 kr 84 öre	2 kr 12 öre	4 kr 96 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	1 kr 27 öre	2 kr 12 öre	3 kr 39 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	2 kr 87 öre	2 kr 12 öre	4 kr 99 öre
			per liter	per liter	per liter
2.	2710 00 26,	Annan bensin	3 kr 54 öre	2 kr 12 öre	5 kr 66 öre
	2710 00 34	än som avses	per liter	per liter	per liter
	eller	under 1
	2710 00 36
3.	2710 00 51,	Eldningsolja,
	2710 00 55,	dieselbrännolja,
4					15
TP PT Senaste lydelse 2004:1038.					15

	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp			Prop. 2006/07:13
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
	2710 00 69	fotogen, m.m.
	eller	som
	2710 00 74–
	2710 00 78
		a) har försetts med	3	3	3
		a) har försetts med	735 kr per mP	2 609 kr per mP	3 344 kr per mP
			P	P	P
		märkämnen eller ger
		mindre än 85
		volymprocent destillat
		o
		P
		vid 350P C,
		b) inte har försetts med
		märkämnen och ger
		minst 85 volymprocent
		o
		P
		destillat vid 350P C,
		tillhörig
		miljöklass 1	3	3	3
		miljöklass 1	1 036 kr per mP	2 609 kr per mP	3 645 kr per mP
			P	P	P
		miljöklass 2	3	3	3
		miljöklass 2	1 279 kr per mP	2 609 kr per mP	3 888 kr per mP
			P	P	P
		miljöklass 3 eller inte	3	3	3
		miljöklass 3 eller inte	1 600 kr per mP	2 609 kr per mP	4 209 kr per mP
			P	P	P
		tillhör någon miljöklass
4. ur 2711 12 11–		Gasol som används för
	2711 19 00
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 350 kr per	1 350 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	144 kr per	2 744 kr per	2 888 kr per
		avses under a	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
5.	ur 2711 29 00	Metan som används för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 110 kr per	1 110 kr per
		fordon, fartyg eller	3	3	3
		fordon, fartyg eller	1 000 mP	1 000 mP	1 000 mP
			P	P	P
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	238 kr per	1 954 kr per	2 192 kr per
		avses under a	3	3	3
		avses under a	1 000 mP	1 000 mP	1 000 mP
			P	P	P
6.	2711 11 00,	Naturgas som används
	2711 21 00	för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 110 kr per	1 110 kr per
		fordon, fartyg eller	3	3	3
		fordon, fartyg eller	1 000 mP	1 000 mP	1 000 mP
			P	P	P
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	238 kr per	1 954 kr per	2 192 kr per
		avses under a	3	3	3
		avses under a	1 000 mP	1 000 mP	1 000 mP
			P	P	P
7.	2701, 2702	Kolbränslen	313 kr per	2 270 kr per	2 583 kr per
	eller 2704		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
8.	2713 11 00–	Petroleumkoks	313 kr per	2 270 kr per	2 583 kr per
	2713 12 00		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2006 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Föreslagen lydelse

Prop. 2006/07:13

2kap. 1 §

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
1.	2710 11 31,	Bensin som
	2710 11 41,	uppfyller krav för
	2710 11 45
	eller
	2710 11 49
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	2 kr 90 öre	2 kr 16 öre	5 kr 6 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	1 kr 30 öre	2 kr 16 öre	3 kr 46 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	2 kr 93 öre	2 kr 16 öre	5 kr 9 öre
			per liter	per liter	per liter
2.	2710 11 31,	Annan bensin	3 kr 61 öre	2 kr 16 öre	5 kr 77 öre
	2710 11 51	än som avses	per liter	per liter	per liter
	eller	under 1
	2710 11 59
3.	2710 19 21,	Eldningsolja,
	2710 19 25,	dieselbrännolja,
	2710 19 41–	fotogen, m.m.
	2710 19 49	som
	eller
	2710 19 61–
	2710 19 69
		a) har försetts med	3	3	3
		a) har försetts med	750 kr per mP	2 663 kr per mP	3 413 kr per mP
			P	P	P
		märkämnen eller ger
		mindre än 85 volym-
		procent destillat vid
		o
		P
		350P C,
		b) inte har försetts med
		märkämnen och ger
		minst 85 volymprocent
		o
		P
		destillat vid 350P C,
		tillhörig
		miljöklass 1	3	3	3
		miljöklass 1	1 058 kr per mP	2 663 kr per mP	3 721 kr per mP
			P	P	P
		miljöklass 2	3	3	3
		miljöklass 2	1 306 kr per mP	2 663 kr per mP	3 969 kr per mP
			P	P	P
		miljöklass 3 eller inte	3	3	3
		miljöklass 3 eller inte	1 634 kr per mP	2 663 kr per mP	4 297 kr per mP
			P	P	P
		tillhör någon miljöklass
4.	2711 12 11–	Gasol som används för
	2711 19 00
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 378 kr per	1 378 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	147 kr per	2 801 kr per	2 948 kr per
		avses under a	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

5.2711 11 00, Naturgas som används

2711 21 00	för
	a) drift av motordrivet	0 kr per	1 133 kr per	1 133 kr per
	fordon, fartyg eller	3	3	3
	fordon, fartyg eller	1 000 mP	1 000 mP	1 000 mP
		P	P	P
	luftfartyg
	b) annat ändamål än som	243 kr per	1 995 kr per	2 238 kr per
	avses under a	3	3	3
	avses under a	1 000 mP	1 000 mP	1 000 mP
		P	P	P
6. 2701, 2702	Kol och koks	320 kr per	2 317 kr per	2 637 kr per
eller 2704		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2008 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§TPF5FPT

För bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 1–3 eller enligt

1 a § gäller angivna skattebelopp bränslets volym vid en temperatur av 15°C. Om en skattskyldig visar att bränslet när skattskyldigheten inträder har en annan temperatur får volymen räknas om till 15°C. Om skattskyldighet inträder vid leverans till en köpare som inte är registrerad som skattskyldig för bränslen, får dock omräkning göras endast om detta

särskilt avtalats mellan säljaren och köparen.
För naturgas och metan skall de	För	bränslen som	beskattas
angivna skattebeloppen beräknas	enligt 1 § första stycket 5 skall de
på volymen vid en temperatur av	angivna	skattebeloppen	beräknas
0°C och ett tryck av 101,325 kilo-	på volymen vid en temperatur av
pascal.	0°C och ett tryck av 101,325 kilo-

pascal.

3§TPF6FPT

Prop. 2006/07:13

Energiskatt och koldioxidskatt skall betalas även för

1.andra mineraloljeprodukter enligt 1 kap. 3 a § än sådana som avses i 1 §, och

2.andra mineraloljeprodukter

än sådana som avses i 1 kap. 3 a §, om en sådan produkt säljs eller förbrukas som motorbränsle eller för uppvärmning.

Skatt skall i fall som avses i första stycket betalas med de skattebelopp som gäller för mot- svarande bränsle enligt 1 §.

Energiskatt och koldioxidskatt skall betalas även för andra energiprodukter än sådana som avses i 1 §, om en sådan produkt är avsedd att förbrukas, säljs eller förbrukas som bränsle för upp- värmning eller som motorbränsle.

Skatt skall i fall som avses i första stycket betalas med de skattebelopp som gäller för likvär- digt bränsle enligt 1 §.

4§TPF7FPT

Energiskatt och koldioxidskatt skall betalas även för andra produkter än som avses i 1, 1 a och 3 §§, om en sådan produkt

1. säljs eller förbrukas som	1. är avsedd att förbrukas, säljs
motorbränsle eller som tillsats till	eller	förbrukas som motorbränsle
motorbränsle eller som medel för	eller som tillsats till motorbränsle
att öka motorbränslets volym, eller	eller	som medel för att öka
	motorbränslets volym, eller

5TP PT Senaste lydelse 1999:1323.

6TP PT Senaste lydelse 1995:1525.

7TP PT Senaste lydelse 2006:592.

2.innehåller minst fem vikt- procent flytande eller gasformiga kolväten och säljs eller förbrukas för uppvärmning.

Skatt skall i fall som avses i första stycket betalas med de skattebelopp som gäller för motsvarande bränsle enligt 1 §. Skatt enligt första stycket 2 skall dock betalas endast för den del av produkten som består av flytande eller gasformiga kolväten.

2.innehåller annat kolväte än Prop. 2006/07:13 torv och är avsedd att förbrukas,

säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning.

Skatt skall i fall som avses i första stycket betalas med de skattebelopp som gäller för likvärdigt bränsle enligt 1 §. Skatt enligt första stycket 2 skall dock betalas endast för den del av produkten som består av kolväten.

4a §TPF8FPT

Energiskatt och koldioxidskatt skall betalas även för fossilt kol i hushållsavfall som omfattas av den kommunala renhållningsskyldigheten enligt 15 kap. 8 § miljöbalken, om avfallet förbrukas för uppvärmning. Detsamma gäller fossilt kol i därmed jämförligt hushållsavfall som förts in till Sverige från ett annat land.

Mängden fossilt kol skall anses utgöra 12,6 viktprocent av hushålls-

avfallet.
Energiskatt	skall betalas med	Energiskatt	skall betalas med
150 kronor	per 1 000 kilogram	152 kronor	per 1 000 kilogram
fossilt kol och koldioxidskatt med		fossilt kol och koldioxidskatt med
3 374 kronor	per 1 000 kilogram	3 426 kronor	per 1 000 kilogram
fossilt kol.		fossilt kol.
För kalenderåret 2007 och efter-		För kalenderåret 2008 och efter-
följande kalenderår skall de i		följande kalenderår skall de i
tredje stycket angivna skatte-		tredje stycket angivna skatte-
beloppen räknas om enligt 10 §		beloppen räknas om enligt 10 §.
andra stycket.

10§TPF9FPT

För kalenderåret			2006	och	För kalenderåret 2008			och
efterföljande	kalenderår			skall	efterföljande	kalenderår		skall
energiskatt	och	koldioxidskatt			energiskatt	och	koldioxidskatt
betalas med belopp som efter en					betalas med belopp som efter en
årlig omräkning motsvarar de i 1 §					årlig omräkning motsvarar de i 1
angivna skattebeloppen multiplice-					och 4 a §§ angivna skattebeloppen
rade med det jämförelsetal, ut-					multiplicerade med det jämförelse-
tryckt i procent, som anger för-					tal, uttryckt i procent, som anger
hållandet mellan		det	allmänna		förhållandet	mellan	det allmänna
prisläget i juni månad året närmast					prisläget i juni månad året närmast
före det år beräkningen avser och					före det år beräkningen avser och
prisläget i juni 2004.					prisläget i juni 2006.

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade
skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår.
Beloppen avrundas till hela kronor och ören.
8
TP PT Senaste lydelse 2006:592.
9	19
TP PT Senaste lydelse 2006:592.	19

11§TPF10FPT

Energiskatt och koldioxidskatt skall inte betalas för

1. metan som framställs genom	1. metan som framställts av bio-
biologiska processer,	massa,
2. trädbränsle som säljs eller	2. bränslen enligt KN-nr 4401
förbrukas för motordrift vid sam-	och 4402, med undantag för trä-
tidig produktion av värme och	avfall som härrör från hushålls-
elektrisk kraft i en och samma	avfall,
process, när den värme som upp-
kommer nyttiggörs (kraftvärme-
produktion),

Prop. 2006/07:13

3. bränsle som tillhandahålls i en särskild förpackning om högst en liter,

4.bränsle enligt 1 kap. 3 a § som till följd av bränslets beskaf- fenhet förlorats i samband med att det framställts, bearbetats, lagrats eller transporterats.

Första stycket 2 gäller dock inte råtallolja.

Första stycket 4 gäller dock för varumottagare och skatterep- resentant som avses i 4 kap. 8 § endast bränsle som förlorats under transport till varumottagaren.

3.bränslen enligt KN-nr 2705, som uppkommit vid en process som avses i 6 a kap. 1 § 1 eller i 11 kap. 9 § 2, när dessa är avsedda att förbrukas, säljs eller förbrukas som bränsle för upp- värmning,

4.bränsle som tillhandahålls i en särskild förpackning om högst en liter,

5.bränsle enligt 1 kap. 3 a § som till följd av bränslets beskaf- fenhet förlorats i samband med att det framställts, bearbetats, lagrats eller transporterats.

För varumottagare och skatte- representant som avses i 4 kap. 8 § gäller dock första stycket 5 endast bränsle som förlorats under transport till varumottagaren.

Viss försöksverksamhet

Pilotprojekt

12§

Regeringen får i särskilda fall medge nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt på bränslen som används i försöksverksamhet inom ramen för pilotprojekt som syftar till att utveckla mer miljövänliga bränslen.

Regeringen får i särskilda fall medge nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt på bränslen som förbrukas inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljö- vänliga produkter eller för bränslen från förnybara källor.

10TPPT Senaste lydelse 2006:592.

3kap.

2 §TPF11FPT

För	torvbränsle,	kolbränsle,		För fasta eller gasformiga
petroleumkoks och		andra	fasta	bränslen tas svavelskatt ut med 30
eller	gasformiga produkter		tas	kronor per kilogram svavel i
svavelskatt ut med 30 kronor per				bränslet.

kilogram svavel i bränslet.

För flytande bränslen tas svavelskatt ut med 27 kronor per kubikmeter för varje tiondels viktprocent svavel i bränslet. Vid bestämning av skatten på grund av svavelinnehållet, mätt som viktprocent svavel i bränslet, skall avrundning göras uppåt till närmaste tiondels viktprocent. Om svavelinnehållet överstiger 0,05 viktprocent men inte 0,2 viktprocent skall dock avrundning göras till 0,2 viktprocent.

Svavelskatt tas inte ut för ett flytande eller gasformigt bränsle om dess svavelinnehåll är högst 0,05 viktprocent.

4kap.

3 §TPF12FPT

Som upplagshavare får godkännas den som i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs i Sverige avser att

1. tillverka eller bearbeta bränslen, eller

2. i större omfattning	2. i större omfattning hålla
a) hålla bränslen i lager, eller	bränslen i lager,

b)återförsälja eller förbruka metan,

om han disponerar över ett utrymme som kan godkännas som skatteupplag och han med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som upplagshavare.

Upplagshavares tillverkning, Upplagshavares tillverkning, bearbetning och lagring av bearbetning och lagring av

bränslen samt återförsäljning eller	bränslen skall äga rum i godkänt
förbrukning av metan skall äga	skatteupplag.
rum i godkänt skatteupplag.

12§TPF13FPT

Skattskyldig	för energiskatt för	Skattskyldig	för energiskatt för
råtallolja samt	för energiskatt,	råtallolja samt	för energiskatt,
koldioxidskatt och svavelskatt för		koldioxidskatt och svavelskatt för
bränslen som avses i 2 kap. 1 §		bränslen enligt 2 kap. 1 § första
första stycket 6–8, bränslen enligt		stycket 5 och 6, andra bränslen
3 och 4 §§ som inte avses i 1 kap.		enligt 3 § än sådana som avses i
3 a § samt vad gäller svavelskatt		1 kap. 3 a §, bränslen enligt 4 §
även bränslen som avses i 3 kap.		samt vad gäller svavelskatt även
1 § 1 är den som		bränslen enligt 3 kap. 1 § 1 är den
		som
1. godkänts som lagerhållare enligt 15 §,
2. i annat fall än som avses i 1,		2. i annat fall än som avses i 1

11TPPT Senaste lydelse 2001:962.

12TPPT Senaste lydelse 2001:518.

13TPPT Senaste lydelse 2006:592.

Prop. 2006/07:13

tillverkar eller bearbetar bränsle,	utvinner, tillverkar eller bearbetar Prop. 2006/07:13
	bränsle,
3. i annat fall än som avses i 1	3. i annat fall än som avses i 1
och 2 för in kolbränsle, petroleum-	och 2 för in bränsle till Sverige
koks, råtallolja eller torvbränsle	från ett annat EG-land eller tar
till Sverige från ett annat EG-land	emot en sådan leverans, och
eller tar emot en sådan leverans,
och

4.förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt skall betalas när bränslet används för visst ändamål men som använder bränslet för ett ändamål som medför att skatt skall betalas med högre belopp.

Som tillverkare anses den som för in naturgas till Sverige samt den för vars räkning sådan införsel äger rum. Som tillverkare anses även den som tar upp torvbränsle.

13§TPF14FPT

Skattskyldig

1. för energiskatt för import av råtallolja,

2. för energiskatt, koldioxidskatt	2. för energiskatt, koldioxidskatt
och svavelskatt för import av	och svavelskatt för import av
bränslen som avses i 2 kap. 1 §	bränslen enligt 2 kap. 1 § första
första stycket 6–8 samt av	stycket 5 och 6, andra bränslen
bränslen enligt 3 och 4 §§ som inte	enligt 3 § än sådana som avses i
avses i 1 kap. 3 a §, och	1 kap. 3 a § samt av bränslen
	enligt 4 §, och

3. för svavelskatt för import av bränslen som avses i 3 kap. 1 § 1 är,

a)om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,

b)om importen avser en gemenskapsvara eller om bränslet skall förtullas i Sverige men inte är belagt med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om bränslet hade varit tullbelagt,

c)om skyldighet att betala tull med anledning av importen uppkommer, eller skulle ha uppkommit om bränslet hade varit belagt med tull, i ett annat EG-land till följd av att ett sådant mellanstatligt enhetstillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen (2000:1281) åberopas: innehavaren av tillståndet.

Med tullskuld och gemenskapsvara förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen.

		15
		15 §TPF	FPT
	Som lagerhållare får godkännas den som avser att
	1. tillverka eller	bearbeta	1. utvinna, tillverka eller be-
bränsle, eller		arbeta bränsle, eller
	2. i större omfattning
14	PT Senaste lydelse 2006:592.
TP	PT Senaste lydelse 2006:592.
15	PT Senaste lydelse 2006:592.		22
TP	PT Senaste lydelse 2006:592.		22

a) hålla bränsle i lager, eller	Prop. 2006/07:13
b) återförsälja eller förbruka gasformiga kolväten,
om han med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständig-
heterna i övrigt är lämplig som lagerhållare.
Godkännande av lagerhållare skall återkallas om förutsättningarna för
godkännande inte längre finns eller om lagerhållaren begär det. Ett beslut
om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

5kap.

2 §TPF16FPT

Skattskyldigheten inträder
1. för varumottagare som är	1. för varumottagare som är
skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 2,	skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 2,
när han tar emot leverans av	när han tar emot leverans av
bränsle,	bränslet,

2.för skatterepresentant som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 3, vid mottagandet av bränslet,

3. för den som är skattskyldig	3. för den som är skattskyldig
enligt 4 kap. 1 § 5 eller 12 § första	enligt 4 kap. 1 § 5 eller 12 § 3, när
stycket 3, när bränslet förs in till	bränslet förs in till Sverige, och
Sverige, och

4.för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 b § eller 13 § och som enligt 5 § skall betala skatten till Tullverket, vid den tidpunkt då skyldig- het att betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller senare skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat. I fall som avses i 4 kap. 1 b § första stycket 3 eller 13 § första stycket 3 c inträder skatt- skyldigheten vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull inträder eller skulle ha inträtt i det andra EG-landet.

3§TPF17FPT

Skattskyldigheten inträder

1.för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 4, när bränslet av honom levereras till köpare,

2. för den som är skattskyldig	2. för den som är skattskyldig
enligt 4 kap. 1 § 7 eller 8 eller	enligt 4 kap. 1 § 7 eller 8 eller
enligt 4 kap. 12 § första stycket 4,	enligt 4 kap. 12 § 4, när bränslet
när bränslet levereras till en	levereras till en köpare eller tas i
köpare eller tas i anspråk för det	anspråk för det ändamål som
ändamål som medför att skatt skall	medför att skatt skall betalas med
betalas med högre belopp, och	högre belopp, och
3. för den som är skattskyldig	3. för den som är skattskyldig
enligt 4 kap. 12 § första stycket 1	enligt 4 kap. 12 § 1 när
när

a)bränsle av honom levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare eller till eget försäljningsställe för detaljförsäljning som inte utgörs av depå eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, eller

b)han upphör att vara godkänd som lagerhållare, varvid han är skyldig att betala skatt för det bränsle som då ingår i hans lager.

16	PT Senaste lydelse 2006:592.
TP
17	PT Senaste lydelse 2002:422.	23
TP

4§TPF18FPT

Skattskyldigheten inträder för	Skattskyldigheten inträder för
den som är skattskyldig enligt	den som	är skattskyldig	enligt
4 kap. 1 § 6 eller 12 § första	4 kap. 1 § 6 eller 12 § 2, när
stycket 2, när bränslet tillverkas	bränslet	utvinns, tillverkas	eller
eller bearbetas.	bearbetas.

6kap.

4 §TPF19FPT

Upplagshavare eller varumottagare som tar emot bränsle från ett annat EG-land skall senast 15 dagar efter utgången av den kalendermånad under vilken bränslet tagits emot underteckna ett exemplar av ledsagardokumentet (returexemplaret) och skicka tillbaka det till

avsändaren i det andra EG-landet.
Beskattningsmyndigheten				skall	Beskattningsmyndigheten				skall
på returexemplaret attestera andra					på returexemplaret attestera andra
förluster	än	sådana	som avses i		förluster	än	sådana	som avses i
2 kap. 11	§	första	stycket	4 och	2 kap. 11	§	första	stycket	5 och
7 kap. 6 §, under förutsättning att					7 kap. 6 §, under förutsättning att
förlusterna uppkommit under tran-					förlusterna uppkommit under tran-
sport inom EG och konstaterats i					sport inom EG och konstaterats i
Sverige.					Sverige.
Om obeskattat bränsle som av-					Om obeskattat bränsle som av-
ses i 1 kap. 3 a § transporteras från					ses i 1 kap. 3 a § transporteras från
ett skatteupplag i ett annat EG-					ett skatteupplag i ett annat EG-
land till Sverige och andra för-					land till Sverige och andra för-
luster än sådana som avses i 2 kap.					luster än sådana som avses i 2 kap.
11 § första stycket 4 och 7 kap. 6 §					11 § första stycket 5 och 7 kap. 6 §
under transporten uppkommit i ett					under transporten uppkommit i ett
annat EG-land, skall beskattnings-					annat EG-land, skall beskattnings-
myndigheten vid bränslets an-					myndigheten vid bränslets an-
komst till Sverige ange i vilken					komst till Sverige ange i vilken
omfattning		beskattning skall ske			omfattning		beskattning skall ske
av de förlorade bränslemängderna					av de förlorade bränslemängderna
samt hur skatten skall beräknas.					samt hur skatten skall beräknas.
Beskattningsmyndigheten				skall	Beskattningsmyndigheten				skall
skicka en kopia av returexemplaret					skicka en kopia av returexemplaret
till behörig myndighet i det EG-					till behörig myndighet i det EG-
land där förlusten konstaterats.					land där förlusten konstaterats.

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1§TPF20FPT

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

18TPPT Senaste lydelser 2002:422.

19TPPT Senaste lydelse 1995:611.

20TPPT Senaste lydelse 2006:592.

Prop. 2006/07:13

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
1. Förbrukning för annat		100 procent	100 procent	100 procent

Prop. 2006/07:13

ändamål än motordrift eller uppvärmning eller i en process där bränslet i allt väsentligt används för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning

2.Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

3.Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

4.Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt

2kap. 9 § eller fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b
Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b
Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

5. Förbrukning i
a) luftfartyg, när	Annan bensin än	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget inte används	flygbensin (KN-nr
för privat ändamål	2710 00 26)
b) luftfartyg, när	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget används för	flygbensin och
privat ändamål eller i	flygfotogen (KN-
luftfartygsmotorer i	nr 2710 00 51)
provbädd eller i liknande
anordning

6.Förbrukning vid framställning av mineral- oljeprodukter, kolbränslen, petroleumkoks eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren

7.Förbrukning för fram- ställning av skattepliktig elektrisk kraft när den värme som uppkommer inte till någon del nyttig- görs

100 procent

Bränsle som avses i 100 procent	100 procent	–
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

8. Om skattebefrielse inte	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	–
följer av tidigare punkter,	kolbränslen och

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
förbrukning i metallurgiska	petroleumkoks
processer
9. Om skattebefrielse inte	Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
följer av tidigare punkter,	bränsle som avses i
förbrukning för annat	2 kap. 1 § första
ändamål än drift av	stycket 3 b
motordrivna fordon vid
tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet
10. Om skattebefrielse	Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
inte följer av tidigare	bränsle som avses i
punkter, förbrukning för	2 kap. 1 § första
annat ändamål än drift av	stycket 3 b
motordrivna fordon vid
yrkesmässig växthus-
odling

Prop. 2006/07:13

11.Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

12.Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning i sodapannor, lutpannor, metallurgiska processer eller i processer för framställning av andra mineraliska ämnen än metaller

13.Förbrukning vid

tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar

–

100 procent

Andra bränslen än 100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

14. Förbrukning i yrkes-	Andra bränslen än	–	77 procent	–
mässig jordbruks-, skogs-	bränsle som avses i
bruks- eller vattenbruks-	2 kap. 1 § första
verksamhet för drift av	stycket 3 b
andra motordrivna fordon
än personbilar, lastbilar
och bussar
15. Förbrukning i yrkes-	Andra bränslen än	100 procent	23 procent	–
mässig skogsbruksverk-	bränsle som avses i
samhet för drift av andra	2 kap. 1 § första
motordrivna fordon än	stycket 3 b

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse	Prop. 2006/07:13
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
personbilar, lastbilar och
bussar, om förbrukning
sker före den 1 januari
2007 i Skåne, Blekinge,
Kronobergs, Kalmar,
Jönköpings, Hallands,
Västra Götalands och
Östergötlands län

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
1. Förbrukning
a) för annat ändamål än		100 procent	100 procent	100 procent
som motorbränsle eller som
bränsle för uppvärmning
b) i metallurgiska processer		100 procent	100 procent	100 procent
under förutsättning att det
ingående materialet genom
uppvärmning i ugnar
förändras kemiskt eller dess
inre fysikaliska struktur
förändras eller bibehålls i
skänkar eller liknande kärl
c) i annat fall än som avses		100 procent	100 procent	100 procent
i a eller b, då bränslet i en
och samma process
används både som bränsle
för uppvärmning och för
annat ändamål än som
motorbränsle eller bränsle
för uppvärmning

2.Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

3.Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

4.Förbrukning i båt för

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b
Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b
Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
vilken medgivande enligt	som avses i 2 kap.
2 kap. 9 § eller	1 § första stycket
fartygstillstånd enligt	3 b
fiskelagen (1993:787)
meddelats, när båten inte
används för privat
ändamål
5. Förbrukning i	Annan bensin än	100 procent	100 procent	100 procent
a) luftfartyg, när	flygbensin (KN-nr
luftfartyget inte används	2710 11 31)
för privat ändamål
b) luftfartyg, när	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget används för	flygbensin och
privat ändamål eller i	flygfotogen (KN-
luftfartygsmotorer i	nr 2710 19 21)
provbädd eller i liknande
anordning
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
energiprodukter eller andra
produkter för vilka
skatteplikt har inträtt för
tillverkaren
7. Förbrukning för fram-	Bränsle som avses i	100 procent	100 procent	–
ställning av skattepliktig	2 kap. 1 § första
elektrisk kraft när den	stycket 3 b
värme som uppkommer
inte till någon del nyttig-
görs

Prop. 2006/07:13

8.–

9.Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet

	–	–	–
Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

10. Om skattebefrielse	Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
inte följer av tidigare	bränsle som avses i
punkter, förbrukning för	2 kap. 1 § första
annat ändamål än drift av	stycket 3 b
motordrivna fordon vid
yrkesmässig växthus-
odling
11. Om skattebefrielse	Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
inte följer av tidigare	bränsle som avses i
punkter, förbrukning för	2 kap. 1 § första
annat ändamål än drift av	stycket 3 b
motordrivna fordon i
yrkesmässig jordbruks-,

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse	Prop. 2006/07:13
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
skogsbruks- eller
vattenbruksverksamhet
12. Om skattebefrielse		–	–	100 procent
inte följer av tidigare
punkter, förbrukning i
sodapannor eller i
lutpannor
13. Förbrukning vid	Andra bränslen än	100 procent	79 procent	–
tillverkningsprocessen i	bränsle som avses i
gruvindustriell	2 kap. 1 § första
verksamhet för drift av	stycket 3 b
andra motordrivna fordon
än personbilar, lastbilar
och bussar

14.Förbrukning i yrkes- mässig jordbruks-, skogs- bruks- eller vattenbruks- verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar

Andra bränslen än –	77 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

15.Förbrukning i yrkes- mässig skogsbruksverk- samhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar, om förbrukning sker före den 1 januari 2007 i Skåne, Blekinge, Kronobergs, Kalmar, Jönköpings, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län

Andra bränslen än 100 procent	23 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

16. Förbrukning i processer	100 procent	100 procent	100 procent
för framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller under
förutsättning att det
ingående materialet genom
uppvärmning i ugnar
förändras kemiskt eller dess
inre fysikaliska struktur
förändras

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5§TPF21FPT

De begränsningar av skatte-	De begränsningar av skatte-
befrielsen i 1 § och 3 § sjätte	befrielsen i 1 § och 3 § sjätte
21	29
TPPT Senaste lydelse 2006:592.	29

stycket som gäller bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b skall även tillämpas på bränsle för vilket motsvarande skatt skall betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.

stycket som gäller bensin och Prop. 2006/07:13 bränsle som avses i 2 kap. 1 §

första stycket 3 b skall även gälla för bränsle som avses i 2 kap.

3 och 4 §§ och som beskattas på samma sätt.

7kap.

3 §TPF22FPT

En skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle som han har förbrukat eller sålt som bränsle för uppvärmning och som utgör en energiprodukt enligt

1.KN-nr 1507–1518,

2.KN-nr 2905 11 00, som inte är av syntetiskt ursprung, eller

3.KN-nr 3824 90 99.

Första stycket gäller också om produkterna ingår som en beståndsdel i ett annat bränsle.

För produkt enligt KN-nr 3824 90 99 gäller första och andra styckena endast för skatt på den del av bränslet som framställts av biomassa.

8kap.

1 §TPF23FPT

Som skattebefriad förbrukare får					Som skattebefriad förbrukare får
godkännas	den	som	förbrukar		godkännas	den	som	förbrukar
bränsle för ändamål som anges i					bränsle för ändamål som anges i
6 a kap. 1 § 1–5, 8, 10 eller 12 om					6 a kap. 1 § 1–5, 10, 12 eller 16
han med hänsyn till sina					om han med hänsyn till sina
ekonomiska	förhållanden			och	ekonomiska	förhållanden			och
omständigheterna		i	övrigt	är	omständigheterna		i	övrigt	är
lämplig.					lämplig.
Ett godkännande enligt första stycket får meddelas för viss tid eller tills

vidare. Godkännande tills vidare får meddelas den som tidigare hanterat obeskattat bränsle utan anmärkning. Ett godkännande får förenas med villkor.

	Den som godkänts som skattebefriad förbrukare har rätt att från en
skattskyldig köpa bränsle i de fall där bränslet enligt 6 a kap. är befriat
från skatt.
	Om en skattebefriad förbrukare har meddelats ett beslut om preliminär
skattesats enligt 9 kap. 9 b §, får köp enligt tredje stycket ske till den
lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats
som följer av beslutet.
22	PT Tidigare 3 § upphävd genom 2001:518.
TP
23	PT Senaste lydelse 2001:518.	30
TP

Prop. 2006/07:13

3§TPF24FPT

Godkännande av skattebefriad förbrukare får återkallas om

1.förutsättningarna för godkännande inte längre finns,

2.bränslet används för annat ändamål än som anges i godkännandet,

3. förbrukaren inte fullgör sina	3. förbrukaren inte fullgör sina
skyldigheter enligt 2 §, eller	skyldigheter enligt 2 §,
4. förbrukaren inte medverkar	4. förbrukaren inte medverkar
vid skatterevision enligt skatte-	vid skatterevision enligt skatte-
betalningslagen (1997:483).	betalningslagen (1997:483), eller
	5. förbrukaren begär det.

Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

9kap.

5 §TPF25FPT

Om värme har levererats för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, medger

beskattningsmyndigheten efter ansökan av den som framställt värmen återbetalning av den del av energiskatten på elektrisk kraft som överstiger 0,5 öre per

kilowattimme samt hela energiskatten och 79 procent av koldioxidskatten på bränsle, dock inte bensin, råtallolja eller bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, som förbrukats vid framställning av värmen. Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning skall energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats vid samtidig framställning av värme och elektrisk kraft.

Beskattningsmyndigheten med- ger, i den omfattning som anges i andra–fjärde styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9–11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5.

Återbetalning medges vid leve- rans för

1.tillverkningsprocessen i indu- striell verksamhet eller för yrkes- mässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för

a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme,

b) råtallolja med ett energi- skattebelopp som motsvarar hela den energiskatt och 79 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a,

c) andra bränslen än råtallolja med hela energiskatten och 79 procent av koldioxidskatten,

2.annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten

24	PT Senaste lydelse 2002:422.
TP
25	PT Senaste lydelse 2004:223.	31
TP

och svavelskatten på bränsle.

Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning, skall energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion.

För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.

Prop. 2006/07:13

Bestämmelserna i första stycket om bränslen tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt medges till ett belopp som motsvarar den energiskatt och 79 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet.

7§TPF26FPT

Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 2–6 §§ skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten inom ett år efter periodens utgång. I fråga om återbetalning enligt 2 § som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11, 14, och 15 skall dock åter- betalningen omfatta en period om ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka bränsle i större omfattning, får dock beskattnings- myndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förut- sättningar för medgivande inte finns.

Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 2–6 §§ skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter periodens utgång. I fråga om återbetalning enligt 2 § som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11, 14 och 15 skall dock åter- betalningen omfatta en period om ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka bränsle i större omfattning, får dock beskattnings- myndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förut- sättningar för medgivande inte finns.

26	32
TPPT Senaste lydelse 2005:1189.

8a §TPF27FPT

Om någon har förbrukat en oljeprodukt, som är eller har varit försedd med sådana av regeringen i föreskrift angivna andra märkämnen än de som avses i 2 kap. 8 § första stycket, för uppvärmning eller för drift av stationära motorer, medger beskattningsmyndigheten efter ansökan återbetalning av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattebelopp som betalats för oljeprodukten enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b och det skattebelopp som gäller enligt 2 kap. 1 § första

stycket 3 a.
Ansökan om återbetalning enligt	Ansökan om återbetalning enligt
första stycket skall omfatta ett	första stycket skall omfatta ett
kalenderkvartal och skall lämnas	kalenderkvartal och skall lämnas
in till beskattningsmyndigheten	in till beskattningsmyndigheten
inom ett år efter kvartalets utgång.	inom tre år efter kvartalets utgång.

9§TPF28FPT

Prop. 2006/07:13

Utöver möjligheterna till avdrag enligt 7 kap. 1 § första stycket 4, köp av bränsle befriat från skatt enligt 8 kap. 1 § eller till återbetalning enligt 9 kap. 2 § gäller följande. Har bränsle, dock inte bensin eller bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, förbrukats vid tillverknings- processen i industriell verksamhet eller i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruks- verksamhet, medger beskattnings- myndigheten efter ansökan nedsättning av koldioxidskatten eller, beträffande råtallolja, energiskatten för den del av skatten som överstiger 0,8 procent av de framställda produkternas

försäljningsvärde. Nedsättning medges med sådant belopp att den överskjutande skattebelastningen inte överstiger 24 procent av det överskjutande skattebeloppet för bränslet. Nedsättning får dock inte medges för skatt på bränsle som förbrukats för drift av motordrivna fordon.

Bestämmelserna i första stycket gäller även mottagare av värme- leveranser om värmen har använts vid tillverkningsprocessen i

27TPPT Senaste lydelse 1998:289.

28TPPT Senaste lydelse 2004:1038.

Utöver möjligheterna till skattebefrielse enligt 6 a kap. får skatten sättas ned för bränsle som förbrukats av ett energiintensivt företag för uppvärmning eller för drift av stationära motorer vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Beskatt- ningsmyndigheten medger efter ansökan nedsättning av koldioxid- skatten eller, beträffande råtallolja, energiskatten för den del av skatten som överstiger 0,8 procent av de framställda produkternas

försäljningsvärde. Nedsättning medges med sådant belopp att den överskjutande skattebelastningen inte överstiger 24 procent av det överskjutande skattebeloppet för bränslet.

Bestämmelserna i första stycket gäller även mottagare av värme- leveranser om värmen har använts vid tillverkningsprocessen i


industriell		verksamhet		eller	i	industriell	verksamhet	eller	i
yrkesmässig jordbruks-, skogs-						yrkesmässig jordbruks-, skogs-
bruks- eller vattenbruksverksam-						bruks- eller vattenbruksverksam-
het. I sådana fall avses med						het. I sådana fall avses med
bränsle det bränsle som förbrukats						bränsle det bränsle som förbrukats
för framställning av värmen. Om						för framställning av värmen. Om
olika bränslen förbrukas samtidigt						olika bränslen förbrukas samtidigt
för	denna	värmeframställning			får	för denna värmeframställning			får
fördelningen			mellan	bränslena		fördelningen	mellan	bränslena
väljas fritt vid beräkning av						väljas fritt vid beräkning av
nedsättningen. Motsvarande gäller						nedsättningen. Motsvarande gäller
för mottagare av värmeleveranser						för mottagare av värmeleveranser
vid	samtidig		framställning		av	från kraftvärmeproduktion.

värme och elektrisk kraft.

Vid beräkning av nedsättning enligt första eller andra stycket får den koldioxidskatt som är hänförlig till följande bränslen dock inte sättas ned

mer än att den motsvarar minst
a) 195 kronor	per	kubikmeter		a) 21 euro			per	kubikmeter
dieselbrännolja	(KN-nr 2710 00			dieselbrännolja					(KN-nr
69) eller fotogen (KN-nr 2710 00				2710 19 41–2710 19 49)					eller
51 eller 2710 00 55),				fotogen (KN-nr 2710 19 21 eller
				2710 19 25),
b) 130 kronor	per	kubikmeter		b) 14,30 euro			per kubikmeter
eldningsolja (KN-nr 2710 00 74–				eldningsolja (KN-nr 2710 19 61–
2710 00 78),				2710 19 69),
c) 375 kronor	per		1 000	c) 41 euro		per 1 000 kilogram
kilogram gasol som förbrukats för				gasol	(KN-nr			2711 12 11–
drift av stationära motorer,				2711 19 00)		som		förbrukats för
				drift av stationära motorer,
d) 50 kronor	per	1 000	kubik-	d) 5,40 euro			per	1 000	kubik-
meter naturgas (KN-nr 2711 11 00				meter naturgas (KN-nr 2711 11 00
eller 2711 21 00), och				eller 2711 21 00), och
e) 40 kronor per 1 000 kilogram				e) 4,10 euro per 1 000 kilogram
kolbränslen (KN-nr 2701, 2702				kol och koks (KN-nr 2701, 2702
och 2703) och petroleumkoks (KN-				och 2704),
nr 2713 11 00–2713 12 00),

varvid det nedsatta skattebeloppet i genomsnitt alltid minst skall motsvara minimiskattenivåerna för de förbrukade energislagen.

Prop. 2006/07:13

Vad som i tredje stycket före- skrivs om dieselbrännolja, foto- gen, eldningsolja, gasol, naturgas, kolbränslen och petroleumkoks tillämpas även på bränsle för

Omräkning av de belopp i euro som anges i tredje stycket görs för varje kalenderår enligt den kurs i svenska kronor för euro som gäll- de den första vardagen i oktober året innan och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tid- ning.

Begränsningarna av nedsätt- ningen av skatt i tredje stycket gäller också för bränsle enligt 2 kap. 3 och 4 §§.

Ansökan om nedsättning enligt

9 § skall omfatta en period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter kalenderårets utgång. An- sökan skall innehålla uppgifter om hur mycket bränsle som förbrukats under kalenderåret och försälj- ningsvärdet på de produkter som framställts under året. Sökanden skall även lämna de uppgifter som enligt 1 kap. 8 § behövs för att beräkna energiintensiteten hos det företag som ansökan avser.

Beskattningsmyndigheten får efter ansökan bestämma en preli- minär koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, en preli- minär energiskattesats enligt vil- ken skatt skall tas ut under ett kalenderår. De uppgifter som en- ligt första stycket skall lämnas av sökanden skall i en ansökan om preliminär skattesats lämnas i form av en uppskattning. Har beslut om preliminär skattesats meddelats skall sökanden, när det kalenderår som beslutet avser gått ut, komplettera sin ansökan med de verkliga uppgifterna. Komplet- teringen skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast tre år efter utgången av det kalenderår som ansökan avser.

Beskattningsmyndigheten skall för varje sökande som meddelats beslut om preliminär skattesats fatta ett slutligt beslut om skatte-

vilket motsvarande skatt skall betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.

Ansökan om nedsättning enligt första eller andra stycket skall omfatta en period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom ett år efter kalenderårets utgång.

9 b §TPF29FPT

I fall som avses i 9 § får beskatt- ningsmyndigheten efter ansökan bestämma en preliminär kol- dioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, en preliminär energi- skattesats enligt vilken skatt skall tas ut under ett kalenderår.

Har beslut om preliminär skatte- sats meddelats skall sökanden, när det kalenderår som beslutet avser gått ut, komplettera sin ansökan med uppgifter om hur mycket bränsle som förbrukats under året och försäljningsvärdet på de pro- dukter som framställts under året. Beskattningsmyndigheten skall för varje sökande fatta slutligt beslut om skattenedsättning för det bränsle som förbrukats under kalenderåret. Genom beslutet kan skatt påföras sökanden eller åter- betalas till honom.

Den komplettering som avses i andra stycket skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten före mars månads utgång året efter det kalenderår som ansökan avser.

Kan sökandens uppgifter inte läggas till grund för en tillförlitlig beräkning eller saknas uppgifter från honom, får slutligt beslut om

29TPPT Senaste lydelse 2002:422.

Prop. 2006/07:13

Om skatt har betalats i Sverige för bränsle och bränslet därefter har levererats till ett annat EG- land under sådana förhållanden att skatt skall betalas där eller leveransen sker för förbrukning för ett i det andra EG-landet skattebefriat ändamål, medger beskattningsmyndigheten efter an- sökan återbetalning av skatten.

skattenedsättning	fattas	efter nedsättning	för	det	bränsle	som Prop. 2006/07:13
skälig grund.		förbrukats	under		kalenderåret.
		Genom beslutet kan skatt påföras
		sökanden	eller	återbetalas		till
		honom. Kan sökandens uppgifter
		inte läggas till grund för en
		tillförlitlig	beräkning		eller saknas
		uppgifter från honom, får beslut
		fattas efter skälig grund.

10§TPF30FPT

Om skatt har betalats i Sverige för bränsle som avses i 1 kap. 3 a § och bränslet därefter har levererats till ett annat EG-land under sådana förhållanden att skatt skall betalas där, medger beskattningsmyndig- heten efter ansökan återbetalning av skatten.

Rätt till återbetalning vid distansförsäljning till ett annat EG-land föreligger endast om den sökande visar att den skatt som ansökan avser är betalad samt att bränslet har beskattats i mottagar- landet.

Ansökan om återbetalning enligt andra stycket skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och skall lämnas in till beskattnings- myndigheten inom ett år efter kvartalets utgång.

Ansökan om återbetalning i andra fall än som avses i andra stycket skall lämnas till beskatt- ningsmyndigheten innan leveran- sen av bränslet påbörjas. Sökan- den skall då visa att den skatt som ansökan avser är betalad. Beskatt-

ningsmyndigheten återbetalar skattebeloppet sedan godkänt returexemplar av ledsagardoku- mentet lämnats in till beskattnings- myndigheten och den sökande visat att skatten betalats i mot- tagarlandet eller att säkerhet ställts för skattens betalning där.

30	36
TPPT Senaste lydelse 1995:611.

10 a §		Prop. 2006/07:13
Rätt	till återbetalning	enligt
10 § vid distansförsäljning		före-
ligger	endast om sökanden	visar

att den skatt som ansökan avser är betald samt att bränslet har beskattats i mottagarlandet eller är avsett att användas där för ett skattebefriat ändamål.

Ansökan om återbetalning enligt första stycket skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och skall lämnas in till beskattnings- myndigheten inom tre år efter kvartalets utgång.

10 b §

Ansökan om återbetalning enligt 10 § i andra fall än som avses i 10 a § skall lämnas till beskatt- ningsmyndigheten innan leveran- sen av bränslet påbörjas. Sökan- den skall då visa att den skatt som ansökan avser är betald och att bränslet är avsett att användas i mottagarlandet för annat än privat bruk.

Beskattningsmyndigheten åter- betalar skattebeloppet sedan sökanden visat att

1.skatt betalats i mottagarlan-

det,

2.säkerhet ställts i mottagarlan- det för betalning av skatt på bränsle som avses i 1 kap. 3 a §, eller

3.bränslet är avsett att använ- das i mottagarlandet för ett där skattebefriat ändamål.

För återbetalning av skatt på bränsle som avses i 1 kap. 3 a § skall vidare ett godkänt retur- exemplar av ledsagardokumentet lämnas in till beskattningsmyndig- heten.

11kap.

3 §TPF31FPT

Energiskatten utgör

1.0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,

2. 20,1 öre per kilowattimme för	2. 20,4 öre per kilowattimme för
annan elektrisk kraft än som avses	annan elektrisk kraft än som avses
under 1 och som förbrukas i	under 1 och som förbrukas i
kommuner som anges i 4 §, och	kommuner som anges i 4 §, och
3. 26,1 öre per kilowattimme för	3. 26,5 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas i	elektrisk kraft som förbrukas i
övriga fall.	övriga fall.
För kalenderåret 2007 och	För kalenderåret 2008 och
efterföljande kalenderår skall de i	efterföljande kalenderår skall de i
första stycket angivna skatte-	första stycket angivna skatte-
beloppen räknas om på det sätt	beloppen räknas om på det sätt
som i fråga om skatt på bränslen	som i fråga om skatt på bränslen
anges i 2 kap. 10 § andra stycket.	anges i 2 kap. 10 §. Belopp som
Belopp som anges i tiondels ören	anges i tiondels ören skall dock
skall dock avrundas till hela	avrundas till hela tiondels ören.
tiondels ören.

11 c §TPF32FPT

Godkännande som skattebefriad förbrukare får återkallas om

1.tillsynsmyndigheten enligt 12, 17 eller 18 § lagen (2004:1196) om program för energieffektivisering har återkallat godkännandet att delta i programmet,

2.förutsättningarna för godkännandet som skattebefriad förbrukare i övrigt inte längre finns,

3.den elektriska kraften har använts för annat ändamål än som anges i godkännandet som skattebefriad förbrukare,

4. förbrukaren inte fullgör sina	4. förbrukaren inte fullgör sina
skyldigheter enligt 11 b §, eller	skyldigheter enligt 11 b §,
5. förbrukaren inte medverkar	5. förbrukaren inte medverkar
vid skatterevision enligt skatte-	vid skatterevision enligt skatte-
betalningslagen (1997:483).	betalningslagen (1997:483), eller
	6. förbrukaren begär det.

Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

12§TPF33FPT

Om elektrisk kraft har förbrukats i annan yrkesmässig jordbruks- verksamhet än vid växthusodling eller i yrkesmässig skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, beslutar beskattningsmyndigheten efter ansökan om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraften.

31TPPT Senaste lydelse 2006:592

32TPPT Senaste lydelse 2004:1197.

33TPPT Senaste lydelse 2004:1038.

Prop. 2006/07:13

Ansökan om återbetalning skall omfatta kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka elektrisk kraft i större omfattning, får dock beskatt- ningsmyndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande inte finns. Rätt till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och ett belopp beräknat efter skattesatsen 0,5 öre per kilowattimme. Återbetalning får dock endast göras för den del av skillnaden som överstiger 1 000 kronor per

kalenderår.
Ansökan om återbetalning av	Ansökan om återbetalning av
energiskatt skall lämnas in till	energiskatt skall lämnas in till
beskattningsmyndigheten inom ett	beskattningsmyndigheten inom tre
år efter utgången av kalenderåret	år efter utgången av kalenderåret
respektive kalenderkvartalet.	respektive kalenderkvartalet.

13§TPF34FPT

Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare deltar i ett program enligt 3 § lagen (2004:1196) om program för energi- effektivisering och har förbrukat elektrisk kraft i annan industriell tillverkningsprocess än sådan som avses i 9 § 2, 3 eller 5, beslutar beskattningsmyndigheten efter ansökan om återbetalning av energi- skatten på den elektriska kraften.

för medgivande inte finns.
Ansökan om återbetalning av	Ansökan om återbetalning av
energiskatt skall lämnas in till	energiskatt skall lämnas in till
beskattningsmyndigheten inom ett	beskattningsmyndigheten inom tre
år efter utgången av kalenderåret	år efter utgången av kalenderåret
respektive kalenderkvartalet.	respektive kalenderkvartalet.

2TPF35FPT

Prop. 2006/07:13

För tid fram till den 1 januari 2009 medger beskattningsmyn- digheten efter ansökan, utöver vad som framgår av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §, att vid industriell framställning av produkter av andra mineraliska ämnen än metal- ler koldioxidskatten på annat bränsle än sådant som beskattas som mineraloljeprodukt och som förbrukats för annat ändamål än drift av motordrivna fordon tas ut

34TPPT Senaste lydelse 2004:1197.

35TPPT Senaste lydelse 2005:960.

För tid fram till den 1 januari 2007 medger beskattningsmyndig- heten efter ansökan, utöver vad som framgår av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §, att vid industriell framställning av produkter av andra mineraliska ämnen än metal- ler koldioxidskatten på annat bränsle än sådant som beskattas som mineraloljeprodukt och som förbrukats för annat ändamål än drift av motordrivna fordon tas ut

med sådant belopp att skatten för	med sådant belopp att skatten för Prop. 2006/07:13
den som bedriver framställningen	den som bedriver framställningen
inte överstiger 1,2 procent av de	inte överstiger 1,2 procent av de
framställda produkternas försälj-	framställda produkternas försälj-
ningsvärde.	ningsvärde.

Vid beräkning av nedsättningen enligt första stycket får koldioxid- skatten dock inte sättas ned mer än att den motsvarar minst

a)50 kronor per 1 000 kubikmeter naturgas (KN-nr 2711 11 00 eller

2711 21 00) och

b)40 kronor per 1 000 kilogram kolbränslen (KN-nr 2701, 2702 eller 2704) och petroleumkoks (KN-nr 2713 11 00–2713 12 00).

Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom ett år efter kalenderårets utgång.

Bestämmelserna i 9 kap. 9 a och 9 b §§ tillämpas även på sådan nedsättning som avses i första stycket.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

2.Bestämmelserna i 6 a kap. 1 § 1 och 8 tillämpas dock i äldre lydelse till och med utgången av år 2007. Detsamma gäller bestämmelserna i 6 a kap. 1 § 12, såvitt avser förbrukning i metallurgiska processer. För dessa ändamål tillämpas under år 2007 bestämmelserna om skattebefriad förbrukare i 8 kap. 1 § och om återbetalning av skatt enligt 9 kap. 5 §.

3.Vid tillämpningen av 2 kap. 11 § första stycket 3 skall hänvisningen till 6 a kap. 1 § 1 till och med utgången av år 2007 avse 6 a kap. 1 § 1 och 8 i äldre lydelse.

4.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2.5	Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen	Prop. 2006/07:13
	(1997:483)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11kap.

1 §TPF1FPT

Genom beskattningsbeslut bestäms om den som är skattskyldig skall betala skatt eller få tillbaka skatt och skattens storlek.

Som beskattningsbeslut anses också

1.beslut om betalningsskyldighet enligt 12 kap.,

2.omprövningsbeslut enligt 21 kap.,

3.beslut i fråga om återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9– 13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),

4.beslut om betalningsskyldighet för avgift enligt lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift,

5.beslut om återbetalning av skatt enligt

a)24 eller 25 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

b)8 § lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

c)29 eller 30 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, eller

d)28–30 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

6. beslut	om	återbetalning,	6. beslut	om	återbetalning,
kompensation	eller	nedsättning	kompensation	eller	nedsättning
enligt 9 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 8 a eller			enligt 9 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 8 a eller
9 §, 9 b § andra stycket, 10 eller			9 §, 9 b § tredje stycket, 10 eller
11 §, 11 kap. 12 eller 13 § lagen			11 §, 11 kap. 12 eller 13 § lagen
(1994:1776) om skatt på energi,			(1994:1776) om skatt på energi,

7.beslut om betalningsskyldighet för särskild inkomstskatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, och

8.överenskommelse om betalningsskyldighet enligt 12 kap. 7 c §, om företrädaren har fullföljt en överenskommelse på överenskommet sätt inom rätt tid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1TP PT Senaste lydelse 2004:1345.

Anmärkning: En ändring i nuvarande 11 kap. 1 § har föreslagits i prop. 2006/07:1, utg. omr. 10.

Med energiprodukt förstås bränsle som avses i 1 kap. 3 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om Prop. 2006/07:13 punktskattekontroll av transporter m.m. av

alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter samt 1 kap. 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Lag om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol- varor, tobaksvaror och mineral- oljeprodukter

Föreslagen lydelse

Lag om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol- varor, tobaksvaror och energi- produkter

1kap. 2 §

Med punktskattepliktig vara	Med punktskattepliktig vara
avses tobaksvara, alkoholvara och	avses tobaksvara, alkoholvara och
mineraloljeprodukt.	energiprodukt.

Med tobaksvara förstås vara som avses i 1 § andra stycket lagen (1994:1563) om tobaksskatt.

Med alkoholvara förstås vara som avses i 2–6 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt.

Med mineraloljeprodukt förstås bränsle som avses i 1 kap. 3 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3 Ärendet och dess beredning

Anpassningar till energiskattedirektivet

Europeiska unionens råd har i oktober 2003 beslutat om ett energi- skattedirektiv (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096). Detta direktiv lägger fast en gemenskapsrättslig ram för beskattning av såväl mineraloljor som kol, naturgas och el och ersätter de tidigare direk- tiv, som endast reglerade beskattning av mineraloljor (rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor, EGT L 316, 31.10.1992, s. 12, Celex 31992L0081 samt rådets direktiv 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser för mineraloljor, EGT L 316, 31.10.1992, s. 19, Celex 31992L0082). Medlemsstaterna är skyldiga att anpassa nationell lagstiftning till det nya direktivet per den 1 januari 2004, med möjligheter till längre övergångsperioder i vissa särskilt angivna fall.

Sverige har den 1 juli 2004 genomfört ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE, som innebär en anpassning till bestämmelserna i energiskattedirektivet om en minimiskattesats om 0,5 euro per MWh för el som används vid yrkesmässig verksamhet (prop. 2003/04:1, volym 1, bet. 2003/04:FiU1, rskr. 2003/04:42). Vid samma tidpunkt har även skattefriheten för el i vissa industriella processer anpassats till den ram som numera sätts av energiskattedirektivet (prop. 2003/04:144, bet. 2003/04:SkU36, rskr. 2003/04:271). Sverige har även, med energiskatte- direktivet som grund, infört en möjlighet för energiintensiva industri- företag att medges befrielse från energiskatten på el i utbyte mot att före- tagen deltar i ett program för energieffektivisering och åtar sig att genomföra åtgärder som leder till en effektivare elanvändning. Dessa regler har införts från och med den 1 januari 2005 (prop. 2003/04:170, bet. 2004/05:NU7, rskr. 2004/05:90). Vidare har Sverige den 1 januari 2006 genomfört vissa andra justeringar av beskattningen av el till energi- skattedirektivet (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34). Det rör sig om höjning av energiskatten på el som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning, införande av beskattning av elleverantö- rernas egenförbrukning av el samt ett slopande av förhöjda energiskatte- satser på el, som under vinterhalvåret förbrukades i större elpannor.

Sverige har sedan lång tid beskattat i princip samtliga de energislag som nu omfattas av det gemenskapsrättsliga regelverket. De svenska skattenivåerna ligger långt över de minimiskattenivåer som på EU-nivå lagts fast för mineraloljor, kol och naturgas samt för icke yrkesmässig användning av el. Några anpassningar i dessa delar behöver därför inte göras till det nya direktivet. Sedan de ovan nämnda ändringarna av den svenska energibeskattningen på el tidigare har genomförts, återstår nu att göra vissa justeringar av det skattepliktiga området för bränslen samt ändringar av vissa förfaranderegler. Det rör sig främst om i vilken ut- sträckning bränslen skall omfattas av skatteuppskov genom den gemen- samma beskattningsordning (den s.k. suspensionsordningen) som gäller inom EU för vissa energiprodukter samt för alkohol- och tobaksvaror.

Prop. 2006/07:13

Regler om suspensionsordningen finns i rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (EGT L 76, 23.3.1992, s. 1, Celex 31992L0012, det s.k. cirkulationsdirektivet). Ge- nom energiskattedirektivet utvidgas suspensionsordningen till att omfatta fler produkter än vad som gäller i dag. De ändringar som behöver göras i dessa delar behandlas i denna proposition.

I denna proposition tas även upp frågan om en justering av den s.k. 0,8-procentsregeln om nedsättning av koldioxidskatten för energiinten- siva företag till den definition som ges i artikel 17 av energiskatte- direktivet. En sådan anpassning skall, enligt en särskild övergångs- bestämmelse i direktivet, vara genomförd senast den 1 januari 2007.

I och med de ovan nämnda ändringarna som redan har gjorts och de åtgärder som föreslås i denna proposition är reglerna i den svenska energibeskattningen helt anpassade till energiskattedirektivet.

I LSE finns olika bestämmelser om befrielse från energiskatt och koldioxidskatt på bränslen som används i vissa industriella processer. Det rör sig om förbrukning för annat ändamål än motordrift eller upp- värmning eller i en process där bränslet i allt väsentligt används för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning. Dessa bestämmelser har varit oförändrade i LSE sedan de anpassades till det dåvarande mineralolje- direktivet i samband med Sveriges inträde i unionen den 1 januari 1995. Det är i samband med behandlingen av de ovan nämnda anpassningarna av LSE till energiskattedirektivet lämpligt att också analysera omfatt- ningen av skattefriheten för dessa ändamål och anpassa den till den ram som sätts av det nya direktivet.

Anpassningen av LSE till energiskattedirektivet medför att den tabell som anger skattesatser för bränslen får en något annorlunda utformning. Av praktiska skäl tas de skattesatser som följer av den allmänna pris- utvecklingen och som skall gälla 2007 in i den nya tabellen. Även juste- ringen av skattesatserna på el som följer av den allmänna prisutveck- lingen sker i detta sammanhang.

Övriga frågor

Skatteverket har i en skrivelse till Finansdepartementet (dnr Fi2005/3394) föreslagit att den nuvarande tidsgräns på ett år för att ansöka om återbetalning av skatt avseende varor för vilka skatt inte skall betalas i Sverige enligt lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel, lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi, skall ändras till tre år.

Fråga har även uppkommit om ett godkännande av en skattebefriad förbrukare skall få återkallas om förbrukaren begär det.

AB Nynäs Petroleum har i en skrivelse till Finansdepartementet (dnr Fi2005/608) hemställt om ändring av bestämmelserna om återbetalning av skatt på el och bränsle i 9 kap. 5 § LSE. Syftet är att åstadkomma en likformig beskattning av bränsle- och elförbrukning vid mineralolje- produktion och vid övrig tillverkningsprocess i industriell verksamhet, oavsett om värme egenproduceras inom industriföretaget eller om vär- men produceras externt och köpts in av industriföretaget. Företaget har även begärt ett förtydligande av att den återbetalning som sker för skatt

Prop. 2006/07:13

på el som förbrukas i samband med extern värmeproduktion skall om- fatta hjälpförbrukning som skett i samband med värmeproduktionen.

Nu angivna frågor behandlas i propositionen.

Statsstödsaspekter, m.m.

I propositionenen föreslås en anpassning av de bränslen som är skatte- pliktiga till definitionen av begreppet energiprodukter i energiskatte- direktivet. En följdändring av detta är att skattebefrielsen för bränslen som förbrukas vid framställning av mineraloljor m.m. utvidgas till att omfatta samtliga energiprodukter (se 6 a kap. 1 § 6 LSE, jfr artikel 21.3 i energiskattedirektivet). Det ligger i beskattningssystemets natur och lo- gik att inte ta ut skatt på bränslen som förbrukas vid sådan framställning. Denna skattebefrielse utgör således inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Motsvarande gäller skattefrihet för dubbel användning av bränslen i t.ex. metallurgiska processer samt för- brukning i mineralogiska processer (jfr artikel 2.4 b i energiskattedirek- tivet och punkten 22 av ingressen till direktivet samt rådets och kommis- sionens uttalanden till rådets protokoll i samband med antagandet av direktivet, Addendum till not om energibeskattning, ADD 1, 13253/03, FISC 139, 7.10.2003.). Den ändring som föreslås av omfattningen av skattefriheten för bränslen som används i metallurgiska processer samt införandet av skattefrihet för bränslen i mineralogiska processer behöver därför inte anmälas till kommissionen för statsstödsgranskning. Mot- svarande bedömning görs av den skattefrihet som föreslås för restgaser som uppkommer genom de nämnda processerna.

Kommissionens godkännande från statsstödssynpunkt bedöms krävas av de ändringar som föreslås av 0,8-procentsregeln. Kommissionen har i beslut den 28 december 2005 förlängt godkännandet av den nuvarande utformningen av 0,8-procentsregeln under 2006, i avvaktan på den anpassning till energiskattedirektivet som krävs av bestämmelsen (ärende nr N 595/2005, EUT C 72, 24.3.2006, s. 3). Statsstödsgodkännande krävs även av två andra åtgärder som föreslås i propositionen. Det gäller skattefriheten vid användning för uppvärmningsändamål av metan som framställts av biomassa respektive av vegetabiliska och animaliska oljor och fetter samt icke-syntetisk metanol och fettsyrametylestrar. Ansök- ningar om godkännande av de förslag som i dessa delar presenteras i propositionen avses att inom kort ges in till kommissionen.

Kommissionens besked i fråga om 0,8-procentsregeln väntas kunna erhållas i sådan tid att riksdagen kan beakta det vid behandlingen av frågan under hösten 2006.

I fråga om vegetabiliska och animaliska oljor och fetter samt icke syn- tetisk metanol och fettsyrametylestrar för uppvärmning sker inte någon beskattning i dag. Användning av dessa produkter för uppvärmnings- ändamål omfattas inte av skatteplikt enligt LSE. Som ett led i den nöd- vändiga anpassningen till energiskattedirektivet föreslås i propositionen att LSE:s skatteplikt utvidgas till att också omfatta dessa produkter vid användning för uppvärmningsändamål samt att flertalet av produkterna skall inrymmas i den EU-gemensamma kontroll- och beskattningsord- ningen (den s.k. suspensionsordningen). Samtidigt föreslås dock att möjligheten till skattebefrielse enligt reglerna i artikel 16 i energiskatte-

Prop. 2006/07:13

direktivet utnyttjas. En sådan skattebefrielse behöver dock statsstöds- prövas, i syfte att bl.a. säkerställa att företagen inte genom skatte- befrielsen ges en kompensation som överstiger merkostnaderna för framställningen av dessa produkter i förhållande till konkurrerande bränslen. Motsvarande gäller för skattefriheten för metan som framställts av biomassa (biogas) och används som bränsle för uppvärmning. Skatte- friheten för sådan metan som används som motorbränsle har redan god- känts av kommissionen från statsstödssynpunkt (se kommissionens be- slut den 13 mars 2006 i ärende N 112/2004, EUT C 209, 31.8.2006, s. 7).

Regeringen bedömer att kommissionen i fråga om biogasen och de vegetabiliska och animaliska oljorna och fetterna m.fl. produkter kan fatta för svensk del positiva beslut i statsstödsfrågan. Riksdagen bör således, sedan sådana besked erhållits, kunna behandla förslagen om skattefrihet med tillämpning från och med den 1 januari 2007. I den mån ett statsstödsgodkännande inte föreligger i sådan tid att riksdagen kan beakta det vid behandlingen under hösten 2006, bör ändock bestäm- melserna om skatteplikt för de vegetabiliska och animaliska oljorna och fetterna m.fl. produkter kunna träda i kraft i enlighet med förslaget. Detta skulle visserligen i sådant fall innebära att skatt börjar tas ut för dem från och med den 1 januari 2007. Möjligheter finns dock, efter ett positivt statsstödsbeslut, att en senare beslutad skattefrihet tillämpas retroaktivt.

Lagrådet har beträffande ikraftträdande av reglerna om skattefrihet för biogas och vegetabiliska oljor m.m. anfört att för det fall något statsstödsgodkännande inte föreligger i nu berörda avseenden skulle de bestämmelser som tar sikte på skattefriheten för dessa produkter vid användning för uppvärmningsändamål övergångsvis kunna regleras så att det överlämnas åt regeringen att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet av de bestämmelser som behandlar skattefriheten för dessa produkter. Då det emellertid inte utan vidare bör förutsättas att Kommissionen fullt ut skall godta att skattefrihet skall gälla för sistnämnda energiprodukter vid användning för uppvärmningsändamål förordar Lagrådet att, om något beslut i statsstödsfrågan inte föreligger vid tiden för riksdagens behandling av frågan, skattefrihetsbestämmelserna i nu berörda hänseenden får utgå och att regeringen efter kommissionens beslut får återkomma i frågan. Motsvarande bör för övrigt, enligt Lagrådet, gälla de bestämmelser som i lagförslaget reglerar den s.k. 0,8-procentregeln för det fall det inte heller i detta avseende mot förmodan inte skulle föreligga något statsstödsgodkännande vid riksdagens behandling av lagförslaget. Regeringen överlämnar till riksdagen att bedöma hur dessa frågor lämpligen bör hanteras.

Övriga frågor som behandlas i propositionen medför inte sådana änd- ringar att gemenskapsrättens regler om statsstöd aktualiseras. Någon an- mälan till kommission för statsstödsgranskning behövs alltså inte i dessa delar.

De frågor som behandlas i propositionen har, förutom justeringen av skattesatserna i LSE, tagits upp i en promemoria som har utarbetats inom Finansdepartementet. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Prome- morian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns till- gänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2006/3385).

Prop. 2006/07:13

Lagrådet

Prop. 2006/07:13

Regeringen beslutade den 12 oktober 2006 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. I yttrandet gör Lagrådet vissa uttalanden angående lagför- slagens ikraftträdande, se närmast föregående avsnitt.

I förhållande till lagrådsremissen har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.

4	Beskattningen av bränslen
4.1	Inledning
De svenska reglerna om beskattning av bränslen finns i lagen
(1994:1776) om skatt på energi, LSE. LSE är anpassad till de gemen-
skapsrättsliga reglerna om skattepliktens omfattning och skattesatser som
tidigare har gällt på bränsleområdet genom mineraloljedirektivet och
skattesatsdirektivet (rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992
om harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor, EGT
L 316, 31.10.1992, s. 12, Celex 392L0081 och rådets direktiv 92/82/EEG
av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser för
mineraloljor, EGT L 316, 31.10.1992, s. 19, Celex 392L0082).
Jämfört med mineraloljedirektivet har det skattepliktiga området utvid-
gats genom energiskattedirektivet. Förutom mineraloljeprodukter omfat-
tar det nya direktivet också kol, koks, naturgas och el samt vissa ytter-
ligare energiprodukter, både fossila och icke fossila produkter, t.ex.
masugnsgas, koksugnsgas, stadsgas samt vegetabiliska och animaliska
oljor och fetter. I Sverige har dock skatt tagits ut på såväl kol, koks,
naturgas som el sedan länge. Alla flytande och gasformiga kolväten som
förbrukas för uppvärmning har redan tidigare varit skattepliktiga enligt
LSE, men nu kommer skatteplikten att utvidgas till att också omfatta alla
fasta kolväten. Energiskattedirektivet innebär ingen ändring av regeln om
att alla motorbränslen skall vara skattepliktiga.
Torv omfattas inte av energiskattedirektivet. Inte heller tas det i dag ut
någon energi- eller koldioxidskatt på torv i Sverige.
Sverige är skyldigt att införliva de skattepliktiga produkterna enligt
energiskattedirektivet i svensk lagstiftning. De flesta av de skattepliktiga
produkterna enligt direktivet är redan skattepliktiga enligt LSE. Några
kompletteringar är dock nödvändiga. Förslag om detta behandlas i av-
snitten 4.2 och 4.3. Frågor om skattebefrielse och utformning av skatte-
satser i vissa fall tas upp i avsnitten 4.4 och 4.5.
Inom EU finns en gemensam beskattningsordning för alkoholvaror och
tobaksvaror. Denna ordning har på bränsleområdet hittills endast gällt för
vissa mineraloljor, men omfattar sedan energiskattedirektivet trätt i kraft
en något utvidgad grupp energiprodukter. Reglerna för den EU-gemen-
samma beskattningsordningen (den s.k. suspensionsordningen) finns i
rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler
för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning
av sådana varor (EGT L 76, 23.3.1992, s. 1, Celex 31992L0012), det s.k.
cirkulationsdirektivet. Nationellt finns bestämmelserna om suspensions-		47

ordningen i LSE och i avsnitt 4.6 behandlas de ändringar som i denna del Prop. 2006/07:13 aktualiseras av energiskattedirektivet.

4.2		Definition av skattepliktiga produkter

	Regeringens förslag: Huvudregeln för att ange de skattepliktiga
	bränsleprodukterna skall alltjämt utgå från KN-nr enligt EU:s gemen-
	samma tulltaxa. Definitionen av KN-nr anpassas till energiskatte-
	direktivets regler. Begreppet mineraloljor byts ut mot energiprodukter.

	Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.
	Remissinstanserna: Tullverket välkomnar att KN-nr i lagen om skatt
på energi nu uppdateras så att de stämmer överens med gällande tulltaxa
och poängterar vikten av att uppdateringar görs genom ändringar i lagen
om skatt på energi vid framtida ändringar av KN-nr.
	Skogsindustrierna anser att skatten på råtallolja skall avskaffas, efter-
som den inte omfattas av regleringen i energiskattedirektivet.
	Skälen för regeringens förslag: På samma sätt som i mineralolje-
direktivet definieras de flesta skattepliktiga produkterna i energiskatte-
direktivet (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en
omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter
och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096)
genom KN-nr, dvs. det nummer som anges i EG:s klassificeringssystem
för tull och statistik, den s.k. kombinerade nomenklaturen. Energiskatte-
direktivet utgår från de KN-nr som finns i kommissionens förordning
(EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001 om ändring av bilaga I till
rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomen-
klaturen och om gemensamma tulltaxan. (se artikel 2.5 i direktivet). Den
hittills tillämpade huvudprincipen i lagen (1994:1776) om skatt på
energi, LSE, att använda KN-nr för att definiera flertalet skattepliktiga
produkter skall alltså tillämpas även i fortsättningen. Den definition av
KN-nr som anges i artikel 2.5 i energiskattedirektivet bör uttryckligen
anges i en ny särskild bestämmelse i LSE, 1 kap. 2 a §. I LSE, som
bygger på reglerna i mineraloljedirektivet, har hittills gällt KN-nr i dess
lydelse per den 1 oktober 1994.
	I artikel 2.1 i energiskattedirektivet finns en uppräkning av vilka pro-
dukter som definieras som energiprodukter. Dessa produkter är skatte-
pliktiga. Skatteplikt gäller också för alla övriga produkter som används
som motorbränslen samt också för andra kolväten, än de som omfattas av
begreppet energiprodukter, om de används för uppvärmning. I samtliga
fall gäller att skatten slutligen skall belasta ett bränsle när bränslet säljs
eller används för motordrift eller för uppvärmning. Det finns dock skilda
regler för skatteuppbörden, beroende på vilka bränslen det rör sig om (jfr
närmare om detta nedan i avsnitt 4.6 och 4.7). Dessa regler har även
betydelse för uppbyggnaden av skattepliktsbestämmelserna. För vissa
produkter är sålunda skatteplikten generell, ibland är den villkorad av om
produkten är avsedd att användas som bränsle för uppvärmning eller
motorbränsle. En del av de skattepliktiga produkterna är produkter som
normalt inte används som bränsle men som skulle kunna användas för
uppvärmning.			48

Som exempel på nya skattepliktiga produkter, som är baserade på Prop. 2006/07:13 biomassa och som enligt direktivet blir skattepliktiga när de är avsedda

att användas för uppvärmning, kan nämnas vegetabiliska och animaliska oljor och fetter (KN-nr 1507–1518). Ett annat exempel är metanol som inte är syntetisk (KN-nr 2905 11 00). Skatteplikt för dessa produkter har enligt mineraloljedirektivet endast gällt vid användning som motor- bränsle. Däremot är varken bioetanol eller syntetisk etanol skattepliktig. Etanol blir dock skattepliktig om den används som motorbränsle efter- som alla motorbränslen är skattepliktiga. Skattebefrielse kan dock under vissa förutsättningar medges enligt artikel 16 i energiskattedirektivet för alla bränslen som är baserade på biomassa.

I följande tabell finns det en förteckning över de skattepliktiga energi- produkterna. Direktivet definierar endast produkterna genom KN-nr utan att ange några benämningar. Det finns därför anledning att närmare beskriva vilka huvudsakliga produkter som avses. Framtida förändringar av KN-nr skall föras in i direktivet genom en årlig översyn som handhas av kommissionen genom ett kommittéförfarande (se artikel 2.5 andra stycket i energiskattedirektivet). Någon sådan översyn har ännu inte skett. Om en sådan översyn resulterar i ett beslut om ändrade KN-nr bör detta genomföras i LSE genom en lagändring.

Tabell 4.1 Skattepliktiga energiprodukter enligt energiskatte- Prop. 2006/07:13 direktivet

	Produkter enligt KN-nr	Huvudsaklig	Exempel
		omfattning
1	1507–1518, när de är	Vegetabiliska och	Rapsolja
	avsedda att användas som	animaliska oljor och
	bränsle för uppvärmning	fetter
	eller motorbränsle
2	2701, 2702, 2704–2715	Stenkol, brunkol, koks,
		kolgas (koksugnsgas
		m.m.), råolja, bensin,
		dieselolja, eldningsolja,
		gasol, naturgas,
		bitumen, oljeskiffrar
3	2901 och 2902	Acykliska och cykliska	Toluen
		kolväten	Xylen
4	2905 11 00, som inte är av	Metanol
	syntetiskt ursprung, när
	de är avsedda att användas
	som bränsle för
	uppvärmning eller
	motorbränsle
5	3403	Beredda smörjmedel	Rostskyddsolja
			Skärolja
6	3811	Antiknackmedel
7	3817	Alkylbensen och
		alkylnaftalen
8	3824 90 99, när de är	Diverse kemiska	Rapsmetylester
	avsedda att användas som	produkter inbegripet	och E85 (en
	bränsle för uppvärmning	sådana som består av	blandning som
	eller motorbränsle	blandningar av	innehåller 85
		naturprodukter	procent etanol och
			resten bensin
			m.m.)

Sedan den 1 januari 1999 har råtallolja (KN-nr 3803 00 10) varit skattepliktig i Sverige (prop. 1998/99:26). Någon förändring av detta förhållande föreslås inte. Råtallolja är en biprodukt som framställs vid tillverkning av pappersmassa på kemisk väg. Detta bränsle omfattas inte av reglerna i energiskattedirektivet. Regeringen ser ingen anledning att nu, som Skogsindustrierna önskar, förändra skatteplikten för råtalloljan.

Svavelskatten – som regleras i LSE, tas ut för svavelinnehållet i torv och för de energi- och koldioxidbeskattade bränslen som avses i 2 kap. 1, 3 och 4 §§ LSE – omfattas inte av reglerna i energiskattedirektivet. Några materiella ändringar av dessa bestämmelser behöver därför inte göras med anledning av anpassningen till det nya direktivet.

Blandbränslen

Inom bränslebeskattningen förekommer det ofta att bränslena vid användningen är sammansatta av flera olika komponenter. Ibland är hela

blandningen skattepliktig, ibland endast vissa komponenter i blandnin-

gen. Ytterligare en faktor som ibland påverkar är för vilket ändamål som Prop. 2006/07:13 blandningen är avsedd, t.ex. uppvärmning. Det kan därför finnas anled-

ning att närmare belysa hur skattepliktsreglerna påverkar beskattningen i några aktuella fall.

Det förekommer ibland att fossila bränslen förbränns blandade med biobränslen, t.ex. stenkol som förbränns blandat med träflis. Eftersom stenkol är skattepliktigt men inte träflis redovisas skatt endast för den fossila andelen. Om däremot etanol (KN-nr 2207 20 00), som inte är skattepliktig enligt energiskattedirektivet, blandas med en mindre andel bensin vid tillverkning av etanolbränslet E85 sker en omklassificering till ett annat KN-nr (KN-nr 3824 90 99) och därmed blir E85 skattepliktig i sin helhet. Att sedan etanolen i E85 i praktiken inte blir beskattad om den framställs från biomassa är det andra regler som avgör. Detta kan i sin tur jämföras med den nya skatteplikten som infördes för visst hushållsavfall den 1 juli 2006. För hushållsavfallet är det endast innehållet av fossilt kol som är skattepliktigt. Vidare gäller att en viss, schablonmässigt bestämd, procentuell andel av mängden hushållsavfall anses utgöras av fossilt kol.

Många av mineraloljeprodukterna, t.ex. bensin, består av hundratals eller tusentals olika komponenter i en blandning. Enligt det regelverk som gäller för vissa KN-nr kan vissa tillsatser göras till en sådan oljeprodukt utan att KN-numret ändras. Ett exempel är att nästan all bensin som säljs i Sverige innehåller fem procent etanol men det föränd- rar inte klassificeringen och därmed inte heller skatteplikten.

Förslaget föranleder införandet av en ny paragraf, 1 kap. 2 a § samt ändringar i 1 kap. 3 § LSE (dessa ändringar redovisas mer i detalj i av- snitt 4.3).

4.3Nya energiprodukter som omfattas av skatteplikt

4.3.1Vegetabiliska och animaliska oljor och fetter

Regeringens förslag: Vegetabiliska och animaliska oljor och fetter lik- som icke-syntetisk metanol och fettsyrametylestrar, t.ex. rapsmetylester (RME), blir skattepliktiga. Skatteplikten är för dessa produkter dock vill- korad av att de är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle.

Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna del.

Skälen för regeringens förslag: De energiprodukter som omfattas av KN-nr 1507–1518, vilka i huvudsak omfattar vegetabiliska och anima- liska oljor och fetter, föreslås bli skattepliktiga om de säljs eller förbrukas för uppvärmning eller motordrift. Det rör sig alltså om t.ex. rapsolja, sojabönsolja, palmolja och solrosolja. Samma typ av villkorad skatteplikt föreslås också gälla för metanol som inte är av syntetiskt ursprung (KN-nr 2905 11 00) och för produkter som omfattas av KN-nr 3824 90 99, t.ex. rapsmetylester och E85, en blandning som innehåller 85 procent etanol och resten bensin m.m. Dessa förslag följer således av de tvingande reglerna i energiskattedirektivet.

I direktivet anges att produkterna är skattepliktiga ”när de är avsedda att användas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle”. Som närmare utvecklas i avsnitt 4.6.2, skall de aktuella produkterna hanteras av godkända upplagshavare och andra aktörer inom reglerna för suspen- sionsordningen. Den avsikt som avses i energiskattedirektivet bör tydlig- göras genom att den också förs in som en förutsättning för att produkten skall omfattas av skatteplikt och som en följd härav också utgör en förut- sättning för att godkännas som upplagshavare.

Förslaget föranleder ändringar i 1 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE.

4.3.2Fossila bränslen

Regeringens förslag: Skatteplikten skall omfatta i stort sett alla fos- sila bränslen. Detta medför bland annat att stadsgasen i Stockholm blir skattepliktig i sin helhet.

Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och AB For- tum Värme samägt med Stockholms Stad avstyrker att stadsgasen skall beskattas enligt principen för likvärdigt bränsle, eftersom detta medför en kraftig skattehöjning och riskerar att försvåra en framtida introduktion av bio- och naturgas. Svenska Gasföreningen anser att stadsgasens beskatt- ning bör volymkorrigeras med hänsyn till dess innehåll av bl.a. vätgas som inte bidrar till utsläpp av koldioxid. Svensk Fjärrvärme anser att begreppet ”annat fossilt kolväte än torv” skall användas i stället för ”annat kolväte än torv” i syfte att uppnå en överensstämmelse med dagens svenska beskattning av fossilt kol.

Skälen för regeringens förslag

Inledning

De energiprodukter som omfattas av KN-nr 2701, 2702, 2704 och 2705– 2715 rymmer nästan hela spektrumet av fossila bränslen. Där ingår allt från stenkol, brunkol, råolja, naturgas, naturlig bitumen, oljeskiffrar och andra naturligt förekommande kolväten till den långa rad produkter som framställs från dessa, t.ex. koks, koksugnsgas, bensin, fotogen, diesel- oljor, eldningsoljor, gasol och petroleumkoks.

Jämfört med mineraloljedirektivet har energiskattedirektivet inneburit en utvidgning av det skattepliktiga området. Eftersom vi i Sverige för- utom mineraloljeprodukter redan beskattar naturgas och kolbränslen inklusive petroleumkoks, innebär utvidgningen dock ingen större föränd- ring av de skattepliktiga produkterna i LSE. De tillkommande produk- terna är sådana som faller under KN-nr 2708 (stenkolstjärbeck m.m.) och 2714 (naturlig bitumen, oljeskiffer, naturasfalt m.m.). Ingen av dessa produkter bedöms dock i någon nämnvärd utsträckning användas som bränsle i Sverige.

På samma sätt som i dag skall också skatteplikt gälla för vissa produk- ter som mera sällan används för ändamål som medför beskattning (KN-

Prop. 2006/07:13

nr 2901, 2902, 3403, 3811 och 3817). Dessa produkter omfattades också av skatteplikt enligt mineraloljedirektivet, men deras KN-nummer har ändrats.

Vidare kommer nu produkter under KN-nr 2705 att omfattas av defini- tionen av energiprodukter. Dessa produkter behandlas särskilt i följande avsnitt.

Koksugnsgas och andra gaser enligt KN-nr 2705 som uppkommer vid industriella processer

Produkter enligt KN-nr 2705 omfattar masugnsgas samt kolgas, eller som den vanligen benämns i Sverige, koksugnsgas och liknande gaser som framställs från kol. Koksugnsgas beskattas i dag för sitt kolväte- innehåll (se 2 kap. 4 § första stycket 2 LSE), som utgör ca 25 procent av gasens totala volym. Masugnsgasens kolväteinnehåll ligger under den femprocentiga kolvätegräns som gäller för beskattning enligt LSE.

Koksugnsgas uppkommer som en biprodukt vid framställning av koks i koksverk. I Sverige finns endast koksverk på två platser, i anslutning till framställning av råjärn i masugnarna i Oxelösund och i Luleå. Den koks- ugnsgas som uppkommer används för stålproduktion och kalkbränning i anslutning till stålprocesserna. Masugnsgasen uppkommer i samband med masugnsprocessen och används dels för råjärns- och råstålsfram- ställning, dels kalkbränning i anslutning till dessa processer. I viss utsträckning används vidare både koksugnsgas och masugnsgas för fram- ställning av el och värme i kraftvärmeverk.

Inom de metallurgiska processerna uppkommer även i mindre om- fattning andra gaser. Det gäller främst processer där det insatta bränslet används för s.k. dubbel användning, dvs. förbrukning både för uppvärm- ning och för annat ändamål än som motorbränsle eller bränsle för upp- värmning (jfr avsnitt 5.1). Som exempel på processgaser från de metal- lurgiska processerna kan nämnas fuminggas, konvertergas, kaldogas, smältugnsgas och gas som bildas i kupolugn vid framställning av gjut- gods. Någon beskattning sker inte i dag av dessa gaser, beroende på deras låga innehåll av kolväten. En annan närbesläktad processgas är kar- bidugnsgasen, som uppkommer i samband med produktion av kalcium- karbid. Även denna gas har ett lågt kolväteinnehåll, varför den inte beskattas enligt nuvarande svenska energiskatteregler. De nu angivna gaserna nyttiggörs huvudsakligen för torkning samt uppvärmning av processutrustning och lokaler inom industriella processer.

Av artikel 2.1 i energiskattedirektivet följer att produkter enligt KN-nr 2705 som huvudregel skall beskattas. Medlemsstaterna har dock möjlig- het att skattebefria sådana produkter vid användning för uppvärmning (se artikel 15.1 l). Beträffande överväganden i denna del, se avsnitt 4.4.2.

Stadsgas

Begreppet stadsgas används för den gas som distribueras för uppvärm- ning genom rörledningsnät i några större städer. Under nittonhundratalets första del framställdes stadsgasen vanligtvis från stenkol i samband med tillverkning av koks i kokgasverk. Efter nedläggning av koksverken i

Prop. 2006/07:13

städerna har gasen framställts antingen från lättbensin (nafta) alternativt gasol i spaltgasverk eller från naturgas genom att späda ut naturgasen med en ungefär lika stor del luft. Utspädningen sker för att anpassa gasen till kundernas befintliga brännare i spisar och liknande. Landets enda spaltgasverk finns i Stockholm. I Göteborg och Malmö används utspädd naturgas. För de senare två städerna har en avveckling av stadsgasen inletts. I vissa fall kommer outspädd naturgas att ersätta stadsgasen men i andra fall kommer inte längre någon gas att levereras, vilket medför att exempelvis gasspisar kommer att ersättas med elspisar. I Stockholm undersöks möjligheterna att ersätta spaltgasen med stadsgas framställd av naturgas men i brist på naturgasnät är naturgasen tänkt att importeras i flytande form.

Spaltgasen innehåller väsentligen metan (ca 30 procent) och vätgas (drygt 50 procent). Enligt LSE har endast andelen metan och andra kolväten i spaltgasen varit skattepliktig. Enligt energiskattedirektivet är en grupp gaser som finns under KN-nr 2705 skattepliktiga. Dessa gaser kan uppkomma vid kemiska reaktioner med stenkol och andra kol- bränslen eller kan uppkomma vid krackning av mineraloljor, petroleum- gaser eller naturgas, vanligen vid närvaro av vattenånga. Numret om- fattar också gaser som har bildats under marken. Den stadsgas som uppkommer vid krackning (spaltning) av mineraloljeprodukter i Stock- holm får anses omfattas av beskrivningen av de gaser som ingår i KN-nr 2705. Det medför således att spaltgasen vid anpassning till direktivet blir skattepliktig i sin helhet. Det finns således, som remissinstanserna önskar, ingen möjlighet att avvika från direktivets regel om likvärdigt bränsle när spaltgasen beskattas. Inte heller är det möjligt att undanta vätgasandelen i spaltgasen från skatt. Hur skatten för spaltgasen beräknas beskrivs i avsnitt 4.5.

Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och AB Fortum Värme samägt med Stockholms Stad har anfört att en sådan beskattning riskerar att medföra att stadsgasnätet i Stockholm läggs ned av lönsamhetsskäl. Stadsgasnätet i Stockholm skulle därmed inte kunna utnyttjas för en framtida introduk- tion av biogas eller fordonsgas. En introduktion av biogas och naturgas för fordon, industri samt el- och värmeproduktion skulle därmed för- svåras eller omöjliggöras. Regeringen har förståelse för de synpunkter som dessa remissinstanser framför. Regeringen avser därför att under- söka möjligheterna att få gemenskapsrättsligt godkännande för en lägre beskattning av stadsgasen.

Övriga gaser enligt KN-nr 2705

Gaser enligt KN-nr 2705 torde till följd av sina fysikaliska egenskaper knappast bli föremål för internationell handel utan de aktuella gaserna kan väntas bli framställda eller uppkomma inom landet. Så vitt kan bedömas förekommer för närvarande i Sverige inte någon användning av andra gaser enligt KN-nr 2705 än de som diskuterats i de närmast före- gående två avsnitten. I den mån sådan användning skulle förekomma skall skatt betalas för produkten. Det beskrivs närmare i avsnitt 4.5 vilka belopp som gäller för likvärdigt bränsle för vilket en minimiskattenivå har fastställts i energiskattedirektivet (se 2 kap. 3 § LSE, som grundar sig på artikel 2.3 första stycket i energiskattedirektivet).

Prop. 2006/07:13

Andra kolväten än torv för uppvärmning

Enligt 2 kap. 4 § LSE är produkter, som innehåller minst 5 procent fly- tande eller gasformiga kolväten, skattepliktiga om de säljs eller förbrukas för uppvärmning och skatt betalas för kolvätedelen. På grund av direk- tivets tvingande regler föreslås att skatteplikten för kolväten utvidgas så att den omfattar alla kolväten, dvs. även fasta, om dessa är avsedda att förbrukas, säljs eller förbrukas för uppvärmning. Direktivet gör undantag från skatteplikt för torv (KN-nr 2703). Det nuvarande undantaget i lagen när det gäller energi- och koldioxidskatt på torv kan därför behållas.

Med kolväten bör förstås dels de oförädlade bränslena stenkol, brun- kol, råolja, naturgas med flera, dels på olika sätt förädlade bränslen och restprodukter som uppkommit vid förädlingen, såsom koks, dieseloljor, eldningsoljor, gasol, metan, allt under förutsättning att det homogena bränslet i huvudsak består av kolväteföreningar. Huvuddelen av dessa kolväten är redan skattepliktiga genom att de omfattas av definitionen av energiprodukter, dvs. ryms inom de KN-nr som nämns i 1 kap. 3 § LSE. Dock bör polymera kolväteföreningar, dvs. vissa plaster som är uppbygg- da av kol och väte, inte anses som kolväten.

Kolväten har inte bara fossilt ursprung utan kan också ha sitt ursprung i biomassa. Dessutom kan kolväten framställas från olika råvaror med både kemiska och biologiska metoder. Biogas som uppkommer vid rötning av avloppsslam är exempel på en biologisk metod med biomassa som ursprung. Beträffande skattefriheten för biogas, se avsnitt 4.4.1.

Svensk Fjärrvärmes förslag att komplettera lagtexten ”annat kolväte än torv” i 2 kap. 4 § första stycket 2 med ordet ”fossilt” framför ordet kol- väte skulle inskränka den generella skatteplikten som enligt direktivet gäller för alla kolväten och kan därför inte genomföras.

Bränslen som består av kolväten är sällan enhetliga utan innehåller ofta blandningar av många olika kolväten. Dessutom kan det förekomma blandbränslen som består både av kolväten och av andra kemiska före- ningar. Ett sådant blandbränsle, som inte omfattas av skatteplikt därför att det inte tillhör något av de skattepliktiga bränslena enligt indelningen i KN-nr men som t.ex. består av 40 procent kolväten och resten träflis, bör således endast beskattas för den i blandningen ingående andelen kolväten.

För närvarande finns det en gräns på 5 procent under vilken kolväte- blandningar inte skall beskattas. Denna gräns torde, inte minst då kol- vätefattiga gaser som masugnsgas föreslås bli skattefria (se avsnitt 4.4.2), komma att sakna praktisk betydelse. Med hänsyn härtill bör bestämmel- sen slopas.

Förslagen i avsnitt 4.3.2 föranleder ändringar i 1 kap. 3 § och 2 kap.

4 § LSE.

4.3.3Skattefrihet för energiprodukter som används för framställning av energiprodukter

Regeringens förslag: Som en följdändring av att begreppet energi- produkter införs i lagen om skatt på energi skall bränslen som används vid framställning av energiprodukter omfattas av skattefrihet.

Prop. 2006/07:13

Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler i 6 a kap. 1 §

6 LSE gäller skattefrihet för bränslen som förbrukas vid framställning av mineraloljeprodukter, kolbränslen, petroleumkoks eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren. Bestämmelsen grundar sig, så vitt den avser mineraloljor, på en hittillsvarande regel i artikel 4.3 i mineraloljedirektivet. Denna regel har numera ersatts av artikel 21.3 i energiskattedirektivet, som reglerar skattefrihet för energiprodukter som används vid framställning av energiprodukter. I praktiken rör det sig främst om raffinaderiernas och övrig petrokemisk industris produktion samt generellt sett framställning av olika sorters motorbränslen.

Som tidigare utvecklats är begreppet energiprodukter i viss mån vidare än den grupp av bränslen som hittills beskattats i Sverige. En följdänd- ring av att begreppet energiprodukter införs i LSE är att också bränslen som används vid framställning av de produkter, som omfattas av begrep- pet energiprodukter, kommer att omfattas av skattefrihet. Detta bedöms dock inte medföra några större förändringar, utan i allt väsentligt bedöms den skattefrihet som följer av 6 a kap. 1 § 6 LSE i dess föreslagna lydelse stämma överens med vad som hittills har gällt i Sverige. De ändrade reglerna torde således endast vara av praktisk betydelse för framställning av vissa produkter från de vegetabiliska och animaliska oljorna och fetterna samt bituminösa blandningar baserade på naturlig bitumen eller naturasfalt (blandningarna ingår i KN-nr 2715) som sker på några platser i Sverige.

Förslaget föranleder ändringar i 6 a kap. 1 § 6 LSE.

4.4Skattebefrielse för vissa bränslen som säljs eller förbrukas för uppvärmning, m.m.

4.4.1Skattebefrielse för vissa biobränslen enligt artikel 16 i energiskattedirektivet

Regeringens bedömning: Förslag till nya bestämmelser i lagen om skatt på energi avseende skattebefrielse för alternativa drivmedel bör inte lämnas i detta sammanhang. Nuvarande generella skattefrihet för biogas behålls och åstadkoms även i fortsättningen genom undantag från skatteplikt.

Regeringens förslag: Till följd av att vegetabiliska och animaliska oljor och fetter skall vara skattepliktiga, skall en uttrycklig bestäm- melse om skattefrihet vid användning av dessa för uppvärmning införas för att uppnå att dagens skattefrihet behålls. Detsamma skall gälla för fettsyrametylestrar och icke syntetisk metanol. Skattefriheten skall åstadkommas genom avdragsbestämmelser.

Promemorians bedömning och förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens. I promemorian föreslås dock att skattefriheten för metan som framställs genom biologiska processer skall åstadkommas

genom avdrag i deklarationen. Vidare lämnas inte något förslag till hur

skattefriheten för vissa biobränslen som sålts eller förbrukats för upp- Prop. 2006/07:13 värmning skall åstadkommas inom deklarationssystemet.

Remissinstanserna: Lantbrukarnas Riksförbund, Lantmännen Energi, Närings- och teknikutvecklingsverket, Statens energimyndighet, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och AB Fortum Värme samägt med Stock- holms stad tillstyrker förslaget om skattebefrielse för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter samt biogas, som används för uppvärmning. Konjunkturinstitutet tillstryker förslagen i promemorian och betonar särskilt det önskvärda i att öka den skattemässiga konkurrensneutraliteten mellan bränslen. Institutet uppmärksammar och betonar de svårigheter som kan uppkomma när det gäller att bedöma huruvida det sker över- kompensation i samband med skattebefrielser enligt artikel 16 i energi- skattedirektivet. Jordbruksverket och Svenska Trädbränsleföreningen tillstyrker fortsatt skattefrihet för biogas.

AarhusKarlshamn Sweden AB avstyrker förslaget om skattefrihet för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter för uppvärmning, eftersom detta påverkar priserna av dessa för företaget nödvändiga råvaror uppåt. Företaget använder råvarorna för tillverkning av olika kemiska produk- ter. Plast- & Kemiföretagen och Svenskt Näringsliv påpekar vikten av att olika styrmedels effekter på råvarutillförseln för industrin utreds noga beträffande förnybara råvaror som används såväl för energiändamål som för råvaruändamål inom industrin, i syfte finna en lösning som möjliggör tillväxt i verksamheter som omfattar såväl produktion som bränsleför- sörjning.

Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och Svenska Gasföreningen mot- sätter sig att en deklarationsplikt införs för biogas av kontrollskäl då detta innebär merarbeten och merkostnader som i största möjliga utsträckning bör undvikas. Svenska Gasföreningen anser att återbetalning av skatt bör ersättas med nedsättning av skatt där så är möjligt för att effektivisera verksamheten. Lantbrukarnas Riksförbund och Lantmännen Energi anser att en mer vetenskapligt korrekt definitionen av begreppet biomassa bör användas. Vidare önskar Lantmännen Energi ett klargörande av att fasta biobränslen från jord och skog, som halm, spannmålskärnor och vall- grödor, inte omfattas av skatteplikt vid användning för uppvärmning.

Bakgrunden till regeringens bedömning och förslag: Energiskatte- direktivet (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096) ger vissa möjligheter till befrielse från skatt för vissa biobränslen och för biologiskt nedbrytbara produkter, restprodukter och avfall (se artikel 16 i direktivet). Det är dock inte någon generell befrielse utan det finns begränsningar. Befrielse från eller nedsättning av skatt får medges för skattepliktiga produkter om de består av eller innehåller en eller flera av de produkter som anges i tabell 4.2.

Tabell 4.2 Produkter som får skattebefrias enligt artikel 16 i energi- Prop. 2006/07:13 skattedirektivet

	Produkter enligt	Huvudsaklig omfattning	Exempel
	KN-nr
1	1507–1518	Vegetabiliska och	Rapsolja
		animaliska oljor och fetter
2	3824 90 55 och	Blandningar av fettsyra-	Rapsmetylester
	3824 90 80–	estrar av glycerol	och E85 (en
	3824 90 99 för de	Diverse kemiska produkter	blandning som
	beståndsdelar som	inbegripet sådana som	innehåller 85
	framställs av	består av blandningar av	procent etanol
	biomassa	naturprodukter	och resten bensin
			m.m.)
3	2207 20 00 och	Etanol och annan sprit,
	2905 11 00 som	denaturerade, oavsett
	inte är av	alkoholhalt
	syntetiskt	Metanol, icke syntetisk
	ursprung
4	Produkter som	Biogas	Rötgas och
	framställts av		deponigas
	biomassa	Brännved i olika former,	Vedträn,
	inklusive	sågspån och annat	träbriketter och
	produkter enligt	träavfall, träkol.	träpelletar
	4401 och 4402

Med biomassa avses den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri, samt den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall. Deponigaser, gas från avloppsreningsanläggningar och andra bio- gaser omfattas av definitionen (jfr uttalanden i samband med antagandet av energiskattedirektivet, rådsdokument den 14 oktober 2003, 13253/03 ADD 1, FISC 139).

Ett viktigt förbehåll för befrielsen är att den inte får medföra någon överkompensation för merkostnaderna för framställning av de aktuella biobränslena, i förhållande till de konventionella bränslen som de ersät- ter. En statsstödsprövning av skattelättnaderna är således nödvändig för att säkerställa att företagen inte får överkompensation genom en tilläm- pad skattelättnad. Det finns dessutom en tidsmässig begränsning till högst två tidsperioder om sex år vardera.

Regeringen har lagt fast en strategi för skattenedsättning av alternativa drivmedel (se senast uttalanden i budgetpropositionen för 2007, avsnitt 5.6.6), som baseras på de nämnda möjligheterna till skattelättnader i energiskattedirektivet. Kommissionen har i beslut den 13 mars 2006 i ärende N 112/2004 godkänt denna skattestaregi från statsstödssynpunkt t.o.m. utgången av år 2008 (EUT C 209, 31.8.2006, s. 7). En statsstöds- ansökan avseende åren 2009–2013 är för närvarande föremål för kommissionens prövning.

Skälen för regeringens bedömning och förslag		Prop. 2006/07:13
Vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, m.m. som förbrukas som
motorbränsle
I Sverige har regeringen hittills genom särskilda beslut gett skattefrihet
för t.ex. etanol och rapsmetylester (RME) som används som drivmedel.
Beträffande biobränslen som används som drivmedel, finns nu ett stats-
stödsgodkännande av en strategi för hur skattelättnader skall ges på detta
område. Regeringen har för avsikt att i särskild ordning lämna ett förslag
till lagändringar som är nödvändiga för att skattestrategin för alternativa
drivmedel skall kunna tillämpas. Med hänsyn härtill läggs här inte fram
något konkret förslag i frågan.
Som närmare utvecklas i avsnitt 4.6.2 innebär anpassningen till energi-
skattedirektivet att vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, icke-
syntetisk metanol samt diverse kemiska blandprodukter skall omfattas av
det EU-gemensamma systemet för hantering och kontroll av punktskatte-
pliktiga varor (den s.k. suspensionsordningen). Vad som sägs i detta av-
snitt gäller således i och för sig också i den mån dessa produkter säljs
som motorbränslen. Som uttalats ovan avser regeringen dock att i sär-
skild ordning lägga fram ett förslag till lagändringar som är nödvändiga
för att skattestrategin för alternativa drivmedel skall kunna tillämpas.
Intill dess får nuvarande hanteringsordning, för hur skattefriheten för
biodrivmedel kommer aktörerna till del, fortsätta att tillämpas.
Vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, m.m. som förbrukas som
bränsle för uppvärmning
Vegetabiliska och animaliska oljor och fetter (KN-nr 1507–1518), icke-
syntetisk metanol (KN-nr 2905 11 00) samt fettsyrametylestrar (KN-nr
3824 90 99) som används för uppvärmning faller utanför den ovan
nämnda skattestrategin och omfattas i dag inte av skatteplikt enligt lagen
(1994:1776) om skatt på energi, LSE. Så vitt framkommit används dessa
produkter i dag inte för uppvärmning inom industrin. I viss, mindre
omfattning sker förbrukning för uppvärmning av bostadshus och lokaler.
Det huvudsakliga användningsområdet för dessa produkter som bränsle
är dock för kraftvärme- respektive värmeproduktion. Under senare år har
sådan användning ökat i omfattning som ersättning för fossil eldnings-
olja. Till övervägande del rör det sig om palmolja, rapsolja och andra
vegetabiliska oljor.
Att finna alternativ till fossila bränslen inom olika delar av samhället
utgör en viktig del i arbetet med att bygga ett ekologiskt hållbart sam-
hälle. Vegetabiliska och animaliska oljor och fetter erbjuder en av få
näraliggande möjligheter att ersätta fossila oljeprodukter. Mot den
bakgrunden bör den möjlighet till skattebefrielse, som ges i artikel 16 i
energiskattedirektivet, utnyttjas för de vegetabiliska och animaliska
oljorna och fetternas del liksom för fettsyrametylestrar och icke syntetisk
metanol. Dessa produkter föreslås således komma att omfattas av
skatteplikt enligt LSE, men dagens skattefrihet vid användning för
uppvärmning behålls genom att uttryckliga bestämmelser om skatte-
befrielse föreslås. I förekommande fall bör skattefriheten i enlighet med
direktivets regler begränsas till att endast avse de beståndsdelar	av	59

bränslet som framställts av biomassa. Det kan vara fråga om såväl ande- len biologiska komponenter i en blandning som den del av en molekyl som har biologiskt ursprung.

En sådan fortsatt skattefrihet för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter kan visserligen, som AarhusKarlshamn Sweden AB påpekat, medföra en viss prispåverkan på de råvaror som används för tillverkning av en del kemiska produkter. Regeringen följer utvecklingen på området, men anser för närvarande inte att denna omständighet utgör tillräckliga skäl mot en fortsatt skattebefrielse som på ett aktivt sätt gynnar ökad användning av förnybara bränslen.

Som närmare utvecklas i avsnitt 4.6 föreslås att vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, icke-syntetisk metanol samt fettsyrametyl- estrar skall omfattas av det EU-gemensamma beskattningsförfarandet (den s.k. suspensionsordningen). Detta innebär att de aktuella bränslena kommer att redovisas i skattedeklaration. Eftersom skattefriheten är av- sedd att gälla generellt för all användning som bränsle för uppvärmning, skulle det sedvanliga systemet med inköp i nästa led som skattebefriad förbrukare leda till en omfattande administrativ hantering. En sådan ordning kan, då resultatet i samtliga fall då den skattepliktiga produkten används skall vara skattefrihet, inte försvaras av kontrollskäl. I stället föreslår regeringen därför att förenklade avdragsbestämmelser införs, som ger den skattskyldige rätt att göra avdrag i samtliga fall då han själv förbrukat bränslet för uppvärmning eller sålt det för sådant ändamål. Det är således i försäljningsfallet tillräckligt att försäljningen sker i denna avsikt och något krav på att bränslet faktiskt förbrukats av annan för uppvärmning uppställs inte.

Förslaget till skattefrihet för de vegetabiliska och animaliska oljorna och fetterna, fettsyrametylestrarna med flera biobränslen enligt KN-nr 3824 90 99 samt icke syntetisk metanol kräver kommissionens godkän- nande ur statsstödssynpunkt. En ansökan om sådant godkännande kom- mer snarast att lämnas in till kommissionen.

Biogas

Genom en generell bestämmelse i 2 kap. 11 § 1 LSE gäller i dag skatte- frihet för metan som framställs genom biologiska processer (biogas). Härunder ryms olika former av biogas, såsom deponigas och rötgas. Skattetekniskt åstadkoms skattefriheten genom undantag från skatteplik- ten, varför dessa gaser inte omfattas av deklarationsplikt. Skattefriheten är ett undantag från reglerna i mineraloljedirektivet som har kunnat göras med stöd av ett rådsbeslut enligt artikel 8.4 i det direktivet. Undantaget gäller till utgången av 2006 enligt övergångsbestämmelser till energi- skattedirektivet (se artikel 18.1 samt bilaga II) och omfattar således all användning som annars skulle beskattas, dvs. såväl som motorbränsle eller för uppvärmning.

I dag framställs biogas i Sverige med ett sammanlagt energiinnehåll på ca 1,4 TWh. 30–50 procent av denna volym används för uppvärmning. Resterande mängder förbrukas huvudsakligen som drivmedel, men mindre mängder matas även in på naturgasnätet respektive facklas bort.

Gällande skattefrihet bedöms rymmas inom ramen för artikel 16 i energiskattedirektivet. Härutöver krävs dock kommissions godkännande

Prop. 2006/07:13

av bestämmelsen ur statsstödssynpunkt. I kommissionens beslut om Prop. 2006/07:13 statsstödsgodkännande av den svenska drivmedelsstrategin för alterna-

tiva drivmedel ingår ett godkännande av biogas för drivmedelsanvänd- ning. En ansökan avses dock att nu också lämnas in till kommissionen för att få ett godkännande av den del av bestämmelsen om skattefrihet som rör biogas som används som bränsle för uppvärmning.

Nu gällande skattefrihet kommer aktörerna till del genom ett undantag från skatteplikten. Vid remissbehandlingen av promemorians förslag har Företagarna, Närings- och teknikutvecklingsverket och Svenska Gasföre- ningen generellt påpekat behovet av att skattereglerna utformas på ett sätt som i möjligaste mån undviker ökade administrativa kostnader för företagen. Det är visserligen angeläget för regeringen att ha tillgång till uppgifter om skattefria volymer, inte minst inom ramen för den stats- stödskontroll som är nödvändig för att säkerställa att skattebefrielsen inte leder till att de företag som får del av den överkompenseras. Eftersom skattefriheten för biogas enligt förslaget, i likhet med i dag, är avsedd att gälla generellt för all bränsleanvändning, dvs. såväl som bränsle för uppvärmning som för motorbränsle, ter sig dock ett krav på hantering inom deklarationssystemet som onödigt administrativt komplicerad. Till skillnad från vad som är fallet för de vegetabiliska och animaliska oljorna och fetterna skall inte biogasen hanteras inom suspensionsordningen utan reglerna för skattehantering kan i hög grad utformas nationellt. Mot den bakgrunden anser regeringen att det är befogat att även i fortsättningen låta skattebefrielsen för biogas komma aktörerna till del genom ett undantag från skatteplikten.

Som Lantbrukarnas Riksförbund och Lantmännen Energi påpekat är definitionen av begreppet biomassa inte helt vetenskapligt korrekt. Det är dock energiskattedirektivets definition som bör tas in i LSE. Lantmännen Energi har önskat att det klargörs att fasta biobränslen från jord och skog, som halm, spannmålskärnor och vallgrödor, inte omfattas av skatteplikt vid användning för uppvärmning. Det finns knappast några fasta biobränslen som blir skattepliktiga när de används för uppvärmning. Som redovisas i avsnitt 4.4.3 finns det dock i samband med el- och värmepro- duktion i gasturbiner fall där skatteplikt kan uppkomma på grund av att gasturbinen betraktas som en motor och för att alla bränslen som används för motordrift blir skattepliktiga och annars skulle bli beskattade om inte undantag gjordes.

Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 11 §, 6 kap. 4 § och införandet av en ny paragraf, 7 kap. 3 § i LSE.

4.4.2Skattebefrielse för produkter enligt KN-nr 2705

Regeringens förslag: Befrielse från energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt skall gälla för koksugnsgas, masugnsgas och andra gaser enligt KN-nr 2705 som uppkommit vid vissa industriella tillverknings- processer. Skattebefrielsen åstadkoms genom undantag från skatte- plikten.

Promemorians förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. Skattebefrielsen föreslås dock i promemorian åstadkommas genom avdrag i deklaration.

Remissinstanserna: Jernkontoret, Statens energimyndighet, SveMin och Svenskt Näringsliv tillstyrker förslaget att koksugnsgas och andra s.k. processgaser enligt KN-nr 2705 skall befrias från skatt.

Bakgrunden till regeringens förslag: Som närmare beskrivits i av- snitt 4.3.2 innebär energiskattedirektivet att produkter enligt KN-nr 2705 omfattas av definitionen på energiprodukter. Medlemsstaterna har dock möjlighet att skattebefria produkter enligt KN-nr 2705 som används för uppvärmning (se artikel 15.1 l i energiskattedirektivet). För en närmare beskrivning av vilka produkter som bedöms omfattas av det angivna KN- numret hänvisas till avsnitt 4.3.2.

Skälen för regeringens förslag: Användningsområdet för koksugns- gas och masugnsgas är i huvudsak begränsat till användning i metal- lurgiska processer. Koksverk respektive masugn är processteg som ryms inom den nuvarande svenska definitionen av begreppet metallurgiska processer. Vid en utvidgning av det skattepliktiga området till att omfatta koksugnsgas och masugnsgas vore det naturligt att av konkurrensskäl likställa dessa gaser med kol och användningen av dem i koksverk och masugnar skulle alltså även i fortsättningen vara skattefri. I avsnitt 5 av denna proposition föreslås en anpassning av skattefriheten för bränslen som används i metallurgiska processer till den ram som numera sätts av energiskattedirektivet. Sålunda föreslås att även bränsleanvändning som sker för uppvärmning av ämnen vid exempelvis valsning skall omfattas av skattefriheten. I och med detta skulle – så vitt kan bedömas – all användning av koksugnsgas och masugnsgas i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet vara skattefri. På motsvarande sätt skulle skatt inte heller tas ut på den karbidugnsgas, som används i den kemiska reduk- tionsprocess som sker vid framställning av kalciumkarbid. Motsvarande skattefrihet skulle gälla för andra processgaser som både uppkommer och förbrukas inom industriella processer. Eventuell användning av gaserna utanför tillverkningsprocesserna skulle dock beskattas.

Det är dock inte möjligt att finna avsättning för all uppkommen gas inom de industriföretag där gaserna bildats som restprodukter vid olika led i de industriella processerna. Förhållandevis stora mängder av särskilt koksugnsgas och masugnsgas används sålunda externt för framställning av el och värme i kraftvärmeverk. I mindre mån nyttiggörs även process- gaser i industriföretag, som är belägna i nära anslutning till de företag där gaser uppkommer. Att utnyttja gaserna på dessa sätt är en miljömässig fördel, eftersom energiinnehållet i gaserna kan tillgodogöras samtidigt som användningen av eldningsolja kan minska. Alternativet vore att gaserna bränns i fackla i fria luften, vilket medför att energiinnehållet inte tillgodogörs. Dessutom bildas bl.a. i större utsträckning kväveoxider och kolväten som försämrar luftkvaliteten.

En beskattning av gaserna riskerar, även med beaktande av de gene- rella skattelättnader som gäller för kraftvärmeproduktion, att allvarligt försämra de ekonomiska förutsättningarna för att utnyttja gaserna för kraftvärmeproduktion. Den möjlighet, som ges i artikel 15.1 l i energi- skattedirektivet, bör därför utnyttjas för att befria gaserna från energiskatt och koldioxidskatt. Befrielsen bör även gälla svavelskatt.

Prop. 2006/07:13

En koppling bör göras till att gaserna uppkommit i en industriell Prop. 2006/07:13 tillverkningsprocess som avses i 6 a kap. 1 § 1 eller 11 kap. 9 § 2 LSE.

Det rör sig således om processer, vars insats av energi kan skattebefrias med stöd av bestämmelserna i artikel 2.4 b, första, andra och tredje strecksatserna i energiskattedirektivet. För en närmare beskrivning av dessa processer och omfattningen av den föreslagna skattefriheten för insatsbränslen, se avsnitt 5 i denna proposition samt, beträffande mot- svarande skattebefrielse för energiskatten på el, prop. 2003/04:144. Så vitt kunnat utrönas uppkommer inte processgaser vid tillverkning av mineraliska produkter, varför anledning saknas att föra in dessa processer i uppräkningen av processer, vars restgaser skall skattebefrias.

Det ligger i beskattningssystemets natur och logik att inte beskatta de bränslen som används i de processer som omfattas av regleringen i arti- kel 2.4 b första, andra och tredje strecksatserna i energiskattedirektivet. Denna natur och logik får anses innefatta skattebefrielse av de restpro- dukter, som uppkommer som en direkt följd av processerna. Skatte- befrielsen av dessa restgaser utgör alltså inte statligt stöd.

Skattebefrielsen bedöms endast beröra ett fåtal företag. Vid remiss- behandlingen av promemorians förslag har Företagarna, Närings- och teknikutvecklingsverket och Svenska Gasföreningen generellt påpekat behovet av att skattereglerna utformas på ett sätt som i möjligaste mån undviker ökade administrativa kostnader för företagen. Regeringen delar den uppfattningen och anser därför att det inte att är nödvändigt att bränslen enligt KN-nr 2705 redovisas i bränsledeklarationer i det fall som omfattas av skattebefrielsen. I stället införs ett undantag från skatteplikten. Så vitt kan bedömas omfattas all användning av de aktuella gaserna av detta undantag. Skulle dock undantagsvis en sådan gas användas som motorbränsle sker beskattning enligt 2 kap. 3 § LSE.

De ändringar som föranleds av förslaget införs i en ny punkt i 2 kap. 11 § LSE. Jernkontoret har efterlyst ett förtydligande av att denna bestämmelse träder i kraft den 1 januari 2007, oberoende av när defini- tionen av metallurgiska processer enligt 6 a kap. 1 § 1 LSE ändras. 2 kap.

11 § LSE föreslås träda i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas från och med detta datum. Av punkten 3 av övergångsbestämmelserna följer dock att hänvisningen i paragrafen till 6 a kap. 1 § 1 LSE till och med utgån- gen av år 2007 skall avse denna punkt i dess äldre, nuvarande, lydelse. Jernkontorets undran avser definitionen av metallurgiska processer, som i viss mån utvidgas till följd av den föreslagna nya lydelsen av 6 a kap. 1 § LSE (jfr avsnitt 5.). Så vitt regeringen kan bedöma uppkommer dock de gaser enligt KN-nr 2705 som har sitt ursprung i olika industriella processer i sådana processer som redan omfattas av i dag gällande skatte- frihet. Punkten 3 av övergångsbestämmelserna bedöms därför täcka in omfattningen av skattefriheten för produkter enligt KN-nr 2705.

4.4.3Undantag från skatteplikt för vissa trädbränslen

Regeringens förslag: Nuvarande undantag från skatteplikten för trädbränslen som används för motordrift vid kraftvärmeproduktion ändras så att trädbränslen och träkol generellt skall undantas, utom när

dessa bränslen har sitt ursprung i hushållsavfall.

Promemorians förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Skogsindustrierna, Lantbrukarnas Riksförbund, Lantmännen Energi, Statens energimyndighet och Svenska Trädbränsle- föreningen tillstyrker förslaget att generellt skattebefria trädbränslen och träkol under KN-nr 4401 och 4402. Skatteverket avstyrker förslaget, då det bedöms ge upphov till betydande kontroll- och avgränsningsproblem avseende hushållsavfall. Svenska Renhållningsverksföreningen anser att beskattningen av hushållsavfall bör utformas så att träavfall skattebefrias.

Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 2.4 a i energiskatte- direktivet skall direktivet inte tillämpas på olika slags trädbränslen eller på träkol (KN-nr 4401 och 4402). Detta innebär att medlemsstaterna har valfrihet ifråga om beskattningen av dessa produkter. Dessa bränslen finns visserligen inte med i förteckningen över energiprodukter men i några ovanliga fall skulle t.ex. trädbränslen kunna användas för motor- drift och därigenom beskattas till följd av bestämmelsen i 2 kap. 4 § första stycket 1 LSE (jfr artikel 2.3 tredje stycket i energiskattedirek- tivet). I 2 kap. 11 § första stycket 2 LSE finns redan i dag ett skatteplikts- undantag för trädbränslen som förbrukas för motordrift vid kraftvärme- produktion. Detta undantag bör behållas. En redigering görs dock av bestämmelsen i syfte att uppnå en överensstämmelse med direktivets ordalydelse. Undantaget från skatt görs därigenom generellt tillämpligt på trädbränslen och på träkol (KN-nr 4401 och 4402). Tillämpnings- området bedöms dock i allt väsentligt vara detsamma som tidigare.

Den 1 juli 2006 har en beskattning av det fossila innehållet i visst hus- hållsavfall som förbränns införts (se prop. 2005/06:125). Beskattningen av hushållsavfallet baseras på en schablon som tar hänsyn till att det nor- malt osorterade avfallet innehåller både fossila och biologiska bestånds- delar. Beskattningen träffar emellertid även utsorterat träavfall i de fall det definitionsmässigt utgör hushållsavfall. Svenska Renhållningsverks- föreningen anser att beskattningen bör utformas på så vis att sådant träavfall skattebefrias. Det kan diskuteras om den efterfrågade skattebe- frielsen åstadkoms genom förslaget att generellt skattebefria trädbränslen och träkol under KN-nr 4401 och 4402. Enligt regeringens mening finns det emellertid oklarheter i tulltaxan om ett från hushållsavfall utsorterat träavfall kan ingå i nämnda KN-numren. Härtill kommer att det nu före- slagna undantaget för trädbränsle är generellt utformat. Regeringens avsikt är dock inte att träavfall, som är blandat med annat visst hushålls- avfall som förbränns, skall undantas från beskattning genom att det skulle kunna klassificeras som träavfall under KN-nr 4401. Inte minst skulle ett sådant generellt undantag, om det även skulle omfatta visst hushållsavfall, kunna leda till kontrollproblem. Mot den angivna bak- grunden bör därför uttryckligen i lagtexten anges en begränsning i skatte- pliktsundantaget så att trädbränslen som har sitt ursprung i hushållsavfall inte omfattas av detta.

Regeringen är samtidigt medveten om att det finns ett behov av att se över reglerna när det gäller utsorterat träavfall från hushållen. En sådan översyn är dock inte möjlig inom ramen för detta lagstiftningsprojekt. Regeringen avser att senast under första halvåret 2007 återkomma till

Prop. 2006/07:13

riksdagen med ett förslag som undantar utsorterat trä- och trädgårdsavfall Prop. 2006/07:13 som har sitt ursprung i hushållsavfall från beskattning.

Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 11 § LSE.

4.4.4Skattebefrielse för el och naturgas för att upprätthålla funktionen i naturgasnätet

Regeringens bedömning: Någon skattebefrielse bör inte införas för el och naturgas som används i naturgasnätet.

Promemorians bedömning: Frågan om skattebefrielse för el och naturgas som förbrukas för att upprätthålla naturgasnätets funktion behandlas inte i promemorian.

Remissinstanserna: Svenska Gasföreningen anser att el och naturgas som används för att upprätthålla funktionen i naturgasnätet i Sverige bör vara skattebefriad. Föreningen hänvisar till den skattefrihet som gäller för energitransporten på det svenska elnätet och menar att en logisk lika- behandling av energislagen el och naturgas ger en ökad grad av konkur- rensneutralitet.

Skälen för regeringens bedömning: Energiskattedirektivet lägger nu- mera fast en gemenskapsrättslig ram för beskattningen av el. Skatte- befrielse respektive reducerade skattesatser får endast tillämpas i de fall där direktivet tillåter detta. Till skillnad från nätinnehavarnas skattefria elförbrukning, som följer av tvingande gemenskapsrätt (se artikel 14.1 a i energiskattedirektivet) ger direktivet inte någon uttrycklig möjlighet att skattebefria naturgas och el som används för att upprätthålla funktionen av naturgasnätet. Utöver de i direktivet särskilt angivna situationer, då skattenedsättning får ges, finns en möjlighet att ansöka om särskilt undantag för att av särskilda politiska hänsyn medge ytterligare skatte- befrielser (se artikel 19). Enligt regeringens bedömning föreligger dock inte sådana motiv som skulle kunna medföra att den av Svenska Gasföreningen önskade skattebefrielsen skulle godkännas.

4.5Skattesatser och likvärdiga bränslen

4.5.1Minimiskattesatser och likvärdiga bränslen

Regeringens förslag: Skattesatser för metan och petroleumkoks an- ges inte längre i LSE, utan skatt för dessa bränslen tas ut enligt regeln om beskattning i nivå med likvärdigt bränsle.

Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Svenska Petroleum Institutet anser att det är vik- tigt att ge tydliga anvisningar för hur beräkning av beskattning i nivå med likvärdiga produkter skall ske. Svenskt Näringsliv anser att av tydlighetsskäl bör fler bränslen anges med uttryckliga skattesatser i lagtexten i stället för att omfattas av regeln om beskattning för likvärdigt bränsle.

Skälen för regeringens förslag: Energiskattedirektivet (rådets direk- tiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096) innehåller liksom det tidigare mineraloljedirektivet endast minimiskattesatser för de vanligaste bränslena. För de skattepliktiga energiprodukter som inte har någon skattesats angiven i direktivet skall skatt tas ut i enlighet med använd- ningen i nivå med skattesatsen för likvärdigt bränsle (se 2 kap. 3 § lagen [1994:1776] om skatt på energi, LSE, som grundar sig på artikel 2.3 första stycket i energiskattedirektivet). Syftet med fastlagda minimi- skattenivåer är att bidra till att den inre marknaden skall fungera väl och att mål i olika delar av gemenskapens politik skall uppnås. Artikel 2.3 bör mot den bakgrunden tolkas i beaktande av det övergripande syftet att undvika snedvridningar av konkurrensen på den inre marknaden. Till skillnad mot mineraloljeprodukterna baseras minimiskattesatserna för kol och naturgas på energiinnehållet. De svenska skattesatserna ligger alla på högre nivåer än direktivets minimiskattesatser. Någon förändring är där- för inte nödvändig av det skälet.

För att anpassa LSE till energiskattedirektivet föreslås att de energi- produkter med angivna skattesatser som finns i 2 kap. 1 § LSE blir de- samma som de energiprodukter för vilka det finns skattesatser angivna i energiskattedirektivet. Jämfört med tidigare ordning innebär det att metan och petroleumkoks tas bort från förteckningen i 2 kap. 1 § LSE. Någon förändring av skattesatserna är dock inte avsedd.

Biogas som framställs genom rötningsprocesser består till omkring 60 procent av metan. I övrigt ingår främst koldioxid och mindre mängder luft. Innan biogas tillförs naturgasnätet eller används för fordonsdrift fordras normalt en anrikning av metaninnehållet till över 90 procent. Alternativt kan biogasen användas i befintligt skick som bränsle för uppvärmning. Vid bedömning av vilken skatt som skall redovisas för den oförädlade biogasen bör vid beskattningen endast kolväteandelen ligga till grund för beskattning, dvs. metanandelen är skattepliktig. Andelarna koldioxid och luft bör således inte anses vara skattepliktiga. Eftersom naturgas består till drygt 90 procent av metan samt mindre andelar andra kolväten ligger det närmast till hands att anse att naturgas är ett likvärdigt bränsle med anrikad biogas. Liksom för naturgasen blir därmed också den jämförbara skattesatsen beroende av hur gasen används, dvs. för uppvärmning eller fordonsdrift. Eftersom biogas anses kunna jämställas med naturgas kommer också både energiskatt och koldioxidskatt att behöva redovisas även om gasen har biomassa som ursprung.

I energiskattedirektivet finns inte någon minimiskattesats angiven för biogas eller gaser enligt KN-nr 2705. Det innebär för dessa gaser att skatten skall tas ut som för likvärdigt bränsle. Vid denna bedömning ligger det närmast till hands att utgå från den skattesats som gäller för naturgas som används för uppvärmning. Det är dock inte rimligt att rakt av använda samma skattesats per kubikmeter som gäller för naturgas eftersom det finns mycket stora variationer i energiinnehållet mellan de aktuella gaserna. En lämplig utgångspunkt vid denna jämförelse kan i stället vara att utgå från den omvandlingsfaktor för effektiva värme- värden som tillämpas i statistiska sammanhang. Den omvandlingsfaktor som för närvarande tillämpas för naturgas är 36,0 GJ per 1 000 m3P .P

Prop. 2006/07:13

Svenska Petroleum Institutet har önskat tydliga anvisningar för hur Prop. 2006/07:13 beräkning av beskattning i nivå med likvärdiga produkter skall ske. Detta

bör ankomma på Skatteverket. Svenskt Näringsliv har önskat att av tydlighetsskäl fler bränslen bör anges med uttryckliga skattesatser i lagtexten. Regeringen har valt att endast föreslå att i direktivet angivna skattesatser tas upp i LSE. Det kan finnas praktiska fördelar med att ta upp fler bränslen med skattesatser i LSE men också nackdelar om de bränslen som tas upp har ett energiinnehåll som varierar mycket, t.ex. olika kolväteblandningar. För den stadsgas som framställs genom utspädning av naturgas med luft eller tillverkning av syntetisk naturgas från t.ex. gasol, finns det i likhet med nyss nämnda gaser också anledning att utgå från energiinnehållet i naturgas vid tillämpning av reglerna om likvärdigt bränsle.

Några minimiskattenivåer för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter (KN-nr 1507–1518) som används för uppvärmning respektive motordrift är inte fastlagda i energiskattedirektivet, utan enligt artikel 2.3 skall beskattningen av dessa produkter ske i nivå med skattesatsen för likvärdigt bränsle för uppvärmning. För dessa oljor och fetter ligger det närmast till hands att anse att eldningsoljor är likvärdiga bränslen. Det innebär också att både energi- och koldioxidskatt tas ut för dessa produkter även om de inte har fossilt ursprung.

På samma sätt som för andra skattepliktiga produkter kan skattelätt- nader gälla för olika användningsområden redan genom det i dag befintliga regelverket i LSE. Det gäller främst bestämmelserna i 6 a kap.

1 och 3 §§ LSE. Där regleras ett antal olika situationer när skatt inte skall tas ut, helt eller delvis.

Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1, 3 och 4 §§ samt i 4 kap. 12 och 13 §§ LSE.

4.5.2Uppräknade skattesatser

Regeringens förslag: De nya energi- och koldioxidskattesatser, som skall gälla under 2007 till följd av den årliga skattesatsjusteringen i förhållande till den allmänna prisutvecklingen, infogas av praktiska skäl i lagbestämmelserna.

Skälen för regeringens förslag: Varje år, senast i november, skall regeringen beräkna det kommande kalenderårets energi- och koldioxid- skattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. De nya skattesatser som skall gälla under 2007 baseras på förändringen i konsumentprisindex mellan juni månad 2005 och juni månad 2006. Index har stigit med cirka 1,5 procent. I budgetpropositionen för 2007 (avsnitt 5.6.3, volym 1) aviseras den kommande skattesatsuppräkningen. Av praktiska skäl bör skattesatserna för bränslen och el justeras i lagtexten till de nivåer som skall gälla för 2007.

Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 och 4 a §§ samt i 11 kap. 10 § LSE.

4.6Hantering av bränslen enligt reglerna för skatteuppskov (suspensionsordningen)

4.6.1Innebörden av suspensionsordningen

Vad gäller beskattningen av bränslen innehåller gemenskapsrätten dels materiella bestämmelser, dels bestämmelser om förfarandet vid själva skattläggningen. De materiella reglerna om det skattepliktiga området och i vilka fall skattefrihet måste respektive kan tillämpas finns numera i energiskattedirektivet (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096). Förfarandereglerna för bränslen samt för alkohol- och tobaksprodukter följer av reglern i rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (EGT L 76, 23.3.1992, s. 1, Celex 31992L0012, det s.k. cirkulationsdirektivet). En av grundstenarna i de EU-gemensamma förfarandereglerna är den s.k. suspensionsordningen, som princip innebär att punktskattepliktiga varor kan cirkulera fritt utan gränskontroller inom EU, att beskattningskonse- kvenserna skjuts upp tills varorna når någon annan än en upplagshavare och att beskattningen skall ske i konsumtionslandet.

Varorna blir enligt suspensionsordningens regler skattepliktiga i och med att de tillverkas inom EG eller i samband med att de förs in till EG. Att varorna blir skattepliktiga innebär emellertid inte att det inträder någon skattskyldighet. Inom suspensionsordningen kan nämligen varorna, trots att de i och för sig är skattepliktiga, bearbetas, förvaras och förflyttas mellan medlemsstaterna inom ramen för ett system med skatteupplag, som förestås av s.k. upplagshavare, utan att några beskatt- ningskonsekvenser inträder. Med andra ord skall skattskyldigheten inte inträda under den tid varorna befinner sig inom suspensionsordningen. Beskattningskonsekvenserna, t.ex. skattskyldighet, inträder först då varorna av någon anledning inte längre omfattas av suspensionsord- ningen, t.ex. genom att de blir tillgänglig för konsumtion eller att lager- brist uppkommer. En vara omfattas av suspensionsordningen så länge den finns hos en upplagshavare i dennes skatteupplag eller transporteras mellan två upplagshavares skatteupplag. Denna ordning är utformad med beaktande av de grundläggande principerna i EG-fördraget om fri rörlig- het för varor.

Enligt det tidigare mineraloljedirektivet (rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor, EGT L 316, 31.10.1992, s. 12, Celex 31992L0081) har suspensionsordningen tillämpats för vissa av de bränslen som skulle be- skattas enligt detta direktiv. För övriga produkter som medlemsstaterna varit skyldiga att beskatta enligt mineraloljedirektivet har vissa grundläg- gande hanteringsregler lagts fast i cirkulationsdirektivet, medan med- lemsstaterna i övrigt lagt fast nationella regler för hur skatten skall tas ut. Dessa nationella hanteringsregler har givetvis även tillämpats för de bränslen som medlemsstaterna nationellt valt att beskatta i avsaknad av gemenskapsrättslig reglering.

Prop. 2006/07:13

Suspensionsordningen utvidgas genom energiskattedirektivet till att Prop. 2006/07:13 omfatta fler produkter än vad som gäller i dag. De anpassningar som

denna utvidgning aktualiserar behandlas i följande avsnitt 4.6.2.

4.6.2Vilka bränslen som omfattas av suspensionsordningen

Regeringens förslag: En anpassning av vilka bränslen som omfattas av det nuvarande systemet med skatteuppskov (suspensionsordningen) sker till energiskattedirektivets regler. Metan skall inte längre omfattas av suspensionsordningen. Vidare utvidgas suspensionsordningen till att omfatta vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, icke-synte- tisk metanol och fettsyrametylestrar, dock endast när dessa produkter är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle.

Promemorians förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. Något förslag lämnas dock inte i promemorian om ändringar i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol- varor, tobaksvaror och mineraloljeprodukter (LPK).

Remissinstanserna: Tullverket påpekar att vissa följdändringar behövs i LPK med anledning av att begreppet mineraloljeprodukter i lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) ersätts av begreppet energipro- dukter. Skatteverket efterlyser förtydliganden av den praktiska skattemäs- siga hanteringen av de produkter, som skall omfattas av suspensionsord- ningen i och med att de är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle. Verket pekar även på risken för att olika medlemsstaters tolkning av den närmare innebörden av avsiktsrek- visitet kan innebära problem vid tillämpningen av förfarandereglerna.

Bakgrunden till regeringens förslag: Det tidigare gällande s.k. mine- raloljedirektivet reglerade beskattningen av vissa mineraloljor, t.ex. ben- sin och dieselolja (se artikel 2 mineraloljedirektivet). Av dessa mineral- oljor var det endast vissa som omfattades av suspensionsordningen (se artikel 2 a). För sådana bränslen, som således omfattades av de harmo- niserade beskattningsreglerna och även av suspensionsordningen, gäller i Sverige ett system enligt LSE med godkända upplagshavare.

Mineraloljedirektivet har numera ersatts av energiskattedirektivet. Enligt tvingande bestämmelser i energiskattedirektivet skall ytterligare bränslen omfattas av systemet med godkända upplagshavare i suspen- sionsordningen. Det rör sig främst om animaliska och vegetabiliska fetter, t.ex. rapsolja och solrosolja (se artikel 20 i energiskattedirektivet).

I nedanstående tabell finns en förteckning över de produkter som om- fattas av suspensionsordningen dels i dag enligt reglerna i nuvarande lydelse av 1 kap. 3 a § LSE, dels enligt de nya reglerna i energiskatte- direktivet, som nu föreslås införda genom en ändring av det nämnda lagrummet.

Tabell 4.3 Produkter som omfattas av suspensionsordningen					Prop. 2006/07:13
	Produkter	Huvudsaklig	Omfattas av suspensionsordningen enligt		Kommentar
	enligt KN-	omfattning
	nr

			gällande lydelse av	föreslagen lydelse av 1
			1 kap. 3 a § LSE	kap. 3 a § LSE (KN-nr
			(KN-nr enligt	enligt tulltaxan enligt
			tulltaxan i dess	kommissionens
			lydelse per 1	förordning (EG) nr
			oktober 1994)	2031/2001)
1.	1507–1518	Vegetabiliska	NEJ	JA
	**	och
		animaliska
		oljor och
		fetter
2.	2707 10,	Bensen,	JA	JA
	2707 20,	toluen,
	2707 30 och	xylener och
	2707 50	vissa andra
		blandningar
		av aromatiska
		kolväten
3 a.	2710 11–	Bensin,	JA	Se under 3 b	Någon förändring av
	2710 00 78	dieselolja,			de produkter som
		eldningsolja			omfattas har inte
3 b	2710 11–	Bensin,	Se ovan under 3 a	JA	skett, däremot har
	2710 00 69	dieselolja,			KN-nr ändrats.
		eldningsolja
4.	2711	Petroleum-	JA, dock inte	JA, dock inte KN-nr	Tillkommande KN-
		gaser och	naturgas (KN-nr	2711 11, 2711 21 och	nr 2711 29 avser
		andra	2711 11 00 och	2711 29	andra gasformiga
		gasformiga	2711 21 00)		kolväten än naturgas.
		kolväten			Ett exempel är
					metan, som alltså
					enligt förslaget inte
					längre kommer att
					omfattas av
					suspensionsord-
					ningen.
5.	2901 10	Mättade	JA	JA
		acykliska
		kolväten
6.	2902 20,	Bensen,	JA	JA
	2902 30,	toluen, o-
	2902 41,	xylen,, m-
	2902 42,	xylen och
	2902 43 och	blandade
	2902 44	xylenisomerer
7.	2905 11 00	Metanol	NEJ	JA, dock endast icke-
	**			syntetisk metanol
8.	3824 90 99	Div. kemiska	NEJ	JA
	**	produkter,
		bl.a. RME
		och E85
	** = när produkterna är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle

Skälen för regeringens förslag

Allmänt om utvidgningen av tillämpningsområdet för suspensionsordningen

Energiskattedirektivet har en annorlunda terminologi än det tidigare mineraloljedirektivet. Först och främst skall, på samtliga förekommande ställen, ”mineraloljeprodukter” ändras till ”energiprodukter”, som har en vidare, i direktivet angiven definition.

Energiskattedirektivets artikel 20 innehåller vidare en uppräkning av vilka energiprodukter som skall omfattas av suspensionsordningen, dvs. bestämmelserna om övervakning och flyttning i cirkulationsdirektivet. Dessa regler innebär bl.a. att produkterna kan bli föremål för handel och hantering inom den s.k. suspensionsordningen, vilket bl.a. innebär att beskattning under vissa omständigheter kan skjutas upp till senare led.

En liknande lista återfinns i 1 kap. 3 a § LSE. Denna uppräkning stäm- mer dock inte överens med vad som numera gäller enligt energiskatte- direktivet. Listan i LSE grundar sig på mineraloljedirektivet och omfattar endast mineraloljeprodukter, under det att uppräkningen i energiskatte- direktivet också omfattar vissa biobränslen. Dessa bränslen omfattas således därigenom nu av EG-harmoniserade hanteringsbestämmelser. Det gäller dock inte alla energiprodukter eller alla biobränslen, utan endast de som tas upp i bestämmelsen.

De biobränslen som omfattas av energiskattedirektivets artikel 20 utgörs av punkterna 1 a, g och h (KN-nr 1507–1518, 2905 11 00 och 3824 90 99). Dessa bränslen beskrivs närmare i avsnitt 4.2 och återfinns i tabell 4.3 under punkterna 1, 7 och 8. För dessa gäller, i motsats till andra energiprodukter, att regelverket om övervakning och flyttning endast gäller när produkterna är avsedda för användning som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle. Den praktiska hanteringen av dessa biobränslen behandlas särskilt nedan.

Utöver dessa biobränslen stämmer listan över produkter i huvudsak överens med den som hittills gällt enligt 1 kap. 3 a § LSE. Enligt mineraloljedirektivet definierades produkterna enligt de KN-nr som gällde enligt lydelsen av EU:s gemensamma tulltaxa per den 1 oktober 1994. Även energiskattedirektivets definiering av produkter anknyter till tulltaxan, dock i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001, jfr en närmare beskrivning under avsnitt 4.2.

Till följd av ändrade KN-nr föreslås för en viss grupp oljeprodukter en justering av aktuella KN-nr, dock utan att det sker någon materiell förändring av de produkter som omfattas. Det rör sig om produkter som enligt gällande lydelse av 1 kap. 3 a § – enligt tulltaxan i dess lydelse per den 1 oktober 1994 – klassas enligt KN-nr 2710 00 11 – 2710 00 78. Dessa produkter klassas enligt den lydelse av tulltaxan som utgör grunden för energiskattedirektivets klassificering enligt KN-nr 2710 00 11 – 2710 00 69.

Vidare omfattas enligt energiskattedirektivets regler inte längre metan och andra gasformiga kolväten (KN-nr 2711 29) av suspensionsord- ningen. Dessa bränslen föreslås därför uteslutas från uppräkningen i 1 kap. 3 a § LSE och kommer i fortsättningen att hanteras enligt de nationella hanteringsregler för debitering och betalning av skatt, se vidare under avsnitt 4.7 i denna proposition.

I LPK finns bestämmelser om förflyttning av vissa punktskattepliktiga varor samt om kontroll av dessa vid yrkesmässiga vägtransporter. På energiområdet gäller LPK i dag för de mineraloljeprodukter som omfattas av hanteringen inom suspensionsordningen, dvs. bränsle som avses i 1 kap. 3 a § LSE. Som Tullverket påpekat bör terminologin i LPK anpassas till de ändringar som nu görs i LSE med anledning av anpass-

Prop. 2006/07:13

ningen till energiskattedirektivet. Begreppet ”mineraloljeprodukter” byts således ut mot ”energiprodukter”.

Förslaget föranleder ändringar i 1 kap. 3 a § LSE samt i 1 kap. 2 § LPK.

Särskilt om hanteringen av vissa biobränslen inom suspensionsordningen

Suspensionsordningen på bränsleområdet har hittills omfattat vissa, med KN-nr utpekade, produkter. Innebörden av suspensionsordningen är bl.a. att dessa produkter, i och med att de tillverkas inom EG eller importeras till EG:s punktskatteområde från tredje land, hanteras enligt skatte- uppskov. Detta gäller oavsett produktens användningsområde. Skatt tas ut när produkten lämnar suspensionsordningen och skattefrihet för viss användning förutsätter att detta har stöd i särskilda regler i LSE. Detta kan t.ex. gälla när produkten förbrukas för annat ändamål än som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle. Suspensionsordningen kommer dock nu, till följd av genomförandet av artikel 20 i energiskattedirektivet i den svenska lagstiftningen, att omfatta vissa produkter som skall hanteras inom suspensionsordningen först i och med att de är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle. Situationen är ny, eftersom en vara enligt hittillsvarande regelverk alltså omfattats av suspensionsordningens regelverk från det att den tillverkats eller importerats – den har alltså inte kunnat byta grupp, vilket nu kan inträffa i och med avsiktsrekvisitet.

Som framgått ovan är det fråga om produkter enligt KN-nr 1507–1518, 2905 11 00 och 3824 90 99, som ryms inom suspensionsordningen om avsiktsrekvisitet är uppfyllt. KN-nr 1507–1518 täcker olika vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, som t.ex. palmolja och rapsolja. KN-nr 2905 11 00 betecknar metanol och endast den icke-syntetiska metanolen är föremål för såväl skatteplikt som skattesuspension. Slutligen inrymmer KN-nr 3824 90 99 diverse kemiska produkter, främst olika fettsyrametyl- estrar och bränsleblandningar (t.ex. E85).

Det säger sig självt att det inte alltid är givet exakt när en angiven ”av- sikt” inträder. Bestämmelsen finns dock i ett rådsdirektiv, som medlems- staterna är skyldiga att införliva i sin nationella lagstiftning. En nationell anpassning innebär med nödvändighet en viss mån av tolkning, särskilt när bestämmelsen i direktivet som i detta fall ger sådant utrymme. Det är visserligen, som Skatteverket påpekat, av vikt att söka uppnå en EU- gemensam tolkning av bestämmelsen. Under de senaste åren har omfat- tande diskussioner förts i kommissionens Punktskattekommitté, i syfte att söka komma fram till vissa gemensamma riktlinjer för tolkningen av avsiktsrekvisitet. Hittills har dock dessa diskussioner inte lett till något resultat. Regeringen föreslår nu, inom ramen för den slutliga anpas- sningen av LSE till energiskattedirektivet, de lagändringar som bedöms krävas för att uppfylla direktivets regler. I den mån eventuella framtida riktlinjer som kan komma att antas av Punktskattekommittén bör föran- leda justeringar av dessa förslag, får regeringen återkomma till detta i särskild ordning.

I likhet med vad som regeringen förslagit avseende definitionen av begreppet energiprodukter (se avsnitt 4.2), bör avsiktsrekvisitet också tydliggöras när det i LSE anges att suspensionsordningen skall tillämpas

Prop. 2006/07:13

för vissa energiprodukter. För produkter enligt KN-nr 1507–1518, 3824

9099 samt icke-syntetisk metanol (KN-nr 2905 11 00) innebär detta alltså att de endast görs föremål för suspensionsordningens regler när de är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motor- bränsle.

Mot bakgrund av att detta avsiktsrekvisit tidigare inte funnits i LSE anser regeringen att det är lämpligt att – som Skatteverket efterfrågat - närmare söka redovisa vissa riktlinjer för hur detta begrepp bör tolkas och vilka effekter det får för hanteringen av de aktuella bränslena inom ramen för suspensionsordningen.

De aktuella bränslena har hittills inte omfattats av skatteplikt enligt LSE när de används för uppvärmningsändamål. Förbrukning av dem som drivmedel omfattas i och för sig av tillämpningsområdet för 2 kap. 4 § första stycket LSE, men i praktiken har hittills all användning av bräns- lena för detta ändamål omfattats av skattefrihet genom regeringsbeslut med stöd av den s.k. pilotprojektsbestämmelsen i 2 kap. 12 § LSE. Bränslena omfattas inte i dag av suspensionsordningens bestämmelser.

Suspensionsordningen utvidgas nu till att omfatta produkter enligt KN- nr 1507–1518, 3824 90 99 samt icke-syntetisk metanol (KN-nr 2905

1100). Hanteringen inom suspensionsordningen skall dock – till skillnad från övriga produkter som omfattas av detta system – inträda först i och med att det finns en avsikt att förbruka produkten som bränsle för upp- värmning eller som motorbränsle. Den bakomliggande bestämmelsen i energiskattedirektivet är neutralt skriven så till vida att det inte framgår vem som skall ha den aktuella avsikten.

De angivna produkterna är i viss mån av olika beskaffenhet, så till vida att produkter enligt KN-nr 1507–1518 mer sällan utan vidareförädling kan användas för motordrift medan de direkt efter framställningen väl kan användas för uppvärmning, t.ex. av bostäder och inom energisektorn. Dessa vegetabiliska oljor och fetter klassas således enligt relevant KN-nr såväl när de befinner sig i en råvarufas, som när de i vissa fall direkt kan saluföras som bränsle. Själva KN-numret kan alltså inte – som är fallet med hittillsvarande produkter inom suspensionsordningen – användas som grund för att fastställa om produkten skall hanteras inom suspen- sionsordningen eller inte. Den icke-syntetiska metanolen torde närmast uteslutande användas som drivmedel, medan KN-nr 3824 90 99 kan rymma en rad olika produkter, varav en del vanligtvis används för olika kemiska – icke bränsle – ändamål medan andra utgör färdigtillverkade bränslen, som t.ex. ETBE. Det torde dock – i vart fall i dagsläget – vara mer sällsynt att uppvärmningsbränslen återfinns inom den kategorin.

Genom att omfattas av suspensionsordningen träder olika hanterings- och kontrollbestämmelser automatiskt in för dessa produkter när de är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motor- bränsle. Således finns regler om att transporter till andra EU-länder skall åtföljas av ledsagardokument och att säkerhet skall ställas, vilket säker- ställer andra medlemsstaters eventuella intresse av att beskatta produk- terna. Samtidigt bör hållas i minnet att regeringen – som framgår av avsnitt 4.4.1 – föreslår att direktivets möjlighet till skattebefrielse skall utnyttjas. Någon skatt skall alltså inte tas ut vid förbrukning i Sverige. Enligt regeringens uppfattning är det, särskilt mot den bakgrunden, ange- läget att bestämmelserna ges en pragmatisk tolkning, som inte skapar

Prop. 2006/07:13

onödig administration hos vare sig Skatteverket eller aktörerna på om- rådet.

Enligt 4 kap. 3 § LSE får som upplagshavare godkännas den som i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs i Sverige avser att tillverka eller bearbeta bränslen eller i större omfattning hålla bränslen i lager. En förutsättning är dock att de i bestämmelsen uppställda kraven på skatte- upplag och vandelsprövning också uppfylls. I begreppet ”bränslen” enligt bestämmelsen ryms, så vitt avser produkter enligt KN-nr 1507–1518, 3824 90 99 samt icke-syntetisk metanol (KN-nr 2905 11 00), inte endast att det rör sig om produkter enligt dessa KN-nr, utan en avsikt måste också finnas om att de skall förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle. Det s.k. avsiktsrekvisitet måste således vara uppfyllt. När den som i egenskap av godkänd upplagshavare tillverkar produkter som uppfyller dessa krav i ett skatteupplag skjuts skyldigheten att betala skatt upp tills, i normalfallet, bränslet tas i anspråk i skatteupplaget eller förs ut från skatteupplaget och levereras till någon som inte är en upp- lagshavare. Den som yrkesmässigt tillverkar bränsle utanför ett skatte- upplag blir skyldig att betala skatt i direkt anslutning till varje tillverk- ningstillfälle, se 4 kap. 1 § 6 och 5 kap. 4 § LSE.

I de fall där t.ex. en jordbrukare odlar oljeväxter och därur pressar rapsolja (KN-nr 1514) och inte själv förbrukar den som bränsle utan säljer den vidare, bör inte avsiktsrekvisitet tolkas så strikt att jordbru- karen skulle behöva vara upplagshavare och bedriva sin tillverkning under skattesuspension i skatteupplag för att inte bli skattskyldig för sin produkt direkt vid tillverkningen. Detta även om han har vetskap om att oljan i ett senare led efter vidareförädling kommer att förbrukas som bränsle. Jordbrukaren säljer i detta fall inte ett bränsle utan en råvara, dvs. han hanterar visserligen en produkt enligt KN-nr 1514 men då det nödvändiga avsiktsrekvisitet inte är uppfyllt ryms inte hans hantering inom tillämpningsområdet för suspensionsordningen.

Om det i jordbrukarens näringsverksamhet också ingår att marknads- föra rapsoljan som bränsle, t.ex. för leverans till fjärrvärmeverk, bör hans tillverkning av rapsoljan dock ske inom ramen för suspensionsordningen. Eftersom han tillverkar en skattepliktig bränsleprodukt får han god- kännas som upplagshavare utan något krav på viss omfattning av produk- tionen, under förutsättning av att kraven på skatteupplag och vandel har uppfyllts. Motsvarande bör även i princip gälla för det fall han själv behåller all rapsoljan och i egen regi förbrukar den för uppvärmning. Vid såväl förbrukning som försäljning för uppvärmningsändamål har han rätt att i sin bränsledeklaration göra avdrag för skatten och kan alltså redovisa en nolldeklaration. Möjligheter finns enligt 10 kap. 16 a § SBL för Skatteverket att medge att upplagshavaren endast behöver lämna sin redovisning en gång per år, och inte för varje kalendermånad som följer enligt de normala redovisningsreglerna för energiskatter. Denna regel gäller dock inte för den som skall betala skatt vid varje tillverknings- tillfälle, dvs. den som tillverkar bränslet utan att vara upplagshavare.

I och med att en tillverkare, som framställer en produkt enligt aktuella KN-nr och har uppfyllt avsiktsrekvisitet, godkänns som upplagshavare sker hans hantering av bränslet i skatteupplag. I den mån tillverkaren också hanterar en produkt enligt aktuella KN-nr utan att avsiktsrekvisitet är uppfyllt – som t.ex. tillverka rapsolja för matlagning – sker denna

Prop. 2006/07:13

tillverkning helt utanför reglerna om skattesuspension. Motsvarande bör Prop. 2006/07:13 gälla om avsikten hos upplagshavaren med hanteringen av rapsoljan

ändras. Om avsiktsrekvisitet således inte längre är uppfyllt sker hante- ringen av produkten inte längre inom ramen för suspensionsordningen. Om produkten i egenskap av bränsle säljs av upplagshavaren kan det ske under skatteuppskov om köparen är en annan upplagshavare, t.ex. en bränsleleverantör som utan att själv tillverka bränslet bedriver handel med bränslet och uppfyller kriteriet för lagerhållning i större omfattning och därigenom kan godkännas som upplagshavare.

I och med de ändringar som föreslås införda i 1 kap. 3 a § LSE be- dömer regeringen att bestämmelserna i artikel 20 i energiskattedirektivet är införda i svensk rätt så vitt avser produkter enligt KN-nr 1507-1518, 3824 90 99 samt icke-syntetisk metanol (KN-nr 2905 11 00) som är av- sedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle.

4.7Hanteringen av bränslen som inte omfattas av suspensionsordningen

4.7.1Systemet med lagerhållare m.m.

Regeringens bedömning: Det nuvarande nationella systemet med god- kända lagerhållare kan även fortsättningsvis tillämpas för kol, naturgas och andra bränslen som inte omfattas av suspensionsordningen.

Promemorians bedömning: Stämmer överens med regeringens be- dömning.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna fråga.

Bakgrunden till regeringens bedömning: Enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE, gäller delvis olika regler beroende på om ett bränsle omfattas av det s.k. cirkulationsdirektivet (rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskatte- pliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, EGT L 76, 23.3.1992, s. 1, Celex 31992L0012), eller om bränslet inte omfattas av detta direktiv. För bränslen som omfattas av de harmo- niserade reglerna, t.ex. bensin och dieselolja, gäller ett system enligt 1 kap. 3 a § LSE med godkända upplagshavare. För övriga bränslen, t.ex. kol och naturgas, gäller i dag andra regler med godkända lagerhållare. Enligt bestämmelser i energiskattedirektivet (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096) skall dock fler bränslen än i dag omfattas av harmoniserade regler, även om systemet för godkända upplagshavare inte skall gälla för dessa bränslen. Det rör sig främst om kol och naturgas (se artikel 21 i energiskattedirektivet). För dessa bränslen lägger dock direk- tivet endast fast vissa grundläggande regler för främst skattskyldighetens inträde, medan skatt i övrigt skatt skall påföras och uppbäras enligt de förfaranden som fastställs av varje medlemsstat.

Beskattningen av kol och naturgas i LSE bygger i dag på ett system med godkända lagerhållare (4 kap. 15 § LSE). För att bli godkänd som

lagerhållare krävs dels att den skattskyldige bedriver viss verksamhet,

dels att han med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omstän- digheter i övrigt är lämplig som lagerhållare. Verksamheter som kan omfattas av ett godkännande är tillverkning eller bearbetning, lagring i större omfattningen eller återförsäljning eller förbrukning i större omfatt- ning av gasformiga kolväten. Ett godkännande av lagerhållare skall åter- kallas om förutsättningarna för godkännande inte längre finns eller om lagerhållaren begär det.

Skälen för regeringens bedömning: Genom energiskattedirektivet in- förs en gemenskapsrättslig beskattningsram för en rad bränslen (se artikel 2 i energiskattedirektivet). Dessa bränslen skall i fortsättningen vara skattepliktiga, dvs. medlemsstaterna är skyldiga att beskatta dem. För vissa av dessa bränslen skall reglerna i cirkulationsdirektivet om suspen- sionsordningen gälla (se artikel 20 energiskattedirektivet, jfr avsnitt 4.6 i denna proposition). För övriga bränslen enligt direktivet, t.ex. kol och naturgas, gäller förenklade förfaranderegler (se artikel 21.5 energiskatte- direktivet). Dessa innebär att skattskyldigheten inträder vid leverans. Medlemsstaterna skall påföra och uppbära skatt enligt nationella regler, vilka skall fastställas av varje medlemsstat (artikel 21.5 första och fjärde styckena).

Energiskattedirektivet innehåller inga bestämmelser om hur bränslena skall hanteras fram till leveranstidpunkten och direktivets regler synes inte förhindra medlemsstaterna från att införa nationella system om hantering under skatteuppskov för tid innan leverans till slutkonsument sker. Det bedöms därför att det nationella systemet med godkända lagerhållare även fortsättningsvis kan tillämpas för kol och naturgas, eftersom dessa bränslen, trots att de numera omfattas av harmoniserade regler enligt energiskattedirektivet, ändå inte innefattas av suspensions- ordningen.

4.7.2Vem som är skattskyldig för naturgas i vissa fall

Regeringens förslag: Reglerna om vem som är skattskyldig för skatt på naturgas likställs med reglerna för övriga bränslen som inte omfattas av suspensionsordningen.

Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Skatteverket påpekar att den avreglerade natur- gasmarknaden kan förväntas medföra ett ökat intresse för direktinförsel av naturgas. Då promemorians förslag innebär att den som för in natur- gas måste uppfylla gällande omsättningskrav för lagerhållare, riskerar detta enligt Skatteverket att medföra att en del införsel kommer att om- fattas av skattskyldighet enligt för in/tar emot bestämmelsen. Detta med- för en resurskrävande administration för både skattskyldiga och Skatte- verket.

Skälen för regeringens förslag: Distribution av naturgas sker regel- mässigt antingen i gasform via rörledningar eller i flytande form i tank, vanligen på fartyg eller lastbil. Anledning saknas att inte behandla naturgas på samma sätt som andra bränslen, som inte omfattas av de EU- gemensamma uppbördsreglerna (den s.k. suspensionsordningen) som gäller för vissa bränslen enligt 1 kap. 3 a § LSE. För närmare information

Prop. 2006/07:13

om innebörden av suspensionsordningen, se avsnitt 4.6 i denna proposi- tion. Regeringen anser således inte att det finnas behov av att ha en särskild bestämmelse för vem som skall anses som skattskyldig vid införsel av naturgas till Sverige. Som föreslagits i promemorian bör därför den särskilda bestämmelsen i 4 kap. 12 § andra stycket LSE slopas. Av detta stycke följer att den som för in naturgas till Sverige samt den för vars räkning sådan införsel äger rum skall anses som tillverkare vid bedömandet av vem som är skattskyldig.

Möjlighet finns för aktörer att frivilligt ansöka om godkännande som lagerhållare. Enligt 4 kap. 15 § LSE får som lagerhållare bl.a. godkännas den som i större omfattning återförsäljer eller förbrukar gasformiga kolväten, om han med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare. Omsättnings- kravet har av regeringen i 2 § förordningen (1994:1784) om skatt på energi bestämts till en årlig omsättning av minst tre miljoner kubikmeter av gasformiga kolväten. Regeringen avser att se över denna nivå, i syfte att minimera de av Skatteverket påpekade administrativa effekterna för den skattemässiga hanteringen av naturgasdistributionen.

Förslaget föranleder ändringar i 4 kap. 12 § och 5 kap. 2 § LSE.

4.7.3Skattskyldighetens inträde för bränslen som inte omfattas av suspensionsordningen

Regeringens bedömning: Några ändringar behöver inte göras av de nuvarande nationella reglerna för skattskyldighetens inträde för bränslen som inte omfattas av suspensionsordningen.

Promemorians förslag: Skattskyldigheten skall inträda vid leveransen av kol, naturgas och andra bränslen som inte omfattas av suspensions- ordningen till någon som inte är registrerad lagerhållare.

Remissinstanserna: Skatteverket ifrågasätter behovet att ändra de befintliga reglerna för skattskyldighetens inträde och anser i allt fall att det bör undvikas att utforma reglerna på ett sätt som innebär att en utländsk aktör skulle göras skattskyldig.

Skälen för regeringens bedömning: För de bränslen som visserligen skall beskattas enligt energiskattedirektivet, men som inte omfattas av suspensionsordningen, finns i gemenskapsrätten endast vissa begränsade bestämmelser om förfarandet vid beskattningen. Det gäller i huvudsak skattskyldighetens inträde, som enligt artikel 21.5 energiskattedirektivet skall inträda vid leveransen av de aktuella bränslena. I övrigt bestäms den närmare hanteringen vid skattläggningen av nationella regler, jfr artikel 21.5 första och fjärde styckena i direktivet.

Som regeringen funnit i avsnitt 4.7.1 bedöms det nuvarande svenska systemet med godkända lagerhållare kunna behållas för de bränslen som inte omfattas av suspensionsordningen. I 4 kap. 12 § LSE anges vem som är skattskyldig för dessa bränslen. Regler för när de blir skyldiga att betala skatt, dvs. skattskyldighetens inträde, finns i 5 kap. 2–4 §§ LSE.

Energiskattedirektivet föreskriver inte vem som skall vara skattskyldig i olika situationer. De nuvarande svenska reglerna i dessa delar behöver därför inte ändras.

Prop. 2006/07:13

Enligt artikel 21 i energiskattedirektivet skall skattskyldighet för natur- gas och kol inträda först vid leveransen. Eftersom gemenskapsrättsliga regler saknas för hanteringen av bränslena dessförinnan, kan det nuva- rande svenska systemet med lagerhållare även tillämpas i fortsättningen och bränslena kan alltså hanteras under ett nationellt skatteuppskov fram till leveranstidpunkten.

Fördelen med att vara godkänd lagerhållare är att bränsle kan till- verkas, importeras och lagras under skatteuppskov. Skattskyldighet inträ- der först när bränslet levereras till någon som inte är godkänd lagerhål- lare. Mellan godkända lagerhållare får alltså skattefria leveranser äga rum. Dessa regler bedöms stämma överens med gemenskapsrätten och några ändringar behöver inte göras av dem som ett led i anpassningen till energiskattedirektivet.

Regler finns vidare i LSE för att säkerställa att skatt betalas för de skattepliktiga bränslena även vid hantering utanför systemet med god- kända lagerhållare. Sålunda finns regler om skattskyldighet för den som, utan att agera som lagerhållare, från ett annat EG-land för in bränsle till Sverige eller tar emot en sådan leverans (se 4 kap. 12 § 3 LSE). Regeringen finner, i likhet med vad Skatteverket uttalat, att några änd- ringar inte krävs av reglerna för skattskyldighetens inträde i detta fall. I samtliga situationer då skatt tas ut av någon som är skattskyldig enligt 4 kap. 12 § 3 LSE bör skattskyldigheten således även i fortsättningen inträda vid införseln till Sverige. En sådan reglering är i linje med vad som gäller för motsvarande hantering av bränslen enligt 1 kap. 3 a § LSE, i de fall då dessa mer undantagsvis förs in till Sverige utanför suspensionsordningen. En sådan harmoniserad tillämpning av beskatt- ningsförfarandena är önskvärd och bedöms stämma överens med gemenskapsrätten.

4.7.4Återbetalning av skatt på bränsle som levererats till ett annat EG-land

Regeringens förslag: Möjligheten till återbetalning av skatt på bränsle som levererats till ett annat EG-land skall utvidgas till att omfatta samtliga bränslen som beskattats i Sverige. Kravet på att skatt skall ha betalats i mottagarlandet kompletteras med alternativet att leveransen har skett för ett skattebefriat ändamål.

Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna fråga.

Bakgrunden till regeringens förslag: I 9 kap. 10 § LSE finns bestäm- melser om återbetalning av skatt med anledning av att bränsle, som beskattats i Sverige, därefter har levererats till ett annat EG-land och beskattats där. Avsikten med reglerna är att undvika dubbelbeskattning av bränslet och säkerställa att skatt endast tas ut i den medlemsstat där bränslet slutligen förbrukas. Reglerna grundar sig på artikel 22 i cirkulationsdirektivet och gäller endast för de bränslen som omfattas av den suspensionsordning som följer av detta direktiv, dvs. bränslen som avses i 1 kap. 3 a § LSE. Motsvarande regler om återbetalning av skatt vid leveranser till ett annat EG-land finns för tobaksskatt och alkohol-

Prop. 2006/07:13

skatt, se 29 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt och 28 § lagen Prop. 2006/07:13 (1994:1564) om alkoholskatt.

Skälen för regeringens förslag: Artikel 22 i cirkulationsdirektivet innehåller detaljerade bestämmelser om de krav som måste uppfyllas innan myndigheterna i en medlemsstat har rätt att betala tillbaka skatt som tagits ut. Ett krav som ställs är att skatten i mottagarlandet måste vara betald innan den skatt som tagits ut i den första medlemsstaten betalas tillbaka. Energiskattedirektivet innehåller dock olika möjligheter

–och i vissa fall skyldigheter – för medlemsstaterna att skattebefria bränslen som förbrukas under vissa särskilt angivna omständigheter. Detta innebär att någon skatt därmed inte kommer att tas ut i ett EG-land, som har infört sådana bestämmelser. Det kan t.ex. gälla förbrukning i metallurgiska processer (se artikel 2.4 b) eller för framställning av el (se artikel 14.1 a). Även om artikel 22 uttryckligen talar om att ”skatt har betalats” i mottagarlandet, bör en rimlig tolkning av bestämmelsen vara att den även skall kunna tillämpas på situationer där någon skatt inte skall tas ut i mottagarlandet, eftersom bränslet är avsett att användas för ett skattebefriat ändamål. En ändring bör därför göras av reglerna för återbetalning av skatt så att även dessa fall täcks. Detta föreslås ske genom att kravet att skatt skall betalas i mottagarlandet kompletteras med alternativet att ”leveransen sker för förbrukning för ett i det andra EG- landet skattebefriat ändamål”.

Även om bestämmelserna om återbetalning av skatt har sin grund i cirkulationsdirektivets regler, bör inte detta hindra att de görs generellt tillämpliga på alla bränslen som beskattats i Sverige. Regeringen föreslår därför en ändring av återbetalningsreglerna av denna innebörd. Det rör sig således om en utvidgning för dels bränslen som är skattepliktiga till följd av att energiskattedirektivets regler införts i LSE, men för vilka suspensionsordningens regler inte tillämpas (t.ex. kol och koks), dels de icke harmoniserade bränslena råtallolja och torvbränsle. Även i de fall då dessa bränslen, efter att de beskattats i Sverige, levereras till ett annat EG-land kommer således en möjlighet finnas att få återbetalning av den svenska skatten.

Förslaget föranleder ändringar i 9 kap. 10 § LSE samt att två nya paragrafer, 9 kap. 10 a och 10 b §§, införs i LSE.

Prop. 2006/07:13

5Skattebefrielse för bränslen som används i vissa industriella processer

5.1Bränslen som används för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning samt dubbel användning av bränslen

Regeringens bedömning: Bestämmelserna om skattefrihet i vissa industriella processer bör anpassas till den ram som ges av energi- skattedirektivet. Befrielse från energiskatt, koldioxidskatt och svavel- skatt bör behållas för samtliga skattepliktiga bränslen som förbrukas för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för upp- värmning. Bränslen som förbrukas i processer, där bränslet används både som bränsle för uppvärmning och för annat ändamål än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning, bör även i fortsättningen befrias från energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt.

Regeringens förslag: Skattebefrielsen för förbrukning i metallur- giska processer skall utvidgas till att omfatta samtliga skattepliktiga bränslen. Betydelsen av begreppet metallurgisk process skall anpassas till vad som gäller för motsvarande befrielse från energiskatten på el. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2007, men börjar tillämpas först den 1 januari 2008. Under 2007 gäller alltså alltjämt äldre bestämmelser.

Promemorians bedömning och förslag: Stämmer överens med regeringens bedömning och förslag.

Remissinstanserna: Jernkontoret, Statens energimyndighet, SveMin, Plast- & Kemiföretagen, Svenska Gjuteriföreningen och Svenskt Näringsliv tillstyrker förslaget om utformning av skattefriheten för bränslen som förbrukas i metallurgiska processer. Jernkontoret, SveMin, Svenska Gjuteriföreningen och Svenskt Näringsliv anser dock att försla- get i sin helhet bör träda i kraft den 1 januari 2007. Vidare menar Plast-

&Kemiföretagen att ytterligare för processerna nödvändiga processteg bör omfattas av skattebefrielsen.

Bakgrunden till regeringens bedömning och förslag: Skattebefrielse för bränslen som förbrukas för annat ändamål än motordrift eller upp- värmning har gällt sedan beskattningen av fossila bränslen för uppvärm- ningsändamål infördes under 1950-talet. I samband med det svenska EU- inträdet anpassades den svenska energibeskattningen till EG-rätten i en ny lag (1994:1776) om skatt på energi, LSE (SOU 1994:85, prop. 1994/95:54, bet. 1994/95:SkU4, rskr. 1994/95:152). Enligt 6 a kap. 1 § 1 LSE gäller befrielse från energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt när bränsle förbrukas för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning eller i en process där bränslet i allt väsentligt används för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning. Enligt denna bestämmelse skattebefrias bränsle som används som råvara, vid kemiska reduktioner inom den

kemiska processindustrin samt vid reduktionsprocesser, t.ex. masugns- processen.

I vissa fall kan det ifrågasättas om bränslet i en enskild process an- vänds enbart för ”annat ändamål än motordrift eller uppvärmning” eller om en viss del kan anses gå åt till uppvärmning. Typexempel är när en del av bränslet tjänar till att skapa och upprätthålla temperatur och andra processförhållanden, som behövs för att en reduktionsprocess skall kunna genomföras. Det är av processtekniska skäl inte möjligt att göra någon direkt mätning av hur stor mängd bränsle som i dessa fall går åt till respektive ändamål.

Enligt äldre svensk energiskattelagstiftning skulle den del av insatt bränsle som ansågs använt för uppvärmning i reduktionsprocesser be- skattas. Detta fick till följd mer eller mindre godtyckliga uppskattningar av de olika andelarna. Svårigheter med dessa uppskattningar ledde till att en generell skattefrihet infördes 1984 för kolbränslen och petroleumkoks som används i metallurgiska processer (det s.k. metallurgiavdraget). Be- stämmelsen gäller för energiskatt och koldioxidskatt. Alltsedan svavel- skattens tillkomst 1991 har en särskild bestämmelse gällt, som medför frihet från svavelskatt för samtliga bränslen som förbrukas i sodapannor, lutpannor, metallurgiska processer eller i processer för framställning av andra mineraliska ämnen än metaller (se nuvarande 6 a kap. 1 § 12 LSE).

I samband med att de svenska reglerna om beskattning av energi an- passades till EG-rätten inför det svenska inträdet i unionen 1995, ansågs att metallurgiavdraget av konkurrensskäl borde behållas i avvaktan på att en gemensam kolbeskattning införs i EU (prop. 1994/95:54 s. 66 f., bestämmelsen finns numera i 6 a kap. 1 § 8 LSE).

En åtgärd som också vidtogs i samband med 1995 års EU-anpassning var att införa den nu gällande huvudsaklighetsprincipen (som numera finns i 6 a kap. 1 § andra ledet LSE). Denna innebär att om bränsle- förbrukningen i en process i allt väsentligt kan anses ha gått åt för ”annat ändamål än motordrift eller uppvärmning”, medges skattefrihet för den totala bränsletillförseln. Skattefriheten omfattar alltså även den del av bränsleinsatsen som kan anses ha använts för uppvärmning. Denna regel gällde, genom metallurgiavdraget, redan i svensk lagstiftning för de metallurgiska processerna. Införandet av huvudsaklighetsprincipen med- förde därför i praktiken att den totala bränsleinsatsen även i vissa andra industriprocesser än de metallurgiska blev skattefri i sin helhet. Bak- grunden till bestämmelsen är således att det inte är tekniskt möjligt att mer exakt ange hur stor del av en bränsleinsats som kan hänföras till respektive användningsområde inom en och samma process. Vad som är avgörande för om en bränsletillförsel skall innefattas i huvudsaklighets- bedömningen är om bränslet kan sägas medverka till eller delta i den egentliga process där bränslet fungerar som råvara.

Som ett riktmärke för tillämpningen av huvudsaklighetsprincipen utta- lades i förarbetena att om 70−75 procent av den totala bränsletillförseln i en process förbrukats för ”annat ändamål än motordrift eller uppvärm- ning”, medges även avdrag för skatten på resterande 25–30 procent.

Av artikel 2.4 i energiskattedirektivet (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsnormen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10. 2003 s. 51, Celex 32003L0096) framgår att direktivet inte skall tillämpas på

Prop. 2006/07:13

vissa användningar av energiprodukter (bränslen). Detta innebär att medlemsstaterna har full valfrihet att beskatta eller skattebefria bränslen inom dessa användningsområden. I praktiken förekommer dock inom EU endast undantagsvis att medlemsstater beskattar delar av de berörda användningsområdena. I artikel 2.4 b finns också bestämmelser som ger medlemsstaterna möjlighet att skattebefria el som används för motsva- rande användningsområden. Sverige har den 1 juli 2004 anpassat skatte- friheten för el i vissa industriella processer till den ram som numera sätts av energiskattedirektivet (prop. 2003/04:144, bet. 2003/04:SkU36, rskr. 2003/04:271).

I denna proposition behandlas nu en anpassning även av reglerna för skattefrihet för bränslen i vissa industriella processer till de möjligheter som ges av artikel 2.4 b i energiskattedirektivet. Förbrukning av bränslen för andra ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvär- mning, dubbel användning av energiprodukter (användning både som bränsle för uppvärmning och för andra ändamål än som motorbränsle och bränsle för uppvärmning) och förbrukning i metallurgiska processer tas upp i detta avsnitt. Förbrukning av bränslen i mineralogiska processer behandlas i avsnitt 5.2.

Skälen för regeringens bedömning och förslag

Utgångspunkter för utformningen av skattefriheten

Skattereglerna på energiområdet bör vara enkla att tillämpa för såväl de skattskyldiga som de rättstillämpande myndigheterna. I lagstiftningen har därför ofta valts generella definitioner, som ger ett visst tolknings- utrymme inom givna ramar för rättstillämpningen. Detta är en väl fungerande lösning, som gör det möjligt att inom ramen för befintlig lagstiftning t.ex. ta hänsyn till den ständigt pågående och ofta mycket komplexa teknikutvecklingen inom processindustrin. Utformningen av såväl huvudsaklighetsprincipen som metallurgiavdraget ligger helt i linje med denna filosofi. Ett system med detaljerade uppräkningar över t.ex. konkreta processer eller liknande skulle vara administrativt tungrott och har därför betydande nackdelar i förhållande till ett mer generellt utfor- mat system. Inte minst kan ett alltför detaljerat regelsystem riskera att verka hämmande på teknikutvecklingen och motverka en övergång till effektivare och miljövänligare metoder.

Möjligheterna till skattebefrielse enligt artikel 2.4 b i energiskatte- direktivet är inriktade på energiintensiva processer. Den nödvändiga energitillförseln kan härröra från el, men är oftast bränslebaserad. Bräns- lena används vanligtvis i ugnar för att tillföra energi och för att åstad- komma de höga temperaturer som fordras för att kemiska eller fysika- liska förändringar skall kunna äga rum. Tillverkning av råjärn i masugn samt smältning av järn, stål och andra metaller är exempel på sådana processer. I vissa fall är energitillförseln i stället nödvändig för att struk- turförändringar i materialet skall äga rum (till exempel varmbearbetning och värmebehandling av metaller).

Den nuvarande svenska regeln om skattebefrielse för bränsle som förbrukas för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning är i linje med gemenskapsrätten. Lagtexten i 6 a kap. 1 § 1 LSE bör dock språkligt

Prop. 2006/07:13

anpassas så att den bättre stämmer överens med ordalydelsen i artikel 2.4 b första strecksatsen i energiskattedirektivet. Någon ändring i sak är dock inte avsedd genom denna språkliga anpassning.

Huvudsaklighetsprincipen i sin nuvarande utformning ryms inom den möjlighet till skattefrihet för s.k. dubbel användning av bränslen som ges i artikel 2.4 b andra strecksatsen i energiskattedirektivet. Enligt direktivet har en energiprodukt dubbel användning när den används både som bränsle för uppvärmning och för andra ändamål än som motorbränsle och bränsle för uppvärmning. Någon begränsning görs dock inte till att det huvudsakliga användningsområdet skall vara annat än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning. Detta är i linje med bakgrunden till bestämmelsen, dvs. att det i dessa processer inte är möjligt att tekniskt urskilja en viss del av bränsleinsatsen till uppvärmning respektive icke uppvärmning. Anledning saknas därför att nationellt behålla den nuva- rande huvudsaklighetsbegränsningen. I de förhållandevis fåtal industri- processer, där dubbel användning av bränslen förekommer, bedöms dock den 70–75-procentiga begränsningen redan i dag sakna praktisk bety- delse då bränsleförbrukningen med god marginal utgörs av en sådan andel råvaruanvändning.

Uppbyggnaden av artikel 2.4 b andra strecksatsen i energiskattedirek- tivet är annorlunda än den nuvarande svenska regleringen av motsva- rande bestämmelser (huvudsaklighetsprincipen och metallurgiavdraget). Det är nu lämpligt att anpassa reglerna i LSE så att de stämmer överens med logiken i direktivet.

I direktivet anges vissa exempel på processer där bränsleinsatsen skall anses som dubbel användning. Det rör sig om kemisk reduktion, elekt- rolys och metallurgiska processer. Det är således redan genom direktivets lydelse fastlagt att bränsleförbrukning i samtliga processer som ryms inom dessa skattemässigt skall behandlas som dubbel användning och alltså kan omfattas av skattefrihet.

Tillsatsen av kol i en elektrolytisk process bör dock redan med dagens skatteregler vara skattefri genom bestämmelsen om förbrukning för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning. Anledning saknas därför att särskilt reglera skattefrihet för bränslen som används i elektrolytiska processer.

Bränsleförbrukning i metallurgiska processer bör uttryckligen anges ge skattefrihet i lagtexten. Den närmare definitionen av begreppet metal- lurgiska processer analyseras nedan. Uppräkningen i direktivet av pro- cesser där dubbel användning av bränslen förekommer är dock inte uttömmande, varför även en bestämmelse bör finnas som gör dubbel användning av bränsle i andra typer av processer skattefri. Ett exempel på en sådan process är framställning av väteperoxid. Skattefrihet gäller i dag för dessa processer med stöd av huvudsaklighetsprincipen. Det avgörande för att skattefrihet skall ges för den totala bränsletillförseln är således att det bränsle som tillsätts processen kan anses användas där både som bränsle för uppvärmning och för annat ändamål än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning.

Anledning saknas att i lagtexten särskilt reglera behandlingen av bränslen som används för kemisk reduktion. Så vitt kan bedömas är samtliga kända reduktionsprocesser metallurgiska processer och täcks således redan av den skattefrihet som ges för dessa processer. I den mån

Prop. 2006/07:13

det skulle finnas en reduktionsprocess inom andra områden, kommer denna att täckas av den allmänna bestämmelsen om skattefrihet även för andra processer än de metallurgiska, där dubbel användning av bränslen äger rum.

Samtliga skattepliktiga bränslen skall omfattas av skattefrihet

I och med energiskattedirektivet finns nu en gemenskapsrättslig ram för beskattningen av såväl mineraloljor som kol, naturgas och el. Av kon- kurrensskäl bör därför inte längre särskilda regler gälla för endast kol- bränslen. Befrielsen från energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt på bränslen som förbrukas i de nu aktuella processerna bör därför gälla för samtliga skattepliktiga bränslen. Denna ordning gäller i dag redan för de processer, för vilka skattefrihet åstadkoms genom tillämpning av bestäm- melsen om förbrukning för annat ändamål än motordrift eller upp- värmning respektive huvudsaklighetsprincipen. Genom förslaget utvid- gas alltså skattefriheten till att gälla alla typer av bränslen också i de metallurgiska processerna. Härmed uppnås en skattemässig konkurrens- neutralitet mellan olika fossila bränslen, som stimulerar till en miljö- mässigt positiv övergång från kol till bränslen med lägre kolhalt i de metallurgiska processer där detta är tekniskt möjligt.

Förslaget minskar den snedvridning som riskerar att uppstå av kon- kurrensen mellan såväl olika slag av bränslen i samma typ av process som konkurrensen mellan likartade processer. Som exempel kan nämnas att kolförbrukningen i pelletsverken i dag är skattefri, medan oljeanvänd- ningen i verken beskattas.

Ett ytterligare exempel är framställningen av gjutgods, där dagens skatteregler i praktiken medför olika behandling beroende på typ av gjuterier. Smält- och gjutprocessen ingår visserligen i begreppet metal- lurgisk process vid den hittillsvarande tolkningen. Järngjuteriernas koks- förbrukning är därigenom skattefri. Olja, gasol och naturgas omfattas dock inte av dagens skattefrihet. Dessa bränslen används i varierade om- fattning i samtliga typer av gjuterier, dvs. förutom i järngjuterier också i de gjuterier som framställer gjutgods av stål eller av icke-järnmetaller. Även el används i vissa gjutugnar. Skattefrihet gäller för sådan elför- brukning. Genom förslaget motverkas således den nuvarande konkur- rensnackdel som t.ex. aluminiumgjutgods har i förhållande till järngjut- gods.

Innebörden av begreppet metallurgisk process

Med den definition av begreppet metallurgiska processer som hittills gällt inom rättstillämpningen för bränslebeskattningens del (se Riks- skatteverkets allmänna råd, RSV 2002:18) har i allt väsentligt däri ingått processteg, där bränsleförbrukningen av processtekniska skäl bestått av kolbränslen. Vid tillämpningen har exempelvis inom järn- och stål- industrin den metallurgiska processen ansetts börja med sintertillverk- ning och sluta med göt, ämnen eller gjutgods. Bränsleförbrukning för den fortsatta bearbetningen i t.ex. värmnings- och värmebehandlingsugnar har således inte ingått i begreppet.

Prop. 2006/07:13

Den närmare innebörden av begreppet metallurgiska processer har, för motsvarande befrielse från energiskatten på el, behandlats i samband med anpassning till gemenskapsrätten som gjordes på detta område den 1 juli 2004 (jfr prop. 2003/04:144 s. 8 f.). Skatteverket har i Handledning för punktskatter 2005 uttalat att begreppet metallurgiska processer för bränslebeskattningens del redan till följd av prop. 2003/04:144 om elbeskattning bör ges den vidare tolkning som följer av uttalandena i den propositionen. I praktiken har dock, genom dagens begränsning av skattefriheten för bränslen till att endast gälla för kol, den utvidgade tolk- ningen av begreppet metallurgiska processer ingen praktisk betydelse. Av processtekniska skäl saknas i hög grad möjlighet att använda kol i de tillkommande processteg som omfattas av den vidare tolkningen.

Det är rimligt att tillämpa samma definition av begreppet metallurgiska processer för el- respektive bränslebeskattningen. Genom en enhetlig tillämpning av det skattebefriade området för bränslen och el uppnås en konkurrensneutralitet mellan valet av energikälla. Sålunda bör den fort- satta bearbetningen av göt, ämnen och gjutgods i t.ex. värmnings- och värmebehandlingsugnar ingå i begreppet. Valsverkens bränsleanvänd- ning bör alltså nu skattebefrias. Denna tolkning av begreppet metal- lurgisk process är i linje med vad som allmänt tillämpas inom övriga EU- länder och det är således, med hänsyn till de svenska företagens interna- tionella konkurrenskraft, väl befogat att låta skattefriheten få denna omfattning.

De bränsleslag som används för valsning är i hög grad gasol eller olja samt, där denna finns tillgänglig, naturgas. Det är inte lämpligt att använda kol, på grund av risken för föroreningar av stålet från aska och slagg från förbränning av kolet.

Av konkurrensskäl, inte minst mellan smides- och gjutgods, bör även formning och behandling rymmas i begreppet metallurgisk process. Såväl bränslen som el som förbrukas i smidesugnar och andra ugnar för värmning av ämnen för fortsatt bearbetning eller värmebehandling bör alltså vara befriade från energiskatt och koldioxidskatt. Motsvarande ugnar där icke-järnmetaller genomgår metallurgiska processer bör ingå i begreppet.

I likhet med den lagstiftning som numera finns för befrielse från energiskatt på el vid användning i metallurgiska processer, bör en begränsning göras av skattefriheten så att den endast gäller under förut- sättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar för- ändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras.

Bränsle som enbart används för torkning bör alltså även i fortsätt- ningen beskattas. Förutsättningarna för att effektivisera bränsleanvänd- ningen för sådana torkbehov får anses större än för de ugnsprocesser i vilka kemiska och fysikaliska förändringar sker. Vidare uppnås häri- genom en enhetlig skattemässig behandling av torkning, som ofta före- kommer inom många skilda industriella områden. Om ett företag har en hög bränsleförbrukning i icke skattebefriade processer, kan den särskilda 0,8-procentsregeln erbjuda möjligheter till skattelättnader. Detta gäller under förutsättning att koldioxidskattebelastningen är relativt stor i för- hållande till förädlingsvärdet och de i avsnitt 6 föreslagna kriterierna på energiintensitet uppfylls. Regeringen anser således inte att det finns skäl

Prop. 2006/07:13

att tillmötesgå den begäran som Plast- & Kemiföretagen framställt om att Prop. 2006/07:13 inbegripa ytterliga processteg i den föreslagna skattebefrielsen.

För bränslebeskattningens del bör dock även bibehållandet av en kemisk förändring eller en förändrad inre fysikalisk struktur i det in- gående godset rymmas inom det skattefria området för den metallurgiska processen. Vad som avses är värmning av skänkar, skänkugnar, gjut- lådor, blygrytor och liknande kärl. Även uppvärmning av kärl som används vid smältelektrolys bör behandlas på samma sätt.

Skänkar används inom de metallurgiska processerna för att föra över stålet/metallen/legeringen från en processutrustning till nästa. Det van- ligast förekommande är från smältugn eller färdigställningsugn till gjut- processen. I regel sker skänkvärmningen med olja, gasol eller naturgas. Dagens inskränkning i skattefriheten för den metallurgiska processen till att endast omfatta kolbränslen har därför medfört att oljan respektive gasen beskattas.

Skänken förvärms före användningen för att säkerställa att metallsmäl- tan bibehåller en jämn temperatur så att stelningsförloppet blir homogent och metallens struktur därmed blir korrekt efter avgjutning och svalning. Dessutom är det numera vanligt att slutjustering av metallanalysen sker i skänken, vilket kräver tillförsel av energi. Vid större energibehov används el för värmning av stålet i skänken. För gjuteriernas del är det dessutom viktigt med en konstant temperatur vid avgjutningen för att säkerställa en god och enhetlig formfyllning.

Ett teoretiskt alternativ till skänkvärmningen vore att överhetta metal- len i smältugnen. Härigenom flyttar man energianvändningen till smält- ugnen som värms med el, gasol eller koks. El och koks är redan i dag skattebefriade. I praktiken är detta emellertid inte genomförbart eftersom överhettningen av metallen kraftigt skulle påverka den slutliga strukturen hos den färdiga produkten. Kalla skänkar kan inte heller användas av säkerhetsskäl eftersom de kan orsaka explosioner.

Skänkvärmningen ingår således som en viktig del i den metallurgiska processen eftersom den har en avgörande betydelse för materialutbytet och metallens struktur. Lagtexten för bränslebeskattningens del bör där- för utformas så att skattefriheten för bränslen i de metallurgiska proces- serna också omfattar värmning av skänkar och liknande kärl.

De aktuella bränsleintensiva processerna som föreslås omfattas av den utvidgade skattefriheten är, i likhet med de processer som redan i dag är skattefria, av sådan karaktär att de oundgängligen fordrar en viss energi- tillförsel för att kunna genomföras. Bränsleåtgången per ton produkt är således en följd av processernas natur och kan därför svårligen minskas.

Befrielse från svavelskatt gäller i dag för samtliga skattepliktiga bräns- len som används i de metallurgiska processerna. För de metallurgiska processernas del bör basen för befrielsen från svavelskatt anpassas till vad som föreslås gälla för energi- och koldioxidskatternas del. Detta innebär alltså att den definition av begreppet metallurgiska processer som utvecklats ovan, bl.a. avseende begränsningen till viss ugns- eller skänk- användning, även skall gälla för svavelskattens del.

Statsstödsaspekter m.m.

Prop. 2006/07:13

Den utvidgning som föreslås av skattefriheten för bränslen i metallur- giska processer ryms till viss del redan nu inom det nuvarande tillämp- ningsområdet för EU:s system för handel med utsläppsrätter. I och med den handelsperiod som inleds 2008 är avsikten att en breddad definition skall tillämpas av vilka förbränningsanläggningar som skall ingå i handelssystemet (se prop. 2005/06:184 s. 83 ff.). Sålunda kommer t.ex. valsverken att omfattas av handelssystemet. Härigenom motsvaras den slopade skatten på bränslen, som nu föreslås, i sin helhet av en mot- svarande miljöstyrning genom EU:s system för handel med utsläpps- rätter. Mot den angivna bakgrunden bör de föreslagna förändringarna tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 2008.

Den allmänna uppbyggnaden av såväl energiskattedirektivet som LSE är att bränslen beskattas när de används som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle. De nu lämnade förslagen ligger i linje med denna uppbyggnad, då de rör skattefrihet i fall där bränslet används för andra än sådana ändamål. Det ligger därför i beskattningssystemets natur och logik att inte beskatta de bränslen som används i de nu angivna fallen. Dessa fall av skattebefrielse utgör alltså inte statligt stöd (jfr rådets och kommissionens uttalanden i samband med antagandet av energiskattedirektivet [addendum till not om energibeskattning, ADD 1, 13253/03, FISC 139, 7.10.2003] samt kommissionens tidigare beslut i statsstödsärenden för Storbritannien [klimatförändringsskatten; EGT L 229, 27.8.2002, s. 15] och Sverige [användning av energiprodukter för annat ändamål än uppvärmning m.m.] EGT C 104, 30.4.2003. s. 9).

Förslaget föranleder ändringar i 6 a kap. 1 § 1, 8 och 12 LSE (jfr punkt

2 av övergångsbestämmelserna).

5.2Bränslen som används vid framställning av andra mineraliska ämnen än metaller

Regeringens förslag: Befrielse från energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt skall gälla för bränslen som används vid framställning av andra mineraliska ämnen än metaller (mineralogiska processer) under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har ändrats. Den nuvarande begränsningsregeln för koldioxidskatteuttaget i kalk- och cementbranschen m.m. skall slopas.

Promemorians förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. I promemorian angavs inte uttryckligen att skattebefrielsen för mineralogiska processer gäller framställning av andra mineraliska ämnen än metaller.

Remissinstanserna: Cementa AB, Skogsindustrierna, Svenska Kalk- föreningen och Svenskt Näringsliv tillstyrker förslaget om skattefrihet för bränslen som förbrukas i mineralologiska processer. Cementa AB och Svenska Kalkföreningen anser dock att även bränsle som förbrukas för att torka bränsle innan det används som bränsle i ugnsprocessen bör

omfattas av skattefriheten. Naturvårdsverket anser att det finns risk för

negativa miljökonsekvenser genom att bränslen inom de mineralogiska processerna, som inte ingår i handeln med utsläppsrätter, skattebefrias.

Bakgrunden till regeringens förslag: Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter ryms enligt den statistiska näringsgrensindelning som används inom EU under NACE-kod DI 26 och benämns tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter. Denna näringsgrensindelning och en nationell fördjupning återfinns i Standard för svensk närings- grensindelning 2002, SNI 2002 (SCB:s Meddelanden i samordnings- frågor för Sveriges officiella statistik, 2003:2). Den branschen består i Sverige av ca 2 000 företag, varav dock ett 20-tal företag svarar för en stor del av branschens totala energiförbrukning. Bland delbranscherna kan nämnas tillverkning av cement, kalk, glas, mineralull, tegel, expan- derad lera, betongvaror och keramik. I stor utsträckning används bränslen i energikrävande högtemperaturprocesser. Den största delen av energi- insatsen går till bränning i roterugnar respektive schaktugnar. Vid kalk- och cementframställning används i hög grad kol och koks, men även i viss mån eldningsolja respektive naturgas. Under senare år har särskilt cementindustrin ökat användningen av alternativa bränslen, främst i form av däck och annat avfall. Vid glastillverkning är det av tekniska skäl inte möjligt att använda kolbränslen, utan bränsletillsatsen består av olja, gasol eller naturgas.

Bränsleanvändningen i de mineralogiska processerna anses i svensk energiskattelagstiftning i sin helhet falla in under begreppet uppvärmning och beskattas således. Utöver industrins generella skattelättnader i form av befrielse från energiskatt och en koldioxidskattenivå om 21 procent av annars gällande skatt och den särskilda nedsättningsregeln (0,8-procents- regelen) för energiintensiv industri, gäller ytterligare en nedsättnings- regel för koldioxidskatten på bränslen som förbrukas för framställning av andra mineraliska ämnen än metaller (1,2-procentsregeln). I syfte att lin- dra skattebelastningen för denna bransch gäller således fram till utgången av år 2008, med vissa begränsningar, att koldioxidskatten inte skall överstiga 1,2 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde.

I viss mån delade meningar har rått inom EU om tolkningen av reglerna i det tidigare gällande mineraloljedirektivet (rådets direktiv 92/81/EEG om harmoniseringen av strukturerna för punktskatter på mineraloljor, EGT L 316, 31.10.1992, s. 12, Celex 31992L0081 ändrat genom rådets direktiv 94/74/EG, EGT L 365, 31.12.1994, s. 46, Celex 31994L0074) om skattefrihet för användning av bränslen för annat ända- mål än motordrift eller uppvärmning. Flertalet medlemsstater gjorde, i likhet med Sverige, tolkningen att energiinsatsen var att hänföra till upp- värmning. I praktiken var dock en stor del av bränsleanvändningen vid cement- och kalkframställningen inom EU ändå skattefri, eftersom någon harmoniserad beskattning inte gällde för samtliga bränslen. I stor ut- sträckning används kolbränslen i dessa processer. Tolkningen av upp- värmningsbegreppet var alltså i flertalet andra medlemsstater inte av lika stor betydelse som för länder som Sverige, där sedan länge samtliga fos- sila bränslen har beskattats. EG-domstolen har, efter det att kommis- sionen väckt talan mot Tyskland inför domstolen för fördragsbrott (dom av den 29 april 2004 i mål C-240/01, Europeiska kommissionen mot Förbundsrepubliken Tyskland, REG 2004 s. I-04733) funnit att bränsle-

Prop. 2006/07:13

användningen i de mineralogiska processerna omfattas av begreppet uppvärmning.

Av artikel 2.4 i energiskattedirektivet framgår att direktivet inte skall tillämpas på vissa användningar av energiprodukter (bränslen), varav en är mineralogiska processer. Detta innebär att medlemsstaterna har full valfrihet att beskatta eller skattebefria bränslen inom detta användnings- område. Mot bakgrund av denna uttryckliga bestämmelse saknas det numera betydelse om bränsleanvändningen definitionsmässigt skall anses rymmas i begreppet uppvärmning eller inte.

Skälen för regeringens förslag: Beskattning av bränslen i de minera- logiska processerna förekommer endast i begränsad omfattning i andra medlemsstater. Av konkurrensskäl bör därför möjligheten till skattefri- het, som numera ges i artikel 2.4 b femte strecksatsen i energiskattedirek- tivet, utnyttjas. Definitionen av begreppet mineralogiska processer i energiskattedirektivet följer rådets förordning (EEG) nr 3037/90 av den 9 oktober 1990 om statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemen- skapen (EGT L 293, 24.10.1990, s. 1, Celex 31990R3037. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning [EG] nr 29/2002, EGT L 6, 10.1.2002, s. 3, Celex 32002R0029). Det rör sig således om proces- ser som klassificeras enligt NACE-kod DI 26 Tillverkning av icke- metalliska mineraliska produkter. Avgörande för om skattefrihet skall ges eller inte bör vara att bränslet används inom ramen för en process där framställning sker av de angivna produkterna. Även kalkframställning i skogsindustrins mesaugnar och inom stål- och sockerindustrierna bör alltså omfattas av skattebefrielsen.

I likhet med vad som föreslås för de metallurgiska processernas del, bör dock en begränsning göras av skattefriheten så att den endast gäller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras.

Bränsle som enbart används för torkning bör alltså även i fortsättnin- gen beskattas. Detta kan t.ex. vara fallet vid separat torkning av den kalk- och märgelstensblandning som utgör huvudråmaterialet för cementfram- ställning respektive torkning av kol innan detta används som bränsle i ugnarna. Motsvarande gäller för framställning av kalk. Förutsättningarna för att effektivisera bränsleanvändningen för sådana torkbehov får anses större än för de ugnsprocesser i vilka kemiska och fysikaliska föränd- ringar sker. Vidare uppnås härigenom en enhetlig skattemässig behand- ling av torkning, som ofta förekommer inom många skilda industriella områden. Mot den angivna bakgrunden finner regeringen inte skäl att till- mötesgå den av Cementa AB och Svenska Kalkföreningen framställda synpunkten att även bränsle som används för viss torkning bör omfattas av den föreslagna skattefriheten.

Befrielse från svavelskatt gäller i dag för samtliga skattepliktiga bräns- len som används i processer för framställning av andra mineraliska ämnen än metaller. På motsvarande sätt som föreslås avseende de metal- lurgiska processerna bör basen för befrielsen från svavelskatt för de mineralogiska processerna anpassas till vad som föreslås gälla för energi- och koldioxidskatternas del. Detta innebär alltså att den definition av begreppet framställning av mineraliska produkter som utvecklats ovan, bl.a. avseende begränsningen till viss ugnsanvändning, även skall gälla för svavelskattens del. Detta innebär alltså att svavelskatt skall tas ut på

Prop. 2006/07:13

bränslen som används i de torkningssteg som inte ryms i definitionen av Prop. 2006/07:13 begreppet framställning av mineraliska produkter. Härigenom stimuleras

till en användning av svavelfattigare bränslen i dessa delar av processen. Den nu föreslagna skattefriheten bedöms omfatta en mycket stor del av den totala bränsleförbrukningen inom den mineralogiska process- industrin. Endast de mindre bränslemängder som används för torknings- ändamål kommer således att omfattas av beskattning. Ett fåtal företag ges

idag skattenedsättning med stöd av 1,2-procentsregeln. Dessa bedöms, till följd av förslaget om skattefrihet för de mineralogiska processerna, inte ha en kvarstående skattebelastning som gör att kriterierna för 1,2- procentsregeln uppfylls. Anledning saknas därför att behålla denna be- stämmelse och den bör därför slopas.

En stor del av den bränsleförbrukning, som omfattas av förslaget till skattefrihet för mineralogiska processer, sker i anläggningar som omfat- tas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. En miljöstyrning som minst motsvarar den slopade skatten för dessa anläggningar uppnås således genom handelssystemet. Endast en mindre del – motsvarande förlorade skatteintäkter om ca 20 miljoner kr per år – av den totala bränsleförbrukningen som omfattas av den förslagna skattefriheten för de mineralogiska processerna sker i anläggningar som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Där kan således en viss minskad miljöstyrning uppstå. Denna mindre effekt, som påpekas av Natur- vårdsverket, utgör enligt regeringens uppfattning dock inte hinder för att tillämpa en generell skattebefrielse på sätt som framgår av förslaget.

I punkt 22 av ingressen till energiskattedirektivet anges att det är i överensstämmelse med skattesystemets natur och logik att inte låta reglerna i direktivet omfatta mineralogiska processer. Detta genomförs i artikel 2.4 b femte strecksatsen i direktivet. Den föreslagna skattefriheten för bränslen som förbrukas vid tillverkning av mineraliska produkter utgör alltså inte statligt stöd, då denna skattefrihet ligger i beskattnings- systemets natur och logik (jfr rådets och kommissionens uttalanden i samband med antagandet av energiskattedirektivet [addendum till not om energibeskattning, ADD 1, 8084/03, FISC 59, 3.4.2003] samt kommis- sionens beslut i tidigare statsstödsärende för Sverige (1,2-procentsregeln, EGT C 95, 20.4.2004 s. 32).

Förslaget föranleder att en ny punkt 16 förs in i 6 a kap. 1 § LSE samt ändringar i punkten 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1997:479) om ändring i denna lag.

6 Skattelättnader för energiintensiva företag

6.1Inledning

I 9 kap. 9 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE, finns regler om nedsättning av skatt på bränslen som förbrukats vid tillverknings- processen i industriell verksamhet eller jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Enligt energiskattedirektivet (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemen-

skapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L

283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32993L0096) får sådan nedsättning ges till Prop. 2006/07:13 företag som är energiintensiva. Den svenska regleringen innehåller emel-

lertid i dag inte något sådant uttryckligt krav på energiintensitet. Enligt energiskattedirektivet måste kravet vara införlivat i den svenska lagstift- ningen senast den 1 januari 2007 (se artikel 17.1 a femte stycket).

Utgångspunkten för de aktuella regeländringarna är att den gällande nedsättningsregeln i 9 kap. 9 § LSE i stort skall kvarstå.

Den följande framställningen bygger i allt väsentligt på en promemoria från Skatteverket (dnr Fi2006/2975/SKA). Skatteverket har under arbetet med promemorian samrått med Bokföringsnämnden, Statens energimyn- dighet och Statistiska centralbyrån.

6.2Energiskattedirektivets definition av energiintensitet

Definitionen av energiintensitet får enligt artikel 17.1 i energiskattedirek- tivet (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32993L0096) antingen bedömas med utgångspunkt i inköpskostnad och produktions- värde eller i energiskatt och förädlingsvärde.

Enligt artikel 17.1 avses med energiintensivt företag en företagsenhet där antingen energiprodukternas och elektricitetens inköpskostnad upp- går till minst 3,0 procent av produktionsvärdet, eller den nationella er- lagda energiskatten uppgår till minst 0,5 procent av förädlingsvärdet. Med energiprodukternas och elektricitetens inköpskostnad avses vidare enligt direktivet den faktiska kostnaden för inköpt energi eller energi som framställts inom företaget. Endast elektricitet, värme och energiprodukter som används för uppvärmningsändamål eller till stationära motorer samt anläggningar och maskinell utrustning som används vid byggnadsverk- samhet, väg- och vattenbyggnad och offentliga arbeten, skall räknas med. Alla skatter ingår, utom avdragsgill mervärdesskatt.

Produktionsvärde definieras som omsättning, inklusive subventioner direkt kopplade till produktpriset, plus eller minus förändringar i lager av färdiga produkter, varor under tillverkning och varor och tjänster som in- köpts för återförsäljning, minus inköp av varor och tjänster för återför- säljning.

Med förädlingsvärde avses den sammanlagda mervärdesskattepliktiga omsättningen inklusive export, minus sammanlagda mervärdesskatte- pliktiga inköp inklusive import.

6.3Företagens uppgiftslämnande

6.3.1Inledning

De beräkningar som föregår en bedömning av om någon av energiskatte- direktivets (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32993L0096) energiintensitetsdefinitioner är uppfylld kräver kännedom om ett antal

uppgifter. Inför valet av definition är det därför av intresse vilka uppgif- Prop. 2006/07:13 ter företagen i dag lämnar till Skatteverket i olika sammanhang.

6.3.2Uppgifter för energibeskattningen

I en ansökan om nedsättning av skatt enligt 9 kap. 9 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE, lämnar sökanden uppgifter om försäljnings- värdet för produkter som denne har framställt under året. I ansökan läm- nas även uppgifter om bränsleförbrukning, skattesats och betald skatt.

Vid en ansökan om preliminär skattesats lämnar sökanden uppgifter om beräknat försäljningsvärde för produkter som denne avser att fram- ställa under året.

6.3.3Uppgifter för företagsbeskattningen

Bestämmelser om vilka uppgifter företagen skall lämna för taxering i inkomstslaget näringsverksamhet finns i 3 kap. 5 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter och 2 kap. 4 och 5 §§ förord- ningen (2001:1244) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Uppgifter i inkomstskattedeklarationen

Den som bedriver näringsverksamhet lämnar i bilagor till en inkomstdek- laration ett antal uppgifter. Det rör sig om relativt detaljerade uppgifter om olika typer av intäkter och kostnader. Bland intäkterna kan t.ex. näm- nas nettoomsättning, förändring av lager (inte handelsvaror) och på- gående arbeten, aktiverat arbete för egen räkning och vinst vid avyttring av anläggningstillgångar (ej finansiella) och ränteintäkter. Bland kost- naderna kan exempelvis nämnas handelsvaror inkl. lagerförändring, rå- varor, material m.m., personalkostnader, avskrivningar, nedskrivningar av anläggningstillgångar (ej finansiella), återföring av nedskrivning av anläggningstillgångar (ej finansiella) samt räntekostnader.

6.3.4Uppgifter för mervärdesbeskattningen

Huvudregeln om vilka uppgifter som skall lämnas i en skattedeklaration finns i 10 kap. 17 § skattebetalningslagen (1997:483). Från och med den 1 januari 2007 ändras skattedeklarationens mervärdesskattedel. De upp- gifter som skall lämnas indelas i sju block.

•Momspliktig försäljning eller uttag exklusive moms

•Utgående moms på momspliktig försäljning eller uttag

•Momspliktiga inköp där köparen är skattskyldig

•Utgående moms på inköp

•Försäljning m.m. som är undantagen från moms

•Ingående moms

•Moms att betala eller få tillbaka

6.4

Företagsenhet

Prop. 2006/07:13

Enligt energiskattedirektivet (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 okto- ber 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32993L0096) skall bedömning göras för företagsenhet (direktivets artikel 11 reglerar företagsenhet). Företagsenhet torde närmast kunna jämföras med begreppen ”verksamhet” respektive ”verksamhetsgren” i 3 kap. 2 § andra stycket och 10 kap. 28 § skattebetalningslagen (1997:483) samt 2 kap. 25 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL). Enligt 2 kap. 25 § IL av- ses med verksamhetsgren sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse.

6.5Internationell jämförelse

Både Österrike och Finland använder förädlingsvärde vid definitionen av energiintensiva företag. Den av Finland valda definitionen utgår från uppgifter i företagens resultatredovisning. Österrike utgår från mer- värdesskatterättsliga begrepp.

Österrike
Både varu- och tjänsteproducerande företag har rätt till återbetalning av
skatter på mineraloljor, naturgas och kol. Återbetalningsrätten regleras i
lagen om återbetalning av energiskatt (Energieabgabenvergütungs-
gesetz), som i sin tur hänvisar till mervärdesskattelagstiftningen (Um-
satzsteuergesetz). Återbetalningen förutsätter att energiskatten överstiger
0,5 procent av förädlingsvärdet.
Förädlingsvärdet (nettoproduktionsvärde) definieras som skillnaden
mellan bruttoproduktionsvärdet och nödvändig insatsförbrukning. Med
bruttoproduktionsvärde (omsättning från företaget) avses i huvudsak
leveranser och tjänster som produceras av företaget (inom landet, inom
EU och till länder utanför EU) samt egenförbrukning. Med egenförbruk-
ning avses användning för privata ändamål. För att beräkna bruttopro-
duktionsvärdet används väsentligen uppgifter om omsatt belopp från
företagens mervärdesskattedeklaration, men även annat underlag – t.ex.
uppgifter från företagets redovisning. Inbetalningar som inte utgör ersätt-
ning för beskattningsbar omsättning tas inte med vid beräkningen.
I bruttoproduktionsvärdet synes också ingå vinster vid avyttring av
anläggningstillgångar (dock ej personbilar), övriga beskattningsbara
rörelseintäkter, finansiella intäkter, vinster vid försäljning av värdepapper
som utgör omsättningstillgång, beskattningsbara extraordinära intäkter
samt egenförbrukning.
Med insatsförbrukning (inköp) avses omsättningar som en annan före-
tagare tillför det företag som ansöker om nedsättning. Dessa omsätt-
ningar behöver inte vara skattpliktiga utan kan även vara skattefria. Det
kan också röra sig om beskattningsbara omsättningar som sker utanför
Österrike, så länge dessa har samband med beskattningsbara omsätt-
ningar hos det företag som ansöker om återbetalning. Personalkostnader
ingår inte. Som insatsförbrukning räknas inte omsättning som över-	93
	93

huvudtaget inte är beskattningsbar samt utgifter för arbetskraft, vilka avser utgifter för inhyrd personal.

Beräkningen synes ske utifrån följande poster: kostnader för varor och material, kostnader för arbete/bearbetning (dock inte kostnader för perso- nal), avskrivningar på anläggningstillgångar (utom personbilar och ”akti- vierte Eigenleistungen”), energikostnader (dock inte egenförbrukning), övriga rörelsekostnader (dvs. avdragsgilla utgifter, men inte skatter, av- sättningar, nedskrivning av finansiella tillgångar och överavskrivningar), räntekostnader, återföring av avsättningar, återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar, andra inkomster som krävt energiförbrukning och beskattningsbara extra ordinära kostnader samt förutbetalda kostnader.

Företag definieras utifrån reglerna i den österrikiska inkomstskatte- lagen. Med detta avses en organisatorisk enhet som producerar varor eller tjänster. Återbetalning sker om den erlagda skatten överstiger både ett gränsvärde (Kürzungsbetrag), vilket uppgår till fem procent av förädlingsvärdet och en egenavgift (Selbstbehalt), vilken för nuvarande uppgår till 400 Euro. Hänsyn tas dessutom till EU:s minimiskattesatser. Det är inte möjligt att utgå från ett nettoproduktionsvärde som under- stiger noll euro.

Finland

Industriföretag kan efter avslutad räkenskapsperiod ansöka hos finska Tullstyrelsen om s.k. accisåterbäring för de energiskatter de erlagt. Ett villkor för återbäringen är att de acciser som företaget under räken- skapsperioden betalat och de acciser (punkskatter) som ingått i priset på anskaffade produkter utgör mer än 3,7 procent av företagets förädlings- värde. Med förädlingsvärde avses det sammanlagda beloppet av rörelse- vinst (-förlust), avskrivningar och värdenedgång samt personalkostnader korrigerat med skatteåterbäringens belopp.

Företagen har rätt att beträffande den överstigande delen av skatte- belastningen ansöka om att 85 procent av de acciser som betalats för produkterna eller som ingått i anskaffningspriset på dessa återbärs. Av återbäringen utbetalas dock endast den del som överstiger 50 000 Euro. Återbäringen får högst vara lika stor som beloppet av de acciser som betalts för produkter som avses i lagen eller som ingått i anskaffnings- priset på dessa produkter. De senaste åren har endast 10–18 företag erhållit denna typ av accisåterbäring.

En företag som bedriver yrkesmässig växthusodling har rätt att på ansökan få tillbaka 3,4 cent per liter för den bränsleaccis som betalats för lätt brännolja och 1,4 cent per kilo för den bränsleaccis som han betalat för tung brännolja, om bränslena använts vid yrkesmässig växthusodling. Accisåterbäring betalas inte om återbäringsbeloppet understiger 580 Euro.

Återbäringsansökan får inte göras separat för ett verksamhetsområde eller en verksamhetsort, utan det sökande företaget skall behandlas som en enhet. Uppgifterna hämtas från företagens bokslut och energiskatte- deklarationer. Negativa förädlingsvärden har såvitt kunnat utredas aldrig uppkommit, men torde betraktas som ett värde om noll euro.

Prop. 2006/07:13

6.6

Program för energieffektivisering

Prop. 2006/07:13

Enligt 11 kap. 9 § 6 lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE, befrias ett företag från energiskatt på elektrisk kraft om det omfattas av god- kännande att delta i program för energieffektivisering. Sådant godkän- nande meddelas enligt lagen (2004:1196) om program för energieffek- tivisering, PFE. Syftet med PFE är att främja en effektiv användning av energi genom att få fler företag att intressera sig för energieffektivisering. Målet är att öka effektiviteten av energianvändning i tillverknings- industrin med fokus på elkraft. Programmet vänder sig till energiinten- siva företag som använder el i tillverkningsprocessen.

Ett företag bedöms vara energiintensivt om inköpskostnader för energiprodukter uppgår till minst 3,0 procent av företagets produktions- värde och/eller om energi-, koldioxid och svavelskatter på de energi- produkter och den el som används av företaget uppgår till minst 0,5 procent av företagets förädlingsvärde. Avgränsningarna är hämtade från energiskattedirektivet (prop. 2003/04:170, s. 75 f; rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemen- skapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32993L0096). Med företag avses ett före- tag i sin helhet eller en del av ett företag som kan driva sin verksamhet självständigt och med egna medel (2 § PFE).

Produktionsvärde kan avse omsättning, inkl. subventioner som är direkt kopplade till produktpriset, med tillägg eller avdrag för föränd- ringar i lager av färdiga produkter, varor under tillverkning och varor och tjänster som inköpts för återförsäljning, med avdrag för inköp av varor och tjänster för återförsäljning, d.v.s. nettoomsättningen (jfr allmänna råd till Statens energimyndighets föreskrifter om program för energieffektivi- sering STEMFS 2004:7).

Förädlingsvärdet kan avse den sammanlagda mervärdesskattepliktiga omsättningen inklusive export med avdrag för de sammanlagda mer- värdeskattepliktiga inköpen inklusive import (jfr STEMFS ovan). I defi- nitionen av förädlingsvärde omfattas omsättning enligt mervärdesskatte- lagstiftningen. Omsättning av varor till andra EU-länder får därmed anses ingå. Från beloppet av sammanlagda omsättningen skall inköp av varor och tjänster som omfattas av mervärdesskattelagstiftningen räknas bort. Dessutom får avdrag göras för import och inköp från andra länder (prop. 2003/04:170, s. 76).

De flesta företag som deltar i PFE har valt att beräkna energiinten- siteten enligt definitionen som omfattar produktionsvärdet. Detta torde bero på att de flesta företag inom den tillverkande industrin har mycket höga inköpskostnader för energiprodukter och el. Företagen har för ener- gi och el tagit fram uppgifter om inköpskostnaderna och nettoomsätt- ningen och funnit att de uppfyllt ett av energiintensitetskriterierna. För att beräkna om energiintensitetskriteriet uppfylls med hjälp av förädlings- värdet skulle sammanställningen vid ansökan om deltagande i program- met avse uppgifter om energi-, koldioxid- och svavelskatterna, vilket sannolikt är mer arbetskrävande att få fram.

6.7

Överväganden

Prop. 2006/07:13

6.7.1Utgångspunkter

Utgångspunkten för de aktuella regeländringarna är att gällande nedsätt- ningsregel, 9 kap. 9 § LSE, i stort skall kvarstå. Prövningen av ett före- tags energiintensitet bör utgöra ett första led i nedsättningsprövningen. De regler som föreslås bör vara enkla att hantera för såväl företagen som Skatteverket. Definitionen av energiintensitet bör därför i möjligaste mån, under förutsättning att det inte leder till materiellt ofördelaktiga regler, knytas till de uppgifter företagen redan i dag lämnar till Skatte- verket. För att uppnå ett översiktligt och lätthanterligt regelsystem bör också, på samma vis som i Finland och Österrike, endast en av energi- skattedirektivets (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energipro- dukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32993L0096) definitioner av energiintensitets användas.

Den gällande nedsättningsregeln innehåller flera beräkningsmoment. Företagen lämnar uppgifter om bränsleförbrukning, skattesats för kol- dioxidskatt (för råtallolja energiskatt), betald sådan skatt och försälj- ningsvärde. Enligt Skatteverket är det dock många företag som väljer att överlåta åt verket att ta fram aktuell skattesats och beräkna betald skatt. Dessa företag lämnar bara uppgift om bränsleförbrukningen och försälj- ningsvärdet. Endast en viss del av skatten skall bli föremål för nedsätt- ning samtidigt som det måste säkerställas att företagen alltid betalar skatt som uppgår till minimiskattenivåerna enligt energiskattedirektivet. Skatteverket utför även sistnämnda beräkningar. Skatteverkets administ- ration är i huvudsak manuell för de ca 750 företag (ca 50 industriföretag och 700 växthusföretag) som medges skattenedsättning enligt det nuva- rande systemet.

6.7.2Närmare om produktions- och förädlingsvärde

Produktionsvärde

I energiskattedirektivets svenska lydelse används begreppet ”varor under tillverkning”. Mot bakgrund av att det i andra språkversioner av energi- skattedirektivet används ett begrepp som närmast kan jämföras med ”pågående arbete” (work in progress, les travaux en cours, unfertigen Erzeugnissen) bedöms bestämmelsen omfatta ”pågående arbete”. Energi- skattedirektivets definition av produktionsvärde motsvarar i övrigt de principer som uttalats i rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (EGT L 310, 30.11.1996, s. 1, Celex 31996R2223) och kommissionens förordning (EG) nr 2700/98 av den 17 december 1998 om definitioner av uppgifter för statistik över företagsstrukturer (EGT L 344, 18.12.1998, s. 49, Celex 31998R2700).

Förädlingsvärde

Prop. 2006/07:13

Förädlingsvärdet utgörs i den svenska lydelsen i artikel 17 av energi- skattedirektivet av ”den sammanlagda mervärdesskattepliktiga omsätt- ningen inklusive export, minus sammanlagda mervärdesskattepliktiga inköp inklusive import”.

Begreppet ”skattepliktig” används såväl i svensk mervärdesskattelag- stiftning som i artikel 17 i sjätte mervärdesskattedirektivet (rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlems- staternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund, EGT L 145, 13.6.1977, s. 1, Celex 31977L0388) för att beskriva för vilka försäljningar eller uttag ur verksamheten (omsättningar) som betalning av mervärdesskatt till staten kan bli aktuell.

Om energiskattedirektivet tillämpas enligt den svenska ordalydelsen skulle endast försäljningar och inköp som är skattepliktiga enligt mer- värdesskattelagstiftningen få tas med i beräkningen. En sådan tolkning avviker från hur förädlingsvärdet bestäms i andra sammanhang, t.ex. beträffande medlemsstaternas räkenskaper (se Rådets förordning [EG] nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regional- räkenskapssystemet i gemenskapen). Tolkningen kan inte heller anses stämma överens med bestämmelsens syfte. Ett företag måste anses energiintensivt ju högre dess kostnader för insatsförbrukning (värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen, exklusive fasta tillgångar) är i förhållande till dess intäkter från produk- tionen. Detta gäller oavsett hur försäljningarna och inköpen bedöms enligt mervärdesskattelagstiftningens bestämmelser om skatteplikt.

I de engelska, franska och tyska språkversionerna av energiskatte- direktivet anges

–”the total turnover liable to VAT including export sales minus the total purchases liable to VAT including imports”,

–“le chiffre d’affaires total soumis à la TVA, y compris les exportation, diminué de la totalité des achats soumis à la TVA, y compris les importations”, och

–“der gemäss Mehrwertssteurerrecht steuerbare Gesamtumsatz einschliesslich der Exportverkäufe, abzuglich des gesamten mehrwertssteuerbaren Ankaufs einschliesslich der Einfuhren”.

I dessa språkversioner används inte begreppet ”mervärdesskattepliktiga”. Detta snävare begrepp uttrycks i de franska och tyska språkversionerna av mervärdesskattedirektivet som ”opérations taxées” och ”besteuerten Umsätze” (jfr artikel 17 i mervärdesskattedirektivet).

Mot den angivna bakgrunden bör med ”den sammanlagda mervärdes- skattepliktiga omsättningen” förstås försäljningar och med ”samman- lagda mervärdesskattepliktiga inköp” inköp som omfattas av mervärdes- skattens tillämpningsområde, oavsett om de är skattepliktiga eller undan- tagna från skatteplikt enligt mervärdeskattedirektivet eller den svenska mervärdesskattelagstiftningen. Ytterligare stöd för ett sådant synsätt ges av att de medlemsstater som infört begreppet ”förädlingsvärde” i sin lag- stiftning gjort samma tolkning.

Med export får i detta sammanhang anses åsyftas inte bara transaktio- Prop. 2006/07:13 ner som utgör exportförsäljningar från gemenskapen, utan också försälj-

ningar som sker utanför det område inom vilket mervärdesskatte- direktivet skall tillämpas, dvs. försäljningar som sker utanför EU. En sådan tolkning är i linje med vad som kan anses vara bestämmelsens syfte. Andra medlemsstater, t.ex. Finland och Österrike, har också gjort denna tolkning. På motsvarande vis bör med import inte bara avses införsel av varor från en plats utanför EU utan också inköp som sker utanför EU.

6.7.3Val av definition

Regeringens bedömning: Som grund för att avgöra om ett företag är ett energiintensivt företag enligt LSE skall väljas den definitionen att den nationella betalda skatten, på bränslen som används för uppvärm- ning eller drift stationära motorer, uppgår till minst 0,5 procent av förädlingsvärdet.

Promemorians bedömning: Stämmer överens med regeringens be- dömning.

Remissinstanserna: Statens energimyndighet (STEM) finner att skälen för valet av 0,5-procentsregeln och att exkludera skatten på el från beräk- ningsunderlaget är rimliga. STEM ser dock ingen anledning till att 0,5- procents- och 0,8-procentskriterierna används parallellt. Enligt STEM torde det senare kunna tas bort i samband med översynen av näringslivets energibeskattning. Cementa, Skogsindustrierna, Lantbrukarnas Riksför- bund, Plast- & Kemiföretagen, SveMin, Svenska Gjuteriföreningen, Svenska Kalkföreningen, Svenska Petroleum Institutet och Svenskt Näringsliv anför att båda de energiintensitetsdefinitioner som energi- skattedirektivet anger skall kunna utnyttjas eftersom det bl.a. ger ökad flexibilitet och möjlighet att hantera konjunktursvängningar. Plast- och Kemiföretagen påpekar även att energiskatten på el bör få räknas med vid bedömningen av energiintensiteten. Svenskt Näringsliv anför också att det inte är självklart att förädlingsvärdemodellen hanterar alla i verk- lig mening energiintensiva företag eller att modellen är mer lätthanterlig, vilket t.ex. framgår av att de flesta företag som ingår i programmet för energieffektivisering valt att använda produktionsvärdesmodellen. Det är inte heller, enligt Svenskt Näringsliv, mer logiskt att använda förädlings- värdemodellen eftersom även resultatet i produktionsvärdesmodellen är en nedsättning av skatten. Cementa, Jernkontoret, Plast- & kemiföre- tagen, SveMin, Svenska Gjuteriföreningen och Svenska Kalkföreningen anser vidare att företag som har metallurgiska eller mineralogiska processer skall definieras som energiintensiva företag. Svenskt Närings- liv instämmer häri och anser att en sådan definition följer av systemets natur och logik. Gröna näringens riksorganisation (GRO) påpekar att införandet av energiskattedirektivets energiintensitetsdefinition, samti- digt som 0,8-procentsregeln kvarstår, innebär att dubbla kvalifikations- regler kommer att tillämpas för skattenedsättning. Enligt GRO torde en sådan reglering stå i strid med direktivet. Sveriges Tvätteriförbund AB

och TvNo Textilservice begär att tvätteriföretagen skall betraktas som

industriföretag vilket skulle innebära en rättvis energibeskattning av en energiintensiv industri.

Skälen för regeringens bedömning

Förädlingsvärdesmodellen

Om definitionen av energiintensitet skall knytas till de uppgifter före- tagen lämnar redan i dag, har en definition med utgångspunkt i föräd- lingsvärdet företräde. Definitionens tillämpning kräver uppgifter om skatt på bränslen och förädlingsvärde, vilka kan hämtas ur uppgifter som redan nu lämnas till Skatteverket.

Den nationellt betalda skatten, med vilken förädlingsvärdet jämförs, bör begränsas till att endast omfatta skatt på bränslen. Svavelskatten bör dock inte ingå i jämförelseunderlaget, eftersom den skatten inte omfattas av energiskattedirektivet. När det gäller energiskatten på el ligger den, för de sektorer som kan få skattnedsättning enligt 0,8-procentsregeln, i princip på EU:s minimiskattenivå. Vidare kan industriföretag ges befrielse från energiskatten på el genom deltagande i program för energieffektivisering (PFE), se vidare nedan. Med hänsyn härtill bör energiskatten på el inte få räknas med i underlaget för bedömningen av företagens energiintensitet. Den bör i stället – i likhet med den skattenedsättning som nu sker med stöd av 0,8-procentsregeln – endast omfatta skatt på bränslen. Vad Plast- & Kemiföretagen har anfört i denna del utgör inte grund för någon annan bedömning. Det är även lämpligt att, inom ramen för den mer begränsade förändring som nu föreslås av beskattningen, så långt det är möjligt, bygga på de uppgifter som företagen redan lämnar till Skatteverket för prövning av nedsättning av koldioxidskatten.

Definitionen av förädlingsvärdet utgår ifrån företagens sammanlagda omsättning samt sammanlagda inköp. Uppgifter om den sammanlagda omsättningen och de sammanlagda inköpen sammanfaller helt med upp- gifter i företagens räkenskaper och uppgifter som lämnas inom ramen för företagsbeskattningen (jfr 3 kap. 12 § årsredovisningslagen [1995:1554] och bilagorna 2 och 3 till samma lag samt avsnitt 6.3). Den administra- tiva bördan för både företagen och Skatteverket blir därmed låg. Även verkets kontrollverksamhet underlättas genom att det är fråga om uppgif- ter som företagen redan lämnar. I sammanhanget kan noteras att Skatte- verket inte funnit det möjligt att koppla definitionen av förädlingsvärde till uppgifter om transaktioner inom ramen för mervärdesbeskattningen, i stället för företagsbeskattningen.

En definition med utgångspunkt i produktionsvärdet förutsätter känne- dom om energikostnader, inklusive skatt på bränslen, och produktions- värde. Uppgifter om energikostnader för förbrukat bränsle lämnas inte till Skatteverket i dag. Några offentliga uppgifter om genomsnittspriser eller liknande för de olika bränsleslagen synes inte heller finnas. Detta innebär en viss ökad administration för framför allt Skatteverket och mindre möjligheter för verket att som i dag bistå företagen vid nedsätt- ningsprövningen. För att kunna beräkna produktionsvärdet behövs också uppgifter om företagets omsättning, värdet för lagerförändringar för fär- diga varor och pågående arbete samt för varor för återförsäljning. Sär-

Prop. 2006/07:13

redovisade uppgifter om dessa saknas helt i mervärdesbeskattningsunder- laget och delvis i företagsbeskattningsunderlaget.

Mot den angivna bakgrunden talar övervägande skäl för att definitio- nen av energiintensitet knyts till betald skatt på bränslen och förädlings- värde. Det kan också noteras att såväl Finland som Österrike har infört en definition som grundar sig på förädlingsvärde. En rad remissinstanser har emellertid anmärkt häremot och påpekat att man vill kunna utnyttja de två energiintensitetsdefinitioner som energiskattedirektivet anger alterna- tivt. Enligt dessa remissinstanser skulle en sådan möjlighet ge ökad flexi- bilitet för företagen. Det är också en lämpligare lösning, menar Svenskt Näringsliv, eftersom det inte är självklart att förädlingsvärdesmodellen hanterar alla i verklig mening energiintensiva företag eller att modellen är mer lätthanterlig, vilket t.ex. kan anses framgå av att de flesta företag som deltar i PFE har valt att använda produktionsvärdesmodellen. De skäl regeringen angivit ovan får dock alltjämt anses tala för det mer lätthanterliga system som föreslås. Att en sådan lösning skulle innebära några allvarligare nackdelar, trots de av remissinstanserna anförda osäkerheterna, har inte framkommit. Om större olägenheter trots allt uppkommer finns också alltid möjligheten att åtgärda dessa i en separat ordning. Enligt vad som sägs i följande avsnitt kan inte heller PFE- systemets konstruktion anses ha någon avgörande betydelse för vilket definitionsval som görs i förevarande sammanhang.

Ett ytterligare tungt skäl för valet av förädlingsvärdesmodellen är att avsikten med nedsättningsregeln är att minska effekten av skattebelast- ningen, inte energikostnaderna. Energipriserna bestäms i hög grad på den internationella marknaden. Eftersom syftet med nedsättningsregeln är att begränsa det nationella skatteuttaget och inte att, via skattesystemet, indirekt subventionera företagens inköp av energiprodukter, bör defini- tionen av energiintensitet endast utgöras av 0,5-procentskriteriet. Svenskt Näringsliv menar dock att det inte är mer logiskt att använda förädlings- värdesmodellen, eftersom även resultatet i produktionsvärdesmodellen är en nedsättning av skatten. Det kan emellertid konstateras att det endast är i förädlingsvärdesmodellen som redan betald skatt får en mer direkt bety- delse i den beräkning som föregår en eventuell nedsättning av energiskat- ten enligt 0,8-procentsregeln. Mot denna bakgrund kvarstår regeringens bedömning.

Några remissinstanser anser att företag som har metallurgiska eller mineralogiska processer skall definieras som energiintensiva företag. Regeringen konstaterar att artikel 17 i energiskattedirektivet inte ger utrymme för en sådan karakterisering.

Sveriges Tvätteriförbund och TvNo Textilservice AB begär att tvätteri- företagen skall betraktas som industriföretag, vilket skulle innebära en rättvis energibeskattning av en energiintensiv industri. Denna fråga är dock, enligt regeringens mening, något som lämpligen behandlas i ett annat sammanhang än den anpassning som nu görs av den svenska energibeskattningen till energiskattedirektivet.

STEM och GRO reser vissa invändningar mot den parallella använd- ningen av 0,5-procents- och 0,8-procentskriterierna vid nedsättnings- prövningen. Regeringen vill återigen peka på att den anpassning som nu görs av 0,8-procentsregeln sker med utgångspunkt i att den gällande ned- sättningsregeln i stort skall kvarstå. Eventuella mer omfattande föränd-

Prop. 2006/07:13

100

ringar i regelns konstruktion bör företrädesvis behandlas i en annan ord- Prop. 2006/07:13 ning. Vidare förhindrar inte energiskattedirektivet en mer detaljerad reg-

lering så länge den, såsom den föreslagna nedsättningsprövningen, upp- fyller direktivets krav på energiintensitet.

Program för energieffektivisering

Fr.o.m. den 1 januari 2005 gäller regler som ger energiintensiva industri- företag, som deltar i PFE, möjlighet att medges befrielse från energi- skatten på el i utbyte mot att de genomför åtgärder som leder till en effektivare elanvändning. Vid tillämpning av PFE-lagstiftningen har företagen möjlighet att använda endera av de definitioner av energiinten- sitet som ges i artikel 17.1 energiskattedirektivet. I PFE-lagstiftningen kan sålunda företagen välja att beräkna antingen om inköpskostnaderna för energiprodukter och el uppgår till minst 3 procent av företagets produktionsvärde eller om skatterna (energi-, koldioxid- och svavelskatt) på dessa energivaror uppgår till minst 0,5 procent av förädlingsvärdet.

Lagstiftningsarbetet i samband med införandet av PFE-systemet var tidspressat och det var inte möjligt att hinna med en djupgående analys av för- och nackdelar med respektive definition. Mot den bakgrunden infördes i princip ordagrant den relevanta direktivtexten i 4 § lagen (2004:1996) om program för energieffektivisering, dvs. båda möjlig- heterna enligt direktivet kan utnyttjas av företagen. Detta bör inte hindra att nu, sedan en mer ingående analys gjorts i Skatteverkets rapport, en mer begränsad definition på energiintensivt företag väljs vid tillämpning av 0,8-procentsregeln. I vad mån detta förslag bör påverka den framtida utformningen av vilka företag som får delta i PFE får övervägas vidare inom Regeringskansliet (jfr regeringens uttalanden i prop. 2003/04:170 s. 139 om avsikten att följa effekterna av PFE-systemet på olika områden).

101

6.7.4Bedömningen av ett företags energiintensitet

Regeringens förslag: Vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 9 och 9 b §§ LSE skall avses med

företag: ett företag i sin helhet eller en del av ett företag som utgör en egen verksamhet eller verksamhetsgren,

energiintensivt företag: ett företag i vars verksamhet det under en basperiod förbrukats bränsle för uppvärmning eller för drift av statio- nära motorer eller förbrukats värme, som framställts från bränsle av någon annan, i sådan omfattning att den kvarstående energi- och koldioxidskatten på bränslena, sedan möjligheterna till skattebefrielse enligt 6 a kap. och återbetalning av skatt enligt 9 kap. 5 § LSE har utnyttjats, uppgår till minst 0,5 procent av förädlingsvärdet,

bränsle: alla bränslen utom bensin och bränsle som avses i 2 kap.

1 § första stycket 3 b LSE,

basperiod: det räkenskapsår som slutar under det kalenderår an- sökan om nedsättning av skatt enligt 9 kap. 9 § LSE avser eller den sammanlagda period som utgörs av detta räkenskapsår och det närmast föregående räkenskapsåret,

förädlingsvärde: skillnaden mellan företagets sammanlagda omsätt- ning och sammanlagda inköp,

sammanlagd omsättning: intäkter från försålda varor och utförda tjänster, inräknat egna uttag, som ingår i företagets normala verk- samhet (nettoomsättningen), förändring av varulager, aktiverat arbete för egen räkning och övriga rörelseintäkter samt ränteintäkter,

sammanlagda inköp: alla rörelsekostnader, inräknat avskrivningar och nedskrivningar på tillgångar, samt räntekostnader.

Personalkostnader, inräknat arbetsgivaravgifter och kostnader för inhyrd personal, skall inte utgöra rörelsekostnader. Nedsättning av skatt som medges enligt 9 kap. 9 § LSE skall inte minska rörelsekost- naderna.

Promemorians förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. I förhållande till promemorian har en hänvisning till 9 kap. 5 § LSE lagts till i definitionen av energiintensivt företag.

Remissinstanserna: Skatteverket anför att den del av bestämmelsen om beräkning av energiintensitet som anger att det skattebelopp som skall beaktas är ”den kvarstående skatten på bränslen sedan möjlighe- terna till skattebefrielse enligt 6 a kap. LSE har utnyttjats” bör komplet- teras med en hänvisning även till 9 kap. 5 §. LSE. SveMin och Svenskt Näringsliv framhåller att bedömningsperioden för energiintensitet bör vara en råvarukonjunkturcykel, dvs. cirka 15 år.

Skälen för regeringens förslag

Lagteknisk utformning

Lagtekniskt bör införandet av begreppet ”energiintensivt företag” hante- ras på följande vis. Nedsättningsregeln i 9 kap. 9 § LSE bör inte tyngas

Prop. 2006/07:13

102

med de förhållandevis omfattande kriterier som krävs för att avgöra om ett företag är energiintensivt. Av regeln bör enbart framgå att nedsätt- ningen förutsätter att företaget är energiintensivt. De olika kriterierna placeras i stället lämpligen i en ny paragraf i lagens första kapitel som bl.a. innehåller ett antal andra definitioner (1 kap. 8 § LSE). Härutöver görs vissa kompletterande, främst redaktionella ändringar i 9 kap. 9 och 9 b §§ LSE.

Den betalda nationella skatten på bränslen som utgör jämförelseunderlag

Den skatt som bör jämföras med förädlingsvärdet är den koldioxidskatt, samt beträffande råtallolja energiskatt, som företaget skulle ha betalat på de bränslen som förbrukats för uppvärmning och drift av stationära motorer, sedan möjligheterna till skattebefrielse enligt de olika reglerna i 6 a kap. LSE har utnyttjats. Vad som avses är således den kvarvarande skattebelastningen sedan bl.a. skattefriheten för s.k. råvaruanvändning (enligt 6 a kap. 1 § 1 LSE) och den generella skattenedsättningen för industrin samt jord-, skogs- och vattenbruk beaktats.

Skatteverket menar att den del av bestämmelsen om beräkning av energiintensitet som anger att det skattebelopp som skall beaktas är ”den kvarstående skatten på bränslen sedan möjligheterna till skattebefrielse enligt 6 a kap. LSE har utnyttjats” bör kompletteras med en hänvisning även till 9 kap. 5 § LSE. Regeringen delar verkets bedömning.

Den s.k. basperiod för vilken energiintensiteten – och således bl.a. skattebelastningen – skall beräknas kan stämma överens med det kalen- derår företagets ansökan om skattenedsättning enligt 0,8-procentsregeln avser. Möjlighet bör dock också ges för företaget att använda räken- skapsår alternativt den längre period som utgörs av de två senaste räken- skapsåren. Ett par remissinstanser menar att basperioden skall vara ca 15 år. Regeringen finner dock, inte minst på grund av de kontrollsvårigheter som kan uppkomma, en sådan längre period mindre lämplig.

Energiintensitetsbedömningen skall enligt förslaget göras i samband med den årliga ansökan om skattenedsättning enligt 0,8-procentsregeln. Därmed skiljer sig energiintensitetsdefinitionen som förs in i LSE från definitionen i lagen (2004:1196) om program för energieffektivisering där en bedömning av energiintensiteten görs inför att en programperiod påbörjas och därefter gäller under hela den vanligen femåriga program- perioden.

Förädlingsvärde

Vid bedömning av förädlingsvärdet enligt energiskattedirektivet är det omsättning och inköp som omfattas av mervärdesskattens tillämpnings- område som skall ligga till grund för förädlingsvärdet. Förädlingsvärdet kan därmed bestämmas till skillnaden mellan den sammanlagda omsätt- ningen och de sammanlagda inköpen för företaget. För att närmare ange vilka transaktioner som skall omfattas bör, i likhet med det som gäller rörande principer för förädlingsvärde inom andra områden, användas begrepp respektive termer och uttryck för ekonomiska poster avseende rörelseintäkter och kostnader i företagets räkenskaper. En sådan tillämp-

Prop. 2006/07:13

103

ning stämmer också överens med motsvarande skattelagstiftning i Fin- land. De i definitionen använda begreppen samt termerna och uttrycken bör därmed ha samma innebörd som i årsredovisningslagen (1995:1554, ÅRL) och enligt god redovisningssed. På så sätt minskar de oklarheter som kan uppkomma för företagen när de skall bedöma om olika transak- tioner skall omfattas eller ej.

Att utgå från posten nettoomsättning stämmer väl överens med att förädlingsvärdet enligt energiskattedirektivet skall utgå från den sam- manlagda omsättningen, dvs. samtliga försäljningar, som omfattas av mervärdesskattens tillämpningsområde. Nettoomsättning utgörs av intäk- ter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet (3 kap. 12 § ÅRL). Nettoomsättningen omfattar samtliga sålda varor och utförda tjänster, dvs. även sådana som är undantagna från mervärdesskatteplikt.

Vidare bör definitionen av förädlingsvärde, i likhet med den i Finland införda definitionen, medge att rörelsekostnaderna inte minskas med sådan nedsättning av skatt som medges enligt begränsningsregeln.

Inköp av t.ex. inventarier och byggnader omfattas av mervärdes- skattens tillämpningsområde och därmed, till skillnad från vid t.ex. statis- tiska ändamål (rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenska- pen, EGT L 310, 30.11.1996, s. 1, Celex 31996R2223), av definitionen i energiskattedirektivet. Även försäljningar av anläggningstillgångar om- fattas av mervärdeskattens tillämpningsområde. Det finns därmed ut- rymme i energiskattedirektivet för att medge avdrag för avskrivningar och nedskrivningar av tillgångar samt att ta med vinster och förluster vid försäljningar av sådana. Det förefaller rimligt att även medge att kost- nader för investeringar i anläggningstillgångar får dras av i form av av- skrivningar och nedskrivningar. Vad som skall beaktas är de företags- ekonomiska (planenliga) avskrivningarna. En följd av att medge avdrag för avskrivningar och nedskrivningar är att även försäljningar av anlägg- ningstillgångar i form av vinster och förluster skall ingå i bestämmandet av förädlingsvärdet.

Lön till anställd personal och andra personalkostnader, såsom arbets- givaravgifter, utgör inte inköp som omfattas av mervärdesskattens tillämpningsområde och får därmed inte dras av. Detta är i överensstäm- melse med principerna om arbetskraftskostnad inom ramen för medlems- staternas räkenskaper. Inom ramen för definitionen i energiskatte- direktivet får medlemsstaterna tillämpa mer restriktiva begrepp. Det finns därmed inga hinder för att jämställa kostnader för t.ex. inhyrd personal med personalkostnader. Företag hyr i varierande utsträckning in personal som komplement till eller i stället för att ha egen anställd personal. Kostnader för inhyrd personal särredovisas dock ej. Det kan även uppkomma problem att skilja uthyrning av personal från konsulttjänster. Företeelsen torde dock beröra endast ett mindre antal av de aktuella företagen. För att inte gynna dessa företag i förhållande till företag som har egen anställd personal samt för att inte ge incitament till skattedrivna konstruktioner, bör kostnader för inhyrd personal i likhet med regle- ringen i Österrike jämställas med kostnader för anställd personal.

Enligt EG-domstolens praxis inom mervärdesskatteområdet gäller att räntor som betalas till ett företag som ersättning för inlåning på bank-

Prop. 2006/07:13

104

konto eller placeringar i värdepapper såsom statsobligationer eller bank- Prop. 2006/07:13 certifikat eller räntor som uppbärs av ett bolag som ersättning för lån, till

skillnad från vad som gäller för utdelningar, omfattas av mervärdes- skattens tillämpningsområde. Detta eftersom betalningen av dessa räntor, till skillnad från t.ex. utdelningar, utgör vederlag för tillhandahållande av kapital till förmån för tredje man (se dom av den 22 juni 1993 i mål C- 333/91, Sofitam, REG 1993, s. I-3513, punkt 13, dom av den 11 juli 1996 i mål C-306/94, Régie dauphinoise, REG 1996, s. I-3695, punkt 17, dom av den 14 november 2000 i mål C-142/99, Floridienne och Berginvest, REG 2000 s. I-9567, punkt 26, och dom av den 29 april 2004 i mål C-77/01, Empresa de Desenvolvimento Mineiro SGPS SA (EDM), REG 2004, s. I-04295, punkt 49, 65, 67 och 69). Detta gäller när de berörda transaktionerna genomförs i affärsmässigt eller kommersiellt syfte, som bland annat kännetecknas av en vilja att få avkastning på det investerade kapitalet (punkt 67). Det finns utrymme i energiskattedirek- tivet att inom ramen för definitionen av förädlingsvärde medge avdrag för räntekostnader och som följd av detta föreskriva att ränteintäkter tas upp. Skatteverket har funnit att det för bedömningen av om ett företag skall anses energiintensivt eller ej i praktiken inte innebär någon skillnad om avdrag medges för räntekostnaderna eller ej. Det förefaller ändå rimligt att, i likhet med lagstiftningen i Österrike, medge avdrag för räntekostnader och följaktligen föreskriva att ränteintäkter tas upp.

Företagsenhet

Energiskattedirektivet medger möjlighet att bestämma förädlingsvärdet för en företagsenhet. Definitionen av företagsenhet kan närmast jämföras med begreppen verksamhet och verksamhetsgren som används i redovisnings- och skattelagstiftning (se även avsnitt 6.4). Företagen bör ges möjlighet att välja att bestämma förädlingsvärdet för verksamhet eller verksamhetsgren.

6.8Minimiskattenivåer uttrycks i euro

Regeringens förslag: De minimiskattenivåer för bränslen som alltid skall betalas vid skattenedsättning enligt 0,8-procentsregeln skall anges i euro. Omräkning av beloppen i euro skall ske enligt den kurs i svenska kronor av euro som gällde den första vardagen i oktober året innan och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Svenska Petroleum Institutet (SPI) anser att Skatteverket regelmässigt skall informera om aktuella minimiskatte- nivåer i svenska kronor, som skall beaktas vid tillämpningen av 0,8- procentsregeln.

Skälen för regeringens förslag: Energiskattedirektivet anger minimi- skattenivåerna för bränslen i euro. För att undvika lagändringar med anledning av valutakursförändringar bör nivåerna även i LSE anges i euro. Behovet av minimiskattenivåer angivna i svenska kronor bör han-

105

teras genom att en omräkning kan göras vid beräkningen av nedsätt- Prop. 2006/07:13 ningen för varje kalenderår. Omräkning av beloppen i euro skall ske

enligt den kurs i svenska kronor av euro som gällde den första vardagen i oktober året innan och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Skatteverket kan informera om de aktuella minimiskattesatserna i svenska kronor som gäller för ett visst kalenderår.

SPI anser att Skatteverket regelmässigt skall informera om aktuella minimiskattenivåer i svenska kronor. Regeringen konstaterar att det in- formationsbehov SPI nämner torde kunna hanteras genom Skatteverkets normala informationsverksamhet.

Förslaget föranleder ändringar i 9 kap. 9 § LSE.

7 Övriga frågor

7.1Ändrad tid för ansökan om återbetalning av skatt

Regeringens förslag: Den tidsgräns som finns i lagarna om skatt på gödselmedel, om tobaksskatt, om alkoholskatt och om skatt på energi be- träffande när ansökan om återbetalning av skatt skall lämnas till Skatte- verket ändras från inom ett till inom tre år efter utgången av kalenderåret respektive kalenderkvartalet.

Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Länsrätten i Dalarnas län finner det mycket till- fredsställande att tiden för att inge en ansökan om återbetalning av skatt förlängs. Lantbrukarnas riksförbund och Lantmännen energi tillstyrker förslaget. Skatteverket anför att utökningen av ansökningsfristen till tre år innebär en avsevärt utökad kredittid för de företag som fått för stor nedsättning enligt ett preliminärt beslut enligt 9 kap. 9 b § LSE.

Bakgrunden till regeringens förslag: Den som inte är skattskyldig kan – när de skattepliktiga produkterna används för ett skattebefriat ändamål eller där skatt av någon annan anledning inte skall betalas i Sverige – i vissa fall hos Skatteverket ansöka om återbetalning av betald skatt. Bestämmelser om återbetalning av skatt regleras i 8 § andra stycket lagen (1984:1776) om skatt på gödselmedel (LSG), 29 § andra stycket och 30 § tredje stycket lagen (1994:1563) om tobaksskatt (LTS), 28 § andra stycket, 29 § tredje stycket och 30 § andra stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt (LAS) samt 9 kap. 7 §, 8 a § andra stycket,

9 § femte stycket och 10 § tredje stycket liksom 11 kap. 12 § tredje stycket och 13 § tredje stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE).

Gemensamt för dessa bestämmelser är att ansökan om återbetalning, nedsättning eller kompensation skall omfatta en period om antingen ett kalenderkvartal eller en 12-månadersperiod och skall lämnas till Skatte- verket inom ett år efter kvartalets eller 12-månadersperiodens utgång. Den aktuella begränsningen i tiden har dock av olika anledningar lett till att skatt i vissa fall betalas trots att varorna använts för ett skattebefriat ändamål eller i fall där skatt av någon annan anledning inte skall betalas i

Sverige.

106

Skatteverket har i en skrivelse till regeringen (dnr Fi2005/3394) Prop. 2006/07:13 påpekat att en återkommande situation, där skatt i vissa fall betalas trots

att varorna använts för ett skattebefriat ändamål, är att en upplagshavare har gjort avdrag för skatt med hänvisning till 32 § första stycket 10 LAS eller 7 kap. 1 § första stycket 5 LSE och att det vid Skatteverkets kontroll visar sig att förutsättningar för sådant avdrag inte förelegat, eftersom köparen inte varit godkänd skattebefriad förbrukare. När Skatteverket underkänner upplagshavarens avdrag debiterar denne i stället köparen ett belopp motsvarande den skatt som påförs. I fall mer än ett år har förflutit vid tidpunkten för Skatteverkets beslut, finns det ingen möjlighet för köparen att ansöka om återbetalning. Detta medför att köparen tvingas betala skatt även om varorna använts för ett skattefritt ändamål. Eftersom ansökan om återbetalning kan göras först efter att Skatteverket beslutat att inte godta upplagshavarens avdrag, blir möjligheten att ansöka om återbetalning avhängig av när Skatteverket gör kontrollen och hur lång tid det tar för Skatteverket att fatta beslut.

I ovan angiven skrivelse har Skatteverket vidare påpekat att även andra situationer kan leda till att ansökningar om återbetalning av skatt kom- mer in för sent. De flesta ansöker om återbetalning varje kvartal. Vissa söker i stället en gång per år, genom att skicka in fyra ansökningar samtidigt. Beträffande de senare fallen beskriver Skatteverket att sökan- den kan gå miste om återbetalning av skatt, om det vid tiden för ettårs- fristens utgång inträffar något som medför hinder för sökanden att skicka in ansökan. Sådana för sent inkomna ansökningar ger upphov till ett flertal domstolsärenden, framför allt i länsrätt.

Skälen för regeringens förslag: Den främsta orsaken till att fristen bör förlängas beror på de situationer som enligt ovan uppkommer i samband med att Skatteverket underkänner ett avdrag hos en skattskyldig vilket medför att köparen av varan som en följd av detta i stället är berättigad till återbetalning av skatt. Tidsfristen för ansökan om åter- betalning av skatt har då inte sällan redan löpt ut. Tidsfristen bör mot bakgrund av detta därför förlängas. En utvidgning av tidsgränsen för att ansöka om återbetalning av skatt bör kunna förlängas till tre år. Då möjliggörs återbetalning av skatt även vid omprövning inom en tvåårs- frist. Även i övrigt är det lämpligt att bestämma tidsfristen för återbetal- ning av skatt till tre år.

Tidsfristen för möjligheten att ansöka om återbetalning av skatt enligt de aktuella lagarna bör vara konsekvent. Tidsgränsen för när ansökan om återbetalning av skatt skall lämnas till Skatteverket ändras därför från inom ett år till inom tre år efter utgången av kalenderåret respektive kalenderkvartalet.

Skatteverket ifrågasätter förlängningen av återbetalningstiden avseende rätten till skattenedsättning enligt den s.k. 0,8-procentsregeln. Enligt regeringens mening har emellertid inte några starka skäl framkommit för att frångå en konsekvent hantering av återbetalningsmöjligheterna i de aktuella lagarna.

Förslaget föranleder ändringar i 8 § LSG, 29 och 30 §§ LTS, 28–30 §§ LAS samt 9 kap. 7 §, 8 a §, 9 §, 9 b § och 10 §, liksom 11 kap. 12 och 13 §§ LSE.

107

7.2	Återkallelse av godkännande som skattebefriad	Prop. 2006/07:13
	förbrukare

Regeringens förslag: Godkännande av skattebefriad förbrukare skall få återkallas om förbrukaren begär det.

Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Från och med den 1 oktober 2001 infördes bestämmelser som innebär att skattefria inköp av alkohol och bränsle endast kan göras av den som av beskattningsmyndigheten god- känts som skattebefriad förbrukare (prop. 2000/01:118, bet. 2000/01:SkU26, rskr. 2000/01:240). Endast den som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig får godkännas som skattebefriad förbrukare (s. 89). När bestämmelserna om skattebefriad förbrukare infördes angavs bl.a. vilka förutsättningar som skulle vara uppfyllda för att ett godkännande av skattebefriad förbrukare skulle återkallas (a. prop. s. 95 f). De förutsättningar som då ansågs kunna föranleda att godkännande återkallades framgår av 31 g § lagen (1994:1564) om alkoholskatt (LAS), liksom av 8 kap. 3 § lagen

(1994:1776) om skatt på energi (LSE). Enligt dessa bestämmelser får ett godkännande av skattebefriad förbrukare återkallas om förutsättningarna för godkännande inte längre finns, alkoholvaror eller bränslet används för annat ändamål än som anges i godkännandet, förbrukaren inte fullgör sina skyldigheter om bokföring enligt vissa angivna bestämmelser eller förbrukaren inte medverkar vid skatterevision enligt skattebetalnings- lagen (1997:483). I propositionen Program för energieffektivisering,

m.m.infördes bestämmelser om godkännande av skattebefriad förbru- kare av elektrisk kraft i 11 kap. 11 c § LSE (prop. 2003/04:170 s. 32 f.). Bestämmelserna om återkallande av godkännande av skattebefriad förbrukare motsvarar delvis den reglering som gäller för återkallande av godkännande som skattebefriad förbrukare av bränsle (a. prop. s. 33 och 93).

Sedan tidigare gäller enligt 11 § LAS och 4 kap. 5 § LSE avseende godkännande av upplagshavare eller av skatteupplag att det sådant god- kännande får återkallas även om bl.a. upplagshavaren begär det.

Det finns inget skäl till varför det inte, som således gäller för godkän- nande av upplagshavare, skall finnas en bestämmelse om att ett godkän- nande av en skattebefriad förbrukare skall kunna återkallas om förbru- karen begär det. Mot bakgrund härav föreslås därför att ett sådant god- kännande skall få återkallas om en förbrukare begär det.

Förslaget föranleder ändringar i 31 g § LAS samt 8 kap. 3 § och 11 kap. 11 c § LSE.

108

7.3Beskattning av externt producerad värme som används i viss industriell verksamhet

Regeringens förslag: Möjligheten till återbetalning av delar av skatten på bränsle och el som förbrukats vid framställning av externt producerad värme, som levererats för tillverkningsprocessen i indust- riell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, utvidgas till att också omfatta återbetalning av hela skatten på bränsle och el som förbrukats i vissa industriella processer.

Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Plast- & Kemiföretagen, Svensk Fjärrvärme och Svenskt Näringsliv tillstyrker förslaget. Plast- & Kemiföretagen och Svensk Fjärrvärme anser dock att även el som förbrukas för s.k. hjälpkraft bör omfattas av förslaget i syfte att fullfölja ambitionen att undvika en konkurrenssnedvridande beskattning.

Bakgrunden till regeringens förslag: I 6 a kap. 1 § LSE finns be- stämmelser om skattebefrielse för bränsle som används för vissa närmare angivna ändamål. Sålunda får ett företag som förbrukar bränsle för fram- ställning av mineraloljeprodukter, kolbränslen, petroleumkoks eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren full befrielse från såväl energi- och koldioxidskatt som svavelskatt (se 6 a kap. 1 § 6 LSE; jfr de förslag till ändrad lydelse av paragrafen som föreslås i avsnitt 4.3). Befrielse från hela energiskatten och med 79 procent av koldioxid- skatten gäller vidare för förbrukning som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet (se 6 a kap. 1 § 9–11 LSE). Vad gäller energi- skatten på el gäller full skattebefrielse vid framställning av produkter som avses i 6 a kap. 1 § 6 och en lägre energiskattesats om 0,5 öre per kilowattimme tillämpas för förbrukning som sker i tillverkningspro- cessen i industriell verksamhet eller i yrkesmässig jordbruks-, skogs- bruks- eller vattenbruksverksamhet (se 11 kap. 3 § första stycket 1, 9 § 3 samt 12 § LSE). El som används för distribution av externt producerad värme genom s.k. hjälpförbrukning (t.ex. pumpar, fläktar, motorer till transportörer, m.m.) får, enligt Skatteverkets tolkning, inte räknas med i underlaget för skatteåterbetalning enligt 9 kap. 5 § LSE (jfr RSV Sp 1999:1, avsnitt 12).

I syfte att undvika konkurrenssnedvridningar i värmeproduktionen finns i 9 kap. 5 § LSE regler som innebär att det inte har någon betydelse från skattesynpunkt om ett företag själv producerar den energi som an- vänds vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i yrkes- mässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet eller om företaget köper energin från en extern producent, vanligen ett kraft- värme- eller fjärrvärmeverk. Det förekommer också i viss utsträckning att ett energibolag förvärvar värmeanläggningen hos ett industriföretag och driver den värmeproduktionen i sin regi. Enligt bestämmelsen med- ges värmeproducenten i de nu angivna fallen återbetalning av skatt på el respektive bränsle i samma utsträckning som det nedsättningsberättigade

Prop. 2006/07:13

109

företaget själv skulle ha haft rätt till nedsättning om företaget bedrivit Prop. 2006/07:13 värmeproduktionen i egen regi.

AB Nynäs Petroleum har i en skrivelse till Finansdepartementet på- pekat att skattereglerna vid framställning av mineraloljor enligt 6 a kap.

1 § 6 LSE är gynnsammare om företag som framställer mineraloljor väljer att själv producera den värme som används i de industriella processerna än om värmen köps in från en extern leverantör. I det förstnämnda fallet medges full skattebefrielse för de bränslen respektive el som används, medan endast den delvisa skattebefrielse som gäller vid all industriell tillverkning kommer den externt producerade värmen till del. Vidare anser bolaget att någon inskränkning till att endast omfatta el som omvandlats till värme inte bör gälla för beräkningen av återbetalning av energiskatt på el som använts för att framställa externt producerad värme.

Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att skattereglerna i möjligaste mån utformas så att olika former av konkurrenssnedvridning undviks. En lika behandling bör således eftersträvas av beskattningen av värme som används för olika skattebefriade användningsområden. Det är därför lämpligt att nu utvidga möjligheterna för en värmeproducent, som levererar värme till ett företag som använder värmen för ett skattebefriat ändamål, att även i andra fall än som nu omfattas av reglerna i 9 kap. 5 § LSE ges rätt till återbetalning av skatten på den el och de bränslen som gått åt för att framställa värmen. Som AB Nynäs Petroleum har påpekat bör sådan rätt ges för värme som levererats för förbrukning vid fram- ställning av produkter som avses i 6 a kap. 1 § 6. Värmetillförsel från en extern leverantör kan också ske till andra industriella processer, vars bränsleförbrukning omfattas av full skattebefrielse. Det kan röra sig om t.ex. olika metallurgiska processer, även om de höga temperaturer som krävs i dessa processer oftast gör fjärrvärme till ett mindre lämpligt alternativ. Även sådana värmeleveranser bör dock, i den mån de före- kommer, omfattas av de utvidgade möjligheterna till skatteåterbetalning.

Med s.k. hjälpförbrukning av el som sker i samband med värme- produktionen avses t.ex. drift av pumpar och fläktar som i och för sig är nödvändiga för att driva en värmeanläggning men som inte kan anses direkt användas för värmeproduktion. Skatt på sådan hjälpförbrukning får i dag, enligt Skatteverkets tolkning av gällande rätt i sina rekommen- dationer RSV Sp 1999:1, avsnitt 12, inte räknas med i det skattebelopp som kan återbetalas vid externa värmeleveranser till tillverknings- industrin eller för växthusuppvärmning. Regeringen finner för närva- rande inte skäl att lägga fram förslag till en sådan lagändring som Plast- & Kemiföretagen och Svensk Fjärrvärme yrkat.

Förslaget föranleder ändringar i 9 kap. 5 § LSE (jfr punkten 2 av övergångsbestämmelserna).

110

Konsekvenser och ikraftträdande

Prop. 2006/07:13

8.1Lagändringarnas konsekvenser

I syfte att uppnå överensstämmelse med gemenskapsrätten införs en energiintensitetsbedömning som ett grundläggande kriterium för vilka företag som har rätt till skattenedsättning enligt 9 kap. 9 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Beräkningarna av om kraven på energiintensitet uppfylls kan visserligen innebära en något ökad börda för de berörda företagen och Skatteverket. Samtidigt kan konstateras att den nya regeln bygger på uppgifter som företagen redan i dag lämnar till Skatteverket, varför den administrativa bördan för både företagen och verket sammantaget blir låg. Regeringen har således bemödat sig om att utforma ett system som i möjligaste mån undviker dubbelarbete vid framtagandet av nödvändiga uppgifter. Enligt Skatteverkets bedömning medför förslaget att ett tiotal växthusföretag, som i dag får skattened- sättning enligt 0,8-procentsregeln, går miste om denna nedsättning då de inte längre uppfyller kravet på energiintensitet. Beloppsmässigt rör det sig dock i samtliga dessa fall om endast en skattenedsättning på några hundratals kronor som inte kommer företaget till godo. Övriga företag, som i dag får nedsättning av koldioxidskatten genom 0,8-procentsregeln, bedöms uppfylla de nu föreslagna kraven på energiintensitet.

De ändringar av förfarandereglerna som föreslås berör aktörer som i flertalet fall redan i dag är skattskyldiga för energiskatter och bedöms inte i någon högre grad öka företagens arbetsbörda. Vid utformningen av det sätt som föreslagna fall av skattebefrielse skall komma företagen till del, har regeringen särskilt beaktat den administrativa bördan för före- tagen. Sålunda föreslås i flera fall undantag från skatteplikt och inte av- drag i deklaration eller återbetalning av betald skatt.

Den tidsgräns på ett år, beträffande när ansökan om återbetalning av skatt enligt olika punktskattelagar skall lämnas till Skatteverket, ändras till tre år. Detta är en förbättring för sökandena som ges ökade möjlig- heter att ta tillvara sin rätt.

Förslaget om beskattning av externt producerad värme som används i viss industriell verksamhet är positivt ur företagens synvinkel, så till vida att konkurrenssnedvridningen mellan olika former av värmeproduktion minskas.

Förslagen om utvidgad skattefrihet för bränslen i metallurgiska och mineralogiska processer innebär minskad risk för konkurrenssnedvrid- ningar, dels i förhållande till aktörer i andra länder där bränslen för aktuell användning endast undantagsvis beskattas, dels mellan liknande processer. I allt väsentligt sker en miljöstyrning som motsvarar den hit- tillsvarande skatten genom att EU:s system för handel med utsläppsrätter omfattar de berörda anläggningarna. Övriga förslag bedöms inte ge upp- hov till några särskilda miljöeffekter.

111

8.2Offentligfinansiella effekter

Skatteintäkter

Förslagen som gäller beskattning av bränslen får offentligfinansiella effekter på vissa områden. Förslagen som avser en utvidgad skattefrihet till samtliga skattepliktiga bränslen som används i metallurgiska pro- cesser samt en anpassning av betydelsen av begreppet metallurgisk pro- cess innebär marginella offentligfinansiella effekter. Anledningen är att bränslena används inom anläggningar som omfattas eller kommer att om- fattas av EU:s handelssystem med utsläppsrätter. I budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1) föreslogs att koldioxidskatten slopas helt för de bränslen som förbrukas i industrianläggningar samt för högeffektiv kraftvärme som omfattas av handelssystemet. Koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i övriga anläggningar i energisektorn föreslogs sättas ned med belopp som motsvarar 13 öre per kg koldioxid. Budget- försvagningen bedömdes till 860 miljoner kronor i prop. 2005/06:1. Riksdagen har dock ännu inte kunnat behandla lagförslaget eftersom det först måste godkännas av kommissionen från statsstödssynpunkt. Enligt 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:100) är avsikten fortfarande att koldioxidskatten skall slopas för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av utsläppshandel, men åtgärden senareläggs till den 1 januari 2007. Det är regeringens bedömning att riksdagen, sedan erforderligt statsstödsgodkännande erhållits, kan ta upp förslaget till fortsatt behandling med tillämpning i enlighet med vad som aviserats, d.v.s. från och med den 1 januari 2007 (se prop.2006/07:1). I och med den handelsperiod för utsläppsrätter som inleds 2008 skall en breddad definition tillämpas av vilka förbränningsanläggningar som skall ingå i handelssystemet (se prop. 2005/06:184 s. 83 ff., bet. 2005/06:MJU15, rskr. 2005/06:343, SFS 2006:645). Budgetförsvagningen beräknas till 180 miljoner kronor år 2008 när antalet anläggningar som omfattas av utsläppshandel ökar (se prop. 2006/07:1).

Förslagen som avser en utvidgad skattefrihet till samtliga skattepliktiga bränslen som används i metallurgiska processer samt en anpassning av betydelsen av begreppet metallurgisk process föreslås tillämpas först från och med den 1 januari 2008. Bränslen i metallurgiska processer som föreslås få koldioxidskattebefrielse i propositionen kommer helt att omfattas av handelssystemet år 2008. 10 miljoner kronor är intecknade i statsbudgeten eftersom bränsleförbrukning omfattas av nuvarande sys- temet för handel med utsläppsrätter. 160 miljoner kronor kommer att intecknas eftersom bränsle förbrukas i anläggningar som skall omfattas av handelssystemet från år 2008. Befrielse från svavelskatten i metal- lurgiska processer bedöms leda till en budgetförsvagning om 10 miljoner kronor år 2008.

Förslaget som avser skattefrihet för bränslen som används i mine- ralogiska processer beräknas medföra en budgetförsvagning på cirka 20 miljoner kronor år 2007. Detta avser förbrukning i anläggningar som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Den förbrukning i mineralogiska processer som sker i anläggningar som omfattas av syste- met för handel med utsläppsrätter har redan intecknats i statsbudgeten. Den del som redan är intecknad utgör 120 miljoner kronor för år 2007.

Prop. 2006/07:13

112

De offentligfinansiella effekterna som uppstår till följd av den nu före- Prop. 2006/07:13 slagna skattefriheten för koksugnsgas har genom förslaget om slopad,

respektive nedsatt, skatt för bränslen som används i anläggningar som omfattas av utsläppshandeln redan intecknats i statsbudgeten. Det är cirka 10 miljoner kronor som intecknats i statsbudgeten.

Förslaget som avser skattefrihet för energiprodukter som används för framställning av energiprodukter innebär att skattefrihet införs för fram- ställning av bituminösa blandningar baserade på naturlig bitumen eller naturasfalt. Detta beräknas medföra en budgetförsvagning på cirka 10 miljoner kronor år 2007.

Förslagen om att skatteplikten för stadsgas utvidgas till att omfatta gasen i sin helhet, samt att den beskattas i enlighet med likvärdigt bränsle beräknas leda till en budgetförstärkning på cirka 40 miljoner kronor år 2007.

Förslaget att införliva energiskattedirektivets definition på energiinten- sitet som krav för att få nedsättning enligt den s.k. 0,8-procentsregeln innebär att några enstaka växthusföretag bedöms mista sin skattenedsätt- ning enligt denna regel. De offentligfinansiella effekterna av detta förslag bedöms vara marginella.

Förslaget att utvidga möjligheten till återbetalning av skatt på externt producerad värme bedöms även det få marginella offentligfinansiella effekter.

Redovisningen i tabell 8.1 avser det skatteintäktsbortfall som uppstår

utöverUUden skattebefrielse som medges genom förslaget om slopad koldioxidskatt för bränslen som används i anläggningar som omfattas av utsläppshandel samt bränslen som används enligt den breddade definitionen av förbränningsanläggningar från och med år 2008.

Tabell 8.1 Periodiserad nettoeffekt för offentlig sektor 2007-2009 samt varaktig nettoeffekt, miljoner kronor

			2007	2008	2009	Varaktig
						netto-
						effekt
Metallurgiska processer, svavelskatt			0	-10	-10	-10
Mineralogiska processer			-20	-20	-20	-20
Framställning	av	energiprodukter	-10	-10	-10	-10
(bitumen)
Beskattning av stadsgas			40	40	40	40
Summa			10	0	0	0

Om regeländringen om befrielse från koldioxidskatt i den handlande sektorn inteUkan trädaU ikraft innebär det en budgetförstärkning om cirka 1 040 miljoner kronor år 2008 (budgetförsvagning om 860 miljoner kronor enligt prop. 2005/06:1 och 180 miljoner kronor enligt prop. 2006/07:1). I så fall innebär förslagen i denna proposition i stället en budgetförsvagning om ca 120 miljoner kronor år 2007 och 300 miljoner kronor från och med år 2008.

113

Tabell 8.2 Periodiserad nettoeffekt för offentlig sektor						2007-2009 Prop. 2006/07:13
samt varaktig nettoeffekt om regelförändring om befrielse från kol-
dioxidskatt i den handlande sektorn inte kan träda i kraft, miljoner
kronor
			2007	2008	2009		Varaktig
							netto-
							effekt
Metallurgiska processer, koldioxidskatt			0	-170	-170		-160
Metallurgiska processer, svavelskatt			0	-10	-10		-10
Mineralogiska processer			-140	-140	-140		-130
Koksugnsgas			-10	-10	-10		-10
Framställning	av	energiprodukter	-10	-10	-10		-10
(bitumen)
Beskattning av stadsgas			40	40	40		40
Summa			-120	-300	-300		-280

Några ytterligare offentligfinansiella effekter av förslagen i proposi- tionen kan inte förutses.

Skatteverket

Skatteverket uppskattar sina kostnader för utveckling av bl.a. blanketter och IT-stöd till ca 500 000 kr samtidigt som de löpande kostnaderna bedöms öka något med anledning av beräkningarna av om kraven på energiintensitet uppfylls. Skatteverkets något ökade arbetsbörda och kostnader skall hanteras inom befintliga anslagsramar.

De allmänna förvaltningsdomstolarna

För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslagen endast ha marginell påverkan. Någon större förändring av antalet skattskyldiga förutses inte. När det gäller förslaget om ändringar i den s.k. 0,8- procentsregeln bedöms i princip alla som får nedsättning i dag även få det fortsättningsvis. Någon ökad måltillströmning kan följaktligen inte förutses av detta skäl. Domstolarnas eventuella ökade arbetsbörda skall hanteras inom befintliga anslagsramar.

8.3Ikraftträdande

Förslagen bör träda i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas från denna tidpunkt utom såvitt avser de nya reglerna för metallurgiska processer. Den utvidgning som föreslås av skattefriheten för bränslen i metallur- giska processer ryms till viss del redan nu inom det nuvarande tillämp- ningsområdet för EU:s system för handel med utsläppsrätter. I och med den handelsperiod som inleds 2008 är avsikten att en breddad definition skall tillämpas av vilka förbränningsanläggningar som skall ingå i handelssystemet (se prop. 2005/06:184 s. 83 ff., bet. 2005/06:MJU15, rskr. 2005/06:343, SFS 2006:645). Sålunda kommer t.ex. valsverken att

omfattas av handelssystemet. Härigenom motsvaras den slopade skatten

114

på bränslen, som nu föreslås, i sin helhet av en motsvarande miljöstyr- Prop. 2006/07:13 ning genom EU:s system för handel med utsläppsrätter. Mot den angivna

bakgrunden bör de föreslagna förändringarna tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 2008.

9 Författningskommentar

9.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel

8 §

Ändringen, som innebär att tidsgränsen för ansökan om återbetalning av skatt förlängs från ett till tre år, behandlas i avsnitt 7.1.

9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

29, 30 och 40 a §§

Ändringarna, som innebär att tidsgränsen för ansökan om återbetalning av skatt förlängs från ett till tre år, behandlas i avsnitt 7.1.

9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt

28, 29 och 30 §§

Ändringarna, som innebär att tidsgränsen för ansökan om återbetalning av skatt förlängs från ett till tre år, behandlas i avsnitt 7.1. En redaktio- nell ändring görs också i 29 § andra stycket.

31 g §

Ändringen innebär att en ny punkt 5 läggs till som grund för återkallelse enligt paragrafens första stycke. Denna punkt reglerar det fall då den skattebefriade förbrukaren själv begär att godkännandet skall återkallas, jfr avsnitt 7.2.

9.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

1kap.

2a §

Skattepliktiga produkter enligt energiskattedirektivet (2003/96/EG) identifieras i stor utsträckning genom det tulltaxenummer enligt EU:s gemensamma tulltaxa enligt vilket de klassificeras (s.k. KN-nr). Motsvarande ordning gällde enligt det tidigare mineraloljedirektivet (92/81/EEG).

115

Eftersom produkter på flera ställen i lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE, identifieras med hjälp av KN-nr, införs nu en generell definition av detta begrepp i en ny paragraf. Tidigare har definitionen endast funnits på det första stället i lagen, där begreppet KN-nr förekom.

Definitionen motsvarar artikel 2.5 i energiskattedirektivet. EU:s tull- taxa ändras vanligen en gång per år och det bör noteras att det inte är KN-nr enligt den vid varje tid gällande tidpunkten som används i LSE. I stället är i paragrafen uttryckligen angivet vilken version av KN-numren som skall tillämpas i LSE.

Enligt artikel 2.5 andra stycket i energiskattedirektivet skall Punkt- skattekommittén varje år fatta beslut om uppdatering av KN-numren för de produkter som nämns i energiskattedirektivet. Sådana beslut får inte leda till några materiella förändringar, utan skall endast ses som en anpassning till aktuella KN-nr. Det kan t.ex. förekomma att ett nummer av tullklassificeringsskäl delas upp i flera nummer. Ännu har något sådant beslut om uppdatering inte fattats i Punktskattekommittén. När så sker, bör en sådan ändring lämpligen genomföras i LSE genom en uttrycklig lagändring.

3 §

Paragrafen kommenteras närmare i avsnitt 4.3 och motsvaras av artikel 2.1 i energiskattedirektivet (2003/96/EG).

3 a §

I första stycket anges för vilka produkter den s.k. suspensionsordningen enligt cirkulationsdirektivet (92/12/EEG) skall tillämpas. Det gäller således de särskilda kontrollbestämmelserna om övervakning och flytt- ning av produkter som följer av avdelningarna II och III i detta direktiv. Paragrafen motsvaras av artikel 20.1 i energiskattedirektivet (2003/96/EG). Motsvarande ordning, med en begränsad grupp produkter som omfattas av suspensionsordningen, har tidigare gällt för mineraloljor enligt regler i mineraloljedirektivet (92/81/EEG). För vissa av de till- kommande produkterna (se första stycket 1, 7 och 8) gäller suspensions- ordningen endast när de är avsedda för användning som bränsle för upp- värmning eller som motorbränsle. Detta s.k. avsiktsrekvisit kommenteras i avsnitt 4.6.2.

I fråga om andra stycket är de ändrade KN-numren en följdändring av att dessa ändrats i första stycket. Utan att någon ändring i sak avses, har ordet ”bulkleveranser” bytts ut mot ”yrkesmässiga bulktransporter” i syfte att uppnå en bättre språklig överensstämmelse med motsvarande regel i energiskattedirektivet (se artikel 20.1 c). Ordet ”yrkesmässig” bör ges den innebörd som följer av definitionen i 1 kap. 4 §.

8 §

I paragrafen ges definitioner av olika begrepp som används för att fastställa om ett företag är energiintensivt och i denna egenskap har rätt till skattenedsättning enligt bestämmelserna i 9 kap. 9 och 9 b §§. Defini- tionen av ett energiintensivt företag stämmer i huvudsak överens med reglerna i artikel 17.1 a i energiskattedirektivet (2003/96/EG). I lagstift- ningsarbetet har dock valts att inte räkna med energiskatten på el i under- laget för bedömningen av energiintensiteten. Jfr vidare avsnitt 6.7.3.

Prop. 2006/07:13

116

Företag

Vanligtvis torde ett företag grunda sin ansökan om skattenedsättning enligt 9 kap. 9 § – och därmed också sin beräkning av energiintensiteten

–på beräkningar för hela företaget. Enligt artikel 11.2 i energiskatte- direktivet får bedömningen av energiintensitet göras för en del av ett företag eller en juridisk person om denna till sin organisation utgör en enhet som kan driva verksamhet med egna medel (företagsenhet). Företagsenhet torde närmast kunna jämföras med begreppen ”verksam- het” respektive ”verksamhetsgren” i 3 kap. 2 § andra stycket och 10 kap. 28 § skattebetalningslagen (1997:483), SBL, samt 2 kap. 25 § inkomst- skattelagen (1999:1229), IL. Möjligheten som ges i artikel 11.2 i energi- skattedirektivet införs nu i lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE. Det rör sig således om att i vissa fall göra bedömningen, av energi- intensiteten och den därav följande möjligheten till skattenedsättning, utifrån en mindre enhet än hela den juridiska person som utgör företaget. Om den nedsättningsberättigande verksamheten utgör en egen verksam- het eller verksamhetsgren följer av bestämmelserna att förädlingsvärdet får beräknas för verksamheten eller verksamhetsgrenen. Begreppen skall ha samma innebörd som i SBL respektive IL. Med verksamhetsgren avses därmed sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse.

Energiintensivt företag

För att kontrollera att den som ansöker om skattenedsättning enligt 9 kap. 9 § är ett energiintensivt företag uppställs olika kriterier, vars olika del- begrepp definieras i denna paragraf. Det är endast om sökanden uppfyller kriterierna på energiintensitet som företaget kan gå vidare och beviljas nedsättning av skatten. Nedsättningen av skatten beviljas för den bränsle- mängd som förbrukats i den verksamhet som omfattas av begreppet företag enligt ovan.

Med ”skatten” avses den skattebelastning som kvarstår efter att möjlig- heterna till skattebefrielse enligt 6 a kap. och återbetalning av skatt enligt 9 kap. 5 § har utnyttjats. Svavelskatten omfattas inte av reglerna i energiskattedirektivet. Denna skatt kan därför inte användas för att uppnå ett krav på energiintensitet, som grundas på direktivets regler. Hänsyn får alltså endast tas till den energiskatt på råtallolja och den koldioxidskatt på andra bränslen som finns kvar för företagen, sedan de generella skattelättnaderna för tillverkningsindustrin samt jordbruks-, skogsbruk- och vattenbruksverksamhet har räknats bort. Motsvarande gäller för skattelättnader för bränslen som förbrukats för framställning av externt producerad värme som använts för dessa ändamål. Eftersom kriteriet på energiintensitet utgörs av skatten i relation till förädlingsvärdet, ingår inte bränslen som används för helt skattefria områden, som t.ex. råvaru- bränslen eller bränslen i metallurgiska processer, i beräkningsunderlaget för energiintensiteten.

Inköp av externt producerad värme bör vid bedömning av energi- intensiteten jämställas med företagets egen förbrukning av bränsle för uppvärmning. Härigenom undviks konkurrenssnedvridningar. En sådan bestämmelse finns redan i dag för beräkningen av den skattenedsättning som sker med stöd av 0,8-procentsregeln (se 9 kap. 9 § andra stycket).

Prop. 2006/07:13

117

Bränsle

Som framgår av definitionen av energiintensivt företag får endast bränsle som förbrukats för uppvärmning eller för drift av stationära motorer räknas med vid fastställandet av om företaget är energiintensivt. I följd härav får bensin och högbeskattad olja, som utgör sedvanliga motor- bränslen, inte tas med vid beräkningen. Detta gäller alltså även om dessa bränslen faktiskt skulle ha använts för uppvärmning eller drift av stationära motorer.

Basperiod

Det bör noteras att bestämmandet av om ett företag är energiintensivt och omfattningen av den nedsättning som kan beviljas är två skilda för- faranden, som delvis kan grunda sig på olika uppgifter. Företagets upp- gifter under ett räkenskapsår ligger vanligen till grund för beräkningen av energiintensiteten. Räkenskapsåret torde visserligen vanligen sam- manfalla med det kalenderår för vilket företaget ansöker om skatte- nedsättning. Det bör dock även vara möjligt att använda företagets räkenskapsår i de fall detta inte stämmer överens med kalenderår. I denna situation skall användas uppgifter knutna till det räkenskapsår som slutar under det kalenderår, för vilket ansökan om skattenedsättning görs. Av olika anledningar kan det räkenskapsår som slutar under det kalenderår, som ansökan om skattenedsättning avser, inte vara representativt för företagets industriella verksamhet. Ett exempel kan vara att omfattande investeringar gjorts under detta år. Det bör därför vara möjligt för företaget att beräkna energiintensiteten för den längre period som utgörs av de två senaste räkenskapsåren.

Termen ”basperiod” används vid beräkningen av båda huvudkompo- nenterna i bedömningen av energiintensiteten, dvs. såväl bränslemängden och den aktuella skatten som det förädlingsvärde som detta skattebelopp skall jämföras med.

Sålunda skall bränsleförbrukningen och skatten på denna under bas- perioden ligga till grund för bedömningen av om gränsen 0,5 procent av förädlingsvärdet har uppnåtts. En beräkning av energiintensiteten skall göras inför varje ansökan om skattenedsättning enligt 9 kap. 9 §.

Förädlingsvärde

Förädlingsvärdet utgörs enligt definitionen av skillnaden mellan den sammanlagda omsättningen och de sammanlagda inköpen, som har gjorts av företaget under basperioden.

Sammanlagd omsättning

Definitionen har som utgångspunkt all nettoomsättning jämte uttag såväl inom som utanför EU. Samtliga tillhandahållanden av varor och tjänster inom landet som sker mot vederlag utgör sådana transaktioner som skall omfattas. Även sådana försäljningar som är undantagna från skatteplikt enligt mervärdesskattelagstiftningen ingår därmed i nettoomsättningen. Såväl försäljning till och inom andra EU-länder som försäljning till och i länder utanför EU ingår. Därutöver skall även export, dvs. tillhanda- hållanden utanför EU, omfattas. Med export menas i detta sammanhang transaktioner utanför det område inom vilket mervärdesskattedirektivet skall tillämpas, dvs. transaktioner utanför EU.

Prop. 2006/07:13

118

Definitionen omfattar också periodiseringsposter som förändring av varulager och pågående arbete. Även övriga rörelseintäkter omfattas. Definitionen innebär att vinster och förluster vid försäljning av anlägg- ningstillgångar skall tas upp. Det är i detta sammanhang den företags- ekonomiska vinsten respektive förlusten som avses.

Ränteintäkter omfattas till skillnad från t.ex. utdelning av mervärdes- skattens tillämpningsområde och skall ingå i den sammanlagda omsätt- ningen.

Begreppet nettoomsättning har samma innebörd som i 3 kap. 12 § års- redovisningslagen (1995:1554), ÅRL. Begreppet omfattar därmed intäk- ter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet. Termer och uttryck i övrigt skall ha samma innebörd som i punkterna 1–10, 14 och 16 i bilaga 2 till ÅRL. De ekonomiska posterna i fråga återfinns i det räkenskapsschema eller den näringsverksamhets- bilaga för inkomst av näringsverksamhet som varje företag lämnar till Skatteverket.

Sammanlagda inköp

Från beloppet för nettoomsättning inom ramen för definitionen av ”sammanlagd omsättning” skall de sammanlagda inköpen dras av. Externa rörelsekostnader såsom för inköp av råvaror och förnödenheter får därmed dras av. Även kostnader för inköp av varor eller tjänster som enligt mervärdesskattelagstiftningen är undantagna från skatteplikt får dras av. Detta gäller också för inköp såväl inom EU som utanför EU. Definitionen av förädlingsvärde medger att rörelsekostnaderna inte minskas med sådan nedsättning av skatt som medges enligt begräns- ningsregeln. Sådan nedsättning av skatt som medges enligt begräns- ningsregeln skall därmed inte minska rörelsekostnaderna (se andra stycket av paragrafen).

Företagsekonomiska (planenliga) avskrivningar av anläggningstill- gångar utgör rörelsekostnader och får därmed dras av vid beräkningen av förädlingsvärdet. Här avses således inte skattemässiga avskrivningar, dvs. avskrivningar utöver planenliga avskrivningar.

Personalkostnader inklusive arbetsgivaravgifter skall inte anses utgöra rörelsekostnader och får inte dras av. Kostnader för inhyrd personal får inte heller dras av (se andra stycket av paragrafen).

Såsom framgår under kommentaren ovan till begreppet ”sammanlagd omsättning” omfattas räntor, till skillnad från utdelningar, av mervärdes- beskattningens tillämpningsområde. Räntekostnader skall därmed ingå i inköpen. Såsom också framgår under denna kommentar har begreppet nettoomsättning samma innebörd som i ÅRL och termer och uttryck i övrigt samma innebörd som i punkterna 1–10, 14 och 16 i bilaga 2 till ÅRL. Även för dessa ekonomiska poster gäller att de återfinns i det räkenskapsschema eller den näringsverksamhetsbilaga för inkomst av näringsverksamhet som varje företag lämnar till Skatteverket.

9 §

Begreppet ”biomassa” förekommer i 2 kap. 11 § 1 samt i 7 kap. 3 § för att definiera ursprunget till vissa produkter. Den definition som ges i paragrafen motsvaras av artikel 16.1 tredje stycket i energiskatte- direktivet (2003/96/EG). I rådsdokument den 14 oktober 2003, 13253/03

Prop. 2006/07:13

119

ADD 1 har kommissionen och rådet gjort vissa uttalanden till rådets protokoll vid det rådsmöte då energiskattedirektivet antogs. I punkten 9 har kommissionen, till artiklarna 15 och 16, noterat att ”deponigaser, gas från avloppsreningsanläggningar och biogaser omfattas av definitionen av biomassa”.

2kap.

1§

Ändringar i tabellen i första stycket är främst ändringar till följd av att nya KN-nr och i vissa fall beteckningar gäller för olika bränslen. Under punkten 5 anges numera endast naturgas – i linje med att en minimi- skattesats för detta bränsle är fastlagd i energiskattedirektivet (2003/96/EG) – med uttryckliga skattesatser. Metan beskattas, enligt regeln i 3 § andra stycket, i nivå med likvärdigt bränsle, vilket bör anses vara naturgas. Motsvarande beskattningsordning gäller för petroleum- koks, där likvärdigt bränsle bör vara kol enligt punkten 6. Någon faktisk förändring av skattesatserna för vare sig metan eller petroleumkoks är alltså inte avsedd.

De skattesatser som anges i första stycket gällde under 2005. De som gäller under 2006 framgår av förordningen (2005:964) om fastställande av omräknade belopp för energiskatt och koldioxidskatt för år 2006. Av praktiska skäl har i stället lagts in de nya, uppräknade skattesatserna som kommer att gälla under 2007 enligt bestämmelserna i 10 § om den årliga justeringen av skattesatserna i förhållande till prisutvecklingen.

Ändringen i andra stycket är en följdändring av att första stycket tagits bort i 4 kap. 12 §, dit en hänvisning sker i lagtexten.

2 §

Bestämmelserna om volymomräkning grundar sig på artikel 12 i energi- skattedirektivet (2003/96/EG) (jfr motsvarande artikel 3 i det tidigare mineraloljedirektivet [92/81/EEG]).

Ändringen i andra stycket är en följdändring av att numera endast naturgas anges med uttryckliga skattesatser i tabellen i 1 § första stycket. Metan beskattas således numera enligt 3 § andra stycket i nivå med likvärdigt bränsle, som bör anses vara naturgas. Volymberäkningen vid viss temperatur och tryck bör dock även tillämpas på andra gasformiga bränslen som kan komma att beskattas på samma sätt som naturgas, enligt bestämmelserna i 3 eller 4 §.

Om skattskyldigheten inträder när naturgas förekommer i flytande form medför bestämmelsen att skatten för den flytande naturgasen skall beräknas enligt den volym gasen har vid en viss temperatur och visst tryck. Vid dessa förhållanden befinner sig gasen i gasformigt tillstånd. En skatteberäkning fordras således i dessa fall. Sannolikt kommer naturgasen i de flesta fall dock att befinna sig i gasformigt tillstånd när skattskyldigheten inträder.

3 §

Ändringen från mineraloljeprodukter till energiprodukter är en direkt följd av det ändrade tillämpningsområdet för det gemenskapsrättsliga regelverket, som tillkommit genom energiskattedirektivet (2003/96/EG) (jfr under 1 kap. 3 §). Principen om beskattning av andra mineralolje-

Prop. 2006/07:13

120

produkter än sådana för vilka en uttrycklig skattesats är angiven i 1 § Prop. 2006/07:13 första stycket har haft sin grund i mineraloljedirektivet (92/81/EEG).

Motsvarande bestämmelse finns i artikel 2.3 första stycket i energiskatte- direktivet och gäller således nu genom denna paragraf i svensk rätt. Förutom ändringen från mineraloljeprodukter till energiprodukter görs också den anpassningen till energiskattedirektivets regler att skatt skall betalas för en produkt inte endast när den ”säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle” utan också redan när ”den är avsedd att förbrukas” på detta sätt. Några ändringar görs dock inte av reglerna för skattskyldighetens inträde, varför tillägget så vitt kan bedömas inte leder till några mer omfattande effekter för den praktiska hanteringen av skattepliktiga bränslen.

Uppdelningen av mineraloljeprodukter i sådana som omfattas av 1 kap.

3 a § och övriga sådana produkter har endast betydelse för om vissa förfaranderegler (den s.k. suspensionsordningen, jfr avsnitt 4.6) tillämpas på vissa produkter. Eftersom en sådan uppdelning saknar betydelse för vilka skattesatser som skall tillämpas för olika bränslen, har den av förenklingsskäl slopats i paragrafens första stycke i samband med övergången från begreppet mineraloljeprodukter till energiprodukter.

Övriga ändringar är av språklig art i syfte att uppnå en större överens- stämmelse med den officiella svenska översättningen av aktuella bestäm- melser i energiskattedirektivet.

4 §

Första stycket 1 grundar sig på artikel 2.3 andra stycket i energiskatte- direktivet (2003/96/EG) och motsvarande tidigare regel på mineralolje- området enligt artikel 2.3 första stycket första ledet i mineralolje- direktivet (92/81/EEG). I likhet med den ändring som i motsvarande mån görs i 3 § första stycket sker en anpassning till energiskattedirektivets regler så till vida att skatt skall betalas för en produkt inte endast när den ”säljs eller förbrukas som motorbränsle... ” utan också redan när ”den är avsedd att förbrukas” på detta sätt. Några ändringar görs dock inte av reglerna för skattskyldighetens inträde, varför tillägget så vitt kan be- dömas inte leder till några mer omfattande effekter för den praktiska hanteringen av skattepliktiga bränslen.

Första stycket 2 motsvaras av artikel 2.3 tredje stycket i energiskatte- direktivet. Till skillnad från tidigare lydelse av punkten, som grundade sig på artikel 2.3 första stycket andra ledet i mineraloljedirektivet, skall inte enbart kolväten i flytande eller gasformig form beskattas utan även fasta kolväten. Torv omfattas dock inte av den gemenskapsrättsliga lag- stiftningen (se artikel 2.3 tredje stycket i energiskattedirektivet) och inte heller beskattas detta bränsle i dag i Sverige med vare sig energiskatt eller koldioxidskatt. Någon ändring av detta förhållande föreslås inte, varför torv undantas från tillämpningen av skattepliktsbestämmelsen i första stycket 2. På samma sätt som i första stycket 1 görs ett tillägg om att skatt skall betalas redan när bränslet är avsett att förbrukas för angivet ändamål.

I avsnitt 4.3.2 kommenteras vad som bör förstås med kolväten samt hur blandning av olika kolväten skall behandlas.

121

4 a §	Prop. 2006/07:13
De skattesatser som anges i tredje stycket gäller under 2006. Den årliga
justeringen av skattesatserna i förhållande till prisutvecklingen har av
praktiska skäl, efter uppräkning till 2007 års nivå, lagts in i stycket.
Därav följer också att årtalet 2007 i det fjärde stycket skall ändras till
2008. Hänvisningen i paragrafen till 10 § bör avse hela paragrafen och
inte endast andra stycket eftersom 10 § första stycket kompletteras med
en hänvisning till 4 a §, se kommentaren till 10 § nedan.
10 §
I första stycket görs enligt vad som framgår av kommentaren till 2 kap.
1 § den erforderliga justeringen av årtalet för när den automatiska
anpassningen till konsumentprisindex, som regeringen beslutar om, skall
börja. Dessutom kompletteras stycket med en hänvisning till 4 a §
eftersom en samordning nu kan ske efter ändringen i den paragrafen.
11 §
Första stycket 1
Bestämmelsen utvecklas i avsnitt 4.4.1 och bygger på artikel 16 i
energiskattedirektivet (2003/96/EG). Begreppet ”biomassa” definieras i
1 kap. 9 §.
Första stycket 2
Bestämmelsen utvecklas i avsnitt 4.4.3.
Den hittillsvarande lydelsen av punkten 2 syftade till att skattebefria
trädbränslen som används i gasturbiner i kraftvärmeverk, eftersom alla
bränslen som används som motorbränsle blir skattepliktiga med stöd av
2 kap. 4 § första stycket 1 (jfr prop. 1994/95:54 s. 97 f.). Även efter de
ändringar som nu görs blir alla bränslen som används som motorbränsle
skattepliktiga genom den bestämmelsen, varför en undantagsbestäm-
melse också i fortsättningen är nödvändig för att undvika att trädbränslen
som används i gasturbiner beskattas (jfr avsnitt 4.4.3).
Enligt artikel 2.4 a i energiskattedirektivet skall direktivet inte tilläm-
pas på beskattning av produkter som omfattas av KN-nr 4401 (brännved i
form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar, risknippen eller dylikt; trä i
form av flis eller spån, annat än träspån enligt nr 4404, sågspån och annat
träavfall, även agglomererat till vedträn, briketter, pelletar eller liknande
former) och 4402 (träkol, inbegripet kol av nötter eller nötskal, även
agglomererat). Punkten 2 har nu utformats mer generellt än tidigare, i
enlighet med direktivets ordalydelse. Tillämpningsområdet för undan-
taget torde dock även i dess nya lydelse främst bli detsamma som hittills,
dvs. förgasade trädbränslen som används i gasturbiner undantas från
beskattning. Även andra användningsområden, som t.ex. träkol för
gengasdrift av motordrivna fordon, faller dock inom ramen för den nya
lydelsen av punkten.
Träavfall som har sitt ursprung i hushållsavfall omfattas dock inte av
undantaget och skatt skall således tas ut på en sådan produkt (jfr 2 kap.
4 a § och prop. 2005/06:125).

122

Första stycket 3

Skattefriheten enligt denna punkt avser bränslen enligt KN-nr 2705 som uppkommit i vissa industriella processer och som är avsedda att för- brukas, säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning, jfr avsnitt

4.4.2.Inom begreppet uppvärmning ryms även, i förekommande fall, att gaserna används för framställning av el, vanligen i kraftvärmeverk. Möjligheten till skattebefrielse bygger på artikel 15.1 1 i energiskatte- direktivet. I den mån kraftvärmeproduktionen sker i gasturbiner faller sådan bränsleförbrukning utanför den aktuella möjligheten till skatte- befrielse enligt direktivet och skatt skall således tas ut. Så vitt kunnat utrönas förekommer det dock inte att koksugnsgas eller masugnsgas förbrukas i gasturbiner utan all nuvarande svensk användning av dessa gaser för kraftvärmeproduktion bedöms alltså omfattas av den föreslagna skattefriheten.

Andra stycket

Slopandet av paragrafens andra stycke är en följdändring av den nya lydelsen av första stycket 2. Råtallolja skulle ha kunnat anses som trädbränsle enligt den äldre lydelsen av punkten 2, men omfattas inte av KN-nr 4401 eller 4402. Råtallolja klassificeras enligt KN-nr 3803 00 10.

Tredje stycket

Paragrafen justeras med anledning av ändrad numrering i andra stycket. Dessutom görs vissa redaktionella ändringar.

12 § och rubriken närmast före 12 §

Rubriken närmast före 12 § lyder i dag ”Viss försöksverksamhet”. Bestämmelsen i 12 § föreskriver sedan att regeringen i särskilda fall får medge nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt på bränslen som används i försöksverksamhet inom ramen för pilot- projekt som syftar till att utveckla mer miljövänliga bränslen. Denna lydelse stämmer överens med artikel 8.2 d i det tidigare mineralolje- direktivet (92/81/EEG).

Lydelsen anpassas nu till energiskattedirektivets (2003/96/EG) mot- svarande bestämmelse, artikel 15.1 a. Ändringen innebär att rubriken än- dras till ”Pilotprojekt”, eftersom ordet ”försöksverksamhet” inte återfinns i energiskattedirektivet och att lydelsen av 12 § justeras så att skattened- sättning eller skattebefrielse kan medges på bränslen som förbrukas inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter eller för bränslen från förnybara källor.

Någon förändring i sak är inte avsedd. Definitionen av vilka kriterier som pilotprojekt skall uppfylla har utvecklats i praxis (se Förstainstans- rättens dom den 27 september 2000 i mål T-184/97, BP Chemicals Ltd mot Europeiska kommissionen, REG 2000 s. II-03145).

3kap.

2§

I syfte att uppnå samstämmighet mellan de begrepp som används i första och andra styckena av paragrafen, ändras första stycket till att generellt gälla för fasta eller gasformiga bränslen. Justeringen som görs i paragrafen innebär således några ändringar i sak.

Prop. 2006/07:13

123

4kap.

3§

Ändringen innebär att punkten 2 b slopas. Detta är en följd av att metan inte ryms i den uppräkning av bränslen i artikel 20 i energiskattedirek- tivet (2003/96/EG) som skall hanteras inom EU:s suspensionsordning. Reglerna om upplagshavare och hantering i skatteupplag m.m. skall

alltså inte längre tillämpas för metan. I stället gäller de nationella för- farandereglerna enligt 4 kap. 12−15 §§, vilka bl.a. innehåller möjligheter för en näringsidkare som hanterar metan att bli godkänd som lagerhållare (jfr avsnitt 4.7).

12 §

I första stycket ändras hänvisningen till punkter i 2 kap. 1 § första stycket till följd av ändringar i den paragrafen. Vidare görs en mer korrekt beskrivning av bränslen enligt 3 och 4 §§, eftersom bränslen som avses i 1 kap. 3 a § endast ryms inom 3 § och inte inom tillämpningsområdet för 4 §. I övrigt görs i stycket vissa smärre redaktionella ändringar.

Sverige har valt att behålla hittillsvarande nationella regler om ett slags förenklat system för skattesuspension, genom reglerna om godkända lagerhållare (se 15 §, jfr avsnitt 4.7.1). För den som är godkänd som lagerhållare inträder skattskyldigheten inte vid leveransen av bränslet till honom utan i normalfallet först i och med leverans till någon som inte är godkänd lagerhållare eller vid egen förbrukning (se 5 kap. 3 § 3).

Ändringen i punkten 2 innebär en anpassning till artikel 21.2 i energi- skattedirektivet (2003/96/EG), där det tydliggörs att ordet ”tillverkning” vid tillämpningen av bestämmelserna om skattskyldighet i cirkulations- direktivet (92/12/EEG) skall omfatta också ”utvinning” i förekommande fall. Utvinning sker av fasta bränslen, som kol och koks. Motsvarande bör gälla för torvbränsle, som enligt regler i 3 kap. LSE omfattas av svavelskatt. Genom tillägget av ordet ”utvinning” i första stycket 2 kan den hittillsvarande särregleringen om torvbränsle i andra stycket sista meningen slopas. Där föreskrevs att som tillverkare skulle anses den som tar upp torvbränsle.

I punkten 3 regleras de fall då andra bränslen än sådana som avses i

1 kap. 3 a § förs in till Sverige av annan än den som är godkänd som lagerhållare. Denne identifieras som skattskyldig enligt denna bestäm- melse, medan skyldigheten att betala skatten inträder vid den tidpunkt som anges i 5 kap. 2 § 3.

Artikel 8 i cirkulationsdirektivet innehåller regler om varor som förvär- vats av enskilda för deras eget bruk och transporteras av dem själva. I detta fall skall skatt tas ut i det EG-land där varorna har förvärvats. Med- lemsstaterna får dock, enligt artikel 9.3 i cirkulationsdirektivet, före- skriva att skatt skall tas ut i det EG-land där förbrukningen sker vid förvärv av mineraloljor som redan släppts för förbrukning i ett annat EG- land, om dessa produkter transporteras med ovanliga transportsätt av enskilda individer eller för deras räkning. Av artikel 3 i energiskatte- direktivet följer att hänvisningar i cirkulationsdirektivet till mineraloljor skall anses omfatta alla energiprodukter. Sverige har använt sig av möjligheten till beskattning enligt artikel 9.3 i cirkulationsdirektivet, vilket innebär att en privatperson med stöd av punkten 3 kan bli skatt- skyldig för införsel av t.ex. kol.

Prop. 2006/07:13

124

Slopandet av paragrafens andra stycke kommenteras i avsnitt 4.7.2.

Prop. 2006/07:13

13 §

Ändringarna i första stycket 2 är desamma som görs av motsvarande bestämmelser i 12 § första stycket, jfr kommentaren avseende dessa ändringar.

15 §

Ändringen följer av det tillägg som har gjorts i 12 § 2 om att någon som utvinner bränsle jämställs med tillverkare. Eftersom i anledning av detta särregleringen av den som tar upp (utvinner) torv slopats i 12 § andra stycket, anges nu i 15 § första stycket 1 att också den som utvinner bränsle kan godkännas som lagerhållare. Hittills har detta automatiskt följt genom den nu slopade regeln i 12 § andra stycket. Bestämmelsen om utvinning av bränslen torde för svenskt vidkommande främst ha betydelse för torvbrytning, men är generellt skriven och gäller även andra fasta bränslen som kan tänkas utvinnas här i landet.

5kap.

2§

Ändringen i punkten 1 är redaktionell medan ändringen i punkten 3 är en följd av att andra stycket slopas i 4 kap. 12 §.

3 §

Ändringarna i punkterna 2 och 3 följer av att andra stycket slopats i 4 kap. 12 § vartill hänvisningar görs i dessa punkter.

4 §

Genom ändringen regleras tidpunkten för skattskyldighetens inträde i det fall när annan än lagerhållare utvinner bränsle som omfattas av regle- ringen i 4 kap. 12 §.

6kap.

4§

I andra och tredje styckena ändras hänvisningar till vissa lagrum, vars numrering har ändrats i detta lagstiftningsärende.

6 a kap.

1 §

PunktenU1

I denna punkt, som ingående behandlas i avsnitt 5.1, anpassas reglerna för skattefrihet i de aktuella fallen till den gemenskapsrättsliga ram som numera gäller enligt artikel 2.4 b första och andra strecksatserna i energi- skattedirektivet (2003/96/EG).

125

PunktenU5

Ändringen avser en justering av de KN-nr som identifierar bränslena flygbensin respektive flygfotogen (jfr motsvarande ändringar av dessa KN-nr i 2 kap. 1 §).

PunktenU6

Ändringen innebär att bränslen som förbrukas för framställning av energiprodukter, och inte som hittills endast av mineraloljor, kolbränslen och petroleumkoks, omfattas av skattefrihet. Bestämmelsen grundar sig, så vitt gäller energiprodukter, på artikel 21.3 i energiskattedirektivet. Jfr vidare avsnitt 4.3.3.

För att uppnå en likabehandling av samtliga skattepliktiga bränslen tillämpas dock – i likhet med vad som hittills gällt för andra skatte- pliktiga produkter än sådana som definieras som mineraloljor – bestäm- melsen även på skattepliktiga produkter, som inte i sig definieras som energiprodukter. Det kan t.ex. vara fråga om något alternativt drivmedel som beskattas till följd av införandet av artikel 2.3 i energiskatte- direktivet eller råtallolja eller torv, som är nationellt beskattade bränslen i Sverige.

PunktenU8

Den hittillsvarande lydelsen av denna punkt reglerade skattefrihet för kolbränslen i metallurgiska processer. Omfattningen av skattefriheten för användning i dessa processer behandlas nu i sin helhet i den nya lydelsen av punkten 1. Punkten 8 kan därför upphöra att gälla. Som framgår av punkten 2 av övergångsbestämmelserna skall dock punkten 8 i sin äldre lydelse tillämpas under 2007, i avvaktan på att den nya lydelsen av punkten 1 börjar tillämpas.

PunktenU12

Genom de föreslagna förändringarna av skattefriheten för metallurgiska och mineraliska processer kvarstår i denna punkt endast svavelskatte- friheten för sodapannor och lutpannor. De aktuella pannorna används för återvinning av svavelkemikalier inom cellulosaindustrin. Några änd- ringar av dessa regler är inte nödvändiga.

PunktenU16

I punkten 16 regleras nu den nyinförda skattefriheten för bränslen som förbrukas vid tillverkning av mineraliska produkter. Denna skattefrihet grundar sig på artikel 2.4 b femte strecksatsen i energiskattedirektivet och behandlas ingående i avsnitt 5.2.

5 §

Ändringen är av språklig art i syfte att uppnå en större överensstämmelse med den officiella svenska översättningen av artikel 2.3 i energiskatte- direktivet (jfr kommentarerna i anslutning till 2 kap. 3 §).

7kap.

3§

I den nya paragrafen regleras att skatteavdrag får göras dels för de nämnda, rena biobränslena, dels när biobränslena är inblandade i andra

Prop. 2006/07:13

126

bränslen, jfr avsnitt 4.4.1. Produkter enligt KN-nr 3824 90 99 består ofta av blandningar som delvis innehåller produkter som framställts av biomassa. Avsikten med bestämmelsen är också att skatteavdraget för kemiska föreningar som har tillverkats både av fossila och biologiska råvaror endast skall få göras för den del av en molekyl som har biologiskt ursprung.

8kap.

1§

Genom ändringen i första stycket kan även inköp för förbrukning för sådana ändamål som regleras i 6 a kap. 1 § 16 ske skattefritt av någon som godkänts som skattebefriad förbrukare. Det rör sig alltså om för- brukning i mineralogiska processer, jfr vidare avsnitt 5.2.

3 §

Ändringen kommenteras närmare i avsnitt 7.2.

9kap.

5§

Ändringarna i paragrafen hänför sig huvudsakligen till den fråga som behandlats i avsnitt 7.3. Det rör sig om en utvidgning av möjligheten till återbetalning av skatt på bränsle och el som förbrukats vid framställning av externt producerad värme, som levererats till vissa industriella pro- cesser. Till skillnad från den hittillsvarande möjligheten, som endast rört den delvisa återbetalning av skatt som följer av de generellt lägre skatte- nivåerna för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, medges nu också full återbetalning av skatt på el respektive bränslen som förbrukats för vissa ändamål (se andra stycket 2). Dessa ändamål framgår av 6 a kap. 1 § 1 (förbrukning för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning samt s.k. dubbel användning av bränsle), 6 a kap. 1 § 6 (förbrukning vid framställning av energiprodukter eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren) och

6a kap. 1 § 16 (förbrukning i mineralogiska processer). För elbeskatt- ningens del rör det sig om ändamål enligt 11 kap. 9 § 2 (huvudsaklig användning för kemisk reduktion eller i elektrolytiska processer), 11 kap.

9§ 3 (förbrukning vid framställning av energiprodukter eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren) samt 11 kap. 9 § 5 (metallurgiska och mineralogiska processer). Omfattningen av dessa skattebefriade områden utvecklas närmare, så vitt avser bränsle- beskattningen, i avsnitt 5. För elbeskattningens del hänvisas till uttalan- den i prop. 2003/04:144.

I samband med dessa ändringar har också vissa redaktionella ändringar gjorts av lagtexten i syfte att göra den mer lättläst. Begränsningen till vilka bränslen som omfattas av möjligheterna till skattenedsättning följer nu direkt av ett undantag i fjärde stycket, i stället för som hittills genom en inskjuten bisats i första stycket. Den särskilda skattesatsen för råtallolja har inarbetats i paragrafens andra stycke i stället för som hittills utgöra ett eget tidigare fjärde stycke.

Genom ändringen i tredje stycket används samma begrepp som på andra ställen i denna lag för att beteckna samtidig framställning av värme

Prop. 2006/07:13

127

och el. Begreppet kraftvärmeproduktion definieras i 6 a kap. 3 § (”samti- dig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process, när den värme som uppkommer nyttiggörs”). Motsvarande änd- ring görs i 9 kap. 9 § i fråga om beräkningen av nedsättningen av koldioxidskatten för energiintensiva företag enligt den s.k. 0,8-procents- regeln.

7 och 8 a §§

Ändringarna, som innebär att tidsgränsen för ansökan om återbetalning av skatt förlängs från ett till tre år, behandlas i avsnitt 7.1.

9 §

I paragrafen finns de materiella bestämmelserna om den skattenedsätt- ning som kan ges energiintensiva företag. Grunden för sådan skattened- sättning finns i artikel 17.1 i energiskattedirektivet (2003/96/EG), som genom de nu föreslagna ändringarna införlivas i denna lag.

En förutsättning för att skattenedsättning skall kunna ges enligt para- grafen är att det företag där förbrukningen av nedsättningsberättigade bränslen sker är energiintensivt. Kriterierna för sådan energiintensitet har lagts fast i 1 kap. 8 § och behandlas i kommentarerna till detta lagrum. Sålunda anges där vad som skall avses med bl.a. företag och de olika komponenter som utgör delposter för fastställandet av det förädlings- värde till vilket skattebelastningen skall relateras.

Om bedömningen av ett företags energiintensitet gjorts för en del av ett företag som utgör en egen verksamhet eller verksamhetsgren skall även bedömningen enligt den s.k. 0,8-procentsregeln på motsvarande vis göras enbart för den delen av företaget.

Sedan det fastlagts att det företag för vilket skattenedsättning yrkas är energiintensivt, tillämpas den skattenedsättning enligt 0,8-procentsregeln som följer av paragrafen. Utformningen av denna är materiellt oföränd- rad. Även om definitionen av energiintensitet enligt 1 kap. 8 § inte inne- håller någon begränsning till att företaget hänförs till någon specifik näringslivsgren, gäller också i fortsättningen möjligheten till skattened- sättning enligt 9 kap. 9 § endast för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruks- verksamhet. Detta följer av den oförändrade omfattningen av vilken förbrukning som ger rätt till skattenedsättning.

I syfte att uppnå en mer lättläst lagtext har dock vissa redaktionella ändringar gjorts i första stycket. I likhet med vad som hittills gällt får inte nedsättning medges för skatt på bränsle som förbrukats för drift av motordrivna fordon. I stället för det tidigare undantaget i slutet av första stycket följer nu denna begränsning direkt genom att det uttryckligen anges att endast bränslen för uppvärmning eller för drift av stationära motorer omfattas. Begränsningen till vilka bränslen som omfattas av möjligheterna till skattenedsättning följer nu direkt av en definition i 1 kap. 8 § av begreppet ”bränsle” vid tillämpningen av den aktuella paragrafen. I stället för att i inledningen göra en hänvisning till de lagtekniska sätt på vilket skattebefrielse kan komma olika aktörer till del, underlättas förståelsen av paragrafen genom att en hänvisning görs till 6 a kap. där de materiella reglerna om skattebefrielse finns.

Prop. 2006/07:13

128

Genom ändringen i andra stycket används samma begrepp som på andra ställen i denna lag för att beteckna samtidig framställning av värme och el. Begreppet kraftvärmeproduktion definieras i 6 a kap. 3 § (”samti- dig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process, när den värme som uppkommer nyttiggörs”). Motsvarande ändring görs i 9 kap. 5 § i fråga om återbetalning av skatt på bränslen som förbrukats för framställning av externt producerad värme.

Bestämmelserna i tredje stycket om att EU:s minimiskattenivåer alltid måste betalas av det företag som får skattenedsättning stämmer överens med vad som föreskrivs i artikel 17.1 i energiskattedirektivet. I syfte att undvika problem med varierande växelkurser har dock nu valts att i fjärde stycket ange de skattebelopp som alltid måste betalas i euro, jfr artikel 13.1 i energiskattedirektivet. Beloppen uttrycks i de enheter som gäller för de svenska skattesatserna. För tjock eldningsolja, naturgas samt kol och koks skiljer sig dessa enheter från de enheter i vilka minimi- skattesatserna har uttryckts i energiskattedirektivets bilaga I, tabellerna B och C. Omräkning har skett enligt gängse omvandlingsfaktorer.

Ändringarna i övrigt i tredje och fjärde styckena följer i huvudsak av att ändringar har gjorts i andra paragrafer. Några ändringar i sak är inte avsedda. KN-numren för vissa av de bränslen som räknas upp i tredje stycket har ändrats (jfr 2 kap. 1 §). För att upprätthålla systematiken med de övriga angivna bränslena bör även KN-nr anges för bränslet gasol i punkten c. En rättelse görs av KN-numret för koks, vilket rätteligen skall vara 2704. I enlighet med terminologin i energiskattedirektivet bör benämningen kol och koks användas i stället för kolbränslen. Petroleum- koks slopas i uppräkningen i tredje stycket, eftersom bränslet inte längre uttryckligen anges som ett skattepliktigt bränsle i 2 kap. 1 § utan dess skatteplikt följer av 2 kap. 3 §, då det numera ryms inom begreppet energiprodukter. 0,8-procentsregeln tillämpas dock på samma sätt även på bränslen som beskattas enligt 2 kap. 3 § (se den generella definitionen av begreppet bränsle enligt 1 kap. 8 § och – så vitt avser begränsningen till att belopp motsvarande minimiskattesatserna alltid iakttas – paragrafens femte stycke).

Paragrafens hittillsvarande sista stycke flyttas till första stycket första ledet av 9 b §.

9 b §

Av tydlighetsskäl flyttas bestämmelserna om tidsperioder i samband med en ansökan om skattenedsättning enligt 9 kap. 9 § till denna paragrafs första stycke. Reglerna kompletteras med uppgifter om vad ansökan skall innehålla. Förutom de uppgifter som redan i dag krävs för att beräkna skattenedsättningen enligt 0,8-procentsregeln krävs av sökanden att han skall lämna de uppgifter som enligt 1 kap. 8 § krävs för att en beräkning kan göras om han, för den verksamhet för vilken han ansöker om nedsättning, uppfyller kraven på energiintensitet. Det rör sig således om mängden bränsle som förbrukats under basperioden samt de olika belopp som behövs för att beskattningsmyndigheten skall kunna fastställa förädlingsvärdet. Den tid inom vilken ansökan skall lämnas in har i enlighet med avsnitt 7.1 ändrats från ett till tre år.

I paragrafens andra stycke tydliggörs att beskattningsmyndigheten efter ansökan – i likhet med vad som redan gäller i dag – får bestämma

Prop. 2006/07:13

129

en preliminär skattesats enligt vilken skatt tas ut under ett kalenderår samt relationen mellan sådant preliminärt beslut och det slutliga beslut om nedsättning som fattas efter kalenderårets utgång och de uppgifter som sökanden skall lämna. För att en preliminär skattesats skall kunna tillämpas skall beskattningsmyndigheten (Skatteverket) göra bedöm- ningar av dels att företaget är energiintensivt, dels att rätt till skattened- sättning enligt 0,8-procenstregeln föreligger.

Som anmärkts i kommentaren till 1 kap. 8 § torde vanligen den period för vilken skattenedsättning söks, dvs. kalenderår, stämma överens med den basperiod för vilken energiintensiteten beräknas. 1 kap. 8 § ger dock utrymme för att tillämpa annan tidsperiod än kalenderår för energiinten- sitetsberäkningen.

Det bör även noteras att om sökanden väljer att utnyttja möjligheten att beräkna energiintensiteten för endast en del av sin verksamhet (”egen verksamhet eller verksamhetsgren” enligt 1 kap. 8 §), skall alla uppgifter som lämnas avse den delen av verksamheten.

Ändringen i andra stycket om tidpunkten för när kompletteringar med verkliga uppgifter för kalenderåret skall lämnas, samordnas med den förlängning av tidsfristen för återbetalning till tre år, som föreslås i avsnitt 7.1. Genom denna förlängda tidsfrist finns god tid för sökanden att hämta uppgifter som skall användas för beräkning av förädlingsvärdet från sin självdeklaration, eftersom denna enligt reglerna i 4 kap. 5 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, LSK, skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast den 2 maj året efter beskattningsåret.

Till tredje stycket har materiellt oförändrat flyttats bestämmelser om slutligt beslut från paragrafens tidigare andra stycke, andra och tredje meningarna samt bestämmelser om beräkning efter skälig grund från paragrafens fjärde stycke.

10 §

Av paragrafen framgår att möjligheten att ansöka om återbetalning av skatt nu utvidgas till att omfatta samtliga bränslen som beskattats i Sverige (jfr avsnitt 4.7.4). Kravet att skatt skall ha betalats i mottagar- landet innan den svenska skatten återbetalas kompletteras, i första stycket, med alternativet att bränslet inte beskattats i mottagarlandet, eftersom leverans sker för förbrukning för ett i det andra EG-landet skattebefriat ändamål. Det kan t.ex. vara fråga om kol som levereras till en mottagare i ett annat EG-land för att där användas för elproduktion, som är ett skattefritt användningsområde enligt artikel 14.1 a i energi- skattedirektivet. Även andra fall, där mottagarlandet i sin nationella lagstiftning använt sig av energiskattedirektivets (2003/96/EG) andra möjligheter till skattefrihet, kan förekomma. I fråga om råtallolja och torvbränsle, dvs. bränslen som normalt inte beskattas i andra medlems- stater, skall det faktum att bränslet inte är skattepliktigt i mottagarlandet vara en sådan omständighet som avses i paragrafen. Motsvarande kan förekomma, innan vissa medlemsstaters övergångsperioder för anpass- ning till energiskattedirektivets krav på införande av beskattning av kol, har gått till ända.

De närmare reglerna om förfarandet vid ansökan om återbetalning av skatt, som tidigare funnits i andra – fjärde styckena av paragrafen har

Prop. 2006/07:13

130

flyttats till två nya paragrafer, 10 a och 10 b §§ (se nedan). De komplet- teras med regler för de situationer som tillkommer genom förslaget. I syfte att göra dessa regler mer överskådliga läggs de nu i två nya para- grafer.

10 a §

I paragrafen – som är ny – återfinns, med vissa redaktionella ändringar, de regler för återbetalning av skatt vid distansförsäljning, som tidigare fanns i 10 § andra och tredje styckena. Med distansförsäljning avses försäljning till någon som inte är upplagshavare eller varumottagare och där varan transporteras av säljaren eller för säljarens räkning, jfr 4 kap. 9 §.

Kravet att sökanden skall visa att skatt skall ha betalats i mottagar- landet innan den svenska skatten återbetalas kompletteras med alter- nativet att sökanden i stället visar att bränslet inte beskattats i mottagar- landet, men att bränslet är avsett att användas där för ett skattebefriat ändamål.

10 b §

Paragrafen – som är ny – reglerar de närmare reglerna för hur åter- betalning skall göras i andra fall än vid distansförsäljning. Reglerna motsvarar de bestämmelser som hittills funnits i 10 § fjärde stycket, med de kompletteringar som görs med anledning av att skatt genom förslaget även kan betalas tillbaka om det avsedda användningsområdet i mottagarlandet är skattefritt samt att återbetalningsreglerna omfattar alla bränslen som beskattats i Sverige. Sålunda skall även i fortsättningen kravet, att leveransen åtföljs av förenklat ledsagardokument enligt 6 kap. 8 § och att godkänt returexemplar av detta skall lämnas in till beskatt- ningsmyndigheten, endast gälla bränslen som avses i 1 kap. 3 a § (se paragrafens tredje stycke). Det är endast för dessa bränslen som cirkula- tionsdirektivets (92/12/EEG) regler om suspensionsordning, ledsagar- dokument m.m. gäller. Av tydlighetsskäl anges de rekvisit, som sökan- den skall uppfylla, i punktform i andra stycket. Andra stycket motsvarar, utan materiella ändringar, den tidigare lydelsen av 10 § fjärde stycket sista ledet av den sista meningen. Tillägg görs i punkten 3 för det nu till- kommande alternativet att det avsedda användningsområdet i mottagar- landet är ett skattebefriat ändamål.

I första stycket tydliggörs att bränslet i mottagarlandet, till skillnad från vad som kan vara fallet vid distansförsäljning, skall vara avsett för annat än privat bruk. Huvudprincipen i cirkulationsdirektivet är att skatt skall betalas i det EG-land där varan förbrukas. Genom kravet på att bränslet i mottagarlandet skall vara avsett för annat än privat bruk begränsas således tillämpningsområdet för återbetalning av skatt till transaktioner mellan näringsidkare. Detta är i linje med artikel 22 första stycket i cirkulationsdirektivet.

11kap.

3§

De skattesatser som för närvarande anges i första stycket har gällt under 2006. Av praktiska skäl har i stället de skattesatser som kommer att gälla under 2007, efter uppräkning enligt bestämmelserna i 2 kap. 10 § om en

Prop. 2006/07:13

131

årlig justering av skattesatserna i förhållande till prisutvecklingen, lagts Prop. 2006/07:13 in i första stycket.

11 c §

Paragrafen kommenteras närmare i avsnitt 7.2.

12 och 13 §§

Ändringarna, som innebär att tidsgränsen för återbetalning av skatt för- längs från ett till tre år, behandlas i avsnitt 7.1.

Punkten 2 av övergångsbestämmelserna till 1997:479

Ändringen kommenteras närmare i avsnitt 5.2. Nedsättning av skatt enligt 1,2-procentsregeln tillämpas således, genom ändringen, endast för tid fram till den 1 januari 2007. Det är således senast för kalenderåret 2006 som ansökan kan lämnas in till beskattningsmyndigheten om sådan nedsättning. Sådan ansökan skall lämnas in i enlighet med den oförändrade fristen i punktens tredje stycke.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

De ändrade bestämmelserna träder i sin helhet i kraft den 1 januari 2007 (se punkten 1). Avsikten är dock att de ändringar av skattefriheten i de metallurgiska processerna, som beskrivs i avsnitt 5.1 och vars nya utformning återfinns i 6 a kap.1 § 1, inte skall börja tillämpas förrän den 1 januari 2008. I syfte att uppnå detta tillämpas under 2007 alltjämt hittillsvarande reglering av skattefriheten för bränslen i dessa processer i 6 a kap. 1 § 1, 8 och 12, dvs. dessa bestämmelser i äldre lydelse (se punkten 2). Eftersom en direkt hänvisning till dessa lagrum görs i fråga om vissa bestämmelser om skattebefriad förbrukare och återbetalning av skatt i visst fall (se 8 kap. 1 § och 9 kap. 5 §), ges dessa bestämmelser tillämplighet på ändamål som avses i 6 a kap. 1 § 1 och 8 i dess äldre lydelse samt i fråga om den del av 6 a kap. 1 § 12 som avser befrielse från svavelskatt i metallurgiska processer.

Den nya regleringen av skattefriheten för bränslen i metallurgiska processer i 6 a kap. 1 § 1 börjar således inte tillämpas förrän den 1 januari 2008. Detta skulle medföra att bestämmelsen om undantag från skatteplikt för gaser enligt KN-nr 2705 (koksugnsgas, masugnsgas m.m.) som uppkommer från bl.a. sådana processer (se 2 kap. 11 § första stycket

3)inte heller skulle kunna tillämpas förrän från och med detta datum. Så vitt kan bedömas uppkommer gaserna i sådana metallurgiska processer som redan genom dagens reglering av skattefriheten i metallurgiska pro- cesser i 6 a kap. 1 § 1 och 8 är skattefria. Vid tillämpning av undantaget från skatteplikt för gaserna vid uppvärmning enligt 2 kap. 11 § första stycket 3 under 2007 bör således hänvisningen till 1 § 1 avse 1 § 1 och 8 i äldre lydelse (se punkten 3 av övergångsbestämmelserna).

132

Prop. 2006/07:13

9.5Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

11kap.

1§

Ändringarna i 9 kap. 9 b § lagen (1994:1776) om skatt på energi medför en följdändring i andra stycket sjätte punkten på så vis att hänvisningen till paragrafen numera avser det tredje och inte det andra stycket.

9.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter

Ändringarna av dels rubriken till lagen, dels 1 kap. 2 §, följer av att begreppet mineraloljeprodukter i lagen (1994:1776) om skatt på energi har ersatts av begreppet energiprodukter, jfr avsnitt 4.6.2

133

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel skall ha följande lydelse.

Prop. 2006/07:13 Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8§TPF1FPT

Den som inte är skattskyldig kan, i motsvarande fall som avses i 7 § 1 och 4, hos beskattningsmyndigheten ansöka om återbetalning av gödselmedelsskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1TP PT Senaste lydelse 2002:407.

134

Prop. 2006/07:13

Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 29, 30 och 40 a §§ lagen (1994:1563) om tobaksskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

29§TPF1FPT

Ansökan om återbetalning av i	Ansökan om återbetalning av i
Sverige erlagd skatt vid sådan	Sverige erlagd skatt vid sådan
försäljning som avses i 28 § skall	försäljning som avses i 28 § skall
omfatta en period om ett kalender-	omfatta en period om ett kalender-
kvartal och ges in till beskattnings-	kvartal och ges in till beskattnings-
myndigheten inom ett år efter	myndigheten inom tre år efter
kvartalets utgång. Den som begär	kvartalets utgång. Den som begär
återbetalning skall visa att den	återbetalning skall visa att den
skatt som ansökan avser har	skatt som ansökan avser har
betalats i Sverige, samt att varorna	betalats i Sverige, samt att varorna
beskattats i mottagarlandet.	beskattats i mottagarlandet.

Sverige. Återbetalning sker sedan sökanden till beskattningsmyndigheten gett in dels ett dokument som visar antingen att skatten betalats i mottagarlandet eller att säkerhet ställts för skattens betalning där, dels ett av mottagaren undertecknat och återsänt exemplar (returexemplaret) av det ledsagardokument som anges i 26 §. Har en vara beskattats enligt 27 § första stycket, och visar den skattskyldige inom tre år efter det att transporten påbörjades att varan beskattats i ett annat EG-land, skall den skatt som betalats i Sverige återbetalas, om det andra EG-landets skatteanspråk är befogat.

30 §

Den som i Sverige betalat skatt för varor som sedan exporterats till tredje land skall efter ansökan medges återbetalning av skatt om inte annat följer av tredje stycket.

Ansökan om återbetalning enligt Ansökan om återbetalning enligt första eller andra stycket görs första eller andra stycket görs skriftligen hos beskattningsmyn- skriftligen hos beskattningsmyn-

1	135
TP PT Senaste lydelse 2001:516.

digheten. Ansökan skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och ges in till beskattningsmyndig- heten inom ett år efter kvartalets utgång. Återbetalning medges inte för skattebelopp som för kalender- kvartalet understiger 1 500 kronor.

digheten. Ansökan skall omfatta	Prop. 2006/07:13
en period om ett kalenderkvartal	Bilaga 1
och ges in till beskattningsmyndig-
heten inom tre år efter kvartalets
utgång. Återbetalning medges inte
för skattebelopp som för kalender-
kvartalet understiger 1 500 kronor.

40 a §TPF2FPT

Den som i Sverige betalat skatt för tuggtobak som sedan levererats till en köpare i ett annat EG-land skall efter ansökan medges återbetalning av skatt, om inte annat följer av andra stycket. Den som begär återbetalning skall visa att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige samt att varorna förts ut ur landet. Ansökan om återbetalning enligt första stycket görs skriftligen hos beskattningsmyndigheten.

Ansökan skall omfatta en period	Ansökan skall omfatta en period
om ett kalenderkvartal och ges in	om ett kalenderkvartal och ges in
till beskattningsmyndigheten inom	till beskattningsmyndigheten inom
ett år efter kvartalets utgång. Åter-	tre år efter kvartalets utgång. Åter-
betalning medges inte för skatte-	betalning medges inte för skatte-
belopp som för kalenderkvartalet	belopp som för kalenderkvartalet
understiger 1 500 kronor.	understiger 1 500 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft- trädandet.

2	136
TP PT Senaste lydelse 2005:458.

Prop. 2006/07:13

Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Härigenom föreskrivs att 28–30 och 31 g §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

28§TPF1FPT

Ansökan om återbetalning av i	Ansökan om återbetalning av i
Sverige erlagd skatt vid sådan	Sverige erlagd skatt vid sådan
försäljning som avses i 27 § skall	försäljning som avses i 27 § skall
omfatta en period om ett	omfatta en period om ett
kalenderkvartal och ges in till	kalenderkvartal och ges in till
beskattningsmyndigheten inom ett	beskattningsmyndigheten inom tre
år efter kvartalets utgång. Den som	år efter kvartalets utgång. Den som
begär återbetalning skall visa att	begär återbetalning skall visa att
den skatt som ansökan avser har	den skatt som ansökan avser har
betalats i Sverige, samt att varorna	betalats i Sverige, samt att varorna
beskattats i mottagarlandet.	beskattats i mottagarlandet.
Vid övriga leveranser till ett	annat EG-land skall ansökan om

återbetalning göras innan varorna förs ut ur landet. Den som begär återbetalning skall visa att den skatt som ansökan avser har betalats i

29 §

Den som i Sverige betalat skatt för varor som sedan exporterats till tredje land skall efter ansökan medges återbetalning av skatt om inte annat följer av tredje stycket.

En varumottagare som är skattskyldig enligt 12 och 13 §§ eller en skatterepresentant enligt 14 § som i Sverige har betalat skatt för varor som visats ha återsänts till den utländske upplagshavaren, skall efter ansökan medges återbetalning av skatten.

Ansökan om återbetalning enligt	Ansökan om återbetalning enligt
första och andra styckena görs	första och andra styckena görs
1	137
TP PT Senaste lydelse 2001:517.	137

skriftligen hos beskattningsmyn- digheten. Ansökan skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och ges in till beskattningsmyndig- heten inom ett år efter kvartalets utgång. Återbetalning medges inte för skattebelopp som för kalender- kvartalet understiger 1 500 kronor.

skriftligen hos beskattningsmyn- Prop. 2006/07:13 digheten. Ansökan skall omfatta Bilaga 1

en period om ett kalenderkvartal och ges in till beskattningsmyndig- heten inom tre år efter kvartalets utgång. Återbetalning medges inte för skattebelopp som för kalender- kvartalet understiger 1 500 kronor.

30§TPF1FPT

beskattningsmyndigheten.
Ansökan enligt	första stycket	Ansökan enligt	första stycket
skall omfatta en period om ett		skall omfatta en period om ett
kalenderkvartal och ges in till		kalenderkvartal och ges in till
beskattningsmyndigheten inom ett		beskattningsmyndigheten inom tre
år efter kvartalets utgång. Åter-		år efter kvartalets utgång. Åter-
betalning medges inte för skatte-		betalning medges inte för skatte-
belopp som för kalenderkvartalet		belopp som för kalenderkvartalet
understiger 1 500 kronor. Ansökan		understiger 1 500 kronor. Ansökan
skall åtföljas av	dokumentation	skall åtföljas av	dokumentation
som styrker användningen.		som styrker användningen.

31 g §TPF2FPT

Godkännande av skattebefriad förbrukare får återkallas om

1.förutsättningarna för godkännande inte längre finns,

2.alkoholvaror används för annat ändamål än som anges i godkän- nandet,

3. förbrukaren inte fullgör sina	3. förbrukaren inte fullgör sina
skyldigheter enligt 31 f §, eller	skyldigheter enligt 31 f §,
4. förbrukaren inte medverkar	4. förbrukaren inte medverkar
vid skatterevision enligt skatte-	vid skatterevision enligt skatte-
betalningslagen (1997:483).	betalningslagen (1997:483), eller

5.förbrukaren begär det.

Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i

beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1TP PT Senaste lydelse 2001:517.

2TP PT Senaste lydelse 2002:420

138

Prop. 2006/07:13

Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi dels att 2 kap. 9 a § skall upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 3 och 3 a §§, 2 kap. 1, 2, 3, 4, 8, 9, 11 och 12 §§, 3 kap.

2 §, 4 kap. 3, 12, 13 och 15 §§, 5 kap. 2–4 §§, 6 kap. 4 §, 6 a kap. 1 §, 8 kap. 1 och 3 §§, 9 kap. 5, 7, 8 a, 9, 9 b och 10 §§, 10 kap. 1, 2 , 4 och 5 §§, 11 kap. 11 c–13 §§ samt rubrikerna närmast före 2 kap. 8 och 12 §§ skall ha följande lydelse,

dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1997:479) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 1 kap. 3 a § skall sättas närmast före

1 kap. 2 a §,

dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 1 kap. 2 a och

8 §§, 6 a kap. 6 §, 9 kap. 10 a och 10 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

2 a §

Med KN-nr förstås nummer i Kombinerade nomenklaturen (KN-

nr) enligt kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och

statistiknomenklaturen och om gemensamma tulltaxanTPF1FPT.

3§TPF2FPT

Med	mineraloljeprodukter		för-	Med energiprodukter		förstås
stås produkter som		hänförs	till	produkter enligt
följande	nummer i	Kombinerade
nomenklaturen (KN-nr) enligt
rådets	förordning	(EEG)	nr
2658/87 av den 23 juli 1987 om
tulltaxe- och statistiknomenkla-
turen och Gemensamma tulltaxan i
dess lydelse den 1 oktober 1994
1. KN-nr 2706,				1. KN-nr 1507–1518, när
				produkterna	säljs eller förbrukas
				som bränsle för uppvärmning eller
				som motorbränsle,
2. KN-nr 2707 10, 2707			20,	2. KN-nr	2701, 2702	samt
1
TP PT EGT L 279, 23.10.2001 s. 1.
2						139
TP PT Senaste lydelse 2001:518.						139

I enlighet med vad som särskilt anges i denna lag tillämpas vissa förfaranderegler för energiproduk- ter enligt följande KN-nr

1. KN-nr 1507–1518, när produkterna säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle,

2. KN-nr 2707 10, 2707 20,

2707 30 och 2707 50,

3. KN-nr 2710 11–2710 19 69,

4. KN-nr 2711, dock inte KN-nr 2711 11, 2711 21 och 2711 29,

5. KN-nr 2901 10,

2707 30, 2707 50, 2707 91 00,		2704–2715,			Prop. 2006/07:13
2707 99 11 och 2707 99 19,					Bilaga 1
3.	KN-nr 2709,	3.	KN-nr 2901 och 2902,
4.	KN-nr 2710	4.	KN-nr 2905 11 00, som inte
		är av syntetiskt ursprung, när
		produkterna		säljs eller förbrukas
		som bränsle för uppvärmning eller
		som motorbränsle,
5.	KN-nr 2711, dock inte	5.	KN-nr 3403,
naturgas,
6.	KN-nr 2712 10, 2712 20 00,	6.	KN-nr 3811,
2712 90 31, 2712 90 33, 2712 90
39 och 2712 90 90,
7.	KN-nr 2715,	7.	KN-nr 3817,
8.	KN-nr 2901,	8.	KN-nr	3824 90 99,	när
		produkterna		säljs eller förbrukas
		som bränsle för uppvärmning eller
		som motorbränsle.

9.KN-nr 2902 11 00, 2902 19 90, 2902 20, 2902 30, 2902 41 00, 2902 42 00, 2902 43 00 och 2902 44,

10.KN-nr 3403 11 00 och 3403

19,

11.KN-nr 3811,

12.KN-nr 3817.

3a §TPF3FPT

I enlighet med vad som särskilt anges i denna lag tillämpas vissa förfaranderegler för mineralolje- produkter som hänförs till följande KN-nr

1. KN-nr 2707 10, 2707 20,

2707 30 och 2707 50,

2. KN-nr 2710 11–2710 00 78,

3. KN-nr 2711, dock inte naturgas (KN-nr 2711 11 00 och 2711 21 00),

4. KN-nr 2901 10,

5. KN-nr 2902 20, 2902 30,

2902 41 00, 2902 42 00,

2902 43 00 och 2902 44.

6.KN-nr 2902 20, 2902 30, 2902 41, 2902 42, 2902 43 och

3	140
TP PT Senaste lydelse 1995:1525.

I fråga om produkter som hänförs till KN-nr 2710 00 21, 2710 00 25 och 2710 00 59 gäller första stycket endast vid bulk- leveranser.

2902 44,

7.KN-nr 2905 11 00, som inte är av syntetiskt ursprung, när produkterna säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle,

8. KN-nr	3824 90 99,	när
produkterna	säljs eller förbrukas

som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle.

I fråga om produkter enligt KN- nr 2710 11 21, 2710 11 25 och 2710 19 29 gäller första stycket endast vid yrkesmässiga bulk- transporter.

8 §

Vid tillämpning av bestämmel- serna i 9 kap. 9 och 9 b §§ avses med

företagU:Uett företag i sin helhet eller en del av ett företag som ut- gör en egen verksamhet eller verk- samhetsgren,

energiintensivtUföretagU: ett före- tag i vars verksamhet det under en basperiod förbrukats bränsle för uppvärmning eller för drift av stationära motorer och förbrukats värme, som framställts från bränsle av någon annan, i sådan omfattning att den kvarstående skatten på bränslena, sedan möjligheterna till skattebefrielse enligt 6 a kap. har utnyttjats, uppgår till minst 0,5 procent av förädlingsvärdet,

bränsle:UU alla bränslen utom bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b,

basperiodUU: det räkenskapsår som slutar under det kalenderår ansökan om nedsättning av skatt enligt 9 kap. 9 § avser eller den sammanlagda period som utgörs av detta räkenskapsår och det närmast föregående räkenskaps- året,

förädlingsvärdeU:Uskillnaden mellan företagets sammanlagda omsättning och sammanlagda

Prop. 2006/07:13 Bilaga 1

141

inköp,			Prop. 2006/07:13
	sammanlagdU	omsättning:U	Bilaga 1

intäkter från försålda varor och utförda tjänster, inräknat egna ut- tag, som ingår i företagets normala verksamhet (nettoomsätt- ningen), förändring av varulager, aktiverat arbete för egen räkning

och övriga rörelseintäkter			samt
ränteintäkter,
	sammanlagdaU	inköpU:	alla

rörelsekostnader, inräknat			av-

skrivningar och nedskrivningar på tillgångar, samt räntekostnader.

Personalkostnader, inräknat arbetsgivaravgifter och kostnader för inhyrd personal, skall inte utgöra rörelsekostnader. Nedsätt- ning av skatt som medges enligt 9 kap. 9 § skall inte minska rörelsekostnaderna.

Nuvarande lydelse

2kap.

1 §TPF4FPT

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
1.	2710 00 26,	Bensin som
	2710 00 27,	uppfyller krav för
	2710 00 29
	eller
	2710 00 32
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	2 kr 84 öre	2 kr 12 öre	4 kr 96 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	1 kr 27 öre	2 kr 12 öre	3 kr 39 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	2 kr 87 öre	2 kr 12 öre	4 kr 99 öre
			per liter	per liter	per liter
2.	2710 00 26,	Annan bensin	3 kr 54 öre	2 kr 12 öre	5 kr 66 öre
	2710 00 34	än som avses	per liter	per liter	per liter
	eller	under 1
	2710 00 36
3.	2710 00 51,	Eldningsolja,
	2710 00 55,	dieselbrännolja,
	2710 00 69	fotogen, m.m.
	eller	som
	2710 00 74–
	2710 00 78
		a) har försetts med	3	3	3
		a) har försetts med	745 kr per mP	2 609 kr per mP	3 344 kr per mP
			P	P	P
		märkämnen eller ger
		mindre än 85
		volymprocent destillat
		o
		vid 350P C,
		P
4					142
TP PT Senaste lydelse 2004:1038.					142

	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
		b) inte har försetts med
		märkämnen och ger
		minst 85 volymprocent
		o
		P
		destillat vid 350P C,
		tillhörig
		miljöklass 1	3	3	3
		miljöklass 1	1 036 kr per mP	2 609 kr per mP	3 645 kr per mP
			P	P	P
		miljöklass 2	3	3	3
		miljöklass 2	1 279 kr per mP	2 609 kr per mP	3 888 kr per mP
			P	P	P
		miljöklass 3 eller inte	3	3	3
		miljöklass 3 eller inte	1 600 kr per mP	2 609 kr per mP	4 209 kr per mP
			P	P	P
		tillhör någon miljöklass
4. ur 2711 12 11–		Gasol som används för
	2711 19 00
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 350 kr per	1 350 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	144 kr per	2 744 kr per	2 888 kr per
		avses under a	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
5.	ur 2711 29 00	Metan som används för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 110 kr per	1 110 kr per
		fordon, fartyg eller	3	3	3
		fordon, fartyg eller	1 000 mP	1 000 mP	1 000 mP
			P	P	P
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	238 kr per	1 954 kr per	2 192 kr per
		avses under a	3	3	3
		avses under a	1 000 mP	1 000 mP	1 000 mP
			P	P	P
6.	2711 11 00,	Naturgas som används
	2711 21 00	för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 110 kr per	1 110 kr per
		fordon, fartyg eller	3	3	3
		fordon, fartyg eller	1 000 mP	1 000 mP	1 000 mP
			P	P	P
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	238 kr per	1 954 kr per	2 192 kr per
		avses under a	3	3	3
		avses under a	1 000 mP	1 000 mP	1 000 mP
			P	P	P
7.	2701, 2702	Kolbränslen	313 kr per	2 270 kr per	2 583 kr per
	eller 2704		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
8.	2713 11 00–	Petroleumkoks	313 kr per	2 270 kr per	2 583 kr per
	2713 12 00		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

Prop. 2006/07:13 Bilaga 1

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2006 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Föreslagen lydelse

2kap. 1 §

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
1.	2710 11 31,	Bensin som
	2710 11 41,	uppfyller krav för
	2710 11 45
	eller
	2710 11 49
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	2 kr 84 öre	2 kr 12 öre	4 kr 96 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	1 kr 27 öre	2 kr 12 öre	3 kr 39 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	2 kr 87 öre	2 kr 12 öre	4 kr 99 öre
			per liter	per liter	per liter
2.	2710 11 31,	Annan bensin	3 kr 54 öre	2 kr 12 öre	5 kr 66 öre
					143

	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
	2710 11 51	än som avses	per liter	per liter	per liter
	eller	under 1
	2710 11 59
3.	2710 19 21,	Eldningsolja,
	2710 19 25,	dieselbrännolja,
	2710 19 41–	fotogen, m.m.
	2710 19 49	som
	eller
	2710 19 61–
	2710 19 69
		a) har försetts med märk-	3	3	3
		a) har försetts med märk-	735 kr per mP	2 609 kr per mP	3 344 kr per mP
			P	P	P
		och färgämnen eller ger
		mindre än 85 volym-
		procent destillat vid
		o
		P
		350P C,
		b) inte har försetts med
		märk- och färgämnen
		och ger minst 85
		volymprocent destillat
		o
		P
		vid 350P C, tillhörig
		miljöklass 1	3	3	3
		miljöklass 1	1 036 kr per mP	2 609 kr per mP	3 645 kr per mP
			P	P	P
		miljöklass 2	3	3	3
		miljöklass 2	1 279 kr per mP	2 609 kr per mP	3 888 kr per mP
			P	P	P
		miljöklass 3 eller inte	3	3	3
		miljöklass 3 eller inte	1 600 kr per mP	2 609 kr per mP	4 209 kr per mP
			P	P	P
		tillhör någon miljöklass
4.	2711 12 11–	Gasol som används för
	2711 19 00
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 350 kr per	1 350 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	144 kr per	2 744 kr per	2 888 kr per
		avses under a	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

5.2711 11 00, Naturgas som används

2711 21 00	för
	a) drift av motordrivet	0 kr per	1 110 kr per	1 110 kr per
	fordon, fartyg eller	3	3	3
	fordon, fartyg eller	1 000 mP	1 000 mP	1 000 mP
		P	P	P
	luftfartyg
	b) annat ändamål än som	238 kr per	1 954 kr per	2 192 kr per
	avses under a	3	3	3
	avses under a	1 000 mP	1 000 mP	1 000 mP
		P	P	P
6. 2701, 2702	Kol och koks	313 kr per	2 270 kr per	2 583 kr per
eller 2704		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

Prop. 2006/07:13 Bilaga 1

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2006 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§TPF5FPT

För bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 1–3 eller enligt

1 a § gäller angivna skattebelopp bränslets volym vid en temperatur av 15°C. Om en skattskyldig visar att bränslet när skattskyldigheten inträder har en annan temperatur får volymen räknas om till 15°C. Om skattskyldigheten inträder vid leverans till en köpare som inte är registrerad som skattskyldig för bränslen, får dock omräkning göras endast om detta särskilt avtalats mellan säljaren och köparen.

5	144
TP PT Senaste lydelse 1999:1323.

För naturgas och metan skall de angivna skattebeloppen beräknas på volymen vid en temperatur av 0°C och ett tryck av 101,325 kilo- pascal.

För bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 5 skall de angivna skattebeloppen beräknas på volymen vid en temperatur av 0°C och ett tryck av 101,325 kilo- pascal.

Prop. 2006/07:13 Bilaga 1

3§TPF6FPT

Energiskatt och koldioxidskatt skall betalas även för

1.andra mineraloljeprodukter enligt 1 kap. 3 a § än sådana som avses i 1 §, och

2.andra mineraloljeprodukter än sådana som avses i 1 kap. 3 a §, om en sådan produkt säljs eller förbrukas som motorbränsle eller för uppvärmning.

Skatt skall i fall som avses i första stycket betalas med de skattebelopp som gäller för motsvarande bränsle enligt 1 §.

Energiskatt och koldioxidskatt skall betalas även för andra energiprodukter än sådana som avses i 1 §, om en sådan produkt säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle.

Skatt skall i fall som avses i första stycket betalas med de skattebelopp som gäller för likvärdigt bränsle enligt 1 §.

4§TPF7FPT

Energiskatt och koldioxidskatt skall betalas även för andra produkter än som avses i 1, 1 a och 3 §§, om en sådan produkt

1.säljs eller förbrukas som motorbränsle eller som tillsats till motorbränsle eller som medel för att öka motorbränslets volym, eller

2. innehåller	minst	fem	vikt-	2. innehåller	annat	kolväte	än
procent flytande eller gasformiga				torv och säljs eller förbrukas som
kolväten och säljs eller förbrukas				bränsle för uppvärmning.
för uppvärmning.
Skatt skall i fall som avses i				Skatt skall i fall som avses i
första stycket betalas med de				första stycket betalas med de
skattebelopp	som	gäller	för	skattebelopp	som	gäller	för
motsvarande bränsle enligt 1 §.				likvärdigt bränsle enligt 1 §. Skatt
Skatt enligt första stycket 2 skall				enligt första stycket 2 skall dock
dock betalas endast för den del av				betalas endast för den del av
produkten som består av flytande				produkten som består av kolväten.
eller gasformiga kolväten.
Märkämnen				Märk- och färgämnen

8§TPF8FPT

Regeringen eller den myndighet			Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer		får	som regeringen bestämmer får
meddela	föreskrifter	om	meddela föreskrifter om märk- och

6TP PT Senaste lydelse 1995:1525.

7TP PT Senaste lydelse 2006:592.

8TP PT Senaste lydelse 2006:592.

145

Märkning och färgning enligt andra stycket får i Sverige göras endast på en depå som är godkänd för detta ändamål av Tullverket i fall som avses i 1 och på ett skatteupplag som är godkänt av

beskattningsmyndigheten för märkning och färgning i fall som avses i 2.

märkämnen som avses i 1 § första	färgämnen som avses i 1 § första
stycket 3 a.	stycket 3 a.
Skatt enligt 1 § första stycket	Skatt enligt 1 § första stycket
3 b skall inte tas ut om olje-	3 b skall inte tas ut om olje-
produkten har försetts med märk-	produkten har försetts med märk-
ämnen som avses i 1 § första	och färgämnen som avses i 1 §
stycket 3 a	första stycket 3 a

1.vid import av den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 b § första stycket 1 eller 2 senast när produkten deklareras för övergång till fri omsättning, eller

2.i annat fall än som avses under 1 senast när skattskyldighet för produkten inträder enligt 5 kap.

Märkning enligt andra stycket får i Sverige göras endast på en depå som är godkänd för detta ändamål av Tullverket i fall som avses i 1 och på ett skatteupplag som är godkänt av beskattnings- myndigheten för märkning i fall som avses i 2.

9§TPF9FPT

Prop. 2006/07:13 Bilaga 1

Bränsletank som förser motor på motordrivet fordon med bränsle får inte innehålla oljeprodukt som enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 8 § första stycket är försedd med märkämnen. Inte heller bränsletank som förser motor på båt med bränsle får innehålla en sådan oljeprodukt. Detta gäller dock inte båtar för vilka fartygstillstånd meddelats enligt fiskelagen (1993:787).

Bestämmelserna i första stycket gäller även oljeprodukt, från vilken märkämnen som avses i 8 § första stycket har avlägsnats.

Beskattningsmyndigheten kan medge att bränsletank på båt som disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Kust- bevakningen eller annan statlig myndighet får innehålla olje- produkt som enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 8 § första stycket är försedd med märkämnen. Om det finns

Bränsletank som förser motor på motordrivet fordon med bränsle får inte innehålla oljeprodukt som enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 8 § första stycket är försedd med märkämne. Inte heller bränsletank som förser motor på båt med bränsle får innehålla en sådan oljeprodukt. Detta gäller dock inte båtar för vilka fartygstillstånd meddelats enligt fiskelagen (1993:787).

Bestämmelserna i första stycket gäller även oljeprodukt, från vilken märkämne som avses i 8 § första stycket har avlägsnats.

9TP PT Senaste lydelse 2001:518.

146

särskilda	skäl	kan	sådant	skäl kan sådant medgivande också
medgivande	också	lämnas för		lämnas för annan båt.

annan båt.

Beslut om ett medgivande enligt tredje stycket får återkallas, om förutsättningarna för det inte längre finns. Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

11§TPF10FPT

Energiskatt och koldioxidskatt skall inte betalas för
1. metan som framställs genom				1. bränsle	enligt KN-nr		4401
biologiska processer,				och 4402,
2. trädbränsle som säljs eller
förbrukas	för	motordrift vid
samtidig produktion av värme och
elektrisk kraft i en och samma
process, när den värme som
uppkommer	nyttiggörs		(kraft-
värmeproduktion),
3. bränsle som tillhandahålls i				2. bränsle som tillhandahålls i
en särskild förpackning om högst				en särskild förpackning om högst
en liter,				en liter,
4. bränsle enligt 1 kap. 3 a §				3. bränsle enligt 1 kap. 3 a §
som till följd av bränslets				som till följd av bränslets
beskaffenhet	förlorats i		samband	beskaffenhet	förlorats i samband
med att det framställts, bearbetats,				med att det framställts, bearbetats,
lagrats eller transporterats.				lagrats eller transporterats.
Första stycket 2 gäller dock inte
råtallolja.
Första stycket 4 gäller dock för				Första stycket 3 gäller dock för
varumottagare		och	skatte-	varumottagare		och	skatte-
representant som avses i 4 kap. 8 §				representant som avses i 4 kap. 8 §
endast bränsle som förlorats under				endast bränsle som förlorats under
transport till varumottagaren.				transport till varumottagaren.
Viss försöksverksamhet				Pilotprojekt
				12§

Prop. 2006/07:13 Bilaga 1

10TPPT Senaste lydelse 2006:592.

147

3kap.

2 §TPF11FPT

För	torvbränsle,	kolbränsle,		För fasta eller gasformiga
petroleumkoks och		andra	fasta	bränslen tas svavelskatt ut med 30
eller	gasformiga produkter		tas	kronor per kilogram svavel i
svavelskatt ut med 30 kronor per				bränslet.

kilogram svavel i bränslet.

Svavelskatt tas inte ut för ett flytande eller gasformigt bränsle om dess svavelinnehåll är högst 0,05 viktprocent.

4kap.

3 §TPF12FPT

Som upplagshavare får godkännas den som i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs i Sverige avser att

1. tillverka eller bearbeta bränslen, eller

2. i större omfattning	2. i större omfattning hålla
a) hålla bränslen i lager, eller	bränslen i lager.

b)återförsälja eller förbruka metan,

om han disponerar över ett utrymme som kan godkännas som skatteupplag och han med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som upplagshavare.

Upplagshavares tillverkning, Upplagshavares tillverkning, bearbetning och lagring av bearbetning och lagring av

bränslen samt återförsäljning eller	bränslen skall äga rum i godkänt
förbrukning av metan skall äga	skatteupplag.
rum i godkänt skatteupplag.

12§TPF13FPT

Skattskyldig	för energiskatt för	Skattskyldig	för energiskatt för
råtallolja samt	för energiskatt,	råtallolja samt	för energiskatt,
koldioxidskatt och svavelskatt för		koldioxidskatt och svavelskatt för
bränslen som avses i 2 kap. 1 §		bränslen som avses i 2 kap. 1 §
första stycket 6–8, bränslen enligt		första stycket 5 och 6 och 3 och
3 och 4 §§ som inte avses i 1 kap.		4 §§ samt vad gäller svavelskatt
3 a § samt vad gäller svavelskatt		även bränslen som avses i 3 kap.
även bränslen som avses i 3 kap.		1 § 1 är den som
1 § 1 är den som

11TPPT Senaste lydelse 2001:962.

12TPPT Senaste lydelse 2001:518.

13TPPT Senaste lydelse 2006:592.

Prop. 2006/07:13 Bilaga 1

148

1. godkänts som lagerhållare enligt 15 §,

2. i annat fall än som avses i 1,	2. i annat fall än som avses i 1,
tillverkar eller bearbetar bränsle,	utvinner, tillverkar eller bearbetar
	bränsle,
3. i annat fall än som avses i 1	3. i annat fall än som avses i 1
och 2 för in kolbränsle,	och 2 för in bränsle till Sverige
petroleumkoks, råtallolja eller	från ett annat EG-land eller tar
torvbränsle till Sverige från ett	emot en sådan leverans, och
annat EG-land eller tar emot en
sådan leverans, och

Som tillverkare anses den som för in naturgas till Sverige samt den för vars räkning sådan införsel äger rum. Som tillverkare anses även den som tar upp torvbränsle.

13§TPF14FPT

Skattskyldig

1. för energiskatt för import av råtallolja,

2. för energiskatt, koldioxidskatt	2. för energiskatt, koldioxidskatt
och svavelskatt för import av	och svavelskatt för import av
bränslen som avses i 2 kap. 1 §	bränslen som avses i 2 kap. 1 §
första stycket 6–8 samt av	första stycket 5 och 6 samt av
bränslen enligt 3 och 4 §§ som inte	bränslen enligt 3 och 4 §§, och
avses i 1 kap. 3 a §, och

3. för svavelskatt för import av bränslen som avses i 3 kap. 1 § 1 är,

a)om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,

b)om importen avser en gemenskapsvara eller om bränslet skall förtullas i Sverige men inte är belagt med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om bränslet hade varit tullbelagt,

Med tullskuld och gemenskapsvara förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen.

15§TPF15FPT

Som lagerhållare får godkännas den som avser att

1.	tillverka	eller	bearbeta	1. utvinna, tillverka eller be-
bränsle, eller				arbeta bränsle, eller

14TPPT Senaste lydelse 2006:592.

15TPPT Senaste lydelse 2006:592.

Prop. 2006/07:13 Bilaga 1

149

2. i större omfattning	Prop. 2006/07:13
a) hålla bränsle i lager, eller	Bilaga 1

b) återförsälja eller förbruka gasformiga kolväten,

om han med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständig- heterna i övrigt är lämplig som lagerhållare.

Godkännande av lagerhållare skall återkallas om förutsättningarna för godkännande inte längre finns eller om lagerhållaren begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

5 kap.

2 §TPF16FPT

Skattskyldigheten inträder

1.för varumottagare som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 2, när han tar emot leverans av bränslet,

2.för skatterepresentant som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 3, vid mottagandet av bränslet,

3. för den som är skattskyldig	3. för den som är skattskyldig
enligt 4 kap. 1 § 5 eller 12 § första	enligt 4 kap. 1 § 5, när bränslet
stycket 3, när bränslet förs in till	förs in till Sverige,
Sverige, och
4. för den som är skattskyldig	4. för den som är skattskyldig
enligt 4 kap. 1 b § eller 13 § och	enligt	4 kap.	12	§ 3,	vid
som enligt 5 § skall betala skatten	leveransen av bränslet, och
till Tullverket, vid den tidpunkt då
skyldighet att betala tull enligt
tullagstiftningen inträder eller
senare skulle ha inträtt om
skyldighet att betala tull förelegat.
I fall som avses i 4 kap. 1 b §
första stycket 3 eller 13 § första
stycket 3 c inträder skatt-
skyldigheten vid den tidpunkt då
skyldighet att betala tull inträder
eller skulle ha inträtt i det andra
EG-landet.
	5. för den som är skattskyldig
	enligt 4 kap. 1 b eller 13 § och
	som enligt 5 § skall betala skatten
	till Tullverket, vid den tidpunkt då
	skyldighet att betala tull enligt
	tullagstiftningen		inträder		eller
	senare skulle ha inträtt om
	skyldighet att betala tull förelegat.
	I fall som avses i 4 kap. 1 b §
	första stycket 3 eller 13 § första
	stycket	3 c inträder		skattskyldig-
	heten vid den tidpunkt då
	skyldighet att betala tull inträder
	eller skulle ha inträtt i det andra
16					150
TPPT Senaste lydelse 2006:592.					150

EG-landet.	Prop. 2006/07:13
	Bilaga 1
17
3 §TPFFPT

Skattskyldigheten inträder

1.för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 4, när bränslet av honom levereras till köpare,

2. för den som är skattskyldig	2. för den som är skattskyldig
enligt 4 kap. 1 § 7 eller 8 eller	enligt 4 kap. 1 § 7 eller 8 eller
enligt 4 kap. 12 § första stycket 4,	enligt 4 kap. 12 § 4, när bränslet
när bränslet levereras till en	levereras till en köpare eller tas i
köpare eller tas i anspråk för det	anspråk för det ändamål som
ändamål som medför att skatt skall	medför att skatt skall betalas med
betalas med högre belopp, och	högre belopp, och
3. för den som är skattskyldig	3. för den som är skattskyldig
enligt 4 kap. 12 § första stycket 1	enligt 4 kap. 12 § 1 när
när

b)han upphör att vara godkänd som lagerhållare, varvid han är skyldig att betala skatt för det bränsle som då ingår i hans lager.

4§TPF18FPT

Skattskyldigheten inträder för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 6 eller 12 § första stycket 2, när bränslet tillverkas eller bearbetas.

Skattskyldigheten inträder för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 6 eller 12 § 2, när bränslet utvinns, tillverkas eller bearbetas.

6kap.

4 §TPF19FPT


	Beskattningsmyndigheten				skall	Beskattningsmyndigheten				skall
på returexemplaret attestera andra						på returexemplaret attestera andra
förluster		än	sådana	som avses i		förluster	än	sådana	som avses i
2 kap. 11		§	första	stycket	4 och	2 kap. 11	§	första	stycket	3 och
7 kap. 6 §, under förutsättning att						7 kap. 6 §, under förutsättning att
förlusterna			uppkommit		under	förlusterna		uppkommit		under
transport			inom	EG	och	transport		inom	EG	och
konstaterats i Sverige.						konstaterats i Sverige.
	Om obeskattat bränsle som av-					Om obeskattat bränsle som av-
ses i 1 kap. 3 a § transporteras från						ses i 1 kap. 3 a § transporteras från
ett skatteupplag i ett annat EG-						ett skatteupplag i ett annat EG-
17	PT Senaste lydelse 2002:422.
TP	PT Senaste lydelse 2002:422.
18	PT Senaste lydelser 2002:422.
TP	PT Senaste lydelser 2002:422.
19	PT Senaste lydelse 1995:611.									151
TP	PT Senaste lydelse 1995:611.									151

land till Sverige och andra för- luster än sådana som avses i 2 kap. 11 § första stycket 4 och 7 kap. 6 § under transporten uppkommit i ett annat EG-land, skall beskattnings- myndigheten vid bränslets an- komst till Sverige ange i vilken omfattning beskattning skall ske av de förlorade bränslemängderna samt hur skatten skall beräknas. Beskattningsmyndigheten skall skicka en kopia av returexemplaret till behörig myndighet i det EG- land där förlusten konstaterats.

land till Sverige och andra	för-	Prop. 2006/07:13
luster än sådana som avses i 2 kap.		Bilaga 1
11 § första stycket 3 och 7 kap. 6 §
under transporten uppkommit i ett
annat EG-land, skall beskattnings-
myndigheten vid bränslets an-
komst till Sverige ange i vilken
omfattning beskattning skall	ske
av de förlorade bränslemängderna
samt hur skatten skall beräknas.
Beskattningsmyndigheten	skall

skicka en kopia av returexemplaret till behörig myndighet i det EG- land där förlusten konstaterats.

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1§TPF20FPT

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
1. Förbrukning för annat		100 procent	100 procent	100 procent

ändamål än motordrift eller uppvärmning eller i en process där bränslet i allt väsentligt används för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning

2.Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

3.Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

4.Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt

2kap. 9 § eller fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b
Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b
Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

20	152
TPPT Senaste lydelse 2006:592.

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
5. Förbrukning i
a) luftfartyg, när	Annan bensin än	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget inte används	flygbensin (KN-nr
för privat ändamål	2710 00 26)
b) luftfartyg, när	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget används för	flygbensin och
privat ändamål eller i	flygfotogen (KN-
luftfartygsmotorer i	nr 2710 00 51)
provbädd eller i liknande
anordning
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av mineral-
oljeprodukter, kol-
bränslen, petroleumkoks
eller andra produkter för
vilka skatteplikt har
inträtt för tillverkaren
7. Förbrukning för fram-	Bränsle som avses i	100 procent	100 procent	–
ställning av skattepliktig	2 kap. 1 § första
elektrisk kraft när den	stycket 3 b
värme som uppkommer
inte till någon del nyttig-
görs
8. Om skattebefrielse inte	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	–
följer av tidigare punkter,	kolbränslen och
förbrukning i metall-	petroleumkoks
urgiska processer
9. Om skattebefrielse inte	Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
följer av tidigare punkter,	bränsle som avses i
förbrukning för annat	2 kap. 1 § första
ändamål än drift av	stycket 3 b
motordrivna fordon vid
tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet
10. Om skattebefrielse	Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
inte följer av tidigare	bränsle som avses i
punkter, förbrukning för	2 kap. 1 § första
annat ändamål än drift av	stycket 3 b
motordrivna fordon vid
yrkesmässig växthus-
odling

Prop. 2006/07:13 Bilaga 1

11.Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

153

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
12. Om skattebefrielse		–	–	100 procent
inte följer av tidigare
punkter, förbrukning i
sodapannor, lutpannor,
metallurgiska processer
eller i processer för
framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller
13. Förbrukning vid	Andra bränslen än	100 procent	79 procent	–
tillverkningsprocessen i	bränsle som avses i
gruvindustriell	2 kap. 1 § första
verksamhet för drift av	stycket 3 b
andra motordrivna fordon
än personbilar, lastbilar
och bussar
14. Förbrukning i yrkes-	Andra bränslen än	–	77 procent	–
mässig jordbruks-, skogs-	bränsle som avses i
bruks- eller vattenbruks-	2 kap. 1 § första
verksamhet för drift av	stycket 3 b
andra motordrivna fordon
än personbilar, lastbilar
och bussar

Prop. 2006/07:13 Bilaga 1

Andra bränslen än 100 procent	23 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
1. Förbrukning
a) för annat ändamål än		100 procent	100 procent	100 procent
som motorbränsle eller som
bränsle för uppvärmning

154

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
b) i metallurgiska processer		100 procent	100 procent	100 procent
under förutsättning att det
ingående materialet genom
uppvärmning i ugnar
förändras kemiskt eller dess
inre fysikaliska struktur
förändras eller bibehålls i
skänkar eller liknande kärl
c) i annat fall än som avses
i a eller b, då bränslet i en		100 procent	100 procent	100 procent
och samma process
används både som bränsle
för uppvärmning och för
annat ändamål än som
motorbränsle eller bränsle
för uppvärmning

Prop. 2006/07:13 Bilaga 1

2.Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

3.Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

4.Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt

2kap. 9 § eller fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b
Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b
Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

5. Förbrukning i	Annan bensin än	100 procent	100 procent	100 procent
a) luftfartyg, när	flygbensin (KN-nr
luftfartyget inte används	2710 11 31)
för privat ändamål
b) luftfartyg, när	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget används för	flygbensin och
privat ändamål eller i	flygfotogen (KN-
luftfartygsmotorer i	nr 2710 19 21)
provbädd eller i liknande
anordning
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
energiprodukter eller andra
produkter för vilka
skatteplikt har inträtt för
tillverkaren
7. Förbrukning för fram-	Bränsle som avses i	100 procent	100 procent	–

155

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
ställning av skattepliktig	2 kap. 1 § första
elektrisk kraft när den	stycket 3 b
värme som uppkommer
inte till någon del nyttig-
görs

Prop. 2006/07:13 Bilaga 1

8.---

9.Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet

---	---	---	---
Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

10. Om skattebefrielse	Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
inte följer av tidigare	bränsle som avses i
punkter, förbrukning för	2 kap. 1 § första
annat ändamål än drift av	stycket 3 b
motordrivna fordon vid
yrkesmässig växthus-
odling

11.Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

12. Om skattebefrielse		–	–	100 procent
inte följer av tidigare
punkter, förbrukning i
sodapannor eller i
lutpannor
13. Förbrukning vid	Andra bränslen än	100 procent	79 procent	–
tillverkningsprocessen i	bränsle som avses i
gruvindustriell	2 kap. 1 § första
verksamhet för drift av	stycket 3 b
andra motordrivna fordon
än personbilar, lastbilar
och bussar
14. Förbrukning i yrkes-	Andra bränslen än	–	77 procent	–
mässig jordbruks-, skogs-	bränsle som avses i
bruks- eller vattenbruks-	2 kap. 1 § första
verksamhet för drift av	stycket 3 b
andra motordrivna fordon
än personbilar, lastbilar
och bussar
15. Förbrukning i yrkes-	Andra bränslen än	100 procent	23 procent	–
mässig skogsbruksverk-	bränsle som avses i
samhet för drift av andra	2 kap. 1 § första

156

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
motordrivna fordon än	stycket 3 b
personbilar, lastbilar och
bussar, om förbrukning
sker före den 1 januari
2007 i Skåne, Blekinge,
Kronobergs, Kalmar,
Jönköpings, Hallands,
Västra Götalands och
Östergötlands län

Prop. 2006/07:13 Bilaga 1

16. Förbrukning vid	100 procent	100 procent	100 procent
tillverkning av mineraliska
produkter under
förutsättning att det
ingående materialet genom
uppvärmning i ugnar
förändras kemiskt eller dess
inre fysikaliska struktur
förändras

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	21
	5 §TPFFPT

De begränsningar av skatte- befrielsen i 1 § och 3 § sjätte stycket som gäller bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b skall även tillämpas på bränsle för vilket motsvarande skatt skall betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.

De begränsningar av skatte- befrielsen i 1 § och 3 § sjätte stycket som gäller bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b skall även gälla för bränsle som beskattas på sådant sätt enligt 2 kap. 3 och 4 §§.

6 §

Befrielse från energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt skall gälla för

1.bränslen enligt KN-nr 1507– 1518,

2.bränslen enligt KN-nr 2905 11 00, som inte är av syntetiskt ursprung,

3.bränslen enligt KN-nr 3824 90 99,

4.metan som framställts av biomassa,

5.bränslen enligt KN-nr 2705, som uppkommit vid en process som avses i 1 § 1 eller i

21	157
TPPT Senaste lydelse 2006:592.


11 kap. 9 § 2,								Prop. 2006/07:13
när		dessa		säljs eller		förbrukas		Bilaga 1
som bränsle för uppvärmning.
Första stycket 2 och 3 gäller
endast för den del av bränslet som
framställts av biomassa.
Med		biomassa			förstås		den
biologiskt			nedbrytbara			delen	av
produkter, avfall och restpro-
dukter		från		jordbruk		(inklusive
material			av	vegetabiliskt			och
animaliskt			ursprung),			skogsbruk
och	därmed			förknippad industri,
samt	den		biologiskt		nedbrytbara
delen		av		industriavfall			och
kommunalt avfall.

8kap.

1 §TPF22FPT

Som skattebefriad förbrukare får					Som skattebefriad förbrukare får
godkännas	den	som	förbrukar		godkännas den	som	förbrukar
bränsle för ändamål som anges i					bränsle för ändamål som anges i
6 a kap. 1 § 1–5, 8, 10 eller 12 om					6 a kap. 1 § 1–5, 10, 12 eller 16
han med hänsyn till sina					eller 6 § om han med hänsyn till
ekonomiska	förhållanden			och	sina ekonomiska förhållanden och
omständigheterna		i	övrigt	är	omständigheterna	i	övrigt är
lämplig.					lämplig.

Ett godkännande enligt första stycket får meddelas för viss tid eller tills vidare. Godkännande tills vidare får meddelas den som tidigare hanterat obeskattat bränsle utan anmärkning. Ett godkännande får förenas med villkor.

Den som godkänts som skattebefriad förbrukare har rätt att från en skattskyldig köpa bränsle i de fall där bränslet enligt 6 a kap. är befriat från skatt.

Om en skattebefriad förbrukare har meddelats ett beslut om preliminär skattesats enligt 9 kap. 9 b §, får köp enligt tredje stycket ske till den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet.

3§TPF23FPT

Godkännande av skattebefriad förbrukare får återkallas om

1.förutsättningarna för godkännande inte längre finns,

2.bränslet används för annat ändamål än som anges i godkännandet,

	3. förbrukaren inte fullgör sina	3. förbrukaren inte fullgör sina
skyldigheter enligt 2 §, eller		skyldigheter enligt 2 §,
	4. förbrukaren inte medverkar	4. förbrukaren inte medverkar
vid skatterevision enligt skatte-		vid skatterevision enligt skatte-
betalningslagen (1997:483).		betalningslagen (1997:483), eller
22	PT Senaste lydelse 2001:518.
TP	PT Senaste lydelse 2001:518.
23	PT Senaste lydelse 2002:422.	158
TP	PT Senaste lydelse 2002:422.	158

5. förbrukaren begär det.	Prop. 2006/07:13
Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i	Bilaga 1
beslutet.
9 kap.
24
5 §TPFFPT

Om värme har levererats för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, medger

beskattningsmyndigheten efter ansökan av den som framställt värmen återbetalning av den del av energiskatten på elektrisk kraft som överstiger 0,5 öre per

Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i andra–fjärde styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9–11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5.

Återbetalning medges vid leverans för

1.tillverkningsprocessen i indu- striell verksamhet eller för yrkes- mässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för

a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme,

b) råtallolja med ett energi- skattebelopp som motsvarar den energiskatt och 79 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a,

c) andra bränslen än råtallolja med hela energiskatten och 79 procent av koldioxidskatten,

2.annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle.

Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning skall energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för

24	159
TPPT Senaste lydelse 2004:223.

Om någon har förbrukat en oljeprodukt, som är eller har varit försedd med sådana av regeringen i föreskrift angivet märkämne för uppvärmning eller för drift av stationära motorer, medger

beskattningsmyndigheten efter ansökan återbetalning av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattebelopp som betalats för oljeprodukten enligt

					värme som har levererats från	Prop. 2006/07:13
					kraftvärmeproduktion.	Bilaga 1
Bestämmelserna i första stycket					För bensin och bränsle som
om bränslen tillämpas även på					avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b
råtallolja,	dock	att	återbetalning		medges inte någon återbetalning
av energiskatt medges till ett					av skatt enligt denna paragraf.
belopp	som	motsvarar		den
energiskatt och		79 procent av den
koldioxidskatt		som	tas ut	på

bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

7§TPF25FPT

Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 2–6 §§ skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten inom ett år efter periodens utgång. I fråga om återbetalning enligt 2 § som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11, 14 och 15 skall dock åter- betalningen omfatta en period om ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka bränsle i större omfattning, får dock beskattnings- myndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förut- sättningar för medgivande inte finns.

8a §TPF26FPT

beskattningsmyndigheten efter ansökan återbetalning av ett belopp som motsvarar skillnaden

25	PT Senaste lydelse 2005:1189.
TP
26	PT Senaste lydelse 1998:289.	160
TP

mellan det skattebelopp som betalats för oljeprodukten enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b och det skattebelopp som gäller enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Ansökan om återbetalning enligt första stycket skall omfatta ett kalenderkvartal och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten inom ett år efter kvartalets utgång.

2 kap. 1 § första stycket 3 b och det skattebelopp som gäller enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Ansökan om återbetalning enligt första stycket skall omfatta ett kalenderkvartal och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter kvartalets utgång.

Prop. 2006/07:13 Bilaga 1

9§TPF27FPT

27TPPT Senaste lydelse 2004:1038.

försäljningsvärde. Nedsättning medges med sådant belopp att den överskjutande skattebelastningen inte överstiger 24 procent av det överskjutande skattebeloppet för bränslet.

161

för framställning av värmen. Om

Prop. 2006/07:13

olika bränslen förbrukas samtidigt

Bilaga 1

för denna värmeframställning

får

för denna

värmeframställning får

fördelningen

mellan

bränslena

fördelningen

mellan

bränslena

väljas fritt vid beräkning av

nedsättningen. Motsvarande gäller

för mottagare av värmeleveranser

vid

samtidig

framställning

från kraftvärmeproduktion.

värme och elektrisk kraft.

Vid beräkning av nedsättning enligt första eller andra stycket får den

koldioxidskatt som är hänförlig till följande bränslen dock inte sättas ned

mer än att den motsvarar minst

a) 195 kronor per kubikmeter

a) 21 euro per kubikmeter

dieselbrännolja

(KN-nr

2710 00

dieselbrännolja

(KN-nr

69) eller fotogen (KN-nr 2710 00

2710 19 41–2710 19 49)

eller

51 eller 2710 00 55),

fotogen (KN-nr 2710 19 21 eller

2710 19 25),

b) 130 kronor per kubikmeter

b) 14,30 euro per kubikmeter

eldningsolja (KN-nr 2710 00 74–

eldningsolja (KN-nr 2710 19 61–

2710 00 78),

2710 19 69),

c) 375 kronor per 1 000

c) 41 euro per 1 000 kilogram

kilogram gasol som förbrukats för

gasol

(KN-nr

2711 12 11–

drift av stationära motorer,

2711 19 00)

som förbrukats

för

drift av stationära motorer,

d) 50 kronor per 1 000 kubik-

d) 5,40

euro

per

1 000

meter naturgas (KN-nr 2711 11 00

kubikmeter

naturgas

(KN-nr

eller 2711 21 00), och

2711 11 00 eller 2711 21 00), och

e) 40 kronor per 1 000 kilogram

e) 4,10 euro per 1 000 kilogram

kolbränslen (KN-nr 2701, 2702

kol och koks (KN-nr 2701, 2702

och 2703) och petroleumkoks (KN-

och 2704),

nr 2713 11 00–2713 12 00),

varvid det nedsatta skattebeloppet i genomsnitt alltid minst skall

motsvara minimiskattenivåerna för de förbrukade energislagen.

Omräkning av de belopp i euro

som anges i tredje stycket görs för

varje kalenderår enligt den kurs i

svenska kronor av euro som gällde

den första vardagen i oktober året

innan och som offentliggörs i

Europeiska

gemenskapernas

offi-

ciella tidning. Vid denna omräk-

ning skall bestämmelserna i 2 kap.

2 § beaktas.

Vad som i tredje stycket före-

Begränsningarna av nedsättnin-

skrivs om dieselbrännolja, foto-

gen av skatt i tredje stycket gäller

gen, eldningsolja, gasol, naturgas,

också för bränsle enligt 2 kap. 3

kolbränslen

och petroleumkoks

och 4 §§.

tillämpas även på bränsle för

vilket

motsvarande skatt

skall

betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.

Ansökan

nedsättning

enligt

162

Ansökan om nedsättning enligt

9 § skall omfatta en period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom tre år efter kalenderårets utgång. Ansökan skall innehålla uppgifter om hur mycket bränsle som förbrukats under kalenderåret och försäljningsvärdet på de pro- dukter som framställts under året. Sökanden skall även lämna de uppgifter som enligt 1 kap. 8 § be- hövs för att beräkna energiinten- siteten hos det företag som an- sökan avser.

Beskattningsmyndigheten får efter ansökan bestämma en preli- minär koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, en preli- minär energiskattesats enligt vilken skatt skall tas ut under ett kalenderår. De uppgifter som enligt första stycket skall lämnas av sökanden skall i en ansökan om preliminär skattesats lämnas i form av en uppskattning. Har beslut om preliminär skattesats meddelats skall sökanden, när det kalenderår som beslutet avser gått ut, komplettera sin ansökan med de verkliga uppgifterna. Komplet- teringen skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast tre år efter utgången av det kalenderår ansökan avser.

Beskattningsmyndigheten skall för varje sökande som meddelats beslut om preliminär skattesats fatta ett slutligt beslut om skatte- nedsättning för det bränsle som förbrukats under kalenderåret.

första eller andra stycket skall omfatta en period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom ett år efter kalenderårets utgång.

9 b §TPF28FPT

I fall som avses i 9 § får beskatt- ningsmyndigheten efter ansökan

bestämma en preliminär koldioxidskattesats eller, beträf- fande råtallolja, en preliminär energiskattesats enligt vilken skatt skall tas ut under ett kalenderår.

Har beslut om preliminär

skattesats meddelats skall sökanden, när det kalenderår som beslutet avser gått ut, komplettera sin ansökan med uppgifter om hur mycket bränsle som förbrukats under året och försäljningsvärdet på de produkter som framställts under året. Beskattningsmyndig- heten skall för varje sökande fatta slutligt beslut om skattenedsätt- ning för det bränsle som förbru- kats under kalenderåret. Genom beslutet kan skatt påföras sökan- den eller återbetalas till honom. Den komplettering som avses i andra stycket skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten före mars månads utgång året efter det kalenderår som ansökan avser.

Kan sökandens uppgifter inte läggas till grund för en tillförlitlig beräkning eller saknas uppgifter från honom, får slutligt beslut om skattenedsättning fattas efter skälig grund.

28TPPT Senaste lydelse 2002:422.

Prop. 2006/07:13 Bilaga 1

163

beskattningsmyndigheten efter ansökan återbetalning av skatten.

Genom beslutet kan skatt påföras sökanden eller återbetalas till honom. Kan sökandens uppgifter inte läggas till grund för en tillförlitlig beräkning eller saknas uppgifter från honom, får beslut om skattenedsättning fattas efter skälig grund.

10§TPF29FPT

Ansökan om återbetalning enligt andra stycket skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och

skall lämnas in till beskattningsmyndigheten inom ett år efter kvartalets utgång.

Ansökan om återbetalning i andra fall än som avses i andra stycket skall lämnas till beskattningsmyndigheten innan leveransen av bränslet påbörjas. Sökanden skall då visa att den skatt som ansökan avser är betalad. Beskattningsmyndigheten återbetalar skattebeloppet sedan

godkänt returexemplar av ledsagardokumentet lämnats in till beskattningsmyndigheten och den sökande visat att skatten betalats i mottagarlandet eller att säkerhet ställts för skattens betalning där.

29TPPT Senaste lydelse 1995:611.

Prop. 2006/07:13 Bilaga 1

164

10 a §			Prop. 2006/07:13
Rätt till	återbetalning	enligt	Bilaga 1
10 § vid distansförsäljning		före-
ligger endast om sökanden visar
att den skatt som ansökan avser är
betalad samt att bränslet har
beskattats i	mottagarlandet	eller

är avsett att där användas för ett skattebefriat ändamål.

Ansökan om återbetalning enligt första stycket skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och skall lämnas in till beskattnings- myndigheten inom tre år efter kvartalets utgång.

10 b §

Ansökan om återbetalning enligt 10 § i andra fall än som avses i 10 a § skall lämnas till beskatt- ningsmyndigheten innan leveran- sen av bränslet påbörjas. Sökan- den skall då visa att den skatt som ansökan avser är betalad och att bränslet är avsett att i mottagar- landet användas för annat än privat bruk.

Beskattningsmyndigheten återbetalar skattebeloppet sedan sökanden visat att i mottagar- landet

1.skatt betalats,

2.säkerhet ställts för betalning av skatt på bränsle som avses i

1kap. 3 a §, eller

3.bränslet är avsett att använ- das för ett där skattebefriat ända- mål.

För återbetalning av skatt på bränsle som avses i 1 kap. 3 a § skall vidare ett godkänt retur- exemplar av ledsagardokumentet lämnas in till beskattningsmyndig- heten.

10kap.

1 §TPF30FPT

Den som från oljeprodukter	Den som från oljeprodukter
avlägsnar sådana märkämnen som	avlägsnar sådant märkämne som
30	165
TPPT Senaste lydelse 1995:1525.	165

avses i 2 kap. 8 § första stycket		avses i 2 kap. 8 §		första	stycket	Prop. 2006/07:13
eller på annat sätt tar befattning		eller	på annat sätt	tar befattning		Bilaga 1
med oljeprodukter för	vilka	med	oljeprodukter	för	vilka
energiskatt enligt 2 kap. 1 § första		energiskatt enligt 2 kap. 1 § första
stycket 3 b inte betalats, i syfte att		stycket 3 b inte betalats, i syfte att
dessa produkter skall användas i		dessa produkter skall användas i
strid mot 2 kap. 9 §, döms till		strid mot 2 kap. 9 §, döms till
böter eller fängelse i högst sex		böter eller fängelse i högst sex
månader.		månader.
För brott enligt första stycket
skall också dömas den som från
oljeprodukter avlägsnar	sådana
märkämnen som avses i	2 kap.

9 a §, i syfte att dessa produkter skall användas i strid mot denna bestämmelse.

Om brottet har rört betydande värden eller det i annat fall är att anse som grovt skall, om förfarandet inte utgör led i gärning som är belagd med strängare straff enligt skattebrottslagen (1971:69), dömas till fängelse i högst två år.

2§TPF31FPT

För försök eller förberedelse till brott enligt 1 § tredje stycket skall dömas till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

För försök eller förberedelse till brott enligt 1 § andra stycket skall dömas till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

4§TPF32FPT

Om oljeprodukter där sådana märkämnen som avses i 2 kap. 8 § första stycket eller 9 a § har avlägsnats och för vilka skatt enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b inte betalats, anträffas i annat utrymme än bränsletank som förser motor på motordrivet fordon eller båt med bränsle och det är uppenbart att oljeprodukterna avsetts för tillförsel till sådan bränsletank i strid mot 2 kap. 9 §, påför beskattningsmyndigheten den som ansvarat för att de nämnda ämnena avlägsnats, skatt med belopp som motsvarar den skatt som skulle ha tagits ut för oljeprodukterna enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b.

31TPPT Senaste lydelse 1995:1525.

32TPPT Senaste lydelse 1995:1525.

Om oljeprodukter där sådant märkämne som avses i 2 kap. 8 § första stycket har avlägsnats och för vilka skatt enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b inte betalats, anträffas i annat utrymme än bränsletank som förser motor på motordrivet fordon eller båt med bränsle och det är uppenbart att oljeprodukterna avsetts för tillförsel till sådan bränsletank i strid mot 2 kap. 9 §, påför beskattningsmyndigheten den som ansvarat för att de nämnda ämnena avlägsnats, skatt med belopp som motsvarar den skatt som skulle ha tagits ut för oljeprodukterna enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b.

166

		33			Prop. 2006/07:13
		5 §TPFFPT
En särskild avgift skall betalas		En	särskild avgift	skall betalas	Bilaga 1
för motordrivet fordon och båt,		för motordrivet fordon och båt,
vars bränsletank innehåller olje-		vars bränsletank innehåller olje-
produkter i strid mot 2 kap. 9 eller		produkter i strid mot 2 kap. 9 §.
9 a §.
Avgiften uppgår för personbil, lätt lastbil och lätt buss samt båt till
10 000 kronor. Avgiften beräknas för tunga lastbilar, tunga bussar,
traktorer och tunga terrängvagnar som är registrerade i vägtrafikregistret
på följande sätt.
Skattevikt, kilogram		Avgift, kronor
0–	3 500	10 000
3 501–10 000		20 000
10 001–15 000		30 000
15 001–20 000		40 000
20 001–		50 000
Med skattevikt avses den vikt		Med skattevikt avses den vikt
efter vilken fordonsskatt beräknas		efter vilken fordonsskatt beräknas
enligt	vägtrafikskattelagen	enligt	vägtrafikskattelagen
(2006:227). Avgiften för annat		(2006:227). Avgiften för annat
motordrivet fordon än som avses i		motordrivet fordon än som avses i
andra stycket uppgår till 10 000		andra stycket uppgår till 10 000
kronor. Avgiften tas ut för varje		kronor. Avgiften tas ut för varje
tillfälle som bränsletank påträffas		tillfälle som bränsletank påträffas
med oljeprodukter i strid mot		med	oljeprodukter	i strid mot
2 kap. 9 eller 9 a §.		2 kap. 9 §.

Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för ytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut med en och en halv gånger det belopp som följer av andra eller tredje stycket.

11kap.

11c §TPF34FPT

Godkännande som skattebefriad förbrukare får återkallas om

1.tillsynsmyndigheten enligt 12, 17 eller 18 § lagen (2004:1196) om program för energieffektivisering har återkallat godkännandet att delta i programmet,

2.förutsättningarna för godkännandet som skattebefriad förbrukare i övrigt inte längre finns,

3.den elektriska kraften har använts för annat ändamål än som anges i godkännandet som skattebefriad förbrukare,

	4. förbrukaren inte fullgör sina	4. förbrukaren inte fullgör sina
skyldigheter enligt 11 b §, eller		skyldigheter enligt 11 b §,
	5. förbrukaren inte medverkar	5. förbrukaren inte medverkar
vid skatterevision enligt skatte-		vid skatterevision enligt skatte-
betalningslagen (1997:483).		betalningslagen (1997:483), eller
33	PT Senaste lydelse 2006:234.
TP	PT Senaste lydelse 2006:234.
34	PT Senaste lydelse 2004:1197.	167
TP	PT Senaste lydelse 2004:1197.	167

	6. förbrukaren begär det.	Prop. 2006/07:13
Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i		Bilaga 1
beslutet.
	35
12 §TPFFPT
Om elektrisk kraft har förbrukats i annan yrkesmässig jordbruks-
verksamhet än vid växthusodling eller i yrkesmässig skogsbruks- eller
vattenbruksverksamhet, beslutar beskattningsmyndigheten efter ansökan
om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraften.
Ansökan om återbetalning skall omfatta kalenderår. Om sökanden
beräknas förbruka elektrisk kraft i större omfattning, får dock beskatt-
ningsmyndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett
sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar
för medgivande inte finns. Rätt till återbetalning föreligger endast för
skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och ett belopp beräknat efter
skattesatsen 0,5 öre per kilowattimme. Återbetalning får dock endast
göras för den del av skillnaden som överstiger 1 000 kronor per
kalenderår.
Ansökan om återbetalning av	Ansökan om återbetalning av
energiskatt skall lämnas in till	energiskatt skall lämnas in till
beskattningsmyndigheten inom ett	beskattningsmyndigheten inom tre
år efter utgången av kalenderåret	år efter utgången av kalenderåret
respektive kalenderkvartalet.	respektive kalenderkvartalet.

13§TPF36FPT

Ansökan om återbetalning skall omfatta kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka elektrisk kraft i större omfattning, får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande inte finns.

	Ansökan om återbetalning av	Ansökan om återbetalning av
energiskatt skall lämnas in till		energiskatt skall lämnas in till
beskattningsmyndigheten inom ett		beskattningsmyndigheten inom tre
år efter utgången av kalenderåret		år efter utgången av kalenderåret
respektive kalenderkvartalet.		respektive kalenderkvartalet.
U

	37	2. För tid fram till den 1 januari
	2.TPFFPTFör tid fram till den 1
januari 2009 medger beskattnings-		2007 medger beskattningsmyndig-
myndigheten efter ansökan, utöver		heten efter ansökan, utöver vad
vad som framgår av den nya lydel-		som framgår av den nya lydelsen
35	PT Senaste lydelse 2004:1038.
TP
36	PT Senaste lydelse 2004:1197.
TP
37	PT Senaste lydelse 2005:960.	168
TP

sen av 9 kap. 9 §, att vid industriell					av 9 kap. 9 §, att vid		industriell			Prop. 2006/07:13
framställning av produkter				av	framställning av produkter				av	Bilaga 1
andra mineraliska ämnen än metal-					andra mineraliska ämnen än metal-
ler	koldioxidskatten	på	annat		ler	koldioxidskatten	på	annat
bränsle än sådant som beskattas					bränsle än sådant som beskattas
som	mineraloljeprodukt	och		som	som	mineraloljeprodukt	och		som
förbrukats för annat ändamål än					förbrukats för annat ändamål än
drift av motordrivna fordon tas ut					drift av motordrivna fordon tas ut
med sådant belopp att skatten för					med sådant belopp att skatten för
den som bedriver framställningen					den som bedriver framställningen
inte överstiger 1,2 procent av de					inte överstiger 1,2 procent av de
framställda produkternas			försälj-		framställda produkternas			försälj-
ningsvärde.					ningsvärde.

Vid beräkning av nedsättningen enligt första stycket får koldioxidskatten dock inte sättas ned mer än att den motsvarar minst

a)50 kronor per 1 000 kubikmeter naturgas (KN-nr 2711 11 00 eller

2711 21 00) och

b)40 kronor per 1 000 kilogram kolbränslen (KN-nr 2701, 2702 eller 2704) och petroleumkoks (KN-nr 2713 11 00–2713 12 00).

Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom ett år efter kalenderårets utgång.

Bestämmelserna i 9 kap. 9 a och 9 b §§ tillämpas även på sådan nedsättning som avses i första stycket.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

2.Bestämmelserna i 6 a kap. 1 § 1 och 8 tillämpas dock i äldre lydelse till och med utgången av år 2007. Detsamma gäller bestämmelserna i 6 a kap. 1 § 12, så vitt avser förbrukning i metallurgiska processer. För dessa ändamål tillämpas under år 2007 bestämmelserna om skattebefriad förbrukare i 8 kap. 1 § och om återbetalning av skatt enligt 9 kap. 5 §.

3.Vid tillämpningen av 6 a kap. 6 § skall hänvisningen till 1 § 1 till och med utgången av år 2007 avse 1 § 1 och 8 i äldre lydelse.

4.Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

169

Förteckning över remissinstanserna

Remissinstanser

Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Dalarnas län, Bokförings- nämnden, Cementa AB, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Föreningen Skogsindustrierna, Företagarna, Gröna näringens riksorganisation, Jernkontoret, Konjunkturinstitutet, Konkur-

rensverket, Lantbrukarnas Riksförbund, Naturvårdsverket, Riksåklagaren, Statens institut för kommunikationsanalys, Statens jordbruksverk, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, SveMin, Svenska Gasföreningen, Svenska Kalkföreningen, Svenska Petroleum Institutet, Svenska Renhållningsverksföreningen, Svenska Trädbränsleföreningen, Sveriges Tvätteriförbund samt Tullverket.

Remissinstanser som avstått från att lämna yttrande

Chalmers tekniska högskola AB, FöretagarFörbundet, Juridiska Institu- tionen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kommerskollegium, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Kungliga Tekniska högskolan, Landsorganisationen i Sverige, Luleå tekniska universitet, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Vetenskapsrådet samt Tjänstemännens Centralorganisation.

Remissinstanser som inte avhörts

Institutet för Näringslivsforskning, Metallurgical research Institute AB, Näringslivets Regelnämnd, Svenska Bioenergiföreningen, Sveriges Energiföreningars Centralorganisation, Sveriges Lantbruksuniversitet, Sågverkens Riksförbund, Teknikföretagen samt Vattenbrukarnas Riks- förbund.

Övriga yttranden

AahusKarlshamn Sweden AB, AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, Lantmännen Energi samt TvNo Textilservice AB.

Prop. 2006/07:13 Bilaga 2

170

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel skall ha följande lydelse.

Prop. 2006/07:13 Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8§TPF1FPT

Den som inte är skattskyldig kan, i motsvarande fall som avses i 7 § 1 och 4, hos beskattningsmyndigheten ansöka om återbetalning av gödselmedelsskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1	171
TP PT Senaste lydelse 2002:407.

Prop. 2006/07:13

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 29, 30 och 40 a §§ lagen (1994:1563) om tobaksskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

29§TPF1FPT

Ansökan om återbetalning av i	Ansökan om återbetalning av i
Sverige erlagd skatt vid sådan	Sverige erlagd skatt vid sådan
försäljning som avses i 28 § skall	försäljning som avses i 28 § skall
omfatta en period om ett kalender-	omfatta en period om ett kalender-
kvartal och ges in till beskattnings-	kvartal och ges in till beskattnings-
myndigheten inom ett år efter	myndigheten inom tre år efter
kvartalets utgång. Den som begär	kvartalets utgång. Den som begär
återbetalning skall visa att den	återbetalning skall visa att den
skatt som ansökan avser har	skatt som ansökan avser har
betalats i Sverige, samt att varorna	betalats i Sverige, samt att varorna
beskattats i mottagarlandet.	beskattats i mottagarlandet.

30 §

Den som i Sverige betalat skatt för varor som sedan exporterats till tredje land skall efter ansökan medges återbetalning av skatt om inte annat följer av tredje stycket.

1	172
TP PT Senaste lydelse 2001:516.

digheten. Ansökan skall omfatta	Prop. 2006/07:13
en period om ett kalenderkvartal	Bilaga 3
och ges in till beskattningsmyndig-
heten inom tre år efter kvartalets
utgång. Återbetalning medges inte
för skattebelopp som för kalender-
kvartalet understiger 1 500 kronor.

40 a §TPF2FPT

Sverige samt att varorna förts ut ur landet.
Ansökan om återbetalning enligt		Ansökan om återbetalning enligt
första stycket görs skriftligen hos		första stycket görs skriftligen hos
beskattningsmyndigheten.	An-	beskattningsmyndigheten.	An-
sökan skall omfatta en period om		sökan skall omfatta en period om
ett kalenderkvartal och ges in till		ett kalenderkvartal och ges in till
beskattningsmyndigheten inom ett		beskattningsmyndigheten inom tre
år efter kvartalets utgång. Åter-		år efter kvartalets utgång. Åter-
betalning medges inte för skatte-		betalning medges inte för skatte-
belopp som för kalenderkvartalet		belopp som för kalenderkvartalet
understiger 1 500 kronor.		understiger 1 500 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2	173
TP PT Senaste lydelse 2005:458.

Prop. 2006/07:13

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Härigenom föreskrivs att 28–30 och 31 g §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

28§TPF1FPT

Ansökan om återbetalning av i	Ansökan om återbetalning av i
Sverige erlagd skatt vid sådan	Sverige erlagd skatt vid sådan
försäljning som avses i 27 § skall	försäljning som avses i 27 § skall
omfatta en period om ett	omfatta en period om ett
kalenderkvartal och ges in till	kalenderkvartal och ges in till
beskattningsmyndigheten inom ett	beskattningsmyndigheten inom tre
år efter kvartalets utgång. Den som	år efter kvartalets utgång. Den som
begär återbetalning skall visa att	begär återbetalning skall visa att
den skatt som ansökan avser har	den skatt som ansökan avser har
betalats i Sverige, samt att varorna	betalats i Sverige, samt att varorna
beskattats i mottagarlandet.	beskattats i mottagarlandet.
Vid övriga leveranser till ett	annat EG-land skall ansökan om

återbetalning göras innan varorna förs ut ur landet. Den som begär återbetalning skall visa att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige. Återbetalning sker sedan sökanden till beskattnings- myndigheten gett in dels ett dokument som visar antingen att skatten betalats i mottagarlandet eller att säkerhet ställts för skattens betalning där, dels ett av mottagaren undertecknat och återsänt exemplar (returexemplaret) av det ledsagardokument som anges i 25 §.

29 §

Den som i Sverige betalat skatt för varor som sedan exporterats till tredje land skall efter ansökan medges återbetalning av skatt om inte annat följer av tredje stycket.

Ansökan om återbetalning enligt	Ansökan om återbetalning enligt
första och andra styckena görs	första och andra styckena görs
1	174
TP PT Senaste lydelse 2001:517.	174

skriftligen hos beskattningsmyn- Prop. 2006/07:13 digheten. Ansökan skall omfatta Bilaga 3

30§TPF2FPT

beskattningsmyndigheten.
Ansökan enligt	första stycket	Ansökan enligt	första stycket
skall omfatta en period om ett		skall omfatta en period om ett
kalenderkvartal och ges in till		kalenderkvartal och ges in till
beskattningsmyndigheten inom ett		beskattningsmyndigheten inom tre
år efter kvartalets utgång. Åter-		år efter kvartalets utgång. Åter-
betalning medges inte för skatte-		betalning medges inte för skatte-
belopp som för kalenderkvartalet		belopp som för kalenderkvartalet
understiger 1 500 kronor. Ansökan		understiger 1 500 kronor. Ansökan
skall åtföljas av	dokumentation	skall åtföljas av	dokumentation
som styrker användningen.		som styrker användningen.

31 g §TPF3FPT

Godkännande av skattebefriad förbrukare får återkallas om

1.förutsättningarna för godkännande inte längre finns,

2.alkoholvaror används för annat ändamål än som anges i godkän- nandet,

3. förbrukaren	inte	fullgör sina	3. förbrukaren	inte	fullgör sina
skyldigheter enligt 31 f §, eller			skyldigheter enligt 31 f §,
4. förbrukaren	inte	medverkar	4. förbrukaren	inte	medverkar
vid skatterevision enligt skatte-			vid skatterevision enligt skatte-
betalningslagen (1997:483).			betalningslagen (1997:483), eller

5.förbrukaren begär det.

Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i

beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2TP PT Senaste lydelse 2001:517.

3	175
TP PT Senaste lydelse 2002:420.

Prop. 2006/07:13

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi dels att 1 kap. 3 och 3 a §§, 2 kap. 1–4, 11 och 12 §§, 3 kap. 2 §, 4 kap.

3, 12, 13 och 15 §§, 5 kap. 2–4 §§, 6 kap. 4 §, 6 a kap. 1 och 5 §§, 8 kap. 1 och 3 §§, 9 kap. 5, 7, 8 a, 9, 9 b och 10 §§, 11 kap. 11 c–13 §§ samt rubriken närmast före 2 kap. 12 §§ skall ha följande lydelse,

dels att punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1997:479) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen närmast efter rubriken Innebörden av vissa uttryck skall införas en ny paragraf, 1 kap. 2 a §, av följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 1 kap. 8 och 9 §§,

7 kap. 3 § och 9 kap. 10 a och 10 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

2 a §

statistiknomenklaturen och om gemensamma tulltaxanTPF4FPT.

3§TPF5FPT

Med		mineraloljeprodukter					för-	Med energiprodukter förstås
stås	produkter			som	hänförs		till	produkter enligt
följande			nummer i		Kombinerade
nomenklaturen (KN-nr) enligt
rådets		förordning			(EEG)		nr
2658/87 av den 23 juli 1987 om
tulltaxe- och statistiknomenkla-
turen och Gemensamma tulltaxan i
dess lydelse den 1 oktober 1994
1. KN-nr 2706,								1. KN-nr 1507–1518, när
								produkterna är avsedda att
								förbrukas som bränsle för upp-
								värmning eller som motorbränsle,
2. KN-nr 2707 10, 2707							20,	2. KN-nr 2701, 2702 samt
2707	30,		2707	50,	2707	91	00,	2704–2715,
2707 99 11 och 2707 99 19,
4
TP PT EGT L 279, 23.10.2001 s. 1.
5								176
TP PT Senaste lydelse 2001:518.								176

I enlighet med vad som särskilt anges i denna lag tillämpas vissa förfaranderegler för energiproduk- ter enligt följande KN-nr

1. KN-nr 1507–1518, när produkterna är avsedda att för- brukas som bränsle för uppvärm- ning eller som motorbränsle,

2. KN-nr 2707 10, 2707 20,

2707 30 och 2707 50,

3. KN-nr 2710 11–2710 19 69,

4. KN-nr 2711, dock inte KN-nr 2711 11, 2711 21 och 2711 29,

5. KN-nr 2901 10,

3.	KN-nr 2709,	3.	KN-nr 2901 och 2902,	Prop. 2006/07:13
4.	KN-nr 2710,	4.	KN-nr 2905 11 00, som inte	Bilaga 3
		är av syntetiskt ursprung, när
		produkterna är avsedda att för-
		brukas som bränsle för uppvärm-
		ning eller som motorbränsle,
5.	KN-nr 2711, dock inte natur-	5.	KN-nr 3403,
gas,
6.	KN-nr 2712 10, 2712 20 00,	6.	KN-nr 3811,
2712 90 31, 2712 90 33, 2712 90
39 och 2712 90 90,
7.	KN-nr 2715,	7.	KN-nr 3817,
8.	KN-nr 2901,	8.	KN-nr 3824 90 99, när pro-
		dukterna är avsedda att förbrukas

som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle.

9.KN-nr 2902 11 00, 2902 19 90, 2902 20, 2902 30, 2902 41 00, 2902 42 00, 2902 43 00 och 2902 44,

10.KN-nr 3403 11 00 och 3403

19,

11.KN-nr 3811,

12.KN-nr 3817.

3a §TPF6FPT

I enlighet med vad som särskilt anges i denna lag tillämpas vissa förfaranderegler för mineralolje- produkter som hänförs till följande KN-nr

1. KN-nr 2707 10, 2707 20,

2707 30 och 2707 50,

2. KN-nr 2710 11–2710 00 78,

3. KN-nr 2711, dock inte naturgas (KN-nr 2711 11 00 och 2711 21 00),

4. KN-nr 2901 10,

5. KN-nr 2902 20, 2902 30,

2902 41 00, 2902 42 00,

2902 43 00 och 2902 44.

6.KN-nr 2902 20, 2902 30, 2902 41, 2902 42, 2902 43 och 2902 44,

7.KN-nr 2905 11 00, som inte

6	177
TP PT Senaste lydelse 1995:1525.

I fråga om produkter som hänförs till KN-nr 2710 00 21, 2710 00 25 och 2710 00 59 gäller första stycket endast vid bulk- leveranser.

är av syntetiskt ursprung, när pro- dukterna är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle,

8.KN-nr 3824 90 99, när pro- dukterna är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle.

I fråga om produkter enligt KN- nr 2710 11 21, 2710 11 25 och 2710 19 29 gäller första stycket endast vid yrkesmässiga bulk- transporter.

8 §

Vid tillämpning av bestämmel- serna i 9 kap. 9 och 9 b §§ avses med

företagU:Uett företag i sin helhet eller en del av ett företag som ut- gör en egen verksamhet eller verk- samhetsgren,

bränsle:UU alla bränslen utom bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b,

förädlingsvärdeU:Uskillnaden mel- lan företagets sammanlagda om- sättning och sammanlagda inköp,

sammanlagdUomsättning:U

Prop. 2006/07:13 Bilaga 3

178


intäkter från			försålda varor				och	Prop. 2006/07:13
utförda tjänster, inräknat egna ut-								Bilaga 3
tag, som ingår i företagets nor-
mala		verksamhet			(nettoomsätt-
ningen), förändring av varulager,
aktiverat arbete för egen räkning
och		övriga	rörelseintäkter				samt
ränteintäkter,
	sammanlagdaU			inköpU:			alla

rörelsekostnader,					inräknat		av-
skrivningar och nedskrivningar på
tillgångar, samt räntekostnader.
	Personalkostnader,					inräknat
arbetsgivaravgifter					och	kostnader
för inhyrd personal, skall inte
utgöra rörelsekostnader. Nedsätt-
ning av skatt som medges enligt
9 kap. 9 § skall					inte	minska
rörelsekostnaderna.

9 §

Nuvarande lydelse

2kap.

1 §TPF7FPT

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
1.	2710 00 26,	Bensin som
	2710 00 27,	uppfyller krav för
	2710 00 29
	eller
	2710 00 32
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	2 kr 84 öre	2 kr 12 öre	4 kr 96 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	1 kr 27 öre	2 kr 12 öre	3 kr 39 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	2 kr 87 öre	2 kr 12 öre	4 kr 99 öre
			per liter	per liter	per liter
2.	2710 00 26,	Annan bensin	3 kr 54 öre	2 kr 12 öre	5 kr 66 öre
7					179
TP PT Senaste lydelse 2004:1038.					179

	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
	2710 00 34	än som avses	per liter	per liter	per liter
	eller	under 1
	2710 00 36
3.	2710 00 51,	Eldningsolja,
	2710 00 55,	dieselbrännolja,
	2710 00 69	fotogen, m.m.
	eller	som
	2710 00 74–
	2710 00 78
		a) har försetts med	3	3	3
		a) har försetts med	735 kr per mP	2 609 kr per mP	3 344 kr per mP
			P	P	P
		märkämnen eller ger
		mindre än 85
		volymprocent destillat
		o
		P
		vid 350P C,
		b) inte har försetts med
		märkämnen och ger
		minst 85 volymprocent
		o
		P
		destillat vid 350P C,
		tillhörig
		miljöklass 1	3	3	3
		miljöklass 1	1 036 kr per mP	2 609 kr per mP	3 645 kr per mP
			P	P	P
		miljöklass 2	3	3	3
		miljöklass 2	1 279 kr per mP	2 609 kr per mP	3 888 kr per mP
			P	P	P
		miljöklass 3 eller inte	3	3	3
		miljöklass 3 eller inte	1 600 kr per mP	2 609 kr per mP	4 209 kr per mP
			P	P	P
		tillhör någon miljöklass
4. ur 2711 12 11–		Gasol som används för
	2711 19 00
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 350 kr per	1 350 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	144 kr per	2 744 kr per	2 888 kr per
		avses under a	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
5.	ur 2711 29 00	Metan som används för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 110 kr per	1 110 kr per
		fordon, fartyg eller	3	3	3
		fordon, fartyg eller	1 000 mP	1 000 mP	1 000 mP
			P	P	P
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	238 kr per	1 954 kr per	2 192 kr per
		avses under a	3	3	3
		avses under a	1 000 mP	1 000 mP	1 000 mP
			P	P	P
6.	2711 11 00,	Naturgas som används
	2711 21 00	för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 110 kr per	1 110 kr per
		fordon, fartyg eller	3	3	3
		fordon, fartyg eller	1 000 mP	1 000 mP	1 000 mP
			P	P	P
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	238 kr per	1 954 kr per	2 192 kr per
		avses under a	3	3	3
		avses under a	1 000 mP	1 000 mP	1 000 mP
			P	P	P
7.	2701, 2702	Kolbränslen	313 kr per	2 270 kr per	2 583 kr per
	eller 2704		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
8.	2713 11 00–	Petroleumkoks	313 kr per	2 270 kr per	2 583 kr per
	2713 12 00		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

Prop. 2006/07:13 Bilaga 3

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2006 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

180

		Föreslagen lydelse				Prop. 2006/07:13
						Bilaga 3
			2 kap.
			1 §
	Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra
stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
1.	2710 11 31,	Bensin som
	2710 11 41,	uppfyller krav för
	2710 11 45
	eller
	2710 11 49
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	2 kr 84 öre	2 kr 12 öre	4 kr 96 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	1 kr 27 öre	2 kr 12 öre	3 kr 39 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	2 kr 87 öre	2 kr 12 öre	4 kr 99 öre
			per liter	per liter	per liter
2.	2710 11 31,	Annan bensin	3 kr 54 öre	2 kr 12 öre	5 kr 66 öre
	2710 11 51	än som avses	per liter	per liter	per liter
	eller	under 1
	2710 11 59
3.	2710 19 21,	Eldningsolja,
	2710 19 25,	dieselbrännolja,
	2710 19 41–	fotogen, m.m.
	2710 19 49	som
	eller
	2710 19 61–
	2710 19 69
		a) har försetts med	3	3	3
			P	P	P
			735 kr per mP	2 609 kr per mP	3 344 kr per mP
		märkämnen eller ger
		mindre än 85 volym-
		procent destillat vid
		o
		P
		350P C,
		b) inte har försetts med
		märkämnen och ger
		minst 85 volymprocent
		o
		P
		destillat vid 350P C,
		tillhörig
		miljöklass 1	3	3	3
		miljöklass 1	1 036 kr per mP	2 609 kr per mP	3 645 kr per mP
			P	P	P
		miljöklass 2	3	3	3
		miljöklass 2	1 279 kr per mP	2 609 kr per mP	3 888 kr per mP
			P	P	P
		miljöklass 3 eller inte	3	3	3
		miljöklass 3 eller inte	1 600 kr per mP	2 609 kr per mP	4 209 kr per mP
			P	P	P
		tillhör någon miljöklass
4.	2711 12 11–	Gasol som används för
	2711 19 00
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 350 kr per	1 350 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	144 kr per	2 744 kr per	2 888 kr per
		avses under a	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

5.2711 11 00, Naturgas som används

2711 21 00	för
	a) drift av motordrivet	0 kr per	1 110 kr per	1 110 kr per
	fordon, fartyg eller	3	3	3
	fordon, fartyg eller	1 000 mP	1 000 mP	1 000 mP
		P	P	P
	luftfartyg
	b) annat ändamål än som	238 kr per	1 954 kr per	2 192 kr per
	avses under a	3	3	3
	avses under a	1 000 mP	1 000 mP	1 000 mP
		P	P	P
6. 2701, 2702	Kol och koks	313 kr per	2 270 kr per	2 583 kr per
eller 2704		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

181

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2006 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§TPF8FPT

För bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 1–3 eller enligt

1 a § gäller angivna skattebelopp bränslets volym vid en temperatur av 15°C. Om en skattskyldig visar att bränslet när skattskyldigheten inträder har en annan temperatur får volymen räknas om till 15°C. Om skattskyldigheten inträder vid leverans till en köpare som inte är registrerad som skattskyldig för bränslen, får dock omräkning göras

endast om detta särskilt avtalats mellan säljaren och köparen.
För naturgas och metan skall de	För	bränslen som	beskattas
angivna skattebeloppen beräknas	enligt 1 § första stycket 5 skall de
på volymen vid en temperatur av	angivna	skattebeloppen	beräknas
0°C och ett tryck av 101,325 kilo-	på volymen vid en temperatur av
pascal.	0°C och ett tryck av 101,325 kilo-

pascal.

3§TPF9FPT

Prop. 2006/07:13 Bilaga 3

Energiskatt och koldioxidskatt skall betalas även för

1.andra mineraloljeprodukter enligt 1 kap. 3 a § än sådana som avses i 1 §, och

2.andra mineraloljeprodukter

än sådana som avses i 1 kap. 3 a §, om en sådan produkt säljs eller förbrukas som motorbränsle eller för uppvärmning.

Skatt skall i fall som avses i första stycket betalas med de skattebelopp som gäller för mot- svarande bränsle enligt 1 §.

Skatt skall i fall som avses i första stycket betalas med de skattebelopp som gäller för likvär- digt bränsle enligt 1 §.

4§TPF10FPT

Energiskatt och koldioxidskatt skall betalas även för andra produkter än som avses i 1, 1 a och 3 §§, om en sådan produkt

1. säljs eller förbrukas som	1. är avsedd att förbrukas, säljs
motorbränsle eller som tillsats till	eller	förbrukas som motorbränsle
motorbränsle eller som medel för	eller som tillsats till motorbränsle
att öka motorbränslets volym, eller	eller	som medel för att öka
	motorbränslets volym, eller

8TP PT Senaste lydelse 1999:1323.

9TP PT Senaste lydelse 1995:1525.

10TPPT Senaste lydelse 2006:592.

182

2.innehåller minst fem vikt- procent flytande eller gasformiga kolväten och säljs eller förbrukas för uppvärmning.

2. innehåller	annat	kolväte	än	Prop. 2006/07:13
torv och är avsedd att förbrukas,				Bilaga 3
säljs eller förbrukas som bränsle
för uppvärmning.
Skatt skall i fall som avses i
första stycket betalas med de
skattebelopp	som	gäller	för

likvärdigt bränsle enligt 1 §. Skatt enligt första stycket 2 skall dock betalas endast för den del av produkten som består av kolväten.

11§TPF11FPT

Energiskatt och koldioxidskatt skall inte betalas för

1. metan som framställs genom	1. metan som framställts av
biologiska processer,	biomassa,
2. trädbränsle som säljs eller	2. bränslen enligt KN-nr 4401
förbrukas för motordrift vid sam-	och 4402, med undantag för trä-
tidig produktion av värme och	avfall som härrör från hushålls-
elektrisk kraft i en och samma	avfall,
process, när den värme som upp-
kommer nyttiggörs (kraftvärme-
produktion),

3. bränsle som tillhandahålls i en särskild förpackning om högst en liter,

4.bränsle enligt 1 kap. 3 a § som till följd av bränslets beskaf- fenhet förlorats i samband med att det framställts, bearbetats, lagrats eller transporterats.

Första stycket 2 gäller dock inte råtallolja.

Första stycket 4 gäller dock för

varumottagare och skatte- representant som avses i 4 kap. 8 § endast bränsle som förlorats under transport till varumottagaren.

4.bränsle som tillhandahålls i en särskild förpackning om högst en liter,

5.bränsle enligt 1 kap. 3 a § som till följd av bränslets beskaf- fenhet förlorats i samband med att det framställts, bearbetats, lagrats eller transporterats.

Första stycket 5 gäller dock för

varumottagare och skatte- representant som avses i 4 kap. 8 § endast bränsle som förlorats under transport till varumottagaren.

11	183
TPPT Senaste lydelse 2006:592.

Viss försöksverksamhet

Pilotprojekt

12§

Prop. 2006/07:13 Bilaga 3

3kap.

2 §TPF12FPT

För	torvbränsle,	kolbränsle,		För fasta eller gasformiga
petroleumkoks och		andra	fasta	bränslen tas svavelskatt ut med 30
eller	gasformiga produkter		tas	kronor per kilogram svavel i
svavelskatt ut med 30 kronor per				bränslet.
kilogram svavel i bränslet.

Svavelskatt tas inte ut för ett flytande eller gasformigt bränsle om dess svavelinnehåll är högst 0,05 viktprocent.

4kap.

3 §TPF13FPT

Som upplagshavare får godkännas den som i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs i Sverige avser att

1. tillverka eller bearbeta bränslen, eller

2. i större omfattning	2. i större omfattning hålla
a) hålla bränslen i lager, eller	bränslen i lager,

b)återförsälja eller förbruka metan,

om han disponerar över ett utrymme som kan godkännas som skatteupplag och han med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som upplagshavare.

Upplagshavares tillverkning, Upplagshavares tillverkning, bearbetning och lagring av bearbetning och lagring av

bränslen samt återförsäljning eller	bränslen skall äga rum i godkänt
förbrukning av metan skall äga	skatteupplag.
rum i godkänt skatteupplag.

12TPPT Senaste lydelse 2001:962.

13TPPT Senaste lydelse 2001:518.

184

			14			Prop. 2006/07:13
		12 §TPFFPT
Skattskyldig för energiskatt för			Skattskyldig		för energiskatt för	Bilaga 3
råtallolja samt	för	energiskatt,	råtallolja	samt	för energiskatt,
koldioxidskatt och svavelskatt för			koldioxidskatt och svavelskatt för
bränslen som avses i 2 kap. 1 §			bränslen enligt 2 kap. 1 § första
första stycket 6–8, bränslen enligt			stycket 5 och 6, andra bränslen
3 och 4 §§ som inte avses i 1 kap.			enligt 3 § än sådana som avses i
3 a § samt vad gäller svavelskatt			1 kap. 3 a §, bränslen enligt 4 §
även bränslen som avses i 3 kap.			samt vad gäller svavelskatt även
1 § 1 är den som			bränslen enligt 3 kap. 1 § 1 är den
			som
1. godkänts som lagerhållare enligt 15 §,
2. i annat fall än som avses i 1,			2. i annat fall än som avses i 1,
tillverkar eller bearbetar bränsle,			utvinner,	tillverkar eller bearbetar
			bränsle,
3. i annat fall än som avses i 1			3. i annat fall än som avses i 1
och 2 för in kolbränsle, petroleum-			och 2 för in bränsle till Sverige
koks, råtallolja	eller	torvbränsle	från ett annat EG-land eller tar
till Sverige från ett annat EG-land			emot en sådan leverans, och
eller tar emot en sådan leverans,
och

Som tillverkare anses den som för in naturgas till Sverige samt den för vars räkning sådan införsel äger rum. Som tillverkare anses även den som tar upp torvbränsle.

13§TPF15FPT

Skattskyldig

1. för energiskatt för import av råtallolja,

2. för energiskatt, koldioxidskatt	2. för energiskatt, koldioxidskatt
och svavelskatt för import av	och svavelskatt för import av
bränslen som avses i 2 kap. 1 §	bränslen enligt 2 kap. 1 § första
första stycket 6–8 samt av	stycket 5 och 6, andra bränslen
bränslen enligt 3 och 4 §§ som inte	enligt 3 § än sådana som avses i
avses i 1 kap. 3 a §, och	1 kap. 3 a § samt av bränslen
	enligt 4 §, och

3. för svavelskatt för import av bränslen som avses i 3 kap. 1 § 1 är,

a)om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,

b)om importen avser en gemenskapsvara eller om bränslet skall förtullas i Sverige men inte är belagt med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om bränslet hade varit tullbelagt,

14	PT Senaste lydelse 2006:592.
TP
15	PT Senaste lydelse 2006:592.	185
TP

c) om skyldighet att betala tull med anledning av importen Prop. 2006/07:13 uppkommer, eller skulle ha uppkommit om bränslet hade varit belagt Bilaga 3

med tull, i ett annat EG-land till följd av att ett sådant mellanstatligt enhetstillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen (2000:1281) åberopas: innehavaren av tillståndet.

Med tullskuld och gemenskapsvara förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen.

15§TPF16FPT

Som lagerhållare får godkännas den som avser att

1. tillverka eller bearbeta	1. utvinna, tillverka eller be-
bränsle, eller	arbeta bränsle, eller
2. i större omfattning

a)hålla bränsle i lager, eller

b)återförsälja eller förbruka gasformiga kolväten,

om han med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständig- heterna i övrigt är lämplig som lagerhållare.

5kap.

2 §TPF17FPT

Skattskyldigheten inträder

1.för varumottagare som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 2, när han tar emot leverans av bränslet,

2.för skatterepresentant som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 3, vid mottagandet av bränslet,

3. för den som är skattskyldig	3. för den som är skattskyldig
enligt 4 kap. 1 § 5 eller 12 § första	enligt 4 kap. 1 § 5 eller 12 § 3, när
stycket 3, när bränslet förs in till	bränslet förs in till Sverige, och
Sverige, och

3§TPF18FPT

Skattskyldigheten inträder

1.för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 4, när bränslet av honom levereras till köpare,

	2. för den som är skattskyldig	2. för den som är skattskyldig
enligt 4 kap. 1 § 7 eller 8 eller		enligt 4 kap. 1 § 7 eller 8 eller
16	PT Senaste lydelse 2006:592.
TP	PT Senaste lydelse 2006:592.
17	PT Senaste lydelse 2006:592.
TP	PT Senaste lydelse 2006:592.
18	PT Senaste lydelse 2002:422.	186
TP	PT Senaste lydelse 2002:422.	186

enligt 4 kap. 12 § första stycket 4,	enligt 4 kap. 12 § 4, när bränslet	Prop. 2006/07:13
när bränslet levereras till en	levereras till en köpare eller tas i	Bilaga 3
köpare eller tas i anspråk för det	anspråk för det ändamål som
ändamål som medför att skatt skall	medför att skatt skall betalas med
betalas med högre belopp, och	högre belopp, och
3. för den som är skattskyldig	3. för den som är skattskyldig
enligt 4 kap. 12 § första stycket 1	enligt 4 kap. 12 § 1 när
när

b)han upphör att vara godkänd som lagerhållare, varvid han är skyldig att betala skatt för det bränsle som då ingår i hans lager.

4§TPF19FPT

Skattskyldigheten inträder för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 6 eller 12 § första stycket 2, när bränslet tillverkas eller bearbetas.

Skattskyldigheten inträder för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 6 eller 12 § 2, när bränslet utvinns, tillverkas eller bearbetas.

6kap.

4 §TPF20FPT


avsändaren i det andra EG-landet.
	Beskattningsmyndigheten				skall	Beskattningsmyndigheten				skall
på returexemplaret attestera andra						på returexemplaret attestera andra
förluster		än	sådana	som avses i		förluster	än	sådana	som avses i
2 kap. 11		§	första	stycket	4 och	2 kap. 11	§	första	stycket	5 och
7 kap. 6 §, under förutsättning att						7 kap. 6 §, under förutsättning att
förlusterna			uppkommit		under	förlusterna		uppkommit		under
transport			inom	EG	och	transport		inom	EG	och
konstaterats i Sverige.						konstaterats i Sverige.
	Om obeskattat bränsle som av-					Om obeskattat bränsle som av-
ses i 1 kap. 3 a § transporteras från						ses i 1 kap. 3 a § transporteras från
ett skatteupplag i ett annat EG-						ett skatteupplag i ett annat EG-
land till Sverige och andra för-						land till Sverige och andra för-
luster än sådana som avses i 2 kap.						luster än sådana som avses i 2 kap.
11 § första stycket 4 och 7 kap. 6 §						11 § första stycket 5 och 7 kap. 6 §
under transporten uppkommit i ett						under transporten uppkommit i ett
annat EG-land, skall beskattnings-						annat EG-land, skall beskattnings-
myndigheten vid bränslets an-						myndigheten vid bränslets an-
komst till Sverige ange i vilken						komst till Sverige ange i vilken
omfattning			beskattning skall ske			omfattning		beskattning skall ske
av de förlorade bränslemängderna						av de förlorade bränslemängderna
19	PT Senaste lydelser 2002:422.
TP
20	PT Senaste lydelse 1995:611.									187
TP

samt hur skatten skall beräknas. Beskattningsmyndigheten skall skicka en kopia av returexemplaret till behörig myndighet i det EG- land där förlusten konstaterats.

samt hur skatten skall beräknas. Prop. 2006/07:13 Beskattningsmyndigheten skall Bilaga 3 skicka en kopia av returexemplaret

till behörig myndighet i det EG- land där förlusten konstaterats.

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1§TPF21FPT

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
1. Förbrukning för annat		100 procent	100 procent	100 procent

ändamål än motordrift eller uppvärmning eller i en process där bränslet i allt väsentligt används för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning

2.Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

3.Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

4.Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt

2kap. 9 § eller fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b
Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b
Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

5.Förbrukning i a) luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål

b)luftfartyg, när luftfartyget används för privat ändamål eller i luftfartygsmotorer i provbädd eller i liknande

Annan bensin än	100 procent	100 procent	100 procent
flygbensin (KN-nr
2710 00 26)
Andra bränslen än	100 procent	100 procent	100 procent
flygbensin och
flygfotogen (KN-
nr 2710 00 51)

21	188
TPPT Senaste lydelse 2006:592.

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
anordning
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av mineral-
oljeprodukter, kolbränslen,
petroleumkoks eller andra
produkter för vilka
skatteplikt har inträtt för
tillverkaren
7. Förbrukning för fram-	Bränsle som avses i	100 procent	100 procent	–
ställning av skattepliktig	2 kap. 1 § första
elektrisk kraft när den	stycket 3 b
värme som uppkommer
inte till någon del nyttig-
görs

Prop. 2006/07:13 Bilaga 3

8.Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning i metallurgiska processer

9.Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet

Andra bränslen än	100 procent	100 procent	–
kolbränslen och
petroleumkoks
Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

10. Om skattebefrielse	Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
inte följer av tidigare	bränsle som avses i
punkter, förbrukning för	2 kap. 1 § första
annat ändamål än drift av	stycket 3 b
motordrivna fordon vid
yrkesmässig växthus-
odling

11.Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

12. Om skattebefrielse	–	–	100 procent
inte följer av tidigare
punkter, förbrukning i
sodapannor, lutpannor,
metallurgiska processer
eller i processer för
framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller
13. Förbrukning vid	Andra bränslen än 100 procent	79 procent	–

189

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
tillverkningsprocessen i	bränsle som avses i
gruvindustriell	2 kap. 1 § första
verksamhet för drift av	stycket 3 b
andra motordrivna fordon
än personbilar, lastbilar
och bussar
14. Förbrukning i yrkes-	Andra bränslen än	–	77 procent	–
mässig jordbruks-, skogs-	bränsle som avses i
bruks- eller vattenbruks-	2 kap. 1 § första
verksamhet för drift av	stycket 3 b
andra motordrivna fordon
än personbilar, lastbilar
och bussar

Prop. 2006/07:13 Bilaga 3

Andra bränslen än 100 procent	23 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
1. Förbrukning
a) för annat ändamål än		100 procent	100 procent	100 procent
som motorbränsle eller som
bränsle för uppvärmning
b) i metallurgiska processer		100 procent	100 procent	100 procent
under förutsättning att det
ingående materialet genom
uppvärmning i ugnar
förändras kemiskt eller dess
inre fysikaliska struktur
förändras eller bibehålls i
skänkar eller liknande kärl
c) i annat fall än som avses

190

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
i a eller b, då bränslet i en		100 procent	100 procent	100 procent
och samma process
används både som bränsle
för uppvärmning och för
annat ändamål än som
motorbränsle eller bränsle
för uppvärmning

Prop. 2006/07:13 Bilaga 3

2.Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

3.Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

4.Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt

2kap. 9 § eller fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b
Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b
Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

5. Förbrukning i	Annan bensin än	100 procent	100 procent	100 procent
a) luftfartyg, när	flygbensin (KN-nr
luftfartyget inte används	2710 11 31)
för privat ändamål
b) luftfartyg, när	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget används för	flygbensin och
privat ändamål eller i	flygfotogen (KN-
luftfartygsmotorer i	nr 2710 19 21)
provbädd eller i liknande
anordning
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
energiprodukter eller andra
produkter för vilka
skatteplikt har inträtt för
tillverkaren
7. Förbrukning för fram-	Bränsle som avses i	100 procent	100 procent	–
ställning av skattepliktig	2 kap. 1 § första
elektrisk kraft när den	stycket 3 b
värme som uppkommer
inte till någon del nyttig-
görs
8. ---	---	---	---	---
9. Om skattebefrielse inte	Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
följer av tidigare punkter,	bränsle som avses i
förbrukning för annat	2 kap. 1 § första

191

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
ändamål än drift av	stycket 3 b
motordrivna fordon vid
tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet
10. Om skattebefrielse	Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
inte följer av tidigare	bränsle som avses i
punkter, förbrukning för	2 kap. 1 § första
annat ändamål än drift av	stycket 3 b
motordrivna fordon vid
yrkesmässig växthus-
odling

Prop. 2006/07:13 Bilaga 3

11.Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

12. Om skattebefrielse		–	–	100 procent
inte följer av tidigare
punkter, förbrukning i
sodapannor eller i
lutpannor
13. Förbrukning vid	Andra bränslen än	100 procent	79 procent	–
tillverkningsprocessen i	bränsle som avses i
gruvindustriell	2 kap. 1 § första
verksamhet för drift av	stycket 3 b
andra motordrivna fordon
än personbilar, lastbilar
och bussar
14. Förbrukning i yrkes-	Andra bränslen än	–	77 procent	–
mässig jordbruks-, skogs-	bränsle som avses i
bruks- eller vattenbruks-	2 kap. 1 § första
verksamhet för drift av	stycket 3 b
andra motordrivna fordon
än personbilar, lastbilar
och bussar

Andra bränslen än 100 procent	23 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

192

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
16. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
tillverkning av mineraliska
produkter under
förutsättning att det
ingående materialet genom
uppvärmning i ugnar
förändras kemiskt eller dess
inre fysikaliska struktur
förändras

Prop. 2006/07:13 Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §TPF22FPT

7kap.

3 §TPF23FPT

En skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle som han har förbrukat eller sålt som bränsle för uppvärmning och som utgör en energiprodukt enligt

1.KN-nr 1507–1518,

2.KN-nr 2905 11 00, som inte är av syntetiskt ursprung, eller

3.KN-nr 3824 90 99.

Första stycket gäller också om produkterna ingår som en beståndsdel i ett annat bränsle.

För produkt enligt KN-nr 3824 90 99 gäller första och andra styckena endast för skatt på den del av bränslet som framställts av biomassa.

8kap.

1 §TPF24FPT

	Som skattebefriad förbrukare får	Som skattebefriad förbrukare får
22	PT Senaste lydelse 2006:592.
TP	PT Senaste lydelse 2006:592.
23	PT Tidigare 3 § upphävd genom 2001:518.
TP	PT Tidigare 3 § upphävd genom 2001:518.
24	PT Senaste lydelse 2001:518.	193
TP	PT Senaste lydelse 2001:518.	193

godkännas	den	som	förbrukar		godkännas	den	som	förbrukar
bränsle för ändamål som anges i					bränsle för ändamål som anges i
6 a kap. 1 § 1–5, 8, 10 eller 12 om					6 a kap. 1 § 1–5, 10, 12 eller 16
han med hänsyn till sina					om han med hänsyn till sina
ekonomiska	förhållanden			och	ekonomiska	förhållanden			och
omständigheterna		i	övrigt	är	omständigheterna		i	övrigt	är
lämplig.					lämplig.

Den som godkänts som skattebefriad förbrukare har rätt att från en skattskyldig köpa bränsle i de fall där bränslet enligt 6 a kap. är befriat från skatt.

3§TPF25FPT

Godkännande av skattebefriad förbrukare får återkallas om

1.förutsättningarna för godkännande inte längre finns,

2.bränslet används för annat ändamål än som anges i godkännandet,

3. förbrukaren inte fullgör sina	3. förbrukaren inte fullgör sina
skyldigheter enligt 2 §, eller	skyldigheter enligt 2 §,
4. förbrukaren inte medverkar	4. förbrukaren inte medverkar
vid skatterevision enligt skatte-	vid skatterevision enligt skatte-
betalningslagen (1997:483).	betalningslagen (1997:483), eller
	5. förbrukaren begär det.

Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

9kap.

5 §TPF26FPT

Prop. 2006/07:13 Bilaga 3

Om värme har levererats för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, medger

beskattningsmyndigheten efter ansökan av den som framställt värmen återbetalning av den del av energiskatten på elektrisk kraft som överstiger 0,5 öre per

kilowattimme samt hela energiskatten och 79 procent av koldioxidskatten på bränsle, dock inte bensin, råtallolja eller bränsle

25TPPT Senaste lydelse 2002:422.

26TPPT Senaste lydelse 2004:223.

Återbetalning medges vid leve- rans för

1. tillverkningsprocessen i indu-

194

som avses i 2 kap. 1 § första

striell verksamhet eller för yrkes-

Prop. 2006/07:13

stycket 3 b, som förbrukats vid

mässig jordbruks-, skogsbruks-

Bilaga 3

framställning

värmen.

eller vattenbruksverksamhet, för

elektrisk kraft och ett eller flera

a) elektrisk kraft med den del av

bränslen

förbrukas

samtidigt

för

energiskatten

som

överstiger

0,5

denna värmeframställning

skall

öre per kilowattimme,

energislagen vid

beräkning

b) råtallolja

med

ett energi-

återbetalningen

fördelas

genom

skattebelopp

som

motsvarar

hela

proportionering

i förhållande

till

den energiskatt och 79 procent av

respektive energislag.

Dock

får

den koldioxidskatt som tas ut på

fördelningen

mellan

bränslena

bränsle som avses i 2 kap. 1 §

väljas fritt. Motsvarande gäller för

första stycket 3 a,

värme som har levererats vid

c) andra bränslen än råtallolja

samtidig

framställning

värme

med hela energiskatten och 79

och elektrisk kraft.

procent av koldioxidskatten,

2. annat ändamål än som avses

under 1, med hela energiskatten

på elektrisk kraft och med hela

energiskatten,

koldioxidskatten

och svavelskatten på bränsle.

Om elektrisk kraft och ett eller

flera bränslen förbrukas samtidigt

för

denna

värmeframställning,

skall

energislagen vid

beräkning

av återbetalningen fördelas genom

proportionering i

förhållande

till

respektive energislag.

Dock

får

fördelningen

mellan

bränslena

väljas fritt. Motsvarande gäller för

värme som har levererats från

kraftvärmeproduktion.

Bestämmelserna i första stycket

För bensin och bränsle som

om bränslen tillämpas även på

avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b

råtallolja,

dock att

återbetalning

medges inte

någon

återbetalning

av energiskatt medges till ett

av skatt enligt denna paragraf.

belopp

som

motsvarar

den

energiskatt och 79 procent av den

koldioxidskatt

som

tas

på

bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

7§TPF27FPT

Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 2–6 §§ skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och skall lämnas

27TPPT Senaste lydelse 2005:1189.

Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 2–6 §§ skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och skall lämnas

195

in till beskattningsmyndigheten inom ett år efter periodens utgång. I fråga om återbetalning enligt 2 § som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11, 14, och 15 skall dock åter- betalningen omfatta en period om ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka bränsle i större omfattning, får dock beskattnings- myndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förut- sättningar för medgivande inte finns.

in till beskattningsmyndigheten Prop. 2006/07:13 inom tre år efter periodens utgång. Bilaga 3

I fråga om återbetalning enligt 2 § som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11, 14 och 15 skall dock åter- betalningen omfatta en period om ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka bränsle i större omfattning, får dock beskattnings- myndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förut- sättningar för medgivande inte finns.

8a §TPF28FPT

stycket 3 a.
Ansökan om återbetalning enligt	Ansökan om återbetalning enligt
första stycket skall omfatta ett	första stycket skall omfatta ett
kalenderkvartal och skall lämnas	kalenderkvartal och skall lämnas
in till beskattningsmyndigheten	in till beskattningsmyndigheten
inom ett år efter kvartalets utgång.	inom tre år efter kvartalets utgång.

9§TPF29FPT

28TPPT Senaste lydelse 1998:289.

29TPPT Senaste lydelse 2004:1038.

196

a) 21 euro per kubikmeter

dieselbrännolja (KN-nr

2710 19 41–2710 19 49) eller fotogen (KN-nr 2710 19 21 eller 2710 19 25),

b) 14,30 euro per kubikmeter eldningsolja (KN-nr 2710 19 61– 2710 19 69),

c) 41 euro per 1 000 kilogram

gasol (KN-nr 2711 12 11– 2711 19 00) som förbrukats för drift av stationära motorer,

d) 5,40 euro per 1 000 kubikmeter naturgas (KN-nr 2711 11 00 eller 2711 21 00), och e) 4,1 euro per 1 000 kilogram kol och koks (KN-nr 2701, 2702

och 2704),

försäljningsvärde. Nedsättning medges med sådant belopp att den överskjutande skattebelastningen inte överstiger 24 procent av det överskjutande skattebeloppet för bränslet.

Bestämmelserna i första stycket gäller även mottagare av värmeleveranser om värmen har använts vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i yrkesmässig jordbruks-, skogs- bruks- eller vattenbruksverksam- het. I sådana fall avses med bränsle det bränsle som förbrukats för framställning av värmen. Om olika bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning får fördelningen mellan bränslena väljas fritt vid beräkning av nedsättningen. Motsvarande gäller för mottagare av värmeleveranser från kraftvärmeproduktion.

energiskatten för den del av skatten som överstiger 0,8 procent av de framställda produkternas

Vid beräkning av nedsättning enligt första eller andra stycket får den koldioxidskatt som är hänförlig till följande bränslen dock inte sättas ned mer än att den motsvarar minst

a) 195 kronor per kubikmeter dieselbrännolja (KN-nr 2710 00 69) eller fotogen (KN-nr 2710 00 51 eller 2710 00 55),

b) 130 kronor per kubikmeter eldningsolja (KN-nr 2710 00 74– 2710 00 78),

c) 375 kronor per 1 000 kilogram gasol som förbrukats för drift av stationära motorer,

d) 50 kronor per 1 000 kubik- meter naturgas (KN-nr 2711 11 00 eller 2711 21 00), och

e) 40 kronor per 1 000 kilogram kolbränslen (KN-nr 2701, 2702 och 2703) och petroleumkoks (KN-

Prop. 2006/07:13 Bilaga 3

197

Ansökan om nedsättning enligt

Vad som i tredje stycket före- skrivs om dieselbrännolja, foto- gen, eldningsolja, gasol, naturgas, kolbränslen och petroleumkoks tillämpas även på bränsle för vilket motsvarande skatt skall betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.

nr 2713 11 00–2713 12 00),

varvid det nedsatta skattebeloppet i genomsnitt alltid minst skall motsvara minimiskattenivåerna för de förbrukade energislagen.

Omräkning av de belopp i euro som anges i tredje stycket görs för varje kalenderår enligt den kurs i svenska kronor av euro som gällde den första vardagen i oktober året innan och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tid- ning.

Begränsningarna av nedsättnin- gen av skatt i tredje stycket gäller också för bränsle enligt 2 kap. 3 och 4 §§.

9 b §TPF30FPT

Har beslut om preliminär skatte- sats meddelats skall sökanden, när det kalenderår som beslutet avser gått ut, komplettera sin ansökan

med uppgifter om hur mycket bränsle som förbrukats under året och försäljningsvärdet på de pro- dukter som framställts under året.

30TPPT Senaste lydelse 2002:422.

Prop. 2006/07:13 Bilaga 3

198

Beskattningsmyndigheten skall för varje sökande fatta slutligt beslut om skattenedsättning för det bränsle som förbrukats under kalenderåret. Genom beslutet kan skatt påföras sökanden eller åter- betalas till honom.

Den komplettering som avses i andra stycket skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten före mars månads utgång året efter det kalenderår som ansökan avser.

Kan sökandens uppgifter inte läggas till grund för en tillförlitlig beräkning eller saknas uppgifter från honom, får slutligt beslut om skattenedsättning fattas efter skälig grund.

sökanden skall i en ansökan om							Prop. 2006/07:13
preliminär		skattesats		lämnas i			Bilaga 3
form av en uppskattning. Har
beslut	om	preliminär		skattesats
meddelats skall sökanden, när det
kalenderår som beslutet avser gått
ut, komplettera sin ansökan med
de verkliga uppgifterna. Komplet-
teringen skall ha kommit in till
beskattningsmyndigheten					senast
tre år efter utgången av det
kalenderår ansökan avser.
Beskattningsmyndigheten						skall
för varje sökande som meddelats
beslut	om	preliminär		skattesats
fatta ett slutligt beslut om skatte-
nedsättning för det bränsle som
förbrukats		under	kalenderåret.
Genom beslutet kan skatt påföras
sökanden		eller återbetalas				till
honom. Kan sökandens				uppgifter
inte läggas till grund för en
tillförlitlig		beräkning	eller		saknas
uppgifter från honom, får beslut
om skattenedsättning fattas						efter
skälig grund.

10§TPF31FPT

Ansökan om återbetalning enligt andra stycket skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och skall lämnas in till beskattnings-

31	199
TPPT Senaste lydelse 1995:611.

myndigheten inom ett år efter kvartalets utgång.

10 a §

Rätt till återbetalning enligt 10 § vid distansförsäljning före- ligger endast om sökanden visar att den skatt som ansökan avser är betald samt att bränslet har beskattats i mottagarlandet eller är avsett att användas där för ett skattebefriat ändamål.

Ansökan om återbetalning enligt första stycket skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och skall lämnas in till beskattnings- myndigheten inom tre år efter kvartalets utgång.

10 b §

Beskattningsmyndigheten åter- betalar skattebeloppet sedan sökanden visat att

1.skatt betalats i mottagarlan-

det,

2.säkerhet ställts i mottagarlan-

Prop. 2006/07:13 Bilaga 3

200

det för betalning av skatt på bränsle som avses i 1 kap. 3 a §, eller

3. bränslet är avsett att använ- das i mottagarlandet för ett där skattebefriat ändamål.

För återbetalning av skatt på bränsle som avses i 1 kap. 3 a § skall vidare ett godkänt retur- exemplar av ledsagardokumentet lämnas in till beskattningsmyndig- heten.

11kap.

11c §TPF32FPT

Godkännande som skattebefriad förbrukare får återkallas om

1.tillsynsmyndigheten enligt 12, 17 eller 18 § lagen (2004:1196) om program för energieffektivisering har återkallat godkännandet att delta i programmet,

2.förutsättningarna för godkännandet som skattebefriad förbrukare i övrigt inte längre finns,

3.den elektriska kraften har använts för annat ändamål än som anges i godkännandet som skattebefriad förbrukare,

4. förbrukaren inte fullgör sina	4. förbrukaren inte fullgör sina
skyldigheter enligt 11 b §, eller	skyldigheter enligt 11 b §,
5. förbrukaren inte medverkar	5. förbrukaren inte medverkar
vid skatterevision enligt skatte-	vid skatterevision enligt skatte-
betalningslagen (1997:483).	betalningslagen (1997:483), eller
	6. förbrukaren begär det.

Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

12§TPF33FPT

kalenderår.
Ansökan	om	återbetalning	av	Ansökan	om	återbetalning	av
energiskatt	skall	lämnas in	till	energiskatt	skall	lämnas in	till

32TPPT Senaste lydelse 2004:1197.

33TPPT Senaste lydelse 2004:1038.

Prop. 2006/07:13 Bilaga 3

201

beskattningsmyndigheten inom ett år efter utgången av kalenderåret respektive kalenderkvartalet.

beskattningsmyndigheten inom tre	Prop. 2006/07:13
år efter utgången av kalenderåret	Bilaga 3
respektive kalenderkvartalet.

13§TPF34FPT

förutsättningar för medgivande inte finns.

Ansökan

om återbetalning

Ansökan

om återbetalning

energiskatt skall lämnas in till

beskattningsmyndigheten inom ett

beskattningsmyndigheten inom tre

år efter utgången av kalenderåret

respektive kalenderkvartalet.

2TPF

FPT

För tid fram till den 1 januari

2009

medger

beskattningsmyn-

2007 medger beskattningsmyndig-

digheten efter ansökan, utöver vad

heten efter ansökan, utöver vad

som framgår av den nya lydelsen

av 9 kap. 9 §, att vid industriell

framställning

av produkter

framställning av produkter

andra mineraliska ämnen än metal-

ler

koldioxidskatten

på

annat

ler

koldioxidskatten

på

annat

bränsle än sådant som beskattas

som

mineraloljeprodukt

och

som

mineraloljeprodukt

och

som

förbrukats för annat ändamål än

drift av motordrivna fordon tas ut

med sådant belopp att skatten för

den som bedriver framställningen

inte överstiger 1,2 procent av de

framställda

produkternas

försälj-

framställda

produkternas

försälj-

ningsvärde.

Vid beräkning av nedsättningen enligt första stycket får koldioxid- skatten dock inte sättas ned mer än att den motsvarar minst

a)50 kronor per 1 000 kubikmeter naturgas (KN-nr 2711 11 00 eller

2711 21 00) och

b)40 kronor per 1 000 kilogram kolbränslen (KN-nr 2701, 2702 eller 2704) och petroleumkoks (KN-nr 2713 11 00–2713 12 00).

34	PT Senaste lydelse 2004:1197.
TP
35	PT Senaste lydelse 2005:960.	202
TP

Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period	Prop. 2006/07:13
om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast	Bilaga 3
inom ett år efter kalenderårets utgång.
Bestämmelserna i 9 kap. 9 a och 9 b §§ tillämpas även på sådan
nedsättning som avses i första stycket.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

3.Vid tillämpningen av 2 kap. 11 § första stycket 3 skall hänvisningen till 6 a kap. 1 § 1 till och med utgången av år 2007 avse 6 a kap. 1 § 1 och 8 i äldre lydelse.

4.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

203

Prop. 2006/07:13

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11kap.

1 §TPF36FPT

Genom beskattningsbeslut bestäms om den som är skattskyldig skall betala skatt eller få tillbaka skatt och skattens storlek.

Som beskattningsbeslut anses också

1.beslut om betalningsskyldighet enligt 12 kap.,

2.omprövningsbeslut enligt 21 kap.,

3.beslut i fråga om återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9- 13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),

4.beslut om betalningsskyldighet för avgift enligt lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift,

5.beslut om återbetalning av skatt enligt

a)24 eller 25 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

b)8 § lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

c)29 eller 30 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, eller

d)28-30 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

6. beslut	om	återbetalning,	6. beslut	om	återbetalning,
kompensation	eller	nedsättning	kompensation	eller	nedsättning
enligt 9 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 8 a eller			enligt 9 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 8 a eller
9 §, 9 b § andra stycket, 10 eller			9 §, 9 b § tredje stycket, 10 eller
11 §, 11 kap. 12 eller 13 § lagen			11 §, 11 kap. 12 eller 13 § lagen
(1994:1776) om skatt på energi,			(1994:1776) om skatt på energi,

7.beslut om betalningsskyldighet för särskild inkomstskatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, och

8.överenskommelse om betalningsskyldighet enligt 12 kap. 7 c §, om företrädaren har fullföljt en överenskommelse på överenskommet sätt inom rätt tid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

36	204
TPPT Senaste lydelse 2004:1345.

Med energiprodukt förstås bränsle som avses i 1 kap. 3 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Prop. 2006/07:13

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter samt 1 kap. 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
Lag om punktskattekontroll av			Lag om punktskattekontroll av
transporter	m.m.	av	transporter	m.m.	av
alkoholvaror,	tobaksvaror	och	alkoholvaror,	tobaksvaror	och
mineraloljeprodukter			energiprodukter

1kap. 2 §

Med punktskattepliktig vara	Med punktskattepliktig vara
avses tobaksvara, alkoholvara och	avses tobaksvara, alkoholvara och
mineraloljeprodukt.	energiprodukt.

Med tobaksvara förstås vara som avses i 1 § andra stycket lagen (1994:1563) om tobaksskatt.

Med alkoholvara förstås vara som avses i 2–6 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt.

Med mineraloljeprodukt förstås bränsle som avses i 1 kap. 3 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

205

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-10-26

Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thors- son och regeringsrådet Lars Wennerström.

Prop. 2006/07:13 Bilaga 4

Anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m.

Enligt en lagrådsremiss den 12 oktober 2006 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

2.lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

3.lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

4.lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

5.lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

6.lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av tran- sporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Susanne Åker- feldt och kanslirådet Rolf Bohlin.

Förslaget föranleder följande yttrande av ULagrådet:U

FörslagetUtill lag om ändring i lagen om skatt på energi

Lagförslaget är föranlett av den fortsatta anpassning som nu görs till Europeiska unionens energiskattedirektiv (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet).

Som påpekats i lagrådsremissen kan den nu föreslagna regleringen i vissa avseenden vara av den art att det finns anledning att beakta EG-rättens reglering av statsstöd. Enligt lagrådsremissen bedöms således Kommis- sionens godkännande från statsstödssynpunkt krävas i anledning av de ändringar som föreslås av den s.k. 0,8-procentsregeln och skattefriheten vid användning för uppvärmningsändamål av metan som framställts av biomassa respektive av vegetabiliska och animaliska oljor och fetter samt icke – syntetiskt metanol och fettsyrametylestrar. Kommissionens besked

ifråga om 0,8-procentregeln väntas kunna erhållas i sådan tid att riks- dagen kan beakta det vid behandlingen av frågan under hösten 2006. I övrigt framstår det som ovisst när Kommissionens besked rörande stats- stödsgodkännande kan komma att föreligga. I den mån statsstödsgodkän- nande inte föreligger i sådan tid att riksdagen kan beakta det vid en be- handling av lagförslaget under hösten 2006 anförs i lagrådsremissen att bestämmelserna om skatteplikt för nu aktuella produkter ändå bör kunna träda i kraft i enlighet med förslaget och att efter ett positivt statsstöds- beslut en senare beslutad skattefrihet skall kunna tillämpas retroaktivt.

206

Föreliggande lagförslag har dock redan nu utformats så att skatteplikt		Prop. 2006/07:13
inte heller fortsättningsvis uppkommer för metan som framställts av bio-		Bilaga 4
massa medan skattefriheten för de vegetabiliska och animaliska oljorna
och fetterna m.fl. produkter uppkommer genom att en skattskyldig får
göra avdrag då han själv förbrukat bränslet för uppvärmning eller sålt det
för sådant ändamål. För det fall något statsstödsgodkännande ej
föreligger i nu berörda avseenden skulle de bestämmelser som tar sikte
på skattefriheten för biogas och de vegetabiliska oljorna m.fl. produkter
vid användning för uppvärmningsändamål övergångsvis kunna regleras
så att det överlämnas åt regeringen att bestämma tidpunkten för ikraftträ-
dandet av de bestämmelser som behandlar skattefriheten för dessa pro-
dukter. Då det emellertid inte utan vidare bör förutsättas att Kom-
missionen fullt ut skall godta att skattefrihet skall gälla för sistnämnda
energiprodukter vid användning för uppvärmningsändamål förordar
Lagrådet att, om något beslut i statsstödsfrågan ej föreligger vid tiden för
riksdagens behandling av frågan, skattefrihetsbestämmelserna i nu be-
rörda hänseenden får utgå och att regeringen efter kommissionens beslut
får återkomma i frågan. Motsvarande bör för övrigt gälla de bestäm-
melser som i lagförslaget reglerar den s.k. 0,8-procentregeln för det fall
det ej heller i detta avseende mot förmodan inte skulle föreligga något
statsstödsgodkännande vid riksdagens behandling av lagförslaget.
Sammantaget innebär det nu anförda att för det fall statsstödsfrågorna i
olika avseenden inte lösts före riksdagens behandling av lagförslaget
detta i olika avseenden behöver bearbetas för att, utan att någon konflikt
uppkommer med direktivet, kunna träda i kraft den 1 januari 2007.
ÖvrigaU	lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

207

Finansdepartementet	Prop. 2006/07:13

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 november 2006

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Ask, Odenberg,

Erlandsson, Torstensson, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg,

Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors

Föredragande: statsrådet Borg

Regeringen beslutar proposition 2006/07:13 Anpassningar av energi- beskattningen till energiskattedirektivet, m.m.

208

Rättsdatablad			Prop. 2006/07:13
Rättsdatablad

Författningsrubrik	Bestämmelser som	Celexnummer för
	inför, ändrar, upp-	bakomliggande EG-
	häver eller upprepar	regler
	ett normgivnings-
	bemyndigande

Lagen (1994:1776) om		32003L0096
skatt på energi

209