Sammanfattning
Regeringens skrivelse 2006/07:101
Årsredovisning för staten 2006
Regeringens skrivelse 2006/07:101
Årsredovisning för staten 2006
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 12 april 2007
Maud Olofsson
Anders Borg
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2006. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på stats- budgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning om- nämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av
Sammanfattning
Skr. 2006/07:101
Sammanfattning
Det ekonomiska utfallet för 2006
Det samlade ekonomiska utfallet för 2006 ger en positiv bild när det gäller utvecklingen av statens finansiella resultat och ekonomiska ställning. Överskottet i de offentliga finanserna ökade från 2,9 procent av bruttonationalprodukten (BNP) 2005 till 3,1 procent 2006, vilket överstiger det av riksdagen fastställda målet för 2006 med 2,6 procentenheter.
Utgiftstaket för 2006 klarades med en marginal på 11,8 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket som andel av BNP uppgick till 31,5 procent, en minskning med knappt 1 procentenhet jämfört med 2005. Överskottet i statsbudgeten uppgick till 18,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 4,3 miljarder kronor jämfört med 2005.
Resultaträkningen uppvisade 2006 ett överskott på 104 miljarder kronor. Jämfört med 2005 har resultatet förbättrats med 67 miljarder
kronor. Statsskulden har |
minskat |
med |
41 miljarder kronor. Som andel av BNP |
har |
|
statsskulden minskat från ca 47 till 43 procent. |
||
I följande tabell redovisas |
några nyckeltal |
|
avseende det ekonomiska utfallet 2006 jämfört med 2005.
Nyckeltal för det ekonomiska utfallet
Miljarder kronor
Utfall |
Procent |
Utfall |
Procent |
2006 |
1 |
2005 |
2 |
P |
P |
||
av BNPP |
av BNPP |
Den offentliga sektorns finansiella
|
sparande |
3 |
3 |
77 |
2,9 |
|
P |
P |
|||
|
89P |
3,1P |
|||
|
Statsbudgetens |
|
|
|
|
|
saldo |
18 |
0,6 |
14 |
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak |
907 |
32,0 |
870 |
32,6 |
|
Takbegränsade |
|
|
|
|
|
utgifter |
895 |
31,5 |
864 |
32,4 |
|
|
|
|
|
|
|
Statens netto- |
|
|
|
|
|
förmögenhet |
4 |
|||
|
P |
||||
|
|||||
|
Statsskuld |
1 220 |
43,0 |
1 262 |
47,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Årets |
|
|
|
|
|
skott i resultat- |
|
|
|
|
|
räkningen |
104 |
3,7 |
4 |
1,4 |
|
P |
||||
|
37P |
||||
|
Garantiför- |
|
|
|
|
|
5 |
756 |
26,6 |
723 |
27,1 |
|
P |
||||
|
bindelserP |
||||
|
6 |
26 |
0,9 |
26 |
1,0 |
|
P |
||||
|
|||||
|
Nettoflöde till EU |
12 |
0,4 |
12 |
0,5 |
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
Prel. BNP för 2006 uppgår till 2 838 miljarder kronor (löpande priser). |
|
|||
2 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
Rev. BNP för 2005 uppgår till 2 670 miljarder kronor (löpande priser). |
|
|||
3 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
Premiepensionssystemet svarar för ca 30 miljarder kronor eller ca 1,0 procent |
||||
av den offentliga sektorns finansiella sparande. |
|
|
|||
4 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
Redovisningen för 2005 har justerats i enlighet med ändrade |
|
|||
redovisningsprinciper m.m. För en närmare beskrivning, se avsnitt 4.4.5. |
|
||||
5 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. |
|
|
||
6 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
Periodiserade uppgifter. |
|
|
|
|
7
Skr. 2006/07:101
Överskott i de offentliga finanserna
Den offentliga sektorns finansiella sparande skall enligt riksdagens beslut uppgå till 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. I budgetpropositionen för 2003 angav regeringen att ett preciserat mål för överskottet för ett enskilt år bör anpassas till konjunkturläget. Osäkerheten i konjunkturutvecklingen är ett av skälen till att det bör finnas en avvägning mellan kortsiktig flexibilitet och långsiktig hållbarhet. Det kan finnas skäl att låta det finansiella sparandet understiga 2 procent av BNP i ett svagt konjunkturläge så att de automatiska stabi- lisatorerna kan verka fullt ut. På motsvarande sätt kan det överstiga 2 procent i ett starkt konjunkturläge.
Riksdagen fastställde hösten 2005 målet för överskottet i de offentliga finanserna för 2006 till minst 0,5 procent av BNP. Överskottet för 2006 beräknas enligt preliminära nationalräkenskaper uppgå till 3,1 procent av BNP, vilket betyder att målet överskreds med 2,6 procentenheter.
Det stora överskridandet av målet uppkom till viss del av en högre tillväxt. De förbättrade offentliga finanserna beror i stor utsträckning dock på ökade skatteintäkter.
Under perioden
Marginal till utgiftstaket
Utgiftstaket för staten har sedan införandet budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar statsbudgetens utgiftsområden
Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för 2006 uppgick till 907 miljarder kronor. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 895,2 miljarder kronor. Utgiftstaket för 2006 klarades därmed med en marginal på 11,8 miljarder kronor.
8
Statens resultat- och balansräkningar
Resultaträkningen
Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till 104 miljarder kronor, vilket är en ökning med 67 miljarder kronor jämfört med 2005.
Ökningen hänförs i huvudsak till att skatteintäkter har ökat med 62 miljarder kronor. Skatteintäkter uppgår därmed till 964 miljarder kronor för staten och utgör 92 procent av statens totala intäkter.
Skatter på arbete ökade med 31,5 miljarder kronor jämfört med 2005. Ökningen förklaras framför allt av den ökade sysselsättningen och löneutvecklingen. Skatt på kapital ökade med 16,6 miljarder kronor och skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 16,1 miljarder kronor, varav 13,4 miljarder kronor avsåg mervärdesskatt.
Kostnaderna för transfereringar har ökat med 17 miljarder kronor jämfört med 2005. Transfereringar till hushåll ökade med 14 miljarder kronor, varav 7 miljarder kronor avser ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten. Transfereringar till utlandet ökade med 3,2 miljarder kronor. Ökningen avser i sin helhet bistånd och andra internationella bidrag.
Kostnaderna för statens egen verksamhet har ökat med 8 miljarder kronor. Kostnader för personal ökade med 13,8 miljarder kronor, främst till följd av att försäkringstekniska avsättningar avseende statens tjänstepensioner ökade med 10,7 miljarder kronor. Den kraftiga ökningen beror på en sänkning av räntan i de försäkringstekniska riktlinjerna, vilket höjer nuvärdet av de framtida pensionerna och därmed avsättningen. Vissa garanti- och kreditkostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet har minskat med 1,4 miljarder kronor. Vidare har avskrivningar och nedskrivningar minskat med 3,9 miljarder kronor.
Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag har påverkat utfallet positivt med 48,4 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 2,6 miljarder kronor jämfört med 2005. De större förändringarna avser förbättrade resultat främst för TeliaSonera AB med 2,4 miljarder kronor, Civitas Holding AB med 1,7 miljarder kronor och Sveaskog AB med
1,5 miljarder |
kronor. Försämrat |
resultat |
återfinns hos |
Akademiska Hus |
AB med |
3,6 miljarder kronor till följd av att ökningen av
fastigheternas marknadsvärde är lägre än föregående år.
Nettokostnaden för förvaltningen av statsskulden uppgick till 28 miljarder kronor.
Det motsvarar en |
kostnadsminskning |
med |
39 miljarder kronor |
jämfört med 2005. |
Detta |
beror framför allt på att orealiserade valutakursvinster uppgår till 23 miljarder kronor jämfört med föregående år då orealiserade valutakursförluster redovisades på 30 miljarder kronor. Övriga finansiella intäkter minskade med 7 miljarder kronor jämfört med 2005. Orsaken är främst reavinster från försäljning av aktier som redovisats under föregående år.
Balansräkningen
Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångars och skulders bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), är negativ och uppgår till
Den konsoliderade statsskulden minskade med 41 miljarder kronor till 1 220 miljarder kronor.
Som framgår av tabellen ovan uppgår stats- skulden 2006 till 43 procent av BNP. Lånen i svenska kronor har minskat med ca 5 miljarder kronor och lånen i utländsk valuta har minskat med ca 37 miljarder kronor. Andelen lån i utländsk valuta har därmed minskat, från 24 procent till 22 procent, i enlighet med regeringens riktlinjer om att långsiktigt minska valutaskulden.
Statsbudgetens utfall
Inkomster
Statsbudgetens inkomster uppgick till 810 miljarder kronor 2006, varav skatter m.m. utgjorde 744 miljarder kronor och övriga inkomster 66 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten som antogs i december 2005 blev inkomsterna 65 miljarder kronor högre. Skatter m.m. blev 67 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster 2 miljarder kronor lägre än beräknat.
Skr. 2006/07:101
Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 793 miljarder kronor, vilket är 49 miljarder kronor högre än beräknat i ursprunglig statsbudget. De största skillnaderna finns under skatt på kapital från hushåll och företagsvinster.
Utgifter
Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 792 miljarder kronor 2006, vilket är 7,5 miljarder kronor högre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2006. På tilläggsbudget anvisades 11,1 miljarder kronor, varav 6,8 miljarder kronor avsåg jord- och skogsbruk (främst gårdsstöd). I förhållande till det som totalt anvisades på statsbudget och tilläggsbudget blev utgifterna 3,5 miljarder kronor lägre.
Skillnaden mellan utfall och ursprunglig statsbudget beror främst på ökade utgifter för Riksgäldskontorets nettoutlåning, vilket i sin tur beror på två års utbetalningar till premiepensionssystemet.
Statliga garantier och krediter
Statliga garantiåtaganden ökade med 33 miljarder kronor jämfört med 2005 och uppgick vid utgången av 2006 till 756 miljarder kronor. I förhållande till BNP har de statliga garanti- åtagandena minskat med 0,5 procentenheter jämfört med föregående år.
De statliga subventionerna av garantiverksam- heten via statsbudgeten uppgick till 0,3 miljarder kronor, varav 0,2 miljarder kronor avsåg äldre bostadskreditgarantier och 0,1 miljarder kronor avsåg Öresundsbron.
Statens externa utlåning med kreditrisk uppgick vid utgången av 2006 till drygt 194 miljarder kronor, varav 176 miljarder kronor avser studielån. Drygt 30 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar.
Avgifter till och bidrag från EU
Sveriges kostnader för
9
Skr. 2006/07:101
tullavgiften med ca 0,5 miljard kronor och en minskning på drygt 1 miljard kronor av den
Kassamässigt (enligt statsbudgeten) är Sveriges avgift till EU både för 2005 och 2006 densamma som den kostnadsmässiga avgiften (25,6 respektive 25,9 miljarder kronor).
Statliga sektorns tillgångar och skulder
Utöver de myndigheter som konsolideras i statens resultat- och balansräkningar, innefattar sammanställningen över den s.k. statliga sektorn även Premiepensionsmyndigheten (PPM), AP- fonderna och Riksbanken. Vidare ingår statliga bolag, banker och finansinstitut där statens andel uppgår till minst 20 procent.
Vid utgången av 2006 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 186 miljarder kronor. Sammantaget innebär det en ökning av tillgångarna med 235 miljarder kronor jämfört med 2005.
De samlade skulderna uppgick till 2 605 miljarder kronor 2006, vilket motsvarar en minskning med 23 miljarder kronor. Sammantaget uppgick den statliga sektorns eget kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, efter elimineringar till 581 miljarder kronor, en ökning med 258 miljarder kronor jämfört med 2005.
Till följd av ökad sysselsättning och en gynnsam utveckling på aktiemarknaden ökade
Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 213 miljarder kronor, en ökning med 54 miljarder kronor jämfört med 2005. Statens andel av bolagens skulder ökade med 22 miljarder kronor till sammanlagt 908 miljarder kronor. Det egna kapitalet uppgår därmed till 305 miljarder kronor.
10
Skr. 2006/07:101
Innehållsförteckning
11
Skr. 2006/07:101
12
13
Skr. 2006/07:101
5.4Redovisning av skatteintäkter i årsredovisningen respektive 2007 års
5.6Antaganden i 2007 års ekonomiska vårproposition jämfört med
14
Skr. 2006/07:101
5.7Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster jämfört med
15
6.3Värdepappersinnehav och andra placeringar, räntekonton hos RGK,
likvida medel samt regressfordringar |
6.4Garantiengagemang, avsättningar för förväntade kostnader, tillgångar i
garantiverksamheten samt nuvärdet av framtida avgifter |
|
6.5 Anslag vars ändamål 2006 omfattade garantiverksamhet ................................. |
6.6Avgifter, infrianden, återvinningar samt administrationskostnader under
6.7Statens utlåning med kreditrisk före och efter avdrag för osäkra
9.2Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och
9.3Eliminering avseende
16
Skr. 2006/07:101
Diagramförteckning
3.1 Skatteintäkter |
3.2Skatt på kapital samt totala skatteintäkter
3.4Skatt på arbete samt totala skatteintäkter
3.6Skatt på konsumtion och insatsvaror samt totala skatteintäkter 2000–
5.2Procentuell fördelning av statsbudgetens utgifter 2006, realekonomiskt
6.3Statens utlåning med kreditrisk efter avdrag för osäkra fordringar 2002-
17
1
Årsredovisning för staten 2006
Skr. 2006/07:101
1 Årsredovisning för staten 2006
Enligt 38 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) skall regeringen så snart som möjligt, senast nio månader efter budgetårets ut- gång, lämna en årsredovisning för staten till riks- dagen. Efter önskemål från riksdagen lämnas års- redovisningen i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen.
Årsredovisningen skall enligt 38 § budgetla- gen innehålla resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag.
I 44 § budgetlagen anges vidare att regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för sta- tens medel och övriga tillgångar som står till re- geringens disposition. Redovisningsskyldigheten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekono- miska förpliktelser.
Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys. Detta skedde senast den 14 december 2006 (dnr Fi2006/7114).
Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- färsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken,
Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- digheterna och affärsverken lämnar till statsre- dovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar.
Redovisningen utgår från vedertagna redovis- nings- och värderingsprinciper som i så stor ut-
sträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovis- ningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som en årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydliggjorts, bl.a. genom att tillgångar i större ut- sträckning invärderats och redovisats samt att redovisning enligt bokföringsmässiga grunder vidareutvecklats. Gällande principer och förut- sättningar under det senaste året beskrivs i av- snitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar.
Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens samlade tillgångar och skulder per den 31 december 2006 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2006 i resultat- och balans- räkningarna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2005.
Statsbudgeten omfattar inkomster och utgif- ter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras statsbudgetens utfall för 2006 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositionen för 2006, dels med utfallet för 2005.
Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret, och Försäkringskassan har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2007/2004).
En samlad bild av statens ekonomi
Den årliga skrivelsen Årsredovisningen för sta- ten syftar till att ge en samlad bild av hur statens finansiella resultat och ekonomiska ställning har utvecklats. Utöver den redovisning som krävs
21
Skr. 2006/07:101
enligt budgetlagen redovisar regeringen därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet för 2006.
De budgetpolitiska målen följs upp och en översiktlig redovisning av utvecklingen av sta- tens ekonomi lämnas för den senaste femårs- perioden. Vidare lämnas en redovisning av stat- liga garantier och krediter, en fördjupad redovis- ning av
Riksrevisionens iakttagelser i revisionsberät- telser över myndigheternas årsredovisningar avseende 2006 samt en redogörelse för revisio- nen av
Förändringar i årets skrivelse
I årets skrivelse lämnas en fullt periodiserad redovisning av skatter i resultat- och balansräk- ningen liksom i statsbudgetens utfall.
Kapitel 3 Utveckling av statens ekonomi omfattar inte en redovisning av de mål som den tidigare regeringen ansåg vara av betydelse för att följa utvecklingen av statens ekonomi.
I jämförelse med förra årets skrivelse avseende 2005 utgår kapitlet Sponsring m.m.
Kvalitetsgranskning
En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens år- liga revision av myndigheterna och deras års- redovisningar vilka ligger till grund för bl.a. de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansie- ringsanalysen samt statsbudgetens utfall.
En kvalitetskontroll sker även genom etable- rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inne- fattar bl.a. att kontrollera att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller samt analys av poster.
Granskning av årsredovisningen för staten 2005
Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av stat- lig verksamhet m.m. granskas årsredovisningen för staten av Riksrevisionen. Granskningen om- fattar den del av årsredovisningen som regleras i 38 § budgetlagen, dvs. resultat- och balansräk- ningarna, finansieringsanalysen och statsbud- getens utfall. Riksrevisionens bedömning av- seende Årsredovisningen för staten 2005 var att redovisningen i allt väsentligt var rättvisande (redogörelse 2005/06:RRS20).
22
2
Uppföljning av de budgetpolitiska målen
Skr. 2006/07:101
2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
I detta kapitel redovisas uppföljningen av de budgetpolitiska målen för 2006, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. I budgetpropositionen för 2007 aviserades en översyn av det finanspolitiska ramverket. Regeringen redovisar i den ekonomiska vårpropositionen för 2007 bedömningar och förslag till förstärkningar av det finanspolitiska ramverket. Utvärderingen av måluppfyllelse i denna skrivelse görs utifrån de fastställda målen för 2006.
2.1Den offentliga sektorns finansiella sparande
Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra fi- nansiella tillgångar påverkar således inte det fi- nansiella sparandet. Detsamma gäller värdeför- ändringar på tillgångar och skulder.
Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn som den definieras i nationalräkenskaperna, vilket innebär att förutom staten ingår även ålderspensions-
systemet och den kommunala sektorn. Affärs- verken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.
Definitionen av överskottsmålet
År 1997 infördes ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Från och med år 2000 fastlades målet till ett överskott motsva- rande 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.
Med anledning av beslut av EU:s statistikor- gan Eurostat 2004 ska sparandet i premiepen- sionssystemet från och med mars 2007 redovisas i nationalräkenskapernas hushållssektor i stället för som hittills i den offentliga sektorn. Detta påverkar i teknisk mening utformningen av överskottsmålet för den offentliga sektorn, men utgör inte någon reell förändring. Som följd av förändringen minskar den offentliga sektorns finansiella sparande med cirka 1,0 procent av BNP. Regeringen föreslår därför i 2007 års ekonomiska vårproposition att målet för det finansiella sparandet justeras till 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Utvärderingen av måluppfyllelse i denna skrivelse, som är tillbakablickande, görs emeller- tid utifrån det ursprungliga målet.
Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP
|
1997 |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Mål |
0,0 |
0,5 |
2,0 |
2,5 |
2,0 |
2,0 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
1,9 |
2,3 |
5,0 |
2,6 |
1,5 |
2,9 |
3,1 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25
Skr. 2006/07:101
Utvärdering av målet
Under perioden
I 2003 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att ett preciserat mål för överskottet bör föreslås för nästkommande budgetår. Regeringen anförde också att det preciserade målet skall bestämmas med hänsyn till såväl konjunkturläget som läget i förhållande till det övergripande överskottsmålet. Beroende på kon- junkturläge kan det finansiella sparandet tillfälligt tillåtas avvika från 2 procent av BNP så att de automatiska stabilisatorerna kan verka fullt ut. Vid utvärderingen av måluppfyllelsen skall eventuella revideringar av konjunkturpro- gnosen jämfört med beslutstillfället beaktas.
Riksdagen fastställde hösten 2005 i budget- propositionen för 2006 målet för överskottet i de offentliga finanserna 2006 till minst 0,5 pro- cent av BNP. Överskottet bedömdes bli 0,7 pro- cent av BNP och BNP bedömdes öka med 3,1 procent (3,4 kalenderkorrigerat). Enligt prelimi- nära nationalräkenskaper blev överskottet 3,1 procent av BNP inklusive premiepensionssyste- met, dvs. målet överskreds med 2,6 procenten- heter.
Det stora överskridandet av målet uppkom till en viss del av en högre tillväxt. Även hushållens konsumtionsutgifter, som är en viktig skattebas, utvecklades starkare. De förbättrade offentliga finanserna beror till övervägande del på ökade skatteintäkter. Större intäkter än vad som pro- gnostiserades hösten 2005 har utfallit för skatt på kapitalvinster och på konsumtion. I viss mån gäller detta även inkomstskatter. Även minskade utgifter bidrog till ett finansiellt sparande som var högre än vad som hade prognostiserats.
Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
|
Utfall |
|
Utfall |
|
Utfall- |
|
2005 |
BP2006 |
2006 |
|
BP2006 |
Inkomster |
1510 |
1521 |
1580 |
|
59 |
|
|
|
|
|
|
varav skatter och |
|
|
|
|
|
avgifter |
1364 |
1373 |
1425 |
|
52 |
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
1 433 |
1500 |
1492 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
77 |
21 |
89 |
|
68 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
Procent av BNP |
2,9 |
0,7 |
3,1P |
P |
2,4 |
|
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
1P Premiepensionssystemet svarar för ca 30 miljarder kronor eller ca 1,0 procent av den offentliga sektorns finansiella sparande.
Tabell 2.3 Det finansiella sparandet i delsektorerna
Miljarder kronor
|
Utfall |
|
Utfall |
Utfall- |
|
2005 |
BP2006 |
2006 |
BP2006 |
Staten |
9 |
19 |
60 |
|
|
|
|
|
|
Ålderspensionssystemet |
53 |
53 |
59 |
6 |
|
|
|
|
|
Kommunala sektorn |
15 |
8 |
10 |
2 |
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
2.2Utgiftstak för staten
Utgiftstaket för staten infördes fr.o.m. budgetåret 1997 och har klarats samtliga år (se tabell 2.4). Syftet med utgiftstaket är framför allt att ge riksdagen och regeringen förbättrad kon- troll över anvisade medel och utgiftsutveck- lingen, något som möjliggör en bättre finansiell styrning. Genom att riksdagen beslutar om ett tak för utgifterna tydliggörs även behovet av prioriteringar mellan olika utgiftsområden. Vidare ger utgiftstaket budgetpolitiken en lång- siktig inriktning med hög förutsägbarhet, vilket främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket för staten stödjer därmed överskottsmålet.
De takbegränsade utgifterna omfattar 26 ut- giftsområden
26
Skr. 2006/07:101
Tabell 2.4 Utgiftstak för staten
Miljarder kronor
|
1997 |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Takbegränsade utgifter |
698,9 |
718,0 |
751,5 |
760,0 |
786,3 |
811,6 |
819,1 |
855,6 |
864,3 |
895,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal |
24,1 |
2,0 |
1,5 |
5,0 |
4,7 |
0,4 |
2,9 |
2,4 |
5,7 |
11,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak för staten |
723,0 |
720,0 |
753,0 |
765,0 |
791,0 |
812,0 |
822,0 |
858,0 |
870,0 |
907,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgörs av den s.k. budgeteringsmarginalen. Dess syfte är att utgöra en buffert mot såväl makroekonomisk osäkerhet som den osäkerhet som finns kring de finansiella konsekvenserna av de beslut som fattats. Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk innebär det i regel att överskottet i de offentliga finanserna försämras.
Riksdagen fastställde hösten 2003 utgiftstaket för staten för budgetåret 2006 till 931 miljarder kronor. Därefter har taket, i enlighet med riks- dagsbeslut om tekniska justeringar av utgifts- taket, reviderats vid ett antal tillfällen (se tabell 2.5). Utgiftstaket för 2006 fastställdes slutligt av riksdagen hösten 2004 till 907 miljarder kronor.
Tekniska justeringar av utgiftstaket motiveras av förändringar som inte har någon effekt på utgifterna för den offentliga sektorn som helhet, eller som inte påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgifterna.
Den huvudsakliga tekniska justeringen av ut- giftstaket 2006 motiverades av nettoredovis- ningen av utjämningssystemet, som minskade de takbegränsade utgifterna med drygt 26 miljarder kronor. Övriga justeringar motiveras av de justeringar av statsbidragen till kommunerna som gjorts för att kompensera förändringar i grundavdraget.
I enlighet med tidigare praxis har utgiftstaket, efter respektive justering, avrundats till hela mil- jarder kronor.
Tabell 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2006
Miljarder kronor
|
2006 |
Ursprungligt utgiftstak enligt riksdagens beslut med |
|
anledning av förslag i BP 2004 (bet. 2003/04: FiU20) |
931 |
|
|
Nettoredovisning av utjämningssystem |
|
|
|
Begränsat avdrag för pensionsavgift |
|
|
|
Grundavdragshöjning |
3,72 |
|
|
Slutreglering av grundavdragshöjning |
0,67 |
|
|
Försäkringskassans pensionsavgifter |
0,41 |
|
|
Slutligt utgiftstak enligt riksdagens beslut |
|
(bet. 2004/05:FiU1) |
907 |
|
|
Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter
som omfattas |
av utgiftstaket |
2006 till |
895,2 miljarder |
kronor. Därmed |
klarades |
utgiftstaket med en marginal på 11,8 miljarder kronor.
De takbegränsade utgifterna blev 10,9 miljarder kronor lägre än den av riksdagen antagna statsbudgeten för 2006. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgifts- områden:
Utgiftsområde |
Mdkr |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
|
13 |
Arbetsmarknad |
|
15 |
Studiestöd |
|
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning |
|
|
och byggande |
|
27 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
|
Inom några områden blev utgifterna högre än beräknat i statsbudgeten för 2006:
Utgiftsområde |
Mdkr |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
0,6 |
23 |
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande |
|
|
näringar |
4,6 |
27
Skr. 2006/07:101
Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter
Miljarder kronor
|
Utfall |
SB |
|
Utfall |
Utfall- |
|
|
1 |
|
2006 |
SB 2006 |
|
2005 |
2006P |
P |
||
|
|
||||
Utgifter exkl. |
|
|
|
|
|
statsskuldsräntor |
692,3 |
726,5 |
|
716,1 |
|
|
|
|
|
|
|
Ålderspensionssystemet vid |
|
|
|
|
|
sidan av statsbudgeten |
172,0 |
179,6 |
|
179,1 |
|
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter |
864,3 |
906,1 |
|
895,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal |
5,7 |
0,9 |
|
11,8 |
10,9 |
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak för staten |
870 |
907 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: SB 2006= Statsbudget för 2006
1P P Den av riksdagen fastställda statsbudgeten för 2006, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2007.
Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 179,1 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2006. I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redo- visas skillnader mellan utfall och budgeterade be- lopp för utgiftsområden och vissa anslag.
28
3
Utvecklingen av statens ekonomi
Skr. 2006/07:101
3 Utvecklingen av statens ekonomi
I detta kapitel redovisas inledningsvis en fem- årsöversikt över statsbudgetens utveckling. Där- efter redovisas utvecklingen av vissa nyckel- uppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkning.
3.1Statsbudgetens utveckling
3.1.1Statsbudgetens saldo
Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov. Ett budgetöver- skott innebär följaktligen ett lika stort negativt lånebehov, vilket medför att staten har möjlighet att amortera på statsskulden.
Tabell 3.1 Statsbudgetens utfall
Miljarder kronor
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Inkomster |
730,5 |
661,7 |
694,4 |
745,8 |
810,3 |
|
|
|
|
|
|
Skatter m.m. |
665,2 |
614,0 |
642,8 |
688,3 |
744,5 |
|
|
|
|
|
|
Övriga inkomster |
65,3 |
47,7 |
51,6 |
57,5 |
65,9 |
|
|
|
|
|
|
Utgifter m.m. |
727,0 |
708,3 |
745,0 |
731,8 |
791,9 |
|
|
|
|
|
|
UO |
658,0 |
661,3 |
688,0 |
692,3 |
716,1 |
|
|
|
|
|
|
Statsskuldsräntor |
|
|
|
|
|
UO 26 |
67,3 |
42,2 |
52,7 |
32,7 |
49,5 |
|
|
|
|
|
|
Kassamässig |
|
|
|
|
|
korrigering |
|||||
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
|
nettoutlåning |
50,3 |
12,1 |
10,3 |
10,1 |
27,5 |
|
|
|
|
|
|
Budgetsaldo |
3,5 |
14,1 |
18,4 |
||
|
|
|
|
|
|
Anm.: I tabellen redovisas inkomsterna enligt den struktur som gällde för statsbudgeten för 2006.
Av tabell 3.1 framgår att budgetöverskottet 2002 uppgick till drygt 3 miljarder kronor, för att
2003 vändas till ett underskott på ca 47 miljarder kronor. Underskottet ökade under 2004 till ca 51 miljarder kronor.
Det låga överskottet 2002 och försämringen 2003 förklaras i huvudsak av minskade skatte- inkomster. Under samma period minskade utgifterna, vilket förklaras av att kompensations- systemet för kommunernas och landstingens mervärdesskatt från och med 2003 enbart hanteras på statsbudgetens inkomstsida. Sam- tidigt ökade dock utgifterna inom ohälso- relaterade utgiftsområden. Ökningen av lånebe- hovet mellan 2003 och 2004 förklaras till stor del av ökningen av utgifterna för statsskuldsräntor, internationellt bistånd och avgiften till Europeiska gemenskapen.
År 2005 uppvisade statsbudgeten åter ett överskott, vilket uppgick till drygt 14 miljarder kronor. Det förklaras i huvudsak av ökade skatteinkomster och minskade utgifter för stats- skuldsräntor. Överskottet ökade under 2006 till drygt 18 miljarder kronor, vilket förklaras av ökade skatteinkomster.
3.1.2Statsbudgetens inkomster
Statens totala inkomster
I tabell 3.2 redovisas statens totala inkomster för åren
31
Skr. 2006/07:101
specificeras även skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster. Skillnaden beror på att statens skatteintäkter redovisas periodiserat och har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makro- ekonomiska förutsättningar, medan statens skatteinkomster redovisas kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår
.
Tabell 3.2 Statens totala inkomster
Miljarder kronor
Inkomstår |
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
|
|
Statens skatteintäkter |
690,2 |
652,4 |
632,8 |
660,9 |
704,5 |
759,8 |
793,1 |
|
Periodiseringar |
29,7 |
25,6 |
13,4 |
||||
1000 |
Skatter m.m. |
664,1 |
682,1 |
658,4 |
638,3 |
672,3 |
743,4 |
806,4 |
2000 |
Inkomster av statens verksamhet |
44,1 |
44,6 |
43,3 |
23,7 |
29,3 |
27,2 |
43,5 |
3000 |
Inkomster av försåld egendom |
61,5 |
0,2 |
0,1 |
0,0 |
0,1 |
6,7 |
0,1 |
4000 |
Återbetalning av lån |
2,5 |
2,6 |
2,7 |
2,5 |
2,4 |
2,3 |
2,1 |
5000 |
Kalkylmässiga inkomster |
8,6 |
8,4 |
9,9 |
9,5 |
8,3 |
8,8 |
7,8 |
6000 |
Bidrag från EU |
9,0 |
8,5 |
9,3 |
12,0 |
11,6 |
12,6 |
12,4 |
7000 |
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet |
10,2 |
10,1 |
10,8 |
||||
8000 |
Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot |
0,0 |
||||||
Statens övriga inkomster |
135,9 |
73,0 |
72,0 |
23,4 |
22,1 |
2,5 |
3,9 |
|
Statsbudgetens inkomster |
800,0 |
755,1 |
730,5 |
661,7 |
694,4 |
745,8 |
810,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: I tabellen redovisas inkomsterna enligt den nya struktur som gäller för statsbudgeten för 2007.
Statens övriga inkomster
Statens övriga inkomster, dvs. statens totala inkomster exklusive statens skatteinkomster, varierar kraftigt under perioden. De stora inkomsterna 2000 förklaras främst av försäljningen av aktier i Telia AB, vilken inbringade 61 miljarder kronor. Samma år gjorde förvaltningsaktiebolaget Stattum en förhöjd utdelning till följd av försäljningen av aktier i Pharmacia & Upjohn, vilket gav en aktieutdelning till staten om 11 miljarder kronor.
Statliga bolags återköp av |
aktier |
inbringade |
7 miljarder kronor 2005. |
Den |
resterande |
variationen över åren förklaras av Riksbankens extrautdelningar 2001 och 2002, vilka ökade inkomsterna av statens verksamhet med 20 miljarder kronor respektive år.
Den offentliga sektorns skatteintäkter
I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter. Här ingår även kommunalskatter samt avgifter till pensionssystemet, vilka inte är
statliga intäkter och för vilka det görs avdrag i slutet av tabellen. Statens skatteintäkter 2006 var 99 miljarder kronor (ca 15 procent) högre än vad de var 2000. Detta ger en genomsnittlig årlig utvecklingstakt om 2,3 procent. Utvecklingen har påverkats mycket av regeländringar. Dessa har fr.o.m. 2001 t.o.m. 2006 påverkat de statliga skatteintäkterna negativt med drygt 40 miljarder kronor. Justerat för regeländringar skulle skatteintäkterna ha ökat med ca 21 procent under perioden, motsvarande en årlig utvecklingstakt om ca 3,2 procent.
Förändringar under skatt på arbete
Under skatt på arbete redovisas bl.a. skatte- reduktioner. Till följd av den s.k. reduktionen för den allmänna pensionsavgiften ökar dessa i tre jämna steg 2000, 2001 och 2002 samt två halva steg 2005 och 2006. Sammantaget ger reformen full reduktion för den allmänna pensionsavgiften, vilken 2006 uppgick till 77 miljarder kronor. Samtidigt minskar avdragen för den allmänna pensionsavgiften, vilket påverkar den kommunala skatten positivt. År 2006 bidrog detta till ca 25 miljarder kronor av
32
kommunalskatteintäkterna. År 2002 ökade skattereduktionerna med ytterligare ca 5 miljarder kronor beroende på att underlaget för skattereduktion för låg- och medel- inkomsttagare ändrades från pensionsgrundande inkomst till taxerad inkomst samt på införandet av skattereduktion för fackföreningsavgift. År 2003 medförde skattesatshöjningar, pensions- omläggningen då pensioner gjordes beskatt- ningsbara och det höjda grundavdraget en nettoökning av den kommunala skatten med 15 miljarder kronor. Skattesatshöjningar gjordes även 2001, 2002, 2004 samt 2005, vilka sammantaget ökade den kommunala skatten med ca 5 miljarder kronor. Tillsammans förklarar dessa regeländringar den relativt höga utvecklingstakten för den kommunala skatten och den relativt låga utvecklingstakten för statliga intäkter från skatt på arbete.
Förändringar under skatt på kapital
Hushållens skatt på kapital skiftar betydligt under perioden med en topp under hög- konjunkturen 2000, för att sedan markant falla tillbaka och vara som lägst 2002, för att därefter återhämta sig och under 2006 nå upp till nästan samma nivå som 2000. Förklaringen till variationen är att kapitalvinster har sin grund i marknadspriser för finansiella tillgångar, fastigheter och bostadsrätter, vilka varierat kraftigt under perioden. Även skatt på bolagsvinster uppvisade en hög nivå 2000, delvis till följd av engångseffekter p.g.a. återbetalningar av pensionsmedel från försäkringsgivaren Alecta. Ungefär 10 miljarder kronor förklaras av dessa återbetalningar. Nedgången 2001 förstärktes av att återföringar från skatteutjämningsreserver upphörde, den maximala avsättningstiden till periodiseringsfonder förlängdes till sex år samt att taket för den årliga avsättningen till periodiseringsfonder höjdes. Ökningen av bolagsskatten 2006 beror på bolagens starka resultat. För 2004 och 2005 beror de högre skatteintäkterna även på att periodiserings- fonderna räntebelagts från och med 2005 och att många bolag därmed valt att lösa upp samtliga periodiseringsfonder. Fastighetsskatten minskade marginellt 2001 – trots återinförd omräkning av taxeringsvärden – beroende på lägre skattesats. För 2006 tas effekten av en begränsningsregel för markvärden ut av höjd skatt på vattenkraft samt den allmänna fastighetstaxeringen. Utvecklingen av förmögen-
Skr. 2006/07:101
hetsskatten förklaras av att fribeloppen höjdes 2001, 2002 och 2005. Arvs- och gåvoskatten slopades 2005, vilket förklarar de låga utfallen 2005 och 2006.
Förändringar under skatt på konsumtion och insatsvaror
Utvecklingen av koldioxidskatten under perioden beror på skattesatshöjningar mot- svarande ca 13 miljarder kronor (utöver KPI- justering) inom ramen för den s.k. gröna skatteväxlingen. Ungefär 8 miljarder kronor av dessa motverkas av skattesatssänkningar under energiskatten. Att nivån för energiskatten ändå är jämn under perioden beror på skatte- satshöjningar för elektrisk kraft om ca 7 miljarder kronor. Skattesatsjusteringarna syftar till att finansiera lägre skatt på arbete. Utvecklingen för mervärdesskatten är relativt jämn under perioden. Lägre skattesatser för olika varor och tjänster har emellertid påverkat
intäkterna |
negativt |
med |
sammanlagt |
ca 2 miljarder kronor. |
|
|
|
33
Skr. 2006/07:101
Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter
Miljarder kronor
Inkomstår |
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Skatt på arbete |
709,7 |
741,2 |
746,4 |
782,9 |
806,9 |
829,6 |
859,3 |
Direkta skatter |
414,0 |
423,4 |
420,4 |
449,5 |
465,6 |
476,9 |
492,2 |
Kommunal skatt |
336,3 |
359,4 |
378,5 |
403,1 |
419,8 |
435,6 |
454,1 |
Statlig skatt |
33,5 |
34,6 |
33,1 |
32,7 |
34,0 |
38,3 |
43,2 |
Allmän pensionsavgift |
63,1 |
65,7 |
68,1 |
70,3 |
72,1 |
74,2 |
76,9 |
Skattereduktioner m.m. |
|||||||
Artistskatt |
0,0 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
Indirekta skatter |
295,6 |
317,8 |
326,0 |
333,5 |
341,4 |
352,8 |
367,1 |
Arbetsgivaravgifter |
288,4 |
304,6 |
314,8 |
321,9 |
329,0 |
341,1 |
357,1 |
Egenavgifter |
8,2 |
8,5 |
8,9 |
9,0 |
9,3 |
10,1 |
10,9 |
Särskild löneskatt |
22,4 |
25,3 |
27,6 |
27,2 |
28,3 |
29,3 |
29,0 |
Nedsättningar |
|||||||
Tjänstegruppliv |
1,0 |
1,1 |
1,1 |
1,3 |
1,3 |
1,1 |
1,2 |
Avgår premiepensionssystemet |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på kapital |
161,1 |
119,3 |
101,7 |
107,5 |
135,9 |
167,9 |
184,4 |
Skatt på kapital, hushåll |
34,4 |
14,2 |
6,3 |
6,8 |
11,9 |
22,9 |
32,0 |
Skatt på företagsvinster |
72,5 |
52,1 |
43,9 |
48,9 |
71,5 |
92,0 |
96,9 |
Avkastningsskatt |
13,3 |
14,9 |
13,4 |
12,7 |
11,3 |
12,0 |
10,7 |
Fastighetsskatt |
23,3 |
21,2 |
23,5 |
24,0 |
24,3 |
25,1 |
25,0 |
Stämpelskatt |
4,9 |
5,4 |
5,8 |
6,0 |
7,1 |
7,8 |
9,5 |
Förmögenhetsskatt |
8,2 |
6,5 |
3,9 |
4,9 |
5,3 |
5,0 |
6,5 |
Kupongskatt m.m. |
2,1 |
2,5 |
1,9 |
1,9 |
1,8 |
1,9 |
3,9 |
Arvs- och gåvoskatt |
2,5 |
2,6 |
3,0 |
2,5 |
2,6 |
1,1 |
0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
289,1 |
300,7 |
314,9 |
327,9 |
337,8 |
357,5 |
373,6 |
Mervärdesskatt |
198,4 |
207,0 |
217,1 |
226,6 |
235,4 |
250,2 |
263,5 |
Tobaksskatt |
7,7 |
8,1 |
8,4 |
8,3 |
8,2 |
8,2 |
8,6 |
Skatt på etylalkohol |
4,9 |
4,9 |
5,1 |
4,7 |
4,1 |
4,1 |
4,2 |
Skatt på vin m.m. |
3,6 |
3,7 |
3,5 |
3,6 |
3,5 |
3,6 |
3,8 |
Skatt på öl |
2,4 |
2,4 |
2,6 |
2,6 |
2,5 |
2,6 |
2,7 |
Energiskatt |
38,3 |
36,4 |
37,1 |
36,4 |
35,1 |
37,8 |
38,2 |
Koldioxidskatt |
12,0 |
17,0 |
19,9 |
23,8 |
26,4 |
25,5 |
24,7 |
Övriga skatter på energi och miljö |
3,7 |
3,6 |
3,6 |
3,7 |
3,5 |
3,4 |
4,7 |
Skatt på vägtrafik |
7,4 |
7,7 |
8,2 |
8,3 |
8,8 |
11,0 |
11,8 |
Skatt på import |
3,8 |
3,6 |
3,4 |
3,5 |
3,9 |
4,7 |
5,0 |
Övriga skatter |
6,9 |
6,3 |
6,0 |
6,3 |
6,4 |
6,4 |
6,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Restförda och övriga skatter |
5,4 |
||||||
Restförda skatter |
|||||||
Övriga skatter |
10,4 |
3,5 |
3,9 |
3,4 |
4,1 |
6,8 |
3,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
1 165,3 |
1 159,6 |
1 159,7 |
1 215,8 |
1 278,9 |
1 354,2 |
1 415,4 |
12,0 |
10,8 |
8,6 |
8,9 |
7,3 |
7,8 |
9,1 |
|
Offentliga sektorns skatteintäkter |
1 153,3 |
1 148,7 |
1 151,1 |
1 206,9 |
1 271,6 |
1 346,4 |
1 406,3 |
Kommunal inkomstskatt |
336,3 |
359,4 |
378,5 |
403,1 |
419,8 |
435,6 |
454,1 |
Avgifter till ålderspensionssystemet |
126,8 |
136,9 |
139,8 |
142,9 |
147,2 |
151,0 |
159,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Statens skatteintäkter |
690,2 |
652,4 |
632,8 |
660,9 |
704,5 |
759,8 |
793,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: I tabellen är avgifterna till premiepensionssystemet exkluderade från totala skatteintäkter.
34
Konjunkturens effekt på statens ekonomi
Sambandet mellan den ekonomiska utvecklingen och skatteintäkterna kan illustreras på ett tydligt sätt genom att skatteintäkterna årligen korrigeras för direkta effekter av regel- förändringar som skett fr.o.m. 2000. Skatteintäkterna under perioden jämförs då som om 1999 års regler gällde samtliga år.
Diagram 3.1 Skatteintäkter
Procentuell utveckling
20% |
|
|
|
|
|
|
16% |
|
|
|
|
|
|
12% |
|
|
|
|
|
|
8% |
|
|
|
|
|
|
4% |
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på arbete |
|
|
|
|
|
Skatt på kapital |
|
||
|
|
|
Skatt på konsumtion |
|
||
|
|
|
Totala skatteintäkter |
|||
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
I diagram 3.1, 3.2, 3.4 samt 3.6 redovisas utvecklingen för skatteintäkterna
Skatt på kapital
Diagram 3.2 Skatt på kapital samt totala skatteintäkter
Procentuell utveckling
20% |
|
|
|
|
|
|
16% |
|
|
|
|
|
|
12% |
|
|
|
|
|
|
8% |
|
|
|
|
|
|
4% |
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på kapital |
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på kapital reagerar snabbt och kraftigt på det ekonomiska klimatet. De korrigerade intäkternas låga utvecklingstakt 2001 och 2002
Skr.2005/06:101
sammanfaller med konjunkturnedgången samma år.
Diagram 3.3 Skattebaser för skatt på kapital
Indexerad nivå, 2006=100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Driftsöverskott |
|
|
|
|
||
20 |
|
|
|
|
|
Fastighetspriser |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Generalindex |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
94 |
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
De viktigaste skattebaserna för skatt på kapital är bolagens vinster samt det samlade värdet av fastigheter och värdepapper. Utvecklingen för dessa baser är relativt volatil, vilket åskådliggörs i diagram 3.3. Nivåerna är indexerade till 100 år 2006.
Skatt på arbete
Diagram 3.4 Skatt på arbete samt totala skatteintäkter
Procentuell utveckling
10% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på arbete |
|
|
|
8% |
|
|
Totala skatteintäkter |
|
|
|
6% |
|
|
|
|
|
|
4% |
|
|
|
|
|
|
2% |
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Korrigerade intäkter från skatt på arbete reagerar svagare på konjunkturen än skatt på kapital. Skatt på arbete reagerar också, i likhet med arbetsmarknaden, med viss eftersläpning.
35
Skr. 2006/07:101
Diagram 3.5 Skattebaser för skatt på arbete
Procentuell utveckling
10% |
|
|
|
Förvärvsinkomster |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transfereringar |
|
|
|
|
|
|
||
8% |
|
|
|
Taxerade inkomster |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
6% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
94 |
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transfereringar är skattepliktiga och ingår i skattebasen för skatt på arbete. Det gör att variationen mellan skattebasen och konjunkturen är relativt svag. Vid ökad sjukfrånvaro eller arbetslöshet ersätts förvärvs- inkomster med transfereringar. Detta minskar basen för socialavgifter, men basen för inkomstskatt påverkas endast marginellt. Delas basen upp i förvärvsinkomster och transfe- reringar syns konjunkturens påverkan tydligare. Detta illustreras i diagram 3.5 där taxerad inkomst utgör summan av förvärvsinkomster och transfereringar.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Diagram 3.6 Skatt på konsumtion och insatsvaror samt totala skatteintäkter
Procentuell utveckling
10% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på konsumtion |
|
|
|
8% |
|
|
Totala skatteintäkter |
|
|
|
6% |
|
|
|
|
|
|
4% |
|
|
|
|
|
|
2% |
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Intäkterna från skatt på konsumtion har varit jämförelsevis opåverkade av konjunkturen. Medan utvecklingstakten för totala skatte- intäkter var relativt låg under 2002 ökade utvecklingstakten för skatt på konsumtion.
Diagram 3.7 Skattebas för skatt på konsumtion och
insatsvaror
Procentuell utveckling
10% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hushållens konsumtion |
|
|
|
|||
8% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
94 |
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
Diagram 3.7 illustrerar utvecklingen av hushållens konsumtionsutgifter, vilka utgör den viktigaste basen för intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror. Konsumtions- utgifternas utveckling har varit relativt jämn under senare år. Detta beror delvis på att konjunkturnedgången motverkats av den stegvisa skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften. En annan viktig orsak är att konsumtionen gynnats av låga räntor.
Skattekvoten
I tabell 3.4 redovisas skattekvoten i Sverige för perioden
År 2002 ökade skattereduktionerna relativt mycket beroende på att underlaget för låg- och medelinkomsttagare ändrades från pensions- grundande inkomst till taxerad inkomst samt på införandet av skattereduktion för fack- föreningsavgift. År 2003 steg skattekvoten med 0,5 procentenheter, vilket förklaras av att det sär- skilda grundavdraget slopades samtidigt som garantipensionen infördes och förtidspensionen anpassades. Omläggningen var i stort sett neutral för den enskilde pensionären, men beräknas ha ökat skatteintäkterna med över 14 miljarder kronor.
36
År 2004 ökade skattekvoten med ytterligare 0,5 procentenheter. Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna 2005 resulterade i att vissa företag beslöt att återföra hela eller delar av sina periodiseringsfonder till beskattning. Det beräknas ha ökat skatteintäkterna med 13 miljarder kronor 2004. I avsaknad av dessa återföringar hade skattekvoten i stället minskat 2004, framförallt beroende på den svaga arbets- marknaden.
År 2005 steg skattekvoten trots genomförda skattesänkningar. Den högre skatteandelen förklaras främst av högre skatteintäkter från kapital. År 2006 minskade skattekvoten i huvudsak beroende på det sista steget i den reform som syftade till full reduktion för den allmänna pensionsavgiften.
Tabell 3.4 Skattekvot
Procent av BNP
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
|
|
|
|
|
|
|
Skattekvot |
50,7 |
48,9 |
49,4 |
49,9 |
50,7 |
49,9 |
varav |
|
|
|
|
|
|
Staten |
28,5 |
26,7 |
26,9 |
27,5 |
28,5 |
27,9 |
Kommunsektorn |
15,7 |
16,0 |
16,4 |
16,4 |
16,3 |
16,0 |
6,0 |
5,9 |
5,8 |
5,7 |
5,7 |
5,6 |
|
EU |
0,5 |
0,4 |
0,4 |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
varav |
|
|
|
|
|
|
Arbete |
32,4 |
31,5 |
31,8 |
31,5 |
31,1 |
30,3 |
Kapital |
5,2 |
4,3 |
4,4 |
5,3 |
6,3 |
6,5 |
Konsumtion m.m. |
13,1 |
13,3 |
13,3 |
13,2 |
13,4 |
13,2 |
Restfört m.m. |
0,0 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
Exkl. skatt på |
|
|
|
|
|
|
transfereringar |
46,8 |
45,1 |
45,2 |
45,6 |
46,6 |
46,0 |
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
I tabell 3.4 redovisas även skattekvoten exklusive skatt på offentliga transfereringar. En övergång från brutto- till nettoredovisning, dvs. där pen- sioner, sjuk- och föräldrapenning samt ersätt- ningar vid arbetslöshet är skattefria, skulle inte påverka de offentliga finanserna, men skatte- kvoten skulle minska med ca 4 procentenheter.
3.1.3Statsbudgetens utgifter
För att underlätta jämförelser av statsbudgetens utgifter över tiden redovisas i detta avsnitt utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) för perioden
Skr.2005/06:101
åren
Av tabell 3.5 framgår utgifternas utfall per utgiftsområde åren
Ett exempel på en teknisk justering är förändringen i systemet för ersättning av ingående mervärdesskatt till kommuner och landsting, som genomfördes den 1 januari 2003. Förändringen innebar att de avgifter till systemet som kommuner och landsting tidigare betalat in till statsbudgeten upphörde, samtidigt som statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar dock att statsbudgetens utgifter min- skade med drygt 30 miljarder kronor 2003 i för- hållande till 2002. Sådana förändringar ger upp- hov till brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tiden redovisas därför även ett utfall som rensats för större tekniska föränd- ringar. De är kursiverade i tabell 3.5. För- klaringar till större tekniska förändringar finns redovisade i fotnoter till tabell 3.5.
Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga.
Utgifternas fördelning mellan olika utgifts- områden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar perioden
Under perioden
37
Skr. 2006/07:101
vis har ett minskat antal sjukpenningdagar inneburit minskade utgifter inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.
Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. Några av de största volymförändringar- na under perioden
Exempel på engångshändelser som påverkar de takbegränsade utgifterna återfinns under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar där utbetalningar av vissa jordbruksstöd vid olika tillfällen har senare- eller tidigarelagts.
Nedan kommenteras de utgiftsområden som uppvisar de största förändringarna som andel av takbegränsade utgifter mellan 2002 och 2006.
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Under perioden
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Som andel av de totala utgifterna ökade utgifterna med 1,0 procentenheter under perioden
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,9 procentenheter under perioden. Ungefär hälften av ökningen förklaras av ökade kostnader för statlig assistans- ersättning. Resterande ökning förklaras av ökade utgifter för bidrag till läkemedelsförmånerna, utgifter för tandvårdsförmåner samt vissa bidrag inom äldrepolitiken.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna med 0,8 procentenheter mellan 2002 och 2006. De minskade utgifterna beror främst på minskat antal sjukpenningdagar.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna under perioden
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Som andel av de totala utgifterna ökade utgifterna med 0,5 procentenheter under perioden
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Justerat för tekniska förändringar ökade utgifts- områdets andel av de takbegränsade utgifterna med 0,9 procentenheter mellan 2002 och 2006. De högre utgifterna beror främst på de för- stärkningar av statsbidragen som syftar till att värna kvaliteten i skolan, vården och omsorgen.
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgifterna för räntor på statsskulden minskade från drygt 67 miljarder kronor 2002 till ca 33 miljarder kronor 2005, för att sedan öka till ca 50 miljarder 2006. Utgiftsminskningen under perioden
38
Skr.2005/06:101
Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter
Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2006. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil.
|
|
|
|
Andel i procent av de takbegränsade utgifterna |
|
Miljarder kronor |
|
|
|
|
|||||
|
Utgiftsområden |
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
1 |
Rikets styrelse |
0,9 |
0,9 |
0,9 |
0,9 |
0,9 |
7,3 |
7,5 |
7,5 |
7,7 |
8,2 |
|
|
|
|
2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
1,1 |
1,1 |
1,1 |
1,3 |
1,3 |
8,8 |
9,0 |
9,2 |
11,0 |
11,8 |
|
|
|
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
8,0 |
8,3 |
8,6 |
8,6 |
9,0 |
|
|
|
|
4 |
Rättsväsendet |
3,0 |
3,1 |
3,1 |
3,1 |
3,2 |
24,1 |
25,5 |
26,3 |
27,0 |
28,5 |
|
|
|
|
5 |
Internationell samverkan |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,2 |
0,2 |
1,1 |
1,1 |
1,3 |
1,4 |
1,4 |
|
|
|
|
6 |
Försvar samt beredskap mot sårbarhet |
5,5 |
5,5 |
5,0 |
5,0 |
4,9 |
44,6 |
45,1 |
42,8 |
43,6 |
43,8 |
|
|
|
|
7 |
Internationellt bistånd |
1,9 |
1,9 |
2,3 |
2,6 |
2,9 |
15,7 |
15,9 |
19,9 |
22,3 |
25,9 |
|
|
|
|
8 |
Invandrare och flyktingar |
0,8 |
0,9 |
0,9 |
0,8 |
0,9 |
6,7 |
7,7 |
7,5 |
6,9 |
7,9 |
|
|
|
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
3,8 |
4,2 |
4,3 |
4,5 |
4,7 |
31,0 |
34,1 |
36,8 |
38,5 |
42,2 |
|
|
|
|
10 |
1 |
13,9 |
14,8 |
14,4 |
14,7 |
14,0 |
112,9 |
121,5 |
122,9 |
127,0 |
125,7 |
|
|
|
|
P |
|
|
||||||||||||
|
Ek. trygghet vid sjukdom och handikappP |
|
|
||||||||||||
|
10 |
1 |
14,8 |
15,3 |
14,9 |
14,7 |
14,0 |
119,7 |
125,5 |
127,1 |
127,0 |
125,7 |
|
|
|
|
P |
|
|
||||||||||||
|
Justerat för teknisk förändring P |
|
|
||||||||||||
|
11 |
2 |
4,2 |
6,3 |
6,0 |
5,3 |
5,0 |
33,8 |
52,0 |
51,2 |
46,1 |
45,0 |
|
|
|
|
P |
|
|
||||||||||||
|
Ekonomisk trygghet vid ålderdom P |
|
|
||||||||||||
|
11 |
2 |
5,7 |
5,9 |
5,5 |
5,3 |
5,0 |
46,6 |
48,3 |
47,4 |
46,1 |
45,0 |
|
|
|
|
P |
|
|
||||||||||||
|
Justerat för teknisk förändring P |
|
|
||||||||||||
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
6,2 |
6,4 |
6,3 |
6,4 |
6,7 |
50,2 |
52,2 |
53,9 |
55,5 |
60,1 |
|
|
|
|
13 |
Arbetsmarknad |
7,5 |
7,8 |
7,9 |
8,0 |
7,6 |
61,0 |
64,2 |
67,5 |
69,6 |
68,3 |
|
|
|
|
14 |
Arbetsliv |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
1,1 |
1,1 |
1,1 |
1,2 |
1,2 |
|
|
|
|
15 |
Studiestöd |
2,5 |
2,4 |
2,4 |
2,3 |
2,2 |
20,7 |
19,9 |
20,8 |
19,8 |
20,1 |
|
|
|
|
16 |
3 |
5,0 |
5,1 |
5,1 |
5,1 |
5,2 |
40,9 |
42,0 |
44,0 |
43,7 |
46,5 |
|
|
|
|
P |
|
|
||||||||||||
|
Utbildning och universitetsforskningP |
|
|
||||||||||||
|
16 |
3 |
4,6 |
4,7 |
4,7 |
5,0 |
5,2 |
37,4 |
38,5 |
40,3 |
42,9 |
46,5 |
|
|
|
|
P |
|
|
||||||||||||
|
Justerat för teknisk förändringP |
|
|
||||||||||||
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,1 |
8,1 |
8,4 |
8,7 |
9,0 |
9,6 |
|
|
|
|
18 |
Samhällsplan., bostadsförsörj., byggande |
1,1 |
1,1 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
8,7 |
8,8 |
8,7 |
8,7 |
8,7 |
|
|
|
|
19 |
Regional utveckling |
0,4 |
0,5 |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
3,4 |
3,9 |
3,3 |
3,3 |
3,3 |
|
|
|
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
0,4 |
0,3 |
0,4 |
0,5 |
0,5 |
2,9 |
2,8 |
3,3 |
4,3 |
4,8 |
|
|
|
|
21 |
Energi |
0,3 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
2,3 |
1,9 |
2,1 |
1,4 |
1,6 |
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
3,0 |
3,0 |
3,4 |
3,7 |
3,5 |
24,4 |
24,9 |
29,1 |
31,8 |
31,1 |
|
|
|
|
23 |
Jord- och skogsbruk, fiske m. ansl. näring |
1,7 |
1,2 |
1,4 |
2,0 |
2,3 |
13,9 |
9,6 |
12,2 |
17,4 |
21,0 |
|
|
|
|
24 |
Näringsliv |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,5 |
3,5 |
3,3 |
3,7 |
3,8 |
4,1 |
|
|
|
|
25 |
4 |
12,6 |
8,8 |
8,2 |
6,6 |
6,7 |
102,3 |
72,4 |
69,8 |
57,3 |
60,2 |
|
|
|
|
P |
|
|
||||||||||||
|
Allmänna bidrag till kommunerP |
|
|
||||||||||||
|
25 |
4 |
5,8 |
6,5 |
5,8 |
6,7 |
6,7 |
47,1 |
53,3 |
49,8 |
57,6 |
60,2 |
|
|
|
|
P |
|
|
||||||||||||
|
Justerat för teknisk förändring P |
|
|
||||||||||||
|
26 |
5 |
|
|
|
|
|
|
67,3 |
42,2 |
52,7 |
32,7 |
49,5 |
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
Statsskuldsräntor m.m. P |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
27 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
2,5 |
2,2 |
3,0 |
3,0 |
2,9 |
20,6 |
18,3 |
25,6 |
25,6 |
25,9 |
|
|
|
|
|
Summa utgiftsområden |
|
|
|
|
|
|
725,3 |
703,5 |
740,7 |
725,0 |
765,5 |
|
|
|
|
6 |
18,9 |
19,3 |
19,6 |
19,9 |
20,0 |
153,6 |
157,8 |
167,5 |
172,0 |
179,1 |
|
|
|
|
|
P |
|
|
|||||||||||
|
|
Ålderspensionssystemet vid sidan av SB P |
|
|
|||||||||||
|
|
6 |
18,1 |
19,3 |
19,6 |
19,9 |
20,0 |
146,7 |
157,8 |
167,5 |
172,0 |
179,1 |
|
|
|
|
|
P |
|
|
|||||||||||
|
|
Justerat för teknisk förändring P |
|
|
|||||||||||
|
|
Takbegränsade utgifter |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
811,6 |
819,1 |
855,5 |
864,3 |
895,2 |
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal |
0,0 |
0,4 |
0,3 |
0,7 |
1,3 |
0,4 |
2,9 |
2,5 |
5,7 |
11,8 |
|
|
|
|
|
Utgiftstak för staten |
|
|
|
|
|
|
812,0 |
822,0 |
858,0 |
870,0 |
907,0 |
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
År 2003 ökade utgifterna när det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades och ersattes med högre förtidspensioner, vilket beräknades till 2,9 mdkr. |
||||||||||||||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
År 2003 ökar utgifterna med 16,5 mdkr när den bosättningsbaserade delen av utgifterna av folkpensionerna fördes över till statsbudgeten från ålderspensionssystemet |
||||||||||||||
vid sidan av statsbudgeten (7,0 mdkr) och folkpension och pensionstillskott ersattes med en beskattad garantipension (vilket beräknades till 9,5 mdkr). |
|
|
|
||||||||||||
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Under |
|
|
|
|||||||||||
påbyggnadsutbildningar. År 2005 överfördes 3 mdkr från UO 16 till UO 25, och ytterligare 1 mdkr år 2006, avseende medel för personalförstärkningar i skolan. |
|
|
|
||||||||||||
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sammantaget sker tekniska förändringar inom UO 25 med |
|
|
|
|
||||||||||
Inkomstskattereformerna
39
Skr. 2006/07:101
statsbidragen 2003 i förhållande till tidigare år. Statsbidragen har också justerats upp till följd av grundavdragshöjningen med 2,5 mdkr till följd av den skatteväxling som föreslogs i budgetpropositionen för 2003. Justeringen är också gjord med anledning av den utökade skatteväxlingen (+0,5 mdkr) som riksdagen beslutat om. Statsbidraget minskades 2004 med 0,22 mdkr p.g.a. en justering av beräkningen för kommunkontosystemet. Egentlig nedjustering 2004 p.g.a. detta är 1,367 mdkr, men av dessa avser 0,22 mdkr en permanent neddragning medan 1,147 mdkr är en engångsvis neddragning, vilket i tabellen inte har räknats som en teknisk förändring, men som däremot kan förklara en del av utgiftsutvecklingen. Ett kostnadsutjämningssystem för LSS om ca 1 mdkr infördes 2004 på statsbudgetens utgiftssida, vilket ökade utgifterna med motsvarande belopp. En lika stor förändring görs på statsbudgetens inkomstsida, varför förändringen är neutral för statsbudgetens saldo. På grund av en slutreglering av ålderspensionsreformen m.m. beräknas statsbidragen minska med 1,3 mdkr 2004. Denna nivåjustering skall gälla fr.o.m. 2003, men justeras först 2004, varför nedjusteringen avseende 2003 inträffar 2004, vilket resulterar i att neddragningen 2004 blir 2,6 mdkr i stället för 1,3 mdkr. Dock har en teknisk justering endast gjorts för 1,3 mdkr då detta är nivån på den permanenta neddragningen. En förändrad redovisning av det kommunala utjämningssystemet år 2005, som innebar en övergång till nettoredovisning, innebär tekniskt sett en minskning av utgifterna för det kommunala utjämningssystemet, vilket också motiverat en minskning av utgiftstaket för staten om 26 mdkr. År 2005 överfördes 3 mdkr från UO 16 till UO 25, och ytterligare 1 mdkr 2006, avseende medel för personalförstärkning i skolan. År 2005 tillfördes statsbidragen 4,7 mdkr, då tillfälliga stöd som tidigare fanns på statsbudgetens inkomstsida flyttades till statsbudgetens utgiftssida. Under
5P P Ingår inte i takbegränsade utgifter.
6P P År 2003 ökade utgifterna med 16,5 mdkr när den bosättningsbaserade delen av utgifterna av folkpensionerna fördes över till statsbudgeten från ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten (7,0 mdkr) och folkpension och pensionstillskott ersattes med en beskattad garantipension (vilket beräknades till 9,5 mdkr).
3.1.4Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna
I tabell 3.6 visas utvecklingen av ett antal nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar.
Tabell 3.6 Nyckeluppgifter ur balans- och resultaträkningarna
Miljarder kronor
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Statens |
|
|
|
|
|
nettoförmögenhet |
|||||
|
|
|
|
|
|
Statsskulden |
1 163 |
1 186 |
1 213 |
1 262 |
1 220 |
|
|
|
|
|
|
Transfereringar |
652 |
693 |
722 |
742 |
759 |
|
|
|
|
|
|
Kostnader för |
|
|
|
|
|
statens egen |
|
|
|
|
|
verksamhet |
178 |
170 |
178 |
194 |
202 |
|
|
|
|
|
|
Årets över- |
|
|
|
|
|
/underskott enligt |
|
|
|
|
|
resultaträkningen |
21 |
37 |
104 |
||
|
|
|
|
|
|
upplåning i Sverige, samtidigt som lån i utlandet har amorterats. Den totala skuldökningen för perioden uppgår till 57 miljarder kronor. Noterbart är dock att statsskulden har minskat med 41 miljarder kronor under det senaste året.
Diagram 3.8 Statens nettoförmögenhet och statsskulden
Miljarder kronor
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet |
|
Statsskuld |
|
|
Redovisningen för 2005 har i allt väsentligt justerats i enlighet med de ändrade redovis- ningsprinciper som gäller fr.o.m. 2006, vilket framför allt påverkat skatteintäkterna (se avsnitt 4.4.2 Nya principer för redovisning av skatter). Däremot har redovisningen endast justerats i begränsad omfattning för åren
Statens nettoförmögenhet
I diagram 3.8 visas utvecklingen av statens totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. Nettoförmögenheten har förbättrats under perioden med 138 miljarder kronor. Förbättringen har varit som störst under 2006. Statsskulden har däremot ökat under motsvarande period, vilket främst beror på ökad
Den avgörande förklaringen till netto- förmögenhetens förändring under perioden är resultaträkningens överskott. Nettoförmög- enheten förbättrades enbart under 2006 med 110 miljarder kronor, varav 104 miljarder kronor är hänförbart till årets överskott i resultat- räkningen.
En annan förklaring till nettoförmögenhetens ökning är det förändrade värdet av resultat- andelar i dotter- och intresseföretag vid sidan av resultaträkningen. Ökningen uppgår under perioden till 32 miljarder kronor och avser främst bolagens övergång till redovisnings- principer enligt IFRS (International Financial Reporting Standards).
40
Statsskulden
Lånebehovet och statsskuldens utveckling
Statsbudgetens saldo visade ett överskott på 18,4 miljarder kronor för 2006. Detta innebar att statens lånebehov – definitionsmässigt lika med statsbudgetens saldo, men med omvänt tecken – var negativt, vilket bidrog till att minska statsskulden under 2006.
Den konsoliderade statsskulden minskade med 41 miljarder kronor till 1 220 miljarder kronor 2006. Förutom statsbudgetens överskott var det främst en omvärdering av valutaskulden till aktuella valutakurser (orealiserade valuta- vinster) med 23 miljarder kronor som bidrog till att skulden minskade.
Den statsskuld som redovisas i Årsredo- visningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoliderad) på grund av elimineringar för myndigheters innehav av statsobligationer och statsskuldväxlar. Myndigheter som bedriver en omfattande tillgångshantering av medel avsatta för ändamål vid sidan av statsbudgeten har rätt att placera på den svenska statspappers- marknaden.
Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2006
Miljarder kronor
|
|
|
|
Övriga |
Elimineras |
|
|
|
|
myndig- |
i balans- |
|
IGN |
KAF |
RGK |
heter |
räkningen |
Statsskuldväxlar |
3,4 |
|
|
|
3,4 |
|
|
|
|
|
|
Premie- |
|
|
|
|
|
obligationer |
|
|
0,7 |
|
0,7 |
|
|
|
|
|
|
Nominella |
|
|
|
|
|
statsobligationer |
11,2 |
17,3 |
|
0,2 |
28,7 |
|
|
|
|
|
|
Reala |
|
|
|
|
|
statsobligationer |
|
16,9 |
|
|
16,9 |
|
|
|
|
|
|
Totalt |
14,6 |
34,2 |
0,7 |
0,2 |
49,7 |
|
|
|
|
|
|
Anm.: Med IGN avses Insättningsgarantinämnden, med KAF avses Kärnavfallsfondens styrelse och med RGK avses Riksgäldskontoret.
Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till ca 50 miljarder kronor 2006, varav nästan hela beloppet avser Insättningsgarantinämndens och Kärnavfalls- fondens innehav. Övriga myndigheters innehav har varit mindre än 1 miljard kronor de senaste åren. Premiepensionsmyndighetens innehav av statspapper elimineras inte eftersom myndig- heten inte ingår i den konsoliderade årsredo- visningen för staten. Sammantaget medför detta att den okonsoliderade statsskulden som
Skr.2005/06:101
Riksgäldskontoret redovisar är ca 50 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balans- räkningen i Årsredovisningen för staten.
Definition av statsskulden
Sedan den 1 januari 2003 definieras statsskulden så att samtliga låneinstrument värderas till nominellt slutvärde. Det betyder att instrumenten tas upp till det belopp som betalas på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden i statsskulden. Derivatinstrument, liksom övriga åtaganden i utländsk valuta, värderas med hänsyn till aktuell valutakurs. För reala instrument inkluderas upplupen inflationskompensation som med tidigare definition skuldfördes först vid förfall.
Nuvarande mått överensstämmer med hur skulden mäts i
Statsskuldens sammansättning
Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld skall förvaltas så att den långsiktiga kostnaden minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Den övergripande mål- sättningen konkretiseras genom att regeringen årligen fastställer riktlinjer för statsskuldens förvaltning, främst avseende statsskuldens sam- mansättning och löptid (från 2006 i huvudsak mätt i genomsnittlig räntebindningstid). Rikt- värdet för genomsnittlig löptid i den nominella kron- och valutaskulden var 3,1 år enligt rege- ringens riktlinjebeslut för 2006 (Fi2005/4589).
Inom ramen för riktlinjerna fastställer sedan Riksgäldskontoret delmål och riktmärken, bl.a. för löptiden i den nominella kronskulden respektive valutaskulden. Riksgäldskontoret svarar även för den operativa förvaltningen av statsskulden. Upplåningen och förvaltningen av statsskulden sker i tre skuldslag:
–nominella lån i svenska kronor,
–reala lån i svenska kronor, samt
–nominella lån i utländsk valuta.
41
Skr. 2006/07:101
Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning
Miljarder kronor
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Nominella lån i svenska |
|
|
|
|
|
kronor |
658 |
712 |
745 |
770 |
754 |
|
|
|
|
|
|
Reala lån i svenska |
|
|
|
|
|
kronor |
130 |
144 |
167 |
189 |
200 |
|
|
|
|
|
|
Nominella lån i utländsk |
|
|
|
|
|
valuta |
375 |
330 |
301 |
303 |
266 |
|
|
|
|
|
|
Summa konsoliderad |
|
|
|
|
|
statsskuld |
1 163 |
1 186 |
1 213 |
1 262 |
1 220 |
|
|
|
|
|
|
Nominella lån i svenska kronor utgör den viktigaste källan för finansiering av statsskulden och svarar för drygt 60 procent av total statsskuld. Merparten av upplåningen sker på den inhemska värdepappersmarknaden genom statsobligationer (kuponglån med en löptid över ett år vid emissionstillfället) och statsskuldväxlar (nollkuponglån, i huvudsak med en löptid på högst ett år vid emissionstillfället).
I skuldslaget ingår även privatmarknadslån som ger Riksgäldskontoret möjlighet till dels relativt billig upplåning, dels möjlighet att sprida upplåningen till fler långivare (privatpersoner och mindre företag) och därmed att sprida riskerna. Privatmarknadsstocken var i stort oförändrad under 2006 och uppgick till drygt 60 miljarder kronor i slutet av året (drygt 5 procent av total statsskuld). En viss omfördelning inom stocken noterades under 2006. Sparformen Riksgäldsspar ökade med en miljard kronor till 23 miljarder kronor samtidigt som Premie- obligationerna minskade med samma belopp till 40 miljarder kronor. Orsaken var framförallt att
stora premielån löpte ut under 2006. |
|
|||
Upplåningen på |
privatmarknaden minskade |
|||
kostnaderna |
för |
statsskulden |
med knappt |
|
0,2 miljarder |
kronor 2006 i |
förhållande |
till |
|
Riksgäldskontorets |
alternativa |
upplåning |
på |
|
kapitalmarknaden under 2006. För femårs- perioden
Volymen statsskuldväxlar minskade med 32 miljarder kronor 2006. Statsskuldväxlar emit- teras varannan vecka och utgör huvuddelen av Riksgäldskontorets kortfristiga upplåning. Volymen av emitterade statsskuldväxlar kan variera kraftigt mellan auktionstillfällen, vilket beror på svängningar i statens lånebehov.
Riksgäldskontoret använde tillfälligt valuta- terminer i likviditetsförvaltningen över årsskiftet 2006/2007, vilket utgör ett undantag. Anled-
ningen var att Riksgäldskontoret valutasäkrade ett kort lån i utländsk valuta. I valutaskulden ingår terminskontrakt på minus 13 miljarder kronor (se kapitel 4, not 45 Statsskulden). Med valutaterminer justerar Riksgäldskontoret också valutasammansättningen i valutaskulden.
Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor
Miljarder kronor
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Statsobligationer, |
|
|
|
|
|
nominella |
340 |
549 |
565 |
539 |
520 |
|
|
|
|
|
|
Övertagna nominella |
|
|
|
|
|
statsobligationslån |
– |
0 |
0 |
4 |
4 |
|
|
|
|
|
|
Ränte- och |
|
|
|
|
|
valutaswappar |
– |
||||
|
|
|
|
|
|
Statsskuldväxlar |
217 |
242 |
256 |
284 |
252 |
|
|
|
|
|
|
Ränteswappar |
– |
0 |
45 |
85 |
94 |
|
|
|
|
|
|
Privatmarknadslån |
58 |
58 |
59 |
63 |
64 |
|
|
|
|
|
|
Likviditetsförvaltnings- |
|
|
|
|
|
instrument |
43 |
29 |
22 |
23 |
45 |
|
|
|
|
|
|
Valutaterminer i svenska |
|
|
|
|
|
kronor |
0 |
0 |
0 |
0 |
14 |
|
|
|
|
|
|
Nominella lån i svenska |
|
|
|
|
|
kronor |
658 |
712 |
745 |
770 |
754 |
|
|
|
|
|
|
Anm.: År 2002 redovisas Övertagna nominella statsobligationslån och Ränte- och valutaswappar under posten nominella statsobligationer.
Reala lån i svenska kronor fyller en viktig funktion i statens låneportfölj då de bidrar till att sprida upplåningen till ytterligare ett skuldslag utöver nominell kron- och valutaskuld. Staten får därmed tillgång till en finansieringskälla med andra kostnads- och riskegenskaper än nominell upplåning, och risken kan därmed reduceras. Låneformen ger även fördelar för investeraren eftersom investeraren erbjuds en möjlighet att försäkra sig mot inflation genom att staten övertar inflationsrisken.
Andelen reala lån har successivt ökat under femårsperioden och uppgick till 16 procent av
den totala |
statsskulden |
2006 |
motsvarande |
200 miljarder |
kronor. |
Enligt |
regeringens |
riktlinjer skall andelen på sikt öka till 20 procent av den totala skulden. Ökningen skall ske i en takt som är avpassad till efterfrågetillväxten och med beaktande av kostnader och risker i övriga skuldslag.
Den nuvarande valutaskulden byggdes upp under
42
statsskulden löpande mäts och värderas i kronor slår ändringar i växelkursen direkt igenom på skuldens storlek. Målet är dock inte att helt avveckla valutaskulden eftersom den minskar exponeringen mot den svenska räntan och på så sätt diversifierar statsskulden.
Enligt regeringens riktlinjer skall skulden i utländsk valuta minska så att den på sikt utgör 15 procent av statsskulden. År 2006 skulle valutaskulden amorteras med 25 miljarder kronor varifrån Riksgäldskontoret, liksom tidigare år, fick avvika med +/- 15 miljarder kronor. Då Riksgäldskontoret i slutet av 2005 bedömde att den svenska kronan temporärt var undervärderad valde Riksgäldskontoret att skjuta på en del av valutaamorteringarna 2005 och 2006. Sammantaget amorterades 18 miljarder kronor under 2006, dvs. 7 miljarder kronor mindre än vad regeringens riktvärde angav. Resultatet av en utvärdering av denna avvikelse redovisas i skrivelsen Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning
Tabell 3.10 Valutaskulden
Miljarder kronor
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Skuld utländsk |
|
|
|
|
|
valuta |
375 |
330 |
301 |
303 |
266 |
|
|
|
|
|
|
Andel valutaskuld |
|
|
|
|
|
av total skuld |
|
|
|
|
|
(procent) |
32 |
28 |
25 |
24 |
22 |
|
|
|
|
|
|
Under 2006 minskade valutaskulden med 37 miljarder kronor till totalt 266 miljarder kronor. Mätt som andel av total statsskuld minskade valutaskulden med 2 procentenheter till 22 procent 2006. Utöver Riksgäldskontorets amorteringar har den svenska kronan stärkts under 2006, vilket reducerat valutaskulden mätt i kronor.
Statsskuldens kostnader
De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden, som redovisas i kapitel 5 Statsbudgetens utfall, uppgick till ca 49 miljarder kronor 2006. Det är en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med 2005.
Beloppen i statsbudgeten redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksam- heten. Den utgiftsmässiga redovisningen inne- håller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldsräntornas utveckling över tiden. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor
Skr.2005/06:101
påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre beskrivning av hur räntekostnaderna under en viss period påverkas av underliggande
I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter elimine- ring av räntor till/från statliga myndigheter. Kostnaderna inkluderar även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. Av tabell 3.11 framgår statsskuldens kostnader, vilket utgör en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se kapitel 4, not 12 Nettokostnad för statsskulden).
Tabell 3.11 Statsskuldens kostnader
Miljarder kronor
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Räntekostnader på lån i |
|
|
|
|
|
svenska kronor |
71 |
51 |
52 |
49 |
52 |
|
|
|
|
|
|
Räntekostnader på lån i |
|
|
|
|
|
utländsk valuta |
39 |
29 |
23 |
24 |
23 |
|
|
|
|
|
|
Realiserade |
|
|
|
|
|
valutadifferenser |
7 |
4 |
5 |
6 |
|
|
|
|
|
|
|
Realiserade kursdifferenser |
4 |
4 |
14 |
8 |
6 |
|
|
|
|
|
|
Orealiserade |
|
|
|
|
|
valutadifferenser |
22 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
emission m.m. |
|||||
|
|
|
|
|
|
Summa kostnader |
96 |
70 |
81 |
86 |
65 |
|
|
|
|
|
|
Ränteintäkter i |
|
|
|
|
|
upplåningsverksamheten |
|||||
|
|
|
|
|
|
Nettokostnader efter |
|
|
|
|
|
intäkter, exklusive |
|
|
|
|
|
skuldskötselåtgärder |
57 |
38 |
54 |
59 |
37 |
|
|
|
|
|
|
Orealiserade valutavinster |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hänförbara till |
|
|
|
|
|
skuldskötselinstrument |
8 |
||||
|
|
|
|
|
|
Nettokostnader inklusive |
|
|
|
|
|
skuldskötselåtgärder |
43 |
35 |
49 |
67 |
28 |
|
|
|
|
|
|
Räntekostnaderna på lån i svenska kronor uppgick till 52 miljarder kronor, vilket innebar en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med 2005. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta minskade med 1 miljard kronor till 23 miljarder kronor. Kostnadsutvecklingen förklaras av de senaste årens allt lägre räntenivåer som fortsatt slå igenom allt eftersom äldre lån med höga kupongräntor förfaller och ersätts med nya. Därtill förklaras kostnadsutvecklingen av att räntorna på lån med kortare löptider steg 2006 i takt med att penningpolitiken i Europa stramades åt. Räntekostnaderna för lån i
43
Skr. 2006/07:101
utländsk valuta har även påverkats av amorteringarna på valutaskulden.
Under 2006 uppstod realiserade valutaför- luster på 6 miljarder kronor, jämfört med realiserade valutavinster på 10 miljarder kronor året innan. Hur stora förlusterna/vinsterna blir beror på när lån förfaller och hur valutakurserna utvecklats sedan lånen togs upp.
Under 2006 minskade realiserade kursför- luster till 6 miljarder kronor och över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. till 7 miljarder kronor.
Orealiserade valutadifferenser, inklusive skuldskötselåtgärder, minskade skuldkostna- derna med 23 miljarder kronor 2006.
Sammantaget uppgick därmed nettokost- naden för statsskulden till 28 miljarder kronor 2006, vilket är en minskning med 39 miljarder kronor jämfört med 2005. Minskningen för- klaras främst av de orealiserade valutadifferen- serna som 2006 reducerade räntekostnaderna med 23 miljarder kronor (2005 verkade denna post i motsatt riktning och då med 30 miljarder kronor).
En jämförelse mellan statsskuldens utgiftsmässiga räntor (49 miljarder kronor) och nettokostnaden efter intäkter men exklusive skuldskötselåtgärder (37 miljarder kronor) visar på en skillnad på 12 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att kursdifferenser vid emission, nollkupongräntor och orealiserade valutakurs- förändringar redovisas på olika sätt i stats- budgeten och i resultaträkningen (se även bilaga 4 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten).
Transfereringar
Diagram 3.9 Transfereringar per sektor
Miljoner kronor
800 000 |
|
|
|
|
700 000 |
|
|
|
|
600 000 |
|
|
|
|
500 000 |
|
|
|
|
400 000 |
|
|
|
|
300 000 |
|
|
|
|
200 000 |
|
|
|
|
100 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
I diagram 3.9 visas transfereringarna per sektor
Merparten av kostnaderna avser statliga transfereringar till hushållen inklusive hushållens övriga organisationer (62 procent 2006). Transfereringarna till hushållssektorn har ökat med 61 miljarder kronor eller 15 procent mellan 2002 och 2006.
Tabell 3.12 Transfereringar
Miljarder kronor
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Socialförsäkring |
361 |
392 |
402 |
409 |
420 |
|
|
|
|
|
|
Allmänna bidrag |
|
|
|
|
|
till kommuner |
100 |
99 |
101 |
106 |
109 |
|
|
|
|
|
|
Arbetsmarknad |
57 |
62 |
66 |
71 |
68 |
|
|
|
|
|
|
Nettoöverföring |
|
|
|
|
|
till |
|
|
|
|
|
ålderspensions- |
|
|
|
|
|
systemet |
29 |
30 |
28 |
33 |
33 |
|
|
|
|
|
|
19 |
24 |
23 |
26 |
26 |
|
|
|
|
|
|
|
Bistånd, |
|
|
|
|
|
internationella |
|
|
|
|
|
bidrag, |
|
|
|
|
|
migration och |
|
|
|
|
|
integration |
19 |
19 |
23 |
25 |
29 |
|
|
|
|
|
|
Utbildning och |
|
|
|
|
|
studiestöd |
29 |
26 |
36 |
20 |
27 |
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
38 |
40 |
43 |
52 |
47 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
652 |
693 |
722 |
742 |
759 |
|
|
|
|
|
|
44
I tabell 3.12 visas utvecklingen av olika trans- fereringar under den senaste femårsperioden. Nedan lämnas en närmare redovisning av delområdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bistånd m.m. samt utbildning och studiestöd.
Socialförsäkring
Diagram 3.10 Socialförsäkringar
Miljoner kronor
450 000 |
|
|
|
|
400 000 |
|
|
|
|
350 000 |
|
|
|
|
300 000 |
|
|
|
|
250 000 |
|
|
|
|
200 000 |
|
|
|
|
150 000 |
|
|
|
|
100 000 |
|
|
|
|
50 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Kostnaderna för socialförsäkringarna har ökat varje år under femårsperioden. År 2006 ökade kostnaderna med närmare 11 miljarder kronor eller 2,7 procent. Under hela femårsperioden var ökningen totalt 59 miljarder kronor eller drygt 16 procent.
Tabell 3.13 Socialförsäkringar
Miljarder kronor
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Ålderspensioner m.m. |
185 |
207 |
211 |
215 |
221 |
|
|
|
|
|
|
Ekonomisk |
|
|
|
|
|
familjepolitik |
50 |
52 |
53 |
54 |
58 |
|
|
|
|
|
|
Handikappolitik |
10 |
11 |
13 |
15 |
16 |
|
|
|
|
|
|
Ersättning vid |
|
|
|
|
|
arbetsoförmåga m.m. |
97 |
103 |
105 |
104 |
103 |
|
|
|
|
|
|
Läkemedelsförmånerna |
18 |
19 |
20 |
20 |
21 |
|
|
|
|
|
|
Summa transfereringar |
|
|
|
|
|
och bidrag |
361 |
392 |
402 |
409 |
420 |
|
|
|
|
|
|
Av ökningen |
mellan |
2002 |
och |
2006 |
är |
36 miljarder kronor |
hänförliga |
till ökade |
|||
pensionskostnader och 5 miljarder kronor till ersättning vid arbetsoförmåga. Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämn under åren, men 2003 års ökning var betydligt
Skr.2005/06:101
högre än andra år (22 miljarder kronor). De ökade pensionskostnaderna beror på ett ökat antal pensionärer, att en allt större andel av dessa omfattas av
I tabell 3.14 respektive 3.15 visas antalet pensionstagare med ålderspension och utbetald ålderspension under perioden.
Tabell 3.14 Pensionstagare med ålderspension
|
Kvinnor |
Kvinnor |
Män |
Män |
|
|
Antal |
Procent |
Antal |
Procent |
Summa |
2002 |
903 292 |
57 |
687 336 |
43 |
1 590 628 |
|
|
|
|
|
|
2003 |
914 292 |
56 |
711 408 |
44 |
1 625 700 |
|
|
|
|
|
|
2004 |
925 186 |
56 |
724 695 |
44 |
1 649 881 |
|
|
|
|
|
|
2005 |
942 578 |
56 |
745 499 |
44 |
1 688 077 |
|
|
|
|
|
|
2006 |
955 994 |
56 |
764 622 |
44 |
1 720 616 |
|
|
|
|
|
|
Källa: Försäkringskassan
År 2006 var drygt 1,7 miljoner personer pensionstagare med ålderspension och av dessa var 56 procent kvinnor och 44 procent män. Antalet pensionstagare har ökat med drygt 8 procent sedan 2002.
Tabell 3.15 Utbetald ålderspension
Miljoner kronor/kronor per månad
|
|
Medel- |
|
Medel- |
|
|
Kvinnor |
ersättning |
Män |
ersättning |
|
|
|
per månad |
|
per månad |
Summa |
2002 |
77 312 |
7 132 |
90 752 |
11 003 |
168 064 |
|
|
|
|
|
|
2003 |
83 688 |
7 628 |
97 547 |
11 427 |
181 235 |
|
|
|
|
|
|
2004 |
86 837 |
7 677 |
101 144 |
11 631 |
187 981 |
|
|
|
|
|
|
2005 |
89 076 |
7 875 |
104 017 |
11 627 |
193 093 |
|
|
|
|
|
|
2006 |
92 053 |
8 024 |
107 609 |
11 728 |
199 662 |
|
|
|
|
|
|
Källa: Försäkringskassan
År 2006 utbetalades nästan 200 miljarder kronor, varav 46 procent eller 92,1 miljarder kronor till kvinnor och 54 procent eller 107,6 miljarder kronor till män. Kvinnors medelersättning per månad var 8 024 kronor och mäns var 11 728 kronor. Kvinnornas medelersättning per månad var således nästan 32 procent lägre än männens medelersättning 2006.
Barnbidraget har varit oförändrat 950 kronor från 2002 fram till oktober 2005 då det höjdes till 1 050 kronor per barn och månad. Samtidigt infördes ett flerbarnstillägg fr.o.m. det andra barnet och flerbarnstillägget fr.o.m. det tredje barnet höjdes med 100 kronor per månad.
45
Skr. 2006/07:101
Tabell 3.16 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2002– 2006
|
Kvinnor |
Kvinnor |
Män |
Män |
|
|
Antal |
Procent |
Antal |
Procent |
Summa |
2002 |
32 210 665 |
84 |
5 917 761 |
16 |
38 128 426 |
|
|
|
|
|
|
2003 |
33 235 024 |
83 |
6 911 239 |
17 |
40 146 263 |
|
|
|
|
|
|
2004 |
34 407 653 |
81 |
7 901 514 |
19 |
42 309 167 |
|
|
|
|
|
|
2005 |
34 338 735 |
80 |
8 320 078 |
20 |
42 658 813 |
|
|
|
|
|
|
2006 |
34 524 796 |
79 |
8 957 898 |
21 |
43 482 694 |
|
|
|
|
|
|
Källa: Försäkringskassan
Antal ersatta nettodagar med föräldrapenning var 43,5 miljoner 2006, varav 79 procent uttagna av kvinnor och 21 procent uttagna av män. An- delen dagar uttagna av kvinnor har minskat med 5 procentenheter sedan 2002.
Kostnaderna för ersättning vid arbets- oförmåga m.m. ökade med sammanlagt 6 miljarder kronor eller 6 procent under perioden. Det trendbrott som inträffade föregående år har förstärkts och de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning har fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 1,6 miljarder kronor eller 4,9 procent 2006, vilket förklaras av att antalet sjukpenningdagar fortsatt att minska. Kostnaden för aktivitets- och sjukersättning (tidigare benämnt förtidspension) ökade däremot med 0,7 miljarder kronor eller 1,2 procent.
Arbetsmarknad
Diagram 3.11 Arbetsmarknad
Miljoner kronor
80 000 |
|
|
|
|
70 000 |
|
|
|
|
60 000 |
|
|
|
|
50 000 |
|
|
|
|
40 000 |
|
|
|
|
30 000 |
|
|
|
|
20 000 |
|
|
|
|
10 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken ökade under perioden
kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken har minskat. Minskningen förklaras av att arbetslöshetsersättningen har minskat med över 4 miljarder kronor till följd av minskad arbetslöshet.
Tabell 3.17 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad
|
Kvinnor |
Kvinnor |
Män |
Män |
|
|
Antal |
Procent |
Antal |
Procent |
Summa |
2002 |
75 700 |
43 |
100 700 |
57 |
176 400 |
|
|
|
|
|
|
2003 |
93 500 |
43 |
123 300 |
57 |
216 800 |
|
|
|
|
|
|
2004 |
108 900 |
44 |
137 300 |
56 |
246 200 |
|
|
|
|
|
|
2005 |
124 000 |
46 |
145 100 |
54 |
269 100 |
|
|
|
|
|
|
2006 |
114 300 |
47 |
131 300 |
53 |
245 600 |
|
|
|
|
|
|
Källa: AKU, SCB
Av tabell 3.17 framgår antalet personer som var arbetslösa i genomsnitt per månad perioden
Antalet arbetslösa var 245 600 i genomsnitt per månad under 2006. Av dessa var 47 procent kvinnor och 53 procent män. Det motsvarar 114 300 kvinnor och 131 300 män. Andelen kvinnor bland de arbetslösa har ökat successivt från 43 till 47 procent under perioden. Skillnaden mellan könen med avseende på andelen arbetslösa har utjämnats.
Bistånd m.m.
Diagram 3.12 Bistånd m.m.
Miljoner kronor
35000 |
|
|
|
|
30000 |
|
|
|
|
25000 |
|
|
|
|
20000 |
|
|
|
|
15000 |
|
|
|
|
10000 |
|
|
|
|
5000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
46
Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, migration och integration ökade med 10,3 miljarder kronor eller 54 procent under perioden
Utbildning och studiestöd
Diagram 3.13 Utbildning och studiestöd
Miljoner kronor
40 000 |
|
|
|
|
35 000 |
|
|
|
|
30 000 |
|
|
|
|
25 000 |
|
|
|
|
20 000 |
|
|
|
|
15 000 |
|
|
|
|
10 000 |
|
|
|
|
5 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Kostnaden för utbildning och studiestöd har minskat med 2 miljarder kronor under perioden. Kostnaden för studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar, har ökat med närmare 6,5 miljarder kronor 2006 jämfört med 2005. Kostnaden för utbetalda studiestöd har ökat marginellt. Någon post motsvarande fjolårets återföring av reservation för lånefordringar som då gjorde att nettokostnaden för studiestöd minskade med 16 miljarder kronor har inte förekommit detta år. Återföringen under 2005 berodde bl.a. på ett lägre ränteläge som medförde att flera kunde betala sina skulder. Under 2004 ökade kostnaderna för studiestöd inklusive av- och nedskrivningar med ca 10 miljarder kronor, beroende på kostnad för reservation av lånefordringar som beräknats enligt en ny modell. De största förändringarna var borttagandet av nuvärdeberäkningen och ändrad beräkning av den framtida inkomstutvecklingen samt åtgärder för att
Skr.2005/06:101
stabilisera modellen (se även kapitel 4, not 29 Utlåning).
De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre bidragsdel, men i detta avseende är studiemedlet inte rättighets- styrt.
Studiemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande som läser på eftergymnasial nivå vid t.ex. universitet och högskola. Studiemedel kan även lämnas till studerande över 20 år som läser på gymnasial nivå.
Studiehjälpen består av studiebidrag, inack- orderingstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas normalt med 1 050 kronor per studiemånad till den som är mellan 16 och 20 år och som studerar på gymnasial nivå inom t.ex. gymnasieskola, folkhögskola eller kommunal vuxenutbildning.
Antalet studerande med studiemedel har varierat under femårsperioden. Under 2005 och 2006 har antalet studerande med studiemedel minskat, vilket framgår av tabell 3.18 respektive 3.19.
Tabell 3.18 Studerande med studiemedel
|
Kvinnor |
Kvinnor |
Män |
Män |
|
|
Antal |
Procent |
Antal |
Procent |
Summa |
2002 |
261 207 |
60 |
173 169 |
40 |
434 376 |
|
|
|
|
|
|
2003 |
258 854 |
60 |
172 275 |
40 |
431 129 |
|
|
|
|
|
|
2004 |
260 653 |
60 |
173 670 |
40 |
434 323 |
|
|
|
|
|
|
2005 |
257 018 |
60 |
171 511 |
40 |
428 529 |
|
|
|
|
|
|
2006 |
250 952 |
61 |
163 743 |
39 |
414 695 |
|
|
|
|
|
|
Källa: Centrala studiestödsnämnden
Tabell 3.19 Studerande med studiemedel
|
Kvinnor |
Kvinnor |
Män |
Män |
|
|
Antal |
Procent |
Antal |
Procent |
Summa |
2002 |
203 177 |
60 |
137 628 |
40 |
340 805 |
|
|
|
|
|
|
2003 |
199 969 |
60 |
135 249 |
40 |
335 218 |
|
|
|
|
|
|
2004 |
197 561 |
60 |
132 651 |
40 |
330 212 |
|
|
|
|
|
|
2005 |
189 697 |
60 |
126 684 |
40 |
316 381 |
|
|
|
|
|
|
2006 |
178 842 |
60 |
117 216 |
40 |
296 058 |
|
|
|
|
|
|
Källa: Centrala studiestödsnämnden
Totalt fick 414 695 studerande studiemedel under 2006, vilket är en minskning med 13 834 studerande jämfört med 2005. Av dessa hade
47
Skr. 2006/07:101
296 058 studielån, medan 118 637 studerande endast utnyttjade studiebidrag. Andelen studerande som tar studiemedel för att studera har minskat stadigt under den senaste femårsperioden. Av de som fick studiemedel 2006 var 61 procent kvinnor och 39 procent män. Andelen kvinnor av det totala antalet studerande har ökat med 1 procentenhet sedan 2002.
Statens egen verksamhet
Diagram 3.14 Statens egen verksamhet
Miljoner kronor
200 000 |
|
|
|
|
|
180 000 |
|
|
|
|
|
160 000 |
|
|
|
|
|
140 000 |
|
|
|
|
|
120 000 |
|
|
|
|
|
100 000 |
|
|
|
|
|
80 000 |
|
|
|
|
|
60 000 |
|
|
|
|
|
40 000 |
|
|
|
|
|
20 000 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
Källa |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
|
|
|
|
|
Statens egen verksamhet avser främst kostnaderna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader, lokalkostnader, avskriv- ningar och nedskrivningar samt övriga drift- kostnader.
För att öka jämförbarheten mellan åren har personalkostnaderna rensats för förändring av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens pensionsverk). Övriga driftkostnader har rensats för förändringar av avsättningar för förluster i garanti- och utlåningsverksamhet hos Riksgäldskontoret och Exportkreditnämnden från
Av diagram 3.14 framgår att kostnaderna för statens egen verksamhet den senaste femårsperioden ökat med totalt 26 miljarder kronor eller 16 procent under perioden. Den största ökningen inträffade 2005 då framför allt Försvarsmaktens driftkostnader ökade på grund av avsättningar för omstruktureringskostnader
och stora nedskrivningar av beredskapsvaror. Kostnaderna för statens egen verksamhet minskade däremot något 2006. Det beror främst på att kostnader för avsättningar och nedskriv- ningar som uppstod 2005 inte har haft någon motsvarighet 2006.
De högsta personalkostnaderna (se även kapitel 4, not 6 Kostnader för personal) finns hos Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten och Försäkringskassan samt Skatteverket. Under femårsperioden har lönekostnaderna ökat med 29 procent vid Försäkringskassan, med 17 procent vid Skatteverket och med 15 procent vid Rikspolisstyrelsen.
Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler. De högsta lokalkost- naderna finns hos Försvarsmakten, Rikspolis- styrelsen och Regeringskansliet (se även kapitel 4, not 7 Kostnader för lokaler).
Övriga driftkostnader avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet. Köpta varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a. Vägverket och Banverket, som har omfattande köp av entreprenader, men också vid Försvars- makten (se även kapitel 4, not 9 Övriga drift- kostnader).
Statens personal
I det följande redovisas en beskrivning av statens personal avseende antal anställda fördelat på kön, åldersgrupper och sektorer. Uppgifterna baseras på statistik från Arbetsgivarverket. Avgräns- ningen av staten är densamma som för resultaträkningen. Det innebär bl.a. att anställda vid de allmänna försäkringskassorna inkluderas i uppgifterna för 2002 till 2004 även om de blev statligt anställda först 2005 genom bildandet av den statliga myndigheten Försäkringskassan. I bilaga 2 Statliga myndigheter redovisas vilka myndigheter som omfattas av redovisningen nedan samt vilka myndigheter som hör till respektive sektor.
Till riksdagen lämnas varje år, senast i budget- propositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, utgiftsområde 2, bilaga 1), en utförlig redovisning av statsförvaltningens utveckling, bl.a. vad avser personalkonsekvenser.
48
Tabell 3.20 Antal statligt anställda
1
P |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
AntalP |
|||||
Kvinnor |
103 026 |
105 764 |
106 359 |
105 223 |
109 678 |
|
|
|
|
|
|
Män |
111 949 |
113 864 |
113 445 |
110 614 |
110 727 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
214 975 |
219 628 |
219 804 |
215 837 |
220 405 |
1P P Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År 2006 utgjorde de drygt 4 700 personer.
Källa: Arbetsgivarverket
Statligt anställda utgör ungefär 5,8 procent av det totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. Under
Staten är den sektor som har jämnast könsfördelning på arbetsmarknaden. Andelen statsanställda kvinnor har ökat de senaste åren. År 2006 var könsfördelningen i stort sätt jämn i staten. De könsmässiga skillnaderna mellan olika åldersgrupper är marginell (se tabell 3.21). Mellan olika sektorer finns det dock skillnader. Andelen kvinnor är särskilt låg inom sektorerna Affärsverk och infrastruktur samt inom Försvarsmakten. Andelen kvinnor är däremot särskilt hög inom sektorerna Arbetsliv, omsorg och utbildning samt Ekonomi.
Skr.2005/06:101
Tabell 3.21 Antal statligt anställda
Antal och procentuell fördelning
Ålder och |
|
|
|
|
|
kön |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
45 151 |
46 684 |
45 748 |
43 407 |
45 704 |
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
48 |
48 |
48 |
49 |
51 |
|
|
|
|
|
|
Män |
52 |
52 |
52 |
51 |
49 |
|
|
|
|
|
|
52 405 |
53 948 |
54 259 |
53 708 |
55 673 |
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
47 |
47 |
48 |
48 |
50 |
|
|
|
|
|
|
Män |
53 |
53 |
52 |
52 |
50 |
|
|
|
|
|
|
63 463 |
61 788 |
59 884 |
57 866 |
57 113 |
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
49 |
49 |
49 |
48 |
49 |
|
|
|
|
|
|
Män |
51 |
51 |
51 |
52 |
51 |
|
|
|
|
|
|
55– |
53 956 |
57 208 |
59 913 |
60 856 |
61 915 |
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
48 |
48 |
49 |
49 |
50 |
|
|
|
|
|
|
Män |
52 |
52 |
51 |
51 |
50 |
Källa: Arbetsgivarverket
Utmärkande för staten är att andelen äldre är högre samtidigt som andelen i de yngsta åldersgrupperna är lägre i jämförelse med arbetsmarknaden i sin helhet. Den genom- snittliga åldern har dock minskat något under 2006 efter att tidigare ökat under flera år. Drygt 28 procent av de statsanställda 2006 var 55 år eller äldre, medan ca 21 procent var 34 år eller yngre.
I förhållande till 2002 har andelen anställda i åldersgruppen 55 år och äldre ökat, från 25 procent 2002 till 28 procent 2006. Under samma period har andelen anställda i ålders- gruppen 34 år och yngre varit i stort oförändrad.
Genomsnittsåldern för de statliga anställda uppgick 2006 till 46 år. Genomsnittsåldern har minskat eller är oförändrad inom samtliga sektorer med undantag av Universitet, hög- skolor och forskning, Uppdragsbaserad verk- samhet och Försvarsmakten. Försvarsmakten har lägst snittålder, 42,5 år, medan Upp- dragsbaserad verksamhet har högst snittålder, 47,1 år.
Universitet, högskolor och forskning är den största av sektorerna inom staten med ca 52 400 anställda. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av de statligt anställda. Därefter kommer sektorer- na Rättsmyndigheter exklusive Försvarsmakten med ca 41 400 anställda respektive Arbetsliv, omsorg och utbildning med drygt 37 600 anställda.
49
Skr. 2006/07:101
Tabell 3.22 Antal statligt anställda
Sektor
|
Kön |
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
|
1 |
|
19 106 |
19 377 |
19 317 |
18 553 |
18 943 |
|
P |
|
|||||
|
AffärsverkP |
|
|||||
|
Kvinnor |
|
23 |
23 |
24 |
24 |
25 |
|
Män |
|
77 |
77 |
76 |
76 |
75 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomi |
|
18 827 |
18 398 |
18 101 |
17 937 |
18 743 |
|
Kvinnor |
|
63 |
63 |
63 |
63 |
63 |
|
Män |
|
37 |
37 |
37 |
37 |
37 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
51 947 |
53 582 |
53 429 |
52 435 |
52 366 |
|
P |
|
|||||
|
UniversitetP |
|
|||||
|
Kvinnor |
|
51 |
51 |
52 |
52 |
53 |
|
Män |
|
49 |
49 |
48 |
48 |
47 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kultur |
|
3 209 |
3 125 |
3 097 |
3 039 |
3 423 |
|
Kvinnor |
|
57 |
57 |
57 |
57 |
58 |
|
Män |
|
43 |
43 |
43 |
43 |
42 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
5 695 |
5 716 |
5 863 |
5 969 |
6 257 |
|
P |
|
|||||
|
MiljöP |
|
|||||
|
Kvinnor |
|
45 |
46 |
47 |
48 |
48 |
|
Män |
|
55 |
54 |
53 |
52 |
52 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
34 926 |
36 872 |
35 876 |
35 789 |
37 614 |
|
P |
|
|||||
|
ArbetslivP |
|
|||||
|
Kvinnor |
|
70 |
69 |
69 |
69 |
69 |
|
Män |
|
30 |
31 |
31 |
31 |
31 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rätts- |
|
|
|
|
|
|
|
myndigheter |
|
37 622 |
38 204 |
38 958 |
39 175 |
41 366 |
|
Kvinnor |
|
42 |
42 |
42 |
43 |
44 |
|
Män |
|
58 |
58 |
58 |
57 |
56 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Läns- |
|
|
|
|
|
|
|
styrelser |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
11 598 |
11 717 |
12 010 |
12 232 |
12 974 |
|
P |
|
|||||
|
m.m.P |
|
|||||
|
Kvinnor |
|
58 |
58 |
58 |
58 |
59 |
|
Män |
|
42 |
42 |
42 |
42 |
41 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppdrags- |
|
|
|
|
|
|
|
baserad |
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
12 000 |
12 088 |
12 031 |
12 157 |
12 120 |
|
verksamhetP |
P |
|||||
|
|
||||||
|
Kvinnor |
|
42 |
41 |
41 |
41 |
42 |
|
Män |
|
58 |
59 |
59 |
59 |
58 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
|
20 045 |
20 549 |
20 122 |
18 551 |
16 599 |
|
P |
|
|||||
|
FörsvarP |
|
|||||
|
Kvinnor |
|
20 |
20 |
20 |
21 |
21 |
|
Män |
|
80 |
80 |
80 |
79 |
79 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Affärsverk och infrastruktur. |
|
|
|
|
||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Universitet, högskolor och forskning. |
|
|
|
|||
3 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Miljö, teknik och jordbruk. |
|
|
|
|
||
4 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Arbetsliv, omsorg och utbildning. |
|
|
|
|||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter. |
|
|
||||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Uppdragsbaserad verksamhet. |
|
|
|
|
||
7 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Försvarsmakten tillhör sektorn rättsmyndigheter, men särredovisas här. |
||||||
Källa: Arbetsgivarverket
Flertalet av de statsanställda arbetar vid en stor myndighet. Drygt 80 procent av de statsanställda arbetar vid någon av de 33 myndigheter som har minst 1 000 personer anställda. Mindre än 1 procent av de statsanställda arbetar vid någon av de 75 myndigheter som har färre än 50 anställda.
Resultaträkningens
Diagram 3.15 Statens
Miljoner kronor |
|
|
|
|
120 000 |
|
|
|
|
100 000 |
|
|
|
|
80 000 |
|
|
|
|
60 000 |
|
|
|
|
40 000 |
|
|
|
|
20 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Diagram 3.15 visar den konsoliderade resultaträkningens över- och underskott under den senaste femårsperioden. Efter överskott under början av
50
4
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
Skr. 2006/07:101
4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
Resultat- och balansräkningarna samt finansie- ringsanalysen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Riksbankens grundfond ingår eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten. Däremot ingår inte Riksbanken, AP- fonderna och Premiepensionsmyndigheten.
Resultaträkningen omfattar de ingående myn- digheternas alla verksamheter oavsett finansi- ering. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls konstanta över tiden för att ge jämförbarhet mellan åren.
Till skillnad från vad som är fallet i statsbud- geten redovisas i resultaträkningen intäkter och kostnader, vilket bl.a. innebär att utgifterna för en investering, i form av avskrivningar, fördelas över investeringens hela livslängd. Gällande prin- ciper och förutsättningar under det senaste året beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
Myndigheternas redovisning konsolideras, vilket innebär att transaktioner mellan myndig- heter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att ford- ringar och skulder mellan myndigheter elimine- ras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.
4.1Resultaträkning
Resultaträkningen för 2006 redovisar ett över- skott på 104 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 67 miljarder kronor jämfört med föregående år.
53
Skr. 2006/07:101
Tabell 4.1 Resultaträkning
Miljoner kronor
|
Not |
2006 |
|
2005 |
|
Intäkter |
|
|
|
|
|
Skatteintäkter |
1 |
963 940 |
|
902 039 |
|
Intäkter av avgifter och andra |
|
|
|
|
|
ersättningar |
2 |
|
44 966 |
|
43 858 |
Intäkter av bidrag |
3 |
|
25 988 |
|
24 700 |
Summa intäkter |
|
|
1 034 894 |
|
970 597 |
Kostnader |
|
|
|
|
|
Transfereringar m.m. |
|
|
|
|
|
Transfereringar till hushåll |
4 |
|
|
||
Transfereringar till företag |
4 |
|
|
||
Transfereringar till kommuner |
4 |
|
|
||
Transfereringar till utlandet |
4 |
|
|
||
Nettoöverföring till ålders- |
|
|
|
|
|
pensionssystemet |
4 |
|
|
||
Avsättningar till/upplösning av |
|
|
|
|
|
fonder |
5 |
|
|
1 524 |
|
Summa transfereringar m.m. |
|
|
|
||
Statens egen verksamhet |
|
|
|
|
|
Kostnader för personal |
6 |
|
|
||
Kostnader för lokaler |
7 |
|
|
||
Vissa garanti- och kredit- |
8 |
|
|
||
kostnader |
|
|
|||
Övriga driftkostnader |
9 |
|
|||
Avskrivningar och ned- |
|
|
|
|
|
skrivningar |
10 |
|
|
||
Summa statens egen verk- |
|
|
|
|
|
samhet |
|
|
|
||
Summa kostnader |
|
|
|
||
Saldo före resultat från andelar |
|
|
69 557 |
|
36 069 |
och finansiella poster |
|
|
|
||
Resultat från andelar i dotter- |
|
|
48 449 |
|
45 896 |
och intresseföretag |
11 |
|
|
||
Finansiella intäkter och |
|
|
|
|
|
kostnader |
|
|
|
|
|
Nettokostnad för statsskulden |
12 |
|
|||
Övriga finansiella intäkter |
13 |
|
15 391 |
|
22 469 |
Övriga finansiella kostnader |
14 |
|
|
||
Summa finansiella poster |
|
|
|
||
ÅRETS |
|
|
103 671 |
|
36 662 |
|
|
|
|
|
|
Resultaträkningens ökade överskott beror till största delen på att skatteintäkter ökade med 62 miljarder kronor och att nettokostnaden för statsskulden minskade med 39 miljarder kronor. Kostnaderna för transfereringar m.m. och statens egen verksamhet ökade med 22 respektive 8 miljarder kronor, medan övriga
finansiella intäkter minskade med 7 miljarder kronor. Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag har därutöver påverkat utfallet positivt med 48 miljarder kronor, vilket är 2,6 miljarder kronor mer än 2005.
4.1.1Intäkter
Diagram 4.1 Statens intäkter
Finansiella intäkter 1%
|
Intäkter av |
|
bidrag |
|
3% |
Intäkter av |
|
avgifter och |
|
andra |
|
ersättningar |
|
4% |
Skatteintäkter |
|
92% |
Skatteintäkterna uppgick till 964 miljarder kronor och utgör 92 procent av statens totala intäkter.
Skatt på arbete ökade med 31,5 miljarder kronor jämfört med 2005. Därav ökade inkomst- skatterna med 23,4 miljarder kronor och arbets- givaravgifterna med 15,7 miljarder kronor. Ökningarna förklaras framför allt av ökad syssel- sättning och högre lönenivåer. Arbetsgivar- avgifterna utgörs i princip av lönesumman multiplicerad med avgiftssatsen. Preliminärt ökade lönesumman 2006 med 5,4 procent och avgiftssatsen uppgick till 32,28 procent, vilket är 0,18 procentenheter lägre än 2005. Myndig- heternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats.
Jämfört med 2005 ökade skatt på kapital med 16,6 miljarder kronor. Skatt på kapital från hus- håll ökade med 9 miljarder kronor till följd av ökade kapitalvinster. Skatt på företagsvinster ökade med 5,8 miljarder kronor på grund av företagens ökade vinster. Intäkter från fastighetsskatt minskade marginellt.
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 16,1 miljarder kronor. Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 13,4 miljarder kronor. De högre intäkterna av mervärdesskatt förklaras i huvudsak av en ökad privat konsumtion.
54
Ökningen förklaras även av en förändrad sammansättning med större andel konsumtion av varaktiga varor, vilket höjer den genom- snittliga skattesatsen. Intäkter av punktskatter har utvecklats relativt lite, vilket beror på en låg utvecklingstakt för intäkter av energi och koldioxidskatt.
Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 1,1 miljarder kronor. Mest ökade intäkter från uppdragsverksamhet, dvs. intäkter från försäljning av sådana varor och tjänster som
är frivilligt |
efterfrågade, |
som ökade med |
1,7 miljarder |
kronor. Av |
de ökade uppdrags- |
intäkterna hänförs 1 miljard kronor till Svenska kraftnäts försäljning av överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Uppdragsintäkterna vid Banverket ökade med 0,5 miljarder kronor till följd av stora entreprenaduppdrag åt kommuner avseende järnvägsstationer i anslutning till järnvägstunnlar i Malmö och Stockholm. Intäkter av andra ersättningar minskade däremot med 1,2 miljarder kronor till följd av Export- kreditnämndens lägre förtidsbetalningar av fordringar, s.k. återvinningar, från andra länder.
Intäkter av bidrag ökade med närmare 1,3 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av att
4.1.2Kostnader
Diagram 4.2 Statens kostnader
Finansiella kostnader 3%
Kostnader för statens egen verksamhet 20%
Transfereringar
77%
Av statens kostnader under 2006 utgjorde 77 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 20 procent
Skr. 2006/07:101
och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 3 procent.
4.1.3Transfereringar
Diagram 4.3 visar 2006 års transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar för- delade på mottagarsektorer enligt nationalräken- skapernas indelning. Den s.k. realekonomiska indelningen redovisas även ur ett statsbudget- perspektiv i kapitel 5 Statsbudgetens utfall.
Diagram 4.3 Transfereringar per sektor
|
Nettoöverföring |
|
Transfereringar |
till |
|
till utlandet |
ålderspensions- |
|
6% |
systemet |
|
|
5% |
|
Transfereringar |
|
|
till kommuner |
|
|
22% |
|
|
|
Transfereringar |
|
Transfereringar |
till hushåll |
|
62% |
||
till företag |
||
|
||
5% |
|
Av diagrammet framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga trans- fereringar. Transfereringarna till hushåll inne- fattar bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslöshets- ersättning, men även bidrag till organisationer inom t.ex. utbildningsområdet eller bistånds- området. Kommunerna tar emot 22 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag, företagssektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och
av de |
statliga transfereringarna. Ungefär |
||
5 procent |
avser |
nettoöverföring |
till |
ålderspensionssystemet |
för fondering |
hos |
|
Premiepensionsmyndigheten och
till särskilda poster). |
|
|
|
|
|
Kostnaderna för |
transfereringar |
(exklusive |
|||
avsättningar |
till |
fonder) |
uppgick |
till |
|
759 miljarder |
kronor |
2006, |
en ökning |
med |
|
17 miljarder |
kronor |
jämfört |
med |
2005. |
Den |
största ökningen avser transfereringar till hushåll, som ökade med 14 miljarder kronor.
Bland transfereringar till hushåll ökade
kostnaderna |
för |
socialförsäkringen |
med |
10,4 miljarder |
kronor |
netto varav kostnaderna |
|
55
Skr. 2006/07:101
för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 7 miljarder kronor eller 4 procent. Ökningen beror främst på den positiva inkomst- utvecklingen. Inkomstutvecklingen i samhället ligger till grund för ett index som används i ålderspensionssystemet och som styr upp- räkningen av förmånerna inkomstpension och tilläggspension. Kostnaderna för handikappolitik avser främst den statliga assistansersättningen
som ökade |
med 1,7 miljarder |
kronor eller |
|
12 procent. |
Ökningen |
beror på |
att antalet |
ersättningsberättigade |
och antalet beviljade |
||
timmar per person har fortsatt att öka. Dessutom höjs timbeloppet för assistans- ersättningen varje år. Ekonomisk äldrepolitik minskade med 1,1 miljarder kronor främst till följd av en minskning av antalet personer som uppbär garantipension.
Inom ohälsoområdet, ersättning vid arbets- oförmåga m.m., har de sammanlagda kost- naderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning, efter förra årets trendbrott, fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 1,6 miljarder kronor eller 5 procent 2006, som en följd av att antalet sjuk- penningdagar har fortsatt minska. Aktivitets-
och sjukersättningen ökade |
däremot med |
0,7 miljarder kronor eller 1 procent. |
|
Inom området ekonomisk |
familjepolitik |
ökade kostnaderna för barnbidragen och föräldraförsäkringen med 2,2 respektive 1,8 miljarder kronor vardera. De allmänna barn- bidragen höjdes med 100 kronor per barn och månad från den 1 januari 2006. År 2006 föddes ca 106 000 barn i Sverige, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med 2005. Inom området har också en rad regeländringar skett vilka bidrar till högre försäkringskostnader.
Inom området arbetsmarknadspolitik mins- kade kostnaderna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med 3,4 miljarder kronor till följd av lägre arbetslöshet.
Kostnaden för studiestöd inkl. av- och ned- skrivningar ökade med 6,5 miljarder kronor. Utbetalda studiestöd ökade med 0,5 miljarder kronor, men 2005 gjordes en återföring av en reservation för förluster på lånefordringar med 5,9 miljarder kronor bl.a. på grund av lägre ränteläge. Återföringen minskade kostnaderna för 2005, medan endast små förändringar har skett under 2006 av reservationen för förluster.
Transfereringar till företag minskade med 0,5 miljarder kronor jämfört med 2005. En
förklaring är att under 2005 redovisades ersättning till Vattenfall för utebliven produktion vid stängningen av Barsebäck 2. Inom området livsmedelspolitik ökade kost- naderna med 1 miljard kronor främst på grund av ökat gårdsstöd och djurbidrag. Även transfe- reringar till företag inom arbetsmarknadspoli- tiken ökade då såväl lönebidrag som anställ- ningsstöd ökade med 0,6 miljarder kronor.
Kostnaderna för transfereringar till kom- muner ökade endast med 0,4 miljarder kronor eftersom en reglering motsvarande kommunernas skuld på mervärdesskattekonto i det avskaffade kommunkontosystemet gjordes med 5,6 miljarder kronor föregående år och då höjde kostnaderna. De allmänna bidragen till kommunerna ökade med 2,9 miljarder kronor. Transfereringar till kommuner avseende bidrag till personalförstärkning i förskola ökade med 1,6 miljarder kronor. Bidrag avseende integra- tionspolitik ökade med 1,4 miljarder kronor då den tillfälliga asyllagen medfört ökade ersätt- ningar till kommuner för flyktingmottagande.
Transfereringar till utlandet ökade totalt med 3,2 miljarder kronor. Sveriges sammanlagda avgift till EU ökade med 0,3 miljarder kronor. Den mervärdeskattebaserade avgiften ökade med 1,1 miljarder kronor. Orsaken är att EU- kommissionen justerat beräkningar av medlems- ländernas momsunderlag, vilket resulterat i en högre avgift för Sverige. Den avgift som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI) minskade däremot med 1,2 miljarder kronor. Det beror främst på att
Kostnaden för biståndsverksamhet och internationella bidrag genom Styrelsen för inter- nationellt utvecklingssamarbete och Regerings- kansliet ökade med 1,9 respektive 1,3 miljarder kronor. Ökningen är bland annat en följd av att biståndsmålet höjts från 0,88 till 1 procent av BNI och av förändrade
56
4.1.4Kostnader för statens egen verksamhet
Kostnaderna för statens egen verksamhet upp- gick till 202 miljarder kronor 2006, vilket är en ökning med 8 miljarder kronor jämfört med 2005.
Statens personalkostnader exklusive arbets- givaravgifter ökade med 13,8 miljarder kronor. Ökningen förklaras i huvudsak av att kost- naderna för statens tjänstepensioner ökade med 11 miljarder kronor. Därav har utbetalda pensioner ökat med drygt 0,3 miljarder kronor medan förändringen av försäkringstekniska avsättningar ökat med 10,7 miljarder kronor. Den kraftiga ökningen av kostnader för försäk- ringsteknisk avsättning beror på sänkning av räntan i de försäkringstekniska riktlinjerna vilket höjer nuvärdet av de framtida pensionerna och därmed skulden med ca 11 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbets- givaravgifter ökade med 3,1 miljarder kronor eller 3,4 procent. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter och löneskatter, liksom premierna till Statens pensionsverk för tjänste- pensionsförmåner, utgör statsinterna transak- tioner och har eliminerats i årsredovisningen för staten.
Kostnader för lokaler ökade med 0,3 miljarder kronor. Övriga driftkostnader minskade med 0,4 miljarder kronor. Försvarets materielverk, Vägverket och Banverket har aktiverat närmare 3 miljarder kronor mer än föregående år för investeringar i anläggningstillgångar i egen regi. Aktiveringen innebär att kostnader för köp av varor och tjänster avseende produktion av försvarsmateriel, väganläggningar och banan- läggningar förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Därutöver innefattar förändringen minskade kostnader för köp av tjänster med 2,4 miljarder kronor och ökade kostnader för köp av varor med 1,7 miljarder kronor. Inomstatlig handel har eliminerats med 13 miljarder kronor. Försvars- maktens driftkostnader avseende tjänster minskade med 3,4 miljarder kronor, vilket beror dels på att man 2005 gjorde stora avsättningar för omstruktureringskostnader, dels på att kostnaderna för materielkonsulter minskat 2006. Svenska kraftnäts driftkostnader ökade med 1,1 miljarder kronor till följd av ökade kostnader för inköp av balanskraft på grund av högre elpriser 2006.
Skr. 2006/07:101
Posten Vissa garanti- och kreditkostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet minskade med 1,4 miljarder kronor. Det är Exportkreditnämndens kostnader för förändring av försäkringstekniskt nettovärde på fordringar som minskat sedan föregående år. Det beror på att de högst värderade fordringarna har betalats av och förändring av fordringarnas värde i garantiverksamheten bruttoredovisas.
Avskrivningar och nedskrivningar minskade med 3,9 miljarder kronor jämfört med föregående år. Minskningen beror främst på den nedskrivning av beredskapsvaror för Försvarsmakten med 3,6 miljarder kronor som gjordes 2005. Vägverkets nedskrivningar har också minskat beroende på en nedskrivning av Norra länken med 1,1 miljarder kronor som gjordes under 2005.
4.1.5Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag
Resultat från andelar i dotter- och intresse- företag ökade med 2,6 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive års- bokslut.
Resultatet för TeliaSonera AB har förbättrats med 2,4 miljarder kronor. Civitas Holding AB:s resultat har förbättrats med 1,7 miljarder kronor på grund av större ökning av marknadsvärdet på dotterbolaget Vasakronan AB:s fastighets- tillgångar. Sveaskog AB:s resultat har förbättrats med 1,5 miljarder kronor vilket främst avser realisationsvinst på 1 miljard kronor vid avyttring av industrirörelse. SAS Sverige AB har ett förbättrat resultat med 1 miljard kronor till största delen hänförbart till realisationsvinst vid börsintroduktion av ett hotellrörelsedrivande dotterbolag. Däremot har Akademiska Hus AB försämrat sitt resultat med 3,6 miljarder kronor, vilket till största delen kan hänföras till att ökningen av fastigheternas marknadsvärde är lägre än föregående år.
4.1.6Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader
Nettokostnaden för statsskulden minskade med 39 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen
57
Skr. 2006/07:101
till den kraftiga minskningen är att de orealiserade valutakursförändringarna gick i motsatt riktning jämfört med 2005. De orealiserade valutavinsterna blev 23 miljarder kronor 2006, en ökning med 53 miljarder kronor, delvis som en följd av kronans förstärkning. Staten redovisade 30 miljarder kronor i orealiserade valutaförluster 2005 i samband med att kronkursen var svag i slutet av 2005. De realiserade valuta- och kursdifferen- serna gick åt motsatt håll och ökade i stället kostnaderna med 14 miljarder kronor.
Minskningen av övriga finansiella intäkter med 7 miljarder kronor förklaras bland annat av Regeringskansliets reavinst 2005 från försäljning av aktier, både i samband med TeliaSonera AB:s respektive Nordea AB:s återköp av aktier samt till utdelning från aktier i Nordea AB. Dessutom minskade Riksbankens inlevererade överskott med 1,4 miljarder kronor.
4.2Balansräkning
I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital. Värdet är beräknat per den 31 december 2006 (se även avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar). I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag presenteras dessa i bilaga 3 Statliga bolag.
4.2.1Nettoförmögenheten
Statens nettoförmögenhet är skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens ackumulerade underskott under åren, svarar för den övervägande delen av skulderna och därmed den negativa netto- förmögenheten. Vid utgången av 2006 var netto- förmögenheten
Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan:
|
Mdkr |
Ökning av tillgångar |
60 |
Minskning av skulder |
67 |
Ökning av avsättningar |
|
Ökning av fonder |
|
|
|
Summa |
110 |
Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:
|
Mdkr |
Årets överskott enligt resultaträkning |
104 |
Värdeförändring av aktier och andelar |
5 |
Eliminering av ensidiga inomstatliga periodavgränsnings- |
|
poster m.m. |
1 |
|
|
Summa |
110 |
Förändringen av nettoförmögenheten är i första hand hänförbar till årets överskott i resultat- räkningen på 104 miljarder kronor. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att redovisas över resultat- räkningen. Exempel är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2006 uppgick dessa förändringar till drygt 5 miljarder kronor.
Vid eliminering av inomstatliga period- avgränsningsposter, som till viss del avser ensidiga periodiseringar, samt diverse andra inomstatliga fordringar och skulder kvarstår ett saldo redovisat som en ökning av statens netto- förmögenhet med 1 miljard kronor.
58
Tabell 4.2 Balansräkning |
|
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
|
TILLGÅNGAR |
|
|
|
|
|
Not |
|||
Anläggningstillgångar |
|
|
|
|
Immateriella |
|
|
|
|
anläggningstillgångar |
|
|
|
|
Balanserade utgifter för |
15 |
3 790 |
3 720 |
|
utveckling |
|
|
|
|
Rättigheter och andra |
16 |
841 |
768 |
|
immateriella |
||||
|
|
|
||
anläggningstillgångar |
|
|
|
|
Förskott avseende immateriella |
17 |
32 |
45 |
|
anläggningstillgångar |
|
|
|
|
Summa immateriella |
|
4 663 |
4 533 |
|
anläggningstillgångar |
|
|
|
|
Materiella |
|
|
|
|
anläggningstillgångar |
|
|
|
|
Statliga väganläggningar |
18 |
92 287 |
88 895 |
|
Statliga järnvägsanläggningar |
19 |
64 658 |
63 922 |
|
Byggnader, mark och |
20 |
39 935 |
39 591 |
|
annan fast egendom |
|
|
|
|
Förbättringsutgifter på |
21 |
3 134 |
2 948 |
|
annans fastighet |
|
|
|
|
Maskiner, inventarier, |
22 |
22 187 |
21 807 |
|
installationer m.m. |
|
|
|
|
Pågående nyanläggningar |
23 |
49 704 |
41 013 |
|
Beredskapstillgångar |
24 |
93 213 |
91 834 |
|
Förskott avseende materiella |
25 |
1 456 |
1 562 |
|
anläggningstillgångar |
|
|
|
|
Summa materiella |
|
366 574 |
351 572 |
|
anläggningstillgångar |
|
|
|
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i dotter- och |
26 |
303 709 |
272 083 |
intresseföretag |
|
|
|
Andra långfristiga värde- |
27 |
10 536 |
10 911 |
pappersinnehav |
|
|
|
Långfristiga fordringar |
28 |
8 644 |
8 109 |
Summa finansiella |
|
322 889 |
291 103 |
anläggningstillgångar |
|
|
|
Summa anläggningstillgångar |
|
694 126 |
647 208 |
Utlåning |
29 |
165 581 |
160 055 |
Varulager m.m. |
|
|
|
Varulager och förråd |
30 |
1 815 |
1 690 |
Pågående arbeten |
31 |
326 |
439 |
Fastigheter |
32 |
121 |
112 |
Förskott till leverantörer |
33 |
4 481 |
8 384 |
Summa varulager m.m. |
|
6 743 |
10 625 |
Fordringar |
|
|
|
Kundfordringar |
34 |
6 134 |
5 517 |
Övriga fordringar |
35 |
42 450 |
37 562 |
Summa fordringar |
|
48 584 |
43 079 |
Periodavgränsningsposter |
|
|
|
Förutbetalda kostnader |
36 |
13 794 |
13 077 |
|
|
|
|
Skr. 2006/07:101
Upplupna bidragsintäkter |
37 |
951 |
920 |
Övriga upplupna intäkter |
38 |
36 147 |
33 783 |
Summa periodavgräns- |
|
50 892 |
47 780 |
ningsposter |
|
|
|
Kortfristiga placeringar |
|
|
|
Värdepapper och andelar |
39 |
33 083 |
31 230 |
Summa kortfristiga |
|
33 083 |
31 230 |
placeringar |
|
|
|
Kassa och bank |
40 |
2 978 |
1 908 |
SUMMA TILLGÅNGAR |
|
1 001 987 |
941 885 |
|
|
|
|
KAPITAL OCH SKULDER
|
Not |
|
|||
Nettoförmögenhet |
41 |
|
|||
Fonder |
42 |
|
58 942 |
|
55 095 |
Avsättningar |
|
|
|
|
|
Avsättningar för pensioner |
43 |
|
167 427 |
|
154 735 |
och liknande förpliktelser |
|
|
|
|
|
Övriga avsättningar |
44 |
16 272 |
|
16 104 |
|
Summa avsättningar |
|
|
183 699 |
|
170 839 |
Statsskulden |
|
|
|
|
|
Lån i Sverige |
|
|
954 193 |
|
959 014 |
Lån utomlands |
|
|
266 024 |
|
302 597 |
Summa statsskulden |
45 |
|
1 220 217 |
|
1 261 611 |
Skulder m.m. |
|
|
|
|
|
Leverantörsskulder |
46 |
|
16 007 |
|
14 670 |
Övriga skulder |
47 |
|
91 434 |
|
109 608 |
Depositioner |
48 |
|
991 |
|
753 |
Förskott från |
49 |
|
506 |
|
567 |
uppdragsgivare och kunder |
|
|
|
|
|
Summa skulder m.m. |
|
108 938 |
|
125 598 |
|
Periodavgränsningsposter |
|
|
|
|
|
Upplupna kostnader |
50 |
|
34 076 |
|
40 554 |
Oförbrukade bidrag |
51 |
|
7 399 |
|
6 707 |
Övriga förutbetalda intäkter |
52 |
|
23 939 |
|
27 013 |
Summa periodavgräns- |
|
|
65 414 |
|
74 274 |
ningsposter |
|
|
|
||
SUMMA KAPITAL |
|
|
1 001 987 |
|
941 885 |
OCH SKULDER |
|
|
|
||
Garantiförbindelser |
53 |
|
610 801 |
|
580 573 |
Övriga ansvarsförbindelser |
54 |
|
9 955 |
|
9 936 |
|
|
|
|
|
|
4.2.2Övriga förändringar i balansräkningen
Under räkenskapsåret 2006 ökade de totala tillgångarna med 60 miljarder kronor till 1 002 miljarder kronor.
De materiella anläggningstillgångarna ökade med 15 miljarder kronor. Pågående ny- anläggningar ökade med 8,7 miljarder kronor
59
Skr. 2006/07:101
varav projekt vid Banverket ökade med 5 miljarder kronor där de största projekten är Hallandsåsprojektet och citytunneln i Malmö. Förändringen beror på riksdagens tidigare beslut om ökade investeringar i järnvägar, vilket inneburit ett stort antal pågående järnvägs- anläggningar. Vägverkets pågående större in- vesteringsprojekt är bland annat E4 Uppsala–
Mehedeby i Mälardalsregionen. |
|
|
|
Statliga |
väganläggningar |
ökade |
med |
3,4 miljarder |
kronor. Under |
2006 har |
bland |
annat motorvägssträckorna på E4 förbi Markaryd och på riksväg 44 mellan Vänte Ryr– Båberg samt Götaleden öppnats för trafik. Statliga järnvägsanläggningar ökade med 0,7 miljarder kronor. Försvarets militära bered- skapstillgångar ökade med 1,4 miljarder kronor.
De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 32 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 31,6 miljarder kronor. Förändringen förklaras av positiva rörelseresultat som påverkat andelarnas storlek hos främst Vattenfall AB med 18,5 miljarder kronor,
Centrala studienämndens lånefordringar ökade med 3,4 miljarder kronor och Riksgälds- kontorets utlåning till Botniabanan med 2,3 miljarder kronor. Försvarets materielverks förskott till leverantörer minskade med 3,9 miljarder kronor. Övriga fordringar ökade med 4,9 miljarder kronor. Övriga upplupna intäkter ökade med 2,4 miljarder kronor varav den del som avser periodisering av skatter ökade med 6,4 miljarder kronor mellan åren medan Jordbruks-
verkets upplupna |
intäkter minskade |
med |
4,5 miljarder kronor. |
Periodisering av |
skatter |
avser mellanskillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp av främst Skatteverket och de skatteintäkter som beräknas i samband med
upprättandet av årsredovisningen för staten. |
|
||
Kortfristiga |
placeringar |
ökade |
med |
1,8 miljarder |
kronor, vilket |
avser Riksgälds- |
|
kontorets placerade dagslån.
Fonder ökade med 3,8 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden som består av avgifter från kärnkraftsföretagen baserade på produktionen av elektrisk kraft har ökat kraftigt under ett antal år och står numera för mer än 60 procent av det kapital som redovisas som Fonder i staten. Fondmedlen är placerade i statspapper och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret.
På balansräkningens skuldsida ökade avsätt- ningarna med 12,9 miljarder kronor. För- ändringen avser i huvudsak Statens pensions- verks (SPV) ökade avsättningar för pensioner avseende den samlade tjänstepensionsskulden. Den av SPV redovisade pensionsskulden ökade med 12,3 miljarder kronor, varav 11,1 miljarder kronor beror på ändrade beräkningsgrunder. SPV:s styrelse beslutade om ändring av räntan (diskonteringsräntan) i de försäkringstekniska riktlinjerna från 2,5 till 2,0 procent från den 1 januari 2006. Den lägre räntan innebär att nuvärdet av framtida utbetalningar ökar relativt kraftigt. De största övriga faktorerna var att nyintjänad pension brutto uppgick till 4,4 miljarder kronor, medan utbetalade förmåner som minskar skulden var 6,4 miljarder kronor.
Statsskulden minskade med 41,4 miljarder
kronor och uppgick vid 2006 års utgång till |
|
1 220 miljarder |
kronor. Lån i svenska kronor |
minskade med |
4,8 miljarder kronor och lån i |
utländsk valuta minskade med 36,6 miljarder kronor. Den andel av statsskulden som upptas i utländsk valuta minskade därmed från 24 procent till 22 procent. För en närmare be- skrivning av statsskuldens utveckling, se kapitel 3 Utvecklingen av statens ekonomi, avsnitt Statsskulden.
Övriga skulder minskade med 18,2 miljarder kronor. Minskningen avser Riksgäldskontorets skuld till Premiepensionsmyndigheten för inbetalda ålderspensionsavgifter. Dessa placeras övergångsvis på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Skulden har minskat jämfört med 2005 beroende på att två års utbetalningar av premiepensionsmedel gjorts
under året. |
|
|
|
Upplupna |
kostnader |
minskade |
med |
6,5 miljarder |
kronor. Statens jordbruksverk |
||
redovisade 2005 upplupna kostnader i huvudsak avseende periodisering av gårdsstöd m.fl. ersättningar avseende 2005, som betalades ut först i januari 2006. För 2006 gjordes utbetal- ningen i december och därför minskade de upplupna kostnaderna mellan åren.
4.3Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter.
60
Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som för- ändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar.
Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna inrapporterat i statsredovisningssystemet eller myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.
4.3.1Statens verksamhet
Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultat- räkningen, uppgick 2006 till 107 miljarder kronor, vilket är en ökning från föregående år med nära 67 miljarder kronor. Skillnaden beror till största delen på att skatteinbetalningarna är högre än föregående år.
Skatterna ökade med nära 69 miljarder kronor medan transfereringarna ökade med 20 miljarder kronor, vilket sammantaget har minskat statens nettoupplåning. Utdelningarna från dotter- och intresseföretag som redovisas under posten Avgifter och andra ersättningar uppgick till nära 22 miljarder kronor, vilket var 10 miljarder kronor mer än föregående år.
Förändringar av skulder och fordringar har minskat statens kassaflöde med 24 miljarder kronor, beroende på att utbetalning av premie- pensionsmedel har gjorts både för 2004 och 2005 under året.
4.3.2Investeringar
Statens investeringar under 2006 uppgick till 39,9 miljarder kronor. Investeringar i finansiella anläggningstillgångar var endast 0,2 miljarder kronor. De materiella investeringarna ökade däremot, med drygt 2 miljarder kronor till 39 miljarder kronor. Både investeringar i beredskapstillgångar inom försvaret, väg- anläggningar och myndigheternas maskiner och inventarier ökade jämfört med föregående år.
Skr. 2006/07:101
Tabell 4.3 Materiella investeringar
Miljarder kronor
|
2006 |
2005 |
Beredskapstillgångar |
10,9 |
10,4 |
|
|
|
Väganläggningar |
8,1 |
7,3 |
|
|
|
Järnvägsanläggningar |
8,3 |
8,2 |
|
|
|
Fastigheter och markanläggningar |
2,6 |
4,0 |
|
|
|
Maskiner och inventarier |
4,9 |
4,2 |
|
|
|
Övriga investeringar |
4,2 |
2,8 |
|
|
|
Totalt |
39,0 |
36,9 |
|
|
|
Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 1,4 miljarder kronor, vilket är i samma nivå som föregående år. Investeringarna avser främst
4.3.3Utlåning
Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning och amorteringar, gav ett negativt kassaflöde på 4,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1 miljard kronor. Nyutlåningen vid Riksgälds- kontoret var nära 1 miljard kronor lägre än 2005, och även något lägre vid Centrala studiestöds- nämnden, medan amorteringarna var 0,8 miljarder kronor högre vid Centrala studiestöds- nämnden, men 1 miljard kronor lägre vid Riksgäldskontoret.
4.3.4Finansiella aktiviteter
Nettobetalningar från finansiella aktiviteter under 2006 uppgick till
61
Skr. 2006/07:101
4.3.5Statens nettoupplåning
Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakurs- förändringar i utländsk valuta.
Statens nettoupplåning under 2006 var de facto en nettoamortering på 18,1 miljarder kronor, en väsentlig förändring med 37 miljarder kronor i jämförelse med föregående års nettoupplåning. Statens lån har således minskat under 2006. Under året minskade statsskulden med 41,4 miljarder kronor. De orealiserade valutavinsterna som gör att nettoamorteringen är lägre än statsskuldens förändring uppgick till 23,3 miljarder kronor.
I bilaga 4 ges en förklaring till skillnader mellan resultaträkningens och statsbudgetens utfall.
Tabell 4.4 Finansieringsanalys
Miljoner kronor
|
Not |
2006 |
|
2005 |
|
Statens verksamhet |
|
|
|
|
|
Skatter |
55 |
962 032 |
|
893 491 |
|
Avgifter och andra ersättningar |
56 |
|
66 623 |
|
55 331 |
Intäkter av bidrag |
|
|
25 988 |
|
24 700 |
Summa justerade intäkter |
|
|
1 054 643 |
|
973 522 |
Transfereringar |
57 |
|
|
||
Statens egen verksamhet |
58 |
|
|
||
Summa justerade kostnader |
|
|
|
||
Justeringar till betalningar |
59 |
|
|
||
Saldo statens verksamhet |
|
|
106 947 |
|
40 200 |
Investeringar |
|
|
|
|
|
Finansiella investeringar |
60 |
|
|
||
Materiella investeringar |
60 |
|
|
||
Immateriella investeringar |
60 |
|
|
||
Summa investeringsutgifter |
|
|
|
||
Försäljning av anläggnings- |
|
|
649 |
|
5 627 |
tillgångar |
|
|
|
||
Summa investeringsverksamhet |
|
|
|
||
Utlåning |
|
|
|
|
|
Nyutlåning |
61 |
|
|
||
Amorteringar |
61 |
|
8 943 |
|
9 197 |
Summa nettoutlåning |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Finansiella aktiviteter |
|
|
|
|
|
Finansiellt netto för statens |
62 |
|
|
||
upplåning |
|
|
|||
Övrigt finansiellt netto |
63 |
|
12 062 |
|
16 907 |
Justeringar till betalningar |
64 |
|
|
1 448 |
|
Summa finansiella aktiviteter |
|
|
|
||
Totalt |
|
|
18 112 |
|
|
Statens nettoupplåning |
|
|
|
|
|
Förändring av statsskulden |
|
|
|
48 491 |
|
Orealiserade valutakurs- |
|
|
23 282 |
|
|
förändringar |
|
|
|
||
Totalt |
|
|
|
18 913 |
|
|
|
|
|
|
|
4.4Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar
Årsredovisningen för staten grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
De konsoliderade resultat- och balans- räkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt regeringens beslut den 14 december 2006 (dnr Fi 2006/7114) om normering av avgränsning och uppställnings- former som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till årsredovisningen för staten 2006. De uppställningsformer som föreskrivs där, bygger på de uppställningsformer som före- skrivits för myndigheterna med vissa anpass- ningar för årsredovisningen för staten.
Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redovisning av kostnader och intäkter sker
enligt bokföringsmässiga grunder.
4.4.1Transfereringar
Principen för redovisning av transfereringar är att de redovisas enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att de redovisas det år till vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av denna princip för transfereringar är inte klarlagd i alla detaljer och Sverige deltar i ett internationellt utvecklingsarbete i syfte att klargöra principerna.
Därmed är inte heller metoderna för att bedöma transfereringar hänförliga till en viss period fullt utvecklade ännu. Det innebär att
62
transfereringar periodiseras endast när kostnaden påtagligt är hänförlig till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till Europeiska unionen och vissa
4.4.2Nya principer för redovisning av skatter
Under 2005 lämnade regeringen i den ekonomiska vårpropositionen och i budget- propositionen förslag till en ny struktur för redovisning av skatteinkomster i statsbudgeten, som godkändes av riksdagen i beslut om statsbudgeten för 2006. Förändringen innebär främst att skatteinkomsterna redovisas enligt fullt periodiserade principer, dvs. hänförda till det år de uppstår. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår, är det slutliga utfallet för taxering och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten kommer därför till viss del att grundas på prognoser. Regeringen har vidare beslutat att även i resultaträkningen i årsredovisningen för staten skall skatteinkomsterna redovisas i s.k. fullt periodiserade termer. Redan i årsredovisningen för staten 2005, gjordes dock en översiktlig beräkning av vilka effekter en tillämpning av de nya principerna skulle ha fått om de tillämpats i den egentliga redovisningen redan för detta år. Avsikten var dels att visa för riksdagen vilka effekter de nya metoderna kunde förväntas få, dels att beräkna jämförelsetal som kunde användas i årsredovisningen för 2006.
Utvecklingsarbetet för de nya beräknings- metoderna har fortsatt under 2006. Utöver de nya principerna för periodisering har även avgränsningen av skatter i resultaträkningen i allt väsentligt anpassats till de nya statsbudget- principerna som ansluter till nationalräken- skapernas avgränsning av skatter. Det innebär bl.a. att Riksbankens inlevererade överskott nu inte längre redovisas bland skatter (se vidare avsnitt 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper). Utöver detta har mer noggranna beräkningar gjorts och fler faktorer har beaktats på ett fullständigt sätt, vilket bl.a. innebär att statliga myndigheters mervärdesskatt och ned- skrivningar av fordringar och periodiseringar av
Skr. 2006/07:101
Skatteverket hanteras mer korrekt än i den preliminära beräkning som gjordes i års- redovisningen för staten 2005. Jämförelsetalen för 2005 har justerats både med hänsyn till förändringar i avgränsningen och de mer fullständiga bedömningarna. Sammantaget är därmed de periodiserade skatteintäkterna för 2005 16,5 miljarder kronor högre än i den resultaträkning som redovisades föregående år, men 15,1 miljarder kronor lägre än de preliminära beräkningar som gjordes i 2005 års årsredovisning (de beräknades då till 31,6 miljarder kronor högre än utfallet enligt då tillämpade principer). Skillnaden avser skatter, men påverkar även andra intäktsposter genom att avgränsningen av skattebegreppet ändrats. Resultaträkningens jämförelseuppgifter för 2005 visar netto de beräkningar av periodiserade skatter som gjordes våren 2006, men för de olika raderna (skatteslag m.m.) har senare uppgifter grundade på främst taxeringsutfall använts, vilket bedömts ge den mest meningsfulla informa- tionen.
Närmare om metoden för beräkning av skatteintäkter
Eftersom det nya sättet att ta fram Skatteintäkter i resultaträkningen i årsredovisningen för staten och i redovisningen av statsbudgetens utfall för första gången tillämpas i denna redovisning för 2006, finns anledning att här något beskriva metodens huvuddrag.
Löpande och i årsredovisningarna redovisas debiterade och inbetalda skatter av Skatteverket och i mindre omfattning av Tullverket, Försäkringskassan samt några andra myndigheter. Vad som avser aktuellt år framgår av de berörda myndigheternas verksamhets- system där deklarationer, beslut och inbetal- ningar finns registrerade. I vissa enkla fall framgår det direkt av myndighetens redovisning. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier, de som debiteras och slutligt hänförs till period (månad) i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, och de som debiteras slutligt endast årsvis. Mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter för en viss månad redovisas med en eller två månaders förskjutning eller kassamässigt. Hushållens och företagens inkomstskatter, liksom förmögenhetsskatt, fastighetsskatt m.m. beslutas vid taxeringen som
63
Skr. 2006/07:101
sker årsvis och den löpande inbetalningen är endast preliminär i förhållande till den skatt som slutligt skall erläggas. Det innebär att i mars månad 2007, när uppgifterna för årsredo- visningen för staten till sin huvuddel tas fram, finns ett i praktiken slutligt utfall för många skatter. För inkomstskatterna m.m. utgör uppgifterna en beräknad intäkt, grundad på redovisade preliminärskatter, makroekonomiska faktorer, uppräkning av tidigare års taxeringsutfall, utvecklingen på fastighets- och aktiemarknaden, vissa storföretags boksluts- rapporter och andra faktorer. Osäkerheten i dessa delar är större än för de månadsdebiterade skatterna, men i resultaträkningen utgör ca två tredjedelar av inkomstskatterna kommunal- skatter som dras av och nettoredovisas och därför inte påverkar slutsumman Skatteintäkter. Ett antal mindre poster som redovisas som skatter (medel som förs till fonder, inlevererade överskottsmedel, koncessionsavgifter m.m.) hämtas löpande eller årsvis från respektive berörd myndighet, och är slutliga till sin natur på samma sätt som övriga poster i resultat- räkningen.
Metoden för beräkning av periodiserade skatter på detta sätt bygger på modeller för olika skatteslag och för totalsammanställningar som är uppbyggda inom Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket under lång tid och som har utvecklats och anpassats successivt. De har under många år använts för presentation av skatteintäkterna för riksdagen i den ekonomiska vårpropositionen och som kompletterande analysunderlag i presentationen av stats- budgetens utfall i årsredovisningen för staten. Denna struktur ger bättre information om skatterna för året än årets skatteinbetalningar, eftersom informationen beaktar den makro- ekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan det år dessa avser och inte först när betalning sker. Metoden får därför anses väl etablerad och prövad.
Med denna metod beräknas de till året hänförliga totala skatteintäkterna. Dessa kan vara hänförliga till hela den offentliga sektorn eller till enbart staten, och detta framgår genom olika delsummor i den statsbudget som gäller fr.o.m. 2006. I statsbudgeten tillämpas den här beskrivna metoden. Sedan slutsumman framräknats, redovisas ett antal beräknade korrigeringsposter som leder fram till det kassamässiga utfallet för skatter (årets
inbetalningar). De viktigaste korrigerings- posterna är betalningsförskjutningar och upp- bördsförskjutningar. Dessa är hänförliga till de förskjutningar i tiden som sker kopplat till utbetalningar av kommunalskatt till kommuner och pensionsmedel till
För att komma fram till resultaträkningens skatteintäkter krävs ytterligare ett antal steg.
När de totala periodiserade skatterna för året beräknats, avgår för det första den del som avser kommunalskatt.
Den periodiserade skatten för ett visst år är för det andra beräknad med viss osäkerhet. Därför kommer ett belopp som kan vara antingen positivt eller negativt att tillkomma som avser skatter hänförliga till tidigare år. Det avser således skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och den beräkning som nu görs när taxeringen är avslutad. Detta belopp läggs till de beräknade skatterna för det nu aktuella året och innehåller en huvuddel för det närmast föregående året och en mindre del hänförlig till året dessförinnan.
Kommunala utjämningsavgifter och inkomst- utjämningsavgifter läggs för det tredje till som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten (se punkten Transfereringar i det kommunala utjämnings- systemet nedan).
Därefter avgår för det fjärde de elimineringar som görs i årsredovisningen för staten. De består av två huvuddelar. En avser myndigheternas betalda arbetsgivaravgifter m.m., som till en del avser skatt som staten betalar till sig själv, och en annan del avser statens transferering till ålders- pensionssystemet för utbetalning av pensioner. Den andra huvuddelen är myndigheternas erhållna kompensation för ingående moms som
64
Skr. 2006/07:101
betalas från inkomsterna av mervärdesskatt och den delen av momsen är därför aldrig något egentligt inflöde av skatt till staten. Dessutom elimineras särskild löneskatt på vissa pensions- kostnader från statliga myndigheter samt vissa punktskatter m.m. som statliga myndigheter betalar.
Efter elimineringarna kvarstår den summa som utgör posten Skatteintäkter i resultat- räkningen i årsredovisningen för staten. Skillnaden mellan denna summa och den summa som redovisats av myndigheterna under året redovisas som (förändring av) upplupen intäkt i årsredovisningen för staten.
och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kundfordringar, efter brytdagen redovisas händelser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter, dvs. som periodavgränsningsposter. Den gemensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndigheterna skall kunna stämma överens.
Principer för konsolidering
Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultat- räkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och
4.4.3Avgränsning av redovisningsenheten kostnader mellan myndigheterna eliminerats.
Balans- och resultaträkningarna samt finansieringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlighet med regeringens normeringsbeslut för Årsredovisningen för staten 2006 (dnr Fi2006/7114). Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdag och regering, med undantag för Riksbanken som pga. dess speciella ställning inte ingår. AP- fonderna och Premiepensionsmyndigheten ingår inte heller på grund av att fondernas tillgångar har en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt och att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt. Riksbankens grundfond ingår dock, då detta kapital ursprungligen tillskjutits av staten och därför kan ses som statens ägarandel i Riksbanken. En förteckning över vilka organisationer som omfattas av staten med denna avgränsning, och som ingår i de konso- iderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.
4.4.4Metoder för konsolidering m.m.
Gemensam brytdag
En gemensam s.k. brytdag gäller för samtliga myndigheters räkenskaper. Denna dag har detta år fastställts till den 10 januari. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör den avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till
Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndig- heternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket
Omklassificeringar av poster
Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning, men skilt från verksamhetens kostnader i den berörda myndigheten Statens pensionsverks års- redovisning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balansräknings- scheman som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom särskilda upp- ställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolidering görs.
65
Skr. 2006/07:101
Motpartsavstämning
För att det skall vara möjligt att eliminera s.k. inomstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, fordringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motparts- avstämningen, som infördes 2000, har successivt förbättrats. Antalet differenser över angivna beloppsgränser har varit fortsatt lågt under 2006. Liksom de senaste åren är differenserna också beloppsmässigt nu så begränsade i relation till helheten att de inte kan anses påverka resultat- eller balansräkningen i någon utsträckning som har materiell betydelse.
4.4.5Ändrade redovisningsprinciper
Redovisning av skatteintäkter
Som angivits ovan redovisas skatteintäkter enligt nya principer, s.k. fullt periodiserade fr.o.m. 2006. Jämförelsetalen i resultat- och balans- räkningen för 2005 har ändrats. I samband med denna förändring har även avgränsningen mellan skatteintäkter och Intäkter av avgifter och andra ersättningar ändrats på några punkter för att nå bättre överensstämmelse med statsbudgetens avgränsning av skatter och även med national- räkenskaperna. Jämförelsetalet för posten Skatteintäkter för 2005 är nu av detta skäl 12,4 miljarder kronor högre än posten Skatter m.m. i årsredovisningen för staten för 2005 (jfr dessutom punkten Stämpelskatter hos Lantmäteriverket nedan).
Periodiseringen av skatter svarar för en ökning på 16,4 miljarder kronor. Mellanskillnaden ner till 12,4 miljarder kronor är ett netto av följande avgränsningsförändringar på sammanlagt 4,0 miljarder kronor.
–Riksbankens inlevererade överskott har flyttats från Skatteintäkter till Finansiella intäkter. Beloppet var 6 700 miljoner kronor för 2005. Jämförelsetalen har ändrats.
–Ett antal avgifter m.m. som förs till fonder i staten har tidigare redovisats som Intäkter av bidrag eller Intäkter av avgifter och andra ersättningar, men redovisas nu som Skatte- intäkter i statsbudgeten enligt de nya avgränsningsprinciperna kopplade till nationalräkenskaperna. Denna ändring har
även gjorts i resultaträkningen. Jämförelse- talen har ändrats så att Skatteintäkter ökar för 2005 med 689 miljoner kronor avseende reaktorinnehavarnas avgifter till Kärnavfalls- fonden, med 540 miljoner kronor avseende bankers m.fl. avgifter till Insättnings- garantinämnden, med 270 miljoner kronor avseende bilskrotningsavgifter till Vägverket samt med 681 miljoner kronor avseende avgifter till Naturvårdsverket, varav 590 miljoner kronor avsåg Kväveoxidfonden och 91 miljoner kronor avsåg Batterifonden.
–Böter och sanktionsavgifter hos Rikspolisstyrelsen och Skatteverket samt Radio- och
–Förseningsavgifter hos Skatteverket redovisades tidigare som s.k. andra ersättningar, men redovisas nu som Skatteintäkter. Jämförelsetalen har ändrats med 273 miljoner kronor.
–Koncessionsavgifter och lokalradioavgifter hos Radio- och
–Avgifter för telekommunikation hos Post- och telestyrelsen har flyttats från offentlig- rättsliga avgifter under posten Intäkter av avgifter och andra ersättningar till Skatteintäkter. Jämförelsetalen har ändrats med 180 miljoner kronor.
–Lotteriinspektionens lotteriavgifter och Kemikalieinspektionens avgifter m.m. har flyttats från offentligrättsliga avgifter till Skatteintäkter. Jämförelsetalen som har ändrats för 2005 är sammanlagt 115 miljoner kronor.
–Systembolagets inlevererade överskott har flyttats från Resultatandelar till Skatteintäkter. Beloppet var 90 miljoner kronor under 2005. Jämförelsetalet har ändrats. Se även kommentar nedan under Kommentarer till särskilda poster.
66
Periodiseringen av skatteintäkter innebär även att jämförelsetalet för posten Övriga upplupna intäkter i balansräkningen ökat med 16 392 miljoner kronor
Vissa garanti- och kreditkostnader
Hos främst Exportkreditnämnden (EKN) och Riksgäldskontoret (RGK) finns kostnader för garantiverksamhet och utlåning som tidigare redovisats bland Övriga driftkostnader och till en mindre del bland finansiella poster. Dessa kostnader har en annan karaktär än driftkostnaderna hos de flesta andra myndigheter eftersom de avser kostnader för befarade och konstaterade förluster i en omfattande garanti- och kreditgivning skild från den löpande administrationen och i vissa fall produktionen hos myndigheterna. Hos EKN gäller också att de metoder hämtade från försäkringsbolags redovisning som tillämpas, innebär att minskning av garantifordringar redovisas som en kostnad även när minskningen beror på att fordringen regleras genom en betalning. Den motsvaras då av en intäkt från återvinningar; en slags bruttoredovisning som ger tillkommande information, men leder samtidigt till att variationerna mellan åren försvårar jämförelser. Även kostnaderna för förluster och avsättningar för förluster hos dessa myndigheter kan variera kraftigt och försvårar därmed jämförelser mellan åren.
För att förbättra informationen i årsredovisningen för staten har därför dessa kostnader brutits ut och särredovisas fr.o.m. 2006 under posten Vissa garanti- och kreditkostnader. Jämförelsetalet för 2005 har ändrats med
I övrigt har inga förändringar av redovisnings- principerna gjorts i årsredovisningen för staten som helhet för 2006.
Skr. 2006/07:101
Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter
Utöver ändringar i principerna för årsredovis- ningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i års- redovisningen för staten såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats. Nedan beskrivs ett antal ändringar hos myndigheter.
Stämpelskatter hos Lantmäteriverket
Lantmäteriverket har ändrat principen för redovisning av stämpelskatt, så att den tas upp i resultaträkningen vid fakturering i stället för tidigare vid betalning. Jämförelsetalet för föregående år har ändrats så att intäkterna höjts med 105 miljoner kronor. Samtidigt har en förbättring av redovisningsmetod gjorts avseende en av Lantmäteriverket redovisad skuld för skatter som ännu ej inbetalats till inkomst- titel, vilka nu elimineras i årsredovisningen för staten. Jämförelsetalet har ändrats så att skulderna för 2005 minskats med 259 miljoner kronor.
Balansposter i försvarssektorn
Ett antal balansposter i försvarssektorn har omklassificerats jämfört med 2005 års årsredovisning i syfte att få en mer ändamålsenlig och över tid jämförbar redovisning. Jäm- förelsetalen i årsredovisningen för staten har ändrats för 2005, vilket innebär att Pågående nyanläggningar ökar med 1,2 miljarder kronor, medan Övriga fordringar och Övriga upplupna intäkter minskar med 0,8 respektive 0,4 miljarder kronor. Ändringarna påverkar inte resultat- räkningen eller nettoförmögenheten.
Beredskapslager hos Försvarsmakten
Försvarsmakten hade t.o.m. 2005 genom regeringsbeslut undantag från värderings- principer för lagerredovisning av beredskaps-
67
Skr. 2006/07:101
varor. Beredskapsvarulagret värderades till senaste inköpspris. Från den 1 januari 2006 har undantaget upphört och Försvarsmakten har övergått till att redovisa lager enligt det generella regelverket (enligt principen
Vissa tillgångar och räntor hos affärsverket Statens järnvägar
Omklassificeringar av balansposter kopplade till leasingtillgångar m.m. hos Statens järnvägar har gjorts för att få en mer rättvisande redovisning. Jämförelsetalen har ändrats så att Övriga fordringar minskat och Andra långfristiga fordringar ökat med 97 miljoner kronor för 2005. Dessutom har korrigering av brutto- redovisade räntor för 2005 gjorts, som minskat jämförelsetalen för både räntekostnader och ränteintäkter med 116 miljoner kronor vardera.
Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete (Sida) har som en anpassning till de principer som annars gäller för statlig garanti- verksamhet övergått till att redovisa sin s.k. säkerhetsreserv kopplad till
Resultaträkningens saldo 2005
Resultaträkningens saldo i jämförelsekolumnen för 2005 har påverkats av två poster
Tabell 4.5 Resultaträkningens saldo 2005
Miljoner kronor
Resultaträkningens saldo enligt Årsredovisning för |
|
staten 2005 |
20 162 |
|
|
Justering för införandet av periodiserade skatteintäkter |
16 395 |
|
|
Ändrad princip för stämpelskatter hos Lantmäteriverket |
105 |
|
|
Resultaträkningens saldo 2005 i jämförelsekolumnen |
|
enligt Årsredovisningen för staten 2006 |
36 662 |
|
|
4.4.6Undantag från generella principer m.m.
För att på ett mer fullständigt sätt belysa tillämpade principer i årsredovisningen för staten, beskrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag både för en enskild myndighet och för statens redovisning eller statsbudgeten som helhet.
Tidigareläggning och senareläggning av betalningar av vissa transfereringar
Delar av anslaget Arealersättning och djurbidrag m.fl. bidrag inom jordbruket avseende ett visst år har under de senaste åren i viss utsträckning betalats efter det följande årsskiftet. Kostnaden och motsvarande intäkt som erhålls från EU har i förekommande fall periodiserats av Statens jordbruksverk och därmed även i årsredo- visningen för staten. På statsbudgeten redovisas ut- och inbetalningar kassamässigt, vilket innebär att budgetutfallet påverkas. För 2006 kan noteras att Jordbruksverkets utbetalningar av gårdsstöd visserligen gjordes tidigare än vad som ursprungligen var budgeterat, men att de gjordes under det år de avsåg och detta därför inte kan betraktas som en egentlig tidigare- läggning. Generellt gäller att denna typ av förskjutningar har upphört eller minskat kraftigt under 2005 och 2006 jämfört med de föregående åren.
Liksom andra av regeringen beslutade tidigareläggningar eller senareläggningar av verksamhet som kan göras av budgetpolitiska skäl, sker detta inom ramen för den flexibilitet som regelverket medger. Det är därför inte något egentligt undantag från någon regel eller princip.
Några senareläggningar eller tidigare- läggningar av avgiften till Europeiska unionen, vilket förekom i början av
Engångseffekter
Engångseffekterna på statsbudgeten (se kapitel 5 Statsbudgetens utfall) påverkar oftast inte
68
resultaträkningen i årsredovisningen för staten, eftersom redovisningen där görs på bokförings- mässiga grunder med periodisering av intäkter och kostnader. Balansräkningen påverkas för belopp som redovisas som periodavgränsnings- poster och när likviditeten påverkas.
Undantag hos vissa myndigheter
Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder avseende upp- börd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt systemet för punktskatter m.m.
Statens fastighetsverk har för bidrags- fastigheter undantag från regler vilka innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte be- traktas som anläggningstillgång.
Insättningsgarantinämnden har undantag från kravet på riktig periodisering av intäkter och kostnader för inbetalade och ev. återbetalade avgifter för insättningsgarantin respektive investerarskyddet.
Vägverket och Banverket har undantag från anslagsavräkningsreglerna som innebär att de får avräkna kostnader mot anslag det budgetår verksamheten utförs. Det påverkar stats- budgeten i den meningen att tidpunkten för anslagsavräkning i många fall avviker från den som annars skulle ha gällt.
Universitet och högskolor tillämpar för en stor mängd anslag inom grundutbildnings- området en anslagsavräkningsmodell som innebär att den slutliga anslagsavräkningen är beroende av volymen studieprestationer upp till ett visst maxbelopp, medan löpande under året avräknas en tolftedel av årsbeloppet oavsett verklig förbrukning. Sveriges lantbruks- universitet är undantagna från denna modell och i stället är den löpande avräkningen densamma som den slutliga.
Undantag från regler på finansieringsområdet, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter eller för att ta emot bidrag och donationer, förekommer, men eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt, anges de inte här.
De här olika typerna av beslut är inte i första hand att se som undantag, utan de är att
Skr. 2006/07:101
beteckna som finansiella villkor för den enskilda myndigheten. Regeringen fattar inom detta område årligen ett mycket stort antal beslut inom ramen för sin styrning av de statliga myndigheterna. Härutöver finns mer om- fattande undantag som har direkt koppling till en myndighets uppgift och som därför följer av myndighetens instruktion eller regleringsbrev, i vissa fall av lag.
Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering
Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.
4.4.7Kommentarer till särskilda poster
Kostnader för stängningen av Barsebäck 2
Under 2005 ingick staten överenskommelse med Vattenfall AB och E.ON om stängningen av kärnkraftreaktorn Barsebäck 2. För förlorad produktionskapacitet betalar staten en kontant ersättning till Vattenfall på 4,1 miljarder kronor fördelat på fyra år. Praktiskt regleras detta genom att Vattenfalls inbetalningar av utdelning till staten blir lägre under perioden
På myndighetsnivån gjorde ingen myndighet någon redovisning av åtagandet i 2005 års redovisning eftersom det inte fanns ett tydligt ansvar för förpliktelsen hos någon myndighet. Under 2006 har detta ansvar klargjorts genom ett regeringsbeslut (nr 38 den 31 augusti 2006). Regeringskansliet redovisar därför kostnaden för åtagandet och den återstående skulden i sin redovisning för 2006. Eftersom kostnaden
69
Skr. 2006/07:101
redovisades i årsredovisningen för staten redan 2005, påverkar detta dock inte den konsoliderade redovisningen.
Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret
De
Riksgäldskontoret redovisar i sin års- redovisning en fordran för
Statsskulden
Statsskulden skall, enligt regeringsbeslut, från och med 2003 konsekvent mätas inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. Dessutom skall skuldinstrumen- ten i den statliga redovisningen värderas till nominellt slutvärde. I årsredovisningen för staten tillämpas detta nya sätt att mäta. Det är
den konsoliderade statsskulden som redovisas, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även kapitel 3, avsnitt Statsskulden). Den konsoliderade statsskulden uppgick den 31 december 2006 till 1 220 miljarder kronor, medan den okon- soliderade statsskulden uppgick till 1 270 miljarder kronor.
Transfereringar via skattekonto
I ett antal fall görs transfereringar, i stället för att göras i form av utbetalda bidrag, genom kreditering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket så att den skatt- skyldige inte behöver betala hela den debiterade skatten/socialavgifterna. Det är dock av intresse att redovisa denna subvention bland trans- fereringarna, för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i samhället. I årsredovisningen för staten redovisas dessa transfereringar brutto i resultaträkningen och samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av subventionen. Det bakom- liggande synsättet är att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Metoden är endast en teknisk lösning. Den generella redovisnings- principen ”Innehåll före form” (Substance over form) leder därmed till slutsatsen att trans- fereringen och skatten skall redovisas brutto.
De transfereringar som omfattas är de som redovisas under statsbudgetens inkomst- titelgrupp 1830 Stöd som ges via krediteringar på skattekonto. I den nya strukturen för skatter på statsbudgeten har avgränsningen gjorts utifrån kopplingen till skattelagstiftningen, så att nedsättningar/subventioner som saknar kopp- ling till skattelagstiftningen redovisas som trans- fereringar. Nedsättningar med koppling till skattelagstiftningen, men där det av administra- tiva skäl är enklare med nedsättning jämfört med ändrad skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfereringar. De redovisas också i anslutning till respektive skatt i den nya budgetstrukturen i stället för som tidigare i en särskild inkomsttitelgrupp eller inkomsthuvudgrupp. Den avgränsning av transfereringar som tillämpas överensstämmer
70
med nationalräkenskaperna. Enligt
Transfereringar till kommuner och landsting i form av momskompensation
Sedan 2003 nettoredovisas kommunernas mervärdesskatt på statsbudgeten samtidigt som det generella statsbidraget till kommuner, som tidigare redovisades över anslag, justerats ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomst- titel, vilket minskar skatteintäkterna i stats- budgeten. För årsredovisningen för staten har det dock bedömts mest rättvisande att, trots den förändrade redovisningen på statsbudgeten, bruttoredovisa kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt som lämnade bidrag och skatteintäkter i resultaträkningen. Det innebär att både skatteintäkter och transfere- ringar är knappt 37 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2006.
Transfereringar i det kommunala utjämningssystemet
Sedan 2005 nettoredovisas den kommunal- ekonomiska utjämningen på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämnings- avgift, kostnadsutjämningsavgift och reglerings- avgift från kommuner och landsting på sammanlagt 12,5 miljarder kronor tas in under anslaget i stället för som fram till 2004 redovisas på inkomsttitel. I resultaträkningen i årsredo- visningen för staten har det bedömts mest rättvisande att på motsvarande sätt som tidigare bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen i resultaträkningen. Det innebär att både transfereringar och skatteintäkter är 12,5 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2006. För 2005 var motsvarande skillnad 15 miljarder kronor.
Skr. 2006/07:101
Momskompensation till statliga myndigheter
Statliga myndigheter har rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. Myndigheterna rekvirerar medlen från Skatteverket och i statsbudgeten redovisas kompensationen som debitering (negativ inkomst) på inkomsttitel 1821 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter. I det nya skattebegreppet som ansluter till nationalräkenskaperna ingår denna skatt brutto som en del av den offentliga sektorns och statens skatteintäkter. Det är naturligt eftersom mervärdesskatten ingår i myndigheternas konsumtionsutgifter i national- räkenskaperna – man får således en brutto- redovisning där. I resultaträkningen i årsredo- visningen för staten, liksom i myndigheternas redovisning, nettoredovisas däremot kostna- derna. Därför redovisas skatteintäkterna efter avdrag för denna kompensation.
Resultatandelar i dotter- och intresseföretag
Liksom föregående år redovisas Regerings- kansliets resultatandelar i dotter- och intresse- företag avseende de fyra kvartalen 2006, med undantag för några få fall där delårsbokslut för tidigare kvartal används. I dessa fall har årsredovisningen för staten kompletterats med uppgifter om fjärde kvartalet och avviker således från Regeringskansliets redovisning.
Senarelagd leverans till Försvarsmakten
Beroende på utgiftsbegränsningar på Försvarsmaktens anslag har vissa leveranser från Försvarets materielverk (FMV) till Försvarsmakten omförhandlats och därmed på motsvarande sätt som de närmast föregående åren inte gjorts under 2006 utan senarelagts. Det får till följd att posten Pågående nyanläggningar (grundat på FMV:s redovisning) är högre och posten Beredskapstillgångar (hos Försvars- makten) lägre än de annars skulle ha varit. Beloppet uppgår enligt FMV:s årsredovisning till 1,8 miljarder kronor. I statens resultaträkning elimineras kostnad och intäkt hos de båda
71
Skr. 2006/07:101
myndigheterna, varför någon påverkan inte sker på statens resultaträkning.
Överföringar till och från pensionssystemet
Eftersom
Under året inbetalas socialavgifter och allmänna pensionsavgifter från arbetsgivare, egenföretagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatteintäkter. Därefter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till
Sedan flera år överstiger de socialavgifter m.m. som inbetalas och överförs till
Systembolaget AB:s inlevererade överskott
Systembolaget AB:s inlevererade överskott ingår nu bland skatteintäkterna i redovisningen enligt den avgränsning som införts för att få en bättre överensstämmelse med statsbudgetens avgräns- ning av skatter och även med national-
räkenskaperna. (se även avsnitt 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper). Hos den myndighet som redovisar aktierna (Regeringskansliet) ingår beloppet i Resultatandelar i dotter- och intresseföretag. Omklassificering i årsredo- visningen för staten görs genom att posten Resultatandelar minskas och posten Skatteintäkter ökas med faktiskt erhållen utdelning under året (330 miljoner kronor under 2006).
4.4.8Värderingsprinciper
Myndigheter följer normalt generella värderings- principer för statlig redovisning i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndigheter som pga. verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser före- kommer dock i mycket liten omfattning (se avsnitt 4.4.6 Undantag från generella principer m.m.).
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaffenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda omständigheter och det samtidigt är förenligt med god redovisningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde med avdrag för ackumulerade avskriv- ningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd.
72
Skr. 2006/07:101
Aktier och andelar
Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag redovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilaga 3.
73
Skr. 2006/07:101
4.5Noter
4.5.1Noter till resultaträkningen
Not 1
Skatteintäkter
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Direkta skatter på arbete |
|
|
Inkomstskatter |
497 301 |
473 886 |
Övriga direkta skatter på arbete inkl. |
2 975 |
|
skattereduktioner |
|
|
Summa direkta skatter på arbete |
492 156 |
476 861 |
Indirekta skatter på arbete |
|
|
Arbetsgivaravgifter |
356 750 |
341 081 |
Övriga indirekta skatter på arbete |
32 482 |
31 960 |
Summa indirekta skatter på arbete |
389 232 |
373 041 |
Skatt på kapital |
|
|
Skatt på kapital, hushåll |
31 978 |
22 930 |
Skatt på företagsvinster |
96 844 |
91 075 |
Fastighetsskatt |
24 970 |
25 128 |
Övriga skatter på kapital |
30 646 |
28 723 |
Summa skatt på kapital |
184 438 |
167 856 |
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
|
|
Mervärdesskatt |
263 530 |
250 176 |
varav kommunmoms |
||
Skatt på alkohol och tobak |
19 305 |
18 500 |
Skatt på energi och miljö |
67 692 |
66 762 |
Skatt på vägtrafik |
11 782 |
11 019 |
Inlevererat överskott från AB Svenska |
3 440 |
3 417 |
Spel |
|
|
Skatt på import |
5 033 |
4 666 |
Övriga skatter på konsumtion och |
2 865 |
2 987 |
insatsvaror |
|
|
Summa skatt på konsumtion och |
373 647 |
357 527 |
insatsvaror |
|
|
Restförda och övriga skatter |
|
|
Restförda skatter m.m. |
||
Intäkter som förs till fonder |
2 095 |
2 180 |
Summa restförda och övriga skatter |
||
Justering till belopp enligt 2006 års |
|
|
vårproposition |
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
1 437 536 |
1 358 836 |
Justering till belopp enligt 2006 års |
- |
1 977 |
vårproposition för kommunala |
|
|
inkomstskatter |
|
|
Avgår: Kommunala inkomstskatter |
||
Avgår: Avgifter till |
||
ålderspensionssystemet |
|
|
Avgår: |
||
|
|
|
Statens skatteintäkter enligt |
792 875 |
746 151 |
statsbudgetavgränsning |
|
|
Tillkommer, avgränsningsskillnader |
|
|
m.m. |
|
|
Skatter hänförliga till tidigare år |
|
|
varav 2005 |
13 270 |
8 240 |
varav 2004 |
||
Avgifter till ålderspensionssystemet |
181 453 |
171 306 |
9 062 |
7 779 |
|
Kommunala utjämningsavgifter LSS |
1 792 |
1 533 |
Inkomstutjämningsavgift, |
12 486 |
14 909 |
kostnadsutjämningsavgift och |
|
|
regleringsavgift |
|
|
Elimineringar |
|
|
Eliminering av statliga myndigheters |
||
avräknade moms |
|
|
Eliminering av statens |
||
arbetsgivaravgifter |
|
|
Eliminering av särskild löneskatt på |
||
pensionskostnader |
|
|
Eliminering av myndigheters skatter och |
||
kostnadsreduktioner |
|
|
|
|
|
Total summa |
963 940 |
902 039 |
|
|
|
Statens skatteintäkter ökade med 62 miljarder kronor jämfört med 2005.
Direkta och indirekta skatter på arbete ökade med 31,5 miljarder kronor jämfört med 2005. Därav ökade inkomstskatterna med 23,4 miljarder kronor och arbetsgivaravgifterna med 15,7 miljarder kronor. Ökningarna förklaras framför allt av ökad sysselsättning och högre lönenivåer. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av lönesumman multiplicerad med avgiftssatsen.
Preliminärt |
ökade |
lönesumman |
2006 |
med |
5,4 procent |
och |
avgiftssatsen |
uppgick |
till |
32,28 procent, vilket är 0,18 procentenheter lägre än 2005. Myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen.
Jämfört med 2005 ökade skatt på kapital med 16,6 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll ökade med 9 miljarder kronor till följd av ökade kapitalvinster. Skatt på företagsvinster
74
ökade med 5,8 miljarder kronor på grund företagens ökade vinster. Intäkter från fastighetsskatt minskade marginellt.
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 16,1 miljarder kronor. Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 13,4 miljarder kronor. De högre intäkterna av mervärdesskatt förklaras i huvudsak av en ökad privat konsumtion. Ökningen förklaras även av en förändrad sammansättning med större andel konsumtion av varaktiga varor, vilket höjer den genomsnittliga skattesatsen. Mervärdesskatt redovisas av Skatteverket och Tullverket. I beloppet mervärdesskatt, 264 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 20,4 miljarder kronor. Beloppet utgör en inomstatlig transaktion, vilket längst ner i tabellen elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet. Intäkter av punktskatter har utvecklats relativt lite, vilket beror på en låg utvecklingstakt för intäkter av energi och koldioxidskatt.
Den offentliga sektorns samtliga skatter tas in till staten främst genom Skatteverket och redovisas både i statens resultaträkning och i statsbudgeten. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet utbetalas av staten löpande för att sedan regleras när slutlig taxering fastställs.
Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avviker på några punkter från den som görs på statsbudgetens inkomstsida. I statsbudgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den största skillnaden är att ålderspensions- avgiften, som är en del av arbetsgivaravgifterna, bruttoredovisas i resultaträkningen medan avgiften nettoredovisas, dvs. efter överföring till pensionssystemet, på statsbudgeten. En annan väsentlig skillnad mot statsbudgeten är att arbetsgivaravgifter avseende statligt anställda elimineras i resultaträkningen.
I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen. Från och med 2005 nettoredovisas denna på statsbud- getens utgiftssida. Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift och regleringsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 12,5 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp på statsbudgeten. I
Skr. 2006/07:101
resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med 36,6 miljarder kronor för kommuner och landsting som fr.o.m. 2003 nettoredovisas på statsbudgetens inkomstsida. Vid denna omläggning justerades statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp på statsbudgeten. I resultaträkningen i årsredovis- ningen för staten har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredo- visats, vilket innebär att både skatteintäkter och transfereringar till kommuner är 49,1 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2006.
I kolumnen för jämförelsetalen från 2005 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2005 som beräknats under våren 2007 efter 2006 års taxering och som överensstämmer med motsvarande uppgifter i kapitel 5 Statsbudgetens utfall. Dessa avviker för varje enskilt skatteslag något från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2005 togs fram eftersom de baseras på ett senare taxeringsutfall. Ett par justeringsbelopp
Av skillnaden på 15,2 miljarder kronor högre skatteintäkter jämfört med den beräkning av 2005 års skatt som gjordes våren 2006, avser 10,7 miljarder kronor skatt på kapital och drygt 3 miljarder kronor inkomstskatter bland Direkta skatter på arbete. Arbetsgivaravgifterna blev marginellt högre, medan Skatt på konsumtion och insatsvaror, främst mervärdesskatt, blev något lägre. Kapitalskatterna avser till största delen skatt på företagsvinster, som blev nära 9 miljarder kronor högre. Hushållens kapital- skatter blev drygt 3 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2006.
Not 2
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Offentligrättslig verksamhet |
|
|
Skatteverket |
976 |
1 041 |
Lantmäteriverket |
718 |
713 |
Vägverket |
646 |
739 |
Banverket |
529 |
479 |
Rikspolisstyrelsen |
451 |
371 |
75
Skr. 2006/07:101
Luftfartsstyrelsen |
406 |
860 |
Centrala studiestödsnämnden |
396 |
387 |
Läkemedelsverket |
355 |
330 |
Patent- och registreringsverket |
336 |
347 |
Bolagsverket |
325 |
294 |
Elsäkerhetsverket |
308 |
308 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
3 517 |
3 006 |
Sjöfartsverket |
1 354 |
1 323 |
Svenska kraftnät |
20 |
18 |
Övriga |
1 609 |
1 134 |
Summa offentligrättslig verksamhet |
11 946 |
11 350 |
Uppdragsverksamhet |
|
|
Banverket |
2 908 |
2 413 |
Vägverket |
2 546 |
2 549 |
Försvarets materielverk |
1 133 |
277 |
Exportkreditnämnden |
1 121 |
759 |
Statens institutionsstyrelse |
1 108 |
1 005 |
Försäkringskassan |
842 |
974 |
Lantmäteriverket |
563 |
535 |
Skatteverket |
471 |
327 |
Karolinska institutet |
425 |
417 |
Försvarsmakten |
411 |
489 |
Statens fastighetsverk |
410 |
420 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
6 340 |
5 383 |
Luftfartsverket |
1 664 |
1 821 |
Statens järnvägar |
281 |
346 |
Sjöfartsverket |
91 |
76 |
Övriga |
4 757 |
5 569 |
Summa uppdragsverksamhet |
25 071 |
23 360 |
Andra ersättningar |
|
|
Inspektionen för |
|
|
arbetslöshetsförsäkringen |
3 210 |
3 182 |
Exportkreditnämnden |
1 714 |
3 096 |
Vägverket |
758 |
701 |
Rikspolisstyrelsen |
537 |
459 |
Statens jordbruksverk |
225 |
149 |
Centrala studiestödsnämnden |
157 |
165 |
Regeringskansliet |
147 |
23 |
Skatteverket |
146 |
220 |
Affärsverk |
|
|
Statens järnvägar |
10 |
59 |
Luftfartsverket |
4 |
4 |
Sjöfartsverket |
3 |
- |
Övriga |
1 038 |
1 090 |
Summa andra ersättningar |
7 949 |
9 148 |
|
|
|
Total summa |
44 966 |
43 858 |
|
|
|
Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte definierats som avgifter.
I noten indelas intäkterna beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksamhet eller har definierats som annan ersättning. Sammantaget ökade avgifter och andra ersättningar med 2,5 procent från 2005 till 2006.
Offentligrättsliga avgifter
De offentligrättsliga avgifterna ökade med ca fem procent mellan 2005 och 2006. Totalt redovisar omkring 120 myndigheter offentlig- rättsliga avgifter vilka tas ut i en mängd verksamheter.
Skatteverkets offentligrättsliga avgifter om- fattar huvudsakligen de utsökningsavgifter, avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. som kronofogdemyndigheterna tar ut.
Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som skall finansiera inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.
Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordons- tillverkare, yrkesförare och andra förare. Vägverket tar ut avgifter för tillstånd till typbesiktning av fordon och för att bedriva linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov, körkort samt för lärare vid och bedrivande av trafikskolor. Avgift tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken debiteras i samband med uppbörd av fordonsskatt.
Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens järnvägs- anläggningar.
Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga avgifter för stämningsmannadelgivning, pass-
76
hantering, nationella
Luftfartsstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. registrering och övervakning av luftfartyg. Avgifter tas också ut för utfärdande av elevtillstånd, certifikat, behörighetsbevis, tillstånd, auktorisering, övervakning och inspek- tion. Flygbolag som transporterar passagerare från en svensk flygplats betalar en avgift till Luftfartsstyrelsen. Dessutom hanterar Luftfarts- styrelsen en gemensam avgift för säkerhets- kontroll av passagerare och bagage, GAS. Luftfartsstyrelsen startade sin verksamhet den 1 januari 2005 efter att två avdelningar, Luft- fartsinspektionen och Luftfart och Samhälle brutits ut från Luftfartsverket.
Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut avgift för att bevilja studiestöd och för att administrera återbetalningen av studielånen.
Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska pro- dukter och vissa andra produkter som med hän- syn till egenskaper eller användning står läke- medel nära.
Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för patent- och varumärkesregistreringar.
Bolagsverket tar ut avgifter för bolagsregistre- ringar.
Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedsskapsav- gifter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar myndigheten emot avgifter på elområdet t.ex. behörighetsavgifter och ersättning för provade produkter, s.k. provningsavgifter.
Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som innefattar bl.a. startavgifter, s.k. undervägsav- gifter och passageraravgifter, redovisas som offentligrättsliga avgifter.
Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter.
Svenska kraftnät redovisar avgift för elcer- tifikat som offentligrättslig avgift.
Uppdragsverksamhet
De avgiftsintäkter som hänförts till uppdrags- verksamhet ökade med sju procent mellan 2005 och 2006. Ungefär 200 myndigheter bedriver uppdragsverksamhet.
Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift och underhåll samt om- och nybyggnader av statens järnvägsanläggningar. Dessutom be- drivs konsultverksamhet inom bland annat projektering, byggstyrning av järnvägsanlägg-
Skr. 2006/07:101
ningar, tekniska tjänster för underhåll och in- vesteringar, rådgivning m.m. De ökade av- giftsintäkterna mellan 2005 och 2006 på 495 miljoner kronor kan främst hänföras till stora entreprenaduppdrag åt kommuner avse- ende järnvägsstationer i anslutning till byggandet av järnvägstunnlar i Malmö och Stockholm. Under 2006 har även en ökning av intäkter av elförsäljning skett.
Den största delen av Vägverkets uppdrags- verksamhet består av produktion som omfattar projektering, byggande, drift och underhåll av det statliga vägnätet samt färjeverksamhet. Vidare ingår exempelvis försäljning av informa- tion ur bilregistret.
Försvarets materielverks uppdragsverksamhet omfattar försäljning av materiel, utbildning, sålda tjänster samt försäljning av provverksamhet.
Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) skall täcka garan- titagarnas eventuella framtida kundförluster. Garantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Ökningen på 362 miljoner kronor avser främst ökade premieintäkter.
Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets
Försäkringskassans avgiftsbelagda verksamhet består till största delen av ersättning från AP- fonden för administration av inkomstgrundad ålderspension.
Lantmäteriverkets avgiftsbelagda verksamhet omfattar bl.a. grundläggande geografisk informa- tion och fastighetsinformation.
Skatteverket ersätts från
Karolinska institutet bedriver huvudsakligen uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning och forskning.
Försvarsmakten har bland annat avgifts- intäkter från extern transport- och verkstads- verksamhet samt intäkter från försäljning av reservmateriel.
Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster
77
Skr. 2006/07:101
men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet inom byggenheten.
Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och ut- landsförbindelserna. Svenska kraftnät har dess- utom ansvaret för att balansera den nationella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag (balans- ansvariga) åtagit sig att planera sin tillförsel av el (produktion och inköp) och sitt uttag (för- brukning) så att dessa balanserar varandra. Svenska kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna vilka redovisas som köpt respektive såld balanskraft i Svenska kraftnäts resultaträkning. Den ekonomiska regleringen baseras till stor del på mark- nadspriset på el vilket varit markant högre. Intäkterna var 957 miljoner kronor högre jämfört med föregående år.
Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverk- samhet består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser och uthyrning av lokaler.
Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och fartyg.
Sjöfartsverkets intäkter från uppdrags- verksamhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde.
Andra myndigheter som har stora intäkter från uppdragsverksamhet är t.ex. universitet och högskolor som får avgiftsintäkter genom att bedriva uppdragsutbildning och uppdrags- forskning.
Andra ersättningar
Intäkter avseende andra ersättningar minskade med 13 procent mellan 2005 och 2006. Den största minskningen avser Exportkreditnämnden och beror på lägre förtidsbetalningar av fordringar på andra länder.
De andra ersättningar som här redovisas av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen omfattar huvudsakligen finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor. Dessa skall enligt lagen om arbetslöshetskassor för varje medlem till staten betala en avgift för finansiering av statens kostnad för utbetalda arbetslöshetsersättningar.
Exportkreditnämndens andra ersättningar avser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor. Exportkreditnämndens minskning av andra ersättningar beror på lägre förtidsbetal- ningar av fordringar på andra länder.
Vägverkets andra ersättningar avser ersättningar från framförallt kommunsektorn för utförda arbeten på icke statliga vägar.
Rikspolisstyrelsens andra ersättningar avser i huvudsak böter.
Statens jordbruksverk redovisar ersättning vid försäljning av jordbruksprodukter i offentlig lagring.
Centrala studiestödsnämnden (CSN) redo- visar återkravsintäkter. Om en studerande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan skapas ett återkrav.
Regeringskansliets ökning av andra ersätt- ningar med 124 miljoner kronor beror på medel från avslutning av baltiska fonder som inleve- rerats till inkomsttitel.
Skatteverkets andra ersättningar avser bl.a. böter.
Not 3
Intäkter av bidrag
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
|
|
|
Statens jordbruksverk |
|
|
- gårdsstöd och djurbidrag |
7 190 |
6 483 |
- miljöstöd m.m. |
1 618 |
2 233 |
- övriga stöd |
888 |
119 |
Summa Statens jordbruksverk |
9 696 |
8 835 |
Länsstyrelserna |
|
|
- bidrag från regionalfonden |
1 163 |
1 331 |
- bidrag från socialfonden |
270 |
318 |
Arbetsmarknadsverket |
|
|
- bidrag från socialfonden |
1 345 |
1 289 |
Övriga |
1 366 |
1 364 |
Summa |
13 840 |
13 137 |
Försäkringskassan |
|
|
- underhållsstöd |
1 816 |
1 876 |
- assistansersättning |
3 201 |
2 987 |
78
Erhållna bidrag vid universitet och |
|
|
högskolor (exklusive |
4 341 |
4 451 |
Erhållna bidrag vid övriga myndigheter |
2 790 |
2 249 |
|
|
|
Total summa |
25 988 |
24 700 |
|
|
|
Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidrags- intäkterna ökade med nära 1 300 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det är främst bidragen från EU som ökat med 703 miljoner kronor.
Statens jordbruksverk redovisar en stor del av bidragen från EU som ökat med 861 miljoner kronor under året. Det är gårdsstöd och djurbidrag som ökat, medan bl.a. miljöstöd minskat något i omfattning. Redovisningen av bidragen från EU är periodiserade dvs. intäkten redovisas under det år den är hänförlig till, vilket avviker från redovisningen på inkomsttitlar.
Försäkringskassan redovisar intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga samt intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning.
Bidragen från universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna belopp för universitet och högskolor utgör 621 miljoner kronor av övriga
Not 4
Transfereringar
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
Socialförsäkring |
419 618 |
408 704 |
Allmänna bidrag till kommuner |
109 359 |
106 472 |
Arbetsmarknad |
68 169 |
71 052 |
Nettoöverföring till |
|
|
ålderspensionssystemet |
33 136 |
33 382 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
25 920 |
25 636 |
Bistånd och andra internationella |
|
|
bidrag, migration och integration |
29 262 |
24 700 |
Utbildning, studiestöd |
26 838 |
19 868 |
Övrigt |
46 735 |
52 178 |
|
|
|
Summa |
759 037 |
741 992 |
|
|
|
Skr. 2006/07:101
Nedan specificeras transfereringarna |
utifrån |
|
mottagarkategori och syfte. |
|
|
Miljoner kronor |
|
|
Transfereringar |
2006 |
2005 |
Transfereringar till hushåll |
|
|
inkl. hushållens övriga organisationer |
|
|
Socialförsäkring (Försäkringskassan) |
|
|
Ålderspensioner vid sidan av |
|
|
statsbudgeten |
176 213 |
169 149 |
Ekonomisk äldrepolitik |
45 019 |
46 078 |
Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. |
102 841 |
104 344 |
varav sjukpenning m.m. |
30 886 |
32 479 |
varav sjuk- och aktivitetsersättning |
57 491 |
56 791 |
Handikappolitik |
16 338 |
14 603 |
Ekonomisk familjepolitik |
58 415 |
54 232 |
Summa socialförsäkring till hushåll |
398 826 |
388 406 |
Arbetsmarknadspolitik |
|
|
Arbetslöshetsersättning och |
|
|
aktivitetsstöd |
39 190 |
42 559 |
varav Arbetsmarknadsverket |
27 433 |
31 043 |
varav Försäkringskassan |
11 757 |
11 516 |
Köp av arbetsmarknadsutb. och övriga |
|
|
kostnader, Arbetsmarknadsverket |
2 415 |
2 920 |
Övrig arbetsmarknadspolitik, |
|
|
Arbetsmarknadsverket |
2 200 |
1 821 |
Lönegarantiersättning, |
|
|
Kammarkollegiet |
663 |
875 |
Summa arbetsmarknadspolitik till |
|
|
hushåll |
44 468 |
48 175 |
Utbildningspolitik |
|
|
Studiestöd , Centrala |
|
|
studiestödsnämnden |
13 431 |
12 881 |
Kostnad resp. återföring av reservation |
|
|
för förluster i utlåningsverksamheten, |
|
|
Centrala studiestödsnämnden |
103 |
|
Bidrag till folkbildningsorganisationer, |
|
|
Kammarkollegiet |
2 810 |
2 753 |
Bistånd m.m., migration och |
|
|
integration |
|
|
Bistånd och andra internationella |
|
|
bidrag (bidrag till organisationer), |
|
|
Styrelsen för internationellt |
|
|
utvecklingssamarbete |
2 927 |
2 719 |
Migrationspolitik, Migrationsverket |
913 |
981 |
Övrigt |
10 723 |
10 081 |
|
|
|
Summa transfereringar till hushåll |
474 201 |
460 119 |
79
Skr. 2006/07:101
Transfereringar till företag
Arbetsmarknadspolitik
Lönebidrag och Samhall m.m., Arbetsmarknadsverket
Anställningsstöd, Skatteverket
Summa arbetsmarknadspolitik till företag
Livsmedelspolitik, landsbygdspolitik m.m., Statens jordbruksverk
Energipolitik, ersättning till Vattenfall
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet
Bostadspolitik, Räntebidrag m.m., Boverket
Kulturpolitik, Kammarkollegiet
Forskningspolitik, Verket för innovationssystem
Regionalpolitik m.m., Verket för näringslivsutveckling
Regionalpolitik, Länsstyrelserna
Transportpolitik, Trafikupphandling,
Rikstrafiken
Miljöpolitik, Naturvårdsverket
Kulturpolitik, Statens kulturråd
Mediepolitik, Presstödsnämnden
8 388 |
7 799 |
2 366 |
1 809 |
10 754 |
9 608 |
11 936 |
10 866 |
|
4 100 |
Sysselsättningstöd och |
|
|
anställningsstöd m.m. till kommuner |
|
|
och landsting, Skatteverket |
10 133 |
10 961 |
Arbetsmarknadspolitik, |
|
|
Arbetsmarknadsverket |
2 814 |
2 308 |
varav: Lönebidrag och Samhall m.m. |
1 135 |
1 057 |
Summa arbetsmarknadspolitik till |
|
|
kommuner |
12 947 |
13 269 |
Utbildningspolitik, Skolverket: |
|
|
varav: Maxtaxa i barnomsorgen, |
3 660 |
3 660 |
Bidrag till personalförstärkningar i |
|
|
skola och fritidshem, |
923 |
1 437 |
1 839 |
1 747 |
Bidrag till personalförstärkningar i |
|
|
|
|
|
förskola, |
2 277 |
663 |
|
1 540 |
1 606 |
Statligt stöd för utbildning av vuxna |
1 794 |
2 341 |
|
1 209 |
1 136 |
Övrig utbildningspolitik, Skolverket |
1 |
263 |
|
|
|
Summa utbildningspolitik till |
|
|
|
1 040 |
716 |
kommuner |
8 655 |
8 364 |
|
944 |
799 |
Integrationspolitik, Integrationsverket |
3 283 |
1 907 |
|
|
|
||||
818 |
1 027 |
Migrationspolitik, Migrationsverket |
1 047 |
1 166 |
|
|
|
||||
749 |
840 |
Övrigt |
9 157 |
7 762 |
|
|
|
|
|||
Summa transfereringar till kommuner |
165 240 |
164 812 |
|||
676 |
667 |
||||
|
|
|
|||
653 |
198 |
|
|
|
|
647 |
631 |
Transfereringar till utlandet |
|
|
|
|
|
|
Försök med trängselskatt, |
|
|
|
17 723 |
18 893 |
||
|
|
|
|
|
|
||
Regeringskansliet |
567 |
344 |
|
Mervärdesskattebaserad avgift, |
|
|
|
Transportpolitik, Banverket |
401 |
785 |
|
Skatteverket |
4 227 |
3 113 |
|
|
|
|
|
||||
Övrigt |
4 311 |
3 477 |
|
Storbritanniens budgetreduktion, |
|
|
|
|
Skatteverket |
262 |
369 |
||||
|
|
|
|
||||
Summa transfereringar till företag |
38 084 |
38 547 |
|||||
|
Tullavgift, Tullverket |
3 538 |
3 003 |
||||
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
Jordbrukstull, Tullverket |
145 |
158 |
|
Transfereringar till kommuner |
|
|
|
Jordbruksavgifter, Statens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Allmänna bidrag till kommuner |
|
|
|
Jordbruksverk |
25 |
100 |
|
|
|
|
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
25 920 |
25 636 |
||
Skatteverket |
36 631 |
34 246 |
|
Bistånd och andra internationella |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Utjämningsbidrag LSS, kommuner, |
|
|
|
bidrag, Styrelsen för internationellt |
|
|
|
Skatteverket |
1 898 |
1 767 |
|
utvecklingssamarbete |
11 536 |
9 623 |
|
Allmänna bidrag till kommuner, |
|
|
|
Bistånd och andra internationella |
|
|
|
Regeringskansliet |
215 |
348 |
|
bidrag, Regeringskansliet |
9 556 |
8 304 |
|
Kommunalekonomisk utjämning till |
|
|
|
Övrigt |
1 364 |
1 569 |
|
kommuner, Skatteverket |
53 297 |
52 703 |
|
|
|
|
|
|
Summa transfereringar till utlandet |
48 376 |
45 132 |
||||
Kommunalekonomisk utjämning till |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
||
landsting, Skatteverket |
17 318 |
17 408 |
|
|
|
|
|
Allmänna bidrag till kommuner |
109 359 |
106 472 |
|
Nettoöverföring till |
|
|
|
|
ålderspensionssystemet |
|
|
||||
Bidrag motsvarande skuld på |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Överföring till premiepensionssystemet |
26 033 |
23 805 |
||
mervärdesskattekonto kommuner och |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
||
landsting, Skatteverket |
- |
5 574 |
|
Överföring till |
7 103 |
9 577 |
|
Socialförsäkring (Hälso- och |
|
|
|
Nettoöverföring till |
|
|
|
sjukvårdspolitik), Bidrag till |
|
|
|
ålderspensionssystemet |
33 136 |
33 382 |
|
läkemedelsförmånerna m.m., |
|
|
|
|
|
|
|
20 792 |
20 298 |
|
Total summa transfereringar |
759 037 |
741 992 |
||
Socialstyrelsen |
|
||||||
|
|
|
|
Arbetsmarknadspolitik
80
Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statsbudgeten. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation.
Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbets- marknadspolitiskt program.
Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, företag, kommuner, utlandet samt ålderspensionssystemet. Hushåll innefattar enskilda personer och ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn.
Med socialförsäkring avses i princip trans- fereringar som hanteras av Försäkringskassan. Utöver ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk familjepolitik, ersättning vid arbetsoförmåga som sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetsskadeersättning och vissa stöd till funktionshindrade. Dessutom ingår bidrag till landsting för läkemedelsförmånerna som utbetalas av Socialstyrelsen.
De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 17 miljarder kronor mellan 2005 och 2006, men i förändringen ingår både stora ökningar och minskningar.
Transfereringar till hushåll
Transfereringar till hushåll har under 2006 ökat med 14 miljarder kronor eller 3 procent.
Transfereringarna som redovisas här avser utbetalningar exklusive statlig ålderspensions- avgift. Statlig ålderspensionsavgift finns med i statsbudgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. dem som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Överföringarna till och från pensionssystemet nettoredovisas dock under rubriken Nettoöverföring till ålderspensions- systemet och de tas därför bort från transfereringar till hushåll.
Bland transfereringar till hushåll har kostnaderna för socialförsäkringen ökat med 10,4 miljarder kronor netto. Kostnaderna för
Skr. 2006/07:101
ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 7 miljarder kronor eller 4 procent. Ökningen beror främst på den positiva inkomst- utvecklingen. Inkomstutvecklingen i samhället ligger till grund för ett index som används i ålderspensionssystemet och som styr upp- räkningen av förmånerna inkomstpension och tilläggspension. Kostnaderna för handikappolitik avser främst den statliga assistansersättningen som ökade med 1,7 miljarder kronor eller 12 procent. Ökningen beror på att antalet ersättningsberättigade och antalet beviljade timmar per person har fortsatt att öka. Dessutom höjs timbeloppet för assistans- ersättningen varje år. Ekonomisk äldrepolitik minskade med 1,1 miljarder kronor främst till följd av en minskning av antalet personer som uppbär garantipension.
Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning, efter förra årets trendbrott, fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 1,6 miljarder kronor eller 5 procent 2006, vilket förklaras av att antalet sjukpenningdagar har fortsatt minska. Aktivitets- och sjukersättningen ökade däremot med 0,7 miljarder kronor eller 1 procent.
Inom området ekonomisk familjepolitik ökade kostnaderna för barnbidragen och
föräldraförsäkringen |
med |
2,2 |
respektive |
1,8 miljarder kronor |
vardera. De |
allmänna |
|
barnbidragen höjdes med 100 kronor per barn och månad från den 1 januari 2006. År 2006 föddes ca 106 000 barn i Sverige, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med 2005. Inom området har också en rad regeländringar skett vilka bidrar till högre försäkringskostnader. En ytterligare faktor är ökat uttag av föräldra- penningdagar av män, som i genomsnitt har högre sjukpenninggrundande inkomst.
Inom området arbetsmarknadspolitik minskade kostnaderna för arbetslöshetsersätt- ning och aktivitetsstöd med 3,4 miljarder kronor till följd av lägre arbetslöshet.
Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar ökade med 6,5 miljarder kronor. Kostnaden för utbetalda studiestöd ökade 0,5 miljarder kronor, men 2005 gjordes en återföring av reservation för förluster på lånefordringar med 5,9 miljarder kronor bl.a. på grund av lägre ränteläge. Återföringen minskade kostnaderna för 2005, medan endast små förändringar har skett under 2006 av reservationen för förluster.
81
Skr. 2006/07:101
Transfereringar till företag
Transfereringar till företag minskade något jämfört med 2005 främst till följd av att ersättning till Vattenfall för utebliven produktion vid stängningen av Barsebäck 2 utbetalades under 2005.
Inom området livsmedelspolitik ökade kostnaderna med 1 miljard kronor. Mest ökade gårdsstöd och djurbidrag.
Även kostnaderna för arbetsmarknadspolitik ökade genom att lönebidrag liksom anställnings- stöd båda ökade med 0,6 miljarder kronor.
Transfereringar till kommuner
Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 0,4 miljarder kronor.
De allmänna bidragen till kommuner ökade med 2,9 miljarder kronor. Här ingår den kommunalekonomiska utjämningen som fr.o.m. 2005 nettoredovisas på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift och regleringsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 12,5 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp på statsbudgeten. Föregående år var de kommunala utjämnings- avgifterna 15 miljarder kronor. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdes- skatt för kommuner och landsting som sedan 2003 nettoredovisas på statsbudgetens inkomst- sida. I samband med denna omläggning justerades statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompen- sation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statsbudgeten med 36,6 miljarder kronor 2006. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten har den kommunal- ekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 49,1 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2006.
Föregående år gjordes en reglering mot- svarande kommunernas skuld på mervärdes- skattekonto i det avskaffade kommunkonto- systemet med 5,6 miljarder kronor som redo- visades som bidrag till kommunerna.
Transfereringar till kommuner avseende bidrag till personalförstärkning i förskola ökade med 1,6 miljarder kronor. Bidrag avseende integrationspolitik ökade med 1,4 miljarder kronor till följd av att den tillfälliga asyllagen medfört ökade ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande.
Sysselsättningsstöd och anställningsstöd m.m. till kommuner och landsting minskade med 0,8 miljarder kronor.
Transfereringar till utlandet |
|
|
Transfereringar till |
utlandet |
ökade med |
3,2 miljarder kronor. |
Avgiften |
till Europeiska |
unionen har totalt sett ökat med 0,3 miljarder kronor. Avgiften redovisas här periodiserat till skillnad mot redovisningen på statsbudgeten. Den mervärdeskattebaserade avgiften ökade med 1,1 miljarder kronor. Orsaken är att EU- kommissionen justerat beräkningar av medlems- ländernas momsunderlag, vilket resulterat i en högre avgift för Sverige. Den avgift som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI) minskade med 1,2 miljarder kronor. Det beror främst på att
Tullavgifterna ökade med 0,5 miljoner kronor, vilket beror på en ökad handel och import.
Kostnaden för biståndsverksamhet och internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete och Regeringskansliet ökade med 1,9 respektive 1,3 miljarder kronor. Ökningen är bland annat en följd av att biståndsmålet höjts från 0,88 till 1 procent av BNI och av förändrade BNI- prognoser. I posten ingår även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet utöver bistånd.
Nettoöverföring till ålderspensionssystemet
Överföringen av inbetalda pensionsavgifter till ålderspensionssystemets premiepensionsdel ökade med 2,2 miljarder kronor, medan överföringen till
Överföringen till
82
å ena sidan och de medel som rekvirerats från fonderna för utbetalda pensioner å den andra.
Not 5
Avsättningar till / upplösning av fonder
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Kärnavfallsfonden |
2 883 |
3 136 |
Insättningsgarantinämndens fond |
809 |
1 436 |
Bostadskreditnämndens garantireserv |
244 |
207 |
Bilskrotningsfonden |
||
Försäkringskassans fonder |
6 |
|
Batterifonden |
38 |
65 |
Kammarkollegiets |
|
|
försäkringsverksamhet m.m. |
39 |
60 |
Medel för kompetenssparande |
- |
|
Övriga fonder |
||
|
|
|
Summa |
3 848 |
|
|
|
|
Avsättning till fonder i staten för 2006 avser främst Kärnavfallsfonden och Insättnings- garantinämndens fond. Jämfört med 2005 har avsättningen ökat kraftigt, beroende på att fonden för kompetenssparande på 5 950 miljoner kronor löstes upp under föregående år.
Avsättningen till Kärnavfallsfonden har minskat något, i första hand beroende på att ersättningarna till reaktorinnehavare varit högre än föregående år. Fondens ränteintäkter har minskat mot bakgrund av bl.a. det låga ränteläget, men i stället har realisationsvinsterna ökat i samband med omplacering av tillgångar.
Avsättningen till Insättningsgarantinämndens fond är direkt kopplad till det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Jämfört med föregående år har avsättningen minskat. Det beror på lägre avkastning på portföljen, men även på utbetalningar i insättningsgaranti- verksamheten till följd av konkurserna i Custodia AB och Allmänna kapital AB.
Försäkringskassans fonder visar nu små förändringar, medan de föregående år minskade kraftigt i samband med avveckling av fonder vid bildandet av den nya Försäkringskassan.
Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 42.
Skr. 2006/07:101
Not 6
Kostnader för personal
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
Lönekostnader inklusive |
|
|
arbetsgivaravgifter |
|
|
Rikspolisstyrelsen |
10 224 |
9 893 |
Försvarsmakten |
9 063 |
9 647 |
Försäkringskassan |
5 724 |
5 259 |
Skatteverket |
5 212 |
4 844 |
Arbetsmarknadsverket |
3 859 |
3 555 |
Banverket |
3 114 |
2 967 |
Kriminalvården |
3 111 |
3 045 |
Regeringskansliet |
2 952 |
2 753 |
Vägverket |
2 694 |
2 656 |
Lunds universitet |
2 631 |
2 611 |
Domstolsverket |
2 521 |
2 224 |
Uppsala universitet |
2 119 |
2 087 |
Göteborgs universitet |
2 072 |
2 019 |
Karolinska institutet |
1 543 |
1 487 |
Umeå universitet |
1 524 |
1 487 |
Stockholms universitet |
1 524 |
1 492 |
Kungl, Tekniska högskolan |
1 393 |
1 352 |
Linköpings universitet |
1 349 |
1 337 |
Skogsstyrelsen |
1 234 |
1 156 |
Statens institutionsstyrelse |
1 211 |
1 162 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
1 132 |
1 146 |
Migrationsverket |
992 |
1 089 |
Försvarets materielverk |
959 |
970 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
1 685 |
1 686 |
Sjöfartsverket |
629 |
601 |
Svenska kraftnät |
147 |
144 |
Statens järnvägar |
5 |
4 |
Övriga myndigheter |
24 872 |
23 673 |
Summa lönekostnader inklusive |
|
|
arbetsgivaravgifter |
95 495 |
92 346 |
Eliminering av arbetsgivaravgifter |
||
Summa lönekostnader efter eliminering |
|
|
av arbetsgivaravgifter |
71 988 |
69 529 |
Pensionskostnader |
|
|
Försvarsmakten |
2 447 |
2 282 |
Rikspolisstyrelsen |
1 396 |
1 369 |
Försäkringskassan |
843 |
590 |
Skatteverket |
593 |
543 |
Regeringskansliet |
466 |
429 |
Arbetsmarknadsverket |
446 |
422 |
Vägverket |
390 |
385 |
83
Skr. 2006/07:101
Lunds universitet |
382 |
305 |
Domstolsverket |
340 |
301 |
Göteborgs universitet |
334 |
309 |
Banverket |
317 |
319 |
Uppsala universitet |
288 |
256 |
Karolinska institutet |
280 |
205 |
Kriminalvården |
269 |
294 |
Försvarets materielverk |
255 |
155 |
Umeå universitet |
229 |
178 |
Linköpings universitet |
206 |
168 |
Stockholms universitet |
191 |
203 |
Kungl. Tekniska högskolan |
157 |
182 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
129 |
156 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
237 |
193 |
Sjöfartsverket |
118 |
102 |
Svenska kraftnät |
21 |
28 |
Statens järnvägar |
5 |
0 |
Övriga myndigheter |
3 411 |
3 282 |
Statens tjänstepensioner: |
|
|
Utbetalda pensioner |
7 006 |
6 666 |
Förändring av försäkringstekniska |
|
|
avsättningar |
12 275 |
1 530 |
Eliminering av premieintäkt för statliga |
|
|
ålderspensioner m.m. |
||
Summa pensionskostnader |
23 788 |
12 819 |
Övriga personalkostnader |
|
|
Försvarsmakten |
391 |
335 |
Regeringskansliet |
348 |
330 |
Rikspolisstyrelsen |
293 |
246 |
Karolinska institutet |
247 |
244 |
Vägverket |
228 |
231 |
Försäkringskassan |
172 |
145 |
Arbetsmarknadsverket |
172 |
217 |
Skatteverket |
132 |
128 |
Banverket |
129 |
124 |
Kriminalvården |
125 |
108 |
Uppsala universitet |
103 |
98 |
Stockholms universitet |
102 |
107 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
105 |
75 |
Sjöfartsverket |
33 |
30 |
Svenska kraftnät |
17 |
12 |
Statens järnvägar |
7 |
0 |
Övriga myndigheter |
1 780 |
1 603 |
Summa övriga personalkostnader |
4 384 |
4 033 |
|
|
|
Total summa kostnader för personal |
100 160 |
86 381 |
|
|
|
Statens kostnader för personal ökade med 13,8 miljarder kronor eller drygt 16 procent, i första hand beroende på ökade kostnader för pensionsavsättningar.
Lönekostnader inklusive lagstadgade arbets- givaravgifter ökade med 3,1 miljarder kronor eller 3,4 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2006 till 32,28 procent av löne- summan. Myndigheternas inbetalda arbetsgivar- avgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats.
Kostnaderna för statens tjänstepensioner ökade med 11 miljarder kronor, varav utbetalda pensioner ökade med drygt 0,3 miljarder kronor och förändringen av försäkringstekniska avsättningar ökat med 10,7 miljarder kronor. Den kraftiga ökningen av kostnader för försäkringsteknisk avsättning beror på sänkning av räntan i de försäkringstekniska riktlinjerna, vilket höjer värdet av de framtida pensionerna och därmed skulden med ca 11 miljarder kronor. Se även not 43.
Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner, inklusive avgifter till Kåpan (kompletterande ålderspension inom staten) och den individuella ålderspensionen. Pensions- premierna påverkas av åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till Statens pensionsverk och har därför eliminerats. Några myndigheter gör egna pensionsavsättningar. Dessa ingår också i angivna kostnader och elimineras inte.
Rikspolisstyrelsens lönekostnad ökade med 3,3 procent bl.a. beroende på ökat antal anställda.
Försvarsmaktens lönekostnad minskade med 6,1 procent, vilket främst beror på minskat antal anställda.
Vid Försäkringskassan ökade lönekostnaden med 8,8 procent till följd av ökat antal anställda. Pensionskostnaden ökade med 0,3 miljarder kronor främst på grund av att inbetalningar gjorts av premier till kompletterande ålders- pension (KÅPAN) för personal som var anställda vid de allmänna försäkringskassorna under åren
84
Skatteverket har genomfört två lönerevisioner samt rekryterat drygt 200 fler än de som avgått under året, vilket medfört ökade lönekostnader med 7,6 procent. Myndigheten har fått ett tillfälligt extra anslag för utökad skattekontroll som använts för att rekrytera 440 nya medarbetare.
Lönekostnaderna vid Arbetsmarknadsverket ökade med 8,6 procent, vilket kan förklaras av ökade rekryteringskostnader till följd av regeringens beslut om lokalisering av verksamhet till Kristinehamn.
Regeringskansliets lönekostnader ökade med 7,2 procent, vilket förutom lönerevisioner och löneglidning även beror på avgångsersättningar till politiskt anställda samt avsättningar för sådana utbetalningar kommande år.
Domstolsverkets lönekostnader ökade med 13,4 procent, vilket främst beror på att antalet anställda ökat till följd av inrättandet av Migrationsdomstolar och olika typer av insatser för att arbeta av balanser.
Migrationsverkets lönekostnader minskade med 8,9 procent till följd av minskat antal anställda.
Övriga personalkostnader som utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. ökade med 0,4 miljoner kronor, eller knappt 9 procent, jämfört med föregående år. Det är främst Försvarsmaktens, Rikspolis- styrelsens och Luftfartverkets kostnader som ökat.
Not 7
Kostnader för lokaler
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Försvarsmakten |
2 647 |
2 766 |
Rikspolisstyrelsen |
1 576 |
1 500 |
Regeringskansliet |
1 139 |
1 086 |
Kriminalvården |
806 |
785 |
Försäkringskassan |
731 |
724 |
Lunds universitet |
724 |
670 |
Skatteverket |
629 |
612 |
Göteborgs universitet |
582 |
579 |
Uppsala universitet |
580 |
572 |
Domstolsverket |
574 |
512 |
Kungl. Tekniska högskolan |
543 |
529 |
Stockholms universitet |
482 |
480 |
Arbetsmarknadsverket |
477 |
493 |
Skr. 2006/07:101
Karolinska institutet |
463 |
464 |
Migrationsverket |
382 |
497 |
Linköpings universitet |
338 |
346 |
Umeå universitet |
287 |
287 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
266 |
267 |
Statens institutionsstyrelse |
245 |
223 |
Vägverket |
234 |
254 |
Banverket |
205 |
174 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
42 |
40 |
Sjöfartsverket |
36 |
34 |
Svenska kraftnät |
19 |
22 |
Statens järnvägar |
2 |
2 |
Övriga myndigheter |
5 287 |
5 076 |
Eliminering av inomstatliga |
|
|
lokalkostnader |
||
|
|
|
Summa |
15 214 |
14 877 |
|
|
|
Som kostnader för lokaler redovisas myndigheters kostnader för hyrda lokaler. Redovisning per myndighet görs brutto och inkluderar hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokal- kostnader som betalas till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.
Försvarsmaktens minskade lokalkostnader med 119 miljoner kronor kan främst hänföras till att år 2005 belastades med en avsättning för framtida hyresutgifter i samband med avveckling av lokaler.
Rikspolisstyrelsen kostnadsökning för lokaler var 76 miljoner kronor. Av dessa är 54 miljoner kronor hänförliga till ökad lokalhyra och 15 miljoner kronor avser ökade kostnader för elektricitet.
Lunds universitets lokalkostnader ökade med 54 miljoner kronor, vilket beror på att nya lokaler tagits i bruk under 2006.
Domstolsverkets lokalkostnader ökade med 62 miljoner kronor, vilket främst beror på de nyinrättade migrationsdomstolarna.
Migrationsverket har minskat lokal- kostnaderna med 115 miljoner kronor, vilket till största del beror på att avvecklingskostnader för lokaler är lägre än 2005.
85
Skr. 2006/07:101
Not 8
Vissa garanti- och kreditkostnader
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Exportkreditnämnden |
|
|
Förändring i avsättningar för |
|
|
försäkringstekniskt beräknad risk i |
|
|
engagemanget |
485 |
|
Skadekostnader |
43 |
202 |
Utlösen självriskandelar |
110 |
66 |
Förändring av försäkringstekniskt |
|
|
beräknat nettovärde på skadefordringar |
1 201 |
1 850 |
Summa Exportkreditnämndens kostnader |
|
|
i garantiverksamheten |
1 042 |
2 603 |
Riksgäldskontoret |
||
Övriga myndigheter |
6 |
- |
|
|
|
Total summa |
1 001 |
2 369 |
|
|
|
Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte är av transfereringskaraktär. Kostnaderna skiljs från övriga driftkostnader eftersom de har en sådan karaktär att de kan variera kraftigt mellan åren och annars stör jämförelser mellan åren för driftkostnaderna i övrigt.
Exportkreditnämndens avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemanget har minskat under 2006, därför redovisas en förändring i form av en kostnadsreduktion på 312 miljoner kronor. Det beror på att en positiv riskutveckling har lett till ett minskat reserveringsbehov för ett antal större engagemang samt att riskkoncentrationen minskade något, främst beroende på genom- förda återförsäkringar.
Exportkreditnämndens kostnader för förändring av försäkringstekniskt nettovärde på fordringar minskade med 649 miljoner kronor sedan föregående år. Det beror på att de högst värderade fordringarna har betalats av och förändring av fordringarnas värde i garanti- verksamheten bruttoredovisas (jfr not 2, Intäkter av avgifter och andra ersättningar).
Riksgäldskontoret redovisar kostnads- reduktion avseende återföring av tidigare gjorda avsättningar för garantiförluster.
Not 9
Övriga driftkostnader
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Övriga driftkostnader – tjänster |
|
|
Vägverket |
11 778 |
12 226 |
Försvarsmakten |
9 503 |
12 938 |
Banverket |
8 623 |
7 788 |
Försvarets materielverk |
3 705 |
3 629 |
Rikspolisstyrelsen |
1 576 |
1 320 |
Kärnavfallsfondens styrelse |
1 231 |
1 007 |
Försäkringskassan |
1 210 |
1 334 |
Skatteverket |
1 064 |
1 066 |
Statens fastighetsverk |
924 |
939 |
Karolinska institutet |
905 |
878 |
Göteborgs universitet |
837 |
801 |
Regeringskansliet |
781 |
908 |
Fortifikationsverket |
777 |
746 |
Lunds universitet |
742 |
710 |
Arbetsmarknadsverket |
729 |
619 |
Kriminalvården |
638 |
587 |
Umeå universitet |
627 |
586 |
Naturvårdsverket |
611 |
656 |
Styrelsen för internationellt |
|
|
utvecklingssamarbete |
570 |
442 |
Övriga myndigheter |
12 352 |
12 446 |
Summa tjänster |
59 183 |
61 626 |
Övriga driftkostnader – varor |
|
|
Försvarets materielverk |
13 890 |
13 453 |
Försvarsmakten |
3 121 |
2 705 |
Banverket |
2 879 |
2 614 |
Vägverket |
2 506 |
1 913 |
Fortifikationsverket |
790 |
1 431 |
Rikspolisstyrelsen |
696 |
563 |
Kriminalvården |
350 |
325 |
Kustbevakningen |
313 |
60 |
Karolinska institutet |
278 |
264 |
Uppsala universitet |
230 |
234 |
Statens fastighetsverk |
225 |
200 |
Lunds universitet |
211 |
225 |
Skatteverket |
187 |
138 |
Arbetsmarknadsverket |
164 |
106 |
Göteborgs universitet |
146 |
146 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
140 |
139 |
Umeå universitet |
128 |
122 |
Övriga myndigheter |
2 644 |
2 536 |
Summa varor |
28 898 |
27 174 |
86
Affärsverk, övrig drift – varor och tjänster
Svenska kraftnät |
5 001 |
3 858 |
Luftfartsverket |
1 641 |
1 609 |
Sjöfartsverket |
714 |
645 |
Statens järnvägar |
142 |
248 |
Summa affärsverk, övrig drift – varor |
|
|
och tjänster |
7 498 |
6 360 |
Övriga driftkostnader – reparationer, |
|
|
diverse m.m. |
|
|
Vägverket |
2 670 |
2 576 |
Försvarsmakten |
2 217 |
2 210 |
Banverket |
401 |
353 |
Kriminalvården |
264 |
274 |
Rikspolisstyrelsen |
237 |
257 |
Regeringskansliet |
219 |
229 |
Riksdagsförvaltningen |
134 |
91 |
Försvarets materielverk |
120 |
129 |
Karolinska institutet |
111 |
124 |
Lunds universitet |
107 |
97 |
Skatteverket |
105 |
17 |
Försäkringskassan |
97 |
95 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
93 |
87 |
Umeå universitet |
86 |
86 |
Stockholms universitet |
78 |
72 |
Kungl.Tekniska högskolan |
75 |
85 |
Göteborgs universitet |
71 |
68 |
Uppsala universitet |
71 |
76 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
266 |
225 |
Luftfartsverket |
242 |
224 |
Sjöfartsverket |
75 |
63 |
Statens järnvägar |
0 |
3 |
Övriga myndigheter |
1 686 |
1 636 |
Summa övriga driftkostnader – |
|
|
reparationer, diverse m.m. |
9 425 |
9 077 |
Aktivering utveckling av |
|
|
anläggningstillgångar i egen regi |
|
|
Försvarsmakten |
||
Banverket |
||
Vägverket |
||
Försvarets materielverk |
||
Kustbevakningen |
||
Sjöfartsverket |
||
Övriga myndigheter |
||
Summa aktivering utveckling av |
|
|
anläggningstillgångar i egen regi |
Skr. 2006/07:101
Eliminering av inomstatliga |
|
|
transaktioner |
||
|
|
|
Total summa övriga driftkostnader |
62 304 |
62 718 |
|
|
|
Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna.
Försvarsmaktens minskade driftkostnader avseende tjänster beror dels på att man 2005 gjorde stora avsättningar för omstrukturerings- kostnader, dels på att kostnaderna för materielkonsulter minskat 2006.
Försvarets materielverks driftkostnader avseende varor ökade 2006 främst beroende på fler leveranser av JAS 39 Gripen.
Fortifikationsverkets minskade kostnader för varor beror främst på höga kostnader föregående år på grund av reaförluster vid försäljning av fastigheter. Utförsäljningen var en följd av försvarsbeslut 2004.
Svenska kraftnäts ökade driftkostnader beror på ökade kostnader för inköp av balanskraft på grund av högre elpriser 2006.
Försvarets materielverk, Vägverket och Banverket har aktiverat mer än föregående år för investering i anläggningstillgångar i egen regi. Aktiveringen innebär att kostnader för köp av varor och tjänster avseende produktion av försvarsmateriel, väganläggningar och bananlägg- ningar förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen.
Not 10
Avskrivningar och nedskrivningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Försvarsmakten |
8 947 |
12 384 |
Vägverket |
3 696 |
4 428 |
Banverket |
2 838 |
2 657 |
Rikspolisstyrelsen |
676 |
660 |
Fortifikationsverket |
592 |
546 |
Försäkringskassan |
561 |
541 |
Statens fastighetsverk |
312 |
265 |
Skatteverket |
261 |
288 |
Lunds universitet |
230 |
247 |
Uppsala universitet |
221 |
222 |
87
Skr. 2006/07:101
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
1 154 |
1 151 |
Svenska kraftnät |
426 |
417 |
Sjöfartsverket |
125 |
117 |
Statens järnvägar |
93 |
63 |
Övriga myndigheter |
3 641 |
3 729 |
|
|
|
Summa |
23 773 |
27 715 |
|
|
|
Försvarsmaktens avskrivningar avser främst beredskapsinventarier som stridsfordon, självgående pjäser, fartyg och båtar. De minskade avskrivningskostnaderna jämfört med föregående år beror i huvudsak på den
nedskrivning |
av beredskapsvarulager |
med |
3,6 miljarder |
kronor som gjordes |
2005. |
Avskrivningarna på beredskapsinventarierna är däremot i det närmaste oförändrade mellan åren.
Vägverket och Banverkets avskrivningar avser väganläggningar och järnvägsanläggningar. Vägverkets avskrivningar och nedskrivningar har minskat jämfört med föregående år beroende på att en nedskrivning av Norra länken med 1,1 miljarder kronor som gjordes 2005.
Not 11
Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Resultat från andelar i dotterföretag |
|
|
Vattenfall AB |
18 729 |
19 235 |
4 597 |
4 546 |
|
Civitas Holding AB (inklusive |
|
|
Vasakronan AB) |
3 409 |
1 681 |
Akademiska Hus AB |
3 038 |
6 654 |
Sveaskog AB |
2 138 |
616 |
Vin & Sprit AB |
1 572 |
1 557 |
Posten AB |
1 009 |
1 475 |
Specialfastigheter Sverige AB |
766 |
133 |
Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag |
|
|
SBAB |
462 |
471 |
Apoteket AB |
447 |
201 |
Venantius AB |
427 |
474 |
AB Svensk Exportkredit |
386 |
347 |
SJ AB |
368 |
1 203 |
AB Swedcarrier |
345 |
419 |
Teracom AB |
298 |
244 |
Vasallen AB |
236 |
152 |
Green Cargo AB |
166 |
351 |
Lernia AB |
150 |
109 |
Samhall AB |
96 |
82 |
Systembolaget AB |
89 |
240 |
Swedfund International AB |
85 |
67 |
Almi Företagspartner AB |
81 |
|
Sveriges Provnings- och |
|
|
Forskningsinstitut AB |
57 |
24 |
AB Svensk Bilprovning |
25 |
38 |
Förvaltningsaktiebolaget Stattum |
8 |
7 |
IRECO Holding AB |
6 |
2 |
Kasernen Fastighets AB |
5 |
8 |
Kungliga Dramatiska Teatern AB |
0 |
4 |
Svenska Spel AB |
- |
- |
Kungliga Operan AB |
0 |
|
IMEGO AB |
0 |
|
Statens Bostadsomvandling AB |
4 |
|
Svenska Rymdaktiebolaget |
||
Arbetslivsresurs AR AB |
- |
|
Övriga dotterföretag inom |
|
|
Regeringskansliet |
1 |
0 |
Summa Regeringskansliet |
38 939 |
40 298 |
|
|
|
(SVEDAB) |
180 |
|
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. |
9 |
12 |
Luftfartsverket - LFV Holding AB |
11 |
8 |
Övriga myndigheter |
63 |
12 |
Summa resultat från andelar i |
|
|
dotterföretag |
39 202 |
40 094 |
Resultat från andelar i intresseföretag |
|
|
TeliaSonera AB |
7 694 |
5 299 |
SAS Sverige AB |
989 |
37 |
Nordiska investeringsbanken NIB |
489 |
415 |
AB Bostadsgaranti |
26 |
19 |
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) |
1 |
0 |
VisitSweden AB (Sveriges Rese och |
|
|
Turistråd AB) |
0 |
2 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. |
48 |
30 |
Summa resultat från andelar i |
|
|
intresseföretag |
9 247 |
5 802 |
88
Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag - totalt
Resultat från andelar i dotterföretag |
39 202 |
40 094 |
Resultat från andelar i intresseföretag |
9 247 |
5 802 |
|
|
|
Total summa |
48 449 |
45 896 |
|
|
|
Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatandelarna ökade med 2,6 miljarder kronor.
Vattenfall AB har minskat resultatet med 0,5 miljarder kronor främst pga. att övriga rörelseintäkter minskat med 3,6 miljarder kronor. Överenskommelsen om kompensation för stängningen av Barsebäck 2 innebar som en engångseffekt en nettointäkt på 3,1 miljarder kronor under föregående år. Under 2006 har detta främst kompenserats av förbättrat resultat på den tyska marknaden bl.a. genom högre elmarknadspriser och ökad elproduktion.
Resultatet för LKAB är i stort sett oförändrat. Världsmarknadspriser och leveransvolymer fortsätter att ligga på en hög nivå.
Civitas holding AB har förbättrat sitt resultat med 1,7 miljarder kronor. Den främsta förklaringen är större ökning av marknadsvärdet på dotterbolaget Vasakronan AB:s fastighets- tillgångar, minskad med därav följande ökning av skattekostnader.
Akademiska hus AB har 3,6 miljarder kronor lägre resultat, vilket till största delen kan hänföras till att ökningen av fastigheternas mark- nadsvärde är lägre. Positiva värdeförändringar minskade med 5,4 miljarder kronor till 3,3 miljarder kronor. Som en följd av detta har skattekostnaden minskat med 1,4 miljarder kronor.
Sveaskog AB har förbättrat resultatet med 1,5 miljarder kronor, vilket främst avser realisationsvinst på 1,0 miljarder kronor vid avyttring av industrirörelse samt värdeökning på skogsinnehavet med 0,6 miljarder kronor.
Posten AB har försämrat sitt resultat med 0,5 miljarder kronor, vilket främst förklaras av 0,7 miljarder kronor i ökade skattekostnader.
Specialfastigheter Sverige AB ökade sitt resultat med 0,6 miljarder kronor. Ökningen
Skr. 2006/07:101
beror till största delen på att bolaget 2006 övergått till att redovisa i enlighet med IFRS, vilket bl.a. innefattar orealiserad värdeförändring på förvaltningsfastigheter på 0,3 miljarder kronor.
Resultatminskningen för SJ AB uppgår till 0,8 miljarder kronor. Skattekostnaden har ökat då föregående år inkluderar en positiv engångseffekt på 0,8 miljarder kronor avseende skattepåverkan av tidigare ackumulerade förlustavdrag.
Resultatandelen från Systembolaget AB har försämrats med 0,2 miljarder kronor pga. att resultat motsvarande årets utdelning behandlas som skatteintäkt. Resultatet inklusive skatte- intäkt har förbättrats med 0,1 miljarder kronor.
Resultatet i Svenska Spel AB behandlas inte som resultat från andelar utan redovisas som skatteintäkt i samband med utdelning till staten.
SVEDAB har förbättrat resultatet med 0,4 miljarder kronor, främst som en följd av högre marknadsräntenivå vid omvärdering av finansiella fordringar och skulder till verkligt värde.
Resultatet från TeliaSonera AB har förbättrats med 2,4 miljarder kronor och utgör en vinstandel på 7,7 miljarder kronor. Rörelseresultatet har förbättrats på i stort sett alla marknader, vilket påverkar resultatandelen positivt med 3,0 miljarder kronor. Lägre engångskostnader har ökat resultatandelen med 0,6 miljarder kronor och ökade skattekostnader har reducerat resultatandelen med 1,2 miljarder kronor.
SAS Sverige AB har förbättrat sitt resultat med 1,0 miljarder kronor, till största delen hänförbart till realisationsvinst vid börs- introduktion av ett hotellrörelsedrivande dotter- bolag.
Not 12
Nettokostnad för statsskulden
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Finansiella intäkter för förvaltning av |
|
|
statsskulden |
|
|
Ränteintäkter avseende upplåning i |
|
|
utländsk valuta |
13 153 |
12 765 |
Ränteintäkter avseende upplåning i |
|
|
svenska kronor |
14 833 |
14 089 |
89
Skr. 2006/07:101
Intäktsförda, preskriberade obligationer |
|
|
m.m. |
18 |
|
Överkurs vid emission (netto) |
7 463 |
6 655 |
Realiserade valutavinster (netto) |
- |
10 203 |
Orealiserade valutavinster (netto) |
23 495 |
- |
Summa finansiella intäkter för |
|
|
förvaltning av statsskulden |
58 962 |
43 705 |
Finansiella kostnader för förvaltning |
|
|
av statsskulden |
|
|
Räntekostnader avseende upplåning i |
|
|
svenska kronor |
51 700 |
49 517 |
Räntekostnader avseende upplåning i |
|
|
utländsk valuta |
22 986 |
23 803 |
Realiserade kursförluster (netto) |
5 964 |
7 618 |
Realiserade valutaförluster (netto) |
6 345 |
- |
Orealiserade valutaförluster (netto) |
- |
29 578 |
Provisioner till banker m.fl. |
92 |
95 |
Summa finansiella kostnader för |
|
|
förvaltning av statsskulden |
87 087 |
110 611 |
|
|
|
Nettokostnad för förvaltning av |
|
|
statsskulden |
28 125 |
66 906 |
|
|
|
Finansiella intäkter och kostnader för förvalt- ning av statsskulden innefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder.
Under 2006 uppgick nettokostnaden för statsskulden till 28 miljarder kronor, en minskning med 39 miljarder kronor. Under året realiserade staten valutaförluster på 6 miljarder
kronor, jämfört med |
vinster förra |
året på |
10 miljarder kronor. |
De realiserade |
valuta- |
vinsterna under 2005 berodde bland annat på att ett par stora förfall av lån i dollar, vilka togs upp till betydligt högre dollarkurser än då de återbetalades. De realiserade valutakursföränd- ringarna uppstår då Riksgäldskontoret betalar tillbaka utländska lån och kursen avviker från den kurs som Riksgäldskontoret lånade till.
Realiserade kursförluster minskade med 2 miljarder kronor till 6 miljarder kronor.
Den viktigaste förklaringen till att netto- kostnaden för statsskulden minskat kraftigt är dock att de orealiserade valutakursföränd- ringarna gick i motsatt riktning jämfört med 2005. De orealiserade valutavinsterna blev 23,5 miljarder kronor 2006 (varav 23,3 miljarder kronor är direkt hänförbara till statsskulden), en ökning med 53,5 miljarder kronor, delvis som följd av kronans förstärkning. Staten redovisade
30 miljarder kronor i orealiserade valutaförluster
2005.
De orealiserade valutakursförändringarna uppkommer vid den värdering Riksgälds- kontoret gör av skulder och fordringar i utländsk valuta till bokslutsdagens kurser.
Not 13
Övriga finansiella intäkter
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Kammarkollegiet |
5 400 |
6 834 |
Centrala studiestödsnämnden |
3 980 |
4 523 |
Kärnavfallsfondens styrelse |
1 911 |
2 041 |
Regeringskansliet |
1 781 |
5 412 |
Skatteverket |
1 259 |
1 331 |
Exportkreditnämnden |
169 |
666 |
Försäkringskassan |
77 |
470 |
Styrelsen för internationellt utvecklings- |
|
|
samarbete |
56 |
87 |
Försvarets materielverk |
40 |
49 |
Affärsverk |
|
|
Statens järnvägar |
473 |
520 |
Luftfartsverket |
46 |
11 |
Svenska kraftnät |
8 |
17 |
Sjöfartsverket |
1 |
1 |
Övriga myndigheter |
190 |
507 |
|
|
|
Summa |
15 391 |
22 469 |
|
|
|
De finansiella intäkterna och kostnaderna för förvaltning av statsskulden redovisas under not 12 Nettokostnad för statsskulden.
Övriga finansiella intäkter minskade med 7 miljarder kronor.
Kammarkollegiets finansiella intäkter avser i huvudsak Riksbankens inlevererade överskott som uppgick till 5,3 miljarder kronor. Föregående år uppgick motsvarande intäkt till 6,7 miljarder kronor.
Centrala studiestödsnämndens finansiella intäkter omfattar bl.a. räntor på studielån.
Kärnavfallsfondens styrelses finansiella intäkter omfattar realisationsvinster vid avyttring av reala och nominella statsobligationer.
Regeringskansliets finansiella intäkter om- fattar huvudsakligen utdelning från aktier i Nordea Bank AB med 1,7 miljarder kronor, vilka
90
tillförts statsbudgeten. Den stora minskningen på 3,6 miljarder kronor mellan åren förklaras av att Regeringskansliet under 2005 redovisade en reavinst vid försäljning av aktier, både i samband med TeliaSoneras respektive Nordeas återköp av aktier samt vid utdelning från aktier i Nordea AB.
Skatteverket redovisar räntor i skatte- kontosystemet.
Exportkreditnämnden redovisar ränteintäkter i finansförvaltningen. Minskningen jämfört med föregående år beror på att föregående års redovisade intäkter även innehöll kursvinster på 0,6 miljarder kronor.
De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga värde- pappersinnehav samt på leasingtillgångar avseende lok och vagnar.
Not 14
Övriga finansiella kostnader
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Exportkreditnämnden |
551 |
6 |
Insättningsgarantinämnden |
232 |
9 |
Statens jordbruksverk |
44 |
2 |
Kärnavfallsfondens styrelse |
44 |
0 |
Försäkringskassan |
37 |
15 |
Vägverket |
35 |
303 |
Styrelsen för internationellt |
|
|
utvecklingssamarbete |
33 |
23 |
Banverket |
33 |
9 |
Lantmäteriverket |
17 |
12 |
Försvarsmakten |
10 |
1 |
Regeringskansliet |
||
Affärsverk |
|
|
Statens järnvägar |
499 |
527 |
Luftfartsverket |
94 |
60 |
Sjöfartsverket |
37 |
32 |
Svenska kraftnät |
7 |
6 |
Övriga myndigheter |
35 |
99 |
Aktivering av finansiella kostnader |
||
|
|
|
Summa |
1 601 |
866 |
|
|
|
Exportkreditnämndens finansiella kostnader på 551 miljoner kronor avser realiserade och
Skr. 2006/07:101
orealiserade kursförluster på tillgångar. Före- gående år redovisade Exportkreditnämnden endast 6 miljoner kronor i kursförluster och i stället 565 miljoner kronor i kursvinster (se även not 13).
Insättningsgarantinämndens finansiella kost- nader avser huvudsakligen kursförluster, vilka uppgår till 229 miljoner kronor.
Vägverkets finansiella kostnader avser främst räntekostnader för lån till infrastrukturella investeringar. Under andra halvåret 2005 övertog Riksgäldskontoret, i enlighet med regerings- beslut, för Vägverkets räkning de lån som på öppna marknaden var upptagna av Stockholmsleder AB och Göteborgs trafikleder AB. Lånestocken som omfattades uppgick till 11 761 miljoner kronor. Det innebär att de finansiella kostnaderna avseende dessa lån som tidigare redovisades som utomstatliga kostnader nu redovisas som inomstatliga kostnader. Det förklarar Vägverkets minskade utomstatliga finansiella kostnader på 268 miljoner kronor.
Affärsverket Statens järnvägars finansiella kostnader består bl.a. av skulduppräkning leasing och räntor på leasingsskulder på lok och vagnar.
Regeringskansliet skrev år 2002 ned det bokförda värdet på OMX aktier med 771 miljoner kronor till marknadsvärdet på aktierna. Värdet på aktierna har sedan stigit. De negativa kostnaderna under 2005 och 2006 beror på återföring av tidigare nedskrivning.
I noten redovisas finansiella kostnader brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter för att bygga anläggningen som tas upp som tillgång.
4.5.2Noter till balansräkningen
Not 15
Balanserade utgifter för utveckling
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Försäkringskassan |
1 384 |
1 505 |
Rikspolisstyrelsen |
339 |
257 |
Skatteverket |
262 |
207 |
Verket för högskoleservice |
192 |
171 |
Centrala studiestödsnämnden |
125 |
130 |
Statens pensionsverk |
120 |
130 |
Försvarets radioanstalt |
83 |
70 |
91
Skr. 2006/07:101
Vägverket |
76 |
78 |
Verket för näringslivsutveckling |
71 |
49 |
Göteborgs universitet |
66 |
49 |
Totalförsvarets pliktverk |
57 |
70 |
Åklagarmyndigheten |
57 |
35 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
106 |
83 |
Sjöfartsverket |
29 |
32 |
Övriga myndigheter |
743 |
759 |
|
|
|
Summa |
3 790 |
3 720 |
|
|
|
Under posten Balanserade utgifter för utveckling redovisas främst egenutvecklade IT- system och program.
Försäkringskassans balanserade utgifter avser utveckling av
Rikspolisstyrelsens ökning av de balanserade utgifterna beror på ett intensifierat utvecklings- arbete av olika stödsystem.
Skatteverkets ökning av de balanserade utgifterna avser utveckling av
Verket för högskoleservices post utgörs fr.o.m. 2006 helt av det nya antagningssystemet.
Not 16
Rättigheter och andra immateriella anläggningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Rikspolisstyrelsen |
99 |
69 |
Vägverket |
70 |
87 |
Försäkringskassan |
62 |
47 |
Krisberedskapsmyndigheten |
54 |
7 |
Ekonomistyrningsverket |
48 |
67 |
Statens energimyndighet |
38 |
43 |
Försvarsmakten |
28 |
26 |
Skatteverket |
27 |
52 |
Bolagsverket |
21 |
- |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät, Affärsverket |
117 |
124 |
Sjöfartsverket, affärsverk |
9 |
6 |
Luftfartsverket, affärsverk |
9 |
7 |
Övriga myndigheter |
259 |
233 |
|
|
|
Summa |
841 |
768 |
|
|
|
Under posten Rättigheter och andra imma- teriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta
Posterna för Rikspolisstyrelsen, Vägverket och Försäkringskassan består till största delen av licenser inom
Ökningen för Krisberedskapsmyndigheten beror huvudsakligen på ökade investeringar avseende det gemensamma radiokommunika- tionssystemet RAKEL.
Ekonomistyrningsverkets post består till största delen av immateriella tillgångar som övertagits från Finansdepartementet avseende informationssystemet Hermes.
Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter samt nyttjanderättigheter för optoförbindelser.
Not 17
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Statens jordbruksverk |
30 |
15 |
Länsstyrelsen i Gotlands län |
2 |
2 |
Bolagsverket |
- |
27 |
Övriga myndigheter |
- |
1 |
|
|
|
Summa |
32 |
45 |
|
|
|
Statens jordbruksverks post omfattar ett antal
Minskningen för Bolagsverket beror på att ett förskott under 2005 avseende nyttjande av centraldatorkapacitet överförts till Rättigheter och andra imateriella anläggningstillgångar under 2006.
92
Not 18
Statliga väganläggningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Vägverket |
92 287 |
88 895 |
|
|
|
Vägverket |
92 287 |
88 895 |
|
|
|
Vägverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Redovisade belopp är nettovärden efter avskrivning och avskrivnings- tiden är normalt 40 år.
Nio större objekt med en sammanlagd investeringsvolym på 5,1 miljarder kronor och en total längd av 99 km har öppnats för trafik under året. Bland annat har motorvägssträckan på E 4 förbi Markaryd öppnats för trafik under 2006. Även motorvägssträckan på riksväg 44 mellan Vänte
Not 19
Statliga järnvägsanläggningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Banverket |
64 658 |
63 922 |
|
|
|
Banverket |
64 658 |
63 922 |
|
|
|
Banverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Avskrivnings- tiden för järnvägsanläggningar är 40 år.
Exempel på investeringsprojekt som har färdigställts under 2006 är sträckan Prässebo- Torbacken på Norge/Vänerbanan där utbyggnad av dubbelspår pågår.
Not 20
Byggnader, mark och annan fast egendom
Miljoner kronor
2006 2005
Statens fastighetsverk |
12 899 |
13 039 |
Skr. 2006/07:101
Fortifikationsverket |
8 672 |
8 498 |
Naturvårdsverket |
4 534 |
3 784 |
Riksdagsförvaltningen |
1 062 |
953 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
10 729 |
11 292 |
Sjöfartsverket |
956 |
919 |
Svenska kraftnät |
169 |
172 |
Övriga myndigheter |
914 |
934 |
|
|
|
Summa |
39 935 |
39 591 |
|
|
|
Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet. De mark- egendomar som redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. Minskningen på Byggnader, mark och annan fast egendom för Statens fastighetsverk med 140 miljoner kronor beror på avskrivningar, nedskrivningar och försäljning av fastigheter.
Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål. Under året har nyanskaffningar gjorts för 1 216 miljoner kronor samtidigt som avskrivningar och utrangeringar har skett med 1 042 miljoner kronor, vilket
sammantaget |
ger ett |
ökat |
värde |
med |
174 miljoner |
kronor. |
Exempel |
på |
nyan- |
skaffningar är nybyggnad av kontor för Försvarets forskningsinstitut, nybyggnad av flygledartorn i Luleå och ombyggnad av rullbana i Såtenäs.
Naturvårdsverket redovisar främst national- parker och naturreservat. Dessa är dock i många fall upptagna till ett lågt värde. Ökningen med 750 miljoner kronor under 2006 avser främst investeringar i markinköp för bildande av naturreservat och nationalpark.
Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags- byggnaderna.
Luftfartsverkets minskning på byggnader, mark och annan fast egendom med 563 miljoner
93
Skr. 2006/07:101
kronor beror på att årets avskrivningar är större än årets anskaffningar.
Not 21
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Rikspolisstyrelsen |
732 |
748 |
Kungl.Tekniska högskolan |
245 |
261 |
Försvarsmakten |
180 |
128 |
Regeringskansliet |
140 |
138 |
Göteborgs universitet |
131 |
104 |
Kriminalvården |
130 |
127 |
Lunds universitet |
117 |
130 |
Statens fastighetsverk |
105 |
14 |
Stockholms universitet |
99 |
113 |
Skatteverket |
74 |
81 |
Umeå universitet |
61 |
60 |
Uppsala universitet |
59 |
72 |
Riksarkivet |
56 |
38 |
Arbetsmarknadsverket |
55 |
46 |
Övriga myndigheter |
950 |
888 |
|
|
|
Summa |
3 134 |
2 948 |
|
|
|
Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabel- dragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll om utgifterna uppgått till väsentliga belopp.
Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet. De större posterna 2006 återfinns hos Rikspolisstyrelsen och polis- myndigheterna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland.
Försvarsmaktens ökning på 52 miljoner kronor avseende förbättringsutgifter på annan fastighet beror i huvudsak på att det under året har investerats i ny inredning till hangar vid Helikopterflottiljen.
Ökningen med 91 miljoner kronor avseende Statens fastighetsverks förbättringsutgifter på annans fastighet avser investering i House of Sweden i Washington vilken byggs i annans regi.
Not 22
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Rikspolisstyrelsen |
1 376 |
1 229 |
Försvarsmakten |
1 248 |
1 144 |
Vägverket |
850 |
887 |
Banverket |
749 |
703 |
Uppsala universitet |
707 |
704 |
Lunds universitet |
624 |
458 |
Kustbevakningen |
607 |
647 |
Domstolsverket |
576 |
357 |
Karolinska institutet |
507 |
542 |
Göteborgs universitet |
446 |
493 |
Skatteverket |
384 |
406 |
Regeringskansliet |
367 |
358 |
Kriminalvården |
303 |
309 |
Försäkringskassan |
300 |
346 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
5 988 |
5 950 |
Luftfartsverket |
981 |
1 061 |
Statens järnvägar |
721 |
747 |
Sjöfartsverket |
614 |
579 |
Övriga myndigheter |
4 839 |
4 887 |
|
|
|
Summa |
22 187 |
21 807 |
|
|
|
Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och andra transportmedel är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår.
Rikspolisstyrelsens post ökade med 147 miljoner kronor vilket främst beror på stora anskaffningar av transportmedel inkluderande s.k. taktikfordon. Ökningen beror även på nyanskaffningar av persondatorer, servrar och kommunikationsutrustning. Dessutom har ett leasingavtal avseende persondatorer omklass- ificerats från operationell till finansiell leasing, vilket har bidragit till ökningen med 44 miljoner kronor.
Ökningen med 104 miljoner kronor hos Försvarsmakten beror i huvudsak på inköp av datorer och datoranläggningar samt transport- medel.
Svenska kraftnäts tillgångar består till största delen av ställverksutrustningar, kraftledningar,
94
sjökablar, kontrollanläggningsdelar, opto- verksamhet och tele- och informationssystem.
Luftfartsverket redovisar huvudsakligen fordon och maskiner under denna post.
Not 23
Pågående nyanläggningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Banverket, järnvägsanläggningar |
25 416 |
20 347 |
Vägverket, väganläggningar |
14 666 |
13 039 |
Försvarets materielverk |
3 294 |
3 314 |
Fortifikationsverket |
973 |
731 |
Kustbevakningen |
474 |
29 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
690 |
404 |
Svenska kraftnät |
450 |
466 |
Sjöfartsverket |
83 |
119 |
Övriga myndigheter |
3 658 |
2 561 |
|
|
|
Summa |
49 704 |
41 013 |
|
|
|
Banverkets pågående större investeringsprojekt avser Hallandsåsprojektet och citytunneln i Malmö. Förändringen beror på riksdagens tidigare beslut om ökade investeringar i järnvägar, vilket inneburit ett stort antal pågående järnvägsanläggningar.
Som Vägverkets pågående större investerings- projekt räknas E4
Försvarets materielverks pågående nyanläggningar avser anskaffning av delkomponenter till provsystem, vilka används vid verifiering och validering av krigsmateriel till försvarsmakten.
Kustbevakningens pågående nyanläggning avser främst anskaffning av tre flygplan av typ KBV 501.
Skr. 2006/07:101
Not 24
Beredskapstillgångar
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Försvarsmakten |
92 080 |
90 619 |
Statens räddningsverk, räddningstjänst |
|
|
och varningsmateriel m.m. |
768 |
809 |
Socialstyrelsen, läkemedel och |
|
|
sjukvårdsförnödenheter |
200 |
224 |
Krisberedskapsmyndigheten |
130 |
151 |
Statens strålskyddsinstitut |
24 |
21 |
Rikspolisstyrelsen |
11 |
9 |
Banverket |
0 |
1 |
|
|
|
Summa |
93 213 |
91 834 |
|
|
|
Beredskapstillgångar avser tillgångar både för civil- och militär beredskap.
Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.
Försvarsmakten delar in sina beredskapstill- gångar i dels beredskapsinventarier, dels bered- skapsvaror. Dessa redovisas som anläggnings- tillgångar. Beredskapsinventarierna uppgår till 79,8 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskaps- varor som t.ex. ammunition, reservmateriel och livsmedel uppgår till 12,3 miljarder kronor.
Årets ökning med 1,4 miljarder kronor förklaras i stort sett av Försvarsmaktens ökning med 1,5 miljarder kronor. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 10,9 miljarder kronor och avskrivningar uppgår till 8,5 miljarder kronor under 2006. Exempelvis har 18 JAS 39 Gripen och 5 helikoptrar anskaffats. Under året har försäljningar och utrangeringar genomförts av materiel till ett bokfört värde av 0,4 miljarder kronor. Beredskapslagret minskade med 0,6 miljarder kronor.
Statens räddningsverks beredskapstillgångar har minskat något under året och består av bl.a. materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varningssignaler.
Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser sjukvårdsförnödenheter och läkemedel, t.ex. antivirala läkemedel mot pandemi.
95
Skr. 2006/07:101
Not 25
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Banverket |
952 |
1 205 |
Vägverket |
297 |
330 |
Kustbevakningen |
170 |
1 |
Försvarets radioanstalt |
29 |
- |
Smittskyddsinstitutet |
2 |
- |
Totalförsvarets forskningsinstitut |
1 |
10 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
5 |
14 |
Övriga myndigheter |
0 |
2 |
|
|
|
Summa |
1 456 |
1 562 |
|
|
|
Under denna post redovisas de förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar.
Banverkets post avser förskott vid byggandet av järnvägsanläggningar. Vägverkets post består främst av förskott avseende väganläggningar.
Not 26
Andelar i dotter- och intresseföretag
Andelar i dotterföretag
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Vattenfall AB |
96 589 |
78 122 |
Akademiska Hus AB |
24 801 |
22 455 |
Civitas Holding AB (inklusive |
|
|
Vasakronan AB) |
21 813 |
18 524 |
19 076 |
14 802 |
|
Sveaskog AB |
16 620 |
16 275 |
Vin & Sprit AB |
7 232 |
6 382 |
Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag |
|
|
SBAB |
6 062 |
5 600 |
Posten AB |
5 817 |
5 060 |
Specialfastigheter Sverige AB |
5 113 |
1 454 |
Venantius AB |
4 614 |
7 187 |
AB Svensk Exportkredit |
4 124 |
3 739 |
Almi Företagspartner AB |
4 118 |
4 037 |
SJ AB |
3 405 |
2 989 |
Apoteket AB |
3 010 |
2 632 |
AB Swedcarrier |
2 238 |
1 972 |
Systembolaget AB |
2 071 |
1 989 |
Teracom AB |
1 690 |
1 542 |
Vasallen AB |
1 540 |
2 080 |
Green Cargo AB |
1 524 |
1 358 |
Swedfund International AB |
1 356 |
1 190 |
Samhall AB |
1 013 |
917 |
Förvaltningsaktiebolaget Stattum |
576 |
567 |
Statens Bostadsomvandlings AB |
547 |
556 |
Lernia AB |
500 |
375 |
Svenska Rymdaktiebolaget |
388 |
434 |
Sveriges Provnings- och |
|
|
Forskningsinstitut AB |
381 |
324 |
AB Svensk Bilprovning |
348 |
326 |
IRECO Holding AB |
143 |
67 |
Kasernen Fastighets AB |
115 |
110 |
AB Göta Kanalbolag |
41 |
40 |
Swedesurvey AB |
40 |
42 |
SweRoad (Swedish National Road |
|
|
Consulting AB) |
40 |
37 |
IMEGO AB |
29 |
35 |
Kungliga Dramatiska Teatern AB |
29 |
34 |
Arbetslivsresurs AR AB |
23 |
5 |
Statens Väg- och Baninvest AB |
15 |
18 |
Kungliga Operan AB |
12 |
9 |
10 |
10 |
|
|
|
|
(SVEDAB) |
0 |
15 |
Svenska Spel AB |
0 |
0 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket - LFV Holding AB |
157 |
149 |
Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. |
97 |
87 |
Övriga andelar |
359 |
276 |
|
|
|
Summa |
237 676 |
203 822 |
|
|
|
Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslut använts.
Andelar i dotterföretag ökade med 33,9 miljarder kronor.
Ökningen av andelsvärdet för Vattenfall uppgår till 18,5 miljarder kronor, vilket huvudsakligen förklaras av periodens vinst på 18,7 miljarder kronor. Utdelning av 5,6 miljarder kronor har minskat andelsvärdet. Kassaflödes-
96
säkring har medfört en ökning med 4,6 miljarder kronor. Kassaflödessäkringen avser huvud- sakligen orealiserade värdeförändringar av el- derivat som används för prissäkring av framtida försäljning. En positiv påverkan av valutasäkring av utländskt eget kapital på 1,9 miljarder kronor har delvis kompenserat för negativa omräk- ningsdifferenser för verksamhet i utlandet på 3,3 miljarder kronor. Omräkningsdifferenserna har uppstått när balansräkningar i utländska dotterbolag räknats om till svenska kronor. Vid bolagiseringen av Vattenfall togs inte tillräcklig hänsyn till gällande skattelagstiftning, vilket medfört att uppskjuten skatteskuld reducerats med 2,4 miljarder kronor och andelsvärdet ökat med samma belopp.
Andelsvärdet för Akademiska Hus AB ökade med 2,3 miljarder kronor. Ökningen förklaras av andelen i årets resultat på 3,0 miljarder kronor reducerat med utdelning av 0,7 miljarder kronor.
Civitas Holding AB ökade med 3,3 miljarder kronor. Årets resultat har ökat kapital- andelsvärdet med 3,4 miljarder kronor och utdelning har minskat värdet med 0,2 miljarder kronor.
LKAB:s resultat för året uppgår till 4,6 miljarder kronor och utgör huvuddelen av andelsvärdets ökning med 4,3 miljarder kronor. Dessutom har förändringar i säkringsreserv och reserv för verkligt värde höjt värdet med 1,2 miljarder kronor. Utdelning av 1,5 miljarder kronor har minskat värdet.
Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med 0,3 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av årets resultat på 2,1 miljarder kronor minskat med utdelning till staten av 1,9 miljarder kronor.
Vin & Sprit AB ökade med 0,8 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av årets resultat 1,6 miljarder kronor reducerat med utdelning av 0,6 miljarder kronor.
SBAB har ökat i värde med 0,5 miljarder kronor som en följd av årets resultat.
Posten AB ökade med 0,8 miljarder kronor. I ökningen ingår årets resultat med 1,0 miljarder kronor minskat med utdelning av 0,2 miljarder kronor.
Andelarna i Specialfastigheter Sverige AB ökade 3,7 miljarder kronor. Övergång till redovisning enligt IFRS har medfört att andelen ökat i värde med 3,0 miljarder kronor. Resterande del av ökningen förklaras av årets resultat 0,8 miljarder kronor minskat med utdelning av 0,1 miljarder kronor.
Skr. 2006/07:101
Venantius AB minskade med 2,6 miljarder kronor i andelsvärde. Förändringen förklaras av utdelning av 3,0 miljarder kronor som delvis kompenseras av årets vinst på 0,4 miljarder kronor.
SJ AB ökade med 0,4 miljarder kronor, vilket väsentligen avser årets resultat.
Vasallen AB:s andelsvärde minskade med 0,5 miljarder kronor som ett resultat av utdelning av 0,8 miljarder kronor, som till en del uppvägs av årets vinst på ca 0,2 miljarder kronor.
Innehavet i SVEDAB har skrivits ned till noll i enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom
Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kr som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet tillförs som skatteintäkt när utdelning betalas till staten.
Andelar i intresseföretag
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
TeliaSonera AB |
53 993 |
57 553 |
|
|
|
Nordiska Investeringsbanken (NIB) |
6 983 |
6 742 |
|
|
|
SAS AB |
3 502 |
2 462 |
|
|
|
AB Bostadsgaranti |
98 |
75 |
|
|
|
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) |
79 |
80 |
|
|
|
VisitSweden AB (Sveriges Rese- och |
|
|
Turistråd AB) |
8 |
9 |
|
|
|
Norrland Center AB |
5 |
5 |
|
|
|
Dom Shvetsii |
3 |
3 |
|
|
|
|
|
|
Affärsverk |
|
|
|
|
|
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. |
357 |
328 |
|
|
|
Luftfartsverket - Nordic Airport Properties |
|
|
KB m.fl. |
5 |
4 |
|
|
|
Summa |
65 033 |
67 261 |
|
|
|
Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.
Andelar i intresseföretag är 2,2 miljarder kronor lägre än föregående år främst pga. att andelen i TeliaSonera AB minskat i värde med 3,6 miljarder kronor. Andelsvärdet i TeliaSonera
97
Skr. 2006/07:101
AB har påverkats positivt med 7,7 miljarder kronor av andelen i årets resultat och negativt av 4,1 miljarder kronor i valutakursdifferenser och utdelning av 7,1 miljarder kronor till staten. Marknadsvärdet på Regeringskansliets aktier i TeliaSonera AB uppgick vid årsskiftet till 114,4 miljarder kronor.
SAS AB har ökat i värde med 1,0 miljarder kronor, vilket väsentligen beror på periodens resultatandel. Marknadsvärdet på Regerings- kansliets aktier i SAS AB uppgår till 4,1 miljarder kronor.
Andelar i dotter- och intresseföretag – totalt
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Summa andelar i dotterföretag |
237 676 |
203 822 |
|
|
|
Summa andelar i intresseföretag |
65 033 |
67 261 |
|
|
|
Riksbankens grundfond |
1 000 |
1 000 |
|
|
|
Summa |
303 709 |
272 083 |
|
|
|
Föutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar.
Not 27
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Regeringskansliet, Europeiska |
|
|
investeringsbanken EIB |
1 677 |
1 677 |
Regeringskansliet, Europeiska |
|
|
utvecklingsbanken EBRD |
1 040 |
1 040 |
Regeringskansliet, OMX AB (OMHex AB) |
1 019 |
883 |
Exportkreditnämnden, |
|
|
valutadepositioner |
811 |
1 214 |
Regeringskansliet, Världsbanken IBRD |
593 |
593 |
Karolinska institutet, aktier,andelar och |
|
|
obligationer |
358 |
435 |
Regeringskansliet, Europarådets |
|
|
utvecklingsbank CEB |
34 |
34 |
Affärsverk |
|
|
Statens järnvägar |
4 754 |
4 794 |
Övriga myndigheter |
250 |
241 |
|
|
|
Summa |
10 536 |
10 911 |
|
|
|
Andra långfristiga värdepappersinnehav minskade med 0,4 miljarder kronor, främst pga. att Exportkreditnämnden minskat sina valutadepositioner. Som ett led i garanti- verksamheten placerar Exportkreditnämnden erhållna premier i olika finansiella tillgångar och har under året reducerat sina depositioner i valuta. Innehavet utgör en del av likvid buffert för riskexponering och balanserande innehav för åtaganden i respektive valuta.
Marknadsvärdet för Regeringskansliets aktier i OMX AB uppgick vid årsskiftet till 1,0 miljarder kronor. Med anledning av ökat marknadsvärde har en tidigare nedskrivning på 0,1 miljarder kronor återförts.
Statens järnvägars innehav avser till största delen nollkupongobligationer i syfte att möta betalningsströmmar vid förfall av leasing- och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB.
Not 28
Långfristiga fordringar
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Exportkreditnämnden |
|
|
- Skadefordringar |
1 913 |
3 114 |
- Valutadepositioner USD/EUR i svenska |
|
|
affärsbanker |
1 522 |
- |
- Återförsäkrares andel av |
|
|
försäkringstekniska avsättningar |
1 174 |
94 |
Summa Exportkreditnämnden |
4 609 |
3 208 |
Styrelsen för internationellt |
|
|
utvecklingssamarbete |
149 |
315 |
Göteborgs universitet |
144 |
149 |
Fiskeriverket |
119 |
131 |
Statens bostadskreditnämnd |
75 |
99 |
Regeringskansliet |
20 |
19 |
Verket för näringslivsutveckling |
10 |
43 |
Försäkringskassan |
6 |
12 |
Affärsverk |
|
|
Statens järnvägar |
3 164 |
3 771 |
Svenska kraftnät |
199 |
218 |
Sjöfartsverket |
104 |
116 |
Luftfartsverket |
33 |
14 |
Övriga myndigheter |
12 |
14 |
|
|
|
Summa |
8 644 |
8 109 |
|
|
|
98
Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefodringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtalsräntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s utestående fordran. Värdet före reservering av förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till 8,3 miljarder kronor. Reserveringen uppgår till 6,4 miljarder kronor. Minskningen av skadefordringarna beror på förtida återbetalningar, valutakursförändringar och skuldavskrivningar till Irak. Ökningen för återförsäkrades andel av försäkringstekniska avsättningar beror på att EKN under året återförsäkrat enstaka risker avseende stora affärer i Pakistan, Ryssland och Iran.
Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete (Sida) garanterar och subventionerar
Göteborgs universitets fordringar avser utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus för fastigheterna Handelshögskolan, Wallenbergsalen och Hasselbladslaboratoriet, som vid uppförandet finansierades med bl.a. donationsmedel.
Fiskeriverket har tillgångar som förvaltas av Kammarkollegiet. Dessa tillgångar avser fiske- avgifter beslutade enligt vattenlagen, medlen består av 25 fonder.
Affärsverket Statens järnvägar redovisar fordringar avseende leasing- och leaseholdavtal på SJ AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick till 2,3 miljarder kronor 2006. Dessutom redovisar affärsverket en fordran på Storstockholms lokaltrafik (SL) avseende kapitalkostnadsersättning på 0,7 miljarder kronor.
Skr. 2006/07:101
Sjöfartsverket redovisar fordringar avseende förskottshyra för tre isbrytande offshorefartyg där avtal tecknats med Trans Viking A/S. En mindre del avser kapitalförsäkring hos SEB Trygg Liv avseende de lotsar som verket övertagit från Vänerns seglationsstyrelse 2003.
Not 29
Utlåning
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Centrala studiestödsnämnden |
|
|
Studielån (beviljade mellan den 1 |
|
|
januari 1989 och den 30 juni 2001) |
79 518 |
83 465 |
Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni |
|
|
2001) |
57 932 |
49 150 |
Studiemedel (beviljade före 1989 och |
|
|
äldre lån) |
10 762 |
12 190 |
Hemutrustningslån |
1 314 |
1 335 |
Återkrav på lån och bidrag |
387 |
417 |
Skuldsaneringslån och övrigt |
0 |
|
Summa Centrala studiestödsnämnden |
149 913 |
146 554 |
Riksgäldskontoret |
|
|
Botniabanan AB |
10 140 |
7 795 |
2 176 |
1 956 |
|
900 |
1 000 |
|
Utlåning till |
|
|
Premiepensionsmyndigheten |
1 638 |
1 736 |
Utlåning till |
130 |
128 |
Övrigt |
288 |
325 |
Summa Riksgäldskontoret |
15 272 |
12 940 |
Styrelsen för internationellt |
|
|
utvecklingssamarbete |
274 |
421 |
Övriga myndigheter |
122 |
140 |
|
|
|
Summa |
165 581 |
160 055 |
|
|
|
Centrala studiestödsnämnden (CSN) administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansierade med lån hos Riksgäldskontoret vilket är de lån som går under benämningen studielån beviljade fr.o.m. 1989 samt annuitetslånen från 2001 och framåt. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via anslag på statsbudgeten, främst studiemedel beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar uppgår totalt till närmare 150 miljarder kronor, efter att
99
Skr. 2006/07:101
hänsyn tagits till reservationerna för osäkra fordringar.
Tre huvudprinciper ligger till grund för CSN:s beräkning av osäkra fordringar och de nedskrivningar som görs på lånefordringarna. Dessa principer är betalningsbenägenhet, reservation enligt trygghetsregler som finns vid återbetalning och framtida förluster på grund av dödsfall. Med bristande betalningsbenägenhet menas att inga eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren trots påminnelser och kravåtgärder. Under åren
Under åren
Riksgäldskontoret (RGK) är den myndighet utöver CSN som har omfattande utlåning. Under året har utlåningsvolymen ökat framför allt till Botniabanan AB. När det gäller svensk- Danska Broförbindelsen AB är bolaget beroende av Öresundsbro Konsortiets framtida resultat för att kunna återbetala lånet. Lånet till svensk- Danska Broförbindelsen AB är nedskrivet med 1,9 miljarder kronor. RGK:s utlåning till
Premiepensionsmyndigheten och
Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbetes utlåning avser biståndskrediter och villkorslån.
Not 30
Varulager och förråd
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Försvarsmakten |
527 |
476 |
Banverket |
494 |
454 |
Vägverket |
139 |
144 |
Rikspolisstyrelsen |
106 |
96 |
Statens räddningsverk |
93 |
88 |
Försvarets materielverk |
89 |
79 |
Kriminalvården |
66 |
59 |
Fortifikationsverket |
24 |
28 |
Affärsverk |
|
|
Sjöfartsverket |
51 |
42 |
Luftfartsverket |
47 |
41 |
Övriga myndigheter |
179 |
183 |
|
|
|
Summa |
1 815 |
1 690 |
|
|
|
Med varulager och förråd avses råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsats- material.
Försvarsmaktens varulager och förråd avser i huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager.
Not 31
Pågående arbeten
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Lantmäteriverket |
160 |
151 |
Försvarsmakten |
96 |
205 |
Banverket |
24 |
37 |
Fortifikationsverket |
12 |
16 |
100
Övriga myndigheter |
34 |
30 |
Summa |
326 |
439 |
|
|
|
Lantmäteriverkets pågående arbeten avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär avstyckning och reglering av gränsdragning mellan fastigheter.
Försvarsmaktens pågående arbeten avser huvudsakligen beställningar från Försvarets materielverk.
Not 32
Fastigheter
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Länsstyrelsen i Dalarnas län |
97 |
91 |
Länsstyrelsen i Västra Götalands län |
10 |
10 |
Länsstyrelsen i Värmlands län |
6 |
3 |
Övriga länsstyrelser |
8 |
8 |
|
|
|
Summa |
121 |
112 |
|
|
|
Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, där bytesprojekt pågår eller är planerade.
Not 33
Förskott till leverantörer
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Försvarets materielverk |
4 399 |
8 226 |
Skr. 2006/07:101
Not 34
Kundfordringar
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Exportkreditnämnden |
1 218 |
583 |
Vägverket |
823 |
886 |
Banverket |
838 |
833 |
Försvarets materielverk |
606 |
95 |
Lantmäteriverket |
178 |
168 |
Statens institutionsstyrelse |
158 |
144 |
Lunds universitet |
126 |
76 |
Försvarsmakten |
115 |
88 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
416 |
446 |
Svenska kraftnät |
207 |
261 |
Sjöfartsverket |
142 |
167 |
Statens järnvägar |
25 |
19 |
Övriga myndigheter |
1 282 |
1 751 |
|
|
|
Summa |
6 134 |
5 517 |
|
|
|
Som kundfordringar redovisas fakturerade belopp avseende myndighetens försäljning av främst tjänster. Exportkreditnämndens kund- fordringar ökar pga. att efterskottspremier avseende garantiengagemang i Pakistan har debiterats med stora belopp under året. Försvarets materielverk har ökat sina kundfordringar på leverantörer utanför staten, men kundfordringarna på statliga myndigheter, som elimineras i årsredovisningen för staten, har i gengäld minskat ännu mer i samband med förskjutningar i verksamhetens inriktning.
Övriga myndigheter |
82 |
158 |
Summa |
4 481 |
8 384 |
|
|
|
Försvarets materielverk lämnar förskott till i huvudsak Industrigruppen JAS, SAAB, Kockums, Bofors Missiles och Augusta- Westland. Förskotten avser främst materiel och tjänster. Det är främst förskotten till industrigruppen JAS som minskat, vilket beror på fler leveranser av flygplan under 2006.
Förskott till utländska leverantörer ingår med 0,8 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än föregående år.
Not 35
Övriga fordringar
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Skatteverket |
|
|
Fordringar på skattekonto |
22 616 |
19 302 |
Fordringar lämnade till |
|
|
Kronofogdemyndigheten för indrivning |
|
|
m.m. |
3 835 |
4 143 |
Fordringar avseende kommunalskatt, |
|
|
kommuner och landsting |
1 762 |
4 688 |
Fordringar avseende utlägg i exekutiva |
|
|
förrättningar m.m. |
21 |
22 |
101
Skr. 2006/07:101
Summa Skatteverket |
28 234 |
28 155 |
Riksgäldskontoret |
|
|
Depositioner för handel med futures |
312 |
1 499 |
Fordran |
0 |
17 |
Övriga fordringar |
27 |
27 |
Summa Riksgäldskontoret |
339 |
1 543 |
Statens jordbruksverk |
6 878 |
1 850 |
Försäkringskassan |
3 264 |
3 079 |
Tullverket |
1 238 |
1 195 |
Affärsverk |
|
|
Statens järnvägar |
556 |
246 |
Luftfartsverket |
113 |
106 |
Svenska kraftnät |
28 |
36 |
Övriga myndigheter |
1 800 |
1352 |
|
|
|
Summa |
42 450 |
37 562 |
|
|
|
Övriga fordringar ökade med 4,9 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror i huvudsak på att Statens Jordbruksverk, enligt beslut av regeringen, tidigarelade utbetalningen av gårdsstöd och djurbidrag för stödåret 2006 från januari 2007 till december 2006.
Skatteverkets fordringar på skattekontot ökade med 3,3 miljarder kronor. Det totala underskottet hänger samman med slutav-
räkningen av |
inkomstskatt. |
Skattefordringar |
under indrivning uppgår |
nominellt till |
|
46,4 miljarder |
kronor. Av |
dessa beräknas |
3,8 miljarder kronor eller drygt 8 procent betalas in. Värdet av fordringarna har i likhet med tidigare år beräknats med ledning av bland annat åldersanalys av de restförda fordringarna. Ford- ringar avseende kommunalskatt för kommuner och landsting kan variera mellan åren.
Riksgäldskontorets fordringar utgörs till största delen av depositioner för handel med futures. Minskningen från föregående år beror på att Riksgäldskontoret använder sig av futures i mindre omfattning, vilket även minskar de deponerade medlen.
Jordbruksverkets övriga fordringar avser bland annat fordringar på EU för gjorda utbetalningar av bidrag inom garantisektionen, rekvirerade medel inom utvecklingssektionen samt bundet kapital i offentliga lager till följd av inköp- och försäljningsverksamhet för EU:s räkning av bland annat spannmål. Fordran ökade
med 4,9 miljarder kronor från föregående år, vilket beror på att gårdsstöd och djurbidrag avseende stödåret 2006 enligt regeringsbeslut utbetalades i december istället för i januari 2007. Utbetalningen i december uppgick till 5,9 miljarder kronor. I totalbeloppet ligger även en fordran avseende salmonellautbrottet i Norrköping sommaren 2003.
Försäkringskassans fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga
avseende |
underhållsstöd |
som uppgår |
till |
1,5 miljarder kronor samt |
återkravsfordringar |
||
avseende |
övriga socialförsäkringsförmåner |
på |
|
0,6 miljarder kronor. Samtliga fordringar äldre än fyra år avseende underhållsstöd bedöms som osäkra och har skrivits ned till noll. Nedskrivningsbeloppet uppgår till 1,7 miljarder kronor. Till Försäkringskassans övriga fordringar hänförs också fordringar för
Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende uppbörd. Att fordringarna fluktuerar från år till år beror till stor del på Tullverkets fakturerings- rutiner och endast till mindre del på andra faktorer som t.ex. konjunkturväxlingar.
Not 36
Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Riksgäldskontoret |
|
|
Förutbetalda kostnader |
5 |
5 |
Premieobligationer |
136 |
137 |
Underkurser, upplåning i svenska kronor |
4 201 |
3 377 |
Underkurser, upplåning i utländsk |
|
|
valuta |
341 |
347 |
Underkurser, statsskulden till nominellt |
|
|
belopp i svenska kronor |
4 989 |
5 184 |
Underkurser, statsskulden till nominellt |
|
|
belopp i utländsk valuta |
0 |
28 |
Summa Riksgäldskontoret |
9 672 |
9 078 |
Rikspolisstyrelsen |
382 |
379 |
Lunds universitet |
209 |
190 |
Kriminalvården |
205 |
203 |
Banverket |
191 |
171 |
102
Skatteverket |
177 |
173 |
Försäkringskassan |
167 |
194 |
Domstolsverket |
156 |
129 |
Göteborgs universitet |
135 |
139 |
Arbetsmarknadsverket |
130 |
117 |
Uppsala universitet |
121 |
127 |
Karolinska institutet |
120 |
112 |
Försvarsmakten |
117 |
46 |
Kungl. Tekniska högskolan |
106 |
112 |
Stockholms universitet |
103 |
103 |
Affärsverk |
|
|
Sjöfartsverket |
61 |
48 |
Luftfartsverket |
54 |
41 |
Svenska kraftnät |
7 |
8 |
Statens Järnvägar |
0 |
2 |
Övriga myndigheter |
1 681 |
1 705 |
|
|
|
Summa |
13 794 |
13 077 |
|
|
|
Som förutbetalda kostnader redovisas kostnader som är hänförliga till kommande år, men har betalats ut under året, t.ex. hyror eller licensavgifter för nästa kvartal eller år.
Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurser och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid.
Not 37
Periodavgränsningsposter - Upplupna bidragsintäkter
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Lunds universitet |
114 |
120 |
Kungl. Tekniska högskolan |
109 |
99 |
Karolinska institutet |
93 |
113 |
Göteborgs universitet |
75 |
56 |
Stockholms universitet |
61 |
58 |
Uppsala universitet |
46 |
48 |
Luleå tekniska universitet |
45 |
38 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
44 |
53 |
Umeå universitet |
36 |
33 |
Linköpings universitet |
21 |
20 |
Övriga myndigheter |
307 |
282 |
|
|
|
Summa |
951 |
920 |
|
|
|
Skr. 2006/07:101
Som upplupna bidragsintäkter redovisas överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte utbetalas till myndigheten.
Not 38
Periodavgränsningsposter - Övriga upplupna intäkter
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Periodisering av skatter |
22 755 |
16 395 |
Riksgäldskontoret: |
|
|
Ränteintäkter, skuldskötselinstrument |
10 771 |
10 349 |
Ränteintäkter, kreditgivning |
245 |
210 |
Summa Riksgäldskontoret |
11 016 |
10 559 |
Banverket |
373 |
228 |
Inspektionen för |
|
|
arbetslöshetsförsäkringen |
262 |
259 |
Försäkringskassan |
190 |
198 |
Kärnavfallsfondens styrelse |
168 |
190 |
Arbetsmarknadsverket |
130 |
43 |
Insättningsgarantinämnden |
98 |
100 |
Exportkreditnämnden |
67 |
213 |
Verket för näringslivsutveckling |
35 |
36 |
Fortifikationsverket |
29 |
10 |
Statens jordbruksverk |
5 |
4 479 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
411 |
392 |
Luftfartsverket |
183 |
184 |
Statens järnvägar |
55 |
47 |
Sjöfartsverket |
45 |
11 |
Övriga myndigheter |
325 |
439 |
|
|
|
Summa |
36 147 |
33 783 |
|
|
|
Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där fakturering eller betalning inte skett till och med brytdagen.
Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp av främst Skatteverket och de skatteinäkter som beräknas i samband med upprättandet av årsredovisningen för staten. Beloppet redovisas inte av någon myndighet utan endast i årsredovisningen för staten.
103
Skr. 2006/07:101
Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter avseende skuldskötselinstrument avser ränte- intäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året, men ännu ej inbetalda.
Statens jordbruksverk redovisade föregående år upplupna intäkter från EU avseende gårdsstöd och djurbidrag hänförliga till 2005 som ännu ej utbetalats och därför ej heller rekvirerats. För 2006 gjordes utbetalningarna före årsskiftet och därför redovisas i stället en Övrig fordran.
Not 39
Värdepapper och andelar
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Riksgäldskontoret |
26 032 |
22 187 |
Regeringskansliet |
4 420 |
4 420 |
Exportkreditnämnden, |
|
|
valutadepositioner i svenska banker och |
|
|
företagscertifikat |
1 126 |
2 931 |
Försäkringskassan hypoteksobligationer |
|
|
m.m. |
1 505 |
1 519 |
Styrelsen för internationellt |
|
|
utvecklingssamarbete |
- |
74 |
Affärsverk |
|
|
Statens järnvägar |
- |
99 |
|
|
|
Summa |
33 083 |
31 230 |
|
|
|
Riksgäldskontorets innehav avser placerade dagslån på 21,3 miljarder kronor, placeringar i andra låneinstituts obligationer på 4,6 miljarder kronor och köpta köpoptioner på 0,2 miljarder kronor. Riksgäldskontoret placerar kortfristig överskottslikviditet på dagslånemarknaden.
Regeringskansliet redovisar innehav av aktier i Nordea AB. Marknadsvärdet på statens innehav uppgick vid årsskiftet till 54,4 miljarder kronor.
Exportkreditnämnden har minskat fastränte- placeringarna i utländsk valuta i form av valuta- depositoner i svenska banker med 1,1 miljarder kronor och dessutom avvecklat placeringarna i företagscertifikat sedan föregående år.
Försäkringskassan redovisar hypoteks- obligationer i fonder för socialförsäkrings- ändamål enligt äldre lagstiftning.
Not 40
Kassa och bank
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Exportkreditnämnden |
616 |
24 |
Riksgäldskontoret |
542 |
188 |
Skatteverket |
482 |
358 |
Försvarets materielverk |
197 |
304 |
Länsstyrelsen i Norrbottens län |
139 |
149 |
Regeringskansliet |
76 |
94 |
Internationella programkontoret |
66 |
67 |
Karolinska institutet |
63 |
64 |
Länsstyrelsen i Västerbottens län |
54 |
45 |
Kungl. Tekniska högskolan |
52 |
71 |
Lunds universitet |
44 |
46 |
Göteborgs universitet |
36 |
31 |
Affärsverk |
|
|
Statens järnvägar |
239 |
76 |
Luftfartsverket |
31 |
29 |
Sjöfartsverket |
19 |
24 |
Svenska kraftnät |
11 |
29 |
Övriga myndigheter |
311 |
309 |
|
|
|
Summa |
2 978 |
1 908 |
|
|
|
Exportkreditnämndens Kassa och bank avser till största delen medel som tillfälligt placerats på bank för senare fördelning.
Av Riksgäldskontorets redovisade belopp finns 75 miljoner kronor på bank i utländsk valuta och 467 miljoner kronor på bank i svensk valuta.
Skatteverkets Kassa och bank avser till största delen klienters bankmedel (deponerade medel samt ansökningsavgifter som inbetalats, men ännu ej redovisats mot inkomsttitel).
Försvarets materielverks (FMV) Kassa och bank avser i huvudsak de medel som FMV har för olika samarbetspartners räkning.
104
Not 41
Nettoförmögenhet
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Uppskrivningskapital |
114 |
116 |
Donationskapital |
294 |
280 |
Resultatandelar i dotter- och |
|
|
intresseföretag |
183 845 |
153 502 |
Balanserad kapitalförändring |
||
Årets |
|
|
resultaträkningen |
103 671 |
36 662 |
|
|
|
Summa |
||
|
|
|
Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoför- mögenhet negativ. Förändringen av netto- förmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Netto- förmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver på- verkas nettoförmögenheten av andra transak- tioner som förändrar tillgångarnas eller skulder- nas värde utan att de redovisas i resultat- räkningen. Under 2006 ökade nettoförmögen- heten med 110 miljarder kronor, främst som en följd av årets överskott på 104 miljarder kronor. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter.
Uppskrivningskapital
Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett oförändrat under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anlägg- ningar.
Donationskapital
Donationskapitalet ökade med 14 miljoner kronor under året. Ökningen beror på att Moderna museet har erhållit donationer i form av konstverk och likvida medel.
Resultatandelar i dotter- och intresseföretag
Regeringskansliet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt årsbokslut. Förändringen på 30,3 miljarder kronor under året består av
Skr. 2006/07:101
föregående års resultatandelar 46,0 miljarder kronor, utdelningar betalda under 2006 motsvarande
Vattenfall AB redovisar betydande ökning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen uppgår till 5,5 miljarder kronor och består till största delen av kassaflödessäkring på 4,6 miljarder kronor, valutasäkring av utländskt eget kapital 1,9 miljarder kronor och omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet med
Specialfastigheter Sverige AB har i samband med övergång till redovisning i enlighet med IFRS ökat eget kapital med 3,0 miljarder kronor vid sidan av resultaträkningen, främst avseende värdering av fastigheter till verkligt värde.
LKAB redovisar en direkt ökning av eget kapital med 1,2 miljarder kronor avseende förändring i säkringsreserv och reserv för verkligt värde.
TeliaSonera AB redovisar vid sidan av resultaträkningen en betydande minskning av eget kapital. Till övervägande del avser detta valutakursdifferenser, varav statens andel uppgår till 4,1 miljarder kronor.
Balanserad kapitalförändring
Den balanserade kapitalförändringen ökade med 12,9 miljarder kronor under året. Den del av föregående års resultat som ej är hänförligt till resultatandelar har minskat kapitalförändringen med 9,3 miljarder kronor.
Utdelningar från dotterbolag som beskrivits ovan ökar denna delpost med motsvarande belopp dvs. 22,7 miljarder kronor. Omföring av negativa resultatandelar i dotter- och intresse- bolag till resultatandelar har netto minskat balanserad kapitalförändring med 1,4 miljarder kronor.
Eliminering av inomstatliga ensidiga perio- diseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 1,1 miljarder kronor som ökar nettoförmögenheten.
105
Skr. 2006/07:101
Saldot vid avräkning av inomstatliga betalningar avseende anslag och inkomsttitlar uppgick vid årsskiftet till
Ett inomstatligt förskott avseende pågående nyanläggning åt Kustbevakningen har aktiverats mot balanserad kapitalökning med 0,2 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets konton för hantering av
ökning |
av |
nettoförmögenheten |
med |
0,2 miljarder kronor. |
|
||
Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har medfört en utjämningspost på 0,2 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalminskning.
Statens jordbruksverk redovisar förändring av och inköp till EU:s interventionslager mot statskapital respektive avräkning statsverket, vilket innebär en minskning av balanserad kapitalförändring med 0,2 miljarder kronor.
Förändring av statens nettoförmögenhet
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Balanserad |
|
|
|
Uppskrivnings- |
Donations- |
Resultatandelar |
kapital- |
Årets över- |
|
|
kapital |
kapital |
i dotterföretag |
förändring |
/underskott |
Summa |
Utgående balans 2005 |
116 |
280 |
153 502 |
20 162 |
||
|
|
|
|
|
|
|
Justering för periodisering av |
|
|
|
|
|
|
skatter |
|
|
|
|
16 395 |
16 395 |
|
|
|
|
|
|
|
Justering för ändrade redo- |
|
|
|
|
|
|
visningsprinciper avseende |
|
|
|
|
|
|
stämpelskatt, Lantmäteriverket |
|
|
|
154 |
105 |
259 |
|
|
|
|
|
|
|
Ingående balans 2006 |
116 |
280 |
153 502 |
36 662 |
||
|
|
|
|
|
|
|
Föreg. års kapitalförändring |
|
45 986 |
0 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
Utdelning från dotter – och |
|
|
|
|
|
|
intresseföretag |
|
|
22653 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring av eget kapital hos |
|
|
|
|
|
|
dotter- och intresseföretag |
|
|
5 569 |
|
|
5 569 |
|
|
|
|
|
|
|
Aktieägartillskott |
|
|
|
80 |
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
Nedskrivning resultatandelar |
|
|
2 856 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Återföring av resultatandelar |
|
|
1 420 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Saldo vid eliminering av ensidiga |
|
|
|
|
|
|
inomstatliga periodiseringar m.m. |
|
|
|
1 116 |
|
1 116 |
|
|
|
|
|
|
|
Saldo inomstatlig |
|
|
|
|
|
|
betalningsavräkning |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Aktivering av inomstatligt |
|
|
|
|
|
|
förskott för anläggningstillgång |
|
|
|
177 |
|
177 |
|
|
|
|
|
|
|
Rundradiokonto m.m., |
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontoret |
|
|
|
157 |
|
157 |
|
|
|
|
|
|
|
Utjämningspost avseende |
|
|
|
|
|
|
eliminering av statspapper |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Inköp till och minskning av EU:s |
|
|
|
|
|
|
interventionslager, Statens |
|
|
|
|
|
|
jordbruksverk |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Övriga förändringar |
|
14 |
5 |
125 |
|
144 |
|
|
|
|
|
|
|
Årets |
|
|
|
|
103 671 |
103 671 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa årets förändring |
14 |
30 343 |
12 945 |
67 009 |
110 309 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående balans |
114 |
294 |
183 845 |
103 671 |
||
|
|
|
|
|
|
|
106
Skr. 2006/07:101
Not 42 |
|
|
|
varifrån ersättning betalas ut till institut som |
|||||||||
Fonder |
|
|
|
försatts i konkurs och som omfattas av garantin. |
|||||||||
|
|
|
|
Insättningsgarantin |
gäller |
för |
såväl |
privat- |
|||||
Miljoner kronor |
|
|
|
personer som företag och andra juridiska |
|||||||||
|
|
|
|
||||||||||
|
2006 |
2005 |
|
personer. |
Även |
Insättningsgarantinämndens |
|||||||
|
|
|
|
fondmedel |
är |
placerade |
i statspapper |
och |
på |
||||
Kärnavfallsfonden |
37 700 |
34 816 |
|||||||||||
|
konto i Riksgäldskontoret. |
|
|
|
|
||||||||
Insättningsgarantinämndens fond |
16 527 |
15 719 |
|
|
|
|
|
||||||
|
Bostadskreditnämnden redovisar medel i en |
||||||||||||
Bostadskreditnämndens garantireserv |
1 919 |
1 675 |
|
||||||||||
|
garantireserv för främst s.k. Äldre garantier. |
||||||||||||
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
Garantireserven byggdes till sin huvuddel upp |
|||||||||
Försäkringskassan |
|
|
|
under 2001, genom överföring av anslagsmedel. |
|||||||||
- Trafiklivräntefonden |
690 |
683 |
|
Försäkringskassan redovisar ett antal fonder |
|||||||||
- Frivilliga yrkesskadefonden |
109 |
109 |
|
som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka |
|||||||||
- Affärsverksfonden |
94 |
101 |
|
bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser |
|||||||||
- Övriga fonder |
124 |
118 |
|
betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden, |
|||||||||
Summa Försäkringskassan |
1 017 |
1 011 |
|
Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverks- |
|||||||||
|
|
|
|
fonden. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Batterifonden (Naturvårdsverket) |
777 |
731 |
|
Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket |
|||||||||
|
och används |
för |
bl.a. |
omhändertagande |
av |
||||||||
Kammarkollegiets |
|
|
|
||||||||||
|
|
|
miljöfarliga batterier. |
|
|
|
|
|
|||||
försäkringsverksamhet m.m. |
317 |
277 |
|
|
s.k. |
bygdemedel |
|||||||
Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) |
293 |
306 |
|
Länsstyrelserna |
redovisar |
||||||||
|
(vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det |
||||||||||||
Bilskrotningsfonden (Vägverket) |
190 |
334 |
|
||||||||||
|
största beloppet |
på |
142 |
miljoner |
kronor |
||||||||
Medel från vattendomar m.m. |
|
|
|
||||||||||
|
|
|
redovisas av länsstyrelsen i Norrbottens län. |
|
|||||||||
(Fiskeriverket) |
128 |
134 |
|
|
|||||||||
|
|
|
|
Bilskrotningsfonden redovisas |
av Vägverket |
||||||||
Övriga |
74 |
92 |
|
och används till bilskrotningspremier. |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Total summa |
58 942 |
55 095 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Som fonder i staten redovisas medel som reserverats för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder.
Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärnavfallsfonden som består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna skall täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden är den fond som ökat kraftigt under ett antal år och står numera för mer än 60 procent av det kapital som redovisas som Fonder i staten. Fondmedlen är placerade i statspapper och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret.
Insättningsgarantinämndens fond förvaltas enligt riktlinjer som beslutas av Insättnings- garantinämnden. Fonden utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapital- täckningsgrad, används till att bygga upp en fond
Not 43
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Statens pensionsverk |
159 594 |
147 317 |
Försvarsmakten |
1 665 |
1 676 |
Rikspolisstyrelsen |
542 |
405 |
Försäkringskassan |
98 |
114 |
Försvarets materielverk |
174 |
109 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
2 910 |
2 774 |
Sjöfartsverket |
1 177 |
1 149 |
Svenska kraftnät |
204 |
192 |
Övriga myndigheter |
1 063 |
999 |
|
|
|
Summa |
167 427 |
154 735 |
|
|
|
Det stora flertalet myndigheter betalar pensions- premier till Statens pensionsverk (SPV). SPV ansvarar och gör avsättningar för merparten av statens pensionsåtagande i den statliga
107
Skr. 2006/07:101
försäkringsrörelsen. Undantag från denna försäkringslösning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken utom Statens järnvägar.
Den av SPV redovisade pensionsskulden ökade med 12,3 miljarder kronor, varav 11,1 miljarder kronor beror på ändrade beräkningsgrunder. SPV:s styrelse beslutade om ändring av räntan (diskonteringsräntan) i de försäkringstekniska riktlinjerna från 2,5 till 2,0 procent från den 1 januari 2006. Den sänkta räntan innebär att nuvärdet av framtida utbetalningar ökar relativt kraftigt. De största övriga faktorerna var att nyintjänad pension brutto uppgick till 4,4 miljarder kronor, medan utbetalade förmåner som minskar skulden var 6,4 miljarder kronor.
Försvarsmaktens avsättning är i det närmaste oförändrad. Kostnaden för nyintjänade pensioner har varit på samma nivå som årets utbetalningar. Vid Luftfartsverket är årets kostnad för pensionsavsättning betydligt högre än årets utbetalningar och avsättningen ökar därför.
Not 44
Övriga avsättningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Exportkreditnämnden |
9 606 |
8 838 |
Försvarsmakten |
2 257 |
2 699 |
Riksgäldskontoret |
2 210 |
2 254 |
Försäkringskassan |
607 |
813 |
Styrelsen för internationellt |
|
|
utvecklingssamarbete |
383 |
287 |
Banverket |
376 |
322 |
Sveriges geologiska undersökningar |
103 |
115 |
Insättningsgarantinämnden |
- |
100 |
Affärsverk |
|
|
Statens järnvägar |
272 |
386 |
Luftfartsverket |
67 |
75 |
Sjöfartsverket |
37 |
47 |
Övriga myndigheter |
354 |
168 |
|
|
|
Summa |
16 272 |
16 104 |
|
|
|
Balansposten Övriga avsättningar består huvudsakligen av Exportkreditnämndens
avsättningar för risker i garantiengagemang. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkoncentration i portföljen. Den totala reserveringen vid utgången av 2006 uppgår till 9,6 miljarder kronor och ökade med 0,8 miljarder kronor, men samtidigt har återförsäkrares andel i avsättningarna för risk ökat kraftigt med nära 1,1 miljarder kronor (se not 28), varför den risk som faller på staten netto minskat med drygt 0,3 miljarder kronor. Avsättningen efter avdrag för återförsäkrares andel är därmed knappt nio procent av engagemanget vid slutet av 2006 jämfört med drygt tio procent vid slutet av 2005. Avsättningarna för förväntad förlust har ökat, fast mindre än ökningen av det totala engagemanget, medan reserveringen för s.k. oförväntade förluster pga. riskkoncentration däremot minskat som följd av att garantiportföljen blivit bättre balanserad än tidigare.
Försvarsmaktens avsättning för framtida utgifter för omstrukturering enligt Försvars- beslut 2004 har minskat under 2006. Avsätt- ningen avser till största delen avveckling av materiel motsvarande 1,5 miljarder kronor. Andra avsättningar är bl.a. avvecklingskostnader knutna till andra myndigheter, kostnader för uppsagd personal samt sanering.
Riksgäldskontoret reserverar medel för framtida garantiförluster i garantiverksamhet enligt den s.k. nya garantimodellen. Reserve- ringen för förluster avseende kreditgarantier minskade med 44 miljoner kronor under året på grund av att förlustriskerna nu bedöms lägre än tidigare. Totalt garantiåtagande i den del reservering har gjorts uppgår till 52,8 miljarder kronor. Därav avser 25,2 miljarder kronor Öresundsförbindelsen, ett åtagande som delas med danska staten.
Försäkringskassans avsättning avser främst den frivilliga pensionsförsäkringen enligt äldre lagstiftning motsvarande 0,6 miljarder kronor. Nyteckning till försäkringen upphörde i början av
108
Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbetes (Sida) avsättningar för risker i engagemang avser exportkrediter där Sida garanterar och subventionerar krediten (U- krediter).
Insättningsgarantinämndens avsättning på 100 miljoner kronor från 2005 för förväntade utbetalningar från investerarskyddet har till stor del reglerats under året medan en återstående del förts över till upplupna kostnader.
Affärsverket Statens järnvägars avsättningar har minskat i samband med att tidigare avsättning för inlösen av operationell leasing kunnat upplösas.
Not 45
Statsskulden
Lån i Sverige
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Nominella statsobligationer |
550 311 |
563 412 |
Övertagna nominella statsobligationslån |
3 600 |
3 900 |
Ränte- och valutaswappar |
||
Ränteswappar |
94 250 |
85 500 |
Statsskuldväxlar |
254 685 |
288 301 |
Nominella privatmarknadslån |
63 554 |
63 265 |
Likviditetshanteringsinstrument |
44 928 |
22 779 |
Valutaterminer |
14 336 |
|
Real skuld i svenska kronor |
217 270 |
207 773 |
Eliminering, myndigheters innehav |
||
|
|
|
Summa |
954 193 |
959 014 |
|
|
|
I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kontoret använder, och har använt sig av, i sin
Skr. 2006/07:101
finansiering av statens lånebehov (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med avseende på förändringar i marknadsräntorna.
I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskat med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer och statsskuldväxlar.
Det är endast ett fåtal myndigheter som innehar statsobligationer och/eller stats- skuldväxlar. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 34,2 miljarder kronor och Insättningsgarantinämndens innehav var 14,6 miljarder kronor. Övriga myndigheters innehav avser främst Riksgäldskontorets eget innehav av premieobligationer.
Lån utomlands
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Obligationer m.m. i utländsk valuta |
138 032 |
153 066 |
Valutaswappar |
141 303 |
149 264 |
Terminskontrakt m.m. |
267 |
|
|
|
|
Summa |
266 024 |
302 597 |
|
|
|
Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. den räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De redovisade lånen i utländsk valuta minskade med 36,6 miljarder kronor. De utländska lånens marknadsvärde den 31 december 2006 uppgick till 266 miljarder kronor.
Statsskulden totalt
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Lån i Sverige |
954 193 |
959 014 |
Lån utomlands |
266 024 |
302 597 |
|
|
|
Summa |
1 220 217 |
1 261 611 |
|
|
|
109
Skr. 2006/07:101
Not 46
Leverantörsskulder
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Vägverket |
2 803 |
2 704 |
Banverket |
1 963 |
1 761 |
Försvarets materielverk |
1 694 |
1 539 |
Försvarsmakten |
1 159 |
1 032 |
Arbetsmarknadsverket |
713 |
318 |
Försäkringskassan |
660 |
587 |
Rikspolisstyrelsen |
581 |
522 |
Fortifikationsverket |
429 |
366 |
Skatteverket |
399 |
349 |
Statens fastighetsverk |
303 |
233 |
Kriminalvården |
231 |
179 |
Karolinska institutet |
228 |
97 |
Regeringskansliet |
189 |
176 |
Styrelsen för internationellt |
|
|
utvecklingssamarbete |
160 |
160 |
Domstolsverket |
160 |
111 |
Post- och telestyrelsen |
157 |
173 |
Lantmäteriverket |
112 |
103 |
Lunds universitet |
111 |
54 |
Migrationsverket |
97 |
101 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
409 |
311 |
Svenska kraftnät |
240 |
282 |
Sjöfartsverket |
122 |
110 |
Statens järnvägar |
11 |
16 |
Övriga myndigheter |
3 076 |
3 386 |
|
|
|
Summa |
16 007 |
14 670 |
|
|
|
Leverantörsskulder avser skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan visa stora variationer på grund av skuldernas kortfristiga karaktär.
Not 47 Övriga skulder
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Skatteverket |
|
|
Kontoöverskott skattekonto |
38 370 |
33 844 |
Övrigt Skatteverket |
185 |
186 |
Summa Skatteverket |
38 555 |
34 030 |
Riksgäldskontoret |
|
|
Skuld till Premiepensionsmyndigheten |
8 032 |
30 258 |
3 560 |
3 188 |
|
Obligationer som förfallit, vinster, räntor |
665 |
861 |
Avistamedel |
1 023 |
1 222 |
Skuld |
8 882 |
7 635 |
Övrigt Riksgäldskontoret |
359 |
392 |
Summa Riksgäldskontoret |
22 521 |
43 556 |
Statens skuld till Vattenfall AB |
3 075 |
4 100 |
Försäkringskassan |
8 395 |
8 348 |
Vägverket |
2 857 |
2 809 |
Banverket |
1 979 |
1 820 |
Exportkreditnämnden |
420 |
191 |
Rikspolisstyrelsen |
309 |
269 |
Statens pensionsverk |
306 |
311 |
Försvarsmakten |
269 |
301 |
Styrelsen för internationellt |
|
|
utvecklingssamarbete |
139 |
21 |
Affärsverk |
|
|
Statens järnvägar |
10 248 |
11 004 |
Luftfartsverket |
144 |
507 |
Svenska kraftnät |
26 |
6 |
Sjöfartsverket |
16 |
15 |
Övriga myndigheter |
2 175 |
2 320 |
|
|
|
Summa |
91 434 |
109 608 |
|
|
|
Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs huvudsakligen av skatt- skyldigas kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först under 2007. Till viss del utgörs överskotten också av oreglerade skulder avseende över- skjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit effektueras per balansdagen.
Riksgäldskontorets skuld till Premiepensions- myndigheten avser huvudsakligen inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis placeras på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Beloppet har minskat jämfört med 2005 beroende på att två års utbetalningar av premiepensionsmedel gjorts under året.
Medel för
110
Riksgäldskontoret tar upp lån i svenska kronor och genom skuldbytesavtal (kron/ valutaswappar) omvandlas lånen till skuld i utländsk valuta. Genom dessa swapptransak- tioner uppstår en kreditrisk och för att hantera denna risk ingår man s.k.
Statens åtagande i samband med överens- kommelsen om stängning av kärnkraftreaktorn Barsebäck 2, redovisas som en skuld till Vattenfall AB. Skulden redovisades föregående år enbart i årsredovisning för staten. Under 2006 har ansvaret klarlagts och skulden redovisas nu av Regeringskansliet (Se avsnitt 4.4 Redovis- ningsprinciper och tilläggsupplysningar).
Ökningen av Försäkringskassans övriga skulder på 47 miljoner kronor beror på att redovisad skuld avseende kostnader för premier till kompletterande ålderspension (Kåpan) har ökat.
Vägverkets övriga skulder består till största delen av förskotteringar från kommuner och en betalningsutfästelse till SVEDAB AB. Ökningen på 48 miljoner kronor avser främst innehållna garantibelopp.
Banverkets övriga skulder består till största delen av betalningsutfästelser till SVEDAB AB avseende villkorat aktieägartillskott. Ökningen på 159 miljoner kronor avser förskottering från kommuner och innehållna garantibelopp mot entreprenörer t.ex. Citytunneln i Malmö och Västkustbanan.
Exportkreditnämndens ökning med 229 miljoner kronor beror på en ökad skuld till återförsäkrare.
Rikspolisstyrelsens övriga skulder ökade med 40 miljoner kronor. Ökningen är i huvudsak hänförlig till ökade skulder för finansiell leasing.
Statens pensionsverks övriga skulder hänförs huvudsakligen till innehållen preliminär skatt avseende tjänstepensioner.
Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbetes övriga skulder ökade med 118 miljoner kronor. En del av ökningen beror på att samfinansierade insatser har ökat. Av dessa avser bl.a. 55 miljoner kronor inbetalningar från NORAD avseende Zimbabwe och 9 miljoner kronor avseende Mali. En annan del av ökningen beror på Sida:s garantier för U- krediter, som avser skuld till garantitagarna avseende ännu ej fördelade återvinningar.
Minskningen av |
övriga skulder om |
756 miljoner kronor |
hos affärsverket Statens |
Skr. 2006/07:101
järnvägar utgörs till största delen av en minskning av leasingskulder och en minskning av nollkupongportföljen.
Luftfartsverkets minskning av övriga skulder med 363 miljoner kronor avser till stor del en minskad skuld till Eurocontrol i Bryssel. Skulden uppgick vid utgången av 2005 till 190 miljoner kronor och betalades av i sin helhet under 2006. Dessutom har förskott från kunder och skulder till dotterbolag minskat.
Not 48
Depositioner
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Skatteverket |
|
|
Klientmedel |
446 |
323 |
Medel enligt förlikningsavtal och |
|
|
skuldsanering |
5 |
5 |
Summa Skatteverket |
451 |
328 |
Länsstyrelsen i Stockholms län |
269 |
288 |
Övriga myndigheter |
271 |
137 |
|
|
|
Summa |
991 |
753 |
|
|
|
Depositioner kan t.ex. utgöras av indrivna medel hos kronofogdemyndigheterna som redovisas av Skatteverket och av hyror som deponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare.
Not 49
Förskott från uppdragsgivare och kunder
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Försvarets materielverk |
191 |
296 |
Banverket |
70 |
41 |
Försvarsmakten |
23 |
0 |
Patent- och registreringsverket |
23 |
19 |
Kemikalieinspektionen |
20 |
12 |
Växjö universitet |
18 |
10 |
Kungl. Tekniska högskolan |
16 |
21 |
Vägverket |
11 |
21 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
113 |
116 |
111
Skr. 2006/07:101
Övriga myndigheter |
21 |
32 |
Summa |
506 |
567 |
|
|
|
Förskott från uppdragsgivare och kunder består av medel som erhålls för finansiering av större projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och utvecklingsprojekt, som pågår under en längre tid och där arbetet ej har avslutats eller slutavräknats.
Försvarets materielverk erhåller förskott från samarbetspartners i samband med pågående projekt.
Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år och förskotten intäktsförs under denna tid.
Not 50
Periodavgränsningsposter - Upplupna kostnader
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Riksgäldskontoret |
22 728 |
24 062 |
Vägverket |
1 829 |
1 513 |
Försäkringskassan |
1 064 |
1 057 |
Försvarsmakten |
884 |
872 |
Rikspolisstyrelsen |
876 |
826 |
Banverket |
791 |
1 033 |
Migrationsverket |
425 |
481 |
Skatteverket |
389 |
379 |
Arbetsmarknadsverket |
358 |
542 |
Kriminalvården |
253 |
271 |
Regeringskansliet |
217 |
233 |
Kammarkollegiet |
198 |
189 |
Försvarets materielverk |
189 |
262 |
Statens jordbruksverk |
91 |
4 561 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
347 |
380 |
Svenska kraftnät |
341 |
359 |
Sjöfartsverket |
115 |
95 |
Statens järnvägar |
72 |
63 |
Övriga myndigheter |
2 909 |
3 376 |
|
|
|
Summa |
34 076 |
40 554 |
|
|
|
Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor, utländsk valuta och för skuldskötselåtgärder.
Statens jordbruksverk redovisade 2005 upplupna kostnader i huvudsak avseende periodisering av gårdsstöd m.fl. ersättningar, avseende 2005 som betalades ut först i januari 2006. För 2006 gjordes utbetalningen i december och därför uppkommer ingen sådan post.
Som upplupna kostnader redovisas i övrigt bl.a. myndigheternas skuld till personalen för sparad och outtagen semester.
Not 51
Periodavgränsningsposter - Oförbrukade bidrag
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Vägverket |
1 338 |
1 618 |
Karolinska institutet |
1 159 |
1 072 |
Statens jordbruksverk |
838 |
271 |
Lunds universitet |
800 |
732 |
Göteborgs universitet |
793 |
694 |
Uppsala universitet |
471 |
440 |
Stockholms universitet |
243 |
179 |
Umeå universitet |
227 |
218 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
223 |
220 |
Kungl. Tekniska högskolan |
206 |
181 |
Linköpings universitet |
135 |
116 |
Övriga myndigheter |
966 |
966 |
|
|
|
Summa |
7 399 |
6 707 |
|
|
|
Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål.
De oförbrukade bidragen ökade med ca 0,7 miljarder kronor. Av denna ökning hänför sig 0,6 miljarder kronor till Jordbruksverket. Det är en del av ett förskott från EU:s solidaritetsfond med anledning av skadorna som orsakades av stormen Gudrun. Det belopp som redovisas av Vägverket avser till största delen bidrag från Stockholms stad avseende Norra Länken. Ökningen av oförbrukade bidrag under 2006 vid Karolinska institutet kan delvis förklaras med stora förskottsinbetalningar under det sista kvartalet.
Oförbrukade bidrag mellan statliga myndigheter har eliminerats i årsredovisningen för staten med 6,5 miljarder kronor.
112
Motsvarande eliminering uppgick föregående år till 5 miljarder kronor. Elimineringarna för 2006 avser till ca 46 procent medel hos universitet och högskolor och 33 procent medel hos länsstyrelserna.
Not 52
Periodavgränsningsposter – Övriga förutbetalda intäkter
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Riksgäldskontoret: |
|
|
Förutbetalda avgifter för utfärdande av |
|
|
garantier m.m. |
11 |
12 |
Förutbetalda överkurser vid upplåning i |
|
|
svenska kronor |
22 069 |
24 705 |
Förutbetalda överkurser vid upplåning i |
|
|
utländsk valuta |
286 |
326 |
Förutbetalda subventionsavgifter |
|
|
garanti |
- |
47 |
Förutbetalda underkurser, uppköp |
|
|
premier |
3 |
6 |
Summa Riksgäldskontoret |
22 369 |
25 096 |
Karolinska institutet |
319 |
307 |
Lunds universitet |
144 |
128 |
Länsstyrelsen i Örebro län |
109 |
12 |
Göteborgs universitet |
90 |
59 |
Statens fastighetsverk |
85 |
76 |
Lantmäteriverket |
74 |
61 |
Länsstyrelsen i Norrbottens län |
72 |
74 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
101 |
155 |
Svenska kraftnät |
19 |
30 |
Sjöfartsverket |
4 |
4 |
Statens järnvägar |
1 |
3 |
Övriga myndigheter |
552 |
1 008 |
|
|
|
Summa |
23 939 |
27 013 |
|
|
|
Som övriga förutbetalda intäkter redovisas avgiftsintäkter etc. som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år.
Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid.
Skr. 2006/07:101
Not 53
Garantiförbindelser
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Garantier för vilka avsättning ej görs |
|
|
Insättningsgarantin och |
|
|
investerarskyddet |
527 363 |
490 000 |
Garantier om tillförsel av kapital |
|
|
Garantikapital, Riksgäldskontoret |
76 441 |
81 644 |
Kreditgarantier |
|
|
Bostadskrediter, Statens |
|
|
bostadskreditnämnd |
5 203 |
7 129 |
Övriga garantier |
|
|
Affärsverk m.fl., RGK, Sida |
1 794 |
1 800 |
Summa |
610 801 |
580 573 |
Garantier för vilka avsättning görs |
|
|
Garantier om tillförsel av kapital |
|
|
Grundfondsförbindelser |
1 176 |
1 006 |
Övrigt |
6 000 |
7 000 |
Exportgarantier m.m. |
|
|
Exportgarantier, EKN |
91 576 |
82 945 |
Baltramen, EKN |
7 |
17 |
1 133 |
1 617 |
|
Kreditgarantier |
|
|
Infrastruktur, RGK |
25 244 |
28 687 |
Bostadsfinansieringsinstitutet, RGK |
4 373 |
4 750 |
Internationella åtaganden, RGK |
6 332 |
6 642 |
Övrigt, RGK |
231 |
431 |
Övriga garantier |
|
|
Pensionsgarantier, RGK |
9 491 |
9 505 |
|
|
|
Summa |
145 563 |
142 600 |
|
|
|
Total summa |
756 364 |
723 173 |
|
|
|
De statliga garantiåtagandena hanteras av fem myndigheter: Insättningsgarantinämnden, Riks- gäldskontoret, Exportkreditnämnden, Sida och Statens bostadskreditnämnd. Garantiverksam- heten beskrivs närmare i kapitel 6 Statliga garantier och krediter.
I noten har garantiåtagandena delats upp i garantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs.
113
Skr. 2006/07:101
Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen avsättning görs (se även avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar samt kapitel 6 Statliga garanter och krediter).
Garantiåtagandena har under senare år ökat till följd av större volym insättningar som omfattas av insättningsgarantin.
Not 54
Övriga ansvarsförbindelser
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Riksgäldskontoret |
6 201 |
6 699 |
Statens pensionsverk |
2 417 |
2 448 |
Radio- och |
630 |
415 |
Statens fastighetsverk |
294 |
0 |
Totalförsvarets forskningsinstitut |
196 |
163 |
Malmö högskola |
43 |
50 |
Försäkringskassan |
30 |
30 |
Affärsverk |
|
|
Sjöfartsverket |
83 |
86 |
Svenska kraftnät |
20 |
20 |
Luftfartsverket |
10 |
12 |
Övriga myndigheter |
31 |
13 |
|
|
|
Summa |
9 955 |
9 936 |
|
|
|
Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvars- förbindelser som ej är garantiförbindelser.
Riksgäldskontoret redovisar åtaganden gentemot internationella finansieringsinstitu- tioner. Statens pensionsverk redovisar antastbara förmåner. Statens fastighetsverk redovisar ter- minssäkring i
Sjöfartsverkets post utgörs av antastbara pensionsförpliktelser. Svenska kraftnät har tecknat borgen för lån avseende förvärv av
fastighet och Luftfartsverkets belopp avser i huvudsak pensionsåtaganden till dotter- och intresseföretag.
4.5.3Noter till finansieringsanalysen
Not 55
Skatter
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Enligt resultaträkningen |
963 940 |
902 039 |
Tillkommer/avgår: |
|
|
Förändring av skulder och fordringar |
||
|
|
|
Summa |
962 032 |
893 491 |
|
|
|
Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen för staten avseende de skatter som är hänförliga till året, men ännu ej betalats eller omvänt. Skatteintäkterna enligt resultaträkningen justeras för dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder avseende skatter som tas upp av Skatte- verket.
Not 56
Avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Enligt resultaträkningen |
44 966 |
43 858 |
Tillkommer: |
|
|
Utdelningar |
21 657 |
11 473 |
|
|
|
Summa |
66 623 |
55 331 |
|
|
|
Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden, vilket innebär att utdelningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och intresseföretag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Statens utdel- ningar redovisas i huvudsak av Regerings- kansliet. Under året har bl.a. TeliaSonera AB lämnat utdelning med 7,1 miljarder kronor, Vattenfall AB med 5,8 miljarder kronor och Venantius AB med 3,0 miljarder kronor.
114
Not 57
Transfereringar
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Enligt resultaträkningen |
762 885 |
740 468 |
Avgår: |
|
|
Avsättningar till fonder |
1 524 |
|
Nedskrivning och avskrivning av lån, |
|
|
CSN m.fl. |
5 155 |
|
Nedskrivning av fordran på kommuner |
- |
|
Ersättning till Vattenfall, Barsebäck 2 |
- |
|
Förändring av fordringar, |
|
|
socialförsäkring |
270 |
|
Tillkommer: |
|
|
Kapitaltillskott/återföring avseende |
|
|
SVEDAB |
261 |
|
|
|
|
Summa |
757 983 |
738 004 |
|
|
|
Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort.
Avsättning till fonder har ökat under 2006 och avser främst Kärnavfallsfonden. Föregående år redovisades en återföring av fonderade medel för kompetenssparande som ledde till att fonderna minskade.
Återföringen av nedskrivningar av lån hos CSN 2005 förklaras av att reservationen minskade bl.a. som följd av lägre ränta som ger högre grad av återbetalning. Under 2006 har en mer begränsad förändring skett.
Nedskrivningen av fordran på kommuner för moms i det s.k. kommunkontosystemet under 2005 redovisades som transferering, men medförde inte någon betalning. Detsamma gällde statens ersättning till Vattenfall i samband med överenskommelsen om stängning av Barsebäck 2. Dessa belopp dras därför av för 2005. Under 2006 har inte några motsvarande stora poster förekommit.
Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan.
Skr. 2006/07:101
Not 58
Statens egens verksamhet
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Enligt resultaträkningen |
202 452 |
194 060 |
Avgår: |
|
|
Avskrivningar |
||
Avsättningar (se not 43 och 44) |
||
Nedskrivning av lån RGK |
- |
10 |
Realisationsförluster |
||
|
|
|
Summa |
165 478 |
160 830 |
|
|
|
Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betalningar och tas därför bort.
De höga avsättningarna under 2006 avser ökningen av avsättning för statens tjänste- pensionsåtagande (se not 43).
Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning. Fortifikationsverket gjorde en realisationsförlust vid försäljning av försvarsfastigheter på nära 1 miljard kronor under 2005, vilket ledde till det högre beloppet under föregående år.
Not 59
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Förändring av långfristiga fordringar |
3 730 |
|
Förändring av omsättningstillgångar |
527 |
|
Förändring av kassa, bank |
177 |
|
Förändring av skulder |
||
|
|
|
Summa |
||
|
|
|
Förändringar av långfristiga fordringar har varit små under året, liksom förändringar av omsättningstillgångar utöver de som avser skatter (se not 55).
Behållningen på kassa, bank ökade med 1,1 miljarder kronor vilket medför att statens nettoupplåning ökar.
Förändringar av skulder har påverkat statens kassaflöde negativt och därmed ökat nettoupplåningen med 23 miljarder kronor. Den
115
Skr. 2006/07:101
dominerande faktorn är att Riksgäldskontorets skuld till Premiepensionsmyndigheten minskat, eftersom utbetalningar av premiepensionsmedel för två år gjorts under året.
Not 60
Investeringar
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
|
|
|
Finansiella investeringar |
|
|
|
|
Aktier och andra värdepapper |
171 |
1 964 |
||
Materiella investeringar |
|
|
|
|
Beredskapstillgångar |
10 869 |
10 443 |
||
Väganläggningar |
|
8 074 |
7 247 |
|
Järnvägsanläggningar |
8 258 |
8 231 |
||
Maskiner och inventarier |
4 874 |
4 194 |
||
Fastigheter och markanläggningar |
2 607 |
4 041 |
||
Övriga investeringar |
4 304 |
2 746 |
||
Summa materiella investeringar |
38 986 |
36 902 |
||
Immateriella investeringar |
|
|
|
|
Datasystem, rättigheter m.m. |
1 394 |
1 414 |
||
|
|
|
|
|
Total summa |
|
40 551 |
40 280 |
|
|
|
|
|
|
Finansiella |
investeringar |
uppgick |
till |
endast |
0,2 miljarder |
kronor under året. |
Materiella |
||
investeringar uppgick till 39,0 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2,1 miljarder kronor från föregående år.
Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 10,9 miljarder kronor, vilket är en liten ökning med 0,4 miljarder kronor från föregående år. Endast en obetydlig del är hänförlig till annat än det militära försvaret.
Investeringar i väganläggningar uppgick till 8,1 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,8 miljarder kronor från föregående år. Bland de större väginvesteringarna kan nämnas E4 förbi Markaryd och Götaleden i Göteborg, väg 45, som öppnats för trafik under året samt E4 mellan Uppsala och Mehedeby som mötes- separerats.
Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick till 8,3 miljarder kronor, vilket är på samma nivå som föregående år. Banverket har gjort investeringar enligt banhållningsplanen med 7,8 miljarder kronor. I banhållningsplanen ingår
bl.a. investeringar i Västra stambanan, Södra stambanan samt Västkustbanan.
Investeringar i maskiner och inventarier uppgick till 4,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,7 miljarder kronor och fördelar sig på de flesta myndigheter. Rikspolisstyrelsen har den största investeringsposten på 0,7 miljarder kronor, vilket är en ökning mot föregående år med 0,1 miljarder kronor. Därefter följer Försvarsmakten och Domstolsverket som gjort investeringar på 0,4 miljarder kronor vardera och Lunds universitet med 0,3 miljarder kronor.
Investeringar i fastigheter och markanlägg- ningar uppgick till 2,6 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,4 miljarder kronor från föregående år. Den största posten avser Forti- fikationsverket med 1,2 miljarder kronor, vilket är en ökning jämfört med föregående år. De största nyanskaffningarna avser nybyggnad av kontor för Försvarets forskningsinstitut, ny- byggnad av flygledartorn i Luleå och ombyggnad av rullbana i Såtenäs. Naturvårdsverket har investerat 0,8 miljarder kronor, vilket är i linje med föregående år. Luftfartsverket har gjort investeringar i fastigheter och markanläggningar på 0,8 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor lägre än föregående år och därmed utgör hela minskningen när det gäller investeringar i byggnader och markanläggningar. Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser IT- system uppgick till 1,4 miljarder kronor, vilket är samma nivå som föregående år. De största investeringarna i immateriella tillgångar finns hos Försäkringskassan med 0,3, Rikspolisstyrelsen med 0,2 och Skatteverket 0,1 miljarder kronor.
Not 61
Utlåning
Nyutlåning
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Centrala studiestödsnämnden, studielån |
|
|
och hemutrustningslån |
10 751 |
11 110 |
Riksgäldskontoret |
2 535 |
3 466 |
Övriga myndigheter |
133 |
108 |
|
|
|
Summa nyutlåning |
13 419 |
14 684 |
|
|
|
116
Amorteringar
Miljoner kronor |
|
|
|
2 006 |
2005 |
|
|
|
Centrala studiestödsnämnden |
8 693 |
7 880 |
Riksgäldskontoret |
203 |
1 235 |
Övriga myndigheter |
47 |
82 |
|
|
|
Summa amorteringar |
8 943 |
9 197 |
|
|
|
Centrala studiestödsnämndens nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 10,8 miljarder kronor, vilket är en minskning från föregående år med 0,4 miljarder kronor.
Amorteringarna hos CSN uppgick till 8,7 miljarder kronor, en ökning från föregående år med 0,8 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets nyutlåning var 2,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med nära 1 miljard kronor. Huvuddelen av nyutlåningen avser Botniabanan som har ökat sina lån i Riksgäldskontoret med 2,3 miljarder kronor (se även not 29).
Not 62
Finansiellt netto för statens upplåning
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Finansiella intäkter (se not 12) |
58 962 |
43 705 |
Finansiella kostnader (se not 12) |
||
Avgår: |
|
|
Orealiserade valutadifferenser |
29 578 |
|
|
|
|
Summa |
||
|
|
|
Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning har försämrats med drygt 14 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Intäkter som är hänförbara till orealiserade valutakursdifferenser uppgick till 23,3 miljarder kronor. Orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning.
Skr. 2006/07:101
Not 63
Övrigt finansiellt netto
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Finansiella intäkter enligt |
|
|
resultaträkningen |
15 391 |
22 469 |
Finansiella kostnader enligt |
|
|
resultaträkning |
||
Avgår: |
|
|
Kapitaliserade räntor på utlåning |
||
Avgår reavinst vid försäljning av aktier |
|
|
m.m. |
||
|
|
|
Summa |
12 062 |
16 907 |
|
|
|
Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen.
Centrala studiestödsnämnden tar upp ränteintäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till staten utan bokförs i balansräkningen som en ökning av fordran avseende utlåning. Det innebär att s.k. kapitaliserad ränta inte har betalats in till staten och den påverkar således inte statens nettoupplåning.
Not 64
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Förändring av tillgångar hänförbara till |
|
|
statens upplåning |
1 250 |
|
Förändring av skulder hänförbara till |
|
|
statens upplåning |
198 |
|
|
|
|
Summa |
1 448 |
|
|
|
|
Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning med 1,1 respektive 4,1 miljarder kronor under året.
117
5
Statsbudgetens utfall
Skr. 2006/07:101
5 Statsbudgetens utfall
I 2007 års ekonomiska vårproposition redovisar regeringen en kort sammanfattning av statsbud- getens utfall 2006. I detta kapitel lämnar rege- ringen en utförligare redovisning av stats- budgetens slutliga utfall 2006, som också jämförs med de beräknade inkomsterna och budgeterade utgifterna på statsbudgeten. Med statsbudgeten avses i det följande den ursprungliga statsbud- geten antagen av riksdagen i december 2005, exklusive tilläggsbudget. I bilaga 5 och 6 redo- visas det slutliga utfallet för samtliga inkomst- titlar och anslag på statsbudgeten.
5.1Statsbudgetens saldo 2006
Statsbudgeten skall omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.
Budgetsaldot uppgick 2006 till 18,4 miljarder kronor (tabell 5.1). I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till
Inkomsterna beräknades i statsbudgeten för 2006 uppgå till 745,5 miljarder kronor. Det slutliga utfallet blev 810,3 miljarder kronor, vilket är 64,9 miljarder kronor högre än beräknat (se vidare avsnitt 5.2 Statsbudgetens inkomster 2006). Utfallet för Skatter m.m. blev 67,0 miljarder kronor högre än beräknat, varav
39,9 miljarder kronor avser Skatt på kapital och
21,3 miljarder kronor avser Periodiseringar. Utfallet för Mervärdesskatt blev 7,2 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten.
Utfallet för Övriga inkomster blev 2,2 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Inkomster av försåld egendom beräknades i statsbudgeten schablonmässigt uppgå till 15,0 miljarder kronor. Utfallet blev 0,1 miljarder kronor. Inkomster av statens aktier blev däremot 10,8 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten.
Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall 2006
Miljoner kronor
|
Stats- |
|
Tilläggs- |
|
Skillnad mot |
|
1 |
|
budget |
Utfall |
statsbudget |
|
budgetP |
P |
|||
|
|
||||
Totala |
|
|
|
|
|
inkomster |
745 452 |
|
0 |
810 315 |
64 863 |
|
|
|
|
|
|
Skatter m.m. |
677 440 |
|
0 |
744 461 |
67 021 |
|
|
|
|
|
|
Övriga |
|
|
|
|
|
inkomster |
68 012 |
|
0 |
65 854 |
|
|
|
|
|
|
|
Totala utgifter |
784 403 |
|
11 072 |
791 942 |
7 539 |
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområden |
|
|
|
|
|
exkl. räntor |
726 473 |
|
11 072 |
716 066 |
|
|
|
|
|
|
|
Statsskulds- |
|
|
|
|
|
räntor m.m. |
43 170 |
|
0 |
49 472 |
6 302 |
|
|
|
|
|
|
Riksgälds- |
|
|
|
|
|
kontorets |
|
|
|
|
|
nettoutlåning |
14 760 |
|
0 |
27 502 |
12 742 |
|
|
|
|
|
|
Kassamässiga |
|
|
|
|
|
korrigering |
0 |
|
0 |
||
|
|
|
|
|
|
Budgetsaldo |
|
18 373 |
57 324 |
1P P Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2005, exkl. tilläggsbudget. I beloppet för utgiftsområden exkl. räntor ingår beräknad minskning av anslagsbehållningar (1 264 miljoner kronor).
Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 791,9 miljarder kronor. Det är 7,5 miljarder kronor högre än i den ur-
121
Skr. 2006/07:101
sprungligen fastställda statsbudgeten. Jämfört med statsbudgeten inklusive tilläggsbudget blev utfallet 3,5 miljarder kronor lägre än beräknat.
Utgifterna för samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 10,4 miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Det berodde bl.a. på att utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 3,9 miljarder kronor lägre än beräknat i stats- budgeten främst beroende på lägre utgifter för sjukpenning. Utgifterna för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev 1,4 miljarder kronor lägre jämfört med beräk- ningen i statsbudgeten, vilket till stor del förklaras av lägre utgifter för föräldra- försäkringen. Den lägre arbetslösheten medförde att utgifterna för utgiftsområde Arbetsmarknad blev 1,9 miljarder kronor lägre än beräknat. Lägre antal studiemedelstagare medförde att utgifterna för Studiestöd blev 2,0 miljarder kronor lägre jämfört med beräkningen i stats- budgeten. Avgiften till Europeiska gemenskapen blev 2,1 miljarder kronor lägre än beräknat.
Utgifterna inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar blev 4,6 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statsbudgeten främst till följd av riksdagens beslut om tidigareläggning av utbetalning av gårdsstöd från januari 2007 till december 2006.
Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. blev 6,3 miljarder kronor högre än beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. Det förklaras främst av högre realiserade valutakursförluster.
Riksgäldskontorets (RGK:s) nettoutlåning blev 12,7 miljarder kronor högre jämfört med vad som beräknades i statsbudgeten. Det berodde bl.a. på att utbetalningen av premie- pensionsmedel tidigarelades från januari 2007 till december 2006. Därmed belastades 2006 med utbetalningar av premiepensionsmedel för två år (se vidare avsnitt 5.4.29).
Statsbudgetens utfall för 2006 påverkades av flera engångseffekter. Störst är effekten av utbetalningar av premiepensionsmedel (24,7 miljarder kronor). Räntebeläggning av före- tagens periodiseringsfonder fr.o.m. den 1 januari 2005 beräknas ha ökat inkomsterna kassamässigt med 12 miljarder kronor under 2006 till följd av upplösning av periodiseringsfonder. Extra utdelningar på aktier m.m. ökade inkomsterna
för staten med 10,8 miljarder kronor. Tidigareläggningen av utbetalning av gårdstöd uppgick till 4,0 miljarder kronor.
Justerat för dessa engångseffekter uppgick budgetsaldot för 2006 till 24,3 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo 2006 samt justering för större engångseffekter framgår av tabell 5.2.
Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo 2006 samt justering för
större engångseffekter
Miljarder kronor
|
2006 |
Statsbudgetens saldo |
18,4 |
|
|
Större engångseffekter |
5,9 |
|
|
Varav |
|
|
|
Upplösning av periodiseringsfonder |
|
|
|
Extra utdelningar |
|
|
|
PPM, tidigareläggning |
24,7 |
|
|
Gårdsstöd, tidigareläggning |
4,0 |
|
|
Statsbudgetens saldo justerat för större |
|
engångseffekter |
24,3 |
|
|
Om engångseffekterna exkluderas erhålls ett mått på den underliggande utvecklingen (statsbudgetens underliggande saldo). I diagram 5.1 redovisas statsbudgetens saldo och under- liggande saldo för åren
122
Diagram 5.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande
saldo |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
150 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
100 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
50 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1990 |
1992 |
1994 |
1996 |
1998 |
2000 |
2002 |
2004 |
2006 |
|
Faktiskt saldo |
|
Underliggande saldo |
5.1.1Statsbudgeten 2005 och 2006
I tabell 5.3 nedan redovisas statsbudgetens utfall för 2005 och 2006. Statsbudgetens överskott 2006 blev 4,3 miljarder kronor högre än 2005.
Statsbudgetens inkomster ökade med 64,5 miljarder kronor (8,6 procent) mellan 2005 och 2006. Skatter m.m. ökade med 56,1 miljarder kronor. Av detta belopp avser 9,8 miljarder
kronor skatt |
på |
kapital, hushåll och |
15,2 miljarder |
kronor |
mervärdesskatt. Period- |
iseringarna beräknas uppgå till 20,4 miljarder kronor 2006 och till
Statsbudgetens utgifter ökade med 60,2 miljarder kronor (8,2 procent) mellan 2005 och 2006. Utgifterna för utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. ökade med 23,8 miljarder kronor (3,4 procent). Räntor på statsskulden m.m. ökade med 16,8 miljarder kronor och Riksgäldskontorets nettoutlåning ökade med 17,4 miljarder kronor
Skr. 2006/07:101
Tabell 5.3 Statsbudgetens utfall 2005 och 2006
Miljoner kronor
|
|
|
Skillnad mot |
|
Utfall 2006 |
Utfall 2005 |
2005 |
Inkomster |
810 315 |
745 825 |
64 490 |
|
|
|
|
Skatter m.m. |
744 461 |
688 372 |
56 089 |
|
|
|
|
Övriga |
65 854 |
57 925 |
7 929 |
inkomster |
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter m.m. |
791 942 |
731 771 |
60 171 |
|
|
|
|
Utgiftsområden |
716 066 |
692 299 |
23 767 |
exkl. räntor |
|
|
|
|
|
|
|
Statsskulds- |
49 472 |
32 657 |
16 815 |
räntor m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
Riksgälds- |
27 502 |
10 084 |
17 417 |
kontorets |
|
|
|
nettoutlåning |
|
|
|
|
|
|
|
Kassamässiga |
2 172 |
||
korrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
Budgetsaldo |
18 373 |
14 054 |
4 319 |
|
|
|
|
5.2Statsbudgetens inkomster 2006
Statsbudgetens inkomster uppgick 2006 till 810 miljarder kronor, vilket är 65 miljarder kronor högre än vad som fastställdes i stats- budgeten för 2006. Statsbudgetens inkomster utgörs av skatter m.m. samt övriga inkomster, vilka uppgår till 744 respektive 66 miljarder kronor.
Redovisningen av statsbudgetens inkomster i årsredovisningen skiljer sig från redovisningen i den ekonomiska vårpropositionen. I årsredo- visningen tillämpas den budgetstruktur som riksdagen fattat beslut om för budgetåret 2006 i enlighet med regeringens förslag i budget- propositionen för 2006 (bet. 2005/06:FiU10, rskr. 2005/06:135) samt i 2006 ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU20, rskr. 2005/06:369).
123
Skr. 2006/07:101
Sedan resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen i årsredovisningen färdig- ställts har ett antal mindre uppdateringar gjorts som påverkar skatteintäkterna både 2005 och 2006. Under indirekta skatter har arbets- givaravgifterna justerats upp med 0,4 miljarder kronor och nedsättningarna med 0,2 miljarder kronor 2006. Under restförda och övriga skatter har övriga skatter justerats upp med 0,4 miljarder kronor 2005. De totala skatteintäkterna är således 0,4 respektive 0,2 miljarder kronor högre i statsbudgetens utfall för 2005 respektive 2006 jämfört med de skatteintäkter som finns redovisade i resultaträkningen.
I tabell 5.7 redovisas statsbudgetens skatte- intäkter och inkomster 2005 och 2006. I tabellen redovisas en jämförelse mellan utfallet och statsbudgeten för 2006. Avseende 2005 redovisas en jämförelse av utfall mot prognosen till budgetpropositionen för 2006, som låg till grund för beräkningen till statsbudget för 2006.
I 2007 års ekonomiska vårproposition föreslår regeringen en ny budgetstruktur med anledning av ändrade redovisningsprinciper för premie- pensionssystemet. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem där pensions- utbetalningarna beror på avkastningen av fonderade medel inte skall tillräknas den offentliga sektorn. Istället skall de fonderade pensionssystemen tillräknas hushållssektorn. Detta innebär att de avgifter som betalasts till premiepensionssystemet inte längre anses till- höra den offentliga sektorn. Omläggningen innebär att den offentliga sektorns skattekvot blir ca 1 procentenhet lägre jämfört med tidigare redovisningsprincip. Omläggningen påverkar varken statens skatteintäkter eller statsbudgetens saldo. Av tabell 5.4 framgår hur intäkts- redovisningen påverkas av omläggningen.
Tabell 5.4 Redovisning av skatteintäkter i årsredovisningen respektive 2007 års ekonomiska vårproposition
Miljarder kronor
I årsredovisningen |
Prognos/ |
Utfall |
utfall |
|
|
|
|
|
(enligt statsbudget för 2006) |
2006 |
2005 |
|
|
|
Totala skatteintäkter |
1 438 |
1 374 |
|
|
|
Staten |
793 |
760 |
|
|
|
Kommunsektorn |
454 |
436 |
|
|
|
Pensionssystemet |
181 |
171 |
|
|
|
EU |
9 |
8 |
|
|
|
|
Prognos/ |
Utfall |
|
utfall |
|
I 2007 års ekonomiska vårproposition |
2006 |
2005 |
Totala skatteintäkter |
1 415 |
1 354 |
|
|
|
Staten |
793 |
760 |
|
|
|
Kommunsektorn |
454 |
436 |
|
|
|
Pensionssystemet |
159 |
151 |
|
|
|
EU |
9 |
8 |
|
|
|
Anm. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
I årsredovisningen redovisas totala skatteintäkter inklusive avgifter till premiepensionssystemet, medan de inte ingår i de totala skatteintäkterna i 2007 års ekonomiska vårproposition.
5.2.1Prognosförutsättningar
Statsbudgetens utfall baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter hänförliga till flera inkomstår. En analys av hur statsbudgetens inkomster har utvecklats 2006 jämfört med den fastställda statsbudgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken.
De för 2006 beslutade reformer som påverkat statens skatteintäkter och statsbudgetens inkomster redovisas i tabell 5.5.
124
Tabell 5.5 Inkomstreformer 2006
Miljarder kronor
Beslut som påverkat statens skatteintäkter
Skatt på arbete |
|
Skatt på kapital |
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
3 |
Summa skattebeslut |
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
De sänkta skatteintäkterna från skatt på arbete utgörs huvudsakligen av skattereduktion för allmän pensionsavgift, som minskar skatte- intäkterna med 10 miljarder kronor. Dessa skattereduktioner fullbordar den reform som syftar till full kompensation för den allmänna pensionsavgiften.
De sänkta skatteintäkterna från skatt på kapital utgörs främst av två motverkande effekter till följd av förändringar som rör fastighetsskatten. Begränsningen av skatte- uttaget på markvärdet för småhus beräknas minska skatteintäkterna med 3 miljarder kronor och den tillfälligt höjda skattesatsen på vattenkraftverk beräknas öka skatteintäkterna med drygt 1 miljard kronor.
Skatt på konsumtion och insatsvaror har höjts med knappt 3 miljarder kronor. Högre skatt på termisk effekt i kärnkraftreaktorer och högre skattesats på el bidrar till de högre intäkterna.
Sammantaget har skatteintäkterna för 2006 sänkts med 9 miljarder kronor.
Makroekonomiska förutsättningar
Utvecklingen av skatterna har ett starkt samband med den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 5.6 redovisas några av de makro- ekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen görs även en jäm- förelse mot de makroekonomiska förutsätt- ningar i budgetpropositionen för 2006 som låg till grund för statsbudgeten.
Skr. 2006/07:101
Tabell 5.6 Antaganden i 2007 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2006
Procentuell förändring om annat inte anges
|
|
2005 |
2006 |
|
1 |
2,9 |
4,4 |
|
P |
||
|
BNP, marknadsprisP |
||
|
Differens mot BP2006 |
0,5 |
1,4 |
|
|
|
|
|
1 |
2,4 |
2,8 |
|
P |
||
|
Hushållens konsumtionsutgifterP |
||
|
Differens mot BP2006 |
0,3 |
|
|
|
|
|
|
3 |
0,6 |
2,0 |
|
P |
||
|
Arbetade timmarP |
||
|
Differens mot BP2006 |
0,4 |
0,4 |
|
|
|
|
|
2 |
3,1 |
3,3 |
|
P |
||
|
TimlönP |
||
|
Differens mot BP2006 |
||
|
|
|
|
|
Utbetald lönesumma skatteunderlag |
3,7 |
5,4 |
|
Differens mot BP2006 |
0,2 |
0,3 |
|
|
|
|
|
Kommunal medelutdebitering |
31,60 |
31,60 |
|
Differens mot BP2006 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
|
|
3 |
0,6 |
1,5 |
|
P |
||
|
KPI |
||
|
Differens mot BP2006 |
0,0 |
0,1 |
|
|
|
|
|
4 |
43 300 |
44 500 |
|
P |
||
|
InkomstbasbeloppP |
||
|
Differens mot BP2006 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
|
|
4 |
39 400 |
39 700 |
|
P |
||
|
PrisbasbeloppP |
||
|
Differens mot BP2006 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
|
|
4 |
298 600 |
306 000 |
|
P |
||
|
SkiktgränsP |
||
|
Differens mot BP2006 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
|
|
4 |
450 500 |
460 600 |
|
P |
||
|
Övre skiktgränsP |
||
|
Differens mot BP2006 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
|
1 |
|
|
|
P |
P |
|
|
|
Fasta priser, procentuell förändring. |
|
|
2 |
|
|
|
P |
P |
|
|
|
Dagkorrigerade arbetade timmar och |
|
|
3 |
|
|
|
P |
P |
|
|
|
Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år. |
|
|
4 |
|
|
|
P |
P |
|
|
|
Kronor. |
|
|
En viktig variabel för prognosen av skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekono- min. Skatt på arbete påverkas främst av löne- summan, men också skiktgränserna som justeras med förändringen i KPIPF1FP. Inkomst över skikt- gränserna beskattas högre. Om skiktgränserna höjs, så att en större andel av inkomsterna hamnar under skiktgränsen, leder det till lägre skatteintäkter.
1T T För skatt på arbete avseende 2006 används förändringen av konsumentprisindex (KPI) under perioden juni
125
Skr. 2006/07:101
Skatt på energi påverkas av KPIPF1FP genom den årliga indexeringen av skattesatserna. Hushållens konsumtionsutgifter påverkar intäkterna från såväl mervärdesskatt som punktskatter.
Sedan beräkningen till statsbudgeten gjordes hösten 2005 har hushållens konsumtionsutgifter utvecklats starkare än förväntat, vilket har lett till högre mervärdesskatteintäkter än beräknat.
Arbetsmarknaden har utvecklats starkare än förväntat, vilket har bidragit till att lönesumman för 2005 och 2006 blev högre. Därmed blev in- täkterna från skatt på arbete högre än beräknat. KPI är marginellt högre än prognostiserat.
5.2.2Totala skatteintäkter
De totala skatteintäkterna 2006 beräknas uppgå till 1 438 miljarder kronor, vilket är 54 miljarder kronor högre än statsbudgeten för 2006. Statens skatteintäkter, dvs. exklusive
Främst är det högre intäkter från skatt på arbete och skatt på kapital som förklarar de stora avvikelserna gentemot statsbudgeten. I kapitlet som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.
I tabell 5.7 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser gentemot statsbud- geten. För de skatteintäkter som ingår i den årliga inkomsttaxeringen redovisas prognoser för 2006.
Redovisningen av skatterna innehåller två delar. Den första delen redovisar skatteintäkter och den andra delen redovisar justeringsposter. Skatteintäkter är periodiserade skatter, dvs. skatterna har en direkt koppling till den ekonomiska utveckling och de skatteregler som gäller för det aktuella året.
Redovisningen är uppdelad på inkomst- huvudgrupperna Skatt på arbete, Skatt på kapital, Skatt på konsumtion och insatsvaror samt Restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna, som i relation till BNP utgör skattekvoten. Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspen- sionssystemet och staten.
Den andra delen av redovisningen innehåller ett antal justeringsposter som bl.a. behövs för att redovisa summa inkomster. Justeringsposterna redovisas under följande inkomsthuvudgrupper:
Tillkommande inkomster, Avräkningar och Periodiseringar.
1T T 2006 års skattesatser justerades med förändringen av KPI under perioden juni
126
Skr. 2006/07:101
Tabell 5.7 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster jämfört med statsbudgeten för 2006
Miljarder kronor
|
Prognos/utfall |
Utfall |
Skillnad mot statsbudget 2006 |
|
Inkomstår |
2006 |
2005 |
2006 |
2005 |
Skatt på arbete |
881,6 |
849,9 |
6,9 |
8,7 |
Direkta skatter |
492,2 |
476,9 |
4,6 |
6,1 |
Kommunal inkomstskatt |
454,1 |
435,6 |
1,8 |
2,9 |
Statlig inkomstskatt |
43,2 |
38,3 |
2,5 |
1,9 |
Allmän pensionsavgift |
76,9 |
74,2 |
0,2 |
0,3 |
Skattereduktioner m.m. |
0,1 |
1,0 |
||
Indirekta skatter |
389,4 |
373,0 |
2,3 |
2,6 |
Arbetsgivaravgifter |
357,1 |
341,1 |
0,7 |
1,4 |
Egenavgifter |
10,9 |
10,1 |
1,1 |
0,7 |
Särskild löneskatt |
29,0 |
29,3 |
0,0 |
1,1 |
Nedsättningar |
0,6 |
|||
Tjänstegruppliv |
1,2 |
1,1 |
0,0 |
|
|
|
|
|
|
Skatt på kapital |
184,4 |
167,9 |
42,3 |
29,1 |
Skatt på kapital, hushåll |
32,0 |
22,9 |
18,2 |
8,7 |
Skatt på företagsvinster |
96,8 |
91,1 |
24,0 |
20,9 |
Avkastningsskatt |
10,7 |
12,0 |
||
Fastighetsskatt |
25,0 |
25,1 |
||
Stämpelskatt |
9,5 |
7,8 |
1,5 |
0,4 |
Förmögenhetsskatt |
6,5 |
5,0 |
0,8 |
0,2 |
Övriga skatter |
3,9 |
2,8 |
1,2 |
0,1 |
Arv- och gåvoskatt |
0,1 |
1,1 |
0,1 |
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
373,6 |
357,4 |
4,9 |
4,9 |
Mervärdesskatt |
263,5 |
250,2 |
6,2 |
5,4 |
Skatt på tobak |
8,6 |
8,2 |
0,2 |
0,2 |
Skatt på alkohol |
10,7 |
10,3 |
0,5 |
0,1 |
Energiskatt |
38,2 |
37,8 |
||
Koldioxidskatt |
24,7 |
25,5 |
||
Övriga skatter på energi och miljö |
4,7 |
3,3 |
0,1 |
|
Skatt på vägtrafik |
11,8 |
11,0 |
0,4 |
|
Skatt på import |
5,0 |
4,7 |
0,3 |
0,3 |
Övriga skatter |
6,3 |
6,4 |
0,2 |
0,2 |
|
|
|
|
|
Restförda och övriga skatter |
0,6 |
0,5 |
||
Restförda skatter |
1,3 |
|||
Övriga skatter |
3,4 |
6,8 |
1,7 |
|
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
1 437,7 |
1 374,3 |
54,5 |
43,2 |
9,1 |
7,8 |
0,6 |
||
Offentliga sektorns skatteintäkter |
1 428,7 |
1 366,6 |
53,8 |
43,3 |
Kommunalskatt |
454,1 |
435,6 |
1,8 |
2,9 |
Avgifter till ålderspensionssystemet |
181,5 |
171,3 |
3,1 |
0,6 |
|
|
|
|
|
Statens skatteintäkter |
793,1 |
759,8 |
49,0 |
39,8 |
|
|
|
|
|
Tillkommande inkomster |
10,7 |
9,3 |
0,5 |
|
8,9 |
7,8 |
0,5 |
||
Kommunala utjämningsavgifter |
1,8 |
1,5 |
0,0 |
0,0 |
Avräkningar |
3,1 |
0,6 |
||
Intäkter som förs till fonder |
||||
Kompensation för mervärdesskatt |
||||
Stöd som ges via krediteringar på skattekonto |
4,9 |
2,2 |
||
Kompetenssparande |
|
6,0 |
|
|
|
|
|
|
|
Periodiseringar |
13,4 |
14,4 |
||
|
|
|
|
|
Skatter m.m. |
744,5 |
688,3 |
67,0 |
27,2 |
|
|
|
|
|
Övriga inkomster |
65,9 |
57,6 |
0,8 |
|
|
|
|
|
|
Summa Inkomster |
810,3 |
745,8 |
64,9 |
28,0 |
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid
127
Skr. 2006/07:101
Skatt på arbete
Skatt på arbete utgör under inkomståret 2006 61 procent av de totala skatteintäkterna. I tabell 5.7 visas skatt på arbete för 2005 och 2006. Posterna under direkta skatter fastställs i taxeringen 2007 och uppgifterna är därmed en prognos.
Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utvecklingen av bl.a. utbetalda löner och transfereringar. Skattskyldigheten skiljer sig åt mellan olika skatter, varför skatt på arbete brukar delas in i direkta och indirekta skatter.
Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indirekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning.
Utfallet för skatt på arbete blev 2005 850 miljarder kronor. Prognosen för 2006 är 882 miljarder kronor, vilket är 3,7 procent högre än 2005. Jämfört med statsbudgeten för 2006
beräknas |
intäkterna |
för |
2006 |
bli knappt |
7 miljarder |
kronor |
högre |
än beräknat. Den |
|
fortsatt stigande sysselsättningen |
tillsammans |
|||
med ökningen av timlönen har medfört en starkare utveckling av intäkterna från skatt på arbete.
Direkta skatter
Direkta skatter består till drygt 90 procent av kommunala inkomstskatter och utgör mer än hälften av skatt på arbete. År 2005 blev utfallet för de direkta skatterna 477 miljarder kronor. År 2006 beräknas intäkterna öka med 3,2 procent till 492 miljarder kronor, vilket är ca 4,6 miljarder kronor högre än i statsbudgeten.
Kommunal inkomstskatt
År 2006 beräknas intäkterna från den kom- munala inkomstskatten uppgå till 454 miljarder kronor, vilket är 4,3 procent högre än 2005 års utfall. Ökningen förklaras av den högre utveck- lingen av lönesumman.
Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen har medfört att skatteunderlaget utvecklats starkare. Jämfört med statsbudgeten har in- täkterna för 2006 reviderats upp med 1,8 miljarder kronor.
Statlig inkomstskatt
Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas uppgå till 43 miljarder kronor 2006. Den högre utvecklingstakten av timlönen har medfört att prognosen för 2006 är 2,5 miljarder kronor högre än statsbudgeten. Även intäkterna avseende 2005 har reviderats upp med 1,9 miljarder kronor. Skatteintäkterna från statlig inkomstskatt beräknas 2006 vara hela 12,7 procent högre än 2005.
Allmän pensionsavgift
Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatte- underlaget för direkta skatter. Intäkterna från den allmänna pensionsavgiften beräknas öka med 3,6 procent 2006. På grund av den starka ökningen av skatteunderlaget är prognosen uppreviderad med 0,3 respektive 0,2 miljarder kronor för 2005 och 2006.
Skattereduktioner
År 2006 ökade storleken på skattereduktionerna med 11 miljarder kronor till 82 miljarder kronor. Ökningen förklaras i huvudsak av egen- avgiftskompensationen samt fastighetsskatte- reformen.
Indirekta skatter
De indirekta skatterna utgör drygt 44 procent av skatt på arbete och beräknas 2006 uppgå till 389 miljarder kronor. Jämfört med föregående inkomstår ökade intäkterna med 4,4 procent.
Till skillnad från de direkta skatterna där merparten av intäkterna överförs till kom- munerna tillfaller de indirekta skatterna huvud- sakligen staten och ålderspensionssystemet.
Arbetsgivaravgifter
Av de indirekta skatterna utgörs 92 procent av arbetsgivaravgifter. Prognosen för 2006 är 0,7 miljarder kronor högre än statsbudgeten. Jämfört med utfallet för 2005, är det knappt 16 miljarder kronor högre, vilket motsvarar en ökning med 4,7 procent.
Särskild löneskatt
År 2006 beräknas den särskilda löneskatten bli 0,3 miljarder kronor lägre än 2005. Minskningen beror på en tillfällig premiebefrielse för
128
pensionsförmåner. Utfallet |
för |
2005 |
blev |
1,1 miljarder kronor högre |
än |
beräknat |
till |
budgetpropositionen för 2006. |
Utfallet för 2006 |
||
blev som beräknat. |
|
|
|
Skatt på kapital
Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på hushållens kapitalinkomster, skatt på företags- vinster, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. År 2006 beräknas skatt på kapital uppgå till ca 13 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster svarar för drygt hälften av skatt på kapital.
Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar de största variationerna över åren. Det är också för dessa skatter prognososäkerheten ofta är störst. Anledningen till att dessa skatter är svåra att prognostisera är dels att avkastningen på kapital varierar mycket, dels att det är svårt att knyta skatterna till utvecklingen av någon makro- ekonomisk variabel.
De flesta skatter i undergruppen skatt på kapital fastställs i den årliga taxeringen i november året efter inkomståret. Intäkterna från skatt på kapital är därför en prognos för 2006.
Skatt på kapital, hushåll
Hushållen betalar kapitalinkomstskatt på nettot av sina kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av hushållens skatt på kapital kommer från realiserade kapitalvinster. På grund av att kapitalvinsterna ofta varierar mycket mellan olika år, varierar även hushållens kapitalskatt. Kapitalvinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar i ekonomin samt när vinsterna realiseras. Flera års uppgång på de finansiella marknaderna samt en lång uppgång på fastighetsmarknaden har gjort att kapitalvinsterna var höga under 2005 och förväntas stiga ytterligare 2006.
För 2006 beräknas utfallet av skatten bli 32 miljarder kronor. Jämfört med beräkningen
till statsbudgeten är |
det en revidering med |
18 miljarder kronor. |
Huvuddelen av revide- |
ringen beror på att kapitalvinsternas storlek har reviderats upp för 2006. Utfallet av skatt på kapital för hushållen var 23 miljarder kronor 2005. Skillnaden mellan 2005 och 2006 beror på högre kapitalvinster.
Skr. 2006/07:101
Skatt på företagsvinster
Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokförings- mässiga resultat, men vissa skattemässiga juster- ingar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten.
Utfallet för företagens inkomstskatt 2006 beräknas bli 97 miljarder kronor. Det är en ökning med ca 6 miljarder kronor jämfört med utfallet för 2005. Skillnaden jämfört med statsbudgeten är 24 miljarder kronor. Vinst- utvecklingen i företagssektorn var mycket stark under 2005 och en stor del av denna vinstökning skedde under andra halvåret. Det ledde till att prognosen för 2005 reviderades upp kraftigt i 2006- års ekonomiska vårproposition. I och med detta påverkades den underliggande skatten för 2006 som reviderades upp. En stor del av prognosrevideringen för 2006 jämfört med prognosen i statsbudgeten för 2006 beror därför på revideringen av den underliggande skatten mellan 2005 och 2006 som skedde i 2006 års ekonomiska vårproposition.
Avkastningsskatt
Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Basen för beskattningen är ett kapitalunderlag som utgörs av värdet av tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen. Kapitalunderlaget multipliceras med statslåne- räntan året före beskattningsåret för att beräkna en schablonmässig intäkt som tas upp till beskattning.
Det beräknade utfallet av avkastningsskatten för 2006 är ca 11 miljarder kronor. Det är en minskning med 1 miljard kronor jämfört med utfallet 2005. Minskningen beror på att statslåneräntan var låg under 2005. Skillnaden för 2006 jämfört med statsbudgeten uppgår till 0,5 miljarder kronor.
Fastighetsskatt
Fastighetsskatt tas ut på småhus, hyreshus, och industrifastigheter. För hyreshus gäller olika skatteregler för den del som avser bostäder re- spektive den del som avser lokaler. Nya regler för uttag av fastighetsskatt beslutades i enlighet med budgetpropositionen för 2007. Från och med 2006 begränsades skatteuttaget på markvärdet för småhus. Taket för markvärdet är 2 kronor per kvadratmeter eller maximalt 5 000 kronor.
129
Skr. 2006/07:101
Intäkterna från fastighetsskatt beräknas bli 25 miljarder kronor 2006. Det är 3 miljarder kronor lägre jämfört med statsbudgeten. Skillnaden beror i princip enbart på den införda markvärdesbegränsningen.
Stämpelskatt
Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för stämpelskatt för 2006 blev 9,5 miljarder kronor. Det är 1,5 miljarder kronor högre jämfört med prognosen i statsbudgeten. Differensen beror på en starkare prisutveckling på fastigheter samt en högre omsättning på fastighetsmarknaden än beräknat.
Förmögenhetsskatt |
|
|
Förmögenhetsskatten |
beräknas uppgå |
till |
6,5 miljarder kronor |
för 2006. Det |
är |
0,8 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Ökningen beror på en starkare utveckling på de finansiella marknaderna än i prognosen till statsbudgeten.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt och punktskatter bildar till- sammans inkomsthuvudgruppen skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2006 uppgick intäkterna till 374 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror utgör 26 procent av de totala skatteintäkterna, varav mervärdes- skatten står för 18 procent och punktskatter står för 8 procent av de totala intäkterna.
Mervärdesskatt
Mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter, men även av statens och kommunsektorns förbrukning och investeringar.
Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 264 miljarder kronor 2006, vilket är drygt 13 miljarder kronor högre än 2005. Utfallet för 2006 blev 6 miljarder kronor högre än i statsbudgeten, vilket till lika delar förklaras av högre konsumtion i hushållen samt en ökad kommunal konsumtion.
Punktskatter
Punktskatter är s.k. särskilda konsumtions- skatter. En avsikt med punktskatter är att de skall kompensera för de externa kostnader för
samhället som uppstår i samband med förbruk- ning av vissa varor och tjänster. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi.
Utvecklingen av skatteintäkterna från punktskatter påverkas främst av skattebasernas volymutveckling och av prisutvecklingen. År 2006 uppgick punktskatterna till sammanlagt 110 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än statsbudgeten.
Skatt på tobak
Tobaksskatten utgörs till största delen av skatt på cigaretter. Skatt på tobak uppgick 2006 till 8,6 miljarder kronor. Intäkterna blev 0,2 miljarder kronor högre än statsbudgeten, vilket beror på en ökad försäljning av tobaksvaror i slutet av året, till följd av höjda skattesatser fr.o.m. den 1 januari 2007.
Skatt på alkohol
Alkoholskatterna uppgick 2006 till knappt 11 miljarder kronor. Utfallet blev 0,5 miljarder kronor högre än statsbudget, varav 0,3 miljarder kronor högre intäkter från skatt på etylalkohol. Förklaringen är en större inhemsk försäljning än väntat för såväl sprit, vin som öl.
Skatt på energi
Under skatt på energi återfinns energiskatt och koldioxidskatt. År 2006 uppgick intäkterna från energiskatt till 38 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Koldioxidskatten uppgick till 25 miljarder kronor och blev 1 miljard kronor lägre än i statsbudgeten. Främst var det koldioxidsskatt på oljeprodukter m.m. som blev lägre än beräknat.
Skatt på vägtrafik
Skatt på vägtrafik utgörs till största delen av fordonsskatter. Totalt uppgick skatt på vägtrafik 2006 till knappt 12 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än beräknat.
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter är nettot av restförda och av kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatteverkets tidigare fattade taxeringsbeslut samt diverse inkomster som förs till exempelvis insättningsgarantiavgifter, bilskrotningsavgifter m.fl.
130
Restförda skatter blev 1,3 miljarder kronor högre än statsbudgeten och övriga skatter 0,6 miljarder kronor lägre än statsbudgeten. Sammantaget blev restförda och övriga skatter 0,6 miljarder kronor högre än statsbudgeten.
Tillkommande inkomster, avräkningar och periodiseringar
I tillkommande inkomster ingår s.k.
De tillkommande inkomsterna beräknas 2006 uppgå till 11 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än statsbudgeten. Av- vikelsen förklaras främst av högre tullmedel och av en högre prognos för momsbaserad EU- avgift.
Avräkningarna uppgick 2006 till 73 miljarder kronor. Under avräkningar redovisas bl.a. skattekrediteringar, som enligt nationalräken- skaperna är att likställa med utgifter.
År 2006 uppgick kompensation för mer- värdesskatt till 57 miljarder kronor, varav avräknad mervärdesskatt hos statliga myndig- heter 20 miljarder kronor och kompensation för mervärdesskatt för kommunsektorn 37 miljarder kronor.
Stöd som ges via skattekrediteringar på skatte- konto uppgick till knappt 14 miljarder kronor 2006, vilket är 4,9 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Merparten av avvikelsen förklaras av att det genomsnittliga antalet personer under året i insatserna Plusjobb och Utbildningsvikariat blev betydligt lägre än beräknat.
Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag i 2006 års vårproposition beslutat att krediteringar på skattekonto som bokförs på inkomsttitel 1835 Stöd för energieffektivisering i lokaler med offentlig verksamhet inte får minska med ett större belopp än 1 miljard kronor 2006. Utfallet för 2006 blev 0,2 miljarder kronor. Avvikelsen förklaras främst av de långa ledtiderna från det att stöd beviljas tills dess de stödberättigade åtgärderna slutförs och stöden betalas ut.
Skr. 2006/07:101
Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2007 beslutat att kreditering på konto som bokförs på inkomsttitel 1842 Stöd för konvertering från oljeuppvärmning får minska statens inkomster med 0,2 miljarder kronor för 2006. Utfallet för 2006 blev 0,2 miljarder kronor.
Periodiseringar utgörs framför allt av uppbörds- och betalningsförskjutningar. Såväl uppbörden av skatter som fastställs vid den årliga taxeringen, som betalningen av skatter är svåra att prognostisera och orsakar i regel avvikelser.
ÅrT 2006 beräknas periodiseringarna ha ökat statsbudgetens inkomster med 13 miljarder kronor. Uppbördsförskjutningar ökade statsbudgetens inkomster med knappt 4 miljarder kronor och betalningsförskjutningar ökade dem med knappt 10 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten är det 14 miljarder kronor högre än beräknat.
5.2.3Övriga inkomster
Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU.
Utfallet för |
2006 |
uppgick |
till |
totalt |
65 854 miljoner |
kronor |
och |
var |
därmed |
2 158 miljoner kronor (3,2 procent) lägre än vad som beräknats i den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2005. Skillnaden förklaras främst av att Inkomster av försåld egendom blev 14 944 miljoner kronor lägre än beräknat. Inkomster av statens verksamhet blev däremot 12 496 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten.
Tabell 5.8 Övriga inkomster, sammanfattning
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
|
2006 |
2006 |
SB 2006 |
2005 |
Inkomster av statens |
|
|
|
|
verksamhet |
30 954 |
43 450 |
12 496 |
27 552 |
|
|
|
|
|
Inkomster av försåld |
|
|
|
|
egendom |
15 000 |
56 |
6 689 |
|
|
|
|
|
|
Återbetalning av lån |
2 139 |
2 144 |
5 |
2 303 |
|
|
|
|
|
Kalkylmässiga inkomster |
7 074 |
7 763 |
688 |
8 788 |
|
|
|
|
|
Bidrag m.m. från EU |
12 845 |
12 441 |
12 592 |
|
|
|
|
|
|
Summa övriga |
|
|
|
|
inkomster |
68 012 |
65 854 |
57 925 |
|
|
|
|
|
|
131
Skr. 2006/07:101
Inkomster av statens verksamhet
Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk, Riksbanken och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovisas ränteinkomster, aktieutdel- ningar från bolag med statligt ägande, offentlig- rättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga inkomster av statens verksamhet.
Inkomsterna under denna inkomsttyp upp- gick till 43 450 miljoner kronor för 2006 och var därmed 12 496 miljoner kronor (40,4 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Ökningen hänför sig främst till Inkomster av statens aktier, som blev 10 673 miljoner kronor högre än beräknat.
För 2006 blev Inkomster av statens verk- samhet 15 898 miljoner kronor (57,7 procent) högre än 2005. Den största ökningen hänför sig till Inkomster av statens aktier, som ökade med 10 820 miljoner kronor (89,1 procent) mellan åren. Övriga inkomster av statens verksamhet
ökade med 4 944 miljoner kronor under 2006. Utfallet för 2005 var
Tabell 5.9 Inkomster av statens verksamhet
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
|
2006 |
2006 |
SB 2006 |
2005 |
Rörelseöverskott |
5 503 |
6 956 |
1 454 |
7 219 |
|
|
|
|
|
Överskott av statens |
|
|
|
|
fastighetsförvaltning |
254 |
321 |
67 |
323 |
|
|
|
|
|
Ränteinkomster |
5 897 |
5 988 |
91 |
5 755 |
|
|
|
|
|
Inkomster av statens |
|
|
|
|
aktier |
12 290 |
22 963 |
10 673 |
12 143 |
|
|
|
|
|
Offentligrättsliga |
|
|
|
|
avgifter |
5 826 |
6 085 |
259 |
6 008 |
|
|
|
|
|
Försäljningsinkomster |
170 |
262 |
92 |
139 |
|
|
|
|
|
Böter m.m. |
600 |
710 |
111 |
744 |
|
|
|
|
|
Övriga inkomster av |
|
|
|
|
statens verksamhet |
415 |
166 |
||
|
|
|
|
|
Inkomster av statens |
|
|
|
|
verksamhet |
30 954 |
43 450 |
12 496 |
27 552 |
|
|
|
|
|
Rörelseöverskott
Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rörelseöverskott uppgick till 6 956 miljoner kronor och var därmed 1 454 miljoner kronor (26,4 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Affärsverket Svenska kraftnäts
inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt uppgick till 1 573 miljoner kronor. Det är 1 206 miljoner kronor högre än beräknat i satsbudgeten .
Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 5 300 miljoner kronor, vilket är 300 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten.
Under 2006 blev inkomsterna av Rörelse- överskott 262 miljoner kronor (3,6 procent) lägre än 2005. Riksbankens inlevererade överskott minskade med 1 400 miljoner kronor, medan
Affärsverket Svenska kraftnäts inlevererade utdelning m.m. ökade med 1 236 miljoner kronor. Inlevererat överskott från AB Svenska Spel redovisades tidigare i denna inkomst- huvudgrupp. Från och med 2006 redovisas detta överskott på inkomsttitel 1482 i inkomst- huvudgruppen Skatt på konsumtion och insats- varor.
Tabell 5.10 Rörelseöverskott
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
|
2006 |
2006 |
SB 2006 |
2005 |
Luftfartsverkets |
|
|
|
|
inlevererade överskott |
67 |
0 |
30 |
|
|
|
|
|
|
Affärsverket Svenska |
|
|
|
|
kraftnäts inlevererade |
|
|
|
|
utdelning och inleverans |
|
|
|
|
av motsvarighet till |
|
|
|
|
statlig skatt |
367 |
1 573 |
1 206 |
337 |
|
|
|
|
|
Sjöfartsverkets |
|
|
|
|
inlevererade överskott |
13 |
31 |
19 |
29 |
|
|
|
|
|
Inlevererat överskott av |
|
|
|
|
Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
garantiverksamhet |
6 |
1 |
9 |
|
|
|
|
|
|
Inlevererat överskott av |
|
|
|
|
statsstödd exportkredit |
50 |
51 |
1 |
114 |
|
|
|
|
|
Riksbankens inlevererade |
|
|
|
|
överskott |
5 000 |
5 300 |
300 |
6 700 |
|
|
|
|
|
Rörelseöverskott |
5 503 |
6 956 |
1 454 |
7 219 |
|
|
|
|
|
Överskott av statens fastighetsförvaltning
Inkomsterna av Överskott av statens fastighets- förvaltning blev 321 miljoner kronor och var därmed 67 miljoner kronor (26,4 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Överskottet från Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk uppgick till 269 miljoner kronor respektive 52 miljoner kronor.
Utfallet för Överskott av statens fastighets- förvaltning blev 2 miljoner kronor lägre än 2005.
132
RäntT einkomsterT
Utfallet för inkomsthuvudgruppen Räntein- komster uppgick till 5 988 miljoner kronor för 2006 och var därmed 91 miljoner kronor (1,5 procent) högre än beräknat i statsbudgeten.
Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 uppgick till 4 616 miljoner kronor, viket är 329 miljoner kronor högre än beräknat. Räntor på skattekonto m.m., netto blev 1 272 miljoner kronor. Det är 241 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.
Utfallet för Ränteinkomster blev 233 miljoner kronor (4,0 procent) högre än 2005. Ränte- inkomster på studielån upptagna efter 1988 ökade med 290 miljoner kronor (6,7 procent) och
Räntor på skattekonton m.m. netto minskade med 69 miljoner kronor (5,2 procent).
Tabell 5.11 Ränteinkomster
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2006 |
2006 |
2006 |
2005 |
Räntor på näringslån |
6 |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
|
Räntor på studielån |
4 337 |
4 678 |
341 |
4 386 |
|
|
|
|
|
Övriga ränteinkomster |
1 554 |
1 309 |
1 367 |
|
|
|
|
|
|
Ränteinkomster |
5 897 |
5 988 |
91 |
5 755 |
|
|
|
|
|
Inkomster av statens aktier
Inkomster av statens aktier (utdelningar) uppgick till 22 963 miljoner kronor och var därmed 10 673 miljoner kronor (86,8 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utdelningar, som bolagen betalade ut under 2006, hänför sig till räkenskapsåret 2005.
Utbetalda utdelningar under 2005 och 2006 redovisas i tabell 5.12. Utdelningen från TeliaSonera uppgick till 7 117 miljoner kronor, vilket är en ökning med 4 575 miljoner kronor jämfört med 2005. Denna är en extra utdelning. Utbetald utdelning från Vattenfall minskade med 926 miljoner kronor till 4 674 miljoner kronor efter avdrag för kompensation för stängningen av Barsebäck 2. Utdelningen före avdraget var 5 800 miljoner kronor. Totalt ökade aktieutdelningarna med 10 820 miljoner kronor (89,1 procent) mellan 2005 och 2006. I beloppet för 2005 ingår 90 miljoner kronor från Systembolaget AB. Från och med 2006 redovisas utdelningen från Systembolaget på inkomsttitel 1481 Systembolagets AB:s överskott i
Skr. 2006/07:101
inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror.
Tabell 5.12 Aktieutdelning
Miljoner kronor
|
Utfall |
Utfall |
Skillnad |
|
2006 |
2005 |
|
Akademiska Hus AB |
660 |
394 |
266 |
|
|
|
|
Apoteket AB |
70 |
100 |
|
|
|
|
|
Bostadsgaranti AB |
1 |
|
1 |
|
|
|
|
Civitas Holding AB |
|
|
|
(Vasakronan) |
254 |
165 |
89 |
|
|
|
|
Kasernen Fastighets AB |
5 |
4 |
1 |
|
|
|
|
Lernia AB |
25 |
|
25 |
|
|
|
|
LKAB |
1 500 |
520 |
980 |
|
|
|
|
Nordea AB |
1 691 |
1 318 |
373 |
|
|
|
|
Nordiska |
|
|
|
investeringsbanken |
193 |
201 |
|
|
|
|
|
OMX AB |
76 |
|
76 |
|
|
|
|
Posten AB |
175 |
150 |
25 |
|
|
|
|
Svenska rymdaktiebolaget |
30 |
|
30 |
|
|
|
|
SBAB |
|
139 |
|
|
|
|
|
SOS Alarm Sverige AB |
2 |
2 |
0 |
|
|
|
|
Specialfastigheter AB |
67 |
25 |
42 |
|
|
|
|
Sveaskog Holding AB |
1 894 |
355 |
1 539 |
|
|
|
|
Svensk Bilprovning AB |
3 |
2 |
1 |
|
|
|
|
Swedish Space Corp |
|
40 |
|
|
|
|
|
Systembolaget AB |
|
90 |
|
|
|
|
|
TeliaSonera AB |
7 117 |
2 542 |
4 575 |
|
|
|
|
Teracom AB |
150 |
|
150 |
|
|
|
|
Vasallen AB |
776 |
96 |
680 |
|
|
|
|
Vattenfall AB |
4 674 |
5 600 |
|
|
|
|
|
Venantius AB |
3 000 |
|
3 000 |
|
|
|
|
Vin & Sprit AB |
600 |
400 |
200 |
|
|
|
|
Summa |
22 963 |
12 143 |
10 820 |
|
|
|
|
Offentligrättsliga avgifter |
|
|
|
|
||
Inkomsterna |
under |
inkomsthuvudgruppen |
||||
Offentligrättsliga |
avgifter |
uppgick |
till |
|||
6 085 miljoner |
kronor |
och |
var |
därmed |
||
259 miljoner kronor |
(4,4 procent) |
högre |
än |
|||
beräknat i statsbudgeten. De största avvikelserna mot statsbudgeten återfinns under Expeditions- och ansökningsavgifter (169 miljoner kronor) och
Avgifter vid kronofogdemyndigheterna
(101 miljoner kronor).
Offentligrättsliga avgifter blev 77 miljoner kronor (1,3 procent) högre än 2005. Expeditions- och ansökningsavgifter samt Finansieringsavgift
133
Skr. 2006/07:101
från arbetslöshetskassor ökade med 41 miljoner kronor respektive 28 miljoner kronor. Från och med 2006 redovisas följande inkomsttitlar i inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror:
1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen
1485 Lotteriavgifter
1487 Koncessionsavgifter på televisionens område
1488 Lokalradioavgifter
1489 Avgifter till Granskningsnämnden
1491 Avgifter för telekommunikation
Försäljningsinkomster
Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Försäljningsinkomster uppgick till 262 miljoner kronor, vilket är 92 miljoner kronor (54 procent) högre än vad som beräknades i
statsbudgeten. |
För |
inkomsttiteln |
Offentlig |
||
lagring, |
försäljningsintäkter |
blev |
utfallet |
||
212 miljoner |
kronor, |
vilket |
är 92 |
miljoner |
|
kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Om vissa förutsättningar är uppfyllda köper och lagrar Statens jordbruksverk bl.a. spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU. Skillnaden mellan utfall och statsbudget beror på en ökad försäljning av varor som lagrats.
Under 2006 blev Försäljningsinkomster 122 miljoner kronor högre än 2005. Utfallet för
Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev 131 miljoner kronor högre.
Böter m.m.
Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 710 miljoner kronor och var därmed 111 miljoner kronor (18,5 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomst- titeln Bötesmedel blev 576 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor högre än beräknat.
Inkomsterna av Böter m.m. blev 34 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än 2005. Utfallet för
Skattetillägg och Förseningsavgifter redovisas från och med 2006 på inkomsttitlarna 1625 respektive 1636 i inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda och övriga skatter.
Övriga inkomster av statens verksamhet
Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 166 miljoner kronor under 2006 och blev därmed 249 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten.
Utfallet för 2005 för Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till
kontoskulden |
genom |
att en |
utgift på |
5 574 miljoner |
kronor |
redovisades |
på denna |
inkomsttitel. Motsvarande belopp |
redovisades |
||
under Riksgäldskontorets nettoutlåning på stats- budgetens utgiftssida. Statsbudgetens saldo på- verkades således inte av beslutet.
Inkomster av försåld egendom
Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark. In- komster av försåld egendom uppgick till endast 56 miljoner kronor under 2006. I statsbudgeten
togs försäljningar |
schablonmässigt upp |
med |
15 000 miljoner kronor. |
|
|
Inkomster av |
försåld egendom |
blev |
6 632 miljoner kronor lägre än 2005. Utfallet för
2005 uppgick till 6 689 miljoner kronor, varav
4 660 miljoner kronor avsåg TeliaSonera AB och
1 840 miljoner kronor Nordea Bank AB.
Tabell 5.13 Inkomster av försåld egendom
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2006 |
2006 |
2006 |
2005 |
Inkomster av försåld |
|
|
|
|
egendom |
15 000 |
56 |
6 689 |
|
|
|
|
|
|
Återbetalning av lån
Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån. Dessa uppgick till 2 144 miljoner kronor och var därmed 5 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Återbetalning av studielån blev 62 miljoner kronor lägre och Återbetalning av lån för svenska
134
Återbetalning av lån blev 160 miljoner kronor (6,9 procent) lägre än 2005. Återbetalning av studiemedel minskade med 133 miljoner kronor.
Tabell 5.14 Återbetalning av lån
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2006 |
2006 |
2006 |
2005 |
Återbetalning av |
|
|
|
|
näringslån |
49 |
55 |
6 |
87 |
|
|
|
|
|
Återbetalning av |
|
|
|
|
studielån |
2 047 |
1 985 |
2 118 |
|
|
|
|
|
|
Återbetalning av |
|
|
|
|
övriga lån |
44 |
104 |
61 |
99 |
|
|
|
|
|
Återbetalning av |
|
|
|
|
lån |
2 139 |
2 144 |
5 |
2 303 |
|
|
|
|
|
Kalkylmässiga inkomster
Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensions- avgifter. Inkomsterna uppgick till 7 763 miljoner kronor, vilket är 688 miljoner kronor (9,7 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomsttiteln Statliga pensions- avgifter blev 7 241 miljoner kronor, vilket är 701 miljoner kronor högre än beräknat i stats- budgeten.
Utfallet för inkomsttiteln Amorteringar på statskapital blev 518 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor lägre än beräknat i stats- budgeten.
Kalkylmässiga inkomster blev 1 025 miljoner kronor (11,7 procent) lägre än 2005. Statens fastighetsverk övertog de allmänna försäkrings- kassornas fastigheter och redovisade till följd därav 709 miljoner kronor på denna inkomsttitel under 2005 (regeringsbeslut den 16 december
2004). |
|
|
|
|
Statliga pensionsavgifter |
minskade |
med |
||
301 miljoner kronor mellan 2005 och 2006. |
|
|||
|
|
|
||
Tabell 5.15 Kalkylmässiga inkomster |
|
|
||
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
SB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
|
2006 |
2006 |
SB 2006 |
2005 |
Avskrivningar och |
|
|
|
|
amorteringar |
534 |
522 |
1 246 |
|
|
|
|
|
|
Avskrivningar på |
|
|
|
|
fastigheter |
530 |
518 |
1 242 |
|
|
|
|
|
|
Uppdragsmyndigheters |
|
|
|
|
komplementkostnader |
4 |
4 |
0 |
4 |
|
|
|
|
|
Skr. 2006/07:101
Statliga |
|
|
|
|
pensionsavgifter |
6 540 |
7 241 |
701 |
7 542 |
|
|
|
|
|
Kalkylmässiga |
|
|
|
|
inkomster |
7 074 |
7 763 |
688 |
8 788 |
|
|
|
|
|
Statliga pensionsavgifter
Avgifterna för den statliga tjänstepensioneringen uppgick till 5 843 miljoner kronor under 2006. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 359 miljoner kronor. Administra- tionskostnaderna för det statliga tjänstepen- sionssystemet blev 165 miljoner kronor under 2006.
Tabell 5.16 Statliga pensionsavgifter
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
|
2006 |
2006 |
SB 2006 |
2005 |
Statlig tjänstepensionering |
|
5 843 |
|
6 221 |
|
|
|
|
|
Särskild löneskatt på |
|
1 359 |
|
1 253 |
pensionskostnader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statlig grupplivförsäkring |
|
80 |
|
84 |
|
|
|
|
|
Premieskatt, gruppliv |
|
63 |
|
65 |
|
|
|
|
|
Statlig |
|
70 |
|
90 |
personskadeförsäkring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avdrag för |
|
|
||
administrationskostnader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Administration, |
|
|
||
personskadeförsäkring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statliga pensionsavgifter |
6 540 |
7 241 |
701 |
7 542 |
|
|
|
|
|
Bidrag m.m. från EU
Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jord- bruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EG.
Inkomsterna uppgick till 12 441 miljoner kronor och var därmed 404 miljoner kronor (3,1 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten.
Bidragen från EG:s jordbruksfond uppgick till 8 890 miljoner kronor, vilket var 776 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Inkomsterna på inkomsttiteln Djurbidrag blev 737 miljoner kronor, vilket är 478 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det beror på att ett flertal stöd, som tidigare redovisades som djurbidrag, numera redovisas som gårdsstöd. Till följd därav blev inkomsterna
135
Skr. 2006/07:101
på inkomsttiteln Gårdsstöd 467 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Denna inkomsttitel benämndes tidigare Arealbidrag.
Inkomsterna på inkomsttiteln
Utfallet för inkomsttiteln Bidrag från EG:s socialfond perioden
Övriga bidrag från EG uppgick till 799 miljoner kronor, vilket är en ökning med 787 miljoner kronor jämfört med beräkningen i statsbudgeten. Ökningen avser bidrag från Europeiska unionens solidaritetsfond för vissa offentliga kostnader till följd av stormen Gudrun.
Jämfört med 2005 blev bidragen från EU 151 miljoner kronor (1,2 procent) lägre. Djur- bidrag minskade med 1 203 miljoner kronor, medan Gårdsstöd ökade med 1 411 miljoner kronor. Som tidigare nämnts redovisas flera stöd numera som gårdsstöd istället för som djurbidrag.
Utfallet för Bidrag från EG:s socialfond perioden
2005. |
|
|
|
Övriga |
bidrag |
från EG ökade |
med |
792 miljoner |
kronor |
jämfört med 2005. |
Som |
tidigare nämnts beror ökningen på stormen Gudrun.
Tabell 5.17 Bidrag m.m. från EU
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2006 |
2006 |
2006 |
2005 |
Bidrag från EG:s |
|
|
|
|
jordbruksfond |
9 665 |
8 890 |
8 946 |
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gårdsstöd |
5 002 |
5 469 |
467 |
4 058 |
|
|
|
|
|
Kompletterande |
|
|
|
|
åtgärder perioden |
|
|
|
|
1 |
2 |
1 |
3 |
|
|
|
|
|
|
Övriga interventioner |
294 |
162 |
263 |
|
|
|
|
|
|
Exportbidrag |
682 |
600 |
675 |
|
|
|
|
|
|
Djurbidrag |
1 215 |
737 |
1 940 |
|
|
|
|
|
|
Offentlig lagring |
150 |
72 |
254 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
regionala åtgärder |
|
|
|
|
perioden |
2 126 |
1 531 |
1 580 |
|
|
|
|
|
|
Övriga bidrag från |
|
|
|
|
EG:s jordbruksfonds |
|
|
|
|
garantisektion |
6 |
119 |
113 |
7 |
|
|
|
|
|
Bidrag från EG:s |
|
|
|
|
jordbruksfonds |
|
|
|
|
utvecklingssektion |
190 |
198 |
8 |
164 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bidrag från EG:s |
|
|
|
|
fiskefond |
64 |
76 |
12 |
109 |
|
|
|
|
|
Bidrag från EG:s |
|
|
|
|
regionalfond |
1 255 |
1 212 |
1 381 |
|
|
|
|
|
|
Bidrag från EG:s |
|
|
|
|
socialfond |
1 554 |
1 271 |
1 848 |
|
|
|
|
|
|
Bidrag till |
|
|
|
|
transeuropeiska |
|
|
|
|
nätverk |
295 |
194 |
300 |
|
|
|
|
|
|
Övriga bidrag från EG |
12 |
799 |
787 |
7 |
|
|
|
|
|
Bidrag m.m. från EU |
12 845 |
12 441 |
12 592 |
|
|
|
|
|
|
5.3Statsbudgetens utgifter 2006
Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändning av anslagsbehållningar (endast vid budgetering), Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på statsbudgetens utgiftssida.
Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 5.18 En större förbrukning än totalt anvisade medel kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående anslagssparande eller anslagskredit eller genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande.
136
Skr. 2006/07:101
5.3.1Sammanfattning
Tabell 5.18 Statsbudgetens utgifter m.m. 2006
Miljoner kronor
|
|
1 |
Tilläggs- |
|
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
|
|
budget |
Totalt anvisat |
Utfall |
statsbudget |
totalt anvisat |
|
|
|
StatsbudgetT T |
|||||
UO 1 |
Rikets styrelse |
8 244 |
3 |
8 248 |
8 199 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 2 |
Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
|
|
|
finansförvaltning |
11 809 |
45 |
11 854 |
11 832 |
24 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 3 |
Skatt, tull och exekution |
9 222 |
2 |
9 224 |
9 011 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 4 |
Rättsväsendet |
29 023 |
1 |
29 024 |
28 505 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 5 |
Internationell samverkan |
1 359 |
113 |
1 471 |
1 426 |
67 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 6 |
Försvar samt beredskap mot |
|
|
|
|
|
|
|
sårbarhet |
43 433 |
43 375 |
43 771 |
338 |
396 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 7 |
Internationellt bistånd |
26 059 |
26 054 |
25 893 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 8 |
Invandrare och flyktingar |
8 241 |
1 405 |
9 647 |
7 853 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 9 |
Hälsovård, sjukvård och social |
|
|
|
|
|
|
|
omsorg |
41 620 |
927 |
42 546 |
42 176 |
556 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och |
|
|
|
|
|
|
|
handikapp |
129 591 |
0 |
129 591 |
125 683 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
45 299 |
180 |
45 479 |
45 019 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och |
|
|
|
|
|
|
|
barn |
61 460 |
0 |
61 460 |
60 066 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 13 |
Arbetsmarknad |
70 230 |
906 |
71 136 |
68 280 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 14 |
Arbetsliv |
1 224 |
1 224 |
1 216 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 15 |
Studiestöd |
22 130 |
461 |
22 592 |
20 137 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 16 |
Utbildning och universitetsforskning |
47 123 |
67 |
47 191 |
46 495 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 17 |
Kultur, medier, trossamfund och |
|
|
|
|
|
|
|
fritid |
9 582 |
43 |
9 625 |
9 585 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 18 |
Samhällsplanering, bostads- |
|
|
|
|
|
|
|
försörjning och byggande |
9 549 |
1 |
9 549 |
8 742 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 19 |
Regional utveckling |
3 333 |
120 |
3 452 |
3 332 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 20 |
Allmän miljö- och naturvård |
4 596 |
48 |
4 644 |
4 822 |
225 |
177 |
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 21 |
Energi |
1 722 |
17 |
1 739 |
1 603 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 22 |
Kommunikationer |
31 535 |
31 453 |
31 133 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 23 |
Jord- och skogsbruk, fiske med |
|
|
|
|
|
|
|
anslutande näringar |
16 398 |
6 791 |
23 190 |
20 985 |
4 587 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 24 |
Näringsliv |
4 199 |
4 197 |
4 134 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
60 161 |
91 |
60 252 |
60 246 |
86 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
43 170 |
0 |
43 170 |
49 472 |
6 302 |
6 302 |
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 27 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
28 066 |
0 |
28 066 |
25 920 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgiftsområden |
768 379 |
11 072 |
779 452 |
765 538 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
1 264 |
0 |
1 264 |
0 |
||
Minskning av anslagsbehållningarP |
|||||||
Summa utgifter |
769 643 |
11 072 |
780 715 |
765 538 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
14 760 |
0 |
14 760 |
27 502 |
12 742 |
12 742 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kassamässig korrigering |
0 |
0 |
0 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa statsbudgetens utgifter m.m. |
784 403 |
11 072 |
795 475 |
791 942 |
7 539 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1P P Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2005 exkl. tilläggsbudget.
137
Skr. 2006/07:101
Statsbudgetens |
utgifter |
m.m. |
uppgick |
till |
|
791 942 miljoner kronor |
och |
blev |
därmed |
||
7 539 miljoner |
kronor (1,0 procent) |
högre |
än |
||
beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna 3 533 miljoner kronor lägre.
Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev 4 105 miljoner kronor lägre än i beräkningen i statsbudgeten (inkl. minskning av anslagsbe- hållningar). Summa utgifter exklusive Stats- skuldsräntor m.m. blev 10 407 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten.
Utgifterna för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppgick till 125 683 miljoner kronor, vilket är 3 908 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det är främst utgifterna för sjukpenning och sjuk- ersättning som blev lägre beräknat. Utgifterna för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev 60 066 miljoner kronor. Det är 1 394 miljoner kronor lägre jämfört med statsbudgeten, vilket till stor del beror på lägre utgifter för föräldraförsäkringen. Utfallet för ut- giftsområdet Arbetsmarknad blev 68 280 miljoner kronor, vilket är 1 949 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten Det beror på den lägre arbetslösheten. Utgifterna för utgiftsområdet Studiestöd blev 1 994 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten, vilket främst beror på att antalet studiemedelstagare blev färre än beräknat. Avgiften till Europeiska gemenskapen blev 25 920 miljoner kronor, vilket är 2 146 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgifterna för utgiftsområdet Jord- och skogs- bruk med anslutande näringar blev 4 587 miljoner kronor högre än beräknat i stats- budgeten, vilket främst berodde på riksdagens beslut om tidigareläggning av utbetalningar av gårdsstöd från januari 2007 till december 2006.
Utfallet för utgiftsområdet Statsskuldsräntor
m.m. blev 49 472 miljoner kronor, vilket |
är |
||
6 302 miljoner kronor |
högre än beräkningen |
i |
|
statsbudgeten. Det berodde bl.a. på |
högre |
||
utgifter för valutakursförluster. |
|
|
|
Riksgäldskontorets |
nettoutlåning |
blev |
|
27 502 miljoner kronor, vilket är 12 742 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Under 2006 betalade Riksgäldskontoret ut premiepensionsmedel för två år.
5.3.2Indragningar
Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte skall användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekono- miska skäl.
Under 2006 uppgick indragningar av anslags- medel totalt till 17 140 miljoner kronor. Det är en ökning med 8 042 miljoner kronor jämfört med 2005. De 24 största indragningarna svarar för 87 procent av totalbeloppet. I tabell 5.19 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.
Den största indragningen uppgick netto till 6 039 miljoner kronor och avsåg räntor på stats- skulden. Det var anslagssparandet som drogs in.
138
Skr. 2006/07:101
Tabell 5.19 Indragningar 2006
Miljoner kronor
Anslag
04 04 01 |
Polisorganisation |
333 |
08 10 03 |
Kommunersättningar vid |
|
|
flyktingmottagande |
107 |
|
|
|
09 13 01 |
Tandvårdsförmåner m.m. |
1 059 |
|
|
|
09 16 08 |
Kostnader för statliga |
|
|
assistansersättning. |
148 |
|
|
|
10 19 01 |
Sjukpenning och rehabilitering |
|
|
m.m. |
1 703 |
|
|
|
10 19 02 |
Aktivitets- och sjukersättningar |
|
|
m.m. |
144 |
|
|
|
10 19 04 |
Arbetsskadeersättningar m.m. |
136 |
|
|
|
11 20 04 |
Äldreförsörjningsstöd |
133 |
|
|
|
12 21 01 |
Allmänna barnbidrag |
184 |
|
|
|
12 21 02 |
Föräldraförsäkring |
945 |
|
|
|
13 22 03 |
Köp av |
|
|
arbetsmarknadsutbildning och |
|
|
övriga kostnader |
175 |
|
|
|
13 22 04 |
Lönebidrag och Samhall m.m. |
129 |
|
|
|
13 22 10 |
Bidrag till |
|
|
lönegarantiersättning |
209 |
|
|
|
15 25 02 |
Studiemedel m.m. |
1 064 |
|
|
|
15 25 04 |
Rekryteringsbidrag |
404 |
|
|
|
16 25 73 |
Enskilda utbildningsanordnare |
|
|
på högskoleområdet m.m. |
119 |
|
|
|
18 31 02 |
Räntebidrag m.m. |
129 |
|
|
|
18 31 07 |
Investeringsbidrag för |
|
|
anordnande av bostäder för |
|
|
studenter |
125 |
|
|
|
18 31 12 |
Omstrukturering av kommunala |
|
|
bostadsföretag |
182 |
|
|
|
21 35 07 |
Statlig prisgaranti elcertifikat |
180 |
|
|
|
22 36 04 |
Banverket: Banhållning och |
|
|
sektorsuppgifter |
213 |
|
|
|
25 48 02 |
Bidrag till särskilda insatser i |
|
|
vissa kommuner och landsting |
351 |
|
|
|
26 92 01 |
Räntor på statsskulden |
6 039 |
|
|
|
27 93 01 |
Avgifter till Europeiska |
|
|
gemenskapen |
729 |
|
|
|
|
Övriga indragningar |
2 200 |
|
|
|
Summa |
|
17 140 |
|
|
|
139
Skr. 2006/07:101
5.3.3Begränsningsbelopp
Tabell 5.20 Utgiftsbegränsande åtgärder 2006
Miljoner kronor
|
|
Disponibla medel enligt |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
begränsningsbeslut |
Utfall |
06 06 02 |
Materiel och anläggningar |
17 526 |
17 469 |
|
|
|
|
06 07 05 |
Krisberedskap |
1 877 |
1 728 |
|
|
|
|
07 08 01 |
Biståndsverksamhet |
25 477 |
25 187 |
|
|
|
|
15 25 04 |
Rekryteringsbidrag |
1 493 |
1 422 |
|
|
|
|
Med begränsningsbelopp avses en minskning av totalt tillgängliga medel som får disponeras under året utan att anvisade anslagsmedel minskas eller dras in.
Under 2006 har regeringen beslutat om större begränsningsbelopp inom tre utgiftsområden. De anslag som berörs är anslaget 6:2 Materiel och anläggningar, anslaget 7:5 Krisberedskap, anslaget 7:8 Biståndsverksamhet och anslaget 25:4
Rekryteringsbidrag.
Regeringens beslut om utgiftsbegränsande åtgärder och utfallet för berörda anslag redovisas i tabell 5.20. I regleringsbrev har regeringen angivit att myndigheten får använda högst ett angivet belopp. I avsnitt
5.3.4Medgivna överskridanden
Med riksdagens bemyndigande får regeringen besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas (6 § andra stycket lagen (1996:1059) om stats- budgeten). Regeringen beslutade om ett med- givet överskridande för 2006.
Tabell 5.21 Medgivet överskridande 2006
Miljoner kronor
Utgiftsområde/anslag
26 92 01 |
Räntor på statsskulden |
5 084 |
Summa medgivna överskridanden |
5 084 |
|
|
|
|
I statsbudgeten anvisades 43 000 miljoner kronor på anslaget 92:1 Räntor på statskulden. Regeringen medgav att anslaget får överskridas med 6 374 miljoner kronor (regeringsbeslut
Anslaget 2:2 Insättningsgarantinämnden över- skreds med 1,0 miljoner kronor. Något beslut om medgivet överskridande föreligger inte (se även avsnitt 5.4.2 Utgiftsområde 2 Samhälls- ekonomi och finansförvaltning). Till följd av överskridandet har Riksrevisionen lämnat en revisionsberättelse med invändning till Insätt- ningsgarantinämnden (se kapitel 8 Revisions- frågor).
5.3.5Politikområden
Från och med 2001 delas statsbudgetens utgifter in i politikområden. Syftet med indelningen är att möjliggöra en bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat. Erfarenheterna har visat att det många gånger har varit svårt att koppla samman mål, kostnader och resultat på utgifts- områdesnivån. Vissa politikområden omfattar verksamheter som i sin helhet ryms inom ett utgiftsområde. Ett politikområde kan även omfatta en begränsad del av verksamheten som bedrivs inom ett annat utgiftsområde. Det finns även politikområden som berör flera utgifts- områden, s.k. sektorövergripande politikom- råden.
Inom utgiftsområde 1 och 2 återfinns anslag och verksamheter för vilka regeringen inte fastställer mål såsom riksdagens ledamöter och
140
ombudsmän samt Regeringskansliet. Dessa omfattas inte av politikområdesindelningen. Områdena Statsskuldsräntor m.m. (utgifts- område 26) och Avgiften till Europeiska gemenskapen (utgiftsområde 27) utgörs inte direkt av statlig verksamhet, utan kan ses som medel för att uppnå verksamhet inom övriga utgiftsområden. Dessa omfattas inte av politik- områdesindelningen. I tabell 5.22 redovisas dessa under rubriken Icke politikområdestillhörig verksamhet. Allmänna bidrag till kommuner (utgiftsområde 25) blev politikområde 48 fr.o.m. 2003.
Politikområde 19 Ersättning vid arbetsoför- måga har de största utgifterna (125 683 miljoner kronor). Detta politikområde omfattar samma anslag som utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Anslagen med de största utgifterna inom detta politikområde var 19:1 Sjukpenning och rehabi- litering m.m. (36 668 miljoner kronor) och 19:2
Aktivitets- och sjukersättningar (74 141 miljoner kronor).
Skr. 2006/07:101
Det minsta politikområdet är politikområde 47 Minoritetspolitik. Utgifterna uppgick till 11 miljoner kronor. Det består av ett enda anslag 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter inom utgiftsområdet 8 Invandrare och flyktingar (fr.o.m. 2007 utgiftsområde 1 Rikets styrelse).
I tabellen jämförs utfallet med anvisat i statsbudgeten och totalt anvisat (statsbudget inkl. tilläggsbudget). Skillnaderna kommenteras i avsnitt 5.4 Utfallet per utgiftsområde. För varje utgiftsområde redovisas utfallet per politik- område. Utfallet per anslag redovisas i bilaga 6.
141
Skr. 2006/07:101
Tabell 5.22 Statsbudgeten fördelad på politikområden
Miljoner kronor
|
|
|
Tilläggs- |
|
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
StatsbudgetP |
P |
budget |
Totalt anvisat |
Utfall |
statsbudget |
totalt anvisat |
|
|
||||||
PO 01 Effektiv statsförvaltning |
9 696 |
|
45 |
9 741 |
9 653 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 02 Finansiella system och tillsyn |
517 |
|
0 |
517 |
503 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 03 Skatt, tull och exekution |
9 222 |
|
2 |
9 224 |
9 011 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 04 Rättsväsendet |
29 023 |
|
1 |
29 024 |
28 505 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 05 Utrikes- och säkerhetspolitik |
1 359 |
|
113 |
1 471 |
1 426 |
67 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 06 Totalförsvar |
40 013 |
|
39 943 |
40 510 |
497 |
567 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 07 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra |
|
|
|
|
|
|
|
påfrestningar |
3 420 |
|
12 |
3 432 |
3 261 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 08 Internationellt utvecklingssamarbete |
26 059 |
|
26 054 |
25 893 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 10 Integrationspolitik |
2 765 |
|
610 |
3 375 |
3 284 |
519 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 11 Storstadspolitik |
0 |
|
0 |
0 |
44 |
44 |
44 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 12 Migrationspolitik |
5 466 |
|
794 |
6 260 |
4 522 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 13 Hälso- och sjukvårdspolitik |
25 018 |
|
63 |
25 081 |
25 036 |
19 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 14 Folkhälsa |
898 |
|
197 |
1 095 |
886 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 15 Barnpolitik |
38 |
|
0 |
38 |
38 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 16 Handikappolitik |
14 042 |
|
0 |
14 042 |
13 976 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 17 Äldrepolitik |
155 |
|
617 |
772 |
754 |
599 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 18 Socialtjänstpolitik |
1 150 |
|
50 |
1 200 |
1 172 |
22 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 19 Ersättning vid arbetsoförmåga |
129 591 |
|
0 |
129 591 |
125 683 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 20 Ekonomisk äldrepolitik |
45 299 |
|
180 |
45 479 |
45 019 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 21 Ekonomisk familjepolitik |
65 190 |
|
0 |
65 190 |
63 664 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 22 Arbetsmarknadspolitik |
70 230 |
|
906 |
71 136 |
68 280 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 23 Arbetslivspolitik |
1 186 |
|
0 |
1 186 |
1 181 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 24 Jämställdhetspolitik |
38 |
|
38 |
35 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 25 Utbildningspolitik |
69 864 |
|
529 |
70 393 |
67 236 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 26 Forskningspolitik |
6 040 |
|
0 |
6 040 |
6 019 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 27 Mediepolitik |
695 |
|
691 |
708 |
13 |
17 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 28 Kulturpolitik |
5 992 |
|
32 |
6 024 |
6 008 |
16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 29 Ungdomspolitik |
147 |
|
1 |
148 |
143 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 30 Folkrörelsepolitik |
528 |
|
10 |
538 |
545 |
17 |
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 31 Bostadspolitik |
3 380 |
|
0 |
3 380 |
2 764 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
142
Skr. 2006/07:101
Fortsättning på Tabell 5.22 Statsbudgetens utgifter fördelade på politikområden
Miljoner kronor
|
|
|
Tilläggs- |
|
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
StatsbudgetP |
P |
budget |
Totalt anvisat |
Utfall |
statsbudget |
totalt anvisat |
|
|
||||||
PO 32 Regional samhällsorganisation |
2 439 |
|
0 |
2 439 |
2 427 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 33 Regional utvecklingspolitik |
3 333 |
|
120 |
3 452 |
3 332 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 34 Miljöpolitik |
4 231 |
|
48 |
4 280 |
4 416 |
185 |
137 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 35 Energipolitik |
1 722 |
|
17 |
1 739 |
1 603 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 36 Transportpolitik |
30 823 |
|
30 743 |
30 026 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 37 IT, elektronisk kommunikation och post |
712 |
|
710 |
1 107 |
396 |
397 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 38 Näringspolitik |
2 023 |
|
0 |
2 023 |
1 963 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 39 Utrikeshandel, handels- och |
|
|
|
|
|
|
|
investeringsfrämjande |
507 |
|
504 |
484 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 40 Konsumentpolitik |
176 |
|
0 |
176 |
182 |
5 |
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 41 Skogspolitik |
1 017 |
|
0 |
1 017 |
701 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 42 Djurpolitik |
516 |
|
58 |
574 |
576 |
60 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 43 Livsmedelspolitik |
8 380 |
|
6 738 |
15 118 |
13 332 |
4 953 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 44 Landsbygdspolitik |
4 803 |
|
4 799 |
4 691 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 45 Samepolitik |
68 |
|
0 |
68 |
72 |
5 |
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 46 Demokrati |
348 |
|
14 |
362 |
346 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 47 Minoritetspolitik |
10 |
|
2 |
12 |
11 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 48 Allmänna bidrag till kommuner |
60 161 |
|
91 |
60 252 |
60 246 |
86 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring av anslagsbehållningar |
1 264 |
|
0 |
1 264 |
0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa politikområden |
689 554 |
|
11 079 |
700 634 |
681 277 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Icke politikområdestillhörig verksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90 Anslag som inte ingår i något politikområde |
8 852 |
|
8 846 |
8 868 |
16 |
22 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
92 Statsskuldsräntor m.m. |
43 170 |
|
0 |
43 170 |
49 472 |
6 302 |
6 302 |
|
|
|
|
|
|
|
|
93 Avgiften till Europeiska gemenskapen |
28 066 |
|
0 |
28 066 |
25 920 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
14 760 |
|
0 |
14 760 |
27 502 |
12 742 |
12 742 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kassamässig korrigering |
0 |
|
0 |
0 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa statsbudgetens utgifter m.m. |
784 403 |
|
11 072 |
795 475 |
791 942 |
7 539 |
1P P Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2005, exkl. tilläggsbudget.
143
Skr. 2006/07:101
5.3.6Realekonomisk fördelning av statsbudgeten
Vid analys av och information om stats- budgetens storlek och påverkan på samhälls- ekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden, politikområden eller anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer. Dessa har utarbetats av bl.a. EU.
Den realekonomiska fördelningen av utgifterna är: Transfereringar, konsumtion, investeringar räntor och finansiella transak- tioner. De realekonomiska grupperna presen- teras övergripande och de största anslagen inom respektive grupp kommenteras. Ett enskilt anslag kan innehålla utgifter tillhörande alla de realekonomiska grupperna. I tabell 5.23 visas den realekonomiska fördelningen av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden, dvs. stats- budgetens utgifter exklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering. Vidare framgår den absoluta och procentuella förändringen mellan 2005 och 2006. I tabell 5.29 visas realekonomisk fördelning för respektive utgiftsområde 2006.
Tabell 5.23 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten
Miljarder kronor
|
|
|
|
Procen- |
|
|
|
|
tuell |
|
|
|
Föränd- |
föränd- |
|
|
|
ring |
ring |
|
Utfall |
Utfall |
2005- |
2005- |
Realekonomisk art |
2006 |
2005 |
2006 |
2006 |
Transfereringar |
523,3 |
506,2 |
17,1 |
3,4 |
|
|
|
|
|
varav |
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
Hushållssektorn |
299,1 |
297,4 |
1,7 |
0,6 |
|
|
|
|
|
Kommunala sektorn |
104,7 |
98,0 |
6,7 |
6,9 |
|
|
|
|
|
Företagssektorn |
36,2 |
31,7 |
4,5 |
14,2 |
|
|
|
|
|
Ålderspensions- |
|
|
|
|
systemet |
30,5 |
30,1 |
0,4 |
1,2 |
|
|
|
|
|
Statliga ideella |
|
|
|
|
organisationer |
3,3 |
2,9 |
0,4 |
12,3 |
|
|
|
|
|
Internationell |
|
|
|
|
verksamhet |
49,6 |
46,1 |
3,5 |
7,6 |
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25,9 |
25,6 |
0,3 |
1,3 |
|
|
|
|
|
|
Konsumtionsutgifter |
166,1 |
160,0 |
6,1 |
3,8 |
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Löner inkl. sociala |
|
|
|
|
avgifter |
92,0 |
86,2 |
5,8 |
6,7 |
|
|
|
|
|
Omkostnader för |
|
|
|
|
konsumtion |
42,3 |
42,6 |
||
|
|
|
|
|
Lokaler |
14,1 |
13,8 |
0,3 |
2,4 |
|
|
|
|
|
Utgifter för |
|
|
|
|
försvarsändamål |
10,8 |
10,7 |
0,1 |
1,3 |
|
|
|
|
|
Sociala |
|
|
|
|
naturförmåner |
6,9 |
6,7 |
0,2 |
3,1 |
|
|
|
|
|
Investerings- |
|
|
|
|
verksamhet |
15,0 |
13,1 |
1,9 |
14,5 |
|
|
|
|
|
Räntor |
55,0 |
38,9 |
16,1 |
41,3 |
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Räntor på |
|
|
|
|
statsskulden |
49,4 |
32,6 |
16,8 |
51,5 |
|
|
|
|
|
Finansiella |
|
|
|
|
transaktioner |
6,1 |
6,8 |
||
|
|
|
|
|
Summa |
|
|
|
|
utgiftsområden |
765,5 |
725,0 |
40,6 |
5,6 |
|
|
|||
|
|
|||
Diagram 5.2 Procentuell fördelning av statsbudgetens |
|
|||
utgifter 2006, realekonomiskt fördelade |
|
|
||
Räntor |
|
Övrigt |
|
|
7% |
finansiellt |
|
|
|
Investeringar |
|
1% |
|
|
|
|
|
|
|
2% |
|
|
|
|
Konsumtion
22%
Transfere- ringar 68%
Transfereringar
Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till
144
Diagram 5.3 Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategorier 2006
Internationell
verksamhet
Ålderspensions
9%
systemet 6%
Organisationer
1%
Kommuner |
Hushåll |
20% |
57% |
|
|
|
Företag |
|
7% |
År 2006 utgjorde transfereringarna 68 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. Hushållen erhöll 299,1 miljarder kronor (57 procent) av de totala transfereringarna. Det är en
Skr. 2006/07:101
ökning med 1,6 miljarder kronor jämfört med 2005.
Tabell 5.24 visar de anslag som hade stora utbetalningarna av transfereringar till hushåll under 2006. Anslaget med de största trans- fereringarna var 19:2 Aktivitets- och sjuker- sättningar m.m. Det totala utfallet på detta anslag var 74,1 miljarder kronor varav 61,5 miljarder kronor var transfereringar. Transfereringarna från anslagen 22:2 Bidrag till arbetslös- hetsersättning och aktivitetsstöd och 19:1 Sjuk- penning och rehabilitering m.m. minskade med 3,4 respektive 2,3 miljarder kronor mellan 2005 och 2006. Transfereringarna till hushåll från anslaget 16:08 Kostnader för statlig assistans- ersättning uppgick till 16,1 miljarder kronor. Inkomster från kommunerna avseende assistans- ersättning för de första 20 timmarna per vecka tillgodoförs anslaget och redovisas i tabell 5.25 som inkomster under transfereringar till kommuner.
Tabell 5.24 Transfereringar till hushåll
Miljarder kronor
|
|
|
|
|
Procentuell förändring |
Anslag |
Anslagsnamn |
Utfall 2006 |
Utfall 2005 |
Förändring |
|
10 19 02 |
Aktivitets- och sjukersättningar m.m. |
61,5 |
60,6 |
0,8 |
1,4 |
|
|
|
|
|
|
13 22 02 |
Bidrag till arbetslöshetsersättning och |
|
|
|
|
|
aktivitetsstöd |
39,3 |
42,7 |
||
|
|
|
|
|
|
10 19 01 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
31,8 |
34,1 |
||
|
|
|
|
|
|
12 21 02 |
Föräldraförsäkring |
23,7 |
21,9 |
1,8 |
8,3 |
|
|
|
|
|
|
12 21 01 |
Allmänna barnbidrag |
23,6 |
21,5 |
2,2 |
10,0 |
|
|
|
|
|
|
11 20 01 |
Garantipension till ålderspension |
21,3 |
22,4 |
||
|
|
|
|
|
|
09 16 08 |
Kostnader för statlig |
|
|
|
|
|
assistansersättning |
16,1 |
14,3 |
1,8 |
12,3 |
|
|
|
|
|
|
11 20 02 |
Efterlevandepensioner till vuxna |
15,8 |
15,9 |
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
02 01 11 |
Statliga tjänstepensioner m.m. |
8,6 |
8,2 |
0,4 |
4,8 |
|
|
|
|
|
|
15 25 02 |
Studiemedel m.m. |
7,9 |
7,7 |
0,2 |
3,1 |
|
|
|
|
|
|
11 20 03 |
Bostadstillägg till pensionärer |
7,4 |
7,3 |
0,1 |
1,6 |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
42,1 |
40,9 |
1,2 |
2,9 |
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
299,1 |
297,4 |
1,6 |
0,6 |
|
|
|
|
|
|
Kommunerna var den näst största mottagaren av |
läkemedelsförmånerna |
uppgick |
till |
58,1 |
transfereringar 2006. Den kommunala sektorn |
respektive 20,6 miljarder kronor under 2006. |
|
||
omfattar kommuner, landsting och kommunal- förbund. Under 2006 erhöll kommunerna 104,7 miljarder kronor eller 20 procent av de totala transfereringarna. Tabell 5.25 visar anslagen med de största transfereringarna till kommunerna. Transfereringarna från anslagen 48:1 Kommunal- ekonomisk utjämning och 13:2 Bidrag till
145
Skr. 2006/07:101
Tabell 5.25 Transfereringar till kommuner
Miljarder kronor
|
|
|
|
|
Procentuell förändring |
Anslag |
Anslagsnamn |
Utfall 2006 |
Utfall 2005 |
Förändring |
|
25 48 01 |
Kommunalekonomisk utjämning |
58,1 |
55,2 |
2,9 |
5,3 |
|
|
|
|
|
|
09 13 02 |
Bidrag för läkemedelsförmånerna |
20,6 |
19,8 |
0,8 |
4,0 |
|
|
|
|
|
|
16 25 08 |
Maxtaxa i förskoleverksamhet, |
3,7 |
3,7 |
0,0 |
0,0 |
|
skolbarnsomsorg m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
08 10 03 |
Kommunersättningar vid |
3,0 |
1,7 |
1,3 |
75,4 |
|
flyktingmottagande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 25 09 |
Bidrag till personalförstärkningar i |
2,3 |
0,7 |
1,6 |
243,5 |
|
förskola |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
09 16 08 |
Kostnader för statlig |
7,5 |
|||
|
assistansersättning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
20,3 |
19,9 |
0,4 |
1,8 |
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
104,7 |
98,0 |
6,8 |
6,9 |
|
|
|
|
|
|
Den tredje största kategorin avser trans- fereringar till utlandet, dvs. internationell verksamhet. Dessa uppgick till 36,2 miljarder kronor under 2006 och utgjorde 9 procent av de totala transfereringarna. De internationella transfereringarna indelas i transfereringar till EU och transfereringar till övrig internationell verksamhet. Transfereringar till EU är avgiften till Europeiska gemenskapen och utgjorde 52 procent av de internationella transferer- ingarna. Transfereringar till övrig internationell verksamhet utgjordes till största delen av anslaget 8:1 Biståndsverksamhet inom utgifts- område 7 Internationellt bistånd. Dessa trans- fereringar ökade med 3,2 miljarder kronor eller 18 procent jämfört med 2005.
Transfereringar till företagssektorn uppgick till 36,2 miljarder kronor , vilket är 7 procent av de totala transfereringarna. Företagssektorn omfattas enligt nationalräkenskaperna (NR) av privata företag, ekonomiska föreningar, kommunala bolag, statliga bolag och statliga affärsverk. I tabell 5.26 specificeras de största anslagen med transfereringar till företag.
Transfereringar till företag ökade med 14 procent jämfört med 2005, främst till följd av tidigareläggning av utbetalningar av gårdsstöd.
146
Skr. 2006/07:101
Tabell 5.26 Transfereringar till företag
Miljarder kronor
|
|
|
|
|
Procentuell förändring |
Anslag |
Anslagsnamn |
Utfall 2006 |
Utfall 2005 |
Förändring |
|
23 43 03 |
Gårdsstöd och djurbidrag m.m. |
11,7 |
6,5 |
5,2 |
79,8 |
|
|
|
|
|
|
13 22 04 |
Lönebidrag och Samhall m.m. |
8,4 |
7,8 |
0,6 |
7,5 |
|
|
|
|
|
|
23 44 01 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och |
|
|
|
|
|
struktur |
2,6 |
3,1 |
||
|
|
|
|
|
|
23 44 02 |
Från |
|
|
|
|
|
åtgärder för landsbygdens miljö och |
|
|
|
|
|
struktur |
1,8 |
2,4 |
||
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
11,7 |
12,0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
36,2 |
31,7 |
4,5 |
14,2 |
|
|
|
|
|
|
Transfereringar till ålderspensionssystemet består av statliga ålderspensionsavgifter som ingår i vissa anslag som är förenade med ålderspensionsrätt. Exempel på sådana anslag är 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 21:7 Pensionsrätt för barnår inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad och 25:2 Studiemedel m.m. inom utgiftsområde 15 Studiestöd.
Organisationer och ideella föreningar tillhörande den statliga sektorn får bidrag från staten. Transfereringar till organisationer och föreningar utgjorde en procent av de totala transfereringarna. I denna grupp ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen hög- skolan i Jönköping och Riksteatern.
Konsumtion
Statlig konsumtion avser förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer samt försvarets inköp av krigs- materiel som inte kan användas för civilt bruk. I konsumtionsbegreppet ingår även myndigheters köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Detta gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbets- marknadsutbildning och privat tandläkarvård. Ungefär 400 av statsbudgetens drygt 500 anslag innehöll helt eller delvis konsumtionsutgifter.
Utgifterna |
för konsumtion |
uppgick |
till |
|
166,1 miljarder |
kronor under |
2006, vilket |
är |
|
22 procent |
av |
utgifterna inom |
statsbudgetens |
|
utgiftsområden. Drygt hälften av utgifterna för konsumtion utgjordes av löner inklusive sociala avgifter. Sociala avgifter är främst arbets- givaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda.
Löner inkl. sociala avgifter uppgick till 92,0 miljarder kronor, vilket är en ökning med 6,7 procent mellan 2005 och 2006. I tabell 5.27 redovisas de största anslagen samt de anslag som hade en stor förändring av löneutgifterna mellan 2005 och 2006. För övriga anslag var den genomsnittliga löneökningen knappt fyra procent.
147
Skr. 2006/07:101
Tabell 5.27 Lön inkl. sociala avgifter
Miljarder kronor
|
|
|
|
|
Procentuell förändring |
Anslag |
Anslagsnamn |
Utfall 2006 |
Utfall 2005 |
Förändring |
|
06 06 01 |
Förbandsverksamhet, beredskap och |
|
|
|
|
|
fredsfrämjande truppinsatser m.m. |
11,6 |
11,1 |
0,5 |
4,5 |
|
|
|
|
|
|
04 04 01 |
Polisorganisationen |
10,8 |
10,4 |
0,4 |
3,4 |
|
|
|
|
|
|
10 19 06 |
Försäkringskassan |
5,7 |
4,8 |
0,8 |
17,5 |
|
|
|
|
|
|
03 03 01 |
Skatteverket |
4,7 |
4,3 |
0,4 |
9,2 |
|
|
|
|
|
|
13 22 01 |
Arbetsmarknadsverkets |
|
|
|
|
|
förvaltningskostnader |
3,6 |
3,3 |
0,4 |
11,6 |
|
|
|
|
|
|
04 04 06 |
Kriminalvården |
3,4 |
3,3 |
0,1 |
2,1 |
|
|
|
|
|
|
01 90 05 |
Regeringskansliet m.m. |
3,1 |
3,0 |
0,1 |
5,0 |
|
|
|
|
|
|
04 04 05 |
Domstolsväsendet m.m. |
2,7 |
2,5 |
0,1 |
5,6 |
|
|
|
|
|
|
18 32 01 |
Länsstyrelserna m.m. |
1,8 |
1,6 |
0,2 |
11,6 |
|
|
|
|
|
|
16 26 01 |
Vetenskapsrådet: Forskning och |
|
|
|
|
|
forskningsinformation |
1,7 |
1,5 |
0,2 |
10,7 |
|
|
|
|
|
|
13 22 03 |
Köp av arbetsmarknadsutbildning |
|
|
|
|
|
och övriga kostnader |
0,8 |
0,7 |
0,1 |
14,1 |
|
|
|
|
|
|
10 19 01 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
0,6 |
0,4 |
0,2 |
37,9 |
|
|
|
|
|
|
16 25 74 |
Särskilda utgifter inom universitet |
|
|
|
|
|
och högskolor m.m. |
0,4 |
0,1 |
0,3 |
356,6 |
|
|
|
|
|
|
07 08 01 |
Biståndsverksamhet |
0,3 |
0,2 |
0,1 |
54,6 |
|
|
|
|
|
|
21 35 05 |
Energiforskning |
0,3 |
0,2 |
0,1 |
51,9 |
|
|
|
|
|
|
02 01 12 |
Statliga kompetensöverföringsjobb |
0,3 |
0,0 |
0,3 |
|
|
|
|
|
|
|
04 04 04 |
Ekobrottsmyndigheten |
0,2 |
0,1 |
0,1 |
52,3 |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
40,1 |
38,6 |
1,5 |
3,9 |
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
92,0 |
86,2 |
5,8 |
6,7 |
|
|
|
|
|
|
Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. är det anslag som hade de största löneutgifterna. År 2006 uppgick de till 11,6 miljarder kronor, en ökning med 4,5 procent, trots att antal anställda inom försvaret minskade. Orsaken är framförallt att förtida pensionspremiebetalningar till Statens pensionsverk belastade anslaget med 0,5 miljarder under 2006.
Löner inkl. sociala avgifter på anslaget 4:1 Polisorganisationen blev 10,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3,4 procent och beror bl.a. på att antalet anställda ökade.
För anslaget 19:6 Försäkringskassan ökade löneutgifterna med 17,5 procent på grund av fler anställda och ökade löneutgifter i samband med omorganisationen.
Skatteverkets, Arbetsmarknadsverkets och Regeringskansliets löneutgifter ökade bl.a. till följd av fler anställda.
Domstolsväsendets ökade löneutgifter för- klaras av att tre migrationsdomstolar och en migrationsöverdomstol inrättades den 31 mars 2006.
Anslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation ökade under 2006 och därmed även löneutgifterna under anslaget.
Löneutgifterna på anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning avser medel som Arbetsmarknadsverket lämnade till Skogsstyrel- sen för s.k. gröna jobb.
Anslaget 25:74 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor belastades med 0,3 miljarder kronor avseende kombinationsl- äkare vid ett antal universitet t.ex. Karolinska institutet.
De största anslagen med omkostnader för konsumtion visas i tabell 5.28. Till denna post räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion upp- gick till 42,3 miljarder kronor under 2006.
148
Skr. 2006/07:101
Tabell 5.28 Omkostnader för konsumtion
Miljarder kronor
|
|
|
|
|
Procentuell förändring |
Anslag |
Anslagsnamn |
Utfall 2006 |
Utfall 2005 |
Förändring |
|
06 06 01 |
Förbandsverksamhet, beredskap och |
|
|
|
|
|
fredsfrämjande truppinsatser m.m. |
6,9 |
6,7 |
0,2 |
3,4 |
|
|
|
|
|
|
06 06 02 |
Materiel, anläggningar samt |
|
|
|
|
|
forskning och teknikutveckling |
6,6 |
7,7 |
||
|
|
|
|
|
|
22 36 02 |
Väghållning och statsbidrag |
5,5 |
6,2 |
||
|
|
|
|
|
|
04 04 01 |
Polisorganisationen |
2,4 |
2,1 |
0,3 |
16,4 |
|
|
|
|
|
|
01 90 05 |
Regeringskansliet m.m. |
1,2 |
1,3 |
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
10 19 06 |
Försäkringskassan |
1,2 |
1,4 |
||
|
|
|
|
|
|
04 04 06 |
Kriminalvården |
1,2 |
1,0 |
0,1 |
12,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
17,2 |
16,2 |
1,0 |
6,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
42,3 |
42,6 |
||
|
|
|
|
|
|
Stora omkostnader för konsumtion förekom på försvarets och Vägverkets anslag.
lånen amorteras påverkas således utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden.
Investeringar
Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga materiella tillgångar såsom bygg- nader och maskiner, immateriella tillgångar som dataprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att
användas i produktion. |
|
|
|
||
Utgifter |
för |
investeringar |
uppgick |
till |
|
15,0 miljarder kronor under 2006. Det är |
2,0 |
||||
procent av |
utgifterna |
inom |
statsbudgetens |
||
utgiftsområden. |
De |
anslagsfinansierade |
in- |
||
vesteringarna bestod främst av investeringar i infrastruktur, vägar och järnvägar. Utgifts- område 22 Kommunikationer svarade för 89 procent av de totala investeringarna inom statsbudgetens utgiftsområden (se tabell 5.29).
Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår därför inte i utgifterna inom statsbudgetens utgifts- områden utan redovisas under Riksgälds- kontorets nettoutlåning (avsnitt 5.4.29). Myndigheternas amorteringar på lån redovisas som finansiella transaktioner på anslagen. När
Räntor och finansiella transaktioner
Den realekonomiska gruppen Räntor avser räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. räntesubventioner för studielån. Räntorna uppgick till 55,0 miljarder kronor eller 7,2 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden 2006. Räntor under anslagen 92:1 Räntor på statsskulden och 25:3 Studie- medelsräntor m.m. uppgick till 49,4 respektive 4,7 miljarder kronor.
Under posten Finansiella transaktioner finns bl.a. amorteringar, utlåning och utgifter för upplåning och låneförvaltning. Det största anslaget under denna post är Anslaget 26:2
Väghållning och statsbidrag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. De finansiella transak- tionerna under detta anslag minskade med 1,2 miljarder kronor till 1,1 miljarder kronor 2006. Utgifterna avser amortering av lån. Lån för de s.k. närtidssatsningarna
149
Skr. 2006/07:101
Tabell 5.29 Statsbudgetens utgiftsområden realekonomiskt fördelade 2006
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
Räntor och |
|
|
|
Trans- |
|
|
finansiella |
|
|
|
fereringar |
Konsumtion |
Investeringar |
transaktioner |
Totalt |
UO 1 |
Rikets styrelse |
1 333 |
6 650 |
34 |
183 |
8 199 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
9 322 |
2 403 |
27 |
80 |
11 832 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 3 |
Skatt, tull och exekution |
59 |
8 589 |
24 |
339 |
9 011 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 4 |
Rättsväsendet |
391 |
26 976 |
30 |
1 108 |
28 505 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 5 |
Internationell samverkan |
1 152 |
268 |
1 |
4 |
1 426 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 6 |
Försvar samt beredskap mot sårbarhet |
2 013 |
41 071 |
70 |
617 |
43 771 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 7 |
Internationellt bistånd |
24 469 |
1 310 |
8 |
107 |
25 893 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 8 |
Invandrare och flyktingar |
5 167 |
2 652 |
0 |
35 |
7 853 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
37 463 |
4 637 |
15 |
61 |
42 176 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
116 686 |
8 742 |
8 |
248 |
125 683 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
45 019 |
- |
- |
- |
45 019 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
60 066 |
- |
- |
- |
60 066 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 13 |
Arbetsmarknad |
59 607 |
8 427 |
52 |
195 |
68 280 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 14 |
Arbetsliv |
173 |
1 012 |
5 |
26 |
1 216 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 15 |
Studiestöd |
15 373 |
32 |
- |
4 732 |
20 137 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 16 |
Utbildning och universitetsforskning |
15 600 |
29 620 |
626 |
650 |
46 495 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
7 709 |
1 761 |
17 |
98 |
9 585 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och |
|
|
|
|
|
|
byggande |
5 594 |
2 808 |
31 |
310 |
8 742 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 19 |
Regionalutveckling |
3 030 |
232 |
0 |
70 |
3 332 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 20 |
Allmän miljö- och naturvård |
2 268 |
1 829 |
682 |
43 |
4 822 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 21 |
Energi |
1 023 |
558 |
7 |
15 |
1 603 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 22 |
Kommunikationer |
3 373 |
11 843 |
13 333 |
2 584 |
31 133 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 23 |
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande |
|
|
|
|
|
|
näringar |
17 844 |
3 035 |
22 |
84 |
20 985 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 24 |
Näringsliv |
2 440 |
1 655 |
10 |
28 |
4 134 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
60 246 |
0 |
- |
- |
60 246 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
10 |
- |
- |
49 462 |
49 472 |
|
|
|
|
|
|
|
UO 27 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
25 920 |
- |
- |
- |
25 920 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgiftsområden |
523 351 |
166 110 |
15 001 |
61 076 |
765 538 |
|
|
|
|
|
|
|
|
5.4Utfall per utgiftsområde
I följande avsnitt redovisas utfallet per utgifts- område och större skillnader mot statsbudgeten på anslagsnivå. Även större förändringar i förhållande till föregående år kommenteras. Tabellerna visar utfallet per politikområde inom respektive utgiftsområde. Anslagen har fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i statsbudgeten för 2006. I vissa fall kommenteras skillnaderna mot tilldelade medel. Med tilldelade medel avses summan av ingående ramöverför- ingsbelopp, anvisade medel på statsbudget och tilläggsbudget, medgivna överskridanden samt
indragningar. Dessutom redovisas Riksgälds- kontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen, som ingår på statsbudgetens utgiftssida. I bilaga 6 redovisas en specifikation av utfallet för samtliga anslag på statsbudgeten samt skillnader bl.a. jämfört med statsbudgeten.
5.4.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Demo- krati samt delar av politikområdena Mediepolitik och Samepolitik. I utgiftsområdet ingår även anslagen 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten, 90:2
150
Riksdagens ledamöter och partier m.m. 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader, 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen (JO), 90:5 Regeringskansliet m.m. 90:6 Stöd till politiska partier och 90:7 Expertgruppen för
Tabell 5.30 UO 1 Rikets styrelse
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
SB 2006 |
2005 |
Mediepolitik |
662 |
674 |
13 |
657 |
|
|
|
|
|
|
|
Samepolitik |
21 |
0 |
21 |
0 |
23 |
|
|
|
|
|
|
Demokrati |
348 |
14 |
346 |
81 |
|
|
|
|
|
|
|
Anslag som inte |
|
|
|
|
|
ingår i något |
|
|
|
|
|
politikområde |
7 214 |
7 157 |
6 913 |
||
|
|
|
|
|
|
Summa |
8 244 |
3 |
8 199 |
7 673 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 8 199 miljoner kronor och var därmed 45 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. De lägre utgifterna hänför sig främst till anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. Utfallet blev 5 437 miljoner kronor, vilket är 64 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten.
Under 2006 blev utgifterna för utgiftsområdet 526 miljoner kronor (6,9 procent) högre än 2005. Utfallet på anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati blev 283 miljoner kronor. Det är en ökning med 265 miljoner kronor, vilket förklaras av det allmänna valet under 2006. Utfallet för anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. ökade med 111 miljoner kronor (2.1 procent) jämfört med 2005.
5.4.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Effektiv statsförvaltning samt Finansiella system och tillsyn. Här ingår ett antal centrala myndigheter, bl.a. Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Kon- junkturinstitutet, Kammarkollegiet, Riksgälds- kontoret och Finansinspektionen. Vidare finns anslag som inte ingår i något politikområde, dels det på förslag av Riksrevisionens styrelse uppförda anslaget 90:1 Riksrevisionen, dels anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm. Det största anslaget inom utgifts- området är 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m.
Skr. 2006/07:101
Tabell 5.31 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
SB 2006 |
2005 |
Effektiv |
|
|
|
|
|
statsförvaltning |
9 696 |
45 |
9 653 |
8 938 |
|
|
|
|
|
|
|
Finansiella |
|
|
|
|
|
system och |
|
|
|
|
|
tillsyn |
474 |
0 |
469 |
501 |
|
|
|
|
|
|
|
Anslag som inte |
|
|
|
|
|
ingår i något |
|
|
|
|
|
politikområde |
1 639 |
0 |
1 711 |
72 |
1 532 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
11 809 |
45 |
11 832 |
24 |
10 972 |
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 11 832 miljoner kronor och var därmed 24 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten
Utfallet för anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm blev 1 441 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Anslaget användes bl.a. för investeringar, administration och extra satsningar på kollektivtrafik med anledning av försöket. Försöket började den 3 januari 2006 och slutade den 31 juli 2006.
För anslaget 1:12 Statliga kompetensöver- föringsjobb uppgick utfallet till 250 miljoner kronor, vilket är 110 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Statliga myndigheter får under 2006 och 2007 efter ansökan hos Kammarkollegiet ett tillfälligt bidrag för vissa nyanställningar. Att utfallet blev lägre än budgeterat beror på att ansökningarna blev färre än beräknat.
Utfallet på anslaget 2:2 Insättningsgaranti- nämnden blev 14,1 miljoner kronor, vilket är
6,5 miljoner |
kronor |
högre |
än beräkningen i |
||
statsbudgeten. |
På |
tilläggsbudget |
anvisades |
||
2,5 miljoner |
|
kronor |
för |
ökade |
|
förvaltningskostnader till följd av under 2006 pågående ersättningsfall (CTA Lind & Co Scandinavia AB och Custonia Credit AB). Det
utgående |
ramöverföringsbeloppet |
blev |
- |
|
2,0 miljoner |
kronor. |
Anslagskrediten |
är |
|
1,0 miljoner kronor Det innebär att anslaget överskreds med 1,0 miljoner kronor (se avsnitt 5.3.4 och kapitel 8 Revisionsfrågor).
För utgiftsområdet blev utfallet 861 miljoner kronor (7,8 procent) högre än 2005. Utfallet på anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. ökade med 415 miljoner kronor (5,1 procent), vilket ungefär motsvarar ökningen av lönesumman i staten. Utgifterna på anslaget 90:2 Försök med
151
Skr. 2006/07:101
trängselskatt i Stockholm ökade med 176 miljoner kronor. För 2005 och 2006 uppgår således utgifterna på detta anslag till sammanlagt 2 705 miljoner kronor. För 2006 tillkom även 250 miljoner kronor för statliga kompetensöver- föringsjobb.
Utfallet uppgick till 28 505 miljoner kronor och blev därmed 518 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet på anslaget 4:6 Kriminalvården blev 5 447 miljoner kronor, vilket är 283 miljoner kronor (4,9 procent) lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Utfallen för anslagen 4:1
Polisorganisationen och 4:5 Domstolsväsendet
5.4.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och m.m. blev 243 miljoner kronor respektive
exekution
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt, tull och exekution.
Tabell 5.32 UO 3 Skatt, tull och exekution
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
SB 2006 |
2005 |
Skatt, tull och |
|
|
|
|
|
exekution |
9 222 |
2 |
9 011 |
8 572 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
9 222 |
2 |
9 011 |
8 572 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 9 011 miljoner kronor och blev därmed 211 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 3:1 Skatteverket blev 6 079 miljoner kronor, vilket är 162 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i stats- budgeten. Utfallet för anslaget 3:3 Tullverket
blev 47 miljoner kronor lägre än anvisat. |
|
||||
För |
utgiftsområdet |
blev |
utgifterna |
||
439 miljoner |
kronor |
högre |
än |
2005. |
|
Skatteverkets |
och Kronofogdemyndigheternas |
||||
utgifter ökade med 312 respektive 86 miljoner kronor jämfört med 2005.
5.4.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Rätts- väsendet. Här ingår bl.a. polisväsendet, åklagar- väsendet, domstolsväsendet, kriminalvården och rättshjälpen.
Tabell 5.33 UO 4 Rättsväsendet
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
2006 |
2005 |
Rättsväsendet |
29 023 |
1 |
28 505 |
27 025 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
29 023 |
1 |
28 505 |
27 025 |
|
|
|
|
|
|
|
184 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten.
Jämfört med 2005 ökade utgifterna för
utgiftsområdet |
med 1 480 |
miljoner kronor |
(5,5 procent). |
Utgifterna |
för anslaget 4:1 |
Polisorganisationen ökade med 802 miljoner kronor (5,5 procent) och för anslaget 4:6
Kriminalvården |
ökade |
utgifterna |
med |
229 miljoner kronor (4,4 |
procent). Utgifterna |
||
för anslaget 4:12 Rätthjälpskostnader ökade med 232 miljoner kronor (21,2 procent). Det beror på att anslagsposten Vissa domstolsutgifter flyttades från anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. till anslaget 4:12 Rättshjälpskostnader. Utfallet för denna anlagspost blev 220 miljoner kronor för 2006. Det innebär att även utgifter för bevisning, parter, tolk och god man, förvaltararvoden m.m. i konkurser, ersättning till likvidatorer och bouppteckningsförrättare m.m. betalas från detta anslag.
5.4.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik.
Tabell 5.34 UO 5 Internationell samverkan
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
SB 2006 |
2005 |
Utrikes- och |
|
|
|
|
|
säkerhetspolitik |
1 359 |
113 |
1 426 |
67 |
1 365 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
1 359 |
113 |
1 426 |
67 |
1 365 |
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 1 426 miljoner kronor och var därmed 67 miljoner kronor (4,9 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
I statsbudgeten anvisades 4 miljoner kronor på anslaget 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet. Utfallet blev 78 miljoner kronor, vilket är 74 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Krisen i Libanon ledde till
152
kraftigt ökade utgifter för evakuering av svenska medborgare. Anslaget höjdes med 108 miljoner kronor på tilläggsbudget till följd av de högre utgifterna.
Utgifterna för utgiftsområdet blev 61 miljoner kronor (4,4 procent) högre än 2005. Utfallet för anslaget 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer blev 107 miljoner kronor högre än 2005. Anslaget ökade med ungefär samma belopp. Utfallet för anslaget 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet blev 83 miljoner kronor lägre än 2005. Minskningen förklaras av de höga utgifterna för flodvågskatastrofen 2005.
5.4.6Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Total- försvar och politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Politikområdet Totalförsvar består av verksam- hetsområdet Det militära försvaret och verksamhetsområdet Det civila försvaret.
Tabell 5.35 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
2006 |
2005 |
|
Totalförsvar |
40 013 |
40 510 |
497 |
40 635 |
||
|
|
|
|
|
|
|
Skydd och |
be- |
|
|
|
|
|
redskap |
mot |
|
|
|
|
|
olyckor |
och |
|
|
|
|
|
svåra påfrest- |
|
|
|
|
|
|
ningar |
|
3 420 |
12 |
3 261 |
2 957 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
43 433 |
43 771 |
338 |
43 591 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 43 771 miljoner kronor och var därmed 338 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. blev 21 760 miljoner kronor, vilket är 302 miljoner kronor (1,4 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Under 2006 för- brukades därmed del av det anslagssparande som uppstod till följd av utgiftsbegränsningar tidigare år.
Utfallet för anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling blev 17 469 miljoner kronor, vilket är 192 miljoner kronor högre än vad som anvisades i
Skr. 2006/07:101
statsbudgeten. En del av anslagssparande från 2005 togs i anspråk.
Utfallet för anslaget 7:6 Gemensam radiokom- munikation för skydd och säkerhet blev 72 miljoner kronor, vilket är 147 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten, vilket bl.a. beror på överklagandet av upphandlingen av RAKEL.
Under 2006 blev utgifterna för utgiftsområdet 180 miljoner kronor (0,4 procent) högre än 2005. Utgifterna på anslaget 6:1 Förbandsverk- samhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. ökade med 594 miljoner kronor (2,8 procent). Ökningen avser främst utgifter för fredsfrämjande truppinsatser. Utgifterna på anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling minskade med 881 miljoner kronor (4,8 procent). Det beror huvudsak på det höga utfallet för 2005 till följd av utgifts- begränsningar 2004, vilket medförde att leveran- ser försköts från 2004 till 2005.
5.4.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Inter- nationellt utvecklingssamarbete.
Tabell 5.36 UO 7 Internationellt bistånd
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
2006 |
2005 |
Internationellt |
|
|
|
|
|
utvecklings- |
|
|
|
|
|
samarbete |
26 059 |
25 893 |
22 209 |
||
|
|
|
|
|
|
Samarbete |
|
|
|
|
|
med Central- |
|
|
|
|
|
och Östeuropa |
0 |
0 |
0 |
0 |
51 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
26 059 |
25 893 |
22 260 |
||
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 25 893 miljoner kronor och var därmed 165 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet uppgick till 25 187 miljoner kronor, vilket är 154 miljoner kronor lägre än anvisat i stats- budgeten.
År 2006 blev utgifterna för utgiftsområdet 3 633 miljoner kronor (16,3 procent) högre än 2005. Utfallet för anslaget 8:1 Bistånds- verksamhet ökade med 3 628 miljoner kronor (16,8 procent). Biståndsramen höjdes med 4 344 miljoner kronor mellan 2005 och 2006.
153
Skr. 2006/07:101
Redovisning av utfallet för biståndet
Tabell 5.37 Utfall för bistånd
Miljoner kronor
|
|
|
1997 |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
|
Totalt utbetalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
13 212 |
12 499 |
13 467 |
16 479 |
17 220 |
19 554 |
19 388 |
19 996 |
25 120 |
29 252 |
|
P |
|
||||||||||
|
bistånd P |
|
||||||||||
|
Totalt bistånd i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
0,79 |
0,72 |
0,70 |
0,80 |
0,77 |
0,83 |
0,79 |
0,78 |
0,94 |
1,03 |
|
procent av BNI P |
P |
||||||||||
|
|
|||||||||||
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC. |
|
||||||||||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Den senaste prognosen för BNI används vid rapporteringstillfället till DAC. |
|
|
|
|
|
|
|||||
Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats (procent av bruttonationalin- komsten, BNI) som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Vid beräkningen av bistånds- ramen i budgetpropositionen används den senast tillgängliga
Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD:s bistånds- kommitté DAC (Development Assistance Committee). DAC ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik.
Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive avräkningar, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s definitioner. Från biståndsramen görs avräk- ningar i enlighet med DAC:s definition av bistånd, dels för biståndsklassificerade kostnader inom andra utgiftsområden, dels med belopp motsvarande de bilaterala skuldavskrivningarna som Sverige gör. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration av bistånd på utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget.
Biståndsramen |
för |
2006 |
uppgår till |
28 090 miljoner |
kronor, |
vilket |
motsvarar |
1,0 procent av vid budgeteringstillfället beräk- nad BNI. I tabell 5.37 redovisas DAC- rapporteringen för åren
5.4.8Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Integrationspolitik, Storstadspolitik, Migrations- politik och Minoritetspolitik.
Tabell 5.38 UO 8 Invandrare och flyktingar
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
2006 |
2005 |
Integrationspolitik |
2 765 |
610 |
3 284 |
519 |
1 958 |
|
|
|
|
|
|
Storstadspolitik |
0 |
0 |
35 |
35 |
143 |
|
|
|
|
|
|
Migrationspolitik |
5 466 |
794 |
4 522 |
4 806 |
|
|
|
|
|
|
|
Minoritetspolitik |
10 |
2 |
11 |
0 |
10 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
8 241 |
1 405 |
7 853 |
6 918 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 7 853 miljoner kronor och var därmed 388 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för politikområdet Integrations- politik blev 519 miljoner kronor högre än beräknat och utgifterna för politikområdet Migrationspolitik blev 943 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.
Utgifterna på anslaget 10:3 Kommun- ersättningar vid flyktingmottagande blev 3 045 miljoner kronor, vilket är 519 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Till följd av den tillfälliga ändringen av utlännings- lagen (1989:529), som gällde mellan den 15 november 2005 och den 30 mars 2006, anvisades 600 miljoner kronor på tilläggsbudget. Lag- ändringen medförde att fler personer än vad som tidigare antagits beviljades uppehållstillstånd under 2006, vilket medförde ökade kostnader för kommunerna.
Utfallet för anslaget 12:1 Migrationsverket blev 1 729 miljoner kronor. Det är 49 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. För
154
handläggning av ökat antal ärenden till följd av den tillfälliga ändringen av utlänningslagen höjdes anslaget med 400 miljoner kronor på tilläggsbudget.
Utgifterna på anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 2 016 miljoner kronor, vilket är 296 miljoner kronor lägre än anvisat i
statsbudgeten. |
Till |
följd |
av |
den |
tillfälliga |
||
ändringen |
av |
utlänningslagen |
anvisades |
||||
370 miljoner |
kronor |
på |
tilläggsbudget. |
Av |
|||
ramöverföringsbeloppet |
på |
anslaget |
12:1 |
||||
Migrationsverket överfördes 33 miljoner kronor till anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader. Syftet var att förstärka och förbättra den ekonomiska styrningen av verksamheten. Anslagets namn var tidigare Mottagande av asylsökande.
Utfallet för anslaget 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden blev 194 miljoner kronor. Det är 324 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. En ny instans- och process- ordning för utlännings- och medborgarskaps- ärenden infördes den 31 mars 2006 och ersatte därmed verksamheten vid Utlänningsnämnden.
Under 2006 blev utgifterna för utgiftsområdet 934 miljoner kronor (13,5 procent) högre än 2005. Utfallet för anslaget 10:3 Kommun- ersättningar vid flyktingmottagande blev 1 309 miljoner kronor (75,4 procent) högre än 2005. Förklaringen till det högre utfallet är den tillfälliga ändringen av utlänningslagen. För anslaget 12:1 Migrationsverket blev utgifterna 1 061 miljoner kronor (159 procent) högre än 2005. Ökningen beror på ändringen av utlänningslagen och förändrad anslagskon- struktion. Från och med 2006 finansierar anslaget även kostnader för personal och lokaler. Tidigare finansierades dessa kostnader via anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader. Utfallet för anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader blev därmed 1 403 miljoner kronor (41 procent) lägre än 2005.
5.4.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsa, Barn- politik, Handikappolitik, Äldrepolitik och Socialtjänstpolitik samt del av Forskningspolitik.
Skr. 2006/07:101
Tabell 5.39 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- SB |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
2006 |
2005 |
Hälso- och |
|
|
|
|
|
sjukvårds- |
|
|
|
|
|
politik |
25 018 |
63 |
25 036 |
19 |
23 882 |
|
|
|
|
|
|
Folkhälsa |
898 |
197 |
886 |
755 |
|
|
|
|
|
|
|
Barnpolitik |
38 |
0 |
38 |
0 |
33 |
|
|
|
|
|
|
Handikapp- |
|
|
|
|
|
politik |
14 042 |
0 |
13 976 |
12 525 |
|
|
|
|
|
|
|
Äldrepolitik |
155 |
617 |
754 |
599 |
51 |
|
|
|
|
|
|
Socialtjänst- |
|
|
|
|
|
politik |
1 150 |
50 |
1 172 |
22 |
920 |
|
|
|
|
|
|
Forsknings- |
|
|
|
|
|
politik |
319 |
0 |
314 |
307 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
41 620 |
927 |
42 176 |
556 |
38 473 |
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 42 176 miljoner kronor och var därmed 556 miljoner kronor (1,3 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 927 miljoner kronor.
För genomförande av den nationella utvecklingsplanen för vård och omsorg om äldre (prop. 2005/06:115, 2005/06:FiU21, rskr. 2005/06:369) ökades anslaget 17:1 Stimulans- bidrag och åtgärder inom äldrepolitiken med 617 miljoner kronor på tilläggsbudget. Utfallet blev 754 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor lägre än vad som totalt anvisades i statsbudgeten och på tilläggsbudget.
Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag för
läkemedelsförmånerna |
uppgick |
till |
20 550 miljoner kronor |
enligt gällande |
avtal |
mellan staten och Landstingsförbundet, vilket var i enlighet med anvisat belopp i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 12 882 miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten.
Jämfört med 2005 ökade utgifterna för
utgiftsområdet |
med 3 703 |
miljoner |
kronor |
(9,6 procent). |
Utfallet för |
anslaget |
16:8 |
Kostnader för statlig assistansersättning ökade med 1 534 miljoner kronor (13,5 procent). Antalet assistansberättigade har kontinuerligt ökat de senaste åren. Även det genomsnittliga antalet assistanstimmar har ökat.
Utfallet för anslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 703 miljoner kronor högre än 2005. Utfallet för anslaget 13:1
Tandvårdsförmåner m.m. uppgick till
155
Skr. 2006/07:101
3 032 miljoner kronor, vilket är ökning med
593 miljoner kronor (24,3 procent) jämfört med
2005.
5.4.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersätt- ning vid arbetsoförmåga.
Tabell 5.40 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
SB 2006 |
2005 |
Ersättning vid |
|
|
|
|
|
arbetsoförmåga |
129 591 |
0 |
125 683 |
127 049 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
129 591 |
0 |
125 683 |
127 049 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 125 683 miljoner kronor och var därmed 3 908 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 36 668 miljoner kronor, vilket är 1 618 miljoner kronor (4,2 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Antalet nettosjukpenningdagar uppgick |
till |
||
61,1 miljoner |
och |
medelersättningen |
till |
485 kronor per dag. I statsbudgeten beräknades
antalet nettosjukpenningdagar |
uppgå |
till |
|||
61 miljoner |
och |
medelersättningen |
till |
||
489 kronor |
per |
dag. |
Utgifterna |
för |
|
rehabiliteringspenning |
uppgick |
till |
|||
1 652 miljoner |
kronor, vilket |
är |
546 miljoner |
||
kronor lägre än budgeterat.
Utgifterna på anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgick till 74 141 miljoner kronor, vilket är 1 849 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än anvisat i statsbudgeten. I december 2006 fick närmare 555 000 personer sjuk- eller aktivitetsersättning. Det är ca 20 000 personer färre än vad som bedömdes i stats- budgeten. Utfallet för anslaget 19:4 Arbetsskade- ersättningar blev 5 888 miljoner kronor, vilket är 552 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten.
Utfallet för utgiftsområdet blev 1 366 miljoner kronor eller 1,1 procent lägre än 2005. Utfallet för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering blev 2 383 miljoner kronor (6,1 procent) lägre än 2005. Antalet nettosjuk- penningdagar minskade med 6,0 miljoner kronor (8,9 procent) jämfört med 2005. Utfallet för
anslaget 19:4 Arbetsskadeersättningar minskade med 338 miljoner kronor (5,4 procent) mellan 2005 och 2006.
För anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättning
ökade utgifterna med 650 miljoner kronor (0,9 procent). Antalet personer som erhöll sjuk- eller aktivitetsersättning i slutet av året minskade med ca 2 000 personer (0,3 procent) i förhållande till 2005. Utgifterna på anslaget 19:6 Försäkringskassan blev 7 757 miljoner kronor, vilket är 703 miljoner kronor (10 procent) högre än 2005. Det beror bl.a. på ökade utgifter i samband med omorganisationen.
5.4.11Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekono- misk äldrepolitik. Området innefattar garanti- pension till ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd.
Tabell 5.41 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
SB 2006 |
2005 |
Ekonomisk |
|
|
|
|
|
äldrepolitik |
45 299 |
180 |
45 019 |
46 120 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
45 299 |
180 |
45 019 |
46 120 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 45 019 miljoner kronor och blev därmed 280 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna på anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 21 339 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 20:2 Efterlevande- pensioner till vuxna blev 15 813 miljoner kronor. Det är 89 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten.
Utgifterna på anslaget 20:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 7 448 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 180 miljoner kronor för höjning av bostads-
tillägget och för ett tilläggsbelopp. |
|
||
Utfallet |
för |
utgiftsområdet |
blev |
1 102 miljoner |
kronor |
(2,4 procent) |
lägre |
jämfört med 2005. Utfallet för anslaget 20:1
Garantipension |
till |
ålderspension |
blev |
1 110 miljoner |
kronor |
(4,9 procent) |
lägre än |
156
2005. Det beror på att antalet personer med garantipension minskade. Utfallet för anslaget 20:3 Bostadstillägg till pensionärer ökade med 115 miljoner kronor (1,6 procent) jämfört med 2005. Det beror främst på den ovannämnda höjningen av bostadstillägget.
5.4.12Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Utgiftsområdet omfattar större delen av politikområdet Ekonomisk familjepolitik (bostadsbidrag återfinns inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande).
Tabell 5.42 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- SB |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
2006 |
2005 |
Ekonomisk |
|
|
|
|
|
familjepolitik |
61 460 |
0 |
60 066 |
55 467 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
61 460 |
0 |
60 066 |
55 467 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 60 066 miljoner kronor och var därmed 1 394 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 21:1 Allmänna barnbidrag blev 23 611 miljoner kronor, vilket är 194 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring blev 26 094 miljoner kronor, vilket är 1 076 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Antalet uttagna dagar med föräldraförsäkring var lägre än beräknat under 2006.
Utfallet för anslaget 21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn blev 2 625 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Jämfört med 2005 ökade utgifterna för
utgiftsområdet |
med 4 599 |
miljoner kronor |
(8,3 procent). |
Utgifterna |
på anslaget 21:1 |
Allmänna barnbidrag ökade med 2 153 miljoner kronor (10,0 procent). Ökningen beror huvudsakligen på höjda barnbidrag med 100 kronor per barn och månad fr.o.m. den 1 januari 2006. Utgifterna för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring ökade med 1 967 miljoner kronor (8,2 procent). Det är främst utgifterna för föräldrapenning som ökade. Det beror bl.a.
Skr. 2006/07:101
på höjt tak från 7,5 till 10 prisbasbelopp och höjd lägstanivå från 60 till 180 kronor per dag från den 1 juli 2006. Utgifterna på anslaget 21:3 Underhållsstöd ökade med 287 miljoner kronor (14,8 procent), vilket i huvudsak förklaras av ett beslut om höjning av underhållsstödet.
5.4.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Arbets- marknadspolitik. I detta ingår främst bidrag till arbetslöshetsersättning och utgifter för arbets- marknadspolitiska program. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB.
Tabell 5.43 UO 13 Arbetsmarknad
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- SB |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
2006 |
2005 |
Arbetsmark- |
|
|
|
|
|
nadspolitik |
70 230 |
906 |
68 280 |
69 568 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
70 230 |
906 |
68 280 |
69 568 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 68 280 miljoner kronor och var därmed 1 949 miljoner kronor (2,8 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 43 708 miljoner kronor, vilket är 1 312 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. December 2006 var åttonde månaden i rad med stark ökning av syssel- sättningen. Antalet sysselsatta ökade med 81 000 personer jämfört med december 2005. Liksom tidigare under året sker ökningen i den privata sektorn och gäller främst män. Arbetslösheten fortsatte att minska, både antalet och andelen arbetslösa sjönk. Antalet arbetslösa minskade med 33 000 till 211 000, vilket motsvarar 4,6 procent av arbetskraften.
Utfallet för anslaget 22:3 Köp av arbets- marknadsutbildning och övriga kostnader blev 4 777 miljoner kronor, vilket är 555 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.
För anslaget 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev utfallet 11 651 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Detta anslag mot- svaras av de tidigare anslagen 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade och 22:9 Bidrag till Samhall AB.
157
Skr. 2006/07:101
För anslaget 22:6 Europeiska socialfonden
m.m. för perioden |
blev |
utfallet |
2 058 miljoner kronor. Det är |
98 |
miljoner |
kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Till följd av fördröjningar uppkom under 2000 och 2001 ett betydande anslagssparande. Detta har delvis utnyttjats under 2006.
Utfallet för anslaget 22:10 Bidrag till lönegarantiersättning uppgick till 690 miljoner kronor, vilket är 288 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Antalet företags- konkurser uppgick till 5 264 under 2006, vilket är en minskning med 10 procent jämfört med 2005.
Utgifterna för 2006 blev 1 287 miljoner kronor (1,9 procent) lägre än 2005. Utgifterna på anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskade med 3 210 miljoner kronor (6,8 procent). Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning minskade med 4 832 miljoner kronor på grund av att antalet öppet arbetslösa minskade kraftigt under 2006. Utgifterna för aktivitetsstöd ökade däremot med 655 miljoner kronor till följd av att fler personer uppbar aktivitetsstöd. Utfallet för anslaget 22:4
Lönebidrag och Samhall m.m. ökade med 744 miljoner kronor jämfört med utfallet för motsvarande anslag för 2005.
5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Arbetslivspolitik och Jämställdhetspolitik. Inom utgiftsområdet verkar bl.a. Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet och Jämställdhetsombuds- mannen.
Tabell 5.44 UO 14 Arbetsliv
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
SB 2006 |
2005 |
Arbetslivspolitik |
1 186 |
0 |
1 181 |
1 117 |
|
|
|
|
|
|
|
Jämställdhets- |
|
|
|
|
|
politik |
38 |
35 |
35 |
||
|
|
|
|
|
|
Summa |
1 224 |
1 216 |
1 153 |
||
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 1 216 miljoner kronor och var därmed 8 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket blev 660 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet blev 373 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än statsbudgeten.
Utgifterna för utgiftsområdet blev 63 miljoner kronor (5,5 procent) högre än 2005.
5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd
Utgiftsområdet omfattar delar av politikområdet Utbildningspolitik. Det innehåller utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Förvaltningen av studiestöden sköts huvudsakligen av Centrala studiestödsnämnden (CSN).
Tabell 5.45 UO 15 Studiestöd
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
SB 2006 |
2005 |
Utbildnings- |
|
|
|
|
|
politik |
22 130 |
461 |
20 137 |
19 779 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
22 130 |
461 |
20 137 |
19 779 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 20 137 miljoner kronor och var därmed 1 994 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 25:2 Studiemedel m.m. Utfallet på detta anslag blev 9 876 miljoner kronor, vilket är 1 916 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Det lägre utfallet förklaras av att antalet studenter med studiemedel blev lägre än beräknat både när det gäller vuxna studiemedelstagare med rätt till det högre bidraget och antalet studenter med det generella studiebidraget. För anslaget 25:4 Rekryterings- bidrag uppgick utfallet till 1 422 miljoner kronor, vilket är 268 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 15:1 Studiehjälp m.m. blev 3 664 miljoner kronor. Det är 199 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det beror främst på höjningen av studiebidraget med 100 kronor fr.o.m. april 2006. För att finansiera denna höjdes anslaget på tilläggsbudget med 277 miljoner kronor.
Under 2006 blev utgifterna 357 miljoner kronor (1,8 procent) högre än 2005. Utfallet för anslaget 25:2 Studiemedel m.m. blev 689 miljoner kronor (7,5 procent) högre mellan åren. Utfallet
158
för anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. blev 678 miljoner kronor (11,9 procent) lägre.
5.4.16Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Utgiftsområdet omfattar stora delar av politikområdena Utbildningspolitik och Forsk- ningspolitik. Det avser förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. En del av politikområdet Storstadspolitik ingick i utgifts- området t.o.m. 2002.
Tabell 5.46 UO 16 Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
SB 2006 |
2005 |
Storstads- |
|
|
|
|
|
politik |
0 |
0 |
9 |
9 |
65 |
|
|
|
|
|
|
Utbildnings- |
|
|
|
|
|
politik |
43 569 |
67 |
42 942 |
40 367 |
|
|
|
|
|
|
|
Forsknings- |
|
|
|
|
|
politik |
3 554 |
0 |
3 544 |
3 263 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
47 123 |
67 |
46 495 |
43 695 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 46 495 miljoner kronor och var därmed 628 miljoner kronor lägre (1,3 procent) än vad som anvisades i statsbudgeten. De största skillnaderna återfinns under politikområdet Utbildningspolitik, som svarar för drygt 90 procent av utgiftsområdets utgifter. Utfallet för detta politikområde blev 42 942 miljoner kronor, vilket är 627 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Utfallet för anslagen för Grundutbildning blev sammanlagt 579 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten.
Den enskilt största skillnaden hänför sig till anslaget 25:9 Bidrag till personalförstärkningar i förskola. Utfallet blev 2 277 miljoner kronor, vilket är 277 miljoner kronor högre än anvisade medel i statsbudgeten. Det beror på att utbetalningen av statsbidraget ändrades från januari 2007 till december 2006 enligt förordningen (2005:23; senast ändrad 2006:1260) om statsbidrag till personalför- stärkningar i förskola.
Utfallet på anslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning blev 1 009 miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor högre än
Skr. 2006/07:101
anvisade medel i statsbudgeten. På tilläggsbudget ökades anslaget med 189 miljoner kronor och anslaget 25:20 Utveckling av påbyggnads-
utbildningar minskades med samma belopp. |
|
||
Utgifterna |
för |
utgiftsområdet |
blev |
2 800 miljoner |
kronor |
(6,4 procent) högre än |
|
2005. Utfallet för anslaget 25:9 Bidrag till personalförstärkningar förskola blev 1 612 miljoner kronor högre än 2005. Utfallet för anslagen 25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna och 25:10 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem blev däremot 554 miljoner kronor respektive 514 miljoner kronor lägre än 2005.
5.4.17Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Kulturpolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelse- politik samt delar av politikområdena Medie- politik, Finansiella system och tillsyn, Forsk- ningspolitik och Utbildningspolitik.
Tabell 5.47 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
SB 2006 |
2005 |
Finansiella system |
43 |
0 |
35 |
38 |
|
och tillsyn |
|||||
Utbildningspolitik |
2 783 |
0 |
2 775 |
2 726 |
|
Forskningspolitik |
56 |
0 |
46 |
40 |
|
Mediepolitik |
33 |
0 |
33 |
0 |
33 |
Kulturpolitik |
5 992 |
32 |
6 008 |
16 |
5 537 |
Ungdomspolitik |
147 |
1 |
143 |
106 |
|
Folkrörelsepolitik |
528 |
10 |
545 |
17 |
488 |
Summa |
9 582 |
43 |
9 585 |
3 |
8 968 |
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 9 585 miljoner kronor och blev därmed 3 miljoner kronor (0,03 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna för utgiftsområdet blev 618 miljoner kronor (6,9 procent) högre än 2005. Utfallet för anslaget 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidsskrifter blev 121 miljoner kronor. Tidigare fanns två anslag, 28:9
Litteraturstöd och 28:10 Stöd till kulturtidsskrifter. För anslaget 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet blev utgifterna 291 miljoner kronor under 2006. Det är ett nytt anslag vars syfte är att i ökad utsträckning kunna bevara,
159
Skr. 2006/07:101
vårda och tillgängliggöra samlingar, föremål och arkivalier vid kulturinstitutioner.
5.4.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
I utgiftsområdet ingår politikområdena Bostads- politik, Regional samhällsorganisation samt delar av politikområdena Ekonomisk familjepolitik och Miljöpolitik. Utgiftsområdet omfattar
Tabell 5.48 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
SB 2006 |
2005 |
Ekonomisk |
|
|
|
|
|
familjepolitik |
3 730 |
0 |
3 598 |
3 605 |
|
|
|
|
|
|
|
Bostadspolitik |
3 380 |
0 |
2 764 |
2 880 |
|
|
|
|
|
|
|
Regional |
|
|
|
|
|
samhälls- |
|
|
|
|
|
organisation |
2 439 |
0 |
2 427 |
2 190 |
|
|
|
|
|
|
|
Miljöpolitik |
0 |
0 |
63 |
||
|
|
|
|
|
|
Summa |
9 549 |
1 |
8 742 |
8 737 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 8 742 miljoner kronor och var därmed 807 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Skillnaden mellan utfall och anvisat i statsbudgeten hänför sig bl.a. till anslaget 31:11
Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder.
Utfallet blev 345 miljoner kronor, vilket är 252 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det kan till viss del förklaras av det höga kapacitetsutnyttjandet i byggnads- sektorn och att antalet påbörjade projekt blivit lägre än beräknat.
Utfallet för anslaget 21:1 Bostadsbidrag blev 3 598 miljoner kronor, vilket är 132 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget Räntebidrag m.m. uppgick till 1 573 miljoner kronor. Det är 183 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. På anslagen 31:12 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag och 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet redovisas nettoinkomster (16 respektive 46 miljoner kronor) till följd av återbetalningar av tidigare utbetalade bidrag.
Utgifterna för utgiftsområdet blev 5 miljoner kronor högre än 2005.
5.4.19Utgiftsområde 19 Regional utveckling
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Regio- nal utvecklingspolitik. Det omfattar huvud- sakligen medel för regional projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd. Medlen kan användas för medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram. Utgiftsområdet omfattar även utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden, som delfinansierar EG:s bidrag till strukturfondsprogrammen.
Tabell 5.49 UO 19 Regional utveckling
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
SB 2006 |
2005 |
Regional |
|
|
|
|
|
utvecklings- |
|
|
|
|
|
politik |
3 333 |
120 |
3 332 |
3 286 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
3 333 |
120 |
3 332 |
3 286 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 3 332 miljoner kronor och var därmed i nivå med vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet på anslaget 33:6 Insatser med anledning av försvarsomställningen uppgick till 109 miljoner kronor, vilket är 191 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Anslaget skall användas för kostnader för tillväxt- främjande insatser och för omlokalisering av statliga arbetstillfällen i de kommuner som berörs mest av försvarsomställningen. Utbetal- ningarna har varit lägre än beräknat.
Utfallet på anslaget 33:3 Transportbidrag
uppgick till |
495 miljoner |
kronor, |
vilket |
är |
|
91 miljoner |
kronor |
högre |
än |
anvisat |
i |
statsbudgeten. På |
tilläggsbudget |
anvisades |
|||
102 miljoner kronor för att möta det ökande antalet bidragsberättigade samt ökade gods- volymer och högre oljepris. Utfallet på anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
statsbudgeten. |
Utfallet |
på |
anslaget |
33:1 |
|
Allmänna |
regionalpolitiska |
åtgärder |
blev |
||
1 514 miljoner |
kronor, |
vilket |
är 54 miljoner |
||
kronor högre än anvisat i statsbudgeten. I tilläggsbudget till 2006 års ekonomiska vårproposition tillfördes anslaget ytterligare
160
40 miljoner kronor för bidrag till Gällivare kommun för samhällsutvecklingsåtgärder. Till andra anslag överfördes 22,5 miljoner kronor. Nettoökningen för anslaget blev således 17,5 miljoner kronor.
Under 2006 blev utgifterna för utgiftsområdet 46 miljoner kronor (1,4 procent) högre än 2005. Utgifterna på anslaget 33:3 Transportbidrag ökade med 120 miljoner kronor. Utfallet på anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklings- fonden perioden
5.4.20Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljö- politik och del av politikområdet Forsknings- politik.
Tabell 5.50 UO 20 Allmän miljö- och naturvård
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
2006 |
2005 |
Forskningspolitik |
365 |
0 |
359 |
353 |
|
|
|
|
|
|
|
Miljöpolitik |
4 231 |
48 |
4 462 |
231 |
3 901 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
4 596 |
48 |
4 822 |
225 |
4 254 |
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 4 822 miljoner kronor och var därmed 225 miljoner kronor (4,9 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 34:13 Stöd till klimatinvesteringar uppgick till 482 miljoner kronor, vilket är 132 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 618 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor högre än anvisat i stats- budgeten. Det beror på senareläggning av betal- ningar till kommuner för marksanering från 2005.
Under 2006 blev utgifterna för utgiftsområdet 567 miljoner kronor (13,3 procent) högre än 2005. Utgifterna på anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden ökade med 179 miljoner kronor på grund av utgifts- begränsning 2005. Utfallet för anslaget 34:13
Stöd till klimatinvesteringar ökade med 368 miljoner kronor jämfört med 2005.
Skr. 2006/07:101
5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Energi- politik. I detta ingår de tre verksamhets- områdena Elmarknadspolitik, Övrig energi- marknadspolitik och Politik för ett uthålligt energisystem. Det är främst Statens energi- myndighet och Affärsverket svenska kraftnät som har ansvaret för att genomföra åtgärderna inom energipolitiken.
Tabell 5.51 UO 21 Energi
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
SB 2006 |
2005 |
Energipolitik |
1 722 |
17 |
1 603 |
1 396 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
1 722 |
17 |
1 603 |
1 396 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 1 603 miljoner kronor och var därmed 119 miljoner kronor (6,9 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet på anslaget 35:5 Energiforskning blev 590 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Anslaget höjdes med 370 miljoner kronor för att stärka insatserna för forskning, utveckling, demon- stration och kommersialisering på energi- området. Utfallet för anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcks- verket blev 425 miljoner kronor, vilket är 112 miljoner kronor högre än anvisat. Det beror på att avtalet om stängning av Barsebäck 2 vann laga kraft under 2006 och i avtalet specificerade utgifter finansierades med anslagssparande från 2005. I statsbudgeten anvisades 60 miljoner kronor på anslaget 35:7 Statlig prisgaranti elcertifikat. Under 2006 skedde inga utbetal- ningar, vilket beror på att inga garantibelopp behövde betalas ut till producenter som ett skydd mot alltför låga certifikatpriser.
Under 2006 blev utgifterna för utgiftsområdet 207 miljoner kronor (14,8 procent) högre än 2005. Utfallet för anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcks- verket blev 195 miljoner kronor högre än 2005. Ökningen beror dels på lägre utgifter under 2005 på grund av att singeldriftsersättningen för Barsebäck 2 bortföll, dels på högre utgifter under 2006 som nämnts ovan. Utgifterna för anslaget 35:5 Energiforskning blev 181 miljoner kronor högre än 2005, vilket beror på höjningen av anslaget för 2006. Utgifterna för äldre anslaget 35:7 Introduktion av ny energiteknik från 2004
161
Skr. 2006/07:101
blev 49 miljoner kronor, vilket är 116 miljoner kronor lägre än 2005.
5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Trans- portpolitik och politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post.
Tabell 5.52 UO 22 Kommunikationer
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utfall |
|
|
SB |
TB |
Utfall |
|
|
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
2006 |
Utfall 2005 |
Transport- |
|
|
|
|
|
politik |
30 823 |
30 026 |
30 830 |
||
|
|
|
|
|
|
IT, elektronisk |
|
|
|
|
|
kommunika- |
|
|
|
|
|
tion och post |
712 |
1 107 |
396 |
1 003 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
31 535 |
31 133 |
31 833 |
||
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 31 133 miljoner kronor och var därmed 402 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet inom politikområdet Transport- politik blev 797 miljoner kronor lägre än anvisat i
statsbudgeten. |
Utfallet |
för |
anslaget 36:2 |
||
Väghållning |
och |
statsbidrag |
uppgick |
till |
|
15 991 miljoner |
kronor |
och |
blev därmed |
||
492 miljoner |
kronor |
lägre |
än anvisat |
i |
|
statsbudgeten. Orsaken till det lägre utfallet var att Vägverket i december 2005 utnyttjade 581 miljoner kronor av anslagskrediten för att tidigarelägga amorteringar av lån för de s.k. storstadspaketen. Utfallet för anslaget 36:12
Rikstrafiken: |
Trafikupphandling |
uppgick |
till |
||
759 miljoner |
kronor |
och |
blev |
därmed |
|
134 miljoner |
kronor |
lägre |
än |
anvisat |
i |
statsbudgeten. Det beror främst på att skiljedom i tvist mellan staten och en trafikoperatör inte meddelades under 2006 som beräknats.
Utfallet inom politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post blev 396 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna under äldreanslaget 37:7 IT- infrastruktur: Regionala transportnät m.m. från 2004 blev 245 miljoner kronor.
Jämfört med 2005 minskade utgifterna inom
utgiftsområdet |
med |
700 |
miljoner |
kronor |
|
(2,0 procent). |
Den största |
minskningen |
avser |
||
anslaget 36:2 |
Väghållning och statsbidrag vars |
||||
utfall minskade med 963 |
miljoner |
kronor |
|||
(5,7 procent). |
Det |
beror |
främst |
på |
den |
ovannämnda tidigareläggningen av återbetal- ningar av lån för de s.k. storstadspaketen. Utgifterna på anslaget 36:4 Banhållning och sektorsuppgifter ökade med 375 miljoner kronor (3,5 procent). Det var främst drift, underhåll och trafikledning som ökade.
5.4.23Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Livsmedelspolitik, Djurpolitik, Skogspolitik, Landsbygdspolitik samt delar av Utbildnings- politik, Forskningspolitik och Samepolitik.
Tabell 5.53 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
2006 |
2005 |
Utbildnings- |
|
|
|
|
|
politik |
1 382 |
0 |
1 382 |
0 |
1 348 |
|
|
|
|
|
|
Forsknings- |
|
|
|
|
|
politik |
253 |
0 |
252 |
236 |
|
|
|
|
|
|
|
Skogspolitik |
1 017 |
0 |
701 |
580 |
|
|
|
|
|
|
|
Djurpolitik |
516 |
58 |
576 |
60 |
511 |
|
|
|
|
|
|
Livsmedels- |
|
|
|
|
|
politik |
8 380 |
6 738 |
13 332 |
4 953 |
8 852 |
|
|
|
|
|
|
Landsbygds- |
|
|
|
|
|
politik |
4 803 |
4 691 |
5 834 |
||
|
|
|
|
|
|
Samepolitik |
47 |
0 |
51 |
4 |
48 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
16 398 |
6 791 |
20 985 |
4 587 |
17 408 |
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 20 985 miljoner kronor och var därmed 4 587 miljoner kronor (28,0 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet inom politikområdet Livsmedels- politik blev 4 953 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna under anslaget 43:5 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. blev 11 665 miljoner kronor, vilket är 5 595 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Det beror på att riksdagen beslutade att tidigarelägga utbetalningar av gårdsstöd från januari 2007 till december 2006 (prop. 2006/07:1, 2006/07:FiU11, rskr. 2006/07:12). Medel för detta anvisades i tilläggsbudget.
Utgifterna under anslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter uppgick till 829 miljoner kronor, vilket var 578 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Orsaken
162
är främst att behovet av stöd minskat till följd av högre marknadspriser.
Jämfört med 2005 ökade utgifterna inom utgiftsområdet med 3 577 miljoner kronor (20,5 procent). I huvudsak beror ökningen på den ovannämnda tidigareläggningen av utbetalning av gårdsstöd. Utgifterna för anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. ökade med 5 178 miljoner kronor jämfört med 2005.
Utgifterna på anslaget 43:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter minskade med 594 miljoner kronor. Anledningen är främst att behovet av intervention (stödköp) minskade under 2006 till följd av högre marknadspriser.
Utgifterna på anslagen 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt 44:2 Från
bygdens |
miljö och |
struktur minskade med |
|
399 miljoner |
kronor |
respektive 543 miljoner |
|
kronor. |
Det |
beror |
på senareläggningen av |
utbetalningar av miljöersättningar från december 2004 till januari 2005.
5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Näringspolitik, Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande, Konsumentpolitik samt del av politikområdet Forskningspolitik.
Tabell 5.54 UO 24 Näringsliv
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
2006 |
2005 |
Forskningspolitik |
1 493 |
0 |
1 505 |
11 |
1 261 |
|
|
|
|
|
|
Näringspolitik |
2 023 |
0 |
1 963 |
1 848 |
|
|
|
|
|
|
|
Utrikeshandel, |
|
|
|
|
|
export- och |
|
|
|
|
|
investerings- |
|
|
|
|
|
främjande |
507 |
484 |
499 |
||
|
|
|
|
|
|
Konsumentpolitik |
176 |
0 |
182 |
5 |
167 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
4 199 |
4 134 |
3 775 |
||
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 4 134 miljoner kronor och var därmed 66 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det lägre utfallet hänför sig i bl.a. till det nya anslaget 38:23 Utvecklingsprogram för ökad konkurrens- kraft. Utfallet blev 161 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.
Skr. 2006/07:101
Under 2006 blev utgifterna för utgiftsområdet 358 miljoner kronor (9,5 procent) högre än 2005. Utgifterna på anslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling blev 1 388 miljoner kronor. Det är en ökning med 240 miljoner kronor, vilket förklaras av att anslaget höjdes i enlighet med riksdagens beslut om proposition Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80). Utfallet för anslaget 38:14 Rymdverksamhet blev 135 miljoner kronor lägre än 2005. Anslaget tillfördes 235 miljoner kronor för 2005 och 100 miljoner kronor för 2006 för att säkerställa ett fortsatt svenskt deltagande i det europeiska bärraketprogrammet Ariane.
5.4.25Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner omfattar politikområdet Allmänna bidrag till kommuner. I detta ingår merparten av statens bidrag till kommuner och landsting.
Tabell 5.55 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- SB |
Utfall |
Politikområde |
2006 |
2006 |
2006 |
2006 |
2005 |
Allmänna |
|
|
|
|
|
bidrag till |
|
|
|
|
|
kommuner |
60 161 |
91 |
60 246 |
86 |
57 325 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
60 161 |
91 |
60 246 |
86 |
57 325 |
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 60 246 miljoner kronor och var därmed 86 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning blev 58 129 miljoner kronor, vilket överensstämmer med beräkningen i statsbudgeten. Skillnaden mot anvisat i statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 48:3 Statligt utjämningsbidrag för LSS- kostnader, lag (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade. Utfallet för anslaget blev 1 898 miljoner kronor, vilket är 131 miljoner kronor högre än anvisat. Anslaget ökades på tilläggsbudget med detta belopp efter slutlig beräkning av utjämningsbidraget. Det statliga utjämningsbidraget för
Utfallet för anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting blev 326 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner
163
Skr. 2006/07:101
kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Syftet med anslaget är att tillfälligt bistå kommuner och landsting som på grund av speciella om- ständigheter hamnat i en särskilt svår ekonomisk situation. På tilläggsbudget omfördelades 40 miljoner kronor till det under utgiftsområde 19 uppförda anslaget 33:1 Allmänna regionalpoli- tiska åtgärder för bidrag till Gällivare kommun.
Under 2006 blev utgifterna för utgiftsområdet 2 921 miljoner kronor (5,1 procent) högre än 2005. Utfallet för anslaget 48:1 Kommunal- ekonomisk utjämning ökade 2 927 miljoner kronor (5,3 procent), vilket bl.a. beror på beslut om ökade tillskott.
5.4.26Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet omfattar räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet Stats- skuldsräntor m.m. tillhör inte något politik- område och ingår inte under utgiftstaket eftersom regeringen och riksdagen i mycket begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt.
Tabell 5.56 UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
|
2006 |
2006 |
2006 |
SB 2006 |
2005 |
Statsskulds- |
|
|
|
|
|
räntor m.m. |
43 170 |
0 |
49 472 |
6 302 |
32 657 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
43 170 |
0 |
49 472 |
6 302 |
32 657 |
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 49 472 miljoner kronor och var därmed 6 302 miljoner kronor (14,6 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldför- valtningsteknik påverkar också ränteutgifterna. Anslagsavräkningen görs enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Riksgälds- kontoret har rätt att vid behov överskrida anslaget för räntor på statsskulden.
Tabell 5.57 Räntor på statsskulden
Miljarder kronor
|
Utfall |
Utfall |
Utfall |
Utfall |
SB |
Utfall |
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2006 |
Räntor på lån i |
|
|
|
|
|
|
svenska kronor |
45,4 |
38,0 |
40,7 |
39,5 |
40,5 |
37,9 |
|
|
|
|
|
|
|
Räntor på lån i |
|
|
|
|
|
|
utländsk valuta |
17,5 |
16,4 |
11,5 |
11,3 |
10,0 |
10,5 |
|
|
|
|
|
|
|
Över- |
|
|
|
|
|
|
/underkurser |
|
- |
- |
|
|
|
vid emission |
14,5 |
10,1 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
Summa räntor |
55,2 |
39,9 |
42,1 |
41,8 |
43,5 |
44,4 |
|
|
|
|
|
|
|
Räntor på in- |
|
|
|
|
|
|
och utlåning |
0,4 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
Valutaförluster |
|
|
|
- |
|
|
/vinster |
6,7 |
4,4 |
5,1 |
10,2 |
1,0 |
6,3 |
|
|
|
|
|
|
|
Kursförluster/ |
|
|
|
|
|
|
vinster |
4,6 |
3,8 |
13,5 |
7,6 |
4,5 |
5,9 |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
0,4 |
0,7 |
0,3 |
0,0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
|
|
|
|
|
ränteutgifter |
67,3 |
42,0 |
52,6 |
32,6 |
43,0 |
49,4 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet på anslaget 92:1 Räntor på statsskulden blev 49 374 miljoner kronor, vilket är 6 374 miljoner kronor högre än anvisat i stats- budgeten. Regeringen har medgivit att anslaget får överskridas (regeringsbeslut
164
Tabell 5.58 Räntor och valutakurser
|
|
Utfall |
Utfall |
Utfall |
SB |
Utfall |
|
Utfall 2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2006 |
Ränta |
|
|
|
|
|
|
5 år % |
5,0 |
4,0 |
3,8 |
2,8 |
3,4 |
3,5 |
|
|
|
|
|
|
|
Ränta |
|
|
|
|
|
|
6 mån |
|
|
|
|
|
|
% |
4,1 |
3,0 |
2,2 |
1,8 |
2,4 |
2,4 |
|
|
|
|
|
|
|
TCW- |
|
|
|
|
|
|
1 |
133,7 |
127,6 |
126,0 |
128,3 |
125,4 |
127,3 |
P |
||||||
indexP |
||||||
SEK/ |
|
|
|
|
|
|
EUR |
9,16 |
9,12 |
9,13 |
9,28 |
9,15 |
9,25 |
|
|
|
|
|
|
|
SEK/ |
|
|
|
|
|
|
USD |
9,72 |
8,09 |
7,35 |
7,47 |
7,02 |
7,38 |
1P P Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor.
Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. blev 16 815 miljoner kronor (51,5 procent) högre än 2005. Det förklaras främst av att det 2005 uppstod stora valutavinster, medan utfallet för 2006 innehåller relativt omfattande valutaförluster. Skillnaden mellan de två årens valutakursdifferenser uppgick till 16 500 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning blev 88 miljoner kronor för 2006, vilket är 72 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten.
5.4.27Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Utgiftsområdet omfattar enbart Avgiften till Europeiska gemenskapen.
Tabell 5.59 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Utgiftsområde |
2006 |
2006 |
2006 |
2006 |
2005 |
Avgiften till |
|
|
|
|
|
Europeiska |
|
|
|
|
|
gemenskapen |
28 066 |
0 |
25 920 |
25 635 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
28 066 |
0 |
25 920 |
25 635 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 25 920 miljoner kronor och var därmed 2 146 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Skr. 2006/07:101
under året och avvika från beräkningen i statsbudgeten beroende på ett flertal faktorer såsom faktisk uppbörd av tullar och import- avgifter, revideringar av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), baser för mervärdesskatt, valutakurser, utfallet av EU- budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på gemenskapsnivå.
Det lägre utfallet för avgiften till EU för 2006 beror främst på överskott från EU:s budget 2005 samt lägre utfall än väntat på EU:s budget 2006. Därtill har
Den mervärdeskattebaserade avgiften blev 534 miljoner kronor högre än anvisat i stats- budgeten. Orsaken är att
Jämfört med 2005 ökade utfallet för avgiften till Europeiska gemenskapen med 285 miljoner kronor (1,1 procent). Den mervärdeskatte- baserade avgiften ökade med 1 114 miljoner kronor, medan
5.4.28 Förändring av anslagsbehållningar
Budgeteringen av förbrukningen av anslags- behållningar är i statsbudgeten inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. Denna post var 1 264 miljoner kronor i statsbudgeten för 2006. Posten utgör ett netto mellan förbrukning av kvarstående medel från föregående budgetår och sparade medel från innevarande budgetår samt utnyttjande av anslagskredit. Förändring av anslagsbehållningar ingår i de utgifter som omfattas av det statliga utgiftstaket. I redo- visningen av det slutliga utfallet ingår förbruk- ning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Nettosumman av för-
165
Skr. 2006/07:101
ändringar av anslagsbehållningar 2006 avseende ramanslag exklusive Statsskuldsräntor m.m. framgår av tabell 5.60.
Tabell 5.60 Förändring av anslagsbehållningar exkl. statsskuldsräntor 2006
Miljoner kronor
Ramanslag exklusive statsskuldsräntor m.m.
|
Ingående ramöverföringsbelopp |
|
|
|
25 404 |
||
|
|
|
|
+ |
1 |
725 209 |
|
P |
|||
Anvisat i statsbudgetenP |
|||
+ |
Tilläggsbudget |
11 072 |
|
|
|
|
|
+ |
Utnyttjade medgivna överskridande |
0 |
|
|
|
|
|
– |
Indragningar |
||
|
|
|
|
– |
Utfall |
716 066 |
|
|
|
|
|
= |
Utgående ramöverföringsbelopp |
|
|
34 593 |
|||
|
|||
|
|
|
|
|
Förändring av anslagsbehållningar |
9 189 |
1P P Anvisat i statsbudgeten exkl. Förändring av anslagsbehållningar (1 264 miljoner kronor).
Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av 2006 till 34 593 miljoner kronor. De ökade således med 9 189 miljoner kronor jämfört med 2005. I tabell 5.61 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehållningar 2006 överstigande en miljard kronor. De största anslagsbehållningarna har anslagen 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen och 8:1 Bistånds- verksamhet.
Tabell 5.61 Specifikation av anslag med anslagsbehållning över 1 000 miljoner kronor
Miljoner kronor
Anslag
27 93 01 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
2 654 |
07 08 01 |
Biståndsverksamhet |
2 498 |
|
|
|
15 25 02 |
Studiemedel m.m. |
1 848 |
|
|
|
10 19 02 |
Aktivitets- och sjukersättning m.m. |
1 748 |
|
|
|
06 06 02 |
Materiel, anläggningar samt forskning och |
|
|
teknikutveckling |
1 557 |
|
|
|
18 34 01 |
Stöd till lokala investeringsprogram för |
|
|
ekologisk hållbarhet (2003)t |
1 331 |
|
|
|
10 19 01 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
1 233 |
|
|
|
18 31 11 |
Investeringsbidrag för anordnade av |
|
|
hyresbostäder |
1 228 |
|
|
|
12 21 02 |
Föräldraförsäkring |
1 076 |
|
|
|
5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning
För att statsbudgetens saldo skall överens- stämma med statens lånebehov (med omvänt
tecken) redovisas Riksgäldskontorets (RGK:s) nettoutlåning samt en kassamässig korrigerings- post på statsbudgetens utgiftssida.
För 2006 blev utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning 27 502 miljoner kronor. Beräk- ningen i statsbudgeten uppgick till 14 760 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och statsbudget blev således 12 742 miljoner kronor. I tabell 5.62 specificeras de största posterna. Alla poster är dock inte specificerade i statsbudgeten.
Tabell 5.62 Riksgäldskontorets nettoutlåning
Miljoner kronor
|
Utfall |
SB |
|
Utfall- |
Utfall |
|
|
1 |
|
SB 2006 |
2005 |
|
2006 |
2006P |
P |
||
|
|
||||
Premiepensions- |
|
|
|
|
|
medel, inbetalning |
|
||||
|
|
|
|
|
|
Premiepensions- |
|
|
|
|
|
medel, utbetalning |
48 999 |
24 000 |
|
24 999 |
23 081 |
|
|
|
|
|
|
PPM, ändrat stats- |
|
|
|
|
|
obligationsinnehav |
490 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
CSN, studielån |
6 170 |
8 100 |
|
6 943 |
|
|
|
|
|
|
|
Investeringslån |
|
|
|
|
|
myndigheter |
763 |
|
|
|
382 |
|
|
|
|
|
|
Myndigheters |
|
|
|
|
|
räntekonton |
|
|
|
2 226 |
|
|
|
|
|
|
|
Konton för |
|
|
|
|
|
kommunmoms |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jordbruksverkets |
|
|
|
|
|
4 566 |
|
|
|
1 444 |
|
|
|
|
|
|
|
Vägverket, Norra |
|
|
|
|
|
länken, Sthlm |
255 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Garantireserver |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Insättningsgaranti |
|
|
|
312 |
|
|
|
|
|
|
|
Kärnavfallsfonden |
349 |
|
|
|
305 |
|
|
|
|
|
|
Individuellt kompe- |
|
|
|
|
|
tenssparande |
0 |
|
|
|
5 950 |
|
|
|
|
|
|
Vinstmedel |
|
|
|
|
|
Svenska Spel AB |
200 |
|
|
|
350 |
|
|
|
|
|
|
Banverkets infra- |
|
|
|
|
|
strukturlån |
1 021 |
|
|
|
503 |
|
|
|
|
|
|
Vägverkets |
|
|
|
|
|
infrastrukturlån |
1 286 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Omfinansiering av |
|
|
|
|
|
infrastrukturlån |
|
|
|
|
|
Sthlm/Gbg |
0 |
|
|
|
6 838 |
|
|
|
|
|
|
Lån till Botniabanan |
2 345 |
|
|
|
2 915 |
|
|
|
|
|
|
Omstrukturering av |
|
|
|
|
|
statliga bolag inkl. |
|
|
|
|
|
ränta |
19 |
|
|
|
41 |
|
|
|
|
|
|
166
varav
- Kapitaltillskott |
|
|
|
|
Arbetslivsresurs |
|
|
|
|
AR AB |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
600 |
|
|
|
|
|
|
- Extra utdelning |
|
|
|
|
Venantius AB |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lån för Försäkrings- |
|
|
|
|
kassans fastigheter |
0 |
|
|
814 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
den, förtidsåterbe- |
|
|
|
|
talning från Polen |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt, netto |
|
|
||
|
|
|
|
|
Summa |
27 502 |
14 760 |
12 742 |
10 084 |
1P P Endast vissa delposter är specificerade.
Premiepensionsmyndighetens (PPM:s) utbetal- ningar av premiepensionsmedel beräknades i statsbudgeten uppgå till 24 000 miljoner kronor. Utfallet blev 48 999 miljoner kronor, dvs. 24 999 miljoner kronor högre än i statsbudgeten. Fr.o.m. 2006 tidigarelade PPM utbetalningen från RGK av pensionsrätter med en månad. Detta medförde att pensionsrätterna för 2005 betalades ut i december 2006 i stället för i januari 2007. Under 2006 blev det alltså dubbla utbetalningar, en i januari avseende 2004 och en i december avseende 2005. Inbetalningarna av premiepensionsmedel inklusive ränta blev 27 065 miljoner kronor, vilket var 1 265 miljoner kronor högre än beräknat. Dessutom har PPM köpt statsobligationer för 490 miljoner kronor (netto), vilket minskade kontobehållningen i RGK.
Centrala studiestödsnämndens lån i RGK för studielån och lån till hemutrustning beräknades i statsbudgeten öka med 8 100 miljoner kronor.
Utfallet blev |
6 170 |
miljoner |
kronor, |
dvs. |
1 930 miljoner |
kronor |
lägre än |
beräknat. |
Det |
beror främst på att färre än beräknat tog studiemedel samtidigt som återbetalningarna av lån blev större än väntat. RGK lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggnings- tillgångar som används i statens verksamhet. Sådana investeringslån till myndigheter ökade med 763 miljoner kronor.
Behållningarna på myndigheternas ränte- konton och vissa särskilda räntebelagda konton ökade under 2006 med 5 979 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen.
Skr. 2006/07:101
Jordbruksverkets konton för
Stockholms stad inbetalade i förskott sin andel av finansieringen av Norra länken i Stockholm. Inbetalningen gjordes i maj 2005 med 1 775 miljoner kronor till ett räntebelagt konto avseende Vägverket och medlen skall användas under några år fr.o.m. 2005. Under 2006 utnyttjades 255 miljoner kronor av dessa medel.
Insättningsgarantinämnden (IGN) ökade sin kontobehållning i RGK med 880 miljoner kronor, främst beroende på omplacering av en del av sitt kapital från statsobligationer. Kärn- avfallsfonden däremot minskade sin konto- behållning med 349 miljoner kronor.
Banverket ökade under 2006 sin upplåning i RGK med 1 021 miljoner kronor för finansiering av infrastrukturinvesteringar. Vägverket ökade sina infrastrukturlån med 1 286 miljoner kronor.
RGK tog 2005 över finansieringen av lån för de s.k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg, varav de största projekten är Södra Länken i Stockholm och Götaleden i Göteborg. Lånen uppgick totalt till ca 12 000 miljoner kronor och avvecklas i den takt de förfaller. I stället lånar Vägverket i RGK. Under 2005 uppgick låneförfallen totalt till 6 838 miljoner kronor. Resterande påverkan på lånebehovet kommer vid lånens förfallotidpunkter under perioden
Projektet Botniabanan finansieras också med lån i RGK. Botniabanan AB lånade 2 345 miljoner kronor under 2006.
Totalt ökade nettoutlåningen för infra- strukturinvesteringar med 4 652 miljoner kronor, vilket är 2 148 miljoner kronor mindre än beräknat i statsbudgeten.
Riksdagen beslutade 2003 om en ny modell för omstrukturering av statliga bolag. Ett konto inrättades hos RGK dit extra utdelningar från statliga bolag förs. Från kontot utbetalas kapitaltillskott till statliga bolag. Vid ingången av 2006 fanns 51 miljoner kronor på kontot. Av
167
Skr. 2006/07:101
dessa utbetalades 20 miljoner kronor till Arbetslivsresurs AR AB. Ränteintäkterna under 2006 uppgick till 1 miljon kronor. Ställningen vid årets slut blev därmed 32 miljoner kronor.
I posten Övrigt, netto ingår främst minskade
lån i RGK för Försvarets materielverk |
med |
|
3 905 miljoner |
kronor. Vidare ingår en |
ökad |
inlåning från |
Exportkreditnämnden |
med |
2 865 miljoner kronor. Åt motsatt håll verkar att Fortifikationsverket ökade sina lån med 940 miljoner kronor. Svenska kraftnät ingår med både ökad utlåning (709 miljoner kronor) och minskad inlåning (203 miljoner kronor).
Under 2006 blev utfallet för Riksgälds-
kontorets |
nettoutlåning |
sammantaget |
17 417 miljoner |
kronor högre än |
2005, vilket |
främst beror på dubbla utbetalningar av premiepensionsmedel under 2006.
5.4.30 Kassamässig korrigering
Posten Kassamässig korrigering och posten Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i stats- budgeten för att statsbudgetens saldo skall motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens central- konto i Riksbanken (SCR), tidigare statsverkets checkräkning. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men vissa delposter är möjliga att specificera.
Betalningar till och från
Betalning av Sveriges avgift till EU medför också en kassamässig korrigering. Sverige betalar inte avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto hos RGK inom statens centralkonto. Samtidigt sker avräkning mot anslaget för
För 2006 blev utfallet för Kassamässig korrigering
Tabell 5.63 Kassamässig korrigering
Miljoner kronor
|
Utfall |
|
Utfall- |
Utfall |
|
2006 |
SB 2006 |
SB 2006 |
2005 |
Ränteperiodisering |
|
|
35 |
|
|
|
|
|
|
Överföring från AP- |
|
|
|
|
fonden |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
– Förfallande |
|
|
|
|
bostadsobligationer |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
– Kupongräntor, |
|
|
|
|
bostadsobligationer |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förskjutning av |
|
|
|
|
inom jordbruksområdet |
|
|
||
|
|
|
|
|
Övrigt |
3 657 |
|
|
408 |
|
|
|
|
|
Summa |
0 |
|||
|
|
|
|
|
Den totala kassamässiga korrigeringen för förskjutningar av
Redovisningen på anslaget för stats- skuldsräntor är inte helt kassamässig. En mindre kassamässig korrigering uppstår främst till följd av att inkomsträntor på vissa delar av RGK:s utlåning periodiseras till det kvartal de avser.
168
Denna periodiseringseffekt blev
Posten Övrigt, som uppgick till 3 657miljoner kronor, är en restpost som till stor del är hänförlig till skillnader mellan tidpunkten för anslagsavräkning och tidpunkten för betalning.
Den kassamässiga korrigeringen för 2006 blev 2 172 miljoner kronor högre än 2005. En bidragande orsak till detta är att förfallande bostadsobligationer (inkl. kupongräntor) gav en negativ påverkan på den kassamässiga korrigeringsposten med 2 043 miljoner kronor under 2005, jämfört med noll miljoner kronor 2006. År 2005 var det sista året för förfall av de bostadsobligationer som överfördes från AP- fonden den 1 januari 2001 i samband med beslutet om det reformerade ålderspensions- systemet.
5.4.31Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten belastar inte statsbudgeten. De ingår emellertid i de utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten.
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten består av en fördelningsdel och en premiereservdel. Fördelningsdelen finansieras av under året inbetalda pensionsavgifter. Nettot av inbetalda avgifter och utbetalda pensioner tillfaller, alternativt finansieras av,
Under 2000 ombildades de tidigare fond- styrelserna till
År 2001 gjordes de första utbetalningarna av reformerad ålderspension i form av tilläggs- pension, inkomstpension och premiepension. Tilläggspension och inkomstpension belastar fördelningssystemet. Premiepension betalas ut från premiepensionssystemet.
Skr. 2006/07:101
Tabell 5.64 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
Miljoner kronor
|
|
|
Utfall- |
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
|
2006 |
2006 |
2006 |
2006 |
Utfall 2005 |
|
|
|
|
|
pensionsutgifter |
176 646 |
176 156 |
169 127 |
|
|
|
|
|
|
Administrations- |
|
|
|
|
utgifter |
2 733 |
2 749 |
16 |
2 801 |
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Försäkringskassan |
|
|
|
|
m.fl. myndigheter |
|
1 197 |
|
1 174 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rörelsens kostnader |
|
680 |
|
858 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
provisions- |
|
|
|
|
kostnader |
|
726 |
|
521 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
prestationsbaserade |
|
|
|
|
avgifter |
|
146 |
|
248 |
|
|
|
|
|
Premiepensions- |
|
|
|
|
systemet, |
|
|
|
|
pensionsutgifter |
204 |
232 |
28 |
105 |
|
|
|
|
|
Summa |
179 584 |
179 138 |
172 033 |
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick totalt till 179 138 miljoner kronor och var därmed 446 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än beräkningen i budget- propositionen för 2006. Pensionsutbetalningarna från
Under 2006 betalades 232 miljoner kronor ut i premiepension.
Ersättningen till Försäkringskassan, Skatte- verket, Kronofogdemyndigheterna och Kon- junkturinstitutet från
169
Skr. 2006/07:101
Jämfört med 2005 blev utfallet för Ålders- pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 7 105 miljoner kronor (4,1 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från
170
6
Statliga garantier och krediter
Skr. 2006/07:101
6 Statliga garantier och krediter
6.1Statliga garantier
Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalnings- förpliktelser.
Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. En avgift skall tas ut som motsvarar statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Avgifterna sätts in på konton hos Riksgäldskontoret (RGK), i bank eller placeras i värdepapper. Avgifterna skall täcka förväntade förluster på garantierna. Garantiverksamheten blir på så sätt själv- finansierad på lång sikt.
Staten har garantiåtaganden i form av insättningsgaranti och investerarskydd, garantier om tillförsel av kapital, exportgarantier och u- kreditgarantier, andra slags kreditgarantier samt pensionsgarantier. Flera av åtagandena är mycket stora och förknippade med relativt hög risk. Därtill kommer att åtaganden eller grupper av åtaganden till stora delar påverkas av samma riskfaktorer (t.ex. ränteutvecklingen).
I avsnitt 6.1.1 redovisas garantiportföljen. Riskerna i portföljen analyseras i avsnitt 6.1.2. Avsnitten
garantiverksamheten och slutligen hur dessa förhåller sig till varandra. Betalningsflödena i garantiverksamheten under 2006 och hur dessa påverkar statens finanser visas i avsnitt 6.1.6.
6.1.1Garantiportföljens sammansättning
Statens garantiportfölj vid utgången av 2006 var 756 miljarder kronor, en ökning med 33 miljarder kronor jämfört med 2005. I summan ingår inte kapitaltäckningsgarantier eftersom dessa är obegränsade till tid och belopp och därför inte värderas. Dessa garantier är dock få. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.
Garantierna hanteras av fem myndigheter: Insättningsgarantinämnden (IGN), RGKTF2FT, Exportkreditnämnden (EKN), Statens bostadskreditnämnd (BKN) samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida).
Störst av åtagandena är insättningsgarantin (527 miljarder kronor), exportgarantier och u- kreditgarantier (93 miljarder kronor), garantier om tillförsel av kapital (84 miljarder kronor) samt kreditgarantier av olika slag (41 miljarder kronor). Övriga åtaganden, främst pensions- garantier, är 11 miljarder kronor. Därutöver redovisas utfästelser om att ställa ut garantier på 61 miljarder kronor för i huvudsak export- garantier.
1T T I texten används termerna förväntad kostnad och förväntad förlust. Skillnaden mellan dessa är att i förväntad kostnad ingår även administrativa kostnader vilka inte ingår i förväntad förlust.
2T T Garantikapital till internationella finansieringsinstitutioner utfärdas och hanteras av Finansdepartementet och Utrikesdepartementet. RGK rapporterar endast åtagandenas storlek.
173
Skr. 2006/07:101
Tabell 6.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2006-
Miljoner kronor
Typ av garanti Garantier Utfästelser
Insättningsgarantin och investerar-
1
P |
|
527 363 |
|
skyddetP |
|
|
|
2 |
|
|
|
Garantier om tillförsel av kapitalP |
P |
83 617 |
|
|
|
||
2 |
|
|
|
P |
|
|
|
KapitaltäckningsgarantierP |
|
|
|
Grundfondsförbindelser |
|
1 176 |
|
|
|
|
|
Garantikapital |
|
76 441 |
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
6 000 |
|
|
|
|
|
Exportgarantier m.m. |
|
92 716 |
60 669 |
|
|
|
|
Exportgarantier |
|
91 576 |
59 697 |
|
|
|
|
Baltramen |
|
7 |
|
|
|
|
|
|
1 133 |
972 |
|
|
|
|
|
Kreditgarantier |
|
41 537 |
|
|
|
|
|
Infrastruktur |
|
25 244 |
|
|
|
|
|
Bostadsfinansieringsinstitut |
|
4 373 |
|
|
|
|
|
Bostadskrediter |
|
5 203 |
|
|
|
|
|
Internationella åtaganden |
|
6 486 |
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
231 |
|
|
|
|
|
Övriga garantier |
|
11 131 |
|
|
|
|
|
3 |
|
9 491 |
|
P |
|
|
|
PensionsgarantierP |
|
|
|
Affärsverk m.fl. |
|
1 640 |
|
|
|
|
|
Summa |
|
756 364 |
60 669 |
1P P Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2005. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.
2P P Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats eftersom garantierna är obegränsade till tid och belopp.
3P P Åtagandet för pensionsgarantierna är från 31 december 2005.
Den statliga garantiportföljen har under senare år ökat till följd av större volym insättningar som omfattas av insättningsgarantin. Dessförinnan har portföljen omfattat ca 700 miljarder kronor.
Diagram 6.1 Garantiåtaganden
Miljoner kronor
800 000 |
|
|
|
|
700 000 |
|
|
|
|
600 000 |
|
|
|
|
500 000 |
|
|
|
|
400 000 |
|
|
|
|
300 000 |
|
|
|
|
200 000 |
|
|
|
|
100 000 |
|
|
|
|
- |
|
|
|
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
|
Övr. myndigheter |
|
IGN |
|
Riksdagen har beslutat att EKN får binda staten för exportkreditgarantier upp till 200 miljarder kronor. Regeringen har för 2006 bemyndigat EKN att av denna ram använda 175 miljarder kronor. För EKN:s investeringsgarantier finns en särskild ram på 10 miljarder kronor. Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden är 12 miljarder kronor, varav 1 miljard kan användas för Sidas fristående garantier.
Ramen för BKN:s nya kreditgarantier är 10 miljarder kronor. Inom RGK:s garantigivning finns ramar för enskilda projekt och några mindre program.
Insättningsgaranti och investerarskydd
Syftet med insättningsgarantin är att stärka konsumentskyddet för allmänhetens in- sättningar i banker, kreditmarknadsföretag och vissa värdepappersbolag samt att komplettera den övriga skyddsreglering som omger instituten. Garantin kan sägas innebära att spararna erbjuds ett säkert placeringsalternativ. Garantins existens antas också minska risken för uttagsanstormningar.
De garanterade insättningarna har under de senaste fem åren ökat med 100 miljarder kronor till 527 miljarder kronor. Insättningsgarantins omfattning och utformning styrs av regelverk inom Sverige och EU. Maximalt belopp som betalas ut som ersättning är 250 000 kronor per kund och institut. Samma ersättningsbelopp gäller för investerarskyddet, vars syfte är att stärka konsumentskyddet för allmänhetens investeringar i finansiella instrument och likvida medel som handhas av värdepappersinstitut i samband med tjänster som instituten utför.
Garantier om tillförsel av kapital
I stället för att staten direkt tillför kapital till ett företag kan garantier ställas ut där staten åtar sig att under vissa betingelser tillskjuta kapital. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Men garantin skyddar i praktiken tredje part, dvs. företagets långivare, kunder och andra intressenter.
En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Sedan införandet av
174
nuvarande garantimodell 1997 har inga nya kapitaltäckningsgarantier utfärdats. Garantier som är obegränsade till tid och belopp är nämligen inte förenliga med garantimodellen eftersom de är olämpliga ur ett riskperspektiv och mycket svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt.
Det finns två kapitaltäckningsgarantier kvar, båda inom infrastruktursektorn (avseende Arlandabanan och de svenska landförbindelserna till Öresundsbron).
En grundfondsförbindelse är i likhet med kapitaltäckningsgarantin en tvåpartsgaranti, men innebär ett begränsat åtagande i belopp och/eller tid. Staten har åtaganden på 1 miljard kronor till ett antal svenska finansieringsinstitut (främst Svensk Exportkredit, Skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten).
Sveriges medlemsåtagande i nio internationella finansieringsinstitut (Världs- banken, Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken, regionala utvecklingsbanker m.fl.) består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten förbinder sig att tillhandahålla ett visst kapitalbelopp utöver det kapital som Sverige direkt betalat in till berört institut. Garantiåtagandena var 76 miljarder kronor vid utgången av 2006.
Sedan 2002 finns en garanti som innebär en rätt för Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) att vid varje tillfälle tillföras kapital inom en begränsad ram. Denna ram, som från början var 10 miljarder kronor, minskar med 1 miljard per år och var 6 miljarder kronor under 2006. Återbetalning av utnyttjat belopp skall ske inom den ovan nämnda ramen.
Exportgarantier och
Exportgarantier
EKN skall främja svensk export genom att mot en premie erbjuda konkurrenskraftiga export- kreditgarantier och investeringsgarantier anpassade till kundernas efterfrågan. Garanti- villkoren skall vara likvärdiga dem i omvärlden under förutsättning att verksamheten på lång sikt uppnår ett balanserat resultat.
Nya utfästelser och garantier för 90 miljarder kronor utfärdades under 2006 och antalet nya kunder mer än fördubblades. Ökningen i volym beror på en mycket stor affär i Pakistan medan
Skr. 2006/07:101
ökningen i antal beror på många nya kunder. Under året har nya och modifierade garantityper lanserats anpassade till små och medelstora företag. Engagemanget i form av garantier och utfästelser var vid årsskiftet drygt 150 miljarder kronor.
Garantigivning inom den särskilda garanti- ramen för Baltikum, Ryssland med flera länder (Baltramen) upphörde 2005. Den efterfrågan på garantier som kan finnas för de berörda länderna kan numera hanteras inom ramen för EKN:s ordinarie verksamhet.
En
Sidas totala engagemang inklusive utfästelser har visat en fallande trend under flera år men minskningen har de två senaste åren mattats av. Vid utgången av 2006 var engagemanget drygt 2 miljarder kronor.
Övriga kreditgarantier
Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. En sådan innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid finansiering av investeringar i infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare.
I några fall sköter bolagen sin finansiering genom att emittera obligationer på kredit- marknaden. RGK ställer då ut en kreditgaranti för varje enskild lånetransaktion och även garantier för motparter med vilka bolaget ingår derivattransaktioner.
Nedan beskrivs kreditgarantier inom olika områden förutom exportgarantierna och u- kreditgarantierna som redan behandlats.
Infrastruktur
Det enda infrastrukturprojektet med kreditgaranti är för närvarande Öresundsbron. Svenska och danska staten genom RGK respektive Nationalbanken garanterar solidariskt den upplåning på 25 miljarder kronor som
175
Skr. 2006/07:101
Öresundsbro Konsortiet har på kreditmarknaden.
Bostadsfinansieringsinstitut
Riksdag och regering beslutade under 2006 att RGK skall överta gäldenärsansvaret för Venantius statsgaranterade obligationslån med tillhörande ränte- och valutasäkringar på drygt 4 miljarder kronor till dess de förfaller fram till 2013. I och med övertagandet upphör garantierna till Venantius.
Bostadskrediter
Bostadskreditgarantierna var vid utgången av 2006 cirka 5 miljarder kronor, en minskning med 2 miljarder kronor under året. Den nuvarande konkurrensen om bolånekunder, på en kredit- marknad präglad av extremt hög likviditet och låga kreditförluster, gör att efterfrågan på statliga kreditgarantier har varit fortsatt låg, trots ett ökat bostadsbyggande.
Internationella åtaganden
De internationella garantierna på drygt 6 miljarder kronor gäller främst krediter från Nordiska investeringsbanken för enskilda projekt i olika länder. Därutöver finns en beloppsmässigt mindre garanti till Sverigehuset i Sankt Petersburg.
Övrigt
Det finns cirka 550 kreditgarantier på relativt små belopp avsedda att främja sysselsättningen inom lantbruk och glesbygd. Sammantaget uppgår garantierna till 60 miljoner kronor. Dessa garantiprogram är stängda för ny garantigivning.
Sida bedriver en försöksverksamhet med fristående garantier inom en ram på 1 miljard kronor. Vid utgången av 2006 fanns tre engagemang i Afrika på tillsammans 154 miljoner kronor.
Pensionsgarantier
Garantier för pensionsåtaganden skall trygga upparbetade avtalspensioner för dem som var anställda när statliga myndigheter bolagiserats. I vissa fall har de aktuella delarna av företagens (de före detta myndigheternas) pensionsskulder tryggats direkt genom garanti. I andra fall finns försäkringar hos Försäkringsbolaget Pensions- garanti (FPG), som sedan garanteras indirekt genom en efterborgen från staten. I några fall har
medlen som skall finansiera pensionerna förts till stiftelser som sedan garanteras direkt eller indirekt av staten. Åtagandena är på 9,5 miljarder kronor.
6.1.2Portföljens riskprofil
Statens garantiportfölj innehåller obalanser eftersom åtagandena tillkommer på politiska grunder och inte i diversifieringssyfte. Flera av åtagandena är mycket stora och förknippade med relativt hög risk. Därtill kommer att åtaganden eller grupper av åtaganden i stora delar utsätts för samma riskfaktorer (t.ex. konjunktur- och ränteutveckling).
Det går inte att mäta och redovisa den samlade portföljens riskprofil eftersom IGN och BKN inte redovisar avsättningar för förväntade garantiförluster. Under 2006 har BKN infört en ny avgiftsmodell som innebär att varje enskild garanti får en avgift som återspeglar risk och kostnader. BKN kommer att införa en riskbaserad redovisning från och med 2007, men har för 2006 gjort en skuggredovisning av sitt bokslut enligt dessa principer. I mars 2005 avlämnade Insättningsgarantiutredningen be- tänkandet Reformerat system för insättningsgarantin (SOU 2005:16). Där föreslås bl.a. att insättningsgarantin i fortsättningen skall utformas som en renodlad statlig garanti som prissätts efter risk av en myndighet med resultatansvar och att investerarskyddet även i fortsättningen skall bygga på ömsesidiga principer och administreras av staten. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Nedan följer en beskrivning av olika typer av risker i garantiportföljen samt en bedömning av riskläget. Bedömningarna har utförts av respektive ansvarig myndighet eller departement.
InsättningsgarantinT T är statens största garantiåtagande. Risken för infriande varierar med konjunkturen men även med den finansiella situationen för enskilda banker. Det mest troliga krisscenariot är att ett kreditmarknadsföretag, värdepappersbolag eller en mindre bank går i konkurs och sådana skadeutbetalningar till följd av insättningsgarantin bedöms kunna täckas av garantins ackumulerade avgifter.
Under 2006 inträffade de första ersättningsfallen inom insättningsgarantin då kreditmarknadsbolagen Custodia AB och Allmänna Kapital (Sverige) AB försattes i
176
konkurs. Vid årets utgång hade 1 187 av beräknade 1 277 insättare i Custodia AB fått preliminära ersättningsbesked. Det sammanlagda ersättningsbeloppet beräknas till cirka 134 miljoner kronor. För Allmänna Kapital AB utbetalades de sista ersättningarna i början av januari 2007, totalt blev ersättningarna närmare 41 miljoner kronor.
Risken för infriande av investerarskyddetT T får i allt väsentligt anses vara densamma som för insättningsgarantin. IGN har bedömt att den skyddslagstiftning och de rutiner för intern- kontroll som finns utgör en tillräcklig säkerhet för de allra flesta investerare i händelse av fallissemang i ett värdepappersinstitut. Det har därför inte ansetts nödvändigt att bygga upp en fond för att säkerställa betalningsberedskap i förväg.
Under 2004 inträffade det första ersättnings- fallet inom investerarskyddet då värdepappers- bolaget CTA Lind & Co Scandinavia AB försattes i konkurs. Hanteringen visade sig vara mycket komplicerad. Hösten 2006 fattade IGN de första besluten om ersättning till 396 investerare. Under året utbetalades närmare 49 miljoner kronor, men totalt beräknas ersättningarna bli 97 miljoner kronor.
Risken för infrianden av kapitaltäckningsT - garantiernaT till Arlandabanan och de svenska landförbindelserna till Öresundsbron är till stor del beroende av de framtida intäkterna i projekten.
Åtagandena i form av garantikapitalT T till inter- nationella finansieringsinstitut är exponerade mot landspecifika risker, till stor del i länder med relativt hög kreditrisk. Finansieringsinstituten, som är exponerade mot dessa landrisker, är prioriterade långivare med god kapacitet att hantera kreditförluster och har dessutom en konservativ kreditgivning. De bedöms av dessa anledningar vara behäftade med relativt sett låg risk. Dessutom är det troligt att medlemsstaterna skulle utöka andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet.
Riskvillighet och likviditet inom den privata marknaden har ökat, men på mycket riskfyllda marknader är EKN:s exportgarantierT T många gånger en förutsättning för att affärer skall kunna bli av. I stor utsträckning är det stora affärer med inslag av projektfinansiering inom framför allt telekomsektorn som kräver EKN:s medverkan.
Skr. 2006/07:101
EKN:s garantigivning omfattar allt fler länder, i dag 127 stycken, men ser man på garantibelopp är den internationella spridningen inte lika stor. Liksom tidigare svarar tio länder för cirka 80 procent av volymen. Pakistan är det enskilt största landet följt av Sydafrika. Trenden mot en minskad andel rena statsrisker fortsätter och sammantaget med andra offentliga risker utgör de 35 procent av EKN:s totala risker. Skadeersättningarna under 2006 var de lägsta utbetalningar som gjorts under de senaste decennierna.
För uT
De företag inom infrastrukturT T och bostads- finansiering, vars åtaganden garanteras av staten, har en verksamhet som gör att deras lönsamhet är mycket beroende av den allmänna konjunkturen, ränteläget samt projektspecifika risker och då framförallt trafikutvecklingen för Öresundsförbindelsen.
För bostadskreditgarantiernaT T har till- strömningen av skadeärenden fortsatt att minska. Den viktigaste orsaken är det fortsatt låga ränteläget.
PensionsgarantiernaT ,T slutligen, är av varierande risk. Gruppen är relativt stor och inom gruppen finns många olika åtaganden i statliga bolag. Riskerna bedöms totalt sett som små på grund av tillgängligt buffertkapital hos FPG och en konservativ placeringspolicy hos Postens pensionsstiftelse.
6.1.3Avsättningar för garantiförluster
Den avgift eller premie som garanti- myndigheterna tar ut skall avspegla risken i åtagandet (utom avgifterna för insättnings- garantin och investerarskyddet, vilka regleras i lagTF1FT). På så sätt skall avgifterna motsvara
1T T Avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet regleras i särskild lagstiftning baserad på
177
Skr. 2006/07:101
kostnaderna för de framtida infrianden och skadeersättningar som myndigheterna kan komma att betala till sina garantitagare.
Som ett mått på risken i garantiåtagandena värderar RGKTF1FT , EKN och Sida sina förväntade förluster och avsätter medel för förluster samt administrationskostnader (tillsammans benämnda förväntade kostnader) på skuldsidan i sina balansräkningar. I tabell 6.2 redovisas de avsättningar som gjorts, hur avsättningarna står i relation till myndigheternas engagemang samt hur avsättningarna förändrats under 2006. Avsättningarna ökade något under året.
Tabell 6.2 Avsättningar för förväntade garantikostnader
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
Avsätt- |
Förändring |
|
|
|
Avsätt- |
|
ningarna i |
i avsätt- |
Myndighet/ |
|
|
ningar för |
|
relation till |
ningarna |
Typ av |
Garanti- |
|
förväntade |
|
engage- |
under |
garanti |
1 |
|
kostnader |
|
mangen |
2006 |
engagemang P |
P |
|
||||
|
|
|||||
RGK |
52 848 |
|
2 210 |
|
4% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
EKN |
97 720 |
|
4 120P |
P |
4% |
338 |
|
|
|||||
Baltramen |
7 |
|
1 |
|
14% |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
Sida |
2 033 |
|
182 |
|
9% |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
152 608 |
|
6 513 |
|
4% |
289 |
|
|
|
|
|
|
|
1
P P IT engagemangen för EKN, Baltramen och
2
P EKNTP T harT redovisat en långfristig fordran mot återförsäkrare för deras andel av försäkringstekniska avsättningar på 1 174 miljoner kronor varav 487 miljoner kronor är hänförliga till avsättningar för förväntade förluster och 687 miljoner kronor för oförväntade förluster. Nettot av EKN:s avsättningar för förväntade kostnader uppgick därmed till 3 663 miljoner kronor.
BKN kommer att införa en riskbaserad redovisning 2007 men har för 2006 gjort en skuggredovisning av sitt bokslut enligt de nya principerna. För BKN:s garantiåtaganden på
5 203 miljoner kronor redovisas en avsättning med 1 700 miljoner kronor.
1T T RGK gör inte avsättningar för förväntade förluster för garantier till internationella finansieringsinstitutioner. Inga avsättningar görs heller för garantier utställda av affärsverk eller för en garanti utställd av andra myndigheter utan stöd av regeringsbeslut. Dessa åtaganden redovisar RGK inom linjen i balansräkningen.
Sida gör ingen avsättning i balansräkningen för sina fristående garantier på 154 miljoner kronor men beräknar förlustrisken till 28 miljoner kronor.
Oförväntade förluster
Eftersom en stor del av EKN:s och Sidas engagemang är koncentrerad till ett begränsat antal länder kan skadefall på dessa länder ge ett avsevärt mer negativt utfall än det normalt förväntade. En särskild avsättning görs därför för
oförväntad förlust i |
engagemanget med |
5 485 miljoner kronor |
för EKN respektive |
201 miljoner kronor för Sida. Beräkningen görs med utgångspunkt från en fastlagd säkerhetsgrad om 95 procent.
Fonder uppbyggda av ackumulerat resultat
För 2006 har inte IGN och BKN gjort några avsättningar för framtida garantiförluster. På balansräkningens skuldsida redovisar dessa myndigheter i stället fonder uppbyggda av verksamhetens ackumulerade resultat. Fondernas bokförda värde var 16,6 miljarder kronor för IGN och 1,9 miljarder kronor för BKN vid utgången av 2006.
Redovisning av åtaganden utan avsättning för förväntade förluster
De garantiåtaganden som inte riskbedömts och för vilka det därmed inte gjorts några avsättningar för förväntade förluster redovisas som ansvarsförbindelser inom linjen. De består av IGN:s, BKN:s och affärsverkens åtaganden samt Sidas fristående garantier och garantikapital till internationella finansieringsinstitutioner. Totalt uppgår de till 611 miljarder kronor.
6.1.4Tillgångar i garantiverksamheten
Garantiverksamheten finansieras av avgifter som betalas av garantitagarna eller subventioneras över statsbudgeten i vissa fall. Avgifterna placeras på räntekonton i RGK, på bankkonton eller i värdepapper. Staten har även tillgångar i
178
form av fordringar från tidigare infriade garantier.
Värdepappersinnehav och andra placeringar
IGN placerar huvuddelen av sina tillgångar i statsskuldväxlar och statsobligationer. Kammarkollegiet förvaltar sedan 2005 portföljen på uppdrag av IGN. Förvaltningen bedrivs som passiv indexförvaltning.
EKN och Sida placerar avgiftsmedlen i utländsk valuta från exportgarantier och u- kreditgarantier på bankkonton, valutakonton, valutadepositioner och obligationer.
RäntekontT onT hos Riksgäldskontoret
En del av avgifterna redovisas på räntebärande konton hos RGK. Även återvinningar från tidigare infrianden (skador) tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i RGK görs ”utbetalningar” för infrianden och myndigheternas administrationskostnader. En obegränsad kredit är kopplad till räntekontona (med undantag av garantier administrerade av Sida och garantierna till Venantius). Överskott på ett konto ger ränteintäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader.
Behållningen på dessa räntekonton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter avräknas direkt mot statens upplåningsbehov. Ett minskat lånebehov minskar också statsskulden. Dessa konto- behållningar i RGK är således inte reserver med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansiering av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning.
Skr. 2006/07:101
Likvida medel
Myndigheterna har en mindre del av sina tillgångar i likvida medel.
Regressfordringar
Förutom värdepappersinnehav och andra placeringar samt kontobehållningar i RGK på sammanlagt 35 miljarder kronor har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det återstående värdet är för åtminstone exportgarantierna betydande. Regressfordringarnas värde uppskattas till 2,3 miljarder kronor.
Tabell 6.3 Värdepappersinnehav och andra placeringar, räntekonton hos RGK, likvida medel samt regressfordringar
Miljoner kronor
|
Värde- |
|
|
|
|
|
pappers- |
|
|
|
|
Myndighet/ |
innehav och |
Ränte- |
|
Regress- |
|
Typ av |
andra |
konton |
Likvida |
fordringar |
|
garanti |
placeringar |
hos RGK |
medel |
(netto) |
Totalt |
IGN |
15 362 |
882 |
0 |
0 |
16 244 |
|
|
|
|
|
|
RGK |
0 |
2 511 |
0 |
17 |
2 528 |
|
|
|
|
|
|
EKN |
3 451 |
9 243 |
615 |
2 050 |
15 359 |
|
|
|
|
|
|
Baltramen |
9 |
15 |
2 |
0 |
26 |
|
|
|
|
|
|
Sida |
140 |
810 |
14 |
166 |
1 130 |
|
|
|
|
|
|
BKN |
0 |
1 855 |
0 |
75 |
1 930 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
18 962 |
15 316 |
631 |
2 308 |
37 217 |
|
|
|
|
|
|
6.1.5Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och olika slags tillgångar i garantiverksamheten
För att bedöma hur väl garantiverksamheten kan hantera eventuella framtida infrianden är det viktigt att analysera dels de avsättningar för förväntade kostnader som gjorts, dels de tillgångar som finns i verksamheten för att möta dessa kostnader inklusive framtida avgifter.
179
Skr. 2006/07:101
Tabell 6.4 Garantiengagemang, avsättningar för förväntade kostnader, tillgångar i garantiverksamheten samt nuvärdet av framtida avgifter
Miljoner kronor
|
|
|
Avsätt- |
Garanti- |
|
Myndighet/ |
|
|
ningar för |
tillgångar |
Nuvärde av |
Typ av |
Garantien- |
|
förväntade |
enligt |
framtida |
garanti |
gagemangP |
|
kostnader |
tabell 6.3 |
1 |
P |
P |
||||
|
avgifter P |
||||
RGK |
52 848 |
|
2 210 |
2 528 |
1 134 |
|
|
|
|
|
|
EKN |
97 720 |
|
4 120 |
15 359 |
1218 |
|
|
|
|
|
|
Baltramen |
7 |
|
1 |
26 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Sida |
2 033 |
|
182 |
1 130 |
93 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
152 608 |
|
6 513 |
19 043 |
2 445 |
|
|
|
|
|
|
1
P RGKTP redovisar inte framtida avgifter som en tillgång i balansräkningen.
Som nämnts tidigare visar BKN en skugg- redovisning av sitt bokslut för 2006 enligt de nya principerna för riskvärdering som skall börja tillämpas 2007. Där redovisas tillgångar på 1 855 miljoner kronor för att täcka en avsättning för förväntade förluster på 1 700 miljoner kronor.
Sida har inte gjort någon avsättning i balansräkningen för sina fristående garantier men beräknar förlustrisken till 28 miljoner kronor. På ett räntekonto hos RGK finns en säkerhetsreserv på 85 miljoner kronor för dessa garantier.
En jämförelse mellan verksamhetens skuld- och tillgångssida görs i tabell 6.4. Jämförelsen görs på myndighetsnivå och omfattar endast myndigheterna RGK, EKN och Sida. Eftersom övriga garantimyndigheter saknar motsvarande riskredovisning kan för närvarande ingen hel- täckande analys av statens garantiportfölj göras i detta avseende.
Jämförelsen visar att de förväntade kost- naderna i garantiverksamheten för dessa myn- digheter täcks av tillgångar i form av de avgifter som redan erlagts (redovisas som garanti- tillgångar i tabell 6.4.) samt framtida avgifter.
För EKN har tillgångarna ökat till följd av stora återvinningar från tidigare skadefall och ökande premieintäkter samtidigt som skadersättningarna varit de lägsta hittills. Den ekonomiska utvecklingen under senare år har gjort att RGK bara tvingats betala för ett fåtal mindre garantier. Men överskottet kan behövas för att täcka förluster i framtiden då stora infrianden tenderar att komma samlade under dåliga tider.
6.1.6Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens finanser
Statligt subventionerade avgifter
I vissa fall kan riksdagen besluta att ett garantiobjekt inte behöver betala någon garantiavgift eller att avgiften skall vara lägre än en avgift som speglar riskerna. Riksdagen anslår då medel på statsbudgeten för att betala avgiften. Denna subvention kommer att tränga ut andra utgifter under statsbudgetens utgiftstak.
År 2006 utbetalades statliga subventioner på 345 miljoner kronor för att bygga upp reserver för förväntade förluster. 204 miljoner kronor avsåg äldre bostadskreditgarantier och 140 miljoner kronor Öresundsbron.
Det finns fortfarande några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis får belasta anslag. Det gäller åtagandena i form av garantikapital,
I tabell 6.5 visas vilka anslag som finansierat dessa subventioner och vilka ytterligare anslag som kan komma att belastas av infrianden av garantier för vilka riksdagen beslutat om särlösningar från garantimodellen.
180
Tabell 6.5 Anslag vars ändamål 2006 omfattade garantiverksamhet
Miljoner kronor
UO |
Anslag |
Garantiåtagande |
Utfall |
2 |
2:5 Avsättning för |
Sverigehuset i Sankt |
|
|
garantiverksamhet |
Petersburg |
1,4 |
7 |
8:1 Biståndsverk- |
Garantier under |
|
|
samhet |
LoméIV Bis och |
|
|
|
- |
|
|
|
- |
|
|
|
Vissa internationella |
|
|
|
finansieringsinstitut |
- |
|
|
|
|
7 |
8:5 Avsättning för |
|
|
|
förlustrisker vad avser |
Exportgarantier till |
|
|
garantier för finansiellt |
Baltikum, Ryssland |
|
|
stöd och |
NIB:s miljöinveste- |
|
|
exportgarantier |
ringslån |
- |
|
|
|
|
16 |
25:28 Stockholms |
|
|
|
universitet: Forskning |
Fysikhuset |
|
|
och forskarutbildning |
Stockholm KB |
- |
|
|
|
|
16 |
25:36 Kungl. Tekniska |
|
|
|
högskolan: Forskning |
Fysikhuset |
|
|
och forskarutbildning |
Stockholm KB |
- |
|
|
|
|
18 |
31:4 Statens |
|
|
|
bostadskreditnämnd: |
Äldre bostadskredit- |
|
|
Garantiverksamhet |
garantier |
156,8 |
|
|
|
|
22 |
36:2 Vägverket: |
Öresundsbro |
|
|
Väghållning och |
Konsortiet |
70 |
|
statsbidrag |
Svedab AB |
- |
|
|
||
|
|
|
|
22 |
36:4 Banverket: |
Öresundsbro |
70 |
|
Banhållning och |
Konsortiet |
|
|
|
||
|
sektorsuppgifter |
Svedab AB |
- |
|
|
||
|
|
Arlandabanan Projekt |
|
|
|
AB |
- |
|
|
|
|
Betalningsflöden
Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och statsskuld. Påverkan består av flöden in till och ut från statens konsoliderade centralkonto. Flödena utgörs av externa betalningar av garantiavgifter, infrianden, återvinningar och kostnader för administration. I den mån dessa betalningar går via räntekonton i RGK påverkar de statens finanser direkt via centralkontot. I tabell 6.6 beskrivs dessa flöden.
Skr. 2006/07:101
Tabell 6.6 Avgifter, infrianden, återvinningar samt administrationskostnader under 2006
Miljoner kronor
Myndighet/ |
|
|
|
|
Typ av |
|
|
Åter- |
Kostnader för |
garanti |
Avgifter |
Infrianden |
vinningar |
administration |
IGN |
527 |
0 |
||
|
|
|
|
|
RGK |
29 |
0 |
4 |
|
|
|
|
|
|
EKN |
1218 |
1 971 |
||
|
|
|
|
|
Baltramen |
0 |
0 |
2 |
|
|
|
|
|
|
Sida |
6 |
448 |
||
|
|
|
|
|
BKN |
27 |
22 |
||
|
|
|
|
|
Summa |
1 807 |
2 447 |
||
|
|
|
|
|
Avgifter
Garantitagarna betalade 1 807 miljoner kronor i avgifter/premier under 2006. Störst var avgifterna för EKN:s exportgarantier, som ökade kraftigt under 2006, och insättningsgarantin.
Infrianden
Garantier infriades för 391 miljoner kronor. Närmare hälften av beloppet hänförde sig till de första ersättningsfallen för insättningsgarantin och investerarskyddet. EKN:s och Sidas åtaganden stod i stort sett för den andra hälften.
Återvinningar
Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 2 447 miljoner kronor. Större delen kom från EKN, vars återvinningar var rekordartade under 2006, liksom under 2005.
Kostnader för administration
Administrationskostnaderna var 175 miljoner kronor. I förhållande till totala åtaganden utgör administrationen en liten del men den varierar beroende på garantityp. IGN:s administration är anslagsfinansierad liksom hanteringen av BKN:s äldre garantier. IGN:s verksamhet belastar dock inte statsbudgeten netto, eftersom den del av influtna avgifter som avser IGN:s administration levereras mot inkomsttitel.
Betalningarnas påverkan på lånebehovet
Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i en garantiverksamhet med tillgångar enbart i form av räntekonton i RGK
181
Skr. 2006/07:101
eller finansiering via anslag påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i en garantiverksamhet med tillgångar i form av externstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet.
Med nuvarande redovisningsstruktur är det inte möjligt att beräkna vilken påverkan på lånebehovet som garantiverksamheten har haft under 2006. En analys av flödena visar dock att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett var positivt med ca 3,7 miljarder kronor under 2006 (se tabell 6.6).
Tillbakablick på de senaste fem åren
De statliga subventionerna har de senaste fem åren varierat mellan 150 och 500 miljoner kronor.
De årliga avgifterna har legat mellan en och två miljarder kronor och det är främst avgifterna från exportgarantierna som varierat. Under femårsperioden låg de årliga infriandena i början på cirka en miljard kronor men har minskat till under en halv miljard de senaste åren. De årliga återvinningarna låg i början av perioden strax under en miljard kronor men har de två senaste åren legat kring
Diagram 6.2 Återvinningar, statliga subventioner. avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2002 - 2006
Miljoner kronor
6000
5000
4000
3000
2000 |
1000 |
0 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
|
Adm kostn |
|
|
Infrianden |
|
|
Avgifter |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
Subventioner |
|
|
Återvinningar |
|
|
Flödessaldo |
|
|
|
|
|
|
|||
6.2Statlig utlåning med kreditrisk
Statliga krediter, liksom statsbidrag och statliga garantier, kan ges till verksamheter som staten finner angelägna. Den statliga kreditgivningen utgör på så sätt ett komplement till den övriga kreditmarknaden. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut, t.ex. inom infrastrukturområdet, eller genom lagar och förordningar om mindre lån till en bredare krets, t.ex. studielån. Merparten av statens utlåning finansieras direkt genom upplåning på marknaden via RGK. Endast en mindre del finansieras via anslag på statsbudgeten.
När staten ställer ut lån med kreditrisk tar staten samma risk som när staten ställer ut en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet i det första fallet sköts av staten via RGK och i det andra fallet av en bank eller annat kreditinstitut.
För den statliga långivningen saknas i dag motsvarande regelverk som för garantier när det gäller att ta ut avgifter som skall motsvara statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet.
Regeringsuppdrag om en gemensam redovisning av kostnader och risker
Det är i dag inte möjligt att via kreditmyndigheternas redovisningar få en klar och samlad bild över statens utestående krediter och riskerna i dessa eftersom det saknas en enhetlig redovisning av kreditmyndigheternas utlåning.
Regeringen gav därför RGK i uppdrag att samordna ett arbete med de andra kreditmyndigheterna samt Ekonomistyrnings- verket för att få till stånd en gemensam redovisning av kostnader och risker inom det statliga kreditområdet. Uppdraget redovisades till regeringen den 28 februari 2006.
Där föreslås att redovisningen av statens utlåning skall vara enkel men utförlig och visa statens totala fordran för utlåningen. En tillförlitlig riskavspeglande värdering av lånen skall dessutom utgöra underlag för de nedskrivningar som skall spegla förväntade förluster i statens utlåning. Slutligen föreslår utredningen att en kreditmodell motsvarande garantimodellen införs, dvs. samma principer som gäller för statliga garantier skall gälla för
182
statens kreditgivning. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Beskrivning av utestående lånestock
I avsnitt 6.2.1 ges en beskrivning av befintlig utlåning, hur den finansieras samt vilka nedskrivningar som görs för osäkra fordringar enligt respektive myndighets bedömning.
6.2.1Kreditportföljens sammansättning
Statens externa utlåning med kreditrisk riktad till privatpersoner, företag och projekt var den 31 december 2006 drygt 194 miljarder kronor före reservering för osäkra fordringar. Den dominerande posten är studielånen på 176 miljarder kronor från Centrala Studiestödsnämnden (CSN), som också har ställt ut hemutrustningslån till flyktingar på 1,6 miljarder kronor.
RGK är efter CSN den myndighet som har störst utlåning, 15,5 miljarder kronor, främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter har tillsammans en utlåning uppgående till mindre än 1 miljard kronor i form av krediter inom bistånd samt lån till jordbrukare, fiskare och småföretag m.fl.
Drygt 30 miljarder kronor av de utlånade 194 miljarderna bedöms av berörda myndigheter som osäkra fordringar. Myndigheternas bedömning grundar sig dock inte i samtliga fall på en sådan riskavspeglande värdering av lånen som föreslås i den ovan nämnda rapporten.
Därutöver redovisar Försvarets Materialverk (FMV) samt affärsverken Svenska Kraftnät och Statens Järnvägar viss utlåning, leasing- och leaseholdavtal m.m. under olika fordringsrubriker.
Skr. 2006/07:101
Tabell 6.7 Statens utlåning med kreditrisk före och efter avdrag för osäkra fordringar
Miljoner kronor
|
|
|
Utlåning |
|
|
Nedskriv- |
efter |
|
Utlånat |
ningar |
avdrag |
Kreditmyndighet resp. |
belopp |
för osäkra |
för osäkra |
låntagare/ändamål |
|
fordringar |
fordringar |
CSN, studielån |
176 231 |
27 631 |
148 600 |
|
|
|
|
CSN, hemutrustningslån |
1 611 |
298 |
1 313 |
|
|
|
|
RGK, |
|
|
|
(Arlandabanan) |
1 000 |
100 |
900 |
|
|
|
|
RGK, Botniabanan AB |
10 140 |
- |
10 140 |
|
|
|
|
RGK, Svedab AB |
|
|
|
(Öresundsbrons |
|
|
|
landförbindelser) |
4 076 |
1 900 |
2 176 |
|
|
|
|
RGK, övriga |
289 |
|
289 |
|
|
||
|
|
|
|
Sida, biståndskrediter |
269 |
95 |
174 |
|
|
|
|
Sida, villkorslån |
302 |
202 |
100 |
|
|
|
|
NUTEK, lokaliseringslån |
|
|
|
m.m. |
84 |
48 |
36 |
|
|
|
|
VINNOVA, såddlån |
1 |
1 |
- |
|
|
|
|
Energimyndigheten, |
|
|
|
Baltikumlån |
55 |
22 |
33 |
|
|
|
|
Energimyndigheten, |
|
|
|
villkorslån |
66 |
62 |
4 |
|
|
|
|
Kammarkollegiet, |
|
|
|
näringslån m.m. |
3 |
|
3 |
|
|
|
|
Länsstyrelserna, |
|
|
|
lantbrukslån m.m. |
58 |
13 |
45 |
|
|
|
|
Summa |
194 185 |
30 372 |
163 813 |
Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till PPM respektive
Under de senaste fem åren har utlåningen efter avdrag för osäkra fordringar legat mellan 143 och 163 miljarder kronor.
183
Skr. 2006/07:101
Diagram 6.3 Statens utlåning med kreditrisk efter avdrag för osäkra fordringar
Miljoner kronor
180 000 000 |
|
|
|
|
160 000 000 |
|
|
|
|
140 000 000 |
|
|
|
|
120 000 000 |
|
|
|
|
100 000 000 |
|
|
|
|
80 000 000 |
|
|
|
|
60 000 000 |
|
|
|
|
40 000 000 |
|
|
|
|
20 000 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
|
CSN |
RGK |
|
Övriga |
Centrala studiestödsnämnden (CSN)
Studiestöd
Studielånen regleras i studiestödslagen och särskilda förordningar. Ungefär 1,4 miljoner personer har tillsammans studieskulder till CSN på 176 miljarder kronor. En stor andel av den totala skulden, 27,6 miljarder kronor, bedöms av CSN som osäker.
CSN administrerar flera olika typer av lån som från finansierings- och redovisnings- synpunkt är helt skilda. Lånen kan delas in i två huvudkategorier. Dels äldre lån som finansierats via anslag på statsbudgeten och där låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten. Dels studielån fr.o.m. 1989 som CSN finansierar via upplåning i RGK. Den låneränta som CSN då betalar till RGK belastar anslaget 25:3 StudiemedelsräntorT m.m. påT statsbudgeten. När sedan låntagarna betalar ränta till CSN återredovisas denna mot statsbudgeten via inkomsttitel.
CSN:s upplåningsränta i RGK fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av stats- skuldsväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. CSN påför sedan låntagarna en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i RGK. I gengäld får låntagarna inte göra avdrag för inbetald ränta i sina självdeklarationer. Räntan på studielånen täcker därmed i princip statens upplåningskostnad.
Beroende på låntagarnas individuella förhållanden betalas den påförda räntan helt, delvis eller inte alls. Obetald ränta vid ett årsskifte läggs till kapitalskulden. Denna kapitaliserade ränta är inte upplånad hos RGK.
CSN:s beräkning av osäkra fordringar grundas på tre principer: betalningsbenägenhet, betal- ningsförmåga och framtida förluster på grund av dödsfall. Om låntagarna inte sköter sina betalningar lämnas ärendena till kronofogden. Vid senaste årsskifte rörde det sig om 83 000 personer.
En del av de utlånade medlen skrivs av p.g.a. dödsfall, uppnådd åldersgräns m.m. Avskrivningen skall då minska CSN:s skuld till RGK. Den del av avskrivningen som motsvarar CSN:s skuld till RGK belastar statsbudgeten via ovan nämnda anslag. Avskrivning av kapitaliserade räntor leder däremot inte till någon avräkning mot statsbudgeten utan reducerar CSN:s myndighetskapital.
Hemutrustningslån till flyktingar
Sedan 1991 beviljar CSN lån för inköp av hemutrustning till flyktingar enligt särskild förordning. Lån beviljas på maximalt 35 000 kronor beroende på familjens storlek och om bostaden är möblerad eller inte. Åter- betalningstiden varierar mellan 1 och 15 år.
Den utestående lånestocken var vid senaste årsskifte 1,6 miljarder kronor fördelad på 56 333 lån med 79 786 låntagare. Av skulden bedöms 298 miljoner kronor som osäker, värderad enligt samma principer som CSN:s studielån.
Även hemutrustningslånen finansieras genom att CSN tar upp lån i RGK. I likhet med studielånen fastställer regeringen årligen CSN:s upplåningsränta i RGK baserad på den ovägda genomsnittsräntan för emission av stats- skuldsväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. Den ränta som RGK debiterar CSN belastar anslaget 10:4 HemutrustningslånT påT statsbudgeten.
Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna skall betala till CSN. Den var 4,75 procent under 2006. Beroende på låntagarnas individuella förhållanden betalas den påförda räntan helt, delvis eller inte alls. Den nettoränta som löper fram till och med det att lånet förfaller (två år efter utbetalningen) kapitaliseras löpande under året. Låntagarnas räntebetalningar till CSN återredovisas mot statsbudgeten via ovan nämnda anslag.
184
Vid avskrivningar av hemutrustningslånen skall CSN:s skuld till RGK minska. Den del av avskrivningen som motsvarar CSN:s skuld till RGK belastar statsbudgeten via ovan nämnda anslag. Avskrivning av kapitaliserade räntor och upplupna räntor leder däremot inte till någon avräkning mot statsbudgeten utan reducerar CSN:s myndighetskapital.
Riksgäldskontoret
För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett RGK i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata bolag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och Botniabanan samt de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid utgången av 2006 var 15,3 miljarder kronor utlånat till dessa projekt.
Lånet till
Återbetalningen av lånet till Svedab AB för de svenska landanslutningarna liksom Öresundsbro Konsortiets egna lån skall finansieras med intäkter från Öresundsbron. I fallet Botniabanan skall lånen betalas tillbaka med hjälp av avgifter som Banverket betalar, vilka i sin tur skall täckas av anslag på statsbudgeten.
Riksdagen har beslutat att RGK skall ställa ut lån till Saab AB och Volvo Aero AB för delfinansiering av utvecklingskostnaderna för vingbalkar respektive flygmotordelar till den nya superjumbon Airbus 380.
Med utgångspunkt från det regelverk som gäller för garantier har under senare år kredit- riskavgifter motsvarande garantiavgifterna tagits ut på de nya lån som ställts ut. Lånen till Arlandabanan och Öresundsbrons landanslut- ningar kom däremot till innan budgetlagen trädde i kraft och några kreditriskavgifter tas inte ut. På grund av förväntade kreditförluster har värdet på dessa lån skrivits ned med 2 miljarder kronor.
Skr. 2006/07:101
Övrig utlåning
Övrig utlåning sker i huvudsak via anslag på statsbudgeten. Samtliga nedanstående lån har finansierats genom anslag. Framtida kredit- förluster är därmed redan finansierade. Lån- tagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel.
Sidas utlåning på 571 miljoner kronor består av biståndskrediter (269 miljoner kronor, varav osäkra fordringar 95 miljoner kronor) och villkorslån (302 miljoner kronor, varav osäkra fordringar 202 miljoner kronor). Bistånds- krediter lämnas till stater för finansiering av infrastruktur och villkorslånen ges inom två program för näringsutveckling och kapital- marknadsutveckling.
Verket för näringslivsutvecklings (NUTEK) utlåning var vid årsskiftet 84 miljoner kronor varav 48 miljoner kronor betraktas som osäkra fordringar. Utlåningen bestod av landsbygdslån på 32 miljoner kronor, lån med villkorad återbetalningsskyldighet baserad på riskdelning i teknikbaserade affärsutvecklingsprojekt, s.k. såddfinansiering, övertagna från Västra Götalandsregionen på 48 miljoner kronor samt lån administrerade för Sidas räkning på 4 miljoner kronor. Verket för innovationssystem (VINNOVA) övertog s.k. såddlån från
NUTEK 2001. Av |
lånen |
återstår bara |
0,8 miljoner kronor och |
de är |
nedskrivna till |
0,4 miljoner kronor. |
|
|
Statens energimyndighet har utestående lån på 55 miljoner kronor till olika projekt i Baltikum för att motverka utsläpp av klimatpåverkande gaser genom investeringar i effektivisering av produktion och distribution av energi, företrädesvis baserad på förnybara energikällor för uppvärmning. De osäkra fordringarna bedöms till 22 miljoner kronor. Vidare har Statens energimyndighet utestående villkorslån inom energisektorn med 66 miljoner kronor varav 62 miljoner kronor bedöms som osäkra fordringar.
Länsstyrelserna har tidigare lånat ut till jordbruk enligt låneprogram som nu är stängda för nyutlåning. Kvarstående lån är på 58 miljoner kronor, varav 13 miljoner kronor bedöms som osäkra fordringar.
Kammarkollegiet har utestående lån på 3 miljoner kronor från tidigare öppna program eller enligt särskilda beslut. Endast en mycket liten del av beloppet bedöms som osäkra fordringar.
185
7
Avgifter till och bidrag från EU
Skr. 2006/07:101
7 Avgifter till och bidrag från EU
I detta avsnitt redovisas den svenska EU- avgiften och återflödet från
7.1Avgiften till EU:s budget
EU:s budget, dvs. utgifter och inkomster, upp- rättas med stöd av artikel 268 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Budgetens utgifter och inkomster skall balansera varandra och det är budgetens utgifter som styr nivån på inkomsterna. Inkomsterna finansieras huvudsakligen med s.k. egna medel, dvs. avgifter från medlemsstaterna vilka fastställs i fördragets artikel 269 och i rådets beslut om gemenskapernas egna medel (2000/597/EG, Euratom). En mindre del finansieras av övriga inkomster, som bl.a. utgörs av eventuellt överskott från föregående år, gemenskapsskatter och gemenskapsavgifter, räntor samt EES- ländernas bidrag.
Den totala avgiftens olika beståndsdelar kommenteras kortfattat nedan.
Tullavgifter
Handelstullar tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med
Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter
Det tas också ut särskilda jordbrukstullar och en produktionsavgift för socker inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Dessa in- komster tillfaller gemenskapsbudgeten, med av- drag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsats som för tullavgifter.
Mervärdesskattebaserad avgift
Denna del av avgiften beräknas som en procen- tuell andel av den s.k. mervärdesskattebasen. Med mervärdesskattebas avses värdet på den samlade konsumtionen av varor och tjänster un- der ett år. Den nationella skattebasen korrigeras så att en enhetlig skattebas erhålls för alla med- lemsländer. Avgiften baseras på en prognos på landets mervärdesskattebas för aktuellt budgetår. I efterhand revideras avgiften med hänsyn till utfallet för denna bas. Sedan 1999 görs dessutom en justering av innevarande års avgift enligt en uppdaterad prognos för avgiftsbasen. År 2002 reducerades det högsta tillåtna uttaget av moms- avgiften från 1 procent till maximalt 0,75 procent av medvärdesskattebasen och från 2004 reduce- rades uttaget till maximalt 0,5 procent. Utfallet 2006 beräknas uppgå till 0,35 procent.
Avgift baserad på bruttonationalinkomsten
Denna del av avgiften beräknas som en procen- tuell andel av medlemslandets BNI beräknad till marknadspriser. BNI uttrycker värdet av de samlade inkomster som tillfaller ett landTF1FT.
1T T BNI definieras som BNP minus räntor, löner och kollektiva avgifter betalda till utlandet, plus räntor, löner och kollektiva avgifter erhållna från utlandet., minus skatter betalda till EU, plus subventioner erhållna från EU.
189
Skr. 2006/07:101
Uttaget beräknas som en procentuell andel av gemenskapens samlade BNI mot bakgrund av återstående finansieringsbehov sedan övriga avgifter beräknats.
Storbritanniens budgetreduktion
Storbritannien har beviljats en nedsättning av sin avgift, vilken finansieras gemensamt av övriga medlemsländer. Beslutet om reduktionen fattades med hänsyn till det brittiska nettobidraget. År 2002 reducerades Sveriges finansieringsandel till 25 procent av den tidigare andelen.
7.2Återflöde från
De medel som Sverige erhåller som återflöde från
Jordbruksfonden
Huvuddelen av bidragen är jordbruksstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Exempel är gårdsstöd, djurbidrag och exportbidrag. Dessa bidrag finansieras av jordbruksfondens s.k. garantisektion (EUGFJ- garanti). En del av jordbruksfonden finansierar också insatser under strukturfonderna (EUGFJ- utveckling).
Strukturfonderna
Olika former av strukturstöd erhålls, t.ex. regio- nal- och arbetsmarknadsstöd. Strukturfonderna är ett samlingsbegrepp för fyra fonder, Europe- iska Socialfonden (ESF), Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF), Fonden för Fiskets Utveckling (FFU) samt Utvecklingssektionen vid EG:s Jordbruksfond
7.3Redovisning i resultaträkningen
I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet (se vidare not 4 till resultaträkningen). Återflö- det från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag (se vidare not 3 till resultaträkningen). Redovisningen i resultaträkningen är periodise- rad, dvs. intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till. Kostnaden för
190
Skr. 2006/07:101
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
Tabell 7.1 Periodiserade avgifter till EU |
|
|
|
|
|
|
||
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring |
|
|
2 |
3 |
4 |
|
|
|
|
|
|
P |
P |
2004P |
P |
2005 |
2006 |
2005/2006 |
|
|
2002P |
2003P |
|
||||
|
Tullavgift |
2 480 |
2 382 |
2 662 |
|
3 003 |
3 539 |
535 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jordbruksavgifter |
194 |
175 |
210 |
|
257 |
169 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Momsbaserad avgift |
5 190 |
5 431 |
3 420 |
|
3 113 |
4 227 |
1 114 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 625 |
15 733 |
16 452 |
|
18 893 |
17 723 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Storbritannienavgift |
662 |
390 |
273 |
|
369 |
262 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
19 151 |
24 111 |
23 017 |
|
25 635 |
25 920 |
285 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa bidrag m.m. |
11 217 |
11 737 |
12 294 |
|
13 137 |
13 840 |
703 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoflöde från statsbudgeten |
|
|
|
|
|
|
|
|
till EU |
7 934 |
12 374 |
10 723 |
|
12 498 |
12 080 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
Periodiseringen av |
|
|
|
|
|
||
P |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
Från 2001 har 710 miljoner kronor avseende momsavgiften, 876 miljoner kronor avseende |
|||||||
periodiserats till 2002. |
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
Från 2002 har 811 miljoner kronor avseende momsavgiften, 2 376 miljoner kronor avseende |
|||||||
periodiserats till 2003. |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
Från 2004 har 2 546 miljoner kronor avseende |
|
|
|
|
|
||
Sveriges redovisade kostnader för avgiften till EU ökade något 2006 jämfört med 2005. Ök- ningen av den mervärdeskattebaserade avgiften är främst orsakad av att
Bidragen från EU ökade med 703 miljoner kronor 2006. Bidragsökningen avser i huvudsak ersättningar från Europeiska unionens solidari- tetsfond för vissa kostnader för det offentliga med anledning av stormen Gudrun. Nettoflödet till EU minskade 2006 med 418 miljoner kronor.
7.4Redovisning på statsbudgeten
På statsbudgeten bruttoredovisas det återflöde som administreras av svenska myndigheter, dvs. betalningar från
I tabell 7.2 nedan sammanfattas det kassamäs- siga flödet mellan
191
Skr. 2006/07:101
Tabell 7.2 Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt)
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
Förändring |
|
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2005/2006 |
|
Tullavgift |
2 480 |
2 382 |
2 662 |
3 003 |
3 539 |
535 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jordbruksavgifter |
194 |
175 |
210 |
257 |
169 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Momsbaserad avgift |
5 291 |
4 620 |
3 420 |
3 113 |
4 227 |
1 114 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 125 |
10 811 |
18 998 |
18 893 |
17 723 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Storbritannienavgift |
559 |
334 |
273 |
369 |
262 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
20 648 |
18 322 |
25 563 |
25 635 |
25 920 |
285 |
|
P |
||||||
|
Summa |
||||||
|
2 |
7 641 |
8 163 |
8035 |
8946 |
8 890 |
|
|
P |
||||||
|
Bidrag från EUGFJP |
||||||
|
3 |
32 |
34 |
25 |
109 |
76 |
|
|
P |
||||||
|
Bidrag från FFUP |
||||||
|
4 |
1 303 |
1 640 |
1458 |
1381 |
1 212 |
|
|
P |
||||||
|
Bidrag från ERUFP |
||||||
|
5 |
211 |
2 072 |
1915 |
1849 |
1 270 |
|
|
P |
||||||
|
Bidrag från ESFP |
||||||
|
Bidrag till transeuropeiska nätverk |
91 |
69 |
91 |
300 |
194 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga bidrag från EG |
29 |
39 |
31 |
7 |
799 |
792 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
9 307 |
12 016 |
11 555 |
12 592 |
12 441 |
|
|
P |
||||||
|
Summa bidrag m.m.P |
||||||
|
Nettoflöde från statsbudgeten till EU |
11 341 |
6 306 |
14 008 |
13 043 |
13 479 |
436 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Avräknat mot anslag 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen |
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket |
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Fonden för fiskets utveckling |
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Europeiska regionala utvecklingsfonden |
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Europeiska socialfonden |
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Redovisat mot inkomsttitel grupp 6 Bidrag från EU m.m. |
|
|
|
|
|
|
Avgiften ökade med 285 miljoner kronor medan bidragen från EU minskade med 151 miljoner kronor, vilket innebär att nettoflödet till EU ökade kassamässigt med 436 miljoner kronor.
Övriga utgifter och bidrag kopplade till EU
Uppgifterna i tabellerna ger ingen helhetsbild av effekterna av
7.5Anslag finansierade med EU- medel
Det finns olika anslag som helt eller delvis finan- sieras av EU. Anslag finansierade av
192
Tabell 7.3 Anslag finansierade med
Miljoner kronor
|
|
|
Utfall |
Utgiftsområde |
Anslag |
Anslagsnamn |
2006 |
08 |
12:08 |
Från |
|
|
|
insatser för asylsökande och |
|
|
|
flyktingar |
15 |
|
|
|
|
13 |
22:06 |
Europeiska socialfonden m.m. för |
|
|
|
perioden |
1 581 |
|
|
|
|
19 |
33:05 |
Europeiska regionala utveck- |
|
|
|
lingsfonden perioden |
1 |
|
|
P |
|
|
|
1 188P |
|
22 |
36:05 |
Från |
|
|
|
stöd till Transeuropeiska nätverk |
194 |
|
|
|
|
23 |
41:04 |
Från |
|
|
|
medel för skogsskadeövervakning |
12 |
|
|
|
|
23 |
43:03 |
Gårdsstöd och djurbidrag m.m. |
11 665 |
|
|
|
|
23 |
43:04 |
Intervention och exportbidrag för |
|
|
|
jordbruksprodukter |
829 |
|
|
|
|
23 |
43:08 |
Från |
|
|
|
strukturstöd till fisket m.m. |
65 |
|
|
|
|
23 |
43:13 |
Jordbruks- och livsmedelsstatistik |
|
|
|
finansierad från |
7 |
|
|
|
|
23 |
44:02 |
Från |
|
|
|
åtgärder för landsbygdens miljö |
|
|
|
och struktur |
1 876 |
|
|
|
|
Summa |
|
|
17 432 |
1P P Den del av anslaget som finansieras med
Nedan redogörs för fyra betydande anslag knutna till EU:s jordbruksfond och struktur- fonder.
Skr. 2006/07:101
Anslag finansierade av EG:s jordbruksfond
Anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag
Från anslaget utbetalas gårdsstöd, handjursbi- drag och mjölkbidrag samt bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar. Gårdsstöd och djurbidrag utgör den största andelen av direkt- stöden till jordbruket. Gårdsstöd betalas ut till brukare med stödrätter, vilka i princip motsvarar den brukade arealen för 2006.
Anslaget 44:2 Från
Från anslaget utbetalas medel motsvarande EU:s finansiering av strukturstöd och miljöersätt- ningar med anknytning till jordbruket som re- dovisas under anslaget 44:1 Åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur.
Anslag finansierade av EG:s strukturfonder
Anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden
Anslaget skall finansiera projekt som är inriktade på åtgärder som underlättar möjligheterna att få arbete, skapar lika förutsättningar för arbets- kraften och medverkar till kompetensutveckling.
Anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklings- fonden perioden
Målet med Europeiska regionala utvecklings- fonden och anslaget är att bidra till att avhjälpa regional obalans genom att delta i utvecklingen och strukturanpassningen av regioner som utvecklas långsammare och i omstruktureringen av industriregioner på tillbakagång.
193
8
Revisionsfrågor
Skr. 2006/07:101
8 Revisionsfrågor
Riksrevisionen bedriver revision genom årlig re- vision och effektivitetsrevision. Den årliga revi- sionen avslutas genom uttalanden i revisions- berättelser om bl.a. myndigheternas årsredovis- ningar.
I avsnitt 8.1 redovisas revisionsberättelser med invändning avseende 2006. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2008 med en bedömning av vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av in- vändningarna. I budgetpropositionen för 2008 avser regeringen även att redovisa och kom- mentera Riksrevisionens granskningsrapporter som lämnats av effektivitetsrevisionen.
Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten) svarar för den externa revisionen av EU:s bud- get. Revisionsrätten granskar unionens samtliga utgifter och inkomster och prövar om den eko- nomiska förvaltningen varit sund.
I avsnitt 8.2 redovisas rättens väsentligaste iakttagelser från granskningen av budgetåret 2005.
väsentliga fel i myndighetens årsredovisning avseende balansposter och därmed påverkan på årets kapitalförändring samt redovisning mot an- slag. Riksrevisionen bedömer på grund av detta att årsredovisningen sammantaget till väsentliga delar inte ger en rättvisande bild av myndig- hetens ekonomiska ställning och resultat.
Insättningsgarantinämnden
Riksrevisionen har följande invändning mot led- ningens förvaltning. Insättningsgarantinämnden har överskridit anslaget 2:2 Insättningsgaranti- nämnden anslagspost 1, med 1 miljon kronor på grund av bristande intern styrning och kontroll.
Integrationsverket
Riksrevisionen har följande invändning. Integra- tionsverket har avseende ersättningar till kom- muner för havda kostnader för bl.a. hälsounder- sökningar underlåtit att redovisa upplupna kostnader. Det föreligger därför ett väsentligt fel i myndighetens balansräkning och därmed på- verkan på årets kapitalförändring. Detta innebär att årsredovisningen inte är i allt väsentligt rätt- visande.
8.1Revisionsberättelse med invändning
Nedan lämnas en redovisning av de invändningar Riksrevisionen lämnat i 11 revisionsberättelser avseende räkenskapsåret 2006. Antalet invänd- ningar 2005 var 16.
Arbetslivsinstitutet
Riksrevisionen har följande invändning. Arbets- livsinstitutet har inte vid sin värdering av till- gångar och skulder beaktat beslutet om avveck- ling av myndigheten. Det föreligger därför
Konsumentverket
Riksrevisionen har följande två invändningar.
AvyttringU av tidningen Råd & Rön Konsumentverket har genom avtal, underteck- nat den 16 mars 2006, överlåtit tidningen Råd & Rön till ett av Sveriges konsumentråd helägt ny- bildat bolag.
Av Konsumentverkets årsredovisning framgår att riksdag och regering på olika sätt agerat i frå- gan om avyttring av tidningen Råd & Rön. Bland annat hänvisas till propositionen Trygga kon-
197
Skr. 2006/07:101
sumenter som handlar hållbart (prop. 2005/06:105). I denna proposition konstaterade regeringen att Sveriges Konsumentråd kommer att ta över tidningen Råd & Rön från Konsu- mentverket fr.o.m. maj 2006. Det kommer att stärka organisationens möjligheter att bedriva opinionsbildande arbete. Att kunna erbjuda en- skilda medlemmar en tidning ökar också organi- sationens möjligheter till ett bredare medlems- underlag bland enskilda konsumenter. Reger- ingen ser positivt på denna utveckling.
Riksrevisionen konstaterar att även om re- geringen enligt propositionen ställt sig positiv till överlåtelsen av tidningen Råd & Rön togs inget regeringsbeslut i frågan. Regeringens uttalande och information i bl.a. propositionen kan inte likställas med ett regeringsbeslut.
Riksrevisionen har inte identifierat något re- gelverk, regleringsbrev eller liknande där det framgår att Konsumentverket inte får avyttra Råd & Rön. Det finns emellertid skäl som talar för att Konsumentverket borde ha inhämtat ett regeringsbeslut före avyttring. Råd & Rön är en omfattande verksamhet. Omsättningen för verk- samheten budgeterades 2006 till 22,9 miljoner kronor. Dessutom har regering och riksdag på olika sätt engagerat sig i frågan om Råd & Rön, dock utan att regeringen har fattat beslut. Det hade därför varit lämpligt att Konsumentverket inhämtat regeringsbeslut före avyttring.
När en myndighet avyttrar statens lösa egen- dom är förordningen (1996:1191) om överlåtelse av statens lösa egendom tillämplig. Enligt 6 § får försäljning ske om egendomen inte längre be- hövs för statens verksamhet eller blivit obrukbar. Enligt 7 § skall försäljning genomföras af- färsmässigt.
Konsumentverkets avyttring av tidningen Råd & Rön har inte skett affärsmässigt. Dels har Konsumentverket inte undersökt om det fanns fler köpare, dels har Konsumentverket inte gjort någon marknadsmässig värdering av varumärket. Detta strider mot kravet om affärsmässighet i 7 § i förordning (1996:1191) om överlåtelse av sta- tens lösa egendom.
BristerU i den interna styrningen och kontrollen av betalningsflödena
Det har under 2006 funnits brister i den interna styrningen och kontrollen av Konsumentverkets betalningsflöden. Bristerna har bl.a. fått till följd att myndighetens räntekonto uppvisar ett för högt saldo. Felet som uppkom före 1999 uppgår
enligt Konsumentverkets utredning till ca 14,2 miljoner kronor, varav ca 6 miljoner kronor avser ränta. Felets omfattning konstaterades i slutet av 2005 och Konsumentverket har inte korrigerat detta. Konsumentverket har agerat i frågan genom att skriva till regeringen och Eko- nomistyrningsverket i slutet av 2006. Konsu- mentverket borde ha agerat tidigare efter genomförd utredning och korrigerat felet genom betalning från myndighetens räntekonto till statsverkets checkräkning.
Bristerna avser även sen information till re- geringen. Konsumentverket har ett underskott på posten Balanserad kapitalförändring som be- ror på en prenumerationsskuld från 1993/94 som myndigheten inte fått täckning för. Underskot- tet uppgår enligt Konsumentverkets utredning till ca 18 miljoner kronor, varav ca 7,6 miljoner kronor avser ränta. För att täcka underskottet krävs ett regeringsbeslut. Efter genomförd ut- redning, då bl.a. omfattningen av underskottet konstaterades, avvaktade Konsumentverket ett år innan skrivelse skickades till regeringen. Skri- velse borde ha skickats tidigare.
Kriminalvården
Riksrevisionen har följande invändning mot led- ningens förvaltning. Den interna kontrollen och styrningen av upphandlingsverksamheten har varit bristfällig. Kriminalvården har vid upp- handling av projekteringsutgifter m.m. uppgå- ende till totalt ca 209 miljoner kronor ej gjort detta enligt vad som regleras i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.
Länsstyrelsen i Örebro län
Riksrevisionen har följande invändning mot led- ningens förvaltning. Länsstyrelsen har under rä- kenskapsåret 2006 rekvirerat strukturfondsme- del från Regionala utvecklingsfonden med ett för högt belopp om 84 miljoner kronor. I under året gjorda rekvisitioner har stödberättigade utgifter i utgiftsdeklaration samt tillhörande ansökan om utbetalning från
Mittuniversitetet
Riksrevisionen har följande invändning mot led- ningens förvaltning. Mittuniversitetet har enga- gemang i en ideell förening och därmed även i ett
198
av föreningen helägt aktiebolag samt styrelsere- presentation i dessa associationer utan att ha re- geringens tillstånd. Engagemanget inkluderar vi- dare att Mittuniversitetet iklätt sig finansiella åtaganden. Riksrevisionen anser att myndigheten i och med detta överträtt sina befogenheter.
Myndigheten för skolutveckling
Riksrevisionen har följande invändning. Myn- digheten för skolutveckling har utan bemyndi- gande från regeringen ingått åtaganden om ut- betalning av bidrag för 2008 om totalt 98,8 miljoner kronor, vilket strider mot 20 § an- slagsförordningen (1996:1189). De ingångna åtagandena framgår inte av årsredovisningen.
Polarforskningssekretariatet
Riksrevisionen har följande invändning. Polar- forskningssekretariatet har avseende sin tjänste- export underlåtit att redovisa upplupna kostna- der på 14,2 miljoner kronor. Det har fått till följd att årets kapitalförändring är för högt redovisad samt att kostnaderna i särredovisningen av tjänsteexporten är för lågt redovisade med mot- svarande belopp. Årsredovisningen ger därmed inte en rättvisande bild.
Riksutställningar
Riksrevisionen har följande invändning. Riksut- ställningar har inte följt god redovisningssed och redovisat kostnader avseende år 2006 som har uppstått p.g.a. omlokaliseringen av verksamhe- ten till Gotland. Om kostnaderna hade redovi- sats korrekt, skulle de ha haft väsentlig påverkan på myndighetens redovisade resultat och ställ- ning. Årets redovisade kapitalförändring skulle ha varit väsentligt lägre, och redovisade avsätt- ningar och periodavgränsningsposter på balans- räkningens skuldsida skulle ha varit med motsva- rande belopp högre.
Sameskolsstyrelsen
Sameskolstyrelsen har under åren
Skr. 2006/07:101
8.2Revision av
Revisionsrättens uppdrag är att göra en obero- ende granskning av hur Europeiska unionens medel uppbärs och används, och på så sätt bedöma hur de europeiska institutionerna full- gör sina uppgifter i samband med detta. Revi- sionsrätten granskar om samtliga inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen varit sund. Syftet med rättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Rättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller mottar
Revisionsrättens arbete resulterar i olika typer av rapporter. Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport, som innehåller iakttagelser om Euro- peiska unionens budgetgenomförande. Årsrap- porten innehåller även en revisionsförklaring (DAS) om räkenskapernas tillförlitlighet för året i fråga och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sam- manfattas även rättens granskningar under före- gående budgetår, sektor för sektor, samt för in- stitutionernas egna administration.
Revisionsrätten kan när som helst framföra synpunkter i vissa frågor, som främst publiceras i form av särskilda rapporter. Vid sidan av sin granskningsuppgift kan EU:s övriga institutio- ner begära yttranden från revisionsrätten i vissa frågor, främst över förslag till
Revisionsrättens årsrapport, inklusive revi- sionsförklaring och specialrapporter, utgör ett mycket viktigt underlag för rådets rekommen- dation till Europaparlamentet om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen beträffande ge- nomförandet av budgeten. Vidare utgör års- rapporten ett viktigt underlag för Europaparla- mentet som slutligen beslutar om ansvarsfrihe- ten.
Årsrapporten bereds i rådet och utgör underlag för Ekonomi- och finansministerrådets (Ekofinrådet) ställningstagande om ansvarsfrihet bör beviljas för det berörda budgetåret. Till re- kommendationen om ansvarsfrihet fogas även slutsatser på de åtgärder som rådet anser att
199
Skr. 2006/07:101
kommissionen borde vidta för att komma till rätta med de brister som rätten identifierat.
Förslaget från Ekofinrådet är att rekommen- dera Europaparlamentet att bevilja kommissio- nen ansvarsfrihet för budgetåret 2005.
men. Revisionsrätten välkomnar den åtgärds- plan till en förstärkt intern kontroll av EU- medlen som kommissionen presenterade under 2006. Rätten understryker betydelsen av att sträva mot en effektiv internkontroll inom gemenskapen.
Revisionsrätten konstaterar att kommissionen
8.2.1Väsentliga iakttagelser under 2005 gjort framsteg när det gäller att reformera sitt
Regeringen redovisar här de viktigaste iakttagel- serna i revisionsrättens årsrapport för 2005 som ligger till grund för rådets rekommendation om ansvarsfrihet för kommissionen.
Revisionsrätten anser att de konsoliderade rä- kenskaperna för 2005 i allt väsentligt ger en rätt- visande bild av gemenskapens finansiella ställ- ning. Uttalandet görs med reservation för vissa felaktigheter i de in- och utgående balanserna i balansräkningen och en inkonsekvent tillämp- ning av förfarandena för periodavgränsning vid kommissionens generaldirektorat. Kommissio- nen införde under 2005 ett nytt redovisnings- system som bygger på bokföringsmässiga princi- per. Revisionsrätten anser att detta har haft en positiv inverkan på räkenskaperna tillförlitlighet. Revisionsrätten anser vidare att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta när det gäller egna medel, åtaganden, administrativa utgifter och strategi inför anslutningen, med undantag av Sapardprogrammet. För att förbereda kandidatländer för
Ett uttalande utan reservationer kan dock inte lämnas för den gemensamma jordbrukspolitiken, strukturåtgärder, inre politik samt externa åtgär- der. Situationen anses främst bero på brister i den interna kontrollen, där övervakningen och kontrollen anses har varit otillräcklig och ineffektiv. Det finns dock ingen information om att det skulle röra sig om bedrägerier.
Omfattande brister rör framför allt jordbruks- och regionalstöden, vilka är medel som förvaltas och kontrolleras i medlemsstaterna och utgör omkring 80 procent av EU:s budget. Det är därför angeläget att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna intensifierar sitt arbete med att stärka förvaltnings- och kontrollsyste-
system för intern kontroll, samt att detta har haft en positiv effekt på laglighet och korrekthet vad gäller kommissionens interna förvaltning.
8.2.2Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser
I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), som riksdagen ställt sig bakom, slås fast att Sverige skall verka för en effektiv och återhållsam
Kommissionen ansvarar, i samarbete med medlemsstaterna, för genomförandet av budgeten och följaktligen för att utarbeta och genomföra effektiva kontrollsystem som säkerställer att den ekonomiska förvaltningen är sund. Sverige fäster stor vikt vid rättens iakttagelser och behovet av att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder mot de brister som rätten uppdagat.
Sverige kommenteras i mycket begränsad omfattning i årsrapporten. I de fall Sverige omnämns rör det bl.a. egna medel, där det rör frågor av mer teknisk karaktär avseende transis- teringssystemet, samt strukturfonderna där brister konstaterats i förvaltnings- och kontroll- systemen.
8.2.3Revisionsrättens iakttagelser för 2005 gällande Sverige
Generella åtgärder
För närvarande bedrivs ett omfattande utveck- lingsarbete i syfte att stärka den intern styr- ningen och kontrollen inom den svenska statsförvaltningen. Under våren 2007 kommer
200
regeringen att bereda förslag till dels en ny myndighetsförordning, dels en förordning gällande intern styrning och kontroll i staten. I detta sammanhang är regeringens ambition även att i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag förtydliga innebörden av undertecknandet av årsredovisningen i meningen att den interna styrningen och kontrollen bedöms vara betryggande.
Tydliga krav på en väl fungerande intern styrning och kontroll på nationell nivå bidrar även till att myndigheternas hantering av EU- medel förstärks. Medlemsstaterna och kom- missionen har ett gemensamt förvaltningsansvar för en majoritet av EU:s budget. Det är därför angeläget att även medlemsstaterna vidtar åtgärder nationellt i syfte att stärka förvaltningen och kontrollen av
I det följande redogörs närmare för revisions- rättens väsentligaste iakttagelser som har an- knytning till svenska förhållanden.
Egna medel
Revisionsrätten har granskat redovisningen av traditionella egna medel vid kommissionen och i medlemsstaterna, samt analyserat flödet av tullar. En undersökning av gemenskapens transite- ringssystem visade dock att många medlems- stater,P däriblandP Sverige, inte hade ända- målsenliga system för att inleda utredningar i tid när det fanns tvivel om varupartiers ankomst. Stora förseningar förekom också under senare stadier av utredningen och indrivnings- förfarandet. Därför uppbars tullar och avgifter ofta sent i sådana fall. I flera fall ansåg rätten att tullkontrollerna av varor i tillfällig förvaring inte var tillräcklig för att garantera att tidsfrister och andra regler i gemenskapens tullkodex iakttogs.
Tullverket genomförde under 2004 en om- organisation som bl.a. innebar att hanteringen av granskade ärenden överfördes från flera tullkontor till en central enhet vid Tullverket. Detta medförde att handläggningen och utskick av efterlysningar till en början tappade fart. Rutinerna kring underrättelse till huvudansvarig
Skr. 2006/07:101
var heller inte optimala, något som nu rättats till genom en översyn av rutinerna. Dessa omstän- digheter ledde sammantaget även till att tull- skulden fastställdes senare än vad som var önskvärt.
Vad gäller de stora förseningar som förekom under senare stadier av utredningen har revisionsrätten uppgett att tre ärenden grans- kades och att tidsgränserna på 10 månader för inledande av uppbördsförfaranden aldrig re- spekterades och att förseningarna kunde vara nästan 11 månader. Dessutom fanns det inga bevis på att borgensmännen inom tidsgränsen på 12 månader hade underrättats om att förfarandet inte hade kunnat avslutas, vilket befriade dem från åtagandet att betala eventuella tullskulder och innebar en risk för de traditionella egna medlen. Ett försenat inledande av uppbörds- förfarandena ledde till att tullskulder fastställdes för sent och därmed att egna medel gjordes tillgängliga för sent i de tre granskade fallen. När det gäller transiteringar där Sverige var bestämmelseland respekterades i allmänhet tidsgränserna för uppbörd och bokföring för- utom i ett av de granskade fallen. Tullverket har som ansvarig myndighet sett över rutinerna och åtgärdat de brister som rätten identifierat.
Strukturfonder
Revisionsrätten granskade 16 strukturfondspro- gram i medlemsstaterna, sex program från finan- sieringsperioden
Sverige delar inte revisionsrättens slutsats i alla delar vad gäller det svenska program som varit föremål för revisionsrättens granskning. Internrevisionen vid Arbetsmarknadsstyrelsen har med anledning av rättens iakttagelser genomfört en eftergranskning. Av denna framgår att den dokumentation som revisions- rätten till stora delar uppger saknas i allt väsentligt har kunnat identifieras. Sverige bedömer att revisionsrättens iakttagelser till
201
Skr. 2006/07:101
merparten kan ha uppkommit dels till följd av vissa missuppfattningar kring hur det svenska förvaltningssystemet fungerar, dels till följd av att all dokumentation inte fanns tillgänglig vid rättens besök. Mot bakgrund av att ett antal år har förflutit sedan projekten slutfördes kunde den berörda dokumentationen inte alltid hittas hos stödmottagarna utan fanns arkiverad vid ansvarig myndighet.
Detta gäller t.ex. uppgifter om deltagare och verifieringen av deltagarersättning som nationell medfinansiering. Sverige har således i flertalet fall kunnat ta fram dokumentationen, och endast i
några få fall funnit brister av den art som revisionsrätten påtalar.
Jordbruk
Inom ramen för revisionsförklaringen har revi- sionsrätten gjort några påpekanden som avser Sverige. Bland annat har avvikelser konstaterats i deklarationer av för stora odlingsarealer mellan ansökt och faktiskt uppmätt areal. Felaktighe- terna bedöms vara engångsföreteelser och svenska myndigheter har återkrävt beloppen i fråga.
202
9
Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över
Skr. 2006/07:101
9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över
De konsoliderade resultat- och balansräk- ningarna samt finansieringsanalysen i års- redovisningen för staten omfattar i huvudsak de statliga myndigheterna inklusive affärsverken. Genom ägarintressen i bolag och genom att Riksbanken,
Sammanställningen i detta kapitel görs i syfte att ge en samlad och översiktlig bild över samt- liga verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. När det gäller bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Defini- tionen överensstämmer med definitionen av in- tresseföretag i årsredovisningslagen (1995:1554). Med denna definition bortfaller stiftelser som är självägande. Sammanställningen av den statliga sektorn inkluderar därmed förutom myndig- heterna även statliga bolag och finansinstitut, Riksbanken, Premiepensionsmyndigheten (PPM) och
Sammanställningen, som bygger på de ingående organisationernas officiella årsredo-
visningar, ger en uppfattning av den totala statliga bokförda förmögenheten.
9.1Den statliga sektorns förmögenhet
Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital framgår av tabell 9.1. När det gäller de tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten har statens andel medräknats med hänsyn tagen till ägarandelen om den uppgår till minst 20 procent. Redovisningen av myndig- heternas tillgångar avseende ägarandelar i företag som är mindre än 20 procent utgörs endast av värdet enligt myndigheternas bokslut.
Någon fullständig eliminering av mellan- havanden såsom fordringar och skulder samt intäkter och kostnader har inte varit möjlig att göra eftersom underlag för detta oftast saknas och de olika organisationernas redovisnings- principer skiljer sig åt. Dessutom verkar de under olika regelverk. De elimineringar som gjorts för att undvika dubbelräkning framgår av tabellerna 9.2 och 9.3.
Ålderspensionsreformen medförde under
205
Skr. 2006/07:101
ökade belastningen på statsbudgeten har medel överförts successivt under ett antal år från AP- fonderna till statsbudgeten i enlighet med riks- dagens beslut med anledning av propositionen
Partierna bakom pensionsöverenskommelsen har därefter haft fortsatta överläggningar om möjligheterna att fastställa en tidsplan för hanteringen av frågan. De fem partierna som står bakom pensionsöverenskommelsen har under dessa överläggningar gjort bedömningen att det under överblickbar tid fortsatt kommer att saknas förutsättningar för att överföra medel från
Tabell 9.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital
Miljarder kronor
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
|
Myndigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa tillgångar |
793 |
817 |
864 |
942 |
1 002 |
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
1 566 |
1 607 |
1 639 |
1 687 |
1 637 |
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet/ |
|||||
Eget kapital |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa skulder och |
793 |
817 |
864 |
942 |
1 002 |
kapital |
|
|
|
|
|
|
|
||||
Statliga bolag, banker och finansinstitut |
|
||||
|
|
|
|
|
|
Summa tillgångar |
889 |
946 |
1 021 |
1 159 |
1 213 |
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
706 |
746 |
770 |
886 |
908 |
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet/ |
183 |
200 |
251 |
273 |
305 |
Eget kapital |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa skulder och |
889 |
946 |
1 021 |
1 159 |
1 213 |
kapital |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Riksbanken |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa tillgångar |
201 |
186 |
183 |
209 |
201 |
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
112 |
114 |
119 |
149 |
138 |
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet/ |
89 |
72 |
64 |
60 |
63 |
Eget kapital |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa skulder och |
201 |
186 |
183 |
209 |
201 |
kapital |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Summa tillgångar |
494 |
582 |
655 |
780 |
871 |
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
7 |
5 |
9 |
11 |
13 |
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet/ |
487 |
577 |
646 |
769 |
858 |
Eget kapital |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa skulder och |
494 |
582 |
655 |
780 |
871 |
kapital |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Premiepensionsmyndigheten |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Summa tillgångar |
105 |
140 |
170 |
240 |
295 |
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet/ |
103 |
138 |
168 |
238 |
293 |
Eget kapital |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa skulder och |
105 |
140 |
170 |
240 |
295 |
kapital |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Allmänna arvsfonden |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Summa tillgångar |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet/ |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
Eget kapital |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa skulder och |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
kapital |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Den statliga sektorn elimineringar |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
Summa tillgångar |
|||||
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
|||||
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet/ |
|
|
|
|
|
Eget kapital |
|||||
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
|
|
|
|
|
och kapital |
|||||
|
|
|
|
||
|
Den statliga sektorn totalt |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Summa tillgångar |
2 206 |
2 366 |
2 571 |
2 951 |
3 186 |
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
2 297 |
2 367 |
2 435 |
2 628 |
2 605 |
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet/ |
|
|
|
|
|
Eget kapital |
136 |
323 |
581 |
||
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
|
|
|
|
|
och kapital |
2 206 |
2 366 |
2 571 |
2 951 |
3 186 |
|
|
|
|
|
|
Vid utgången av 2006 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 186 miljarder kronor efter elimineringar av inomstatliga mellanhavanden. Sammantaget ökade tillgångarna under 2006 med 235 miljarder kronor. De samlade skulderna uppgick till 2 605 miljarder kronor 2006, vilket
206
motsvarar en minskning med 23 miljarder kronor.
Till följd av ökad sysselsättning samt en gynnsam utveckling på aktiemarknaden ökade
Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 213 miljarder kronor, en ökning med 54 miljarder kronor. Motsvarande skulder ökade med 22 miljarder kronor till sammanlagt 908 miljarder kronor. De största förändringarna är hänförliga till Sveriges Bostadsfinansieringsbolag SBAB och Svensk Exportkredit AB där tillgångar och skulder ökat med 33,8 miljarder kronor respektive 21,7 miljarder kronor samt Vattenfall AB vars skulder minskat med 25,7 miljarder kronor.
Sammantaget uppgick den statliga sektorns egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, efter elimineringar till 581 miljarder kronor. Ökningen med 258 miljarder kronor jämfört med 2005 beror främst på att de statliga myndigheternas nettoförmögenhet har förbättrats med 110 miljarder kronor och nu uppgår till
Förändringarnas effekter på statens resultat- och balansräkningar beskrivs närmare i kapitel 4 Resultaträkning, balansräkning och finansie- ringsanalys.
Elimineringar avseende myndigheternas aktieinnehav
Av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. framgår vilka myndigheter som ingår i redovisningen över den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital. Statens innehav av aktier i de statliga bolagen redovisas främst av Regerings- kansliet (not 26 till balansräkningen, Andelar i dotter- och intresseföretag).
Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag, liksom Riksbankens grundfond, redovisas under andelar i dotter- och intresseföretag. För att
Skr. 2006/07:101
undvika dubbel redovisning elimineras nämnda innehav enligt tabell 9.2 mot summa tillgångar och nettoförmögenhet för den statliga sektorn.
Tabell 9.2 Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och intresseföretag)
Miljoner kronor
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Regerings- |
|
|
|
|
|
kansliet |
178 687 |
196 065 |
216 504 |
270 189 |
301 704 |
|
|
|
|
|
|
Riksbankens |
|
|
|
|
|
grundfond |
1 000 |
1 000 |
1 000 |
1 000 |
1 000 |
|
|
|
|
|
|
Riksbanken |
58 |
0 |
61 |
61 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Affärsverk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luftfarts- |
181 |
156 |
150 |
153 |
162 |
verket |
|||||
Svenska |
323 |
324 |
351 |
415 |
422 |
kraftnät |
|||||
Övriga |
|
|
|
|
|
myndigheter |
59 |
60 |
63 |
57 |
45 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
180 308 |
197 605 |
218 129 |
271 875 |
303 333 |
|
|
|
|
|
|
Elimineringar gentemot Riksgäldskontoret
Premiepensionsmyndigheten (PPM) redovisar tillgångar och skulder gentemot Riksgälds- kontoret. För att undvika dubbel redovisning elimineras dessa mot summa tillgångar respek- tive skulder för den statliga sektorn. Även AP- fondernas innehav av statspapper har eliminerats för att undvika dubbel redovisning. Innehavet av statspapper har eliminerats med nominellt belopp mot summa tillgångar och skulder. Stats- pappren utgörs av statsobligationer och tidigare år till en mindre del av statsskuldsväxlar. Riks- banken har från utgången av 2001 inte kvar några statspapper eftersom den extra utdelningen till staten 2001 främst utgjordes av statsobligationer.
Tabell 9.3 Eliminering avseende
Miljoner kronor
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
51 711 |
61 277 |
59 579 |
60 597 |
68 038 |
|
|
|
|
|
|
|
PPM |
45 481 |
46 361 |
45 626 |
47 168 |
25 712 |
|
|
|
|
|
|
Riksbanken |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
97 192 |
107 638 |
105 205 |
107 765 |
93 750 |
|
|
|
|
|
|
207
Skr. 2006/07:101
9.2
Sjätte
I det allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till s.k. premie- pension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val av pensionsspararna. Den statliga Premievalsfonden är en värdepappersfond som kan väljas på samma sätt som andra fonder inom premiepensionssystemet. För de personer som avstår från att välja fond placeras pensions- medlen i Premiesparfonden. Såväl Premiespar- fonden som Premievalsfonden förvaltas av Sjunde
sionssystem inte skall klassificeras till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. För medlemsländer som för närvarande klassificerar sådana allmänna pensionssystem i den offentliga sektorn har Eurostat medgett en övergångstid att ändra redovisningen till mars 2007.
Det finns två avvecklingsfonder som förvaltas av Första respektive Fjärde
Tabell 9.4
Miljoner kronor
|
Tillgångar |
Skulder |
Fondkapital |
Första |
210 124 |
3 019 |
207 105 |
|
|
|
|
Andra |
217 788 |
1 013 |
216 775 |
|
|
|
|
Tredje |
218 223 |
6 025 |
212 198 |
|
|
|
|
Fjärde |
203 316 |
2 779 |
200 537 |
|
|
|
|
Sjätte |
17 254 |
64 |
17 190 |
|
|
|
|
Sjunde |
65 |
215 |
|
|
|
|
|
Första |
|
|
|
avvecklingsfond |
3 644 |
1 |
3 643 |
|
|
|
|
Fjärde |
|
|
|
avvecklingsfond |
489 |
0 |
489 |
|
|
|
|
Summa |
870 903 |
13 116 |
857 787 |
|
|
|
|
I den konsoliderade balansräkningen för staten redovisas Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningarna avser den beräknade pensionsskulden för statligt anställd personals avtalspension. I princip samtliga myndigheter betalar pensionspremier till Statens pensionsverk som skuldför den beräknade pensionsavsättningen. Därutöver gör några myndigheter egna pensionsavsättningar (se not 43 till balansräkningen, Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser).
I den konsoliderade resultaträkningen redo- visas ålderspensioner som transferering. Skill- naden mellan inbetalda avgifter och utbetalda pensioner redovisas som nettoöverföring till ålderspensionssystemet under transfereringar (se även not 4 till resultaträkningen, Trans- fereringar). Åtaganden avseende ålderspension
208
redovisas inte som skuld varken i den konsoliderade balansräkningen eller hos AP- fonderna. Åtaganden i premiepensionssystemet redovisas som skuld i PPM:s årsredovisning, men inte i sammanställningen i tabell 9.1 där PPM:s fonderade kapital hanteras på samma sätt som
Enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension samt förordningen (2002:135) om årlig redovisning av det inkomstgrundande ålderspensionssystemet finansiella ställning och utveckling skall närmast berörda myndigheter från och med 2002 göra en årlig redovisning av ålderspensionssystemets ekonomiska ställning och utveckling. Den samlade redovisningen av ålderspensionssystemet för 2006 sammanfattas i avsnitt 9.5 Pensionssystemets årsredovisning. I det avsnittet redovisas avgiftstillgång och pensionsskuld enligt en beräkningsteknisk modell. I avsnitt 5.4.31 återfinns information om utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.
9.3Statliga bolag, banker och finansinstitut
I tabell 9.1 särredovisas statens tillgångar och skulder i statliga bolag, banker och finansinstitut där ägarandelen uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens andel är mindre än 20 procent ingår i myndigheternas samlade tillgångar och skulder. I bilaga 3 återfinns en sammanställning av nyckeltal avseende kalenderåret 2006 för bolag med statligt ägande. I bilagan redovisas bolagens nyckeltal brutto och de summerar, efter elimineringar, till beloppen i sammanställningen över statliga sektorns förmögenhet (tabell 9.1). I tabell 9.1 ingår bolagen endast till den del de ägs av staten. Det högre värdet av bolagen i den statliga sektorn i jämförelse med det bokförda värdet är främst hänförligt till Svenska Spel AB, vars bokförda värde endast uppgår till 260 000 kronor, men i tabell 9.1 ingår med beloppet 3,4 miljarder kronor. En närmare redogörelse för bolagens verksamhet och resultat 2006 kommer att
Skr. 2006/07:101
presenteras senare i vår i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om statliga bolag.
Totalt finns ett sextiotal företag där staten äger mer än 20 procent av aktierna. Företagens bokförda värde uppgår till 303 miljarder kronor. De sex största bolagen är Vattenfall AB, TeliaSonera AB, Akademiska Hus AB, Civitas Holding AB (Vasakronan), LKAB och Sveaskog AB som tillsammans svarar för 77 procent av det bokförda värdet. Enbart Vattenfall AB och TeliaSonera AB motsvarar 50 procent av det bokförda värdet.
Den statliga sektorns förmögenhet påverkas av förvärv och försäljning av företag, omstruktureringar, bolagens resultat m.m. Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB har ökat sina tillgångar med 33,8 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ett ökat innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper samt ökad utlåning till allmänheten. Bolaget har under året byggt upp en likviditetsportfölj som buffert mot likviditetsrisk. Skulderna har ökat med 33,3 miljarder kronor till största delen avseende emitterade värdepapper.
AB Svensk Exportkredit har ökat sina tillgångar med 21,7 miljarder kronor. Det är främst utlåning till allmänheten och obligationer och andra värdepapper som har ökat. Utlåningsökningen avser främst företagssektorn, men även utlåningen till kommuner ökar. Den svenska kronans förstärkning har reducerat ökningen av tillgångarna. Skuldökningen med 21,3 miljarder kronor avser främst emitterade värdepapper.
Vattenfall AB har minskat tillgångarna med 7,3 miljarder kronor och skulderna med 25,7 miljarder kronor. De största förändringarna av tillgångsvärden avser banktillgodohavanden, som ökat med 8,6 miljarder kronor och anläggningstillgångar som minskat med 8,1 miljarder kronor. Tillgångarnas minskning förklaras i övrigt främst av ny redovisningsprincip avseende utsläppsrätter som bolaget erhållit gratis från olika statsmakter. Principbytet har reducerat både tillgångar och skulder med 5,3 miljarder kronor. De skulder i övrigt som minskat är väsentligen räntebärande skulder, som amorterats ned med 13,0 miljarder kronor samt uppskjuten skatteskuld, som minskat med 10,1 miljarder kronor. Eget kapital har ökat med 18,5 miljarder kronor, främst som en följd av årets vinst på 18,7 miljarder kronor.
209
Skr. 2006/07:101
Eget kapital har påverkats negativt av utdelning till staten av 5,8 miljarder kronor och 3,3 miljarder kronor i omräkningsdifferenser, samt positivt med 4,6 miljarder kronor av kassaflödessäkring och 1,9 miljarder kronor av valutasäkring av utländskt eget kapital. Dessutom har det egna kapitalet höjts med 2,3 miljarder kronor efter en justering av uppskjuten skatteskuld i startbalansräkningen vid bolagiseringen av Vattenfall AB.
TeliaSonera AB:s tillgångar uppgår till 199,4 miljarder kronor, varav statens andel uppgår till 90,3 miljarder kronor. Minskningen under året är 2,0 miljarder kronor, vilket avser räntebärande fordringar. Skulderna har ökat med 1,6 miljarder kronor, vilket främst avser ökad långfristig upplåning med 3,8 miljarder kronor samtidigt som kortfristiga lån minskat med 2,8 miljarder kronor. Statens andel av eget kapital har minskat med 3,5 miljarder kronor som ett resultat av utdelning till staten av 7,1 miljarder kronor och valutakursdifferenser vid sidan av resultatet på 4,1 miljarder kronor. Minskningen har delvis kompenserats av andelen av årets vinst på 7,7 miljarder kronor.
9.4Riksbanken
Riksbankens tillgångar har minskat med 7,9 miljarder kronor och skulderna med 10,5 miljarder kronor under året. Minskningen av tillgångarna avser främst banktillgodohavanden och värdepapper i utländsk valuta, som minskat med 5,1 miljarder kronor. Dessutom har huvudsakliga refinansieringstransaktioner minskat med 2,9 miljarder kronor och avser främst en minskning av den penningpolitiska repan för att finansiera utdelningen av 5,3 miljarder kronor till staten. Skuldernas minskning kan främst hänföras till minskade värderegleringskonton för orealiserade valutakursvinster. Som en följd av kronans förstärkning under året har värderingen av valutareserven, för flertalet valutor, istället medfört orealiserade förluster som ingår som kostnad i resultaträkningen. Det egna kapitalet har ökat med 2,6 miljarder kronor, vilket förklaras av årets överskott 7,9 miljarder kronor reducerat med utdelning av 5,3 miljarder kronor till staten.
9.5Pensionssystemets årsredovisning
Försäkringskassan har i uppdrag att varje år göra en redovisning av det inkomstgrundande ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling. Den inkomstgrundande ålders- pensionen omfattar inkomst- och tilläggs- pensionen från inkomstpensionssystemet samt premiepension. Ett mål med redovisningen är att informera om de förlopp – demografiska, ekonomiska och beteendemässiga – som bestämmer systemets finansiella ställning och som direkt påverkar, eller kan komma att påverka, pensionernas värde. Ytterligare en ambition med redovisningen är att den i så hög grad som möjligt skall ansluta till vedertagna redovisningsprinciper för försäkringsföretag. För en mer fullständig beskrivning av redovisningen hänvisas till Försäkringskassans publikation Orange rapport - Pensionssystemets årsredovisning 2006.
Redovisningsprinciper
Pensionssystemets årsredovisning har upprättats som ett koncernbokslut där även premie- pensionen konsoliderats. I koncernbokslutet har Premiepensionsmyndighetens (PPM) redovis- ning tagits in i huvudsak enligt den av PPM upprättade årsredovisningen.
Pensionsavgifter tas ut med 18,5 procent av pensionsgrundande förvärvsinkomster, trans- fereringar m.m. varav 16 procentenheter tillförs inkomstpensionssystemet och 2,5 procent- enheter premiepensionssystemet.
Inkomstpensionssystemet är ett fördelnings- system, där inbetalda pensionsavgifter i princip direkt används till att betala samma års pensions- utbetalningar. Buffertfonden, det vill säga Första
–Fjärde och Sjätte
–omsättningstiden. Avgiftstillgången bestäms till stor del av sysselsättningen och inkomst- utvecklingen.
Premiepensionssystemet är ett fonderat system där pensionsspararna själva väljer i vilka
210
fonder premiepensionspengarna skall placeras. Pensionen utbetalas genom att det ackumulerade kapitalet säljs av. Tillgångarna utgörs främst av pensionsspararnas placeringar i fonder.
Pensionsskulden avser både skulden till aktiva och pensionerade. Pensionsskulden värderas med utgångspunkt från de förhållanden som råder vid värderingstillfället. Ett undantag från denna princip gäller pensionsskulden till aktiva avseende tilläggspension. Den utgör cirka 16 procent av den totala pensionsskulden, men andelen minskar snabbt framöver. År 2017 är det sista året som
Nedan redovisas resultat- och balansräkning för ålderspensionssystemet, dvs. inkomst- och premiepensionen sammantaget, uttryckt i miljoner kronor.
Skr. 2006/07:101
Tabell 9.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning
Miljoner kronor
|
|
2006 |
2005 |
Förändring |
|
1 |
|
|
|
|
Förändring av fondtillgångarP |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
Pensionsavgifter |
233 625 |
203 176 |
30 499 |
|
|
|
|
|
|
Pensionsutbetalningar |
|||
|
|
|
|
|
|
Avkastning på fonderat |
|
|
|
|
kapital |
110 342 |
159 383 |
|
|
|
|
|
|
|
Administrationskostnader |
|||
|
|
|
|
|
|
Summa förändring av |
|
|
|
|
tillgångar (a) |
2 |
191 008 |
|
|
P |
|||
|
165 173P |
|||
|
Förändring av avgiftstillgång |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Värdet av förändringen i |
|
|
|
|
avgiftsinkomst |
236 612 |
163 453 |
73 159 |
|
|
|
|
|
|
Värdet av förändringen i |
|
|
|
|
omsättningstid |
36 715 |
||
|
|
|
|
|
|
Summa förändring av |
|
|
|
|
avgiftstillgång (b) |
223 960 |
114 086 |
109 874 |
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
Förändring av pensionsskuldP |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya pensionsrätter och ATP- |
|
|
|
|
poäng |
|||
|
|
|
|
|
|
Pensionsutbetalningar |
176 364 |
169 176 |
7 188 |
|
|
|
|
|
|
Indexering/värdeförändring |
|||
|
|
|
|
|
|
Värdet av förändring i |
|
|
|
|
medellivslängd m.m. |
3 755 |
||
|
|
|
|
|
|
Uppkomna arvsvinster/ |
|
|
|
|
dödsfallskapital |
9 865 |
9 150 |
715 |
|
|
|
|
|
|
Fördelade arvsvinster |
|||
|
|
|
|
|
|
Avdrag för |
|
|
|
|
administrationskostnader |
1 500 |
2 073 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa förändring av |
|
|
|
|
pensionsskuld (c) |
4 |
||
|
P |
|||
|
||||
|
Årets resultat (a)+(b)+(c) |
5 |
19 667 |
51 561 |
|
P |
|||
|
71 228P |
|||
1 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
Avser buffertfonden samt premiepensionstillgångar. |
|
|
|
2 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
Varav inkomstpensionssystemet 88 746 miljoner kronor och |
|
||
premiepensionssystemet 76 427 miljoner kronor. |
|
|
||
3 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
Negativ post |
|||
att pensionsskulden minskar. |
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
Varav inkomstpensionssystemet |
|
||
premiepensionssystemet |
|
|
||
5 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
Varav inkomstpensionssystemet 71 172 miljoner kronor och |
|
||
premiepensionssystemet 56 miljoner kronor.
211
Skr. 2006/07:101
Tabell 9.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning
Miljoner kronor
|
|
31/12 2006 |
|
31/12 2005 |
Förändring |
|
Tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Buffertfonden |
857 937 |
|
769 190 |
88 747 |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
269 447 |
|
193 077 |
76 370 |
|
P |
|
|||
|
FörsäkringstillgångarP |
|
|||
|
Övriga tillgångar |
25 956 |
|
47 410 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Avgiftstillgång |
5 944 638 |
|
5 720 678 |
223 960 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
3 |
|
Summa tillgångar |
7 097 978P |
P |
6 730 355 |
P |
|
|
367 623P |
|||
|
Skulder och resultat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingående balanserat resultat |
26 770 |
|
7 104 |
19 666 |
|
|
|
|
|
|
|
Årets resultat |
71 228 |
|
19 667 |
51 561 |
|
|
|
|
|
|
|
Utgående balanserat resultat |
98 000 |
|
26 770 |
71 228 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
5 |
|
Pensionsskuld |
6 972 457P |
P |
6 654 553 |
P |
|
|
317 905P |
|||
|
Övriga skulder |
27 521 |
|
49 032 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa skulder och resultat |
7 097 978 |
|
6 730 355 |
367 623 |
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
Avser premiepension |
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
Varav inkomstpensionssystemet 6 802 575 miljoner kronor och |
|
|||
premiepensionssystemet 295 403 miljoner kronor. |
|
|
|
||
3 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
Varav inkomstpensionssystemet 312 707 miljoner kronor och |
|
|||
premiepensionssystemet 54 916 miljoner kronor. |
|
|
|
||
4 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
Varav inkomstpensionssystemet 6 703 010 miljoner kronor och |
|
|||
premiepensionssystemet 269 447 miljoner kronor. |
|
|
|
||
5 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
Varav inkomstpensionssystemet 241 534 miljoner kronor. |
|
|||
Ålderspensionssystemets balansomslutning för 2006 är 7 098 miljarder kronor.
Årets resultat i inkomstpensionssystemet är 71 miljarder kronor. Inkomstpensionens tillgångar ökade med sammanlagt 313 miljarder kronor, eller 4,8 procent. Buffertfonden ökade
med sammanlagt 89 miljarder kronor och utgör nu knappt 13 procent av tillgångarna. Avkastningen svarade för drygt 83 miljarder kronor, vilket motsvarar en kapitalvägd avkastning på 10,7 procent. Pensionsavgifterna översteg pensionsutbetalningarna, vilket efter avdrag för administrationskostnader bidrog till en buffertfondökning med drygt 5 miljarder kronor. Ökningen på skuldsidan var 3,7 procent, vilket motsvarar 242 miljarder kronor. Indexeringen på 3,0 procent stod för 194 miljarder kronor av ökningen. Under 2006 ökade medellivslängden, vilket medför att pensionerna betalas ut i genomsnitt 21 dagar längre. Det ökade skulden med 33 miljarder kronor. Resterande del av skuldökningen förklaras främst av att nyintjänade pensionsrätter och
För premiepensionen uppgick årets resultat till 56 miljoner kronor. De fonderade premiepensionstillgångarna har under året ökat med 76 miljarder kronor, varav 50 miljarder kronor avser nya pensionsrätter och 27 miljarder kronor avser värdeförändring. Värdeutveck- lingen under året har varit ca 12 procent. Pensionsskulden ökade med 76 miljarder kronor 2006. Förändringen av pensionsskulden avser nyintjänade pensionsrätter, en positiv kapital- förvaltning och utbetalning av pensioner.
212