Bilaga 2
Redovisning av skatteutgifter
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
Bilaga 2
Redovisning av skatteutgifter
Innehållsförteckning
10H | Inledning................................................................................................................. | 91 7H | ||
21H | Skatteutgifterna ur ett budgetperspektiv.............................................................. | 91 8H | ||
2H | .1 | Skatteutgifternas omfattning ............................................................... | 1099H | |
3H | Beskrivning av jämförelsenorm ........................................................................... | 10200H | ||
34H | .1 | Norm för inkomstbeskattning............................................................. | 1120 H | |
35H | .2 | Norm för indirekt beskattning av förvärvsinkomster ........................ | 11202H | |
36H | .3 | Norm för mervärdesskatt..................................................................... | 11203H | |
37H | .4 | Norm för punktskatter......................................................................... | 12204H | |
48H | Beräkningsmetoder .............................................................................................. | 12205H | ||
49H | .1 | Saldopåverkande skatteutgifter ............................................................ | 12206H | |
410H | .2 | Icke saldopåverkande skatteutgifter .................................................... | 13207H | |
511H | Skatteutgifter 2007 ............................................................................................... | 13208H | ||
512H | .1 | Nyheter.................................................................................................. | 13209H | |
513H | .2 | Saldopåverkande skatteutgifter i sammandrag.................................... | 142 0H | |
514H | .2.1 | Inkomstbeskattning.............................................................................. | 142 H | |
51 H | .2.2 | Indirekt beskattning av förvärvsinkomster ......................................... | 142 2H | |
516H | .2.3 | Mervärdesskatt ...................................................................................... | 142 3H | |
517H | .2.4 | Punktskatter.......................................................................................... | 142 4H | |
518H | .2.5 | Skattereduktioner.................................................................................. | 142 5H | |
519H | .2.6 | Kreditering på skattekonto .................................................................. | 142 6H | |
520H | .2.7 | Skattesanktioner.................................................................................... | 142 7H | |
521H | .3 | Icke saldopåverkande skatteutgifter i sammandrag ............................ | 152 8H | |
622H | Redovisning av skatteutgifter .............................................................................. | 152 9H | ||
723H | Beskrivning av enskilda skatteutgifter ................................................................ | 230H | ||
724H | .1 | Saldopåverkande skatteutgifter ............................................................ | 231H | |
A25H . | Inkomst av tjänst och allmänna avdrag................................................ | 23H | ||
A126H | Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension ............................ | 233H | ||
A227H . | Löneunderlaget i fåmansaktiebolag ..................................................... | 234H | ||
A328H . | Sjöinkomstavdrag.................................................................................. | 235H | ||
A429H . | Underskott i aktiv verksamhet m.m.................................................... | 236H | ||
A530H . | Personaloptioner................................................................................... | 237H |
3
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
A631H . | Avdrag för pensionspremier ................................................................. | 238H |
A732H . | Regionalt förhöjt grundavdrag ............................................................. | 239H |
A833H . | Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, | |
dubbel bosättning och hemresor .......................................................... | 2430H | |
A934H . | Avdrag för resor till och från arbetet ................................................... | 2431H |
A1035H . | Avdrag för inställelseresor .................................................................... | 243 H |
A1136H . | Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner............................................ | 2433H |
A1237H . | Förmån av resa vid anställningsintervju ............................................... | 2434H |
A1338H . | Förmån av utbildning vid personalavveckling m.m............................. | 2435H |
A1439H . | Förmån av personaldator ...................................................................... | 2436H |
A1540H . | Förmån av miljöanpassade bilar............................................................ | 2537H |
A1641H . | Stipendier ............................................................................................... | 2538H |
A1742H . | Personalrabatter m.m. ........................................................................... | 2539H |
A1843H . | 2540H | |
A1944H . | Hittelön.................................................................................................. | 2541H |
A2045H . | Ersättning för blod m.m........................................................................ | 254 H |
A2146H . | Inkomst från försäljning av vilt växande bär........................................ | 2543H |
A2247H . | Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands.................. | 2544H |
A2348H . | Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI.................................... | 2645H |
A2449H . | Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands .......................... | 2646H |
A2550H . | Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg....................... | 2647H |
A2651H . | Ersättning till offer för nationalsocialistisk förföljelse ....................... | 2648H |
A2752H . | Personalvård........................................................................................... | 2649H |
A2853H . | Förmån av privat hälso- och sjukvård .................................................. | 2650H |
A2954H . | Utjämning av småföretagares inkomst................................................. | 2651H |
B55H . | Intäkter i näringsverksamhet ................................................................ | 265 H |
B156H . | Uttag av bränsle..................................................................................... | 2753H |
B257H . | Avverkningsrätt till skog....................................................................... | 2754H |
B358H . | Kapitalvinst på näringsfastigheter ........................................................ | 2755H |
C59H . | Kostnader i näringsverksamhet ............................................................ | 2756H |
C160H . | Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet............................ | 2757H |
C261H . | 2758H | |
C362H . | Koncernbidragsdispens ......................................................................... | 2759H |
C463H . | Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar ............................ | 2760H |
C564H . | Avsättning till personalstiftelse (pension)........................................... | 2761H |
C665H . | Anläggning av ny skog m.m.................................................................. | 286 H |
C766H . | Skadeförsäkringsföretag........................................................................ | 2863H |
C867H . | Överavskrivningar avseende inventarier .............................................. | 2864H |
C968H . | Periodiseringsfonder ............................................................................. | 2865H |
C1069H . | Substansminskning................................................................................ | 2866H |
C1170H . | Skogsavdrag............................................................................................ | 2867H |
C1271H . | Bidrag till regionala utvecklingsbolag................................................... | 2868H |
C1372H . | Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet..................... | 2869H |
C1473H . | Nedskrivning av lager och pågående arbeten....................................... | 2970H |
C1574H . | 2971H | |
C1675H . | Räntefördelning vid generationsskiften ............................................... | 297 H |
D76H . | Intäkter i kapital .................................................................................... | 2973H |
D177H . | Avkastning eget hem............................................................................. | 2974H |
D278H . | Avkastning bostadsrättsfastighet ......................................................... | 2975H |
D379H . | Utdelning på aktier i onoterade bolag.................................................. | 30276H |
D480H . | Utdelning av aktier................................................................................ | 30277H |
4
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2 | |||
D581H . | Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt .................................... | 30278H | |
D682H . | Värdeförändring på aktier m.m............................................................ | 30279H | |
D783H . | Nedsatt kapitalvinstbeskattning vid försäljning av eget hem | ||
och bostadsrätt...................................................................................... | 30280H | ||
D884H . | Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel ....................................... | 30281H | |
D985H . | Nedsatt avkastningsskatt på |
30282H | |
D1086H | . | Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt.................................. | 3128 H |
D1187H | . | Begränsningslagen................................................................................. | 31284H |
D1288H | . | Framskjuten beskattning vid andelsbyte............................................. | 31285H |
D1389H | . | 31286H | |
E90H . | Kostnader i kapital ................................................................................ | 31287H | |
E191H . | Konsumtionskrediter............................................................................ | 31288H | |
E292H . | Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m. ............................ | 31289H | |
F93H . | Socialavgifter ......................................................................................... | 31290H | |
F194H . | Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag, | ||
egenavgifter ........................................................................................... | 31291H | ||
F295H . | Regional nedsättning av egenavgifter .................................................. | 32292H | |
F396H . | Nedsättning av egenavgifter för personer som har fyllt 18 | ||
men inte 25 år........................................................................................ | 3229 H | ||
F597H . | Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag och | ||
regional nedsättning för arbetsgivaravgifter........................................ | 32294H | ||
F698H . | Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för enmansföretag......... | 32295H | |
F799H . | Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som har fyllt | ||
18 men inte 25 år................................................................................... | 32296H | ||
F8100H . | Nedsättning av arbetsgivaravgifter i vissa delar av tjänstesektorn..... | 32297H | |
G101H . | Särskild löneskatt .................................................................................. | 33298H | |
G1102H . | Utländska artister.................................................................................. | 33299H | |
G2103H . | Ersättning skiljemannauppdrag............................................................ | 3300H | |
G3104H . | Ersättning till idrottsutövare................................................................ | 3301H | |
G4105H . | Tillfälligt slopad särskild löneskatt för enmansföretag....................... | 3302H | |
G5106H . | Slopad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år | ||
men är födda 1938 eller senare ............................................................. | 330 H | ||
G6107H . | Slopad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år | ||
men är födda 1937 eller tidigare........................................................... | 3304H | ||
G7108H . | Slopad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är | ||
födda 1938 eller senare.......................................................................... | 3305H | ||
G8109H . | Slopad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är | ||
födda 1937 eller tidigare ....................................................................... | 3306H | ||
110H. | Mervärdesskatt ...................................................................................... | 3307H | |
H1111H . | Försäljning av tomtmark och byggnader............................................. | 3308H | |
H2112H . | Försäljning av konstverk < 300 000 kr/år........................................... | 3409H | |
H3113H . | Lotterier................................................................................................. | 3410H | |
H4114H . | Läkemedel.............................................................................................. | 3411H | |
H5115H . | Internationell personbefordran............................................................ | 3412H | |
H6116H |
|||
tidskrifter m.m., biografföreställningar, vissa entréavgiftsbelagda | |||
kulturevenemang, kommersiell idrott, transport i skidliftar, | |||
upphovsrätter, samt entré djurparker.................................................. | 341 H | ||
H15117H | 3414H | ||
H17118H | . | Försäljning av konstverk > 300 000 kr/år........................................... | 3415H |
H18119H | . | Omsättning i ideella föreningar ........................................................... | 3416H |
5
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
H19120H | . | Tidpunkt för inbetalning i byggnads- och annan | |
entreprenadverksamhet ......................................................................... | 3417H | ||
H20121H | . | Ingående skatt på jordbruksarrende..................................................... | 3518H |
I122H. | Punktskatter........................................................................................... | 3519H | |
I1123H . | Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon ............................. | 3520H | |
I2124H . | Energiskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel ....................... | 3521H | |
I3125H . | Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift .......................... | 3522H | |
I4126H . | Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift ................. | 352 H | |
I5127H . | Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart ............................. | 3524H | |
I6128H . | Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart ............................ | 3525H | |
I7129H . | Elförbrukning i vissa kommuner.......................................................... | 3526H | |
I8130H . | Differentierat skatteuttag på fossila bränslen för uppvärmning......... | 3527H | |
I9131H . | Energiskattebefrielse för biobränslen, torv m.m. ................................ | 3528H | |
I10132H . | Avdrag för energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk ............................ | 3629H | |
I11133H . | Återbetalning av energiskatt för fjärrvärmeleveranser till | ||
industrin ................................................................................................. | 360H | ||
I12134H . | Bränsleförbrukning inom industrin...................................................... | 361H | |
I13135H . | Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen ............... | 362H | |
I14136H . | Tillfällig energiskattebefrielse för dieselbränsle till | ||
arbetsmaskiner inom skogsbruksnäringen........................................... | 36H | ||
I15137H . | Elförbrukning inom industrin .............................................................. | 364H | |
I16138H . | Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen ........................ | 365H | |
I17139H . | Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk ..................................... | 366H | |
I18140H . | Befrielse från energiskatt på el vid deltagande i program för | ||
energieffektivisering inom industrin .................................................... | 367H | ||
I19141H . | Generell nedsättning av koldioxidskatt för industrin ......................... | 368H | |
I20142H . | Särskild nedsättning av koldioxidskatt för industrin .......................... | 379H | |
I21143H . | Generell nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom | ||
växthus- och jordbruksnäringen........................................................... | 3740H | ||
I22144H . | Nedsättning av koldioxidskatt för dieselbränsle till arbets- | ||
maskiner inom jord- och skogsbruksnäring ........................................ | 3741H | ||
I23145H . | Tillfällig koldioxidskattebefrielse för dieselbränsle till | ||
arbetsmaskiner inom skogsbruksnäringen........................................... | 3742H | ||
I24146H . | Återbetalning av koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till | ||
industrin ................................................................................................. | 374 H | ||
I25147H . | Koldioxidskattebefrielse för bandrift................................................... | 3744H | |
I26148H . | Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart ........................................ | 3745H | |
I27149H . | Koldioxidskattebefrielse för inrikes sjöfart ......................................... | 3746H | |
I28150H . | Nedsättning av koldioxidskatt på bränsle i kraftvärmeverk ............... | 3747H | |
I29151H . | Koldioxidskattebefrielse för torv.......................................................... | 3748H | |
J152H. | Skattereduktioner .................................................................................. | 3849H | |
J1153H . | Skattereduktion för anslutning till bredband....................................... | 3850H | |
J2154H . | Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa................................ | 3851H | |
J3155H . | Skattereduktion för avgift till fackförening ......................................... | 3852H | |
J4156H . | Skattereduktion för sjöinkomst............................................................ | 385 H | |
J5157H . | Skattereduktion för hushållstjänster .................................................... | 3854H | |
J6158H . | Skattereduktion för stormskadad skog ................................................ | 3855H | |
J7159H . | Begränsningsregel småhus..................................................................... | 3856H | |
J8160H . | Begränsningsregel förmögenhetsskatt ................................................. | 3857H | |
K161H . | Kreditering på skattekonto ................................................................... | 3958H |
6
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2 | ||
K1162H |
Anställningsstöd och skyddat arbete hos offentliga | |
arbetsgivare (OSA) ............................................................................... | 3959H | |
K4163H . | Plusjobb................................................................................................. | 3960H |
K5164H . | Utbildningsvikariat ............................................................................... | 3961H |
K6165H . | Stöd för nystartsjobb ............................................................................ | 3962H |
K7166H . | Utbildning av personal inom vård och äldreomsorg .......................... | 396 H |
K8167H . | Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting............... | 4036 H |
K9168H . | Sjöfartsstöd............................................................................................ | 40365H |
K10169H . | Investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder....................... | 40366H |
K11170H . | Investeringsstimulans för källsortering ............................................... | 40367H |
K12171H . | Investeringsstimulans för energi- och miljöinvesteringar i | |
offentliga lokaler ................................................................................... | 40368H | |
K13172H . | Investeringsstöd för konvertering från direktverkande | |
elvärme i bostadshus ............................................................................. | 40369H | |
K14173H . | Investeringsstöd för konvertering från oljeuppvärmning i | |
bostadshus ............................................................................................. | 40370H | |
K15174H . | Vissa miljöförbättrande installationer i småhus.................................. | 40371H |
L175H . | Skattskyldighet...................................................................................... | 41372H |
L1176H |
Akademier m.m., företagareföreningar m.m., erkända | |
arbetslöshetskassor m.m., ideella föreningar, kyrkor, samt | ||
ägare av fastigheter nämnda i 3 kap |
||
taxeringslagen........................................................................................ | 41373H | |
71 H .2 | Icke saldopåverkande skatteutgifter .................................................... | 4137 H |
M178H . | Skattesanktioner.................................................................................... | 41375H |
M1179H . | Ränteutgifter – 21 procents reduktion ................................................ | 41376H |
M2180H . | Begränsning av skattereduktion........................................................... | 41377H |
M3181H . | Ränteutgifter för bostadsrättsföreningar ............................................ | 41378H |
M4182H |
||
småhus, lokaler, industri- och elproduktionsenheter ......................... | 41379H | |
M7183H . | Avkastning på bostadsrättsfastighet.................................................... | 41380H |
M8184H . | Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete...... | 42381H |
M9185H . | Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ........................ | 42382H |
N186H . | Ej saldopåverkande skatteavvikelser .................................................... | 42383H |
N1187H . | Näringsbidrag och |
4238 H |
N2188H . | Avgångsvederlag till jordbrukare ......................................................... | 42385H |
N3189H . | Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden............... | 42386H |
N4190H . | Flyttningsersättningar .......................................................................... | 42387H |
N5191H . | Totalförsvarspliktigas ersättningar och förmåner............................... | 42388H |
N6192H . | Bistånd ................................................................................................... | 43389H |
N7193H . | Barnbidrag m.m..................................................................................... | 43390H |
N8194H . | Handikappersättning m.m.................................................................... | 43391H |
N9195H |
||
underhållsstöd, bidrag till adoption, engångsbidrag i | ||
samband med arbetsplacering av flyktingar, Bostadstillägg | ||
till pensionärer (BTP), bostadsbidrag, studiestöd, skattefria | ||
pensioner, äldreförsörjningsstöd, introduktionsersättning för | ||
flyktingar och samt övriga skattefria transfereringar.......................... | 43392H | |
Appendix196H ......................................................................................................................... | 44393H |
7
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
Tabellförteckning
1. | Andel skatteutgifter och skattesanktioner av totala skatteintäkter inom olika | |
skatteområden 2007.............................................................................................. | 10394H | |
2. | Skatteutgifter fördelade på |
17395H |
8
1 Inledning
Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på statsbudgetens inkomstsida i form av skatteutgifter.
Definitionen av en skatteutgift är att skatteuttaget är lägre än en viss angiven norm. Ett exempel är mervärdesskattesatsen på livsmedel, som är nedsatt från 25 till 12 procent. Normen är i detta fall 25 procent och skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan 25 procent och 12 procent multiplicerat med underlaget. Om en skatteutgift slopas leder det till ökade skatteintäkter och därmed till en budgetförstärkning för offentlig sektor på samma sätt som om en utgift på statsbudgetens utgiftssida slopas.
Vid sidan av skatteutgifter finns det även skattesanktioner, där skatteuttaget är högre än den angivna normen. Ett exempel på en skattesanktion är den särskilda skatt som utgår på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Denna skatt tas endast ut för sådan el som produceras i kärnkraftverk och är därför att betrakta som en skattesanktion.
Det primära syftet med den redovisning av skatteutgifter som lämnas i denna bilaga är att synliggöra de indirekta stöd som skatteutgifterna utgör på statsbudgetens inkomstsida för att därmed ge underlag till prioritering av olika stöd.
Allmänt gäller att ett givet skatteuttag kan uppnås genom en lägre skattesats om den bas skatten tas ut på breddas. En sådan breddning av basen kan ske genom att minska antalet skatteutgifter. Redovisningen av skatteutgifterna syftar dock inte till att eliminera skatteutgifterna. Ett bibehållande av en skatteutgift kan vara mer samhällsekonomiskt lönsamt än ett slopande.
1.1Disposition
De senaste åren har ett arbete bedrivits i syfte att tydliggöra skatteutgifternas betydelse i ett budgetperspektiv. I avsnitt 2 i denna bilaga beskrivs detta arbete närmare. För att kunna identifiera en skatteutgift måste det existerande skattesystemet sättas i relation till en jämförelsenorm. Avsnitt 3 innehåller därför en relativt utförlig beskrivning av de normer som har valts för de olika inkomstslagen. Avsnitt 4 beskriver
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
de beräkningsmetoder som används. I avsnitt 5 redogörs dels för vilka skatteutgifter som har tillkommit sedan föregående års redovisning, dels kommenteras de största skatteutgifterna inom de olika skatteområdena.
Avsnitt 6 innehåller den tabell som redovisar samtliga, identifierade, skatteutgifter och skattesanktioner för inkomståren
2Skatteutgifterna ur ett budgetperspektiv
Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikområden som t.ex.
Vid sidan av de skatteutgifter som kan anses vara medel inom specifika politikområden finns det skatteutgifter som har uppstått till följd av den praktiska hanteringen i skattesystemet. Det kan vara av administrativa skäl såsom enkelhet, legitimitet/rimlighet och att undvika oacceptabla konsekvenser för den enskilde. Sådana skatteutgifter är i första hand skattetekniskt motiverade.
Även om de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna medför ett stöd för de grupper eller verksamheter som berörs, så saknar de direkt koppling till olika politikområden. Ur ett budgetperspektiv kan de därför inte jämställas med stöd på budgetens utgiftssida.
Det finns ingen klar gräns mellan de skatteutgifter som utgör medel inom specifika politikområden och de som är skattetekniskt motiverade. Ett antal skatteutgifter kan därför anses vara en blandning av dessa två grupper. Sammanfattningsvis kan skatteutgifterna därför delas in i tre grupper:
9
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
1.medel inom specifika politikområden (PO)
2.skattetekniskt motiverade (ST)
3.en blandning av 1. och 2.
En fördjupad redovisning och uppföljning av skatteutgifterna, i syfte att bl.a. ytterligare förbättra underlaget för prioriteringar mellan olika områden i budgetarbetet, bör i första hand ta sikte på de skatteutgifter som är att jämställa med stöd på budgetens utgiftssida, dvs. de som utgör medel inom ett specifikt politikområde.
2.1Skatteutgifternas omfattning
I tabell 1 redovisas det samlade intäktsbortfall som de beräknade skatteutgifterna medför, relaterat till de intäkter de olika skatteslagen inbringar till den offentliga sektorn. Redovisningen görs dels för samtliga skatteutgifter, dels enbart för skatteutgifter som utgör medel inom specifika politikområden Beräkningarna bygger på prognoser för 2007. En detaljerad redovisning av samtliga, identifierade, skatteutgifter ges i avsnitt 5, tabell 2.
De andelar som anges i tabell 1 bör tolkas med viss försiktighet då redovisningen av skatteutgifterna av olika skäl inte är fullständig. Ett skäl är att det i många fall endast finns bristfälliga underlag eller att underlag saknas helt för att beräkna skatteutgifterna. Ett annat är att någon fullständig genomgång av skattelagstiftningen avseende skatteutgifter inte har gjorts. Tabellen ger dock en översiktlig bild av skatteutgifternas betydelse inom olika skatteområden.
Tabell 1. Andel skatteutgifter och skattesanktioner av totala skatteintäkter inom olika skatteområden 2007
Specifika | Samtliga | |
politikområden | ||
Skatteutgifter | ||
Direkt skatt på arbete | 3 | 3 |
Indirekt skatt på arbete | 2 | 2 |
Skatt på kapital | 36 | 61 |
Skatt på bolagsvinster | 3 | 7 |
Mervärdesskatt | 19 | 22 |
Punktskatter | 48 | 49 |
Skattereduktioner* | 0 | 0 |
Kreditering på skattekonto* | 1 | 1 |
Skattesanktioner | ||
Indirekt skatt på arbete | ||
Skatt på kapital | ||
Punktskatter | ||
Totalt* | 10 | 12 |
* Anges som andel av totala skatteintäkter för samtliga skatteområden
Skatteutgifterna inom specifika politikområden uppgår till 11 procent av totala skatteintäkter. Motsvarande andel för samtliga skatteutgifter är 16 procent.
Sett till de olika skatteslagen återfinns de största andelarna skatteutgifter inom områdena punktskatter och skatt på kapital. Ett flertal av skatteutgifterna inom kapitalskatteområdet är skattetekniskt motiverade. Om de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna exkluderas sjunker andelen inom området skatt på kapital från 60 till 36 procent.
De punktskatteutgifter som är knutna till specifika politikområden uppgår till 48 procent.
10
3 Beskrivning av jämförelsenorm
Den jämförelsenorm som har använts vid beräkningen av skatteutgifterna i denna bilaga utgår i huvudsak från principen om likformig beskattning, vilket också var en av grundpelarna i 1990 års skattereform. Likformig beskattning innebär i princip att beskattningen inom varje skatteslag skall vara enhetlig och utan undantag. Därför preciseras jämförelsenormen separat inom vart och ett av de olika skatteslagen inkomstskatt, indirekt beskattning av förvärvsinkomst, mervärdesskatt och punktskatt.
I betänkandet Förmåner och sanktioner (SOU 1995:36) och i 1997 års ekonomiska vårproposition finns en uttömmande beskrivning av jämförelsenormer och beräkningsmetoder vid skatteutgiftsberäkningarna. I detta avsnitt ges ett sammandrag av dessa inom varje skatteslag.
Det pågår ständigt en översyn av de normer som redovisningen bygger på. Exempelvis genomfördes till 2003 års bilaga en översyn inom punktskatteområdet. Arbetet syftade till att tydliggöra principerna för vilka skatter som ingår i redovisningen och även till att förtydliga och i viss mån revidera normerna.
3.1Norm för inkomstbeskattning
För inkomstbeskattningen finns en gemensam norm för vad som är en inkomst. Den innebär att den samlade inkomsten som skall beskattas motsvaras av summan av konsumtionsutgifterna och nettoförmögenhetens förändring under beskattningsperioden. Beskattningsperiodens längd skall vara ett kalenderår eller ett 12 månader långt räkenskapsår.
Det finns dock ingen gemensam norm för vilken skattenivå som skall gälla för de olika inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet. Det förhållandet att skattenivån för de olika inkomstslagen skiljer sig åt påverkar således inte skatteutgiftsberäkningarna.
Olika grad av progressivitet i skatteskalan eller olika skatteuttag på arbetsinkomster jämfört med övriga inkomster anses vara förenligt med normen. Vidare är skattereduktioner förenliga med normen under förutsättning att de är generella och inte gynnar vissa grupper av skattskyldiga. Därutöver har bl.a. följande
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
preciseringar gjorts av normen för inkomstbeskattningen:
•Sparande skall ske med beskattade inkomster.
•Värdeförändringar skall beskattas (alternativt skall skatterestitution ges) när de uppkommer och inte vid realisationstillfället.
•Värdet av hushållsarbete och fritid skall inte ingå i skattebasen.
•Offentliga transfereringar skall utgöra skattepliktig inkomst.
•Den implicita avkastning i form av boendetjänster som egnahemsägaren eller bostadsrättsinnehavaren erhåller skall utgöra skattepliktig inkomst.
•Avskrivningar i näringsverksamhet skall hanteras efter ekonomisk livslängd.
•Endast ränteutgifter för lån till investeringar där avkastningen är skattepliktig skall vara avdragsgilla.
3.2Norm för indirekt beskattning av förvärvsinkomster
Enligt normen för indirekt beskattning av förvärvsinkomster skall socialavgifter och allmän löneavgift eller särskild löneskatt utgå på all ersättning för utfört arbete. Normen är i detta fall en enhetlig skattesats för respektive skatt eller avgift. Sådana ersättningar som är förmånsgrundande för olika socialförsäkringar skall ingå i underlaget för socialavgifter och allmän löneavgift.
Övriga ersättningar för utfört arbete skall ingå i underlaget för särskild löneskatt. Nivån på den särskilda löneskatten skall återspegla vad som i ekonomisk mening kan anses vara skatteinnehållet i socialavgifterna, den allmänna löneavgiften och den allmänna pensionsavgiften.
3.3Norm för mervärdesskatt
Normen för mervärdesskatt är att i princip all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster skall beskattas med normalskattesatsen 25 procent. Undantaget från skatteplikt när det gäller uthyrning av fast egendom redovisas dock
11
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
inte som en skatteutgift. Skälet är att skatteplikt för sådana tjänster skulle innebära en icke neutral beskattning av boende i hyresrätt och egnahem. Vidare anses det förhållandet att omsättning av finansiella tjänster och försäkringstjänster inte omfattas av mervärdesskatteplikt utgöra en del av normen i skatteutgiftsredovisningarna.
Destinationsprincipen skall tillämpas vid internationella transaktioner, dvs. normen innebär att mervärdesskatten tas ut i det land där en vara eller tjänst konsumeras. Offentlig myndighetsutövning skall inte vara skattepliktig. Varor och tjänster som subventioneras med offentliga medel är inte skattepliktiga när den ingående mervärdesskatten är högre än den utgående mervärdesskatt som skulle utgå på det subventionerade priset.
3.4Norm för punktskatter
Redovisningen av skatteutgifter inom punktskatteområdet omfattar endast energi- och koldioxidskatterna inklusive den särskilda skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Energiskatten tar sikte på energianvändningen och normen är därför att all energiförbrukning skall belastas med samma skatt per kWh.
En differentiering av skatteuttaget mellan el och övriga bränslen för uppvärmnings- och drivmedelsändamål är förenlig med normen. Skälet är att el och övriga bränslen är olika typer av energislag. För övriga bränslen är det förenligt med normen att differentiera mellan uppvärmning och drivmedel. Motivet är att energiskatten på drivmedel inte bara fyller övergripande fiskala syften utan också fångar upp vissa samhällsekonomiska kostnader av vägtrafiken såsom slitage på väg, bullerstörning och olyckor.
För förbrukning av el motsvaras normen av normalskattesatsen på el.
För förbrukning av bränslen som används till uppvärmningsändamål motsvaras normen av skattesatsen på eldningsolja.
För bränsle som används som drivmedel utgörs normen av skattesatsen för bensin i miljöklass 1.
Normen för koldioxidskatten utgår från att skatten är avsedd att utgöra ett pris på utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Enligt normen skall skatten därför vara proportionell mot koldioxidutsläppen från respektive fossilt
bränsle. Implicit speglar skattenivån en monetär värdering av den skada som en enhet utsläppt koldioxid från fossilt bränsle medför. Denna skada är densamma oavsett var utsläppen kommer ifrån. Därför sätts normen för koldioxidskatten lika med normalskattesatsen oberoende av om det fossila bränslet används för uppvärmning eller som drivmedel.
Energi- och koldioxidskatterna är endast avsedda att träffa bränsle som används som drivmedel eller för uppvärmning. Skattefriheten för bränsle som används som råvara betraktas därför inte som en skatteutgift.
Energiskatten på el är endast avsedd att träffa förbrukningen av el. Skattebefrielse för bränsle som används för elproduktion betraktas inte som en skatteutgift.
4 Beräkningsmetoder
Beräkningen av skatteutgifterna baseras på en periodiserad redovisning, vilket innebär att skatteeffekterna avser det år den underliggande ekonomiska aktiviteten sker. Uppbördsförskjutningar beaktas således inte.
Beräkningsmetoden av skatteutgifterna är statisk. Det innebär att ingen hänsyn tas till de effekter på de olika skattebasernas storlek som uppstår genom gällande skattereglers inverkan på individernas och företagens beteenden. Effekten av detta kan t. ex. vara ett slopande av skatteutgifterna inte ger en så stor intäktsförstärkning som kan tyckas framgå av denna redovisning.
Det finns saldopåverkande och icke saldopåverkande skatteutgifter. I det följande beskrivs skillnaden mellan dessa två.
4.1Saldopåverkande skatteutgifter
De saldopåverkande skatteutgifterna redovisas både netto- och bruttoberäknade. Den nettoberäknade skatteutgiften visar det faktiska skattebortfall som skatteutgiften medför. Om stödet istället hade getts på utgiftssidan skulle det motsvaras av en skattefri transferering. Exempel på sådana skattefria transfereringar på utgiftssidan är barnbidrag och bostadsbidrag.
12
Skatteutgifterna redovisas även brutto för att kunna jämföras med skattepliktiga transfereringar på utgiftssidan. Exempel på sådana transfereringar är sjukpenning och föräldrapenning.
Vid beräkningen av en bruttoberäknad skatteutgift justeras de nettoberäknade skatteutgifterna upp med hänsyn till den marginalskatt som gäller för det aktuella skattesubjektet. Antag t.ex. en skatteutgift som ger ett skattebortfall netto i inkomstslaget tjänst på 100. Det är detta som är statens intäktsbortfall till följd av skatteutgiften. Om denna skatteutgift skall kunna jämföras med ett skattepliktigt stöd på utgiftssidan måste skatteutgiften räknas upp med den marginalskatt som gäller för inkomstslaget, vilket ger åtgärdens bruttoeffekt. Under antagandet att marginalskattesatsen uppgår till 40 procent blir den bruttoberäknade skatteutgiften 167 kronor (=100/(1 - 0,40)), vilket kan jämföras med ett skattepliktigt stöd på utgiftssidan.
4.2Icke saldopåverkande skatteutgifter
På utgiftssidan finns det såväl skattefria som skattepliktiga transfereringar. Enligt den norm som gäller för inkomstbeskattningen skall offentliga transfereringar utgöra skattepliktig inkomst. Det innebär att skattefria transfereringar automatiskt definieras som skatteutgifter. Exempel på sådana, icke saldopåverkande, skatteutgifter är barnbidrag och bostadstillägg för pensionärer. Orsaken till skattefriheten är närmast administrativ.
För att kunna jämföra skattefria och skattepliktiga transfereringar krävs en kompletterande redovisning, där bidragen först höjs, för att sedan beskattas så att bidraget efter skatt är lika stort. En sådan skattebeläggning innebär visserligen ökade offentliga utgifter, men samtidigt ökar skatteintäkterna. Budgetsaldot påverkas således inte. Därför kallas dessa skattefria transfereringar för icke saldopåverkande skatteutgifter.
De icke saldopåverkande skatteutgifterna har inte fördelats på utgiftsområden eller politikområden då de inte påverkar statsbudgetens saldo. För dessa skatteutgifter beräknas endast ett brutto, som visar hur mycket utgifterna för den ifrågavarande transfereringen skulle behöva öka om transfereringen var föremål för
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
inkomstbeskattning. Redovisningen netto återfinns på utgiftssidan under respektive utgiftsområde.
5 Skatteutgifter 2007
I detta avsnitt anges vilka skatteutgifter som tillkommit sedan föregående år. Andra förändringar av betydelse tas också upp. Därtill kommenteras de största skatteutgifterna inom respektive skatteområde. I kommentarerna refereras genomgående till uppgifter om de bruttoberäknade skatteutgifterna 2007.
5.1Nyheter
De två skatteutgifterna Utlandstillägg m.m. samt Ersättningar och förmåner till statligt anställda vid utlandsstationering finns från och med 2007 samlade under skatteutgiften Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands. Denna grupp anställda behöver inte ta upp vissa ersättningar och förmåner till beskattning.
Det sker flera förändringar på fastighetsskatteområdet. För inkomståren 2007 - 2008 fryses underlaget för fastighetsskatt på småhus och hyreshus på 2006 års nivå. Samtidigt sänks fastighetsskatten för hyreshus medan fastighetsskatten för småhus begränsas på markvärdet. Vidare slopas den schablonmässigt beräknade inkomstbeskattningen för bostadsrättsföreningar och andra privatbostadsföretag. Därtill utvidgas uppskov med beskattning av kapitalvinst till att även omfatta ersättningsbostäder i annan stat inom
För att främja efterfrågan på den yngre arbetskraften sänks egenavgifterna samt arbetsgivaravgifterna för personer som fyllt 18 men inte 25 år från och med halvårsskiftet 2007. Även inom vissa delar inom tjänstesektorn kommer egenavgifterna samt arbetsgivaravgifterna att sättas ned, dock först från och med 1 januari 2008. Regeringen vill stimulera efterfrågan på den äldre arbetskraften och föreslår därför slopad särskilt löneskatt för egenföretagare och anställda som fyllt 65 år.
13
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
Detta görs för två grupper, dels dem som är födda 1938 eller senare, dels dem som är födda 1937 eller tidigare. För den senare gruppen väntas förslagen gälla fr.o.m. 1 januari 2008. En ytterligare efterfrågestimulans är stöd för nystartsjobb. Stödet tillförs arbetsgivaren genom kreditering på skattekontot.
Sedan tidigare tas det inte ut någon energiskatt på biodrivmedel men det är först i år som det redovisas som en skatteutgift.
Fr.o.m. 1 juli 2007 ges skattereduktion till privatpersoners köp av hushållstjänster.
Det sker en större förändring i redovisningen av de skatteutgifter som är i form av kreditering av skattekonto. För mer information om detta, se avsnitt 6 nedan.
5.2.3Mervärdesskatt
Den största skatteförmånen inom mervärdesskatteområdet uppstår genom den reducerade skattesatsen för livsmedel. Inkomståret 2007 beräknas denna skatteutgift uppgå till närmare 27 miljarder kronor brutto.
5.2.4Punktskatter
Inom punktskatteområdet ger nedsatt skatt till 0,5 öre/kWh för elförbrukning inom industrin upphov till beskattningsbara förmåner på omkring 18 miljarder kronor brutto inkomståret 2007.
5.2Saldopåverkande skatteutgifter i sammandrag
De saldopåverkande skatteutgifter som redovisas här förväntas uppgå till omkring 190 miljarder kronor brutto inkomståret 2007. Denna uppgift om den samlade omfattningen bör dock, av skäl som anförts i avsnitt 2, tolkas med försiktighet.
5.2.1Inkomstbeskattning
Den största skatteutgiften inom tjänsteinkomstbeskattning är avdrag för resor till och från arbetet, som för inkomståret 2007 beräknas uppgå till drygt 9 miljarder kronor brutto.
Den största skatteutgiften inom kapitalinkomstbeskattning förväntas inkomståret 2007 vara nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel. Denna skatteförmån orsakas av att avkastningsskatten på pensionsmedel uppgår till 15 procent av en schablonmässigt beräknad avkastning istället för till 30 procent. För inkomståret 2007 beräknas denna skatteutgift uppgå till mer än 15 miljarder kronor brutto.
5.2.2Indirekt beskattning av förvärvsinkomster
Bland de skatteutgifter som rör socialavgifter är nedsättning med inriktning mot mindre företag och regional nedsättning för arbetsgivaravgifter den största. Inkomståret 2007 beräknas skatteutgiften uppgå till omkring 4 miljarder kronor brutto.
5.2.5Skattereduktioner
En skattereduktion minskar den slutliga skatten genom avräkning mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, inkomst av näringsverksamhet och statlig fastighetsskatt. Skattereduktionerna beräknas sammanlagt uppgå till drygt 1,7 miljarder kronor brutto inkomståret 2007. Den enskilt största skatteutgiften är skattereduktion för hushållstjänster som beräknas uppgå till närmare 1,1 miljarder kronor brutto.
5.2.6Kreditering på skattekonto
Det finns ett antal stöd som efter beviljande tillgodoförs målgruppen genom kreditering av skattekonto. Den sammanlagda skatteutgiften för kreditering på skattekonto beräknas uppgå till omkring 7 miljarder kronor brutto inkomståret 2007. Den största enskilda skatteutgiften uppgår till drygt 2 miljarder kronor brutto och avser sjöfartsstöd.
5.2.7Skattesanktioner
Den största enskilda skattesanktionen uppgår till drygt 17 miljarder kronor brutto och avser uttag av socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete.
14
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
5.3Icke saldopåverkande skatteutgifter i I redovisningen av skatteutgifter beaktas såväl
sammandrag
De icke saldopåverkande skatteutgifter som redovisas här beräknas för inkomståret 2007 uppgå till omkring 34 miljarder kronor brutto.
6 Redovisning av skatteutgifter
I tabell 2 i denna bilaga redovisas skatteutgifterna uppdelade på skatteområden för inkomståren
beslutade som föreslagna regelförändringar. En ”*” visar att skatteutgiften är nytillkommen, men att riksdagen ännu inte har fattat beslut om den. Ett blankt fält, ” ”, visar att skatteutgiften inte existerade under ett eller flera år under den period för vilken skatteutgifterna redovisas. Ett
Det sker en större förändring i redovisningen av de skatteutgifter som är i form av kreditering av skattekonto. Krediteringarna kan delas in i två grupper, dels tidsbestämda, dels ej tidsbestämda. För den senare gruppen flyttas redovisningen till utgiftssidan efter 2007. En del av de tidsbestämda har upphört som skatteutgift men har fortfarande offentligfinansiella effekter. Redovisningen av en del av dem flyttas också till statsbudgetens utgiftssida, antingen under 2007 eller 2008. Ett ”f” markerar att redovisningen har flyttats till utgiftssidan.
15
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
16
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
Tabell 2. Skatteutgifter fördelade på |
|||||||||||
Mdkr | brutto | netto | |||||||||
2006 | 2007 | 2008 | 2006 | 2007 | 2008 | ||||||
SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER | |||||||||||
A. Inkomst i tjänst och allmänna avdrag | |||||||||||
A1 | UO11 | PO20 | Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension | - | - | - | - | - | - | ||
A2 | UO24 | PO38 | Löneunderlaget i fåmansaktiebolag | 0,67 | 0,66 | 0,68 | 0,39 | 0,39 | 0,41 | ||
A3 | UO24 | PO38 | Sjöinkomstavdrag | 0,29 | 0,28 | 0,28 | 0,17 | 0,17 | 0,17 | ||
A4 | UO24 | PO38 | Underskott i aktiv verksamhet m.m. | 0,02 | 0,02 | 0,03 | 0,01 | 0,01 | 0,02 | ||
A5 | - | ST | Personaloptioner | - | - | - | - | - | - | ||
A6 | UO11 | P20 | Avdrag för pensionspremier | - | - | - | - | - | - | ||
A7 | UO19 | PO33 | Regionalt förhöjt grundavdrag | 1,02 | u | u | 0,60 | u | u | ||
Avdrag för kostnader i tjänst | |||||||||||
A8 | UO13 | PO22 | Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel bosättning och | 1,38 | 1,37 | 1,41 | 0,80 | 0,81 | 0,83 | ||
hemresor | |||||||||||
A9 | UO13 | PO22 | Avdrag för resor till och från arbetet | 10,11 | 9,49 | 9,91 | 5,85 | 5,59 | 5,83 | ||
A10 | UO13 | PO22 | Avdrag för inställelseresor | - | - | - | - | - | - | ||
Skattefria förmåner och ersättningar | |||||||||||
A11 | UO24 | PO38 | Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner | 0,34 | 0,35 | 0,39 | 0,15 | 0,16 | 0,17 | ||
A12 | UO13 | PO22 | Förmån av resa vid anställningsintervju | - | - | - | - | - | - | ||
A13 | UO13 | PO22 | Förmån av utbildning vid personalavveckling m.m. | - | - | - | - | - | - | ||
A14 | UO22 | PO37 | Förmån av personaldator | 4,11 | - | - | 2,38 | - | - | ||
A15 | UO20 | PO34 | Förmån av miljöanpassade bilar | 0,25 | 0,71 | 1,07 | 0,14 | 0,42 | 0,63 | ||
A16 | - | ST | Stipendier | - | - | - | - | - | - | ||
A17 | - | ST | Personalrabatter m.m. | - | - | - | - | - | - | ||
A18 | - | ST | - | - | - | - | - | - | |||
A19 | - | ST | Hittelön | - | - | - | - | - | - | ||
A20 | - | ST | Ersättning för blod m.m. | - | - | - | - | - | - | ||
A21 | - | ST | Inkomst från försäljning av vilt växande bär | - | - | - | - | - | - | ||
A22 | - | ST | Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands | - | - | - | - | - | - | ||
A23 | UO5 | PO5 | Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | ||
A24 | - | ST | Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands | - | - | - | - | - | - | ||
A25 | - | ST | Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg | - | - | - | - | - | - | ||
A26 | - | ST | Ersättning till offer för nationalsocialistisk förföljelse | - | - | - | - | - | - | ||
A27 | UO14 | PO23 | Personalvård | - | - | - | - | - | - | ||
A28 | UO9 | PO14 | Förmån av privat hälso- och sjukvård | - | - | - | - | - | - | ||
A29 | UO24 | PO38 | Utjämning av småföretagares inkomst | - | - | - | - | - | - | ||
B. Intäkter i näringsverksamhet | |||||||||||
B1 | UO23 | PO43 | Uttag av bränsle | 0,16 | 0,14 | 0,14 | 0,09 | 0,09 | 0,09 | ||
B2 | UO23 | PO41 | Avverkningsrätt till skog | - | - | - | - | - | - | ||
B3 | UO23 | PO38 | Kapitalvinst på näringsfastigheter | 2,09 | 1,81 | 1,81 | 1,26 | 1,14 | 1,15 | ||
B1 | UO23 | PO43 | Uttag av bränsle | 0,16 | 0,14 | 0,14 | 0,09 | 0,09 | 0,09 |
17
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
Mdkr | brutto | netto | |||||||
2006 | 2007 | 2008 | 2006 | 2007 | 2008 | ||||
C. Kostnader i näringsverksamhet | |||||||||
C1 | UO13 | PO22 | Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet | - | - | - | - | - | - |
C2 | UO24 | PO38 | - | - | - | - | - | - | |
C3 | UO24 | PO38 | Koncernbidragsdispens | - | - | - | - | - | - |
C4 | UO24 | PO38 | Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar | - | - | - | - | - | - |
C5 | UO11 | PO20 | Avsättning till personalstiftelse (pension) | - | - | - | - | - | - |
C6 | UO23 | PO41 | Anläggning av ny skog m.m. | 0,57 | 0,60 | 0,69 | 0,34 | 0,38 | 0,44 |
C7 | - | ST | Skadeförsäkringsföretag | 0,42 | 0,53 | 0,61 | 0,30 | 0,38 | 0,44 |
C8 | - | ST | Överavskrivningar avseende inventarier | 2,70 | 3,42 | 4,22 | 1,92 | 2,44 | 3,02 |
C9 | - | ST | Periodiseringsfonder | 0,33 | 0,40 | 0,48 | 0,20 | 0,25 | 0,31 |
C10 | - | ST | Substansminskning | - | - | - | - | - | - |
C11 | UO23 | PO41 | Skogsavdrag | - | - | - | - | - | - |
C12 | UO19 | PO33 | Bidrag till regionala utvecklingsbolag | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 |
C13 | UO17 | PO28 | Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet | 0,08 | 0,08 | 0,08 | 0,05 | 0,06 | 0,06 |
C14 | - | ST | Nedskrivning av lager och pågående arbeten | 0,03 | 0,04 | 0,05 | 0,02 | 0,03 | 0,04 |
C15 | - | ST | 0,04 | 0,04 | 0,05 | 0,02 | 0,03 | 0,03 | |
C16 | - | ST | Räntefördelning vid generationsskiften | - | - | - | - | - | - |
D. Intäkter i kapital | |||||||||
D1 | UO18 | PO31 | Avkastning eget hem | 0,29 | 0,20 | ||||
D2 | UO18 | PO31 | Avkastning bostadsrättsfastighet | 2,60 | 2,21 | 1,88 | 1,59 | ||
D3 | UO24 | PO38 | Utdelning på aktier i onoterade bolag | 3,40 | 3,47 | 3,55 | 2,38 | 2,43 | 2,48 |
D4 | UO24 | PO38 | Utdelning av aktier | - | - | - | - | - | - |
D5 | - | ST | Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt | 7,40 | 8,30 | 9,02 | 5,18 | 5,81 | 6,32 |
D6 | - | ST | Värdeförändring på aktier m.m. | 10,96 | 9,51 | 10,37 | 7,67 | 6,66 | 7,26 |
D7 | UO18 | PO31 | Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning av eget hem och bostadsrätt | 4,76 | 4,80 | 4,78 | 3,33 | 3,36 | 3,35 |
D8 | UO11 | PO20 | Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel | 13,22 | 15,91 | 18,45 | 9,25 | 11,13 | 12,92 |
D9 | - | ST | Nedsatt avkastningsskatt på |
0,27 | 0,32 | 0,38 | 0,19 | 0,23 | 0,26 |
D10 | - | ST | Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 |
D11 | - | ST | Begränsningslagen | 0,57 | 0,57 | 0,57 | 0,40 | 0,40 | 0,40 |
D12 | - | ST | Framskjuten beskattning vid andelsbyte | - | - | - | - | - | - |
D13 | - | ST | 0,03 | 0,04 | 0,04 | 0,02 | 0,02 | 0,03 | |
E. Kostnader i kapital | |||||||||
E1 | - | ST | Konsumtionskrediter | - | - | - | - | - | - |
E2 | - | ST | Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m. | - | - | - | - | - | - |
F. Socialavgifter | |||||||||
F1 | UO24 | PO38 | Nedsättning med inriktning mot mindre företag, egenavgifter | 1,94 | 1,04 | 0,00 | 1,36 | 0,73 | 0,00 |
F2 | UO19 | PO33 | Regional nedsättning av egenavgifter | 0,11 | 0,13 | 0,13 | 0,08 | 0,09 | 0,09 |
F3 | UO13 | PO22 | Nedsättning av egenavgifter för personer som har fyllt 18 men inte 25 år | 0,03* | 0,06* | 0,02* | 0,04* | ||
F4 | UO24 | PO38 | Nedsättning av egenavgifter för vissa delar av tjänstesektorn | 0,94* | 0,66* | ||||
F5 | UO24 | PO38 | Nedsättning med inriktning mot mindre företag och regional nedsättning för | 7,67 | 4,06 | 0,46 | 5,52 | 2,93 | 0,33 |
arbetsgivaravgifter | |||||||||
F6 | UO24 | PO38 | Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för enmansföretag |
- | u | u | - | u | u |
F7 | UO13 | PO22 | Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som fyllt 18 men inte 25 år | 2,74* | 5,47* | 1,97* | 3,94* | ||
F8 | UO24 | PO38 | Nedsättning av arbetsgivaravgifter i vissa delar av tjänstesektorn | 5,49* | 3,95* |
18
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
Mdkr | brutto | netto | |||||||
2006 | 2007 | 2008 | 2006 | 2007 | 2008 | ||||
G. Särskild löneskatt | |||||||||
G1 | UO17 | PO28 | Utländska artister | 0,16 | 0,18 | 0,18 | 0,11 | 0,13 | 0,13 |
G2 | UO24 | PO38 | Ersättning skiljemannauppdrag | - | - | - | - | - | - |
G3 | UO17 | PO30 | Ersättning till idrottsutövare | - | - | - | - | - | - |
G4 | UO24 | PO38 | Tillfälligt slopad särskild löneskatt för enmansföretag | - | u | u | - | u | u |
G5 | UO24 | PO38 | Slopad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1938 | 0,13 | 0,13 | 0,09 | 0,09 | ||
eller senare | |||||||||
G6 | UO24 | PO38 | Slopad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1937 | 0,11* | 0,08* | ||||
eller tidigare | |||||||||
G7 | UO24 | PO38 | Slopad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1938 eller | 0,65 | 0,65 | 0,47 | 0,47 | ||
senare | |||||||||
G8 | UO13 | PO22 | Slopad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1937 eller | 0,36* | 0,26* | ||||
tidigare | |||||||||
H. Mervärdesskatt | |||||||||
Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger ej) | |||||||||
H1 | UO18 | PO31 | Försäljning av tomtmark och byggnader | 1,61 | 1,69 | 1,78 | 1,16 | 1,22 | 1,28 |
H2 | UO17 | PO28 | Försäljning av konstverk <300 000 kr/år | - | - | - | - | - | - |
H3 | - | ST | Lotterier | 4,63 | 4,89 | 5,19 | 3,34 | 3,52 | 3,73 |
Skattesats 0,6 eller 12 procent (avdragsrätt föreligger) | |||||||||
H4 | UO9 | PO13 | Läkemedel | 3,24 | 3,59 | 3,93 | 2,33 | 2,58 | 2,83 |
H5 | - | ST | Internationell personbefordran | 1,03 | 1,09 | 1,14 | 0,74 | 0,78 | 0,82 |
H6 | UO22 | PO36 | Personbefordran | 5,80 | 6,41 | 7,12 | 4,18 | 4,62 | 5,12 |
H7 | UO17 | PO28 | Allmänna nyhetstidningar | 1,73 | 1,92 | 2,10 | 1,25 | 1,38 | 1,51 |
H8 | UO17 | PO28 | Böcker, tidskrifter m.m. | 2,56 | 2,84 | 3,11 | 1,85 | 2,04 | 2,24 |
H9 | UO17 | PO28 | Biografföreställningar | 0,30 | 0,31 | 0,33 | 0,21 | 0,23 | 0,24 |
H10 | UO17 | PO28 | Vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang | 1,98 | 2,09 | 2,22 | 1,43 | 1,51 | 1,60 |
H11 | UO17 | PO30 | Kommersiell idrott | 2,96 | 3,28 | 3,64 | 2,13 | 2,36 | 2,62 |
H12 | UO24 | PO38 | Transport i skidliftar | 0,17 | 0,27 | 0,29 | 0,12 | 0,20 | 0,21 |
H13 | UO17 | PO28 | Upphovsrätter | 0,18 | 0,19 | 0,20 | 0,13 | 0,14 | 0,15 |
H14 | UO17 | PO28 | Entré djurparker | 0,05 | 0,05 | 0,05 | 0,04 | 0,04 | 0,04 |
H15 | UO12 | PO21 | Livsmedel | 25,68 | 26,83 | 28,07 | 18,49 | 19,32 | 20,21 |
H16 | UO24 | PO38 | Rumsuthyrning | 1,38 | 1,46 | 1,55 | 1,00 | 1,05 | 1,12 |
H17 | UO17 | PO28 | Försäljning av konstverk >300 000 kr/år | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,01 |
Undantag från skattskyldighet | |||||||||
H18 | UO17 | PO30 | Omsättning i ideella föreningar | 0,09 | 0,09 | 0,10 | 0,06 | 0,07 | 0,07 |
Redovisningsperiod | |||||||||
H19 | - | ST | Tidpunkt för inbetalning i byggnads- och annan entreprenadverksamhet | 0,56 | 0,74 | 0,87 | 0,40 | 0,53 | 0,63 |
Avdrag för ingående skatt | |||||||||
H20 | - | ST | Ingående skatt på jordbruksarrende | - | - | - | - | - | - |
19
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
Mdkr | brutto | netto | |||||||
2006 | 2007 | 2008 | 2006 | 2007 | 2008 | ||||
I. Punktskatter | |||||||||
Energiskatt | |||||||||
I1 | UO22 | PO36 | Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon | 11,11 | 11,44 | 12,00 | 8,00 | 8,23 | 8,64 |
I2 | UO21 | PO35 | Energiskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel | 1,14 | 1,62 | 1,80 | 0,82 | 1,16 | 1,30 |
I3 | UO22 | PO36 | Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift | 1,28 | 1,34 | 1,40 | 0,92 | 0,96 | 1,01 |
I4 | UO22 | PO36 | Energiskattebefrielse för bränslebrukning vid bandrift | 0,02 | 0,02 | 0,03 | 0,02 | 0,02 | 0,02 |
I5 | - | ST | Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart | 0,62 | 0,63 | 0,63 | 0,45 | 0,45 | 0,46 |
I6 | - | ST | Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart | - | - | - | - | - | - |
I7 | UO19 | PO33 | Elförbrukning i vissa kommuner | 0,77 | 0,79 | 0,80 | 0,56 | 0,57 | 0,58 |
I8 | UO21 | PO35 | Differentierat skatteuttag på fossila bränslen för uppvärmning | 0,42 | 0,48 | 0,49 | 0,30 | 0,35 | 0,35 |
I9 | UO21 | PO35 | Energiskattebefrielse för biobränslen, torv m.m. | 5,20 | 5,66 | 5,85 | 3,74 | 4,07 | 4,21 |
I10 | UO21 | PO35 | Avdrag för energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk | 0,36 | 0,38 | 0,39 | 0,26 | 0,28 | 0,28 |
I11 | UO21 | PO35 | Återbetalning av energiskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin | 0,20 | 0,20 | 0,20 | 0,15 | 0,15 | 0,15 |
I12 | UO24 | PO38 | Bränsleförbrukning inom industrin | 1,62 | 1,66 | 1,69 | 1,17 | 1,19 | 1,22 |
I13 | UO23 | PO43 | Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen | 0,15 | 0,15 | 0,15 | 0,10 | 0,11 | 0,11 |
I14 | UO23 | PO41 | Tillfällig energiskattebefrielse för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom | 0,11 | u | u | 0,08 | u | u |
skogsbruksnäringen | |||||||||
I15 | UO24 | PO38 | Elförbrukning inom industrin | 17,54 | 18,03 | 18,48 | 12,63 | 12,98 | 13,30 |
I16 | UO23 | PO43 | Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen | 0,76 | 0,51 | 0,52 | 0,55 | 0,37 | 0,37 |
I17 | UO21 | PO35 | Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk | 0,09 | 0,10 | 0,07 | 0,06 | 0,07 | 0,05 |
I18 | UO24 | PO38 | Befrielse från energiskatt på el vid deltagande i program för energieffektivisering | 0,21 | 0,21 | 0,21 | 0,15 | 0,15 | 0,15 |
inom industrin | |||||||||
Koldioxidskatt | |||||||||
I19 | UO24 | PO38 | Generell nedsättning av koldioxidskatt för industrin | 6,29 | 6,43 | 6,56 | 4,53 | 4,63 | 4,72 |
I20 | UO24 | PO38 | Särskild nedsättning av koldioxidskatt för industrin | 0,29 | 0,26 | 0,26 | 0,21 | 0,18 | 0,18 |
I21 | UO23 | PO43 | Generell nedsättning av koldioxidskatt för växthus- och jordbruksnäringen | 0,45 | 0,45 | 0,46 | 0,32 | 0,33 | 0,33 |
I22 | UO23 | PO44 | Nedsättning av koldioxidskatt för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom jord- och | 1,30 | 1,32 | 1,34 | 0,94 | 0,95 | 0,97 |
skogsbruksnäringen | |||||||||
I23 | UO23 | PO38 | Tillfällig koldioxidskattebefrielse för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom | 0,06 | u | u | 0,05 | u | u |
skogsbruksnäringen | |||||||||
I24 | UO21 | PO35 | Återbetalning av koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin | 0,66 | 0,66 | 0,66 | 0,47 | 0,47 | 0,47 |
I25 | UO22 | PO36 | Koldioxidskattebefrielse för bandrift | 0,02 | 0,02 | 0,02 | 0,01 | 0,01 | 0,02 |
I26 | - | ST | Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart | - | - | - | - | - | - |
I27 | - | ST | Koldioxidskattebefrielse för inrikes sjöfart | 0,52 | 0,52 | 0,53 | 0,37 | 0,38 | 0,38 |
I28 | UO21 | PO35 | Nedsättning av koldioxidskatt på bränsle i kraftvärmeverk | 1,56 | 1,72 | 1,74 | 1,12 | 1,24 | 1,25 |
I29 | UO21 | PO35 | Koldioxidskattebefrielse för torv | 1,62 | 1,61 | 1,59 | 1,17 | 1,16 | 1,14 |
J. Skattereduktioner m.m. | |||||||||
J1 | UO22 | PO37 | Skattereduktion för anslutning till bredband | 0,05 | u | u | 0,03 | u | u |
J2 | UO13 | PO22 | Skattereduktion för avgiften till arbetslöshetskassa | 0,67 | u | u | 0,39 | u | u |
J3 | UO14 | PO23 | Skattereduktion för avgiften till fackförening | 3,85 | u | u | 2,23 | u | u |
J4 | UO24 | PO38 | Skattereduktion för sjöinkomst | 0,13 | 0,13 | 0,13 | 0,08 | 0,08 | 0,08 |
J5 | UO13 | PO22 | Skattereduktion för hushållstjänster | 1,09* | 2,23* | 0,65* | 1,33* | ||
J6 | UO23 | PO41 | Skattereduktion för stormskadad skog | 0,66 | u | u | 0,40 | u | u |
J7 | UO18 | PO31 | Begränsningsregel småhus | 0,45 | 0,42 | 0,40 | 0,31 | 0,29 | 0,28 |
J8 | UO18 | PO31 | Begränsningsregel förmögenhetsskatt | 0,09 | 0,09 | 0,09 | 0,06 | 0,06 | 0,06 |
20
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
Mdkr | brutto | netto | |||||||
2006 | 2007 | 2008 | 2006 | 2007 | 2008 | ||||
K. Kreditering på skattekonto | |||||||||
K1 | UO13 | PO22 | Anställningsstöd vid anställning av långtidsarbetslösa | 4,49 | u | u | 3,23 | u | u |
K2 | UO13 | PO22 | Anställningsstöd till långtidssjukskrivna | 0,03 | 0,03 | f | 0,02 | 0,02 | f |
K3 | UO13 | PO22 | Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) | 1,03 | 1,09 | f | 0,74 | 0,79 | f |
K4 | UO13 | PO22 | Plusjobb | 2,19 | 6,08 | f | 1,58 | 4,38 | f |
K5 | UO13 | PO22 | Utbildningsvikariat | 0,19 | 0,15 | f | 0,14 | 0,11 | f |
K6 | UO13 | PO22 | Stöd för nystartsjobb | 0,97 | 2,36 | 0,70 | 1,70 | ||
K7 | UO13 | PO22 | Utbildning av personal inom vård och äldreomsorg | 0,42 | 0,42 | u | 0,30 | 0,30 | u |
K8 | UO25 | PO48 | Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting | 9,61 | u | u | 6,92 | u | u |
K9 | UO22 | PO36 | Sjöfartsstöd | 2,37 | 2,48 | 2,58 | 1,71 | 1,79 | 1,86 |
K10 | UO18 | PO31 | Investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder | 0,78 | 0,97 | 1,25 | 0,56 | 0,70 | 0,90 |
K11 | UO18 | PO34 | Investeringsstimulans för källsortering | 0,18 | u | u | 0,13 | u | u |
K12 | UO21 | PO35 | Investeringsstimulans för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler | 0,17 | f | f | 0,17 | f | f |
K13 | UO21 | PO35 | Investeringsstöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus | 0,04 | f | f | 0,03 | f | f |
K14 | UO21 | PO35 | Investeringsstöd för konvertering från oljeuppvärmning i bostadshus | 0,22 | 0,40 | f | 0,16 | 0,29 | f |
K15 | UO21 | PO35 | Vissa miljöförbättrande installationer i småhus | 0,07 | f | f | 0,05 | f | f |
L. Skattskyldighet | |||||||||
L1 | - | ST | Akademier m.m | - | - | - | - | - | - |
L2 | - | ST | Företagarföreningar m.m. | - | - | - | - | - | - |
L3 | - | ST | Arbetslöshetskassor m.m. | - | - | - | - | - | - |
L4 | - | ST | Ideella föreningar | - | - | - | - | - | - |
L5 | - | ST | Kyrkor | - | - | - | - | - | - |
L6 | - | ST | Ägare av vissa fastigheter | - | - | - | - | - | - |
M. Skattesanktioner | |||||||||
Kostnader i kapital | |||||||||
M1 | - | ST | Ränteutgifter - 21 procents reduktion | ||||||
M2 | - | ST | Begränsning av skattereduktion | ||||||
M3 | UO18 | PO31 | Ränteutgifter för bostadsrättsföreningar | u | u | u | u | ||
M4 | UO18 | PO31 | Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus | ||||||
M5 | UO24 | PO38 | Fastighetsskatt på lokaler | ||||||
M6 | UO24 | PO38 | Fastighetsskatt på industri- och elproduktionsenheter | ||||||
M7 | UO18 | PO31 | Avkastning på bostadsrättsfastighet | u | u | u | u | ||
Socialavgifter | |||||||||
M8 | - | ST | Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete | ||||||
Punktskatter | |||||||||
M9 | UO21 | PO35 | Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer | ||||||
N. EJ SALDOPÅVERKANDE SKATTEAVVIKELSER | |||||||||
Skattefria transfereringar | |||||||||
N1 | Näringsbidrag och |
- | - | - | |||||
N2 | Avgångsvederlag till jordbrukare | - | - | - | |||||
N3 | Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden | - | - | - | |||||
N4 | Flyttningsersättningar | - | - | - |
21
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
Mdkr | brutto | netto | |||||
2006 | 2007 | 2008 | 2006 | 2007 | 2008 | ||
N5 | Totalförsvarspliktigas ersättningar och förmåner | - | - | - | |||
N6 | Bistånd | 2,90 | 2,80 | 2,78 | |||
N7 | Barnbidrag m.m. | 15,91 | 15,82 | 15,78 | |||
N8 | Handikappersättning m.m. | 0,57 | 0,57 | 0,59 | |||
N9 | Underhållsstöd | 2,07 | 1,97 | 1,91 | |||
N10 | Bidrag till adoption | - | - | - | |||
N11 | Engångsbidrag i samband med arbetsplacering av flyktingar | - | - | - | |||
N12 | Bostadstillägg pensionärer (BTP) | 5,46 | 5,46 | 5,30 | |||
N13 | Bostadsbidrag | 1,60 | 1,49 | 1,39 | |||
N14 | Studiestöd | 5,31 | 5,10 | 5,23 | |||
N15 | Skattefria pensioner | 0,31 | 0,32 | 0,33 | |||
N16 | Äldreförsörjningsstöd | 0,08 | 0,08 | 0,09 | |||
N17 | Introduktionsersättning för flyktingar | 0,15 | 0,14 | 0,15 | |||
N18 | Övriga icke skattepliktiga transfereringar | 0,16 | 0,17 | 0,19 |
22
7Beskrivning av enskilda skatteutgifter
7.1Saldopåverkande skatteutgifter
A.Inkomst av tjänst och allmänna avdrag
A1 Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension
Arbetsgivarens kostnader skall inte tas upp till beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna avser tryggande av pension genom avsättning eller pensionsförsäkring på visst sätt och inom vissa ramar. Avsättningen utgör en ersättning för utfört arbete som inte är förmånsgrundande i socialförsäkringssystemen och ligger därför till grund för särskild löneskatt. Skatteutgiften för skatt på inkomst av tjänst är beroende av skillnaden i marginalskatt vid avsättning och utbetalning av pensionen.
A2. Löneunderlaget i fåmansaktiebolag
Genom reglerna om löneunderlag ökar den kapitalbeskattade inkomsten för aktiva delägare i fåmansaktiebolag och närstående till dessa. Därigenom beskattas viss avkastning på arbetskraft i inkomstslaget kapital. Avkastning på arbete är lön, som bör beläggas med arbetsgivaravgifter och beskattas i inkomstslaget tjänst. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt och består i skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och dubbelbeskattad kapitalinkomst.
A3. Sjöinkomstavdrag
Sjömän som har haft s.k. sjöinkomst medges sjöinkomstavdrag som uppgår till 36 000 kronor om fartyget till övervägande del går i fjärrfart och 35 000 kronor om det går i närfart. Om man inte har arbetat ombord hela året, för varje dag som sjöinkomst uppbärs skall avdrag medges till 1/365 av sjöinkomstavdraget. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
A4. Underskott i aktiv verksamhet m.m.
Underskott av aktiv näringsverksamhet får dras av som allmänt avdrag under vissa förutsättningar (maximalt under 5 års tid med högst 100 000 kronor per år; restriktionerna gäller dock inte litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet). Normen är annars att underskottet får sparas och kvittas mot senare överskott i den aktiva näringsverksamheten. Den tidigarelagda kvittningen är en skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på skattekrediten och avser inkomst av tjänst.
A5. Personaloptioner
Beskattning av personaloptionsförmånen sker först när personaloptionen utnyttjas. För de personer som utnyttjar personaloptionen är räntan på denna skattekredit en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
A6. Avdrag för pensionspremier
Avdrag får göras för erlagda pensionspremier. Avdragen är begränsade beloppsmässigt. Om marginalskatten vid utbetalningen av pensionen är lägre än vid inbetalningen av premien uppstår en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
A7. Regionalt förhöjt grundavdrag
Fysiska personer bosatta inom stödområde A kompenseras för ökade utgifter på grund av de geografiska lägesnackdelarna. Den regionala höjningen av grundavdraget för inkomståret 2006 är 5 000 kronor. Undantag görs av statsstödsskäl för dem som bedriver näringsverksamhet inom transportsektorn. Det förhöjda grundavdraget slopades från och med 1 januari 2007.
23
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
Avdrag för kostnader i tjänst
A8. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor
Den som har tillfälligt arbete på annan ort än hemorten eller flyttat till annan ort på grund av arbete men har kvar den tidigare bostaden kan under vissa förutsättningar få avdrag för den ökning av levnadskostnaderna som därigenom uppkommer. Om den skattskyldige på grund av sitt arbete vistas på annan ort än hemorten kan avdrag för utgifter för en hemresa per vecka medges. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
A9. Avdrag för resor till och från arbetet
Skatterättsligt anses kostnader för resor till och från arbetet i princip vara privata levnadskostnader och inte en kostnad för intäkternas förvärvande. Anledningen är att den skattskyldige själv anses kunna välja sin bostadsort. Då kostnader som överstiger 8 000 kronor är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen utgör avdraget en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst.
A10. Avdrag för inställelseresor
Om den skattskyldige har haft utgifter för resa mellan två platser inom EES i samband med tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag, s.k. inställelseresa, har denne rätt till avdrag för utgifterna. Avdraget skall som huvudregel beräknas efter utgiften för det billigaste färdsättet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
Skattefria förmåner och ersättningar
Skattefria ersättningar och förmåner minskar den beskattningsbara arbetsinkomsten. Då den beskattningsbara inkomsten minskar, minskar även underlaget för socialavgifter. Ett minskat underlag innebär att den förmånsgrundande inkomsten för olika socialförsäkringar sänks, vilket minskar statens utgifter. Statens utgifter minskar dock inte med lika mycket som inbetal-
ningarna till systemet minskar då det i socialavgifterna finns en skattedel, som inte ger rätt till några förmåner. Skattedelen motsvaras av den särskilda löneskatten. Skatteutgiften vad gäller socialavgifterna utgörs därför enbart av den särskilda löneskatten. Totalt uppgår skatteutgiften för skattefria ersättningar och förmåner därmed till skatt på dels inkomst av tjänst, dels särskild löneskatt.
A11. Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner
Vissa förmåner och ersättningar till utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner kan undantas från beskattning. För skattefrihet krävs beslut av Forskarskattenämnden. 25 procent av lönen undantas från beskattning. Vissa ersättningar för utgifter är också undantagna från skatteplikt. Undantagen gäller under högst tre år. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A12. Förmån av resa vid anställningsintervju
Förmån av resa till eller från anställningsintervju eller kostnadsersättning för sådan resa är inte skattepliktig. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A13. Förmån av utbildning vid personalavveckling m.m.
Förmån av utbildning vid personalavveckling m.m. är undantagen från skatteplikt om utbildningen är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att arbeta. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A14. Förmån av personaldator
I de fall arbetstagaren för privat bruk får använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller, utgår varken inkomstskatt eller sociala avgifter. Denna förmån utgör ersättning för utfört arbete. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Fr.o.m. år 2004 är högsta tillåtna bruttolöneavdrag 10 000 kronor per år. Denna skattefrihet upphörde att gälla från och med 1 januari 2007. I
24
syfte att underlätta värderingen infördes ett schablonmässigt förmånsvärde. Schablonvärdet är en försiktig marknadsvärdering och motsvarar 2 400 kronor.
A15. Förmån av miljöanpassade bilar
Förmånsvärdet för en bil som – helt eller delvis – är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja och som därför har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, sätts ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. För förmånsbilar som helt eller delvis drivs med elektricitet eller gas, utom de som drivs med gasol, utgör i stället förmånsvärdet 60 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan sådan mer miljöanpassad teknik. Den maximala nedsättningen för el/elhybridbilar och gasbilar får inte överstiga 16 000 kr per år. För alkoholdrivna bilar utgör i stället förmånsvärdet 80 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Den maximala nedsättningen för alkoholbilar får inte överstiga 8 000 kr per år. Skattebortfallet uppstår till följd av det nedsatta förmånsvärdet och skatteutgiften avser inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A16. Stipendier
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
A18.
A19. Hittelön
Hittelön, ersättningar till den som i särskilt fall har räddat person eller egendom i fara, och ersättningar till den som bidrar till avslöjande eller gripande av person som begått brott, är skattefria. Eftersom ersättningarna i princip är ersättning för prestation är detta en skattelättnad. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A20. Ersättning för blod m.m.
Ersättningar till den som har lämnat organ, blod eller modersmjölk är skattefria. Eftersom ersättningarna i princip är ersättning för prestation är detta en skattelättnad. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A21. Inkomst från försäljning av vilt växande bär
Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria under vissa förutsättningar, bl.a. om de inte utgör ersättning för utfört arbete. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A17. Personalrabatter m.m.
Personalrabatter beskattas normalt inte. Reseförmåner med inskränkande villkor som tillhandahålls anställda inom t.ex. flyg eller järnväg beskattas enligt en schablon. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
Inkomster från försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria upp till 12 500 kronor. Eftersom inkomsten är en ersättning för arbete är detta en skattelättnad. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A22. Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands
Ersättningar och förmåner till utomlands stationerad personal vid statlig myndighet skall inte tas upp, om ersättningen eller förmånen är föranledd av stationeringen och avser vissa förmåner och ersättningar, t.ex. bostad på stationeringsorten och medföljande tillägg för make. Äldre bestämmelser gäller för utlandsstationering som har tillträtts före den 1 januari 2007, dock längst till och med den 31 augusti
25
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
2009. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst ock särskild löneskatt.
A23. Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI
Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för skolavgifter för barn och förmån för fri bostad är ej skattepliktig när ersättningen anvisats av styrelsen för SIPRI till vissa utländska forskare. Skattefriheten har motiverats med svårigheten att rekrytera forskare. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som personalvårdsförmåner räknas inte rabatter, förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning, förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A24. Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands
Den s.k. ettårsregeln medger skattefrihet i Sverige, även om ingen beskattning skett utomlands. Om anställningen har varat minst ett år i samma land och avsett anställning hos annan än bl.a. svenska staten eller svensk kommun, medges befrielse från skatt även om ingen beskattning skett i verksamhetslandet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A25. Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg
Skattefrihet gäller för anställning ombord på utländskt fartyg om anställningen och vistelsen utomlands varat minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod och avsett anställning hos arbetsgivare som hör hemma i en stat inom EES. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A26. Ersättning till offer för nationalsocialistisk förföljelse
Ersättning från utlandet till offer för nationalsocialistisk förföljelse har undantagits från beskattning. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A27. Personalvård
Personalvårdsförmåner är skattefria. Med personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre
A28. Förmån av privat hälso- och sjukvård
Om arbetsgivaren bekostar offentligt finansierad hälso- och sjukvård i Sverige är detta en skattepliktig förmån. Om arbetsgivaren däremot bekostar privat hälso- och sjukvård för en anställd är detta en skattefri förmån. Detsamma gäller för hälso- och sjukvård utomlands. Arbetsgivaren har å andra sidan ingen avdragsrätt för kostnaden. Det finns inget som hindrar att arbetsgivaren efter överenskommelse gör ett bruttolöneavdrag för den anställde för att kompensera sig för kostnaden. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A29. Utjämning av småföretagares inkomst
I småföretag bidrar inkomstutjämnande åtgärder, t.ex. avsättningar till skogskonto och periodiseringsfond samt överavskrivningar, till skatteutgiften i den mån åtgärderna medför att ägarens marginalskatt blir olika vid avsättning och uttag. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
B.Intäkter i näringsverksamhet
Betydelsen av organisationsform
I följande beskrivningar av skatteutgifterna inom näringsverksamhet under B. och C. gäller generellt att posterna påverkar den beskattningsbara inkomsten i näringsverksamheten. Storleken på skatteutgiften kommer att bero av i vilken organisationsform näringsverksamheten
26
bedrivs. För aktiebolag och ekonomiska föreningar, där inkomst av näringsverksamhet beskattas med bolagsskatt, innebär den lägre beskattningsbara inkomsten att statens bolagsskatteintäkter minskar. För enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag, där inkomst av näringsverksamhet beskattas som inkomst av tjänst, innebär en sänkt beskattningsbar inkomst att även underlaget för socialavgifter minskar. Skatteutgiften utgörs därför av dels inkomst av tjänst, dels särskild löneskatt (se utförlig beskrivning under A. Inkomst av tjänst, vad gäller förhållandet mellan socialavgifter och särskild löneskatt).
B1. Uttag av bränsle
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
C.Kostnader i näringsverksamhet
C1. Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet
För näringsidkare som företar arbetsresor med egen bil tillämpas i dag de regler som gäller för löntagare, dvs. de kostnader som överstiger 8 000 kronor är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Kostnaden är egentligen en privat levnadsomkostnad, varför avdraget utgör en skatteutgift avseende skatt på inkomst av näringsverksamhet, se A7.
C2.
Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverksamhet skattepliktigt. Uttag av bränsle för uppvärmning är dock undantaget från skatteplikt om fastigheten är taxerad som lantbruksenhet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.
B2. Avverkningsrätt till skog
Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal träffats. Enligt gällande lagstiftning tillämpas dock i detta fall kontantprincipen, vilket innebär att beskattningen skjuts upp, varför en räntefri kredit uppstår i näringsverksamhet. I princip borde räntan på krediten utgöra underlag för skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.
B3. Kapitalvinst på näringsfastigheter
Kapitalvinst på enskildas näringsfastigheter beskattas som kapitalinkomst. Samtidigt ingår näringsfastigheten i det fördelningsunderlag som utgör grunden för i vilken utsträckning övriga inkomster i näringsverksamheten ska beskattas som kapitalinkomst. Skatteutgiften avser att en större del av näringsinkomsten beskattas som kapitalinkomst än vad som är normenligt. För denna del kan skatteutgiften beräknas ur skillnaden mellan skattesatsen för näringsinkomst (inkl. särskild löneskatt) och kapitalinkomstskattesatsen.
I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för den skatt som skulle ha utgått i det andra avtalslandet även om sådan skatt inte har erlagts. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.
C3. Koncernbidragsdispens
Regeringen kan i vissa fall medge att avdrag får göras för lämnade bidrag trots att reglerna för koncernbidrag ej är uppfyllda. Detta förutsätter dels att avdraget redovisas öppet, dels att den verksamhet som bedrivs av berörda företag skall vara av samhällsekonomiskt intresse. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.
C4. Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar
Ekonomiska föreningar får göra avdrag för rabatter, utdelningar m.m. trots att dessa inte är skattepliktiga hos mottagaren. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.
C5. Avsättning till personalstiftelse (pension)
Arbetsgivare får göra avdrag för belopp som förts över till personalstiftelse för tryggande av pensionsutfästelse. Avsättningen utgör en ersättning för utfört arbete som inte är förmånsgrundande i socialförsäkringssystemen och ligger därför till grund för särskild löneskatt.
27
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
Om marginalskatten vid utbetalning av pensionen är lägre än vid inbetalning av premien uppstår en skatteutgift avseende skatt på inkomst av näringsverksamhet.
C6. Anläggning av ny skog m.m.
Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som främjar skogsbruk skall kostnadsföras direkt. Utgifter för inköp samt plantering av träd och buskar för frukt- eller bärodling får dras av direkt. Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på den omedelbara avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.
C7. Skadeförsäkringsföretag
I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlighet att göra extra avsättningar till s.k. säkerhetsreserv. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och utgörs av räntan på den skattekredit som det extra avdraget medför.
C8. Överavskrivningar avseende inventarier
Den planmässiga avskrivningstiden bestäms av tillgångens ekonomiska livslängd, medan den skattemässiga avskrivningstiden bestäms enligt lag. Detta innebär att planmässiga och skattemässiga avskrivningar endast undantagsvis överensstämmer. Lagstiftningen tillåter att en tillgång skrivs av snabbare än vad som är ekonomiskt motiverat av förslitning. Genom överavskrivningarna uppstår en skattekredit; inkomstskatten multiplicerad med den ackumulerade överavskrivningen. Skatteutgiften utgörs av räntan på skattekrediten och avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.
C9. Periodiseringsfonder
Periodiseringsfonden är en vinstanknuten reserveringsmöjlighet i företaget, där medel kan reserveras under högst sex år. Reserveringsmöjligheten innebär att inkomstbeskattningen skjuts upp. För enskilda näringsidkare och för fysiska personer som är delägare i handelsbolag utgörs skatteutgiften av räntan på skatte-
krediten. Skatteutgiften avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.
Från och med inkomståret 2005 påförs aktiebolag, som gör avsättning till periodiseringsfond, en schablonintäktsränta i syfte att räntebelägga den skattekredit som tidigare år har utgjort en skatteutgift. Skatteutgiften för aktiebolag upphör därmed från och med inkomståret 2005.
C10. Substansminskning
Huvudregeln vad gäller avdrag för substansminskningar är ingen skattutgift. Enligt en alternativregel får avdraget uppgå till högst 75 procent av täktmarkens allmänna saluvärde då utvinningen påbörjades. Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på den snabbare avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.
C11. Skogsavdrag
Vid avyttring av skog får fysisk person under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet, medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. Vid taxeringen för ett visst beskattningsår får avdrag göras med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten. Syftet med avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å andra sidan saknas anledning att ge avdrag när värdeökningen på skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatteutgiften uppkommer genom den schablon som är vald för beräkning av avdragets storlek och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.
C12. Bidrag till regionala utvecklingsbolag
Avdrag får göras för bidrag som lämnas till regionalt utvecklingsbolag. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.
C13. Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet
Avdrag får göras för bidrag som lämnas till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet.
28
Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.
C14. Nedskrivning av lager och pågående arbeten
Enligt en alternativregel kan lager (gäller ej fastigheter och värdepapper) tas upp till 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet.
C15.
Skogsägare och författare m.fl. som bedriver enskild firma drabbas av progressiv beskattning samtidigt som de har oregelbundna inkomster. För att möjliggöra en resultatutjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp som sätts in på skogskonto, skogsskadekonto eller upphovsmannakonto. Insättningen begränsas i tid till 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadekonto och 5 år på upphovsmannakonto. Kontoinsättningen medför att egenavgiften skjuts upp, där skattedelen utgörs av särskild löneskatt. Bidraget till skatteutgiften ges av den räntefria skattekrediten.
C16. Räntefördelning vid generationsskiften
Förvärvas en näringsfastighet genom arv, testamente, bodelning med anledning av makes död eller äktenskapsskillnad eller genom gåva kan förvärvaren undvika negativ räntefördelning till den del det negativa fördelningsunderlaget är hänförligt till förvärvet. Skatteutgiften avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
D.Intäkter i kapital
D1. Avkastning eget hem
Med eget hem avses ett småhus som inte upplåts med hyresrätt eller bostadsrätt. Den direkta avkastningen i form av boendet i eget hem beskattas inte som inkomst av kapital. Däremot utgår fastighetsskatt på eget hem. Från och med inkomståret 2006 delas fastighetsskatt på eget hem upp i skatt på byggnadsrespektive markvärde. Fastighetsskatt på den del av taxeringsvärdet som belöper på byggnadsvärdet utgår med 1,0 procent av taxeringsvärdet eller, om det är lägre, det underlag som beräknats med hjälp av den s.k. dämpningsregeln. Fastighetsskatt på den del av fastighetsskatten som belöper på markvärdet begränsas till högst två kronor per kvadratmeter eller maximalt 5 000 kronor, om det är lägre. Fastighetsskatten på markvärdet kan dock aldrig överstiga en procent av taxeringsvärdet för mark. För inkomståren 2007– 2008 är underlaget för uttag av fastighetsskatt fryst på 2006 års nivå. Vidare är fastighetsskatten för nybyggda byggnader som innehåller bostäder nedsatt under de första 10 åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värdeår (som kan förändras genom ombyggnader). ”Rabatten” på fastighetsskatten innebär att för de fem första inkomståren efter värdeåret utgår ingen fastighetsskatt och för de därpå följande fem åren är skatten nedsatt till hälften. Direktavkastningen förutsätts motsvara fastighetens marknadsvärde multiplicerat med den reala statslåneräntan. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital och utgörs av skillnaden mellan kapitalinkomstskatten (30 procent) på fastighetens reala direktavkastning och fastighetsskatten.
D2. Avkastning bostadsrättsfastighet
Den direkta avkastningen i form av boendet i privatbostadsföretag (äkta bostadsrättsförening) beskattas inte som inkomst av kapital. Däremot utgår fastighetsskatt på 0,4 procent av taxeringsvärdet eller, om det är lägre, det underlag som har beräknats med hjälp av den s.k. dämpningsregeln för fastigheter som är taxerade som hyreshus. Före inkomståret 2007 var skattesatsen 0,5 procent av taxeringsvärdet. För småhusfastigheter utgår fastighetsskatt på den del av taxeringsvärdet som belöper på byggnadsvärdet med 1,0 procent av taxeringsvärdet eller,
29
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
om det är lägre, det underlag som beräknats med hjälp av den s.k. dämpningsregeln. Dessutom gäller för småhus att fastighetsskatt på den del av fastighetsskatten som belöper på markvärdet begränsas till högst två kronor per kvadratmeter eller maximalt 5 000 kronor, om det är lägre. För inkomståren
D3. Utdelning på aktier i onoterade bolag
Lättnadsreglerna för delägare i onoterade bolag medför en skatteförmån. En avkastning på 70 procent av statslåneräntan på ett speciellt definierat underlag undantas från beskattning i inkomstslaget kapital. Fr.o.m. inkomståret 2006 har lättnadsreglerna ersatts med en sänkt kapitalinkomstskattesats för delägare i onoterade bolag. I båda fallen avser skatteutgiften skatt på inkomst av kapital.
D4. Utdelning av aktier
Beskattning av aktieutdelning i form av aktier skjuts i vissa fall upp till dess att mottagaren säljer aktierna. Räntan på denna skattekredit är en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.
D5. Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt
Enligt normen skall värdeförändringar beskattas (alternativt skall skatterestitution ges) när de uppkommer och inte, som fallet är, när de
realiseras. Dessutom ges möjlighet till ytterligare uppskov, under vissa förutsättningar, även då vinsten har realiserats. Från och med inkomståret 2006 utvidgas uppskoven till att även omfatta ersättningsbostäder i annan stat inom EES. Dessa uppskovsmöjligheter ger upphov till en skattekredit. Räntan på denna skattekredit utgör en skatteutgift som avser skatt på kapital.
D6. Värdeförändring på aktier m.m.
Enligt normen skall värdeförändringar beskattas (alternativt skall skatterestitution ges) när de uppkommer och inte, som fallet är, när de realiseras. Uppskovet ger upphov till en skattekredit. Räntan på denna skattekredit är en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.
D7. Nedsatt kapitalvinstbeskattning vid försäljning av eget hem och bostadsrätt
Endast två tredjedelar av den kapitalvinst som realiseras vid försäljning tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Den tredjedel som inte beskattas ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.
D8. Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel
Avkastningen på medel reserverade för pensionsändamål beskattas lägre än normen för kapitalinkomster. Inkomstskatt tas ut med 15 procent istället för 30 procent på en schablonberäknad avkastning. Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.
D9. Nedsatt avkastningsskatt på K- försäkringar
Avkastningen på
30
D10. Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt
Skatteunderlaget utgörs av kapitalunderlaget – värdet av den skattskyldiges tillgångar med avdrag för finansiella skulder vid beskattningsårets ingång – multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan året före beskattningsåret. Om den faktiska avkastningen på försäkringskapital
D11. Begränsningslagen
Ett spärrbelopp fastställs som uppgår till 60 procent av summan av den skattskyldiges beskattningsbara inkomst av tjänst/näringsverksamhet och inkomst av kapital. Om det totala skattebeloppet är högre än spärrbeloppet sätts förmögenhetsskatten och den statliga inkomstskatten ned med överskjutande belopp. Förmögenhetsskatten får dock inte sättas ner till ett lägre belopp än skatten på 50 procent av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet. Skatteutgiften avser förmögenhetsskatt, skatt på inkomst av kapital och statlig skatt på inkomst av tjänst/näringsverksamhet.
D12. Framskjuten beskattning vid andelsbyte
Reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten tillämpas när fysiska personer gör andelsbyten om vissa villkor är uppfyllda. Reglerna innebär att det inte fastställs någon kapitalvinst vid bytet av andelarna utan beskattning sker när de mottagna andelarna avyttras. Skatteutgiften utgörs av räntan på den kredit som den framskjutna beskattningen innebär och avser skatt på inkomst av kapital eller tjänst (fåmansföretagsreglerna).
D13.
Skogsägare och författare m.fl. som bedriver enskild firma drabbas av progressiv beskattning samtidigt som de har oregelbundna inkomster. För att möjliggöra en resultatutjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp som sätts in på
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
skogskonto, skogsskadekonto eller upphovsmannakonto. Insättningen begränsas i tid till 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadekonto och 5 år på upphovsmannakonto. Räntan på kontona beskattas med den lägre skattesatsen 15 % istället för 30 %, vilket är normen för kapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.
E.Kostnader i kapital
E1. Konsumtionskrediter
Enligt gällande regelsystem är samtliga ränteutgifter avdragsgilla. Enligt normen skall endast ränteutgifter för lån till investeringar inklusive bostadsinvesteringar vara avdragsgilla, vilket innebär att ränteutgifter för lån till konsumtion är en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.
E2. Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m.
Kapitalförluster på marknadsnoterade delägarrätter skall dras av i sin helhet, kapitalförluster på sådana andelar i svenska aktiebolag och utländska juridiska personer som inte är noterade eller kvalificerade skall dras av till fem sjättedelar och kapitalförluster på kvalificerade andelar skall dras av till två tredjedelar mot skattepliktiga vinster så sådana tillgångar. Till den del förluster inte kan dras av mot sådana
tillgångar | skall | 70 procent, fem sjättedelar | av |
70 procent | respektive två tredjedelar | av | |
70 procent | dras | av. Huvudregeln är att | 70 |
procent av förlusten får dras av. Skatteutgiften avser inkomst av kapital.
F.Socialavgifter
F1. Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag, egenavgifter
Vid beräkning av egenavgifter får under 2007 en enskild näringsidkare göra avdrag med 2,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 4 500 kronor per år, vilket motsvarar ett under-
31
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
lag på 180 000 kronor. Skatteutgiften avser egenavgifter.
F2. Regional nedsättning av egenavgifter
Vid beräkning av egenavgifter får en enskild näringsidkare med fast driftsställe i stödområde A göra ett avdrag med 10 procent av avgiftsunderlaget upp till 180 000 kronor, dvs. högst 18 000 kronor per år. Nedsättningen är en utvidgning av den generella nedsättningen av socialavgifterna på 2,5 procent.
F3. Nedsättning av egenavgifter för personer som har fyllt 18 men inte 25 år
Nedsättningen innebär att egenavgifterna inklusive den allmänna löneavgiften, men exklusive ålderspensionsavgiften, på 10,21 procent, föreslås halveras från och med halvårsskiftet 2007. Nedsättningen motsvarar på detta sätt 10,26 procentenheter, om inte extra karenstid valts. Detta innebär att egenavgifterna och den allmänna löneavgiften kommer att uppgå till 20,45 procent av avgiftsunderlaget.
F4. Nedsättning av egenavgifter i vissa delar av tjänstesektorn
Nedsättningen innebär att egenavgifterna inklusive allmänna löneavgiften, men exklusive ålderspensionsavgiften, på 10,21, föreslås slopas från och med den 1 januari 2008. Nedsättningen motsvarar på detta sätt 20,50 procentenheter. Detta innebär att egenavgifterna och den allmänna löneavgiften kommer att uppgå till 10,21 procent av avgiftsunderlaget.
F5. Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag och regional nedsättning för arbetsgivaravgifter
Vid beräkning av arbetsgivaravgifter får under 2007 en arbetsgivare göra ett avdrag med 2,5 procent av lönesumman, dock högst med 1 545 kronor per kalendermånad. Därutöver får arbetsgivare med fast driftsställe i stödområde A
göra ett avdrag med 10 procent av lönesumman, dock högst med 7 100 kronor per kalendermånad. Den sistnämnda nedsättningen på 10 procent gäller inte för kommuner, landsting, statliga myndigheter, statliga affärsdrivande verk eller registrerade trossamfund. Vidare är
F6. Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för enmansföretag
Den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter, som skulle löpa under tiden den 1 juni 2006 till och med den 31 december 2007, för enmansföretag som anställer en person upphörde att gälla den sista december 2006.
F7. Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som har fyllt 18 men inte 25 år
Nedsättningen innebär att arbetsgivaravgifterna inklusive den allmänna löneavgiften, men exklusive ålderspensionsavgiften, på 10,21 procent, föreslås halveras från och med halvårsskiftet 2007. Nedsättningen motsvarar på detta sätt 11,11 procentenheter. Detta innebär att arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften kommer att uppgå till 21,31 procent av avgiftsunderlaget. För andra halvåret 2007 föreslås dock nedsättningen uppgå till 9,71 procentenheter.
F8. Nedsättning av arbetsgivaravgifter i vissa delar av tjänstesektorn
Nedsättningen innebär att arbetsgivaravgifterna inklusive allmänna löneavgiften, men exklusive ålderspensionsavgiften, på 10,21, föreslås slopas från och med den 1 januari 2008. Nedsättningen motsvarar på detta sätt 22,21 procentenheter. Detta innebär att arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften kommer att uppgå till 10,21 procent av avgiftsunderlaget.
32
G.Särskild löneskatt
G1. Utländska artister
Inkomst från artistisk eller idrottslig verksamhet som en utländsk fysisk person bedrivit i Sverige beskattas med en speciell artistskatt. Däremot behöver varken sociala avgifter eller särskild löneskatt erläggas. Inkomsten är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt.
G2. Ersättning skiljemannauppdrag
Ersättning för skiljemannauppdrag ingår inte i underlaget för socialavgifter om parterna är av utländsk nationalitet. Skatteutgiften avser särskild löneskatt.
G3. Ersättning till idrottsutövare
Ersättning som en idrottsutövare erhåller från en skattebefriad ideell förening och som inte överstiger ett halvt basbelopp är undantagen från socialavgifter. Ersättningen är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt.
G4. Tillfälligt slopad särskild löneskatt för enmansföretag
Tillfälligt slopad särskild löneskatt på förvärvsinkomster (SLF), som skulle löpa under tiden den 1 juni 2006 till och med den 31 december 2007, för enmansföretag som anställer en person upphör att gälla den sista december 2006 (se även F6).
G5. Slopad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1938 eller senare
Den särskilda löneskatten för vissa förvärvsinkomster (SLF) på 16,16 procent har slopats fr.o.m. den 1 januari 2007 och enbart ålderspensionsavgiften, på 10,21 procent, betalas för egenföretagare som har fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar endast enskild näringsidkare som är födda 1938 eller senare,
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
dvs. näringsidkare som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet.
G6. Slopad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare
Den särskilda löneskatten för vissa förvärvsinkomster (SLF) på 24,26 procent föreslås slopas fr.o.m. den 1 januari 2008 för egenföretagare som har fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar endast enskild näringsidkare som är födda 1937 eller tidigare, dvs. näringsidkare som omfattas av det gamla ålderspensionssystemet.
G7. Slopad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1938 eller senare
Den särskilda löneskatten för vissa förvärvsinkomster (SLF) på 16,16 procent har slopats fr.o.m. den 1 januari 2007 och enbart ålderspensionsavgiften, på 10,21 procent, betalas för anställda som har fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar endast anställda som är födda 1938 eller senare, dvs. personer som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet.
G8. Slopad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare
Den särskilda löneskatten för vissa förvärvsinkomster (SLF) på 24,26 procent föreslås slopas fr.o.m. den 1 januari 2008 för anställda som har fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar endast anställda som är födda 1937 eller tidigare, dvs. personer som omfattas av det gamla ålderspensionssystemet.
H.Mervärdesskatt
Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger ej)
H1. Försäljning av tomtmark och byggnader
Vid försäljning av en- och flerbostadshus är ca 15 procent av värdet undantaget från mervärdesskatt. Undantaget gäller i huvudsak tomt-
33
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
mark, byggränta och vinst som enligt normen borde beskattas. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
H2. Försäljning av konstverk < 300 000 kr/år
Undantaget från skatteplikt omfattar enbart upphovsmannens eller dennes dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för under 300 000 kronor per år är försäljningsbeloppet undantaget från mervärdesskatt. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
H3. Lotterier
Enligt
Skattesats 0,6 eller 12 procent (avdragsrätt föreligger).
H4. Läkemedel
För läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag från mervärdesskatt. (Vid försäljning av icke receptbelagda läkemedel utgår dock mervärdesskatt.) Skattebefrielsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
H5. Internationell personbefordran
Transport till eller från utlandet räknas som export. Detta innebär att en resa från ort i Sverige till en ort i utlandet i sin helhet är frikallad från skatteplikt. Skattebefrielsen gäller både
Skattesatsen för dessa | grupper | är nedsatt | till | ||
6 procent. | Även för transport i skidliftar | ||||
kommer | nedsatt skattesats | till | 6 procent | ||
(tidigare | 12 procent) | att tillämpas | fr.o.m | 1 |
januari 2007 (dvs. samma skattesats som gäller för personbefordran och kommersiell idrott). Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
Skattesatsen för dessa grupper är nedsatt till 12 procent. Som livsmedel räknas inte vatten från vattenverk, spritdrycker, vin och starköl samt tobaksvaror. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
H17. Försäljning av konstverk > 300 000 kr/år
Skattenedsättningen omfattar enbart upphovsmannens eller dennes dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för över 300 000 kronor per år, eller själva begär att bli beskattade, så sker beskattning med skattesatsen 12 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
Undantag från skattskyldighet
H18. Omsättning i ideella föreningar
Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verksamhet räknas inte som yrkesmässig verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt för omsättningen ifråga.
Redovisningsperiod
H19. Tidpunkt för inbetalning i byggnads- och annan entreprenadverksamhet
Redovisningsskyldigheten inträder två månader efter det att fastigheten tagits i bruk. Skatte-
34
utgiften uppgår till räntan på skattekrediten för mervärdesskatt.
Avdrag för ingående skatt
H20. Ingående skatt på jordbruksarrende
Avdragsrätten omfattar hela den ingående skatten på jordbruksarrende, även om värdet av bostad ingår i arrendet.
I.Punktskatter
Energiskatt
I1. Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon
Skattesatsen för dieselolja i miljöklass 1 jämförs med skattesatsen för bensin i miljöklass 1, vilken utgör normen på hela transportområdet. I praktiken utgörs nästan all bensin- och dieseloljeanvändning av miljöklass 1. År 2007 är skattesatsen för bensin i den främsta miljöklassen 32 öre/kWh medan dieselolja i den främsta miljöklassen beskattas med 11 öre/kWh. Skatteutgiften utgörs av mellanskillnaden i skattesats.
I2. Energiskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel
Befrielsen gäller för koldioxidneutrala drivmedel. Skatteutgiften uppgår till 32 öre/kWh.
I3. Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift
Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg och tunnelbana. Skatteutgiften uppgår till 32 öre/kWh.
I4. Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift
Bränsle i dieseldrivna järnvägsfordon beskattas inte. Skatteutgiften uppgår till 32 öre/kWh.
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
I5. Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart
Bränsle som används vid inrikes sjöfart beskattas inte. Skatteutgiften uppgår till 32 öre/kWh.
I6. Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart
Bränsle som används som flygbränsle beskattas inte. Detta gäller både privat och yrkesmässig förbrukning. Skatteutgiften uppgår till 32 öre/kWh.
I7. Elförbrukning i vissa kommuner
Normen för skatt på el utgörs av den skattesats som merparten av de svenska hushållen betalar. Den uppgår till 26,5 öre/kWh 2007. I Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik, Malung, Mora, Orsa, Älvdalen, Ljusdal och
Torsby är dock skattesatsen | nedsatt | till |
20,4 öre/kWh. Skatteutgiften | uppgår | till |
6,1 öre/kWh. |
I8. Differentierat skatteuttag på fossila bränslen för uppvärmning
Skatteutgifterna beräknas som skillnaden mellan skattesatsen på eldningsolja och skattesatserna på de olika energislagen. Skattesatsen för eldningsolja är 7,5 öre/kWh och utgör normen. År 2007 uppgår skattesatsen för gasol till 1,1 öre/kWh, för naturgas till 2,4 öre/kWh och för kol till 4,2 öre/kWh. Skatteutgifterna uppgår 2007 till 6,4 öre/kWh för gasol, till 5,1 öre/kWh för naturgas och till 3,3 öre/kWh för kol.
I9. Energiskattebefrielse för biobränslen, torv m.m.
Ingen skatt utgår på biobränslen, torv m.m. som används för uppvärmning, vilket innebär en utgift på 7,5 öre/kWh 2007. Energiskatt utgår dock på råtallolja med en skattesats som motsvarar energi- och koldioxidskatten på eldningsolja.
35
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
I10. Avdrag för energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk
För bränsle som förbrukas vid samtidig produktion av värme och el i kraftvärmeverk medges avdrag för hela energiskatten på den del av bränslet som motsvarar värmeproduktionen. Enligt
I11. Återbetalning av energiskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin
Fjärrvärme som levereras till industrin medges fullt avdrag för energiskatten på bränsle och nedsatt skatt till 0,5 öre/kWh på el. Normen utgörs av full skattesats på respektive bränsle.
I12. Bränsleförbrukning inom industrin
Industrisektorn är energiskattebefriad för användning av fossila bränslen i tillverkningsprocesser. Normen för alla fossila bränslen utgörs av full skattesats på eldningsolja, 7,5 öre/kWh.
I13. Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen
I15. Elförbrukning inom industrin
El som används i tillverkningsprocesser inom industrisektorn beskattas med 0,5 öre/kWh. Normen utgörs av normalskattesatsen på el, dvs. 26,5 öre/kWh.
I16. Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen
El som används i växthus- och jordbruksnäringen beskattas med 0,5 öre/kWh. Normen utgörs av normalskattesatsen på el, dvs. 26,5 öre/kWh.
I17. Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk
För 2007 får ett skatteavdrag motsvarande 4,0 öre/kWh göras för el från landbaserad vindkraft. Avdraget trappas ned årligen och avses upphöra år 2009. För el från havsbaserad vindkraft medges ett avdrag på 14,0 öre/kWh. Avdraget upphör när elproduktionen uppnått 20 000 timmar beräknad som drift med full last.
I18. Befrielse från energiskatt på el vid deltagande i program för energieffektivisering inom industrin
Växthus- och jordbruksnäringen är skattebefriad från energiskatt för användning av fossila bränslen till uppvärmning. Normen för alla fossila bränslen utgörs av full skattesats på eldningsolja, 7,5 öre/kWh.
I14. Tillfällig energiskattebefrielse för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom skogsbruksnäringen
För energiintensiva industriföretag, som deltar i program för energieffektivisering medges befrielse från energiskatten på el. Skatteutgiften uppgår till 0,5 öre/kWh.
Koldioxidskatt
I19. Generell nedsättning av koldioxidskatt för industrin
Befrielse medges från energiskatt för diesel som förbrukas i skogsbruksverksamhet i södra Sverige fr.o.m. den 8 januari 2005 t.o.m. utgången av 2006. Detta för att underlätta omhändertagandet av stormfälld skog efter den svåra stormen i början av 2005. Normen utgörs av full skattesats på dieselolja.
För industrisektorn medges en nedsättning på 79 procent av koldioxidskattesatsen för all användning av fossila bränslen för uppvärmning. Normen utgörs av full koldioxidskattesats, dvs. 93 öre/kg koldioxid.
36
I20. Särskild nedsättning av koldioxidskatt för industrin
För energiintensiva industriföretag medges nedsättning utöver den generella nedsättningen om koldioxidskatten överstiger 0,8 procent av det enskilda företagets försäljningsvärde. För det överskjutande beloppet sätts skatten ned till 24 procent. Fram till utgången av året 2006 var företag inom
I21. Generell nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen
För bränslen som används inom växthus- och jordbruksnäringen medges en nedsättning på 79 procent av koldioxidskattesatsen för all användning av fossila bränslen för uppvärmning. Normen utgörs av full koldioxidskattesats, dvs. 93 öre/kg koldioxid.
I22. Nedsättning av koldioxidskatt för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäring
För dieselolja som används i arbetsmaskiner i jord- och skogsbruksverksamhet medges en nedsättning av koldioxidskatten med 77 procent. Normen utgörs av full koldioxidskattesats för dieselolja.
I23. Tillfällig koldioxidskattebefrielse för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom skogsbruksnäringen
Befrielse medges från koldioxidskatt för diesel som förbrukas i skogsbruksverksamhet i södra Sverige fr.o.m. den 8 januari 2005 t.o.m. utgången av 2006. Detta för att underlätta omhändertagandet av stormfälld skog efter den svåra stormen i början av 2005. Normen utgörs av skattesatsen för diesel till arbetsmaskiner inom skogsbruket.
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
I24. Återbetalning av koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin
Fjärrvärme som levereras till industrin medges återbetalning av 79 procent av koldioxidskatten på bränslen. Normen utgörs av full koldioxidskattesats, dvs. 93 öre/kg koldioxid.
I25. Koldioxidskattebefrielse för bandrift
Bränsleförbrukning i dieseldrivna järnvägsfordon ät befriad från koldioxidskatt. Normen utgörs av full skattesats.
I26. Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart
Koldioxidskatt tas ej ut för flygbränsle. Detta gäller både privat och yrkesmässig förbrukning. Normen utgörs av full skattesats.
I27. Koldioxidskattebefrielse för inrikes sjöfart
Bränsle för inrikes sjöfart är befriad från koldioxidskatt. Normen utgörs av full skattesats.
I28. Nedsättning av koldioxidskatt på bränsle i kraftvärmeverk
För bränsle som förbrukas vid samtidig produktion av värme och el i kraftvärmeverk får avdrag göras för 79 procent av koldioxidskatten på den del av bränslet som motsvarar värmeproduktionen. Normen utgörs av full koldioxidskattesats, dvs. 93 öre/kg koldioxid.
I29. Koldioxidskattebefrielse för torv
Torv är ett bränsle som är befriat från koldioxidskatt. Normen utgörs av full koldioxidskattesats, dvs. 93 öre/kg koldioxid.
37
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
J.Skattereduktioner
J1. Skattereduktion för anslutning till bredband
Skattereduktion utgår för anslutning till bredband som tas i bruk under perioden 1 januari 2001 till 31 december 2007. Skattereduktion får göras med högst 5 000 kronor eller, i fråga om hyreshus, 5 000 kronor per bostad eller lokal som anslutits. Till den del skattereduktion beviljas privatpersoner (fysiker) avser skatteutgiften skatt på inkomst av tjänst. Till den del skattereduktionen beviljas företag (juridiker) avser skatteutgiften skatt på inkomst av näringsverksamhet.
J2. Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa
Skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassan är 40 procent av medlemmens avgift till arbetslöshetskassan under kalenderåret före taxeringsåret. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. Skattereduktionen gäller inte från och med 1 januari 2007.
J3. Skattereduktion för avgift till fackförening
Skattereduktionen för fackföreningsavgift är 25 procent av den medlemsavgift som betalats till en arbetstagarorganisation. Skattereduktion görs endast om den sammanlagda medlemsavgiften till en eller flera arbetstagarorganisationer under kalenderåret före taxeringsåret uppgår till minst 400 kronor. Reduktionen är en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst. Skattereduktionen gäller inte från och med 1 januari 2007.
J4. Skattereduktion för sjöinkomst
Utöver sjöinkomstavdrag har den som har haft sjöinkomst rätt till skattereduktion med 14 000 kronor om fartyget till övervägande del gått i fjärrfart och med 9 000 kronor om det gått i närfart. Om man inte har arbetat ombord hela året, skall reduktion medges med 1/365 av dessa belopp för varje dag som sjöinkomst uppbärs. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
J5. Skattereduktion för hushållstjänster
Från och med 1 juli 2007 ges en skattereduktion till privatpersoners (fysiker) köp av hushållstjänster. Skattereduktionen uppgår till 50 procent av arbetskostnaden för den utförda tjänsten, dock maximalt 50 000 kronor per person och år.
J6. Skattereduktion för stormskadad skog
Med anledning av de skador på skogsbeståndet, som uppstått i samband med den svåra stormen i början av 2005, ges en skattereduktion under två år. Inriktningen är att reduktionen skall ges i förhållande till den mängd stormskadat virke som under 2005 och 2006 forslas ut ur den stormskadade skogen. Till den del skattereduktion beviljas privatpersoner (fysiker) avser skatteutgiften skatt på inkomst av tjänst. Till den del skattereduktionen beviljas företag (juridiker) avser skatteutgiften skatt på inkomst av näringsverksamhet.
J7. Begränsningsregel småhus
Fr.o.m. 2001 skall fastighetsskatteuttaget i princip begränsas till högst 5 procent av hushållets beskattningsbara inkomst. Fr.o.m. 2006 gäller att skatteuttaget skall begränsas till högst 4 procent av hushållets beskattningsbara inkomst. Denna begränsning utgör en skatteutgift, som avser skatt på inkomst av kapital.
J8. Begränsningsregel förmögenhetsskatt
Fr.o.m. 2004 års taxering skall den som tillgodoräknats skattereduktion för fastighetsskatt (begränsningsregel småhus) och som betalar förmögenhetsskatt för sin permanentbostad kunna tillgodoräknas skattereduktion även för förmögenhetsskatten. Denna skattereduktion utgör en skatteutgift. Skatteutgiften avser förmögenhetsskatt.
38
K.Kreditering på skattekonto
Stöden utgår genom en kreditering av skattekonto. Krediteringen utgör en skatteutgift. Syftet med stöden är att underlätta för målgruppen att få ett jobb som stärker deras ställning på arbetsmarknaden och som i slutändan leder till en reguljär osubventionerad anställning. Tiden för när stöd kan lämnas och krediteringens storlek beror bland annat på hur länge den anställde har varit inskriven på arbetsförmedlingen eller varit sjukskriven, samt om de har funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga.
Huvuddelen av anställningsstöden har avvecklats år 2007 men personer som påbörjat anställningen innan avvecklingstidpunkten får fullfölja stödperioden. Vissa stöd sträcker sig in under 2008.
Anställningsstöd vid anställning av långtidsarbetslösa (K1)
Målgruppen är arbetslösa med långa inskrivningstider på arbetsförmedlingen och stimulansen ges i form av särskilt anställningsstöd. Allmänt och förstärkt anställningsstöd slopades från och med 1 januari 2007.
Anställningsstöd vid anställning av långtidssjukskrivna (K2)
Målgruppen är sjukskrivna anställda som inte kan återgå till nuvarande arbetsgivare och där rehabiliteringsansvaret har övergått till Försäkringskassan.
Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) (K3)
Målgruppen för stödet är främst arbetslösa med socialmedicinskt handikapp.
K4. Plusjobb
Plusjobb infördes den 1 januari 2006 för kvalitetshöjande arbetsuppgifter inom offentligt
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
finansierad verksamhet. Den som anställer en långtidsarbetslös på Plusjobb får en lönesubvention för lön inklusive lönebikostnader upp till ett tak på 1 000 kronor per dag. Stödet slopades den 24 oktober 2006 men personer som påbörjat anställning innan dess får fullfölja stödperioden. Stödet redovisas fr.o.m. 2007 på statsbudgetens utgiftssida.
K5. Utbildningsvikariat
Arbetsgivare inom offentligt finansierad vård och omsorg erbjuds anställningsstöd för lönekostnader med högst 800 kronor per dag under sex månader för en vikarie som anställs istället för en anställd som genomgår utbildning med lön. Arbetsgivaren kan dessutom erhålla stöd för halva utbildningskostnaden, dock högst 1 000 kronor per vecka. Utbildningsvikariat avvecklades den 24 oktober 2006.
K6. Stöd för nystartsjobb
Arbetsgivare som anställer individer med stöd för nystartsjobb får fr.o.m. den 1 januari 2007 en ekonomisk ersättning som är lika stor som arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften som arbetsgivaren ska betala enligt socialavgiftslagen och lagen om allmän löneavgift. Syftet är att minska utanförskapet. Normalt får arbetsgivaren stödet under lika lång tid som individen har varit utanför arbetslivet. För individer som fyllt 20 men inte 25 år kan stöd ges i upp till tolv månader, eller upp till fem år om individen varit sjukskriven. För individer som fyllt 25 men inte 55 år kan stöd ges i upp till fem år. Individer som fyllt 55 år kan få stödet under dubbla den tid som de har varit utanför arbetslivet, men i max tio år. För individer som har uppehållstillstånd kan stödet ges under de tre första åren från att de fick uppehållstillstånd. Stöd för nystartsjobb är konstruerad som en kreditering av arbetsgivarens skattekonto.
K7. Utbildning av personal inom vård och äldreomsorg
Ett tidsbegränsat stöd för utbildning av personal inom vård och omsorg gäller från den 1 januari 2005 till och med den 31 december 2007.
39
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
K8. Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting
Ett tillfälligt sysselsättningsstöd utgår sedan 2002 till kommuner och landsting. Stödet tillgodoförs kommuner och landsting genom en kreditering på deras skattekonton. Stödet bestod fram till och med 2003 av två delar – ett generellt stöd och ett nyanställningsstöd. Från och med 2004 har nyanställningsstödet tagits bort och istället har det generella stödet höjts. Det generella stödet uppgick 2005 till 2,5 procent av underlaget, vilket motsvarade ca 7,3 miljarder kronor. För 2006 uppgick stödet till 2,3 procent av underlaget eller 6,9 miljarder kronor. Fr. o. m. 2007 har stödet upphört.
K9. Sjöfartsstöd
Sjöfartsstöd ges till last- och passagerarfartyg i internationell trafik. Stödet ges genom att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomst. Krediteringen utgör en skatteutgift.
K10. Investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder
Investeringsstimulans utgår vid byggande av mindre hyres- och studentbostäder. Beloppsmässigt motsvarar den en sänkning av mervärdesskattesatsen från 25 till 6 procent vid inköp av varor och tjänster som avser den stödberättigade delen av bygg- eller ombyggnadsprojekt. Beloppet krediteras fastighetsägarens skattekonto i efterhand. Stimulansen innefattar projekt som har påbörjats under perioden 1 januari 2003 t.o.m. den 31 december 2006. För år 2007 respektive 2008 redovisas alltså en bedömning av den offentligfinansiella effekten dessa år till följd av projekt påbörjade senast 31 december 2006. År 2010 uppskattas den offentligfinansiella effekten till 0.
K11. Investeringsstimulans för källsortering
Ett särskilt investeringsstöd för källsorteringslokaler i flerbostadshus infördes den 10 februari 2005. Åtgärden är tidsbegränsad och gäller för investeringar som utförs under perioden
1 januari 2005 t.o.m. den 31 december 2006. Investeringsstimulansen ges via en kreditering på skattekontot.
K12. Investeringsstimulans för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler
En särskild investeringsstimulans för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler infördes under 2005. Stöd ges för energikartläggning, energieffektiviseringsåtgärder, konvertering av uppvärmningssystem samt installation av solcellsystem. Åtgärden är tidsbegränsad och gäller t.o.m. den 31 december 2008. Investeringsstimulansen lämnades t.o.m. 2006 via en kreditering på skattekontot. Fr.o.m. 2007 lämnas stödet som ett anslagsfinansierat bidrag.
K13. Investeringsstöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus
Ett särskilt investeringsstöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus ges till ägare av småhus, flerbostadshus samt bostadsanknutna lokaler. T.o.m. 2006 tillgodofördes ägaren stödet genom kreditering på skattekonto. Fr.o.m. 2007 lämnas stödet som ett anslagsfinansierat bidrag. Åtgärden är tidsbegränsad och gäller t.o.m. den 31 december 2010.
K14. Investeringsstöd för konvertering från oljeuppvärmning i bostadshus
Ett särskilt investeringsstöd för konvertering från oljeuppvärmning i bostadshus ges till ägare av småhus och tillgodoförs ägaren genom kreditering på skattekonto. Åtgärden är tidsbegränsad och gäller t.o.m. den 31 december 2007.
K15. Vissa miljöförbättrande installationer i småhus
Skattereduktion medges för privatpersoner med ett belopp som motsvarar en viss andel av den utgift som en fastighetsägare har vid installation av energieffektiva fönster i ett befintligt småhus eller ett biobränsleeldat uppvärmningssystem i ett nyproducerat
40
småhus. Vid installation av energieffektiva fönster kan reduktion även ges till privatbostadsföretag som äger småhus. Åtgärden är tidsbegränsad och gäller för installationer som påbörjas tidigast den 1 januari 2004 och avslutas senast den 31 december 2006. Skatteutgiften upphör därmed. De installationer som fortfarande pågår kommer för åren 2007 och 2008 inte att få kreditering av skattekonto. Istället lämnas ett motsvarande stöd som ett anslagsfinansierat bidrag.
L.Skattskyldighet
Befrielse från skatteplikt på all inkomst utom inkomst av fastighet och vissa rörelseinkomster. För ägare av fastigheter gäller att de är befriade från skattskyldighet på vissa typer av inkomster från fastigheter, bl.a. nationalparker, utbildnings- och vårdanstalter.
7.2Icke saldopåverkande skatteutgifter
M.Skattesanktioner
Kostnader i kapital
M1. Ränteutgifter – 21 procents reduktion
Enligt normen skall samtliga ränteutgifter vara avdragsgilla om lånet avser investeringar. Dock finns en begränsning i lagstiftningen som innebär att avdragseffekten är 21 procent i de fall nettoränteutgiften (kapitalinkomster fråndragna) överstiger 100 000 kronor.
M2. Begränsning av skattereduktion
I reglerna om skattereduktion för underskott av kapital finns en regel som begränsar reduktionen
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
till summa andra skatter. Skatterestitution medges inte. Skattesanktionen avser skatt på kapitalinkomst.
M3. Ränteutgifter för bostadsrättsföreningar
Avdragsrätten för räntor är begränsad och får ett givet år ej överstiga den intäkt på 3 procent av taxeringsvärdet som föreningen skall ta upp till beskattning. Uppkommer underskott får detta rullas framåt i tiden. Finns ett sådant underskott kvar när fastigheten avyttras får detta kvittas mot en eventuell kapitalvinst.
Skatten på dessa fastigheter är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar inkomstskatten, en skattesanktion.
M7. Avkastning på bostadsrättsfastighet
Direktavkastningen från privatbostadsföretags (äkta bostadsrättsföreningar) fastigheter beskattas inte konventionellt. Fram till och med inkomståret 2006 beskattas den istället genom en särskild schablonmetod. Föreningen skall ta upp en intäkt om 3 procent av fastighetens taxeringsvärde till beskattning. För inkomståret 2006 utgår därutöver fastighetsskatt på 0,5 procent av taxeringsvärdet (eller, om det är lägre, det underlag som beräknats med hjälp av den s.k. dämpningsregeln) för fastigheter som är taxerade som hyreshus. För småhus utgår fastighetsskatt på byggnadsvärdet med 1,0 procent av taxeringsvärdet eller, om det är lägre, det underlag som beräknats med hjälp av den s.k. dämpningsregeln. Dessutom gäller för småhus att fastighetsskatt på den del av fastighetsskatten som belöper på markvärdet begränsas till högst två kronor per kvadratmeter eller maximalt 5 000 kronor, om det är lägre. Fastighetsskatten på markvärdet kan dock aldrig överstiga 1,0 procent av taxeringsvärdet för mark. Från och med inkomståret 2007 slopas beskattningen av schablonintäkt för bostadsrättsfastigheter.
41
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
Direktavkastningen förutsätts motsvara det sammanlagda marknadsvärdet av bostadsrätterna multiplicerat med den reala statslåneräntan. Skattesanktionen utgörs av skillnaden mellan kapitalskatten (30 procent) på fastighetens reala direktavkastning och den skatt som betalas enligt gällande regler.
Socialavgifter
M8. Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete
Endast sådan ersättning som är förmånsgrundande för olika socialförsäkringar skall ingå i underlaget för socialavgifter och allmän löneavgift. Övriga ersättningar skall ingå i underlaget för särskild löneskatt. På ersättning för arbete som ligger över förmånstaken utgår dock socialavgifter trots att denna ersättning inte är förmånsgrundande. Skattesanktionen utgörs av skillnaden mellan nivån på den särskilda löneskatten och nivån på socialavgifterna.
Punktskatter
M9. Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
För el som produceras i kärnkraftverk tas en skatt ut på den tillståndsgivna termiska effekten med 10 200 kronor per MW och månad. Skatten kan likställas med en extra skatt som lagts på vissa företag och är därför att betrakta som en skattesanktion.
N.Ej saldopåverkande skatteavvikelser
Skattefria transfereringar
N1. Näringsbidrag och
Med näringsstöd avses stöd som lämnas av stat eller kommun. Beroende på hur stödet hanteras i näringsverksamheten blir effekten olika. Om bidraget används för finansiering av en icke avdragsgill utgift är bidraget i sin helhet att betrakta som en avvikelse. Om bidraget däremot används för finansiering av en tillgång som enligt allmänna regler får skrivas av med årliga
värdeminskningsavdrag är avvikelsen enbart en skattekredit. Bidraget fungerar i dessa fall såsom en direktavskrivning. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.
N2. Avgångsvederlag till jordbrukare
I vissa fall är avgångsvederlag till jordbrukare inte skattepliktigt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.
N3. Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden
Vissa bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden är pensionsgrundande. Eftersom bidraget är pensionsgrundande bör den betraktas som ersättning för utfört arbete. Fr.o.m. inkomståret 1999 beläggs bidragen med statlig ålderspensionsavgift. Skatteutgiften utgörs av särskild löneskatt med avdrag för den delen av pensionsavgiften som ej grundar förmån.
N4. Flyttningsersättningar
Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren. Om ersättningen för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning med egen bil, skall denna ersättning dock tas upp till beskattning till den del den överstiger 18 kr/mil. Flyttningsbidrag som lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter är skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
N5. Totalförsvarspliktigas ersättningar och förmåner
Totalförsvarspliktigas dagersättningar och tillägg till sådana ersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag är skattefria. Familjebidrag till totalförsvarspliktiga är skattepliktigt bara om bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
42
N6. Bistånd
Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd samt liknande ersättningar är skattefria. Detta gäller också för bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
N7. Barnbidrag m.m.
Allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och barnpension till den del pensionen inte överstiger 0,4 prisbasbelopp eller, vid pension efter båda föräldrarna, 0,8 prisbasbelopp, är ej skattepliktiga. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
N8. Handikappersättning m.m.
Handikappersättning, sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merutgifter, särskilt pensionstillägg för långvarig vård av sjukt barn samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av kommunala eller landstingskommunala medel till en vårdbehövande är skattefria. Skatteutgiften avser skatt av tjänst.
Bidragen och stöden är skattefria. Skatteutgifterna avser skatt på inkomst av tjänst.
43
PROP. 2006/07:1 BILAGA 2
Appendix
Utgifts- och politikområden 2007
Utgiftsområden (UO)
01 | Rikets styrelse |
02 | Samhällsekonomi och finansförvaltning |
03 | Skatt, tull och exekution |
04 | Rättsväsendet |
05 | Internationell samverkan |
06 | Försvar samt beredskap mot sårbarhet |
07 | Internationellt bistånd |
08 | Migration |
09Hälsovård, sjukvård och social omsorg
10Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
11Ekonomisk trygghet vid ålderdom
12Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13Arbetsmarknad
14Arbetsliv
15Studiestöd
16Utbildning och universitetsforskning
17Kultur, medier, trossamfund och fritid
18Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik
19Regional utveckling
20Allmän miljö- och naturvård
21Energi
22Kommunikationer
23Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
24Näringsliv
25Allmänna bidrag till kommuner
26Statsskuldsräntor m.m.
27Avgiften till Europeiska gemenskapen
Politikområden (PO)
01 | Effektiv statsförvaltning |
02 | Finansiella system och tillsyn |
03 | Skatt, tull och exekution |
04 | Rättsväsendet |
05 | Utrikes- och säkerhetspolitik |
06 | Försvarspolitik |
07 | Skydd mot olyckor |
08 | Internationellt utvecklingssamarbete |
09Samarbete med Central- och Östeuropa
10Integrationspolitik
11Storstadspolitik
12Migrationspolitik
13Hälso- och sjukvårdspolitik
14Folkhälsa
15Barnpolitik
16Handikappolitik
17Äldrepolitik
18Socialtjänstpolitik
19Ersättning vid arbetsoförmåga
20Ekonomisk äldrepolitik
21Ekonomisk familjepolitik
22Arbetsmarknadspolitik
23Arbetslivspolitik
24Jämställdhetspolitik
25Utbildningspolitik
26Forskningspolitik
27Mediepolitik
28Kulturpolitik
29Ungdomspolitik
30Folkrörelsepolitik
31Bostadspolitik
32Regional samhällsorganisation
33Regionalpolitik
34Miljöpolitik
35Energipolitik
36Transportpolitik
37IT, tele och post
38Näringspolitik
39Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande
40Konsumentpolitik
41Skogspolitik
42Djurpolitik
43Livsmedelspolitik
44Landsbygdspolitik
45Samepolitik
46Demokrati
47Minoritetspolitik
48Allmänna bidrag till kommuner
44