Bilaga 1
Svensk ekonomi
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Bilaga 1
Svensk ekonomi
Innehållsförteckning
3
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
|
Basalternativ ........................................................................................... |
||
|
Högtillväxtalternativ ............................................................................. |
||
|
Lågtillväxtalternativ ............................................................................... |
||
|
Finansdepartementets prognoser ......................................................... |
||
|
Jämförelse med andra prognosmakare ................................................. |
||
|
Jämförelse med föregående prognos .................................................... |
||
................................................................................................................... |
|||
|
Tabeller till avsnitt 1 Internationell konjunktur ................................................. |
||
|
|||
|
Tabeller ..................................till avsnitt 3 Svensk efterfrågan och produktion |
||
|
|
||
|
................................................................................... |
resursutnyttjande |
|
|
Tabeller ......................................................till avsnitt 5 Den offentliga sektorn |
||
Fördjupningsrutor |
|
||
|
Modifierad metod för beräkning av plånboksversionen av hushållens |
|
|
|
................................................................................ |
disponibla inkomst |
33 |
|
Långsiktiga ....................................effekter av regeringens ekonomiska politik |
41 |
|
|
Potentiell ..............................................................................BNP och |
47 |
|
|
Arbetskraftsutbud .................................................................och sysselsättning |
54 |
|
|
Avtalsrörelsen ...............................................................................................2007 |
58 |
4
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
5
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1 |
|
Arbetsmarknad och resursläge ...................................................................................... |
91 |
Löneutveckling och inflation ........................................................................................ |
92 |
6
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Diagramförteckning
7
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
8
Förord
I denna bilaga till 2007 års ekonomiska vår- proposition redovisas Finansdepartementets prognos för den internationella och svenska ekonomins utveckling under 2007 och 2008. Dessutom redovisas en kalkyl för utvecklingen 2009 och 2010 som bygger på bedömningar av resursläget och ekonomins potentiella tillväxt- takt.
Prognosen baseras på underlag från bl.a. Statistiska centralbyrån (SCB), Europeiska kommissionen och Konjunkturinstitutet (KI). Finansdepartementet bär hela ansvaret för de bedömningar som redovisas. Departementsrådet Henrik Braconier är ansvarig för beräkningarna. I arbetet med denna bilaga har information som fanns tillgänglig den 29 mars 2007 beaktats. Den aviserade utredningen om att avskaffa fastighets- skatten har inte beaktats.
Sammanfattning
Världsekonomin har vuxit i snabb takt under de senaste åren. Den höga tillväxten har drivits på av en expansiv penningpolitik i
De senaste tre åren har den starka efterfråge- utvecklingen i den amerikanska ekonomin svarat för en betydande del av tillväxten i världs- ekonomin. Tillväxten i Förenta staterna dämpas 2007, men effekten av denna inbromsning mot- verkas av en fortsatt god tillväxt i Asien och Europa. Om situationen på den amerikanska bostadsmarknaden förvärras och får spridnings- effekter kan tillväxten i världsekonomin emel- lertid bli lägre än vad som förutses i denna prognos. I avsnitt 6 beskrivs ett alternativscena- rio som illustrerar hur en kraftigare amerikansk
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
konjunkturnedgång skulle påverka den svenska ekonomin.
Den svenska ekonomin är nu inne på sitt fjärde år i rad med stark tillväxt. Konjunkturen är stark och såväl inhemsk som utländsk efter- frågan på svenska varor och tjänster utvecklas i god takt. Under 2007 och 2008 väntas kon- junkturen gå in i en mognare fas, och den svenska exporten utvecklas något långsammare. Även investeringstillväxten dämpas något fram- över, delvis till följd av att produktionskapacite- ten i ekonomin ökat snabbt de senaste åren. Bostadsinvesteringarna bedöms plana ut på en hög nivå de närmaste åren.
Samtidigt väntas hushållens konsumtion öka mycket snabbt de kommande åren till följd av en stark förmögenhetsställning, stigande reallöner, en snabbt ökande sysselsättning och de bety- dande skattesänkningar som har genomförts och aviserats. Även den offentliga konsumtionen utvecklas starkt under 2007 och 2008, vilket bl.a. beror på att de kommunala finanserna är bättre än på länge.
Som en följd av den starka efterfrågetillväxten och en starkare krona väntas importen växa i god takt under 2007 och 2008. Sammantaget bedöms BNP växa med 3,7 % i år och 3,3 % 2008. Den kalenderkorrigerade
Den starka tillväxten i svensk ekonomi ledde till en vändning på arbetsmarknaden under 2005. Därefter har sysselsättningen utvecklats starkt. Den fortsatt höga efterfrågetillväxten i den svenska ekonomin framöver skapar goda förut- sättningar för en ökande sysselsättning även under 2007 och 2008. Den förbättrade situatio- nen på arbetsmarknaden har inneburit att arbetskraftsutbudet har stigit av konjunkturella skäl. De utbudsstimulerande åtgärder som regeringen redan genomfört och de reformer som aviseras i denna proposition bidrar samlat till att arbetskraftsutbudet bedöms fortsätta öka i god takt under perioden
9
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
prognos. Scenariot illustrerar hur utbudsstimulerande reformer skapar tillväxt, sysselsättning och stärkta offentliga finanser.
Trots den förutsedda ökningen i arbetskrafts- utbudet framöver innebär den snabba sysselsätt- ningsökningen att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin stiger snabbt. Det är svårt att bedöma nivån på resursutnyttjandet, framför allt till följd av den betydande osäkerhet som finns kring hur regeringens utbudsstimulerande poli- tik påverkar ekonomin. Om arbetskraftsutbudet inte ökar snabbare än i föreliggande prognos och efterfrågan utvecklas fortsatt starkt föreligger dock en risk att en överhettningssituation kan uppstå de kommande åren. Flera indikatorer tyder på att den svenska konjunkturen nu befin- ner sig i ett läge där löneökningstakten kommer att stiga och inflationen ta fart. Till följd av en begynnande arbetskraftsbrist blir det än viktigare att stimulera arbetskraftsutbudet.
Den starka sysselsättningsutvecklingen under 2006 medförde att arbetslösheten föll, trots att arbetskraftsutbudet ökade snabbt. Under 2007 och 2008 bedöms den öppna arbetslösheten falla ytterligare. Den totala arbetslösheten, som även omfattar personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, faller kraftigt både 2007 och 2008. Under 2009 och 2010 dämpas sysselsättningstill- växten till följd av det ansträngda resursläget, och den öppna arbetslösheten väntas ligga kvar på en nivå strax över 4 %. Den reguljära syssel- sättningsgraden stiger under prognosperioden och bedöms uppgå till 75,6 % för åldersgruppen
Den offentliga sektorns finanser har för- stärkts under de senaste åren och 2006 uppgick den offentliga sektorns finansiella sparande exklusive premiepensionssparandet till motsva- rande 2,1 % av BNP. Den goda ekonomiska utvecklingen ger ett finansiellt utrymme att genomföra skattesänkningar och andra reformer utan att de offentliga finanserna försvagas jäm- fört med 2006. Tidigare beslutade och nu före- slagna skattesänkningar bidrar till en kraftig sänkning av inkomsterna uttryckt som andel av BNP. Samtidigt minskar utgifterna i ungefär samma omfattning och det finansiella sparandet är i det närmaste oförändrat jämfört med 2006, och ligger på drygt 2 % av BNP 2007 och 2008. Under 2009 och 2010 förstärks sparandet successivt. De finansiella överskotten medför en fortsatt förstärkning av den offentliga sektorns finansiella ställning. Därtill kommer den redu-
cering av bruttoskulden som följer av de plane- rade försäljningarna av statens aktieinnehav. År 2010 beräknas den konsoliderade bruttoskulden motsvara 27,0 % av BNP.
Nyckeltal
Procentuell förändring, om annat ej anges
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
BNP |
4,4 |
3,7 |
3,3 |
2,1 |
2,3 |
BNP, kalenderkorrigerad |
4,7 |
3,9 |
3,2 |
2,1 |
2,0 |
Antal sysselsatta |
1,8 |
2,3 |
0,9 |
0,1 |
|
Reguljär sysselsättnings- |
|
|
|
|
|
grad, |
73,5 |
75,0 |
75,6 |
75,7 |
75,6 |
Reguljär sysselsättnings- |
|
|
|
|
|
grad, |
77,7 |
79,4 |
80,2 |
80,3 |
80,1 |
Öppen arbetslöshet2 |
5,4 |
4,7 |
4,1 |
4,2 |
4,2 |
Total arbetslöshet2,3 |
8,4 |
6,7 |
6,2 |
6,1 |
6,2 |
Arbetsmarknadspolitiska |
138 |
95 |
95 |
90 |
90 |
program4 |
|
|
|
|
|
Löneutveckling5 |
3,1 |
4,0 |
4,3 |
4,5 |
4,4 |
UND1X, årsgenomsnitt |
1,2 |
0,8 |
1,5 |
2,2 |
2,2 |
KPI, årsgenomsnitt |
1,4 |
1,8 |
2,3 |
2,7 |
2,5 |
Offentligt finansiellt |
2,1 |
2,3 |
2,2 |
2,5 |
3,2 |
sparande6,7 |
|
|
|
|
|
Skatter och avgifter6,8 |
49,8 |
47,7 |
47,2 |
47,3 |
47,3 |
Offentliga utgifter6 |
52,7 |
50,9 |
50,3 |
49,9 |
49,1 |
Konsoliderad bruttoskuld6 |
46,9 |
40,9 |
36,6 |
32,2 |
27,0 |
1Antal reguljärt sysselsatta i den aktuella åldersgruppen, dvs. exklusive sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i denna åldersgrupp.
2I procent av arbetskraften.
3Öppet arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska program som andel av arbetskraften.
4Antalet personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, tusental.
5Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.
6Procent av BNP.
7Exklusive premiepensionssparandet.
8Inklusive skatter till EU.
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.
10
1 Internationell konjunktur
Robust tillväxt i världsekonomin
Förra året bedöms BNP i världen ha vuxit med 5,2 %. I ett historiskt perspektiv har därmed världsekonomin vuxit mycket snabbt fyra år i rad. Tillväxten i världsekonomin väntas under de kommande två åren försvagas något men flera faktorer talar för att avmattningen blir mild. Global BNP väntas växa med 4,6 % i år och med 4,5 % nästa år. År 2009 förutses BNP i världen stärkas något, framför allt till följd av en återhämtning i amerikansk ekonomi. BNP för- väntas öka med 4,7 % 2009 och med 4,5 % 2010.
Investeringskonjunkturen mattas
Internationell konjunktur präglas alltjämt av en dämpad inflation, höga företagsvinster och historiskt låga obligationsräntor. Dämpade inflationsförväntningar och låga räntor skapar gynnsamma förutsättningar för en fortsatt god investeringskonjunktur. Efter flera år med hög investeringstakt förutses en mild avmattning i investeringskonjunkturen under innevarande år.
Tabell 1.1
Procentuell förändring, om annat ej anges
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Bruttonationalprodukt |
|
|
|
|
|
Världen |
5,2 |
4,6 |
4,5 |
4,7 |
4,5 |
Förenta staterna |
3,3 |
2,2 |
2,6 |
3,3 |
3,0 |
Japan |
2,2 |
1,8 |
1,9 |
2,0 |
2,0 |
Euroområdet |
2,6 |
2,2 |
2,1 |
2,0 |
2,0 |
|
|
|
|
|
|
Konsumentpriser1 |
|
|
|
|
|
Förenta staterna |
3,2 |
1,8 |
2,6 |
2,8 |
2,9 |
Japan |
0,2 |
0,6 |
0,9 |
1,2 |
1,5 |
Euroområdet |
2,2 |
2,0 |
2,0 |
1,9 |
1,9 |
|
|
|
|
||
Arbetslöshet, procent av arbetskraften2 |
|
|
|
||
Förenta staterna |
4,6 |
4,8 |
5,3 |
5,2 |
5,1 |
Japan |
4,1 |
3,9 |
3,7 |
3,7 |
3,7 |
Euroområdet |
7,9 |
7,4 |
7,4 |
7,5 |
7,5 |
Världsmarknadsefterfrågan3 |
9,8 |
6,3 |
6,4 |
7,0 |
6,9 |
1HIKP för euroområdet och KPI för Förenta staterna och Japan.
2Eurostats definition för euroområdet och nationell definition för Förenta staterna och Japan.
3Världsmarknadsefterfrågan mäter den sammanvägda importefterfrågan i samtliga länder som Sverige exporterar till.
Källor: Nationella källor, Eurostat och Finansdepartementet.
Konsumtionen väntas utvecklas väl både i år och nästa år, understödd av ett ljusare läge på
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
arbetsmarknaden. I både Förenta staterna och euroområdet är arbetslösheten lika låg som vid millennieskiftet. Fallet i oljepriset under hösten 2006 har skapat ytterligare konsumtionsut- rymme för hushållen.
Förenta staterna mjuklandar…
I Förenta staterna har avkylningen på bostads- marknaden under hösten lett till kraftigt fallande bostadsinvesteringar, vilket tydligt dämpade
I takt med att arbetslösheten ökar i spåren av minskade bostadsinvesteringar väntas försvag- ningen på bostadsmarknaden få större genom- slag på hushållens konsumtion. Inbromsningen i ekonomin väntas dock bli tillfällig. Större delen av korrigeringen på bostadsmarknaden förutses vara avklarad någon gång under nästa år. I takt med att effekten av minskade bygginvesteringar klingar av under 2008 väntas den amerikanska ekonomin åter vända uppåt.
…och euroområdet och Asien slår ned på farten
Avmattningen i amerikansk ekonomi väntas få förhållandevis liten effekt på övriga regioner. Till skillnad från den globala konjunkturnedgången vid millennieskiftet är tillväxtdämpningen i Förenta staterna kopplad till specifikt inhemska faktorer med relativt liten importpåverkan. Riskerna för finansiella spridningseffekter, i form av minskad kreditgivning och stigande riskpremier, bedöms som begränsade.
Både euroområdet och Asien har hitintills visat god motståndskraft och väntas växa över trend både i år och nästa år. Inbromsningen i amerikansk ekonomi och en svagare invester- ingskonjunktur förutses emellertid leda till att tillväxten växlar ned och i ökad utsträckning drivs av inhemsk konsumtion. I euroområdet stimuleras konsumtionen i år och nästa år av en betydande förbättring på arbetsmarknaden och ett minskat hushållssparande. I Asien har tillväxten i stor omfattning drivits av en stark exporttillväxt men inhemsk efterfrågan har
11
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1 |
|
|
|
|
|
|||||
trendmässigt ökat i betydelse, en utveckling som |
||||||||||
förutses fortsätta under 2007 och 2008. |
|
|
||||||||
Diagram 1.1 |
|
|
|
|||||||
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
|
|||
4,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
|
|
|
|
|
|
Förenta staterna |
|
||
0,5 |
|
|
|
|
|
|
Euroområdet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Japan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Källa: Nationell statistik, Eurostat och Finansdepartementet. |
|
|
|
Den internationella riskbilden
Samtidigt som en mjuklandning i världseko- nomin utgör huvudscenariot finns betydande nedåtrisker. Avmattningen i amerikansk ekonomi tillhör en av de främsta riskerna i pro- gnosen. Om korrigeringen på bostadsmarkna- den blir mer accentuerad än vad som förutses i prognosen blir spridningseffekterna till resten av ekonomin mer uttalade. Detta skulle resultera i en betydande tillväxtdämpning i Förenta staterna, vilket skulle kunna få kännbara effekter för världsekonomin.
Andra risker är mer kopplade till de finansiella marknaderna. Låga nominella räntor har lett till en betydande uppgång i tillgångspriser och en kraftigt stigande kredittillväxt. En snabb korri- gering skulle kunna få stora realekonomiska effekter i samtliga regioner.
Stigande arbetskraftskostnader till följd av en stramare arbetsmarknad och ett mer ansträngt resursutnyttjande skulle, i synnerhet i kombina- tion med stigande oljepriser, markant pressa upp inflationstrycket. Detta skulle öka behovet av en stramare penningpolitik och försämra tillväxt- förutsättningarna.
Risken för en abrupt korrigering av de inter- nationella sparandeobalanserna är visserligen liten men skulle få betydande effekter på världs- ekonomin.
1.1Förenta staterna
Fallande bostadsinvesteringar dämpar tillväxten
Tack vare en fortsatt stark konsumtionstillväxt och en god tillväxt i företagens maskinin- vesteringar växte BNP i Förenta staterna med 3,3 % 2006. Successivt under 2006 har dock
Under 2006 har bostadsinvesteringarna fallit i en allt snabbare takt och under det fjärde kvar- talet sjönk bostadsinvesteringarna med 13 % jämfört med samma period 2005. Efterfrågan på nya bostäder har minskat betydligt sedan mitten av 2005 och antalet osålda färdiga objekt har ökat. I februari 2007 var försäljningen av antalet nya bostäder den lägsta sedan 1997 och antalet nystartade bostadsbyggnationer var nere på den lägsta nivån sedan 1991.
Diagram 1.2 Påbörjade nybyggnationer och Housing Market Index (HMI)
Index |
|
|
Årlig procentuell förändring |
||
80 |
|
|
|
|
40 |
70 |
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
60 |
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
0 |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
HMI (vänster) |
|
||
|
|
|
|
||
30 |
|
|
|
|
|
|
|
Påbörjade nybyggnationer (höger) |
|||
|
|
|
|||
20 |
|
|
|
|
|
85 |
90 |
95 |
00 |
05 |
|
Källa: National Association of Home Builders.
Nedgången på bostadsmarknaden syns också tydligt i Housing Market Index (HMI) som föll kraftigt under förra året. I slutet av 2006 och början 2007 har emellertid HMI stabiliserats vil- ket indikerar att anpassningen på bostads- marknaden redan har kommit en bit på väg. In- dexet ligger dock fortfarande långt under 50 vil- ket visar att marknaden för byggföretagen i bostadssektorn är fortsatt svag.
12
Överskottet av nya bostäder förväntas succes- sivt att avta framöver i takt med att bostadsbyg- gandet minskar. Bostadsinvesteringarnas andel av BNP ligger dock långt över det historiska ge- nomsnittet och det kommer att ta minst ett år innan överskottet har balanserats. Därför för- väntas bostadsinvesteringarna falla med nästan 14 % under 2007 och det är först i början av 2008 som bostadsinvesteringarna börjar växa igen.
Diagram 1.3 Bostadsinvesteringarnas andel av BNP
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
|
|
Andel av BNP |
|
Genomsnitt |
|
|
|
|
||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
55 |
60 |
65 |
70 |
75 |
80 |
85 |
90 |
95 |
00 |
05 |
Källa: US Department of Commerce.
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
tionstillväxten bli betydligt lägre, bland annat som en följd av den svaga bostadsmarknadens effekt på den privata konsumtionen.
Överskottet av bostäder har inneburit att prisökningarna på befintliga bostäder har börjat dämpas och i vissa regioner minskar huspriserna. Detta förväntas dämpa även den privata kon- sumtionen eftersom hushållens förmögenhet minskar och utrymmet för den lånefinansierade konsumtionen avtar när husen tappar i värde. Dessutom förväntas nedgången i bostadspro- duktionen leda till en svagare sysselsättning vil- ket också påverkar konsumtionen negativt i år och nästa år. Under de senaste tre åren beräknas upp till en tredjedel av sysselsättningstillväxten ha varit knuten till utvecklingen på fastighets- marknaden. En lägre real förmögenhet skulle kunna motverkas av ett lägre sparande. Spar- kvoten bland de amerikanska hushållen är emel- lertid redan negativ och den fallande hushållsför- mögenheten talar snarare för ett högre sparande. Hushållens konsumtionstillväxt hålls också till- baka av en svagare inkomstutveckling till följd av att sysselsättningen och tillväxten dämpas.
Den senaste tidens uppmärksammade pro- blem på den s.k.
Utvecklingen på bostadsmarknaden dämpar också konsumtionen
Hushållens konsumtion utgör omkring 70 % av BNP i Förenta staterna och har därigenom stor betydelse för
Dämpad industrikonjunktur
Industrin i Förenta staterna befinner sig i en svagare situation jämfört med många andra stora industriländer. Försäljningen har sedan slutet av förra året varit låg i förhållande till lagren och orderingången har mattats, vilket har dämpat in- dustriproduktionen. Industrikonjunkturen pres- sas bland annat av en svag efterfrågan inom de branscher som är beroende av bostadsmarkna- den samt konkurrensproblem i den amerikanska bilindustrin. Under innevarande år väntas därför industrikonjunkturen vara fortsatt dämpad. Den svaga efterfrågan från hemmamarknaden motverkas dock av en stark global efterfrågan och en svagare dollar vilket gynnar de ameri- kanska exportföretagen. Exporten väntas därför utvecklas hyggligt både i år och nästa år, men inte lika starkt som förra året. Samtidigt avtar också importtillväxten på grund av en svagare inhemsk efterfrågan vilket medför att bidraget från nettoexporten till
I takt med att industriföretagens konjunktur- utsikter försvagas bedöms detta också medföra lägre vinster och ett successivt allt lägre kapaci- tetsutnyttjande. Därmed antas även tillväxten av
13
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
industriföretagens maskininvesteringar bli lägre |
något starkare tillväxten växlar dock inflationen |
både i år och nästa år jämfört med 2006. |
upp nästa år. |
Diagram 1.4 Industriproduktion och kapacitetsutnyttjande
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
86 |
1.2 |
|
Euroområdet |
|
|
|
|
||||
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
84 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
82 |
Äntligen tillväxt över trend |
|
|
|
|||||||
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
78 |
Förra året växte euroområdet med 2,6 %, vilket |
||||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
76 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
var den högsta tillväxten på sex år. En stor del av |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
74 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tillväxtförstärkningen |
|
i |
euroområdet |
|
kan |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
72 |
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
förklaras av en betydande förbättring i tysk eko- |
||||||||||||
|
|
|
|
Industriproduktion (vänster) |
|
|
|
|
|
|
70 |
|||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nomi. |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
Kapacitetsutnyttjande (höger) |
|
|
|
|
|
68 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I år och nästa år väntas styrkan i tillväxten avta |
|||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
66 |
||||||||||||
90 91 |
92 |
93 |
94 |
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
|
något till följd av en svagare global efterfrågan, |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
Källor: Federal Reserve och Federal Reserve Board. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
finanspolitisk åtstramning och en mindre |
||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
expansiv |
|
penningpolitik. |
Inbromsningen |
blir |
||||||
Den |
svaga |
bostadsmarknaden |
och industri- |
dock försiktig och |
||||||||||||||||||||||||||
till 2,2 % i år och 2,1 % nästa år. |
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
konjunkturen har redan lett till en försvagning |
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||
inom de delar av tjänstesektorn som är beroende |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
av uppdrag därifrån. Detta kommer tillsammans |
Tyskland starkast av de tre stora |
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
med en svagare konsumtionstillväxt fortsätta att |
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||
dämpa |
utsikterna |
för |
|
de |
|
amerikanska tjäns- |
Tillväxten |
stärktes betydligt under det |
fjärde |
|||||||||||||||||||||
teföretagen under innevarande år. |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
kvartalet förra året. BNP växte med 0,9 % jäm- |
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fört med föregående kvartal och med 3,3 % |
||||||||||
jämfört med samma kvartal ett år tidigare. Till- |
||||||||||||||||||||||||||||||
växten drevs i lika stor grad av en stark uppgång i |
||||||||||||||||||||||||||||||
nästa år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
exporten i slutet av året som av en fortsatt för- |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
Nedgången |
på |
den |
|
amerikanska |
bostads- |
stärkning av inhemsk efterfrågan. Bidraget från |
||||||||||||||||||||||||
|
inhemsk efterfrågan till |
|||||||||||||||||||||||||||||
marknaden |
och |
de |
|
spridningseffekter |
detta |
|||||||||||||||||||||||||
|
till 0,7 procentenheter medan bidraget från utri- |
|||||||||||||||||||||||||||||
väntas få på bland annat konsumtionen medför |
||||||||||||||||||||||||||||||
keshandeln uppgick till 0,8 procentenheter. En |
||||||||||||||||||||||||||||||
att tillväxten mattas betydligt 2007 och hamnar |
||||||||||||||||||||||||||||||
markerad lageravveckling gav ett negativt bidrag |
||||||||||||||||||||||||||||||
en bra |
bit |
från |
den |
potentiella |
tillväxten som |
|||||||||||||||||||||||||
till tillväxten. |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
uppskattas ligga kring 3 %. Någon gång under |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
De tre |
största |
ekonomierna i euroområdet, |
||||||||||||||||||||||||||||
2008 väntas korrigeringen på bostadsmarknaden |
||||||||||||||||||||||||||||||
Tyskland, Frankrike och Italien, har under flera |
||||||||||||||||||||||||||||||
vara över |
och |
bostadsinvesteringarna börjar |
så |
|||||||||||||||||||||||||||
år vuxit långsammare än övriga euroländer. I de |
||||||||||||||||||||||||||||||
sakteliga |
öka |
igen. Detta |
|
kommer |
också |
ge |
||||||||||||||||||||||||
|
tre största ekonomierna |
uppgår den genom- |
||||||||||||||||||||||||||||
draghjälp åt övriga delar av ekonomin som ex- |
||||||||||||||||||||||||||||||
snittliga |
årliga tillväxten |
under de senaste tio |
||||||||||||||||||||||||||||
empelvis |
|
hushållens |
|
konsumtion. |
|
Nästa |
år |
|||||||||||||||||||||||
|
|
|
åren |
till |
1,7 % medan |
övriga euroländer |
vuxit |
|||||||||||||||||||||||
kommer den amerikanska ekonomin även sti- |
||||||||||||||||||||||||||||||
med 3,7 %. Under större delen av samma period |
||||||||||||||||||||||||||||||
muleras av penningpolitiken. Den amerikanska |
||||||||||||||||||||||||||||||
har |
Frankrike vuxit |
snabbare än Italien |
och |
|||||||||||||||||||||||||||
centralbanken |
antas börja |
sänka |
sin |
viktigaste |
||||||||||||||||||||||||||
Tyskland. |
Sedan |
början |
av 2005 har |
|
dock |
|||||||||||||||||||||||||
styrränta successivt under loppet av andra halv- |
|
|||||||||||||||||||||||||||||
Tyskland |
|
ryckt |
åt |
sig |
tätpositionen |
medan |
||||||||||||||||||||||||
året i år till följd av den allt svagare konjunk- |
|
|||||||||||||||||||||||||||||
Italien alltmer halkat efter. |
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
turen. År 2008 väntas därför |
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
I mitten av förra året dämpades dock inve- |
||||||||||||||||||||||||||||||
något starkare än 2007, men det kommer att |
||||||||||||||||||||||||||||||
steringstakten i Tyskland. Avmattningen i inve- |
||||||||||||||||||||||||||||||
dröja till 2009 innan den amerikanska ekonomin |
||||||||||||||||||||||||||||||
steringskonjunkturen väntas fortsätta under in- |
||||||||||||||||||||||||||||||
växer i paritet med potentiell BNP. |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
nevarande |
år till |
följd |
av en svagare |
global |
|||||||||||||||||||||
I takt med att sysselsättningstillväxten avtar |
||||||||||||||||||||||||||||||
efterfrågan och lägre kapacitetsutnyttjande. Tysk |
||||||||||||||||||||||||||||||
och efterfrågan växer långsammare väntas också |
||||||||||||||||||||||||||||||
export har gynnats av ökade handelsförbindelser |
||||||||||||||||||||||||||||||
inflationstrycket |
i |
den |
amerikanska |
ekonomin |
||||||||||||||||||||||||||
med |
EU:s nya |
medlemsländer samt |
med |
|||||||||||||||||||||||||||
dämpas under innevarande år. Till följd av den |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14
Östeuropa. Under senare år har Tyskland, i motsats till flertalet andra euroländer, vunnit andelar av världshandeln. Flera år av kostnadsnedskärningar i näringslivet har främjat konkurrenskraften och markant pressat ned enhetsarbetskostnaderna.
I Frankrike har tillväxten i större utsträckning drivits av en stark konsumtionsuppgång medan industrikonjunkturen tydligt dämpats. Den po- sitiva utvecklingen på arbetsmarknaden borgar för en fortsatt hygglig tillväxt i år och nästa år. I Italien blir emellertid tillväxtdämpningen mer tydlig i år och nästa år till följd av tilltagande konkurrensproblem och en svagare konsum- tionsutveckling.
Gemensamt för närmast alla euroländer är ett högt företagsförtroende i tillverkningsindustrin. Visserligen har framtidsförväntningarna hos företagen dämpats något under hösten men de ligger kvar på höga nivåer. Orderingången är fortsatt hög medan företagens anställningsbehov dämpats något. Sammantaget tyder förtroende- indikatorerna på en försiktig avmattning i indu- striproduktionen under 2007.
Återhämtning i konsumtionen
En förstärkning av hushållens konsumtion utgör en viktig förutsättning för en fortsatt stark expansion under 2007 och 2008. I länder som Spanien och Frankrike med god sysselsättnings- tillväxt och stigande bostadspriser har konsum- tionen utgjort en av de huvudsakliga drivkraf- terna i tillväxten. Men för euroområdet som helhet har konsumtionens bidrag till tillväxten varit modest. Förra året steg dock konsumtionen även i Tyskland, viket starkt bidrog till att kon- sumtionstillväxten förra året var den högsta sedan 2001. Flera faktorer talar för att konsum- tionstillväxten i euroområdet håller i sig i år och nästa år, trots en svagare internationell kon- junktur. Antalet sysselsatta personer har ökat betydligt och konsumentförtroendet är det högsta på fem år. I takt med att de offentliga finanserna stärks väntas hushållens försiktighets- sparande minska, vilket ger ökat konsumtions- utrymme.
I år väntas konsumtionstillväxten tillfälligt dämpas i Tyskland till följd av den momshöjning från 16 % till 19 % som trädde i kraft i januari i år. Den väntade tidigareläggningen av konsumtionen under förra året uteblev nästan helt. Under det fjärde kvartalet ökade visserligen
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
omsättningen i detaljhandeln tydligt och framför allt steg nybilsförsäljningen markant men den sammanlagda effekten blev liten. I ljuset av en betydande förbättring på arbetsmarknaden i kombination med ett stigande konsumentför- troende bedöms konsumtionsdämpningen till följd av momshöjningen i år bli både kortvarig och förhållandevis måttlig, både vad gäller konsumentpriser som konsumtion.
Inflationen dämpas i år
Fallande energipriser ledde under hösten förra året till att inflationen dämpades betydligt. I början av innevarande år steg dock åter inflatio- nen. Inflationen, mätt i termer av HIKP (har- moniserat konsumentprisindex), har ökat sedan oktober förra året då inflationen uppgick till 1,6 %. I februari i år uppgick
Kärninflationen (HIKP exklusive energi och oförädlade livsmedel) har stigit markant sedan slutet av förra året. Skillnaden mellan det aggre- gerade måttet för HIKP och kärninflationen har därmed försvunnit. I februari uppgick kärninfla- tionen till 1,9 %.
Diagram 1.5 Inflationen i euroområdet |
|
|
|
||||
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
||
3,5 |
|
|
|
|
|
|
|
3,0 |
|
|
Kärninflation |
|
HIKP |
|
|
|
|
|
|
|
|||
2,5 |
|
|
|
|
|
|
|
2,0 |
|
|
|
|
|
|
|
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
|
|
|
|
|
|
|
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Källa: Eurostat. |
|
|
|
|
|
|
|
Till stor del kan ökningstakten i kärninflationen förklaras av momshöjningen i Tyskland, som inneburit att inflationen i Tyskland rensat för energipriser ökat från 1,2 % i december förra året till 1,8 % i februari i år.
Förra året uppgick inflationen i euroområdet till 2,2 %, vilket innebar att inflationen överstigit ECB:s inflationsmål sju år i rad. Effekten av att tidigare oljeprishöjningar faller ur tolvmånaderstalen i sommar, gör att
15
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
energikomponenten i konsumentprisindex verkar dämpande på inflationen fram till halvårsskiftet. Lägre energipriser i kombination med en stramare penningpolitik väntas leda till att inflationen dämpas till 2,0 % i år och nästa år.
När tar löneökningarna fart?
I början av innevarande år uppgick arbetslös- heten till 7,4 %, vilket är lägre än under högtill- växtåren vid millennieskiftet. Minskningen i antalet arbetslösa väntas bromsa in och arbets- lösheten förutses ligga kvar kring 7,4 % både i år och nästa år.
En viktig skillnad jämfört med perioden kring millennieskiftet är att det betydligt ljusare läget på arbetsmarknaden inte har pressat upp löne- ökningstakten. En förklaring kan vara att de reformer som genomförts på arbetsmarknaden under senare år lyckats pressa ned jämviktsar- betslösheten. En mindre gynnsam förklaring kan vara att effekten av en stramare arbetsmarknad på lönebildningen sker med en större fördröj- ning än vad som tidigare varit fallet. Det skulle innebära att löneökningstakten tilltar rejält i år när ekonomin går in en mer mogen konjunk- turfas. Global konkurrens och ECB:s styrränte- politik väntas dock bidra till att hålla tillbaka löneökningstakten.
Diagram 1.6 Arbetslöshet och enhetsarbetskostnad i |
|
||||||||
euroområdet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Årlig procentuell förändring |
|
|
Procent av arbetskraften |
||||||
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
9 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
Enhetsarbetskostnad (vänster) |
4 |
|||||
|
|
|
Arbetslöshet (höger) |
|
|
3 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
Källa: Eurostat. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1.3Asien
Regionen blir allt viktigare för världsekonomin
Som en effekt av den under många år mycket höga tillväxten i framför allt Kina och Indien har Asiens andel av global BNP successivt blivit allt större. År 2006 hade Asiens andel av global BNP mätt i s.k.
Förutsättningarna för en fortsatt hög tillväxt i den asiatiska regionen är goda de närmaste åren, trots att tillväxten i både Förenta staterna och euroområdet växlar ner i år. Den inhemska ef- terfrågan i de asiatiska länderna blir en allt vikti- gare drivkraft för hela regionen. Handeln inom Asien har ökat och beroendet av exporten till Förenta staterna har minskat. Dessutom är in- flationstrycket lågt vilket också öppnar upp för möjligheten att vid behov driva en mer expansiv penningpolitik. Även finanspolitiken börjar bli ett allt mer tillgängligt styrinstrument på grund av allt bättre statsfinanser. Det gäller dock inte i Indien där finanspolitiken tvingas vara fortsatt stram på grund av det stora underskottet i stats- budgeten.
Tillväxten i Kina mattas men ligger kvar på mycket höga nivåer
I Kina är det exporten som har drivit tillväxten. Det framgår bl.a. av Kinas exportandel av den totala exporten i världen som enligt IMF har ökat från omkring 1 % i början av
1När BNP räknas fram i termer av PPP (purchasing power parity) tar man hänsyn till skillnader i ländernas köpkraft.
16
har i sin tur inneburit mycket höga tillväxttal för framförallt investeringarna, men även konsum- tionen har vuxit starkt. Investeringarna har dess- utom eldats på av en mycket hög kredittillväxt och i kölvattnet av detta har risken för överinve- steringar och dåliga lån ökat. Förra året fortsatte både investeringarna och exporten att växa starkt vilket bidrog till att
Diagram 1.7
Årlig procentuell förändring
12
11
10
9
8
7
6
00 01 02 03 04 05 06 Källa: National Bureau of Statistics.
I slutet av förra året vidtogs dock ett penning- politiskt åtstramningspaket i Kina i syfte att kyla ner den starka investerings- och kredittillväxten. Åtgärderna, som kan sammanfattas i höjd utlå- ningsränta, starkare administrativa kontroller och höjda reservkrav, fick en viss effekt och in- vesteringstillväxten mattades något i slutet av året. Detta väntas dämpa investeringstillväxten även i år och nästa år vilket bidrar till att BNP växer i en något långsammare takt, men på en fortsatt mycket hög nivå. Tillväxten påverkas även av att exporten utvecklas svagare som ett resultat av att den globala efterfrågan växer långsammare. På marginalen väntas också exporten påverkas negativt av Kinas valu- tastrategi som i princip innebär att yuanen grad- vis stärks mot dollarn i syfte att på sikt uppnå en ökad valutaflexibilitet.
Att Kinas BNP väntas öka lite svagare fram- över ligger också i linje med skrivningarna i Kinas ekonomiska femårsprogram. Mål- sättningen är att tillväxten skall uppgå till i ge- nomsnitt 7,5 %, vilket anses vara en ekonomisk hållbar nivå på sikt. Dessutom skall konsumtion och innovation utgöra större drivkrafter fram- över. Inom de närmaste fyra åren är det dock föga troligt att konsumtionstillväxten tar ytter-
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
ligare ett kliv uppåt. Sparkvoten väntas vara fort- satt hög på grund av svaga sociala skyddsnät.
Tillväxten dämpas även i Indien
I Indien är det framförallt den inhemska ef- terfrågan och hushållens konsumtion som har gett det största bidraget till tillväxten. På senare år har också exporten blivit en allt viktigare motor, bland annat till följd av den allt starkare efterfrågan från Kina dit omkring hälften av In- diens export inom Asien går. Tillväxten har medfört att Indiens andel av global BNP har vuxit till drygt 6 %. Jämfört med andra länder är det bara Förenta staterna, Kina och Japan som står för en större andel av global BNP mätt i
Förra året växte BNP i Indien med 9,3 %. Tillväxten förutses dock dämpas både i år och nästa år till följd av ett allt mer ansträngt resurs- läge som dämpar produktionen inom både tjänstesektorn och industrin. Dessutom förvän- tas penningpolitiken bli stramare till följd av dels en stigande inflation, dels av en snabb kredittillväxt. Finanspolitiken antas vara åter- hållsam på grund av det stora underskottet i statsbudgeten.
Japan tar för sig
Även om Japan har haft en mer undanskymd roll under de svåra deflationsåren skall Japans betydelse inte underskattas. Förra året växte BNP med 2,2 % vilket förstärkte bilden av att Japan åter är att räkna med. I år och nästa år väntas
17
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Hushållens konsumtion väntas utvecklas måttligt i år och nästa år trots att sysselsätt- ningen har stigit och arbetslösheten sjunkit. Konsumtionsviljan pressas ner av inflationen som har svårt att hålla sig över nollstrecket. I februari var inflationen 0 % och priserna väntas bara stiga marginellt under resten av innevarande år.
Diagram 1.8 Inflationen i Japan
Årlig procentuell förändring
1,5
Inflationen exklusive mat
1,0 Inflationen exklusive mat och energi
Inflationen
0,5
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Källa: Ministry of Internal Affairs and Communications.
Även reallöneutvecklingen har varit svag, vil- ket delvis förklaras av en stor andel deltidsanställda och de stora pensionsavgång- arna. Lönekraven och lönenivåerna är inte lika höga bland de unga på arbetsmarknaden jämfört med de äldre som går i pension. En viss förstärk- ning av reallönerna väntas i takt med att arbets- marknaden blir allt stramare, men bedömningen är att detta inte kommer att bli tillräckligt för att konsumtionen skall ta ordentlig fart. Exporten, som har varit det främsta skälet till att Japans ekonomi har blivit allt starkare under
1.4Oljepriset
Under sommaren 2006 steg oljepriset till nya rekordnivåer. Brentoljan noterades som högst till nära 80 dollar per fat i början av augusti 2006. I slutet av 2006 bidrog ovanligt varmt väder i Förenta staterna till att oljepriset föll tillbaka. Kallt väder samt minskade lager bidrog i början av 2007 till att oljepriset återigen steg.
Diagram 1.9 Pris på Brentolja
USD/fat |
|
|
|
|
SEK/fat |
90 |
|
|
|
|
600 |
80 |
USD/fat |
|
|
|
500 |
70 |
|
|
|
|
|
SEK/fat |
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
400 |
50 |
|
|
|
|
300 |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
200 |
20 |
|
|
|
|
100 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
0 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Källa: Reuters. |
|
|
|
|
|
I ett längre perspektiv har oljepriset stigit markant sedan 2002. Flera faktorer ligger bakom den kraftiga oljeprisuppgången. Produktionskapaciteten har vuxit relativt långsamt under
Den starka internationella konjunkturen har bidragit till en ökad efterfrågan på olja. Bland annat har Kina och Indien trätt fram som bety- dande nettokonsumenter av olja vilket bidragit till att reservkapaciteten, dvs. skillnaden mellan potentiellt utbud och faktisk efterfrågan, har minskat. Oljepriset har därmed blivit alltmer känsligt för utbudsstörningar och geopolitisk osäkerhet i oljeproducerande regioner.
På kort sikt förväntas den globala reservkapaciteten vara begränsad. Detta i kombination med att efterfrågan väntas vara hög bidrar till att oljepriset förväntas förbli på en relativt hög nivå.
På längre sikt talar däremot mycket för att den globala reservkapaciteten på oljemarknaden kommer att öka. De senaste årens oljeprisuppgång har ökat investeringarna i såväl nya som etablerade oljefält. Mot slutet av prognosperioden förväntas efterfrågan minska något till följd av en svagare internationell konjunktur. På lång sikt förväntas därför utbudet av råolja växa snabbare än efterfrågan, vilket medför att reservkapaciteten ökar. Även raffinaderikapaciteten förväntas byggas ut, särskilt efter 2009 då ny kapacitet tas i bruk i
Då reservkapaciteten stiger förväntas även riskpremien, och därmed oljepriset, pressas nedåt. Prisnedgången begränsas dock av risk för geopolitisk oro, risk för framtida pro- duktionsstörningar och ökade kostnader för ol-
18
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
jeutvinning. Oljepriset bedöms uppgå till 60 dollar per fat i december 2007 respektive december 2008. Vid slutet av 2009 förväntas oljepriset vara 55 dollar per fat och 2010 förväntas oljepriset ha sjunkit till 50 dollar per fat.
Osäkerheten i bedömningen av oljepriset är fortsatt stor. En allt större andel av produktio- nen sker i politiskt instabila länder. Förändringar i global tillväxt, oväntade produktionsstörningar och geopolitiska spänningar har potential att kraftigt påverka oljepriset.
19
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
2 Finansiella marknader
Den senaste tiden har utvecklingen på de fi- nansiella marknaderna präglats av osäkerhet kring den amerikanska konjunkturen. Signaler om en avmattning i Förenta staterna i kombina- tion med osäkerhet kring den amerikanska bolå- nemarknaden har bidragit till en nedgång i de internationella obligationsräntorna. Mot bak- grund av den svagare konjunkturutvecklingen bedöms den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, att sänka styrräntan under andra halv- året 2007. Den svenska Riksbanken och ECB, den europeiska centralbanken, väntas dock fort- sätta att strama åt penningpolitiken. Även Bank of Japan, den japanska centralbanken, väntas fortsätta att höja styrräntan, dock i en långsam takt.
På valutamarknaden har förväntningar om framtida ränteskillnader mellan länder varit styrande. Under 2006 bidrog förväntningar om minskade ränteskillnader till att dollarn försva- gades både gentemot euron och den svenska kronan. I takt med att ränteskillnaderna mellan Sverige och omvärlden minskar väntas kronan stärkas ytterligare.
För Sveriges del innebär högre räntor och starkare krona en åtstramning av de monetära förhållandena. Det sker dock från en expansiv nivå och ränteläget kommer att fortsätta vara lågt framöver. Sammantaget innebär det fortsatt relativt expansiva monetära förhållanden för svensk ekonomi.
2.1Utvecklingen i omvärlden
Lägre obligationsräntor på grund av minskad riskaptit
Efter sommaren 2006 sjönk de internationella obligationsräntorna. Nedgången berodde till stor del på ökad osäkerhet om den amerikanska konjunkturen, vilket i sin tur fick effekter på eu- ropeiska och svenska obligationsräntor. Under slutet av 2006 och början av 2007 ledde stark makrostatistik till att synen på den amerikanska konjunkturen reviderades upp. Detta bidrog i sin tur till stigande internationella obligationsräntor. Osäkerheten kring den amerikanska konjunktu- ren samt oro för de amerikanska bolåneinstitu- ten har under den senaste perioden påverkat de finansiella marknaderna. Osäkerheten har lett till
ökad riskaversion, vilket innebär att kapital flyt- tats från investeringar med lägre kreditvärdighet till investeringar i statsobligationer. Det har i sin tur bidragit till en nedgång i obligationsräntorna. Generellt kan sägas att de svenska och interna- tionella obligationsräntorna är på historiskt låga nivåer.
Diagram 2.1
staterna, Japan och Sverige
Procent |
|
|
|
6 |
|
|
|
5 |
|
|
|
4 |
|
|
|
3 |
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
Tyskland |
1 |
|
|
Sverige |
|
|
|
Förenta staterna |
0 |
|
|
Japan |
|
|
|
|
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Källa: Reuters. |
|
|
|
Flackare avkastningskurvor
De korta räntorna har fortsatt att stiga medan de långa obligationsräntorna sedan årsskiftet har sjunkit. Det har lett till att avkastningskurvorna2 blivit flackare. I Förenta staterna är
Det är dock osäkert om det historiska sam- bandet gäller i dag, då det finns flera strukturella förklaringar till de låga obligationsräntorna. En förklaring är nya regelverk för pensionsbolag som har inneburit en ökad efterfrågan på långa obligationer. Sannolikt har även ett ökat förtro- ende för centralbankernas inflationsmål bidragit till att terminspremien fallit, dvs. investerare krä- ver mindre betalt för att hålla långa obligationer eftersom man gör bedömningen att variationen i inflationen har minskat. Dessutom har ett ökat globalt nettosparande sannolikt bidragit till lägre obligationsräntor. Sparandet har framförallt ökat bland nyligen industrialiserade asiatiska länder och andra snabbväxande ekonomier.
2 Avkastningskurvan beskriver förhållandet mellan räntor på statsskuldväxlar och obligationer med olika löptid.
20
På senare tid har bland annat de europeiska och japanska centralbankerna höjt de korta rän- torna, vilket också förklarar avkastningskurvor- nas flacka utseende.
De europeiska och japanska obligationsrän- torna väntas stiga framöver mot bakgrund av en stark ekonomisk utveckling, ökat resursutnytt- jande, stigande inflation och högre korta räntor. Även i Förenta staterna väntas en viss marginell uppgång, till följd av att avkastningskurvan för- väntas få en positiv lutning. Det finns flera fak- torer som talar för en generellt högre internatio- nell räntenivå på sikt. Globaliseringen har bidragit till ett ökat utbud av arbetskraft i världs- ekonomin. Denna arbetskraft kommer att kräva ökade investeringar, vilket bedöms bidra till sti- gande räntor. Dessutom väntas det höga sparan- det i asiatiska länder minska allteftersom in- komsterna stiger och de sociala skyddsnäten byggs ut.
I prognosen förväntas den
ECB fortsätter strama åt medan Fed sänker
Sedan sommaren 2006 har den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, bibehållit styr- räntan på 5,25 %. I slutet av 2006 visade den amerikanska makrostatistiken sådan styrka att terminsprisättningen indikerade att Federal Reserve skulle komma att strama åt penningpo- litiken. En dämpning av den amerikanska till- växten under första kvartalet 2007 har dock förändrat terminssprissättningen, vilken nu indi- kerar en sänkning av styrräntan till 4,75 % vid slutet av 2007. I prognosen väntas signaler om en svagare ekonomisk utveckling vara avgörande för Federal Reserves agerande. Bedömningen är att den amerikanska styrräntan sänks under året och att den uppgår till 4,75 % i slutet av 2007 och 4,5 % i slutet av 2008.
Den europeiska centralbanken har fortsatt att strama åt penningpolitiken. Sedan december 2005 har styrräntan höjts med 2 procentenheter till 3,75 %. Bakgrunden till den stramare pen- ningpolitiken är att ECB:s målvariabler för pen- ningpolitiken, inflation och penningmängdstill- växt, legat över målen. En ihållande hög inflation riskerar få till följd att hushållens inflationsför- väntningar stiger och tilltron till inflationsmålet
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
försvagas, vilket i sin tur kan leda till högre löne- ökningar. Penningmängden fortsätter också att växa snabbt, bl.a. på grund av en stark tillväxt i utlåningen till hushållen. Samtidigt har den eu- ropeiska konjunkturen stärkts under den senaste tiden vilket talar för en fortsatt höjning av den europeiska styrräntan. ECB har den senaste ti- den signalerat att man avser att successivt höja styrräntan mot en mer neutral nivå. Prognosen för styrräntan är 4,0 % vid utgången av 2007 och 2008.
Den japanska centralbanken, Bank of Japan, har sedan sommaren 2006 höjt styrräntan med 0,5 procentenheter. Bakgrunden till höjningen är att den reala ekonomin under den senaste tiden visat på tydlig styrka. Därtill har kärninflationen ökat, även om nivåerna fortfarande är låga. Pro- gnosen är att den japanska centralbanken kom- mer att fortsätta höja styrräntan, om än i en långsam takt.
Diagram 2.2 Styrräntor i euroområdet, Sverige och Förenta staterna
Procent
7 |
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
Euroområdet |
|
|
|
|
5 |
|
|
Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
Förenta staterna |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Källor: ECB, Riksbanken och Federal Reserve.
Dollarförsvagningen väntas fortsätta
Under senhösten 2006 stärktes tillfälligt dollarn, då makrostatistiken visade på styrka i den amerikanska ekonomin. Svagare ekonomisk sta- tistik har den senaste tiden ökat förväntningarna om att Fed under loppet av 2007 ska komma att sänka styrräntan. Förväntningar om lägre positiv ränteskillnad gentemot andra valutaområden och har lett till att dollarn återigen försvagats.
I takt med att tillväxt- och ränteskillnader minskar är bedömningen att dollarförsvagningen kommer att fortsätta. I prognosen förväntas dollarn försvagas till 1,35 mot euron och 115 mot yenen vid utgången av 2007. I december
21
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
2008 förväntas dollarn noteras till 1,35 mot eu- ron och 110 mot yenen.
Diagram 2.3 Dollar mot yen och euro
USD/JPY |
|
|
|
EUR/USD |
125 |
|
|
|
1,0 |
120 |
|
|
|
|
115 |
|
|
|
1,1 |
|
|
|
|
|
110 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1,2 |
105 |
|
|
|
|
100 |
|
|
|
1,3 |
|
|
|
|
|
95 |
USD/JPY (vänster) |
|
|
|
EUR/USD (höger, inverterad skala) |
|
|
||
|
|
|
||
90 |
|
|
|
1,4 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Källa: Reuters. |
|
|
|
|
Lån i lågräntevalutor för placering i högräntevalutor
En av faktorerna som påverkat valutakursut- vecklingen i hög grad under de senaste åren är s.k. carry trades. Mycket förenklat kan en carry trade beskrivas som att investeraren lånar i en lågräntevaluta för att sedan placera i en högrän- tevaluta. Motsvarande transaktion kan också gö- ras genom att använda valutaterminsmarknaden. Principen är emellertid densamma, nämligen att utnyttja skillnaderna i räntor mellan två länder. Enligt teorin borde det inte vara möjligt att sys- tematiskt generera vinster på räntearbitrage, i stället borde ränteskillnaderna avspegla sig i att lågräntevalutor ska komma att appreciera medan högräntevalutor depreciera. Historien påvisar emellertid att denna räntearbitragehandel under perioder genererat vinster och påverkat valuta- kursutvecklingen. Den japanska yenen har de senaste två åren successivt försvagats gentemot dollarn och euron. Investerare har då lånat till låg ränta i yen för att sedan placera i högräntavalutor såsom dollar och euro. Effekten av den låga ja- panska räntan är att yenen ytterligare har försva- gats. Det som kan kullkasta en carry trade gjord i exempelvis japanska yen gentemot dollar är att förutsättningarna för penningpolitiken föränd- ras. Under senare tid har makrostatistik visat på att den japanska tillväxten tagit fart och i februari i år höjde den japanska centralbanken styrräntan. Förändringar i penningpolitiken kan leda till att valutaströmmar snabbt förändras och växelkurs- nivåer justeras. Bedömningen är emellertid att den japanska centralbanken kommer att höja styrräntan i en långsam takt.
Ökad volatilitet på börserna
De stora internationella börsindexen har under den senaste tiden visat på en ökad volatilitet.3 Osäkerhet kring den amerikanska konjunktur- utvecklingen i kombination med oro för ameri- kanska bolåneinstitut bidrog till stora rörelser på de internationella börserna. Det återstår emel- lertid att se om detta är en tillfällig och övergå- ende korrektion av den nästan fyra år långa börsuppgången eller om det är början på en mer varaktig nedgång.
De svenska bolagens resultat för fjärde kvar- talet 2006 var överlag något starkare än analyti- kerna väntat sig. Konsensusbedömningen på marknaden är emellertid att bolagens vinster framgent kommer att vara något lägre än tidi- gare. I såväl Förenta staterna som Europa är bör- serna fortfarande lågt värderade i förhållande till obligationsmarknaden. Stigande ränte- och ar- betskraftskostnader riskerar dock att pressa bo- lagens marginaler på längre sikt.
Diagram 2.4 Börsutvecklingen i euroområdet, Förenta staterna, Japan och Sverige
Index, |
|
|
|
|
|
190 |
Euroområdet, STOXX |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
170 |
Japan, Nikkei 225 |
|
|
|
|
|
Sverige, OMXS |
|
|
|
|
150 |
Förenta staterna, S&P 500 |
|
|
||
130 |
|
|
|
|
|
110 |
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Källa: Reuters. |
|
|
|
|
|
2.2Utvecklingen i Sverige
I slutet av 2006 steg den svenska
3 Volatilitet är ett begrepp som uttrycker priskänsligheten hos exempelvis aktier. Volatilitet anger hur mycket priset på en finansiell tillgång svänger eller varierar.
22
bakgrund av den starka konjunkturen är dock obligationsräntorna fortfarande på låga nivåer.
Diagram 2.5 Skillnaden mellan
Procentenheter |
|
|
|
|
0,8 |
|
|
|
|
0,7 |
|
|
|
|
0,6 |
|
|
|
|
0,5 |
|
|
|
|
0,4 |
|
|
|
|
0,3 |
|
|
|
|
0,2 |
|
|
|
|
0,1 |
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Källa: Reuters.
Den svenska
I prognosen förutses att svenska obligations- räntor kommer att stiga i år och nästa år i takt med att de lediga resurserna i ekonomin minskar och penningpolitiken blir allt mindre expansiv. Under 2008 väntas svenska obligationsräntor stiga något mer än de tyska när styrränteskillna- den gentemot euroområdet successivt minskar. Prognosen för den tioåriga svenska obligations- räntan är 4,05 % i december 2007 och 4,65 % i december 2008. Vid slutet av kalkylåret 2009 väntas räntan uppgå till 4,85 %.
Riksbanken fortsätter att höja styrräntan
Riksbanken har fortsatt att strama åt pen- ningpolitiken. Styrräntan har sedan 2006 höjts från 1,5 % till 3,25 % och ytterligare åtstram- ningar väntas framöver. Trots den starka tillväx- ten är inflationen låg. Den reala styrräntan har ökat till följd av att inflationen varit låg samtidigt som styrräntan höjts. Inflationen ligger alltjämt under Riksbankens mål. Det underliggande in- flationstrycket väntas emellertid under andra
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
halvåret av 2007 att stiga och vid slutet av 2007 bedöms
Finansdepartementet redovisar reporäntepro- gnosen med ett osäkerhetsintervall baserat på Finansdepartementets historiska prognosfel.4 I denna prognos bedöms reporäntan successivt höjas under de närmaste åren. En fortsatt syssel- sättningsökning väntas bidra till högre löneök- ningstakt och ett ökat resursutnyttjande. Pro- gnosen för reporäntan är 3,5 % i december 2007, 4,5 % i december 2008 och 4,75 % i slutet av 2009. Vid utgången av 2010 bedöms styrräntan vara 4,25 %.
Diagram 2.6 Reporäntan med osäkerhetsintervall |
|
|
||||||||
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
|
90% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
75% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
50% |
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
Reporänta |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 0 |
0 1 |
0 2 |
0 3 |
0 4 |
0 5 |
0 6 |
0 7 |
0 8 |
0 9 |
1 0 |
Källor: Riksbanken och Finansdepartementet. |
|
|
|
|
|
Kronan kommer att stärkas
Under hösten 2006 stärktes kronan gentemot euron och dollarn. Den främsta anledningen till förstärkningen var förväntningar om en stramare penningpolitik i Sverige. Sedan årsskiftet har emellertid kronan försvagats gentemot både eu- ron och dollarn. Det är framför allt förändrade förväntningar om hur räntedifferenserna gent- emot omvärlden ska komma att utvecklas som lett till kronförsvagningen.
De positiva underliggande faktorerna såsom bytesbalansöverskott, stabila statsfinanser samt god ekonomisk tillväxt och dämpad inflation kommer framgent leda till en starkare krona. Prognosen för den handelsviktade växelkursen,
4 Avvikelserna baseras på prognoser gjorda i Vårpropositionen 1998- 2006.
23
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Diagram 2.7
|
|
|
|
|
|
||
150 |
|
|
|
|
|
|
|
145 |
|
|
|
|
|
|
|
140 |
|
|
|
|
|
|
|
135 |
|
|
|
|
|
|
|
130 |
|
|
|
|
|
|
|
125 |
|
|
|
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
115 |
|
|
|
|
|
|
|
110 |
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Källa: Reuters. |
|
|
|
|
|
|
|
Svängig Stockholmsbörs
Under hösten 2006 fortsatte Stockholmsbörsen att stiga. Den främsta anledningen till den goda börsutvecklingen var stigande bolagsvinster. Börsåret 2007 inleddes starkt. Osäkerhet om den amerikanska konjunkturen och den amerikanska bolånemarknaden ledde emellertid till fall i börskurserna internationellt. I skrivande stund tycks dock utvecklingen ha stabiliserat sig.
Bolagsrapporterna för fjärde kvartalet 2006 var något starkare än väntat och vinsterna steg med omkring 24 %. Basindustrin, dvs. skog, stål och mineraler, hade den starkaste vinstutvecklingen följt av verkstadsbolagen och läkemedelssektorn. Den allmänna bedömningen bland analytiker är att vinsterna kommer att fortsätta växa men i en avtagande takt. Vinsttill- växten för bolagen på Stockholmsbörsen väntas, enligt analytikernas genomsnittsprognos5, bli ca 6 % i år, ca 9 % nästa år och omkring 5 % 2009. Generellt kan sägas att en avmattning i vinsttill- växten indikerar att en period med svagare inve- steringstillväxt är att vänta (se avsnitt 3.2 om in- vesteringarna).
5 Källa: FactSet Consensus Estimates (JCF).
Förutsättningar för svensk ekonomi
Utvecklingen på de finansiella marknaderna får effekt på svensk ekonomi genom att hushållens och företagens agerande påverkas av bl.a. ränte- nivån och växelkursen. Tillgångspriser, t.ex. priser på aktier och bostäder, påverkar hushål- lens förmögenhet och i förlängningen hushållens konsumtion. Bedömningen är att de finansiella förhållandena kommer att vara relativt expansiva under återstoden av 2007. För 2008 bedöms emellertid de finansiella förhållandena stramas åt då Riksbanken successivt kommer att höja styr- räntan. De korta realräntorna har stigit, till följd av att Riksbanken höjt styrräntan, samtidigt som inflationen varit fortsatt låg. Hushållens upplå- ning ökar alltjämt snabbt även om tillväxttakten mattats något. Detta är delvis ett resultat av den alltjämt expansiva penningpolitiken och bidrar till en stark efterfrågeutveckling i svensk eko- nomi. Den svenska växelkursen är relativt svag men bedöms stärkas under slutet av 2007 och 2008.
Tabell 2.1 Ränte- och valutakursantaganden
Värde vid respektive års slut
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Reporänta |
3,00 |
3,50 |
4,50 |
4,75 |
4,25 |
3,07 |
3,60 |
4,55 |
4,70 |
4,30 |
|
3,70 |
3,95 |
4,60 |
4,80 |
4,50 |
|
3,65 |
4,05 |
4,65 |
4,85 |
4,55 |
|
0,35 |
0,55 |
0,25 |
|||
6 mån. EURIBOR |
3,61 |
4,05 |
4,05 |
4,05 |
4,05 |
123 |
124 |
120 |
121 |
121 |
|
EUR/SEK |
9,04 |
9,10 |
8,80 |
8,90 |
8,90 |
USD/SEK |
6,84 |
6,74 |
6,52 |
6,59 |
6,59 |
EUR/USD |
1,32 |
1,35 |
1,35 |
1,35 |
1,35 |
Källor: Finansdepartementet och Reuters.
24
3 Svensk efterfrågan och produktion
Den svenska ekonomin har utvecklats mycket starkt det senaste året, och 2006 ökade BNP med 4,4 % (se diagram 3.1). Bakgrunden till utvecklingen är att efterfrågan har växt på bred front. Exporttillväxten har varit hög, och den långa investeringsuppgången har hållit i sig samtidigt som hushållens konsumtion har ökat i god takt.
Diagram 3.1 BNP
Procentuell volymförändring
5,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. |
|
|
|
|
|
Fortsatt hög
Avmattningen i export- och investerings- tillväxten motverkas i viss utsträckning av en allt starkare konsumtion hos de svenska hushållen. De disponibla inkomsterna växer snabbt, sysselsättningen fortsätter att öka, och hushållen har en god förmögenhetsställning i utgångsläget. Sammantaget talar detta för en hög konsumtionstillväxt 2007 och 2008. Speciellt hög
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
väntas hushållens konsumtionstillväxt bli under 2007, då även inkomstskattesänkningar bidrar till att öka de disponibla inkomsterna. Den offentliga konsumtionen stiger främst inom kommunsektorn och gynnas av goda kommun- finanser.
Tabell 3.1 Försörjningsbalans
|
Mdkr |
Procentuell volymförändring |
|
|
||
|
2006 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Hushållens |
|
|
|
|
|
|
konsumtion |
1 339 |
2,8 |
4,2 |
3,8 |
2,4 |
2,6 |
Offentlig |
|
|
|
|
|
|
konsumtion |
759 |
1,8 |
1,4 |
1,4 |
0,5 |
0,6 |
Statlig |
207 |
1,0 |
0,5 |
0,4 |
0,1 |
0,1 |
Kommunal |
552 |
2,0 |
1,8 |
1,7 |
0,7 |
0,7 |
Fasta brutto- |
|
|
|
|
|
|
investeringar |
509 |
8,2 |
5,6 |
3,4 |
2,3 |
2,7 |
Lagerinvesteringar1 |
0 |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
0,0 |
0,2 |
Export |
1 456 |
9,1 |
7,0 |
6,3 |
6,3 |
6,0 |
Import |
1 224 |
7,8 |
7,6 |
6,7 |
6,7 |
6,7 |
|
|
|
|
|
|
|
BNP |
2 838 |
4,4 |
3,7 |
3,3 |
2,1 |
2,3 |
BNP, kalender- |
|
|
|
|
|
|
korrigerad |
– |
4,7 |
3,9 |
3,2 |
2,1 |
2,0 |
1 Bidrag till
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
För åren efter 2008 bygger beräkningarna för
BNP och sysselsättningen väntas stiga snabbt 2007 och 2008. Därmed bedöms resurs- utnyttjandet bli ansträngt. Det kan också uttryckas som att det s.k.
Sammanfattningsvis dämpas efterfrågan i ekonomin 2009 och 2010, och BNP ökar långsammare än potentiell BNP. BNP beräknas
25
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
sammantaget öka med ca 1 procentenhet mindre än potentiell BNP dessa år.
Riskbild
En oväntat tvär inbromsning i den amerikanska ekonomin som dämpar den internationella konjunkturen och därmed också utvecklingen i den svenska ekonomin, utgör den huvudsakliga risken för den svenska
Det finns vissa risker som främst är förknip- pade med utvecklingen på lite längre sikt. Ef- fekterna av regeringens politik, och när de kan realiseras, är svåra att bedöma. Det är också svårt att avgöra hur högt resursutnyttjandet är i dags- läget och hur mycket potentiell BNP kommer att öka framöver. Dessa faktorer är av avgörande vikt för hur ekonomin kan utvecklas på några års sikt. För att belysa osäkerheten i bedömningarna redovisas i avsnitt 6 två alternativa scenarier där svensk ekonomi utvecklas annorlunda än vad som presenteras här.
3.1Export
Sveriges export ökade kraftigt under 2006 och den positiva utvecklingen ser ut att fortsätta. Uppgången under 2006 var bred med en ökning inom de flesta produktgrupper och till i stort sett alla regioner utom Förenta staterna. Export- ökningen till Europa var särskilt hög och den starka tyska konjunkturen bidrog till att Tyskland återigen blivit Sveriges största export- land.
Förutsättningarna för den svenska export- tillväxten är fortsatt goda, då den europeiska konjunkturen har stabiliserats på en hög nivå och efterfrågan från omvärlden är fortsatt stark. Exporten väntas fortsätta att öka i god takt under prognosperioden men dämpas successivt till följd av att kronan förstärks och världs- konjunkturen mattas. Exporttillväxten väntas totalt sett uppgå till 7,0 % i år och 6,3 % nästa år. Under
Fortsatt goda förutsättningar för svensk export
Förutsättningarna är goda för en fortsatt robust exporttillväxt. Världskonjunkturen är stark liksom världsmarknadsefterfrågan på svenska exportprodukter. Exporten ökar stadigt till alla stora regioner utom Förenta staterna, och framför allt till Europa där konjunkturen är stark. Den europeiska konjunkturen är dessutom stabilare nu då den alltmer gått från att vara driven av den externa efterfrågan till att bli mer inhemskt konsumtionsdriven. Europa är den absolut största mottagaren av svensk export då över 70 % av den totala exporten går dit.
Diagram 3.2 Tillväxten i världsmarknadsefterfrågan och
svensk export
Procentuell förändring
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Världsmarknadsefterfrågan |
Export |
||||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
De svenska företagens finansiella situation är också mycket positiv med höga vinster och starkt resultat under fjolåret. Framför allt industribolagen gynnas av en ihållande hög industrikonjunktur och i synnerhet inom verkstadsindustrin är framtidsoptimismen stor.
Konkurrenskraften inom industrin är också god. Industrins enhetsarbetskostnad i Sverige relativt andra länder har fallit trendmässigt sedan början av
Konjunkturinstitutets barometer för inve- sterings- och insatsvaruindustrin tyder på en fortsatt stark exporttillväxt. Även inköpschefs- index indikerar att den starka industri- konjunkturen håller i sig.
Bearbetade varor såsom motorfordon, tele- produkter och läkemedel visade en mycket stark
26
tillväxt framför allt mot slutet av 2006. Den positiva utvecklingen väntas i stort hålla i sig 2007 även om tillväxttakten bedöms bli något svagare än under 2006.
Inom råvaruindustrin är situationen bland företagen också positiv och barometerstatistiken pekar på fortsatt god tillväxt. Dock väntas en kraftigare inbromsning av råvaruexporten än exporten av bearbetade varor under 2007. Exempelvis dämpas exporten av petroleumprodukter tydligt i år till följd av utbudsbegränsningar efter en mycket stark tillväxt under 2006.
Sammantaget väntas varuexporten fortsätta att öka i god takt under prognosperioden, även om tillväxttakten successivt dämpas till följd av en avmattning i världskonjunkturen kombinerat med en förstärkning av den svenska kronan. Varuexporten bedöms öka med 6,9 % 2007 och med 6,1 % 2008.
Diagram 3.3 Industrins enhetsarbetskostnad i Sverige relativt 14
Index 1980=100
160 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
Gemensam valuta, SEK |
|
|
|
|
|
|
|||
20 |
|
|
|
Nationell valuta |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
82 |
84 |
86 |
88 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Tjänsteexporten fortsätter att öka i god takt
Tjänsteexporten följer utvecklingen av varu- exporten men växer sedan ca tio år tillbaka trendmässigt något snabbare än varuexporten. Tjänsternas andel av den totala exporten har därför ökat med 6 procentenheter under de senaste tio åren och uppgick 2006 till 26 %.
Under 2006 ökade tjänsteexporten med 12 % och i år väntas den fortsätta att öka i god takt. Den starka världshandelskonjunkturen har lett till en snabb ökning av transporttjänsteexporten liksom till ökad export av företagstjänster. Även exporten av resevaluta, dvs. utländska besökares konsumtion i Sverige, har gynnats av den starka konjunkturen i omvärlden som alltmer baserats
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
på en ökad konsumtion hos hushållen. Liksom varuexporten väntas dock tjänsteexporten dämpas något under de närmaste åren i takt med att världskonjunkturen mattas och den svenska kronan stärks.
Tjänstehandeln har visat ett positivt netto de senaste åren och exporten av tjänster bedöms fortsätta att öka snabbare än tjänsteimporten under prognosperioden. Den starkare kronan gör dock att importen av resevaluta, dvs. det svenska utlandsresandet och följande konsumtion i utlandet, väntas öka lite snabbare än exporten av resevaluta nästa år.
Sammantaget bedöms exporten av tjänster öka med 7,4 % 2007 och med 6,9 % 2008.
Tabell 3.2 Export av varor och tjänster samt prisutveckling
|
Mdkr |
Procentuell volymförändring |
|
|||
|
2006 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Varuexport |
1 051 |
8,0 |
6,9 |
6,1 |
– |
– |
Bearbetade varor |
878 |
8,3 |
7,5 |
6,7 |
– |
– |
Tjänsteexport |
367 |
12,0 |
7,4 |
6,9 |
– |
– |
Total export |
1 418 |
9,1 |
7,0 |
6,3 |
6,3 |
6,0 |
|
|
|
|
|
|
|
Exportpris |
– |
2,7 |
1,0 |
1,2 |
||
|
|
|
|
|
|
|
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Exportpriserna faller igen framöver
Exportpriserna har ökat under de senaste två åren främst som en följd av stigande bensin- och metallpriser samt en svagare krona. Under perioden
Metallpriserna, som steg kraftigt under slutet av 2006, väntas sjunka under innevarande år. Efterfrågan på metaller är dock fortfarande hög och prisnedgången väntas inte bli lika stor som prisökningarna under perioden
Kronan väntas stärkas under prognosperioden vilket sätter press på företagen att hålla nere priserna på sina produkter för att inte förlora konkurrenskraft. Även här dämpas dock pris- nedgången av att många företag fortfarande möter en stark efterfrågan på sina produkter. Trots att råvarukostnaderna har ökat betydligt under flera år och produktionskostnaderna därmed är högre har vissa företag fortfarande möjlighet att föra en del av de högre omkostna- derna vidare till sina kunder i form av högre priser. Detta gäller till exempel stora stålbolag som aviserat prishöjningar under våren.
27
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Sammantaget väntas det totala exportpriset falla med 0,7 % i år och med 0,3 % nästa år. På längre sikt väntas exportpriset öka något igen bl.a. till följd av att effekten av kronförstärkningen inte är lika stark som tidigare. År 2009 bedöms exportpriset öka med 1,0 % och 2010 med 1,2 %.
3.2Investeringar
Tre år med stark investeringstillväxt
De fasta bruttoinvesteringarna har sedan 2003 ökat i allt snabbare takt (se diagram 3.4) och den goda investeringskonjunkturen har spridit sig till en allt större del av ekonomin. Under 2006 växte investeringarna med 8,2 %. Därmed ökade inve- steringarna med i genomsnitt drygt 7,6 % per år under treårsperioden
Diagram 3.4 Investeringar
Procentuell förändring
15 |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
84 |
88 |
92 |
96 |
00 |
04 |
08 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Investeringarna ökar i god takt framöver
Ett fortsatt högt kapacitetsutnyttjande och gynnsamma finansiella förutsättningar i företa- gen driver på investeringstillväxten framöver. Även regeringens politik, som väntas öka syssel- sättningen och därmed företagens behov av ka- pitalinvesteringar, bidrar till en fortsatt god inve- steringstillväxt. Under det närmaste året väntas dock allt fler företag ha byggt ut sin produk- tionskapacitet samtidigt som den internationella efterfrågan mattas. Investeringstillväxten be- döms därmed successivt dämpas under 2007 och 2008. Sammantaget beräknas de totala invester-
ingarna i den svenska ekonomin öka med 5,6 % i år och med 3,4 % nästa år (se tabell 3.3). Under
Diagram 3.5 Investeringarnas andel av BNP
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
80 |
84 |
88 |
92 |
96 |
00 |
04 |
08 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. |
|
|
|
Varuproducenternas investeringar ökar starkt igen
Den exportuppgång som inleddes 2003 har re- sulterat i att en allt större andel av industrins produktionskapacitet tagits i anspråk (se dia- gram 3.6). Detta skapade ett behov av ökade in- vesteringar, särskilt i maskiner. Under 2005 ökade maskininvesteringarna på bred front inom industrin, men det var i synnerhet stora sats- ningar inom pappersindustrin som bidrog till den starka tillväxten. När pappersindustrins ma- skiner togs i bruk under hösten 2005 minskade investeringarna kraftigt, vilket dämpade inve- steringstillväxten i industrin 2006. Inom övriga delar av industrin var tillväxten dock fortsatt stark, och maskininvesteringarna i industrin ökade med 2,3 % under 2006.
Till följd av en ihållande stark utländsk efter- frågan och en allt starkare inhemsk efterfrågan ligger kapacitetsutnyttjandet nu på sin högsta nivå sedan mätningarna påbörjades 1980 – trots de höga investeringsnivåerna de senaste åren. Orderingången till industrin är fortsatt hög och både den inhemska och utländska efterfrågan är stark. Tillsammans med en relativt låg räntenivå och en stark vinstutveckling innebär detta att förutsättningarna för en fortsatt stark invester- ingstillväxt är goda.
28
Diagram 3.6 Kapacitetsutnyttjandet i industrin
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
92 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
88 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
86 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
84 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
82 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
78 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
82 |
84 |
86 |
88 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
Källa: Statistiska centralbyrån. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SCB:s investeringsenkät pekar också på en stark uppgång 2007. De flesta branscher planerar för ökade investeringar, men det är inom kemisk industri och gruvindustrin den kraftigaste upp- gången väntas. Även inom pappersindustrin väntas investeringarna öka något, medan indu- strins investeringar i byggnader förutses minska.
Under 2007 och 2008 dämpas dock den inter- nationella konjunkturen och den svenska ex- porten går in i ett lugnare skede. Detta innebär att efterfrågan på svensktillverkade varor kom- mer att mattas av något, vilket bland annat åter- speglas i tillverkningsindustrins allt mer däm- pade förväntningar på orderingången från exportmarknaderna. På sikt dämpas även beho- vet av investeringar i maskiner.
Sammantaget bedöms investeringarna inom industrin öka starkt 2007 men bromsa in något 2008.
Investeringarna i energisektorn har ökat kraf- tigt de senaste åren. Denna utveckling väntas fortsätta framöver, inte minst till följd av energi- bolagens stora satsningar för ökad elproduktion och en förbättrad elförsörjning.
Förväntningarna inom byggindustrin har dämpats något under senare tid enligt KI:s kon- junkturbarometer. Även om både orderingången och byggandet väntas stiga ytterligare, är det allt färre företag som tror sig se en förbättring av byggmarknaden på ett års sikt. Bostadsinvester- ingarna väntas dock öka kraftigt i år och byg- gandet inom fastighetsverksamhet och offentliga myndigheter har tagit fart. På grund av det goda orderläget och en breddad uppgång i byggandet förutses därför byggindustrins egna invester- ingar öka i god takt 2007 och 2008.
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Sammantaget innebär detta att varuprodu- centernas investeringar väntas öka med 8,1 % i år och med 5,9 % nästa år (se tabell 3.3).
Tabell 3.3 Investeringar
Procentuell volymförändring
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Näringslivet |
6,1 |
4,8 |
4,6 |
– |
– |
Varuproducenter |
6,1 |
8,1 |
5,9 |
– |
– |
Tjänsteproducenter |
6,1 |
2,1 |
3,4 |
– |
– |
Bostäder |
16,5 |
10,1 |
– |
– |
|
Offentliga myndigheter |
8,7 |
4,1 |
4,4 |
– |
– |
Stat |
8,2 |
7,2 |
5,7 |
– |
– |
Kommuner |
9,2 |
0,9 |
3,0 |
– |
– |
Totalt |
8,2 |
5,6 |
3,4 |
2,3 |
2,7 |
Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Tjänsteproducenternas investeringar dämpas
Investeringarna inom tjänstesektorn ökade i god takt förra året. Ökningen var starkast inom finansiell verksamhet, fastighetsverksamhet samt post- och telekommunikationer.
Även handelns investeringar ökade i god takt förra året. En stark konsumtionstillväxt väntas bidra till att handelns investeringar tar ytterligare fart under 2007 och 2008. Bland annat etableras nya varuhus inom flera marknadssegment, till exempel byggvaror och heminredning. Även in- vesteringarna inom hushållstjänsteverksamhet förutses växa i god takt 2007 och 2008.
Efter tre års nedgång i investeringarna inom fastighetsförvaltning (exklusive bostäder) växte investeringarna återigen 2005 och tog fart ytter- ligare under 2006. Det är framför allt en stark ut- veckling av hushållens konsumtion som driver investeringarna även inom denna bransch, bland annat genom nybyggnad och utbyggnad av köp- centrum. Under 2007 och 2008 väntas invester- ingarna inom fastighetsförvaltning därför öka i god takt.
Inom post- och telekommunikation ökade in- vesteringarna starkt under 2006, inte minst på grund av utbyggnaden av
Under 2006 minskade investeringarna inom transport (exklusive fartyg och flygplan) något.
29
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Enligt konjunkturbarometern har efterfrågan på transportsektorns tjänster minskat väsentligt under senare tid och den svaga investeringsut- vecklingen väntas därför fortsätta under 2007.
Sammantaget innebär detta att tjänsteprodu- centernas investeringar väntas öka med 2,1 % i år. Under 2008 förutses investeringarna öka med 3,4 %, inte minst som en följd av den starka sys- selsättningsökningen inom sektorn.
Offentliga investeringar ökar i god takt
Statens och kommunernas investeringar ökade starkt under 2006. Det var framför allt statens maskininvesteringar och kommunernas inve- steringar i byggnader som ökade kraftigt.
Stora infrastruktursatsningar av Banverket och Vägverket de närmaste åren bidrar till att statens investeringar ökar starkt både 2007 och 2008. Banverkets investeringar omfattar bland annat Botniabanan, Citytunneln i Malmö och tunneln genom Hallandsåsen. I Vägverkets inve- steringar ingår bland annat Norra länken och ut- byggnaden av E45. Efter den starka invester- ingsuppgången i kommunerna under 2006 väntas tillväxten dämpas något 2007.
Sammantaget bedöms de offentliga myndig- heternas investeringar öka med 5,1 % i år och med 5,3 % nästa år.
Fortsatt god utveckling för bostadsinvesteringarna
Byggkonjunkturen har utvecklats starkt de senaste åren, vilket i hög grad är en följd av ök- ningen i byggandet av bostäder. Antalet påbör- jade bostäder ökade med i genomsnitt 19 % per år
I budgetpropositionen för 2007 föreslog re- geringen att det statliga räntebidraget och inve- steringsstödet skulle upphöra den 1 januari i år. Detta bedöms ha medfört att byggstarten av uppskattningsvis 7
Byggkonjunkturen är fortsatt stark, men på längre sikt är förväntningarna på byggmarknaden mer dämpade. En indikator på utvecklingen inom bostadsbyggandet det närmaste halvåret är antalet beviljade bygglov. Under andra halvåret 2006 beviljades bygglov till runt 24 500 bostäder vilket är en ökning med drygt 40 % jämfört med
andra halvåret 2005. Den kraftiga ökningen speglar delvis tidigareläggningen av bostadspro- jekt, men även bortsett från dessa pekar bygglo- ven på en fortsatt ökning av bostadsbyggandet.
Diagram 3.7 Påbörjade bostäder
Lägenheter, tusental
120
100 |
|
Lägenheter i flerbostadshus |
|
Lägenheter i småhus |
|
|
|||
|
|
80
60
40
20
0
70 |
74 |
78 |
82 |
86 |
90 |
94 |
98 |
02 |
06 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Efterfrågan på bostäder är stor. Enligt Bover- kets bostadsmarknadsenkät för 2007 uppger hela 42 % av landets kommuner att det råder bo- stadsbrist, jämfört med 11 % mot slutet av 1990- talet. Under 2006 var den totala nettoinflytt- ningen till dessa kommuner 39 000 personer, och den samlade befolkningsökningen var ca 57 000 personer. Även framöver ökar efterfrågan på bostäder. Enligt Boverket innebär den demo- grafiska utvecklingen, särskilt
Den starka efterfrågan driver upp priserna på bostäder. Under februari 2007 ökade till exempel priserna på småhus med drygt 9 % jämfört med samma period förra året. Även priserna på bo- stadsrätter har ökat starkt det senaste året. De höga priserna och ett relativt sett lägre kost- nadsläge gör det lönsamt att bygga, vilket bland annat get sig uttryck i höga värden på Tobins q.6
6 Det s.k. Tobins q mäter förhållandet mellan priset på ett begagnat småhus och produktionskostnaden för ett nytt småhus med liknande standard. Om Tobins q är större än ett kan det anses vara lönsamt att
30
|
|
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1 |
|
Trots en stark efterfrågan och god lönsamhet |
motverkades av en stark lageruppbyggnad i väx- |
||
väntas dock ett allt högre ränte- och kostnads- |
ande skog. |
||
läge dämpa tillväxten i bostadsbyggandet fram- |
|
||
över. Räntorna väntas öka |
Industrin fyller sina lager 2008 |
||
tas dämpa hushållens efterfrågan på bostäder. En |
|||
avgörande faktor är dock byggföretagens pro- |
När den utländska efterfrågan på svenska varor |
||
duktionskostnader. Under perioden |
|||
ökade produktionskostnaderna med drygt 3 % |
återhämtade sig under senare delen av 2005, |
||
per år. Men under 2006 har prisstegringarna suc- |
minskade industrins färdigvarulager kraftigt. |
||
cessivt ökat och i februari i år ökade produk- |
Detta resulterade i att en ökande andel av företa- |
||
tionskostnaderna med hela 6,4 % jämfört med |
gen ansåg att lagren var för små. Under 2006 |
||
samma månad förra året. Det är framför allt |
tilltog industriproduktionen och uttagen från |
||
kostnaderna för byggmaterial som ökar kraftigt, |
färdigvarulagren fortsatte. I takt med att export- |
||
men även byggherrekostnaderna7 har ökat till |
tillväxten dämpas under 2007 och 2008 väntas |
||
följd av högre räntekostnader. Ett allt högre |
industrin åter bygga upp färdigvarulagren. |
||
ränteläge kommer att bidra till fortsatt ökande |
Industrin har sedan 2002 minskat sina insats- |
||
kostnader för byggherren. Även stigande löne- |
varulager. Till viss del kan detta tillskrivas en på- |
||
ökningstakt kommer att bidra till ökande pro- |
gående trend mot allt mindre lager av insatsva- |
||
duktionskostnader. Lönerna i byggsektorn be- |
ror, den s.k. |
||
döms öka med 4,4 % de kommande åren, |
nare tid har dock leverantörernas leveranstider |
||
jämfört med 3 % under perioden |
ökat och importen av råvaror har utvecklats |
||
Sammantaget bedöms antalet påbörjade bo- |
svagt. Detta har tillsammans med den starka ex- |
||
städer |
uppgå till 29 000 lägenheter 2007 och |
portefterfrågan och ökningen av industripro- |
|
36 000 lägenheter 2008. Minskningen 2007 är en |
duktionen minskat lagren, och företagens om- |
||
följd av tidigareläggningen av bostadsprojekt. |
döme om lagren av insatsvaror ligger nu på en |
||
Även ombyggnationerna väntas öka starkt |
låg nivå. Avmattningen i exporten innebär att |
||
framöver, inte minst till följd av upprustningen |
lagren av insatsvaror minskar i allt lägre takt un- |
||
av bostäderna i det s.k. miljonprogrammet. |
der 2007 och under 2008 kommer industrin att |
||
De ökade ny- och ombyggnationerna innebär |
återuppbygga sina insatsvarulager. |
||
att de totala bostadsinvesteringarna väntas öka |
Under 2006 minskade lagren inom handeln |
||
med 10,1 % 2007. Under 2008 minskar de totala |
kraftigt. Det var framför allt inom parti- och |
||
bostadsinvesteringarna med 1,5 %, även detta till |
detaljhandel med råvaror som lagren minskade |
||
följd av tidigareläggningen av bostadsprojekt.8 |
markant. Lageromdömena inom handeln ligger |
||
|
|
nu på en låg nivå, vilket indikerar att handeln |
|
|
|
önskar att öka lagren. Givet den starka inhemska |
|
3.3 |
Lagerinvesteringar |
efterfrågan framöver bedöms lageruttaget fort- |
|
sätta under 2007 och 2008, men i något lägre |
|||
Lagren påverkade inte |
takt. |
||
Lagerutvecklingen för växande och avverkad |
|||
skog har nu börjat återgå till normala nivåer efter |
|||
den svåra stormen i januari 2005. Uttagen ur av- |
|||
nämnvärt av de totala lagerinvesteringarna. Stora |
verkad skog var stora under 2006, medan lagren i |
||
uttag från industrins insatsvarulager och handeln |
växande skog återigen ökade. Denna utveckling |
||
|
|
väntas fortsätta med framför allt större uttag |
|
|
|
från avverkad skog. |
|
bygga nytt. Under 2006 låg riksgenomsnittet för Tobins q på runt ett. I |
|
||
storstadsregionerna var |
Lagren ökar |
||
nära 1,5 i Stockholms län. |
|||
7 |
|
||
8 För bostäder, som ofta har en byggnadstid som sträcker sig över en |
Under 2007 kommer det positiva bidraget från |
||
längre tid, delas det totala investeringsvärdet upp över tiden i |
|||
handelns och industrins lager att motverkas av |
|||
nationalräkenskaperna. Det görs i princip så att det registrerade |
|||
investeringsbeloppet för varje period svarar mot den del som färdigställts |
ett negativt bidrag från skogslagren. Lagerför- |
||
under perioden. Eftersom antalet påbörjade bostäder beräknas minska |
|||
ändringarna 2007 förutses därmed inte påverka |
|||
2007 till |
följd av tidigareläggningen av vissa bostadsprojekt och det i |
genomsnitt tar 1,5 år att färdigställa ett flerbostadshus, kommer |
||
följaktligen bostadsinvesteringarna att minska 2008. |
||
|
31
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
steringar i handeln och industrin att innebära ett bidrag till
3.4Hushållens konsumtion
Stabil ökning av konsumtionen under 2006
Sedan 2001, då konsumtionsutvecklingen var mycket svag, har hushållens konsumtionsutgif- ter ökat allt mer för varje år. Under 2006 steg konsumtionen med 2,8 %. Den successivt ökande konsumtionen förklaras av stigande dis- ponibel inkomst samt värdeökningar på reala och finansiella tillgångar. Sedan mitten av 2005 har dessutom en allt ljusare situation på arbets- marknaden bidragit till en ökande konsumtion.
Det var framför allt varukonsumtionen som ökade starkt under förra året. Särskilt konsum- tionen av hemelektronik och livsmedel steg kraftigt. Däremot minskade konsumtionen av el, gas och uppvärmning betydligt.
Mycket goda förutsättningar för stark konsumtion
År 2006 ökade hushållens reala disponibla in- komster med 2,0 %. Ränteutgifterna ökade kraftigt men också stigande kapitalvinster mellan 2005 och 2006 medförde att ökningen av hushållens disponibla inkomster utvecklades måttligt. Skatten på kapitalvinster ingår i nationalräkenskapernas mått på disponibel inkomst men inte kapitalvinsten. I plånboks- versionen av disponibel inkomst (se fördjup- ningsruta på sidan 33) korrigeras skatten på kapitalvinster bort för att ge en mer rättvisande bild av hur hushållen upplever att sina inkomster förändras.
I år väntas ökningen av hushållens disponibla inkomster bli markant högre än 2006. I reala termer väntas den disponibla inkomsten öka med 5,7 %. Den starka arbetsmarknaden bidrar med lika stark ökning i antalet arbetade timmar som 2006. Samtidigt ökar timlönerna snabbare vilket sammantaget ger en högre lönesumme- utveckling. Transfereringarna från offentlig sektor till hushållen minskar däremot 2007. Det är främst de arbetslöshetsrelaterade utgifterna som sjunker som ett resultat av den allt starkare arbetsmarknaden och sänkta ersättningsnivåer i
Tabell 3.4 Hushållens disponibla inkomster
Procentuell förändring, löpande priser
|
Mdkr |
|
|
|
|
|
|
2006 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Lönesumma1 |
1 137 |
5,4 |
6,1 |
5,5 |
4,9 |
4,5 |
Arbetade timmar |
– |
2,0 |
1,8 |
0,9 |
0,2 |
|
Timlön2 |
– |
3,3 |
4,3 |
4,6 |
4,7 |
4,6 |
Transfereringar från |
|
|
|
|
|
|
offentlig sektor |
497 |
1,7 |
2,6 |
4,5 |
4,7 |
|
Övriga inkomster |
299 |
1,5 |
4,7 |
4,4 |
4,9 |
5,3 |
Skatter och avgifter |
4,9 |
5,3 |
5,5 |
5,1 |
||
|
|
|
|
|
|
|
Nominell disponibel inkomst |
1 377 |
3,3 |
6,8 |
4,3 |
4,6 |
4,5 |
|
|
|
|
|
|
|
Prisindex |
– |
1,3 |
0,9 |
1,6 |
2,2 |
2,4 |
Real disponibel inkomst |
1 359 |
2,0 |
5,7 |
2,7 |
2,4 |
2,1 |
1Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön.
2Enligt nationalräkenskapernas definition.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Huvudförklaringen till den starka ökningen i hushållens disponibla inkomster är emellertid sänkta skatter, främst det s.k. jobbskatteavdra- get, som ökar hushållens disponibla inkomster med i storleksordningen 40 miljarder kronor 2007. Också andra reformer på skattesidan bi- drar till högre disponibla inkomster för hushål- len. I viss mån motverkas skattesänkningarnas effekt på hushållens inkomster av att avgiften till arbetslöshetskassorna höjs. I denna proposition föreslås ett slopande av förmögenhetsskatten vilket ökar hushållens disponibla inkomster med ca 5 miljarder kronor.
Nästa år väntas den reala disponibla inkoms- ten öka med 2,7 %, vilket är en betydligt mer måttlig ökningstakt än 2007. Ökningstakten är emellertid högre än den genomsnittliga tillväxt- takten för hushållens reala disponibla inkomster. Under perioden
Under 2009 och 2010 väntas den nominella disponibla inkomsten öka med 4,6 % respektive 4,5 %. Konsumtionsdeflatorn väntas öka relativt kraftigt båda åren varför den reala disponibla inkomsten ökar med måttliga 2,4 % 2009 och 2,1 % 2010.
32
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Modifierad metod för beräkning av plånboksversionen av hushållens disponibla inkomst
I budgetpropositionen för 2007 presenterades en första version av en beräkning för hushållens disponibla inkomster som bättre återspeglar hur hushållen upplever deras inkomstutveckling. Denna beräkning har modifierats något genom att den påverkan som FISIM har på hushållens disponibla inkomster nu lagts till listan av faktorer som justeras bort.
Motiven bakom beräkningen av en plånboksversion för hushållens disponibla inkomster beskrevs i budgetpropositionen för 2007. Sammanfattningsvis kan man uttrycka det som att vissa justeringar av begreppet, som det definieras av nationalräkenskaperna (NR), är nödvändiga för att bättre kunna beskriva hur hushållen upplever att deras inkomster förändras. Jämfört med de principer som gäller enligt NR innebär plånboksversionen att hushållens skatt på kapitalvinster, driftsöverskott egna hem, räntor för individuella försäkringar samt hushållens avkastningsskatt exkluderas. Skillnaden mellan de två beräkningsmetoderna beror förutom att det är två olika inkomstmått, även på att den disponibla inkomsten deflaterats med implicitprisindex för privat konsumtion medan plånboksversionen deflaterats med Riksbankens underliggande inflationsmått (UND1X).
FISIM (Financial Intermediate Services Indirectly Measured) utgör den del av bankernas räntenetto som redovisas som produktion. FISIM påverkade tidigare inte BNP men hösten 2005 ändrades redovisningsprinciperna vilket innebar att
Emellertid så innebär redovisningen av FISIM att disponibelinkomst begreppet i sig kan vara missvisande som indikator för hur hushållen upplever att inkomsterna utvecklas. Oavsett om ränteutgifterna/inkomsterna klassificeras som FISIM, är det inkomster och utgifter som påverkar hur hushållen upplever att deras inkomster förändras. Att rensa bort den effekt
som FISIM har på hushållens disponibla inkomster enligt NR är därför en lämplig åtgärd för att kunna ge en bättre bild av hur hushållens upplevda inkomst förändras över tiden.
Nationalräkenskapernas reala disponibla inkomst jämfört med plånboksversionen
Procentuell förändring
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Plånboksversionen |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Real disponibelinkomst (NR) |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
94 |
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
I diagrammet ovan visas utvecklingen av den reala disponibla inkomsten enligt NR samt enligt plånboksversionen. Skillnaden mellan de båda metoderna kan enskilda år vara stora. Ökningen av disponibel inkomst 2006 var exempelvis betydligt större i plånboksversionen jämfört med
33
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Diagram 3.8 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter
Miljarder kronor, fasta priser, referensår 2005
1 600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 500 |
|
|
Hushållens konsumtionsutgifter |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 400 |
|
|
Disponibel inkomst |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
93 |
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
Anm.: Från och med 2000 ingår Svenska kyrkan i hushållssektorn.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Förutom att hushållens disponibla inkomster har ökat och väntas fortsätta utvecklas starkt gynnas konsumtionen av att hushållens finansi- ella tillgångar har stigit kraftigt i värde de senaste åren. Under 2006 har hushållen realiserat en del av värdeökningen genom att de sålt aktier och fonder och satt in pengarna på banken.
Förutom finansiella tillgångar har hushållen också tillgångar i småhus och bostadsrättsande- lar. Uppskattningsvis steg värdet av hushållens bostadstillgångar med 12 % förra året och upp- gick vid årsskiftet till ungefär 3 700 miljarder kronor. Priserna på småhus har stigit i mer än ett decennium. I början på förra året var öknings- takten mycket hög men den har därefter däm- pats något. Värdet av hushållens bostadsrättsan- delar har också ökat under de senaste 10 åren. Den senaste tidens ränteuppgång verkar ännu inte ha haft någon nämnvärt dämpande effekt på bostadspriserna.
Även hushållens skulder har fortsatt att öka. Den stigande belåningen är nära knuten till pris- uppgången på bostäder. Under förra året ökade skulderna med nästan 11 %. Skulderna som an- del av disponibel inkomst har stigit och ligger nu på högre nivåer än i slutet på
Diagram 3.9 Hushållens skulder
Procent
150 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
140 |
|
|
Skuldandel av disponibel inkomst (vänster axel) |
|
|
||||||||
|
|
Skuldandel av bruttotillgångar (höger axel) |
|
|
45 |
||||||||
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
||||||||
130 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
35 |
110 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
80 |
82 |
84 |
86 |
88 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
Källor: Statistiska centralbyrån, Finansinspektionen och Finansdepartementet.
Hushållen har under flera års tid gynnats av låga, om än under senaste tiden stigande, räntor. Räntorna förutses visserligen fortsätta uppåt un- der prognosperioden men ränteutgifterna be- döms ändå ligga på relativt låga nivåer (se dia- gram 3.10). Den ökade skuldsättningen de senaste åren samt att en stor del av hushållens lån är till rörlig ränta gör hushållen känsliga för kraftiga ränteförändringar.
Diagram 3.10 Hushållens ränteutgifter
Procent av disponibel inkomst
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
93 |
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
Anm.: Ränteutgifterna är ej justerade för FISIM. Se fördjupningsruta på sidan 33 för förklaring av FISIM.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Indikatorerna tyder på fortsatt stark konsumtion
Tillgängliga indikatorer visar på en relativt stark ökning av konsumtionen de närmaste må- naderna. KI:s hushållsbarometer visar att hus- hållen tror på en mycket positiv utveckling av den egna ekonomin, den svenska ekonomin och arbetsmarknaden under det kommande året. I KI:s konjunkturbarometer redovisar företagen inom detaljhandeln fortsatt ökning av försälj- ningsvolymen och de har positiva förväntningar inför framtiden. Enligt SCB:s och Handelns ut-
34
redningsinstituts index över omsättningen i de- taljhandeln har volymtillväxten varit hög den se- naste tiden. Omsättningen har ökat starkast inom sällanköpsvaruhandeln men även inom dagligvaruhandeln har ökningen varit betydlig.
Hög konsumtionstillväxt väntas under prognosåren
Den positiva utveckling av konsumtionen som ägt rum de senaste åren väntas fortsätta även under prognosåren.
Det är framför allt den kraftiga ökningen av disponibelinkomsterna 2007 som gör det möjligt för hushållen att öka sin konsumtion så mycket som förutses i denna prognos. Inkomstökningen 2007 bedöms bli den näst starkaste ökningen de senaste 25 åren.
Diagram 3.11 Sysselsättning och hushållens konsumtionsutgifter
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hushållens konsumtionsutgifter |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
(vänster skala) |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Sysselsättning (höger skala) |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
80 |
82 |
84 |
86 |
88 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Utvecklingen på arbetsmarknaden är en viktig förutsättning för hur stor konsumtionsökningen blir de närmaste åren (se diagram 3.11). Syssel- sättningen har ökat starkt den senaste tiden och väntas fortsätta att stiga kraftigt i år och nästa år. Förutom att stigande sysselsättning påverkar hushållens inkomster, har den också stor bety- delse för hushållens tillförsikt och därmed för hushållens benägenhet att konsumera i stället för att spara.
Sammanfattningsvis bedöms hushållens kon- sumtionsutgifter öka med 4,2 % 2007 och med 3,8 % 2008.
Även på lite längre sikt bedöms förutsättning- arna för en hög konsumtionstillväxt vara goda till följd av en fortsatt god inkomstökning, en stark förmögenhetsställning och ett högt sparande i utgångsläget. I beräkningarna för 2009
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
och 2010 väntas hushållens konsumtionsutgifter öka med 2,4 % respektive 2,6 %, vilket är något starkare än det historiska genomsnittet sedan 1980.
Hushållens sparande
År 2006 uppgick hushållens egna sparande till 38 miljarder kronor, motsvarande 2,8 % av hushållens disponibla inkomster.
I år beräknas hushållens egna sparande stiga till 62 miljarder kronor, vilket motsvarar 4,2 % av hushållens disponibla inkomster. Hushållens nettosparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande) beräknas i år uppgå till 82 miljarder kronor, vilket ger en total sparkvot på 9,3 %.
Diagram 3.12 Hushållens eget sparande
Procent av disponibel inkomst
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
93 |
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
Anm.: Eget sparande är hushållens nettosparande exklusive sparande i avtalspensioner och premiepensionssystemet.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
I förhållande till 2006 ökar hushållens egna sparande tämligen markant, som ett resultat av den starka inkomstuppgången. Under perioden
3.5Offentlig konsumtion
Offentlig konsumtion9 ökade i genomsnitt med 0,8 % per år under perioden
9 Från 2000 övergick Svenska kyrkan från kommunsektorn till hushålls- sektorn. För att skapa jämförbarhet har kyrkan exkluderats ur statistiken även för åren innan.
35
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
rade för lejonparten av ökningen. Den offentliga konsumtionen utgjorde förra året 27 % av BNP i löpande priser, varav kommunsektorn svarade för 19 procentenheter. Den offentliga konsum- tionsvolymen bedöms öka med 1,4 % både i år och nästa år. För 2009 och 2010 beräknas kon- sumtionsvolymen öka med i genomsnitt 0,5 % per år.
Kommunal konsumtion ökar starkt
Under åren
År 2005 uppgick sektorns resultat till 13 miljarder kronor, vilket är en avsevärd för- bättring jämfört med tidigare år. De strävanden som gjorts för att konsolidera ekonomin har, tillsammans med en stark utveckling av skatte- underlaget och statsbidragen, medfört att kom- munsektorns ekonomi förstärkts. Det prelimi- nära utfallet för 2006 visar på fortsatt högt re- sultat på 15 miljarder kronor för sektorn som helhet.
Enligt det preliminära utfallet ökade den kommunala konsumtionen med 2,0 % förra året. Förädlingsvärdet ökade med 1,3 %. Sociala naturaförmåner ökade med 4,3 % och bidrog därmed starkt till den goda konsumtionsutveck- lingen. Sociala naturaförmåner utgörs av offent- liga sektorns köp av varor och tjänster, produce- rade av marknadsproducenter, som levereras till hushållen utan vidare bearbetning inom den offentliga sektorn.11
Innevarande år bedöms den relativt starka konsumtionsutvecklingen fortsätta med en
10Med resultat avses ekonomiskt resultat före extraordinära poster.
11Exempel på sådana varor är privata äldreboenden, läkemedelsförmåner och privata eller kooperativa förskolor.
volymökning på 1,8 %. Bakgrunden är i huvud- sak att sektorns intäkter, i form av skatteintäkter och statsbidrag, förväntas fortsätta växa i en god takt och skapar därmed ett större konsumtions- utrymme (se avsnitt 5.6). I likhet med 2006 för- utses att de sociala naturaförmånerna ökar snabbare än konsumtionen i stort. Detta innebär att trenden inom kommunsektorn, att i allt större utsträckning använda privata producenter, väntas hålla i sig.
Nästa år förutses den kommunala konsum- tionen öka med 1,7 %. De migrationspolitiska åtgärder som aviseras i denna proposition ger ett positivt bidrag till konsumtionen. Bortsett från dessa åtgärder beräknas utvecklingen vara något svagare, vilket förklaras av en något långsammare intäktsutveckling, jämfört med året innan.
Då de generella statsbidragen i kalkylen är nominellt oförändrade 2009 och 2010, innebär detta att utrymmet för en ökad konsumtions- volym är litet. Därigenom beräknas konsum- tionen under dessa år öka med i genomsnitt 0,7 % per år.
Under 2006 och 2007 ökar konsumtions- volymen i kommunsektorn till följd av införan- det av plusjobb. Utfasningen av plusjobben un- der 2008 och 2009 drar ner konsumtions- volymen. Plusjobben påverkar antalet arbetade timmar i sektorn, och innebär därmed att både den offentliga produktionen och konsumtionen påverkas.
Måttlig ökning av statlig konsumtion
Under perioden
Enligt det preliminära utfallet för 2006 ökade den statliga konsumtionen med 1,0 % i fasta pri- ser. Lönekostnaderna ökade svagt och steg med endast 0,1 %. Sammantaget ökade förädlings- värdet i sektorn med 0,6 %. De sociala natura- förmånerna ökade starkt med 6,0 %.
Genom aviserade satsningar i budgetproposi- tionen för 2007 avseende rättstrygghet, inter- nationella operationer, forskning m.m. beräknas
36
konsumtionen öka med 0,5 % i år. Tandvårds- reformen och förslaget i denna proposition om ökade anslag till bl.a. Migrationsverket bidrar positivt till utvecklingen, och den statliga kon- sumtionen beräknas nästa år öka med 0,4 %. För åren 2009 och 2010 bedöms konsumtionen öka med i genomsnitt 0,1 % per år.
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
2006 och 2007. Priserna på dessa produkter ökade med ca 20 % förra året, men under 2007 bedöms de istället minska med närmare 20 %. Priset på olika metaller bedöms minska under loppet av 2007 i takt med att den internationella efterfrågan på dessa varor dämpas något och lag- ren byggs upp igen. Prisutvecklingen på dessa produkter är dock mycket osäker.
3.6Import
Varuimporten ökade starkt förra året
Importen av varor steg med 7,6 % 2006, vilket var ca 1,5 procentenheter högre än den genom- snittliga ökningstakten de senaste tio åren. Den starka importtillväxten förklaras både av en stark exportökning, vilken har ökat importbehovet, och en hög inhemsk efterfrågan. Importen av in- vesteringsvaror och konsumtionsvaror, exklusive textilvaror, kläder och skor, ökade starkt förra året. Importen av råolja och petroleumproduk- ter, som tillsammans står för drygt 10 % av va- ruimporten, föll dock med ca 5 %. Det berodde sannolikt till viss del på den kraftiga prisök- ningen på dessa varor under 2006. Importen av olika metaller ökade med i genomsnitt ca 10 %, trots en snabb ökning av priserna på dessa varor.
Priserna på importerade varor väntas falla framöver
Priserna på bearbetade varor som t.ex. textil- varor, träprodukter, metallvaror ökade svagt förra året. Priserna på teleprodukter, kontorsma- skiner och datorer fortsatte dock att minska med närmare 10 %. Totalt sett ökade ändå priserna på importerade varor relativt mycket till följd av kraftiga prisökningar på råolja, petroleumpro- dukter och andra råvaror som exempelvis olika metaller. Trots en viss prisökning på bearbetade varor de två senaste åren har importpriserna ändå ökat långsammare än priserna på inhemskt pro- ducerade varor. Det innebär att det har blivit mer fördelaktigt att importera bearbetade varor trots försvagningen av kronan.
De kommande åren väntas kronan förstärkas. I samband med det förutses importpriserna falla såväl i år som nästa år. En förstärkning av kronan gentemot dollarn i kombination med att världs- marknadspriset på olja bedöms sjunka framöver leder till en markant omsvängning i prisutveck- lingen på råolja och petroleumprodukter mellan
Efterfrågan på importerade varor kommer att vara fortsatt stark
Exporten och industriproduktionen väntas fortsätta öka i god takt både i år och nästa år även om ökningstakten dämpas successivt. Hus- hållens konsumtion väntas ta rejäl fart i år och även 2008. Lagren bedöms vara för små för att företagen ska kunna öka produktionen i den omfattning som krävs för att möta efterfrågan och behöver därför fyllas på framöver vilket bi- drar till att öka importen. Den höga aktiviteten i svensk ekonomi leder till en fortsatt stark im- porttillväxt de kommande två åren. Den svagare prisutvecklingen på importerade varor i förhål- lande till inhemskt producerade varor, till följd av förstärkningen av kronan, bidrar till en stark efterfrågan på importerade varor.
Tabell 3.5 Import av varor och tjänster samt prisutveckling
|
Mdkr |
Procentuell volymförändring |
|
|
||
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Varuimport |
827 |
7,6 |
7,9 |
7,3 |
– |
– |
Bearbetade |
|
|
|
|
|
|
varor1 |
620 |
9,7 |
9,5 |
8,3 |
– |
– |
Tjänsteimport |
270 |
8,5 |
6,5 |
5,1 |
– |
– |
|
|
|
|
|
|
|
Totalimport |
1 097 |
7,8 |
7,6 |
6,7 |
6,7 |
6,7 |
|
|
|
|
|
|
|
Importpris |
|
3,5 |
0,8 |
1,1 |
1 Varugrupper enligt SNI.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Importen av råolja har fallit tre år i rad och lagren av olja är nu små. I kombination med att importpriserna på råolja förutses falla kraftigt väntas detta leda till att raffinaderierna kommer att fylla på sina lager av olja och importen av rå- olja ökar därmed i år. Även om importen av rå- olja inte står för en stor andel av varuimporten påverkar stora förändringar i ökningstakten hur totalen utvecklas.
Sammantaget väntas importen av varor öka med 7,9 % i år och 7,3 % nästa år.
37
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Fortsatt god utveckling av tjänsteimporten
Importen av tjänster ökade kraftigt under 2006, med 8,5 %. Det var främst importen av företagstjänster som ökade starkt, men även importen av transporttjänster växte i snabb takt. Företagstjänsterna utgör nära hälften av tjänste- importen och består av konsulttjänster, bank- tjänster, licenser och patent. Både transport- tjänster och företagstjänster följer utvecklingen av varuimporten.
En fortsatt stark inhemsk efterfrågan, en god varuimporttillväxt och en starkare krona väntas under prognosperioden leda till en fortsatt positiv utveckling av tjänsteimporten. Dock bedöms tjänsteimporten dämpas under perioden
Sammantaget väntas importen av tjänster öka med 6,5 % 2007 och med 5,1 % 2008.
Diagram 3.13 Industriproduktion och varuexport
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
|
||
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Varuexport |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Industriproduktion |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. |
|
|
|
|
Förutsättningarna för att industri- produktionen ska fortsätta växa 2007 och 2008 är i utgångsläget gynnsamma. De senaste årens stora investeringar, bl.a. inom
Tabell 3.6 Näringslivets produktion
3.7Produktion
Den goda industrikonjunkturen håller i sig
Den svenska industrikonjunkturen stärktes under vintern 2005/2006. Bakgrunden var främst en stark efterfrågan på svenska produkter utom- lands, vilket ledde till en hög exporttillväxt det första kvartalet 2006 (se diagram 3.13). Produktionstillväxten i industrin dämpades det andra kvartalet för att därefter öka igen, i takt med att varuexporten tilltog på nytt. Samman- taget växte industriproduktionen med 5,6 % 2006 (se tabell 3.6).
|
Mdkr |
Procentuell volymförändring |
|
|
||
|
2006 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Varuproducenter |
756 |
5,2 |
4,7 |
3,8 |
– |
– |
varav: Industri |
519 |
5,6 |
5,3 |
4,8 |
– |
– |
Bygg |
125 |
9,6 |
5,8 |
1,8 |
– |
– |
Tjänste- |
|
|
|
|
|
|
producenter |
1 174 |
5,9 |
4,2 |
3,8 |
– |
– |
|
|
|
|
|
|
|
Näringslivet totalt |
1 930 |
5,6 |
4,4 |
3,8 |
2,5 |
2,8 |
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Med produktion avses förädlingsvärde, dvs. bruttoproduktion minus insatsförbrukning.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Den globala konjunkturen mattas något 2007 och 2008, vilket medför att efterfrågan på svenska varor inte växer lika snabbt som 2006. Exporttillväxten väntas därmed avta något, vilket i sin tur bidrar till en dämpning av tillväxten i industriproduktionen. KI:s barometer ger också stöd för denna bedömning. Orderingången från exportmarknaden har enligt barometern varit hög under inledningen av 2007 men inte riktigt lika stark som under stora delar av 2006 (se diagram 3.14). Även förväntningarna på såväl orderingången som produktionen tyder på en viss avmattning i den faktiska industri- produktionen framöver. Sammanfattningsvis
38
beräknas industriproduktionen öka med 5,3 % 2007 och 4,8 % 2008.
Diagram 3.14 Exportorderingång till tillverkningsindustrin
Säsongsrensade nettotal
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
96 |
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
Anm.: Nettotalen definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgivit att orderingången har ökat respektive minskat.
Källa: Konjunkturinstitutet.
Byggkonjunkturen mattas gradvis framöver
Byggproduktionen har ökat kraftigt sedan 2004, och 2006 blev ökningen 9,6 %, vilket var den högsta tillväxten på över 25 år. Orsaken till den höga tillväxten var bl.a. en fortsatt ökning av bostadsinvesteringarna samt en snabb uppgång i kommunala bygginvesteringar och i byggandet av kommersiella lokaler.
Enligt KI:s barometer har byggkonjunkturen varit mycket stark under inledningen av 2007 med fortsatta ökningar av såväl orderingång som sysselsättning och byggande. Barometern har under lång tid indikerat en påtaglig brist på arbetskraft inom byggindustrin och framför allt inom bostadsbyggandet, men detta förefaller hittills ha fått ett begränsat genomslag i produktionstillväxten. Trots resursbristen har aktiviteten alltså varit fortsatt mycket hög. Företagens förväntningar på ett års sikt tyder dock på att byggkonjunkturen går in i en lugnare fas under 2007. I takt med att nivån på bostads- investeringarna blir allt högre och planar ut väntas produktionstillväxten inom byggindustrin att mattas, och på lite längre sikt bidrar även ett högre ränteläge till en dämpning. Sammantaget beräknas byggproduktionen växa med 5,8 % 2007 och 1,8 % 2008.
Hushållen stimulerar tjänsteproduktionen
Produktionen i tjänstesektorn ökade med 5,9 % 2007. Bakom den kraftiga uppgången låg framför allt en stark tillväxt i produktionen av
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
företagstjänster. Även produktionen i andra tjänstebranscher, såsom exempelvis handel och finansiell verksamhet, växte snabbt och bidrog till den goda utvecklingen för tjänstesektorn som helhet.
Enligt KI:s barometer har efterfrågan till många privata tjänstebranscher fortsatt att öka under inledningen av 2007, även om tillväxten inte tycks vara lika stark som under senare delen av 2006 (se diagram 3.15). Inom handeln tyder barometern på att tillväxten i försäljnings- volymerna förefaller vara något lägre än under 2006. Det sammantagna läget är dock fortsatt starkt, och konfidensindikatorn för handeln ligger fortfarande på en förhållandevis hög nivå.
Diagram 3.15 Efterfrågan på privata tjänster
Säsongsrensade nettotal
60 |
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Anm.: Nettotalen definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgett att efterfrågan har ökat respektive minskat.
Källa: Konjunkturinstitutet.
Efterfrågeutvecklingen i ekonomin gör att produktionstillväxten i tjänstesektorn dämpas något 2007 och 2008, men den blir ändå fortsatt hög. Produktionen av företagstjänster väntas gå in en lugnare fas framöver. Företagstjänsterna drivs till stor del av den inhemska efterfrågan från industrin och bygg- och anläggnings- sektorn, och av efterfrågan på svenska tjänster i utlandet. Då tillväxten i såväl industrin som byggverksamhet och tjänsteexport väntas avta 2007 och 2008, väntas också produktionen av företagstjänster kopplade till dessa områden mattas. Den ökande hushållskonsumtionen bidrar till en fortsatt hög tillväxttakt av produktionen inom handel, hushållstjänster och även inom övriga tjänster såsom exempelvis hotell och restaurang. För tjänstesektorn som helhet beräknas produktionstillväxten uppgå till 4,2 % 2007. Nästa år mattas efterfrågan ytter- ligare och tjänsteproduktionen förväntas då växa med 3,8 %.
39
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Sammanfattningsvis medför den totala efter- frågeutvecklingen i den svenska ekonomin att tillväxten i näringslivets produktion mattas, men den blir ändå förhållandevis hög under prognos- åren. Näringslivets totala produktion väntas växa med 4,4 % 2007 och 3,8 % 2008. Under kalkyl- åren 2009 och 2010 förutses näringslivets pro- duktion öka med 2,5 % respektive 2,8 %.
Offentlig produktion
Den offentliga produktionen utgörs till största delen av summan av löner och kollektiva avgifter, vars utveckling förklaras av sysselsättningen mätt som antalet arbetade timmar. Under perioden
Produktion av välfärdstjänster har sedan bör- jan av
Förra året ökade produktionen inom kom- munal sektor med 1,3 %, samtidigt som kon- sumtionen ökade med 2,0 %. Ökningen i kom- munal konsumtion drevs i stället av förbrukning av material och tjänster samt sociala naturaför- måner.13 Produktionen förväntas öka med 1,6 % både i år och nästa år. Under åren 2009 och 2010 förväntas konsumtionen växla ned i ökningstakt (se avsnitt 3.5). Produktionen i den kommunala sektorn beräknas därmed öka med i genomsnitt 0,5 % per år.
År 2006 ökade den statliga produktionen med 0,6 %. I år förväntas den öka med 0,7 % för att
12Från 2000 övergick Svenska kyrkan från kommunsektorn till hushålls- sektorn. För att skapa jämförbarhet har kyrkan exkluderats ur statistiken även för åren innan.
13Sociala naturaförmåner utgörs av offentliga sektorns köp av varor och tjänster – producerade av marknadsproducenter – som levereras till hus- hållen utan vidare bearbetning inom offentliga sektorn. Exempel på sådana varor är privata äldreboenden, läkemedelsförmåner och privata eller kooperativa förskolor.
nästa år öka med 0,5 %. Utvecklingstakten 2009 och 2010 beräknas uppgå till i genomsnitt 0,2 % per år.
Sammantaget väntas produktionen i offentlig sektor öka med i genomsnitt 0,9 % per år 2007– 2010.
3.8Bytesbalans
Den svenska bytesbalansen har visat stigande överskott under de senaste åren och detta är en trend som väntas fortsätta under prognosperioden. År 2006 uppgick överskottet i bytesbalansen till 210 miljarder kronor eller 7,2 % av BNP. Det var en ökning med 20 miljarder kronor jämfört med året innan. Ökningen var främst en följd av en kraftig varu- exporttillväxt. Handels- och tjänstebalansen väntas fortsätta att utvecklas i god takt och bytesbalansöverskottet bedöms därmed fortsätta att öka till 7,8 % av BNP 2007 och 2008. Utöver varu- och tjänstehandeln består bytesbalansen av löpande transfereringar, dvs. Sveriges avgift till EU och utlandsbistånd, samt faktorinkomster, dvs. löner och avkastning på kapital. Under kalkylåren 2009 och 2010 väntas bytesbalansöverskottet öka ytterligare något till 8,0 % respektive 7,9 % av BNP.
3.9BNI
Bruttonationalinkomsten (BNI) skiljer sig från bruttonationalprodukten (BNP) genom att BNI även inkluderar primärinkomster. Primär- inkomster är nettot av kapitalavkastning, skatter och löner, eller enklare uttryckt, nettot av svenska inkomster i utlandet och utländska inkomster i Sverige. BNI väntas bli något högre än BNP 2007 till följd av att nettot av primär- inkomsterna väntas bli positivt. BNI bedöms 2007 öka med 6,4 % och 2008 med 5,6 %. Under
40
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Långsiktiga effekter av regeringens ekonomiska politik
Att uppnå en varaktigt hög sysselsättning är av största vikt för att upprätthålla en hög tillväxt, stabila offentliga finanser och för att minska utanförskapet. Regeringen har genomfört och aviserat ett antal reformer som syftar till att var- aktigt höja sysselsättningen. I denna proposition föreslås ytterligare reformer. Denna för- djupningsruta syftar till att redogöra för hur regeringens ekonomiska politik bedöms påverka den ekonomiska utvecklingen. De reformer som genomförs och aviseras väntas i hög grad påverka utvecklingen de närmaste åren men de når full effekt först om 5 till 10 år. En mer utförlig och principiell diskussion om arbetskraftsutbud och sysselsättning finns i fördjupningsrutan ”Arbets- kraftsutbud och sysselsättning” på sidan 54.
Incitamenten för att arbeta stärks
Regeringen har genomfört och aviserat reformer som stärker drivkrafterna att arbeta. Inkomst- skatterna har sänkts genom att det s.k. jobb- skatteavdraget har införts, samtidigt som ersättningsnivåerna i flera socialförsäkrings- system har sänkts. Ökade avgifter till
Det finns ett antal studier som kan användas som utgångspunkter för att bedöma i vilken utsträckning de förstärkta drivkrafterna att arbeta påverkar arbetsutbud, arbetslöshet och sysselsättning.14 Utifrån en samlad bedömning
14 I forskningslitteraturen redovisas en mängd uppskattningar av hur incitamenten för att arbeta, mätt som den s.k. skattekilen, påverkar sysselsättningen. Ett exempel är Nickell, S & R. Layard (1999), “Labour Market Institutions and Economic Performance”, i Handbook of Labor Economics. Resultaten i denna studie ligger i linje med flera av de
av relevanta studier bedöms reformerna leda till att sysselsättningen ökar med 0,9 % på lång sikt och jämviktsarbetslösheten bedöms minska med närmare 0,5 procentenheter. Till 2010 bedöms effekterna vara något mindre eftersom det sannolikt tar längre tid innan politiken får fullt genomslag.
Förändringen i inkomstskatten påverkar även incitamenten för dem som är sysselsatta att förändra sin arbetstid. Å ena sidan kommer en del sannolikt att öka sin arbetstid när avkastningen av att arbeta ytterligare en timme blir större än tidigare. Å andra sidan kan en del komma att prioritera mer fritid när de till följd av skattesänkningen får en högre lön efter skatt. Nettoeffekten på medelarbetstiden i hela ekonomin bedöms ändå vara positiv och antalet arbetade timmar bedöms därför öka med 0,2 % mer än sysselsättningen.
Arbetsmarknadspolitikens omfattning och inriktning förändras
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att effektivisera arbetsmarknadspolitiken och för att tydliggöra arbetslinjen. Flera program där deltagarna räknas som sysselsatta, t.ex. plusjobb, friår och vissa anställningsstöd, avskaffas. Dessa förändringar leder till att den reguljära syssel- sättningen kommer att öka eftersom många av deltagarna bedöms få jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Alla bedöms dock inte få ett reguljärt arbete vilket har en negativ effekt på den totala sysselsättningen.
Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program där deltagarna per definition inte räknas till arbetskraften, såsom arbetsmarknads- utbildning och praktikplatser, förändras inte nämnvärt mellan 2006 och 2010. Däremot för- ändras inriktningen på dessa program så att de i större utsträckning än tidigare riktas mot personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. I stort sett alla som omfattas av dessa program kommer från och med 2008 att delta i jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa eller
viktigare studierna på området och Finansdepartementets bedömning ligger nära denna. Det finns dock en betydande variation i de uppskattade effekterna mellan olika studier. Vad gäller hur förändringar i ersättnings- nivåerna i arbetslöshetsförsäkringen påverkar sysselsättningen finns det också flera studier. Finansdepartementets bedömning ligger nära de resultat som redovisas i Bassanini, A & R. Duval (2006), “Employment Patterns in OECD Countries: Reassessing the Role of Policies and Institutions”, OECD Economics Department Working Papers 486, OECD Economics Department.
41
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
jobbgarantin för ungdomar. Deltagarna i dessa program kommer att registreras som att de är utanför arbetskraften, och därmed sänka den öppna arbetslösheten, men de kommer ändå att vara arbetssökande och ökar därmed det effektiva arbetsutbudet. Förändringen i arbets- marknadspolitiken innebär att risken minskar för att vissa personer som egentligen skulle ha en god möjlighet att få arbete fastnar i en rundgång i olika arbetsmarknadspolitiska program. Ovanstående förändringar bedöms bidra till att öka sysselsättningen. Storleken på denna effekt är dock svårbedömd, och är i mycket hög grad beroende av hur väl reformens intentioner genomförs ute på arbetsförmedlingarna.
Regeringen vidtar även andra åtgärder för att öka möjligheterna för de som står långt ifrån arbetsmarknaden att få ett arbete genom att införa nystartsjobb och instegsjobb samt att avsätta mer resurser till Samhall.
Sammantaget bedöms förändringarna i ar- betsmarknadspolitiken leda till att sysselsätt- ningen stiger med 0,4 % och att jämviktsarbets- lösheten, mätt som öppen arbetslöshet, faller med 0,4 procentenheter till 2010. Effekterna av förändringar i arbetsmarknadspolitiken antas vara desamma på lång sikt. En del av sänkningen av den öppna arbetslösheten beror på att perso- ner i jobb- och utvecklingsgarantin för långtids- arbetslösa samt jobbgarantin för ungdomar rent statistiskt registreras som utanför arbetskraften även om de tillhör det effektiva arbetskraftsut- budet. Borttagandet av friåret bedöms höja me- delarbetstiden med 0,2 %.
Riktade sänkningar av arbetsgivaravgifterna höjer sysselsättningen
Generella sänkningar av arbetsgivaravgifterna tenderar på lång sikt att leda till högre löner och därmed blir sysselsättningseffekten begränsad.15 Riktade sänkningar av arbetsgivaravgifter tenderar i mindre utsträckning att leda till övervältring i högre löner. Därför kan förändringar i arbetsgivaravgifterna riktade till vissa sektorer eller typer av arbetskraft ha en varaktig effekt på sysselsättningen. Flera sådana
15 Se fördjupningsrutan ”Arbetsutbud och sysselsättning” för en utförligare diskussion.
riktade stimulanser har genomförts. Ett exempel är nystartsjobben som nämnts ovan. Ett annat exempel är skattereduktionen för hushållsnära tjänster. Denna kommer sannolikt i första hand leda till att de tjänster som i dagsläget utförs svart kommer att omvandlas till vita tjänster. Därmed är det inte säkert att effekten på sysselsättningen blir så stor.16 Däremot ökar statens skatteinkomster. Regeringen har också lagt fram ett förslag om sänkta arbetsgivar- avgifter för vissa tjänstesektorer. Hur sänkningen kommer att utformas är dock fortfarande oklart och därför antas denna förändring inte ha någon större påverkan på sysselsättningen i nuvarande beräkningar. Sammantaget väntas förändringarna i arbets- givaravgifterna, exklusive nystartsjobben, på lång sikt leda till en sysselsättningsökning på mellan 0,1 % och 0,2 %.
Lönebildningen förbättras
Det ökade arbetskraftsutbudet till följd av reformerna har en dämpande effekt på lönerna. Sänkta subventioner till arbetslöshetsför- säkringen kan också påverka lönebildningen. Genom en ökad egenfinansiering i arbets- löshetsförsäkringen förmås medlemmarna i a- kassorna bära en större andel av kostnaderna för arbetslösa medlemmar. Det kan ha en åter- hållande effekt på lönekraven. Den ökande egenfinansieringen kan därmed bidra till en bättre fungerande lönebildning och därigenom en lägre jämviktsarbetslöshet och en varaktigt högre sysselsättningsnivå. Utformningen av avgiften, särskilt kopplingen mellan avgiften och kostnaden för arbetslöshet i respektive arbetslöshetskassa, kan emellertid förbättras. Regeringen avser därför att se över systemet och återkomma med förslag till förändringar i budgetpropositionen. I sin nuvarande ut- formning bedöms egenfinansieringen i arbets- löshetsförsäkringen höja sysselsättningen med 0,1 %.
16 En del av de som arbetar svart fångas sannolikt redan upp som syssel- satta i Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning. I national- räkenskapernas beräkning av BNP och arbetade timmar ingår en beräkning av svart arbete varav en del sannolikt kommer att omvandlas till vitt arbete.
42
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Totalt ökar sysselsättningen med 1,6 %
Sammanfattningsvis bedöms regeringens politik leda till att antalet sysselsatta på lång sikt ökar med 1,6 %. Den reguljära sysselsättningsgraden, dvs. antalet sysselsatta exklusive sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska program, ökar med 1,9 procentenheter. Jämviktsarbetslösheten, mätt som öppen arbetslöshet, faller på lång sikt med 1,1 procentenheter.
Medelarbetstiden bedöms, som nämnts ovan, öka när det lönar sig mer att arbeta. Borttagandet av friåret har också en positiv effekt på medelarbetstiden. Förändringar i beräkningen av sjukpenningen bedöms också öka medelarbets- tiden. Sysselsättningsökningen sker dock i hög grad genom att individer med en lägre genom- snittlig medelarbetstid kommer in på arbets- marknaden. Dessa individer bedöms i större utsträckning arbeta deltid än den genomsnittligt anställde, vilket har en dämpande effekt på medelarbetstiden. Nettoeffekten på medel- arbetstiden bedöms dock bli positiv och antalet arbetade timmar ökar med 2,1 %, dvs. något mer än sysselsättningen.
Effekten på BNP bedöms bli något mindre än 2,1 % eftersom tillskottet till arbetskraften inte antas ha samma produktivitetsnivå som genom- snittet.
Osäkerheten om hur stora effekterna av de genomförda och aviserade reformerna kan bli och i vilken takt de slår igenom är dock betydande. I avsnitt 6 i denna bilaga redovisas en kalkyl där reformerna antas få betydligt större effekter än i den aktuella bedömningen.
Det bör betonas att den ekonomiska politiken kan påverka tillväxt och sysselsättning genom andra kanaler än de som har redovisats här. Utbildningspolitik och infrastrukturinvester- ingar kan bidra till starkare tillväxt framöver. Även förändringar avseende riskkapitalför- sörjning och avskaffandet av förmögenhets- skatten kan bidra till en starkare ekonomisk utveckling. Då effekterna av denna typ av åtgärder ligger långt fram i tiden och/eller är sämre dokumenterade i forskningen beaktas de dock inte i beräkningarna.
Långsiktiga effekter av regeringens ekonomiska politik
Förändring i procent respektive procentenheter
|
Sysselsätt- |
Arbetslös- |
Arbetade |
BNP, % |
|
ning, % |
het, p.e. |
timmar, % |
|
Ökade incitament för |
|
|
|
|
att arbeta |
0,9 |
1,1 |
– |
|
|
|
|
|
|
Förändrad |
|
|
|
|
arbetsmarknadspolitik |
0,4 |
0,6 |
– |
|
|
|
|
|
|
Förändring av |
|
|
|
|
arbetsgivaravgifter1 |
0,1 |
0,1 |
– |
|
Förbättrad |
|
|
|
|
lönebildning |
0,1 |
0,1 |
– |
|
|
|
|
|
|
Förändring av |
|
|
|
|
sjukpenning |
– |
– |
0,2 |
– |
|
|
|
|
|
Summa |
1,6 |
2,1 |
1,8 |
1 Exklusive nystartsjobb.
Anm.: Till följd av avrundning summerar ej delarna till totalen. Källa: Finansdepartementet.
43
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
4Arbetsmarknad, löner, inflation och resursutnyttjande
Sysselsättningen fortsätter att öka
Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit god sedan mitten av 2005. Sysselsättningen och an- talet arbetade timmar har stigit och arbetslöshet- en har minskat. Efterfrågan på arbetskraft väntas fortsätta att utvecklas starkt de närmaste åren.
Den ökande sysselsättningen har hittills inte lett till några generella problem för företagen att hitta lämplig personal att anställa, men det finns indikationer på att det börjar bli svårare att rekrytera och att löneökningstakten stiger. Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden bedöms därför närma sig ett ansträngt läge. Det innebär att sysselsättning och arbetslöshet nu ligger på nivåer där löner och priser kan öka snabbare än vad som är förenligt med Riksbankens inflationsmål. Förutsättningarna för en stark och uthållig sysselsättningsökning de närmaste åren är ändå goda eftersom nettoinflödet av arbets- kraft på arbetsmarknaden bedöms bli stort, bland annat till följd av de utbudsstimulerande reformer som har genomförts och aviserats.
Förändringar i de arbetsmarknadspolitiska programmen påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden
Förutom de konjunkturella och strukturella för- ändringarna på arbetsmarknaden påverkas syssel- sättning och arbetskraftsutbud av förändringar i de arbetsmarknadspolitiska programmens om- fattning och inriktning. Antalet programplatser där deltagarna räknas som sysselsatta minskar relativt mycket både i år och nästa år, vilket dämpar sysselsättningsutvecklingen. Den regul- jära sysselsättningen, där sysselsatta i arbets- marknadspolitiska program exkluderas, ökar där- med snabbare än den totala sysselsättningen.
Antalet platser i program där deltagarna per definition inte ingår i arbetskraften ligger 2010 på ungefär samma nivå som 2006. Däremot förändras inriktningen på dessa program. Huvuddelen av alla som omfattas av dessa program kommer från och med 2008 att delta i något av de nya program som införs, jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa och jobbgarantin för ungdomar. Det innebär att
programmen i större utsträckning än tidigare riktas till personer som står långt ifrån arbets- marknaden. Jobb- och utvecklingsgarantin väntas leda till att de arbetslösa kommer att söka arbete mer aktivt och effektivt än tidigare eller delta i någon form av arbetspraktik. Även om deltagarna kommer att registreras som att de är utanför arbetskraften, vilket leder till att den öppna arbetslösheten sänks, kommer de att vara arbetssökande och öka det effektiva arbets- kraftsutbudet. Ett ökat fokus på de personer som står längre från arbetsmarknaden innebär att risken minskar för att personer, som egentligen skulle ha en god möjlighet att få ett reguljärt arbete, fastnar i en rundgång mellan olika arbets- marknadspolitiska program. Förändringarna i arbetsmarknadspolitiken bedöms bidra till att öka sysselsättningen på sikt.
Tabell 4.1 Nyckeltal
Procentuell förändring om annat ej anges
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
BNP |
4,4 |
3,7 |
3,3 |
2,1 |
2,3 |
Produktivitet |
3,1 |
2,2 |
2,1 |
1,8 |
1,8 |
Arbetade timmar |
1,4 |
1,5 |
1,1 |
0,2 |
0,5 |
Medelarbetstid |
0,2 |
0,1 |
0,6 |
||
Sysselsatta |
1,8 |
2,3 |
0,9 |
0,1 |
|
Reguljär sysselsättningsgrad, |
|
|
|
|
|
73,5 |
75,0 |
75,6 |
75,7 |
75,6 |
|
Reguljär sysselsättningsgrad, |
|
|
|
|
|
77,7 |
79,4 |
80,2 |
80,3 |
80,1 |
|
Arbetskraft |
1,2 |
1,5 |
0,3 |
0,2 |
|
Öppen arbetslöshet2 |
5,4 |
4,7 |
4,1 |
4,2 |
4,2 |
Programdeltagare2,3 |
3,0 |
2,0 |
2,0 |
1,9 |
1,9 |
Total arbetslöshet2 |
8,4 |
6,7 |
6,2 |
6,1 |
6,2 |
Timlön4 |
3,1 |
4,0 |
4,3 |
4,5 |
4,4 |
KPI 5 |
1,4 |
1,8 |
2,3 |
2,7 |
2,5 |
UND1X5 |
1,2 |
0,8 |
1,5 |
2,2 |
2,2 |
Anm.: Siffrorna i tabellen avser icke kalenderkorrigerade data. En utförligare tabell återfinns i tabellsamlingen.
1Antal reguljärt sysselsatta i den aktuella åldersgruppen, dvs. exklusive syssel- satta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i denna åldersgrupp.
2I procent av arbetskraften.
3Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program.
4Enligt konjunkturlönestatistiken.
5Årsgenomsnitt.
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Arbetskraftsutbudet ökar långsammare än sysselsättningen
Arbetskraftsutbudet väntas öka relativt snabbt i år. Nästa år blir ökningen betydligt mindre, vilket bland annat beror på att jobb- och
44
utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa och jobbgarantin för ungdomar införs. Både i år och nästa år ökar dock arbetskraftsutbudet mer än vad som följer av att befolkningen i arbetsför ålder växer eftersom den stigande efterfrågan på arbetskraft gör att fler söker sig in på arbets- marknaden. Även flödet ut från arbetskraften påverkas av den starka efterfrågan. Färre kommer sannolikt att lämna arbetsmarknaden i förtid. Det finns även trendmässiga ökningar i arbetskraftsdeltagandet i vissa åldersgrupper som beräknas fortsätta framöver. De utbuds- stimulerande reformer som har genomförts och aviserats bidrar också till att öka arbets- kraftsutbudet. Arbetskraftsutbudet ökar dock långsammare än sysselsättningen, vilket medför att arbetslösheten faller.
Resursutnyttjandet blir successivt mer ansträngt
Det finns tecken på att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden börjar bli ansträngt. Arbetslösheten har fallit relativt snabbt och det finns indikationer på en stigande löneöknings- takt. Andelen företag som enligt olika under- sökningar uppger att det råder brist på arbetskraft stiger, och det finns tendenser till att det blir svårare att rekrytera lämplig arbetskraft i en del sektorer. Det betyder att sysselsättningen, i avsaknad av strukturella förändringar på arbets- marknaden, inte kan fortsätta att öka i lika snabb takt som under det senaste året utan att det uppstår inflationsdrivande löneökningar. Det kan också uttryckas som att det s.k. syssel- sättningsgapet är nära noll, dvs. den faktiska sysselsättningsnivån är nära den potentiella.
Flera reformer har dock genomförts och aviserats för att öka såväl efterfrågan på som utbudet av arbetskraft samt för att förbättra lönebildningen och den s.k. matchningen mellan efterfrågan och utbud av arbetskraft. Dessa reformer bedöms bidra till att sysselsättningen och BNP kan fortsätta att öka i god takt de kommande åren. Den starka konjunkturen och den därmed höga efterfrågan på arbetskraft väntas emellertid leda till att den faktiska
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
sysselsättningen trots allt ökar snabbare än den potentiella. Det innebär att resursutnyttjandet blir ansträngt och sysselsättningsgapet stiger till närmare 1 % nästa år, dvs. sysselsättningen är ca 1 % högre än vad som är långsiktigt hållbart (se diagram 4.1).
Diagram 4.1
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sysselsättningsgap |
|
|
|
|
||
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Källa: Finansdepartementet.
Löneökningstakten och inflationen stiger
Löneökningstakten har varit låg de senaste åren. Det har i hög grad berott på att det har funnits mycket ledig arbetskraft i ekonomin som har konkurrerat om jobben. Därmed har det varit förhållandevis lätt för arbetsgivarna att rekrytera lämplig personal. I takt med att sysselsättningen ökar framöver och resursutnyttjandet successivt blir mer ansträngt förväntas löneökningstakten stiga. Ett stigande arbetskraftsutbud i kombi- nation med bland annat förändrade regler i arbetslöshetsersättningen bedöms dock ha en viss återhållande effekt på löneutvecklingen.
Inflationen har varit låg de senaste åren och är fortfarande relativt dämpad. Den måttliga löneutvecklingen i kombination med en stark produktivitetstillväxt har hållit nere företagens kostnader för arbetskraft, vilket har bidragit till att dämpa den inhemska inflationen. Höjda energipriser, ökade räntekostnader och stigande priser på importerade varor har dock inneburit att konsumentprisindex (KPI) stigit något snabbare den senaste tiden. När löneöknings- takten stiger samtidigt som produktivitets- tillväxten dämpas framöver, ökar det inhemska inflationstrycket. En starkare krona och fallande energipriser väntas dock ha en dämpande effekt på inflationen de närmaste åren.
45
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Ekonomin anpassas mot normalt resursutnyttjande 2009 och 2010
Beräkningarna för 2009 och 2010 ska inte ses som en konjunkturprognos. För dessa år bygger beräkningarna i stället på bedömningar av resursläget 2008 samt av den potentiella tillväxt- takten i ekonomin. Ekonomin antas gå mot ett normalt resursutnyttjande år 2010.
Potentiell BNP beräknas
År 2008 bedöms resursutnyttjandet på arbets- marknaden vara ansträngt. Löneökningstakten stiger därmed till en nivå som inte är förenlig med en ekonomi i balans och den underliggande inflationstakten förutses ligga strax över Riksbankens inflationsmål både 2009 och 2010. Det väntas leda till att Riksbanken höjer reporäntan till som högst 4,75 % under 2009.
De relativt höga löneökningarna och den stramare penningpolitiken leder till att tillväxten i ekonomin och efterfrågan på arbetskraft dämpas. BNP ökar därför långsammare än potentiell BNP både 2009 och 2010. Detsamma gäller för sysselsättningen som endast ökar svagt 2009 och minskar 2010. Den öppna arbetslös- heten stiger något. Resursutnyttjandet minskar därmed och bedöms nå en långsiktigt hållbar nivå år 2010.
Medelarbetstiden väntas vara oförändrad såväl 2009 som 2010, bortsett från effekten av att antalet arbetsdagar ökar mellan 2009 och 2010. Förändringar i politiken bedöms bidra till att öka medelarbetstiden men den demografiska utvecklingen har en motverkande effekt.
Produktiviteten utvecklas svagare än potentiell produktivitet under perioden 2007– 2010 till följd av att kapacitetsutnyttjandet är högt och möjligheterna att rationalisera verksamheten är mer begränsade nu än tidigare.
Diagram 4.2 Sysselsättningsgap, löneutveckling, inflation och reporänta
Procent, årsgenomsnitt
10 |
|
|
|
|
|
|
Sysselsättningsgap, nivå |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
8 |
|
|
|
|
|
|
Timlöneutveckling enligt NR, totalt |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
Underliggande inflation (UND1X) |
|
|
||||||
6 |
|
|
|
|
|
|
Reporänta, nivå |
|
|
|
|
|
|||
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken och Finansdepartementet. |
|
|
|
Sammantaget bedöms utvecklingen på arbets- marknaden de kommande åren leda till att den reguljära sysselsättningsgraden för personer i åldern
Osäkerhet kring bedömningar om effekterna av nya förslag samt om resursläget
Riskerna avseende prognoserna på arbets- marknadsområdet är främst förknippade med osäkerheten kring bedömningar av hur stora effekterna av regeringens politik blir och hur snabbt de realiseras. Den aktuella bedömningen redovisas i fördjupningsrutan ”Långsiktiga effekter av regeringens politik”. Osäkerheten är också stor kring hur högt resursutnyttjandet är i ekonomin. Bedömningen försvåras av att lönerna och inflationen ofta reagerar på utvecklingen på arbetsmarknaden med viss efter- släpning. I avsnitt 6 presenteras ett alternativt scenario där effekterna av regeringens politik blir betydligt större än i föreliggande prognos.
17 År 2010 ökar antalet arbetsdagar jämfört med 2009 vilket antas få en positiv effekt på tillväxten i BNP med 0,3 procentenheter och i antalet arbetade timmar med 0,6 procentenheter.
46
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Potentiell BNP och
Produktionsnivån i ekonomin bestäms av antalet sysselsatta, de sysselsattas medelarbetstid och deras produktion per arbetad timme, dvs. produktiviteten. Produktionen vid en given tidpunkt kan i princip delas upp i två komponenter; en strukturell komponent som brukar benämnas potentiell produktion och en konjunkturell komponent som beskriver kon- junkturvariationer kring den potentiella nivån. Finansdepartementets beräkningar av potentiell BNP grundar sig på en bedömning av hur hög sysselsättningen kan vara utan att löner och priser ökar i en takt som är oförenlig med Riksbankens inflationsmål, hur många timmar de sysselsatta normalt sett kan arbeta samt hur trenden för produktiviteten ser ut. Potentiell BNP är med andra ord ett mått på hur mycket som kan produceras i ekonomin vid ett resurs- utnyttjande som är förenligt med stabil inflation. Potentiell BNP är ett begrepp som kan bedömas och beräknas på olika sätt, och osäkerheten i bedömningarna är stor.
Det s.k.
Sysselsättningsgapet visar hur mycket lediga resurser det finns på arbetsmarknaden. Ett positivt eller negativt gap innebär att den faktiska sysselsättningsnivån avviker från den potentiella nivån, dvs. den högsta nivå sysselsättningen bedöms kunna ligga på utan att det blir problem med inflationsdrivande löne- ökningar och utan att vinstandelen i ekonomin ökar kontinuerligt. Om gapet är slutet utvecklas företagens arbetskraftskostnader18 så att inflationen ligger i linje med Riksbankens inflationsmål. Den potentiella sysselsättnings- nivån bestäms av befolkningens storlek, hur stor
andel av befolkningen som i ett normalt konjunkturläge bedöms delta i arbetskraften respektive vara utanför arbetskraften (till följd av t.ex. studier eller sjuk- och aktivitetsersättning) och nivån på jämviktsarbetslösheten, dvs. den nivå arbetslösheten inte kan understiga utan att det uppstår allvarliga bristsituationer på arbetsmarknaden.
Produktivitetsgapet visar hur mycket den faktiska produktiviteten avviker från en upp- skattad trend.
Medelarbetstidsgapet visar hur mycket medel- arbetstiden avviker från den nivå den bedöms kunna ligga på i ett normalt konjunkturläge.
Alla gap är inte alltid positiva respektive negativa samtidigt. Tvärtom är det snarare så att produktivitets- och medelarbetstidsgapen ten- derar att vara positiva när sysselsättningsgapet är negativt och vice versa. Det beror på att produk- tiviteten ofta stiger snabbt i början på en konjunkturuppgång när det finns utrymme att utnyttja maskiner och arbetskraft effektivare. När kapacitetsutnyttjandet stigit tillräckligt mycket är det återstående utrymmet för att rationalisera verksamheten mer begränsat. Medelarbetstiden ökar ofta när sysselsättningen faller till följd av att olika slag av frånvaro tenderar att minska när sysselsättnings- utvecklingen är svag. Därmed är medelarbets- tidsgapet ofta positivt i början på en konjunktur- uppgång samtidigt som sysselsättningsgapet är negativt.
På grund av att de olika delarna samvarierar med
18 Här avses enhetsarbetskostnaden. Enhetsarbetskostnadens tillväxt beräknas som löneökningar inklusive kollektiva avgifter per arbetad timme minus produktivitetstillväxten.
47
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
4.1Arbetsmarknad
Fortsatt stark utveckling 2006
Efter att ha utvecklats svagt under fyra års tid vände sysselsättningen uppåt under andra halv- året 2005. Den positiva sysselsättningsutveck- lingen har fortsatt. Fram till sommaren 2006 ökade dock arbetskraftsdeltagandet i samma takt som sysselsättningen, vilket innebar att arbets- lösheten förblev oförändrad. Mycket talar för att många av de som fick arbete under denna period var personer som gick från att vara studerande, och därmed definitionsmässigt utanför arbets- kraften, till att bli sysselsatta. Under hösten 2006 och vintern 2007 ökade sysselsättningen snabbare än arbetskraftsdeltagandet, vilket medförde att arbetslösheten minskade. Den totala arbetslösheten, dvs. öppet arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska program, har sjunkit snabbt under det senaste halvåret.
Sysselsättningen har utvecklats positivt i de flesta sektorer (se tabell 4.2). Tillväxten har varit störst inom den privata tjänstesektorn och byggindustrin. Byggindustrin är den sektor där sysselsättningstillväxten varit störst, men då sektorn inte svarar för mer än omkring 6 % av antalet sysselsatta har dess bidrag till den totala sysselsättningsökningen varit långt mindre än bidraget från den privata tjänstesektorn. I den senare har den positiva utvecklingen i hög grad drivits av en kraftig ökning av företags- och hushållstjänster. Den relativt kraftiga ökningen av sysselsättningen inom kommunal sektor har på ett substantiellt sätt bidragit till den totala sysselsättningsökningen. En stor del av ökningen inom kommunerna är dock en effekt av att antalet plusjobb ökat under loppet av 2006 och utgör således inte en ökning av den reguljära sysselsättningen.19
Under fjolåret steg sysselsättningen i stort sett i alla åldersgrupper. Störst var ökningen i den yngsta
19 Som sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden räknas sysselsatta exklusive sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program (anställningsstöd, plusjobb, friår, utbildningsvikariat och start av näringsverksamhet).
Tabell 4.2 Sysselsättningsutveckling i olika sektorer, samt deras bidrag till den totala sysselsättningsförändringen 2006
|
Procentuell |
Bidrag, |
|
förändring |
procentenheter |
Privata tjänster |
2,9 |
1,2 |
Företagstjänster |
4,9 |
0,5 |
Hushållstjänster |
4,0 |
0,3 |
Handel |
1,5 |
0,2 |
Fastighetstjänster |
5,5 |
0,1 |
Finansiella tjänster |
3,2 |
0,1 |
Övriga tjänster |
1,4 |
0,1 |
Bygg |
6,9 |
0,4 |
Industri |
||
Kommun |
1,2 |
0,3 |
Stat |
0,8 |
0,0 |
|
|
|
Totalt |
1,8 |
1,8 |
Anm.: Till följd av avrundning summerar ej delarna till totalen. Källa: Statistiska centralbyrån.
De arbetsmarknadspolitiska programmen minskar kraftigt…
Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program uppgick 2006 i genomsnitt till 138 000 personer. Under året steg antalet platser succes- sivt fram till och med oktober, då den nya regeringen påbörjade sitt arbete med att lägga om arbetsmarknadspolitikens inriktning. Bland annat har volymen och innehållet i de konjunk- turberoende arbetsmarknadspolitiska program- men förändrats. I budgetpropositionen för 2007 föreslogs att plusjobb, allmänna och förstärkta anställningsstöd, friår, lärlingsplatser, utbild- ningsvikariat och akademikerpraktikplatser inte längre skulle beviljas. Under senare delen av hösten och vintern har AMS även minskat an- talet deltagare i andra program kraftigt (se dia- gram 4.3).
48
Diagram 4.3 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program
Tusental personer
160 |
|
Totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
|
Sysselsättningsprogram |
|
|
|
||
|
|
Utbildningsprogram |
|
|
|
||
120 |
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Anm.: Säsongsrensade data.
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
I denna proposition föreslår regeringen att en jobb- och utvecklingsgaranti för långtidsarbets- lösa ska införas från och med 2 juli 2007. Alla försäkrade som förbrukat 300 ersättningsdagar ska kunna anvisas plats. Oförsäkrade som varit arbetslösa eller deltagit i en åtgärd under minst 18 månader ska också kunna anvisas till garantin. Arbetslösa föräldrar med barn under 18 år bör under ersättningsdag 301 till och med 450, kunna välja mellan att delta i garantin eller få arbetslöshetsersättning. Deltagande i garantin kommer inte att berättiga till en ny period med arbetslöshetsersättning.
Regeringen föreslår även att en jobbgaranti för ungdomar ska införas från och med 1 december 2007. Ungdomar under 25 år som varit inskrivna vid arbetsförmedlingen i 100 dagar ska kunna anvisas plats.
De två garantierna innehåller åtgärder som ska vara individuellt anpassade och syftar, i ett första steg, till att de arbetslösa ska söka arbete inten- sivare och effektivare än tidigare, vilket bidrar till att öka det effektiva arbetsutbudet. I ett andra steg ges de arbetslösa möjlighet att få praktik- platser, subventionerade anställningsstöd och kompetenshöjande insatser som syftar till att öka sannolikheten att få ett arbete. I ett tredje steg kommer alla som efter 450 ersättningsdagar i jobb- och utvecklingsgarantin inte funnit något arbete att anvisas en varaktig samhällsnyttig sysselsättning.
Som årsgenomsnitt beräknas antalet platser i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska programmen uppgå till 95 000 i år, vilket innebär en avsevärd minskning jämfört med föregående år. Den största delen av neddragningen skedde redan i slutet av 2006 och under inledningen av 2007. Under perioden
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
programvolymen minska ytterligare något. Även om volymen minskar något framöver, så innebär de nya satsningarna att volymerna framöver nu är högre än de var i budgetpropositionen för 2007.
Tabell 4.3 Deltagande i konjunkturberoende arbets- marknadspolitiska program
Tusental personer, årsgenomsnitt
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Sysselsatta |
56 |
41 |
20 |
12 |
12 |
Särskilt anställningsstöd1 |
9 |
7 |
8 |
8 |
8 |
Plusjobb |
11 |
19 |
8 |
0 |
0 |
Övriga anställningsstöd2 |
25 |
7 |
0 |
0 |
0 |
Friår |
10 |
5 |
0 |
0 |
0 |
Övrigt |
6 |
4 |
4 |
4 |
4 |
|
|
|
|
|
|
I utbildning |
82 |
54 |
75 |
78 |
78 |
Jobb- och utvecklingsgaranti |
|
|
|
|
|
för långtidsarbetslösa |
0 |
14 |
41 |
46 |
44 |
Jobbgaranti för ungdomar |
0 |
0 |
28 |
28 |
28 |
Övrigt |
82 |
40 |
6 |
5 |
6 |
Totalt |
138 |
95 |
95 |
90 |
90 |
1Från och med 1 juli 2007 kommer särskilt anställningsstöd att inkluderas i jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa.
2Utbildningsvikariat ingår också i denna post.
Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.
…men övriga insatser ökar
Den 1 januari 2007 introducerades nystartsjobb. Nystartsjobben syftar till att göra det lättare för personer med en svag anknytning till arbetsmarknaden att få ett reguljärt arbete. Nystartsjobben reducerar arbetskraftskostnaden via en kreditering av arbetsgivarens skattekonto. De riktas till personer som har uppburit arbets- löshetsersättning, sjukpenning, sjuk- och aktivi- tetsersättning eller socialbidrag i mer än ett år. Nystartsjobben ska även omfatta nyanlända flyktingar och deras anhöriga under de tre första åren efter det att uppehållstillstånd beviljats. Skattekrediteringen ska gälla lika lång tid som individen har varit frånvarande från arbetslivet, dock högst 5 år.20
Antalet nystartsjobb har stigit stadigt under inledningen av året och beräknas uppgå till 20 000 i slutet av innevarande år. Detta mot-
20 För personer som är äldre än 55 år gäller den dubbla tiden, dock högst tio år. Ungdomar som varit arbetslösa mer än 6 månader omfattas av nedsättningen, dock längst under ett år. Nystartsjobben kommer bara att vara tillgängliga för arbetsgivare i privat sektor och offentliga arbetsgivare som bedriver affärsverksamhet.
49
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
svarar ett årsgenomsnitt på 10 000. Nästa år bedöms antalet nystartsjobb fortsätta att öka och motsvara ett årsgenomsnitt på 25 000 (se tabell 4.4).
Tabell 4.4 Nystartsjobb
Tusental personer, årsgenomsnitt
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Nystartsjobb |
0 |
10 |
25 |
30 |
25 |
Källa: Finansdepartementet.
För de personer som uppfyller kriterierna för nystartsjobb har arbetsgivaren rätt att erhålla en skattereduktion. Personer med dessa typer av jobb kommer inte att klassificeras som deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program utan räknas som reguljärt sysselsatta.
I denna proposition föreslår regeringen att s.k. instegsjobb införs. Dessa är riktade till asylsökande, kvotflyktingar och deras anhöriga.
I denna proposition föreslår regeringen också utökade satsningar på arbetshandikappade.
Indikatorerna är positiva
Förutsättningarna för en fortsatt stark utveck- ling på arbetsmarknaden är goda.
Antalet nyanmälda lediga platser hade enligt AMS ökat med 40 % i februari jämfört med för ett år sedan och ligger på en mycket hög nivå.21 Historiskt har sysselsättningen samvarierat väl med antalet nyanmälda lediga platser med en eftersläpning på två kvartal (se diagram 4.4). Ökningen av antalet nyanmälda platser har skett i de flesta sektorer och geografiska regioner. Ökningen avser anställningar både med och utan krav på utbildning. Både tillfälliga anställningar och tillsvidareanställningar har ökat.
Diagram 4.4 Nyanmälda lediga platser och sysselsättning
Årlig procentuell förändring
80 |
|
8 |
|
Nyanmälda lediga platser, två kvartal tidigare (vänster)
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
Sysselsättning (höger) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
93 |
94 |
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
Anm.: Tre månaders glidande medelvärde.
Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och Statistiska centralbyrån.
KI:s konjunkturbarometer visar att företagens anställningsplaner är fortsatt optimistiska i de flesta branscher.
Enligt KI:s konjunkturbarometer har arbets- kraftsbristen ökat i de flesta branscher sedan början av 2005. Ett sammanvägt genomsnitt för näringslivet visar att ungefär en fjärdedel av företagen upplever brist på arbetskraft. Bristen är störst inom byggsektorn och företagsnära tjänstebranscher. Tidsåtgången för att tillsätta en tjänst visar dock överlag inte några tecken på att öka.
Sysselsättningen fortsätter att öka
Tack vare den goda efterfrågan beräknas sysselsättningen utvecklas väl under prognos- perioden trots att de program vars deltagare räknas som sysselsatta dras ner kraftigt både i år och nästa år. I rådande konjunkturläge bedöms arbetsmarknadspolitiska program leda till stor undanträngning av den reguljära sysselsätt- ningen.22 Därmed blir nettoeffekten på sysselsättningen av neddragningen av programmen mindre än den skulle ha blivit i ett sämre konjunkturläge. Det är dock stor skillnad på programmens inriktning och därmed är sysselsättningseffekten mycket olika mellan olika program.
De förändringar i form av sänkt inkomstskatt och arbetslöshetsersättning som genomfördes
21 AMS statistik ger dock troligen en överdrivet positiv bild av utveck- lingen till följd av att AMS marknadsandel har ökat, dvs. en större andel lediga jobb registreras hos AMS nu än tidigare. SCB:s företagsbaserade statistik ger också en positiv bild av utvecklingen, även om den uppvisar lägre ökningstal. Enligt denna statistik ökade antalet lediga jobb i privat sektor med 25 % under fjärde kvartalet 2006 jämfört med ett år tidigare.
22 Med undanträngning avses antingen att (i) en person som anställs med exempelvis anställningsstöd skulle blivit anställd även i frånvaro av subventionen, eller att (ii) en annan person skulle blivit anställd i frånvaro av subventionen. Om undanträngningen är hög (låg) innebär detta att nettoeffekten på sysselsättningen bli liten (stor).
50
vid årsskiftet bedöms bidra till en ökad syssel- sättning framöver. Avdraget för hushållsnära tjänster som införs 1 juli 2007 bedöms också bidra positivt till sysselsättningsutvecklingen i den privata tjänstesektorn.
Sysselsättningen väntas stiga med 2,3 % i år och 0,9 % nästa år. Det motsvarar en ökning med sammantaget knappt 140 000 personer. Ökningen av antalet reguljärt sysselsatta be- räknas bli ca 175 000 personer. De arbets- marknadspolitiska programmen som räknas som sysselsatta minskar därmed under samma tid med ca 35 000 (se diagram 4.5). År 2008 bedöms sysselsättningen ligga över en långsiktigt hållbar nivå. År 2009 och 2010 antas sysselsättningen utvecklas svagare till följd av att ekonomin anpassas mot normalt resursutnyttjande.
Diagram 4.5 Sysselsatta och i arbetskraften
Tusental personer
5 000 |
|
|
|
I arbetskraften och utbildningsprogram |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
||||||
4 800 |
|
|
|
I arbetskraften |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Sysselsatta |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Reguljärt sysselsatta |
|
|
|
|
|||
4 600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
87 |
89 |
91 |
93 |
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet. |
Sysselsättningen ökar mest i näringslivet
Drygt 80 % av sysselsättningsökningen under
Inom den privata tjänstesektorn är företagens anställningsplaner fortsatt positiva, med undan- tag för några branscher. Av den totala sysselsätt- ningsökningen under
Byggkonjunkturen har fortsatt att stärkas. Företagen är fortsatt optimistiska och förväntar sig att såväl byggande som sysselsättning ska fortsätta att öka. Bristen på byggarbetare utgör dock ett problem som har förvärrats kontinuer- ligt sedan 2005. Störst är problemen bland före- tag med huvudsaklig inriktning mot bostads- byggande. Med tanke på de höga bristtalen i
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
byggsektorn har sysselsättningen utvecklats förvånansvärt väl det senaste året. Det skulle kunna tyda på att det än så länge endast är stor brist på vissa yrkeskategorier. Rekryteringstiden har dock ökat under det senaste halvåret, vilket talar för att arbetskraftsbristen kommer att begränsa sysselsättningstillväxten i byggsektorn framöver.
Sysselsättningen i industrin har minskat trendmässigt under flera decennier och har endast ökat under de år då industrikonjunkturen varit mycket stark. Produktionstillväxten beräk- nas bli hög i år och nästa år, men inte tillräckligt hög för att resultera i en ökad sysselsättning.
Kommunsektorns starka finanser väntas bidra till att sysselsättningen i sektorn ökar med 22 000 personer från 2006 till 2008. Antalet plusjobb bidrar till en ökad sysselsättning 2007,23 medan avvecklingen av friår och utbildnings- vikariat kommer att få en återhållande effekt på sysselsättningen i kommunsektorn under loppet av innevarande år. Under 2008 fortsätter syssel- sättningen i kommunsektorn att öka trots att plusjobben då fasas ut. I den statliga sektorn beräknas sysselsättningen stiga med omkring 2 000 personer från 2006 till 2008. Avvecklingen av plusjobb, friår och utbildningsvikariat har framöver en återhållande effekt på sysselsätt- ningen även i staten.
Medelarbetstiden stiger marginellt
Medelarbetstiden per sysselsatt bestäms dels av hur stor andel av de sysselsatta som är från- varande från arbetet av olika orsaker, dels av den genomsnittliga arbetstiden för personer som är i arbete. De senaste tre åren har förändringarna i medelarbetstiden varit marginella. Tidigare har sjukfrånvaron i hög utsträckning samvarierat med sysselsättningen, men trots att sysselsätt- ningen nu stigit i ett och ett halvt år, har sjuk- frånvaron fortsatt att minska (se diagram 4.6). Försäkringskassans striktare rutiner bedöms ha haft en dämpande effekt på sjukfrånvaron. Det sista kvartalet 2006 steg dock sjukfrånvaron något, vilket skulle kunna indikera att sjukfrån- varon inte kommer att fortsätta minska i samma
23 Eftersom inga fler plusjobb beviljas under 2007 ökar inte plusjobben sysselsättningen under loppet av året. Däremot ökar de sysselsättningen jämfört med föregående år till följd av att det genomsnittliga antalet plusjobbare är högre 2007 än 2006.
51
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
omfattning framöver. Sjukfrånvaron stod för ca 20 % av frånvaron under fjolåret. Frånvaron av andra skäl än sjukdom har stigit sedan inled- ningen av 2005. Semester utgör omkring hälften av all frånvaro och vård av barn står för ca 15 %.
Diagram 4.6 Frånvarande och sysselsatta
Tusental personer |
|
|
|
|
|
|
Tusental personer |
||
850 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 600 |
|
|
|
|
|
Sysselsatta (höger skala) |
4 500 |
|||
800 |
|
|
|
|
Frånvarande (vänster skala) |
||||
|
|
|
|
|
|||||
750 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
700 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 200 |
650 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
550 |
|
|
|
|
|
|
|
|
3 900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
3 800 |
87 |
89 |
91 |
93 |
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
Anm.: Frånvarande avser personer som varit frånvarande hela mätveckan. Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).
Under
Den demografiska utvecklingen har de kommande åren en negativ effekt på medel- arbetstiden. Befolkningen ökar mycket i ålders- grupper med låg medelarbetstid och vice versa. Av konjunkturella skäl väntas dessutom syssel- sättningen i åldersgrupper med låg medelarbets- tid stiga mer än för genomsnittet, vilket ytter- ligare förstärker effekten.
I ett gott konjunkturläge öppnas ofta möjlig- het för de som varit undersysselsatta att gå upp i
arbetstid, vilket inverkar positivt på medel- arbetstiden.
Effekten på medelarbetstiden av införandet av jobbskatteavdraget är svårbedömd. Å ena sidan bidrar det till att öka medelarbetstiden eftersom det blir mer lönsamt för framför allt låg- inkomsttagare att öka sin arbetstid. Å andra sidan finns det en risk att höginkomsttagare minskar sin arbetstid och en del av de personer som börjar arbeta till följd av förslaget kommer att arbeta deltid.
Förutom jobbskatteavdraget syftar även övriga delar av regeringens politik till att minska utanförskapet. Det är rimligt att anta att en del av de personer som nu kommer in på arbets- marknaden kommer att arbeta färre timmar än genomsnittet. Detta får i så fall en negativ effekt på medelarbetstiden.
Avvecklingen av friåret kommer under loppet av innevarande år att ha en positiv effekt på medelarbetstiden eftersom de personer som har friår räknas som sysselsatta, samtidigt som deras arbetstid uppgår till noll timmar.
Bortsett från att effekten av att antalet arbets- dagar varierar mellan olika år, beräknas medel- arbetstiden stiga marginellt under loppet av de kommande åren. I år minskar dock medel- arbetstiden relativt mycket mätt som årsgenom- snitt, vilket beror på utvecklingen under före- gående år.
Produktivitetstillväxten avtar
Produktivitetstillväxten avtog 2005. Det berodde bland annat på den tillfälliga avmattningen i industrikonjunkturen samt på att bidraget från så kallad merchanting25 minskade. När tillväxten tog fart under inledningen av 2006 var produktivitetstillväxten mycket hög inom såväl varu- som tjänstebranscherna. Produktivi- tetstillväxten var fortsatt hög även andra halvåret 2006, bl.a. på grund av att merchanting gav ett kraftigt bidrag.
Produktivitetsökningen beräknas avta fram- över då tillväxten dämpas och ekonomin går mot
24 I AKU fångas sjukfrånvaron upp antingen som ”frånvaro på grund av sjukdom hela mätveckan” eller ”sjukfrånvaro på grund av sjukdom del av mätveckan”. AKU:s statistik är inte direkt jämförbar med Försäkrings- kassans (FK:s) statistik över antalet sjukskrivna. Detta beror bland annat på att FK:s statistik endast inkluderar personer som varit sjukskrivna i mer än 14 dagar och på att arbetslösa sjukskrivna och studerande sjuk- skrivna inkluderas i FK:s siffror men inte i AKU:s.
25 Med merchanting menas den handelsmarginal som uppstår när svenska moderbolag sköter fakturering av försäljning från utländska dotterbolag till ett tredjeland. Handelsmarginalen registreras som produktion i Sveriges nationalräkenskaper, men denna produktion motsvaras inte av några arbetade timmar vid den aktuella tidpunkten.
52
ett högre resursutnyttjande. Därmed sluts det produktivitetsgap som i utgångsläget beräknas vara positivt.
Arbetskraftsutbudet fortsätter att öka
Konjunkturläget har stor betydelse för ut- vecklingen av arbetskraftsutbudet. En ökad efterfrågan på arbetskraft gör att fler söker sig till arbetsmarknaden. Olika åldersgrupper på- verkas i olika stor utsträckning av konjunktur- läget. Arbetskraftsdeltagandet svänger mer över konjunkturcykeln bland yngre eftersom dessa tenderar att i hög grad delta i arbetskraften först i samband med att de får ett arbete.26 Även de äldres deltagande i arbetskraften påverkas mer än genomsnittet av konjunkturläget eftersom de tenderar att stanna kvar längre i arbete när arbetsmarknadsläget är gott. Ett sämre arbets- marknadsläge kan innebära att äldre går i pension tidigare än vad de annars skulle ha gjort.
Arbetskraftsutbudet påverkas även av den demografiska utvecklingen. En större befolkning gör att det finns fler som kan arbeta. Samman- sättningen av befolkningstillväxten har också betydelse (se diagram 4.7). Ur ett arbetskrafts- perspektiv är den demografiska utvecklingen under de kommande åren relativt ogynnsam. Åldersgrupper som har ett lågt arbetskrafts- deltagande växer mycket. Det gäller framför allt åldersgrupperna
Under ett antal år har dock arbetskrafts- deltagandet trendmässigt stigit kraftigt i gruppen
26 Exempelvis ökar yngre personers möjlighet att få sommar- och extraarbeten i högkonjunktur. Att sysselsättningen stiger bland yngre behöver således inte betyda att de studerar i mindre omfattning. Om en person arbetar en timme eller mer under mätveckan räknas personen i AKU som sysselsatt (oavsett om personen är heltidsstuderande eller inte).
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
bades inte lika hårt under
Diagram 4.7 Arbetskraftsdeltagande i olika åldersgrupper
Procent av befolkningen
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
82 |
84 |
86 |
88 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
Anm.: Alla serierna har ett brott 2005 pga en omläggning av AKU. |
|
|
|
|
|||||||||
Källa: Statistiska centralbyrån. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
De av regeringen tidigare föreslagna föränd- ringarna av inkomstskatten och arbetslöshets- försäkringen bedöms tillsammans med nedsätt- ningen av arbetsgivaravgiften för vissa grupper få en positiv effekt på arbetsutbudet, både på kort och lång sikt. Arbetsgivaravgiften har tagits bort för personer över 64 år för att göra dem mer attraktiva på arbetsmarknaden och därmed öka möjligheterna för dem att stanna kvar längre i arbete. Införandet av jobb- och utvecklings- garantin för långtidsarbetslösa och jobbgarantin för ungdomar medför dock att utbudet utvecklas svagare än det annars skulle ha gjort eftersom deltagare i dessa program räknas som utanför arbetskraften i statistiken. Det effektiva arbets- utbudet förstärks dock när de arbetslösa deltar i ett program som ökar deras sökintensitet och anställningsbarhet.
Arbetsutbudet väntas öka med 1,5 % i år. Under nästa år ökar utbudet endast med 0,3 %, vilket delvis är en effekt av den ökade omfatt- ningen av arbetsmarknadspolitiska program vars deltagare i statistiken registreras som utanför arbetskraften. Arbetskraftsdeltagandet, liksom sysselsättningen, bedöms öka mer bland de äldsta och yngsta än övriga grupper. Under 2009 avtar ökningstakten ytterligare och 2010 bedöms arbetsutbudet minska marginellt.
53
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Arbetslösheten faller
Under hösten 2006 och vintern 2007 har både den öppna arbetslösheten och den totala arbets- lösheten27 minskat relativt snabbt. Mot bakgrund av att de arbetsmarknadspolitiska programmen minskat kraftigt den senaste tiden har den öppna arbetslösheten utvecklats förvånansvärt väl. Trots att sysselsättningen ökat mycket starkt bland ungdomar har arbetslösheten utvecklats svagt i denna grupp. Det beror sannolikt på att fler ställer sig till arbetsmarknadens förfogande när situationen på arbetsmarknaden förbättras.
Den öppna arbetslösheten fortsätter att sjunka under prognosperioden (se diagram 4.8). Den viktigaste förklaringen är den kraftigt ökade sysselsättningen, men även jobb- och utveck- lingsgarantin för långtidsarbetslösa och jobb- garantin för ungdomar bidrar till att minska den öppna arbetslösheten. Den öppna arbetslösheten väntas uppgå till 4,7 % år 2007 och 4,1 % år 2008.
Även den totala arbetslösheten sjunker under prognosperioden. Från 2006 till 2007 faller den mer än den öppna arbetslösheten till följd av den kraftiga neddragningen av programvolymen. Den totala arbetslösheten väntas uppgå till 6,7 % år 2007 och 6,2 % år 2008.
Under
Diagram 4.8 Öppen och total arbetslöshet
Procent av arbetskraften
14 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Total arbetslöshet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
12 |
|
|
Öppen arbetslöshet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
82 |
84 |
86 |
88 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.
Arbetskraftsutbud och sysselsättning
Att uppnå och vidmakthålla en hög syssel- sättningsnivå är av största vikt för såväl den enskilde som för den svenska ekonomins utveckling. Individer som inte har arbete idag löper större risk att stå utan arbete i framtiden, samtidigt som de tenderar att drabbas av varak- tigt lägre lönenivåer i de fall de lyckas få jobb. Även hälsa och välmående påverkas negativt av att inte ha ett arbete. Då arbete utgör den vikti- gaste skattebasen innebär en hög sysselsätt- ningsnivå även att skatteinkomsterna blir höga
och därmed underlättas finansieringen av en god offentlig service, samtidigt som det blir möjligt att upprätthålla ett överskott i de offentliga finanserna. Eftersom det demografiska trycket på de offentliga finanserna i framtiden kommer att öka skapar en hög sysselsättningsnivå idag – genom en minskad offentlig skuldsättning – för- utsättningar för att sysselsättningshämmande skatter inte ska behöva höjas i framtiden.28
Sysselsättningsnivån vid en given tidpunkt kan i princip delas upp i två komponenter; en strukturell komponent som brukar benämnas potentiell sysselsättning och en konjunkturell
27 Öppet arbetslösa och deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program som andel av arbetskraften.
28 Det demografiska trycket på de offentliga finanserna kan illustreras med den demografiska försörjningskvoten som visar antalet personer yngre än 20 år och antalet personer äldre än 64 år i förhållande till antalet personer i åldern
54
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
komponent som beskriver konjunkturvariatio- ner kring den potentiella nivån. Som beskrivs i fördjupningsrutan ”Potentiell BNP och BNP- gap” utgör potentiell sysselsättning den syssel- sättning som är förenlig med en samhällseko- nomiskt rimlig löneökningstakt och en infla- tionstakt i linje med Riksbankens mål. Den konjunkturella variationen är temporär och upp- står när efterfrågan och utbud i ekonomin för- skjuts relativt varandra. En flexibel och anpass- ningsbar ekonomi, i kombination med en stabiliserande penningpolitik, påskyndar anpass- ningen tillbaka till en sysselsättningsnivå som är förenlig med en stabil pris- och löneutveckling.
Demografisk försörjningskvot
Procent |
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
85 |
Försörjningskvot |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
80 |
|
|
|
|
|
75 |
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
65 |
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
2000 |
2010 |
2020 |
2030 |
2040 |
2050 |
Anm.: Försörjningskvoten visar antalet personer yngre än 20 år eller äldre än 64 år i |
|
||||
förhållande till befolkningen i åldern |
|
|
|
||
Källa: Statistiska centralbyrån. |
|
|
|
|
Arbetskraftsutbudet avgörande för en hög sysselsättning
Den potentiella sysselsättningen bestäms utifrån två faktorer. Dels hur många som vill och kan delta i arbetskraften (potentiellt arbetskrafts- utbud) och dels hur många av dessa som är arbetslösa (jämviktsarbetslösheten). En varaktigt högre sysselsättningsnivå kan därmed uppnås genom en ökning av arbetskraftsutbudet och/eller en sänkning av jämviktsarbetslösheten.
För att möjliggöra en kraftig och varaktig ökning av sysselsättningen i Sverige behöver arbetskraftsutbudet öka betydligt. Såsom fram- går av diagram nedan är variationerna i arbets- löshet mellan olika
Bidrag till skillnader i sysselsättningsgrad i utvalda OECD- länder jämfört med Sverige 2005
Procentenheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslöshet |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetskraft |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
z |
|
|
|
|
d |
|
|
|
|
rk |
|
|
e |
|
|
|
n |
|
|
|
e |
|
|
|
|
|
n |
|
|
|
|
a |
|
|
|
|
|
d |
|
|
|
d |
|
|
|
|
|
d |
|
|
|
D |
|
|
|
|
|
t |
|
|
|
|
n |
|
|
|
|
e |
||
|
|
|
|
i |
|
|
|
n |
|
|
|
|
|
rg |
|
|
a |
|
|
ig |
|
|
|
|
ie |
|
|
|
rn |
|
|
|
|
n |
|
|
n |
|
|
|
|
n |
|
|
C |
|
|
|
|
d |
e |
|
|
|
ie |
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
e |
|
|
|
a |
|
|
|
|
|
a |
|
|
|
p |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a |
|
|
a |
|
|
|
|
a |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ik |
|||||||||||||
|
|
|
w |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
o |
|
|
|
|
|
r |
|
|
|
|
|
|
n |
|
|
|
e |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
E |
|
|
|
|
|
|
å |
|
|
|
|
|
n |
|
|
|
r |
|
||||||||
|
|
h |
|
|
|
l |
|
|
|
|
|
m |
|
N |
|
Ja |
|
|
|
|
e |
|
|
|
|
|
|
n |
|
|
|
|
|
|
l |
|
|
l |
|
|
|
|
l |
|
|
O |
|
|
|
|
|
r |
|
|
|
|
a |
|
|
|
k |
|
|
||||||||||||
|
c |
|
|
|
s |
|
|
|
|
|
n |
|
|
|
|
|
|
v |
|
|
|
|
|
|
a |
|
|
|
a |
t |
|
|
|
s |
k |
|
|
|
Ir |
|
|
|
|
n |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
p |
|
|
|
n |
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
I |
|
|
|
|
|
a |
|
|
|
|
|
|
|
|
S |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
m |
|
|
|
|
|
|
|
|
a |
|
|
|
|||||||||
S |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
t |
|
|
|
t |
|
|
|
y |
|
|
|
|
|
|
|
|
F |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
o |
|
|
|
|
S |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
D |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i |
|
|
|
|
s |
|
|
|
|
T |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
r |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
r |
|
|
|
|
a |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
o |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
F |
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
r |
b |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
u |
r |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
t |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
o |
|
|
|
|
|
|
en |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
E |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
t |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S |
|
|
|
|
|
F |
ör |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Anm.: Antal sysselsatta i förhållande till befolkningen i åldersgruppen |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Källa: OECD. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Medan variationerna i arbetslöshet är relativt små mellan olika
Den ekonomiska politikens roll
Arbetsmarknadens struktur är komplex, och dess funktionssätt formas av olika aktörers bete- ende; det politiska systemet, företagen, arbets- tagarna och även omvärlden. Det är därför omöjligt att på ett kortfattat sätt uttömmande beskriva alla de faktorer som påverkar arbets- kraftsutbud och sysselsättning. Till detta kom- mer att bedömare lägger olika vikt vid olika för- klaringsfaktorer. Trots detta finns det en betydande samsyn avseende hur den ekonomiska politiken kan påverka arbetskraftsutbudet och jämviktsarbetslösheten och därmed sysselsätt- ningen.
Den ekonomiska politikens utformning sätter ramarna för den ekonomiska utvecklingen. Långsiktiga, trovärdiga och förutsägbara system bidrar till en grundläggande stabilitet. Exempel på sådana system är det finanspolitiska ram- verket, Riksbankens oberoende och pensions- systemets stabilitet.
Den ekonomiska politikens inriktning kan även mer direkt bidra till en högre sysselsättning. Här kan man framför allt peka ut tre områden:
55
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
incitamenten att arbeta, arbetsgivaravgifternas nivåer och matchningen på arbetsmarknaden.
Starkare incitament ökar arbetskraftsutbudet
En kombination av höga skatter och relativt höga ersättningsnivåer i socialförsäkringssyste- men skapar svaga incitament för att söka arbete. Starkare incitament att delta i arbetskraften kan bidra till att öka det effektiva arbetskraftsut- budet och därmed sysselsättningen. Ett exempel på hur incitamenten kan förstärkas utgörs av det jobbskatteavdrag som infördes den 1 januari i år.29 Detta innebär att skattekilarna minskar, vil- ket gör det mer lönsamt relativt sett för individer att vara sysselsatta.30 På samma sätt gör lägre ersättningsnivåer det mer lönsamt att arbeta.
Riktade sänkningar av arbetsgivaravgifterna ökar efterfrågan på arbetskraft
Ett problem på arbetsmarknaden är att vissa individers produktivitet inte är – eller upplevs som – tillräckligt hög i förhållande till arbets- kraftskostnaderna. Ett generellt högt skattetryck bidrar till dessa kostnader. Den sammanpressade svenska lönestrukturen innebär också att efter- frågan på arbetskraft med relativt låg produkti- vitet blir svag. Generella sänkningar av skatter och arbetsgivaravgifter påverkar dock i huvudsak arbetskraftsefterfrågan på kort sikt. En förklar- ing till att t.ex. generella sänkningar av arbetsgi- varavgifter inte bedöms ha några större lång- variga effekter på arbetskraftsefterfrågan är att avgiftssänkningarna tenderar att övervältras i motsvarande högre löner. Lägre arbetsgivar- avgifter innebär ökad lönsamhet för företagen, vilket i sin tur leder till ökad efterfrågan på arbetskraft och därmed högre löner. På lång sikt gynnas därmed primärt löntagarna av sänkning- arna i arbetsgivaravgifter genom högre löner. De högre lönerna kommer emellertid på lång sikt att göra det mer lönsamt att arbeta. Generella sänkningar av arbetsgivaravgifter och skatter kan därför bidra till ett ökat arbetskraftsutbud och
därigenom en viss varaktig sysselsättnings- ökning, men skattebortfallen blir dock relativt stora i förhållande till sysselsättningseffekterna.
Riktade sänkningar av arbetsgivaravgifter ten- derar att leda till mindre övervältring i högre löner och därför kan efterfrågestimulanser rik- tade mot vissa sektorer eller typer av arbetskraft leda till större varaktiga sysselsättningseffekter. Exempel på sådana riktade stimulanser som regeringen vidtagit är en skattereduktion för hushållsnära tjänster, nystartsjobb och riktade sänkningar av arbetsgivaravgifterna för olika grupper.
En effektiv arbetsmarknadsutbildning kan även bidra till att öka produktiviteten hos indivi- der som därmed får en bättre chans på arbets- marknaden.
Politiken kan även påverka lönebildningen och därigenom arbetsmarknadens funktionssätt. Den ökade egenfinansieringen i
En förbättrad matchning på arbetsmarknaden sänker arbetslösheten
Åtgärder för att underlätta och förbättra matchningen, dvs den process där arbetssökande och företag som vill anställa matchas ihop, kan bidra till en lägre arbetslöshet och högre syssel- sättning. En del i detta utgörs av att incitamen- ten att söka och hitta arbete stärks, t.ex. genom skattesänkningar och lägre ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsmarknads- politiken kan också bidra till en förbättrad matchning. En effektiv arbetsförmedling som tillhandahåller arbetsgivarkontakter och ger de arbetssökande ett aktivt stöd (s.k. coaching) ökar möjligheterna för de arbetslösa att hitta jobb. På samma sätt kan en behovsanpassad arbetsmarknadsutbildning bidra till att de arbets- sökandes kompetens bättre motsvarar arbetsgivarnas behov.
29Se fördjupningsrutan ”Långsiktiga effekter av regeringens ekonomiska politik” för en analys av regeringens utbudsreformer.
30Skattekilen mäter skillnaden mellan vad arbetsgivaren får betala i totala arbetskraftskostnader per arbetad timme i förhållande till vad den anställde får ut efter skatt.
56
4.2Löner
Dämpad löneutveckling 2006
Lönerna har ökat i måttlig takt de senaste fyra åren. Enligt preliminär statistik uppgick den nominella löneökningstakten i näringslivet till 3,2 % 2006. Löneökningstakten var i stort sett lika inom industrin, bygg- och tjänstesektorn. Detta kan tyckas något förvånande mot bakgrund av den kraftiga produktions- och sysselsättningsutvecklingen inom byggsektorn. Tänkbara förklaringar till den dämpade löne- utvecklingen inom byggsektorn kan vara att arbetskraftsinvandringen haft en återhållande effekt på lönebildningen och att det än så länge endast råder brist på enstaka yrkeskategorier, vars löneutveckling inte i större utsträckning påverkar den genomsnittliga löneutvecklingen i branschen.
I kommunal sektor steg lönerna med 2,7 % 2006. En förklaring till den låga ökningstakten är att de plusjobbare som anställts under året har en lägre lön än genomsnittet. Statistiken kommer dock troligen att revideras upp något till följd av s.k. retroaktiva löneutbetalningar. Lönerna inom statlig sektor ökade med 3,3 %.
Förbättrad arbetsmarknad medför stigande löneökningstakt framöver
Huvudförklaringen till de senaste årens låga löneökningar är att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden varit lågt. Sedan 2005 har dock antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta utvecklats positivt, vilket inneburit ett ökat resursutnyttjande. Under prognosperioden väntas den positiva utvecklingen på arbetsmark- naden få ett större genomslag på löneut- vecklingen i takt med att resursutnyttjandet stiger ytterligare (se diagram 4.9).
Årets avtalsrörelse genomförs i ett för arbets- tagarna mer gynnsamt läge jämfört med den förra stora avtalsomgången 2004. Avtalen bedöms därför hamna på en högre nivå denna gång (se fördjupningsrutan ”Avtalsrörelsen 2007” på sidan 58).
Löneökningstakten väntas stiga i samtliga sektorer, men snabbare inom näringslivet än i offentlig sektor. Lönerna beräknas stiga snabbast inom byggsektorn, delvis till följd av en större arbetskraftsbrist där än i andra sektorer.
|
|
|
|
|
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1 |
|||||
Diagram 4.9 Sysselsättningsgap och löneökningstakt |
|
|||||||||
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
Procentuell förändring |
||
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5,0 |
|
|
|
|
Sysselsättningsgap (vänster) |
|
|
||||
1,0 |
|
|
|
Löneökningstakt (höger) |
|
|
||||
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,0 |
|
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
Källor: Statistiska centalbyrån och Finansdepartementet. |
|
|
|
|
Den förändring av
För ekonomin som helhet beräknas de nomi- nella lönerna öka med 4,0 % 2007 och 4,3 % 2008. Under
Diagram 4.10 Nominell och real löneutveckling
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nominell lön |
|
||
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Reallön |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
82 |
84 |
86 |
88 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Lönerna kommer under de kommande fyra åren att öka något snabbare än den takt som bedöms vara förenlig med produktivitets- och inflationsutvecklingen på lång sikt. Det ska dock poängteras att löneökningstakten de senaste fyra åren understigit denna nivå.
57
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Avtalsrörelsen 2007
Omkring 80 % av alla arbetstagare omfattas av årets avtalsrörelse. Storleksmässigt är årets avtalsrörelse jämförbar med avtalsrörelserna 2001 och 2004. Alla sektorer förutom transport- sektorn och banksektorn kommer att omför- handla sina avtal under 2007.31 Merparten av avtalen inom privat sektor löpte ut 31 mars. Avtalen inom kommunal och statlig sektor löper ut sista juni respektive sista september.
Industriavtalet utgör ram
Efter flera decennier med en sämre fungerande lönebildning ändrades förutsättningarna under
Lönebildningen allt mer decentraliserad
Sedan slutet av
Resultatet i de senaste avtalsrörelserna
I 2004 års stora avtalsrörelse, vilken omfattade nästan hela den privata och hela den statliga sektorn blev de flesta avtal likvärdiga med de 7,3 % på tre år som lades fast i industrins förhandlingar.32 En övervägande majoritet av avtalen inom den privata sektorn och samtliga inom den statliga sektorn utgjordes av treårs- avtal.
Näringslivets avtal var 0,5 procentenheter lägre per år jämfört med den föregående avtals- perioden,
Avtalsrörelsen 2005 var inte lika omfattande som den 2004 och omfattade till största delen den kommunala sektorn. De flesta centrala avtal inom denna sektor liknade i stor utsträckning varandra och gav i de flesta fall 2,0 % per år. Avtalet för det överlägset största fackförbundet, Kommunal, blev dock högre än för de övriga och beräknas ha gett 2,9 % per år. Totalt var den genomsnittliga avtalade löneökningstakten i den kommunala sektorn 2,4 %.33 Kommunals avtal blev 0,8 procentenheter lägre än det avtal som slöts 2001 och 0,3 procentenheter lägre än ettårsavtalet som slöts 2003.
Avtalsnivåer i förhållande till faktisk löneutveckling
Den genomsnittliga avtalsnivån för hela ekonomin under perioden
31 De två sektorerna som står utanför avtalsrörelsen kommer i stället att omförhandla sina avtal under 2008.
32Avtalsnivån avser avtal inklusive värdet av arbetstidsförkortningar.
33Denna avtalsnivå är inte direkt jämförbar med de avtalsnivåer som refereras i avsnittet ovan och i tabellen på nästa sida då dessa siffrorna inkluderar sifferlösa avtal.
58
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
ska dock påpekas att övergången till en mer decentraliserad lönebildning har inneburit att det blivit allt svårare att göra en rättvisande uppdelning av löneökningarna i avtal och löne- glidning.34
Centrala avtal och löneutfall
Procentuell förändring per år
|
Avtal |
Utfall |
||
|
20012003 |
|||
Näringsliv |
2,6 |
2,1 |
3,8 |
3,1 |
Industri |
2,3 |
2,0 |
3,7 |
3,1 |
Bygg |
2,6 |
2,3 |
4,1 |
3,0 |
Privata tjänster |
2,7 |
2,1 |
3,8 |
3,2 |
Kommun |
2,3 |
1,9 |
4,4 |
3,4 |
Stat |
1,8 |
1,6 |
4,2 |
3,1 |
|
|
|
|
|
Totalt |
2,5 |
2,0 |
4,0 |
3,2 |
Anm.: Medelvärde över tre kalenderår. Tabellen inkluderar sifferlösa avtal. Källor: Konjunkturinstitutet och Medlingsinstitutet.
Lönekraven jämfört med förra avtalsrörelsen
Fackens initiala lönekrav ligger överlag högre än i förra avtalsrörelsen, samtidigt som en del uttalanden och initiala motbud från arbetsgivar- sidan också indikerar en högre nivå än i förra avtalsrörelsen. Räknar man in kostnaden för den så kallade jämställdhetspotten beräknas exem- pelvis LO:s gemensamma avtalskrav motsvara 4,45 % per år, vilket är drygt en procentenhet högre än i avtalsrörelsen 2004.
Det är dock högst osäkert hur mycket de initiala kraven säger om den slutgiltiga avtals- nivån. Det beror dels på att diskrepansen mellan de initiala kraven och de slutgiltiga avtalen tenderar att vara stor och dels på att det är förenat med vissa svårigheter att beräkna kost- naden förknippad med de olika kraven.35
34Detta då de lokala avtalen inte är offentliga och Medlingsinstitutets redovisning över de avtalsmässiga löneökningarna endast omfattar de centrala avtalen. Differensen mellan den faktiska löneutvecklingen och den avtalade, vilken tidigare kunde sägas utgöras av löneglidning, omfattar idag såväl löneglidning som löneökningar enligt lokala avtal.
35Ett exempel på svårigheten att göra förutsägelser utifrån fackens krav är Kommunals senaste två förhandlingar. När Kommunal förhandlade 2003 blev avtalsnivån 2,3 procentenheter lägre än deras krav. Detta kan jämföras med 2005 då avtalsnivån blev knappt en procentenhet lägre än deras krav. Värt att notera är att den slutgiltiga avtalsnivån blev relativt lika vid dessa två förhandlingar.
Avtalen bedöms bli högre än förra gången
En jämförelse av resursläget vid tidpunkten för de senaste avtalsrörelserna ger vid handen att avtalsnivån i 2007 års avtalsrörelse kommer att bli högre än 2004, men lägre än 2001.36 Det är dock troligt att även andra faktorer har betydelse för förhandlingsutfallet. Exempelvis spelar det troligen roll hur medlemmar och företrädare upplever det ekonomiska utrymmet. Å ena sidan är förväntningarna kring den ekonomiska utvecklingen de kommande åren nu mer positiva än de var 2001, men å andra sidan har den positiva utveckling på arbetsmarknaden inför årets avtalsrörelse varit kortare.
I mitten på mars slöts de första avtalen inom industrins område. Den totala kostnadsramen för avtalen uppgår till 10,2 % över en treårs- period, eller i genomsnitt 3,4 % per år. Lönerna ökar med i genomsnitt 3,2 % per år inklusive löneöversyn. Därtill kommer andra förändringar, bland annat i form av bättre avtalspension och kortare arbetstid, motsvarande 0,2 % per år. Innehållet i avtalen varierar dock mellan olika avtal och mellan arbetare och tjänstemän.
För att jämföra industrins nya avtal med de som slöts 2004 måste en rad justeringar göras. Exempelvis ingår inte avtalspensioner i konjunkturlönestatistiken. Det ökade inslaget av garanterad löneglidning i form av en garanterad nivå på löneöversynen försvårar dock en jämförelse av avtalsnivån över tiden. Till stor del utgörs den garanterade löneglidningen av löneglidning som troligen kommit till stånd även utan avtal. Att jämföra avtalen inklusive den garanterade nivån på löneöversynen ger således en överdriven bild av hur mycket avtalen har justerats upp. Den sammantagna bedömningen av avtalen är att de, i konjunkturlönetermer, ligger omkring 0,8 procentenheter högre per år än motsvarande avtal i förra avtalsrörelsen.
Tänkbara förklaringar till att industrins avtal justerats upp mer än vad en jämförelse av resursläget skulle indikera är att industri- konjunkturen i dagsläget är mer gynnsam än i både 2004 års och 2001 års avtalsrörelse, samt att vinstnivån i företagen är hög.
36 Sysselsättningsgapet bedöms i dagsläget vara svagt negativt, vilket kan jämföras med läget inför 2004 års och 2001 års avtalsrörelser då sysselsättningsgapet bedöms ha varit kraftigt negativt respektive positivt.
59
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Givet industrins normerande roll i den svenska avtalsrörelsen indikerar de avtal som hittills slutits i industrin att även avtalen för övriga sektorer kommer att bli högre än i de två senaste avtalsrörelserna. I vilken utsträckning en högre central avtalsnivå påverkar de slutgiltiga löneutfallen är dock osäkert.
4.3Inflation
Inflationen fortfarande dämpad men stigande
Under loppet av 2005 började inflationen stiga något (se diagram 4.11). Ökningen fortsatte 2006. Inflationen, mätt som den procentuella förändringen av konsumentprisindex (KPI) un- der en tolvmånadersperiod, var i genomsnitt 1,4 % 2006. Den underliggande inflationen, mätt med Riksbankens mått UND1X, var något lägre, 1,2 %. Det berodde på att UND1X till skillnad från KPI inte påverkades av att bostads- räntorna steg under andra halvåret 2006. 37 I bör- jan av 2007 har inflationen fortsatt stiga. I januari och februari var
Diagram 4.11 Konsumentprisernas utveckling
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
|
||
4,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,5 |
|
|
|
|
KPI |
|
|
|
|
3,0 |
|
|
|
|
UND1X |
|
|
|
|
2,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. |
|
|
|
|
Boendekostnader och inhemska varupriser höjer
Förklaringarna till det senaste årets inflations- utveckling står att finna både bland inhemska
37 UND1X exkluderar räntekostnader för egnahem samt direkta effekter på konsumentpriserna av förändrade indirekta skatter och subventioner.
och internationella faktorer. Diagram 4.12 visar hur stor positiv eller negativ effekt, i procenten- heter, som olika varu- och tjänstegruppers pris- utveckling har haft på den totala
Diagram 4.12 Effekter på
Procentenheter
2,0 |
|
|
|
Importvaror exkl. energi |
|
|
|
|
|
|
|
||
1,5 |
|
|
|
Inhemska varor exkl. energi |
||
|
|
|
Inhemska tjänster exkl. boende |
|||
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
Boende (inkl. skatt o ränta) |
|
|
1,0 |
|
|
|
Energi |
|
|
0,5 |
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Priserna på inhemska varor har i allt större ut- sträckning bidragit till att inflationen stigit under 2006 och början av 2007. Bidraget från inhemska tjänster (exkl. boende) fortsatte att sjunka under 2006 men var något högre igen i januari och feb- ruari i år. Under loppet av dessa månader steg bland annat priserna på underhåll och reparatio- ner av fordon, teletjänster och teleutrustning samt rekreationstjänster och kulturella tjänster. Priset på teletjänster och teleutrustning har an- nars – med undantag för några enstaka månader
– fallit under flera års tid till följd av ökad kon- kurrens på telemarknaden och fallande världs- marknadspriser.
60
Boendekostnaderna är det som för närvarande drar upp inflationen mest. Det beror i huvudsak på stigande bostadsräntor som från och med juli 2006 bidrar till högre inflation efter att ha hållit ned inflationen alltsedan mars 2003.
Sammanfattningsvis har den ökade inflationen det senaste året främst hängt samman med att energipriserna, de inhemska varupriserna och boendekostnaderna stigit. Men faktum är att se- dan april i fjol bidrar samtliga av de varu- och tjänstegrupper som redovisas i diagram 4.12 till att dra upp inflationen. Så har inte varit fallet se- dan våren 2003.
Det inhemska inflationstrycket stiger under 2008
De senaste årens låga inhemska inflationstryck hänger i huvudsak samman med ett lågt resursutnyttjande på arbetsmarknaden. Syssel- sättningen minskade såväl 2003 som 2004 innan den återigen steg 2005. Det fanns under dessa år gott om lediga resurser på arbetsmarknaden och lönerna ökade i måttlig takt samtidigt som pro- duktivitetstillväxten var hög. Den positiva sys- selsättningsutvecklingen fortsatte i fjol samtidigt som löneökningstakten alltjämt var måttlig och produktivitetstillväxten hög. Sysselsättningen förutses fortsätta stiga i snabb takt 2007 och 2008 och de lediga resurserna på arbetsmarkna- den tas i anspråk i allt högre grad. Det s.k. syssel- sättningsgapet (skillnaden mellan faktisk och potentiell sysselsättning, se inledningen till av- snitt 4) övergår från att ha varit negativt i flera år till att bli positivt i år och stiger ytterligare 2008. Till följd av det stigande resursutnyttjandet på arbetsmarknaden uppskattas löneökningstakten åren
Det inhemska kostnadstrycket förutses där- med öka och, med viss fördröjning, leda till högre konsumentpriser. Flera av åtgärderna i budgetpropositionen för 2007 och i denna pro- position bedöms verka stimulerande på arbets- utbudet och ha en positiv effekt på lönebild- ningen. Därmed hålls löneökningstakten tillbaka och inflationstrycket stiger långsammare än vad det annars skulle gjort 2008 och framåt.
Den goda efterfrågeutvecklingen i ekonomin gör det också något lättare för företagen att höja sina marginaler.
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Diagram 4.13 Timlön och inflation
Procent, årsgenomsnitt |
|
|
|
|
|
Procent, årsgenomsnitt |
|||||||||
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Timlön enl. NR |
|
|
|
|
|
|
|
||
6 |
|
|
|
|
|
Underliggande inflation (UND1X) |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Starkare krona leder till sjunkande priser på importvaror framöver
Konsumentprisutvecklingen på importerade varor beror på utvecklingen av världsmarknads- priset på de importerade varorna, på växelkur- sens utveckling och på den svenska handelns marginaler.
Att de importerade varorna, exklusive olja, förra året övergick från att ha en inflations- sänkande effekt till att ha en inflationshöjande effekt berodde till stor del på 2005 års kronför- svagning. Växelkursen påverkar normalt konsu- mentpriserna på importvaror med viss fördröj- ning (se diagram 4.14). Under loppet av 2006 stärktes kronan igen, men den försvagades åter efter årsskiftet. Försvagningen förväntas vara tillfällig och kronan bedöms stärkas framöver (se vidare avsnitt 2.2), vilket bedöms leda till att im- portpriserna faller.
Diagram 4.14 Växelkurs och importerad inflation
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
Årlig procentuell förändring |
||||||||||
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UNDIMPX exklusive energi (vänster) |
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Växelkurs, |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Finansdepartementet. |
|
|
|
Världsmarknadspriset på bearbetade varor, dvs. de internationella producentpriserna, har
61
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
under ett antal år pressats av globaliseringen i form av ökad internationell handel och konkur- rens på världsmarknaden. Detta har också verkat återhållande på inflationen i Sverige. På längre sikt borde denna utveckling enbart inverka på konsumentprisnivån och inte på inflationstak- ten. Men anpassningen till den nya nivån är san- nolikt en långdragen process som varar under flera år.
Sammantaget bedöms såväl växelkursutveck- lingen som utvecklingen av världsmarknadspri- serna på bearbetade varor medföra att priserna på importerade varor i konsumentledet åter faller framöver vilket håller ned inflationen under pro- gnosperioden.
Diagram 4.15 Oljepris i dollar och kronor samt drivmedel i KPI
Index, kvartal 1 2000 =100 |
|
|
Index, kvartal 1 2000 =100 |
||||||
300 |
Råoljepris, Brent, dollar (vänster) |
|
|
|
140 |
||||
|
|
|
|
|
|||||
|
Oljepris i kronor (vänster) |
|
|
|
|
|
|||
250 |
Drivmedel i KPI (höger) |
|
|
|
|
130 |
|||
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
150 |
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
90 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
Källor: Statistiska centralbyrån, Reuters och Finansdepartementet. |
|
|
Oljepriset dämpar inflationen framöver
Oljepriset var tidvis mycket högt under 2006 men sjönk mot slutet av året. Priserna på villaolja och bensin övergick därmed från att ha en infla- tionshöjande effekt till att få en inflationsdäm- pande effekt. Inledningsvis i år har oljepriset återigen stigit men det ligger ändå på en lägre nivå nu än vad det gjorde under större delen av 2006.
Oljepriset mätt i dollar väntas ligga kvar kring dagens nivå under 2007 och 2008 för att sjunka under de två följande åren (se avsnitt 1.4 och dia- gram 4.15). Den direkta effekten på de svenska konsumentpriserna av oljeprisutvecklingen i dol- lar är varken omedelbar eller fullständig utan be- ror liksom för övriga importerade varor också på växelkursen och handelns, i detta fall oljebolag- ens, marginaler. Den förutsedda kronförstärk- ningen gör att även om oljepriset mätt i dollar väntas ligga kvar kring dagens nivå i år och nästa år sjunker det mätt i svenska kronor under prog- nosperioden. Konsumentpriserna på bensin och villaolja bedöms därför även framöver ha en in- flationsdämpande effekt.
De indirekta effekterna av ett högt oljepris är svåra att kvantifiera. Det handlar bland annat om hur företag som fått ökade kostnader för t.ex. transporter vältrar över kostnadsökningen på konsumenterna. Nuvarande bedömning är att indirekta effekter av de senaste årens höga olje- pris kan fortsätta att bidra till en något högre in- flation under 2007 och 2008.
Låga hyreshöjningar i år
Hyrorna är en av de stora poster i KPI som bidrog till att inflationen var så låg i fjol. Hittills slutna avtal indikerar att hyresökningarna även i år blir relativt låga, men högre än i fjol. Hyrorna beräknas stiga med 1,7 % under loppet av året. Nästa år bedöms högre räntor, högre energi- kostnader och högre kostnader för underhåll leda till att hyrorna ökar med ca 2,9 %, vilket är i linje med utvecklingen tidigare under
Fallande elpriser under året
Under 2006 var konsumentpriset på el högt vilket drog upp inflationen. Priset på el för ome- delbar leverans, det s.k. spotpriset, på den nor- diska elbörsen Nordpool var högt under större delen av 2006 men föll kraftigt under hösten och har fortsatt falla under inledningen av 2007. Pri- set på el för leverans längre fram i tiden har också sjunkit men inte lika mycket som spot- priset. Genomsnittspriset på el i konsumentledet har hittills inte sjunkit i motsvarande grad som spotpriset på elbörsen.
Konsumentpriset på el bedöms sjunka ytterli- gare under våren innan det börjar stiga långsamt. Elpriset beräknas dra ned
Stigande bostadsräntor höjer KPI
Den ränteprognos som redovisas i avsnitt 2.2 innebär att räntekostnaderna för egnahem fort-
62
sätter att dra upp
Skatte- och subventionsförändringar drar upp inflationen i år och drar ned inflationen 2008
I januari i år genomfördes ett antal skatteför- ändringar som sammantaget bidrog till att dra upp
Inflationen över Riksbankens mål
Sammanfattningsvis bedöms den underliggande inflationen förbli låg i år. Till det bidrar bland annat en stärkt krona, låga elpriser och låga hyresökningar. Stigande resursutnyttjande på ar- betsmarknaden väntas medföra att löneökning- arna blir högre än de senaste åren och samtidigt dämpas produktivitetstillväxten. Dessa faktorer slår dock igenom på inflationen med viss för- dröjning. I år dämpas fortfarande inflationen i viss mån av de senaste årens låga löneökningar och höga produktivitetstillväxt. Nästa år där- emot stiger det underliggande inflationstrycket relativt snabbt. Inflationsuppgången 2008 däm- pas något av de skatte- och subventionsföränd- ringar som nämnts ovan.
Den ränteprognos som redovisas i avsnitt 2.2 innebär att reporäntan fortsätter höjas successivt
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
mindre ansträngt 2009 än 2008. Sysselsättnings- gapet är dock fortfarande positivt och löneök- ningstakten tilltar ytterligare något. Året där- efter, 2010, sluts sysselsättningsgapet, men det goda arbetsmarknadsläget under åren dessför- innan innebär att löneökningstakten endast dämpas marginellt. Löneökningarna hålls under hela perioden tillbaka av den utbudsstimulerande politiken.
Det ansträngda resursutnyttjandet 2009 får till följd att inflationen fortsätter att stiga ytterligare något under loppet av året. Under 2010 dämpas inflationstakten. Se tabell 4.5.
Tabell 4.5 Konsumentpriser
Årlig procentuell förändring
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
KPI, december |
1,6 |
2,1 |
2,6 |
2,7 |
2,2 |
KPI, årsgenomsnitt |
1,4 |
1,8 |
2,3 |
2,7 |
2,5 |
UND1X, december |
1,2 |
0,8 |
1,9 |
2,4 |
2,1 |
UND1X, årsgenomsnitt |
1,2 |
0,8 |
1,5 |
2,2 |
2,2 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Osäkerhet om energipriser och inhemskt inflationstryck
Bedömningen av det inhemska inflationstrycket utgör en betydande källa till osäkerhet i prognosen, framför allt under nästa år och framåt. Å ena sidan har det inhemska inflations- trycket under de senaste åren ofta överskattats (se vidare avsnitt 6.1), och det är möjligt att en fortsatt god produktivitetsutveckling och ökande konkurrens medför att konsumentpri- serna ökar mindre än vad som förutses i denna prognos.
Å andra sidan kan priserna komma att stiga snabbare än väntat åren
Till detta kommer en osäkerhet kring de ut- budsstimulerande effekterna av regeringens po- litik. Blir effekterna större än väntat bidrar det till att dämpa inflationen och vice versa.
Olje- och elprisprognoserna är förenade med stor osäkerhet och påverkar inflationen i hög ut- sträckning. Det innebär att de under hela pro- gnosperioden medför en risk för att inflationen blir högre eller lägre än väntat.
63
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
5 Den offentliga sektorn
Den offentliga sektorns finanser är starka
Den offentliga sektorns finanser beräknas nu vara starkare än vad som beräknades i budget- propositionen för 2007. Justerat för ändrad re- dovisning av premiepensionssystemet uppgick det finansiella sparandet till 3,1 % av BNP 2006 och väntas öka under prognosperioden (se tabell 5.1). För en genomgång av effekterna av ändrad redovisning av premiepensionssystemet se av- snitt 5.5.
Tabell 5.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Procent av BNP
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
VÅP 07 |
2,1 |
2,3 |
2,2 |
2,5 |
3,2 |
PPS |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
0,9 |
VÅP 07 inkl. PPS |
3,1 |
3,3 |
3,2 |
3,5 |
4,1 |
|
|
|
|
|
|
BP 07 |
2,8 |
2,3 |
2,6 |
3,1 |
- |
Anm. VÅP 07 avser den aktuella prognosen. PPS står för premiepensionssystemet. BP07 avser prognosen i budgetpropositionen för 2007.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
5.1Den offentliga sektorns finanser
Den offentliga sektorns finanser har stärkts under de senaste tre åren och 2006 uppgick det finansiella sparande till 60 miljarder kronor eller 2,1 % av BNP. Det är en förstärkning jämfört med 2005 då överskottet uppgick till 1,9 % av BNP.
Diagram 5.1 Finansiellt sparande, inkomster och utgifter
Procent av BNP
5 |
|
60 |
|
Finansiellt sparande (vänster axel)
4 |
|
|
Inkomster (höger axel) |
|
|
|
58 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
||||
3 |
|
|
Utgifter (höger axel) |
|
|
|
|
56 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
54 |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
52 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
48 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
46 |
|
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. |
|
|
|
|
Såväl inkomster som utgifter minskade ut- tryckt som andel av BNP. Samtliga delar av den offentliga sektorn visade överskott (se diagram 5.1).
Vid utgången av 2006 översteg den offentliga sektorns finansiella tillgångar skulderna med 444 miljarder kronor eller 15,6 % av BNP. Den offentliga sektorns kapitalinkomster i form av räntor och utdelningar överstiger också ränteut- gifterna. Den positiva finansiella ställningen kan ses mot bakgrund av att tillgångarna i pensions- systemets buffertfonder
Tabell 5.2 Den offentliga sektorns finanser
Miljarder kronor, om annat ej anges
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Inkomster |
1 556 |
1 606 |
1 671 |
1 749 |
1 830 |
Procent av BNP |
54,8 |
53,2 |
52,4 |
52,4 |
52,3 |
Skatter och avgifter |
1 403 |
1 431 |
1 498 |
1 571 |
1 647 |
Procent av BNP |
49,4 |
47,4 |
47,0 |
47,1 |
47,1 |
Kapitalinkomster |
63 |
69 |
67 |
68 |
70 |
Övriga inkomster |
90 |
105 |
106 |
109 |
113 |
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
1 496 |
1 536 |
1 602 |
1 665 |
1 718 |
Procent av BNP |
52,7 |
50,9 |
50,3 |
49,9 |
49,1 |
Utgifter exkl. räntor |
1 442 |
1 481 |
1 546 |
1 610 |
1 665 |
Ränteutgifter |
54 |
55 |
56 |
55 |
53 |
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
60 |
69 |
69 |
83 |
112 |
Procent av BNP |
2,1 |
2,3 |
2,2 |
2,5 |
3,2 |
Staten |
19 |
32 |
33 |
58 |
93 |
30 |
26 |
22 |
16 |
11 |
|
Kommuner |
10 |
11 |
13 |
10 |
8 |
|
|
|
|
|
|
Finansiell ställning |
|
|
|
|
|
Nettoskuld |
|||||
Procent av BNP |
|||||
Konsoliderad brutto- |
|
|
|
|
|
skuld |
1 331 |
1 235 |
1 167 |
1 074 |
943 |
Procent av BNP |
46,9 |
40,9 |
36,6 |
32,2 |
27,0 |
Anm.: Konsoliderad bruttoskuld definieras av
Den goda ekonomiska utvecklingen ger ett finansiellt utrymme att genomföra skattesänkningar och andra reformer. Tidigare beslutade och nu föreslagna skattesänkningar bidrar till en kraftig sänkning av inkomsterna uttryckt som andel av BNP. Samtidigt minskar utgifterna i samma omfattning som inkomsterna och det finansiella sparandet är i det närmaste oförändrat, jämfört med 2006, på drygt 2 procent av BNP 2007 och 2008 (se tabell 5.2).
Under 2009 och 2010 stärks sparandet succes- sivt. Överskotten medför en fortsatt förstärk- ning av den offentliga sektorns finansiella ställ-
64
ning. Därtill reduceras bruttoskulden till följd av de planerade försäljningarna av statens aktiein- nehav. I slutet av prognosperioden beräknas den konsoliderade bruttoskulden motsvara 27 % av BNP (se diagram 5.2).
Diagram 5.2 Konsoliderad bruttoskuld
Procent av BNP
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
75 |
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
65 |
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
55 |
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
45 |
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1994 |
1996 |
1998 |
2000 |
2002 |
2004 |
2006 |
2008 |
2010 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Skatter och avgifter
De skatter som nationalräkenskaperna (NR) redovisar för den offentliga sektorn är något lägre än de totala skatterna. Den del av mervär- desskatten och tullinkomsterna som ingår i av- giften till EU redovisas nämligen inte som skatt i den offentliga sektorn, utan som en skatt till ut- landet.
År 2006 uppgick skattekvoten till 49,8 %, varav 30,3 procentenheter eller drygt 60 % be- stod av skatt och avgifter på löneinkomster och transfereringar. Skatten på transfereringarna uppgår till ca 4 % av BNP. Att transfereringarna beskattas i Sverige försvårar jämförelsen av skattekvoten med länder där pensioner, sjuk- penning m.m. inte är beskattade.
Skatt på kapital motsvarade 6,5 % av BNP, vilket är den högsta andelen sedan 2000 då kapi- talskatterna uppgick till 7,3 % av BNP. Förra året svarade skatt på bolagsvinster för över hälf- ten av kapitalskatterna. Skatt på kapital från hus- håll har ökat under de senaste två åren till följd av ökade kapitalvinster och aktieutdelningar. Hushållens kapitalskatter uppgick till 1,1 % av BNP 2006, vilket kan jämföras med 1,7 % av BNP 2000.
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Tabell 5.3 Skatter och avgifter
Procent av BNP
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Skatt på arbete och |
|
|
|
|
|
transfereringar |
30,3 |
28,9 |
28,6 |
28,8 |
28,8 |
Inkomstskatt |
17,3 |
16,0 |
16,0 |
16,1 |
16,2 |
Arbetsgivaravgifter |
12,9 |
12,9 |
12,6 |
12,6 |
12,6 |
|
|
|
|
|
|
Skatt på kapital |
6,5 |
5,8 |
5,7 |
5,7 |
5,8 |
Skatt på kapital, |
|
|
|
|
|
hushåll |
1,1 |
0,8 |
0,7 |
0,6 |
0,7 |
Skatt på bolagsvinster |
3,4 |
3,3 |
3,3 |
3,3 |
3,3 |
Fastighetsskatt |
0,9 |
0,9 |
0,8 |
0,8 |
0,8 |
Övrig skatt på kapital |
1,1 |
0,8 |
0,9 |
0,9 |
1,0 |
|
|
|
|
|
|
Mervärdesskatt |
9,3 |
9,3 |
9,3 |
9,3 |
9,4 |
Övrigt |
3,7 |
3,7 |
3,6 |
3,5 |
3,4 |
|
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
49,8 |
47,7 |
47,2 |
47,3 |
47,3 |
Offentlig sektor |
49,4 |
47,4 |
47,0 |
47,1 |
47,1 |
EU |
0,3 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
Anm.: De totala skatteinkomsterna är enligt nationalräkenskaperna fördelade på olika kategorier enligt Finansdepartementet. För 2006 är nationalräkenskapernas preliminära utfall 2 miljarder kronor lägre än Finansdepartements bedömning.
Skillnaden som motsvarar 0,1 % av BNP har lagts på övriga skatter i tabellen. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Mervärdesskatten uppgick till motsvarande 9,3 % och övriga skatter 3,7 % av BNP (se tabell 5.3).
I år har hushållens inkomstskatt sänkts genom en skattereduktion på arbetsinkomster (jobb- skatteavdraget), som medför ett skattebortfall på 40 miljarder kronor. Skattesänkningen finansie- ras till en del genom reducerade avdrag (se tabell 5.4).
För att öka sysselsättningen sänks arbetsgi- varavgifterna för ungdomar och äldre samt från 2008 inom vissa tjänstenäringar. Därtill införs en skattereduktion för hushållsnära tjänster från halvårsskiftet i år. Den nuvarande generella ned- sättningen av arbetsgivaravgifter halveras. Sam- mantaget medför regeländringarna att uttaget av arbetsgivaravgifter minskar.
Kapitalvinsterna förutses gå ned mot en histo- riskt sett mer normal nivå och därmed minskar hushållens kapitalskatt. Bolagskatterna väntas minska något uttryckt som andel av BNP, trots en fortsatt stark vinstutveckling.
Från och med 2007 fryses taxeringsvärdena på 2006 års nivå. I denna proposition aviserar re- geringen att förmögenhetsskatten avskaffas helt från och med 2007, vilket minskar inkomsterna med ca 5 miljarder kronor. Det aviserade försla- get om avskaffandet av den statliga fastighets- skatten är inte beaktat i beräkningarna.
65
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Mervärdesskatten som andel av BNP beräknas i år ligga kvar på 2006 års nivå, dvs. på 9,3 % av BNP. På punktskatteområdet har tobaksskatten höjts. För att överföra kostnader för trafikska- dades sjukpenning och sjukersättningen till tra- fikskadeförsäkringen införs en skatt på trafikför- säkringspremier.
Sammantaget minskar skattekvoten kraftigt 2007 till 47,7 % av BNP. Det är den lägsta nivån sedan mitten av
Tabell 5.4 Regeländringar i skattesystemet, bruttoeffekter jämfört med föregående år
Miljarder kronor
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Skatt på arbete |
0 |
0 |
|||
Skatt på kapital |
0 |
0 |
0 |
||
Skatt på konsumtion och |
|
|
|
|
|
insatsvaror |
3 |
2 |
1 |
1 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
1 |
0 |
Källa: Finansdepartementet.
Andra inkomster
Vid sidan av skatter har den offentliga sektorn andra inkomster, vilka 2006 uppgick till 153 miljarder kronor, motsvarande 5,4 % av BNP. Drygt 40 % av dessa inkomster består av kapitalinkomster i form av räntor och utdel- ningar, varav ca 1/3 är direktavkastning på pen- sionsfonderna. Kapitalinkomsterna ökar relativt kraftigt i år till följd av höjda aktieutdelningar.
Övriga inkomster ökar med 15 miljarder kro- nor 2007. Därav beror 10 miljarder kronor på höjningen av egenavgifterna till arbetslöshets- kassorna. Därutöver består övriga inkomster hu- vudsakligen av tillräknade pensionsavgifter och kapitalförslitning. Dessa inkomster är kalkyl- mässiga och som motsvaras på utgiftssidan av lika stora kostnader, som inräknas i den offent- liga konsumtionen.
Utgifter
Den offentliga sektorns utgifter uttryckt som andel av BNP (utgiftskvoten) har minskat under
de senaste tre åren och uppgick 2006 till 52,7 %. Utgiftskvoten fortsätter att minska successivt under prognosperioden (se tabell 5.5).
Transfereringarna till hushållen, som svarade för en tredjedel av utgifterna 2006 minskar i relation till BNP under prognosperioden.
Pensionsutbetalningarna svarar för nära hälf- ten av transfereringarna till hushållen och 16 % av de offentliga utgifterna. Antalet ålderspensio- närer har varit relativt oförändrat under lång tid men har börjat öka under de senaste åren. Det ökande antalet ålderspensionärer och att nytill- kommande pensionärer har högre pension medför att pensionsutbetalningarna ökar relativt kraftigt i slutet av prognosperioden.
Antalet sjukpenningdagar minskar sedan 2002 och minskningen väntas fortsätta i år. För åren därefter görs endast en beräkningsteknisk fram- skrivning, vilken innebär att antalet sjukpen- ningdagar
Antalet arbetslösa inklusive personer i ar- betsmarknadspolitiska program minskade sam- mantaget något under 2006. Flera förändringar i arbetslöshetsförsäkringen gemomförs i år och antalet deltagare i de arbetsmarknadspolitiska programmen reduceras. Sammantaget minskar antalet öppet arbetslösa och deltagare i arbets- marknadspolitiska program kraftigt i år och yt- terliggare något nästa år. Denna volymutveckling och dessutom sänkt ersättningsnivå leder till att utgifterna för arbetsmarknadsrelaterade transfe- reringar minskar.
Transfereringar relaterade till familjer och barn ökade kraftigt förra året till följd av att högsta ersättningsnivån i föräldraförsäkringen höjdes till 10 basbelopp från halvårsskiftet. Un- der prognosperioden väntas en relativt måttlig utveckling av familjerelaterade transfereringar. Det förbättrade läget på arbetsmarknaden bidrar till att övriga transfereringar till hushållen, t.ex. studiestöd och ekonomiskt bistånd (f.d. social-
66
bidrag), minskar i relation till BNP under pro- gnosperioden.
Övriga transfereringar och subventioner mot- svarade 3,4 % av BNP 2006. Det internationella biståndet har ökat kraftigt under de senaste två åren och uppgick 2006 till nära 1 % av BNP. Avgiften till EU uppgick också till ca 1 % av BNP. Under prognosperioden reduceras EU- avgiften då ett beslut om nedsättning av avgiften väntas träda i kraft.
Den offentliga konsumtionen som andel av BNP uppgick 2006 till 26,7 % och svarade för hälften av de offentliga utgifterna (utvecklingen av den offentliga konsumtionen beskrivs i av- snitt 3). Under prognosperioden ökar den of- fentliga konsumtionen i löpande priser lång- sammare än BNP, men ökar som andel av ut- gifterna.
De offentliga investeringarna ökade kraftigt 2006 och uppgick till 3 % av BNP. En lägre men fortsatt stark ökning väntas för 2007 och 2008.
Tabell 5.5 Den offentliga sektorns utgifter
Procent av BNP
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Hushållstransfereringar |
17,7 |
16,6 |
16,1 |
16,1 |
16,1 |
Pensioner |
8,4 |
8,2 |
8,1 |
8,3 |
8,4 |
Sjukdom |
4,2 |
3,8 |
3,7 |
3,6 |
3,6 |
Arbetsmarknad |
1,4 |
1,0 |
0,9 |
0,9 |
0,9 |
Familjer och barn |
1,9 |
1,8 |
1,7 |
1,7 |
1,7 |
Övrigt |
1,8 |
1,7 |
1,6 |
1,5 |
1,5 |
|
|
|
|
|
|
Övriga transfereringar |
3,4 |
3,0 |
3,0 |
2,9 |
2,4 |
Konsumtion |
26,7 |
26,5 |
26,3 |
26,3 |
26,1 |
Investeringar |
3,0 |
3,1 |
3,1 |
3,1 |
3,0 |
Ränteutgifter |
1,9 |
1,8 |
1,8 |
1,6 |
1,5 |
|
|
|
|
|
|
Summa utgifter |
52,7 |
50,9 |
50,3 |
49,9 |
49,1 |
exklusive räntor |
50,8 |
49,1 |
48,5 |
48,2 |
47,6 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Ränteutgifterna motsvarade 1,9 % av BNP 2006, vilket kan jämföras med 4,2 % av BNP 2000. Minskningen av statsskulden medför att ränteutgifterna fortsätter att minska trots att räntenivån förutses stiga.
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
5.2De budgetpolitiska målen
Finanspolitiken styrs av två medelfristiga mål. För det första ska den offentliga sektorns finan- siella sparande uppgå till i genomsnitt 1 % av BNP över en konjunkturcykel, överskottsmålet. För det andra skall statens och ålderspensionssy- stemets utgifter sammantagna rymmas inom ett utgiftstak som beslutas tre år i förväg. Därutöver finns ett krav om balanserade budgetar för den kommunala sektorn, balanskravet. Utgiftstaken gäller sedan 1997 och överskottsmålet och ba- lanskravet sedan 2000.
I detta avsnitt presenteras en utvärdering av överskottsmålet och utgiftstaken samt en be- dömning av finanspolitikens inriktning.
Därutöver anges förstärkningar av det finans- politiska ramverket i enlighet med regeringens förslag och bedömningar som anges i denna ekonomiska vårpropositionen. Arbetet med att pröva möjligheter till ytterligare förbättringar av ramverket kommer att fortsätta under mandat- perioden.
Överskottsmålet
Från 2000 gällde ett överskottsmål motsvarande två procent av BNP. EU:s statistikorgan, Eurostat, har emellertid beslutat om ändrade re- dovisningsregler avseende premiepensionssy- stemet. Förändringen innebär att premiepen- sionssparandet från och med 2007 redovisas i hushållssektorn och inte i den offentliga sektorn. Det medför att den offentliga sektorns finansi- ella sparande minskar med ca 1 % av BNP per år, se avsnitt 5.5. Som en följd av denna tekniska förändring föreslår regeringen i denna proposi- tion att överskottskottet i den offentliga sektorn i genomsnitt skall uppgå till 1 % av bruttonatio- nalprodukten över en konjunkturcykel.
67
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Tabell 5.6 Finansiellt sparande i offentlig sektor
Procent av BNP, om annat ej anges
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Finansiellt sparande, miljarder kronor |
85 |
38 |
15 |
51 |
60 |
69 |
69 |
84 |
112 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
3,8 |
1,7 |
0,6 |
1,9 |
2,1 |
2,3 |
2,2 |
2,5 |
3,2 |
||
Justering för konjunkturläge. |
0,3 |
0,5 |
0,7 |
0,4 |
0,5 |
0,0 |
|||||
Justering för engångseffekter1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|||
Justering, extraordinära kapitalvinster |
0,2 |
0,2 |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|||||
Strukturellt sparande |
1,7 |
1,9 |
0,6 |
1,8 |
1,6 |
1,9 |
1,6 |
2,3 |
3,2 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande, genomsnitt från |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
3,8 |
2,8 |
1,4 |
0,7 |
0,7 |
0,9 |
1,1 |
1,2 |
1,3 |
1,5 |
1,6 |
Produktionsgap, procent |
1,2 |
0,1 |
0,6 |
1,1 |
0,5 |
0,0 |
1 Engångseffekterna 2004 och 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sin fondavsättning till beskattning. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Överskottsmålet motiveras i första hand av behovet av att stärka den offentliga sektorns fi- nansiella ställning inför de framtida demogra- fiska påfrestningarna på de offentliga välfärdssy- stemen och av att det också är nödvändigt för att erhålla en jämn fördelning mellan generationer av de resurser som fördelas via den offentliga sektorn. I diagrammet nedan illustreras den demografiska utvecklingens effekter på de offentliga finanserna fram till 2050. Med överskott i de offentliga finanserna fram till 2015 beräknas statsskulden 2050 uppgå till ungefär samma nivå som i början på
Diagram 5.3 Statsskuld
Procent av BNP
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
2004 |
2008 |
2012 |
2016 |
2020 |
2024 |
2028 |
2032 |
2036 |
2040 |
2044 |
2048 |
Anm.: Förändringen av både inkomster och utgifter förklaras av den demografiska utvecklingen. I beräkningen är de löneberoende utgifterna löneindexerade, dvs. realt är skattesatserna desamma som 2015 men inkomsterna varierar med tillväxten och den demografiska utvecklingen.
Källor: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.
Genom att upprätthålla ett överskott skapas förutsättningar för att undvika höjningar av skatterna när kostnaderna som följer av den de- mografiska utvecklingen ökar.
Därutöver ger en förutsägbar utveckling av skatter och utgifter individer och företag stabila spelregler. Det främjar ekonomisk effektivitet, låga räntor och därmed en god ekonomisk ut- veckling.
Målet innebär dessutom att det skapas ett ut- rymme för att undvika alltför stora underskott i en lågkonjunktur. Marginalen till EU:s regel att underskotten inte får överskrida 3 % av BNP är betryggande.
De offentliga finanserna påverkas av automa- tiska variationer i skatteinkomster och utgifter över konjunkturcykeln. Detta tillsammans med den osäkerhet som normalt råder om konjunk- turcykeln gör att överskottet för enskilda år kan avvika från 1 % av BNP, utan att det medel- fristiga målet äventyras. Detta är ett uttryck för en avvägning mellan kortsiktig flexibilitet för konjunkturstabiliserande politik och långsiktig hållbarhet. Av det skälet är överskottsmålet an- givet som ett genomsnitt över en konjunkturcy- kel.
Utgiftstaket
Utgiftstaken för staten är det centrala instru- mentet för att säkerställa överskottsmålet. Det är ett viktigt verktyg i budgetprocessen genom att förhindra att tillfälligt högre inkomster leder till varaktigt högre utgifter och genom att medverka till en tydlig prioritering mellan olika statsutgif- ter.
Indikatorer för överskottsmålet
En utvärdering av måluppfyllelse för överskotts- målet bör förhålla sig till det faktum att längden på en konjunkturcykel är osäker och kan variera övertiden. I det följande redovisas indikatorer för bedömning av måluppfyllelsen.
68
Genomsnitten
Från och med denna vårproposition introduceras en indikator för bedömning om den föreslagna finanspolitiken ligger i linje med överskottsmå- let. Indikatorn är framåtblickande och utgörs av ett glidande medelvärde över sju år, beräknat med tre år bakåt och tre år framåt från inneva- rande år. Medelvärdet ska även justeras för större väldefinerade engångseffekter.38
Genom att även tre framåtblickande år ingår i genomsnitten, vilket är finanspolitikens medel- fristiga tidsram, bidrar en sådan indikator till diskussionen om den finanspolitiska inrikt- ningen. För 2007 beräknas genomsnittet enligt ovan för åren
Tabell 5.7 Finansiellt sparande, glidande genomsnitt för sju år exklusive premiepensionssystemet
Procent av BNP
|
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Genomsnitt enl. VÅP07 |
0,7 |
0,8 |
1,4 |
2,0 |
Källa: Finansdepartementet.
För 2007 utgörs således indikatorn av ett ge- nomsnitt av det finansiella sparandet
Sparandet högt under mandatperioden
Genomsnittsindikatorn visar att det finansiella sparandet under prognosåren ligger över överskottsmålet, vilket det bör göra när kon- junkturen är stark. Detta utrymme kan emeller- tid inte utnyttjas i sin helhet för reformer. Den viktigaste orsaken är att ekonomin i nuvarande konjunkturläge kan komma att överhettas av en stimulans. Det skall också finnas reserver för att klara nästa konjunktursvacka. Denna reserv är svår att uppskatta men utifrån erfarenheten från
38Som exempel kan nämnas de ökade intäkter som blev följden av att periodiseringsfonderna räntebelades den 1 januari 2004. Detta fick till följd att många företag valde att återföra hela eller delar av sina periodiseringsfonder till beskattning. De tillfälliga skatteintäkterna från återförda periodiseringsfonder uppskattas till 10 miljarder kronor 2004 och 13 miljarder kronor 2005.
39Genomsnitt justeras för engångseffekter 2004 och 2005 som förklaras av skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sin fondavsättning till beskattning. Sammanlagt utgör engångseffekterna av denna typ knappt 1 % av BNP.
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
den relativt måttliga försvagningen av resursut- nyttjandet
Det strukturella saldot
För att bedöma huruvida det finansiella spa- randet enskilda år ligger i linje med målet kan också som en kompletterande indikator så kal- lade strukturellt finansiellt sparande användas. Denna indikator utgörs av det finansiella sparande justerat för konjunkturberoende varia- tioner i offentliga inkomster och utgifter samt för tillfälliga effekter av annan typ. Det justerade sparandet speglar den underliggande eller ”strukturella” nivån på sparandet.
Justeringen av sparandet för konjunkturen bygger på en bedömning av konjunkturläget samt dess effekter på de offentliga finanserna. Konjunkturläget beskrivs med det s.k. BNP- ga- pet, som utgör den procentuella skillnaden mel- lan faktisk och potentiell BNP. För beräkningar av
Känsligheten kan variera mellan åren beroende på hur olika
Sedan år 2000 har de strukturella saldona både över- och underskridit 1 % av BNP (se tabell 5.6). Resursutnyttjandet i ekonomin började stiga 2006 och för 2007 och 2008 bedöms BNP- gapet vara positivt. Det innebär att det strukturella sparandet beräknas vara något lägre än det faktiska och uppgår 2007 till 1,9 % av BNP och 2008 till 1,6 %. Under 2009 och 2010 sluts
69
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Tabell 5.8 Utgiftstak för staten
Miljarder kronor, om annat ej anges
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Utgiftstak |
720 |
746 |
773 |
803 |
836 |
870 |
907 |
938 |
971 |
1003 |
1033 |
Procent av BNP |
32,5 |
32,6 |
32,6 |
32,7 |
32,6 |
32,6 |
32,0 |
31,1 |
30,5 |
30,0 |
29,6 |
Budgeteringsmarginal |
5,0 |
4,7 |
0,4 |
2,9 |
2,4 |
5,7 |
11,8 |
26,1 |
18,7 |
32,8 |
26,5 |
Takbegränsade utgifter |
715 |
741 |
773 |
800 |
834 |
864 |
895 |
912 |
952 |
970 |
1007 |
Procent av BNP |
32,2 |
32,4 |
32,6 |
32,5 |
32,5 |
32,4 |
31,5 |
30,2 |
29,9 |
29,1 |
28,8 |
Anm.: Utgiftstaket och takbegränsade utgifter är korrigerade för tekniska förändringar. Budgeteringsmarginalen är skillnaden mellan ett fastställt eller bedömt utgiftstak och de takbegränsade utgifterna.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Finanspolitiken i linje med överskottsmålet
Genomsnittsindikatorn visar att finanspolitiken respekterar överskottsmålet. Storleken på det strukturella sparandet i år och de närmaste åren ger stöd för den bilden.
Utvärdering i efterhand
För en utvärdering av överskottsmålet i efter- hand (eng. ex post) är genomsnitten för åren
Utgiftstaket
De förstärkningar av det finansiella ramverket som nu föreslås innebär bl.a. att de två över- gripande, utgiftstaket för staten och den offent- liga sektorns finansiella sparande (överskotts- målet) bibehålls och dess utformning i flera av- seenden förtydligas. Att de takbegränsade ut- gifterna skall rymmas inom beslutade utgiftstak för staten kvarstår som ett centralt budgetpoli- tiskt åtagande. Utgiftstaken har klarats samtliga år sedan de infördes, se tabell 5.8.
Målformuleringen blir än tydligare genom att utgiftstaket uttryckligen ska stödja överskotts- målet. Därutöver ska utgiftstaken minska svagt som andel av BNP.
Förstärkningen av det finansiella ramverket som nu föreslås innebär bl.a. att regeringen vill återupprätta ett tydligt medelfristigt perspektiv för utgiftstaken. Det innebär att utgiftstaken ska fastställas tre år i förväg.
Utöver en återgång till ett medelfristigt per- spektiv föreslår regeringen flera konkreta åtgär-
der för att förstärka ramverket, däribland att ut- gifter som redovisas på budgetens inkomstsida flyttas till budgetens utgiftssida.
Vissa förändringar i sammansättningen av de offentliga finanserna kan föranleda s.k. tekniska justering av utgiftstaket. Tekniska justeringar är ofrånkomliga men ska vara symmetriska i den bemärkelsen att samma principer används oav- sett om det handlar om en höjning eller en sänk- ning av utgiftstaket.
Regeringen gör bedömningen att Eurostats omklassning av premiepensionssparandet till den privata sektorn motiverar att de inte längre ska ingå i de takbegränsade utgifterna och föranleder därmed en teknisk justering av utgiftstaket i budgetpropositionen för 2008 för att säkerställa konsistensen mot överskottsmålet.
5.3Finanspolitiken
Effekterna på den privata sektorns efterfrågan av förändringar i de offentliga finanserna är svår- bedömda av flera skäl. Skatteförändringar som riktar sig till hushåll har sannolikt en annan ef- fekt än de som riktar sig mot företag. På samma sätt kan hushåll med olika konsumtionsbenä- genhet reagera på olika sätt på finanspolitiska stimulanser.
Därutöver har offentlig konsumtion och of- fentliga investeringar direkta effekter på efterfrå- gan. Förändringar i det finansiella sparandet till följd av förändringar i utlandstransfereringar, som biståndet och
För att finanspolitiken ska ha önskade effek- ter krävs trovärdighet för de offentliga finanser- nas långsiktiga hållbarhet. Hushållen blir mer försiktiga och sparar mer om de offentliga un- derskotten är stora eftersom dessa förr eller se- nare måste finansieras med skattehöjningar eller
70
besparingar. Omvänt kan konsumentförtroendet påverkas positivt när de offentliga finanserna uppvisar stora överskott.
Av dessa skäl mäter förändringen av det of- fentliga sparandet den offentliga sektorns impuls på den privata sektorns efterfrågan, men är en- dast en grov indikator för de offentliga finanser- nas effekter på efterfrågan i ekonomin.
Förändringen av den offentliga sektorns fi- nansiella sparande mellan åren kan beskrivas med utgångspunkt i tre faktorer som påverkar det fi- nansiella sparandet: automatiska stabilisatorer, diskretionär finanspolitik och övriga saldopåver- kande faktorer.
De s.k. automatiska stabilisatorerna ger ett viktigt bidrag till stabiliseringspolitiken. När
Den diskretionära finanspolitiken består av aktiva reformbeslut. En sammanställning av tidi- gare beslutade och nu föreslagna eller aviserade reformer redovisas i kapitel 4 i denna proposi- tion. Budgeteffekten avser året när besluten trä- der i kraft oavsett när de fattats.
Utöver den diskretionära finanspolitiken och de automatiska stabilisatorerna påverkas de of- fentliga finanserna av en rad andra faktorer. Ex- empel på sådana faktorer är
Förändringen i den offentliga sektorns finan- siella sparande utgörs av summan av de tre kom- ponenterna ovan. Förändringen i det faktiska sparandet mäter den offentliga sektorns impuls till efterfrågan. Förändringen i det strukturella sparandet, dvs. den förändring av sparandet som inte beror på de automatiska stabilisatorerna, ut- gör en indikator på finanspolitikens inriktning. Denna indikator omfattar således inte enbart be- slut om reformer och besparingar i statsbudge-
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
ten utan även andra saldopåverkande faktorer förutom den ekonomiska konjunkturen. Det kan gälla t.ex. förändringar i kommunsektorns sparande och förändringar i det offentliga spa- randet som beror av strukturella förändringar i ekonomin.
Finanspolitikens inriktning
År 2007 bedöms finanspolitikens inriktning i stort sett vara neutral, dvs. den ger varken en stimulans till efterfrågan eller är åtstramande för den ekonomiska aktiviteten. Förändringen i det strukturella sparandet är något positivt mellan 2006 och 2007. Även förändringen i det finansi- ella sparandet mellan samma år går i samma rikt- ning. Efterfrågan påverkas dessutom sannolikt endast i mycket marginell utsträckning av t.ex. den försvagning av det finansiella sparandet som beror av slopandet av förmögenhetsskatten. Det innebär att impulsen till den privata sektorns ef- terfrågan bedöms vara marginell. Finanspolitiken bidrar därmed till stabila förutsättningar för penningpolitiken.
Tabell 5.9 Indikatorer för impuls till efterfrågan
Förändring i procent av BNP
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Finansiellt sparande |
0,2 |
0,2 |
0,3 |
0,7 |
|
varav |
|
|
|
|
|
Automatiska stabilisator |
0,6 |
0,2 |
0,3 |
||
Engångseffekter |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
Extraordinära |
|
|
|
|
|
kapitalvinster |
0,2 |
0,0 |
0,0 |
||
|
|
|
|
|
|
Strukturellt sparande |
0,3 |
0,7 |
1,0 |
||
varav |
|
|
|
|
|
Diskretionär finanspolitik |
0,1 |
0,1 |
|||
Kapitalkostnader, netto |
0,1 |
0,1 |
0,0 |
0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga faktorer |
0,9 |
0,8 |
0,1 |
0,5 |
0,8 |
Kommunsektorns finanser |
0,0 |
0,0 |
|||
Övrigt |
1,1 |
0,8 |
0,0 |
0,7 |
0,8 |
|
|
|
|
|
|
1,1 |
0,4 |
0,5 |
|||
procentenheter |
|
|
|
|
|
Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Även 2008 bedöms impulsen till den aggrege- rade efterfrågan liten. Förändringen i finansiellt sparande mellan 2007 och 2008 består av vissa intäkts- och utgiftsslag som knappast påverkar efterfrågan i någon stor utsträckning. Dit hör ökade utgifter för rättsväsendet, det internatio- nella biståndet och sänkta kapitalskatter. Det
71
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
stärker slutsatsen att effekten på efterfrågan blir marginell. Det strukturella saldot bedöms för- svagas något, men det stigande resursutnyttjande mellan 2007 och 2008 gör att de automatiska stabilisatorerna verkar i dämpande riktning.
Mellan 2008 och 2010 beräknas det finansiella sparandet förbättras med sammanlagt ca 1 % av BNP.
5.4Den statliga sektorn
I nationalräkenskaperna (NR) omfattar den statliga sektorn all verksamhet som huvudsakli- gen är finansierad av skatter och kontrollerad av staten oberoende av organisationsform. Affärs- verksamhet i statliga bolag och affärsverk ingår inte i den statliga sektorn utan i näringslivet. Statsbudgeten omfattar alla transaktioner som påverkar statens lånebehov.
Nationalräkenskapernas redovisning
Statens finansiella sparande visade ett överskott på 19 miljarder kronor eller 0,7 % av BNP 2006. I år och nästa år beräknas överskottet överstiga 30 miljarder kronor. Med de aktuella ekonomiska förutsättningarna och hittills fattade beslut och förslag om finanspolitiken så beräk- nas överskottet öka till 93 miljarder kronor 2010 (se tabell 5.10).
Tabell 5.10 Statens finanser
Miljarder kronor, om annat ej anges
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Inkomster |
867 |
886 |
915 |
954 |
997 |
Skatter och avgifter |
789 |
790 |
822 |
861 |
902 |
Övriga inkomster |
77 |
95 |
92 |
93 |
95 |
Utgifter |
848 |
853 |
881 |
896 |
903 |
Utgifter exkl. räntor |
802 |
805 |
834 |
850 |
860 |
Ränteutgifter |
46 |
48 |
48 |
46 |
44 |
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
19 |
32 |
33 |
58 |
93 |
Procent av BNP |
0,7 |
1,1 |
1,1 |
1,7 |
2,7 |
Källor: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.
Statsbudgeten
Statens finansiella sparande visar förändringen av den finansiella förmögenheten, exklusive vär- deförändringar. Budgetsaldot visar statens låne- behov, och avspeglar därmed förändringen av
statsskulden. Det finansiella sparandet påverkas inte av att staten säljer eller köper finansiella till- gångar, t.ex. aktier, eller ökar utlåningen, t.ex. studiemedel, eftersom detta inte förändrar för- mögenheten. Däremot påverkas budgetsaldot och statsskulden av sådana finansiella transak- tioner.
Tabell 5.11 Statens finansiella sparande och budgetsaldo
Miljarder kronor
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Finansiellt sparande |
19 |
32 |
33 |
58 |
93 |
Räntor, periodisering, kurs- |
|
|
|
|
|
vinster/förluster |
1 |
2 |
0 |
||
Periodisering av skatter |
13 |
12 |
|||
Försäljning aktier |
0 |
50 |
50 |
50 |
50 |
Extra stora utdelningar |
10 |
17 |
- |
- |
- |
Effekt av PPS1 |
2 |
1 |
2 |
3 |
|
Övriga finansiella |
6 |
0 |
|||
transaktioner m.m. |
|
|
|
|
|
Budgetsaldo |
18 |
107 |
63 |
102 |
135 |
1 Effekt av PPS avser skillnaden mellan hur transaktionerna mellan staten och premiepensionssystemet påverkar finansiellt sparande och budgetsaldot. Källor: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.
Förutom denna principiella skillnad avviker redovisningen i statsbudgeten i flera avseenden från redovisningen i NR. Budgetsaldot redovisas kassamässigt medan NR tillämpar periodiserad redovisning. Denna skillnad påverkar framför allt redovisningen av skatter och ränteutgifter.
De ovannämnda skillnaderna i redovisnings- principer medför att budgetsaldo och finansiellt sparande skiljer sig åt. Därutöver finns stora sal- doneutrala skillnader i redovisningen av in- komster och utgifter mellan statsbudgeten och NR.
Förra året uppgick budgetöverskottet till 18 miljarder kronor, dvs. ungefär lika stort som det finansiella sparandet. De kostnadsmässiga ränteutgifterna var 9 miljarder kronor lägre än de kassamässiga. I motsatt riktning gick att de peri- odiserade skatterna, som avser inkomståret 2006, var 14 miljarder kronor lägre än de inbetalda kas- samässiga. Extra stora aktieutdelningar inräknas inte i det finansiella sparandet, men stärker bud- getsaldot. Transaktionerna mellan Riksgälds- kontoret (RGK) och premiepensionssystemet (PPS) minskade budgetsaldot kraftigt förra året. Det beror på att överföringarna till PPS 2006 in- kluderade två års intjänade pensionsrätter. Bud- getsaldot, men inte det finansiella sparandet, be- lastades av studielån och andra finansiella transaktioner (se tabell 5.11).
72
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5.5 |
Ålderspensionssystemet |
|
|
||||
Tabell 5.12 Budgetsaldo och statsskuld |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Miljarder kronor, om annat ej anges |
|
|
|
|
|
Ålderspensionssystemet består av en fördel- |
|||||||||||
|
|
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
ningsdel (inkomstpensionen) och en fondbase- |
|||||||||
Inkomster |
|
810 |
884 |
|
868 |
905 |
953 |
rad del (premiepensionen). Enligt beslut av EU:s |
|||||||||
Utgifter exkl. stats- |
|
|
|
|
|
|
|
|
statistikorgan Eurostat får numera fonderade |
||||||||
skuldsräntor |
|
716 |
723 |
|
752 |
753 |
771 |
pensionssystem inte räknas till den offentliga |
|||||||||
Statsskuldsräntor |
|
49 |
|
41 |
|
39 |
39 |
38 |
sektorn i nationalräkenskaperna (NR). |
|
|||||||
RGK:s nettoutlåning |
|
|
|
|
|
|
|
|
Premiepensionen finansieras av socialförsäk- |
||||||||
m.m. |
|
|
26 |
|
12 |
|
13 |
11 |
9 |
ringsavgifter och statliga |
ålderspensionsavgifter |
||||||
Budgetsaldo |
|
18 |
107 |
|
63 |
102 |
135 |
på transfereringar m.m. I NR redovisas avgif- |
|||||||||
Procent av BNP |
|
0,6 |
|
3,5 |
|
2,0 |
3,0 |
3,9 |
terna som en inkomst till försäkringssektorn, |
||||||||
Skulddispositioner |
|
|
|
|
|
|
|
|
som placerar medlen först i Riksgäldskontoret |
||||||||
m.m. |
|
|
|
|
2 |
och sedan i premiereservfonderna. Sparandet |
|||||||||||
Konsoliderad stats- |
|
|
|
|
|
|
|
|
överförs till hushållssektorn i likhet med fonde- |
||||||||
skuld |
|
|
1 220 |
1 112 |
1 042 |
942 |
805 |
rade avtalsförsäkringar. |
|
|
|
|
|||||
Procent av BNP |
|
43,0 |
36,9 |
32,7 |
28,2 |
23,0 |
Jämfört med den tidigare redovisningen redu- |
||||||||||
Källor: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet. |
|
|
|
|
ceras den offentliga sektorns finansiella sparande |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
Under perioden |
från och med 1995, då avsättningarna till pre- |
||||||||||||||||
miepensionen började. Från och med 1999 då |
|||||||||||||||||
ningar av aktier |
för |
ett värde |
på |
50 miljarder |
|||||||||||||
premiepensionsavgiften höjdes minskar den of- |
|||||||||||||||||
kronor per år, vilket påverkar budgetsaldot, men |
|||||||||||||||||
fentliga sektorns finansiella sparande med ca 1 % |
|||||||||||||||||
inte det finansiella sparandet. Även i år bidrar |
|||||||||||||||||
av BNP och skattekvoten med knappt en pro- |
|||||||||||||||||
extra |
stora aktieutdelningar |
till budgetsaldot. |
|||||||||||||||
centenhet per år. För 2006 reduceras den offent- |
|||||||||||||||||
Effekten av transaktionerna med PPS är margi- |
|||||||||||||||||
liga |
sektorns finansiella |
förmögenhet med |
ca |
||||||||||||||
nell då de preliminära avgifterna är ungefär lika |
|||||||||||||||||
10 % av BNP medan den konsoliderade brutto- |
|||||||||||||||||
stora som överföringarna till PPS. Skillnaden i |
|||||||||||||||||
skulden ökar med drygt 1 % av BNP . |
|
||||||||||||||||
periodiseringen av skatter är stor även för åren |
|
||||||||||||||||
Redovisningen i statsbudgeten och av stats- |
|||||||||||||||||
skulden påverkas |
inte |
av |
förändringen |
av |
|||||||||||||
oden |
|||||||||||||||||
premiepensionen i NR. |
|
|
|
|
|||||||||||||
periodiseras i NR medan den kassamässiga ef- |
|
|
|
|
|||||||||||||
Ålderspensionssystemet i den offentliga sek- |
|||||||||||||||||
fekten kommer först 2009. |
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
torn omfattar nu endast inkomstpensionen med |
|||||||||||||
Den konsoliderade |
statsskulden uppgick till |
||||||||||||||||
dess |
|||||||||||||||||
1 220 miljarder kronor vid utgången av 2006, vil- |
|||||||||||||||||
byggnadsfas är inkomsterna större än utbetalda |
|||||||||||||||||
ket motsvarar |
|
43 % |
av |
BNP. |
Statsskulden |
||||||||||||
|
pensioner. Det finansiella sparandet uppgick till |
||||||||||||||||
minskade från |
2005 med |
41 miljarder kronor, |
|||||||||||||||
30 miljarder kronor 2006 eller 1,1 % av BNP. |
|||||||||||||||||
vilket är 23 miljarder kronor mer än budgetöver- |
|||||||||||||||||
Därtill ökade tillgångarna i |
|||||||||||||||||
skottet. Skillnaden i form av skulddispositioner |
|||||||||||||||||
60 miljarder kronor till följd av värdeökningar. |
|||||||||||||||||
beror |
delvis på |
att skulden |
i |
utländsk |
valuta |
||||||||||||
Värdeförändringar |
påverkar |
inte |
det finansiella |
||||||||||||||
sjönk till följd av förstärkningen av kronan. Den |
|||||||||||||||||
sparandet. Där inräknas |
endast |
direktavkast- |
|||||||||||||||
förväntade förstärkningen av kronan bidrar även |
|||||||||||||||||
ningen i form av räntor och utdelningar. |
|
||||||||||||||||
2007 och 2008 till att skulden minskar något mer |
|
||||||||||||||||
Avgiftsinkomsterna överstiger pensionsutbe- |
|||||||||||||||||
än budgetöverskottet. Som andel av BNP mins- |
|||||||||||||||||
talningarna till och med 2008. Successivt ökade |
|||||||||||||||||
kar statsskulden till 23 % 2010 (se tabell 5.12). |
|||||||||||||||||
pensionsutbetalningar medför emellertid att ett |
|||||||||||||||||
Det |
innebär |
att statsskulden |
minskar |
med |
|||||||||||||
underskott mellan avgifter och pensioner upp- |
20 procent av BNP mellan 2006 och 2010. Därav |
står från och med 2009. Detta underskott täcks |
|
beror nära 6 procentenheter på de planerade för- |
||
av direktavkastningen, men det finansiella spa- |
||
säljningarna av aktier. |
||
randet minskar under prognosperioden (se tabell |
||
|
||
|
5.13). |
73
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Tabell 5.13 Ålderspensionssystemet
Miljarder kronor, om annat ej anges
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Inkomster |
210 |
215 |
223 |
233 |
245 |
Avgifter |
186 |
190 |
198 |
207 |
217 |
Räntor, utdelningar m.m. |
24 |
24 |
25 |
27 |
28 |
Utgifter |
180 |
189 |
201 |
218 |
235 |
Pensioner |
176 |
185 |
197 |
213 |
230 |
Övriga utgifter |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
30 |
26 |
22 |
16 |
11 |
Procent av BNP |
1,1 |
0,8 |
0,7 |
0,5 |
0,3 |
Anm.: Med
5.6Den kommunala sektorn
Kommunsektorns finanser har under de senaste åren stärkts avsevärt. För både 2005 och 2006 redovisade sektorn ett ekonomiskt resultat och finansiellt sparande som överstiger 10 miljarder kronor.40 Resultatet har följaktligen under dessa år legat i nivå med vad som torde vara förenligt med s.k. god ekonomisk hushållning. Detta är en kraftig förbättring jämfört med perioden 1994– 2004.
Det är framför allt inkomster från skatter och statsbidrag som förklarar den starka utveck- lingen.
Stark utveckling av skatteunderlaget
Även i år beräknas inkomsterna utvecklas starkt. Skatteinkomsterna och statsbidragen ökar till- sammans med 5,3 %, vilket är starkare än 2006 (se tabell 5.14). Skatteinkomsterna bedöms öka med 4.2 %. Detta inkluderar en genomsnittlig skattesänkning på 5 öre.
Tabell 5.14 Skatter och statsbidrag
Procentuell förändring
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Skatter och statsbidrag |
4,6 |
5,3 |
5,0 |
4,0 |
3,9 |
|
|
|
|
|
|
Skatteintäkter |
4,3 |
4,2 |
5,4 |
5,3 |
4,9 |
Statsbidrag |
4,8 |
9,7 |
3,5 |
Anm.: I tabellen redovisas utvecklingen av statsbidragen exklusive kompensation för mervärdesskatt (se även fotnot 41).
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
40 Med ekonomiskt resultat avses här resultat före extraordinära poster.
Statsbidragen exklusive kompensation för mervärdesskatt, enligt
Under 2008 beräknas skatteinkomsterna öka med 5,0 %. Denna ökning inkluderar en effekt på 0,9 miljarder kronor som uppstår av att kommunsektorns skatteintäkter ökar när av- dragsrätten för pensionssparande sänks. I bud- getpropositionen för 2008 avses statsbidragen till kommunsektorn att minskas med motsvarande belopp.
Tabell 5.15 Statsbidrag enligt nationalräkenskaperna
Miljarder kronor
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Kommunalekonomisk ut- |
|
|
|
|
|
jämning |
58 |
71 |
75 |
75 |
75 |
Sysselsättningsstöd |
7 |
|
|
|
|
Plusjobb |
2 |
4 |
2 |
|
|
Övriga bidrag1 |
46 |
48 |
49 |
50 |
49 |
Totala statsbidrag exkl. |
|
|
|
|
|
mervärdesskatt |
113 |
123 |
127 |
125 |
125 |
Årlig förändring |
6 |
10 |
4 |
Anm.: Beloppen avser samtliga bidrag fördelade på ett flertal utgiftsområden och är angivna enligt NR:s redovisning som skiljer sig från statsbudgetens redovis- ning. I NR redovisas även bidrag som ligger på statsbudgetens inkomstsida, vidare görs en annorlunda periodisering av utgifterna.
1 Övriga bidrag utgörs nästan uteslutande av riktade bidrag, dvs. bidrag som är förknippade med en specifik verksamhet. Bidrag för läkemedelsförmånen svarar för närmare hälften av de riktade bidragen.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Statsbidragen ökar med 3,5 % under 2008. Främst är det högre generella bidrag som ligger bakom ökningen. Dessutom ökar bidragen till bl.a. flyktingmottagning samt vård och omsorg. Samtidigt minskar transfereringarna till kommu- nerna avseende plusjobb och bl.a. utbild- ningsområdet, vilket verkar i motsatt riktning. Totalt väntas skatter och statsbidrag öka med 5,0 % under 2008.
41 I NR redovisas ingående mervärdesskatt i offentlig konsumtion och investering som en utgift. Den kompensation kommuner och landsting erhåller för dessa utgifter redovisas, till skillnad från statsbudgeten, som statsbidrag.
74
Inkomsterna från skatter förutses fortsätta öka med ca 5 % per år under 2009 och 2010. Statsbidragen utvecklas däremot svagare, bl.a. till följd av att plusjobben då upphör samt att de generella bidragen är nominellt oförändrade. Inkomsterna från skatter och statsbidrag beräknas därför sammantaget årligen öka något svagare med ca 4 % dessa år.
Finansiellt sparande och resultat
Finansiellt sparande och ekonomiskt resultat förutses i år överstiga 11 miljarder kronor. Re- sultatet väntas dock försvagas jämfört med 2006. Detta beror bl.a. på att pensionskostnaderna bedöms öka i högre utsträckning i år än tidigare. Dessutom förstärktes resultatet tillfälligt 2006 med 3 miljarder kronor till följd av en slutreglering av skatterna avseende 2005.
Tabell 5.16 Kommunsektorns finanser
Miljarder kronor
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Inkomster |
658 |
694 |
727 |
757 |
786 |
Skatter och statsbidrag |
|
|
|
|
|
exkl. mervärdesskatt |
567 |
597 |
627 |
652 |
677 |
Procent av BNP |
20,0 |
19,8 |
19,7 |
19,5 |
19,4 |
Övriga inkomster1 |
91 |
97 |
100 |
105 |
109 |
Utgifter |
648 |
683 |
714 |
747 |
779 |
Konsumtion |
552 |
584 |
612 |
641 |
669 |
Proc. volymökning |
2,0 |
1,8 |
1,7 |
0,7 |
0,7 |
Övriga utgifter |
96 |
100 |
102 |
106 |
110 |
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
10 |
11 |
13 |
10 |
8 |
Procent av BNP |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,3 |
0,2 |
Resultat före extraordi- |
|
|
|
|
|
nära poster |
15 |
11 |
14 |
10 |
9 |
1 Övriga inkomster inkluderar de ersättningar som avser kompensation för ingå- ende mervärdesskatt.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Den relativt starka utvecklingen av skattein- komster i kombination med att konsumtionsut- gifterna i löpande priser väntas utvecklas svagare medför att finansiellt sparande och resultat stärks 2008. Under 2009 och 2010 väntas överskotten försvagas trots en relativt återhåll- sam konsumtionstillväxt. Såväl finansiellt sparande som resultat förutses ändå hamna kring en relativt hög nivå kring
|
|
|
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1 |
||
|
|
|
|
|
|
Diagram 5.4 Kommunsektorns finanser |
|
|
|||
Procentuell utveckling |
Miljarder kronor |
||||
10 |
|
|
|
|
20 |
|
|
Inkomster (vänster axel) |
|
||
9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
Utgifter (vänster axel) |
15 |
||
8 |
|
|
Finansiellt sparande (höger axel) |
||
|
|
|
|
||
|
|
|
|
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
75
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
6 Alternativa scenarier
Osäkerheten är stor avseende bedömningar av såväl den framtida konjunkturutvecklingen som den långsiktigt hållbara tillväxttakten i ekono- min. Den sistnämnde osäkerheten är nu ovanligt stor eftersom det bland annat är svårt att mer ex- akt bedöma storleken på de långsiktiga effek- terna av regeringens politik. Finansdepartemen- tets bedömning av hur vidtagna strukturrefor- mer påverkar svensk ekonomi redovisas i för- djupningsrutan ”Långsiktiga effekter av reger- ingens ekonomiska politik” på sidan 41. Denna bedömning baseras i huvudsak på internationell forskning. Forskningsresultaten skiljer sig dock i en betydande grad mellan olika studier, vilket i sig skapar osäkerhet. Dessutom finns det relativt lite forskning om hur flera samverkande reformer kan påverka utvecklingen.
Nedan redovisas två alternativa scenarier som illustrerar osäkerheten i den ekonomiska ut- vecklingen framöver och hur denna osäkerhet påverkar de offentliga finanserna.
I högtillväxtalternativet antas regeringens ut- budsstimulerande politik få större effekter än i basalternativet. Arbetskraftsutbudet ökar mer och därmed blir löneökningstakten lägre. Riks- banken antas därför föra en mindre stram pen- ningpolitik. Sammantaget innebär detta att BNP och sysselsättningen stiger snabbare än i basal- ternativet. En sådan utveckling innebär också att de offentliga finanserna stärks väsentligt.
I lågtillväxtalternativet drabbas svensk eko- nomi av en internationell lågkonjunktur, till följd av kraftigt fallande tillgångs- och fastighetspriser i Förenta staterna. Prisfallet sprider sig även till Sverige och såväl hushållens konsumtion, ex- porten som investeringarna dämpas jämfört med basalternativet. Sammantaget innebär detta att
6.1Basalternativ
I basalternativet bedöms BNP och sysselsättning fortsätta att öka snabbt de närmaste åren. Tillväxten bedöms bli högre än vad som är lång- siktigt hållbart. Till följd av detta stiger resursut- nyttjandet successivt och det s.k.
tillväxten i svensk ekonomi och under 2009– 2010 stiger BNP och sysselsättningen långsam- mare än potentiell tillväxttakt. År 2010 är gapen slutna och den reguljära sysselsättningsgraden uppgår till 75,6 %. Den öppna arbetslösheten uppgår till 4,2 % och den totala arbetslösheten till 6,1 %.
Tabell 6.1 Nyckeltal, basalternativet
Procentuell förändring om annat ej anges
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
BNP |
3,7 |
3,3 |
2,1 |
2,3 |
0,6 |
1,1 |
0,5 |
0,0 |
|
Reguljär sysselsättningsgrad2 |
75,0 |
75,6 |
75,7 |
75,6 |
Öppen arbetslöshet, nivå3 |
4,7 |
4,1 |
4,2 |
4,2 |
Total arbetslöshet, nivå3 |
6,7 |
6,2 |
6,1 |
6,1 |
Reporänta, slutkurs |
3,50 |
4,50 |
4,75 |
4,25 |
Timlön |
4,0 |
4,3 |
4,5 |
4,4 |
KPI, årsgenomsnitt |
1,8 |
2,3 |
2,7 |
2,5 |
Finansiellt sparande i off. |
|
|
|
|
sektor, % av BNP |
2,3 |
2,2 |
2,5 |
3,2 |
1Skillnad i procent mellan faktisk och potentiell produktion.
2Antalet sysselsatta i åldern
3I procent av arbetskraften.
Källa: Finansdepartementet.
Den offentliga sektorns finanserna stärks un- der perioden. Skattekvoten sjunker tämligen kraftigt mellan 2006 och 2007, främst till följd av införandet av det s.k. jobbskatteavdraget. Emel- lertid så minskar också utgifterna i sådan om- fattning att det finansiella sparandet blir starkare än föregående år.
6.2Högtillväxtalternativ
Regeringen har i denna proposition gjort en be- dömning av reformernas effekter på arbetsutbud och sysselsättning som är baserad på vedertagen nationalekonomisk forskning och ligger i linje med vad andra bedömare anser (se fördjupnings- ruta ”Långsiktiga effekter av regeringens eko- nomiska politik” på sidan 41). Forskningsresul- taten är dock inte samstämmiga. Exempelvis anser nationalekonomen Edward C. Prescott att skatter och skattepolitik har en mycket större påverkan på arbetskraftsutbudet än vad majori-
76
teten av studier visar.42 I detta alternativscenario antas regeringens politik få en effekt på arbets- kraftsutbudet som är i linje med Prescotts re- sultat.
Arbetskraftsutbudet och antalet sysselsatta antas varaktigt kunna ligga på en nivå som är ca 3 % procent högre 2010 än i basalternativet. Produktivitetstillväxten och ökningen i medelar- betstiden beräknas bli något lägre än i basalter- nativet eftersom tillskottet av arbetskraft inte antas ha samma produktivitets- och medelar- betstidsnivå som genomsnittet av de sysselsatta.
Den starka ökningen av arbetskraftsutbudet leder till att sysselsättningen
Tabell 6.2 Nyckeltal, högtillväxtalternativet
Procentuell förändring om annat ej anges
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
BNP |
3,7 |
3,4 |
3,3 |
3,5 |
0,3 |
0,2 |
0,0 |
0,0 |
|
Reguljär sysselsättningsgrad2 |
75,0 |
75,8 |
76,9 |
77,9 |
Öppen arbetslöshet, nivå3 |
4,8 |
4,5 |
4,3 |
4,2 |
Total arbetslöshet, nivå3 |
6,8 |
6,6 |
6,2 |
6,1 |
Reporänta, slutkurs |
3,50 |
4,00 |
4,25 |
4,25 |
Timlön |
3,9 |
4,1 |
4,1 |
4,1 |
KPI, årsgenomsnitt |
1,8 |
2,1 |
2,4 |
2,2 |
Finansiellt sparande i off. |
|
|
|
|
sektor, % av BNP |
2,3 |
2,2 |
3,1 |
4,4 |
1Skillnad i procent mellan faktisk och potentiell produktion.
2Antalet sysselsatta i åldern
3I procent av arbetskraften.
Källa: Finansdepartementet.
Den lägre räntan och högre sysselsättningen bidrar till att företagen ökar investeringarna. En starkare sysselsättningstillväxt och en lägre in- flation leder till att hushållens reala disponibla inkomster utvecklas mycket starkare än i basal- ternativet trots lägre löneökningstakt. Tillsam-
42 Edward C. Prescott (2004), ”Why Do Americans Work So Much More Than Europeans?”, Federal Reserve Bank of Minneapolis Quarterly Review, 28:1,
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
mans med en lägre ränta innebär detta att hus- hållens konsumtion ökar snabbare.
Kombinationen av ett lägre resursutnyttjande, lägre löneökningstakt och en lägre styrränta innebär att BNP och sysselsättning kan öka be- tydligt snabbare än i basalternativet
Den högre konsumtionstillväxten leder till att de offentliga inkomsterna ökar jämfört med basalternativet, framför allt genom ökade inkomster av konsumtionsskatter. Inkomsterna förstärks ytterligare genom att lönesumman ökar starkare, i synnerhet 2010. Den lägre infla- tionstakten bidrar vidare till ett tryck nedåt för de offentliga utgifterna, som till stora delar är avhängiga den generella prisutvecklingen. Sam- mantaget stärks de offentliga finanserna väsent- ligt jämfört med basalternativet till följd av det starkare arbetskraftsutbudet.
6.3Lågtillväxtalternativ
I lågtillväxtalternativet väntas den internationella konjunkturen utvecklas betydligt svagare än i basalternativet. Ett prisfall på reala och fi- nansiella tillgångar i Förenta staterna antas få betydande spridningseffekter till andra delar av den amerikanska ekonomin och till världseko- nomin.
Fram till inledningen av 2007 har öknings- takten i huspriserna i Förenta staterna dämpats betydligt. I lågtillväxtalternativet antas hus- priserna falla med omkring 20 %, vilket är i samma storleksordning som flera bedömare uppskattar övervärderingen på den amerikanska bostadsmarknaden till.
Ett kraftigt husprisfall skulle markant minska de amerikanska hushållens reala förmögenhet och utrymmet för lånefinansierad konsumtion, samtidigt som försiktighetssparandet ökar. Därmed dämpas konsumtionen och investeringarna i Förenta staterna kraftigt. Den dämpade efterfrågan resulterar i en svagare sys- selsättningstillväxt vilket minskar hushållens konsumtion ytterligare. Försämringen på ar- betsmarknaden medför också att fler hushåll får betalningsproblem, vilket leder till fortsatta konkurser bland bolåneinstituten. Turbulensen på den amerikanska bolånemarknaden i kombination med minskade vinstmarginaler och
77
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
försämrat förtroende bland hushållen får genomslag på börsen och ger upphov till fallande börskurser. Den amerikanska centralbanken väntas dock agera snabbt med styrräntesänk- ningar och tillväxtdämpningen antas därför bli relativt kortvarig. Effekterna på världsekonomin bedöms emellertid bli betydande, delvis till följd av en minskande amerikansk importefterfrågan, men även genom att de finansiella problemen i Förenta staterna sprider sig och påverkar fastig- hets- och aktiepriser i andra länder.
Svensk ekonomi påverkas också avsevärt av den internationella konjunkturförsvagningen. Dels leder den globala inbromsningen till att ef- terfrågan på svenska exportvaror utvecklas sva- gare. Detta innebär i sin tur att investeringarna i industrin dämpas. Dessutom antas de fallande fastighets- och tillgångspriserna i Förenta sta- terna sprida sig till Sverige. Prisfallen bedöms dock bli något mindre än i Förenta staterna. De fallande priserna minskar hushållens förmögen- het kraftigt och hushållskonsumtionen dämpas markant. Försvagningen på den svenska bo- stadsmarknaden leder i sin tur till att invester- ingarna i bostäder utvecklas svagare.
Den kraftiga konjunkturförsvagningen leder till att sysselsättningsuppgången 2007 bryts. Ar- betslösheten stiger och resursutnyttjandet faller. Även under 2008 förblir arbetslösheten hög och det finns betydande lediga resurser i den svenska ekonomin.
Att efterfrågan faller och resursutnyttjandet minskar innebär att inflationstrycket dämpas. Till följd av detta höjer Riksbanken reporäntan långsammare under
På längre sikt antas efterfrågeförsvagningen klinga av. En gradvis internationell återhämtning och en fortsatt expansiv penningpolitik i kombi- nation med långsammare löneökningar leder till att såväl exporten, investeringarna och hushål- lens konsumtion ökar snabbare än i basalternativet
År 2010 har effekterna av konjunkturförsvag- ningen ebbat ut och BNP- och sysselsättnings- nivån är då de samma som i basalternativet.
Tabell 6.3 Nyckeltal, lågtillväxtalternativet
Procentuell förändring om annat ej anges
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
BNP |
2,3 |
2,7 |
3,0 |
3,2 |
0,0 |
||||
Reguljär sysselsättningsgrad2 |
73,6 |
73,9 |
75,0 |
75,6 |
Öppen arbetslöshet, nivå3 |
5,6 |
5,2 |
4,7 |
4,2 |
Total arbetslöshet, nivå3 |
7,6 |
7,3 |
6,7 |
6,2 |
Reporänta, slutkurs |
3,50 |
4,00 |
4,00 |
4,25 |
Timlön |
3,9 |
4,0 |
4,1 |
4,1 |
KPI, årsgenomsnitt |
1,8 |
2,1 |
2,4 |
2,2 |
Finansiellt sparande i off. |
|
|
|
|
sektor, % av BNP |
1,6 |
1,0 |
1,9 |
3,0 |
1Skillnad i procent mellan faktisk och potentiell produktion.
2Antalet sysselsatta i åldern
3I procent av arbetskraften.
Källa: Finansdepartementet.
Konsekvenserna för de offentliga finanserna är att inkomsterna av skatt på arbete och konsumtionsskatter dämpas märkbart till följd av att lönesumman och hushållens konsumtion utvecklas långsammare. Inflationen utvecklas dock svagare än i basalternativet. Detta har en positiv effekt för de offentliga finanserna, då ju en lägre inflationstakt innebär lägre offentliga utgifter. Sammantaget försämras dock de offentliga finanserna jämfört med basalternativet.
78
7 Prognosutvärdering
Finansdepartementets prognoser utgör underlag för statsbudgeten och för regeringens ut- formning av den ekonomiska politiken. Den ekonomiska politiken är i hög grad målstyrd. Flera av regeringens uttalade mål – t.ex. målet om överskott i den offentliga sektorns finansiella sparande – är relaterade till den makroekono- miska utvecklingen. Hög precision i progno- serna är således av stor betydelse. Ett viktigt led i att förbättra prognosernas precision är att utvär- dera tidigare prognoser.
I detta avsnitt redogörs för hur väl de fyra prognoser för 2006 som Finansdepartementet redovisade i vår- och budgetpropositionerna under 2005 och 2006 förhöll sig till det preliminära utfallet som SCB publicerade den 1 mars 2007. I likhet med tidigare prognos- utvärderingar jämförs dessutom Finansdeparte- mentets prognoser med prognoser från andra konjunkturbedömare. Utvärderingen innehåller även en analys av förändringar i prognosen jäm- fört med föregående prognos. Syftet med denna jämförelse är att belysa motiven till förändring- arna i prognosen.
7.1Finansdepartementets prognoser
BNP ökade med 4,4 % under 2006 enligt det preliminära utfallet från nationalräkenskaperna (se tabell 7.1). Utfallet var oväntat starkt och
Den svenska konjunkturen vände uppåt 2004 som en följd av en stark uppgång i exporten, och tillväxten har sedan dess gradvis breddats. Synen i prognoserna som gjordes under 2005 var att det i allt högre grad skulle vara den inhemska efter- frågan som skulle komma att driva tillväxten un- der 2006. Dessutom förväntades en stark upp-
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
gång i industriproduktionen. Nästan alla kom- ponenter i försörjningsbalansen underskattades i 2005 års prognoser. Det var framför allt offentlig konsumtion, bruttoinvesteringar, export och import som utvecklades starkare än förväntat. Sammantaget gav detta
Tabell 7.1 Finansdepartementets prognoser och utfallet för 2006
Procentuell förändring där annat ej anges
|
Vår |
Höst |
Vår |
Höst |
Utfall |
|
2005 |
2005 |
2006 |
2006 |
2006 |
BNP |
2,7 |
3,1 |
3,6 |
4,0 |
4,4 |
|
|
|
|
|
|
Hushållens konsumtion |
2,7 |
3,0 |
3,4 |
3,6 |
2,8 |
Offentlig konsumtion |
0,7 |
1,8 |
1,8 |
1,4 |
1,8 |
Bruttoinvesteringar |
5,2 |
5,0 |
5,6 |
7,2 |
8,2 |
Lagerinvesteringar1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
||
Export |
5,8 |
6,1 |
8,2 |
8,3 |
9,1 |
Import |
6,2 |
6,7 |
8,6 |
7,6 |
7,8 |
|
|
|
|
|
|
Industriproduktion |
5,0 |
4,6 |
5,5 |
5,3 |
5,6 |
Antal sysselsatta2 |
1,1 |
1,3 |
1,8 |
1,7 |
1,8 |
Produktivitet |
1,9 |
2,0 |
2,5 |
2,8 |
3,1 |
Medelarbetstid2 |
|||||
Öppen arbetslöshet2,3 |
4,4 |
4,8 |
4,9 |
5,6 |
5,4 |
KPI, årsgenomsnitt |
1,5 |
1,5 |
1,4 |
1,6 |
1,4 |
Reporänta4 |
2,75 |
2,50 |
2,50 |
3,00 |
3,00 |
BNP världen |
3,9 |
4,1 |
4,5 |
5,0 |
5,25 |
1Förändring uttryckt i procent av BNP föregående år.
2Den statistikomläggning som genomfördes under 2005 innebär att utfall och prognoser inte är direkt jämförbara.
3I procent av arbetskraften.
4Reporänta vid årets slut.
5För vissa länder är utfallet prognostiserat.
Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken och Finansdepartementet.
I prognoserna under 2006 bedömdes svensk ekonomi utvecklas väl under året. Växande in- ternationell efterfrågan och god konkurrenskraft i svenska företag tydde på en stark export och industriproduktion. Investeringarna förväntades också växa snabbt liksom konsumtionen. Även importen väntades öka kraftigt som en följd av den starka efterfrågetillväxten.
Till följd av en överskattning av ökningen i disponibel inkomst överskattades hushållens konsumtionstillväxt i de två prognoserna för 2006 som gjordes under året. Dessutom förvän- tades den positiva utvecklingen på arbetsmark- naden få större genomslag på konsumtionen.
Den offentliga konsumtionen underskattades då tillgänglig statistik under hösten indikerade
79
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
en lägre tillväxt än vad som visade sig vara fallet. För den statliga konsumtionen var det framför allt arbetade timmar och sociala naturaförmå- ner43som kom att utvecklas betydligt starkare än väntat. För den kommunala konsumtionen var det huvudsakligen försäljning och sociala natu- raförmåner som överskattades.
Liksom under 2005 underskattades styrkan i bostadsinvesteringarna och de offentliga investeringarna även vid tiden för 2006 års ekonomiska vårproposition. Bland annat till följd av överraskande starka utfall under våren reviderades dock prognosen för de offentliga investeringarna upp inför budgetpropositionen för 2007. Bostadsinvesteringarna och de offentliga investeringarna visade sig emellertid vara starkare än så, vilket innebar att den totala investeringstillväxten underskattades med drygt 1 procentenhet under hösten 2006.
Både utvecklingen av varu- och tjänsteexpor- ten visade sig ha varit starkare under 2006 än be- dömningen i vårpropositionen och budgetpro- positionen under året. Det var främst en följd av att världsmarknadsefterfrågan var starkare än vad som bedömdes vid de två prognostillfällena.
Varuimportprognosen reviderades upp kraf- tigt under våren 2006 till följd av en starkare in- ternationell och inhemsk efterfrågan. Den starka revideringen ledde till att importprognosen blev högre än utfallet. Importtillväxten dämpades un- der andra kvartalet 2006 och därmed reviderades prognosen ner igen under hösten.
Arbetsmarknadsprognoser
I vårpropositionen 2005 gjordes bedömningen att sysselsättningen skulle stiga med 1,1 % 2006. Denna prognos reviderades upp med två tiondelar i budgetpropositionen för år 2006. På grund av omläggningen av arbetskraftsunder- sökningen (AKU) var det stora problem med statistiken, vilket försvårade prognosarbetet. Konsekvenserna av omläggningen var störst un- der sommarmånaderna. Det var framför allt ar- betskraftsutbudet som var svårbedömt i nya AKU. I budgetpropositionen för 2006 pre-
43 Sociala naturaförmåner utgörs av offentliga sektorns köp av varor och tjänster – producerade av marknadsproducenter – som levereras till hushållen utan vidare bearbetning inom offentliga sektorn. Exempel på sådana varor är privata äldreboenden, läkemedels- och tandvårdsförmåner och privata eller kooperativa förskolor.
senterade också dåvarande regering en stor sats- ning på arbetsmarknadspolitiska program inför valåret 2006. En av konsekvenserna blev att prognosen för arbetskraftsutbudet reviderades ned kraftigt. Den öppna arbetslösheten revidera- des upp från 4,4 % till 4,8 %, vilket endast berodde på den nya definitionen av arbetslöshet i AKU.
Till vårpropositionen 2006 hade indikatorerna stärkts ytterligare, samtidigt som sysselsättning och arbetskraftsutbud hade utvecklats mer posi- tivt än väntat. Sysselsättningsprognosen revide- rades därför upp med fem tiondelar till 1,8 %. Det stod samtidigt klart att arbetskraftsutbudet till följd av statistikomläggningen hade under- skattats, vilket medförde att utbudsprognosen reviderades upp med sex tiondelar. Prognosen för den öppna arbetslösheten reviderades upp marginellt till 4,9 %. De arbetsmarknadspolitiska program ökade under inledningen av året inte i den omfattning som planerats. Prognosen för året byggde på att det skulle vara möjligt att under senare delen av året expandera åtgärderna i mycket stor omfattning.
I budgetpropositionen för 2007 reviderades sysselsättningsprognosen ned marginellt till följd av en svag utveckling under andra kvartalet enligt AKU. Eftersom det i praktiken inte hade varit möjligt att expandera åtgärderna i den omfatt- ning som antagits kom den öppna arbetslösheten att utvecklas sämre än prognos. Den öppna arbetslösheten reviderades upp med sju tiondelar till 5,6 %.
Under slutet av året steg sysselsättningen mer än väntat. Den öppna arbetslösheten utvecklades väl trots att åtgärderna minskade kraftigt. Utfal- let blev att sysselsättningen steg med 1,8 % och den öppna arbetslösheten blev 5,4 %.
Inflationsprognoser
De prognoser som gjordes under 2005 och 2006 överskattade den genomsnittliga inflationen 2006 med mellan 0,1 och 0,2 procentenheter. Det gäller både inflationen mätt med KPI och den underliggande inflationen mätt med UND1X. I de två prognoser som gjordes under 2005 överskattades inflationen i början av 2006 medan prognosen för senare delen av 2006 var mer i linje med utfallet.
I budgetpropositionen för 2007 gjordes ett ovanligt stort prognosfel för inflationens ut- veckling under återstoden av 2006.
80
flationen i december 2006 överskattades med hela 0,6 procentenheter. Detta hängde bland annat samman med att de sjunkande bensinpriserna inte kunde beaktas. Men till prognosfelet bidrog även en allmän överskattning av såväl det inhemska som det importerade pristrycket. Prognosfelet för KPI- inflationen blev ännu större än för UND1X- inflationen under några månader i slutet av 2006. Detta berodde till stor del på att fastighetsskattesänkningarna beaktades i KPI tidigare än väntat.
7.2Jämförelse med andra prognosmakare
Ett sätt att utvärdera Finansdepartementets prognoser är att jämföra prognosfelen för några centrala variabler mellan olika prognosmakare. En sådan prognosjämförelse är emellertid för- knippad med flera begränsningar och blir lätt missvisande. Till exempel publiceras progno- serna vid olika tidpunkter, vilket gör att pro- gnosmakarna inte alltid har tillgång till samma informationsmängd. Detta blir särskilt tydligt när högfrekventa variabler från finansiella mark- nader eller månadsfrekventa data som inflation och arbetslöshet analyseras, eller när en bedö- mare har tillgång till särskilt viktig information såsom ett nytt utfall från nationalräkenskaperna. I denna jämförelse görs ett försök att reducera detta problem genom att jämföra prognoser publicerade vid i stort sett samma tidpunkt.
Prognosantagandena skiljer sig dessutom i flera fall mellan olika prognosmakare. Finansde- partementet utgår exempelvis från redan beslu- tade, eller i propositionen föreslagna, ekono-
Ett antal prognosmakares absoluta prognosfel för
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
2006 relativt stora. Samtliga prognosmakare un- derskattade
ende |
för 2006 var ungefär |
1 procentenhet, vilket |
kan jämföras med |
0,4 procentenheter för det föregående år. Under perioden
Nästan alla prognosmakare underskattade ar- betslösheten 2006 i de prognoser som gjordes 2005. I prognoserna som gjordes 2006 var bilden mer splittrad. Det genomsnittliga absoluta pro- gnosfelet var ungefär 0,4 procentenheter för prognosår 2006, vilket kan jämföras med 0,5 procentenheter under perioden
Diagram 7.1 Genomsnittliga absoluta prognosfel för 2006
Procentenheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
1,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1,2 |
|
|
|
|
BNP |
KPI |
Arbetslöshet |
|
1,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
FID |
KI |
SN |
FSB |
SEB |
SHB |
NB |
OECD |
RB |
(0) |
(3) |
(5) |
Anm.: Genomsnitten avser de fel, i absoluta tal, som gjordes i fyra prognoser avseende 2006, dvs. på våren och hösten 2005, samt på våren och hösten 2006. Siffrorna inom parentes visar när respektive prognosinstituts prognos genom- snittligt publiceras i förhållande till Finansdepartementets prognos mätt i veckor. Prognosurvalet har gjorts så att tidpunkten för prognosen i så stor utsträckning som möjligt sammanfaller med Finansdepartementets tidpunkt för publicering. Instituten är: Finansdepartementet (FID), Konjunkturinstitutet (KI), Svenskt När- ingsliv (SN), Swedbank (FSB), SEB, Handelsbanken (SHB), Nordea (NB), Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) och Riksbanken (RB).
Källor: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet samt respektive konjunk- turbedömare.
Inflationsprognoserna som gjordes 2005 och 2006 både över- och underskattade utvecklingen för 2006. Det är värt att konstatera att infla- tionsprognoserna för 2006 var goda. Det abso- luta prognosfelet för 2006 var i genomsnitt 0,2 procentenheter, att jämföra med 0,6 procenten- heter 2005. För perioden
Att jämföra prognosmakare utifrån endast ett utfallsår är självklart osäkert. I tabell 7.2 visas därför utvecklingen av prognosfelen för BNP-
81
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
tillväxten över de senaste åren, mätt i form av fem års glidande medelvärde. Under den senaste femårsperioden missbedömdes
Generellt sett gör samtliga prognosmakare bättre bedömningar än en så kallad naiv prognos, vilken definieras som en prognos för år t som är identisk med utfallet för närmast föregående år,
Tabell 7.2 Genomsnittligt absolut prognosfel för BNP- tillväxten
Procentenheter, fem års glidande medelvärden
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
FID |
0,70 |
0,71 |
0,80 |
0,81 |
0,76 |
0,67 |
FSB |
0,76 |
0,73 |
0,73 |
0,79 |
0,78 |
0,71 |
KI |
0,68 |
0,74 |
0,84 |
0,82 |
0,77 |
0,65 |
Nordea |
0,68 |
0,75 |
0,85 |
0,82 |
0,79 |
0,66 |
OECD |
0,72 |
0,74 |
0,81 |
0,74 |
0,67 |
0,57 |
SEB |
0,64 |
0,66 |
0,71 |
0,74 |
0,70 |
0,63 |
SHB |
0,89 |
0,93 |
1,05 |
0,98 |
0,92 |
0,73 |
SN |
0,89 |
0,88 |
0,97 |
0,95 |
0,88 |
0,86 |
Medelvärde |
0,75 |
0,77 |
0,85 |
0,83 |
0,78 |
0,69 |
|
|
|
|
|
|
|
Naiv |
1,03 |
1,05 |
0,94 |
1,18 |
1,21 |
1,04 |
Anm.: Genomsnitten avser de absoluta fel som gjordes för respektive år, dvs. på hösten och våren föregående år, samt på hösten och våren innevarande år. Felen för respektive år är dessutom beräknade som fem års glidande medelvärden.
Detta innebär att för exempelvis år 2006 ingår de fel som gjordes för åren 2002– 2006. Genomsnitten avser därför totalt 20 prognoser per kolumn. Medelfelet visar för respektive år medelvärdena av samtliga prognosmakares absoluta prognosfel. Den naiva prognosen innebär att den prognos som görs år t sätts lika med utfal- let för år
Källor: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet samt respektive konjunk- turbedömare.
Svenskt Näringsliv har en tendens att syste- matiskt underskatta
Diagram 7.2 Absoluta medelfel avseende BNP
Procentenheter |
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,8 |
|
|
|
|
|
|
|
0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
FID |
KI |
SN |
NB |
SEB |
SHB |
FSB |
OECD |
Anm.: Genomsnitten avser de fel, i absoluta tal, som gjordes för respektive år, dvs. på hösten och våren föregående år, samt på hösten och våren innevarande år. Prognosurvalet har gjorts så att tidpunkten för prognosen i så stor utsträck- ning som möjligt sammanfaller med Finansdepartementets tidpunkt för publice- ring.
Källor: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet samt respektive konjunk- turbedömare.
Jämförelser av olika prognosmakares skicklig- het ger relativt olika resultat beroende på vilken tidsperiod som studeras. I KI:s utvärdering44 av åren
Finansdepartementet är bland de prognosma- kare som har störst tendens till att underskatta arbetslösheten. Detta kan delvis förklaras av en systematisk överskattning av andelen personer i arbetsmarknadspolitiska program.
44Konjunkturinstitutet, ”Konjunkturläget”, mars 2007.
45RiR 2006:23, ”Det makroekonomiska underlaget i budgetpropositio- nerna”.
46Bergvall ”Utvärdering av Konjunkturinstitutets prognoser”, Konjunk- turinstitutets specialstudie nr 5, 2005.
82
Diagram 7.3 Genomsnittligt absolut prognosfel och bias för arbetslösheten
Procentenheter |
|
|
0,5 |
|
|
0,4 |
|
|
0,3 |
|
|
0,2 |
|
|
0,1 |
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
Prognosfel |
Bias |
|
|
|
|
|
|
KI SN HUI SEB LO RB FID NB SHB Anm.: Med bias avses det genomsnittliga prognosfelet.
Källa: Konjunkturinstitutet.
De relativt stora prognosfel för arbetslösheten som Finansdepartementet gjort de senaste fyra åren förklaras till stor del av att arbetslösheten först ökade mer, och sedan inte minskade så fort, som prognostiserat. De flesta andra prognosmakare gjorde samma missbedömning. Från och med budgetpropositionen för 2006 har prognosförutsättningarna försämrats till följd av den
7.3Jämförelse med föregående prognos
Prognosen för svensk
Prognosen för hushållens konsumtionsutgif- ter är oförändrad sedan budgetpropositionen och bedömningen avseende offentliga sektorns konsumtion ligger också i stora drag fast.
Det fortsatt höga kapacitetsutnyttjandet i in- dustrin, den starka efterfrågan på svenska pro- dukter och de goda finansiella förutsättningarna har medfört att tillväxten i industrins maskinin- vesteringar under innevarande år bedöms bli starkare än vad som förutsågs i budgetproposi- tionen. Tidigareläggningen av vissa bostadspro- jekt har också inneburit att investeringstillväxten
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
nu väntas bli starkare under 2007. Sammantaget bedöms bruttoinvesteringarna nu öka med 5,6 % jämfört med 3,6 % i budgetpropositionen för 2007.
Prognosen för exporttillväxten 2007 har revi- derats upp jämfört med bedömningen i budget- propositionen. Totalt sett väntas exporttillväxten nu uppgå till 7,0 % jämfört med 6,4 % i budget- propositionen. Anledningen till revideringen är dels att exportutfallet för det fjärde kvartalet 2006 var starkare än prognostiserat samt att för- stärkningen av den svenska kronan väntas bli mindre än i den tidigare bedömningen. Dess- utom väntas
Importprognosen revideras upp från budgetpropositionen främst till följd av den uppreviderade exportprognosen.
Sysselsättningstillväxten har reviderats upp med 0,8 procentenheter, främst till följd av starka månadsutfall i slutet av 2006 och inledningen av år 2007. Indikatorerna visar på en fortsatt god efterfrågan. Prognosen för den öppna arbetslösheten har reviderats ned jämfört med i budgetpropositionen. Den största delen av revideringen av den öppna arbetslösheten förklaras av att arbetslösheten redan vid in- ledningen av året var lägre än vad som förutsågs tidigare. Under senhösten och vintern 2006 sjönk den öppna arbetslösheten mer än väntat. Åtgärdsvolymen är i stort sett densamma som i budgetpropositionen. Därmed revideras progno- sen för den totala arbetslösheten ned 2007.
Bedömningen av löneökningstakten har revi- derats upp med 0,3 procentenheter jämfört med budgetpropositionen, bland annat till följd av en ändrad syn på resursutnyttjandet.
Inflationsprognosen för 2007 har reviderats ned avsevärt. Det beror dels på att inflationen i slutet av 2006 blev betydligt lägre än vad som förutsågs i budgetpropositionen (se avsnitt 7.1), dels på att den senaste tidens utfall och indikato- rer tytt på en svagare konsumentprisutveckling under 2007. Inflationen mätt med KPI har revi- derats ned mindre än den underliggande infla- tionen mätt med UND1X. Det beror på att pro- gnoserna för bostadsräntorna och för nettot av skatte- och subventionsförändringars direkta konsumentpriseffekter har reviderats. Dessa komponenter ingår i KPI men inte i UND1X.
Prognosen för reporäntan är vid utgången av 2007 3,50 %, vilket är 0,50 procentenheter lägre än prognosen i budgetpropositionen.
83
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Valutakursprognosen för december 2007 mätt med
Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas nu bli 0,9 % eller 26 miljarder kronor högre än beräkningen i budgetpropositionen. Inkomsterna är uppreviderade med 20 miljarder kronor varav 15 miljarder avser skatter, medan utgifterna nu beräknas bli 6 miljarder kronor lägre än beräknat i budgetpropositionen.
Prognosen för
Tabell 7.3 Finansdepartementets prognoser för 2007 i budgetpropositionen för 2007 och 2007 års vårproposition
Procentuell förändring om ej annat anges
|
BP07 |
VÅP07 |
Sverige |
|
|
BNP |
3,3 |
3,7 |
Hushållens konsumtion |
4,2 |
4,2 |
Offentlig konsumtion |
1,5 |
1,4 |
Bruttoinvesteringar |
3,3 |
5,6 |
Export |
6,4 |
7,0 |
Import |
7,1 |
7,6 |
Antal sysselsatta |
1,5 |
2,3 |
Antal arbetade timmar |
1,2 |
1,5 |
Öppen arbetslöshet1 |
5,8 |
4,7 |
Timlön |
3,7 |
4,0 |
Offentliga sektorns |
|
|
finansiella sparande2,3 |
1,3 |
2,2 |
KPI, årsgenomsnitt |
2,5 |
1,8 |
Reporänta4 |
3,75 |
3,50 |
123 |
124 |
|
Förenta staterna, BNP |
2,5 |
2,2 |
Euroområdet, BNP |
1,9 |
2,2 |
1Procent av arbetskraften.
2Procent av BNP.
3Justerad för ändrad redovisning av premiepensionssystemet.
4Reporäntan vid årets slut.
84
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Tabellsamling
Tabeller till avsnitt 1 Internationell konjunktur
Procentuell förändring
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Förenta staterna |
0,8 |
1,6 |
2,5 |
3,9 |
3,2 |
3,3 |
2,2 |
2,6 |
3,3 |
3,0 |
Japan |
0,2 |
0,3 |
1,5 |
2,7 |
1,9 |
2,2 |
1,8 |
1,9 |
2,0 |
2,0 |
Euroområdet |
1,9 |
0,9 |
0,8 |
2,0 |
1,4 |
2,6 |
2,2 |
2,1 |
2,0 |
2,0 |
BNP världen |
2,6 |
3,2 |
3,9 |
5,3 |
4,8 |
5,2 |
4,6 |
4,5 |
4,7 |
4,5 |
Världsmarknadsefterfrågan1 |
1,8 |
2,6 |
4,3 |
9,7 |
7,9 |
9,8 |
6,3 |
6,4 |
7,0 |
6,9 |
1 Världsmarknadsefterfrågan mäter den sammanvägda importefterfrågan i samtliga länder som Sverige exporterar till. |
|
|
|
|
||||||
Källor: Eurostat, nationella källor och Finansdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslöshet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Procent av arbetskraften |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Förenta staterna |
4,7 |
5,8 |
6,0 |
5,5 |
5,1 |
4,6 |
4,8 |
5,3 |
5,2 |
5,1 |
Japan |
5,0 |
5,4 |
5,2 |
4,8 |
4,4 |
4,1 |
3,9 |
3,7 |
3,7 |
3,7 |
Euroområdet |
7,8 |
8,2 |
8,7 |
8,8 |
8,6 |
7,9 |
7,4 |
7,4 |
7,5 |
7,5 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
Anm.: Eurostats definition för euroområdet och nationell definition för Förenta staterna och Japan. |
|
|
|
|
|
|
||||
Källor: Eurostat, nationella källor och Finansdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Inflation |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Förenta staterna |
2,8 |
1,6 |
2,3 |
2,7 |
3,4 |
3,2 |
1,8 |
2,6 |
2,8 |
2,9 |
Japan |
0,2 |
0,6 |
0,9 |
1,2 |
1,5 |
|||||
Euroområdet |
2,3 |
2,2 |
2,1 |
2,1 |
2,2 |
2,2 |
2,0 |
2,0 |
1,9 |
1,9 |
Anm.: HIKP för euroområdet, KPI för Förenta staterna och Japan.
Källor: Eurostat, nationella källor och Finansdepartementet.
85
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Tabeller till avsnitt 2 Finansiella marknader
Ränte- och valutakursantaganden, slutkurs
Värde vid respektive års slut
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Reporänta |
3,75 |
3,75 |
2,75 |
2,00 |
1,50 |
3,00 |
3,50 |
4,50 |
4,75 |
4,25 |
3,73 |
3,54 |
2,70 |
2,05 |
1,93 |
3,07 |
3,60 |
4,55 |
4,70 |
4,30 |
|
4,98 |
4,14 |
4,30 |
3,33 |
3,16 |
3,70 |
3,95 |
4,60 |
4,80 |
4,50 |
|
5,35 |
4,71 |
4,86 |
3,90 |
3,38 |
3,65 |
4,05 |
4,65 |
4,85 |
4,55 |
|
0,35 |
0,52 |
0,51 |
0,25 |
0,02 |
0,35 |
0,55 |
0,25 |
|||
6 mån. EURIBOR |
3,14 |
2,67 |
2,14 |
2,16 |
2,60 |
3,61 |
4,05 |
4,05 |
4,05 |
4,05 |
137 |
131 |
124 |
121 |
131 |
123 |
124 |
120 |
121 |
121 |
|
EUR/SEK |
9,32 |
9,12 |
9,02 |
8,98 |
9,44 |
9,04 |
9,10 |
8,80 |
8,90 |
8,90 |
USD/SEK |
10,45 |
8,68 |
7,36 |
6,70 |
7,95 |
6,84 |
6,74 |
6,52 |
6,59 |
6,59 |
EUR/USD |
0,89 |
1,05 |
1,22 |
1,34 |
1,19 |
1,32 |
1,35 |
1,35 |
1,35 |
1,35 |
Källor: Riksbanken, Reuters och Finansdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Ränte- och valutakursantaganden, årsgenomsnitt |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Årsgenomsnitt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
4,05 |
4,16 |
3,01 |
2,17 |
1,75 |
2,45 |
3,42 |
4,11 |
4,63 |
4,48 |
|
4,70 |
4,99 |
4,08 |
3,76 |
2,85 |
3,52 |
3,93 |
4,30 |
4,71 |
4,64 |
|
5,11 |
5,30 |
4,64 |
4,42 |
3,38 |
3,70 |
3,98 |
4,38 |
4,76 |
4,69 |
|
0,29 |
0,51 |
0,54 |
0,36 |
0,00 |
0,08 |
0,46 |
0,39 |
|||
6 mån. EURIBOR |
3,64 |
3,28 |
2,25 |
2,09 |
2,24 |
3,06 |
3,87 |
4,05 |
4,05 |
4,05 |
136 |
134 |
128 |
126 |
128 |
127 |
124 |
122 |
121 |
121 |
|
EUR/SEK |
9,25 |
9,16 |
9,12 |
9,13 |
9,28 |
9,25 |
9,14 |
8,94 |
8,85 |
8,90 |
USD/SEK |
10,33 |
9,73 |
8,09 |
7,35 |
7,49 |
7,38 |
6,89 |
6,62 |
6,56 |
6,59 |
EUR/USD |
0,90 |
0,94 |
1,13 |
1,24 |
1,24 |
1,25 |
1,33 |
1,35 |
1,35 |
1,35 |
Källor: Riksbanken, Reuters och Finansdepartementet.
86
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Tabeller till avsnitt 3 Svensk efterfrågan och produktion
Försörjningsbalans
|
Mdkr |
Procentuell volymförändring |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
20061 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Hushållens konsumtionsutgifter |
1 339 |
0,4 |
1,5 |
1,8 |
2,2 |
2,4 |
2,8 |
4,2 |
3,8 |
2,4 |
2,6 |
Offentliga konsumtionsutgifter |
759 |
0,9 |
2,3 |
0,7 |
0,4 |
0,3 |
1,8 |
1,4 |
1,4 |
0,5 |
0,6 |
Statliga |
207 |
3,0 |
1,5 |
1,0 |
0,5 |
0,4 |
0,1 |
0,1 |
|||
Kommunala |
552 |
1,9 |
2,0 |
0,4 |
0,8 |
1,2 |
2,0 |
1,8 |
1,7 |
0,7 |
0,7 |
Fasta bruttoinvesteringar |
509 |
1,1 |
6,4 |
8,1 |
8,2 |
5,6 |
3,4 |
2,3 |
2,7 |
||
Lagerinvesteringar2 |
0 |
0,3 |
0,1 |
0,2 |
|||||||
Export |
1456 |
0,5 |
1,2 |
4,6 |
11,2 |
6,7 |
9,1 |
7,0 |
6,3 |
6,3 |
6,0 |
Import |
1224 |
5,0 |
7,0 |
6,9 |
7,8 |
7,6 |
6,7 |
6,7 |
6,7 |
||
BNP |
2838 |
1,1 |
2,0 |
1,7 |
4,1 |
2,9 |
4,4 |
3,7 |
3,3 |
2,1 |
2,3 |
BNP, kalenderkorrigerad |
– |
1,2 |
2,0 |
1,8 |
3,6 |
2,9 |
4,7 |
3,9 |
3,2 |
2,1 |
2,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1I löpande priser.
2Bidrag till
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Bidrag till tillväxt
Procentenheter
|
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
Hushållens konsumtionsutgifter |
|
0,2 |
0,7 |
0,9 |
1,1 |
1,1 |
1,4 |
2,0 |
1,8 |
1,2 |
1,3 |
|
|
Offentliga konsumtionsutgifter |
|
0,2 |
0,6 |
0,2 |
0,1 |
0,1 |
0,5 |
0,4 |
0,4 |
0,1 |
0,1 |
|
|
Statliga |
|
0,2 |
0,1 |
0,0 |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
|||
Kommunala |
|
0,4 |
0,4 |
0,1 |
0,2 |
0,2 |
0,4 |
0,3 |
0,3 |
0,1 |
0,1 |
|
|
Fasta bruttoinvesteringar |
|
0,2 |
1,0 |
1,3 |
1,4 |
1,0 |
0,6 |
0,4 |
0,5 |
|
|||
Lagerinvesteringar |
|
0,3 |
0,1 |
0,2 |
|
||||||||
Export |
|
0,2 |
0,5 |
2,0 |
4,9 |
3,1 |
4,4 |
3,6 |
3,3 |
3,4 |
3,4 |
|
|
Import |
|
1,0 |
0,8 |
|
|||||||||
BNP |
|
1,1 |
2,0 |
1,7 |
4,1 |
2,9 |
4,4 |
3,7 |
3,3 |
2,1 |
2,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
Mdkr |
|
Procentuell volymförändring |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
20061 |
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
Export |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Varuexport |
1084 |
|
2,0 |
4,8 |
10,2 |
5,1 |
8,0 |
6,9 |
6,1 |
– |
– |
||
Bearbetade varor1 |
886 |
|
1,9 |
4,8 |
10,3 |
4,5 |
8,3 |
7,5 |
6,7 |
– |
– |
||
Tjänsteexport |
372 |
|
10,1 |
3,6 |
14,4 |
11,5 |
12,0 |
7,4 |
6,9 |
– |
– |
||
Total export |
1456 |
|
0,5 |
1,2 |
4,6 |
11,2 |
6,7 |
9,1 |
7,0 |
6,3 |
6,3 |
6,0 |
|
Exportpris |
– |
|
2,5 |
3,0 |
2,7 |
1,0 |
1,2 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Import |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Varuimport |
927 |
|
7,0 |
7,6 |
7,9 |
7,6 |
7,9 |
7,3 |
– |
– |
|||
Bearbetade varor2 |
682 |
|
5,6 |
9,9 |
9,3 |
9,7 |
9,5 |
8,3 |
– |
– |
|||
Tjänsteimport |
297 |
|
4,6 |
5,3 |
4,0 |
8,5 |
6,5 |
5,1 |
– |
– |
|||
Total import |
1224 |
|
5,0 |
7,0 |
6,9 |
7,8 |
7,6 |
6,7 |
6,7 |
6,7 |
|
||
Importpris |
– |
|
4,1 |
0,1 |
0,8 |
4,7 |
3,5 |
0,8 |
1,1 |
|
1I löpande priser.
2Varugrupper enligt SNI.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
87
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Fasta bruttoinvesteringar
|
Mdkr |
Procentuell volymförändring |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
20061 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Näringslivet1 |
335 |
1,2 |
5,9 |
8,8 |
6,1 |
4,8 |
4,6 |
– |
– |
||
Varuproducenter |
152 |
3,3 |
3,4 |
15,9 |
6,1 |
8,1 |
5,9 |
– |
– |
||
Industri |
86 |
2,2 |
2,8 |
13,9 |
4,0 |
9,1 |
5,7 |
– |
– |
||
34 |
3,9 |
11,0 |
7,2 |
29,9 |
11,4 |
11,0 |
9,2 |
– |
– |
||
Tjänsteproducenter2 |
184 |
7,8 |
3,6 |
6,1 |
2,1 |
3,4 |
– |
– |
|||
Företagstjänsteverksamhet |
38 |
0,5 |
16,8 |
5,6 |
4,0 |
1,7 |
2,5 |
– |
– |
||
Handel |
33 |
9,0 |
14,3 |
5,1 |
3,7 |
4,9 |
4,8 |
– |
– |
||
Bostäder |
91 |
4,2 |
10,5 |
5,4 |
15,4 |
14,0 |
16,5 |
10,1 |
– |
– |
|
Nybyggnationer |
58 |
5,7 |
13,1 |
6,3 |
23,1 |
16,5 |
15,3 |
12,1 |
– |
– |
|
Ombyggnationer |
33 |
2,4 |
6,9 |
4,0 |
4,6 |
10,0 |
18,7 |
6,6 |
9,0 |
– |
– |
Offentliga myndigheter |
82 |
4,5 |
8,7 |
1,4 |
8,7 |
4,1 |
4,4 |
– |
– |
||
Staten |
42 |
1,3 |
11,1 |
1,0 |
9,6 |
8,2 |
7,2 |
5,7 |
– |
– |
|
Kommuner |
40 |
7,7 |
6,5 |
8,3 |
9,2 |
0,9 |
3,0 |
– |
– |
||
Totalt |
509 |
1,1 |
6,4 |
8,1 |
8,2 |
5,6 |
3,4 |
2,3 |
2,7 |
||
Byggnader |
226 |
5,9 |
2,6 |
6,4 |
4,8 |
12,2 |
6,6 |
1,8 |
– |
– |
|
Maskiner |
209 |
3,3 |
6,3 |
12,5 |
4,7 |
4,8 |
4,8 |
– |
– |
||
Mjukvara |
74 |
3,1 |
6,9 |
5,2 |
7,0 |
5,1 |
5,1 |
– |
– |
1I löpande priser.
2Exklusive bostäder.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
88
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Hushållens ekonomi
Hushållens inkomster
|
|
Mdkr |
|
Procentuell förändring, löpande priser |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
20061 |
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
Real disponibel inkomst2 |
1 359 |
|
6,3 |
3,4 |
1,2 |
1,4 |
1,5 |
2,0 |
5,7 |
2,7 |
2,4 |
2,1 |
|
Prisindex3 |
- |
|
2,1 |
1,7 |
1,8 |
0,8 |
1,3 |
1,3 |
0,9 |
1,6 |
2,2 |
2,4 |
|
Nominell disponibel inkomst |
1 377 |
|
8,5 |
5,2 |
3,0 |
2,2 |
2,8 |
3,3 |
6,8 |
4,3 |
4,6 |
4,5 |
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lönesumma4 |
1 137 |
|
5,8 |
3,2 |
2,4 |
2,6 |
3,7 |
5,4 |
6,1 |
5,5 |
4,9 |
4,5 |
|
Övriga faktorinkomster |
250 |
|
0,0 |
5,1 |
3,7 |
8,7 |
5,9 |
5,4 |
5,3 |
4,5 |
4,7 |
|
|
Räntor och utdelningar, netto5 |
7 |
|
0,3 |
0,0 |
0,9 |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
0,2 |
|||
|
Offentliga transfereringar |
497 |
|
2,7 |
4,2 |
7,7 |
3,5 |
1,6 |
1,7 |
2,6 |
4,5 |
4,7 |
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Pensioner |
238 |
|
3,4 |
4,1 |
10,7 |
3,3 |
0,7 |
2,8 |
3,8 |
4,6 |
6,5 |
6,3 |
|
Sjukdom |
118 |
|
10,1 |
8,8 |
7,4 |
1,0 |
3,7 |
0,0 |
1,6 |
2,9 |
4,1 |
|
|
Arbetsmarknad |
40 |
|
1,9 |
11,2 |
10,9 |
3,6 |
0,9 |
|||||
|
Familjer och barn |
53 |
|
7,4 |
2,3 |
3,0 |
1,8 |
2,8 |
8,7 |
1,9 |
2,6 |
2,6 |
2,8 |
|
Studier |
13 |
|
2,1 |
1,2 |
2,9 |
5,3 |
1,0 |
1,6 |
||||
|
Övrigt |
35 |
|
2,0 |
6,4 |
1,5 |
2,0 |
0,8 |
1,2 |
||||
|
Privata transfereringar |
43 |
|
31,2 |
5,2 |
2,9 |
0,1 |
0,8 |
0,4 |
4,1 |
4,3 |
||
|
Skatter och avgifter |
|
6,6 |
4,6 |
4,5 |
4,9 |
5,3 |
5,5 |
5,1 |
||||
|
Hushållens sparande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mdkr |
|
Andel av disponibel inkomst |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
20061 |
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
Eget sparande |
38 |
|
3,9 |
5,7 |
5,1 |
4,3 |
3,5 |
2,8 |
4,2 |
3,2 |
3,1 |
2,6 |
|
Nettosparande i avtalspensioner |
80 |
|
6,6 |
5,5 |
6,0 |
5,8 |
5,7 |
5,8 |
5,6 |
5,7 |
5,8 |
5,9 |
|
(inklusive pps) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Total sparkvot6 |
118 |
|
9,8 |
10,6 |
10,5 |
9,6 |
8,7 |
8,1 |
9,3 |
8,4 |
8,5 |
8,1 |
|
Finansiellt sparande |
88 |
|
9,8 |
10,2 |
9,8 |
8,2 |
7,3 |
6,4 |
7,4 |
6,6 |
6,7 |
6,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1I löpande priser.
2Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.
3Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.
4Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön.
5Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring.
6Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)).
Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Näringslivets produktion
|
Mdkr |
Procentuell volymförändring |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
20061 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Varuproducenter |
756 |
3,7 |
1,7 |
9,3 |
3,5 |
5,2 |
4,7 |
3,8 |
– |
– |
|
varav: Industri |
519 |
5,8 |
3,7 |
10,1 |
4,1 |
5,6 |
5,3 |
4,8 |
– |
– |
|
Byggverksamhet |
125 |
5,4 |
5,1 |
5,6 |
9,6 |
5,8 |
1,8 |
– |
– |
||
Tjänsteproducenter |
1174 |
1,8 |
1,4 |
2,1 |
2,7 |
3,8 |
5,9 |
4,2 |
3,8 |
– |
– |
varav: Handel |
273 |
1,2 |
2,3 |
5,9 |
5,6 |
5,0 |
6,0 |
5,4 |
5,0 |
– |
– |
Företagstjänster |
262 |
4,7 |
4,2 |
7,5 |
5,4 |
10,2 |
4,8 |
4,5 |
– |
– |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Näringslivet totalt |
1930 |
1,0 |
2,3 |
1,9 |
5,2 |
3,7 |
5,6 |
4,4 |
3,8 |
2,5 |
2,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 I löpande priser.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
89
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Offentlig produktion
|
Mdkr |
|
Procentuell volymförändring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
2006 |
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
||
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommunal produktion |
367 |
|
0,6 |
0,0 |
0,5 |
2,3 |
0,1 |
1,3 |
1,6 |
1,6 |
0,5 |
0,5 |
||
Statlig produktion |
131 |
|
0,0 |
2,2 |
1,1 |
1,2 |
0,6 |
0,7 |
0,5 |
0,2 |
0,2 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Total offentlig produktion |
498 |
|
0,4 |
0,6 |
0,6 |
2,0 |
1,1 |
1,4 |
1,3 |
0,4 |
0,4 |
|||
1 I löpande priser. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bytesbalans |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
2001 |
2002 |
2003 |
|
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
|
2008 |
2009 |
2010 |
||
Handelsbalans |
149 |
158 |
150 |
|
170 |
144 |
153 |
169 |
|
176 |
187 |
194 |
||
procent av BNP |
6,5 |
6,7 |
6,1 |
|
6,6 |
5,4 |
5,4 |
5,6 |
|
5,5 |
5,6 |
5,6 |
||
Tjänstebalans |
6 |
17 |
|
43 |
58 |
78 |
86 |
|
98 |
104 |
110 |
|||
Faktorinkomster |
31 |
|
21 |
8 |
9 |
|
9 |
10 |
10 |
|||||
Löpande transfereringar |
|
|
||||||||||||
Bytesbalans |
101 |
121 |
181 |
|
176 |
188 |
204 |
236 |
|
249 |
268 |
277 |
||
procent av BNP |
4,4 |
5,1 |
7,3 |
|
6,9 |
7,1 |
7,2 |
7,8 |
|
7,8 |
8,0 |
7,9 |
||
Kapitaltransfereringar |
0 |
|
0 |
2 |
|
|||||||||
Finansiellt sparande |
99 |
121 |
180 |
|
176 |
191 |
184 |
233 |
|
244 |
263 |
272 |
||
procent av BNP |
4,3 |
5,1 |
7,3 |
|
6,9 |
7,1 |
6,5 |
7,7 |
|
7,7 |
7,9 |
7,8 |
||
Bytesförhållande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
procentuell utveckling |
0,4 |
|
1,4 |
|
0,7 |
0,2 |
0,1 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bruttosparande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mdkr |
|
Procent av BNP |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
20061 |
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Realt sparande |
|
|
509 |
|
17,5 |
16,6 |
16,4 |
16,3 |
17,1 |
17,9 |
18,3 |
18,4 |
18,3 |
18,3 |
Fasta investeringar |
|
|
509 |
|
17,3 |
16,5 |
16,0 |
16,3 |
17,2 |
17,9 |
18,3 |
18,4 |
18,3 |
18,3 |
Lagerinvesteringar |
|
|
0 |
|
0,3 |
0,1 |
0,4 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
Finansiellt sparande |
|
|
184 |
|
4,3 |
5,1 |
7,3 |
6,9 |
7,2 |
6,5 |
7,7 |
7,7 |
7,9 |
7,8 |
Offentlig sektor |
|
|
60 |
|
1,7 |
0,6 |
1,9 |
2,1 |
2,3 |
2,2 |
2,5 |
3,2 |
||
Hushåll |
|
|
88 |
|
5,0 |
5,3 |
5,0 |
4,2 |
3,6 |
3,1 |
3,6 |
3,2 |
3,2 |
3,0 |
Företag |
|
|
37 |
|
1,3 |
3,4 |
2,1 |
1,6 |
1,3 |
1,8 |
2,3 |
2,2 |
1,5 |
|
Bruttosparande |
|
|
693 |
|
21,9 |
21,7 |
23,7 |
23,1 |
24,3 |
24,4 |
26,0 |
26,0 |
26,2 |
26,1 |
1 I löpande priser. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bruttonationalinkomst (BNI) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljarder kronor, löpande priser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2001 |
2002 |
2003 |
|
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
|
2008 |
2009 |
2010 |
||
BNP |
2288 |
2372 |
2460 |
|
2565 |
2671 |
2838 |
3018 |
3187 |
3338 |
3496 |
|||
Primära inkomster netto |
23 |
|
7 |
11 |
|
11 |
12 |
11 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
BNI |
2269 |
2362 |
2482 |
|
2560 |
2663 |
2846 |
3029 |
3198 |
3350 |
3507 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
90
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Tabeller till avsnitt 4 Arbetsmarknad, löner, inflation och resursutnyttjande
Arbetsmarknad och resursläge
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Procentuell förändring om annat ej anges |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BNP |
1,1 |
2,0 |
1,7 |
4,1 |
2,9 |
4,4 |
3,7 |
3,3 |
2,1 |
2,3 |
Produktivitet1 |
0,4 |
3,3 |
3,2 |
3,6 |
2,2 |
3,1 |
2,2 |
2,1 |
1,8 |
1,8 |
Arbetade timmar |
0,5 |
0,8 |
0,6 |
1,4 |
1,5 |
1,1 |
0,2 |
0,5 |
||
Medelarbetstid |
1,3 |
0,2 |
0,1 |
0,6 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kalenderkorrigerat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BNP |
1,2 |
2,0 |
1,8 |
3,6 |
2,9 |
4,7 |
3,9 |
3,2 |
2,1 |
2,0 |
Produktivitet1,2 |
0,3 |
3,2 |
3,0 |
4,1 |
2,1 |
2,9 |
2,0 |
2,2 |
1,8 |
2,1 |
Arbetade timmar2 |
0,8 |
0,6 |
2,0 |
1,8 |
0,9 |
0,2 |
||||
Medelarbetstid2 |
0,2 |
0,1 |
0,1 |
0,0 |
||||||
Sysselsatta |
2,0 |
0,1 |
0,8 |
1,8 |
2,3 |
0,9 |
0,1 |
|||
Reguljär syssels.grad, |
75,1 |
74,8 |
74,2 |
73,2 |
73,2 |
73,5 |
75,0 |
75,6 |
75,7 |
75,6 |
Reguljär syssels.grad, |
78,6 |
78,4 |
77,9 |
77,2 |
77,4 |
77,7 |
79,4 |
80,2 |
80,3 |
80,1 |
Arbetskraften |
1,2 |
0,2 |
0,7 |
0,2 |
0,8 |
1,2 |
1,5 |
0,3 |
0,2 |
|
Öppen arbetslöshet4,5 |
4,3 |
4,3 |
5,3 |
6,0 |
6,0 |
5,4 |
4,7 |
4,1 |
4,2 |
4,2 |
Programdeltagare5,6 |
2,5 |
2,6 |
2,1 |
2,4 |
2,7 |
3,0 |
2,0 |
2,0 |
1,9 |
1,9 |
Total arbetslöshet5 |
6,8 |
6,9 |
7,3 |
8,3 |
8,7 |
8,4 |
6,7 |
6,2 |
6,1 |
6,2 |
Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program |
|
|
|
|
|
|
|
|||
Tusental personer, årsgenomsnitt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sysselsatta |
25 |
24 |
22 |
27 |
40 |
56 |
41 |
20 |
12 |
12 |
I utbildning |
86 |
93 |
70 |
80 |
83 |
82 |
54 |
75 |
78 |
78 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
112 |
117 |
92 |
107 |
123 |
138 |
95 |
95 |
90 |
90 |
Resursläget |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Procent av potentiell nivå7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,1 |
0,6 |
1,1 |
0,5 |
0,0 |
||||||
Produktivitetsgap |
0,8 |
0,4 |
0,8 |
0,5 |
0,5 |
0,1 |
0,0 |
|||
Medelarbetstidsgap |
0,1 |
0,0 |
0,1 |
0,2 |
0,2 |
0,0 |
0,0 |
|||
Sysselsättningsgap |
1,1 |
0,4 |
0,3 |
0,9 |
0,4 |
0,0 |
1Utvecklingen av produktiviteten, arbetade timmar och medelarbetstiden summerar inte alltid till den procentuella förändringen av BNP på grund av avrundning och på grund av att BNP beräknas utifrån marknadspris medan produktiviteten beräknas utifrån baspris.
2Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering.
3Antalet sysselsatta i den aktuella åldersgruppen, exklusive sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i denna åldersgrupp.
4Enligt AKU efter statistikomläggningen 2005.
5I procent av arbetskraften.
6Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program.
7Delarna summerar inte alltid till totalen på grund av avrundning och på grund av att
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
91
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Löneutveckling och inflation
Procentuell förändring om annat ej anges
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Nominell löneutveckling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Industri |
3,9 |
4,2 |
3,2 |
3,1 |
3,1 |
3,2 |
4,2 |
4,3 |
– |
– |
Byggindustri |
4,8 |
3,7 |
3,8 |
2,6 |
3,2 |
3,3 |
4,2 |
4,5 |
– |
– |
Näringslivets tjänstesektorer |
4,3 |
3,8 |
3,2 |
3,0 |
3,2 |
3,2 |
4,1 |
4,4 |
– |
– |
Statliga myndigheter |
4,2 |
4,3 |
4,2 |
2,9 |
3,2 |
3,3 |
3,6 |
4,1 |
– |
– |
Kommunala myndigheter |
4,9 |
4,5 |
3,8 |
4,2 |
2,8 |
2,8 |
3,8 |
4,1 |
– |
– |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt, konjunkturlönestatistiken |
4,4 |
4,1 |
3,5 |
3,3 |
3,1 |
3,1 |
4,0 |
4,3 |
4,5 |
4,4 |
Totalt, nationalräkenskaperna |
4,9 |
4,5 |
3,6 |
2,8 |
3,1 |
3,3 |
4,3 |
4,6 |
4,7 |
4,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Konsumentprisernas utveckling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KPI, |
2,7 |
2,1 |
1,3 |
0,3 |
0,9 |
1,6 |
2,1 |
2,6 |
2,7 |
2,2 |
KPI, årsgenomsnitt |
2,4 |
2,2 |
1,9 |
0,4 |
0,5 |
1,4 |
1,8 |
2,3 |
2,7 |
2,5 |
UND1X, |
3,1 |
2,0 |
1,6 |
0,7 |
1,2 |
1,2 |
0,8 |
1,9 |
2,4 |
2,1 |
UND1X, årsgenomsnitt |
2,5 |
2,3 |
2,2 |
0,8 |
0,8 |
1,2 |
0,8 |
1,5 |
2,2 |
2,2 |
HIKP, |
3,1 |
1,7 |
1,8 |
0,9 |
1,3 |
1,4 |
1,1 |
1,9 |
– |
– |
HIKP, årsgenomsnitt |
2,7 |
2,0 |
2,3 |
1,0 |
0,8 |
1,5 |
1,1 |
1,5 |
– |
– |
NPI, |
2,9 |
2,2 |
0,8 |
0,1 |
0,2 |
1,9 |
1,3 |
1,9 |
– |
– |
NPI, årsgenomsnitt |
2,6 |
2,3 |
1,5 |
0,1 |
0,1 |
1,0 |
1,8 |
1,5 |
– |
– |
Prisbasbelopp, tusen kronor |
36,9 |
37,9 |
38,6 |
39,3 |
39,4 |
39,7 |
40,3 |
40,8 |
41,8 |
42,9 |
Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
92
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Tabeller till avsnitt 5 Den offentliga sektorn
Offentliga sektorns finanser
Miljarder kronor om annat ej anges
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Inkomster |
1292 |
1272 |
1279 |
1339 |
1402 |
1488 |
1556 |
1606 |
1671 |
1749 |
1830 |
Procent av BNP |
58,3 |
55,6 |
53,9 |
54,5 |
54,7 |
55,7 |
54,8 |
53,2 |
52,4 |
52,4 |
52,3 |
Skatter och avgifter |
1153 |
1149 |
1151 |
1207 |
1271 |
1344 |
1403 |
1431 |
1498 |
1571 |
1647 |
Procent av BNP |
52,0 |
50,2 |
48,5 |
49,1 |
49,6 |
50,3 |
49,4 |
47,4 |
47,0 |
47,1 |
47,1 |
Kapitalinkomster |
68 |
49 |
48 |
51 |
50 |
59 |
63 |
69 |
67 |
68 |
70 |
Övriga inkomster |
71 |
74 |
80 |
82 |
81 |
85 |
90 |
105 |
106 |
109 |
113 |
Utgifter |
1207 |
1234 |
1314 |
1367 |
1387 |
1437 |
1496 |
1536 |
1602 |
1665 |
1718 |
Procent av BNP |
54,4 |
53,9 |
55,4 |
55,6 |
54,1 |
53,8 |
52,7 |
50,9 |
50,3 |
49,9 |
49,1 |
Transfereringar och subventioner |
473 |
485 |
505 |
545 |
561 |
585 |
597 |
589 |
609 |
631 |
645 |
Hushåll |
407 |
419 |
435 |
469 |
484 |
493 |
502 |
500 |
513 |
536 |
561 |
Näringslivet |
40 |
38 |
40 |
44 |
41 |
51 |
49 |
44 |
43 |
47 |
32 |
Utlandet |
26 |
28 |
30 |
33 |
36 |
41 |
46 |
45 |
52 |
49 |
52 |
Konsumtion |
584 |
614 |
658 |
691 |
703 |
724 |
759 |
800 |
839 |
877 |
913 |
Investeringar m.m. |
58 |
64 |
73 |
71 |
73 |
74 |
86 |
92 |
98 |
102 |
106 |
Ränteutgifter |
93 |
71 |
78 |
59 |
50 |
54 |
54 |
55 |
56 |
55 |
53 |
Finansiellt sparande |
85 |
38 |
15 |
51 |
60 |
69 |
69 |
83 |
112 |
||
Procent av BNP |
3,8 |
1,7 |
0,6 |
1,9 |
2,1 |
2,3 |
2,2 |
2,5 |
3,2 |
||
Staten |
89 |
166 |
9 |
19 |
32 |
33 |
58 |
93 |
|||
Pensionssystemet |
23 |
25 |
23 |
27 |
30 |
26 |
22 |
16 |
11 |
||
Kommunsektorn |
5 |
5 |
15 |
10 |
11 |
13 |
10 |
8 |
|||
Finansiell ställning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Konsoliderad bruttoskuld |
1205 |
1266 |
1273 |
1315 |
1345 |
1393 |
1331 |
1235 |
1167 |
1074 |
943 |
Procent av BNP |
54,4 |
55,3 |
53,7 |
53,5 |
52,4 |
52,2 |
46,9 |
40,9 |
36,6 |
32,2 |
27,0 |
Nettoskuld |
123 |
37 |
164 |
96 |
31 |
||||||
Procent av BNP |
5,5 |
1,6 |
6,9 |
3,9 |
1,2 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
93
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Statens finanser
Miljarder kronor om annat ej anges
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Inkomster |
802 |
870 |
699 |
730 |
771 |
834 |
867 |
886 |
915 |
954 |
997 |
Skatter och avgifter |
690 |
653 |
633 |
661 |
704 |
758 |
789 |
790 |
822 |
861 |
902 |
Överföring från |
47 |
155 |
0 |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
Övriga inkomster |
65 |
62 |
66 |
69 |
65 |
76 |
77 |
95 |
92 |
93 |
95 |
Utgifter |
712 |
704 |
744 |
777 |
784 |
826 |
848 |
853 |
881 |
896 |
903 |
Transfereringar till privat sektor |
297 |
301 |
316 |
351 |
359 |
375 |
378 |
362 |
370 |
376 |
374 |
Bidrag till kommunsektorn |
111 |
114 |
119 |
122 |
122 |
142 |
149 |
161 |
167 |
167 |
168 |
Ålderspensionsavgifter |
20 |
22 |
21 |
24 |
26 |
27 |
27 |
24 |
23 |
23 |
25 |
Konsumtion |
171 |
173 |
184 |
193 |
193 |
194 |
203 |
212 |
223 |
232 |
240 |
Investeringar m.m. |
29 |
30 |
34 |
36 |
41 |
40 |
44 |
47 |
51 |
52 |
53 |
Ränteutgifter |
86 |
64 |
70 |
51 |
44 |
47 |
46 |
48 |
48 |
46 |
44 |
Finansiellt sparande |
89 |
166 |
9 |
19 |
32 |
33 |
58 |
93 |
|||
Procent av BNP |
4,0 |
7,3 |
0,3 |
0,7 |
1,1 |
1,1 |
1,7 |
2,7 |
|||
Budgetsaldo |
102 |
39 |
4 |
14 |
18 |
107 |
63 |
102 |
135 |
||
Procent av BNP |
4,6 |
1,7 |
0,1 |
0,5 |
0,6 |
3,5 |
2,0 |
3,0 |
3,9 |
||
Statsskuld |
1278 |
1209 |
1166 |
1186 |
1213 |
1262 |
1220 |
1112 |
1042 |
942 |
805 |
Procent av BNP |
57,6 |
52,9 |
49,1 |
48,2 |
47,3 |
47,2 |
43,0 |
36,9 |
32,7 |
28,2 |
23,0 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ålderspensionssystemet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljarder kronor om annat ej anges |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Inkomster |
179 |
177 |
177 |
183 |
191 |
200 |
210 |
215 |
223 |
233 |
245 |
Socialförsäkringsavgifter |
127 |
137 |
140 |
143 |
147 |
151 |
160 |
167 |
175 |
183 |
192 |
Statliga ålderspensionsavgifter |
20 |
21 |
21 |
23 |
26 |
27 |
27 |
24 |
23 |
23 |
25 |
Räntor, utdelningar m.m. |
32 |
19 |
17 |
17 |
18 |
22 |
24 |
24 |
25 |
27 |
28 |
Utgifter |
188 |
301 |
154 |
158 |
168 |
173 |
180 |
189 |
201 |
218 |
235 |
Pensioner |
139 |
144 |
152 |
155 |
163 |
169 |
176 |
185 |
197 |
213 |
230 |
Överföring till staten |
45 |
155 |
0 |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
Övriga utgifter |
4 |
2 |
2 |
3 |
3 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
Finansiellt sparande |
23 |
25 |
23 |
27 |
30 |
26 |
22 |
16 |
11 |
||
Procent av BNP |
1,0 |
1,0 |
0,9 |
1,0 |
1,1 |
0,8 |
0,7 |
0,5 |
0,3 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
94
PROP. 2006/07:100 BILAGA 1
Kommunsektorns finanser
Miljarder kronor om annat ej anges
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Inkomster |
492 |
517 |
546 |
575 |
592 |
628 |
658 |
694 |
727 |
757 |
786 |
Skatter |
336 |
359 |
379 |
403 |
420 |
435 |
454 |
475 |
500 |
527 |
553 |
Statsbidrag1 |
83 |
84 |
87 |
90 |
89 |
108 |
113 |
123 |
127 |
125 |
125 |
Skatter och statsbidrag1, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
procent av BNP |
18,9 |
19,4 |
19,6 |
20,1 |
19,9 |
20,3 |
20,0 |
19,8 |
19,7 |
19,5 |
19,4 |
Kapitalinkomster |
10 |
9 |
11 |
11 |
11 |
10 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Övriga inkomster2 |
62 |
65 |
69 |
71 |
72 |
76 |
81 |
86 |
88 |
91 |
95 |
Utgifter |
487 |
521 |
559 |
581 |
587 |
613 |
648 |
683 |
714 |
747 |
779 |
Transfereringar till hushåll |
26 |
28 |
26 |
25 |
26 |
27 |
27 |
27 |
26 |
26 |
27 |
Övriga transfereringar |
8 |
9 |
12 |
12 |
10 |
11 |
15 |
17 |
17 |
18 |
18 |
Konsumtion |
411 |
438 |
471 |
495 |
507 |
526 |
552 |
584 |
612 |
641 |
669 |
Investeringar |
34 |
39 |
41 |
40 |
39 |
43 |
47 |
49 |
51 |
54 |
56 |
Ränteutgifter |
7 |
7 |
9 |
8 |
6 |
6 |
7 |
7 |
8 |
9 |
9 |
Finansiellt sparande |
5 |
5 |
15 |
10 |
11 |
13 |
10 |
8 |
|||
Procent av BNP |
0,2 |
0,2 |
0,6 |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,3 |
0,2 |
|||
Resultat före extraordinära poster |
1 |
1 |
2 |
13 |
15 |
11 |
14 |
10 |
9 |
1Statsbidrag exklusive mervärdesskatt.
2Övriga inkomster inkluderar de ersättningar som avser kompensation för ingående mervärdesskatt. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
95