1
Finansplan
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
Regeringens proposition 2006/07:100
2007 års ekonomiska vårproposition
Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt tilläggsbudget m.m.
Regeringens proposition 2006/07:100
2007 års ekonomiska vårproposition
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 10 april 2007
Maud Olofsson
Anders Borg
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt förslag till tilläggsbudget för 2007. Regeringen redovisar även en bedömning av kommunsektorns ekonomiska utveckling. I bilaga 1 presenterar regeringen sin bedömning av hur den svenska ekonomin kommer att utvecklas under de närmaste åren.
PROP. 2006/07:100
Innehållsförteckning
5
PROP. 2006/07:100
6
7
PROP. 2006/07:100
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 2007
8
PROP. 2006/07:100
Tabellförteckning
9
PROP. 2006/07:100
10
11
PROP. 2006/07:100
Diagramförteckning
12
1
Finansplan
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
PROP. 2006/07:100
1 Finansplan
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
1.1De politiska utgångspunkterna hälsomässiga problem. För enskilda människor,
Allians för Sverige gick till val på att skapa fler jobb i fler och växande företag, att minska det utanförskap som gör att klyftorna mellan människor i Sverige vidgas socialt och eko- nomiskt. Alliansen fick ett tydligt mandat att förändra situationen i vårt land och det arbetet har påbörjats. Regeringen tar nu ytterligare steg för att varaktigt öka sysselsättningen och minska det utanförskap som har präglat alltför många människors liv i Sverige under alltför lång tid. Fler jobb och fler företag är utgångspunkten för denna vårproposition.
Vi tror att människor vill arbeta, ta ansvar, vara kreativa och investera i idéer som inte bara gynnar dem själva och deras närmaste, utan även utgör grunden för samhällets sociala och ekonomiska utveckling.
Vi vill leva i ett samhälle som präglas av gemenskap och mångfald, där alla har lika möjligheter. Det handlar till exempel om att unga skall kunna komma in på arbetsmarknaden och skaffa sig ett arbete. Det handlar om att få en rättvis bedömning av tidigare utbildningar, arbeten och kompetens för att kunna få ett jobb i Sverige, även om man råkar vara född utom landets gränser. Det handlar om möjligheter för entreprenörer att förverkliga sina idéer om att starta eget företag eller våga satsa för att företaget skall växa.
Att ha ett arbete betyder oerhört mycket för vårt välmående. På arbetsplatsen är man del av en större social gemenskap, och får prestera, utvecklas och känna sig delaktig. Utan ett jobb ökar risken för ekonomiska, sociala och
och för välfärden i stort, är arbetets värde fundamentalt.
Jämställdheten i Sverige har förbättrats, men kvinnor och män har fortfarande inte lika möjligheter. Ett aktivt jämställdhetsarbete präglar regeringens arbete. Kvinnor och män skall ha lika möjligheter att utvecklas. Regeringen har som mål att motverka och förändra system som konserverar fördelningen av makt och resurser ur ett könsperspektiv. När män och kvinnor delar makt och inflytande i alla delar av samhällslivet får vi ett bättre samhälle. Grunden för att vår välfärd skall vara god och hålla hög kvalitet är hög sysselsättning, ett högt arbetsutbud samt många nya och växande företag. Sverige behöver fler entreprenörer, som gör verklighet av sina idéer och som vågar satsa tid och pengar på att investera i framtiden. Människors lust till skaparglädje och förmåga att gå från tanke till handling måste tas tillvara.
1.2Regeringens jobbpolitik förstärks
Regeringen har sedan sitt tillträde genomfört en rad reformer som syftar till att minska utanförskapet, att skapa utrymme för en god välfärd och att öka makten för enskilda och familjer i deras egen vardag. Fler människor skall ges en rimlig chans att komma i arbete, återse arbetskamrater och få del av den trygghet som ett arbete innebär. Den övergripande inrikt- ningen är att göra det mer lönsamt att arbeta,
15
PROP. 2006/07:100
enklare att anställa och mer attraktivt att starta och driva företag.
Arbetsutbudet och sysselsättningen ökar nu markant. Det är en utveckling som skall vårdas väl och tas tillvara för att ytterligare stärka sysselsättningen, som är den samhälls- ekonomiska grund välfärden vilar på. Därför är det viktigt att se till att sysselsättningen kan fortsätta att öka. Det är också viktigt att förbättra matchningen mellan arbetssökande och lediga platser. När ekonomin växer snabbt är det samtidigt viktigt att vara återhållsam i finanspolitiken. För att nå framgång och åstadkomma bestående förbättringar för Sverige och svensk ekonomi krävs en långsiktigt ansvarsfull politik.
En sådan politik måste inriktas på att svenska företag och hushåll i än högre grad kan dra nytta av vinsterna som den ökade ekonomiska integrationen i världen erbjuder. Samhälls- ekonomin måste kunna möta en ökad efterfrågan på välfärdstjänster i takt med att befolkningen blir allt äldre samt på ett effektivt sätt hantera kostnaderna för samhället av klimatförändringarna. Allt detta kräver en hög sysselsättning och därmed ett högt arbetsutbud.
Trots den starka konjunkturen och den goda utvecklingen på arbetsmarknaden är syssel- sättningen fortfarande alltför låg. Situationen är särskilt bekymmersam för de grupper som har svagast ställning på arbetsmarknaden eller som står helt utanför arbetsmarknaden. Arbets- lösheten bland unga är hög i internationell jämförelse. Sysselsättningen bland utrikes födda är låg och arbetslösheten hög i jämförelse med den övriga befolkningen. Sysselsättningen bland de äldre är hög i en internationell jämförelse, men faller snabbt mellan 55 och 65 år. Betydligt fler kvinnor än män står långvarigt utanför arbetsmarknaden och i genomsnitt arbetar kvinnor betydligt mindre än män.
För att ge fler chansen att komma tillbaka i jobb presenterar regeringen nu ytterligare förstärkningar av jobbpolitiken. Grunden för reformförslagen är sunda offentliga finanser.
-För det första föreslår regeringen ett reform- paket för att göra det enklare och mer lönsamt att starta och driva företag. Regeringen föreslår bland annat att förmögenhetsskatten avskaffas och att förmånsrätten reformeras.
-För det andra föreslår regeringen ett reformpaket för att förstärka integrationen
av utrikes födda. Bland annat införs instegsjobb, vilket är en subventionerad anställning som är kopplad till undervisning i svenska för invandrare och har tydliga handledande inslag. Vidare införs en tillfällig extra ersättning, som delvis är prestations- baserad, till kommuner som tar emot flyktingar.
- För det tredje föreslår regeringen ett reformpaket för att bekämpa ungdoms- arbetslösheten. Bland annat föreslås sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar, en särskild jobbgaranti för unga, och en satsning på lärlings- och yrkesutbildning.
-För det fjärde föreslår regeringen ett särskilt jobbpaket för att underlätta för fler att komma i arbete. Nya vägar till arbete öppnas genom att långtidsarbetslösa och social- bidragstagare erbjuds en jobb- och utveck- lingsgaranti. Dessutom görs det mer lönsamt att komma tillbaka i, eller stanna kvar i, arbete för personer med aktivitets- eller sjukersättning och för ålderspen- sionärer.
1.3Det ekonomiska läget
1.3.1Fortsatt stark global tillväxt
Efter fjolårets mycket starka globala tillväxt väntas den internationella tillväxten nu bli något lägre. I år förutses bruttonationalprodukten (BNP) i världen växa med 4,6 procent och nästa år med 4,5 procent. Avmattningen är emellertid relativt mild till följd av en fortsatt hög tillväxt i bland annat Asien vilket till viss del motverkar effekterna av inbromsningen i den amerikanska ekonomin. Den globala tillväxten ligger därmed kvar på en i ett historiskt perspektiv hög nivå, vilket ger fortsatt goda förutsättningar för svensk export.
16
Tabell 1.1
Procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
|
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Bruttonationalprodukt |
|
|
|
|
|
|
Världen |
|
5,2 |
4,6 |
4,5 |
4,7 |
4,5 |
Förenta staterna |
|
3,3 |
2,2 |
2,6 |
3,3 |
3,0 |
Japan |
|
2,2 |
1,8 |
1,9 |
2,0 |
2,0 |
Euroområdet |
|
2,6 |
2,2 |
2,1 |
2,0 |
2,0 |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
KonsumentpriserP |
|
|
|
|
|
|
Förenta staterna |
|
3,2 |
1,8 |
2,6 |
2,8 |
2,9 |
Euroområdet |
|
2,2 |
2,0 |
2,0 |
1,9 |
1,9 |
Japan |
|
0,2 |
0,6 |
0,9 |
1,2 |
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
VärldsmarknadsefterfråganP |
P |
9,8 |
6,3 |
6,4 |
7,0 |
6,9 |
|
1P HIKP för euroområdet och KPI för Förenta staterna och Japan. 2P VärldsmarknadsefterfråganP motsvarar den beräknade importtillväxten i de länder som Sverige exporterar till.
Källor: Nationella statistikmyndigheter, Eurostat och Finansdepartementet.
I Förenta staterna bromsar ekonomin in i år. Det beror framför allt på nedgången på bostads- marknaden och de spridningseffekter detta beräknas få på den privata konsumtionen. Korrigeringen på bostadsmarknaden antas dock vara över redan nästa år och ekonomin stärks då åter.
Även i Asien förväntas tillväxten mattas något i år och nästa år, men det sker från mycket höga nivåer. Den något försiktigare tillväxten i Asien är en effekt av att tillväxten i både Kina och Indien antas växla ner till följd av framför allt en svagare global efterfrågan.
I euroområdet stärktes
1.3.2Låga obligationsräntor
Under senhösten 2006 vände de internationella obligationsräntorna upp. Ränteuppgången var i huvudsak en följd av en stark internationell konjunktur och förväntningar om ett ökat internationellt inflationstryck. Därmed ökade också förväntningarna om en stramare penningpolitik. I början av 2007 har dock en ökad osäkerhet om den amerikanska kon- junkturutvecklingen bidragit till en nedgång i obligationsräntorna.
PROP. 2006/07:100
Mot bakgrund av den svagare konjunktur- utvecklingen bedöms Federal Reserve, den amerikanska centralbanken, sänka styrräntan under andra halvåret 2007. I Sverige liksom i euroområdet väntas centralbankerna fortsätta att strama åt penningpolitiken mot bakgrund av en fortsatt stark konjunktur och ett allt stramare resursläge.
1.3.3Fortsatt hög
Den svenska ekonomin har utvecklats mycket starkt det senaste året och 2006 växte BNP med 4,4 procent. Efterfrågan har ökat på bred front. Exporten har vuxit snabbt, den starka inve- steringskonjunkturen har hållit i sig samtidigt som hushållens konsumtion har ökat i god takt.
Sammanfattningsvis väntas den svenska BNP- tillväxten bli 3,7 procent 2007 och 3,3 procent 2008.
Tabell 1.2 Försörjningsbalans
Procentuell förändring
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Hushållens |
|
|
|
|
|
konsumtionsutgifter |
2,8 |
4,2 |
3,8 |
2,4 |
2,6 |
Offentliga |
|
|
|
|
|
konsumtionsutgifter |
1,8 |
1,4 |
1,4 |
0,5 |
0,6 |
Statliga |
1,0 |
0,5 |
0,4 |
0,1 |
0,1 |
Kommunala |
2,0 |
1,8 |
1,7 |
0,7 |
0,7 |
Fasta |
|
|
|
|
|
bruttoinvesteringar |
8,2 |
5,6 |
3,4 |
2,3 |
2,7 |
1 |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
0,0 |
0,2 |
P |
|||||
LagerinvesteringarP |
|||||
Export |
9,1 |
7,0 |
6,3 |
6,3 |
6,0 |
Import |
7,8 |
7,6 |
6,7 |
6,7 |
6,7 |
|
|
|
|
|
|
BNP, faktisk |
4,4 |
3,7 |
3,3 |
2,1 |
2,3 |
BNP, kalenderkorrigerad |
4,7 |
3,9 |
3,2 |
2,1 |
2,0 |
|
|
|
|
|
|
1P BidragP till
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
17
PROP. 2006/07:100
1.3.4Ökad sysselsättning och minskande arbetslöshet
Regeringens politik gör det mer lönsamt att arbeta och har en fördelaktig effekt på såväl sysselsättning, arbetsutbud som arbetslöshet. Sysselsättningen ökar snabbt. Under den senare delen av 2006 och inledningen av 2007 drogs antalet arbetsmarknadspolitiska åtgärder ner kraftigt. Efterfrågan på arbetskraft har under de senaste månaderna varit tillräckligt stark för att möta ett minskat antal personer i åtgärder.
Diagram 1.1 Arbetslöshet,
Procent av arbetskraften
14 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Total arbetslöshet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
12 |
|
|
Öppen arbetslöshet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
82 |
84 |
86 |
88 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet. |
|
||||||||||||||
Indikatorer för arbetsmarknaden pekar på att den goda sysselsättningsutvecklingen kommer att fortsätta framöver. Antalet nyanmälda lediga platser till landets arbetsförmedlingar ökar och enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbaro- meter är företagens anställningsplaner positiva. Det finns en stor bredd i efterfrågan. De flesta branscher går bra. Efterfrågan gäller i högre grad än tidigare fasta anställningar. Både personer med och utan utbildning efterfrågas. Syssel- sättningsökningen sker i alla delar av landet och flera regioner utanför storstadsområdena visar en stark utveckling.
Tabell 1.3 Nyckeltal
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
1,4 |
1,8 |
2,3 |
2,7 |
2,5 |
P |
|||||
InflationP |
|||||
Timlön |
3,1 |
4,0 |
4,3 |
4,5 |
4,4 |
2,3 |
5,4 |
4,7 |
4,1 |
4,2 |
4,2 |
P |
|||||
Öppen arbetslöshetP |
|||||
Arbetsmarknadspolitiska |
|
|
|
|
|
program |
3,0 |
2,0 |
2,0 |
1,9 |
1,9 |
Sysselsättning |
1,8 |
2,3 |
0,9 |
0,1 |
|
Reguljär |
|
|
|
|
|
sysselsättningsgrad, 16- |
|
|
|
|
|
4 |
73,5 |
75,0 |
75,6 |
75,7 |
75,6 |
P |
|||||
64 årP |
|||||
Reguljär |
|
|
|
|
|
sysselsättningsgrad, 20- |
|
|
|
|
|
4 |
77,7 |
79,4 |
80,2 |
80,3 |
80,1 |
P |
|||||
64 årP |
|||||
2 |
8,4 |
6,7 |
6,2 |
6,1 |
6,2 |
P |
|||||
Total arbetslöshetP |
|||||
Produktivitetsutveckling i |
|
|
|
|
|
5 |
4,0 |
2,7 |
2,7 |
2,3 |
2,2 |
P |
|||||
näringslivetP |
|||||
Real disponibel inkomst |
2,0 |
5,7 |
2,7 |
2,4 |
2,1 |
Hushållens |
|
|
|
|
|
6 |
2,8 |
4,2 |
3,2 |
3,1 |
2,6 |
P |
|||||
nettosparkvot, nivåP |
|||||
7 |
7,2 |
7,8 |
7,8 |
8,0 |
7,9 |
P |
|||||
BytesbalansP |
|||||
Tysk ränta, |
|
|
|
|
|
8 |
3,8 |
4,3 |
4,3 |
4,3 |
4,3 |
P |
|||||
statsobligationP |
|||||
Svensk ränta, |
|
|
|
|
|
8 |
3,65 |
4,05 |
4,65 |
4,85 |
4,55 |
P |
|||||
statsobligationP |
|||||
8 |
3,00 |
3,50 |
4,50 |
4,75 |
4,25 |
P |
|||||
ReporäntaP |
|||||
8 |
123 |
124 |
120 |
121 |
121 |
P |
|||||
1P KPI, årsgenomsnitt.
2P Procent av arbetskraften.
3P SiffrornaP avser Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning efter omläggningen av statistiken.
4P Sysselsatta,P exklusive sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, som andel av befolkningen i den åldersgruppen.
5P IckeP dagkorrigerad.
6P ExklusiveP sparande i avtalspensioner och premiepensionssparande.
7P Procent av BNP.
8P SlutkurserP vid årets slut
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksbanken och Finansdepartementet.
1.3.5Löner
Lönerna har ökat i måttlig takt de senaste fyra åren. Huvudförklaringen är att resursutnytt- jandet på arbetsmarknaden varit lågt. Till bilden hör också att lönebildningen under senare år har bedrivits betydligt mer ansvarsfullt än tidigare. Sedan 2005 har antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta ökat markant, vilket inneburit ett ökat resursutnyttjande. Under 2007 väntas den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden få ett större genomslag på löneutvecklingen i takt med att resursutnyttjandet stiger ytterligare (se diagram 1.2). Resursutnyttjandet är nu högre än vid den förra stora avtalsomgången 2004. För ekonomin som helhet beräknas de nominella lönerna öka med 4,0 procent 2007 och 4,3
18
procent 2008. Under
Diagram 1.2 Reallön och nominell lön
Procentuell förändring
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nominell lön |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Reallön |
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
82 |
84 |
86 |
88 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
PROP. 2006/07:100
med viss eftersläpning, väntas hålla tillbaka inflationen. Hyrorna bedöms stiga mycket mått- ligt i år. Kronan stärktes under 2006. Även om den försvagats något under inledningen av 2007 är den fortfarande relativt stark och väntas dess- utom stärkas ytterligare under återstoden av året, vilket talar för en låg inflation på importvaror.
Regeringens politik för att öka arbetsutbudet har en dämpande effekt på inflationstrycket. Nästa år stiger inflationstrycket emellertid grad- vis i takt med att resursutnyttjandet på arbets- marknaden tilltar och arbetskraftskostnaderna ökar snabbare samtidigt som produktivitets- tillväxten dämpas. Energipriserna bidrar återigen till att dra upp inflationen. Kronan dämpar den importerade inflationen i mindre mån än under 2007.
Sammantaget beräknas den underliggande in- flationen, mätt med Riksbankens mått UND1X, som exkluderar de direkta effekterna av ändrade räntor, skatter och subventioner, uppgå till cirka 1,9 procent i slutet av 2008. Inflationen mätt med KPI väntas under hela prognosperioden vara högre än den underliggande inflationen främst till följd av stigande bostadsräntor.
1.3.6Stigande inflation
Låg och stabil prisutveckling är en förutsättning för god tillväxt och full sysselsättning. Riksdagen har gett Riksbanken i uppdrag att självständigt upprätthålla prisstabilitet. Riksbanken har definierat prisstabilitet som ett mål att hålla inflationen, mätt med konsumentprisindex (KPI), kring 2 procent per år. Runt målet finns ett toleransintervall på plus/minus 1 procent- enhet som anger att avvikelser är att vänta men att de skall begränsas. Regeringen står bakom inflationsmålet.
Inflationen, mätt som den procentuella förändringen av KPI under en tolvmånaders- period, har stigit under loppet av 2006 och början av 2007. Under första delen av 2006 berodde inflationsökningen i stor utsträckning på energiprisutvecklingen, men successivt har inhemska varor (exklusive el) och ränte- kostnader kommit att öka i betydelse. Bidraget från inhemska tjänster (exklusive boende) och importerade varor (exklusive olja) var lågt under hela 2006 men har stigit något under inledningen av 2007.
Fallande elpriser och de senaste årens höga produktivitetstillväxt som påverkar inflationen
1.3.7Utsikter för 2009 och 2010
För åren 2009 och 2010 görs en mer över- gripande bedömning av den ekonomiska utveck- lingen. Ekonomin antas nå fullt resursut- nyttjande 2010. Potentiell BNP beräknas öka med i genomsnitt 2,7 procent per år
Regeringens politik bedöms ha en positiv effekt på potentiell BNP, genom ökad potentiell sysselsättning till följd av ett ökat arbetsutbud och en varaktigt minskad arbetslöshet. Osäker- heten är dock stor kring bedömningarna av storleken på effekterna av den ekonomiska politiken och när de slår igenom samt hur högt resursutnyttjandet är i dagsläget. Därför redo- visar regeringen i bilaga 1 till denna proposition två alternativa scenarier där ekonomin utvecklas annorlunda än i det basscenario som presenteras ovan.
19
PROP. 2006/07:100
1.4Offentliga finanser
Finanspolitikens yttersta syfte är att bidra till en effektiv användning av ekonomins resurser, en jämn och stabil konjunkturutveckling och en rimlig fördelning av inkomster och förmögen- heter mellan individer och generationer. En grundförutsättning för att nå dessa syften är att de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara.
1.4.1Det finanspolitiska ramverket
Goda erfarenheter men vissa problem
Det nuvarande finanspolitiska ramverket har tjänat Sveriges ekonomi väl. Det finns därför starka skäl att i allt väsentligt behålla de mål och regelverk som gäller för budgetpolitiken. Trots att erfarenheterna i huvudsak är goda har vissa aspekter av det finanspolitiska ramverket fungerat mindre bra. Motiven för och definitionen av överskottsmålet har uppfattats som oklara och det har påverkat möjligheterna att bedöma måluppfyllelsen. Sambandet mellan de statliga utgifterna och överskottsmålet har varit otydligt. Det har saknats öppenhet kring vad som varit avgörande för hur utgiftstakets nivå bestämts. Tidsperspektivet för finans- politiken har förkortats, vilket riskerar att få negativa konsekvenser för den långsiktiga hållbarheten och konjunkturpolitiken. Utrym- met under utgiftstaket har kunnat utökas genom att avsteg gjorts från de grundläggande principerna om fullständighet och brutto- budgetering på statsbudgeten (se kapitel 4.1).
Det finanspolitiska ramverket bör förtydligas och stärkas
Regeringens arbete med en översyn av ram- verket, som aviserades i budgetpropositionen för 2007, har inletts och syftar till att komma till rätta med de uppmärksammade bristerna.
Arbetet med att utreda och genomföra ytterligare förbättringar kommer att fortsätta under mandatperioden för att skapa förut- sättningar för ett finanspolitiskt ramverk som är mer ändamålsenligt, effektivt och tydligt.
Långsiktigt hållbara finanser
En övergripande fråga som behöver analyseras ytterligare är hur de finanspolitiska målen skall utformas, för att på bästa sätt ge förutsättningar för långsiktigt hållbara offentliga finanser, när
den demografiska utvecklingen medför ett ökat tryck på de gemensamma resurserna.
De årliga överskottsmålen för den offentliga sektorn har inte fyllt någon styrande funktion och bör därför överges.
Möjligheterna till uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen bör förstärkas. Det kan åstadkommas genom att det på ett tydligare sätt än tidigare klargörs hur måluppfyllelsen i efterhand skall mätas. Vidare är det önskvärt att överskottsmålet tillåts att spela en större roll för utformningen av finanspolitiken. En ny indikator, delvis baserad på prognoser, som tar hänsyn till den finanspolitiska inriktningen i ett framåtblickande perspektiv bidrar till detta.
Utgiftstakets trovärdighet
Utgiftstakets främsta uppgift är att ge förutsättningar att uppnå överskottmålet. Nivån på utgiftstaket för staten bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifternas omfattning i förhållande till BNP. Utgiftstaket bör därför bestämmas med utgångspunkt i bedömningen av kommun- sektorns och ålderspensionssystemets finansiella sparande samt de statsinkomster som följer av den eftersträvade skattepolitiken. Nivån på utgiftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifternas omfattning i förhållande till bruttonational- produkten.
Utgiftstaket bör utgöra en väsentlig del i riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och det medelfristiga perspek- tivet bör upprätthållas. Regeringen kommer därför regelmässigt att redovisa en bedömning av lämpligt utgiftstak för staten för det tredje tillkommande året i den ekonomiska vår- propositionen, dvs. för 2010 i föreliggande vårproposition. För att öka trovärdigheten för utgiftstaket bör statsbudgeten i ökad utsträck- ning utformas på ett sätt som är förenligt med de grundläggande principerna om fullständighet och bruttobudgetering.
Ett finanspolitiskt råd inrättas
En väsentlig förutsättning för tilltron till det finanspolitiska ramverket och dess hållbarhet på lång sikt är att regeringens mål och sätt att uppnå dem följs upp på ett tydligt sätt. Möjligheterna till ansvarsutkrävande stärks genom ökad öppenhet om finanspolitikens utformning. För att öka öppenheten föreslår regeringen att ett
20
finanspolitiskt råd inrättas som en myndighet under regeringen.
1.4.2Överskott i de offentliga finanserna
Sunda offentliga finanser är en förutsättning för uthållig tillväxt. Sedan 2000 gäller ett över- skottsmål för det offentliga sparandet på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Ett överskott på 2 procent innebär att statsskulden normalt minskar som andel av BNP samtidigt som tillgångar byggs upp i form av fonder inom det allmänna pensionssystemet. Därigenom skapas buffertar för att möta de framtida demografiska påfrestningarna på de offentliga välfärds- systemen och för att säkerställa en rimlig fördelning av skatter och förmåner mellan generationer. Ett överskott har dessutom givit en betryggande marginal till underskottsgränsen på 3 procent av BNP i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.
Eurostats beslut om premiepensionssparandet
Med anledning av beslut av EU:s statistikorgan Eurostat 2004 skall sparandet i premiepensions- systemet från och med april 2007 redovisas i nationalräkenskapernas hushållssektor i stället för som hittills i den offentliga sektorn. Denna tekniska förändring minskar det redovisade offentliga sparandet med cirka en procent av BNP. Regeringen föreslår därför i denna proposition att målet för det finansiella sparandet justeras från 2 till 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel (se vidare kapitel 4.1).
Överskott i den offentliga sektorns finanser
År 2006 uppgick den offentliga sektorns finansiella sparande till 60 miljarder kronor eller 2,1 procent av BNP.
Den goda ekonomiska utvecklingen ger ett finansiellt utrymme att genomföra skattesänk- ningar och andra reformer utan att de offentliga finanserna försvagas. Tidigare beslutade och nu föreslagna skattesänkningar bidrar till en kraftig sänkning av skatteuttaget uttryckt som andel av BNP. Skattekvoten minskar med 2 procent- enheter 2007 och ytterligare något 2008. Samtidigt minskar utgifterna i samma omfatt- ning och det finansiella sparandet är i det närmaste oförändrat på cirka 2 procent av BNP 2007 och 2008.
PROP. 2006/07:100
Diagram 1.3 Konsoliderad bruttoskuld och finansiellt sparande i offentlig sektor
Procent av BNP |
Procent av BNP |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
6 |
70 |
|
|
|
|
|
|
|
4 |
60 |
|
|
|
|
|
|
|
2 |
50 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1994 |
1996 |
1998 |
2000 |
2002 |
2004 |
2006 |
2008 |
2010 |
|
|
|
Konsoliderad bruttoskuld (vänster axel) |
|
||||
Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet
1.4.3Utgiftstaken
Förändringarna och uppstramningen av det finanspolitiska ramverket innebär bland annat att regeringen vill återupprätta ett tydligt medelfristigt perspektiv för utgiftstaken. Utgiftstaken skall fastställas tre år i förväg. Regeringens förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året, dvs. 2010, kommer att lämnas i budgetpropositionen för 2008 enligt den av riksdagen fastställda ordningen.
De senaste åren har tidsperspektivet för utgiftstaken förkortats på ett sätt som inte främjar långsiktighet och budgetdisciplin.
Regeringen lägger stor vikt vid det medelfristiga perspektivet. Det är ett viktigt åtagande för att bibehålla långsiktigt hållbara offentliga finanser. I denna proposition gör därför regeringen en bedömning av utgiftstaket för 2010, vilket innebär en återgång till ett treårigt perspektiv.
Utgiftstakets stramhet har på senare år urholkats genom åtgärder som kringgår dess restriktion, bland annat genom skatte- krediteringar och nettobudgetering. Utrymmet under utgiftstaket har de facto kunnat ökas genom avsteg från de grundläggande principerna om fullständighet och bruttobudgetering på statsbudgeten. I kapitel 4 redovisas utförligare vikten av att utgifter och inkomster skall redovisas brutto på statsbudgeten. En bruttobudgetering ger en helhetsbild av hur resurserna fördelas mellan olika ändamål och ger en fullständig information inför prioriteringar.
21
PROP. 2006/07:100
Tabell 1.4 Offentliga finanser
Procent av BNP
|
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Utgiftskvot |
57,8 |
57,5 |
54,4 |
53,9 |
55,4 |
55,6 |
54,1 |
53,8 |
52,7 |
50,9 |
50,3 |
49,9 |
49,1 |
Inkomstkvot |
59,1 |
58,7 |
58,3 |
55,6 |
53,9 |
54,5 |
54,7 |
55,7 |
54,8 |
53,2 |
52,4 |
52,4 |
52,3 |
Skattekvot |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
inkl. |
52,1 |
52,5 |
52,6 |
50,7 |
48,9 |
49,4 |
49,9 |
50,7 |
49,9 |
47,7 |
47,2 |
47,3 |
47,3 |
Finansiellt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sparande |
1,2 |
1,2 |
3,8 |
1,7 |
0,6 |
1,9 |
2,1 |
2,3 |
2,2 |
2,5 |
3,2 |
||
Nettoskuld |
22,5 |
12,7 |
5,5 |
1,6 |
6,9 |
3,9 |
1,2 |
||||||
Konsoliderad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bruttoskuld |
71,2 |
65,5 |
54,4 |
55,3 |
53,7 |
53,5 |
52,4 |
52,2 |
46,9 |
40,9 |
36,6 |
32,2 |
27,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet
Som ett ytterligare steg mot en ökad bruttobudgetering föreslås att 2,3 miljarder kronor från anställningsstöd samt stöd till offentligt skyddad anställning (OSA) flyttas från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan (se även kapitel 6).
Diagram 1.4 Utgiftstak
Miljarder kronor |
Procent av BNP |
1 200 |
38,0 |
|
37,0 |
1 000 |
36,0 |
|
|
800 |
35,0 |
|
|
|
34,0 |
600 |
33,0 |
|
32,0 |
400 |
31,0 |
|
|
200 |
30,0 |
|
|
|
29,0 |
0 |
28,0 |
|
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 |
|
Tekniskt justerat nominellt utgiftstak |
Procent av BNP
Källa: Finansdepartementet
Med hänsyn till utvecklingen för det finansiella sparandet, att skatteuttaget bör sänkas ytter- ligare samt med beaktande av den betydande osäkerheten avseende utvecklingen av bland annat konjunkturen och sjukfrånvaron, gör regeringen bedömningen att utgiftstaket bör uppgå till 1 033 miljarder kronor 2010. Det innebär en ökning med 30 miljarder kronor i förhållande till 2009 (se vidare kapitel 4). Tillsammans med utgiftstaken för åren före 2010 ges ett tydligt nominellt ankare som bidrar till goda förutsättningar att klara överskottsmålet. Utgiftstaken för de kommande åren innebär att de statliga utgifterna som andel av potentiell bruttonationalprodukt minskar med cirka 0,5 procentenheter per år. Utgiftstaket sätter en
högsta gräns för utgifterna även i ett svagt konjunkturläge och skall därför normalt klaras med god marginal, bland annat för att skapa utrymme för sänkta skatter.
1.4.4Ekonomin i kommunsektorn
Den kommunala sektorn fortsätter att redovisa stabila överskott. En stark utveckling av skatteinkomster och statsbidrag bidrog till att sektorn 2006 kunde kombinera starka finanser och en konsumtionstillväxt på 2 procent.
Det finansiella sparandet 2006 uppgick till 10 miljarder kronor och det ekonomiska resultatet till 15 miljarder kronor.TF1FT I relation till skatteintäkter och generella statsbidrag mot- svarade resultatet 2,8 procent. Liksom 2005 redovisade merparten av kommuner och lands- ting ett överskott.
För 2007 fortsätter den starka inkomst- ökningen, vilket medför att det finansiella sparandet stärks något. Det ekonomiska resultatet beräknas dock bli lägre än 2006. Detta beror bland annat på att resultatet 2006 tillfälligt förstärktes med cirka 3 miljarder kronor, till följd av slutregleringar avseende 2005 års skatteintäkter.
Under 2008 beräknas inkomsterna från skatter öka relativt starkt. Denna ökning inkluderar dock en effekt på 900 miljoner kronor som uppstår av att kommunsektorns skatte- intäkter ökar när avdragsrätten för pensions- sparande sänks. I budgetpropositionen för 2008 avses statsbidragen till kommunsektorn att
1T T Med ekonomiskt resultat avses här resultat före extraordinära poster.
22
minskas med motsvarande belopp. Den något dämpade konsumtionsutvecklingen som antas för nästa år medför att såväl det finansiella sparandet som det ekonomiska resultatet förväntas att stärkas under 2008.
Inkomstutvecklingen beräknas mattas av 2009 och 2010. Därmed minskar det finansiella sparandet och det ekonomiska resultatet.
Tabell 1.5 Kommunsektorns finanser
Miljarder kronor om annat ej anges
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Inkomster |
658 |
694 |
727 |
757 |
786 |
Skatter och statsbidrag |
|
|
|
|
|
1 |
567 |
597 |
627 |
652 |
677 |
P |
|||||
exkl. mervärdesskattP |
|||||
Procent av BNP |
20,0 |
19,8 |
19,7 |
19,5 |
19,4 |
Övriga inkomster |
91 |
97 |
100 |
105 |
109 |
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
648 |
683 |
714 |
747 |
779 |
Konsumtion |
552 |
584 |
612 |
641 |
669 |
Volymförändring % |
2,0 |
1,8 |
1,7 |
0,7 |
0,7 |
Övriga utgifter |
96 |
100 |
102 |
106 |
110 |
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
10 |
11 |
13 |
10 |
8 |
Procent av BNP |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,3 |
0,2 |
|
|
|
|
|
|
Resultat före extra- |
|
|
|
|
|
ordinära poster |
15 |
11 |
14 |
10 |
9 |
|
|
|
|
|
|
1P IP nationalräkenskaperna redovisas ingående mervärdesskatt i offentlig konsumtion och investering som en utgift. Den kompensation kommuner och landsting erhåller för dessa utgifter redovisas under övriga inkomster. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet
1.5Utmaningar för Sverige
Svensk ekonomi utvecklas för närvarande mycket positivt. Produktivitetsökningen är fortsatt hög, sysselsättningen ökar snabbt och allt fler arbetslösa får jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Genom den gynnsamma sysselsättningsutvecklingen, i kombination med en ansvarsfull finanspolitik, förbättras de offentliga finanserna. Såväl staten som kommunsektorn förväntas under perioden
PROP. 2006/07:100
bryta utanförskapet och göra det mer lönsamt att arbeta och att anställa skall ses.
Det ljusa läge som svensk ekonomi för närvarande befinner sig i får således inte ta fokus från arbetet med att forma en ekonomisk politik som förmår att hantera de långsiktiga ut- maningar som svensk ekonomi står inför.
1.5.1En ansvarsfull ekonomisk politik
Trots att potentiell sysselsättning och BNP bedöms öka i god takt väntas den starka efterfrågeutvecklingen i svensk ekonomi leda till att resursutnyttjandet blir ansträngt inom
Det kommer av allt att döma behövas ytterligare åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta. Därigenom kan arbetsutbudet öka och risken för brist på arbetskraft minska. Det är också viktigt att förbättra matchningen mellan arbetssökande och lediga platser, då även denna minskar risken för brist på arbetskraft.
Sunda offentliga finanser och stabila priser är en förutsättning för en god utveckling av tillväxt och sysselsättning. En expansiv finanspolitik i ett starkt konjunkturläge eller en politik som inte förbättrar ekonomins funktionssätt riskerar att leda till obalanser som t.ex. ohållbart höga löneökningar som kan fördjupa och förlänga nästa lågkonjunktur. För att nå framgång och åstadkomma bestående förbättringar för svensk
23
PROP. 2006/07:100
ekonomi krävs således en ansvarsfull politik. En sådan politik är också nödvändig för att lägga en god och stabil grund för att möta de långsiktiga utmaningar svensk ekonomi står inför.
1.5.2Framtida utmaningar kräver åtgärder i dag
Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2007 att svensk ekonomi på sikt står inför ett antal stora utmaningar. Globaliseringen ställer fortsatt höga krav på den svenska ekonomins anpassningsförmåga och flexibilitet. Efterfrågan på välfärdstjänster ökar när befolkningen åldras och inkomsterna ökar. Miljöutmaningarna, inte minst klimatför- ändringarna, är globala och påverkar livs- betingelserna i hela världen. Även om de stora effekterna av dessa utmaningar ligger en bit fram i tiden, kräver de insatser redan nu och en fortsatt långsiktighet i den ekonomiska politiken.
Ökad internationalisering och strukturomvandling
Den svenska ekonomin blir alltmer integrerad med omvärlden. Det gäller i första hand en fortgående internationalisering av produktionen av varor och tjänster men även att arbetskraftens rörlighet ökar.
Internationell konkurrens bidrar till ökad produktivitet och lägre priser, men kan på kort sikt medföra att vissa orter eller individer drabbas negativt. Ekonomins förmåga att anpassa sig till förändringar är viktig för att motverka detta och för att svenska företag skall kunna konkurrera trots sitt relativt ogynnsamma geografiska läge. Flera samverkande faktorer är avgörande för förmågan till snabb anpassning till strukturomvandling; väl fungerande skatter, socialförsäkringar, arbetsrätt, lönebildning, bostadsmarknad, utbildning, konkurrens, villkor för företag och företagande, investeringar, forskning och utveckling samt infrastruktur.
Det är viktigt att Sverige agerar såväl nationellt för att skapa goda förutsättningar till anpassning till de förändringar som sker, som internationellt för att i samarbete med andra länder påverka de gemensamma regelverken och institutionerna i en sådan riktning att den ekonomiska integrationen fortsätter.
Ökad efterfrågan på välfärdstjänster
Efterfrågan på välfärdstjänster – främst vård, omsorg och utbildning – kommer att öka i framtiden. Detta beror dels på den demografiska utvecklingen, dels på trendmässigt stigande inkomster. Fler äldre i befolkningen ökar efterfrågan på vård och äldreomsorg. Antalet personer som är 65 år och äldre ökar snabbt under de närmaste 30 åren samtidigt som gruppen
För att den ökande efterfrågan på väl- färdstjänster skall kunna tillgodoses, måste överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande upprätthållas under den nuvarande mandatperioden och så länge det är nödvändigt för att de offentliga finanserna skall utvecklas på ett hållbart sätt. Dessutom måste åtgärder vidtas för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn.
En avgörande faktor för att resurserna till välfärdstjänsterna skall öka är att antalet arbetade timmar i det privata näringslivet ökar, eftersom det ökar skattebasen och skatteintäkterna. Reformer som ökar arbetsutbudet och varaktigt minskar arbetslösheten är därför helt centrala, vid sidan av sunda offentliga finanser, för att klara den långsiktiga finansieringen av välfärdstjänsterna.
Klimatförändringar
En av de största utmaningarna världen står inför är att vidta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Frågan om växthusgasutsläpp och klimatförändringar har aktualiserats allt mer.
I februari i år presenterade en arbetsgrupp under FN:s vetenskapliga panel för klimat- förändringarTF1FT en rapport om klimatför- ändringarnas orsaker och uppskattningar av framtida förändringar.T EnligtT arbetsgruppen har temperaturen globalt ökat med i genomsnitt 0,74 grader Celsius det senaste seklet. Det är sannolikt att det är människan som orsakat den största delen av uppvärmningen genom förbränning av fossila bränslen, utsläpp från
1T T IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change),www.ipcc-
wg2.org/index.html
24
jordbruk och förändrad markanvändning (avskogning). Med stor sannolikhet kommer uppvärmningen under
I den s.k. Sternrapporten från 2006 beskrivs de ekonomiska konsekvenserna av klimat- förändringar. Av rapporten framgår att de samhällsekonomiska kostnaderna blir betydande om utsläppen tillåts fortsätta att öka, men också att ett tidigt agerande och ett val av effektiva åtgärder gör att problemen kan motverkas till förhållandevis begränsade kostnader.TF1FT
Regeringen vill understryka att den utveckling som beskrivs i rapporterna inte går att bortse från. Även om åtgärder vidtagits krävs ytterligare insatser för att hindra en skadlig uppvärmning. Det är viktigt att fler länder och regioner fås att delta i de internationella ansträngningarna för utsläppsbegränsningar och utsläppsreduktioner. Klimatfrågan kommer att vara en realitet för utformningen av politiken under en lång tid inom ett flertal områden.
1.5.3Utanförskapet
Sverige har i dag ett stort utanförskap och det krävs särskilda insatser för att minska detta. Att varaktigt öka sysselsättningen är därför regeringens mest prioriterade fråga. Utanför- skapet är både ett stort problem på kort sikt och av stor betydelse för möjligheterna att finansiera de offentliga välfärdssystemen på lång sikt. Ett ökat arbetsutbud och en bättre fungerande
PROP. 2006/07:100
matchning på arbetsmarknaden är också av stor vikt för att underlätta anpassningen till den fortsatta strukturomvandling som följer av en pågående internationalisering av ekonomin. Stora regionala skillnader i sysselsättningsgrad och hur stor andel av befolkningen som försörjs genom olika ersättningssystem tyder på betydande svagheter i denna anpassnings- förmåga.
Sverige har under de senaste åren upplevt en stark tillväxt i ekonomin, men sysselsättningen utvecklades länge svagt och många har hamnat utanför. Trots att sysselsättningen ökat starkt under senare tid är det alltför få människor som arbetar. I dag får över en miljon svenskar sin försörjning genom olika ersättningssystem. I början av
1T T Stern, ”Review on the economics of climate change”, www.hm-
treasury.gov.uk
25
PROP. 2006/07:100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Diagram 1.5 Helårsekvivalenter i tusental i olika |
|
|
|
|
||||||||||||||
ersättningssystem |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
Tusental |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 400 |
|
Ekonomiskt bistånd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
Arbetsmarknadsåtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
1 200 |
|
Arbetslöshet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
Sjuk- och aktivitetsersättning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
1 000 |
|
Sjukpenning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
72 |
74 |
76 |
78 |
80 |
82 |
84 |
86 |
88 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
Källa: SCB, Försäkringskassan, AMS, Socialförsäkringsutredningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
En spegelbild av det ökande bidragsberoendet är utvecklingen av den reguljära sysselsättningen. Som framgår av diagram 1.6 sjönk syssel- sättningsgraden kraftigt i början av
Diagram 1.6 Reguljär Sysselsättningsgrad för befolkningen 20 – 64 år,
Procent av
95 |
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
|
85 |
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
75 |
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
|
Män |
Kvinnor |
|
65 |
|
|
|
|
|
|
1976 |
1981 |
1986 |
1991 |
1996 |
2001 |
2006* |
Källa: Statistiska centralbyrån (AKU)
Anm. Sifforna för 2005 och 2006 är ej helt jämförbara med tidigare pga ändringar i statistiken.
Utrikes födda
Situationen på arbetsmarknaden är särskilt bekymmersam för utrikes födda. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är lägre, långtidsarbetslösheten högre och andelen tidsbegränsade anställningar större bland utrikes födda än bland personer födda i Sverige. Skillnaderna är dock stora mellan olika grupper av invandrare beroende på t.ex. ursprungsland, utbildningsnivå och tidigare erfarenheter.
Ställningen på arbetsmarknaden är också beroende av hur länge man bott i Sverige. Sysselsättningsgraden är lägst för nyanlända invandrare och ökar med vistelsetiden (se
diagram 1.7). Dock når sysselsättningsgraden inte samma nivå som för inrikes födda ens efter lång tid i Sverige. Möjligheterna för nyanlända flyktingar att få arbete har varit begränsade. De nyanlända flyktingarna och deras anhöriga har en särskilt utsatt position på arbetsmarknaden. Ett år efter att flyktingarna mottagits i en kommun är cirka 6 procent av kvinnorna och 14 procent av männen sysselsatta. Två år efter mottagandet är 12 procent av kvinnorna och 25 procent av männen sysselsatta.
Diagram 1.7 Sysselsättningsgrad efter vistelsetid i Sverige,
2005 |
|
|
|
|
Procent |
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
80 |
Män |
Kvinnor |
|
|
70 |
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
minst 20 år |
|||
Inrikes födda |
|
Utrikes födda |
|
|
Källa: Ds 2007:4 |
|
|
|
|
Till följd av bland annat situationen i Irak har antalet asylsökande ökat kraftigt under senare tid. Förra året översteg antalet asylsökande 24 000 personer vilket motsvarar en 40- procentig ökning jämfört med 2005. I år förväntas antalet stiga kraftigt, till 38 000. År 2008 beräknas 35 000 personer söka asyl i Sverige och 2009 omkring 30 000.
Det ökade inflödet av asylsökande ställer stora krav både på en ökad kapacitet i Migrations- verkets prövnings- och mottagningssystem och på kommunernas kapacitet att ta emot personer med uppehållstillstånd. På sikt innebär den ökade invandringen förändrade förutsättningar inom främst integrationspolitiken, bostads- politiken, arbetsmarknadspolitiken och utbild- ningspolitiken.
Samtidigt innebär den ökande invandringen att antalet personer i arbetsför ålder ökar, vilket skapar förutsättningar för ett ökat arbetsutbud. Det stora utanförskapet bland de utrikes födda som redan befinner sig i Sverige visar att politiken tidigare misslyckats med att skapa goda förutsättningar till arbete för invandrare. När nu invandringen åter ökar är det därför centralt att
26
det skapas förutsättningar för de nyanlända att snabbt kunna komma in på arbetsmarknaden. Det är en gemensam uppgift för kommunerna och staten. Om detta klaras underlättas integra- tionen och risken för ett ökat utanförskap minskar.
Ungdomar
En annan grupp som har haft en svag utveckling på arbetsmarknaden är ungdomarna (se diagram 1.8).
Etableringsåldern, dvs. den ålder där 75 procent av en åldersgrupp har jobb, har ökat påtagligt, från 21 år under åren
Diagram 1.8 Öppen arbetslöshet bland ungdomar jämfört med övriga
Procent av arbetskraften
20 |
|
|
|
|
|
|
18 |
|
Ungdomar |
|
|
|
|
16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
|
Övriga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
1976 |
1981 |
1986 |
1991 |
1996 |
2001 |
2006* |
Källa: Statistiska centralbyrån (AKU)
Anm. Sifforna för 2005 och 2006 är ej helt jämförbara med tidigare pga ändringar i statistiken.
Bland de studerande finns ett stort antal personer som är latent arbetssökande, dvs. studerande som aktivt söker arbete och skulle kunnat ta arbete. Dessa ingår i EU:s definition av EU:s arbetslöshet. Enligt detta mått har Sverige en hög öppen ungdomsarbetslöshet vid en internationell jämförelse (se diagram 1.9).
PROP. 2006/07:100
Diagram 1.9 Ungdomsarbetslöshet i
Procent av arbetskraften
35,0
30,0
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
0,0
Polen Slovakien |
Grekland |
Frankrike Rumänien |
Italien |
Sverige Belgien |
Bulgarien Ungern |
Finland |
Spanien Tjeckien |
Malta |
Portugal Luxemburg |
Tyskland |
Storbritannien Slovenien |
Lettland Estland |
Cypern |
Litauen Irland |
Österrike |
Danmark Nederländerna |
Anm. I statistiken betraktas heltidsstuderande som sökt arbete som arbetslösa. Källa: Eurostat
Utanförskapets orsaker
En av förklaringarna till att utanförskapet inte sjunkit tillbaka till de nivåer som rådde före
Utanförskapets omfattning hänger också samman med lönestrukturen och hur flexibel denna är. Om lönestrukturen inte är tillräckligt flexibel kommer arbetsmarknaden att känne- tecknas av en för hög efterfrågan i förhållande till utbudet på vissa delar av arbetsmarknaden, medan efterfrågan är för låg i förhållande till utbudet på andra delar. Detta innebär att det samtidigt kan råda både brist på vissa typer av arbetskraft och ett stort utanförskap på arbetsmarknaden. En struktur som innebär att lönekostnaden för personer med låga kvalifikationer är förhållandevis hög, betyder samtidigt att arbetslöshetsrisken för dessa personer är högre. Det innebär också att personer med relativt låga kvalifikationer eller personer som tappat kompetens genom ett långt utanförskap får svårt att hitta jobb.
Även arbetslöshets- och socialförsäkringens utformning liksom skattesystemets utformning har stor betydelse för utanförskapet. Likaså har finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen betydelse för arbetslöshet och lönestruktur. En skattefinansierad arbetslöshetsförsäkring som är
27
PROP. 2006/07:100
frikopplad från den framförhandlade löne- strukturen riskerar att innebära att kostnaderna för utanförskapet inte i tillräcklig grad beaktas bland annat i löneförhandlingar.
Ytterligare en förklaring till utanförskapets kvardröjande höga nivå är att ett strikt anställningsskydd missgynnar dem som står utanför arbetsmarknaden och gynnar dem med en stark position. Anställningsskyddet har där- igenom en omfördelande effekt på arbets- lösheten. Däremot finns det inte entydiga belägg för att lagen om anställningsskydd skulle ha någon tydlig effekt på den genomsnittliga nivån på arbetslösheten. För att underlätta att anställningar sker har regeringen nyligen överlämnat en proposition (prop. 2006/07:111) med förslag som innebär att det blir möjligt med allmän visstidsanställning under sammanlagt högst två år under en femårsperiod. Goda möjligheter att anställa för en begränsad tid ökar arbetsgivarens flexibilitet vid anställnings- tillfället. Förändringarna kommer att förbättra möjligheterna till anställning för grupper som möter höga trösklar på arbetsmarknaden såsom ungdomar och utrikes födda.
Det är också de faktorer som nämnts som förklarar utanförskapet för ungdomar och utrikes födda. Det handlar bland annat om att kostnaderna för att anställa i alltför liten utsträckning tar hänsyn till dessa gruppers sysselsättningsproblem och som försvårar för dem att få fäste på arbetsmarknaden.
För ungdomar kan en del av utanförskapet också förklaras av utformningen av utbildnings- systemet, som bidragit till att studietiderna förlängts och bristande matchning mellan ungdomarnas utbildningsval och arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens. Vissa misslyckanden i den tidigare integrationspolitiken har bidragit till att öka utanförskapet bland utrikes födda.
I de följande två avsnitten beskrivs regering- ens politik för att minska utanförskapet på arbetsmarknaden och lägga grunden för en varaktigt hög sysselsättning och god tillväxt.
1.6En politik för att göra det mer lönsamt att arbeta och anställa
Regeringens politik för varaktigt högre syssel- sättning och minskat utanförskap har en bred ansats och en långsiktig inriktning. Ekonomins
olika delar hänger samman och reformer på ett område får större genomslag om det samtidigt genomförs reformer inom andra områden. En framgångsrik jobbpolitik handlar således inte om enskilda åtgärder utan om flera åtgärder på flera olika områden samtidigt.
Regeringens jobbpolitik är därför inriktad på åtgärder som stimulerar såväl utbudet som efterfrågan på arbetskraft och som varaktigt minskar arbetslösheten bland annat genom en bättre matchning på arbetsmarknaden. För vissa särskilt utsatta grupper, framför allt ungdomar och utrikes födda, anser dock regeringen att generella åtgärder inte är tillräckliga.
1.6.1Åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta och anställa
Åtgärder för att göra det mer lönsamt att arbeta
Regeringens skattepolitik är bland annat inriktad på att det skall bli mer lönsamt att arbeta. Sedan årsskiftet finns därför ett jobbskatteavdrag. Avdraget gör det mer lönsamt att arbeta för dem som i dag står utanför arbetsmarknaden men det bidrar också, genom sänkta marginalskatter, till ett ökat arbetsutbud från dem som redan har ett arbete. För äldre personer ges ett förhöjt avdrag.
Regeringen anser det angeläget och gör bedömningen att ett förstärkt jobbskatteavdrag kan införas 2008. Frågan kommer att beredas i Regeringskansliet under våren 2007. Förut- sättningen för ett genomförande är dock att de offentliga finanserna kommer att vara fortsatt goda och att finansieringen kan säkras. Därefter kan det också bli aktuellt med tillkommande inkomstskattesänkningar för låg- och medelin- komsttagare.
Utformningen av arbetslöshetsförsäkringen påverkar hur arbetsmarknaden fungerar. Arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställningsförsäkring. En hög ersättningsnivå för en kortare tid av arbetslöshet kan verka som ett smörjmedel för en ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Blir arbetslösheten långvarig kan dock en alltför hög ersättningsnivå leda till att omställningen fördröjs och därmed riskera att leda till ett mer varaktigt utanförskap.
Sedan regeringens tillträde har en rad förändringar genomförts i arbetslöshets- försäkringen. Arbetsvillkoret har skärpts, studerandevillkoret har tagits bort och den överhoppningsbara tiden har begränsats. Vidare
28
har egenfinansieringen i arbetslöshetsför- säkringen ökat.
För att ytterligare tydliggöra arbetslöshetsför- säkringens roll som en omställningsförsäkring har regeringen nyligen i en proposition (prop. 2006/07:89) föreslagit förändringar i arbetslös- hetsförsäkringen. Förslagen avses träda i kraft den 2 juli 2007.
Enligt förslagen tas den generella rätten att begränsa arbetssökandet till det egna yrkes- området och närområdet under de första 100 dagarna bort. En arbetssökande bör vara beredd att ta lämpligt arbete vilket innebär att skälig hänsyn tas till den sökandes förutsättningar för arbetet och andra personliga förhållanden. Regeringen har också föreslagit att kraven på aktivt sökande förtydligas. Den som inte kan visa att vederbörande aktivt sökt arbeten riskerar att få sin ersättning indragen under en eller flera ersättningsdagar. Beslutsprocessen för indrag- ning av ersättning inom arbetsförmedlingarna skall också förtydligats för att säkra en enhetlig och rättssäker regeltillämpning i hela Sverige
Vidare har regeringen föreslagit att dagens möjlighet till förlängning av ersättningsperioden tas bort. Arbetslöshetsersättning lämnas under längst 300 dagar, eller 450 dagar för föräldrar till barn under 18 år. Därefter bör de som inte fått ett arbete anvisas till den nya jobb- och utvecklingsgaranti som avses träda i kraft den 2 juli 2007.
Regeringen har också föreslagit att ersätt- ningsdagar med aktivitetsstöd räknas samman med dagar med arbetslöshetsersättning. Det innebär att systemen för arbetslöshetsförsäkring och aktivitetsstöd görs så lika som möjligt.
De förändringar i finansieringen av arbets- löshetsförsäkringen som infördes 2007 för- bättrade incitamenten till återhållsamhet i lönebildningen. Regeringen avser att stärka dessa incitament ytterligare. Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen kommer därför att till budgetpropositionen för 2008 ses över i syfte att skapa en tydligare teknisk koppling mellan avgifter och kostnader för arbetslöshet i respektive arbetslöshetskassa. Avsikten med förändringen är inte att höja det samlade avgiftsuttaget. En ny utformning av avgifterna måste också beakta det kommande obligatoriet. Regeringen avser också att se över de förhöjda avgifterna i arbetslöshetskassan för de lång- tidssjukskrivna och göra de justeringar som är
PROP. 2006/07:100
motiverade. Ambitionen är att återkomma i budgetpropositionen för 2008.
Regeringen anser att arbetslöshetsför- säkringen bör göras om till en obligatorisk försäkring. En särskild utredare kommer att få i uppgift att föreslå hur den nuvarande arbets- löshetsförsäkringen skall omformas till en obligatorisk inkomstrelaterad försäkring.
En strategi för minskad sjukfrånvaro
Många sjukfrånvarande som har sjukpenning eller sjukersättning har en kombination av olika arbetslivsrelaterade problem och hälsoproblem. De har dock i många fall kvar en viss arbetsförmåga som kan och bör komma till användning.
Det är regeringens uppfattning att det behövs en genomgripande förändring av det sätt på vilket många personer med arbetslivsrelaterade problem och hälsoproblem får hjälp att komma tillbaka i arbete. Även förhållningssättet hos övriga aktörer behöver förändras, t.ex. hos hälso- och sjukvården samt socialförsäkringsadmi- nistrationen. Inriktningen på regeringens förändringsarbete är att förbättra sjukskriv- ningsprocessen. Därigenom ersätts den nuva- rande problematiska hanteringen med en ökad tydlighet och medvetenhet samt ett ökat kvalitetstänkande. Sjukförsäkringen skall där- igenom bli mer förutsägbar. Med dessa förändringar ökar förutsättningarna för att den inte skall överutnyttjas eller användas för andra syften än den ursprungligen varit avsedd för.
När sysselsättningen nu åter ökar är det särskilt viktigt att ta till vara även den arbetsförmåga som många sjukfrånvarande har kvar. Syftet med regeringens politik är att sjukfrånvaron skall sänkas till en varaktigt låg nivå.
Den försäkrades egna resurser och arbets- förmåga skall uppmärksammas ytterligare och skall även vara en utgångspunkt för den fortsatta bedömningen av den försäkrades ärende. Därigenom ökar möjligheterna för socialför- säkringsadministrationen att redan från början kunna göra en korrekt bedömning av ärendet. Detta leder även till att överutnyttjandet i sjukförsäkringen kan minska.
Längden på sjukfallen skall över lag minskas betydligt. De nationella försäkringsmedicinska riktlinjer som införs förbättrar möjligheterna att kunna göra detta. Det gäller bland annat att undvika de negativa följderna av långa sjuk-
29
PROP. 2006/07:100
skrivningar. Dessa för med sig att den arbetsförmåga som i många fall finns inlednings- vis efter hand avtar eller upphör helt.
Det pågår redan ett arbete som syftar till att förverkliga regeringens strategi att minska sjukfrånvaron. Som nämnts ovan utvecklas för närvarande nationella försäkringsmedicinska riktlinjer. Dessa skall vara vägledande vid den bedömning av den försäkrades arbetsförmåga som görs såväl inom hälso- och sjukvården som hos Försäkringskassan. Det finns ett system med ekonomiska drivkrafter för hälso- och sjukvården att minska sjukfrånvaron. Detta system har anpassats för att ytterligare stärka drivkrafterna. Regeringen avser också att inom kort presentera ett förslag som innebär att en arbetsgivare skall ha möjlighet att begära ett läkarintyg som avser förhållanden redan från och med den första sjukdagen i en sjuklöneperiod. Regeringen har även tillsatt en utredning med uppdrag att lämna förslag till en från Försäkringskassan skild tillsynsfunktion för socialförsäkringsadministrationen.
Dessutom skall överutnyttjandet av sjuk- försäkringen motverkas, liksom olika former av bidragsbrott. Arbetslinjen skall stödjas genom en ändrad utformning av regelsystemet.
Sjuk- eller aktivitetsersättning
I dag uppbär cirka 555 000 personer sjuk- eller aktivitetsersättning. Kostnaden för dessa ersätt- ningar fram till ålderspensioneringen har beräknats till cirka 700 miljarder kronor, dvs. nära en fjärdedel av Sveriges BNP. Detta belopp har ökat kraftigt de senaste tio åren. Detta beror dels på att antalet nya personer med sjuk- eller aktivitetsersättning har ökat kraftigt, dels på att den förväntade tid som personerna är kvar i systemet har blivit längre. Det är i växande grad yngre och medelålders personer som har beviljats ersättning. Det är angeläget att ta till vara den arbetsförmåga som många av dessa personer har kvar. Drivkrafterna för återgång i arbete skall också öka. Därigenom kommer den framtida kostnaden för ersättningarna till denna grupp av personer att minska.
Som ett led i arbetet med att stärka drivkrafterna till återgång i arbete föreslår regeringen i denna proposition att viktningen av arbetsinkomster vid beräkning av bostadstillägg till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning sänks från 80 procent till 50 procent. Detta förbättrar denna grupps ekonomiska förutsätt-
ningar och minskar marginaleffekterna så att det lönar sig bättre att arbeta.
Åtgärder som gör det billigare att anställa
För att öka efterfrågan på arbetskraft har regeringen genomfört ett antal åtgärder som gör det billigare att anställa.
För att göra det mer attraktivt för företagen att behålla och nyanställa äldre medarbetare slopades den 1 januari 2007 den särskilda löneskatten på arbetsinkomster och inkomster av aktiv näringsverksamhet för personer som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare. Regeringen går nu vidare och föreslår att den särskilda löneskatten avskaffas den 1 januari 2008 även för personer som inte omfattas av det reformerade pensionssystemet, dvs. personer som är födda före 1938.
Från den 1 januari i år finns nystartsjobb som ökar möjligheterna för dem som under mer än ett år inte arbetat att få jobb. Nystartsjobben innebär en skattelättnad motsvarande full arbetsgivaravgift för personer som under en lång tid varit arbetslösa, deltagit i arbetsmarknads- politiska program, haft skyddat arbete på Samhall eller haft sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning. De gäller också asylsökande som fått uppehållstillstånd, kvotflyktingar och deras anhöriga tre år efter det att uppe- hållstillstånd beviljats. Nystartsjobben ökar och omfattade vecka 14 närmare 4 800 personer.
Regeringen har nyligen presenterat ett förslag om skattereduktion för köp av hushållstjänster som skall träda i kraft den 1 juli 2007 (prop. 2006/07:94). Detta kommer att förenkla livspusslet för många, samt öka utbudet av arbetskraft och sysselsättning. Svartarbetet kommer att minska och anställningstryggheten öka.
Efterfrågan på arbetskraft i vissa tjänste- sektorer där den enskilde kan välja mellan att köpa tjänsten och att själv utföra den, eller där svartarbetet är frekvent, kan stimuleras genom sänkta socialavgifter. Ett arbete pågår med att ta fram ett förslag om sänkt skatt på vissa tjänster. Förslaget förväntas kunna skickas ut på remiss före sommaren 2007. Regeringens ambition är förslaget skall kunna träda i kraft den 1 januari 2008.
30
1.6.2Integrationspaket
Närmare 1,2 miljoner människor av Sveriges befolkning är födda utomlands och de kom- mande åren förväntas ett ökat mottagande av flyktingar. Arbetsmarknadssituationen för utrikes födda har länge varit betydligt sämre än för personer födda i Sverige. Det finns flera skäl till detta.
Kraven för anställning har ökat. Bristande kunskaper i svenska och svårigheter att överföra kunskaper, såväl formella som informella, från ett land till ett annat land kan göra det svårt för utrikes födda att få en anställning.
Informella nätverk är en viktig faktor för att hitta ett arbete. Utrikes födda saknar av naturliga skäl ofta den typ av informella nätverk som förbättrar möjligheterna att få arbete.
Många arbetsgivare känner osäkerhet inför att anställa. Höga arbetskraftskostnader och en relativt strikt arbetsrätt bidrar till osäkerheten genom att öka de kostnader som är förknippade med ett felaktigt anställningsbeslut. Samtidigt medför höga skatter i kombination med inkomstberoende bidrag att incitamenten för att arbeta försvagas.
Det finns också indikationer på förekomsten av diskriminering.
Regeringens jobbpolitik är viktig för att förbättra arbetsmarknadssituationen för utrikes födda. Genom nystartsjobben minskar arbets- givarens kostnader för att anställa vilket är viktigt inte minst för utrikes födda. Dessutom gäller att asylsökande, kvotflyktingar och dessa gruppers anhöriga kan få nystartsjobb från den dag de får uppehållstillstånd och under tre år framåt. Omkring en tredjedel av de som hittills fått ett nystartsjobb är födda utomlands.
Jobbskatteavdraget, liksom nedtrappningen i arbetslöshetsersättningen, gör det mer lönsamt att arbeta eller att öka sin arbetstid. Införandet av jobb- och utvecklingsgarantin (se avsnitt 1.6.4) stärker också incitamenten till arbete och vidareutbildning.
Även om dessa generella åtgärder bidrar till att förbättra situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda, anser regeringen att det behövs ytterligare åtgärder. Regeringen föreslår därför ett integrationspaket som ytterligare förbättrar möjligheterna på arbetsmarknaden för utrikes födda under den första tiden i Sverige.
Därutöver avser regeringen också att mot- verka diskriminering genom att föreslå en
PROP. 2006/07:100
starkare och samlad diskrimineringslagstiftning och bilda en gemensam ombudsmannamyndig- het.
Förslagen i regeringens integrationspaket
Insatser bör genomföras tidigt och i så stor utsträckning som möjligt parallellt. Nyanlända invandrare bör erbjudas individuellt anpassad språkutbildning samtidigt som yrkeskunskaper och utbildningsbakgrund valideras, dokumen- teras och vid behov kompletteras. Arbets- marknaden skall vara öppen även för dem som inte har genomgått språkutbildning.
Genom att stimulera att flyktingar och deras anhöriga bosätter sig i regioner där arbets- marknaden är god skapas goda förutsättningar för integration på arbetsmarknaden och för att dessa människors kompetens tas tillvara. I och med Integrationsverkets avveckling från och med 1 juli i år flyttas ansvaret för förhandlingar om kommunplatser över till länsstyrelserna i syfte att stärka det regionala samarbetet. Strävan skall vara att i första hand träffa överens- kommelser med kommuner som uppfyller villkoret om en god arbetsmarknad inom pendlingsavstånd. Ersättningen till kommunerna och individerna bör också vara utformad så att den skapar ekonomiska incitament att påskynda och öka inträdet på arbetsmarknaden. Målet att så fort som möjligt klara sin egen försörjning är centralt. Arbetslinjen skall gälla för nyanlända.
För att de nyanländas etablering på arbets- marknaden skall förbättras är en bättre samverkan mellan samhällets olika aktörer nödvändig. Regeringen avser att genomföra en satsning för att främja den regionala och lokala samverkan.
I integrationspaketet ingår följande åtgärder:
–Instegsjobb införs och är en subventionerad anställning inom privat eller offentlig sektor. Anställningen är kopplad till deltagande i svenska för invandrare (sfi) eller uppnådda resultat inom denna och skall innehålla tydliga handledande inslag. Instegsjobben är riktade till asylsökande som har fått uppehållstillstånd, kvotflyktingar och dessa gruppers anhöriga under de första 18 månaderna efter uppehållstillstånd. Löne- subventionen uppgår till 50 procent av lönekostnaden i offentlig sektor och 75 procent för privata arbetsgivare och offentliga arbetsgivare som bedriver affärs- verksamhet.
31
PROP. 2006/07:100
–De insatser som regeringen tidigare startat kommer att intensifieras för att öka nyföretagandet också bland människor med invandrarbakgrund. Det gäller bland annat förbättrad rådgivning och aktiv coachning.
–För att säkerställa att nyanlända invandrare erbjuds en bedömning av tidigare yrkes- erfarenheter sker en förstärkning av arbets- förmedlingens resurser för yrkesbedömning. Dessutom ges Valideringsdelegationen i uppdrag att initiera och leda en geografiskt begränsad pilotverksamhet för att validera 1 000 personers utländska yrkeskompetens enligt branschmodeller framtagna i samarbete med branschorganisationer.
–En fortsatt satsning på kompletterande utbildning för högskoleutbildade jurister, lärare och personer med högre praktisk förvaltningsutbildning genomförs. En ny kompletterande utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal från tredje land införs.
–Den treåriga satsningen på kompetens- utvecklingen av lärare i svenska för in- vandrare utvidgas för att också i större utsträckning kompensera kommunerna för de vikariekostnader som uppstår i samband med fortbildningen av lärare. Dessutom skall inspektionen av sfi intensifieras för att säkerställa att ambitionerna för kvalitet och resultat uppnås.
–För att underlätta mottagandet av flyktingar i kommuner i regioner med god arbets- marknad och skapa tydliga ekonomiska incitament som påskyndar etableringen av flyktingar på arbetsmarknaden, får kom- munerna en extra ersättning som delvis är prestationsbaserad. Den extra ersättningen utgår till kommuner som under 2007 träffar en treårig överenskommelse om flykting-
mottagande. Den extra ersättningen innebär att kommunerna får 10 000 kronor per person som de tar emot och ytterligare 20 000 kronor för varje vuxen person i åldern
individer som klarar godkänd nivå i sfi eller erhåller arbete inom en viss tid efter att uppehållstillstånd erhållits. Formen för denna stimulansersättning kommer att beredas inom Regeringskansliet med mål- sättningen att den skall kunna träda i kraft under 2008.
–En särskild utredare får i uppdrag att lämna förslag på hur ansvar och finansiering av flyktingmottagande och insatser för ny- anlända kan utformas så att de sammantaget stärker kommunernas, statliga myndigheters och andra aktörers incitament att verka för ett snabbt inträde på arbetsmarknaden för den nyanlände samt stärker individens incitament till egen försörjning.
–Regeringen avser att inleda en försöks- verksamhet med så kallade nystartscentrum i ett antal kommun- och stadsdelar där utanförskapet är särskilt stort. Försöket syftar till att finna en samverkansform där olika aktörer samlas under ett och samma tak, i syfte att underlätta för den enskilde att få snabb och välriktad hjälp och stöd att etablera sig i Sverige och på arbets- marknaden. Genom att samla privata, offentliga och ideella aktörer på ett och samma ställe kan den enskilde snabbare och enklare få hjälp med t.ex. utbildning, jobbmatchning,
–Den försöksverksamhet för vissa nyanlända invandrare, som från och med den 1 juli 2006 till och med den 1 juli 2008 pågår i vissa kommuner i Stockholms, Skåne och Kronobergs län fortsätter.
–Regeringen avsatt 100 miljoner kronor till hyresgarantier för grupper som har en svag ställning på bostadsmarknaden.
1.6.3Ungdomsarbetslöshetspaket
Den höga arbetslösheten bland unga och den sena etableringen på arbetsmarknaden har flera orsaker. Arbetsgivarna kan uppleva osäkerhet kring ungdomarnas kompetens eftersom de ofta har begränsad arbetslivserfarenhet. Detta i kombination med anställningskostnader som i
32
alltför liten utsträckning tar hänsyn till ungdomarnas sysselsättningsproblem, försvårar för ungdomarna att få fäste på arbetsmarknaden. Samtidigt medför höga skatter på arbets- inkomster i kombination med inkomstberoende bidrag att incitamenten för ungdomarna att arbeta försvagas. Utbildningspolitikens utform- ning leder till att många ungdomar lämnar gymnasieskolan med en kunskapsnivå som inte är gångbar på arbetsmarknaden. En dåligt fungerande arbetsmarknad för unga bidrar till att ungdomar stannar länge i utbildning.
Regeringens generella åtgärder för att göra det mer lönsamt att arbeta och anställa bidrar till att komma tillrätta med en del av dessa problem. Regeringen har bland annat nyligen föreslagit förändringar av reglerna för tidsbegränsade anställningar som kommer att förbättra möjlig- heterna för ungdomar att komma in på arbets- marknaden.
För att ytterligare underlätta för unga på arbetsmarknaden föreslår regeringen ett reform- paket mot ungdomsarbetslöshet.
Ökad efterfrågan på ungas arbetskraft
I regeringens paket mot ungdomsarbetslöshet ingår följande åtgärder som syftar till att minska osäkerheten vid anställning av unga:
–Regeringen har i en proposition föreslagit att det från den 1 juli i år införs lägre arbets- givaravgifter och allmän löneavgift för unga (prop. 2006/07:84). Enligt förslaget kommer avgifterna, med undantag för ålderspensions- avgiften, att halveras för ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. En motsvarande sänkning föreslås även för personer, t.ex. enskilda företagare, i samma ålder som betalar egenavgifter och allmän löneavgift. De avgifter som skall betalas får dock inte understiga ålderspensionsavgiften.
–En satsning på lärlings- och yrkesutbildning kommer att föreslås. Försöksverksamhet med lärlingsutbildning kommer att genom- föras och innebär att viss ersättning samt handledarutbildning kan ges till arbetsgivare som tar emot elever inom gymnasieskolan. Vidare kommer försöksverksamheten med lärlingsutbildning inom vissa hantverksyrken att utvidgas och permanentas. Dessutom sker en permanentning av den tillfälliga ökningen med 2 000 platser inom kvalifi- cerad yrkesutbildning (KY).
PROP. 2006/07:100
Ökade incitament för unga till arbete eller utbildning
–Regeringen avser att föreslå en jobbgaranti för unga som beräknas träda i kraft den 1 december 2007. Nuvarande ungdoms- program, kommunala ungdomsprogrammet och ungdomsgarantin, avvecklas. Syftet med jobbgarantin för unga är att ge stöd och ökade incitament för arbetslösa ungdomar att få ett arbete eller att vidareutbilda sig inom det reguljära utbildningssystemet. Jobbgarantin inleds med en period av intensifierat stöd till, och uppföljning av, den arbetssökande. För de ungdomar som trots detta inte hittar ett arbete eller påbörjar en utbildning bör jobbgarantin även erbjuda förstärkta insatser, som kan vara praktik eller utbildning, som komplement till aktivt jobbsökande. Nivån på aktivitetsstödet bör trappas ned successivt i syfte att öka de ekonomiska incitamenten att söka arbete eller välja reguljära studier i takt med alltmer intensifierade insatser från arbetsför- medlingens sida. Ersättningen bör trappas av i snabbare takt än för äldre. För dem som har kvalificerat sig för arbetslöshets- ersättning sänks ersättningen efter 100 ersättningsdagar från 80 till 70 procent av den tidigare dagsförtjänsten. Efter ytterligare 100 ersättningsdagar sänks ersättningen till 65 procent. Denna ersättningsnivå består sedan under resterande tid i jobbgarantin. För föräldrar under 25 år som kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning sänks ersätt- ningen först efter 200 ersättningsdagar från 80 till 70 procent av den tidigare dags- förtjänsten. Efter ytterligare 100 ersätt- ningsdagar sänks ersättningen till 65 procent. Generellt gäller att den lägsta ersättningen för de som kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning är 320 kronor per dag.
–Regeringen avser att stärka anknytningen till arbetsmarknaden för ungdomar som bor i hushåll som är beroende av försörjningsstöd genom en enhetlig regel för hur stor del av ferieinkomster som dessa ungdomar får behålla utan att det ekonomiska biståndet till familjen minskar.
33
PROP. 2006/07:100
1.6.4Bättre matchning och en effektivare arbetsmarknadspolitik
Regeringen har sedan sitt tillträde genomfört ett antal åtgärder för att effektivisera arbets- marknadspolitiken och tydliggöra arbetslinjen. Antalet arbetsmarknadspolitiska program har reducerats och flera åtgärder har avskaffats. Prioriteringen av de arbetsmarknadspolitiska resurserna skall vara tydligt inriktad på matchning mellan arbetssökande och lediga jobb, ökad konkurrens i förmedlings- verksamheten och förbättrad kontroll och enhetligare tillämpning av reglerna inom arbetslöshetsförsäkringen.
Jobb- och utvecklingsgaranti
Den nuvarande aktivitetsgarantin brister både i kvalitet och effektivitet och fyller inte sin tänkta funktion – att bryta rundgången mellan arbetsmarknadspolitiska program och öppen arbetslöshet. Regeringen föreslår därför att aktivitetsgarantin ersätts av en jobb- och utvecklingsgaranti för långtidsarbetslösa från den 2 juli i år. Ambitionen skall vara att få ut deltagarna på arbetsmarknaden så snart som möjligt. Därför bör programmet omfatta individuellt utformade åtgärder och ha en struktur som förstärker arbetslinjen. Jobb- och utvecklingsgarantin kommer att ställa höga aktivitetskrav på deltagaren och kommer därmed att bidra till att legitimiteten i skatte- och transfereringssystemen upprätthålls.
Jobb- och utvecklingsgarantin kommer att indelas i tre faser. Inledningsvis fokuseras på intensifierade jobbsökaraktiviteter med coach- ning. Jobbcoachning skall kunna upphandlas av andra än arbetsförmedlingen. I en andra fas kommer det att finnas tillgång till ett utbud av arbetsmarknadspolitiska program som inklu- derar arbetsträning, arbetspraktik, subven- tionerade anställningar och kompetenshöjande insatser.
Deltagaren i jobb- och utvecklingsgarantin erhåller aktivitetsstöd. För den som har haft
arbetslöshetsersättning skall stödet motsvara 65 procent av den tidigare dagsförtjänsten. För den som har barn under 18 år och väljer att gå in i jobb- och utvecklingsgarantin under ersätt- ningsdagarna 301 till och med 450 skall ersättningen vara 70 procent av den tidigare dagsförjänsten. För den som inte har rätt till arbetslöshetsersättning skall stödet vara det lägsta aktivitetsstödet under längst 450 dagar.
Personer med funktionshinder är en grupp som har det svårt på arbetsmarknaden. Därför föreslår regeringen att den tillfälliga ökningen av antalet lönebidragsplatser 2006 och 2007 bibehålls 2008, samt att en ökning kan ske från 2009.
Nya Arbetsförmedlingen
Regeringen har nyligen i en proposition (prop. 2006/07:89) föreslagit att AMS och länsarbets- nämnderna avvecklas från den 1 januari 2008, då den nya sammanhållna myndigheten Arbets- förmedlingen bildas. Detta markerar att det är frågan om en ny myndighet med ökat fokus på arbetsförmedling samt matchning mellan lediga arbeten och arbetslösa. Regeringen förutsätter att enhetligheten och rättssäkerheten i tillämpningen av riktlinjer kommer att förbättras. Vidare förutsätter regeringen att sammanslagningen av dagens 21 myndigheter kommer att innebära en mer effektiv, flexibel och mindre kostsam organisation.
1.6.5Fördelningseffekter av regeringens politik
Regeringens politik syftar både till att det skall löna sig att arbeta och att fler skall ges möjlighet att försörja sig genom eget arbete.
För de allra flesta innebär regeringens politik att hushållen får behålla en större andel av inkomsterna än tidigare. Dessutom har de s.k. marginaleffekterna sjunkit. Marginaleffekten visar hur stor andel av ersättningen för en extra arbetsinsats som faller bort till följd av ökad skatt, ökade avgifter och minskade bidrag. Ju högre marginaleffekt, desto svagare blir individens utbyte av att öka sin arbetsinsats.
34
Diagram 1.10 Marginaleffekter vid ökat arbetsutbud 2007
Procent
50 |
|
|
|
45 |
Gamla regler |
|
|
40 |
Nya regler |
|
|
35 |
|
|
|
30 |
|
|
|
25 |
|
|
|
20 |
|
|
|
15 |
|
|
|
10 |
|
|
|
5 |
|
|
|
0 |
|
|
|
|
Kort Deltid |
Lång deltid |
Heltid |
Källa: Finansdepartementet |
|
|
|
PROP. 2006/07:100
Diagram 1.11 Ersättningsgrad vid arbetslöshet 2007
Andel av arbetskraften (anställda och arbetslösa) i procent
35,0
30,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya regler |
|
|
|
|
|
|
25,0 |
|
|
|
|
|
|
|
20,0 |
|
|
|
|
|
|
|
15,0 |
|
|
|
|
|
|
|
10,0 |
|
|
|
|
|
|
|
5,0 |
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|||||||
|
|
Ersättningsgrad, procent |
|
|
|||
Källa: Finansdepartementet
Den största minskningen av marginaleffekten har skett för personer som arbetar deltid, allra mest för dem som arbetar kort deltid. Eftersom betydligt fler kvinnor än män arbetar deltid, är sänkningen av marginaleffekten i genomsnitt större för kvinnor än för män. Jobbskatte- avdraget innebär att personer med låga inkomster får behålla en större del av en arbetsinkomstökning. Detta gör att grupper som arbetar relativt lite i dag, har fått en relativt stor minskning av marginaleffekten och det är därför särskilt lönsamt för dessa att arbeta mer.
Ersättningsgraden visar hur stor andel av den disponibla inkomsten, som hushållet får behålla när individen går från arbete till arbetslöshet eller sjukskrivning. Ju högre ersättningsgrad, desto mindre minskar den disponibla inkomsten och desto svagare blir individens ekonomiska driv- kraft till arbete. När ersättningsgraden är 100 procent är hushållets disponibla inkomst densamma när individen är arbetslös eller sjukskriven som när individen arbetar.T F1FT
Vid sjukdom eller arbetslöshet är ersättningen 80 procent av lönen upp till ett inkomsttak under den första tiden. Den faktiska kompensa- tionen avviker dock ofta från den nivån eftersom skatten minskar och inkomstberoende bidrag ökar när lönen minskar. För de med inkomster över taket blir kompensationen lägre eftersom inkomster över taket inte ger rätt till ersättning från de offentliga försäkringarna.
Störst effekt på ersättningsgraden vid arbets- löshet har jobbskatteavdraget som infördes i år. Totalt medför regeringens nya regler att den genomsnittliga ersättningsgraden 2007 minskar från 79 till 76 procent.
Andelen i arbetskraften med ersättningsgrader över 90 procent, dvs. den grupp som har de svagaste ekonomiska drivkrafterna att arbeta, har minskat mest (se diagram 1.11).TF2FT Efter att åtgärderna genomförts har nu fler personer ersättningsgrader i intervallet
Eftersom regeringens förslag syftar till att det skall bli mer lönsamt att arbeta, speglas denna inriktning också i de fördelningsmässiga kon- sekvenserna av förslagen. De största positiva effekterna på den ekonomiska standarden vid en statisk beräkning återfinns för personer som arbetar heltid, se diagram 1.12. Regeringens politik syftar till att fler skall gå från bidrag till arbete och därigenom öka sina inkomster.
1T T Beräkningsmetoden beskrivs utförligare i bilaga 14 till Långtidsutred- ningen 2003/2004 (SOU 2004:2), Vem tjänar på att arbeta?, sid.
2T T I detta sammanhang definierat som anställda plus arbetslösa. Således
ingår inte t.ex. företagare eller sjuka.
35
PROP. 2006/07:100
Diagram 1.12 Fördelningseffekterna av regeringens politik 2007
Procentuell förändring av den ekonomiska standarden
3 |
|
|
2,5 |
|
|
2 |
|
|
1,5 |
|
|
1 |
|
|
0,5 |
|
|
0 |
|
|
Kort deltid |
Lång deltid |
Heltid |
Källa: Finansdepartementet |
|
|
Trots att de som arbetar heltid får störst inkomstökning vid en statisk beräkning, påverkas den totala inkomstspridningen mycket litet (se diagram 1.13). Beräkningarna avser fördelningseffekter 2007 av förslagen i budget- propositionen för 2007 och i denna ekonomiska vårproposition. År 2008 tillkommer effekter av begränsningen i pensionsavdraget samt av att den statliga fastighetsskatten ersätts med en låg kommunal avgift. På lite längre sikt, när de förbättrade drivkrafterna ger upphov till ökad sysselsättning, kan man förvänta sig en förbättrad välfärd och minskande inkomst- spridning, eftersom det blir färre personer som tvingas leva på bidrag och fler som har löne- inkomster.
Diagram 1.13 Ginikoefficienten
0,30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,29 |
|
Nya regler |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
0,28 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,27 |
|
Gamla regler |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,26 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,24 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,23 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,22 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,21 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1991 |
1993 |
1995 |
1997 |
1999 |
2001 |
2003 |
2005 |
2007 |
Källa: Finansdepartementet |
|
|
|
|
|
|
||
1.6.6Ett mål för sysselsättningspolitiken
Regeringen ser som sin främsta uppgift att fler människor kommer närmare arbetsmarknaden och får riktiga jobb. Sysselsättningen skall öka
och utanförskapet minska. De tidigare målen för sysselsättningspolitiken har inte fungerat väl som styrinstrument för den ekonomiska politiken. Regeringen har därför sedan tidigare aviserat att det kommer att ske en översyn av målen för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken.
Målet att 80 procent av befolkningen skulle vara sysselsatta hade nackdelen att även personer som var långtidssjukskrivna räknades som sysselsatta. Målet att den öppna arbetslösheten skulle minska till 4 procent av arbetskraften hade nackdelen att det kunde uppnås genom höga volymer på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetslöshetsmålet beaktade inte heller om målet uppnåddes till priset av en stigande inflation och ekonomiska obalanser.
Tydligt formulerade mål gör det enklare att inrikta den ekonomiska politiken mot att uppnå full sysselsättning. Tydliga mål gör det också enklare för allmänheten att utvärdera om de åtgärder som vidtas verkligen bidrar till att målen nås.
Målen för sysselsättningspolitiken skall inte heller stå i konflikt med andra viktiga ekonomisk politiska mål, som t.ex. långsiktigt hållbara finanser.
Ett arbete pågår i Regeringskansliet som syftar till att ge underlag för översynen av målen för den ekonomiska politiken och syssel- sättningspolitiken och ta fram indikatorer på full sysselsättning.
Det är emellertid inte okomplicerat att formulera ett mål för sysselsättningspolitiken i termer av full sysselsättning. Full sysselsättning är inte ett begrepp som har en allmänt vedertagen betydelse. Under våren kommer en departementspromemoria att tas fram inom Regeringskansliet för att driva analysarbetet vidare. Regeringen avser därefter att återkomma i budgetpropositionen för 2008 med en närmare precisering av målet för sysselsättningspolitiken och hur det skall mätas.
1.7En politik för att göra det enklare och mer lönsamt att starta och driva företag
Små och medelstora företag har fått en allt större betydelse för sysselsättningen i Sverige under den senaste
36
strukturomvandlingen ställer höga krav på en politik som skapar goda förutsättningar för såväl tillkomsten av nya företag som för små och medelstora företags möjligheter att växa.
Sverige har i många avseenden goda för- utsättningar för företagande. Befolkningen är välutbildad och har också snabbt tagit till sig ny teknik. Näringslivet är innovativt med om- fattande forsknings- och utvecklingsverksamhet och det finns en god finansiell kapacitet. Den svenska konkurrenskraften och det svenska företagsklimatet har under senare tid rankats allt högre i internationella jämförelser.
Ekonomins förmåga till anpassning är viktig för ett lands långsiktiga tillväxt. Åtgärder som skapar goda förutsättningar för entreprenören, vilken är den viktigaste bäraren av förnyelse, blir därför centrala för en framgångsrik ekonomisk politik. Regeringens utgångspunkt är att hinder och barriärer för företags etableringar och tillväxt bör minimeras så långt möjligt. Låga inträdesbarriärer är viktiga för ett lands produktivitet eftersom det tvingar de etablerade företagen att anpassa sig till nya faktiska och potentiella konkurrenter. På så sätt ökar konkurrenskraften generellt samtidigt som produktiviteten stiger i ekonomin. Syssel- sättningen ökar och utanförskapet kan minska.
För den långsiktiga utvecklingen av svensk ekonomi måste fler människor våga starta företag och fler av dem som driver företag måste ha en vilja att låta dessa växa.
I flera av de undersökningar av företags- klimatet som genomförts under senare år återkommer ett antal faktorer som upplevs som hinder för företagande och entreprenörskap i Sverige. Bland dessa hinder nämns tillgången till riskkapital för mindre och nya företag, höga skatter/sociala avgifter, arbetsrättslagstiftningen, företagens regelbörda, konkurrenssnedvridning av marknader där det offentliga är verksamt, konkurslagstiftningen samt svårigheter att få tillgång till personal med rätt kompetens. Andelen företag som startas och leds av kvinnor är i ett internationellt perspektiv därtill lågt.
Regeringens reformstrategi syftar till att göra det enklare och mer lönsamt att starta och driva företag. De åtgärder som presenterades i budgetpropositionen för 2007 och de som här föreslås fokuseras i stor utsträckning på nämnda hinder och bidrar sammantaget till ett förbättrat företagsklimat.
PROP. 2006/07:100
Regeringens förslag avseende bland annat skatteåtgärder för företag och företagande presenteras utförligt i avsnitt 1.8.
1.7.1Enklare att starta företag
Kapitalförsörjning
Många företag har ett litet eget kapital. Detta innebär ofta ett problem när företagen söker krediter och riskkapital. Detta gäller särskilt för nya etableringar. Mycket talar för att individuella privata förmögenheter påverkar sannolikheten både att bli företagare, expandera samt investera i riskfyllda verksamheter. Betydelsen av eget kapital är viktigare ju mer riskfylld verksamheten är. Eget kapital investerat i verksamheten fungerar dessutom som en indikation till kreditgivare att investeringen har hög förväntad avkastning och verksamheten god soliditet.
–Regeringen avser att, som ett sätt att förbättra framför allt de mindre företagens försörjning av kapital, avskaffa förmögen- hetsskatten (se vidare avsnitt 1.8). Ett visst återflöde av kapital placerat i utlandet kan väntas ske, och den stora utförseln av kapital som skett under ett antal år kan väntas avta. En kapitalförstärkning i svenska företag kan därmed ske, till gagn för såväl etablerade som nya företag.
–I budgetpropositionen för 2007 föreslogs att 80 miljoner kronor skulle tillföras ALMI Företagspartner AB för 2007. ALMI erbjuder bland annat lånefinansiering av innovationer samt nya och etablerade företag, men tillhandahåller även rådgivning och kontaktförmedling. En del av medlen skall användas för bland annat ökad råd- givning till utrikes födda som startar eller driver företag. Regeringen beräknar i denna proposition att denna förstärkningen fortsätter.
–Riksdagen beslutade 2003 om de regler som gäller i dag avseende företagsinteckningen. Beslutet innebar bland annat en sänkning av företagsinteckningen med allmän förmåns- rätt från 100 till 55 procent av värdet av den egendom som återstår sedan borgenärer med bättre rätt fått betalt. Den utveckling som varit sedan dessa regler trädde i kraft tyder på att reglerna i vissa fall försämrat möjligheterna för företag att beviljas lån och
37
PROP. 2006/07:100
krediter, bland annat för företag utanför storstäderna.
Mot denna bakgrund beslutade reger- ingen i februari 2007 om ett direktiv till en särskild utredare som skall föreslå en för- stärkning av företagsinteckningens förmåns- rätt (dir. 2007:13). Utredaren skall också överväga om förmånsrätten för statens återkrav avseende lönegarantin, löne- regressen, helt eller delvis bör avskaffas. En förstärkning av företagsinteckningens för- månsrätt underlättar starten av nya företag eftersom kapitalförsörjningen förbättras. Utredaren skall presentera sitt förslag senast den 30 september 2007.
I budgetpropositionen för 2007 beräknas kostnaderna för en förändrad företags- inteckning på sikt kunna öka till 500 miljoner kronor årligen. Med anledning av de förändringar som kan komma avseende statens löneregress, beräknas utgifterna att öka med 150 miljoner kronor 2008 och 350 miljoner kronor årligen 2009 och 2010 utöver vad som beräknats i budgetpro- positionen för 2007.
–Regeringen beslutade i mars 2007 att för- stärka möjligheterna att ge mindre krediter till små och medelstora företag. I beslutet höjdes gränsen för den nivå på lån som ALMI Företagspartner AB kan ge utan krav på medfinansiering, från 50 000 kronor till 100 000 kronor.
–I början av 2007 lämnade utredningen Trygghetssystemen för företagare (N2006:11) förslag till förändrade regler vid beräkning av dagpenning i arbetslöshets- försäkringen för företagare. Regeringen har för avsikt att öka tryggheten för företagare.
–Regeringen avser ge en särskild utredare i uppgift att överväga förenklingar för små aktiebolag och om det finns skäl föreslå en ny företagsform särskilt anpassad för små verksamheter. Syftet är att göra det lättare att starta och driva företag.
Invandrares företagande
Studier visar att personer som är födda utomlands kan ha svårare att få lån än personer som är födda i Sverige. Företag som startas av utrikes födda tenderar också att i högre utsträckning vara enmansföretagare, dvs. företaget saknar anställda utöver den person som
äger företaget. Detta indikerar att det kan finnas särskilda barriärer för utrikes födda. Det kan på goda grunder antas att det i denna grupp sammantaget finns en stor och outnyttjad potential för att skapa sysselsättning i nya och växande företag. En riktad satsning för att stärka företagandet i denna grupp är därför befogad. Satsningen skall bidra till fler och växande företag, en ökad integration och ett minskat utanförskap.
–Regeringen beräknar att 20 miljoner kronor årligen bör avsättas för särskilda insatser riktade mot invandrade personers före- tagande från 2008.
Skattereduktion för hushållstjänster
De höga skattekilarna på arbete har särskilt negativa effekter när det gäller hushållsrelaterade tjänster. Regeringen har därför nyligen över- lämnat ett förslag om skattereduktion för köp av hushållstjänster som skall träda i kraft den 1 juli 2007 (prop. 2006/07:94).
Kvinnors företagande
Förutom generella åtgärder för att förbättra villkoren för företagande kan särskilda satsningar på kvinnors företagande vara motiverade, exempelvis till följd av att kvinnor har svårare att få lån. I ett internationellt perspektiv är andelen kvinnliga företagare i Sverige låg.
Många av landets kvinnor är anställda och har stor kompetens inom vård och omsorg, sektorer som inte varit öppna för enskilt företagande under lång tid. Regeringen avser att under mandatperioden vidta de åtgärder som är nödvändiga för att öka mångfalden och kon- kurrensen inom vård, omsorg och utbildning. Regeringen har i en proposition föreslagit att den s.k. stopplagen inom sjukvården slopas samt har tillsatt en utredning med uppdraget att komma med förslag om hur valfriheten inom äldreomsorgen kan öka. På sikt kommer detta att bidra till att förbättra förutsättningarna för ökat företagande bland kvinnor.
–Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2007 att anslaget för näringslivs- utveckling skulle tillföras 100 miljoner kronor för en särskild satsning på kvinnors företagande och forskning kring detta. Riksdagen beslutade i enlighet med detta förslag. Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) inkom, på regeringens uppdrag, i februari 2007 med ett förslag på program för
38
att främja kvinnors företagande. Program- förslaget, som innehåller insatser inom bland annat information och affärsutveckling, finansiering, attityder och forskning, bereds nu inom Regeringskansliet.
Ungas företagande
Skolan bör bidra till att eleverna utvecklar de kunskaper och förmågor som kännetecknar entreprenörskap i vid mening, såsom initiativ- förmåga, kreativitet och problemlösning som förberedelse för ett aktivt samhälls- och arbets- liv. Regeringen avser därför att utarbeta en strategi för entreprenörskap inom hela utbild- ningsområdet.
1.7.2Mer lönsamt att driva och utveckla företag
Sänkta skatter och sociala kostnader
Regeringen har sedan den tillträdde föreslagit en rad förändringar av skatter och sociala avgifter som sammantaget gör det mer lönsamt att driva företag och att anställa. Denna inriktning fortsätter.
–Förmögenhetsskatten avskaffas (se avsnitt 1.8.3).
–De s.k.
–Arbetsgivarnas medfinansiering efter andra sjukveckan med 15 procent av sjukpenning- kostnaden har tagits bort.
Genom förändringar i arbetsgivaravgifterna och särskilda subventioner blir det billigare för företagen att anställa. Såsom framgått av tidigare avsnitt gäller det bland annat personer med en svag förankring på arbetsmarknaden, vissa äldre och yngre samt anställda inom vissa tjänste- sektorer.
Ändrad redovisningsperiod för momsinbetalning
Regeringen avser att under året återkomma med ett förslag om ändrad redovisningsperiod för momsinbetalningar för vissa företag. Syftet är att den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt
PROP. 2006/07:100
för en omsättning som uppgår till högst 40 miljoner kronor per år, behöver redovisa skatten var tredje månad och inte som i dag varje månad. Detta förbättrar likviditeten hos många små företag och leder även till en förenkling av momsinbetalningen för berörda företag.
Exportfrämjande
Internationell handel får allt större betydelse för Sveriges ekonomi. År 2006 uppgick exportens andel av BNP till strax över 50 procent. Företag som går från en nationell till en internationell marknad skaffar sig ofta nya kunskaper och tekniker med ökad produktivitet som följd.
Regeringen beräknar att Exportfrämjandet (inklusive förberedelser för svenskt deltagande vid världsutställningen i Shanghai 2010) tillförs 75 miljoner kronor 2008.
Exportkreditnämndens (EKN) nuvarande förordning begränsar i dag myndighetens möjligheter att täcka exportaffärer som inkluderar varor och tjänster från svenska dotterbolag i utlandet. Därför avser regeringen att utvidga EKN:s nuvarande fokus på direkt export i förordningen och skapa ett ökat utrymme för EKN att bland annat garantera affärer i utlandet eller där inhemska små- och medelstora företag är underleverantörer i stora exportkontrakt.
Transportbidraget
Transportbidraget syftar till att kompensera näringslivet i de fyra nordligaste länen för höga transportkostnader samt stimulera till höjd förädlingsgrad i dessa områden. Regeringen föreslår i denna proposition att transportstödet ökas med 90 miljoner kronor innevarande år samt kommande treårsperiod.
Jordbrukets konkurrensvillkor
En av regeringens ambitioner är att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Näringen skall ha likvärdiga konkurrensförhållanden i förhållande till jordbruket i övriga EU. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2008 återkomma med förslag hur konkurrens- förutsättningarna i näringen kan förbättras.
Forskning och utveckling
Forskning och utveckling blir, i globaliseringens spår, allt viktigare för att skapa konkurrens- kraftiga företag i Sverige. En viktig komponent i detta är att stärka länkarna mellan offentlig
39
PROP. 2006/07:100
verksamhet inom forskningen och privata företag inom nyckelområden.
–Marknaden för s.k. miljöteknik är starkt växande (t.ex. avfallshantering, bioenergi, energieffektivisering, luftrening, vatten- och avloppsrening samt miljövänliga fordon och flyg). Den svenska exporten av miljöteknik ökar. För att befästa Sveriges starka position på miljöteknikområdet föreslår regeringen i denna proposition att 80 miljoner kronor avsätts för innevarande år. Regeringen beräknar vidare att 150 miljoner kronor bör avsättas årligen under perioden
De svenska insatserna för forskning och utveckling är i ett internationellt perspektiv höga och motsvarar cirka 3,8 procent av BNP. Ungefär tre fjärdedelar av satsade medel härrör från näringslivet. Fördelningen av forsknings- insatserna är dock mycket skev, där de största företagen står för den absoluta merparten. FoU- satsningarna bland små och medelstora företag är låga jämfört med andra länder.
–Vinnova har sedan 2006 drivit projektet Forska och Väx, i vilket ekonomiskt stöd har utgått till forsknings- och utvecklings- projekt i små och medelstora företag. Mottagarna av stödet har varit både företag utan tidigare vana av FoU och företag med klar
1.7.3Bättre ramvillkor
Minskad regelbörda
Regeringen aviserade redan i budgetproposi- tionen för 2007 att de administrativa kost- naderna som följer av statligt regelverk skall minska med 25 procent under mandatperioden. Även inom EU sker en motsvarande utveckling. EU:s stats- och regeringschefer antog på vårtoppmötet i mars 2007 ett mål om att minska de administrativa bördorna som följer av EU-
lagstiftning med 25 procent till 2012. För att påskynda regelförenklingsarbetet avser reger- ingen att inrätta ett Regelråd.
Stärkt ställning för små företag vid offentlig upphandling
Nämnden för offentlig upphandling slås den 1 september 2007 samman med Konkurrens- verket. En prioriterad uppgift är att öka förutsättningarna för små företag att deltaga i offentliga upphandlingar. För att de affärsmöjligheter som offentlig upphandling medför skall kunna utnyttjas av små och medelstora företag är det viktigt att dessa företag har kompetens och kunskap om offentliga upphandlingar och regelverket kring dessa. Det är också angeläget att processerna och kraven kring offentlig upphandling, i så stor utsträckning som möjligt, anpassas till de små och medelstora företagens förutsättningar. Detta är viktigt även ur ett konkurrensperspektiv då en ökad mångfald bidrar till ökad effektivitet och sänkta kostnader. Regeringen beräknar att Konkurrensverket bör förstärkas med 5 miljoner kronor årligen från 2008 för insatser för att effektivisera arbetet med offentlig upphandling och underlätta för små företag att delta i offentliga upphandlingar.
För att skapa förutsättningar för en effektiv tillämpning av upphandlingsreglerna krävs fungerande rättsmedel och sanktionsmöjligheter. Förberedelser för en översyn av de svenska reglerna om tillsyn och domstolsprövning m.m. med anledning av kommande ändringar av EU:s rättsmedelsdirektiv bedöms kunna inledas inom kort.
Ökad konkurrens
Regeringen avser att under mandatperioden brett arbeta med åtgärder för att förbättra konkurrensen på olika marknader i Sverige. Genom att i ökad utsträckning öppna upp sektorer för konkurrens som tidigare varit skyddade ökar mångfalden och valfriheten.
För att en sund konkurrens skall kunna uppstå krävs god lagstiftning och starka myndigheter med hög trovärdighet. Det är också viktigt att lagstiftningen på området ständigt utvecklas så att en anpassning till villkoren på de olika marknaderna möjliggörs.
–För att stärka Konkurrensverket i arbetet med att bekämpa karteller måste medels- tillgången säkras. I budgetpropositionen för
40
2007 föreslogs att Konkurrensverket skulle tillföras 5 miljoner kronor årligen. Reger- ingen beräknar nu att Konkurrensverket utöver nämnda medel bör tillföras 15 miljoner kronor 2008 och 5 miljoner kronor årligen 2009 och 2010 för detta ändamål.
–För att tidigt följa utvecklingen inom vård- och omsorgssektorn fick Konkurrensverket i sitt regleringsbrev för 2007 i uppdrag att utarbeta en rapport som behandlar regelverk av särskild betydelse för företagande inom offentlig sektor med särskild inriktning på vård och omsorg.
–Regeringen överlämnade i februari 2007 propositionen Driftsformer för sjukhus (prop. 2006/07:52). I propositionen föreslås bland annat att inskränkningarna upphävs beträffande landstingens möjligheter att överlämna driften av regionsjukhus, region- kliniker och övriga sjukhus till annan. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
–Regeringen beslutade den 15 mars 2007 (dir. 2007:38) om direktiv till en utredning om fritt val inom äldre- och handikapp- omsorgen. Utredningen skall bland annat lämna förslag på utformning av ett system för att öka valfriheten och inflytandet för äldre och personer med funktionshinder när det gäller vård, omsorg, stöd och service enligt socialtjänstlagen. Genom att det blir fler utförare med olika inriktningar ökar möjligheterna för den enskilde att få sina behov och önskemål tillgodosedda. Kon- kurrens bidrar också till att medarbetarnas engagemang, kreativitet och nytänkande tas tillvara. Utgångspunkten skall vara att öka valfriheten och inflytandet för dessa grupper. Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 januari 2008.
–Regeringen avser att före sommaren remit- tera en promemoria rörande konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden. En proposition avses presenteras senare. Syftet är att tillskapa ett system för att lösa konkurrenskonflikter mellan offentlig och privat säljverksamhet när sådana uppstår.
En översyn av konkurslagstiftningen
Insolvenslagstiftningen bör vara utformad så att det ges goda möjligheter att rekonstruera företag efter en konkurs och att avveckla
PROP. 2006/07:100
olönsamma verksamheter så att resurser kan överföras till effektivare användning. Samtidigt bör lagstiftningen utformas så att skattein- täkterna säkras och att seriösa företag inte missgynnas.
Regeringen avser inom kort besluta om ett direktiv till en utredning med uppdrag att se över befintligt regelverk ur ett entreprenörs- och tillväxtperspektiv. Utredningen skall överväga hur förfarandet för företagsrekonstruktion kan förbättras och samordnas med konkurs- förfarandet, lämna förslag om skuldnedsättning för överskuldsatta företagare med personligt ansvar för företagets skulder, överväga åtgärder för att underlätta för s.k. evighetsgäldenärer att ta sig ur överskuldsättning samt lämna förslag till lagändringar som innebär att förbudet mot att i konkurs återvinna skatter och avgifter avskaffas. Uppdraget skall redovisas senast den 15 september 2008.
1.7.4Vissa infrastruktur- och energisatsningar
Infrastruktur för en rörligare arbetsmarknad i Stockholm
I samråd med Banverket har de större opera- törerna tagit initiativ till en gemensam åtgärdsplan för järnvägstrafiken i Stock- holm/Mälardalen för att komma till rätta med de oacceptabla förseningar som drabbat rese- närerna.
För att snabbare kunna påbörja prioriterade åtgärder föreslås 125 miljoner kronor på tilläggs- budget för innevarande år.
Långsiktiga infrastruktursatsningar
Regeringen har för avsikt att lägga fram en infrastrukturproposition och har därför givit ett antal myndigheter i uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010- 2019. I budgetpropositionen för 2007 aviserade regeringen att den kommer att verka för nya finansieringslösningar för infrastrukturen.
41
PROP. 2006/07:100
infrastrukturinvesteringar och lämna förslag till hur en svensk modell för OPS skulle kunna se ut. Uppdraget skall redovisas senast den 18 juni 2007.
Insatser för energieffektivisering
Inom ramen för 2002 års energipolitiska program genomförs en rad åtgärder med syfte att bidra till en mer effektiv energianvändning. Programmet löper ut 2007.
Regeringens målsättning är att möjliggöra att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi och råvaror, bland annat genom satsningar på energieffektivisering. För detta ändamål beräknar regeringen att 140 miljoner kronor per år bör tillföras från 2008, bland annat för att säkerställa en fortsatt verksamhet för de kommunala energirådgivarna och de regionala energikontoren.
1.8En skattepolitik för sysselsättning och företagande
Det centrala målet för regeringens ekonomiska politik är att varaktigt öka sysselsättningen. Skattepolitiken har därför inriktats på att förstärka arbetsutbudet och varaktigt minska arbetslösheten genom att göra det mer lönsamt att arbeta, göra det lättare för företagen att anställa samt att förbättra villkoren för expansion och nyetablering av företag.
De åtgärder som genomfördes eller aviserades i budgetpropositionen för 2007 ökar arbetsutbudet samt ökar efterfrågan särskilt på arbetskraft som har en förhållandevis svag ställning på arbetsmarknaden. Regeringen aviserar nu ytterligare steg inom skatteområdet.
1.8.1Skatteåtgärder för ökad sysselsättning
De arbetsmarknadsrelaterade skatteåtgärderna har i första hand inriktats på att stimulera
arbetsutbudet och därmed öka den varaktiga sysselsättningen i Sverige.
Det jobbskatteavdrag som infördes den 1 januari 2007 förstärker drivkrafterna till arbete, särskilt för låg- och medelinkomsttagare. Avdraget gör det mer lönsamt att arbeta för dem som i dag står utanför arbetsmarknaden men det bidrar också, genom sänkta marginalskatter, till ett ökat arbetsutbud för många av dem som redan har ett arbete. För äldre personer ges ett förhöjt avdrag.
Regeringen anser det angeläget och gör bedömningen att ett förstärkt jobbskatteavdrag kan införas 2008. Frågan kommer att beredas i Regeringskansliet under våren 2007. Förut- sättningen för ett genomförande är dock att de offentliga finanserna kommer att vara fortsatt goda och att finansieringen kan säkras. Reger- ingen avser att återkomma i budgetproposi- tionen för 2008 med sin slutliga bedömning. Under återstoden av mandatperioden avser regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att stärka arbetsutbudet och därmed den varaktiga sysselsättningen samt att göra det mer lönsamt för redan yrkesverksamma att öka sina arbetsinsatser. Det kan handla om en ytterligare utbyggnad av jobbskatteavdraget, men också om förändringar i den statliga skatten på förvärvs- inkomster, t.ex. genom att den s.k. värnskatten avskaffas, för att förbättra avkastningen på utbildning, liksom att se över beskattningen av företagare och företag. Även i detta fall är förutsättningen att de offentliga finanserna är fortsatt goda. Kommande skatteförändringar måste göras med beaktande av fördelnings- effekter. Regeringen arbetar med löpande uppföljning av vidtagna åtgärder och är beredd att göra de korrigeringar och kompletteringar som kan vara motiverade.
1.8.2Riktade skatteåtgärder för att främja efterfrågan på arbetskraft
För att den kraftiga stimulansen av arbets- utbudet snabbt skall resultera i så hög varaktig sysselsättning som möjligt krävs också åtgärder som förbättrar förutsättningarna för efterfrågan på arbetskraft. Det handlar om att påverka efterfrågans sammansättning genom riktade åtgärder mot områden där arbetskraftskost- naderna som en följd av den sammanpressade lönestrukturen är höga i relation till
42
produktiviteten. Visserligen skulle en generell sänkning av avgiftsnivån på kort och medellång sikt stimulera efterfrågan på arbetskraft och sänka trösklarna för nyanställningar i företagen. Generella sänkningar är dock mycket kostsamma och tenderar också att på lång sikt leda till högre nominella löner. Därmed blir också de långsiktiga effekterna på syssel- sättningen begränsade. Därför har i stället huvuduppgiften varit att inrikta åtgärderna mot grupper av individer och sektorer av näringslivet där större sysselsättningseffekter kan uppnås bland annat genom att den svarta sektorn pressas tillbaka till förmån för seriöst företagande.
Såvitt gäller individinriktade åtgärder slopades den 1 januari 2007 den särskilda löneskatten för personer som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare. Vidare aviserade regeringen i budget- propositionen för 2007 sänkta socialavgifter för personer mellan 19 och 24 år från den 1 juli 2007. Inom ramen för den särskilda satsningen på företagande utvidgas dessa åtgärder.
De höga skattekilarna på arbete har särskilt negativa effekter när det gäller hushållsrelaterade tjänster. Regeringen har därför nyligen presenterat ett förslag om skattereduktion för köp av hushållstjänster som skall träda i kraft den 1 juli 2007. Därmed kommer svartarbetet att minska och arbetsutbudet att kunna öka. Det kommer också att bli lättare att förena arbets- och familjeliv. Den nu föreslagna skatte- reduktionen är ett första steg. Regeringen skall under hösten 2007 återkomma med förslag som gör att skattereduktion skall utgå även för hushållstjänster som utgör löneförmån för anställda. Vidare skall särskilt utredas möjliga modeller för att förenkla systemet så att konsumenten direkt skall kunna tillgodogöra sig det lägre priset i stället för att få en skattereduktion i efterhand.
Efterfrågan på arbetskraft i vissa tjänste- sektorer där den enskilde kan välja mellan att köpa tjänsten och att själv utföra den, eller där svartarbetet är frekvent, kan stimuleras genom sänkta socialavgifter. Ett arbete pågår med att ta fram ett förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för delar av tjänstesektorn, vilket förväntas kunna skickas ut på remiss före sommaren 2007. Innan ett lagförslag kan träda i kraft skall det bland annat statsstödsgranskas av
PROP. 2006/07:100
1.8.3Skatteåtgärder för företag och företagare
För regeringen är det angeläget att stimulera företagandet och näringslivets utveckling. Ut- över tidigare beslutade och aviserade åtgärder bör ytterligare åtgärder vidtas:
–Redovisningsperioden för mervärdesskatt är i dag normalt en månad. För de mindre företagen kan detta innebära en ansträngd likviditetssituation och också medföra förhållandevis höga hanteringskostnader. Regeringen avser därför att under inne- varande år återkomma med ett förslag om att förlänga redovisningsperioden för mer- värdesskatt till tre månader för företag med en omsättning som uppgår till högst 40 miljoner kronor per år. En redovisnings- period om tre månader för mindre företag bör kunna införas den 1 januari 2008.
–Regeringen har i en nyligen avlämnad proposition till Riksdagen föreslagit en nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift för yngre personer (prop. 2006/07:84). I förhållande till aviseringen i budgetpropositionen för 2007 föreslås den nedre åldersgränsen bli 18 år i stället för 19 år vid årets ingång. Utvidgningen innebär att även de som lämnar gymnasiet – i normalfall det år man fyller 19 år – kommer att omfattas.
–I Sverige finns en potentiell efterfrågan och ett potentiellt utbud av äldre arbetskraft som bör tas tillvara. För att göra det mer attraktivt för företagen att behålla och nyanställa äldre medarbetare slopades den 1 januari 2007 den särskilda löneskatten på arbetsinkomster och inkomster av aktiv näringsverksamhet för personer som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare. Regeringen avser nu att gå vidare och från den 1 januari 2008 avskaffa den särskilda löneskatten även för personer som är födda före 1938. Härigenom uppmuntras arbetsgivare i än högre grad att ta tillvara de äldres erfarenhet och kunskap, liksom även äldre som vill fortsätta arbetet i det egna företaget.
–Regeringen avser att införa en möjlighet att föra över skogskonton och skogsskade- konton i samband med generationsskiften. Ett förslag om detta skall lämnas senast
43
PROP. 2006/07:100
under 2008 och träda i kraft senast den 1 januari 2009.
–I en nyligen avlämnad proposition föreslår regeringen en ny lag om att vissa företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning skall ha certifierade kassaregister (prop. 2006/07:105). Syftet är att skydda seriösa företagare från illojal konkurrens från mindre seriösa företagare och öka legitimiteten för skattesystemet. Den illojala konkurrensen leder till att skattebördan vältras över på andra skattskyldiga, vilket i sin tur kan leda till att seriösa näringsidkare riskerar att slås ut. Vid utarbetandet av förslaget har regeringen särskilt beaktat företagens kostnader och att regleringen inte får medföra komplikationer för de minsta företagen. Därför föreslås att torg- och marknadshandeln och den som endast i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning inte skall omfattas av den föreslagna lagstiftningen. Lagstiftningen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2010.
Reglerna om
I regeringsförklaringen framförde regeringen att det inte skall krävas fler uppdragsgivare för att få
Beskattningen av
Från 2007 har de särskilda reglerna för ägare till fåmansbolag, de s.k.
Efter dessa genomförda och aviserade förändringar i
noterade aktiebolag, onoterade aktiebolag, s.k.
– och som en nödvändig grund för reform- arbetet – kommer därför ett särskilt utvär- deringsuppdrag att lämnas. Uppdraget skall redovisas före utgången av 2007. Regeringen kommer därefter att ta ställning till hur reformarbetet skall drivas vidare. Redan i anslutning till höstens budgetproposition kan det dock bli aktuellt med vissa åtgärder.
Konkurrenskraftiga företagsskatteregler
Sedan lång tid tillbaka har de allmänna skattemässiga förutsättningarna för realinve- steringar i Sverige varit förmånliga i förhållande till de i vår omvärld. Genom 1990 års skattereform introducerades bland annat en då relativt låg bolagsskattesats. Under senare år har dock många länder förändrat sina företags- skatteregler, främst genom sänkningar av bolagsskattesatserna. Sverige bör även i framtiden ha internationellt sett konkurrens- kraftiga regler på företagsområdet som säker- ställer fortsatt goda villkor för investeringar i Sverige och ger en stabil svensk skattebas. I ljuset av detta kan det på sikt vara motiverat att se över den svenska bolagsskattesatsen så att investeringar och företagande i Sverige stimuleras. Vidare följer och deltar Sverige i EU- kommissionens pågående tekniska utrednings- arbete med en gemensam och konsoliderad bolagsskattebas. Det är dock ett mycket omfattande och tekniskt komplicerat arbete att ta fram ett system med gemensamma företags- skatteregler. Sverige ser betydande ekonomiska och politiska svårigheter med ett sådant system. Ett sådant system blir även inflexibelt eftersom reglerna blir svåra att ändra och systemet kommer även att ställa stora krav på ett väl fungerande gränsöverskridande administrativt ramverk. En annan fråga rör möjligheten och behovet av ökad samordning på vissa begränsade områden för att få de nationella systemen att fungera bättre tillsammans. Det kan röra områden där
Förmögenhetsskatten avskaffas
Hög tillväxt i Sverige förutsätter att företagen investerar i Sverige. Alltför ofta har dock svenska
44
uppfinningar och innovationer – en viktig faktor bakom investeringsnivån – kommersialiserats i andra länder. Bristen på riskvilligt kapital, bland annat orsakad av det höga svenska skatteuttaget på kapital i form av förmögenhetsskatt, har bidragit till denna negativa utveckling.
Förmögenhetsskattens oenhetliga värderings- regler och många undantag skapar kryphål och uppmuntrar till skatteplanering, framför allt bland de med stora kapitaltillgångar och resurser. Detta snedvrider hushållens val av placeringar och undergräver skattens legitimitet. Samtidigt har många småhusägare kommit att betala förmögenhetsskatt på grund av snabbt stigande taxeringsvärden. Förmögenhetsskatten har därför kommit att uppfattas som både godtycklig och orättvis. Förmögenhetsskatten är även kontrollmässigt svår att administrera.
Den fortgående globaliseringen och inter- nationaliseringen av kapitalmarknaderna har medfört att förmögenhetsskattens effekter på ekonomin successivt blivit alltmer skadliga. Det är svårt att med säkerhet uppskatta storleken på det kapital som placerats utanför Sveriges gränser för att undgå beskattning. Skatteverket har dock uppskattat att tillgångar motsvarande 500 miljarder kronor kan vara placerade utanför Sveriges gränser.
Förmögenhetsskatten utgör alltså ett hinder för företagandet. En avveckling av skatten skulle kunna förbättra särskilt de mindre företagens försörjning med riskvilligt kapital och därmed skapa bättre förutsättningar för de entreprenörer som Sverige så väl behöver. Mot bakgrund av detta avser regeringen att avskaffa förmögen- hetsskatten helt från och med den 1 januari 2007.
Begränsning av pensionssparavdraget
För att minska risken för förlust av skatte- intäkter och för att finansiera avskaffandet av förmögenhetsskatten på ett fördelningspolitiskt lämpligt sätt bör möjligheten att dra av för privat pensionssparande begränsas. Regeringen avser att under innevarande år återkomma med förslag om att begränsa det allmänna pensionsspar- avdraget till 12 000 kronor per år, vilket innebär att avdraget begränsas främst för personer med förhållandevis höga inkomster. De nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 2008.
Den globaliserade ekonomin innebär för Sveriges del en allt större rörlighet av varor, tjänster och kapital över gränserna. Men det blir också mer och mer vanligt att personer under sin
PROP. 2006/07:100
livstid bor i mer än ett land, för studier, för arbete och efter pensionering. Till detta kommer att Sverige som medlem i EU påverkas av den
Olika former av uppskjuten beskattning där skattekrediter bildas skapar alltså särskilda svårigheter när individer och företag flyttar över nationsgränserna. Utöver de
1.8.4Övriga skatteförändringar
Fastighetsskatten
Fastighetsskatten är orättvis, saknar folkligt stöd och legitimitet. Skatten drabbar enskilda människor som valt att investera och spara i eget boende på ett orättfärdigt sätt. Skatten drabbar egnahemsägare på ett oförutsägbart sätt och utan att den boende kan påverka situationen märkbart. Detta drabbar särskilt äldre människor som efter ett långt liv strävsamt amorterat ned sina skulder i syfte att kunna bo kvar även när inkomsterna blir lägre. Ingen skatt har ett så svagt folkligt stöd som fastighetsskatten. Mot denna bakgrund kommer den statliga fastighetsskatten på bostäder att avskaffas från och med den 1 januari 2008.
Regeringen avser att ersätta den statliga fastighetsskatten med en låg kommunal fastighetsavgift.
Fastighetsskatten sänktes väsentligt såväl 2006 som 2007 jämfört med den skatt som skulle ha uppkommit vid oförändrade regler. Mot denna bakgrund samt av offentligfinansiella skäl skall slopandet av den statliga fastighetsskatten 2008 finansieras fullt ut inom bostadssektorn jämfört med det annars beräknade skatteuttaget 2008 på motsvarande 16,3 miljarder kronor. I den modell som kommer att utredas av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet finansieras 10,3 miljarder kronor av skattebortfallet genom en kommunal fastighetsavgift på 4 500 kronor per bostad för småhus, dock högst 1 procent av taxerings- värdet, samt på 900 kronor per bostad för
45
PROP. 2006/07:100
flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Resterande 6 miljarder kronor av skattebortfallet finansieras i modellen genom att skattesatsen på realisationsvinster höjs från 20 till 30 procent.
Den kommunala fastighetsavgiften beslutas av riksdagen men tillförs kommunerna från och med 2008. Statsbidraget till kommunerna justeras så att själva övergången blir neutral för såväl staten som kommunerna medan framtida inkomständringar tillfaller kommunerna. Reger- ingen avser att se över skatteutjämningssystemet och kommer i det sammanhanget pröva frågan om relationen mellan den kommunala fastighets- avgiften och utjämningssystemet.
Regeringens preliminära bedömning är att denna modell medför positiva effekter i flera avseenden. Om utredningen visar att förslaget skulle ge oönskade effekter vad avser fördelning mellan inkomstgrupper eller regioner, inlåsning på arbets- och bostadsmarknaden eller risk för försvagning av de offentliga finanserna skall arbetsgruppen vara fri att pröva alternativa vägar att avskaffa den statliga fastighetskatten. Utgångspunkten för arbetsgruppen måste vara att eventuella justeringar skall finansieras inom bostadssektorn. Regeringens avsikt är att ingen skall betala mer i fastighetsavgift än vad man skulle ha gjort enligt de tidigare reglerna.
Den fortsatta utredningen avses leda till ett förslag som remitteras i juni 2007 med inriktning på lagrådsremiss och proposition under hösten 2007 i syfte att ett nytt system skall träda i kraft den 1 januari 2008.
Skatter för effektiv miljöstyrning
En samordning av olika styrmedel i miljö- politiken, t.ex. mellan skatter och utsläpps- handel, är angelägen för att miljöpolitiken skall bli kostnadseffektiv.
Regeringen uttalade i prop. 2006/07:13 att den under våren 2007 avsåg att lämna ett förslag till riksdagen som undantar utsorterat trä- och trädgårdsavfall som har sitt ursprung i hushållsavfall från den s.k. förbränningsskatten. Beredningen av denna fråga har dock visat sig mer komplicerad än regeringen förutsett.
Regeringen avser därför att återkomma i budgetpropositionen för 2008 gällande den s.k. förbränningsskattens hantering.
I budgetpropositionen för 2007 deklarerade regeringen att man i 2007 års ekonomiska vårproposition skulle återkomma angående finansieringen av de kostnader som uppkommer i och med att EU:s system för handel med utsläppsrätter utvidgas samt av att ökad inblandning av fettsyrametylester (FAME) i dieselolja tillåts. Regeringen bedömer nu att dessa kostnader kan finansieras från det finansiella sparandet utan att sparandet blir alltför lågt.
Reklamskatten
Ett ytterligare steg i avskaffandet av reklam- skatten bör tas. Regeringen anser att samtliga periodiska publikationer, även gratisutdelade, som har karaktär av dagspress, populärpress eller fackpress retroaktivt från och med den 1 januari 2007 skall få samma lägre beskattning och högre grundavdrag som sedan den 1 januari 2006 gäller för allmänna nyhetstidningar. Detta skulle innebära att antalet tidningar som betalar reklamskatt kraftigt minskar och åtgärden skulle också minska de berörda företagens administrativa börda. Regeringen har för avsikt att under 2007 återkomma till riksdagen med ett sådant förslag och hur detta skall finansieras.
Trängselskatten
Regeringen har i en proposition (prop. 2006/07:109) föreslagit att trängselskatt införs i Stockholm med start den 1 augusti 2007. Trängselskatten skall bidra till minskad trängsel, bättre miljö och till att finansiera investeringar i vägnätet i Stockholmsregionen. En fond skall inrättas för överföring av intäkterna från trängselskatten till investeringar i väginfra- struktur.
1.9En politik för att säkra en hållbar utveckling
De globala miljöutmaningarna, i synnerhet klimatförändringarna, påverkar livsbetingelserna i hela världen och måste ges större uppmärk- samhet. Utsläpp i luft och vatten är några av de största hot mänskligheten står inför. Vi har ett ansvar gentemot kommande generationer att
46
bruka naturens rikedomar på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som inte inskränker livsmöjligheterna för våra barn och barnbarn. Vi har också ett ansvar att stödja utvecklings- ländernas arbete för fattigdomsbekämpning. Viktiga verktyg för detta är ett generöst bistånd med hög kvalitet och en samlad politik för global utveckling. Vi måste vara med och bidra till förutsättningar både för en god livsmiljö och tillväxt och utveckling. Exempelvis är utvecklingsländernas möjligheter goda att genom tekniksprång hoppa över nedsmutsande steg i utvecklingsprocessen, om rätt förutsätt- ningar ges.
1.9.1Klimatpolitik
Såväl i Sverige som internationellt har klimat- frågan kommit alltmer i fokus. Detta är i sig positivt eftersom klimatfrågan är en av de stora utmaningar världen ställs inför och behoven av att vidta åtgärder mot klimatförändringar är mycket stora. Åtgärder måste vidtas globalt och nationellt, regionalt och lokalt. Insatser för att bromsa och mildra effekter av klimatför- ändringar kommer att innebära ökade kostnader
– för enskilda människor, företag, organisationer och offentlig verksamhet. Priset för att inte agera är dock högre. En politik för att begränsa och minska utsläpp av växthusgaser måste för att vara verkningsfull ha legitimitet hos de som berörs. Legitimitet och acceptans kan bland annat skapas genom ökad kunskap och förtroendebyggande.
För att åstadkomma en breddad och fördjupad samverkan mellan näringsliv, forsk- ning och politik, samt en bred politisk uppslutning för Sveriges klimatpolitiska insatser, har regeringen tagit tre klimatinitiativ. Ett vetenskapligt råd för klimatfrågor har inrättats med uppdrag att bidra med vetenskapliga bedömningar till den klimatpolitiska proposition som regeringen avser presentera 2008. Rådets rekommendationer skall bland annat gälla vilket eller vilka mål som bör gälla för den svenska klimatpolitiken. Rekommendationerna skall utgöra ett av underlagen till den kommande parlamentariska beredningen för klimatfrågor vars huvuduppgift blir att utgöra beredning för den klimatpolitiska propositionen. Ett ytterligare underlag till beredningens arbete, blir rappor- teringen från det regeringsuppdrag som Natur-
PROP. 2006/07:100
vårdsverket och Statens Energimyndighet har att utarbeta underlag inför utvärderingen av klimatpolitiken. Vidare har regeringen inrättat en kommission för hållbar utveckling med stats- ministern som ordförande. Kommissionen skall med utgångspunkt från hållbar utveckling främja arbete över sektorsgränser, anlägga ett interna- tionellt perspektiv och se till såväl ekologiska, sociala som ekonomiska aspekter. Klimatfrågan blir ett huvudtema under det första årets arbete.
Sverige är sannolikt ett av de länder i världen som har bäst förutsättningar att möta klimat- utmaningen. Vi har goda tillgångar på förnybara resurser, tekniskt kunnande, jämförelsevis väl fungerande styrmedel och marknader samt goda industriella förutsättningar. Detta gäller inte minst inom transportområdet, innefattande hela kedjan från biodrivmedel till energieffektiva fordon. Detta innebär därmed också möjligheter till utveckling, ökade exportinkomster och nya jobb i Sverige. En viktig roll för staten är att skapa goda villkor för innovation och företagande och det kommer också under de närmaste åren att krävas insatser för att förkorta tiden från forskning till kommersialisering.
Regeringen föreslår att en miljöbilspremie införs för att stimulera användningen av bränsleeffektiva bilar och bilar med förnybara bränslen. Åtgärden ligger i linje med EG- kommissionens strategi för att minska koldioxidutsläppen från personbilar. Premien föreslås utformas som ett kontantbidrag på 10 000 kronor per miljöbil som köps av privatperson mellan den 1 april 2007 och den 31 december 2009.
Som en åtgärd för att minska klimatpåverkan från energianvändningen beräknar regeringen att 140 miljoner kronor per år bör avsättsas från 2008 för insatser som syftar till en effektivare energianvändning. Därigenom kan efterfrågan på energi minska liksom behovet av att snabbt tillföra ny produktionskapacitet samtidigt som den direkta effekten är en minskad miljö- och klimatbelastning från sektorn.
Regeringen avser att, i enlighet med vad som anförts i budgetpropositionen för 2007 åter- komma med förslag till finansiering av en s.k. klimatmiljard för klimatrelaterad energiforsk- ning och utveckling samt investeringsstöd.
Klimatfrågan är genuint global. EU står för cirka 14 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, en andel som antas minska snabbt då omvärldens utsläpp ökar. Sverige och EU kan
47
PROP. 2006/07:100
således inte lösa klimatfrågan själva, varken ekonomiskt eller via faktiska minskningar av utsläppsmängderna. Det är helt avgörande för klimatarbetet att en bred internationell upp- slutning kommer till stånd, där både nuvarande och blivande stora utsläppsländer ingår.
EU:s stats- och regeringschefer antog i mars 2007 ett mål om att minska utsläppen av växthusgaser i unionen med 20 procent till 2020 jämfört med 1990. Under förutsättning att andra industriländer förbinder sig till jämförbara minskningar, avser EU att minska sina utsläpp med 30 procent fram till 2020. Samtidigt antogs bindande mål om att andelen förnybar energi 2020 skall uppgå till 20 procent av all energikonsumtion i EU och att biodrivmedel skall svara för 10 procent av all konsumtion av bensin och diesel i transportsektorn. Beslutet innefattar också en målsättning om att effektivisera energianvändningen med 20 procent jämfört med prognoser för 2020.
Dessa mål är mycket ambitiösa och kräver insatser inom ett stort antal områden, såväl nationellt som på gemenskapsnivå. Sverige skall ha en hög ambitionsnivå i både det internationella och det nationella klimatarbetet. Marknadsekonomins institutioner, ekonomiska styrmedel, forskning och ny teknik skall vara viktiga verktyg i arbetet. Ett exempel på ett styrmedel på
1.9.2Miljöpolitik
Havsmiljön
Hotet mot vår havsmiljö är en viktig utmaning. I Östersjön och Västerhavet har övergödning, hårt fisketryck och utsläpp av miljögifter fått alarmerande konsekvenser. Regeringen kommer därför att presentera ett paket av åtgärder som syftar till att förbättra havsmiljön. Satsningarna kommer att genomföras
Skydd av värdefulla naturmarker
Skyddet av den biologiska mångfalden är en hörnsten i regeringens miljöpolitik. Det är därför viktigt att målet om att hejda förlusterna av biologisk mångfald till 2010 står fast. Miljö- målsrådets årliga utvärderingar indikerar en bristande måluppfyllelse bland annat vad gäller områdesskydd. Regeringen, som fäster fortsatt stor vikt vid miljömålssystemet och uppfyllande av internationella åtaganden, kommer därför att se över arbetsformer och instrument. Ett effektivare utnyttjande av instrumenten för områdesskydd samt en utveckling av andra metoder som komplement till dessa är en utgångspunkt. Regeringen avser därmed att tillämpa de mest kostnadseffektiva metoderna för att nå de uppställda målen. I avvaktan på en översyn av arbetsformerna och instrumenten för skydd av värdefulla områden föreslår regeringen ett anslag för biologisk mångfald som motsvarar 2006 års nivå.
Kärnsäkerhet
Kraven på säkerhet i de svenska kärnkrafts- anläggningarna har successivt skärpts genom nya nationella föreskrifter och internationella åtaganden. Kärnkraftsinnehavarna planerar moderniseringar av flera av reaktorerna samtidigt som ansökningar finns om att öka effekten i anläggningarna. Det moderniseringsarbete som pågår och de effekthöjningar som redan beslutats ställer ökade krav på samhällets tillsyn. Regeringen avser se över behovet av höjda avgifter för att finansiera en förstärkning av tillsynsmyndigheternas verksamhet.
Miljö- och kärnsäkerhetssamarbete i Ryssland
Det är viktigt med ett fortsatt samarbete med Ryssland på miljöområdet. Detta handlar t.ex. om kapacitetsuppbyggnad, kärnsäkerhet och strålskydd. Fortsatt svensk och annan extern finansiering till större miljöprojekt i vårt närområde är viktigt för att dessa projekt skall kunna genomföras och miljösituationen i Östersjön därmed stabiliseras. Miljö- och kärnsäkerhetssamarbetet bör fortsätta bland annat av ett svenskt egenintresse när det gäller närmiljön och likvärdiga villkor i regionen, även om utvecklingssamarbetet med Ryssland avvecklas i andra delar.
48
1.9.3Energi- och miljönyckeltal
Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition redovisas nyckeltal relaterade till energi- och miljöfrågor som ett komplement till de ekonomiska nyckeltalen. Syftet är att spegla den nationella utvecklingen på energi- och miljö- området på ett enkelt och informativt sätt. Variationerna i nyckeltalen mellan enstaka år är ofta ett resultat av väderleks- och konjunk- turvariationer. Över längre tidsperioder ger dock nyckeltalen information om utvecklingen på energi- och miljöområdet.
Energianvändningen i relation till ekonomins storlek fortsätter att minska. Även den totala energianvändningen minskar men det är ännu för tidigt att avgöra om detta är ett trendbrott.
Tabell 1.6 Energi- och miljönyckeltal
|
EnergianvändningU |
(TWh respektive Wh/kr) |
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
1990 |
2000 |
2004 |
2005 |
|
|
|
|
Total slutlig |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
436 |
442 |
470 |
503 |
493 |
|
|
|
|
|
P |
|
|
||||||
|
|
|
användningP |
|
|
|||||||
|
|
|
Varav förnybar |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
energi |
|
|
|
107 |
137 |
167 |
171 |
182 |
|
|
|
|
biobränslen |
|
48 |
64 |
88 |
109 |
108 |
|||
|
|
|
vattenkraft |
|
|
59 |
73 |
79 |
61 |
73 |
||
|
|
|
vindkraft |
|
|
|
0 |
0 |
0,46 |
0,85 |
0,85 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
EnergiintensitetP |
P |
300 |
245 |
212 |
209 |
198 |
|||
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utsläpp till luft (tusental ton)UPU |
UP |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
4 |
1990 |
2000 |
2004 |
2005 |
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
1980P |
|||||
|
|
|
KlimatpåverkanU |
5 |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
UP |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
UPU |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
Växthusgaser |
|
iu. |
75 808 |
75 114 |
78 089 |
75 660 |
|||
|
|
|
exkl. bunkring |
|
iu. |
72 191 |
68 315 |
69 688 |
66 955 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Koldioxid |
|
|
|
82 438 |
59 841 |
59 124 |
63 635 |
61 144 |
|
|
|
|
exkl. bunkring |
|
iu. |
56 421 |
53 416 |
55 182 |
52 569 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
FörsurningU |
U |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svaveldioxid |
|
|
iu. |
142 |
109 |
130 |
131 |
||
|
|
|
exkl. bunkring |
|
491 |
109 |
46 |
41 |
40 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kväveoxider |
|
|
iu. |
337 |
329 |
355 |
355 |
||
|
|
|
exkl. bunkring |
|
404 |
314 |
231 |
209 |
205 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
BelastningU |
på haven (tusental ton)U |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
1990 |
2000 |
2004 |
2005 |
|
|
|
|
ÖvergödningU |
U |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fosfor |
|
|
|
4,7 |
3,5 |
4,7 |
3,0 |
3,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kväve |
|
|
|
115,5 |
104,9 |
146,6 |
108,6 |
96,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
Total energianvändning exklusive energiomvandlingsförluster i kärnkraftverk. |
|||||||||
|
P |
P |
||||||||||
|
|
|
||||||||||
|
2 |
|
Energiintensiteten mäts som total energianvändning i relation till BNP i 2000 |
|||||||||
|
P |
P |
||||||||||
|
|
|
||||||||||
|
års referenspriser. |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
3 |
|
Ej normalårsjusterade siffror. |
|
|
|
|
|
||||
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Framräknad enligt äldre metodik och därför ej direkt jämförbar med siffror för |
|||||||||
|
1990 och senare. |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sänkor är inte inkluderade.
Källor: Statens energimyndighet, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån, Sveriges lantbruksuniversitet.
PROP. 2006/07:100
Goda naturliga förutsättningar i Sverige bidrar till att mängden förnybar energi har ökat både i absoluta och relativa tal. Andelen förnybar energi uppgår till 37 procent mätt som andel av den totala svenska energianvändningen utan omvandlingsförluster. Jämfört med åren 1980 och 1990 har andelen förnybar energi därmed ökat med 48 procent respektive 36 procent. Samtidigt har den fossila andelen minskat med 46 procent respektive 13 procent. Mellan enskilda år kan dock variationerna vara stora, vilket till stor del hänger samman med tillgången på vattenkraft. Energieffektivisering, mätt som energiintensitet per förädlingsvärde, utvecklas efter en långsiktigt tydlig trend mot allt lägre energiinnehåll.
Sverige har, om man bortser från utsläpp från internationell luft- och sjöfart (s.k. bunkring), lyckats minska utsläppen av växthusgaser jämfört med 1990 års nivå. Sverige är därmed ett av få länder som förväntas att för perioden 2008– 2012 klara såväl det av EU tilldelade utsläppsmålet som vårt eget mer ambitiösa mål, +4 procent respektive
Den kraftiga minskningen av de svenska utsläppen av koldioxid, den volymmässigt största växthusgasen, är glädjande. Även dessa utsläpp kan dock variera betydligt från år till år, till stor del beroende på tillgången av vattenkraft och variationer i vädret.
Sedan 1980 har de svenska utsläppen av svaveldioxid minskat kraftigt. Till stor del är detta ett resultat av ökad användning av olja med låg svavelhalt och ny reningsteknik. Exklusive utsläpp från internationell luft- och sjöfart har utsläppen av svaveldioxid mer än halverats sedan 1990. De svenska utsläppen av kväveoxider fortsätter också att minska, främst på grund av förbättrade förbrännings- och reningstekniker inom transportsektorn.
Halterna av kväve och fosfor i flodmynningar utgör en indikator på näringstillförseln till haven. Även de årliga nyckeltalen som rör övergödning varierar kraftigt beroende på väderlek, vilket gör jämförelser med utvalda basår vanskliga. Sett över ett längre perspektiv avtar emellertid den totala belastningen. Det är viktigt att länderna runt Östersjön gemensamt tar ett ansvar för att
49
PROP. 2006/07:100
förbättra möjligheterna till återhämtning av innanhavet.
för vidare studier. Gymnasieskolan behöver reformeras och regeringen anser att gymnasie- skolan skall leda till en gymnasieexamen med tre huvudinriktningar: studieförberedande program som ger grundläggande behörighet till
1.10En politik för utbildning och högskolan, yrkesförberedande program och
kompetens
Att utbildning och forskning håller hög kvalitet är avgörande för ekonomisk tillväxt och välfärd. Det handlar om satsningar på forskning, men lika viktigt är att den grundläggande utbild- ningen är så bra att alla medborgare får möjlighet att ta del av information och samtal i vardagen. Bara så kan en levande demokrati uppstå och leva vidare.
Grundskolans huvuduppgift är kunskaps- uppdraget, dvs. att ge alla elever möjlighet att nå målen i alla ämnen. Varje elev, oavsett kön, familjebakgrund, bostadsort eller något annat, har rätt att få tillgodogöra sig och utveckla den kunskap han eller hon behöver för att kunna fungera som aktiv medborgare i ett demokratiskt samhälle. Grundskolan skall också lägga den nödvändiga grunden för gymnasiestudier. I dag finns så många mål för skolan att de tenderar att tränga ut varandra och kunskapsuppdraget har hamnat i skymundan. Målen i grundskolan måste därför bli färre och tydligare. Kunskaps- målen måste uppvärderas och förtydligas.
För att stödja elevernas utveckling och sätta en lägsta garanterad nivå för lärarnas kontinuerliga utvärdering och uppföljning vill regeringen införa regelbundna obligatoriska kontrollstationer. Det skapar ökad nationell likvärdighet och ger förutsättningar att minska variationen i elevers resultat.
Den stora utslagningen av elever från gymnasieskolan är mycket allvarlig. Lika viktigt som det är att komma in på en utbildning är det att avsluta den på ett framgångsrikt sätt. Framtidens arbetsmarknad kräver hög kom- petens, och de ungdomar som inte fullföljer en gymnasieutbildning riskerar att få det mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Gymnasieskolans utbildningar har blivit alltmer lika när skillnaderna mellan de olika program- men minskat och de teoretiska kraven ökat. Alla elever tvingas läsa in grundläggande högs- kolebehörighet, oberoende av vilka mål, talanger och intressen som den enskilda eleven har. Resultatet har blivit att gymnasieskolan i vissa fall varken lyckats förbereda för yrkeslivet eller
lärlingsutbildning.
Regeringen har påbörjat arbetet med en omfattande reformering av det svenska utbildningssystemet. Arbetet inriktas på att fokusera på skolans kunskapsuppdrag, höja läraryrkets status och öka tillgången på välut- bildade lärare, förbättra trygghet och studiero i skolan och att ge alla elever och föräldrar en möjlighet att välja mellan skolhuvudmän och pedagogiska inriktningar.
Regeringen avser att återkomma i budget- propositionen för 2008 med ett förslag till en långsiktig strategi för att stärka barn- och ungdomskulturen. Förslaget kommer att inne- bära att barn och ungdomar får ökad möjlighet till kulturell delaktighet och eget skapande vilket bidrar till att nå de prioriterade kunskapsmålen i skolan.
Vuxenutbildningen har en viktig roll utifrån de vuxnas individuella behov av utbildning och personlig utveckling. Den som behöver läsa in grundläggande eller särskild behörighet för hög- skolestudier kan komplettera tidigare utbildning eller läsa in en gymnasieutbildning inom vuxen- utbildningen. I dag finns en rättighet för vuxna att få en utbildning som motsvarar grundskolan. Regeringen avser att återkomma om hur en liknande rättighet på gymnasial nivå kan utformas.
Det är viktigt att alla som antas till hög- skoleutbildning har goda förutsättningar att tillgodogöra sig och genomgå utbildningen inom föreskriven tid med godkända studieresultat. På så sätt ökar effektiviteten och kvaliteten höjs i den högre utbildningen. Regeringen har nyligen överlämnat en proposition med förslag om ändrade regler för tillträde till högskole- utbildning (prop. 2006/07:107). Syftet med förslagen är att skapa ett system där kraven på behörighet skall vara likvärdiga oavsett om en sökande kommer från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning eller har annan motsvarande utbildnings- eller yrkesbakgrund.
Vidare syftar förändringarna till att ge tydliga signaler till elever i gymnasieskolan om att det lönar sig att välja sådana ämnen och fördjupningskurser som ger en gedigen grund
50
för högskolestudier och som är relevanta för att lyckas genomföra den sökta utbildningen. De som söker till högskolan direkt efter avslutad gymnasieutbildning skall inte missgynnas. Därför bör ålder inte premieras vid tillträde till högre utbildning.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2007 presenterat förslag om en utbyggnad av resurserna för forskning under 2007, 2008 och 2009 med en nivåhöjning på sammanlagt 900 miljoner kronor utöver de resursökningar som följer av 2005 års forskningsproposition. Arbete har också inletts med sikte på att 2008 presentera en ny forskningsproposition för perioden efter 2008.
1.11En politik för ett effektivare utnyttjande av offentliga resurser
De offentliga utgifterna motsvarar omkring hälften av värdet på allt som produceras i Sverige under ett år. Det är viktigt att varje skattekrona används på ett effektivt sätt. Det finns en betydande potential för en effektivare använd- ning av de gemensamma resurserna. Genom högre effektivitet kan ökade satsningar inom prioriterade offentliga verksamheter bli möjliga, samtidigt som utrymme ges att sänka skatterna för att stimulera till fler jobb och ökad tillväxt i det privata näringslivet.
God hushållning med de gemensamma resurserna handlar både om att motverka överutnyttjande och fusk i skatte- och förmåns- systemen och om att öka effektiviteten i den offentliga sektorn.
1.11.1Krafttag mot bidragsbrott och överutnyttjande
Jämfört med andra länder har Sverige höga ersättningsnivåer i välfärdssystemen. För att det skall vara möjligt att bibehålla höga nivåer och för att stärka arbetslinjen, krävs att systemen inte överutnyttjas och att enbart de som är berättigade får del av ersättningar och bidrag.
Det förekommer bidragsbrott och över- utnyttjande av ersättningar och bidrag. I vissa delar av socialförsäkringssystemet är dessutom bidragsbrotten och överutnyttjandet omfat- tande. En grundläggande förutsättning för att
PROP. 2006/07:100
upprätthålla allmänhetens respekt för välfärds- systemen är att ersättningar och bidrag bara betalas ut till dem som är berättigade. Mot den bakgrunden anser regeringen att det är avgörande för såväl legitimiteten som finansie- ringen av välfärdssystemen att kontroll- verksamheten ökas och effektiviseras samt att felaktigt utbetalda ersättningar och bidrag återkrävs.
I budgetpropositionen för 2007 redovisades en lång rad åtgärder som syftar till att minska överutnyttjande och bidragsbrott. Utöver de åtgärder som redovisades där har ett antal ytterligare åtgärder tillkommit eller tidigare aviserade åtgärder konkretiserats:
–Regeringen har nyligen överlämnat proposi- tionen Bidragsbrottslag till riksdagen (prop. 2006/07:80).
–Regeringen har tillkallat en utredare med uppdrag att lämna förslag till en från Försäkringskassan skild tillsynsfunktion för socialförsäkringsadministrationen.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 2007.
–Försäkringskassan har på regeringens uppdrag analyserat möjligheterna att införa skärpta kontroller vid uttag av tillfällig föräldrapenning – t.ex. genom att det införs en skyldighet för arbetsgivaren att rappor- tera frånvaro vid vård av sjukt barn till Försäkringskassan eller en skyldighet för föräldern att styrka barnets frånvaro från barnomsorgen. Regeringen avser återkomma med förslag till regeländringar under hösten.
–Regeringen överlämnade i januari 2007 en proposition till riksdagen med förslag om att ränta skall tas ut vid återkrav inom social- försäkringen (prop. 2006/07:49).
–Statskontoret får i uppdrag att utvärdera effektiviteten i den statliga återkravs- verksamheten avseende felaktigt utbetalda
ersättningar och bidrag. Regeringen har också givit Inspektionen för arbetslös- hetsförsäkring i uppdrag att följa upp hanteringen av felaktigt utbetald arbetslös- hetsersättning och hanteringen av återkrav vid arbetslöshetskassorna.
–Försäkringskassan återinför det tidigare systemet med närvarorapportering vid aktivitetsstöd under våren.
51
PROP. 2006/07:100
–Regeringen avser att klargöra såväl arbets- förslag på hur lika villkor för offentliga och
förmedlingens som den arbetssökandes ansvar när det gäller arbetslöshetsför- säkringen. Det gäller bland annat frågor om anmälningsförfarandet och hur ifråga- sättanden görs. Systemet för sanktions- tillämpningen skall göras tydligt. Syftet är att kunna tillämpa sanktioner mot en sökande utan att göra ett alltför stort ingripande i individens ersättning.
–Arbetslöshetskassornas samorganisation har som ambition att införa ett nytt system för kontroll av deklarerat arbete på kassakort.
–Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvär- dering, Arbetsmarknadsverket och För- säkringskassan kommer under 2007 att genomföra mörkertalsanalyser avseende förekomsten av bidragsbrott och över- utnyttjande inom arbetslöshetsförsäkringen respektive sjukförsäkringen.
1.11.2 Ökad effektivitet i offentlig sektor
Ökad effektivitet i produktionen av välfärds- tjänster
För att öka effektiviteten och påskynda utveck- lingen av produktionen av välfärdstjänsterna inom vård, omsorg och utbildning, avser regeringen att under mandatperioden genomföra förändringar som syftar till att öka mångfalden av aktörer inom vård, utbildning och omsorg.
En ökad konkurrens kommer att stärka drivkrafterna för ökad effektivitet och ökad kvalitet i tjänsterna. En ökad konkurrens mellan producenterna skulle samtidigt öka individens valfrihet. Detta kräver tillgång till relevant och tillförlitlig information om alternativen. Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra informationen om välfärdstjänster där valmöjligheter finns.
Regeringen har tidigare under våren i en proposition (prop. 2006/07:52) föreslagit att den s.k. stopplagen inom sjukvården slopas. Vidare har regeringen tillsatt en utredning som har i uppdrag att komma med förslag om hur valfriheten inom äldreomsorgen och för funktionshindrade kan öka. På utbildnings- området har regeringen dels tillsatt en utredning med uppdrag att ta fram förslag till hur ett system med fristående vuxenutbildning kan utformas, dels en utredning med uppdrag att ge
fristående skolor kan uppnås.
En effektivare statlig organisation
Det behövs tydligare gränser för vad som bör vara myndighetsuppgifter och vad som bör vara förbehållet den politiska och allmänna opinionsbildningen eller marknadsekonomin. Den enskilde konsumenten och företagaren måste kunna lita på att det finns starka institutioner som bevakar marknader som öppnats för konkurrens och marknader kring viktig infrastruktur.
För att få en bättre överblick över antalet myndigheter i statsförvaltningen har regeringen gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att förbereda upprättandet av ett myndighets- register.
Regeringen har tillsatt en utredning i syfte att effektivisera den statliga förvaltningen (dir. 2006:123). I uppdraget ingår bland annat att klargöra vad som bör vara statliga åtaganden i form av myndighetsuppgifter och att lämna förslag till vilka övergripande förvaltnings- politiska principer som bör gälla vid organisering av den statliga förvaltningen och överväga vilka förändringar som bör göras i den nuvarande myndighetsstrukturen. Utredningen skall också redovisa vilka besparingar av myndigheternas samlade förvaltningskostnader som förslagen leder till. Dessutom skall utredningen redovisa vilka åtgärder som skulle behöva vidtas för att uppnå en besparing om tre respektive sex procent av myndigheternas samlade förvalt- ningskostnader.
Regeringen har också tillsatt en särskild utredare för att göra en översyn av regeringens stabsmyndigheter (dir. 2007:20). I uppdraget ligger bland annat att pröva det offentliga åtagandet och se över konkurrensutsatt verksamhet vid myndigheterna samt att tydliggöra stabsmyndigheternas roll i det fortsatta arbetet med att utveckla den statliga förvaltningen.
Nyligen överlämnade Ansvarskommittén sitt slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) till regeringen. Kommittén föreslår en omfattande reform av samhällsorganisationen. Betänkandet har sänts ut på remiss till ett stort antal remissinstanser. Regeringen kommer att verka för en bred och öppen debatt om kommitténs förslag.
52
Regeringen driver på det så kallade
Bättre styrning och kontroll
Regeringen avser att med en ny myndighets- förordning förbättra styrningen av myndig- heterna med ett effektivt och tidsenligt styrinstrument. Den nya myndighetsför- ordningen skall tydliggöra ledningsformerna enrådighetsmyndighet, styrelsemyndighet och nämndmyndighet, liksom det ansvar myndig- heternas ledning har inför regeringen. Det ankommer på regeringen att försäkra sig om att myndigheterna bedriver verksamheten författ- ningsenligt och hushållar väl med statens medel.
Vidare är regeringen angelägen om att myndigheternas interna styrning och kontroll är betryggande. I ljuset av detta bereder regeringen förslag till en ny förordning om intern styrning och kontroll i staten. Ambitionen är att beredningen skall vara avslutad under våren 2007. Vidare gäller sedan årsskiftet en ny förordning för statlig internrevision.
Tydliga krav på en väl fungerande intern styrning och kontroll på nationell nivå bidrar även till att myndigheternas hantering av EU- medel förstärks. Det är därför angeläget att även medlemsstaterna vidtar åtgärder nationellt i syfte att stärka förvaltningen och kontrollen av EU- medel. Regeringen överväger mot denna bakgrund, och i likhet med de initiativ som redan tagits i Nederländerna, Danmark respektive Storbritannien, att på eget initiativ införa ett nationellt intygande avseende hanteringen av samtliga
Myndigheterna har till uppgift att förverkliga regeringens politik. Det är därför angeläget att närmare överväga hur uppföljningen och styrningen av förvaltningen skall utformas, men också vilken resultatinformation som kan och bör tas fram om den statliga verksamheten. Hösten 2007 lämnar Styrutredningen (dir. 2006:30) sina förslag till hur resultatstyrningen bör förändras och utvecklas. De överväganden som förestår med anledning av dessa förslag
PROP. 2006/07:100
kommer även att omfatta regeringens resultatredovisning till riksdagen.
1.12Kommunalekonomisk utjämning
Regeringen kommer att fortsatt verka för likvärdiga förutsättningar för människor i hela landet, oavsett var man bor. Detta innebär bland annat att kommuner och landsting skall ges förutsättningar att ge alla medborgare en god och likvärdig skola, vård och omsorg.
Samtidigt som oskäliga skillnader mellan kommuner och landsting skall elimineras måste systemet för utjämning i högre utsträckning främja tillväxt och välfärd. Dagens utjämnings- system, framför allt inkomstutjämningen, hämmar emellertid kommuners och landstings ansträngningar att minska utanförskapet.
I syfte att värna utjämningssystemet kommer regeringen att tillsätta en parlamentarisk utredning under mandatperioden med uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning, inklusive de förändringar som nu föreslås. Alternativa metoder för inkomstutjämning med ett mer långsiktigt perspektiv skall utredas. Utredningen kan bland annat pröva möjligheten att utjämna de ekonomiska förhållandena mellan kom- munerna genom förändringar av den kommunala skattebasen. Översynen syftar till att undanröja tillväxthämmande faktorer och stärka incita- menten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Utredningen skall även beakta konsekvenser för utjämningssystemet av reformer som påverkar den kommunala sektorn, t.ex. avvecklingen av den statliga fastig- hetsskatten. Utredningen tillsätts under 2008. Ett slutbetänkande beräknas kunna lämnas i slutet av 2010. Inkomstutjämningen utreds och hanteras med förtur så att ett delbetänkande avseende inkomstutjämningen kan lämnas under 2009.
I betänkandet Deluppföljning av den kom- munalekonomiska utjämningen (SOU 2006:84) föreslår utredaren en rad åtgärder för att vårda den kommunala utjämningen även i det kortare perspektivet. Mot denna bakgrund föreslår regeringen följande:
–Den av utredaren föreslagna lönekostnads- utjämningen införs inte fullt ut enligt förslaget beroende på svårigheten att avgöra
53
PROP. 2006/07:100
hur stor del av skillnaderna i lönekostnad som är strukturellt betingade. Genomslaget begränsas 2008 till 50 procent av utfallet i den föreslagna utjämningsmodellen (regres- sionen) men utan den föreslagna begränsningen till den faktiska lönenivån i respektive kommun och landsting. Det sistnämnda för att helt eliminera påverkan av den faktiska lönenivån. Att införa en lönekostnadsutjämning förutsätter förslag till lagändring i denna proposition.
Regeringen gör följande bedömningar:
–De av utredaren föreslagna förändringarna i byggkostnadsutjämningen genomförs från 2008. Förslaget förutsätter ingen lagändring.
–Delmodellen för hälso- och sjukvård i landstingens kostnadsutjämning uppdateras från 2008 i enlighet med utredningens förslag. En sådan uppdatering kräver ingen lagändring.
–En ny permanent uppföljningsorganisation inrättas från 2008 i enlighet med utred- ningens förslag. Uppdraget, som omfattar att löpande följa upp utjämningssystemet, läggs på Statskontoret.
Med en parlamentarisk utredning som ser över utjämningssystemet i det längre perspektivet och de omedelbara justeringar som presenteras ovan vårdas den kommunala utjämningen på ett ansvarsfullt sätt.
1.13En politik för trygghet och valfrihet
Migration
Sverige skall ha en human flyktingpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Rätten till asyl skall värnas liksom en rättssäker prövning och ett värdigt mottagande. Migrations- och flyktingpolitiken står inför stora utmaningar. Förra året ansökte över 24 000 personer om uppehållstillstånd på grund av asylskäl, 40 procent fler än 2005. I år väntas antalet stiga till närmare 40 000, för att från och med 2008 uppgå till mellan 30 000 och 40 000 personer årligen. Bakom utvecklingen ligger framför allt situationen i Irak. I år antas över hälften av alla som söker asyl i Sverige
komma från Irak. Sverige tar också emot en mycket stor andel av de irakier som söker sig till något av
Det ökade antalet asylsökande medför att utgifterna för bostäder samt ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting blir högre än vad som tidigare beräknats. Regeringen föreslår med anledning av detta att anslaget för ersättningar och bostadskostnader ökas med 743 miljoner kronor 2007. Åren
Regeringen anser att den statliga ersättningen bör öka till kommuner som träffar överenskom- melser med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn. Regeringen föreslår därför att anslaget för ersättningar och bostads- kostnader ökas med 15 miljoner kronor 2007 för detta ändamål. För
För att underlätta för personer som fått avslag på sin asylansökan att återvända till sina hemländer anser regeringen att ett åter- etableringsstöd bör införas på prov under 2007 och 2008. Regeringen föreslår därför att anslaget för ersättningar och bostadskostnader ökas med 27 miljoner kronor 2007.
Till följd av att antalet asylsökande till Sverige i år och de närmast kommande åren ökar, växer antalet ärenden som Migrationsverket har att handlägga. För 2008 beräknas därför utgifterna öka med 550 miljoner kronor. För 2009 och 2010 beräknas utgifterna öka med 300 miljoner kronor respektive 200 miljoner kronor. Där- utöver ökar ersättningarna till kommuner för flyktingmottagande. För 2008 beräknas ut- gifterna öka med 2 000 miljoner kronor. För 2009 och 2010 beräknas utgifterna öka med 3 550 miljoner kronor. I detta inkluderas en extra ersättning för att underlätta flykting- mottagande i kommuner med god arbets- marknad.
Jämställdhet
Jämställdheten i Sverige har förbättrats, men kvinnor och män har fortfarande inte lika möjligheter. Ett aktivt jämställdhetsarbete
54
präglar regeringens arbete. Kvinnor och män skall ha lika möjligheter att utvecklas. Regeringen har som mål att motverka och förändra system som konserverar fördelningen av makt och resurser ur ett könsperspektiv. När män och kvinnor delar makt och inflytande i alla delar av samhällslivet får vi ett bättre samhälle. Den ekonomiska politiken skall användas för att försöka komma tillrätta med de obalanser mellan könen som finns inom ett antal områden i dag. Att kvinnor har en lägre inkomst beror bland annat på att skatter och bidrag har fått en utformning som gör att det inte tydligt lönar sig att börja arbeta, än mindre att gå upp i arbetstid.
Införandet av jobbavdraget vid årsskiftet var därför ett viktigt steg mot att göra det lönsamt att arbeta mer. Regeringens ambition är att fortsätta i samma riktning och ge fler kvinnor tydliga drivkrafter att gå från deltid till heltid.
Regeringen vill även förbättra möjligheterna för kvinnor som startar nya företag. Det skulle sannolikt ändra den skeva förmögen- hetsutveckling som finns i dag eftersom den bland annat bygger på att få kvinnor äger och driver företag. Att konkurrensutsätta de kvinnodominerade branscherna, till exempel sjukvården och barnomsorgen, och därigenom underlätta för nya företag är också ett viktigt sätt att öka friheten för Sveriges kvinnor.
Regeringen har tagit fasta på att människor behöver hjälp med att få vardagspusslet att gå ihop. Regeringen har föreslagit att kostnaden för att köpa hushållstjänster sänks från den 1 juli i år. Eftersom det oftast är kvinnorna som svarar för den stora arbetsinsatsen hemma kommer förslaget att ha störst positiv effekt på kvinnors möjligheter att kombinera hemmets och arbetslivets olika roller.
Att bekämpa mäns våld mot kvinnor är en viktig del av jämställdhetsarbetet. Även arbetet mot hedersrelaterat våld är angeläget. Regeringen bereder därför för närvarande en handlingsplan om mäns våld mot kvinnor där också insatser mot hedersrelaterat våld kommer att ingå. Vidare bereds en handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
Kvinnors hälsa är en viktig del av regeringens jämställdhetssatsning. Regeringen beslöt i mars att satsa 90 miljoner kronor på ett treårigt forskningsprogram för bättre kvinnohälsa.
Myndigheterna arbete för en minskad löne- skillnad är en viktig fråga i regeringens löpande
PROP. 2006/07:100
dialog med myndighetscheferna. Detta gäller både de oförklarade löneskillnader som kvarstår efter att skillnader i arbetstid och arbetsuppgifter m.m. har beaktats och sådana löneskillnader som beror på att män i större utsträckning än kvinnor har ledande befattningar. Fram till 2010 skall de oförklarade löneskillnaderna i staten ha åtgärdats samtidigt som myndigheternas arbete för att få fler kvinnor i ledande befattningar intensifieras.
En reformerad familjepolitik
Inom Regeringskansliet bereds för närvarande förslag om barnomsorgspeng, ökat pedagogiskt inslag i förskolan, jämställdhetsbonus och ett frivilligt kommunalt vårdnadsbidrag. Det yttersta syftet med dessa reformer är att ge alla barn en trygg uppväxt och ge varje barn förutsättningar att utvecklas som människa.
Regeringen bedömer att de kommande förslagen ökar valfriheten för barnfamiljer, förbättrar möjligheterna till jämställdhet och delat ansvar för barnen, ökar mångfalden i förskolan och barnomsorgen och ger förutsättningar för föräldrar att kunna tillbringa mer tid med barnen.
Vård och omsorg
Vård och omsorg skall även i framtiden vara solidariskt finansierad och fördelas efter behov. Den solidariskt finansierade välfärden måste dock vara öppen för nytänkande. En större mångfald och initiativkraft bidrar till att patienten och omsorgstagaren kan få bästa möjliga vård och omsorg. Inte minst måste den enskilde ges rätten att välja och framför allt att kunna välja bort det som inte fungerar. En mångfald av olika aktörer ger också förutsätt- ningar för bättre arbetsmiljö för de anställda och för vården och omsorgen att utvecklas.
Valfrihet och självbestämmande för den enskilde är ett medel för att få högre kvalitet i vården, samtidigt som det är ett mål i sig att varje person kan påverka sin egen situation och få möjlighet att fatta beslut som rör sin egen vardag. Extra ansträngningar måste göras för att valmöjligheterna skall omfatta alla, inte minst de grupper i samhället som nära nog berövats alla möjligheter att välja, som äldre, sjuka och funktionshindrade. Regeringen avser att under mandatperioden genomföra förändringar som syftar till att öka mångfalden och konkurrensen mellan olika aktörer inom vård och omsorg. En ökad konkurrens kommer att öka valfriheten, men också bidra till utveckling i dessa sektorer.
55
PROP. 2006/07:100
För äldre och multisjuka med ett stort och sammansatt vårdbehov behövs mer av helhetssyn. Patienten kommer att ges möjlighet till en fast vårdkontakt som vårdar eller vid behov lotsar patienten genom vårdkedjan.
För att uppnå en ökad mångfald måste sjukvårdshuvudmännen ges möjligheter att själva välja driftsform för vården och omsorgen. Regeringen har därför bland annat fattat beslut om att upphäva de bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen som inskränker landstingens möjligheter att överlämna driften av region- sjukhus, regionkliniker och sjukhus till privata vårdföretag.
Vidare har en arbetsgrupp tillsatts som skall överväga och lämna förslag om åtgärder som underlättar för vård- och omsorgspersonal att ta över driften av verksamhet från kommuner och landsting, s.k. avknoppning. Regeringen har avsatt 40 miljoner kronor 2007 för att stimulera avknoppning.
Effektiv information inom hälso- och sjukvården
För att regeringens satsningar på ökad valfrihet, tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården skall ge avsedd effekt krävs en välfungerande och effektiv informations- hantering. Det handlar dels om att nödvändig vårddokumentation skall finnas tillgänglig vid vård och behandling, dels att informationen skall ha en så hög kvalitet att den tolkas och förstås på ett enhetligt sätt i alla delar av vården.
Regeringen satsar därför under 2007 totalt 175 miljoner kronor på detta område för att utveckla hälso- och sjukvårdens ersättnings- system, främja öppna jämförelser, och för att skapa en standard för elektronisk informations- överföring. Av dessa medel har 65 miljoner kronor avsatts inom ramen för den s.k. Dagmaröverenskommelsen för att påskynda införandet av nya nationella
Tillgänglighet och prestationer inom vård och omsorg
Tillgängligheten till vård och omsorg skall förbättras. Samtidigt krävs en mer uttalad helhetssyn på patientens behov. Hälso- och sjukvården måste bland annat jämföra sina prestationer och systematiskt dra lärdom av misstag och framgångar. Regeringen har avsatt
ytterligare 250 miljoner kronor under 2007 till den nationella vårdgarantin. Detta innebär att stödet till den nationella vårdgarantin totalt uppgår till 750 miljoner kronor under 2007.
Den psykiatriska vården
Psykiatrin förmår inte att tillgodose kraven på en väl fungerande vård för psykiskt sjuka och stöd till deras anhöriga. Under 2007 satsas därför 500 miljoner kronor på förstärkningar av den psykiatriska vården. Regeringen beräknar att 500 miljoner kronor även bör avsättas för detta ändamål 2008 samt 250 miljoner kronor 2009. Det handlar bland annat om förbättringar av personalens kompetens, ökad tillgång till psykosocial kompetens samt en ökad kvalitet i och tillgänglighet till vården. Regeringen avser att verka för att personer som i dag vårdas inom den psykiatriska tvångsvården i ökad ut- sträckning skall kunna vårdas under öppnare former. Vården och stödet till barn och unga med psykisk ohälsa skall prioriteras. Regeringen har inrättat ett nationellt centrum för utveckling av tidiga insatser till barn och unga som löper risk att utveckla svårare psykisk ohälsa. Ett arbete för att utveckla en vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin har påbörjas.
Äldreomsorg
Äldreomsorgen skall var trygg och värdig, samtidigt som brukarna skall ges inflytande och självbestämmande. Med större valmöjligheter får medborgarna en mer lyhörd offentligt finan- sierad äldreomsorg, vars fokus är den enskildes behov och önskemål. Valfriheten gagnar också personalen som ges större möjligheter till utveckling, fler karriärvägar och kompetens- utveckling.
Från och med 2007 avsätter regeringen riktade medel för att förbättra och stärka äldreom- sorgen. Medlen skall bland annat användas för att förbättra vården och omhändertagandet av de äldre samt för att öka antalet platser i särskilda boendeformer.
Äldreboendedelegationen (dir. 2006:137) har bland annat i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att stimulera utvecklingen av särskilda boendeformer för äldre. Som ett deluppdrag skall delegationen senast den 31 december 2007 redovisa bedömningar av hur fler äldre skall få tillgång till bostad i s.k. mellanboendeformer eller trygghetsboende.
56
Regeringen har även tillsatt en utredning för att införa ett ”Fritt val” inom äldreomsorgen (dir. 2007:38).
Det skall bli klart och tydligt och lättare att följa upp vad äldreomsorgen skall klara av. I syfte att uppnå detta har regeringen tillsatt en utredning för införandet av en värdighetsgaranti. Värdighetsgarantin handlar bland annat om att säkra en god vård även för dem som inte längre själva är kapabla att föra sin talan.
Forskning om äldre och åldrande är nöd- vändigt för att äldreomsorgen skall kunna utvecklas med stöd av kunskap och effektiva metoder. Teknikutvecklingen är också en viktig del i byggandet av en modern äldreomsorg. Satsningen på teknikutveckling skall bygga på analyser av äldre och anhörigas beskrivningar av problem i vardagen och deras önskemål om förbättringar.
Som ett led i kvalitetsutvecklingen görs även en stor satsning på statistikinsamling. Ambi- tionen är att möjliggöra öppna jämförelser mellan olika kommuner och utförare. Tillförlitlig och lättillgänglig information är viktigt vid ett systematiskt förbättringsarbete och en förutsättning för fria och informerade val.
Tandvård
I början av 2008 avser regeringen att lämna förslag på en tandvårdsreform som både stärker högkostnadsskyddet och skapar rimliga villkor för den förebyggande tandvården på ett sätt som både främjar kontinuitet, valfrihet och kon- kurrens.
Regeringen avser att utveckla tandvården för att på ett bättre sätt kunna ta hand om de patienter som har de största behoven. Av stor vikt här är att förbättra skyddet mot höga kostnader. Vidare skall insatser göras inom tandvården för att stärka konkurrensen och prispressen inom tandvården. Regeringen avser att återkomma med förslag för att genomföra en tandvårdsreform som omfattar:
–Införandet av ett skydd mot höga kostnader.
–Införandet av en tandvårdscheck som kan användas som delbetalning för abonne- mangstandvård eller ett förebyggande tandvårdsbesök hos valfri tandläkare vartannat år.
Senare under mandatperioden planeras en särskild satsning på grupper som på grund av
PROP. 2006/07:100
långvarig sjukdom eller funktionshinder har ett ökat behov av tandvård.
Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder
Arbetet för att minska alkoholkonsumtionen fortsätter. En minskad alkoholkonsumtion förbättrar folkhälsan och minskar många sociala problem. Våldsbrott och övergrepp hänger ofta samman med alkoholkonsumtion. Narkotikan hotar individers hälsa, livskvalitet och trygghet. Nyrekrytering till narkotikamissbruk måste motverkas.
Regeringen beräknar därför att medlen för alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder bör ökas med 185 miljoner kronor per år
Byggande och boende
Regeringen angav i budgetpropositionen för 2007 riktlinjerna för en ny bostadspolitik, med mindre av hämmande reglering och skadliga subventioner och mer av konkurrens, valfrihet och kommunalt självbestämmande.
Regeringens bostadspolitik innebär att lång- siktigt stabila villkor för ägande och byggande av bostäder etableras. Snedvridande subventioner och detaljregleringar avskaffas. Från och med den 1 januari 2007 har en avveckling påbörjats av samtliga generella produktionssubventioner till bostadsbyggande. Dubbelbeskattningen av bostadsrättsföreningar har upphört i och med att den statliga inkomstskatten för bostads- rättsföreningar har avskaffats. Den statliga fastighetsskatten skall avskaffas och ersättas med en låg kommunal avgift.
Statens uppgift är att skapa goda, långsiktiga marknadsvillkor så att bostadsbyggandet kan baseras på konsumenternas efterfrågan. Kon- kurrens skall främjas, inte minst inom byggsektorn. det är också angeläget att plan- och bygglagstiftningen reformeras så att det blir lättare att söka bygglov och att handläggnings- tiderna i planärenden förkortas.
Regeringen har i en nyligen överlämnad proposition (prop. 2006/07:61) föreslagit att tillståndsplikten i lagen om allmännyttiga bostadsföretag upphävs, vilket återför ansvaret för den lokala bostadspolitiken till kommunerna, samtidigt som det möjliggör ökad valfrihet för bostadskonsumenterna. I propositionen föreslås också kommunerna få förbättrade möjligheter
57
PROP. 2006/07:100
att stödja hushåll som inte lyckats etablera sig på bostadsmarknaden, genom en lagändring som möjliggör för de kommuner som så vill att lämna hyresgarantier för vissa hushåll i syfte att underlätta för dessa att hyra en egen bostad. Lämnande av hyresgarantier främjas genom införandet av ett särskilt statligt bidrag på 100 miljoner kronor per år.
58
2
Förslag till riksdagsbeslut
PROP. 2006/07:100
2 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
vad gäller den ekonomiska politiken och budget- politiken
1.godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budget- politiken (avsnitt 1),
2.fastställer målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till i genomsnitt 1 procent av bruttonationalprodukten över en konjunkturcykel (avsnitt 4.1.3),
3.godkänner vad regeringen föreslår om ändrad redovisning av avgifter till premie- pensionssparandet (avsnitt 5.2),
4.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall inne- fattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning respektive utgifts- område 24 Näringsliv (avsnitt 6.6.1),
5.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 4 Rättsväsendet respektive utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik (avsnitt 6.6.2)
6.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet respektive utgifts- område 16 Utbildning och universitets- forskning (avsnitt 6.6.3),
7.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall inne- fattas i utgiftsområde 7 Internationellt bistånd respektive utgiftsområdena 5 Inter-
nationell samverkan och 20 Allmän miljö- och naturvård (avsnitt 6.6.4),
8.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg respektive utgiftsområde 16 Utbildning och univer- sitetsforskning (avsnitt 6.6.5),
9.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg respektive utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bo- stadsförsörjning, byggande samt kon- sumentpolitik (avsnitt 6.6.6),
10.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 13 Arbets- marknad respektive utgiftsområdena 1 Rikets styrelse, 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 8 Migration samt 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (avsnitt 6.6.7),
11.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall inne- fattas i utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad respektive utgiftsområde 14 Arbetsliv (se avsnitt 6.6.8),
12.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall inne- fattas i utgiftsområdena 14 Arbetsliv respektive utgiftsområdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg samt 13 Arbetsmarknad (avsnitt 6.6.9),
61
PROP. 2006/07:100
13.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik respektive utgifts- område 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (avsnitt 6.6.10),
14.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 21 Energi respektive utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (avsnitt 6.6.11),
15.godkänner vad regeringen föreslår om Insättningsgarantinämnden (avsnitt 6.8),
16.antar regeringens förslag till lag om ändring
ilagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (avsnitt 3.1 och 6.9),
17.antar regeringens förslag till lag om ändring
ilagen (2004:773) om kommunaleko- nomisk utjämning (avsnitt 3.2 och 8.6.3),
vad gäller tilläggsbudget till statsbudgeten 2007
18.antar regeringens förslag till lag om ändring
isekretesslagen (1980:100) (avsnitt 3.3 och avsnitt 7.2.10),
19.antar regeringens förslag till lag om ändring
ilagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel (avsnitt 3.4 och 7.2.13),
20.antar regeringens förslag till lag om ändring
ikasinolagen (1999:355) (avsnitt 3.6 och 7.2.13),
21.antar regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) (avsnitt 3.5 och 7.2.13),
22.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP- fonden (avsnitt 3.7 och 7.2.2),
23.antar regeringens förslag till lag om ändring
ilagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus (avsnitt 3.8 och avsnitt 7.2.17),
24.godkänner vad regeringen föreslår om Nämnden för offentlig upphandling (avsnitt 7.2.2),
25.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 2 Samhälls- ekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 2:5 Avsättning för garantiverk- samhet (avsnitt 7.2.2),
26.bemyndigar regeringen att under 2007 besluta att Fortifikationsverket i Riks- gäldskontoret får ta upp lån inom en ram av högst 8 175 000 000 kronor för in- vesteringar i mark, anläggningar och lokaler (avsnitt 7.2.2),
27.godkänner att staten genom byte eller försäljning avyttrar fastigheten Stock- holm Uggleborg 12 i Stockholms kom- mun (avsnitt 7.2.2),
28.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m. (avsnitt 7.2.5),
29.bemyndigar regeringen att under 2007 besluta om beställning av ombyggnad av upp till 31 stycken JAS 39A/B till JAS 39C/D och ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen samt om luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass (avsnitt 7.2.5),
30.bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 6:2 Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 45 250 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 7.2.5),
31.bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 7.2.5),
32.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader (avsnitt 7.2.7),
33.godkänner vad regeringen föreslår om Institutet för psykosocial medicin (avsnitt 7.2.8),
34.bemyndigar regeringen att under 2007 för det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 14:10 Insatser för vaccinberedskap besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst
62
600 000 000 kronor under åren
35.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjuk- vård och social omsorg uppförda anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation (avsnitt 7.2.8),
36.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp upp- förda anslaget 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård
(avsnitt 7.2.9),
37.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 10:3 Kommunersätt- ningar vid flyktingmottagande samt godkänner de föreslagna riktlinjerna om statlig ersättning till kommuner för mottagande av ensamkommande barn (avsnitt 7.2.10),
38.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet (avsnitt 7.2.11)
39.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering (avsnitt 7.2.11),
40.bemyndigar regeringen att under 2007 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskole- verksamhet och skolbarnsomsorg besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 550 000 000 kronor under åren
41.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskole- verksamhet och skolbarnsomsorg (avsnitt 7.2.12),
42.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (avsnitt 7.2.12),
PROP. 2006/07:100
43.bemyndigar regeringen att under 2007 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 8 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 7.2.12),
44.bemyndigar regeringen att under 2007 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning föreslagna anslaget 25:81 Fortbildning av lärare besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 900 000 000 kronor under åren
45.godkänner vad regeringen föreslår om avtrappning av den statliga bostadsbygg- nadssubventionen, det s.k. räntebidraget (avsnitt 7.2.14),
46.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik uppförda anslaget 31:11 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag (avsnitt 7.2.14.),
47.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik uppförda anslaget 31:13 Stöd för att underlätta för enskilda att etablera sig på bostadsmarknaden
(avsnitt 7.2.14),
48.godkänner vad regeringen föreslår om statligt stöd till boende (avsnitt 7.2.14),
49.godkänner vad regeringen föreslår om hanteringen av äldre bostadskreditgaran- tier (avsnitt 7.2.14),
50.godkänner vad regeringen föreslår om disposition av avgiftsintäkter avseende djur- skydd enligt djurskyddslagen (1988:534) samt avgifter enligt lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar (avsnitt 7.2.19),
51.godkänner den förslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. (avsnitt 7.2.19),
63
PROP. 2006/07:100
52.godkänner det föreslagna huvudmålet för Exportkreditnämnden samt bemyndigar regeringen att besluta om ändrade riktlinjer för myndighetens verksamhet (avsnitt 7.2.20),
53.bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som bedöms lämpliga för att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i Arbetslivsresurs AR AB samt bemyndigar regeringen att tillskjuta högst 30 000 000 kronor för att vid behov förstärka bolagets ekonomiska situation (avsnitt 7.2.20),
54.godkänner ändrade ramar för utgifts- områden samt anvisar ändrade och nya anslag enligt specifikation i tabell 2.1.
64
PROP. 2006/07:100
Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag 2007
Tusental kronor
Utgiftsområde |
Anslags- |
|
Belopp enligt |
Förändring av |
Ny ram/ |
|
nummer |
|
statsbudget 2007 |
ram/ anslag |
Ny anslagsnivå |
|
|
|
|
|
|
1 |
|
Rikets styrelse |
10 676 842 |
54 418 |
10 731 260 |
|
|
|
|
|
|
|
32:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
2 360 522 |
5 500 |
2 366 022 |
|
|
|
|
|
|
|
90:1 |
Kungliga hov- och slottsstaten |
98 150 |
318 |
98 468 |
|
|
|
|
|
|
|
90:5 |
Regeringskansliet m.m. |
5 580 760 |
48 600 |
5 629 360 |
|
|
|
|
|
|
2 |
|
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
11 873 471 |
4 950 |
11 878 421 |
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Statskontoret |
52 189 |
4 500 |
56 689 |
|
|
|
|
|
|
|
1:5 |
Statistiska centralbyrån |
473 814 |
473 614 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:9 |
Ekonomiska rådet |
2 507 |
1 257 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:15 |
Finanspolitiska rådet |
0 |
1 500 |
1 500 |
|
|
|
|
|
|
|
2:5 |
Avsättning för garantiverksamhet |
1 400 |
400 |
1 800 |
|
|
|
|
|
|
4 |
|
Rättsväsendet |
30 753 868 |
3 000 |
30 756 868 |
|
|
|
|
|
|
|
4:1 |
Polisorganisationen |
16 728 635 |
16 688 635 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4:3 |
Åklagarmyndigheten |
897 050 |
47 000 |
944 050 |
|
|
|
|
|
|
|
4:5 |
Sveriges Domstolar |
4 205 208 |
4 201 208 |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
Internationell samverkan |
1 497 701 |
70 000 |
1 567 701 |
|
|
|
|
|
|
|
5:1 |
Bidrag till vissa internationella organisationer |
1 056 654 |
70 000 |
1 126 654 |
|
|
|
|
|
|
6 |
|
Försvar samt beredskap mot sårbarhet |
44 163 964 |
0 |
44 163 964 |
|
|
|
|
|
|
|
6:1 |
Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande |
|
|
|
|
|
truppinsatser, m.m. |
20 452 062 |
20 450 062 |
|
|
|
|
|
|
|
|
6:6 |
Försvarets radioanstalt |
514 517 |
512 517 |
|
|
|
|
|
|
|
|
6:9 |
Nämnder m.m. |
5 901 |
4 000 |
9 901 |
|
|
|
|
|
|
|
7:3 |
Ersättning för räddningstjänst m.m. |
21 080 |
18 000 |
39 080 |
|
|
|
|
|
|
|
7:5 |
Krisberedskap |
1 711 976 |
1 443 976 |
|
|
|
|
|
|
|
|
7:6 |
Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet |
35 000 |
250 000 |
285 000 |
|
|
|
|
|
|
7 |
|
Internationellt bistånd |
26 656 588 |
25 956 588 |
|
|
|
|
|
|
|
|
8:1 |
Biståndsverksamhet |
25 930 841 |
25 230 841 |
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
Migration |
5 032 876 |
785 000 |
5 817 876 |
|
|
|
|
|
|
|
12:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
1 999 950 |
785 000 |
2 784 950 |
|
|
|
|
|
|
9 |
|
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
46 905 439 |
46 901 439 |
|
|
|
|
|
|
|
|
13:7 |
Läkemedelsförmånsnämnden |
58 626 |
53 626 |
|
|
|
|
|
|
|
|
14:10 |
Insatser för vaccinberedskap |
0 |
1 000 |
1 000 |
|
|
|
|
|
|
|
16:4 |
Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder |
79 900 |
2 000 |
81 900 |
|
|
|
|
|
|
|
16:6 |
Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation |
23 286 |
21 286 |
|
|
|
|
|
|
|
13 |
|
Arbetsmarknad |
66 650 378 |
341 500 |
66 991 878 |
|
|
|
|
|
|
|
10:1 |
Integrationsverket |
46 730 |
23 000 |
69 730 |
|
|
|
|
|
|
|
10:2 |
Integrationsåtgärder |
136 742 |
85 364 |
|
|
|
|
|
|
|
|
10:3 |
Kommunersättningar vid flyktingmottagande |
3 831 904 |
316 378 |
4 148 282 |
|
|
|
|
|
|
|
10:6 |
Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket |
0 |
35 000 |
35 000 |
|
|
|
|
|
|
|
22:1 |
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader |
5 057 506 |
4 500 |
5 062 006 |
|
|
|
|
|
|
|
22:3 |
Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader |
3 235 377 |
3 126 377 |
|
|
|
|
|
|
|
|
22:4 |
Lönebidrag och Samhall m.m. |
12 601 146 |
123 000 |
12 724 146 |
|
|
|
|
|
|
65
PROP. 2006/07:100
Utgiftsområde |
Anslags- |
|
Belopp enligt |
Förändring av |
Ny ram/ |
|
nummer |
|
statsbudget 2007 |
ram/ anslag |
Ny anslagsnivå |
14 |
|
Arbetsliv |
1 360 715 |
179 717 |
1 540 432 |
|
|
|
|
|
|
|
23:1 |
Arbetsmiljöverket |
638 906 |
626 306 |
|
|
|
|
|
|
|
|
23:2 |
Arbetslivsinstitutet |
164 403 |
28 100 |
192 503 |
|
|
|
|
|
|
|
23:8 |
Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet |
0 |
164 217 |
164 217 |
|
|
|
|
|
|
16 |
|
Utbildning och universitetsforskning |
44 213 871 |
20 000 |
44 233 871 |
|
|
|
|
|
|
|
25:3 |
Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och |
|
|
|
|
|
skolbarnsomsorg |
1 138 511 |
654 861 |
|
|
|
|
|
|
|
|
25:15 |
Valideringsdelegationen |
18 499 |
20 000 |
38 499 |
|
|
|
|
|
|
|
25:43 |
Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning |
222 419 |
14 000 |
236 419 |
|
|
|
|
|
|
|
25:47 |
Högskolan i Kalmar: Grundutbildning |
446 708 |
432 708 |
|
|
|
|
|
|
|
|
25:70 |
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. |
417 635 |
117 000 |
534 635 |
|
|
|
|
|
|
|
25:81 |
Fortbildning av lärare |
0 |
366 650 |
366 650 |
|
|
|
|
|
|
17 |
|
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
10 139 013 |
10 138 813 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:1 |
Lotteriinspektionen |
44 219 |
44 019 |
|
|
|
|
|
|
|
|
28:27 |
Centrala museer: Myndigheter |
838 556 |
2 030 |
840 586 |
|
|
|
|
|
|
|
28:30 |
Bidrag till vissa museer |
56 353 |
54 323 |
|
|
|
|
|
|
|
19 |
|
Regional utveckling |
3 162 689 |
90 000 |
3 252 689 |
|
|
|
|
|
|
|
33:1 |
Allmänna regionalpolitiska åtgärder |
1 495 837 |
1 492 004 |
|
|
|
|
|
|
|
|
33:3 |
Transportbidrag |
358 864 |
93 833 |
452 697 |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
Allmän miljö- och naturvård |
4 615 427 |
500 |
4 615 927 |
|
|
|
|
|
|
|
34:3 |
Åtgärder för biologisk mångfald |
2 051 322 |
1 961 822 |
|
|
|
|
|
|
|
|
34:11 |
Miljöbilspremie |
0 |
50 000 |
50 000 |
|
|
|
|
|
|
|
34:12 |
Havsmiljö |
0 |
40 000 |
40 000 |
|
|
|
|
|
|
21 |
|
Energi |
2 708 501 |
0 |
2 708 501 |
|
|
|
|
|
|
|
35:1 |
Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader |
201 690 |
7 000 |
208 690 |
|
|
|
|
|
|
|
35:3 |
Teknikupphandling och marknadsintroduktion |
65 000 |
5 000 |
70 000 |
|
|
|
|
|
|
|
35:11 |
Stöd för konvertering från direktverkande elvärme |
353 000 |
341 000 |
|
|
|
|
|
|
|
22 |
|
Kommunikationer |
33 914 339 |
586 000 |
34 500 339 |
|
|
|
|
|
|
|
36:3 |
Banverket: Administration |
677 618 |
674 018 |
|
|
|
|
|
|
|
|
36:4 |
Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter |
13 315 807 |
125 000 |
13 440 807 |
|
|
|
|
|
|
|
36:16 |
Järnvägsstyrelsen |
49 757 |
3 600 |
53 357 |
|
|
|
|
|
|
|
36:17 |
Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m. |
0 |
461 000 |
461 000 |
|
|
|
|
|
|
23 |
|
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar |
18 000 600 |
16 733 |
18 017 333 |
|
|
|
|
|
|
|
42:6 |
Djurskyddsmyndigheten |
46 054 |
16 733 |
62 787 |
|
|
|
|
|
|
24 |
|
Näringsliv |
4 088 715 |
180 000 |
4 268 715 |
|
|
|
|
|
|
|
38:2 |
Näringslivsutveckling m.m. |
374 509 |
79 400 |
453 909 |
|
|
|
|
|
|
|
38:3 |
Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader |
76 747 |
600 |
77 347 |
|
|
|
|
|
|
|
38:18 |
Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt |
|
|
|
|
|
ägda företag m.m. |
24 150 |
100 000 |
124 150 |
|
|
|
|
|
|
25 |
|
Allmänna bidrag till kommuner |
72 849 399 |
115 324 |
72 964 723 |
|
|
|
|
|
|
|
48:2 |
Statligt utjämningsbidrag för |
2 023 146 |
115 324 |
2 138 470 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa anslagsförändring på tilläggsbudget |
|
1 742 942 |
|
66
3
Lagförslag
PROP. 2006/07:100
3 Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
3.1Förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
18 §TF1FT
Reduceringsinkomsten utgörs av summan av
–pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 2 §,
–pension eller invaliditetsförmån som utges enligt utländsk lagstiftning,
–inkomst av kapital enligt 12 § första stycket 3,
– tillägg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och 17 §§, och
– tillägg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och 17 §§,
– 50 procent av de delar av den bi- dragsgrundande inkomsten som utgör arbetsinkomst enligt 65 kap. 9 a § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229),
– 50 procent av de delar av inkomster enligt 15 § 1 som, bortsett från att skatteplikt inte föreligger, är av motsvarande slag som arbetsinkomst enligt 65 kap. 9 a § andra stycket inkomstskattelagen, och
– 80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten, minskad med ett fribelopp enligt 19 §.
1T T Senaste lydelse 2002:305.
69
PROP. 2006/07:100
Vad som föreskrivs i 17 a § om beräkning av bidragsgrundande inkomst gäller också när reduceringsinkomsten beräknas.
U
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bostadstillägg och särskilt bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet.
70
PROP. 2006/07:100
3.2Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1
8 §TPF FPT
För varje kommun beräknas standardkostnaden för
1.förskoleverksamhet och skolbarnomsorg,
2.förskoleklass och grundskola,
3.gymnasieskola,
4.individ- och familjeomsorg,
5.barn och ungdomar med utländsk bakgrund,
6.äldreomsorg,
7. befolkningsförändringar, och |
7. befolkningsförändringar, |
8. bebyggelsestruktur. |
8. bebyggelsestruktur, och |
|
9. löner. |
För varje landsting beräknas standardkostnaden för |
|
1. hälso- och sjukvård, och |
1. hälso- och sjukvård, |
2. befolkningsförändringar. |
2. befolkningsförändringar, och |
3. löner.
En standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kostnaden fördelas mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som regeringen meddelar.
U
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
1T T Senaste lydelse 2005:804.
71
PROP. 2006/07:100
3.3Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 14 § sekretesslagen (1980:100)TF1FT skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
7 kap. |
|
2 |
|
14 §TF FT |
Sekretess gäller för uppgift som rör utlänning, om det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar.
Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess i verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men. I verksamhet för kontroll över utlänningar gäller sekretess också för anmälan eller annan utsaga av enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon närstående till honom eller henne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Beträffande beslut i ärende som avses i detta stycke gäller sekretessen dock endast för uppgifter i skälen.
Sekretessen enligt andra stycket gäller även hos myndighet som lämnar
biträde i ett ärende eller verksamhet som avses där. |
|
|
|
||||
Utöver vad som följer av första |
Utöver vad som följer av första |
||||||
stycket |
gäller |
sekretess |
hos |
stycket |
gäller |
sekretess |
hos |
Integrationsverket |
|
|
Migrationsverket |
|
|
||
1.i ärende om statlig ersättning för kostnader för mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd och av personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till sådana utlänningar och
2.i verksamhet som avser medverkan till bosättning för personer som omfattas av 1,
för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs.
Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess hos Totalförsvarets pliktverk och Migrationsverket i verksamhet som avser mottagande och vidarebefordran av upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer som avses i Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna, för uppgift om enskilds vistelseort, hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men.
Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt avtal om detta med främmande stat eller mellanfolklig organisation, för uppgifter som avses i första och andra styckena och som en myndighet fått enligt avtalet. Föreskrifterna i 14 kap.
1T T Lagen omtryckt 1992:1474.
2T T Senaste lydelse 2006:630.
72
PROP. 2006/07:100
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år. Utan hinder av sekretess enligt första eller femte stycket eller enligt 2 kap. 1
eller 2 § får uppgifter som avses i femte stycket lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.
U
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007. För uppgifter i sådana ärenden och i sådan verksamhet där handlingarna omhändertagits för arkivering före denna tidpunkt gäller bestämmelsen i 7 kap. 14 § fjärde stycket i sin äldre lydelse.
73
PROP. 2006/07:100
3.4Förslag till lag om ändring i lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1982:636) om anordnande av visst
automatspel skall ha följande lydelse. |
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1 |
|
7 §TF |
FT |
Lotteriinspektionen utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
För att utöva tillsynen har Lotteriinspektionen rätt att få tillträde till lokaler och platser där automatspel anordnas eller där en spelautomat annars finns uppställd och att infordra upplysningar från den som anordnar spelet eller låtit
ställa upp automaten. |
|
|
LotteriinspektionenT |
får ta ut avgift |
Avgifter får tas ut i ärenden om |
för tillsynen. Regeringen får meddela |
tillsyn enligt denna lag. Regeringen |
|
föreskrifter om avgift för tillsynen.T |
eller den myndighet som regeringen |
|
bestämmer får meddela föreskrifter om avgift för tillsynen.
U
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2007.
1T T Senaste lydelse 2004:1063.
74
PROP. 2006/07:100
3.5Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)
Härigenom föreskrivs att 42 § lotterilagen (1994:1000) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
||
|
|
1 |
|
|
42 §TF FT |
|
|
Länsstyrelsen i det län där ett |
Länsstyrelsen i det län där ett |
||
bingospel |
skall bedrivas prövar |
bingospel |
skall bedrivas prövar |
frågor om tillstånd enligt 22 §. Om |
frågor om tillstånd enligt 22 §. Om |
||
bingospelet skall bedrivas i flera län |
bingospelet skall bedrivas i flera län |
||
eller om |
22 § andra stycket skall |
eller om |
22 § tredje stycket skall |
tillämpas prövas dock frågan om |
tillämpas prövas dock frågan om |
||
tillstånd av Lotteriinspektionen. |
tillstånd av Lotteriinspektionen. |
||
U
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2007. Den nya bestämmelsen skall dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 2005.
1T T Senaste lydelse 2002:592.
75
PROP. 2006/07:100
3.6Förslag till lag om ändring i kasinolagen (1999:355)
Härigenom föreskrivs att 16 § kasinolagen (1999:355) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
16 § Avgifter får tas ut i ärenden om
tillstånd och tillsyn enligt denna lag. Regeringen meddelar föreskrifter om avgifterna.
U
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2007.
76
PROP. 2006/07:100
3.7Förslag till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:193) om Sjätte
dels att 3 kap. 2 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
|
|
Föreslagen lydelse |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
3 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 § |
|
|
|
|
|
Sjätte |
och utländska |
|||||||||
1. i aktier i svenska aktiebolag, |
1. i |
aktier i |
svenska |
|||||||
|
|
|
konvertibla |
|
skuldebrev |
aktiebolag, |
konvertibler |
|
||
2. i |
sådana |
|
2. i |
sådana |
eller |
|||||
eller skuldebrev förenade med optionsrätt |
teckningsoptioner som har utfärdats av |
|||||||||
till nyteckning som har utfärdats av |
svenska och utländska aktiebolag, |
|
||||||||
svenska aktiebolag, |
|
|
|
|
|
|
och |
|||
3. som |
riskkapital |
i |
svenska |
3. som riskkapital i |
svenska |
|||||
ekonomiska föreningar samt |
|
utländska ekonomiska föreningar samt |
||||||||
4. i |
andelar |
i svenska |
komman- |
4. i andelar i svenska och utländska |
||||||
ditbolag. |
|
|
|
|
kommanditbolag. |
|
|
|||
Fonden får inte förvärva så många vid |
Fonden får inte förvärva så många |
|||||||||
en svensk börs inregistrerade aktier i ett |
aktier som är upptagna till handel på en |
|||||||||
aktiebolag att dessa uppgår till 30 procent |
reglerad marknad eller en motsvarande |
|||||||||
eller mer av samtliga aktier i bolaget eller, |
marknad utanför Europeiska ekonomiska |
|||||||||
om aktierna har olika röstvärde, att |
samarbetsområdet att dessa uppgår till |
|||||||||
röstetalet för aktierna uppgår till 30 |
30 procent eller mer av samtliga aktier i |
|||||||||
procent eller mer av röstetalet för |
ett aktiebolag eller, om aktierna har olika |
|||||||||
samtliga aktier i bolaget. Detta gäller inte |
röstvärde, att röstetalet för aktierna |
|||||||||
förvärv av aktier i ett svenskt |
uppgår till 30 procent eller mer av |
|||||||||
riskkapitalbolag. |
|
|
|
röstetalet för samtliga aktier i bolaget. |
||||||
|
|
|
|
|
|
Detta gäller inte förvärv av aktier i ett |
||||
svenskt eller utländskt riskkapitalbolag.
Av fondens tillgångar, värderade till marknadsvärdet, får högst tio procent vara utsatt för valutakursrisk.
Fonden får inte vara komplementär i ett kommanditbolag.
U
Denna lag träder i kraft den 1 november 2007.
77
PROP. 2006/07:100
3.8Förslag till lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i
bostadshus skall ha följande lydelse. |
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1 |
|
2 §TF |
FT |
Kreditering på skattekonto med |
Kreditering på skattekonto med |
stöd av denna lag får inte minska |
stöd av denna lag får inte minska |
statens inkomst av skatter med ett |
statens inkomst av skatter med ett |
större belopp än 205 miljoner kronor |
större belopp än 161,467 miljoner |
2006 och 250 miljoner kronor 2007. |
kronor 2006 och 288,533 miljoner |
|
kronor 2007. |
U
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
1T T Senaste lydelse 2006:1403.
78
4
Budgetpolitiska mål samt statens och den offentliga sektorns finanser
PROP. 2006/07:100
4 Budgetpolitiska mål samt statens och den offentliga sektorns finanser
I det inledande avsnittet (4.1) redovisar regeringen sin syn på behovet av att förstärka det finanspolitiska ramverket. I de avsnitt som följer därefter redovisas de budgetpolitiska målen för åren
En översiktlig redogörelse lämnas även för statens (avsnitt 4.4), kommunsektorns (avsnitt 4.5) och ålderspensionssystemets (avsnitt 4.6) finanser. Beräkningarna för
Det nuvarande finanspolitiska ramverket har sin grund i det svåra statsfinansiella läget i början av
En annan förutsättning för saneringen av statens finanser var reformeringen under 1990- talet av riksdagens process för att bereda och besluta om statsbudgeten. Beslut om stats- budgeten tas i två steg, med ett inledande beslut
4.1Det finanspolitiska ramverket om beräkning av inkomsterna och storleken på
ramar för 27 utgiftsområden och därefter beslut
4.1.1Nuvarande finanspolitiska ramverk om anslagen inom de olika områdena.
Historik
I det finanspolitiska ramverket ingår de mål och restriktioner som gäller för budgetpolitiken samt de regler och metoder som används när stats- budgeten bereds, beslutas, genomförs och följs upp.
Därigenom skapas förutsättningar för en budgetpolitik där olika utgifter ställs mot varandra och utgiftsökningar prövas utifrån ett fastställt ekonomiskt utrymme. För kommun- sektorn skärptes budgetdisciplinen genom restriktioner som påverkade skatteuttaget och, från och med 2000, genom att ett lagstadgat krav på budgetbalans infördes. Det senare kravet
81
PROP. 2006/07:100
gäller alltjämt och innebär att en kommun skall upprätta en budget så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett eventuellt underskott skall korrigeras inom tre år.
I anslutning till förändringarna i budget- processen och skärpningen av de budgetpolitiska målen, stärktes även den rättsliga regleringen av regeringens befogenheter och skyldigheter inom finansmaktens område genom tillkomsten av lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budget- lagen). När de offentliga finanserna förbättrades under slutet av
År 1998 tillkom EU:s stabilitets- och tillväxtpakt som innebär att ett eventuellt underskott i den offentliga sektorn inte får överstiga 3 procent av bruttonationalprodukten (BNP) något enskilt år och att den konsoliderade offentliga bruttoskulden inte får vara högre än 60 procent.
Sedan 2000 har riksdagen fastställt målet till att den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå till två procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Detta mål har sedan 2003 kompletterats med ett beslut om mål för överskott i den offentliga sektorn för det kommande året. Dessförinnan beslutade riksdagen om årliga överskottsmål enligt samma system som för det fleråriga utgiftstaket för staten, dvs. för det tredje tillkommande året.
Erfarenheter
Sammantaget har de skärpta budgetpolitiska målen och förbättrade budgetprocesser bidragit till en god budgetdisciplin som stärkt kontrollen över de offentliga finanserna och förbättrat förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Dessa institutionella förändringar är viktiga. Av stor vikt är också att riksdagen och regeringen under mer än tio år i stort har accepterat de begräns- ningar som dessa regler medför.
Statsskulden som andel av BNP stabiliserades på en nivå omkring 80 procent under perioden
I jämförelse med utgiftsutvecklingen under tidigare decennier har de statliga utgifterna under de senaste tio åren inte längre ökat som andel av BNP. De senaste åren har utgiftskvoten tvärtom minskat.
Det genomsnittliga finansiella sparandet i den offentliga sektorn uppgår sedan 2000 till 2
procent av BNP, även om det enskilda år har avvikit märkbart från 2 procent.TF1FT De beslutade utgiftstaken har klarats samtliga år, men i vissa fall med hjälp av åtgärder som inte ligger i linje med budgetlagens anda. Kommunsektorns finansiella sparande och ekonomiska resultat har successivt förbättrats sedan 2002.
I budgetpropositionen för 2007 angav regeringen att erfarenheterna av det finans- politiska ramverket i huvudsak är goda och att det därför finns starka skäl att i allt väsentligt behålla detta ramverk. Regeringen står fast vid denna bedömning. Samtidigt anser regeringen att ramverket i vissa delar har fungerat mindre bra. Det är därför nödvändigt med en översyn för att se hur det finanspolitiska ramverket kan förstärkas och vidareutvecklas.
Överskottsmålet har formulerats som ett genomsnitt över en konjunkturcykel, samtidigt som konjunkturcykelns längd inte är entydigt definierad. Det gör det svårt att följa upp måluppfyllelsen. Det finns också skäl att ifrågasätta i vilken grad överskottsmålet verk- ligen har varit styrande för den årliga finans- politiken. Vissa år har således inte ett överskott på 2 procent av BNP eftersträvats i budge- teringen ens på medellång sikt. De prognos- tiserade genomsnittliga överskotten har då legat betydligt lägre än 2 procent. Dessutom har de årliga målen haft en otydlig koppling till det övergripande långsiktiga målet. Det har också funnits osäkerhet kring motivet för överskotts- målet och hur länge det eftersträvade överskottet skall behållas.
Trots att ett av de grundläggande motiven för utgiftstaket är att det skall främja möjligheterna att nå överskottsmålet, har sambandet mellan det statliga utgifterna och den offentliga sektorns finansiella sparande varit otydligt. Det har också saknats öppenhet kring vad som varit avgörande för hur utgiftstakets nivå har bestämts.
Därtill har tidsperspektivet för finanspolitiken kortats. Det är en försvagning som kan få konsekvenser för långsiktigheten och stram- heten i det finanspolitiska ramverket. Förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året har inte regelmässigt lämnats till riksdagen på det sätt som ursprungligen förutsattes. Därigenom har tidsperspektivet i den ekonomiska vår-
1T T Inklusive premiepensionssparandet.
82
propositionen förkortats, vilket förstärker riskerna för ökad kortsiktighet.
Tillämpningen av principer och regler för budgetering och redovisning på statsbudgeten har skett på ett sätt som innebär att utgiftstakets avsedda funktion inte tillåtits verka fullt ut. Utrymmet under utgiftstaket har kunnat utökas genom att avsteg gjorts från de grundläggande principerna om fullständighet och brutto- budgetering på statsbudgeten. Detta har bl.a. skett genom ett ökat bruk av utgifter som belastar statsbudgetens inkomstsida samt genom att internt i staten lånefinansiera ett antal infrastrukturinvesteringar.
4.1.2Det finanspolitiska ramverket bör stärkas
Regeringens bedömning: Det finanspolitiska ramverket bör förstärkas för att säkerställa långsiktigt hållbara offentliga finanser.
Förutsättningarna för extern uppföljning och utvärdering av finanspolitiken bör förbättras.
SkälenT för regeringens bedömningT
Inledning
Regeringens uppfattning är att det finans- politiska ramverket har tjänat Sveriges ekonomi väl. Arbetet med översynen av ramverket som aviserades i budgetpropositionen för 2007 har inletts. Syftet är att komma till rätta med de brister och avsteg från centrala budgeterings- principer som har uppmärksammats och att förstärka ramverket. Regeringens avsikt är att lägga en grund för ökad öppenhet och tydlighet kring finanspolitiken.
Finanspolitikens yttersta syften är att bidra till en effektiv användning av ekonomins resurser, en jämn och stabil konjunkturutveckling och en rimlig fördelning av inkomster och förmögen- heter mellan individer och generationer. En grundförutsättning för att nå dessa syften är att de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara.
Regeringen redovisar i denna proposition sin syn på vilka principiella överväganden som bör ligga till grund för överskottsmålets utformning samt hur det följs upp och utvärderas. Öppenheten och tydligheten i budgetprocessen bör öka för att stärka utgiftstakets trovärdighet.
PROP. 2006/07:100
Vidare bör förutsättningarna för extern uppföljning och utvärdering av finanspolitiken förbättras.
Arbetet med att utreda och pröva möjligheter till ytterligare förslag kommer att fortsätta under mandatperioden för att skapa förutsättningar för ett finanspolitiskt ramverk som är ändamåls- enligt, effektivt och tydligt.
Överskottsmålets utformning
Förutsättningarna har förändrats sedan mitten av
Riksrevisionen anser i sin rapport Regeringens uppföljning av överskottsmålet (RiR 2006:27) att överskottsmålet inte är tydligt formulerat och att principerna för uppföljning av målet bör förtydligas.
OECD påpekar i sin rapport
I sin rapport Sweden – Staff Report for the 2005 Article IV Consultation ansåg IMF att det förekom en gradvis erodering av de finans- politiska reglerna. IMF ansåg att det finansiella sparandet var för svagt i förhållande till över- skottsmålet. Även IMF anser att överskotts- målet är svårt att utvärdera.
Oaktat behovet av en mer grundläggande genomlysning av hur överskottsmålet bör utformas i framtiden behöver målet justeras redan i år, men då av tekniska skäl. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att sparandet i premiepensionssystemet från och med april 2007 skall redovisas i nationalräkenskapernas
83
PROP. 2006/07:100
hushållssektor i stället för som hittills i den offentliga sektorn.
Det bör också klargöras vilka indikatorer som skall användas för att följa upp och utvärdera hur överskottsmålet uppfylls olika år.
Utgiftstakets långsiktighet och trovärdighet
Utgiftstakets främsta roll är att främja möjlig- heterna att nå överskottsmålet. För att öka öppenheten och stärka förutsättningarna för uppföljning och utvärdering anser regeringen att det finns behov av att tydliggöra grunderna för hur utgiftstakets nivå bestäms.
Långsiktighet är en viktig förutsättning för en stram budgetprocess och för trovärdigheten i systemet med ett utgiftstak för staten. Tidsperspektivet behandlas bl.a. i den ut- värdering av omläggningen av budgetprocessen som genomförts av en arbetsgrupp med tjänstemän från riksdagen och Regeringskansliet (dnr Fi2001/2694). Gruppen tillsattes med anledning av riksdagens tillkännagivande till regeringen om att omläggningen som genom- fördes fr.o.m. 2002 skulle utvärderas (bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:274). Arbets- gruppens slutsatser om effekterna på riksdagens dubbelarbete med budgeten under vår och höst samt uppföljning och utvärdering av riksdagens beslut redovisades i budgetpropositionen för 2007. De två återstående frågor som behandlas i utvärderingsrapporten, nämligen fastheten i regeringens interna budgetarbete och innehållet i den ekonomiska vårpropositionen, har enligt regeringens uppfattning betydelse för lång- siktigheten och trovärdigheten i finanspolitiken. Arbetsgruppens bedömningar av dessa frågor bör beaktas i utformningen av ramverket.
Kvaliteten, och delvis även tidsperspektivet, i regeringens underlag till riksdagen behandlas i Riksrevisionens rapport Det makroekonomiska underlaget i budgetpropositionerna (RiR 2006:23). Riksrevisionen anser bl.a. att reger- ingen bör utveckla bedömningen av effekterna på de offentliga finanserna och de takbegränsade utgifterna av osäkerheten i de makroekonomiska framskrivningarna. Regeringen delar denna upp- fattning.
För att vidmakthålla stramheten och förbättra öppenheten i budgetprocessen anser regeringen att inte bara de uttryckliga bestämmelserna i lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budget- lagen), utan även dess anda skall efterlevas i ökad utsträckning. De grundläggande principerna för
budgetering och redovisning på statsbudgeten bör därför upprätthållas på ett striktare och öppnare sätt.
Extern uppföljning och utvärdering
En väsentlig förutsättning för tilltron till det finanspolitiska ramverket och dess hållbarhet på lång sikt är att regeringens finanspolitiska mål följs upp på ett tydligt vis. Regeringen avser därför att inrätta ett finanspolitiskt råd som en myndighet under regeringen. För detta ändamål föreslår regeringen att det på tilläggsbudget i denna proposition förs upp ett anslag i statsbudgeten.
Det finanspolitiska rådet bör få i uppdrag att göra en årlig uppföljning av om de grund- läggande målen för finanspolitiken uppnås. Med detta avses överskottsmålet och utgiftstaket samt hur finanspolitikens inriktning förhåller sig till dessa mål och till konjunkturutvecklingen. Rådet bör också utvärdera om politiken bidragit till en långsiktigt uthållig tillväxt och om den bidragit till full sysselsättning. Rådet bör vidare utvärdera kvaliteten i det underlag som ligger till grund för regeringens bedömningar av över- gripande ekonomisk karaktär, t. ex. centrala indikatorer och prognoser. Även tydligheten i den ekonomiska vårpropositionen och budget- propositionen bör granskas.
Det finanspolitiska rådets analyser bör presenteras i en årlig rapport som lämnas till regeringen. Rapporten kan även utgöra ett underlag för riksdagens arbete med att granska regeringens politik. En viktig roll för rådet är att ta fram ett underlag som kan bli föremål för offentlig granskning och debatt.
Ur demokratisk synvinkel är det angeläget att förbättra möjligheterna till ansvarsutkrävande genom ökad öppenhet om finanspolitikens utformning. Allmänheten är den yttersta intressenten i hur de gemensamma resurserna hanteras. Allmänheten kan genom rådets arbete ges ökad insyn i de mål som styr politiken och i vilken grad de respekteras och uppnås. Detta kan öka politikens trovärdighet och öka förutsätt- ningarna att föra en finanspolitik som är lång- siktigt hållbar. Den ökade öppenheten utåt och tydligheten kring politiken kan också bidra till en bredare offentlig diskussion om den ekonomiska politiken.
84
4.1.3Förslag till överskottsmål
Regeringens förslag: Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande skall i genomsnitt uppgå till 1 procent av bruttonationalprodukten över en konjunkturcykel.
Regeringens bedömning: Årliga mål för den offentliga sektorns finansiella sparande bör ej användas.
Bakgrund
Målets utformning
Det hittillsvarande överskottsmålet, motsva- rande 2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel, fastställdes av riksdagen 1997 att gälla fr.o.m. 2000. I 1997 års ekonomiska vårproposition angavs en rad motiv för målet. Bland annat betonades att målet innebär ansvarstagande för välfärden när de offentliga åtagandena utsätts för en större belastning bl.a. genom ett växande antal äldre. Vidare angavs att med ett överskott på 2 procent som utgångsläge finns en marginal för att aktivt motverka konjunkturavmattningar utan att underskottet i de offentliga finanserna hotar att bli allt för stort. Samtidigt erinrades om den av
Motiven för överskottsmålet är giltiga även i dag. Förutsättningarna för målet har emellertid i vissa avseenden förändrats sedan mitten av 1990- talet, vilket i viss utsträckning påverkar både de grundläggande motiven för och utformningen av överskottsmålet. Därutöver har effekterna av den demografiska utvecklingen på olika generationers välfärd uppmärksammats i större utsträckning. Utformningen av målet påverkas också i teknisk mening av EU:s statistikorgans beslut om att redovisa sparandet i premie- pensionssystemet i hushållssektorn.
Uppföljningen av överskottsmålet
Riksrevisionen anser i sin rapport Regeringens uppföljning av överskottsmålet (RiR 2006: 27) om regeringens uppföljning av överskottsmålet under budgetåren
PROP. 2006/07:100
uppföljning bör förtydligas. Även internationella organisationer som
Motiven för överskottsmålet i dag
Regeringen avser även fortsättningsvis att föra en finanspolitik inriktad mot ett överskottsmål. Det finns fyra huvudsakliga motiv för detta (1) de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet,
(2) en jämn fördelning av resurser mellan generationerna, (3) ekonomisk effektivitet, samt
(4) behovet att upprätthålla tillräckliga marginaler så att stora underskott kan undvikas i lågkonjunkturer även vid en finanspolitik som aktivt motverkar lågkonjunkturer.
Långsiktig hållbarhet
Enligt Statistiska centralbyråns befolknings- prognos kommer antalet personer som är 65 år eller äldre per hundra personer i åldrarna
Jämn fördelning över generationerna
Ett överskott i det offentliga sparandet är därmed nödvändigt för att nå en jämn och rimlig fördelning mellan generationer av resurser som fördelas via den offentliga sektorn. Unga idag och ännu inte födda skall inte om några decennier belastas med en alltför tung börda då dagens yrkesverksamma är gamla och kräver offentligt finansierad sjukvård, äldreomsorg och pensioner. Genom att nu upprätthålla ett överskott i de offentliga finanserna skapas förutsättningar för att tillhandahålla avsedda pensioner samt god sjukvård och äldreomsorg även framöver när andelen äldre blir förhållande- vis stor. Det är därför angeläget att vi då inte har en statsskuld som innebär höga ränteutgifter. I diagrammet nedan illustreras den demografiska utvecklingens effekter på de offentliga
85
PROP. 2006/07:100
finanserna fram till 2050. Med överskott i de offentliga finanserna fram till 2015 beräknas statsskulden 2050 uppgå till ungefär samma nivå som i början på
Diagram 4.1 Statsskuld
Procent av BNP
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
Exklusive försäljningsinkomster |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
||||||
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
2004 |
2008 |
2012 |
2016 |
2020 |
2024 |
2028 |
2032 |
2036 |
2040 |
2044 |
2048 |
Anm. Förändringen av både inkomster och utgifter förklaras av den demografiska utvecklingen. I beräkningen är de löneberoende utgifterna löneindexerade, dvs. realt oförändrade över tiden. Fram till 2015 styrs skatteuttaget av att överskottet ska uppgå till 1 procent av BNP. Perioden efter 2015 är skattesatserna desamma som 2015 men inkomsterna varierar med tillväxten och den demografiska utvecklingen.
Ekonomisk effektivitet
En förutsägbar utveckling av skatter och utgifter främjar den ekonomiska effektiviteten. Genom att slå fast ett långsiktigt mål för överskottet i de offentliga finanserna kan förutsägbarheten av och trovärdigheten för den ekonomiska politiken stärkas. Det blir då lättare för hushåll och företag att planera sina ekonomiska beslut vilket bidrar till välfärdsvinster. Hållbarhet i de offentliga finanserna leder till trovärdighet för finanspolitiken. Det kan också bidra till positiva effekter på de finansiella marknaderna bl.a. genom lägre riskpremier och därmed lägre räntekostnader.
Tillräcklig marginal för att undvika stora underskott
Med hänsyn till konjunkturkänsligheten i de offentliga finanserna ger överskottsmålet en sä- kerhetsmarginal för att undvika stora underskott som beror på konjunkturutvecklingen eller på osäkerhet. Tillräckliga marginaler ger utrymme för de automatiska stabilisatorerna att verka fullt ut och även till aktiv finanspolitik när sådan är påkallad. I detta sammanhang utgör kravet i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt en ytterligare restriktion, dvs. ett eventuellt årligt underskott får inte överstiga 3 procent av BNP.
Eurostats beslut om premiepensionssparandet
Med anledning av ett beslut i EU:s statistikorgan Eurostat 2004 skall sparandet i premiepensions- systemet från och med april 2007 redovisas i nationalräkenskapernas hushållssektor i stället för som hittills i den offentliga sektorn. Detta påverkar i teknisk mening utformningen av överskottsmålet för den offentliga sektorn, men utgör inte någon reell förändring.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Ett nytt överskottsmål
Regeringen avser även fortsättningsvis att föra en finanspolitik som säkerställer långsiktig håll- barhet, jämn fördelning mellan generationerna, ekonomisk effektivitet och tillräckliga margi- naler så att stora underskott kan undvikas i lågkonjunkturer. Dessutom måste Eurostats beslut att redovisa premiepensionssparandet i hushållssektorn och inte i den offentliga sektorn beaktas. Denna tekniska förändring minskar det redovisade offentliga sparandet med cirka 1 procent av BNP. Regeringen föreslår därför att målet för det finansiella sparandet tekniskt justeras från 2 procent i genomsnitt av BNP över en konjunkturcykel till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Målets stramhet med avseende på långsiktig hållbarhet förändras därmed inte.
Årliga mål bör ej användas
Som ett medel för att uppnå det övergripande överskottsmålet fastställs sedan 2003 ett årligt mål för det kommande årets offentliga sparande. I teorin är det möjligt att fastställa årliga mål genom att följa en princip som tar hänsyn till både det övergripande målet och konjunkturen. I praktiken har emellertid de årliga målen varit svåra att hantera och det har saknats en tydlig koppling till en fastslagen princip. Därmed bedöms de årliga målen inte ha haft någon styrande roll för att uppnå det medelfristiga målet. De har således inte haft någon meningsfull funktion. Regeringen anser därför att det årliga målet för den offentliga sektorns finansiella sparande ej bör användas.
Styrningen mot det medelfristiga överskotts- målet avses förstärkas av de förslag till förbätt- ringar av det finanspolitiska ramverket och av inrättandet av det finanspolitiska rådet. Särskilt viktigt är det att kopplingen mellan utgiftstaken och överskottsmålet tydliggörs.
86
Regeringen avser att utvärdera överskottsmålet
I denna proposition redovisar regeringen vissa förändringar som avser att förstärka det finanspolitiska ramverket i riktning mot en ökad öppenhet och tydlighet. Därigenom förbättras möjligheterna till ansvarsutkrävande. Regeringen avser att under mandatperioden gå vidare med att utveckla ramverket i denna riktning. Effekterna på de offentliga finanserna av de reformer för ökad sysselsättning som regeringen redan har genomfört, och kommer att genom- föra de närmaste åren, skall då beaktas. Det gäller framför allt reformer i skatte- och transfereringssystemen och av arbetsmarknads- politiken med syfte att öka sysselsättningen.
Mot bakgrund av de beräkningar som nu genomförts av de offentliga finansernas utveckling på lång sikt, bedöms det föreslagna överskottsmålet motsvarande i genomsnitt 1 procent av BNP över konjunkturcykeln behöva upprätthållas under den nuvarande mandat- perioden och så länge det är nödvändigt för att de offentliga finanserna skall utvecklas på ett långsiktigt uthålligt sätt. En viktig fråga att analysera är hur de finanspolitiska målen skall utformas för att på bästa sätt upprätthålla hållbara offentliga finanser när det demografiska trycket tilltar. Ett alternativ till överskottsmål för hela den offentliga sektorn som förts fram i debatten är ett mål för statens finansiella sparande. Även mål för den offentliga skuldens utveckling har diskuterats. Det mål för de offentliga finanserna som på sikt kommer att användas skall obetingat säkerställa hållbara offentliga finanser och en rimlig fördelning mellan generationerna.
Regeringen avser att före mandatperiodens slut utreda de ovan angivna frågorna vidare och komma med förslag om det finanspolitiska ramverkets framtida utformning.
4.1.4Uppföljning av överskottsmålet
Regeringens bedömning: För att i efterhand ut- värdera hur överskottsmålet har uppfyllts behövs olika indikatorer. En indikator på detta är genomsnittet för offentliga sektorns finansiella sparande från 2000 till och med det senaste utfallsåret.
För att utvärdera hur den föreslagna och aviserade finanspolitiken förhåller sig till över-
PROP. 2006/07:100
skottsmålet kommer ett löpande genomsnitt för det finansiella sparandet att användas som indikator. Genomsnitten kommer att beräknas på utfall för det offentliga sparandet under de närmast föregående åren och prognoser och beräkningar för det offentliga sparandet under de närmast följande åren.
Dessutom kommer andra indikatorer, exempel- vis konjunkturjusterat sparande (s.k. strukturellt sparande) att användas för att bedöma finanspolitikens inriktning i förhållande till överskottsmålet.
Bakgrund: Det har varit svårt att vid olika tidpunkter utvärdera huruvida finanspolitiken varit konsistent med överskottsmålet. Därmed har det funnits en risk för att målets legitimitet skulle minska och att efterlevnaden av hela det budgetpolitiska ramverket skulle försvagas. De indikatorer som har använts för att bedöma finanspolitikens inriktning i förhållande till överskottsmålet har skiftat mellan åren. Det har bidragit till osäkerhet och otydligheten när det gäller uppföljningen av målet. Dessa problem har också uppmärksammats av Riksrevisionen och internationella organisationer.
Skälen för regeringens bedömning: För att i efterhand bedöma huruvida överskottsmålet har efterlevts är en naturlig indikator genomsnittet för det finansiella sparandet från 2000 till och med det senaste utfallsåret.
Det finns emellertid ett stort behov av indikatorer som på ett tidigt stadium visar om finanspolitiken är i linje med målet. Indikato- rerna bör finnas när finanspolitiken fortfarande kan justeras för att nå målet.
För att på kortare sikt utvärdera hur den föreslagna och aviserade finanspolitiken förhåller sig till det övergripande överskottsmålet, och för att bedöma utrymmet för reformer under de närmaste åren, kommer därför ett genomsnitt för det finansiella sparandet över sju år att användas som indikator, den s.k. genom- snittsindikatorn (se avsnitt 4.2.1). Genomsnitten kommer att beräknas på utfall för det offentliga sparandet under de närmast tre föregående åren och på prognoser och beräkningar för det offentliga sparandet under det innevarande året och de närmast tre kommande åren.
En fördel med indikatorn är att tre framåtblickande år också utgör den tidshorisont för vilken utgiftstaken sätts. Det fleråriga
87
PROP. 2006/07:100
utgiftstakets främsta uppgift är att ge förutsättningar att uppnå överskottsmålet. Den valda tidshorisonten tydliggör den framåt- blickande finanspolitiken. Det bör emellertid påpekas att även utfallsår innehåller ett visst mått av prognoser. Därmed görs revideringar av det finansiella sparandet i efterhand. Indikatorn bör därför tolkas med viss försiktighet. Regeringen kommer löpande att utvärdera indikatorn och kan återkomma med förslag om hur den kan utvecklas och kompletteras.
Att definiera överskottsmålet i termer av ett genomsnittligt värde mätt över en längre period gör att målet lämnar viss flexibilitet och utrymme för stabiliseringspolitik. Variationer i det offentliga sparandet orsakade av automatiska stabilisatorer och, när så är påkallat, aktivt stabiliserande finanspolitik, ryms inom ramen för överskottsmålets konstruktion. Utrymmet för finanspolitiken påverkas därmed både av graden av måluppfyllelse de närmast föregående åren och av den prognostiserade utvecklingen för överskotten de närmast tre kommande åren.
Vid bedömning av måluppfyllelse och av det finanspolitiska utrymmet för reformer bör hänsyn också tas till större väl definierade engångseffekter.
Måluppfyllelse kan också mätas med s.k. kon- junkturjusterat sparande (strukturellt sparande). Denna indikator mäter sparandet vid en potentiell nivå på produktionen. Effekter på det finansiella sparandet av avvikelser i produktionen från dess potentiella nivå avräknas därmed från det finansiella sparandet.
Beräkningar av konjunkturjusterat sparande är i teorin en användbar indikator för att mäta läget i de offentliga finanserna. I praktiken är emellertid indikatorn förenad med betydande osäkerhet. Förutom osäkerhet i ekonomiska och finansiella data, tillkommer också osäkerhet om skillnaden mellan faktisk och potentiell produktion. Revideringar av historiska mått på beräknad potentiell produktion är betydande. Följden blir att mått på konjunkturjusterat sparande är osäkert. Indikatorn bör därför inte användas som huvudindikator vid bedömning av måluppfyllelsen.
Trots att det finns svårigheter förknippade med det konjunkturjusterade sparandet bör detta ändå användas som en indikator bland flera för att bedöma om den rådande finanspolitiken ligger i linje med det övergripande målet. Konjunkturjusterat sparande används även inom
EU som indikator vid övervakningen av de offentliga finanserna inom ramen för Stabilitets- och tillväxtpakten och beräknas också rutin- mässigt för Sverige bl.a. av Konjunkturinstitutet.
4.1.5Utgiftstakets nivå
Regeringens bedömning: Det fleråriga utgifts- takets främsta uppgift är att ge förutsättningar att uppnå överskottsmålet. Nivån på utgiftstaket för staten bör därför beräknas med utgångs- punkt i bedömningen av kommunsektorns och det offentliga ålderspensionssystemets finansiella sparande samt de statsinkomster som följer av den eftersträvade skattepolitiken.
Nivån på utgiftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifternas omfattning i förhållande till brutto- nationalprodukten.
Bakgrund: Utgiftstaket för staten är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budget- disciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken genom att förhindra att tillfälliga inkomster används för att finansiera varaktiga utgifter. Taket understryker även behovet av prioriteringar mellan olika utgifter och förebygger en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. Det fleråriga utgiftstaket har sedan det infördes 1997 bidragit till att målet om överskott i den offentliga sektorns finanser kunnat uppnås.
Genom att beslutsprocessen om statsbud- geten inleds med självständiga beslut om statsbudgetens samlade inkomster och utgifter, dvs. restriktioner för helheten, har utgifterna under de senaste tio åren inte längre ökat som andel av bruttonationalprodukten (BNP). I jäm- förelse med utgiftsutvecklingen under tidigare decennier, när budgeten formades genom beslut om detaljer som sedan summerades, är detta en väsentlig förbättring. Kontrollen av utgifts- utvecklingen har även möjliggjort skatte- sänkningar.
I 42 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten anges att om det finns risk att ett beslutat tak för statens utgifter kommer att överskridas, skall regeringen för att undvika detta vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå
88
riksdagen nödvändiga åtgärder. Riksrevisionen har i sin rapport Det makroekonomiska under- laget i budgetpropositionen (RiR 2006:23) rekommenderat att redovisningen av effekterna på de takbegränsade utgifterna av osäkerheten i de makroekonomiska framskrivningarna skall utvecklas.
Skälen för regeringens bedömning
Utgångspunkter
De ursprungliga motiven för det fleråriga utgiftstaket för staten ligger alltjämt fast. Regeringen anser dock att ökad öppenhet i systemet kan stärka förtroendet för regeringens åtagande om långsiktigt uthålliga offentliga finanser.
En viktig utgångspunkt för regeringens syn på utgiftstakets nivå är att det område som utgiftstaket för staten omfattar inte förändras. Det betyder att de takbegränsade utgifterna skall omfatta samtliga statliga utgifter, exklusive statsskuldsräntorna och att de skall innefatta utgifterna i ålderspensionssystemet.
Förutsättningar att uppnå överskottsmålet
För att visa hur utgiftstaket för staten ger förutsättningar för att uppnå överskottsmålet avser regeringen att tydligare uttala vilka överväganden som ligger till grund för bedömning och förslag om utgiftstakets nivå. För att den eftersträvade utvecklingen av de offentliga finanserna skall uppnås kommer därför utgiftstaket för staten att beräknas med utgångspunkt i kommunsektorns och ålders- pensionssystemets finansiella sparande samt de statsinkomster som blir en följd av den eftersträvade skattepolitiken.
Utvecklingen av de statliga utgifterna
Erfarenheterna visar att ett utgiftstak som ligger på en väl avvägd nivå är ett effektivt verktyg för att hålla utgiftsutvecklingen under kontroll på medellång sikt. Nivån bör bestämmas så att utgiftstaket stödjer en stabil utgiftsutveckling, dvs. så att stora svängningar kan undvikas.
Nivån på utgiftstaket bör därför även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifternas omfattning i förhållande till BNP. Regeringens uppfattning är att de statliga utgifterna som andel av BNP skall minska svagt.
PROP. 2006/07:100
Prognososäkerheter och variationer i utgifterna
Faktorer som kan ha betydelse för utgiftstakets funktion i det finanspolitiska ramverket måste bedömas och vägas samman till en helhet för att den nivå som fastställs skall kunna utgöra ett effektivt styrinstrument för budgetpolitiken. En del utgifter är beroende av den ekonomiska utvecklingen. Utgiftsnivån behöver därför också grundas på en bedömning av konjunktur- utvecklingen för att undvika ogynnsamma förstärkningar av konjunktursvängningarna, dvs. en procyklisk budgetpolitik.
Det skall finnas en skillnad mellan det föreslagna utgiftstaket och beräkningen av de takbegränsade utgifterna, vilket innebär att det skall finnas en budgeteringsmarginal. Syftet med budgeteringsmarginalen är bl.a. att under utgiftstaket, vid givna regler, kunna hantera utgiftsökningar som inte kunde förutses i de ursprungliga beräkningarna. För att fastställa en nivå på utgiftstaket är det således även nödvändigt att ta ställning till vilken marginal under utgiftstaket som behövs för att hantera olika prognososäkerheter och tillfälliga variationer i utgiftsutvecklingen.
Regeringens avsikt är att, i enlighet med Riks- revisionens rekommendation, tydligt redovisa vilka överväganden som görs avseende risker och osäkerheter i de takbegränsade utgifternas utveckling till följd av den makroekonomiska utvecklingen. Beteendeförändringar m.m. kan leda till omfattande och oförutsedda föränd- ringar i antalet personer som uppbär ersättningar från olika socialförsäkringsförmåner. När budgeteringsmarginalens storlek skall bestäm- mas behöver därför även en bedömning göras av riskerna på kort sikt för ändringar i utnyttjandet av de statliga transfereringssystemen.
Budgeteringsmarginalens omfattning måste även beakta regeringens behov av att kunna besluta om aktiva nya åtgärder för att stabilisera ekonomin utöver de anpassningar som sker via automatiska stabilisatorer.
I budgetpropositionen för 2008 kommer regeringen att föreslå utgiftstak för 2009 och 2010. I samband med dessa förslag avser regeringen att återkomma med en redovisning av budgeteringsmarginalen.
Regeringen avsikt framgent är att i den ekonomiska vårpropositionen redovisa de över- väganden som ligger till grund för beräkningen av utgiftstaket. En uppföljning som belyser utvecklingen av de takbegränsade utgifterna i
89
PROP. 2006/07:100
förhållande till utgiftstaket redovisas närmare i skrivelsen Årsredovisningen för staten.
4.1.6Fleråriga utgiftstak
Regeringens bedömning: En bedömning av lämpligt utgiftstak för staten för det tredje tillkommande året kommer att redovisas i den ekonomiska vårpropositionen. Utgiftstaket utgör en väsentlig del i riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Bedömningen av utgiftstaket för det tredje året kommer normalt att motsvara förslaget till utgiftstak i den följande budgetpropositionen.
Bakgrund: När det fleråriga taket för statens utgifter infördes från budgetåret 1997 var utgångspunkten att denna övergripande restrik- tion skulle ge förutsättningar att på medellång sikt hålla utvecklingen av statens utgifter under kontroll. Med medellång sikt avses här en period som täcker det innevarande året och de tre närmast följande åren. Till och med 2001 lämnade regeringen utan undantag förslag om utgiftstak för det tredje tillkommande året i den ekonomiska vårpropositionen, dvs. för det tredje året efter det innevarande året.
Riksdagen beslutade 2001 (bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:274) att förslag till beslut om utgiftstak i stället skall ingå i budgetpropositionen. Från och med 2002, då omläggningen genomfördes, har regeringen vid fyra tillfällen avstått från att i budgetpro- positionen föreslå ett utgiftstak för det tredje tillkommande året. Det gäller budget- propositionerna för 2003, 2005, 2006 och 2007. I de senaste tre propositionerna har dock en teknisk beräkning eller en bedömning av utgiftstaket för det tredje tillkommande året presenterats. I budgetpropositionen för 2007 angav regeringen att förslag till utgiftstak för 2009 och 2010 skall presenteras i budget- propositionen för 2008. Finansutskottet välkomnar (bet. 2006/07:FiU1) regeringens avsikt att återgå till den tidigare ordningen med utgiftstak som fastställs tre år framåt. Vidare anges att finansutskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget att återgå till den treåriga budgetcykeln för att värna långsiktig- heten i de offentliga finanserna.
Riksdagens beslut att ändra budgetprocessen föranleddes av att den tidigare ordningen med beslut om utgiftstak för staten och beslut om preliminära ramar för utgiftsområden under våren, medförde ett dubbelarbete. Vissa arbetsmoment ingick i beredningen av såväl den ekonomiska vårpropositionen som budgetpro- positionen. Enligt den utvärdering som genom- förts av effekterna av omläggningen av budget- processen har riksdagens budgetrelaterade arbete under våren sammantaget minskat sedan 2002 (prop. 2006/07:1 Förslag till statsbudget, finans- plan m.m. avsnitt 4.8).
Den samlade bedömning i utvärderingen är att ramarna för utgiftsområdena i den ekonomiska vårpropositionen i allt mindre utsträckning har blivit styrande för de slutliga ramar som föreslås i budgetpropositionen. Detta tyder på att fastheten i regeringens interna budgetprocess i detta avseende har försvagats. Förändringen har skett successivt fr.o.m. 2000 och någon tydlig koppling kan därmed inte göras till omlägg- ningen 2002.
Vidare konstateras i utvärderingen att tids- perspektivet i finansplanen i den ekonomiska vårpropositionen inte förlängdes fr.o.m. 2002 på det sätt som var en förutsättning för de ändringar som beslutades i riksdagen. Snarare har det förkortats på ett sätt som knappast motsvarar medellång sikt genom att förslag och beräkningar omfattat endast ett till två år. Förslagen till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken har därmed fått motsvarande tidsmässiga begränsning. Det medelfristiga perspektivet har i stället främst upprätthållits i budgetpropositionen genom de prognoser och medelfristiga kalkyler som redovisats där.
I Riksrevisionens rapport Det makroeko- nomiska underlaget i budgetpropositionerna (RiR 2006:23) rekommenderas bl.a. att de medelfristiga kalkylerna byggs ut liksom även bedömningen av osäkerheter och risker när det gäller de offentliga finanserna och de takbegrän- sade utgifterna.
Skälen för regeringens bedömning: Utgifts- taket har nu tillämpats i tio år och utgör en etablerad och central del i det finanspolitiska ramverket som bidrar till att de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara. Beslutet om utgiftstaket utgör ett självständigt beslut som tas med utgångspunkt i tillgängligt ekonomiskt utrymme. Enligt regeringen bör därför en
90
bedömning av utgiftstaket för statens utgifter avseende det tredje tillkommande året utgöra en del av riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som ingår i den ekonomiska vårpropositionen. Att utgiftstaket presenteras som en övergripande restriktion redan på våren kan även bidra till att stärka fastheten i regeringens interna budgetarbete och därmed trovärdigheten i regeringens finanspolitik.
För att kunna upprätthålla en fortsatt stramhet i budgetprocessen som ger förut- sättningar för en stabil utgiftsutveckling är det av stor vikt att ramverket utgår från ett medelfristigt perspektiv. En fortsatt användning av tidsperspektiv som endast omfattar ett till två år innebär en alltför kortsiktig politik och regeringen anser därför att förslag till utgiftstak alltid bör lämnas för det tredje tillkommande året. Om utgiftstak för det tredje tillkommande året presenteras i den ekonomiska vårpro- positionen stärks även förutsättningarna att upprätthålla ett tidsperspektiv som avser medellång och lång sikt, vilket var den uttalade och grundläggande utgångspunkten för riks- dagens beslut om omläggningen av budget- processen. Som en följd av detta anser reger- ingen att tydliga beskrivningar och riskanalyser avseende de medelfristiga makroekonomiska kalkylerna, som bl.a. efterfrågas av Riksrevi- sionen, huvudsakligen bör redovisas i den ekonomiska vårpropositionen.
Regeringen avser därför att regelmässigt redovisa en bedömning av utgiftstaket för det tredje tillkommande året i den ekonomiska vårpropositionen som en väsentlig del i riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Den bedömda nivå på utgiftstaket som redovisas i den ekonomiska vårpropositionen kommer normalt att ligga fast och föreslås i den därpå följande budgetproposi- tionen.
Styrkan i det finanspolitiska ramverket skulle öka om ett krav på ett obligatoriskt utgiftstak och ett medelfristigt perspektiv reglerades i lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen). Regeringen avser att göra översyn av budget- lagen för att pröva om det finns behov av ändringar med anledning av de erfarenheter som vunnits under de drygt tio år som gått sedan lagen infördes. I en sådan samlad översyn bör det ingå att pröva om utgiftstaket bör göras obligatoriskt, om tidsperspektivet bör bestäm- mas till tre år samt om det bör regleras att förslag
PROP. 2006/07:100
till utgiftstak för det tredje tillkommande året skall lämnas i den ekonomiska vårpropositionen.
4.1.7Principer för budgetering och redovisning av statens utgifter
Regeringens bedömning: Statsbudgeten bör ut- formas på ett sätt som är förenligt med de grundläggande principerna om fullständighet och bruttoredovisning. Om avsteg görs från dessa principer bör tydliga motiv anges och möjlighet till jämförbarhet säkerställas.
Tekniska justeringar av utgiftstaket bör göras med anledning av ändrad institutionell avgräns- ning och ansvarsfördelning inom den offentliga sektorn samt vid budgettekniska omläggningar. Vid tekniska justeringar kommer en redovisning att lämnas som möjliggör jämförbarhet över tid vid budgetering och uppföljning av de takbegränsade utgifterna.
Bakgrund: Sedan länge är fullständighets- principen vägledande för utformningen av statsbudgeten. Fullständighetsprincipen innebär att statsbudgeten bör omfatta all statlig verksamhet och ange alla de medel som beräknas inflyta till eller utbetalas från statliga myndig- heter eller andra statliga organ. Nära samband med denna princip har bruttoprincipen, enligt vilken för varje verksamhet samtliga utgifter och inkomster skall framgå i budgeten.
Genom avsteg från dessa principer före- kommer emellertid vissa former av utgifter som inte avspeglas på statsbudgeten. Undantag från fullständighetsprincipen innebär att inkomster uppbärs och tas i anspråk för särskilda ändamål helt utanför statsbudgeten. Ett exempel är det allmänna tjänstepensionssystemet. Genom nettoredovisning görs undantag från brutto- principen. Nettoredovisning innebär t.ex. att inkomster i en verksamhet dras från utgifterna innan anslaget budgeteras och redovisas på statsbudgeten.
Det har aldrig varit möjligt att undantagslöst hävda fullständighetsprincipen för stats- budgetens del, inte heller bruttoprincipen. Medel behöver av praktiska skäl kunna tas i anspråk för särskilda ändamål utan att föras upp på statsbudgeten. Det är emellertid riksdagens sak att bestämma när detta skall förekomma.
91
PROP. 2006/07:100
Regeringsformen innehåller i 9 kap. 2 § en bestämmelse som möjliggör undantag. Denna bestämmelse anger att riksdagen kan bestämma att medel tas i anspråk i annan ordning än genom budgetreglering.
Lagen (1996:1059) om statsbudgeten (bud- getlagen) innehåller preciseringar av och kom- pletteringar till regeringsformens översiktliga och kortfattade bestämmelser. I budgetlagen återfinns fullständighetsprincipen som preciseras till att statsbudgeten skall omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. När det gäller bruttoprincipen sägs inledningsvis att statens inkomster och utgifter skall budgeteras brutto på statsbudgeten. Därefter anges några undantag. Det första innebär att om inkomster i en verksamhet endast skall bidra till att täcka en verksamhets utgifter får utgifterna redovisas netto på anslag. Det andra undantaget är att en verksamhet där statens kostnader helt skall täckas med verksamhetens intäkter inte skall budgeteras och redovisas på anslag eller inkomsttitlar.
Det är värt att notera att budgetlagen inte innehåller något undantag från bruttoprincipen beträffande inkomster som redovisas mot inkomsttitlar. Sådana inkomster skall därför alltid budgeteras och redovisas brutto.
Avsteg från de två huvudprinciperna om budgetering och redovisning på statsbudgeten får inga direkta konsekvenser för uppföljningen av överskottsmålet eftersom det finansiella sparandet beräknas och redovisas med utgångs- punkt från nationalräkenskapernas principer (ENS 95). Däremot kan det få konsekvenser för utgiftstakets trovärdighet och styrka som verk- tyg för att kontrollera statens samlade utgifter.
Skälen för regeringens bedömning
De grundläggande principerna bör upprätthållas
Under de tio år som utgiftstaket har tillämpats har ett antal beslut lett till att tydligheten i statsbudgeten har försämrats. Ett exempel på detta är redovisningen av utgifter på budgetens inkomstsida i form av lagreglerade skattekonto- krediteringar och skattereduktioner. Ett annat exempel som fått liknande konsekvenser är ökad nettobudgetering av offentligrättsliga avgifter. Det innebär att myndigheter tillåts disponera inkomster från offentligrättslig verksamhet i stället för att dessa redovisas mot inkomsttitel på statsbudgetens inkomstsida. Avsteg från full-
ständig bruttoredovisning på detta område kan vara motiverad om verksamhetens volym varierar kraftigt, dvs. om den är starkt efterfrågestyrd. Under perioden
Enligt budgetlagen skall investeringar i infrastruktur som regel finansieras med anslag. Lagen innehåller dock en möjlighet för riksdagen att besluta att finansiering skall ske på annat sätt. Med stöd härav har beslut fattats att i viss utsträckning finansiera investeringar i vägar och järnvägar med interna lån i Riksgäldskontoret. Därmed uppstår ett utrymme under utgiftstaket som kan användas för permanenta utgifts- ökningar. Investeringsbeslutet prövas inte heller mot andra prioriterade utgiftsökningar. Tillämp- ningar av detta slag kan ibland vara befogade men innebär samtidigt att budgetdisciplinen kan påverkas negativt.
Ytterligare ett område där regeringen anser att det finns betydande principiella invändningar är den rådande ordningen för kapitaltillskott till statliga bolag. Den innebär att extra utdelningar i ett statligt bolag kan föras som ett kapital- tillskott till ett annat statligt bolag via ett särskilt konto i Riksgäldskontoret. Transaktionerna innebär att utgiftstaket för staten kringgås. Regeringen redovisade därför i budgetpro- positionen för 2007 sin avsikt att se över systemet och att återkomma till riksdagen med en samlad bedömning. Vidare angavs att det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:19 Kapitalinsatser i statliga bolag förutsätts utgå efter 2007.
Ökade avsteg från bruttobudgetering och bruttoredovisning skapar på kort sikt ett större utrymme under utgiftstaket som kan användas för varaktigt högre utgifter. Öppenheten och jämförbarheten kan vidare försvagas om redovisningsregler ändras för att kringgå det beslutade utgiftstaket, exempelvis genom att utbetalningar av bidrag m.m. tidigareläggs eller senareläggs vid årets slut.
92
För att stärka trovärdigheten för det finanspolitiska ramverket behöver tillämpningen av principerna för bruttobudgetering och full- ständighet vid utformningen av statsbudgeten bli mer strikt. En grundläggande utgångspunkt för att dessa principer skall fungera väl är att budgetering och redovisning av inkomster och utgifter på statsbudgeten är jämförbara över tid.
Jämförbarhet över tid förutsätter vidare att utgifter hänförs till rätt år så att utgifter för två års verksamhet inte belastar budgeten ett och samma år.
Regeringen avsikt är att slå vakt om principerna om bruttobudgetering och fullständighet. Avsteg från dessa principer bör motiveras särskilt vid budgeteringstillfället och följas upp genom en tydligare redovisning till riksdagen än vad som skett hittills. Vidare bör förutsättningar för jämförbarhet över tid säkerställas.
Regeringen föreslår i denna proposition att ytterligare steg tas för att minska de utgifter som hittills redovisats som skattekontokredite- ringarna på statsbudgetens inkomstsida (se avsnitt 6.4.2 Utgiftsområde 13).
Tekniska justeringar av utgiftstaket
Tekniska justeringar syftar till att behålla en oförändrad begränsning av de offentliga utgifterna i samband med ändringar av den institutionella avgränsningen och ansvars- fördelningen inom den offentliga sektorn. Justeringar kan även föranledas av budget- tekniska omläggningar. Tekniska justeringar av utgiftstaken är ofrånkomliga, men de bör vara symmetriska i bemärkelsen att samma principer används för såväl en höjning som en sänkning av utgiftstaket. Utgiftstaket skall utgöra en lika stram begränsning för de takbegränsade utgifterna efter den tekniska justeringen som före de förändringar som föranledde justeringen. För att värna utgiftstakets öppenhet och begriplighet bör förslag om tekniska justeringar begränsas till mer betydande förändringar, förslagsvis enskilda åtgärder som motiverar en justering med mer än 100 miljoner kronor per år. Mindre variationer till följd av ändrade principer bör ske inom ramen för budgeteringsmarginalen, men redovisas på ett tydligt sätt för riksdagen.
Utgiftstaket uttrycks i hela miljarder kronor och det är därför rimligt att en föreslagen teknisk justering avrundas efter det att de olika justeringar, som regeringen anser motiverade,
PROP. 2006/07:100
har summerats. Teknisk justering av utgiftstak bör ske endast en gång per år. Detta bör lämpligen ske i budgetpropositionen. Om stora förändringar är nödvändiga bör justeringar även kunna ingå i den ekonomiska vårpropositionen.
4.2Budgetpolitiska mål
De förstärkningar av det finansiella ramverket som föreslås i denna proposition (se avsnitt 4.1) innebär bl.a. att de övergripande och fleråriga målen, utgiftstaket för staten och målet för den offentliga sektorns finansiella sparande (över- skottsmålet) bibehålls och dess utformning i flera avseenden förtydligas. Att de takbegränsade utgifterna skall rymmas inom beslutade utgifts- tak för staten kvarstår oförändrat som ett centralt budgetpolitiskt åtagande. Även över- skottet i den offentliga sektorns finansiella sparande bibehålls.
Som en följd av beslut i EU:s statistikorgan Eurostat 2004 att sparandet i premiepensions- systemet från och med april 2007 skall redovisas i nationalräkenskapernas hushållssektor i stället för som tidigare i den offentliga sektorn görs en teknisk följdjustering (se avsnitt 4.1.3) av nivån till 1 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Målformuleringen blir tydligare genom att utgiftstaket uttryckligen skall stödja över- skottsmålet.
Riksdagen har sedan 2003 fram till och med 2007 fastställt årliga mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Med anledning av den tekniska förändringen avseende premie- pensionssystemet hantering i nationalräken- skaperna redovisas den offentliga sektorns sparande i tabell 4.1 både inklusive och exklusive sparandet i premiepensionssystemet. De årliga målen har väsentligt överträffats vissa år och andra år underskridits. Enligt det preliminära utfallet av nationalräkenskaperna klarades det årliga målet för 2006.
93
PROP. 2006/07:100
Tabell 4.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Procent av BNP
Finansiellt |
|
|
|
|
|
|
|
sparande |
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Exklusive
2
ppsP |
P |
(utfall) |
3,8 |
1,7 |
0,6 |
1,9 |
2,1 |
||
|
|||||||||
Inklusive |
|
|
|
|
|
|
|
||
2 |
|
(utfall) |
5,0 |
2,6 |
1,5 |
2,9 |
3,1 |
||
ppsP |
P |
||||||||
|
|||||||||
Årsvisa mål |
2,0 |
2,5 |
2,0 |
2,0 |
1 |
1 |
1 |
||
P |
P |
P |
|||||||
0,5P |
0,5P |
0,5P |
|||||||
|
|
3 |
3,0 |
0,1 |
1,0 |
2,4 |
2,6 |
||
|
|
P |
|||||||
SkillnadP |
|||||||||
1P P Målet var att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn skulle vara minst 0,5 procent av BNP. Finansiellt sparande redovisas både inklusive och exklusive premiepensionssparandet. De årsvisa målen är satta i förhållande till måttet som inkluderar premiepensionssparandet.
2P ppsP = premiepensionssparandet.
3P SkillnadP mellan utfall inklusive premiepensionssparande och årsvisa mål.
Utgiftstaket har klarats samtliga år sedan det infördes. Emellertid har det förekommit avsteg från en fullständig bruttoredovisning (se bl.a. avsnitt 4.1.2 och 4.1.7), med risk för försämrad budgetdisciplin. I tabell 4.2 redovisas fastställda utgiftstak för åren
Tabell 4.2 Fastställda utgiftstak och utfall
Miljarder kronor
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Utgiftstak för |
|
|
|
|
|
staten |
812,0 |
822,0 |
858,0 |
870,0 |
907,0 |
|
|
|
|
|
|
Takbegränsa- |
|
|
|
|
|
de utgifter |
|
|
|
|
|
(utfall) |
811,6 |
819,1 |
855,6 |
864,3 |
895,2 |
|
|
|
|
|
|
Budgeterings- |
|
|
|
|
|
marginal |
0,4 |
2,9 |
2,4 |
5,7 |
11,8 |
|
|
|
|
|
|
I budgetpropositionen för 2007 föreslog reger- ingen ett årligt mål om minst 1 procents finansiellt sparande för 2007 (se tabell 4.3). De prognoser och utfall som hittills finns tillgängliga indikerar att målet kommer att uppfyllas. Emellertid är den samlade erfaren- heten av de årliga målen att de inte fungerar tillräckligt väl som vägledning för att nå överskottsmålet (se avsnitt 4.1.3). Regeringen föreslår därför i denna proposition att de årliga målen avskaffas och kommer följaktligen inte att föreslå något årligt mål framöver.
Tabell 4.3 Av riksdagen beslutade årsvisa budgetpolitiska
mål 2007 och 2008
|
2007 |
2008 |
Utgiftstak för staten, miljarder kronor |
938 |
971 |
|
|
|
Finansiellt sparande i offentlig sektor, |
|
|
|
1 |
|
procent av BNP |
1,0P |
P |
|
1P P Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn skall uppgå till minst en procent av BNP.
4.2.1Överskott i den offentliga sektorns finanser
År 2006 uppgick den offentliga sektorns finansiella sparande, exklusive premiepensions- sparandet, till 60 miljarder kronor eller 2,1 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Det är en förstärkning jämfört med 2005 då överskottet uppgick till 1,9 procent av BNP. Såväl inkomster som utgifter minskade uttryckt som andel av BNP. Samtliga delar av den offentliga sektorn visade överskott.
Vid utgången av 2006 översteg den offentliga sektorns finansiella tillgångar skulderna med 444 miljarder kronor eller 15,6 procent av BNP.
Diagram 4.2 Finansiellt sparande, inkomster och utgifter
Procent av BNP
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
Finansiellt sparande (vänster axel) |
|
|
|||||
4 |
|
|
Inkomster (höger axel) |
|
|
|
58 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
||||
3 |
|
|
Utgifter (höger axel) |
|
|
|
56 |
|||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
54 |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
52 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
48 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
46 |
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. |
|
|
|
|||||||
Den offentliga sektorns kapitalinkomster i form av räntor och utdelningar överstiger också ränte- utgifterna. Den positiva finansiella ställningen kan ses mot bakgrund av att tillgångarna i pensionssystemets buffertfonder
Den goda ekonomiska utvecklingen ger ett finansiellt utrymme att genomföra skatte-
94
sänkningar och andra reformer. Tidigare beslutade och nu föreslagna skattesänkningar bidrar till en kraftig sänkning av inkomsterna uttryckt som andel av BNP. Samtidigt minskar utgifterna i samma omfattning och det finansiella sparandet är i det närmaste oförändrat, jämfört med 2006, på drygt 2 procent av BNP 2007 och 2008, se diagram 4.2 och tabell 4.4.
Tabell 4.4 Den offentliga sektorns finanser exklusive premiepensionssystemet
Miljarder kronor, om annat ej anges
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Inkomster |
1 556 |
1 606 |
1 671 |
1 749 |
1 830 |
Procent av BNP |
54,8 |
53,2 |
52,4 |
52,4 |
52,3 |
Skatter och avgifter |
1 403 |
1 431 |
1 498 |
1 571 |
1 647 |
Procent av BNP |
49,4 |
47,4 |
47,0 |
47,1 |
47,1 |
Kapitalinkomster |
63 |
69 |
67 |
68 |
70 |
Övriga inkomster |
90 |
105 |
106 |
109 |
113 |
Utgifter |
1 496 |
1 536 |
1 602 |
1 665 |
1 718 |
Procent av BNP |
52,7 |
50,9 |
50,3 |
49,9 |
49,1 |
Utgifter exkl. räntor |
1 442 |
1 481 |
1 546 |
1 610 |
1 665 |
Ränteutgifter |
54 |
55 |
56 |
55 |
53 |
Finansiellt sparande |
60 |
69 |
69 |
83 |
112 |
Procent av BNP |
2,1 |
2,3 |
2,2 |
2,5 |
3,2 |
Staten |
19 |
32 |
33 |
58 |
93 |
30 |
26 |
22 |
16 |
11 |
|
Kommuner |
10 |
11 |
13 |
10 |
8 |
Finansiell ställning |
|
|
|
|
|
Nettoskuld |
|||||
Procent av BNP |
|||||
Statsskuld |
1 220 |
1 112 |
1 042 |
942 |
805 |
Procent av BNP |
43,0 |
36,9 |
32,7 |
28,2 |
23,0 |
Konsoliderad |
|
|
|
|
|
bruttoskuld |
1 331 |
1 235 |
1 167 |
1 074 |
943 |
Procent av BNP |
46,9 |
40,9 |
36,6 |
32,2 |
27,0 |
Anm. Konsoliderad bruttoskuld definieras av
Enligt nuvarande prognos förstärks det finansiella sparandet successivt under 2009 och 2010. Därtill kommer den reducering av statskulden som följer av de planerade försäljningarna av statens aktieinnehav. I slutet av prognosperioden beräknas statsskulden till 23 procent och den konsoliderade bruttoskulden till 27 procent av BNP (se diagram 4.3).
PROP. 2006/07:100
Diagram 4.3 Konsoliderad bruttoskuld
Procent av BNP
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
75 |
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
65 |
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
55 |
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
45 |
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1994 |
1996 |
1998 |
2000 |
2002 |
2004 |
2006 |
2008 |
2010 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Indikatorer för måluppfyllelse – genomsnittsindikatorn
Från och med denna vårproposition introduceras en indikator för bedömning om den föreslagna finanspolitiken ligger i linje med överskotts- målet. Indikatorn är framåtblickande och utgörs av ett glidande medelvärde över sju år, beräknat med tre år bakåt och tre år framåt från innevarande år. Medelvärdet ska även justeras för större väldefinerade engångseffekter.TF1FT
Genom att även tre framåtblickande år ingår i genomsnitten, vilket är finanspolitikens medel- fristiga tidsram, bidrar en sådan indikator till diskussionen om den finanspolitiska inrikt- ningen. För 2007 beräknas genomsnittet enligt ovan för åren
Genomsnittsindikatorn visar att det finansiella sparandet ligger över överskottsmålet, vilket det bör göra när konjunkturen är stark. Detta utrymme kan inte utnyttjas i sin helhet för refor- mer. Den viktigaste orsaken är att ekonomin i nuvarande konjunkturläge kan komma att överhettas av en stimulans. Det skall också finnas reserver för att klara nästa konjunktur- svacka. Denna reserv är svår att uppskatta men utifrån erfarenheten från den relativt måttliga försvagningen av resursutnyttjandet
1T T Som exempel kan nämnas de ökade intäkter som blev följden av periodiseringsfonderna räntebelades den 1 januari 2004. Detta fick till följd att många företag valde att återföra hela eller delar av sina periodiseringsfonder till beskattning. De tillfälliga skatteintäkterna från återförda periodiseringsfonder uppskattas till 10 miljarder kronor 2004 och 13 miljarder kronor 2005.
95
PROP. 2006/07:100
miljarder kronor. Därutöver behövs en buffert för andra osäkerheter. De största osäkerheterna gäller bland annat utvecklingen inom ohälso- området och utvecklingen av skatt på kapital- inkomster.
Tabell 4.5 Finansiellt sparande. Glidande genomsnitt för sju år exklusive sparandet i premiepensionssystemet
Procent av BNP
|
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Genomsnitt enligt VÅP07 |
0,7 |
0,8 |
1,4 |
2,0 |
|
|
|
|
|
Strukturellt sparande
Genom att justera den offentliga sektorns sparande för konjunkturläget, mätt med det så kallade
Bakåtblickande genomsnitt
Under perioden
Årliga mål
Som framgår av avsnitt 4.1.3 avser regeringen i fortsättningen att inte föreslå några årliga mål. Årliga mål som tidigare föreslagits skall dock utvärderas.
För 2006 fastställdes målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till minst
0,5 procent av BNP, inklusive premiepensions- sparandet. Enligt nationalräkenskaperna uppgick överskottet i de offentliga finanserna till 3,1 procent av BNP, inklusive premiepensions- sparandet. Målet överträffades således med 2,6 procentenheter.
Det stora överskridandet av målet uppkom till en viss del som ett resultat av en högre tillväxt. De förbättrade offentliga finanserna beror i stor utsträckning på ökade intäkter av skatt på kapital- och företagsvinster. Även minskade utgifter bidrog till det högre finansiella sparandet.
I budgetpropositionen för 2007 föreslog regeringen att målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn 2007 skulle fastställas till minst 1,0 procent av BNP, inklusive premie- pensionssparandet, vilket också beslutades av riksdagen. Det årliga målet motsvarar minst 0,0 procent av BNP enligt den nya definitionen av överskottet. De prognoser som redovisas i denna proposition innebär att det finansiella sparandet uppgår till 3,3 procent av BNP, inklusive premiepensionssparandet och 2,3 procent enligt den nya definitionen. Det starkare sparandet beror i huvudsak på ökade skatteintäkter från skatt på arbete, vilket förklaras av den starkare arbetsmarknaden.
96
PROP. 2006/07:100
Tabell 4.6 Finansiellt sparande i offentlig sektor exklusive premiepensionssystemet
Procent av BNP, om inget annat anges
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Finansiellt sparande, miljarder kronor |
85 |
38 |
15 |
51 |
60 |
69 |
69 |
84 |
112 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
3,8 |
1,7 |
0,6 |
1,9 |
2,1 |
2,3 |
2,2 |
2,5 |
3,2 |
||
Justering för konjunkturläge. |
0,3 |
0,5 |
0,7 |
0,4 |
0,5 |
0,6 |
0,0 |
||||
1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|||
P |
|||||||||||
Justering för engångseffekterP |
|||||||||||
Justering, extraordinära kapitalvinster |
0,2 |
0,2 |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|||||
Strukturellt sparande |
1,7 |
1,9 |
0,6 |
1,8 |
1,6 |
1,9 |
1,6 |
2,3 |
3,2 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande, genomsnitt från 2000 |
3,8 |
2,8 |
1,4 |
0,7 |
0,7 |
0,9 |
1,1 |
1,2 |
1,3 |
1,5 |
1,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Produktionsgap, procent |
1,2 |
0,1 |
0,6 |
1,1 |
0,5 |
0,0 |
1P P Engångseffekterna 2004 och 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sin fondavsättning till beskattning.
4.2.2Utgiftstak för staten
Förändringarna och uppstramningen av det finansiella ramverket som redovisas i avsnitt 4.1 innebär bl.a. att regeringen vill återupprätta ett tydligt medelfristigt perspektiv för utgiftstaken. Det innebär att utgiftstaken skall fastställas tre år i förväg och regeringens förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret kommer följaktligen att föreslås i budgetpropositionen för 2008 i enlighet med den av riksdagen fastställda ordningen. I budgetpropositionen för 2007 lade dock regeringen inte fram något förslag till utgiftstak för 2009 med hänvisning bl.a. till den knappa tid som fanns tillgänglig, men redovisade en bedömning av utgiftstakets nivå för detta år (se tabell 4.7). Därtill föreslogs sänkningar av utgiftstaken för 2007 och 2008 med 11 miljarder kronor för respektive år. I budgetpropositionen för 2008 kommer regeringen att lämna ett förslag till utgiftstak för såväl 2009 som 2010 samt en beräkning av utgifternas fördelning på utgiftsområden för dessa år.
Regeringen lägger stor vikt vid det medel- fristiga perspektivet. Det är ett viktigt åtagande för att bibehålla långsiktigt hållbara offentliga finanser. I denna proposition gör därför regeringen en bedömning av utgiftstaket för 2010, vilket innebär en återgång till ett treårigt perspektiv.
Under de 10 år som utgiftstaket har tillämpats har ett antal beslut lett till att tydligheten i statsbudgeten har försämrats (se avsnitt 4.1.7). Redan i budgetpropositionen för 2007 togs några steg mot ökad tydlighet som totalt omfattade en ökad bruttoredovisning om 8 miljarder kronor. Som ett ytterligare steg mot en ökad bruttobudgetering föreslås att utgifter om
2,3 miljarder kronor som avser anställningsstöd samt stöd till offentligt skyddad anställning (OSA) flyttas från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan (se även avsnitt 6.4.2 Utgifts- område 13).
I tabell 4.7 redovisas fastställda utgiftstak för 2007 och 2008 samt regeringens bedömning av utgiftstak för 2009 och 2010. Därtill redovisas budgeteringsmarginalen, som är skillnaden mellan utgiftstaket och de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de s.k. takbegränsade utgifterna. Av tabell 4.7 framgår att budgeterings- marginalerna beräknas bli 18,7 miljarder kronor för 2008 och 32,8 miljarder kronor för 2009. Jämfört med beräkningarna i budgetproposi- tionen för 2007 är skillnaderna marginella. För innevarande år bedöms emellertid budgeterings- marginalen bli drygt 10 miljarder kronor större. Denna förändring förklaras av att utgifterna jämfört med beräkningen i budgetpropositionen för 2007 har minskat väsentligt mer än de reformer som regeringen nu föreslår (se avsnitt 6.4.1). Samtidigt är det viktigt att påpeka att prognosen för de takbegränsade utgifterna och den budgeteringsmarginal som följer därav är osäker. Om de takbegränsade utgifterna riskerar att överstiga utgiftstaket kommer regeringen att vidta utgiftsbegränsande åtgärder.
Vid beräkningarna i tabell 4.7 har hänsyn tagits till de förslag till och aviseringar av utgifts- och inkomstförändringar som regeringen presenterar i denna proposition (se avsnitt 4.3).
Som framgår av avsnitt 4.1.7 kan vissa förändringar i sammansättningen av de offentliga finanserna föranleda en teknisk justering av utgiftstaket. I avsnittet 4.1.3 redogjordes för Eurostats omklassning av premiepensions- systemet till hushållssektorn. Detta medför att utbetalningarna från premiepensionssystemet
97
PROP. 2006/07:100
inte längre kommer att redovisas under utgifts- taket, vilket motiverar en teknisk nedjustering av utgiftstaket motsvarande ca 1 miljard kronor för att bibehålla konsistensen mot överskottsmålet. En ytterligare justering av utgiftstaket är motiverad av förändringen i det kommunala skatteunderlaget till följd av förändrade avdrags- regler för privat pensionssparande. Regeringen avser återkomma med dessa och andra tekniska justeringar av utgiftstaket i budgetpropositionen för 2008. I denna proposition redovisas emellertid utbetalningarna från premiepensions- systemet fortfarande under ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten.
Tabell 4.7 Utgiftstak för staten
Miljarder kronor
|
2006 |
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Utgiftstak för staten |
907 |
|
938 |
971 |
2 |
3 |
|
P |
P |
||||
|
1003P |
1033P |
||||
Årlig förändring |
37 |
|
31 |
33 |
32 |
30 |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos för |
|
|
|
|
|
|
bugeterings- |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
marginalen |
11,8P |
P |
26,1 |
18,7 |
32,8 |
26,5 |
|
||||||
Utgiftstak som |
|
|
|
|
|
|
andel av BNP I % |
32,0 |
|
31,1 |
30,5 |
30,0 |
29,5 |
1P UtfallP .
2P P Regeringens bedömning av utgiftstak för 2009 i budgetpropositionen för 2007. 3P P Regeringens bedömning av utgiftstak för 2010 i denna proposition.
Regeringens bedömning: För 2010 bör utgifts- taket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgå till 1 033 mil- jarder kronor.
Skälen för regeringens bedömning: I avsnittet 4.1.5. tydliggör regeringen att utgiftstakets främsta roll är att stödja överskottsmålet. Nivån på utgiftstaket för staten bör därför beräknas med utgångspunkt i bedömningen av kommun- sektorns och ålderspensionssystemets finansiella sparande samt de statsinkomster som följer av den eftersträvade skattepolitiken. Därutöver skall utgiftstaket bidra till en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. Regeringen anser att utgiftstaken skall minska svagt som andel av potentiell BNP under mandatperioden.
I tabell 4.4 i föregående avsnitt redovisas en bedömning av utvecklingen av den offentliga sektorns finansiella sparandet uppdelat på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten. Det framgår att den offentliga sektorns
finansiella sparande bedöms utvecklas gynnsamt de närmsta åren. För att utgiftstaken skall stödja överskottsmålet är det viktigt att beakta såväl nivåerna på det finansiella sparandet som risken att utvecklingen blir en annan än den bedömning som redovisas i avsnitt 4.2.1. I det avsnittet framgår t.ex. att effekterna på det offentliga finanserna om 2002 års konjunkturnedgång skulle upprepas under prognosperioden skulle innebära en väsentlig försämring av det finansiella sparandet. Utöver konjunkturella risker finns även andra osäkerheter som bör beaktas. Exempelvis kan utfallet av struktur- reformer på arbetsmarknaden avvika från nuvarande bedömning. En ytterligare risk är att sjukfrånvaron inte minskar i tillräcklig omfatt- ning.
Med hänsyn tagen till utvecklingen för det finansiella sparandet, de risker och osäkerheter som finns gör regeringen bedömningen att ett utgiftstak för 2010 på 1 033 miljarder kronor, dvs. en ökning med 30 miljarder kronor från 2009, är väl avvägd. Sammantaget bidrar utgifts- taken de kommande åren till att ge goda förut- sättningar att klara överskottsmålet. Därtill minskar utgiftstaken för de kommande åren som andel av BNP med ca 0,5 procentenheter per år, se tabell 4.7.
4.3Utgifts- och inkomstförändringar
I detta avsnitt redovisas översiktligt budget- effekterna dels av de reformer som föreslås eller aviseras i denna proposition, dels av de reformer och finansieringar som tidigare beslutats eller aviserats.
Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar
I tabell 4.8 redovisas en uppskattning av de sammantagna effekterna för de offentliga finanserna och de takbegränsade utgifterna av nu föreslagna eller aviserade utgifts- och inkomst- förändringar i förhållande till den politik som budgetpropositionen för 2007 baserades på. Tabellen visar med andra ord hur utformningen av politiken har förändrats sedan budget- propositionen för 2007. Utöver de förändringar som redovisas i tabell 4.8 sker även förändringar av budgetens utgifter och inkomster till följd av bland annat den makroekonomiska utveck- lingen. En mer detaljerad beskrivning av de nya
98
inkomst- och utgiftsförslagen återfinns i kapitel 5 och i avsnitt 6.4.2.
Det framgår av tabell 4.8 under rubriken
Anslagsförändringar netto att utgiftsreformer ökar de takbegränsade utgifterna både 2008 och 2009. Till följd av nya beslut som påverkar budgetens utgiftssida beräknas de takbegränsade utgifterna öka med drygt 9 miljarder kronor 2008 och med drygt 8 miljarder kronor 2009 i förhållande till beräkningen i budgetproposi- tionen för 2007. Bland förslagen till utgifts- reformer 2008 och 2009 finns framför allt åtgärder som syftar till att effektivisera arbets- marknadspolitiken och tydliggöra arbetslinjen samt åtgärder för att få fler att våga starta och driva företag och att förbättra integrationen. På budgetens inkomstsida vidtas skattepolitiska åtgärder för att förstärka arbetsutbudet, göra det lättare för företagen att anställa samt förbättra villkoren för företagande i övrigt. En viktig del av detta är att förmögenhetsskatten avskaffas redan för innevarande år, vilket medför att intäkterna minskar med 5 miljarder kronor. Regeringen anser det angeläget att så tidigt som möjligt genomföra de delar av sin ekonomiska politik som syftar till att varaktigt öka sysselsättningen samtidigt som de offentliga finanserna värnas. Detta sker genom att de utgifts- och inkomstreformer som nu föreslås läggs på en ansvarsfull nivå som säkerställer att överskottmålet nås (se avsnitt 4.2.1). De nu föreslagna eller aviserade åtgärderna på statsbudgetens utgifts- och inkomstsida medför, allt annat lika, att den offentliga sektorns finanser försvagas med 13 miljarder kronor 2008. För 2009 beräknas den sammantagna försvagningen av de offentliga finanserna av dessa föreslagna eller aviserade åtgärder uppgå till 10 miljarder kronor.
Fastighetsskatten på bostäder avskaffas
Regeringen redovisar i avsnitt 1.8.4 att fastighetsskatten skall ersättas av en kommunal fastighetsavgift från 1 januari 2008. Slopandet skall finansieras fullt ut inom bostadssektorn. Det interna utredningsarbetet inom Regerings- kansliet avser leda fram till en promemoria som remitteras i juni 2007 med inriktning på att avlämna en proposition under hösten 2007. De slutliga budgeteffekterna till följd av denna förändring avser regeringen att redovisa i budgetpropositionen för 2008. Därför ingår inte
PROP. 2006/07:100
effekterna av fastighetsskattens avskaffande i tabellerna 4.8 och 4.9.
Tabell 4.8 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar
Förändring av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till budgetpropositionen för 2007.
Miljoner kronor |
2008 |
2009 |
1 |
|
|
P |
|
|
AnslagsförändringarP |
|
|
Anslagsökningar |
12 866 |
12 863 |
|
|
|
Anslagsminskningar |
||
|
|
|
Anslagsförändringar netto (ökning av |
|
|
anslag) |
9 107 |
8 434 |
|
|
|
Inkomstförändringar |
|
|
|
|
|
Sänkta skatter |
||
Minskning utgifter via krediteringar på |
|
|
2 |
2 302 |
2 302 |
P |
||
budgetens inkomstsidaP |
||
Summa inkomstförändringar, brutto |
|
|
(periodiserade effekter) |
||
Indirekta effekter av inkomstförändringar |
1 330 |
430 |
Summa inkomstreformer, netto |
|
|
(periodiserade effekter) |
||
Nettoförsvagning av den offentliga sektorns |
|
|
finanser |
13 065 |
10 052 |
1P P Anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen m.m. ingår ej (se avsnitt 4.6.3). Anslagsförändringar som aviseras eller föreslås i denna proposition redovisas i tabell 6.9.
2P P Från 2008 redovisas istället särskilt anställningsstöd och bidrag till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare på statsbudgetens utgiftssida.
Förändringar jämfört med föregående år
Medan tabell 4.8 visar förändringen av politiken jämfört med budgetpropositionen för 2007 visar tabell 4.9 i stället förändringen mellan år. Det som avses i tabell 4.9 är de samlade budget- effekterna i förhållande till föregående år av beslutade, nu föreslagna och aviserade eller tidigare aviserade reformer samt finansieringen av dessa. På så vis framgår på en övergripande nivå regeringens prioriteringar under mandat- perioden. Reformerna i tabellen avser både statsbudgetens utgifts- och inkomstsida och visar konsekvenserna av regeringens aktiva beslut. Därutöver sker förändringar av budgetens inkomster och utgifter till följd av bland annat den makroekonomiska utveck- lingen, volymförändringar i transfereringssystem m.m. Dessa förändringar redovisas i kapitel 5 och i avsnitt 4.4.3. Av tabell 4.9 framgår att de beräknade utgifterna till följd av reformer ökar inom några områden bl.a. rättsväsendet, tandvård, arbetsmarknad, kommunikationer och allmänna bidrag till kommuner. En minskning av de beräknade utgifterna sker framför allt inom ohälsoområdet.
99
PROP. 2006/07:100
Sammantaget beräknas de offentliga finan- serna försvagas med 4 miljarder kronor under perioden
De beslutade eller nu föreslagna åtgärderna på statsbudgetens utgifts- och inkomstsida innebär en försvagning av den offentliga sektorns
finanser med ca 0,5 miljarder kronor perioden
Åren 2009 och 2010 förstärks de offentliga finanserna något till följd av förändringarna på utgiftssidan i statsbudgeten.
Tabell 4.9 Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar
Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter. Minustecken innebär utgiftsbesparingar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning.
Miljarder kronor |
2008 |
|
2009 |
2010 |
Anslagsökningar |
19,33 |
|
3,86 |
1,42 |
Anslagsminskningar |
|
|||
1 |
7,96 |
|
||
P |
|
|||
Anslagsförändringar uppdelat per utgiftsområde, nettoP |
|
|||
UO 1 Rikets styrelse |
|
|||
UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning |
|
0,01 |
||
UO 3 Skatt, tull och exekution |
|
|||
UO 4 Rättsväsendet |
0,43 |
|
0,00 |
0,00 |
UO 5 Internationell samverkan |
0,02 |
|
0,00 |
0,00 |
UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet |
0,08 |
|
0,65 |
0,00 |
UO 7 Internationellt bistånd |
0,55 |
|
0,02 |
|
UO 8 Migration |
|
|||
UO 9 Hälso- och sjukvård samt social omsorg |
3,27 |
|
||
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
|
0,00 |
||
UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
0,03 |
|
0,00 |
0,00 |
UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
|
0,00 |
0,00 |
|
UO 13 Arbetsmarknad |
2 |
|
0,74 |
0,21 |
1,50P |
P |
|||
UO 14 Arbetsliv |
|
|||
UO 15 Studiestöd |
|
0,01 |
||
UO 16 Utbildning och universitetsforskning |
1,63 |
|
0,64 |
|
UO 17 Kultur |
|
|||
UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik |
|
0,01 |
||
UO 19 Regional utveckling |
0,10 |
|
0,07 |
|
UO 20 Allmän miljö- och naturvård |
0,08 |
|
0,02 |
|
UO 21 Energi |
|
|||
UO 22 Kommunikationer |
0,47 |
|
0,18 |
|
Lånefinansierade infrastrukturinvesteringar |
0,70 |
|
||
UO 23 Jord- och skogsbruk |
|
|||
UO 24 Näringsliv |
0,49 |
|
||
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner |
3 |
|
0,06 |
0,00 |
4,32P |
P |
|||
Uo 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen |
0,14 |
|
||
Summa Anslagsförändringar, netto |
7,96 |
|
||
Summa Anslagsförändringar (netto) inkl. lånefinansierade infrastrukturinvesteringar |
8,66 |
|
1P AnslagsförändringarP till följd av den makroekonomiska utvecklingen m.m. ingår ej (se avsnitt 4.6.3). Anslagsförändringar som aviseras eller föreslås i denna proposition redovisas i tabell 6.9.
2P FrånP 2008 redovisas utgifter som tidigare redovisats som krediteringar på statsbudgetens inkomstsida (särskilt anställningsstöd 1,5 mdkr och bidrag till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare 0,8 mdkr) på statsbudgetens utgiftssida.
3P P I budgetpropositionen för 2008 avses statsbidragen till kommunsektorn utöver detta belopp att minskas med ca 0,9 mdkr, eftersom kommunsektorns skatteintäkter ökar när avdragsrätten för pensionssparande sänks.
100
PROP. 2006/07:100
Fortsättning av tabell 4.9 Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar
Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter. Minustecken innebär att skatteinkomsterna minskar.
Miljarder kronor |
2008 |
2009 |
2010 |
Inkomstreformer
|
Skatt på arbete |
|
0,05 |
||
|
varav föreslagna/aviserade i denna proposition |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
0,00 |
0,00 |
|
|
Sänkta socialavgifter |
|
|||
|
Slopad särskild löneskatt för personer födda 1937 och tidigare |
|
0,05 |
0,05 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tidigareläggning av införande av sänkt arbetsgivaravgift tjänstesektorn |
|
3,19 |
0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på kapital |
|
0,00 |
0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
varav föreslagna/aviserade i denna proposition |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
0,00 |
|
0,00 |
0,00 |
|
Slopad förmögenhetsskattP P |
|
|||
|
|
3 |
|
0,00 |
0,00 |
|
Avdragsrätt pensionsspar sänks till 12000 kr/år |
1,30P |
P |
||
|
|
||||
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
1,05 |
|
0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
varav föreslagna/aviserade i denna proposition |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Senarelagd inbetalning av mervärdesskatt för mindre företag |
|
0,00 |
0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
0,44 |
|
0,00 |
0,00 |
|
Inkomster av trängselskattP P |
|
|||
|
5 |
|
|
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
Utgifter som redovisas som krediteringar på budgetens inkomstsidaP |
|
|
|
|
|
Offentlig skyddad anställning |
0,79 |
|
0,00 |
0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
Särskilt anställningsstöd |
1,52 |
|
0,00 |
0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
Plusjobb |
1,90 |
|
2,50 |
0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
Utbildningsvikariat |
0,10 |
|
0,00 |
0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
Utbildning av personal i vård och omsorg |
0,30 |
|
0,00 |
0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
Stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem |
0,30 |
|
0,00 |
0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
Bredbandsinstallation |
0,30 |
|
0,00 |
0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa inkomstreformer, brutto |
|
2,29 |
0,05 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa indirekta effekter av inkomstreformer |
3,36 |
|
0,07 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa inkomstreformer, netto |
0,74 |
|
2,36 |
0,03 |
|
|
|
|
|
|
|
6 |
7,92 |
|
||
|
P |
|
|||
|
Utgifts- och inkomstreformer inklusive finansieringP |
|
|||
1 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
Budgeteffekt av sänkta socialavgifter |
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
Budgeteffekt av slopad förmögenhetsskatt 2007 |
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
Varav ca 0,9 mdkr kommer att tillfalla kommunsektorn i form av ökade skatteintäkter. I budgetpropositionen för 2008 avses statsbidragen till kommunsektorn därför att |
||||
minskas med ca 0,9 mdkr. |
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
Budgeteffekt av inkomster av trängselskatt 2007 0,3 mdkr. |
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
Från och med 2008 redovisas särskilt anställningsstöd och bidrag till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare på statsbudgetens utgiftssida. Från och med 2009 finns |
||||
inga utgifter som redovisas som skattekreditering på statsbudgetens inkomstsida. |
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
Minustecken innebär att den sammanlagda budgeteffekten av utgifts- och inkomstreformer förbättrar de offentliga finansierna. |
|
|
|
|
4.4Statsbudgetens utveckling
4.4.1Statsbudgetens utfall 2006
Uppföljningen av statsbudgeten för budgetåret 2006 sker i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2006 (skr. 2006/07:101). Samman- fattningsvis framgår av skrivelsen att statsbud- getens saldo 2006 uppgick till 18,4 miljarder kronor, vilket är 57,3 miljarder kronor högre än
beräknat i den ursprungliga statsbudgeten för 2006.
Vidare framgår av årsredovisningen att stats- budgetens inkomster uppgick till 810,3 miljarder kronor 2006, vilket är 64,9 miljarder kronor högre än vad som beräknades i den ursprungliga statsbudgeten. Skatteinkomsterna blev 67,0 miljarder kronor högre, varav cirka 40 miljarder kronor förklaras av högre skatteintäkter än budgeterat på bolagsvinster och kapitalvinster för hushåll och cirka 20 miljarder kronor av
101
PROP. 2006/07:100
periodiseringseffekter. Inkomsterna från försäljning av statlig egendom blev 56 miljoner kronor 2006, vilket var cirka 15 miljarder kronor lägre än budgeterat. Däremot blev inkomster av statlig verksamhet 12,5 miljarder kronor högre än budgeterat. Ökningen hänför sig främst till inkomster av statens aktier som blev 10,7 miljarder kronor högre än beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten.
Tabell 4.10 Statsbudgetens utfall 2006
Miljarder kronor
|
|
|
|
|
|
Differens |
|
|
|
|
|
|
utfall – |
|
|
Stats- |
|
Tilläggs- |
|
stats- |
|
|
1 |
|
|
Utfall |
|
|
|
budgetP |
P |
budget |
budget |
|
|
|
|
||||
Inkomster |
|
745,5 |
|
0 |
810,3 |
64,9 |
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
677,4 |
|
0 |
744,5 |
67,0 |
P |
|
|
||||
Skatter m.m.P |
|
|
||||
2 |
|
68,0 |
|
0 |
65,9 |
|
P |
|
|
||||
Övriga inkomsterP |
|
|
||||
Utgifter m.m. |
|
784,4 |
|
11,1 |
791,9 |
7,5 |
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter exkl. |
|
|
|
|
|
|
3 |
|
726,5 |
|
11,1 |
716,1 |
|
P |
|
|
||||
statsskuldsräntorP |
|
|
||||
Statsskuldsräntor |
|
43,2 |
|
0 |
49,5 |
6,3 |
|
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
|
|
4 |
|
14,8 |
|
0 |
26,4 |
11,6 |
nettoutlåning m.m.P |
P |
|
||||
|
|
|||||
Budgetsaldo |
|
|
18,4 |
57,3 |
||
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
1P P Med statsbudget avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2005, dvs. exklusive tilläggsbudgetar under 2006. 2P P För jämförbarhet med statsbudgeten redovisas utfallen enligt de i stats- budgeten gällande principerna.
3P P Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.
4P P Inklusive kassamässig korrigering.
Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 791,9 miljarder kronor 2006, vilket är 7,5 miljarder kronor högre än budgeterat i den ursprungliga statsbudgeten. Utgifterna för samtliga utgifts- områden exklusive utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. blev 10,4 miljarder kronor lägre än budgeterat. Detta beror främst på lägre utgifter för sjukpenning och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättningar, föräldraförsäkring, bidrag till arbetslöshetsförsäkring och aktivitetsstöd, studiestöd samt avgiften till Europeiska gemen- skapen. De lägre utgifterna motverkades samtidigt av att utgifterna avseende gårdsstöd och djurbidrag blev högre än budgeterat.
Utgifterna för utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m. blev 6,3 miljarder kronor högre än i statsbudgeten anvisade medel. Detta trots att lånebehovet blev väsentligt lägre än beräknat. Orsaken till att utgifterna ökade förklaras av att de realiserade valutaförlusterna blev högre än beräknat samt av att netto-
inkomsterna av
4.4.2Statsbudgetens inkomster
Statsbudgetens inkomster består av statens skatteinkomster samt statens övriga inkomster. Statens skatteinkomster är statens skatteintäkter korrigerade för uppbörds- och betalnings- förskjutningar. Detta innebär att skatte- inkomsterna är kassamässiga, dvs. att de utgörs av betalningsflöden som kan avse flera olika inkomstår. Statsbudgetens inkomster redovisas i tabell 4.11.
Tabell 4.11 Statsbudgetens inkomster
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Miljarder kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
1 354 |
1 415 |
1 438 |
1 505 |
1 579 |
1 655 |
Avgår andra sektorer |
594 |
622 |
648 |
682 |
718 |
753 |
Kommuner |
436 |
454 |
475 |
500 |
527 |
553 |
151 |
159 |
167 |
175 |
183 |
192 |
|
EU |
8 |
9 |
7 |
7 |
7 |
8 |
Statens |
|
|
|
|
|
|
skatteintäkter |
760 |
793 |
790 |
822 |
861 |
902 |
Periodiseringar |
13 |
12 |
||||
Skatteinkomster |
743 |
806 |
803 |
805 |
852 |
896 |
Övriga inkomster |
2 |
4 |
81 |
63 |
53 |
57 |
Statsbudgetens |
|
|
|
|
|
|
inkomster |
746 |
810 |
884 |
868 |
905 |
953 |
|
|
|
|
|
|
|
Årlig utveckling, procent |
|
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
5,9 |
4,5 |
1,6 |
4,6 |
4,9 |
4,8 |
Statens |
|
|
|
|
|
|
skatteintäkter |
7,8 |
4,4 |
4,1 |
4,7 |
4,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Procent av BNP |
|
|
|
|
|
|
Skatteintäkter |
28,5 |
27,9 |
26,2 |
25,8 |
25,8 |
25,8 |
Skatteinkomster |
27,8 |
28,4 |
26,6 |
25,2 |
25,5 |
25,6 |
Övriga inkomster |
0,1 |
0,1 |
2,7 |
2,0 |
1,6 |
1,6 |
Statsbudgetens |
|
|
|
|
|
|
inkomster |
27,9 |
28,5 |
29,3 |
27,2 |
27,1 |
27,3 |
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Se kapitel 5, underrubrik 5.4.6 Övriga inkomster för en beskrivning av vad som redovisas på inkomsttyperna
Både de totala och de statliga skatteintäkterna ökar med mellan fyra och fem procent per år utom 2007. Den svagare utvecklingen 2007 förklaras av de skattesänkningar som riksdagen beslutat om för 2007 samt de ändringar som aviseras i denna proposition. Mellan åren 2007– 2010 beräknas skatteintäkterna i genomsnitt öka med 4,8 procent per år. Av de tre huvud-
102
kategorierna skatt på arbete, kapital och konsumtion är det skatt på kapital som utvecklas något starkare, 5,1 procent. Den starkare utvecklingen förklaras framför allt av avkast- ningsskatten vilken beräknas öka till följd av stigande räntenivåer.
Statsbudgetens skatteinkomster beräknas öka något svagare, vilket förklaras av att skatte- periodiseringar inverkar negativt på skatte- inkomsterna. Detta förklaras huvudsakligen av att en möjlighet till förlängda redovisnings- perioder för mervärdesskatt föreslås införas.
År 2007 beräknas övriga inkomster öka med 77 miljarder kronor. Av ökningen förklaras 50 miljarder kronor av beräknade inkomster från försäljningar. Ökade aktieutdelningar och den höjda egenavgiften till arbetslöshetskassor förklarar 8 respektive 10 miljarder kronor. Ytterligare 5 miljarder kronor förklaras av utgifter som tidigare redovisats på budgetens in- komstsida nu redovisas på budgetens utgiftssida.
Jämfört med beräkningen i budgetpro- positionen har de totala skatteintäkterna justerats upp med mellan 9 och 24 miljarder kronor medan statens skatteintäkter har justerats upp med mellan 10 och 13 miljarder kronor
Tabell 4.12 Statsbudgetens inkomster
Miljarder kronor
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
Totala skatteintäkter |
9,0 |
14,1 |
17,0 |
23,8 |
|
Statens |
|
|
|
|
|
skatteintäkter |
0,0 |
10,1 |
12,0 |
10,2 |
12,9 |
Periodiseringar |
1,4 |
3,2 |
1,6 |
||
Skatteinkomster |
11,5 |
15,1 |
14,4 |
||
Övriga inkomster |
0,4 |
2,8 |
14,6 |
2,9 |
|
Statsbudgetens |
|
|
|
|
|
inkomster |
0,0 |
14,3 |
29,8 |
0,1 |
9,5 |
|
|
|
|
|
|
PROP. 2006/07:100
4.4.3Statsbudgetens utgifter
Statsbudgetens utgiftssida indelas i 27 utgifts- områden, minskning av anslagsbehållningar,TF1FT myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgälds- kontoret samt kassamässig korrigering.
Statsbudgetens utgifter exklusive statsskulds- räntor beräknas öka med 55 miljarder kronor under perioden
Utgifterna för statsskuldsräntor beräknas minska med 12 miljarder kronor under perioden
Tabell 4.13 Statsbudgetens utgifter
Miljarder kronor och procent av BNP
|
|
|
Utfall |
|
Prognos |
|
||
|
|
|
2006 |
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
Utgifter exkl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
716,1 |
|
723,4 |
751,7 |
752,6 |
771,2 |
|
|
P |
|
|||||
|
statsskuldsräntorP |
|
||||||
|
Procent av BNP |
25,2 |
|
24,0 |
23,6 |
22,5 |
22,1 |
|
|
Statsskuldsräntor |
49,5 |
|
41,0 |
39,2 |
39,1 |
37,9 |
|
|
Procent av BNP |
1,7 |
|
1,4 |
1,2 |
1,2 |
1,1 |
|
|
Statsbudgetens |
|
|
|
|
|
|
|
|
utgifter |
765,5 |
|
764,4 |
790,8 |
791,6 |
809,1 |
|
|
Procent av BNP |
27,0 |
|
25,3 |
24,8 |
23,7 |
23,1 |
|
|
Ålderspensions- |
|
|
|
|
|
|
|
|
systemet vid sidan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
179,1 |
|
188,5 |
200,6 |
217,6 |
235,3 |
|
|
P |
|
|||||
|
av statsbudgetenP |
|
||||||
|
Procent av BNP |
6,3 |
|
6,2 |
6,3 |
6,5 |
6,7 |
|
|
Takbegränsade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
895,2 |
|
911,9 |
952,3 |
970,2 |
1 006,5 |
|
|
P |
|
|||||
|
utgifterP |
|
||||||
|
Procent av BNP |
31,5 |
|
30,2 |
29,9 |
29,1 |
28,8 |
|
|
Budgeterings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
marginal |
11,8 |
|
26,1 |
18,7 |
32,8 |
26,5 |
|
|
|
4 |
907,0 |
|
938,0 |
971,0 |
1 003,0 |
1 033,0 |
|
|
P |
|
|||||
|
UtgiftstakP |
|
||||||
1 |
Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit. |
|||||||
P |
P |
|||||||
|
|
|||||||
2. |
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
Inklusive premiepensionssparandet |
|
|
|
|
||
3 |
Statsbudgetens utgifter (exklusive statsskuldsräntor) och ålderspensions- |
|||||||
P |
P |
|||||||
|
|
|||||||
systemet vid sidan av statsbudgeten. |
|
|
|
|
||||
4 |
Regeringens bedömning av utgiftstak för 2009 och 2010. |
|
|
|||||
P |
P |
|
|
|||||
|
|
|
|
|||||
Statsbudgetens utgifter inklusive statsskulds- räntor beräknas öka med 44 miljarder kronor mellan 2006 och 2010. Uttryckt som en andel av BNP beräknas statsbudgetens utgifter minska från 27,0 procent 2006 till 23,1 procent 2010.
1 Posten Minskning av anslagsbehållningar visar skillnaden mellan förbrukade
TP P
anslagsmedel och anvisade.
103
PROP. 2006/07:100
Takbegränsade utgifter
De utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten består dels av statsbudgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor, dels av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten. I tabell 4.13 redovisas de tak- begränsade utgifterna för perioden
Ålderspensionssystemets utgifter beräknas öka med 56 miljarder kronor under perioden
De takbegränsade utgifterna ökar i genom- snitt med 28 miljarder kronor per år under beräkningsperioden men uttryckt som andel av BNP beräknas de takbegränsade utgifterna minska med 2,7 procentenheter under perioden.
I tabell 4.14 redovisas de huvudsakliga faktorerna bakom förändringen av de takbegrän- sade utgifterna. De takbegränsade utgifterna utvecklas ojämt under perioden
Pris- och löneomräkning av anslag för förvalt- nings- och investeringsändamål ökar utgifterna med mellan 2 och 5 miljarder kronor per år. Omräkningen för ett givet år baseras på pris- och löneutvecklingen två år tidigare samt på en historisk produktivitetsutveckling i den privata tjänstesektorn. Den relativt låga pris- och löneuppräkningen för 2007 och 2008 förklaras av en låg lönekostnadsutveckling tillsammans med en hög produktivitetsutveckling. Därtill bidrar också den dämpade allmänna prisutvecklingen till den låga pris- och löneomräkningen dessa år.
Posten Övriga makroekonomiska för- ändringar visar makroekonomiska effekter på statsbudgetens utgifter, såsom effekter av högre prisbasbelopp, inkomstindex, timlön, brutto- nationalinkomst och förändrad arbetslöshet. Som följd av makroekonomiska förändringar beräknas de takbegränsade utgifterna öka med i genomsnitt cirka 14 miljarder kronor per år under perioden
följer den genomsnittliga löneutvecklingen. Garantipensionerna följer konsumentprisindex genom prisbasbeloppet. Den relativt sett låga utgiftseffekten av makroekonomiska för- ändringar 2007 beror i huvudsak på den låga pris- och löneutvecklingen under 2006.
Redan beslutade, nu föreslagna och aviserade anslagsökningar beräknas öka utgifterna under utgiftstaket med sammantaget cirka 57 miljarder kronor mellan 2007 och 2010. Det förklaras främst av åtgärder för att skapa fler jobb, bryta utanförskapet och gynna företagandet.
Redan beslutade, nu föreslagna och aviserade anslagsminskningar beräknas leda till en minskning av utgifterna med cirka 50 miljarder kronor under perioden. Anslagsökningarnas och anslagsminskningarnas budgeteffekter redovisas mer detaljerat i avsnitt 4.3.
Antalet pensionärer ökar under perioden
Tabell 4.14 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört
med föregående år
Miljarder kronor
Förändring |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Utgiftstak |
31 |
33 |
1 |
1 |
32P P |
30P P |
|||
Takbegränsade utgifter |
17 |
40 |
18 |
36 |
Förklaras av: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Pris- och löneomräkning |
3 |
2 |
4 |
5 |
Övriga makroekonomiska |
|
|
|
|
förändringar |
8 |
13 |
17 |
17 |
2 |
35 |
19 |
4 |
1 |
P |
||||
AnslagsökningarP |
||||
Anslagsminskningar |
||||
Övrigt (volymer, förändring |
|
|
|
|
av anslagsbehållningar |
|
|
|
|
m.m.) |
3 |
18 |
17 |
Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1P P Förändringen baseras på regeringens bedömning av utgiftstaket för 2009 och 2010.
2P P Exklusive lånefinansierade investeringar.
104
PROP. 2006/07:100
4.4.4Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och statsskulden
Statsbudgetens saldo
Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall regeringens förslag till statsbudget omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Ett budget- underskott innebär att ett lika stort lånebehov uppstår och att statsskulden normalt sett ökar. På motsvarande sätt innebär ett budgetöverskott ett negativt lånebehov (positivt saldo) och normalt sett en minskning av statsskulden. Statsskuldens utveckling påverkas även av utvecklingen på de finansiella marknaderna, till exempel valutakursförändringar.
För att statsbudgetens saldo skall överens- stämma med statens lånebehov redovisas även Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning och en kassamässig korrigering på statsbudgeten.
Statsbudgetens saldo 2006 blev 18,4 miljarder kronor, det vill säga ett budgetöverskott (se
tabell 4.15). Utfallet blev därmed 26,9 miljarder kronor högre än prognosen i budgetpropo- sitionen för 2007 och 57,3 miljarder kronor högre än beräkningen i den ursprungliga stats- budgeten för 2006. För en utförlig redogörelse av statsbudgetens utfall 2006, se avsnitt 4.4.1.
Förklaringar till saldoförbättringen jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2007 återfinns både på inkomst- och utgiftssidan. De kassamässiga inkomsterna blev 14,4 miljarder kronor högre än prognos. En stor del av förkla- ringen till detta är att både hushållens och bolagens inkomstskatter blev högre än beräknat. De totala utgifterna för 2006 blev 12,5 miljarder kronor lägre än prognosen i budgetpro- positionen för 2007. Av detta förklaras cirka 5 miljarder kronor av lägre utgifter under utgifts- områdena, inklusive utgiftsområde 26 Stats- skuldräntor. Resterande förklaras av att RGK:s nettoutlåning blev cirka 5 miljarder kronor lägre än beräknat och att den kassamässiga korrigeringen blev drygt 2 miljarder kronor lägre än beräknat.
Tabell 4.15 Statsbudgetens saldo
Miljarder kronor, utfall för 2006, prognos för
|
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
Inkomster |
810,3 |
883,6 |
867,5 |
904,5 |
953,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
716,1 |
723,4 |
751,7 |
752,6 |
771,2 |
|
P |
|||||
|
Utgifter exkl. statsskuldsräntorP |
|||||
|
2 |
49,5 |
41,0 |
39,2 |
39,1 |
37,9 |
|
P |
|||||
|
Statsskuldsräntor m.m.P |
|||||
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
27,5 |
12,3 |
12,5 |
10,0 |
8,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Varav |
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Inbetalning av premiepensionsmedel inkl. ränta |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Utbetalning av premiepensionsmedel |
49,0 |
27,0 |
28,1 |
28,3 |
29,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
CSN, studielån m.m. |
6,2 |
5,6 |
5,3 |
5,4 |
5,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
4,7 |
4,0 |
5,1 |
4,4 |
3,5 |
|
P |
|||||
|
Nettoutlåning - infrastrukturinvesteringarP |
|||||
|
5 |
|
1,5 |
1,3 |
0,6 |
0,7 |
|
P |
|
||||
|
Omfinansiering av infrastrukturlån (Storstadspaketen)P |
|
||||
|
Jordbruksverkets |
4,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt, netto |
2,3 |
1,0 |
0,9 |
0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kassamässig korrigering |
0,0 |
0,8 |
1,4 |
0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbudgetens saldo |
18,4 |
106,8 |
63,4 |
101,5 |
135,1 |
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. |
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
Inklusive minskning av anslagsbehållningar. |
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. |
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
Normalt görs inga prognoser på |
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
Avser infrastrukturlån (netto) för Banverket, Botniabanan AB och Vägverket. |
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
Avser övertagna lån från Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB. |
|
|
|
|
|
105
PROP. 2006/07:100
Även för innevarande år förväntas ett budget- överskott. Överskottet prognostiseras till cirka 107 miljarder kronor, vilket är 44 miljarder kronor bättre än prognosen i budgetpro- positionen för 2007. Av prognosrevideringen förklaras 30 miljarder kronor av högre inkomster i förhållande till beräkningarna till budgetpro- positionen. Cirka 12 miljarder kronor förklaras av lägre utgifter inom utgiftsområdena, inklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. För 2009 har prognosen för statsbudgetens saldo förbättrats med cirka 12 miljarder kronor, vilket främst förklaras av högre prognostiserade inkomster.
I beräkningarna antas att inkomster av försåld egendom uppgår till 50 miljarder kronor per år under perioden
Riksgäldskontorets nettoutlåning
RGK:s nettoutlåning utgörs av förändringen av kontorets ut- och inlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. De största posterna utgörs av förändringar av myndigheternas räntekontobehållningar, in- och utbetalningar av premiepensionsmedel, Centrala studiestödsnämndens (CSN) nettoupplåning för finansiering av studielån samt infrastruktur- investeringar.
Utfallet för RGK:s nettoutlåning 2006 blev 27,5 miljarder kronor, vilket är 5 miljarder kronor lägre än prognosen i budgetpropo- sitionen för 2007. Förklaringen är bland annat att Banverkets upplåning i RGK blev 1,2 miljar- der kronor lägre än beräknat samt av att Insättningsgarantinämnden ökade sin konto- behållning i RGK under 2006 med 0,9 miljarder kronor, vilket minskar nettoutlåningen med motsvarande belopp.
Behållningarna på myndigheternas ränte- konton och vissa särskilda räntebelagda konton under 2006 ökade med cirka 6 miljarder kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Samtidigt var kreditutnyttjandet på Jordbruksverkets EU- konton 4,6 miljarder kronor, vilket ökade den totala nettoutlåningen. Det höga kredit- utnyttjandet 2006 förklaras främst av att Jord- bruksverkets utbetalningar av gårdsstöd och djurbidrag från och med 2006 betalas ut det år de avser. Tidigare gjordes betalningen med ett års förskjutning. Förändringen innebar att 2006 belastades med utbetalningarna för både 2005 och 2006.
Inbetalningar av premiepensionsmedel place- ras tillfälligt hos RGK och återfinns under netto- utlåningen. Premiepensionsmyndigheten (PPM) tidigarelade under 2006 utbetalningen av premie- pensionsmedel till pensionsspararnas konton med en månad. Detta innebar att pensions- rätterna för 2005 betalades ut i december 2006. Det innebar att 2006 belastades av dubbla utbetalningar och bidrog till att 2006 års låne- behov ökade med cirka 25 miljarder kronor.
RGK:s nettoutlåning till CSN beräknas uppgå till
Finansiering av infrastruktursatsningar de när- maste åren kommer enligt nuvarande prognos leda till en nettoutlåning på mellan 3,5 och 5,1 miljarder kronor per år under perioden
Kassamässig korrigering
En kassamässig korrigering uppstår om en betalning respektive anslagsavräkning sker olika budgetår eller om det uppstår transaktioner över statsverkets checkräkning som inte har sin mot- svarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa.
För 2006 uppgick den totala kassamässiga korrigeringen till
Under
Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande
Statsbudgetens saldo omfattar alla transaktioner som påverkar statens lånebehov och därmed statsskulden. Det finansiella sparandet däremot definieras av ett internationellt regelverk för nationalräkenskaper
106
nettot av transaktioner som påverkar statens finansiella förmögenhet.
Dessa skillnader innebär att förändringar av statsbudgetens saldo inte nödvändigtvis leder till en motsvarande förändring av statens finansiella sparande. Ett exempel på en transaktion som påverkar statsbudgetens saldo, men inte statens finansiella sparande, är försäljning av statligt aktieinnehav. En sådan försäljning förbättrar statsbudgetens saldo, medan statens finansiella sparande förblir oförändrat eftersom statens förmögenhet inte förändras av att en finansiell tillgång (värdepapper) byts mot en annan (likvida medel).
Förutom denna principiella skillnad avviker redovisningen i statsbudgeten i flera avseenden från redovisningen i nationalräkenskaperna. Budgetsaldot redovisas kassamässigt medan nationalräkenskaperna tillämpar periodiserad redovisning. Denna skillnad påverkar framför allt redovisningen av skatter och ränteutgifter.
I tabell 4.16 redovisas de viktigaste skillna- derna mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande. En permanent skillnad mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande utgörs av CSN:s årliga nettoupplåning i RGK för finansiering av studie- lån. Denna utlåning belastar statsbudgetens saldo med
Antagandet om försäljningsinkomster för- bättrar prognosen för budgetsaldot med 50 miljarder kronor per år
PROP. 2006/07:100
Tabell 4.16 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande
Miljarder kronor
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Statsbudgetens saldo |
18,4 |
106,8 |
63,4 |
101,5 |
135,1 |
|
|
|
|
|
|
CSN, studielån m.m. |
6,2 |
5,6 |
5,3 |
5,4 |
5,6 |
|
|
|
|
|
|
Amortering av gamla |
|
|
|
|
|
studielån (t.o.m. 1988) |
|||||
|
|
|
|
|
|
Försäljning av aktier |
|
|
|
|
|
m.m. |
0,0 |
||||
|
|
|
|
|
|
Extrautdelningar m.m. |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Periodisering av räntor, |
|
|
|
|
|
kursvinster/förluster |
|
|
|
|
|
m.m. |
9,1 |
0,5 |
|||
|
|
|
|
|
|
Periodisering av skatter |
17,8 |
9,3 |
6,1 |
||
|
|
|
|
|
|
Premiepensions- |
|
|
|
|
|
1 |
21,1 |
||||
P |
|||||
systemetP |
|||||
Övrigt |
4,3 |
2,0 |
0,2 |
||
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande i |
|
|
|
|
|
staten |
19,0 |
32,5 |
33,5 |
57,8 |
93,3 |
|
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
1P SkillnadenP mellan hur transaktionerna beträffande premiepensionssparandet påverkar statsbudgetens saldo respektive statens finansiella sparande. En tidigarelagd utbetalning 2006 medför att skillnaden blev större än normalt detta år.
Av tabell 4.16 framgår att statens finansiella sparande 2006 uppvisade ett överskott på 19,0 miljarder kronor. Det är en förbättring med cirka 38 miljarder kronor jämfört med prog- nosen i budgetproposition för 2007.
För 2007 förväntas ett överskott i statens finansiella sparande med cirka 33 miljarder kronor. Att prognosen är mer än 70 miljarder kronor lägre än prognosen för statsbudgetens saldo förklaras främst av att försäljnings- inkomster för aktier inte räknas in i det finansiella sparandet, samt av att de kassamässiga (inbetalda) skatterna är högre än skatterna när de periodiserats till inkomståret.
Även åren
Statsbudgetens saldo justerat för större engångs- effekter
Budgetsaldot för 2006 var, justerat för större extraordinära inkomster och utgifter, cirka 6
107
PROP. 2006/07:100
miljarder kronor högre än det faktiska budget- saldot (se tabell 4.17). Den största enskilda posten avseende 2006 är den tidigarelagda ut- betalningen från Premiepensionsmyndigheten (PPM), vilken räknas bort i det justerade saldot.
I motsatt riktning påverkar beslutet att från och med 2005 räntebelägga företagens periodi- seringsfonder, vilket innebar att vissa företag valde att återföra hela eller delar av sina fonder till beskattning. För budgetåret 2006 (verksamhetsåret 2005) blev effekten 12 miljarder kronor. Även extra utdelnings- inkomster under 2006 på 10,8 miljarder kronor och två större poster avseende Jordbruksverkets utbetalningar av gårdsstöd och djurbidrag (netto 4 miljarder kronor) räknas som engångseffekter.
Det justerade budgetsaldot för 2007 beräknas bli cirka 45 miljarder kronor. Det innebär att engångseffekterna beräknas till cirka 62 miljarder kronor, varav 50 miljarder förklaras av posten Försäljning av statligt aktieinnehav. Även de extra utdelningarna på statligt aktieinnehav från bland annat TeliaSonera och Venantius AB på cirka 13 miljarder kronor, samt kapital- överföringen från Venantius AB på 4,1 miljarder kronor i samband bolagets avveckling och övertagande av lån m.m. räknas som engångs- effekter.
Som engångseffekt räknas även den högre
För perioden
Tabell 4.17 Statsbudgetens saldo samt justering för större
engångseffekter
Miljarder kronor
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Statsbudgetens saldo |
18,4 |
106,8 |
63,4 |
101,5 |
135,1 |
|
|
|
|
|
|
Större engångseffekter |
62,3 |
44,8 |
54,2 |
48,7 |
|
|
|
|
|
|
|
Varav |
|
|
|
|
|
Upplösning av |
|
|
|
|
|
periodiseringsfonder |
12,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Försäljning av statligt |
|
|
|
|
|
aktieinnehav |
0,0 |
50,0 |
50,0 |
50,0 |
50,0 |
|
|
|
|
|
|
Extra utdelningar |
10,8 |
12,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tidigarelagd utbetalning |
|
|
|
|
|
av pensionsrätter, PPM |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gårdsstöd och |
|
|
|
|
|
djurbidrag, |
|
|
|
|
|
förskjutningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
beslut avseende egna |
|
|
|
|
|
medel |
|
6,2 |
|
||
|
|
|
|
|
|
Venantius AB - betalning |
|
4,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Omfinansiering av |
|
|
|
|
|
infrastrukturlån |
|
||||
|
|
|
|
|
|
Venantius AB, |
|
|
|
|
|
förfalloprofil övertagna |
|
|
|
|
|
lån |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
Statsbudgetens saldo justerat |
|
|
|
|
|
för större engångseffekter |
24,3 |
44,5 |
18,6 |
47,3 |
86,4 |
|
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Statsskulden
Statsskuldens utveckling bestäms framför allt av statsbudgetens saldo. Skulden påverkas emeller- tid också av valutakursförändringar eftersom cirka en fjärdedel av skulden, inklusive skuld- skötselåtgärder (swappar och derivatinstru- ment), är upptagen i utländsk valuta. Denna del av skulden värderas till aktuella valutakurser.
Diagram 4.4 Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP
Mdkr |
|
Statsskuld |
procent av |
|
Andel av BNP |
BNP |
|
|
|
1 600 |
|
|
|
|
90 |
1 400 |
|
|
|
|
80 |
1 200 |
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
1 000 |
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
50 |
|
800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
10 |
0 |
|
|
|
|
0 |
1990 |
1994 |
1998 |
2002 |
2006 |
2010 |
108
Vid utgången av 2006 uppgick den konsoli- derade statsskulden till 1 220 miljarder kronor, vilket var en minskning med cirka 41 miljarder kronor jämfört med utgången av 2005. Som framgår av diagram 4.4 och tabell 4.18 beräknas statsskulden fram till utgången av 2010 minska med ytterligare cirka 400 miljarder kronor, varav 200 miljarder kronor är beräknade inkomster avseende försäljning av statligt aktieinnehav. Som andel av bruttonationalprodukten (BNP) beräknas skulden minska från 43,0 procent vid årsskiftet 2006/07 till 23,0 procent vid utgången av 2010.
Den konsoliderade statsskulden påverkas även av förändringar av statliga myndigheters innehav av statspapper vilket förklarar att den okonso- liderade och konsoliderade skulden förändras olika mycket.
Tabell 4.18 Statsskuldens förändring
Miljarder kronor
|
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
Lånebehov |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
3,0 |
||||
|
P |
|||||
|
Skulddispositioner m.m.P |
|||||
|
Varav |
|
|
|
|
|
|
Orealiserade |
|
|
|
|
|
|
valutakursdifferenser |
2,3 |
2,0 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Kortfristiga placeringar |
4,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förfalloprofil övertagna |
|
|
|
|
|
|
2 |
|
||||
|
P |
|
||||
|
lånP |
|
||||
|
Förändring av okonsoliderad |
|
|
|
|
|
|
statsskuld |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
1 270 |
1161 |
1092 |
993 |
857 |
|
P |
|||||
|
Okonsoliderad statsskuldP |
|||||
|
Eliminering av |
|
|
|
|
|
|
myndigheters innehav av |
|
|
|
|
|
|
statspapper |
50,0 |
49,0 |
50,0 |
51,0 |
52,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
1 220 |
1112 |
1042 |
942 |
805 |
|
P |
|||||
|
Statsskuld vid årets slutP |
|||||
|
5 |
|||||
|
P |
|||||
|
Statsskuldsförändring P |
|||||
|
Statsskuld i procent av BNP |
43,0 |
36,9 |
32,7 |
28,2 |
23,0 |
|
|
|||||
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med |
|
|||||
summan. |
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
Utgörs normalt av orealiserade värdeförändringar på valutaskulden. |
|
||||
2 |
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
Avser skulddispositioner som uppstår med anledning av övertagna lån för |
|||||
infrastruktursatsningar i Stockholm och Göteborg samt Venantius AB. |
|
|||||
3 |
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av |
|||||
statspapper. |
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters |
|||||
innehav av statspapper räknats bort. |
|
|
|
|
||
5 |
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
Avser statsskuldsförändring beräknad på den konsoliderade statsskulden. |
|||||
PROP. 2006/07:100
4.5Kommunsektorns finanser
Den kommunala sektorn redovisade 2006 ett ekonomiskt resultat och ett finansiellt sparande, vilka uppgick till 15 miljarder kronor respektive 10 miljarder kronor.TF1FT Sektorn har därmed uppvisat kraftigt förbättrade finanser de senaste två åren.
En stark utveckling av inkomsterna från skatter och statsbidrag förklarar en stor del av överskotten. Samtidigt ökade kommunal kon- sumtion stabilt.
Tabell.4.19 Kommunsektorns finanser
Miljarder kronor, om annat ej anges
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Inkomster |
658 |
694 |
727 |
757 |
786 |
Skatter |
454 |
475 |
500 |
527 |
553 |
Statsbidrag exkl. |
|
|
|
|
|
1 |
113 |
123 |
127 |
125 |
125 |
P |
|||||
mervärdesskattP |
|||||
Procent av BNP |
20,0 |
19,8 |
19,7 |
19,5 |
19,4 |
Övriga inkomster |
91 |
97 |
100 |
105 |
109 |
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
648 |
683 |
714 |
747 |
779 |
Konsumtion |
552 |
584 |
612 |
641 |
669 |
Procent av BNP |
19,4 |
19,3 |
19,2 |
19,2 |
19,1 |
Procentuell volym |
|
|
|
|
|
förändring |
2,0 |
1,8 |
1,7 |
0,7 |
0,7 |
Övriga utgifter |
96 |
100 |
102 |
106 |
110 |
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
10 |
11 |
13 |
10 |
8 |
Procent av BNP |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,3 |
0,2 |
Resultat före extra- |
|
|
|
|
|
ordinära poster |
15 |
11 |
14 |
10 |
9 |
1P P I NR redovisas ingående mervärdesskatt i offentlig konsumtion och investering som en utgift. Den kompensation kommuner och landsting erhåller för dessa utgifter redovisas under övriga inkomster.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Inkomsterna från statsbidrag och skatter väntas öka starkt även 2007. Statsbidragen ökar med 10 miljarder kronor. Främst är det generella statsbidrag, bidrag till flyktingmottagning samt vård och omsorg som ökar. Skatterna beräknas öka med 21 miljarder kronor. Detta bidrar till att överskotten även 2007 förutses överstiga 10 miljarder kronor. Slutregleringar av skatteunder- laget förstärkte tillfälligt resultatet 2006 med ca 3 miljarder kronor. Detta förklarar att resultatet ändå väntas bli lägre 2007.
Statsbidragen, i huvudsak de generella, ökar 2008 med 4 miljarder kronor och skattein-
1T T Med ekonomiskt resultat avses här resultat före extraordinära poster.
109
PROP. 2006/07:100
täkterna väntas öka med 25 miljarder kronor. I denna ökning inkluderas en effekt på 0,9 miljarder kronor som uppstår av att kommun- sektorns skatteintäkter ökar till följd av den aviserade sänkningen av avdragsrätten för pensionssparande. I budgetpropositionen för 2008 avses statsbidragen till kommunsektorn reduceras med motsvarande belopp. Samtidigt bedöms konsumtionen i löpande priser att utvecklas svagare än 2007. Såväl det ekonomiska resultatet som finansiella sparandet ökar därmed 2008.
Under 2009 och 2010 beräknas statsbidragen utvecklas svagare. Detta är främst en effekt av att de generella bidragen är nominellt oförändrade. Skatteunderlaget och utvecklingen av konsum- tionsutgifterna i löpande priser beräknas där- emot öka i med i stort sett oförändrad takt. Sammantaget innebär detta att det finansiella sparandet och resultatet försvagas något, men ligger kvar på historiskt höga nivåer.
4.6Ålderspensionssystemet
Ålderspensionssystemet består av en fördel- ningsdel (inkomstpensionen) och en fondbas- erad del (premiepensionen). Enligt beslut av EU:s statistikorgan Eurostat får fonderade pensionssystem numera inte räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna.
Premiepensionen finansieras av socialför- säkringsavgifter och statliga ålderspensions- avgifter på transfereringar m.m. I nationalräken- skaperna redovisas avgifterna som en inkomst till försäkringssektorn, som placerar medlen först i Riksgäldskontoret och sedan i premie- reservfonderna. Sparandet överförs till hushålls- sektorn i likhet med fonderade avtalsför- säkringar.
Jämfört med den tidigare redovisningen så reduceras den offentliga sektorns finansiella sparande då avsättningarna till premiepensionen
började 1995. Från och med 1999 då premie- pensionsavgiften höjdes minskar den offentliga sektorns finansiella sparande med ca 1 procent av BNP per år. Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet reduceras med ca 10 procent av BNP medan den konsoliderade bruttoskulden ökar med drygt 1 procent av BNP 2006.
Redovisningen på statsbudgeten och av stats- skulden påverkas inte av förändringen av redo- visningen i nationalräkenskaperna.
I inkomstpensionen fungerar
Avgiftsinkomsterna överstiger pensionsut- betalningarna till och med 2008. Successivt ökade pensionsutbetalningar medför emellertid att ett underskott mellan avgifter och pensioner uppstår från och med 2009. Detta underskott täcks av direktavkastningen, men det finansiella sparandet minskar under prognosperioden, se tabell 4.20.
Tabell 4.20 Ålderspensionssystemet exklusive premie-
pensionssystemet
Miljarder kronor, om annat ej anges
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Inkomster |
210 |
215 |
223 |
233 |
245 |
Avgifter |
186 |
190 |
198 |
207 |
217 |
Räntor, utdelningar m.m. |
24 |
24 |
25 |
27 |
28 |
Utgifter |
180 |
189 |
201 |
218 |
235 |
Pensioner |
176 |
185 |
197 |
213 |
230 |
Övriga utgifter |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
Finansiellt sparande |
30 |
26 |
22 |
16 |
11 |
Procent av BNP |
1,1 |
0,8 |
0,7 |
0,5 |
0,3 |
|
|
|
|
|
|
Anm: Ålderspensionssystemet omfattar endast inkomstpensionen. Källor: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.
110
5
Inkomster
PROP. 2006/07:100
5 Inkomster
5.1Inledning
I detta kapitel redovisas och analyseras den of- fentliga sektorns skatteintäkter. Skatteintäkterna redovisas i tabell 5.1, där de delas upp i de tre huvudgrupperna: skatt på arbete, skatt på kapital och skatt på konsumtion. I tabellen framgår även prognosen för BNP i löpande priser samt skatte- kvoten, dvs. totala skatteintäkter som andel av BNP.
Tabell 5.1 Totala skatteintäkter
Miljarder kronor om inget annat anges
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Totala skatteintäkter |
1 354 |
1 415 |
1 438 |
1 505 |
1 579 |
1 655 |
Skatt på arbete |
830 |
859 |
872 |
913 |
960 |
1 006 |
Skatt på kapital |
168 |
184 |
174 |
182 |
191 |
202 |
Skatt på konsumtion |
358 |
374 |
394 |
412 |
430 |
449 |
Övriga skatter |
||||||
BNP |
2 671 |
2 838 |
3 018 |
3 187 |
3 338 |
3 496 |
Skattekvot (%) |
50,7 |
49,9 |
47,7 |
47,2 |
47,3 |
47,3 |
|
|
|
|
|
|
|
Skatterna kan delas upp i skatter som fastställs årligen och skatter som fastställs månatligen. Direkta skatter på arbete och skatt på kapital fastställs i den årliga taxeringen och är för 2005 utfall, medan 2006 ännu baseras på prognoser. Indirekta skatter på arbete och skatt på kon- sumtion har månatlig uppbörd och är utfall för 2006.
Skatteintäkterna bestäms av skattebaserna; hur dessa utvecklas samt av den gällande skatte- satsen. Skattebaserna påverkas i huvudsak av makroekonomiska faktorer och av regel- systemen. Prognosen över skatteintäkterna un- der perioden
De totala skatteintäkterna förväntas uppgå till 1 438 miljarder kronor 2007 och skattekvoten till 47,7 procent. Skattekvoten har minskat de se- naste åren och fortsätter att minska 2008. Tabell 5.2 visar den årliga förändringen av skatteintäk- terna. Sammantaget ökar de totala skatteintäk- terna med endast 1,6 procent i år. Den låga ut- vecklingstakten beror på beslutade och aviserade skattesänkningar. Under perioden
Tabell 5.2 Årlig förändring av totala skatteintäkter
Procentuell förändring
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Totala skatteintäkter |
5,9 |
4,5 |
1,6 |
4,6 |
4,9 |
4,8 |
Skatt på arbete |
2,8 |
3,6 |
1,5 |
4,7 |
5,2 |
4,8 |
Skatt på kapital |
23,5 |
9,9 |
4,4 |
4,9 |
6,0 |
|
Skatt på konsumtion |
5,8 |
4,5 |
5,4 |
4,6 |
4,3 |
4,4 |
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på arbete beräknas ha ökat med 3,6 procent 2006. Den svaga utvecklingen av både skatt på arbete och totala skatteintäkter under 2007 beror i huvudsak på skattereduktionen för arbetsin- komster, det s.k. jobbskatteavdraget, som införts från och med 2007. Den starka utvecklingen av skatt på arbete
Skatt på kapital ökade mycket kraftigt under 2005. Uppgången beror främst på höga kapital- och företagsvinster. Utvecklingen av skatt på kapital var den mest bidragande orsaken till att de totala skatteintäkterna ökade med närmare 6 procent under året. År 2006 bedöms skatt på kapital ha ökat med 9,9 procent, medan den be- räknas minska med 5,5 procent i år. Minsk- ningen beror i huvudsak på lägre kapitalvinster för hushållen, men även på det i denna propo-
113
PROP. 2006/07:100
sition aviserade förslaget om att avskaffa för- mögenhetsskatten från och med 2007.
Skatt på konsumtion beräknas öka tämligen kraftigt under 2007, till följd av ökade konsum- tionsutgifter för hushållen.
De totala skatteintäkterna fördelas på staten, kommunsektorn, ålderspensionssystemet samt EU. De tre förstnämnda utgör den offentliga sektorns skatteintäkter. Den sektorsvisa fördel- ningen av skatteintäkterna redovisas i tabell 5.3.
Tabell 5.3 Sektorsvis fördelning av totala skatteintäkter
Miljarder kronor
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Totala skatteintäkter |
1 354 |
1 415 |
1 438 |
1 505 |
1 579 |
1 655 |
Staten |
760 |
793 |
790 |
822 |
861 |
902 |
Kommunsektorn |
436 |
454 |
475 |
500 |
527 |
553 |
Ålderspensionssystemet |
151 |
159 |
167 |
175 |
183 |
192 |
8 |
9 |
7 |
7 |
7 |
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Statens skatteintäkter är periodiserade och avser inkomståret, medan skatteinkomsterna i budge- ten är kassamässiga. Det senare innebär att de utgörs av betalningsflöden som kan avse flera olika inkomstår. Skillnaden består av periodi- seringar, dvs. uppbörds- och betalningsförskjut- ningar samt anstånd. Statsbudgetens inkomster redovisas i tabell 5.4. I tabellen framgår även öv- riga inkomster. Statsbudgetens skatteinkomster utgörs av summan av statens skatteintäkter och periodiseringar.
Tabell 5.4 Statsbudgetens inkomster
Miljarder kronor
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Statsbudgetens inkomster |
746 |
810 |
884 |
868 |
905 |
953 |
Skatteintäkter staten |
760 |
793 |
790 |
822 |
861 |
902 |
Periodiseringar |
13 |
12 |
||||
Övriga inkomster |
2 |
4 |
81 |
63 |
53 |
57 |
|
|
|
|
|
|
|
I tabell 5.5 redovisas den aktuella prognosen jämfört med prognosen till budgetpropositionen för 2007. Skatt på arbete har reviderats upp med 9 miljarder kronor 2007, eftersom lönesumman bedöms utvecklas starkare jämfört med progno- sen i budgetpropositionen. Upprevideringen förklaras både av antalet arbetade timmar och timlöneutvecklingen. Skatt på kapital har revide- rats upp med 4 miljarder kronor 2007, beroende på en högre prognos för skatt på företagsvinster samt en högre kapitalvinstprognos. Sammanta- get är de totala skatteintäkterna uppjusterade med 14 miljarder kronor 2007. Förändringarna påverkar i huvudsak statens skatteintäkter. Trots
de högre skatteintäkterna för 2008 är dock prog- nosen för statsbudgetens inkomster i princip oförändrad för detta år. Det beror framförallt på det i denna proposition aviserade förslaget om ändrad redovisning av mervärdesskatt.
Tabell 5.5 Totala skatteintäkter – jämförelse med
budgetpropositionen för 2007
Miljarder kronor om inget annat anges
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
Totala skatteintäkter |
9,0 |
14,1 |
17,0 |
23,8 |
|
Skatt på arbete |
3,9 |
9,4 |
13,1 |
20,6 |
|
Skatt på kapital |
3,1 |
3,7 |
2,6 |
1,8 |
|
Skatt på konsumtion |
|||||
Övriga skatter |
2,5 |
4,3 |
4,9 |
5,0 |
5,2 |
|
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
9,0 |
14,1 |
17,0 |
23,8 |
|
Staten |
0,0 |
10,1 |
12,0 |
10,2 |
12,9 |
Kommunsektorn |
0,6 |
4,3 |
6,7 |
||
Ålderspensionssystemet |
0,1 |
1,8 |
2,8 |
4,6 |
|
EU |
0,0 |
0,1 |
|||
|
|
|
|
|
|
Statsbudgetens inkomster |
0,0 |
14,3 |
29,8 |
0,1 |
9,5 |
Skatteintäkter staten |
0,0 |
10,1 |
12,0 |
10,2 |
12,9 |
Periodiseringar |
1,4 |
3,2 |
1,6 |
||
Övriga inkomster |
0,4 |
2,8 |
14,6 |
2,9 |
|
|
|
|
|
|
|
BNP |
8,6 |
10,6 |
23,6 |
18,5 |
|
Skattekvot (%) |
0,0 |
0,2 |
0,3 |
0,2 |
0,5 |
|
|
|
|
|
|
5.2Ändrad redovisning
Regeringens förslag: Från och med budgetåret 2007 redovisas avgifter till premiepensions- systemet inte längre som en del av de totala skatteintäkterna.
Skälen för regeringens förslag: EU:s statistik- organ Eurostat har beslutat att pensionssystem där pensionsutbetalningarna beror på avkast- ningen av fonderade medel inte ska tillräknas den offentliga sektorn. Istället ska de fonderade pensionssystemen tillräknas hushållssektorn. En konsekvens av detta är att det finansiella sparan- det i premiepensionssystemet inte längre räknas in i den offentliga sektorns finansiella sparande.
Omläggningen innebär att den offentliga sek- torns skattekvot sjunker med knappt 1 procent- enhet årligen, då de avgifter som betalas till premiepensionssystemet inte längre anses till- höra den offentliga sektorn. Omläggningen påverkar varken statens skatteinkomster eller statsbudgetens saldo.
114
Regeringen föreslår följande förändringar i in- komststrukturen för redovisningen av avgifterna till premiepensionssystemet. Under inkomst- huvudgruppen 1200 Indirekta skatter på arbete införs två nya titlar:
1260 Avgifter till premiepensionssystemet och
1261 Avgifter till premiepensionssystemet. Vidare föreslås en ny inkomsttitel under inkomsthuvudgruppen 1920 Betalningsförskjut- ningar:
1925 EU.
Inkomsttiteln 1813 Avgifter till premiepensions- systemet slopas.
5.3Prognosförutsättningar
I prognosen beaktas såväl reviderade makroeko- nomiska förutsättningar som de regeländringar regeringen aviserar i denna proposition. I beräk- ningarna har hänsyn tagits till de aviserade skat- teförslag som finns redovisade i tabell 5.7.
Vid alla jämförelser mot tidigare beräkningar exkluderas premiepensionssystemet för ökad jämförbarhet.
Makroekonomiska förutsättningar
Prognosen för skatteintäkterna baseras på de makroekonomiska antaganden som redovisas i bilaga 1, Svensk ekonomi. I tabell 5.6 återges de antaganden som har störst inverkan på skatte- prognoserna samt förändringar i förhållande till prognosen i budgetpropositionen för 2007.
En viktig variabel för prognosen av skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekono- min. I år väntas lönesumman öka med 6,1 procent. Den kraftiga uppgången är ett re- sultat av både en ökning i arbetade timmar och en högre timlön. Jämfört med budgetpropositio- nen för 2007 är lönesummeutvecklingen uppre- viderad med 0,8 procentenheter. Under perioden
Hushållens konsumtionsutgifter, som påver- kar prognosen för skatt på konsumtion, väntas öka med 4,2 procent i år. Prognosen för 2008 är uppreviderad jämfört med budgetpropositionen för 2007, medan den är nedreviderad för 2009.
PROP. 2006/07:100
Tabell 5.6 Antaganden och förändringar jämfört med budgetpropositionen för 2007
Procentuell förändring om annat ej anges
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
1 |
2,9 |
4,4 |
3,7 |
3,3 |
2,1 |
2,3 |
|
P |
||||||
BNP, marknadsprisP |
|||||||
Diff. BP2007 |
0,2 |
0,4 |
0,4 |
0,2 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
0,6 |
2,0 |
1,8 |
0,9 |
0,2 |
|
|
P |
||||||
Arbetade timmarP |
|||||||
Diff. BP2007 |
0,1 |
0,4 |
0,4 |
0,0 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
3,1 |
3,3 |
4,3 |
4,6 |
4,7 |
4,6 |
|
P |
||||||
TimlönP |
|||||||
Diff. BP2007 |
0,5 |
0,6 |
0,6 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Utbetald lönesumma, |
|
|
|
|
|
|
|
skatteunderlag |
3,7 |
5,4 |
6,1 |
5,5 |
4,9 |
4,5 |
|
Diff. BP2007 |
0,4 |
0,8 |
0,6 |
0,2 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Hushållens konsum- |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
2,4 |
2,8 |
4,2 |
3 ,8 |
2,4 |
2,6 |
|
P |
||||||
tionsutgifterP |
|||||||
Diff. BP2007 |
0,0 |
0,0 |
0,2 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommunal medelut- |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
31,60 |
31,60 |
31,56 |
31,56 |
31,56 |
31,56 |
|
P |
||||||
debiteringP |
|||||||
Diff. BP2007 |
0,00 |
0,00 |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
3,2 |
3,6 |
4,0 |
4,3 |
4,7 |
4,6 |
|
P |
||||||
StatslåneräntaP |
|||||||
Diff. BP2007 |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
0,4 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
KPI |
0,6 |
1,5 |
1,4 |
2,3 |
2,7 |
2,5 |
|
Diff. BP2007 |
0,0 |
0,0 |
0,2 |
0,8 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
43 300 |
44 500 |
45 900 |
47 700 |
50 200 |
52 700 |
|
P |
||||||
InkomstbasbeloppP |
|||||||
Diff. BP2007 |
0 |
0 |
300 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
39 400 |
39 700 |
40 300 |
40 800 |
41 800 |
42 900 |
|
P |
||||||
PrisbasbeloppP |
|||||||
Diff. BP2007 |
0 |
0 |
0 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
298 600 |
306 000 |
316 700 |
327 400 |
341 500 |
357 400 |
|
P |
||||||
SkiktgränsP |
|||||||
Diff. BP2007 |
0 |
0 |
0 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
450 500 |
460 600 |
476 700 |
492 900 |
514 200 |
538 200 |
|
P |
||||||
Övre skiktgränsP |
|||||||
Diff. BP2007 |
0 |
0 |
0 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Fasta priser, procentuell förändring. |
|
|
|
|
||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Dagkorrigerade timmar. |
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Enligt nationalräkenskaperna. |
|
|
|
|
|
|
4 |
Procent. |
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Kronor |
|
|
|
|
|
|
Ändrade skatteregler
I tabell 5.7 redovisas budgeteffekterna av de skatteåtgärder som regeringen aviserar i denna proposition. Periodiserade nettoeffekter för den offentliga sektorn redovisas för varje enskilt för- slag, samt den sammanlagda indirekta effekten och bruttoeffekten för
Tre av åtgärderna påverkar de offentliga finan- serna 2007. Det är slopad förmögenhetsskatt, utvidgningen av halveringen av socialavgifterna för
115
PROP. 2006/07:100
med start den 1 augusti 2007. Övriga åtgärder avses införas 2008. Sammanlagt beräknas de aviserade skatteförslagen minska de periodiserade nettointäkterna med knappt 5 miljarder kronor 2007. År 2008 beräknas intäktsminskningen till drygt 6 miljarder kronor netto, främst beroende på tidigareläggningen av sänkta socialavgifter för vissa delar av tjänstesektorn. För 2009 och 2010 beräknas de periodiserade skattintäkterna minska med knappt 4 miljarder kronor netto till följd av de i denna proposition aviserade skatteåtgärderna.
Tabell 5.7 Aviserade skatteförändringar, periodiserade nettoeffekter, indirekta effekter och bruttoeffekter för offentlig sektor
Miljarder kronor
Åtgärd |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Slopad förmögenhetsskatt |
||||
Avdragsrätt pensionssparande |
|
1,3 |
1,3 |
1,3 |
12 000 kr/år |
|
|||
Utvidgad sänkt socialavgift till |
|
|
|
|
Slopad särskild löneskatt födda 1937 |
|
|
|
|
och tidigare |
|
|||
Tidigareläggning sänkt arbetsgivar- |
|
|
|
|
avgift i tjänstesektorn |
|
|
|
|
Senarelagd betalning av moms |
|
|||
Inkomster av trängselskatt |
0,26 |
0,65 |
0,65 |
0,65 |
|
|
|
|
|
Summa, periodiserad netto |
||||
|
|
|
|
|
Summa indirekta effekter |
0,08 |
1,33 |
0,43 |
0,41 |
|
|
|
|
|
Summa, periodiserad brutto |
||||
|
|
|
|
|
Regeringen föreslår vidare en möjlighet att föra över skogskonton och skogsskadekonton i sam- band med generationsskiften. Det sammantagna skattebortfallet är dock försumbart.
Regeringen redovisar i kapitel 1 i denna pro- position att fastighetsskatten ska ersättas av en kommunal fastighetsavgift från den 1 januari 2008. Slopandet ska finansieras fullt ut inom bostadssektorn. Det interna utredningsarbetet inom Regeringskansliet avser leda fram till en promemoria som remitteras i juni 2007 med inriktning på proposition under hösten 2007. De slutliga budgeteffekterna till följd av denna för- ändring avser regeringen redovisa i budgetpro- positionen för 2008. Därför ingår inte effekterna av fastighetsskattens avskaffande i beräkningarna i detta kapitel.
Sammanfattning av ändrade skatteregler 2000– 2010
En sammanställning av bruttoeffekterna av regeländringarna under perioden
Beloppen visar den årligt tillkommande in- täktsförändringen till följd av ändrade skatte- regler. Det är viktigt att understryka att de redo- visade beloppen avser beräknade periodiserade bruttoeffekter, dvs. storleken på den initiala skatteändringen. Förändringar i skatteregler har ofta även indirekta effekter genom att de påver- kar offentliga utgifter och andra skattebaser, bland annat via förändringar i löner, priser och företagsvinster. Nettoeffekten av regelföränd- ringarna inkluderar både bruttoeffekter och indirekta effekter.
Räntebeläggningen av företagens periodiser- ingsfonder från och med 2005 har fört med sig skatteeffekter av tillfällig karaktär. Den redo- visade bruttoeffekten i tabell 5.8 och 5.35 uppgår till 1,5 miljarder kronor för 2005 och avser införandeårets effekt enligt den bedömning som redovisades i propositionen Räntebeläggning av periodiseringsfonderna (prop. 2004/05:38, bet. 2004/05:SKU17, rskr. 2004/05:131). Räntebe- läggningen har medfört att många företag valt att lösa upp sina periodiseringsfonder i förtid. Skatteeffekterna av den förtida återföringen be- döms uppgå till 10 miljarder kronor 2004 och 13 miljarder kronor 2005. Denna effekt redo- visas inte i tabellerna.
År 2007 påverkas skatteintäkterna av ett fler- tal regeländringar. Skattereduktionerna minskar intäkterna med 36 miljarder kronor. Skattere- duktioner på arbets- och näringsinkomster bedöms minska intäkterna med ca 40 miljarder kronor samtidigt som slopad reduktion för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshets- kassa beräknas öka intäkterna med ca 4 miljarder kronor. Förändrade avdragsregler ökar intäk- terna med drygt 2 miljarder kronor och föränd- ringar avseende socialavgifter minskar intäkterna med knappt 1 miljard kronor. Sammantaget minskar regeländringar avseende skatt på arbete intäkterna med 34 miljarder kronor.
De förändringar av reglerna för uttag av fastighetsskatt som införts 2006 och 2007 till- sammans med avskaffad schablonintäkt för bostadsrättsföreningar minskar skatteintäkterna
116
PROP. 2006/07:100
Tabell 5.8 Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år
Miljarder kronor
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Skatt på arbete |
19,6 |
2,0 |
0,0 |
0,0 |
|||||||
Direkta skatter |
19,6 |
3,3 |
0,7 |
0,0 |
0,0 |
||||||
Kommunal inkomstskatt |
5,9 |
4,8 |
3,3 |
15,3 |
4,6 |
2,3 |
1,3 |
|
|
||
Statlig inkomstskatt |
|
0,7 |
0,7 |
0,8 |
0,5 |
|
|
|
|||
Allmän pensionsavgift |
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skattereduktioner m.m. |
4,3 |
|
|
||||||||
Artistskatt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Indirekta skatter |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
||||||||
Arbetsgivaravgifter |
|
|
1,6 |
|
|
|
|||||
Egenavgifter |
0,0 |
0,0 |
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
Särskild löneskatt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Nedsättningar |
|
|
|
0,4 |
|
|
|||||
Tjänstegruppliv |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avgifter till premiepsensionssystemet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på kapital |
1,4 |
0,0 |
0,0 |
||||||||
Skatt på kapital, hushåll |
|
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på företagsvinster |
2,0 |
|
|
1,2 |
0,2 |
|
|
||||
Avkastningsskatt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fastighetsskatt |
|
|
|
|
|
||||||
Stämpelskatt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förmögenhetsskatt |
|
|
|
|
|
|
|
||||
Kupongskatt m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arvs- och gåvoskatt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
2,8 |
2,5 |
3,1 |
2,1 |
3,4 |
2,8 |
2,2 |
1,6 |
0,5 |
0,1 |
|
Mervärdesskatt |
|
0,0 |
0,1 |
0,5 |
0,1 |
||||||
Skatt på tobak |
|
|
|
0,1 |
|
|
0,3 |
2,1 |
|
|
|
Skatt på etylalkohol |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på vin m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på öl |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
1,7 |
0,9 |
1,8 |
1,4 |
2,7 |
0,5 |
0,0 |
|
|
||
Koldioxidskatt |
|
4,0 |
0,9 |
0,9 |
0,8 |
0,2 |
|
|
|||
Övriga skatter på energi och miljö |
1,1 |
|
0,1 |
0,4 |
0,0 |
|
1,6 |
0,0 |
|
|
|
Skatt på vägtrafik |
|
|
|
1,8 |
0,7 |
1,3 |
1,9 |
|
|
||
Skatt på import |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga skatter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Restförda och övriga skatter |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
Restförda skatter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga skatter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
22,4 |
2,7 |
0,5 |
0,1 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Offentliga sektorns skatteintäkter |
22,4 |
2,7 |
0,5 |
0,1 |
|||||||
Kommunal inkomstskatt |
5,9 |
4,8 |
3,3 |
15,3 |
4,6 |
2,3 |
1,3 |
|
|
||
Avgifter till ålderspensionssystemet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statens skatteintäkter |
7,0 |
0,5 |
0,1 |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter, exkl. pensionsomläggning |
8,3 |
2,7 |
0,5 |
0,1 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
117
PROP. 2006/07:100
med ca 4 miljarder kronor. Det i denna propo- sition aviserade förslaget om ett avskaffande av förmögenhetsskatten innebär ytterligare 5 miljarder kronor mindre i intäkter.
Höjd skatt på tobak, den aviserade skatten på trafikförsäkringspremier samt återinförandet av trängselskatt i Stockholm ökar skatteintäkterna med ca 3 miljarder kronor. Avveckling av koldi- oxidskatten för sektorn som tilldelats utsläpps- rätter minskar intäkterna med ca 1 miljard kro- nor. Sammantaget minskar ovan nämnda och övriga mindre regeländringar skatteintäkterna med ca 41 miljarder kronor 2007.
År 2008 minskar intäkterna ca 6 miljarder kronor beroende på förslaget om reducerade socialavgifter för vissa anställningar inom tjänstesektorn. Intäkterna minskar ytterligare med ca 3 miljarder kronor då de halverade social- avgifterna för
Osäkerhet och bedömningar i skatteprognoserna
Skatteprognosernas osäkerhet kan hänföras till två faktorer; dels bedömningen av den underlig- gande skattebasens storlek i utgångsläget, dels bedömningen av dess utvecklingstakt. Skatte- baserna skiljer sig ofta från det i ekonomisk me- ning relevanta underlaget för skatten bland annat till följd av avdrag och gränsvärden. Förmögen- hetsskattepliktiga tillgångar tas exempelvis upp till olika andelar av marknadsvärdet. Skatternas utvecklingstakt ska bland annat bedömas i för- hållande till den ekonomiska utvecklingen. För de skatter som bestäms i den årliga taxeringen är tidsförskjutningen i utfallen en faktor som för- svårar prognosarbetet.
På kort sikt avser osäkerheten i prognosen främst bedömningen av företagens vinster och hushållens kapitalvinster. På längre sikt avser osäkerheten i prognosen relationen mellan före- tagens vinster och utbetalda löner.
En ökning av summan av utbetalda löner med 1 procent ökar skatteunderlaget med ca 11 miljarder kronor och därigenom skatterna på arbete, inkomstskatt och arbetsgivaravgifter, med
För konsumtionsbaserade skatter gäller tum- regeln att en förändring med 1 procent av hus- hållens konsumtion leder till förändrade moms- intäkter med drygt 1,5 miljarder kronor. Där- utöver påverkas skatteintäkterna av konsum- tionens sammansättning eftersom uttaget av mervärdesskatt skiljer sig åt mellan olika varu- och tjänstegrupper. Om lika stor konsumtions- förändring enbart avser varor som inte är undan- tagna från den generella skattesatsen leder det istället till förändrade momsintäkter med 2,6 miljarder kronor.
5.4Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster
I tabell 5.9 redovisas den faktiska och den under- liggande utvecklingen av de totala skatteintäk- terna, statens skatteintäkter samt det kommu- nala skatteunderlaget. Med underliggande ut- veckling menas utvecklingen justerad för regel- ändringar och större händelser av engångska- raktär.
Tabell 5.9 Faktisk och underliggande utveckling för totala
skatteintäkter, statens skatteintäkter samt kommunalt
skatteunderlag
Procentuell förändring
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Totala skatteintäkter |
|
|
|
|
|
|
Faktisk |
5,9 |
4,5 |
1,6 |
4,6 |
4,9 |
4,8 |
Underliggande |
5,9 |
5,2 |
4,6 |
5,2 |
4,9 |
4,8 |
|
|
|
|
|
|
|
Statens skatteintäkter |
|
|
|
|
|
|
Faktisk |
7,8 |
4,4 |
4,1 |
4,7 |
4,8 |
|
Underliggande |
7,8 |
5,5 |
5,3 |
5,2 |
4,6 |
4,8 |
|
|
|
|
|
|
|
Kommunalt skatteunderlag |
|
|
|
|
|
|
Faktisk |
3,8 |
4,3 |
4,6 |
5,4 |
5,3 |
4,9 |
Underliggande |
4,0 |
4,3 |
4,4 |
5,2 |
5,3 |
4,9 |
|
|
|
|
|
|
|
År 2005 ökade de totala skatteintäkterna med 5,9 procent. Den starka utvecklingen förklaras i huvudsak av kapital- samt företagsvinster. Den största faktorn bakom den låga utvecklingen av totala skatteintäkter 2007 på 1,6 procent är skattereduktionen för arbetsinkomster. Under perioden
118
den underliggande ökningen är 4,8 procent per år.
I tabell 5.12 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster
5.4.1Skatt på arbete
Skatt på arbete utgör 61 procent av de totala skatteintäkterna och beräknas uppgå till 859 miljarder kronor 2006. Skatt på arbete består av direkta och indirekta skatter. De direkta skatterna utgör 57 procent av skatt på arbete och omfattar inkomstskatter till staten och kom- muner, allmän pensionsavgift och skattereduk- tioner. De indirekta skatterna består främst av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt. Dessa utgör 43 procent av skatt på arbete och skatteintäkterna går till staten och ålderspensionssystemet. Prognosen av skatt på arbete samt utvecklingen av skatten redovisas i tabell 5.10.
Tabell 5.10 Skatt på arbete
Miljarder kronor och procentuell förändring
|
Utfall |
Prognos |
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Skatt på arbete |
830 |
859 |
872 |
913 |
960 |
1 006 |
|
|
|
|
|
|
|
Utvecklingstakt |
2,8 |
3,6 |
1,5 |
4,7 |
5,2 |
4,8 |
Direkta skatter |
2,4 |
3,2 |
5,9 |
5,5 |
5,0 |
|
Indirekta skatter |
3,3 |
4,1 |
6,2 |
3,2 |
4,8 |
4,5 |
|
|
|
|
|
|
|
Den viktigaste faktorn för utvecklingen av både direkta och indirekta skatter är utvecklingen av löner och andra ersättningar för arbete. De direkta skatterna påverkas även av transferer- ingar, såsom
PROP. 2006/07:100
Diagram 5.1 Utveckling av arbetade timmar och timlön
Procentuell förändring
6,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5,0 |
|
|
Arbetade timmar |
|
Timlön |
|
|
|
||
4,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
Direkta skatter
Direkta skatter på arbete består främst av in- komstskatter till staten och kommuner. Skatte- reduktionen för arbetsinkomster minskar skatte- intäkterna under 2007, men under de kommande åren väntas skatteintäkterna öka i takt med den stigande sysselsättningen och timlöneutveck- lingen. Under prognosperioden beräknas de direkta skatterna öka med totalt 89 miljarder kronor. Tabell 5.11 visar skattebasen för direkta skatter på arbete.
Tabell 5.11 Skattepliktiga inkomster
Miljarder kronor och procent av totala inkomster
|
Utfall Prognos |
|
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Totala inkomster |
1 519 |
1 578 |
1 643 |
1 725 |
1 814 |
1 901 |
|
|
|
|
|
|
|
Andel av totala inkomster |
|
|
|
|
|
|
Löner |
67,6 |
68,5 |
69,4 |
69,7 |
69,6 |
69,5 |
Pensioner |
22,9 |
22,7 |
22,5 |
22,3 |
22,4 |
22,6 |
Övriga transfereringar |
6,9 |
6,3 |
5,5 |
5,2 |
5,2 |
5,1 |
Näringsverksamhet |
2,5 |
2,6 |
2,6 |
2,7 |
2,7 |
2,7 |
Övrigt |
1,0 |
0,8 |
0,7 |
0,7 |
0,6 |
0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
Löner och pensioner utgör tillsammans över 90 procent av de skattepliktiga inkomsterna och uppvisar en stigande andel under prognospe- rioden. Övriga transfereringar beräknas minska, vilket främst beror på att de arbetslöshets- relaterade transfereringarna minskar under prognosperioden. Anledningen är både de förändrade reglerna i ersättningssystemet och att arbetsmarknaden förbättras.
119
PROP. 2006/07:100
Tabell 5.12 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster
Miljarder kronor
|
Utfall |
Utfall |
Utfall |
Prognos |
|
|
|
|
Inkomstår |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Skatt på arbete |
782,9 |
806,9 |
829,6 |
859,3 |
871,8 |
912,8 |
960,4 |
1 006,2 |
Direkta skatter |
449,5 |
465,6 |
476,9 |
492,2 |
482,0 |
510,4 |
538,7 |
565,4 |
Kommunal inkomstskatt |
403,1 |
419,8 |
435,6 |
454,1 |
474,6 |
500,3 |
527,0 |
552,8 |
Statlig inkomstskatt |
32,7 |
34,0 |
38,3 |
43,2 |
48,9 |
53,7 |
57,0 |
59,4 |
Allmän pensionsavgift |
70,3 |
72,1 |
74,2 |
76,9 |
79,7 |
83,3 |
87,6 |
91,6 |
Skattereduktioner m.m. |
||||||||
Artistskatt |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
Indirekta skatter |
333,5 |
341,4 |
352,8 |
367,1 |
389,9 |
402,4 |
421,7 |
440,8 |
Arbetsgivaravgifter |
321,9 |
329,0 |
341,1 |
357,1 |
379,7 |
400,6 |
420,1 |
439,1 |
Egenavgifter |
9,0 |
9,3 |
10,1 |
10,9 |
11,7 |
12,6 |
13,4 |
13,9 |
Särskild löneskatt |
27,2 |
28,3 |
29,3 |
29,0 |
32,1 |
33,2 |
34,8 |
36,3 |
Nedsättningar |
||||||||
Tjänstegruppliv |
1,3 |
1,3 |
1,1 |
1,2 |
1,3 |
1,3 |
1,3 |
1,4 |
Avgifter till premiepensionssystemet |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på kapital |
107,5 |
135,9 |
167,9 |
184,4 |
174,2 |
181,9 |
190,8 |
202,2 |
Skatt på kapital, hushåll |
6,8 |
11,9 |
22,9 |
32,0 |
23,7 |
21,1 |
21,7 |
23,1 |
Skatt på företagsvinster |
48,9 |
71,5 |
92,0 |
96,9 |
98,6 |
106,0 |
110,9 |
117,0 |
Avkastningsskatt |
12,7 |
11,3 |
12,0 |
10,7 |
12,9 |
15,0 |
17,6 |
20,6 |
Fastighetsskatt |
24,0 |
24,3 |
25,1 |
25,0 |
26,7 |
26,9 |
27,1 |
27,3 |
Stämpelskatt |
6,0 |
7,1 |
7,8 |
9,5 |
9,0 |
9,4 |
9,9 |
10,4 |
Förmögenhetsskatt |
4,9 |
5,3 |
5,0 |
6,5 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
Kupongskatt m.m. |
1,9 |
1,8 |
1,9 |
3,9 |
3,3 |
3,5 |
3,6 |
3,8 |
Arvs- och gåvoskatt |
2,5 |
2,6 |
1,1 |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
327,9 |
337,8 |
357,5 |
373,6 |
393,9 |
412,2 |
429,8 |
448,6 |
Mervärdesskatt |
226,6 |
235,4 |
250,2 |
263,5 |
279,6 |
295,7 |
311,2 |
327,4 |
Skatt på tobak |
8,3 |
8,2 |
8,2 |
8,6 |
9,9 |
9,9 |
9,7 |
9,5 |
Skatt på etylalkohol |
4,7 |
4,1 |
4,1 |
4,2 |
4,2 |
4,2 |
4,2 |
4,2 |
Skatt på vin m.m. |
3,6 |
3,5 |
3,6 |
3,8 |
3,9 |
3,9 |
4,0 |
4,0 |
Skatt på öl |
2,6 |
2,5 |
2,6 |
2,7 |
2,8 |
2,8 |
2,8 |
2,8 |
Energiskatt |
36,4 |
35,1 |
37,8 |
38,2 |
38,9 |
38,9 |
39,9 |
41,0 |
Koldioxidskatt |
23,8 |
26,4 |
25,5 |
24,7 |
24,9 |
24,9 |
25,6 |
26,5 |
Övriga skatter på energi och miljö |
3,7 |
3,5 |
3,4 |
4,7 |
4,7 |
4,7 |
4,7 |
4,7 |
Skatt på vägtrafik |
8,3 |
8,8 |
11,0 |
11,8 |
13,4 |
15,6 |
15,9 |
16,2 |
Skatt på import |
3,5 |
3,9 |
4,7 |
5,0 |
5,6 |
6,0 |
6,2 |
6,6 |
Övriga skatter |
6,3 |
6,4 |
6,4 |
6,3 |
6,0 |
5,7 |
5,6 |
5,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Restförda och övriga skatter |
||||||||
Restförda skatter |
||||||||
Övriga skatter |
3,4 |
4,1 |
6,8 |
3,4 |
3,9 |
3,9 |
3,9 |
4,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
1 215,8 |
1 278,9 |
1 354,2 |
1 415,4 |
1 438,2 |
1 504,8 |
1 578,8 |
1 654,6 |
8,9 |
7,3 |
7,8 |
9,1 |
6,8 |
7,2 |
7,4 |
8,0 |
|
Offentliga sektorns skatteintäkter |
1 206,9 |
1 271,6 |
1 346,4 |
1 406,3 |
1 431,4 |
1 497,6 |
1 571,4 |
1 646,7 |
Kommunal inkomstskatt |
403,1 |
419,8 |
435,6 |
454,1 |
474,6 |
500,3 |
527,0 |
552,8 |
Avgifter till ålderspensionssystemet |
142,9 |
147,2 |
151,0 |
159,1 |
166,5 |
174,9 |
183,3 |
191,8 |
Statens skatteintäkter |
660,9 |
704,5 |
759,8 |
793,1 |
790,3 |
822,4 |
861,1 |
902,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120
PROP. 2006/07:100
Tabell 5.12 forts.
Miljarder kronor
|
|
Utfall |
Utfall |
Utfall |
Prognos |
|
|
|
|
Inkomstår |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
Statens skatteintäkter |
660,9 |
704,5 |
759,8 |
793,1 |
790,3 |
822,4 |
861,1 |
902,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Periodiseringar |
13,4 |
12,4 |
|||||||
Uppbördsförskjutningar |
3,7 |
11,8 |
|||||||
Betalningsförskjutningar |
10,8 |
9,7 |
0,6 |
2,2 |
0,9 |
||||
varav kommunsektorn |
4,2 |
6,3 |
4,5 |
0,0 |
|||||
varav ålderspensionssystemet |
0,3 |
2,3 |
0,4 |
0,7 |
0,7 |
0,7 |
|||
varav privat sektor |
1,6 |
0,6 |
8,0 |
1,0 |
0,2 |
||||
varav kyrkosektorn |
0,5 |
0,0 |
|||||||
varav EU |
0,0 |
0,1 |
0,0 |
0,1 |
5,4 |
0,0 |
|||
Anstånd |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1000 Skatter m.m. |
638,3 |
672,3 |
743,4 |
806,4 |
802,6 |
804,6 |
851,7 |
895,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga inkomster |
23,4 |
22,1 |
2,5 |
3,9 |
80,9 |
62,9 |
52,9 |
57,2 |
|
2000 |
Inkomster av statens verksamhet |
23,7 |
29,3 |
27,2 |
43,5 |
65,6 |
44,8 |
43,3 |
43,1 |
3000 |
Inkomster av försåld egendom |
0,0 |
0,1 |
6,7 |
0,1 |
50,0 |
50,0 |
50,0 |
50,0 |
4000 |
Återbetalning av lån |
2,5 |
2,4 |
2,3 |
2,1 |
2,0 |
1,9 |
1,8 |
1,6 |
5000 |
Kalkylmässiga inkomster |
9,5 |
8,3 |
8,8 |
7,8 |
8,5 |
8,1 |
8,5 |
8,9 |
6000 |
Bidrag från EU |
12,0 |
11,6 |
12,6 |
12,4 |
14,1 |
13,8 |
12,8 |
13,3 |
7000 |
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet |
||||||||
8000 |
Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot |
0,0 |
0,0 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa inkomster |
661,7 |
694,4 |
745,8 |
810,3 |
883,6 |
867,5 |
904,5 |
953,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommunal inkomstskatt
Den kommunala inkomstskatten bedöms uppgå till 454 miljarder kronor 2006, vilket är en ök- ning med drygt 4 procent jämfört med 2005. Under prognosperioden förväntas intäkterna öka med ca 5 procent per år, se tabell 5.13.
Tabell 5.13 Utveckling av kommunernas skatteunderlag
Procentuell förändring
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Aktuell beräkning |
3,8 |
4,3 |
4,6 |
5,4 |
5,3 |
4,9 |
BP2007 |
4,1 |
4,1 |
4,2 |
4,6 |
4,9 |
|
VP2006 |
3,3 |
4,8 |
4,5 |
4,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Aktuell beräkning, |
|
|
|
|
|
|
ackumulerad |
3,8 |
8,2 |
13,2 |
19,4 |
25,7 |
31,9 |
BP2007 |
4,1 |
8,4 |
13,0 |
18,2 |
24,0 |
|
VP2006 |
3,3 |
8,2 |
13,1 |
18,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I tabell 5.14 redovisas den faktiska och den underliggande utvecklingen av kommunernas skatteintäkter, dvs. utvecklingen exklusive regel- ändringar och ändringar i kommunal utdebi- tering. För
Tabell 5.14 Kommunernas skatteintäkter, faktisk och underliggande utveckling
Miljarder kronor och procentuell förändring
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Faktisk utveckling |
15,7 |
18,6 |
20,4 |
25,7 |
26,7 |
25,8 |
Regeländringar |
1,2 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
||
Utdebitering |
1,2 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
||
Underliggande utveckling |
16,8 |
18,9 |
19,8 |
25,7 |
26,7 |
25,8 |
|
|
|
|
|
|
|
Faktisk utveckling (%) |
3,8 |
4,3 |
4,6 |
5,4 |
5,3 |
4,9 |
Underliggande utveckling (%) |
4,0 |
4,3 |
4,4 |
5,2 |
5,3 |
4,9 |
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
Statlig inkomstskatt
Statlig inkomstskatt betalas på inkomster som överstiger skiktgränserna. Skiktgränserna räknas årligen upp med KPI plus 2 procentenheter. Under åren
Tabell 5.15 Intäkter från statlig inkomstskatt
Miljarder kronor
|
Utfall |
Prognos |
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Statlig inkomstskatt |
38 |
43 |
49 |
54 |
57 |
59 |
Grundnivå 20 % |
34 |
39 |
43 |
47 |
49 |
52 |
Tilläggsnivå 5 % |
4 |
4 |
6 |
7 |
7 |
7 |
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Fördelningen mel- lan grund- och tilläggsnivå är beräknad.
121
PROP. 2006/07:100
Tabell 5.15 redovisar utvecklingen av statlig in- komstskatt, uppdelad mellan grundnivån och tilläggsnivån. Under 2006 bedöms den statliga inkomstskatten uppgå till 43 miljarder kronor för att successivt öka till 59 miljarder kronor 2010.
Diagram 5.2 visar utvecklingen av den statliga och kommunala inkomstskatten. Medan den kommunala inkomstskatten ökar i takt med lönesummeutvecklingen ökar den statliga in- komstskatten kraftigare under
Diagram 5.2 Utveckling av statlig och kommunal inkomst- skatt
Procentuell förändring
14% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommunal skatt |
|
12% |
|
|
|
|
Statlig skatt |
|
|
|
|
|
|
|
|
10% |
|
|
|
|
|
|
8% |
|
|
|
|
|
|
6% |
|
|
|
|
|
|
4% |
|
|
|
|
|
|
2% |
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
Skattereduktioner
Skattereduktionernas storlek framgår av tabell 5.16. Den allmänna pensionsavgiften utgör den största delen av reduktionerna. Skattereduktion för arbetsinkomster, det s.k. jobbskatteavdraget, utgör en tredjedel av reduktionerna.
Tabell 5.16 Skattereduktioner
Miljarder kronor
|
Utfall |
Prognos |
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Allmän pensionsavgift |
64,7 |
76,9 |
79,7 |
83,3 |
87,6 |
91,6 |
Jobbskatteavdrag |
|
|
40,1 |
41,5 |
43,1 |
44,7 |
Hushållstjänster |
|
|
0,7 |
1,3 |
1,3 |
1,3 |
Fastighetsskatt |
0,4 |
0,7 |
0,8 |
0,8 |
0,8 |
0,8 |
Sjöinkomst |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
Fackföreningsavgift |
2,1 |
2,2 |
|
|
|
|
1,7 |
1,8 |
|
|
|
|
|
Stormskadad skog |
1,0 |
0,4 |
|
|
|
|
Förmögenhetsskatt |
0,0 |
0,1 |
|
|
|
|
1,2 |
|
|
|
|
|
|
Miljöåtgärder |
0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa reduktioner |
71,3 |
82,1 |
121,2 |
12,7 |
132,9 |
138,5 |
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Skattereduktionen för fastighetsskatt är beräknad enligt gällande regler.
Indirekta skatter
Indirekta skatter på arbete uppgår till 27 procent av de totala skatteintäkterna. Arbetsgivaravgift- erna utgör huvuddelen av skatterna.
Arbetsgivaravgifter
År 2006 uppgick intäkterna från arbetsgivarav- gifter till 367 miljarder kronor. Intäkterna följer i huvudsak utvecklingen av lönesumman. Under perioden
Särskild löneskatt
Den beloppsmässigt största delen av särskild löneskatt är särskild löneskatt på pensions- kostnader. Under
I denna proposition aviseras att den särskilda löneskatten på ersättningar för pensioner som är födda 1937 eller tidigare slopas från 1 januari 2008.
Nedsättningar
Under nedsättningar redovisas nedsättningar av arbetsgivar- och egenavgifter. Nedsättningarna är som regel riktade till vissa grupper, branscher eller regioner. I denna proposition aviseras att sänkningen av arbetsgivaravgifterna för vissa tjänstenäringar tidigareläggs till den 1 januari 2008. Vidare aviseras en utvidgning av den tidi-
122
gare aviserade sänkta socialavgiften för 19– 24 åringar till att även omfatta
sättningarna |
beräknas 2007 |
uppgå |
till |
11 miljarder |
kronor och ökar |
2008 |
till |
20 miljarder kronor. Förändringen mellan åren förklaras av införandet av nedsatta avgifter inom tjänstesektorn samt att de nedsättningar som gäller ungdomar avser hela året jämfört med 2007 där nedsättningen gäller från halvårsskiftet. Även nedsättningar för nystartsjobb samt sjö- fartsstöd redovisas här.
5.4.2Skatt på kapital
Skatt på kapital omfattar i huvudsak skatt på hushållens kapitalinkomster, skatt på företags- vinster, fastighetsskatt och avkastningsskatt. År 2007 beräknas skatt på kapital uppgå till ca 12 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster svarar för drygt hälften av skatt på kapital.
Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar de största variationerna över åren. För dessa skatter är också prognososäkerheten störst.
Utvecklingen av fastighetsskatten påverkas av den frysning av underlaget för uttag av fastig- hetsskatt på småhus och bostadsdelen i hyreshus på 2006 års nivå, som infördes 2007. Vidare sänktes skattesatsen för fastighetsskatt på bostadsdelen i hyreshus från 0,5 till 0,4 procent. Från och med 2006 gäller också en begränsning av skatteuttaget på markvärdet för småhus. Regeringen aviserar i denna proposition att fastighetsskatten ska ersättas av en kommunal fastighetsavgift från och med den 1 januari 2008.
I denna proposition aviserar regeringen att förmögenhetsskatten avskaffas helt från och med den 1 januari 2007.
Skatt på kapital, hushåll
Hushållen betalar kapitalinkomstskatt på nettot av sina kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av hushållens skatt på kapital kommer från realiserade kapitalvinster. Kapital- vinsternas storlek varierar mycket mellan åren, vilket gör att även hushållens kapitalskatt vari- erar.
Kapitalvinsternas storlek beror på marknads- värdet av olika tillgångar i ekonomin, såsom
PROP. 2006/07:100
värdepapper och fastigheter, samt på när acku- mulerade kapitalvinster realiseras. Diagram 5.3 visar utvecklingen av kapitalvinster, aktiepris- index och fastighetsprisindex mellan 1988 och 2005. Upp- och nedgångar i kapitalvinster följer i stor utsträckning variationerna i aktieprisindex, dock med en viss tidsförskjutning.
Diagram 5.3 Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighets- priser,
Miljarder kronor |
Index 2000=100 |
160 |
|
|
|
|
|
Kapitalvinster |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
||
140 |
|
|
|
|
|
Aktieprisindex |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
||
|
|
|
|
|
Fastighetsprisindex |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
88 |
89 |
90 |
91 |
92 |
93 |
94 |
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
Den aktuella prognosen av hushållens kapital- skatt redovisas i tabell 5.17. I tabellen framgår också prognosen för kapitalvinsternas storlek för perioden
Tabell 5.17 Skatt på kapital, hushåll
Miljarder kronor
|
Utfall |
Prognos |
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Skatt på kapital, hushåll |
23 |
32 |
24 |
21 |
22 |
23 |
|
|
|
|
|
|
|
Kapitalvinster |
100 |
125 |
100 |
95 |
99 |
104 |
|
|
|
|
|
|
|
Efter flera års uppgång på de finansiella markna- derna och en lång uppgång på fastighetsmark- naden steg kapitalvinsterna till en hög nivå under 2005. De taxerade kapitalvinsterna uppgick till 100 miljarder kronor. Höga priser på fastighets- marknaden och en hög omsättning på både fastighetsmarknaden och de finansiella markna- derna gör att kapitalvinsterna antas bli ännu högre 2006 och bedöms ha uppgått till 125 miljarder kronor. I år beräknas kapitalvinst- erna uppgå till 100 miljarder kronor.
Svårigheterna med att göra prognoser på till- gångspriser och omsättningen på kapitalmarkna- den gör det vanskligt att prognostisera kapital-
123
PROP. 2006/07:100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
vinsternas storlek långt fram i tiden. För 2008 |
medan rörelseresultatet beräknas utifrån företa- |
||||||||||||||||||||||||||||
och framåt finns därför ingen explicit prognos |
gens försäljning. Det innebär att produktion |
||||||||||||||||||||||||||||
utan en beräkning görs som innebär att kapital- |
som läggs i lager räknas in i driftsöverskottet |
||||||||||||||||||||||||||||
vinsterna närmar sig det historiska genomsnittet |
medan företagens försäljning från lager inte räk- |
||||||||||||||||||||||||||||
på 3 procent av BNP. Som framgår av diagram |
nas in. Företagens rörelseresultat inkluderar där- |
||||||||||||||||||||||||||||
5.4 har variationerna runt denna nivå varit |
emot försäljning från lager samtidigt som pro- |
||||||||||||||||||||||||||||
mycket kraftiga. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
duktion som läggs i lager exkluderas. Driftsöver- |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
skottet får därför en jämnare utveckling än före- |
||||||
Diagram 5.4 Kapitalvinster, |
|
|
|
|
|
|
|
|
tagens rörelseresultat. |
|
|
|
|
||||||||||||||||
Miljarder kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Även driftsöverskott och inkomstskatt följer |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varandra väl i upp- och nedgångar men skillna- |
||||||
|
|
|
|
|
Utfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
derna i |
utvecklingstakt |
kan |
vara |
stora, vilket |
||||
120 |
|
|
|
|
Prognos |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
100 |
|
|
|
|
3% av BNP |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
framgår |
i |
diagram |
5.6. |
En |
skillnad |
på |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 procentenheter i utvecklingstakt innebär i år |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ca 10 miljarder kronor i skatteintäkter. De ljus- |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
grå staplarna visar utvecklingen av skatten exklu- |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sive tillfälliga skatteintäkter. |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Diagram 5.6 Driftsöverskott och företagens inkomstskatt, |
|
|||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
88 |
89 |
90 |
91 |
92 |
93 |
94 |
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||
Procentuell förändring
Skatt på företagsvinster
Utvecklingen av driftsöverskottet i företags- sektorn är en makroekonomisk variabel som an- vänds i prognosarbetet av skatt på företags- vinster. Driftsöverskottet är det produktions- överskott som tillfaller företagen när löner och insatsvaror är betalda. Diagram 5.5 visar utveck- lingen av driftsöverskottet i företagssektorn och företagens rörelseresultat mellan 2000 och 2006.
Diagram 5.5 Driftsöverskott och företagens rörelseresultat,
Procentuell förändring
50 |
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
Rörelseresultat |
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
Driftsöverskott |
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utveckling av inkomstskatt |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
Utveckling exkl. tillfälliga skatteeffekter |
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
Driftsöverskott |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
94 |
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
År
Tabell 5.18 Skatt på företagsvinster
Miljarder kronor och procentuell förändring
|
Utfall |
Prognos |
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Skatt på företagsvinster |
92 |
97 |
99 |
106 |
111 |
117 |
|
|
|
|
|
|
|
Utveckling (%) |
29 |
5 |
2 |
7 |
5 |
6 |
Underliggande utveckling (%) |
29 |
18 |
5 |
7 |
4 |
6 |
|
|
|
|
|
|
|
Rörelseresultat och driftsöverskott följer var- andra tämligen väl beträffande upp- och ned- gångar, men skillnaden i utvecklingstakt ett visst år kan vara stor. En anledning är att driftsöver- skottet beräknas utifrån företagens produktion,
I tabell 5.18 visas prognosen för skatt på företagsvinster. Utvecklingstakten för skatt på företagsvinster, tillsammans med den under- liggande utvecklingen exklusive regeländringar samt tillfälliga effekter från periodiseringsfonder,
124
redovisas också. De senaste åren har intäkterna från skatt på företagsvinster varit höga. Det beror både på att företagen uppvisat höga vinster och att de återfört periodiseringsfonder till beskattning.
År 2006 uppvisade företagen starka resultat. Det medför att den underliggande utvecklingen av företagens inkomstskatt är hög och beräknas uppgå till 18 procent. Eftersom 2005 års skatte- intäkter innehåller stora tillfälliga skatteeffekter från återförda periodiseringsfonder är dock den faktiska ökningen av skatten mellan 2005 och 2006 endast 5 procent.
År 2007 väntas intäkterna från skatt på före- tagsvinster öka till 99 miljarder kronor. Effekter av förändrade skatteregler verkar dämpande på skatten under 2007, vilket gör att den underlig- gande ökningen av skatten är högre än den fak- tiska utvecklingen. Den tillfälliga skatteeffekten av återförda periodiseringsfonder för 2006 har reviderats upp något jämfört med tidigare pro- gnoser, vilket också dämpar den faktiska utveck- lingen av skatten under 2007.
För åren
Diagram 5.7 Skatt på företagsvinster som andel av BNP,
Procent av BNP
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
Inkomstskatt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Inkomstskatt exkl. periodiseringsfonder & |
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Alecta |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
91 |
92 |
93 |
94 |
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
Diagram 5.7 visar intäkterna från företagens inkomstskatt i relation till BNP mellan 1991 och 2010. Förutom inkomstskattens andel av BNP visas även skattens andel av BNP korrigerad för den totala skatteeffekten av hela periodiserings- fondssystemet samt de tillfälliga skatteeffekterna av återbetalningen från Alecta. Prognosen för 2007 innebär att intäkterna från skatt på före- tagsvinster uppgår till 3,3 procent av BNP. Skattens andel av BNP fortsätter sedan att vara drygt 3 procent av BNP under perioden 2008– 2010. Under perioden
PROP. 2006/07:100
skattens andel av BNP varit i genomsnitt 2,5 procent.
Avkastningsskatt
Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Basen för beskattningen är ett kapitalunderlag som utgörs av värdet av tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen. Kapitalunderlaget multipliceras med statslåne- räntan året före beskattningsåret för att beräkna en schablonmässig intäkt som tas upp till be- skattning. Tabell 5.19 visar det totala kapitalun- derlaget som ligger till grund för avkastnings- skatten. Den allra största delen av kapitalunder- laget finns placerat i försäkringar hos livbolagen. Utöver placeringar i livbolag betalas avkastnings- skatt av pensionsstiftelser och av arbetsgivare som sätter av medel till pensioner. Avkastnings- skatt tas också ut på individuellt pensions- sparande. En liten del av avkastningsskatten betalas av fysiska personer som innehar kapital- försäkring eller pensionsförsäkring i utlandet.
Tabell 5.19 Kapitalunderlag avkastningsskatt
Miljarder kronor
|
Utfall |
Prognos |
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Kapitalunderlag |
1 775 |
2 069 |
2 234 |
2 376 |
2 538 |
2 720 |
Livbolagens tillgångar |
1 833 |
1 979 |
2 103 |
2 246 |
2 408 |
2 577 |
Prognosen för avkastningsskatten baseras på en prognos av kapitalunderlagets utveckling. Det görs också en bedömning av hur stor andel av medlen som placeras i kapital- respektive pen- sionsförsäkringar. Skattesatsen är 27 procent för kapitalförsäkringar och 15 procent för pen- sionsförsäkringar. Dessutom påverkas progno- sen av statslåneräntans utveckling.
Skatteintäkterna från avkastningsskatten vän- tas 2006 uppgå till drygt 11 miljarder kronor. Trots att kapitalunderlaget vid utgången av 2005, som ligger till grund för avkastningsskatten 2006, ökat tämligen kraftigt minskar skattein- täkterna jämfört med 2005, eftersom statslåne- räntan var låg under 2005. En stigande statslåne- ränta från och med 2006 medför att avkastnings- skatten ökar från 2007 och framåt. Skatten be- räknas uppgå till 13 miljarder kronor 2007.
125
PROP. 2006/07:100
Fastighetsskatt
Fastighetsskatt tas ut på småhus, hyreshus, och industrifastigheter. För hyreshus gäller olika skatteregler för den del som avser bostäder re- spektive den del som avser lokaler. Fastighets- skattens utveckling beror till stor del på utveck- lingen av taxeringsvärdena. Förutom bedöm- ningar av taxeringsvärdenas utveckling inklude- rar prognosen också en bedömning om hur be- stånden av olika fastighetsslag utvecklas.
Fastighetsskatten för 2006 och framåt påver- kas av de förändringar i uttaget av fastighets- skatten som beslutades i budgetpropositionen för 2007. Från och med 2006 begränsas skatte- uttaget på markvärdet för småhus. Skatteuttaget på markvärdet är begränsat till 2 kronor per kvadratmeter eller maximalt 5 000 kronor. År 2007 fryses underlaget för uttag av fastighets- skatt för småhus och bostadsdelen i hyreshus på 2006 års nivå. För bostadsdelen i hyreshus inträ- der 2007 dessutom en sänkning av skattesatsen från 0,5 procent till 0,4 procent. Den schablon- mässiga inkomstbeskattningen för bostads- rättsföreningar har slopats från och med 2007.
Fastighetsskatten beräknas uppgå till 25 miljarder kronor 2006. Effekten av begräns- ningen av skatteuttaget på markvärdet beräknas uppgå till 3 miljarder kronor. För 2007 väntas skatteintäkterna från fastighetsskatten uppgå till 27 miljarder kronor. Taxeringsvärdeshöjningar för industrienheter och lokaldelen i hyreshus ut- gör huvuddelen av skatteintäktsökningen mellan 2006 och 2007.
I denna proposition aviserar regeringen att fastighetsskatten avskaffas och ersätts med en kommunal fastighetsavgift från den 1 januari 2008. Budgeteffekterna av denna förändring avser regeringen redovisa i budgetpropositionen för 2008 och effekterna av avskaffandet ingår inte i beräkningarna i denna proposition.
Förmögenhetsskatt
Regeringen aviserar i denna proposition att för- mögenhetsskatten avskaffas helt från och med 2007. Detta gäller både reala och finansiella för- mögenheter. Den föreslagna regeländringen minskar skatteuttaget med 5 miljarder kronor per år
Stämpelskatt
Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Av de totala intäkterna från stämpelskatt kommer den allra största delen från köp av och inteck- ningar i fast egendom och tomträtter.
Stämpelskattens utveckling beror främst på utvecklingen på fastighetsmarknaden. Både sti- gande priser och ökad omsättning gör att skat- teintäkterna ökar.
Intäkterna från stämpelskatten ökade kraftigt under 2006 och uppgick till 9,5 miljarder kronor. Under 2007 beräknas intäkterna minska till 9 miljarder kronor för att därefter öka under
5.4.3Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt och punktskatter bildar tillsam- mans undergruppen skatt på konsumtion och insatsvaror. Sammanlagt utgör skatt på konsum- tion 27 procent av de totala skatteintäkterna, där mervärdesskatten står för 19 procent och punkt- skatterna för 8 procent. Prognosen av skatt på konsumtion och insatsvaror samt utvecklings- takter för mervärdesskatt och punktskatter redovisas i tabell 5.20.
Tabell 5.20 Skatt på konsumtion och insatsvaror
Miljarder kronor och procentuell förändring
|
Utfall |
Utfall |
Prognos |
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Aktuell prognos |
358 |
374 |
394 |
412 |
430 |
449 |
|
|
|
|
|
|
|
Utvecklingstakt |
5,8 |
4,5 |
5,4 |
4,6 |
4,3 |
4,4 |
Mervärdesskatt |
6,3 |
5,3 |
6,1 |
5,7 |
5,3 |
5,2 |
Punktskatter |
4,8 |
2,6 |
3,8 |
1,9 |
1,8 |
2,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Prognosen över intäkterna från mervärdesskatt påverkas främst av hushållens konsumtion och hur den fördelas mellan olika varu- och tjänste- grupper.
Punktskatterna påverkas främst av volymut- vecklingen av skattebaserna och av prisutveck- lingen. Energi- och koldioxidskattesatserna skrivs upp med KPI.
Mervärdesskatt
En relativt stark utveckling inom både privat och offentlig konsumtion under 2006 medförde att intäkterna från mervärdesskatt ökade med
126
närmare 5 procent och uppgick till 264 miljarder kronor. I år förväntas intäkterna öka med drygt 6 procent. Den starkare utvecklingen jämfört med året innan förklaras av den förväntat goda utvecklingen av hushållens konsumtionsutgifter. Konsumtionsutgifterna påverkas av en stark utveckling av hushållens disponibla inkomst bland annat till följd av det s.k. jobbskatte- avdraget. För perioden
Cirka 78 procent av intäkterna från mervär- desskatten härrör från hushållens konsumtions- utgifter. Den kommunala och statliga sektorns förbrukning står för omkring 14 respektive 8 procent av intäkterna. Dessa andelar är relativt stabila över tiden.
Skattesatserna varierar mellan olika varugrup- per och därmed spelar fördelningen av konsum- tionen en viktig roll i utvecklingen av de totala intäkterna. Skattesatsen på bilar och sällanköps- varor är 25 procent, medan livsmedel beskattas med 12 procent. I diagram 5.8 redovisas intäk- terna fördelade per varugrupp för åren 1993– 2008. De förändrade andelarna 1996 beror på sänkningen av skattesatsen för livsmedel från 21 till 12 procent detta år. I övrigt visar diagrammet hur bilar, sällanköpsvaror och tjänster vuxit i betydelse som bas för mervärdesskatten. Dia- grammet illustrerar även att bilar och sällanköps- varor är den mest konjunkturkänsliga varu- gruppen.
Diagram 5.8 Mervärdesskatteintäkter per varugrupp 1993– 2008
Procentuell andel
55 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
Bilar och sällanköpsvaror |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
Dagligvaror |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
45 |
|
|
|
|
|
Tjänster |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
Energi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
93 |
94 |
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
PROP. 2006/07:100
Punktskatter
Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera samhället för de externa kostnader som uppstår i samband med förbrukning av vissa varor och tjänster. De används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd rikt- ning, även om de också har en betydande offent- ligfinansiell betydelse.
Skatt på tobak
Knappt 80 procent av intäkterna från skatt på tobak härrör från konsumtion av cigaretter och utvecklingen av denna skattebas har därför stor betydelse för prognosen. Cigaretter beläggs dels med en styckeskatt, dels med en skatt som base- ras på detaljhandelspriset. Den 1 januari 2007 höjdes skattesatserna på samtliga tobaksvaror.
Intäkterna från skatt på tobak uppgick 2006 till knappt 9 miljarder kronor, vilket är 5 procent högre än 2005. Inför skattehöjningen den 1 januari 2007 såldes mer tobak än normalt, vil- ket förklarar det höga utfallet. Perioden 2007– 2010 beräknas intäkterna uppgå till knappt 10 miljarder kronor per år.
Skatt på alkohol
Skatt på alkohol omfattar skatt på etylalkohol, skatt på vin och andra jästa drycker, skatt på mellanklassprodukter och skatt på öl. Intäkterna uppgick 2006 till 10,7 miljarder kronor, vilket är 4 procent högre än föregående år.
Under perioden
Diagram 5.9 Skatteintäkter per produktslag
Miljarder kronor
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sprit |
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Öl |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
I diagram 5.9 redovisas intäkterna fördelat per produktslag. Den kraftiga minskningen av in- täkterna som skedde
127
PROP. 2006/07:100
del på höjningarna av införselkvoterna, de s.k. indikativa nivåerna, för privat införsel av alkohol.
Åren
Skatt på energi
Skatt på energi omfattar energiskatt och koldi- oxidskatt. Prognoserna baseras dels på den volymprognos över energianvändningen i Sverige som Statens energimyndighet redovisade till regeringen den 15 mars 2007, dels på föränd- ringen av KPI. De viktigaste skattebaserna för energiskatten är elektrisk kraft, olja och bensin och för koldioxidskatten olja och bensin.
I tabell 5.21 redovisas fördelningen av intäk- terna mellan skattebaserna. Skatt på energi be- räknas i år till knappt 64 miljarder kronor, vilket är 1,4 procent högre än 2006. År 2008 beräknas intäkterna minska med 0,1 procent medan de be- räknas öka med ca 3 procent per år 2009 och 2010.
Tabell 5.21 Skatt på energi
Miljarder kronor
|
Utfall |
Utfall |
Prognos |
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Skatt på energi |
63 |
63 |
64 |
64 |
66 |
68 |
|
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
38 |
38 |
39 |
39 |
40 |
41 |
Elektrisk kraft |
18 |
19 |
20 |
20 |
20 |
21 |
Bensin |
15 |
15 |
14 |
14 |
15 |
15 |
Olja och övrigt |
5 |
5 |
5 |
5 |
5 |
5 |
|
|
|
|
|
|
|
Koldioxidskatt |
26 |
25 |
25 |
25 |
26 |
27 |
Bensin |
11 |
11 |
11 |
11 |
11 |
11 |
Olja och övrigt |
14 |
14 |
14 |
14 |
15 |
15 |
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
I diagram 5.10 illustreras fördelningen av skatte- intäkterna på energi- respektive koldioxidskatt i miljarder kronor.
Diagram 5.10 Skatt på energi
Miljarder kronor
50 |
Energiskatt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Koldioxidskatt |
|
|
|
|
|
|
|
||
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
128 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sedan 2000 har koldioxidskattens andel av de totala intäkterna ökat. Förskjutningen förklaras till stor del av genomförda skatteväxlingar under perioden
Övriga skatter på energi och miljö
Huvuddelen av övriga skatter på energi och miljö utgörs av skatt på termisk effekt i kärn- kraftsreaktorer. Här ingår också bland annat avfallsskatt, skatt på naturgrus och skatt på bekämpningsmedel och gödsel.
Övriga skatter på energi och miljö beräknas uppgå till knappt 5 miljarder kronor per år under perioden
Skatt på vägtrafik
I skatt på vägtrafik ingår fordonsrelaterade skatter och vägavgifter. De totala intäkterna av skatt på vägtrafik uppgår till drygt 13 miljarder kronor 2007, varav 11 miljarder kronor är for- donsskatt. Cirka 60 procent av fordonsskatten betalas av hushållen.
Regeringen har tidigare aviserat en skatt på trafikförsäkringspremier. Kostnaderna för tra- fikskador ska täckas med en skatt som tas ut som ett procentuellt påslag på trafikförsäkrings- premien. Skatten träder i kraft den 1 juli 2007 och förväntas öka intäkterna med 1,5 miljarder kronor under införandeåret och med ca 3 miljarder kronor per år
Inom skatt på vägtrafik redovisas även intäk- terna från trängselskatt i Stockholms innerstad som träder i kraft den 1 augusti 2007. Intäkterna beräknas 2007 uppgå till 0,3 miljarder kronor och därefter till 0,6 miljarder kronor per år 2008– 2010.
Skatt på import
Skatt på import inkluderar tullmedel, jord- brukstullar och sockeravgifter. År 2006 uppgick intäkterna från skatt på import till 5 miljarder kronor, en ökning med 8 procent jämfört med året innan. Till följd av en fortsatt stark utveck- ling av varuimporten i löpande priser samt infö- randet av omstruktureringsfonden inom EU för sockersektorn, beräknas intäkterna från skatt på import uppgå till 6 miljarder kronor i år. Det är 20 procent högre än föregående år. För perioden
jämfört med 2007. Den genomsnittliga årliga ökningstakten beräknas till knappt 6 procent per år.
Övriga skatter
Under övriga skatter redovisas bland annat in- levererat överskott från AB Svenska Spel och från Systembolaget AB. Dessutom redovisas lotteriskatt, skatt på spel, skatt på annonser och reklam samt ett antal avgifter. De inlevererade överskotten utgör drygt hälften av intäkterna medan skatterna uppgår till ca en tredjedel. År 2006 var utfallet 6 miljarder kronor. Intäkterna 2007 och framåt beräknas vara i stort sett oför- ändrade.
5.4.4Restförda och övriga skatter
Debiterade skatter som inte betalas av de skatt- skyldiga blir restförda och överförs till krono- fogdemyndigheten för indrivning. Inom rest- förda skatter redovisar sådana uppbördsförluster med avdrag för de medel kronofogdemyndig- heten driver in.
Restförda skatter uppgick 2006 till 5 miljarder kronor och beräknas öka gradvis under prognos- perioden för att 2010 uppgå till 6 miljarder kro- nor.
Övriga skatter utgörs av avgifter till Insätt- ningsgarantifonden, Bilskrotningsfonden m.fl. samt av omprövningar av tidigare skattebeslut, skattetillägg samt några beloppsmässigt mindre skatter som påförs hushåll och företag. Övriga skatter uppgick till 3 miljarder kronor 2006 och ökar till en nivå på 4 miljarder kronor under pro- gnosperioden.
5.4.5Periodiseringar
Statens skatteintäkter är periodiserade och avser inkomståret, medan skatteinkomsterna i bud- geten är kassamässiga och utgör betalningsflö- den som kan avse olika inkomstår. Skillnaden består av periodiseringar, dvs. uppbörds- och betalningsförskjutningar samt anstånd.
År 2006 beräknas periodiseringarna ha ökat statsbudgetens inkomster med 14 miljarder kro- nor. Uppbördsförskjutningar ökade statsbud- getens inkomster med 4 miljarder kronor och betalningsförskjutningar ökade dem med 10 miljarder kronor. År 2007 förväntas nettot av
PROP. 2006/07:100
uppbörds- och betalningsförskjutningar öka statsbudgetens inkomster med 12 miljarder kro- nor. År 2007 påverkas uppbördsförskjutningarna av det aviserade förslaget att avskaffa förmögen- hetsskatten och 2008 påverkas de av det i denna proposition aviserade förslaget om ändrade redo- visningsprinciper för mervärdesskatt.
Tabell 5.22 Uppbördsförskjutningar
Miljarder kronor
|
Utfall |
Prognos |
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Skatter med årlig taxering |
|
|
|
|
|
|
Hushåll |
11,9 |
|||||
Företag |
11,1 |
4,0 |
||||
Skatter med månatlig uppbörd |
|
|
|
|
|
|
Arbetsgivaravgifter |
||||||
Mervärdesskatt |
||||||
Övriga skatter |
0,2 |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
3,7 |
11,8 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
Uppbördsförskjutningarna är störst för de skatter som fastställs vid den årliga inkomsttaxe- ringen.
Medan uppbördsförskjutningar visar förskjut- ningar av debiterade belopp, visar betalnings- förskjutningar hur förskjutningar i betalningar påverkar statsbudgetens inkomster. De största betalningsförskjutningarna utgörs av utbetal- ningar av kommunal inkomstskatt till kommu- ner och landsting samt betalningar till och från hushåll och företag. Under 2006 var utbetalning- arna 6 miljarder kronor lägre än kommunernas periodiserade intäkter. Även 2007 blir utbetal- ningarna betydligt lägre än de periodiserade in- täkterna.
Tabell 5.23 Betalningsförskjutningar
Miljarder kronor
|
Utfall |
Prognos |
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Hushåll och företag |
8,0 |
1,0 |
0,2 |
|||
Kommunsektorn |
4,2 |
6,3 |
4,5 |
0,0 |
||
Ålderspensionssystemet |
2,3 |
0,4 |
0,7 |
0,7 |
0,7 |
|
Kyrkosamfund |
0,5 |
0,0 |
||||
EU |
0,0 |
0,1 |
5,4 |
0,0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
10,8 |
9,7 |
0,6 |
2,2 |
0,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
5.4.6Övriga inkomster
Statsbudgetens övriga inkomster finns redo- visade i tabell 5.24 och uppgick 2006 till 4 milj- arder kronor. År 2007 beräknas övriga inkomster
129
PROP. 2006/07:100
uppgå till 81 miljarder kronor. Den kraftiga ökningen beror bland annat på antagandet om försäljningsinkomster om 50 miljarder kronor per år samt ökad finansiering från arbetslöshets- kassorna om ca 10 miljarder kronor per år från och med 2007. Stora aktieutdelningar påverkar även inkomsterna 2007 betydligt. Prognosen för 2008 uppgår till 63 miljarder kronor och för 2009 och 2010 till 53 respektive 57 miljarder kronor.
Tabell 5.24 Övriga inkomster
Miljarder kronor
|
Utfall |
Utfall |
Prognos |
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Inkomster av statens |
|
|
|
|
|
|
verksamhet |
27,2 |
43,5 |
65,6 |
44,8 |
43,3 |
43,1 |
Inkomster av försåld |
|
|
50,0 |
50,0 |
50,0 |
50,0 |
egendom |
6,7 |
0,1 |
||||
Återbetalning av lån |
2,3 |
2,1 |
2,0 |
1,9 |
1,8 |
1,6 |
Kalkylmässiga inkomster |
8,8 |
7,8 |
8,5 |
8,1 |
8,5 |
8,9 |
Bidrag från EU m.m. |
12,6 |
12,4 |
14,1 |
13,8 |
12,8 |
13,3 |
Avräkningar m.m. i anslut- |
|
|
|
|
|
|
ning till skattesystemet |
||||||
Utgifter som ges som kredi- |
|
|
|
|
|
|
teringar på skattekonto |
0,0 |
0,0 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
Summa övriga inkomster |
2,5 |
3,9 |
80,9 |
62,9 |
52,9 |
57,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
2000 Inkomster av statens verksamhet
Under Inkomster av statens verksamhet redovisas bland annat inkomster av statens aktier, affärs- verkens inlevererade överskott, Riksbankens inlevererade överskott, ränteinkomster samt offentligrättsliga avgifter, inklusive finansierings- avgift från arbetslöshetskassor.
Inkomsterna av statens verksamhet uppgick under 2006 till 43,5 miljarder kronor, vilket var ca 2 miljarder kronor lägre än prognosen i bud- getpropositionen för 2007.
Prognosen för 2007 är 65,6 miljarder kronor, vilket är drygt 20 miljarder kronor högre än utfallet för 2006. Ökningen mellan åren förklaras främst av att prognosen för utdelningsinkomster är högre för 2007 jämfört med utfallet 2006, samt av att egenfinansieringen av arbetslöshets- försäkringen höjs 2007, vilket ökar prognos- tiserade inkomster med ca 10 miljarder kronor per år under prognosperioden.
3000 Inkomster av försåld egendom
Under Inkomster av försåld egendom redovisas försäljning av olika typer av statlig egendom, där försäljning av aktier i statligt ägda bolag vanligt-
vis utgör den största delen. Under 2006 blev utfallet av inkomster av försåld egendom 56 miljoner kronor, dvs. ca 15 miljarder kronor lägre än antagandet i budgetpropositionen för 2006, men i linje med prognosen i budget- propositionen för 2007.
För åren
4000 Återbetalning av lån
Under Återbetalning av lån redovisas bland annat Återbetalning av näringslån, Återbetalning av studielån (avser lån upptagna före 1989) och Återbetalning av övriga lån.
År 2006 uppgick inkomsterna till 2,1 miljarder kronor, varav återbetalningar av studiemedel utgjorde 2,0 miljarder kronor.
Under perioden
5000 Kalkylmässiga inkomster
Under Kalkylmässiga inkomster redovisas vissa avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter, vilka utgör merparten av inkomsterna under denna inkomsttyp.
År 2006 uppgick utfallet för Kalkylmässiga inkomster till totalt 7,8 miljarder kronor. Av detta utgjordes 7,2 miljarder kronor av statliga pensionsavgifter.
Under perioden
Prognosen avseende statliga pensionsavgifter har reviderats ner jämfört med budgetproposi- tionen för 2007. Detta förklaras bland annat av att den prognostiserade ökningstakten för pris- basbeloppet är lägre än i budgetpropositionen, samt av att Statens pensionsverk räknar med ett
130
minskat behov av att finansiera kostnaden för värdesäkring av intjänad pensionsrätt via premier och kostnaden beräknas istället täckas av den av- kastning som försäkringsrörelsen får tillgodo- räkna sig.
6000 Bidrag m.m. från EU
Inkomsterna under Bidrag m.m. från EU om- fattar bidrag från EG:s jordbruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuro- peiska nätverk samt övriga bidrag från EG.
För 2006 utgjordes de största posterna under denna inkomsttyp av bidrag från EG:s jord- bruksfond, gårdsstöd, inkomster för
För perioden
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Tillkommande inkomster
De tillkommande inkomsterna uppgick 2006 till 11 miljarder kronor och beräknas även 2007 uppgå till 11 miljarder kronor. De består av EU- skatter samt kommunala utjämningsavgifter avseende kostnadsutjämningssystemet för verk- samhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
PROP. 2006/07:100
Avräkningar
Under avräkningar redovisas intäkter som förs till fonder utanför statsbudgeten, kompensation och avlyft för statlig och kommunal mervärdes- skatt. Avräkningarna uppgick 2006 till 59 miljar- der kronor och beräknas under prognosperioden öka i en relativt jämn takt för att 2010 uppgå till 70 miljarder kronor. De beloppsmässigt största avräkningarna är kompensation och avlyft för mervärdesskatt. Kompensationen till kom- munerna ökar med i genomsnitt 4,8 procent un- der prognosperioden medan de statliga avlyften ökar med 3,5 procent under samma period.
8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto
Vissa krediteringar som ges på skattekonto är stöd som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. För att ge riksdagen en ökad möjlighet att kontrollera statsutgifternas utveckling redovisas dessa utgifter under en egen inkomsttyp. Regeringen avser att frångå nyttjan- det av skattekrediteringar för stöd som är att lik- ställa med utgifter i syfte att ge utgiftstaket dess avsedda betydelse.
Tabell 5.25 Utgifter som ges som skattekrediteringar på budgetens inkomstsida
Miljarder kronor
|
Utfall |
Utfall |
Prognos |
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Anställningsstöd |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|||
Energiinvesteringar i |
|
|
|
|
|
|
offentliga lokaler |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
Inv. källsorteringslok. |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
Plusjobb |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|||
Utbildningsvikariat |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
||
Offentligt skyddad |
|
|
|
|
|
|
anställning |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|||
Sysselsättningsstöd |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
||
kommuner, landsting |
||||||
Utbildning av personal |
|
|
|
|
|
|
i vård och omsorg |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|||
Bredbandsinstallation |
0,0 |
0,0 |
||||
Stöd för konvertering |
|
|
|
|
|
|
från direktverkande |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
elvärme |
||||||
Stöd för konvertering |
|
|
|
|
|
|
från oljeuppvärmnings- |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
||
system |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
Summa krediteringar |
0,0 |
0,0 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
De stöd som inte är tidsbegränsade flyttas till utgiftssidan efter 2007. År 2008 utgörs summan av krediteringar på inkomsttypen i stort sett
131
PROP. 2006/07:100
endast av krediteringar för plusjobb. För 2009 och 2010 beräknas inkomsttypen vara nollställd. I tabell 5.25 särredovisas skattekrediteringarna.
I taxeringsutfallet för 2005 var kapitalvinsterna var 10 miljarder kronor lägre jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2007, vil- ket innebär att skatt på kapitalvinsterna blev 3 miljarder kronor lägre. Prognosen av kapital- vinsternas storlek 2006 är oförändrad jämfört
5.5Jämförelse med prognosen i med budgetpropositionen och uppgår till budgetpropositionen för 2007 125 miljarder kronor. För 2007 och framåt har
samt uppföljning av statsbudgeten för 2006
I tabell 5.26 redovisas den aktuella prognosen jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2007 och statsbudgeten för 2006.
5.5.1Jämförelse med budgetpropositionen för 2007
Skatt på arbete
Det slutliga taxeringsutfallet av skatt på arbete för 2005 blev något lägre än prognosen i budget- propositionen för 2007. För perioden
Den gynnsamma konjunkturen gör att en högre andel av inkomsterna kommer att beskat- tas med statlig inkomstskatt under perioden och intäkterna från den statliga inkomstskatten ökar kraftigare än beräknat i budgetpropositionen.
Indirekta skatter på arbete har reviderats upp jämfört med budgetpropositionen, vilket fram- för allt beror på den starkare lönesummeutveck- lingen. Prognosen påverkas också av de i denna proposition aviserade förändringarna av social- avgifter för
Skatt på kapital
Efter beräkningarna till budgetpropositionen för 2007 har det slutliga taxeringsutfallet för 2005 publicerats. Det har medfört att utfallet för skatt på kapital blivit 3 miljarder kronor lägre jämfört med tidigare prognos. För perioden
kapitalvinstprognosen reviderats upp jämfört med tidigare prognos.
Det slutliga taxeringsutfallet för skatt på fö- retagsvinster 2005 var ca 1 miljard kronor högre än prognosen i budgetpropositionen. Detta påverkar även kommande år och är den viktig- aste faktorn bakom upprevideringarna 2006– 2008. Tidigarelagda återföringar från periodise- ringsfonder beräknas ha ökat skatteintäkterna med 13 miljarder kronor 2005, vilket är 1 miljard kronor mer än i budgetpropositionen.
Förändringarna i prognosen för fastighets- skatt beror på högre taxeringsvärden för indu- strifastigheter och lokaldelen i hyreshus. I denna proposition aviserar regeringen att fastighets- skatten ska avskaffas och ersättas med en kom- munal avgift från och med den 1 januari 2008.
Förmögenhetsskatten beräknas bli 1 miljard kronor högre under 2006 än i beräkningarna till budgetpropositionen för 2007. I denna proposi- tion aviserar regeringen att förmögenhetsskatten avskaffas från och med 2007.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt
Intäkterna från mervärdesskatt har reviderats ned med ca 1 miljarder kronor 2006. Detta för- klaras i huvudsak av en lägre statlig konsumtion än förväntat. Under 2007 justeras intäkterna dessutom ned på grund av nominellt sett lägre konsumtionsutgifter för hushållen än vad som antogs i budgetpropositionen för 2007. Detta innebär sammantaget en nedrevidering med 3 miljarder kronor. Åren 2008 och 2009 är intäkterna ca 2 miljarder kronor lägre jämfört med budgetpropositionen för 2007.
Punktskatter
Utfallet för punktskatter 2006 blev 1 miljard kronor lägre än beräknat till budgetproposi- tionen. Den största avvikelsen avser koldioxid- skatt på oljeprodukter m.m., dvs. olja, gas och metan, som blev 0,8 miljarder kronor lägre än
132
PROP. 2006/07:100
Tabell 5.26 Aktuell prognos jämfört med budgetpropositionen för 2007
Miljarder kronor
|
Jämförelse med budgetpropositionen för 2007 |
|
Aktuell |
Avvikelse |
|||
|
Utfall |
Prognos |
|
|
|
prognos |
SB |
Inkomstår |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2006 |
2006 |
Skatt på arbete |
3,9 |
9,4 |
13,1 |
20,6 |
859,3 |
6,4 |
|
Direkta skatter |
0,3 |
3,6 |
9,6 |
12,4 |
492,2 |
4,6 |
|
Kommunal inkomstskatt |
0,6 |
4,3 |
6,7 |
454,1 |
1,8 |
||
Statlig inkomstskatt |
0,4 |
1,0 |
3,1 |
5,4 |
6,0 |
43,2 |
2,5 |
Allmän pensionsavgift |
0,1 |
0,0 |
0,2 |
0,6 |
2,2 |
76,9 |
0,2 |
Skattereduktioner m.m. |
0,1 |
0,1 |
|||||
Indirekta skatter |
0,4 |
3,5 |
5,8 |
3,4 |
8,2 |
367,1 |
1,8 |
Arbetsgivaravgifter |
0,0 |
1,9 |
5,6 |
8,1 |
9,6 |
357,1 |
0,7 |
Egenavgifter |
0,3 |
0,7 |
0,8 |
0,9 |
1,0 |
10,9 |
1,1 |
Särskild löneskatt |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
29,0 |
0,0 |
||
Nedsättningar |
0,9 |
0,6 |
|||||
Tjänstegruppliv |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
1,2 |
0,0 |
Avgifter till premiepensionssystemet |
0,0 |
0,0 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på kapital |
3,1 |
3,7 |
2,6 |
1,8 |
184,4 |
42,3 |
|
Skatt på kapital, hushåll |
5,0 |
3,4 |
5,0 |
32,0 |
18,2 |
||
Skatt på företagsvinster |
1,0 |
1,4 |
1,5 |
2,2 |
96,9 |
24,0 |
|
Avkastningsskatt |
0,0 |
0,1 |
0,4 |
0,5 |
1,2 |
10,7 |
|
Fastighetsskatt |
0,0 |
0,0 |
1,3 |
1,3 |
1,3 |
25,0 |
|
Stämpelskatt |
0,0 |
9,5 |
1,5 |
||||
Förmögenhetsskatt |
0,1 |
1,1 |
6,5 |
0,8 |
|||
Kupongskatt m.m. |
0,8 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
4,0 |
1,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
373,6 |
4,9 |
|||||
Mervärdesskatt |
263,5 |
6,2 |
|||||
Skatt på tobak |
0,0 |
0,6 |
8,6 |
0,2 |
|||
Skatt på etylalkohol |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
4,2 |
0,3 |
Skatt på vin m.m. |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
3,8 |
0,1 |
Skatt på öl |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
2,7 |
0,1 |
Energiskatt |
0,0 |
0,0 |
38,2 |
||||
Koldioxidskatt |
0,0 |
0,0 |
24,7 |
||||
Övriga skatter på energi och miljö |
0,0 |
4,7 |
|||||
Skatt på vägtrafik |
0,0 |
0,4 |
0,4 |
11,8 |
0,4 |
||
Skatt på import |
0,0 |
5,0 |
0,3 |
||||
Övriga skatter |
0,1 |
0,3 |
0,1 |
0,2 |
0,1 |
6,3 |
0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Restförda skatter och övriga skatter |
2,5 |
4,3 |
4,9 |
5,0 |
5,2 |
0,6 |
|
Restförda skatter |
0,0 |
2,6 |
2,7 |
2,8 |
3,0 |
1,3 |
|
Övriga skatter |
2,5 |
1,7 |
2,1 |
2,2 |
2,2 |
3,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
9,0 |
14,1 |
17,0 |
23,8 |
1 415,4 |
54,1 |
|
0,0 |
0,1 |
9,1 |
0,6 |
||||
Offentliga sektorns skatteintäkter |
8,9 |
14,4 |
17,3 |
24,2 |
1 406,3 |
53,5 |
|
Kommunal inkomstskatt |
0,6 |
4,3 |
6,7 |
454,1 |
1,8 |
||
Avgifter till ålderspensionssystemet |
0,1 |
1,8 |
2,8 |
4,6 |
159,1 |
2,6 |
|
Statens skatteintäkter |
0,0 |
10,1 |
12,0 |
10,2 |
12,9 |
793,1 |
49,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Periodiseringar |
1,4 |
3,2 |
1,6 |
13,4 |
14,3 |
||
Uppbördsförskjutningar |
0,8 |
2,4 |
3,7 |
11,7 |
|||
Betalningsförskjutningar |
7,3 |
1,4 |
9,7 |
2,4 |
|||
Anstånd |
0,0 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,0 |
0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1000 Skatter m.m. |
11,5 |
15,1 |
14,4 |
806,4 |
63,4 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga inkomster |
0,4 |
2,8 |
14,6 |
2,9 |
3,9 |
1,4 |
|
2000 Inkomster av statens verksamhet |
2,1 |
12,4 |
1,0 |
0,6 |
43,5 |
12,5 |
|
3000 Inkomster av försåld egendom |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
||
4000 Återbetalning av lån |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
2,1 |
0,0 |
5000 Kalkylmässiga inkomster |
0,0 |
0,2 |
7,8 |
0,7 |
|||
6000 Bidrag från EU |
0,0 |
0,5 |
0,0 |
0,0 |
12,4 |
||
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet |
0,5 |
0,6 |
2,4 |
2,2 |
|||
8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto |
0,0 |
1,1 |
1,4 |
2,4 |
4,9 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa inkomster |
0,0 |
14,3 |
29,8 |
0,1 |
9,5 |
810,3 |
64,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
133
PROP. 2006/07:100
beräknat. Skatt på tobak blev 0,6 miljarder kronor högre än beräknat, vilket beror på att försäljningen av tobaksvaror steg oväntat kraftigt i slutet av året, till följd av höjda skattesatser från och med den 1 januari i år.
Sedan budgetpropositionen har de totala in- täkterna från punktskatter reviderats ner med 0,7 miljarder kronor för 2007 och med ca 2 miljarder kronor per år
5.5.2Uppföljning av statsbudgeten för 2006
Skatt på arbete
Intäkterna från skatt på arbete beräknas bli 859 miljarder kronor 2006. Det är drygt 6 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2006. En gynnsam ekonomisk utveckling har medfört att skatteunderlaget för skatt på arbete har utvecklats starkare än beräknat. Intäkterna har påverkats av både en stigande sysselsättning och en högre timlön.
Skatt på kapital
Skatt på kapital väntas uppgå till 184 miljarder kronor 2006, vilket är 42 miljarder kronor högre jämfört med statsbudgeten för 2006. Det är framförallt skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster som har reviderats upp.
Skatt på kapital för hushållen har reviderats upp med 18 miljarder kronor, vilket huvudsak- ligen beror på att kapitalvinsternas storlek för 2006 har reviderats upp.
Utfallet för företagens inkomstskatt 2006 be- räknas bli 97 miljarder kronor. Skillnaden jäm- fört med statsbudgeten är 24 miljarder kronor. Vinstutvecklingen i företagssektorn var mycket stark under 2005 och en stor del av denna vinstökning skedde under andra halvan av året. Det ledde till att prognosen för år 2005 revidera- des upp kraftigt i 2006 års ekonomiska vårproposition. I och med detta påverkades den underliggande skatten för 2006, som reviderades upp. En stor del av prognosrevideringen för 2006 jämfört med prognosen i statsbudgeten för 2006
beror därför på revideringen av den underlig- gande skatten mellan 2005 och 2006 som skedde i 2006 års ekonomiska vårproposition.
Intäkterna från fastighetsskatten väntas bli 25 miljarder kronor 2006, vilket är 3 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten för 2006. Från och med 2006 begränsas fastighetsskatteuttaget på markvärdet. Skillnaden jämfört med stats- budgeten beror i princip enbart på den införda markvärdesbegränsningen.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 264 miljarder kronor 2006. Utfallet är 6 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2006, vilket förklaras av en högre konsumtion hos hushållen samt en ökad kommunal konsumtion.
Utfallet av intäkter från punktskatter 2006 var 110 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än i statsbudgeten.
5.6Skattekvot
Skattekvoten visar förhållandet mellan det totala skatteuttaget och BNP. I tabell 5.27 redovisas skattekvoten i Sverige för åren
Tabell 5.27 Skattekvot
Procent av BNP
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Skattekvot |
50,7 |
49,9 |
47,7 |
47,2 |
47,3 |
47,3 |
varav |
|
|
|
|
|
|
Staten |
28,5 |
27,9 |
26,2 |
25,8 |
25,8 |
25,8 |
Kommunsektorn |
16,3 |
16,0 |
15,7 |
15,7 |
15,8 |
15,8 |
Ålderspensionssystemet |
6,4 |
6,4 |
6,3 |
6,3 |
6,3 |
6,3 |
EU |
0,3 |
0,3 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
varav |
|
|
|
|
|
|
Skatt på arbete |
31,1 |
30,3 |
28,9 |
28,6 |
28,8 |
28,8 |
Skatt på kapital |
6,3 |
6,5 |
5,8 |
5,7 |
5,7 |
5,8 |
Skatt på konsumtion |
13,4 |
13,2 |
13,1 |
12,9 |
12,9 |
12,8 |
Övriga skatter |
0,0 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
Exkl. skatt på transfereringar |
46,6 |
46,0 |
44,1 |
43,7 |
43,8 |
43,8 |
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
Även skattekvoten exklusive skatt på offentliga transfereringar redovisas i tabellen En övergång från brutto- till nettoredovisning där pensioner, sjuk- och föräldrapenning samt ersättningar vid arbetslöshet är skattefria, skulle minska skatte-
134
kvoten med knappt 4 procentenheter. De of- fentliga finanserna skulle dock inte påverkas.
Trots genomförda skattesänkningar ökade skattekvoten 2005. Den högre skatteandelen för- klaras främst av ökade skatteintäkter från kapital. År 2006 minskar skattekvoten framför allt till följd av beslutade skattesänkningar men även av att de tillfälliga intäkterna från återförda periodi- seringsfonder upphör. År 2007 minskar skatte- kvoten med 2,2 procentenheter i huvudsak bero- ende på den införda skattereduktionen för ar- betsinkomster, men även till stor del beroende på slopandet av förmögenhetsskatten och regel- ändringar avseende fastighetsskatten. Skatte- kvoten fortsätter sedan att minska med 0,5 pro- centenheter 2008 vilket i huvudsak förklaras av sänkta socialavgifter för vissa tjänsteföretag samt att halverade socialavgifter för
Diagram 5.11 visar skattekvoten från och med 1980. Skattekvoten beräknas 2010 ligga på samma nivå som i början av
Diagram 5.11 Skattekvoten
Procent av BNP
54 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
52 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
48 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
46 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skattekvot |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skattekvot exkl. skatt på transfereringar |
|
|
|
|
|
|||||||
42 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
82 |
84 |
86 |
88 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
5.7Gällande skatteregler
Skatt på arbete
Inkomstskatt
Statlig och kommunal inkomstskatt utgår på beskattningsbar förvärvsinkomst. Beskattnings- bar förvärvsinkomst beräknas som taxerad in- komst minskad med allmänna avdrag, avdrag för allmän pensionsavgift, grundavdrag och sjöin- komstavdrag. Den taxerade inkomsten utgörs av
PROP. 2006/07:100
summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.
Vid en taxerad förvärvsinkomst som under- stiger 40 200 kronor medges ett grundavdrag på 17 100 kronor. För inkomster därutöver trappas grundavdraget upp med 20 procent för att som högst uppgå till 31 100 kronor vid en inkomst mellan 109 700 och 125 600 kronor. Därefter trappas grundavdraget ned med 10 procent av
överskjutande |
inkomst |
för |
att |
uppgå |
till |
11 900 kronor |
för inkomster |
som |
överstiger |
||
316 700 kronor. |
En |
sammanfattning |
av |
||
grundavdragets konstruktion framgår av tabell 5.28.
Tabell 5.28 Grundavdrag vid inkomstbeskattningen
Kronor
Taxerad förvärvsinkomst |
Grundavdrag |
||
0 – 17 000 |
taxerad förvärvsinkomst |
||
17 100 |
– 40 100 |
17 100 |
|
40 200 |
– 109 600 |
17 200 – 31 000 |
|
109 700 |
– 125 600 |
31 100 |
|
125 700 |
– 316 600 |
31 000 – 12 000 |
|
316 700 |
– |
11 900 |
|
|
|
|
|
Kommunal inkomstskatt beräknas på beskatt- ningsbar inkomst. Inkomståret 2007 varierar skattesatsen mellan 28,89 och 34,24 procent beroende på kommuntillhörighet. Den genom- snittliga skattesatsen i riket är 31,55 procent.
Statlig inkomstskatt betalas med 20 procent på den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger den nedre skiktgränsen, och med ytterligare 5 procent på den del som överstiger den övre skiktgränsen. Inkomståret 2007 är den nedre skiktgränsen 316 700 kronor och den övre 476 700 kronor. Detta motsvarar inkomsterna 328 600 respektive 488 600 kronor (ca 27 400 respektive 40 700 kronor per månad) innan grundavdrag gjorts (de så kallade brytpunkt- erna).
Skattereduktion för arbetsinkomster medges om den skattskyldige har skattepliktiga arbets- inkomster av anställning eller av aktiv närings- verksamhet. Reduktionen uppgår till skillnaden mellan 1,176 prisbasbelopp och summan av grund- och sjöinkomstavdraget multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt för inkomster som överstiger 2,72 prisbasbelopp. Detta motsvarar en reduktion mellan ca 5 000 kronor och 11 000 kronor. För inkomster mellan 0,79 och 2,72 prisbasbelopp beräknas reduktionen på ett underlag bestående av 0,79 prisbasbelopp med tillägg för 20 procent av
135
PROP. 2006/07:100
arbetsinkomsten som överstiger detta belopp minskat med summan av grund och sjöinkomstavdraget. För inkomster under 0,79 prisbasbelopp uppgår skattereduktionen till den kommunala skatten i sin helhet om den sammanlagda inkomsten enbart består av arbetsinkomst.
Diagram 5.12 illustrerar hur marginalskatten varierar med årsinkomsten och hur jobbskatte- avdraget förändrar marginalskatten för arbets- inkomster. Den svarta linjen visar marginalskat- ten innan skattereduktion för arbetsinkomster, medan den grå linjen markerar den förändrade marginalskatten efter skattereduktionen.
Diagram 5.12 Jobbskatteavdragets förändring av marginal- skatten för arbetsinkomster
Kronor och procent
60
50
40
30
20
10
0
0 |
100 000 |
200 000 |
300 000 |
|
400 000 |
500 000 |
600 000 |
|||
För |
arbetsinkomster |
|
är |
marginalskatten |
||||||
7,00 procent |
upp |
till |
en |
inkomst |
|
om |
ca |
|||
31 900 kronor. |
Reduktion |
ges |
för |
hela |
den |
|||||
kommunala skatten. Dock ges ej reduktion för allmän pensionsavgift eftersom det inte finns någon skatt att reducera denna emot. För arbets-
inkomster |
mellan |
31 900 kronor |
och |
109 700 kronor är |
marginalskatten |
vilket |
|
motsvarar 25,24 procent vid den genomsnittliga kommunalskattesatsen på 31,55 procent. Därefter är marginalskatten lika med kommunal- skattesatsen. För inkomster över 328 600 kronor betalas dessutom 20 procent statlig inkomstskatt vilket ökar marginalskatten till 51,55 procent. Den sista ökningen av marginalskatten, till 56,55 procent, förklaras slutligen av att den stat- liga inkomstskatten ökar till 25 procent för inkomster över 488 600 kronor.
I tabell 5.29 redovisas den totala inkomst- skatten efter grundavdrag och skattereduktion för arbetsinkomster för olika årslöner 2007. Års- lönerna avser inkomst av arbete.
Skatten är beräknad utifrån den genomsnitt- liga kommunalskattesatsen om 31,55 procent. Dessutom anges hur mycket skatten ökar då arbetsinkomsten ökar med 1 procent. De som
vid beskattningsårets ingång fyllt 65 får dock en högre skattereduktion. Gränser för underlagen är samma som ovan men beräknas som skill- naden för skattereduktion mot 1,59 pris- basbelopp. Vid inkomster som överstiger 2,72 prisbasbelopp uppgår skattereduktionen till mellan 13 000 kronor och 18 000 kronor per år.
Tabell 5.29 Inkomstskatt för olika årslöner 2007 vid 31,55
procent kommunalskattesats
Kronor och procent
Årslön |
Skatt |
Skatteökning av en |
Marginalskatt |
|
|
procent högre |
|
|
|
arbetsinkomst |
|
0 |
0 |
0 |
7,00 |
24 000 |
1 700 |
17 |
7,00 |
48 000 |
4 080 |
121 |
25,24 |
72 000 |
10 137 |
182 |
25,24 |
96 000 |
16 195 |
242 |
25,24 |
120 000 |
22 907 |
303 |
25,24 |
144 000 |
30 480 |
454 |
31,55 |
168 000 |
38 051 |
530 |
31,55 |
192 000 |
45 623 |
606 |
31,55 |
216 000 |
53 196 |
681 |
31,55 |
240 000 |
60 768 |
757 |
31,55 |
264 000 |
68 340 |
833 |
31,55 |
288 000 |
75 911 |
909 |
31,55 |
312 000 |
83 483 |
984 |
31,55 |
336 000 |
92 535 |
1 732 |
51,55 |
360 000 |
104 907 |
1 856 |
51,55 |
420 000 |
135 837 |
2 165 |
51,55 |
480 000 |
166 767 |
2 474 |
51,55 |
600 000 |
234 197 |
3 393 |
56,55 |
900 000 |
403 847 |
5 090 |
56,55 |
|
|
|
|
Anm.: Skatteökningen av en procent högre lön är beräknad utifrån marginalskatt. Detta skiljer sig något från skatteverkets tabeller eftersom beloppen i dessa avrundas till närmaste
Arbetsgivaravgifter och allmän pensionsavgift
Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare och egenavgifter betalas av den som bedriver närings- verksamhet. Det sammanlagda avgiftsuttaget av arbetsgivaravgifter inklusive allmän löneavgift under 2007 är 32,42 procent och beräknas på ut- betald bruttolön och förmåner. Summan av egenavgifter inklusive allmän löneavgift uppgår i normalfallet till 30,71 procent av överskottet i verksamheten för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. I tabell 5.30 visas vilka avgifter som ingår i arbetsgivar- och egenavgif- terna.
Särskild löneskatt utgår på inkomster av passiv näringsverksamhet samt på pensionsutfästelser. På arbetsinkomster för personer som är äldre än 65 år, men födda efter 1937, betalas enbart ål- derspensionsavgift om 10,21 procent. På arbets- inkomster för personer som är födda 1937 eller
136
tidigare betalas dock särskild löneskatt om 24,26 procent. I denna proposition aviseras att den sär- skilda löneskatten för denna åldersgrupp slopas och ersätts av enbart ålderpensionsavgiften.
Tabell 5.30 Arbetsgivaravgifter och egenavgifter m.m.
Procent
Avgift |
Arbetsgivare |
Egenföretagare |
Sjukförsäkring |
8,78 |
1 |
P |
||
9,61P |
||
Efterlevandepension |
1,70 |
1,70 |
Ålderspension |
10,21 |
10,21 |
Föräldraförsäkring |
2,20 |
2,20 |
Arbetsskadeförsäkring |
0,68 |
0,68 |
Arbetsmarknad |
4,45 |
1,91 |
Allmän löneavgift |
4,40 |
4,40 |
|
|
|
Summa avgifter |
32,42 |
30,71 |
|
|
|
Särskild löneskatt |
24,26 |
24,26 |
1P FörP 3 och 30 dagars karens gäller 7,86 respektive 6,99 procent.
Allmän pensionsavgift erläggs på inkomster som ligger till grund för fastställande av pensions- grundande inkomst. Även sjukpenning och arbetslöshetsersättning ingår i detta underlag. Avgiften fastställs i samband med inkomsttaxe- ringen och uppgår under 2007 till 7 procent av avgiftsunderlaget, dock till högst 8,07 inkomst- basbelopp. För 2007 är inkomstbasbeloppet 45 900 kronor.
Nedsättningar, socialavgifter
Generell nedsättning
Den som betalar arbetsgivaravgifter har rätt till generell nedsättning av dessa. För en arbetsgi- vare får arbetsgivaravgifterna sättas ned med 2,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst 1 545 kronor per månad. För en egenföretagare med aktiv näringsverksamhet får egenavgifterna sättas ned med 2,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst 4 500 kronor per år. Den generella nedsättningen slopas 2008.
Regional nedsättning
För en arbetsgivare med aktiv verksamhet inom ett stödområde får arbetsgivaravgifterna sättas ned med 10 procent av avgiftsunderlaget utöver den generella nedsättningen, dock högst 7 100 kronor per månad. Även för en egenföre- tagare med aktiv näringsverksamhet inom ett stödområde får egenavgifterna sättas ned med 10 procent av avgiftsunderlaget utöver den gene- rella nedsättningen, dock högst 18 000 kronor per år. Stödområdet utgörs främst av delar av norra Sverige.
PROP. 2006/07:100
Nystartsjobb
Nystartsjobb syftar till att öka möjligheterna för personer som under mer än ett år inte har arbetat att komma tillbaka till arbete. Nystartsjobben innebär en subvention motsvarande arbetsgivar- avgifterna, inklusive ålderspensionsavgiften för personer som kvalificerar sig till ett nystartsjobb. Subventionen ges i form av kreditering av arbets- givarens skattekonto. Nystartsjobb ska gälla för personer som varit arbetslösa, deltagit i arbets- marknadspolitiskt program eller uppburit sjuk- penning, sjuk- eller aktivitetsersättning på heltid i mer än ett år. Subventionen gäller under lika lång tid som vederbörande varit frånvarande från arbetslivet.
Nedsättning för
Från och med 1 juli 2007 ges nedsättning med hälften av avgiftsunderlaget för både arbetsgivar- avgifter och egenavgifter avseende
Skatt på kapital
Skatt på kapital, hushåll
Fysiska personer och dödsbon betalar skatt på kapitalinkomster. Skattesatsen är 30 procent. Kapitalinkomsterna utgörs bland annat av intäktsräntor, utdelningar och kapitalvinster vid försäljningar av fastigheter eller värdepapper. Skattereduktion får göras för kapitalutgifter så- som utgiftsräntor och kapitalförluster vid för- säljning av fastigheter och värdepapper. Under- laget för skatten är således nettot av inkomster och utgifter av kapital.
Skatt på företagsvinster
Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från företagens bokförings- mässiga resultat, men vissa skattemässiga juster- ingar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten. Skattesatsen är 28 procent.
Företagen har möjlighet att reservera vinst- medel på olika sätt. En möjlighet är att göra av- sättningar till periodiseringsfonder. Företagen får placera högst 25 procent av sin vinst i en
137
PROP. 2006/07:100
periodiseringsfond. Inom sex år måste företaget återföra medlen till beskattning. Systemet möjliggör en utjämning av beskattningen över tiden. För avsättningar till periodiseringsfond tas en schablonmässigt beräknad intäkt upp till be- skattning. Intäkten beräknas som summan av periodiseringsfonderna vid beskattningsårets ingång multiplicerat med 72 procent av statslåne- räntan den sista november andra året före taxe- ringsåret. Denna intäkt beskattas med 28 procent.
Avkastningsskatt
Avkastningsskatt tas ut på pensionssparande och sparande i kapitalförsäkringar. En schablon- mässig avkastning beräknas baserat på värdet av tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen vid ingången av beskattningsåret multiplicerat med statslåneräntan under kalenderåret närmast före beskattningsåret. Skattesatsen för sparande i pensionsförsäkringar är 15 procent och för ka- pitalförsäkringar 27 procent. Juridiska personer som betalar avkastningsskatt är framförallt svenska livförsäkringsföretag och utländska livförsäkringsföretag som bedriver verksamhet i Sverige. Fysiska personer betalar en motsvarande avkastningsskatt på utländska kapital- eller pen- sionsförsäkringar.
Fastighetsskatt
Skatt utgår på fastighet som taxerats som små- husenhet, hyreshusenhet, industrienhet inklusive elproduktionsenhet eller lantbruksenhet om det på lantbruksenheten finns vad som vid fastig- hetstaxeringen betecknas som småhus eller mark för småhus. Från skatteplikt undantas fastighet som året före taxeringsåret inte varit skatteplik- tig enligt fastighetstaxeringslagen. Skattskyldig är ägare till fastigheten. Skattesatserna för olika slag av fastigheter inkomståret 2007 redovisas i tabell 5.31.
Tabell 5.31 Skattesatser för olika slag av fastigheter
Procent
Slag av fastighet |
Skattesats |
Småhus |
1,0 |
Hyreshus, bostadsdel |
0,4 |
Hyreshus, lokaler |
1,0 |
Industrienhet |
0,5 |
|
|
I syfte att utjämna höjningar av taxeringsvärden i samband med de allmänna eller förenklade fastighetstaxeringarna finns en s.k. dämpnings- regel för fastighetsskatten. Utformningen medför att en tredjedel av höjningen slår igenom per år under tre på varandra följande år.
Skatten utgår på fastighetens taxeringsvärde, vilket ska motsvara 75 procent av fastighetens marknadsvärde. Med marknadsvärde avses det pris fastigheten sannolikt betingar vid en försälj- ning.
För småhus och hyreshus fastställs ett värdeår som normalt motsvarar det år då fastigheten fär- digställs. Värdeåret kan dock förändras vid ombyggnader. De fem första åren efter värdeåret utgår ingen fastighetsskatt och för de därpå föl- jande fem åren utgår endast halv fastighetsskatt. Under vissa förutsättningar gäller en begräns- ningsregel. Den innebär i huvudsak att ett hus- håll får en skattereduktion så att det betalar maximalt fyra procent av inkomsten i fastighets- skatt.
Från och med 2006 gäller en begränsning av skatteuttaget på markvärdet för småhus. Skatte- uttaget på markvärdet begränsas till 2 kronor per kvadratmeter eller max 5 000 kronor. Vidare har underlaget för uttag av fastighetsskatt från och med 2007 frysts på 2006 års nivå för småhus och bostadsdelen i hyreshus. Skattesatsen på bostadsdelen i hyreshus sänktes 1 januari 2007 från 0,5 till 0,4 procent. Regeringen aviserar i denna proposition att fastighetsskatten ska er- sättas av en kommunal fastighetsavgift från den 1 januari 2008.
Stämpelskatt
Stämpelskatt utgår på förvärv av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteck- ningar. Vid förvärv är skatten 1,5 procent av egendomens värde. Förvärvas egendomen av en juridisk person är dock skatten med vissa undan- tag 3 procent. Vid inteckning är skatten 2 pro- cent av inteckningsbeloppet för fast egendom och tomträtt, 1 procent för luftfartyg och när- ingsverksamhet samt 0,4 procent för skepp.
138
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt
Mervärdesskatt utgår på värdet av omsatta och skattepliktiga varor och tjänster. Skattskyldig är den som har skattepliktig omsättning av varor och tjänster, import av skattepliktiga varor samt den som gör ett gemenskapsinternt förvärv av varor. Skatt tas ut i varje led, varvid den som är skattskyldig har avdragsrätt för den skatt som betalats till leverantör. Detta medför att det en- dast är mervärdet som beskattas i varje produk- tions- eller distributionsled. Omsättning av alla varor och tjänster är, om inte annat särskilt stad- gas, skattepliktig.
Huvudregeln är att mervärdesskatt utgår med 25 procent av beskattningsunderlaget. Från denna regel gäller i huvudsak följande undantag: 12 procent för livsmedel och hotell, samt 6 procent för böcker, tidningar, personbe- fordran, samt entréavgifter till vissa kultureve- nemang.
Vid beräkning av skatten som en del av försäljningspriset motsvaras de tre olika skatte- satserna av 20,00 procent för huvudregeln och 10,71 respektive 5,66 procent för de lägre skatte- satserna.
Skatt på tobak
Tobaksskatt ska betalas för tobaksvaror som till- verkas i Sverige, som förs in eller tas emot från ett annat
Tabell 5.32 Skattesatser för olika tobaksslag
Cigaretter |
28 öre per styck |
värderelaterad skatt |
39,2 procent av detaljhandelspriset |
total miniminivå |
100 procent av punktskatt på mest |
|
sålda priskategorin = 114 öre per styck |
Cigarrer och cigariller |
112 öre styck |
Röktobak |
975 kronor per kg |
Snus |
246 kronor per kg |
Tuggtobak |
402 kronor per kg |
|
|
PROP. 2006/07:100
Skatt på alkohol
För öl, vin och andra jästa drycker, mellanklass- produkter samt för etylalkohol som tillverkas inom landet, som förs in eller tas emot från annat
Tabell 5.33 Skattesatser för olika alkoholslag
Volymprocent
Öl |
|
Skattesats/liter och volymprocent |
Över 2,80 |
1,47 kronor |
|
|
|
|
Vin |
|
Skattesats/liter |
2,25 |
– 4,50 |
7,58 kronor |
4,50 |
– 7,00 |
11,20 kronor |
7,00 |
– 8,50 |
15,41 kronor |
8,50 |
– 15,00 |
22,08 kronor |
15,00 – 18,00 |
45,17 kronor |
|
|
|
|
Mellanklassprodukter |
Skattesats/liter |
|
1,20 |
– 15,00 |
27,20 kronor |
15,00 – 22,00 |
45,17 kronor |
|
|
|
|
Etylalkohol |
Skattesats/liter ren alkohol |
|
Över 1,20 |
501,41 kronor |
|
|
|
|
Skatt på energi och miljö
Energiskatt ska erläggas för elkraft och vissa bränslen som kolbränslen, petroleumkoks, ben- sin, fotogen, motorbrännolja, eldningsolja, rå- tallolja, naturgas, metan och gasol samt andra oljeprodukter, med undantag för smörjoljor och smörjfetter. Dessutom ska energiskatt i vissa fall erläggas även för andra produkter om en sådan produkt används som motorbränsle eller för uppvärmning. Energiskatten på bensin och dieselolja är differentierad med hänsyn till deras miljöegenskaper. Några av de vanligaste skat- terna på energi redovisas i tabell 5.34.
Tabell 5.34 Urval av skattesatserna
Kronor/liter, öre/kWh
Bensin, miljöklass 1 |
5,06 |
kronor/liter |
Dieselolja, miljöklass 1 |
3,72 |
kronor/liter |
|
|
|
Eldningsolja |
3 413 |
3 |
P |
||
kronor/mP |
||
Elektrisk kraft |
|
|
hushåll i Norrland |
20,4 |
öre/kWh |
hushåll i övriga landet |
26,5 |
öre/kWh |
industri |
0,5 |
öre/kWh |
|
|
|
139
PROP. 2006/07:100
Skatt på vägtrafik
Fordonsskatt tas ut för motorcyklar, personbi- lar, lastbilar, bussar, trafiktraktorer, tunga ter- rängvagnar, motorredskap och släpvagnar, om de är eller bör vara upptagna i trafikregistret och inte är avställda (skattepliktiga fordon). Släpvag- nar som dras av motorredskap eller av tunga ter- rängvagnar är skattepliktiga endast i vissa fall. Traktorer som används uteslutande i jordbruket är inte skattepliktiga.
Fordonsskatten beräknas efter fordonets skat- tevikt. Skattevikten är för personbil, motorcykel, traktor och motorredskap lika med tjänstevikten och för buss, lastbil, tung terrängvagn och annan släpvagn än påhängsvagn i princip lika med total- vikten. Särskilda bestämmelser gäller beträffande beräkningen av skattevikten för påhängsvagnar. Fordonsskattens storlek är beroende av bland annat fordonsslag, drivmedelsslag och antal hjul- axlar.
Skatt på trafikförsäkringspremier
Skatt tas ut med 32 procent på den avtalade pre- mien på trafikförsäkring och med 22 procent av den mottagna trafikförsäkringsavgiften. Skatten träder i kraft den 1 juli 2007.
140
PROP. 2006/07:100
Tabell 5.35 Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år
Miljarder kronor
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Skatt på arbete |
19,6 |
2,0 |
0,0 |
0,0 |
|||||||
Kommunal skatt |
5,9 |
4,8 |
3,3 |
15,3 |
4,6 |
2,3 |
1,3 |
0,0 |
0,0 |
||
Förändrad medelutdebitering |
1,0 |
1,8 |
8,5 |
4,6 |
1,2 |
|
|
|
|
||
Fast belopp 200 kr |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Begränsat avdrag för allmän pensionsavgift |
5,0 |
5,2 |
5,2 |
|
|
3,0 |
3,1 |
|
|
|
|
Grundavdrag, höjt (2001, 2002) avskaffat regionalt förhöjt 2007 |
|
|
0,6 |
|
|
|
|||||
Pensionsomläggning 2003 |
|
|
|
14,1 |
|
|
|
|
|
|
|
Ändrade avdragsregler pensionssparande m.m., förmånsskatt |
|
|
|
|
|
|
|
1,7 |
1,3 |
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
||||
Statlig skatt |
0,0 |
0,7 |
0,7 |
0,8 |
0,5 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|||
Sänkt skatt (1999), skiktgränsjusteringar |
|
0,7 |
0,7 |
0,8 |
|
|
|
|
|||
Höjt grundavdrag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Övrigt |
|
|
|
|
|
0,5 |
|
|
|
||
Allmän pensionsavgift |
0,5 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
Höjt tak från 7,5 till 8,06 prisbasbelopp. Höjd från 6,95 till 7,00 % |
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skattereduktioner |
4,3 |
0,0 |
0,0 |
||||||||
Skattereduktion jobbskatteavdrag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skattereduktion hushållstjänster |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Skattereduktion låg- och medelinkomsttagare (1 320 kr) |
|
4,3 |
|
|
|
|
|
|
|
||
Skattereduktion allmän pensionsavgift |
|
|
|
|
|
|
|||||
Skattereduktion fackföreningsavgift (2002), slopad (2007) |
|
|
|
|
|
|
4,1 |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
1,2 |
0,4 |
|
|
|
||
Socialavgift |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
||||||||
Sänkning socialavgift |
|
|
0,6 |
|
|
||||||
Nedsättning socialavgift |
|
|
|
0,4 |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på kapital |
1,4 |
0,0 |
0,0 |
||||||||
Inkomstskatt företag |
2,0 |
0,0 |
0,0 |
1,2 |
0,2 |
0,0 |
0,0 |
||||
Per.fond från 5 till 6 år (1999), avsättning 20 till 25 % (2001) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Återföring från per.fond (2000,2001), räntebeläggning |
2,5 |
1,5 |
|
|
|
1,5 |
|
|
|
|
|
Återföring från skatteutjämningsreserv upphör |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Återköp aktier, sänkt skatt investmentbolag, ändrade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Avskaffad schablonintäktsbeskattning bostadsrättsföreningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skattereduktion ROT (2004), stormskadad skog |
|
|
|
|
0,2 |
0,1 |
|
|
|
||
Fastighetsskatt |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
||||||
Sänkt skattesats för hyreshus, bostadsdel 89/90 från 1,2 till 0,6 % |
0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Återinförd omräkning för hyreshus, bostadsdel och småhus |
|
6,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Frysning av skatteunderlag 2006 års nivå, småhus, hyreshus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hyreshus, skattesats från 1,5 till 1,3 till 1,2 till 0,5 till 0,4 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Småhus, sänkt skattesats från 1,5 till 1,0 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Begr. regel, nytt taxeringsförfarande, begränsning markvärde |
|
|
|
|
|
|
|
||||
Skattesats, vattenkraft, från 2,21 till 0,5 till 1,7 % |
|
|
|
|
|
|
1,4 |
|
|
|
|
Övriga skatter på kapital |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
||||||
Höjd kapitalvinstskatt för privatbostäder från 15 till 20 % |
|
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förmögenhetsskatt, höjda fribelopp, sänkt skatt, fryst underlag |
|
|
|
|
|
|
|
||||
Förändrade uppskovsregler |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slopad arvsskatt mellan makar, slopad arvs- och gåvoskatt (2005) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
2,8 |
2,5 |
3,1 |
2,1 |
3,4 |
2,8 |
2,2 |
1,6 |
0,5 |
0,1 |
|
Skatt på energi och miljö |
2,8 |
3,6 |
1,9 |
3,1 |
2,2 |
1,9 |
2,3 |
0,0 |
0,0 |
||
Energi- och koldioxidskatt |
1,7 |
3,6 |
1,8 |
2,7 |
2,2 |
1,9 |
0,7 |
|
|
||
Övriga energiskatter |
|
|
|
|
0,0 |
|
1,4 |
0,0 |
|
|
|
Avfallsskatt, naturgrusskatt m.m. |
1,1 |
|
0,1 |
0,4 |
|
|
0,2 |
0,0 |
|
|
|
Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror |
0,0 |
0,1 |
1,6 |
0,5 |
3,1 |
2,0 |
0,5 |
0,1 |
|||
Investeringsstimulans för vissa byggtjänster |
|
|
|
0,0 |
0,1 |
0,5 |
0,1 |
||||
Moms personbef 12 till 6 %, böcker 25 till 6 %, skidliftar 12 till 6 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Skatt på vägtrafik m.m. |
|
|
|
1,8 |
0,7 |
1,3 |
1,9 |
|
|
||
Skatt på tobak |
|
|
|
0,1 |
|
|
0,3 |
2,1 |
|
|
|
Skatt på vin |
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
Nedsatt reklamskatt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
22,4 |
2,7 |
0,5 |
0,1 |
|||||||
Summa exkl. pensionsomläggningen |
8,3 |
2,7 |
0,5 |
0,1 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
141
6
Utgifter
PROP. 2006/07:100
6 Utgifter
6.1 |
Inledning |
6.2 |
Makroekonomiska förutsättningar |
I detta kapitel redovisas och analyseras statsbud- getens och de takbegränsade utgifternas utveck- ling över tid. Jämförelser görs även mot utgifts- beräkningarna i statsbudgeten för 2007 och med utgiftsberäkningarna i budgetpropositionen för 2007.
I avsnitt 6.2 redogörs översiktligt för de makroekonomiska förutsättningarna för utgifts- beräkningarna. I avsnitt 6.3 redovisas utgifts- prognosen för 2007 och skillnaderna mellan den aktuella prognosen på utgiftsområdesnivå och beslutade utgiftsramar per utgiftsområde i stats- budgeten för 2007.
I avsnitt 6.4 redovisas beräknade utgiftsramar för
I avsnitt 6.5 analyseras utgiftsutvecklingen för perioden 1997 till 2010. Avslutningsvis redovisas regeringens förslag till ändring av hur ändamål och verksamheter skall fördelas på utgifts- områden för 2008 (avsnitt 6.6), förslag om avveckling av Insättningsgarantinämnden samt förslag om ändrad beräkning av bostadstillägg för pensionärer m.fl.
De statliga finanserna påverkas i hög grad av hur ekonomin utvecklas i Sverige och i omvärlden. De statliga utgifterna påverkas främst av föränd- ringar i arbetslöshet, löner och priser. En tiondels procentenhet högre öppen arbetslöshet ökar normalt sett utgifterna för arbetslöshets- försäkringen med drygt en halv miljard kronor. En ökning av pris- och lönenivån med 1 procent medför att utgifterna under utgiftstaket normalt sett ökar med drygt 5 miljarder kronor. Den fulla utgiftseffekten av förändrade priser och löner slår normalt igenom med två års fördröj- ning.
Bruttonationalinkomsten (BNI) har effekt på statsbudgetens utgifter via dess påverkan på EU- avgiften och biståndsutgifterna. Om BNI ökar med 1 procent beräknas utgifterna till följd av detta öka med cirka 300 miljoner kronor. Den indirekta effekten av en högre BNI är att utgifterna reduceras eftersom exempelvis ut- gifterna för arbetslöshetsersättning i normalfallet minskar vid ökad aktivitet i ekonomin.
I tabell 6.1 redovisas de centrala makro- ekonomiska förutsättningarna för 2007 års ekonomiska vårproposition. De makroeko- nomiska förutsättningarna och prognoserna finns återgivna i sin helhet i bilaga 1, Svensk ekonomi.
Enligt nationalräkenskaperna blev det preli- minära utfallet för
145
PROP. 2006/07:100
propositionen för 2007. De viktigaste orsakerna till revideringen är att tillväxten av investeringar och export bedöms bli högre. Även 2008 är prognoserna för
Tabell 6.1 Makroekonomiska förutsättningar
Prognoser från budgetproposition för 2007 anges inom parentes
|
|
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
BNP, marknads- |
|
4,4 |
3,7 |
3,3 |
2,1 |
2,3 |
|
|
1 |
|
(4,0) |
(3,3) |
(3,1) |
(2,7) |
|
|
P |
|
|
||||
prisP |
|
|
|||||
|
2 |
|
2 838 |
3 018 |
3 187 |
3 338 |
3 496 |
|
P |
|
|||||
BNP mdkrP |
|
||||||
|
|
|
(2 830) |
(3 007) |
(3 163) |
(3 320) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BNI enligt ENS95 |
|
2 846 |
3 029 |
3 198 |
3 350 |
3 507 |
|
|
2 |
|
(2 825) |
(3 014) |
(3 172) |
(3 330) |
|
|
P |
|
|
||||
mdkrP |
|
|
|||||
Inflation enligt |
|
1,4 |
1,8 |
2,3 |
2,7 |
2,5 |
|
|
3, 4 |
|
(1,6) |
(2,5) |
(2,0) |
(1,9) |
|
|
P |
|
|
||||
KPIP |
|
|
|||||
Prisbasbelopp tkr |
|
39,7 |
40,3 |
40,8 |
41,8 |
42,9 |
|
|
|
|
(39,7) |
(40,3) |
(41,2) |
(42,1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
121,7 |
125,6 |
130,3 |
137,2 |
144,0 |
|
P |
|
|||||
InkomstindexP |
|
||||||
|
|
|
(121,7) |
(125,7) |
(130,8) |
(136,0) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Öppen arbets- |
|
5,4 |
4,7 |
4,1 |
4,2 |
4,2 |
|
|
6 |
|
(5,6) |
(5,8) |
(5,0) |
(4,3) |
|
|
P |
|
|
||||
löshetP |
|
|
|||||
Arbetsmarknads- |
|
3,0 |
2,0 |
2,0 |
1,9 |
1,9 |
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
politiska programP |
P |
(3,1) |
(1,9) |
(1,4) |
(1,5) |
|
|
|
|
||||||
|
4, 7 |
|
3,3 |
4,3 |
4,6 |
4,7 |
4,6 |
|
P |
|
|||||
TimlönP |
|
||||||
|
|
|
(3,4) |
(3,8) |
(4,0) |
(4,1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ränta stats- |
|
3,52 |
3,93 |
4,30 |
4,71 |
4,64 |
|
|
3 |
|
(3,6) |
(3,9) |
(4,2) |
(4,2) |
|
|
P |
|
|
||||
obligation 5 årP |
|
|
|||||
Ränta stats- |
|
2,45 |
3,42 |
4,11 |
4,63 |
4,48 |
|
skuldsväxel |
|
(2,5) |
(3,5) |
(3,9) |
(4,0) |
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
6 månaderP |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Fasta priser, procentuell förändring. |
|
|
|
|||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Löpande priser. |
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Årsgenomsnitt. |
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Årlig procentuell förändring. |
|
|
|
|
||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Inkomstindexet visar den genomsnittliga reala förändringen av pensions- |
||||||
grundande inkomster och inkomster över intjänandetaket för de tre senaste åren multiplicerat med förändringen i KPI för det senaste året. Inkomstindex 1999=100.
6P P Procent av arbetskraften.
7P P Enligt Nationalräkenskaperna. Enligt Konjunkturlönestatistiken, vars definition skiljer sig från Nationalräkenskaperna, förväntas timlönen öka med 4,3 procent 2008, 4,5 procent 2009 och 4,4 procent 2010.
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.
Prognosen för konsumentprisindex (KPI) 2007 har reviderats ned. Orsaken till detta är främst att inflationsutfallen i slutet av 2006 och i början av 2007 blivit lägre än vad som prognostiserades i budgetpropositionen för 2007. För 2008 och 2009 beräknas inflationen vara högre än vad som antogs i budgetpropositionen, vilket främst förklaras av att resursutnyttjandet bedöms vara högre än tidigare.
Arbetsmarknadspolitiska program beräknas öka under 2008 och 2009 jämfört med budget- propositionen för 2007. Detta beror på regeringens förslag till jobb- och utvecklings- garanti för långtidsarbetslösa och den aviserade jobbgarantin för ungdomar.
Den totala arbetslösheten, dvs. öppet arbets- lösa personer och personer i arbetsmarknads- politiska program, väntas för innevarande år uppgå till 6,7 procent, vilket är 1,7 procentenhet lägre än 2006. År 2010 beräknas den totala arbetslösheten minska till 6,2 procent.
Prognosen för den öppna arbetslösheten har reviderats ned i förhållande till budgetproposi- tionen för 2007, vilket de närmaste två åren bland annat förklaras av att arbetslösheten under vintern utvecklats bättre än förväntat. Från 2008 och framåt är arbetslösheten lägre till följd av att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är högre än i budgetpropositionen för 2007.
Utfallet för timlöneutvecklingen 2006 blev marginellt lägre än prognosen i budgetproposi- tionen för 2007. Prognosen för 2007 till 2009 har reviderats upp jämfört med budgetpropositionen för 2007, främst till följd av att resursut- nyttjandet bedöms som mer ansträngt.
De långa och korta räntorna förväntas successivt stiga från dagens nivåer.
6.3Utgiftsprognos 2007
I avsnitt 6.3.1 redovisas prognosen för de takbe- gränsade utgifterna 2007. Prognosen för stats- budgetens inkomster 2007 redovisas i kapitel 5 och prognosen för statsbudgetens saldo, Riks- gäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering för 2007 redovisas i avsnitt 4.4.4.
146
Tabell 6.2 Statsbudgetens utgifter 2007
Miljarder kronor
|
|
|
|
Differens |
|
|
|
|
prognos – |
|
1 |
|
|
|
|
StatsbudgetP |
P |
Prognos |
statsbudget |
|
|
|||
Utgifter exkl. stats- |
|
|
|
|
2 |
732,8 |
|
723,4 |
|
P |
|
|||
skuldsräntorP |
|
|||
Statsskuldsräntor |
43,2 |
|
41,0 |
|
|
|
|
|
|
Summa utgifter |
776,0 |
|
764,4 |
|
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan. 1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006.
2P P Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.
I statsbudgeten för 2007 beräknades utgifterna för samtliga utgiftsområden till 776,0 miljarder kronor. I den aktuella prognosen beräknas motsvarande utgifter till 764,4 miljarder kronor. Den del av förändringen som hänförs till utgifter exklusive statsskuldsräntor redovisas nedan i avsnitt 6.3.1.
Utgiftsramen för utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m. föreslogs i statsbudgeten till 43,2 miljarder kronor, varav anslag 92:1 Räntor på statsskulden svarar för 43,0 miljarder kronor. Utgifterna för utgiftsområdet beräknas nu till följd av förändrade ränte- och valutaantaganden och förändringar i Riksgäldskontorets emissionsplaner bli 41,0 miljarder kronor, vilket är 2,2 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten anvisade medel. Det finns en betydande osäker- het i prognosen eftersom räntebetalningarna, även på kort sikt, påverkas av ränte- och valuta- rörelser.
PROP. 2006/07:100
Regeringen följer noggrant utgiftsutvecklingen genom regelbunden uppföljning och upp- datering av prognoser för att i god tid kunna vidta åtgärder om utgiftstaket skulle bedömas vara hotat.
De takbegränsade utgifterna beräknades i den av riksdagen beslutade statsbudgeten för 2007 till 922,2 miljarder kronor. Budgeteringsmar- ginalen uppgick då till 15,8 miljarder kronor. I den nu aktuella beräkningen bedöms de tak- begränsade utgifterna uppgå till 911,9 miljarder kronor, vilket innebär att budgeteringsmargi- nalen har ökat och nu beräknas till 26,1 miljarder kronor.
I prognoserna har hänsyn tagits till föreslagna beslut (se kapitel 7 Tilläggsbudget), prognostise- rade volymförändringar i rättighetsstyrda trans- fereringssystem (se avsnitt 6.4.3) samt makro- ekonomiska förändringar m.m. (se avsnitt 6.2).
Tabell 6.3 Takbegränsade utgifter 2007
Miljarder kronor
|
|
|
|
|
Differens |
|
|
Stats- |
|
|
prognos – |
|
|
1 |
|
|
|
|
|
budgetP |
P |
Prognos |
statsbudget |
|
|
|
|||
2 |
|
|
|
|
|
Utgifter exkl. statsskuldsräntorP |
P |
732,8 |
|
723,4 |
|
|
|
||||
Ålderspensionssystemet vid |
|
|
|
|
|
sidan av statsbudgeten |
|
189,4 |
|
188,5 |
|
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter |
|
922,2 |
|
911,9 |
|
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal |
|
15,8 |
|
26,1 |
10,3 |
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak för staten |
|
938,0 |
|
938,0 |
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan. 1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006.
2P P Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.
6.3.1Takbegränsade utgifter 2007
Utgiftstaket för staten omfattar utgiftsområdena
Utgiftstaket för staten är ett centralt budget- politiskt åtagande för riksdagen och regeringen. Om det finns risk för att utgiftstaket kommer att överskridas skall regeringen, enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, vidta sådana åtgärder som den har befogenheter till eller före- slå riksdagen nödvändiga åtgärder.
Jämfört med 2006 ökar de takbegränsade utgif- terna 2007 med cirka 16 miljarder kronor enligt aktuell prognos. De takbegränsade utgifterna som andel av bruttonationalprodukten beräknas 2007 motsvara 30,2 procent.
I tabell 6.5 redovisas av riksdagen beslutade ramar för utgiftsområden, förslag till tilläggsbud- get i denna proposition summerat per utgifts- område, de prognostiserade utgifterna för res- pektive utgiftsområde samt prognosen för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbud- geten. För vissa utgiftsområden avviker aktuella utgiftsprognoser väsentligt från de medel som riksdagen beslutade om i december 2006. Nedan redogörs för orsaker till de mer betydelsefulla avvikelserna.
147
PROP. 2006/07:100
Diagram 6.1 Skillnad mellan utgiftsprognos för 2007 och anvisade medel i statsbudgeten för 20071P P
Miljarder kronor
Utgiftsområde
7 Internationellt bistånd
8 Migration
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13 Arbetsmarknad
15Studiestöd
16Utbildning och universitetsforksning
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik
26 Statsskuldsräntor m.m.
27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
0,0 |
0,5 |
1,0 |
1,5 |
T
1 Statsbudget för 2007 enligt riksdagens beslut i december 2006.
TP
P T
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utgifterna för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet förväntas bli cirka 700 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten anvisade medel. Den främsta orsaken till de prognostiserat lägre utgifterna är att antalet asylsökande från utvecklingsländer till Sverige beräknas öka under 2007 och de närmast följande åren, varför de kostnader för asyl- sökande som avräknas från biståndsramen ökas. Som en följd härav föreslår regeringen på tilläggsbudget i denna proposition att anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas med 700 miljoner kronor.
Utgiftsområde 8 Migration
Utgifterna för anslagen 12:1 Migrationsverket och 12:2 Ersättningar och bostadskostnader förväntas bli sammanlagt cirka 840 miljoner kronor högre än i statsbudgeten anvisade medel. De ökade kostnaderna förklaras huvudsakligen av att prognosen för antalet asylsökande nu är väsentligt högre än den prognos som låg till grund för beräkningen av statsbudgeten för
2007. Till följd av förväntat högre kostnader föreslår regeringen på tilläggsbudget i denna proposition att anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader ökas med 785 miljoner kronor.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utgifterna under utgiftsområdet beräknas bli cirka 1 miljard kronor lägre än i statsbudgeten aviserade medel.
Prognosen för sjukpenningen (del av anslag 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.) är cirka 650 miljoner kronor lägre än i statsbud- geten anvisade medel. Detta förklaras huvud- sakligen av att prognosen för antalet sjukdagar och medelersättningen är lägre än vid beräkningen av statsbudgeten. Även för anslaget 19:4 Arbetsskadeersättningar m.m. bedöms utgifterna bli lägre än i den ursprungliga statsbudgeten. Utgiftsprognosen för 2007 har reviderats ner med cirka 450 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten, vilket främst
148
förklaras av att färre bedöms beviljas arbets- skadeersättning än vad som tidigare antagits.
På anslaget 19:2 Aktivitets- och sjuk- ersättningar m.m. och anslaget 19:6
Försäkringskassan är nuvarande prognoser högre jämfört med de på statsbudgeten anvisade medlen. Förklaringen till detta är bland annat att utgifterna för bostadstillägg för pensionärer (BTP) till personer med aktivitets- och sjukersättning beräknas öka till följd av att bostadskostnaderna bedöms stiga. När det gäller Försäkringskassan beräknas utgifterna bli högre än i statsbudgeten anvisade medel, vilket beror på att myndig- hetens omställningsarbete medför att anslags- krediten under 2007 utnyttjas i större ut- sträckning än tidigare beräknat. Detta innebär en omfördelning av utgifter från 2008 till 2007.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Utgifterna för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring m.m. förväntas bli cirka 450 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten anvisade medel. Den nedreviderade prognosen förklaras främst av att uttaget av antalet föräldradagar under 2007 förväntas bli lägre än i tidigare bedömningar.
Även prognoserna för anslagen 21:1 Allmänna barnbidrag och 21:6 Vårdbidrag för funktions- hindrade barn har till följd av lägre utfall reviderats ner med totalt cirka 90 miljoner kronor jämfört med anvisade medel. Det motverkas till viss del av något högre prognostiserade utgifter på anslaget 21:3 Underhållsstöd, där utfallet istället motiverar en upprevidering av utgifterna med 30 miljoner kronor för innevarande år.
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Utgifterna för anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd förväntas bli cirka 3,5 miljarder kronor lägre än i stats- budgeten anvisade medel. Merparten av minsk- ningen beror på lägre utgifter för arbetslöshets- ersättning, vilket förklaras av att prognosen för den öppna arbetslösheten har reviderats ner väsentligt jämfört med de beräkningar som låg till grund för prognosen i statsbudgeten.
Anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande bedöms i nuvarande prognos bli cirka 450 miljoner kronor högre än i stats- budgeten anvisade medel. De ökade kostnaderna förklaras dels av att prognosen för antalet asyl-
PROP. 2006/07:100
sökande nu är högre än den prognos som låg till grund för beräkningen i statsbudgeten för 2007, dels av att regeringen föreslår en extra ersättning till kommuner i syfte att underlätta mottagandet av flyktingar i kommuner i regioner med god arbetsmarknad. Regeringen föreslår vidare att kommuner ska kunna få ersättning för vård av ensamkommande barn mellan
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Utgifterna för anslaget 25:2 Studiemedel m.m. förväntas bli 1,4 miljarder kronor lägre än i stats- budgeten anvisade medel. Det beror framförallt på färre studiemedelstagare med det s.k. högre bidraget än tidigare beräknat. Även prognosen för det generella bidraget är nedreviderad som en följd av att antalet studiemedelsstagare förväntas bli färre än i tidigare prognoser.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning
I förhållande till den prognos som låg till grund för statsbudgeten beräknas antalet studenter på universitet och högskolor bli lägre, bland annat till följd av att en ökad efterfrågan på arbets- marknaden ökar utflödet från utbildningarna. Det innebär att prognosen för utgifterna på ett flertal anslag kopplade till högskolornas grund- utbildning är lägre än i statsbudgeten anvisade medel.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostads- försörjning, byggande samt konsumentpolitik
Utgifterna under utgiftsområdet beräknas bli drygt 500 miljoner kronor högre än i stats- budgeten anvisade medel. Förklaringen är främst att utgifter på totalt 560 miljoner kronor som belastar äldreanslag finns med i utgiftsprognosen för 2007. Äldreanslagen är anslag 31:1 Inves- teringsbidrag för anordnande av hyresbostäder och anslag 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet.
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor
Prognosen för anslaget 92:1 Räntor på statsskulden m.m. är 2,2 miljarder lägre än i statsbudgeten anvisade medel. De lägre utgifterna förklaras främst av en förändrad ränteprognos samt att prognosen avseende
149
PROP. 2006/07:100
statsbudgetens saldo har förbättrats jämfört med tidigare beräkningar.
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemen- skapen
Utgifterna för anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen förväntas bli cirka 3,0 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten anvisade medel. Förklaringen är främst att den svenska avgiften i januari 2007 reducerades med 1,8 miljarder kronor för innevarande år på grund av överskott i
Förändring av anslagsbehållningar
I statsbudgeten för 2007 var den beräknade för- brukningen av anslagsbehållningar inte fördelad per utgiftsområde, utan redovisades under pos- ten Minskning av anslagsbehållningar. De totala utgifterna redovisades i statsbudgeten som sum- man av utgiftsramarna och beräkningsposten Minskning av anslagsbehållningar. Denna be- räkningspost uppgick i statsbudgeten för 2007 till
Tabell 6.4 Beräknad förändring av anslagsbehållningar
2007
Miljarder kronor
Ramanslag
(samtliga belopp exklusive statsskuldsräntor)
1
|
P |
34,6 |
|
Ingående ramöverföringsbeloppP |
|
+ |
Anvisat på ursprunglig statsbudget |
733,1 |
|
|
|
+ |
Anvisat på tilläggsbudget i VP2007 |
1,7 |
|
|
|
+ |
Medgivna överskridanden |
0,0 |
|
|
|
– |
Indragningar |
18,3 |
|
|
|
– |
Prognos |
723,4 |
|
|
|
= |
Beräknat utgående ramöverföringsbelopp |
27,7 |
|
|
|
|
Beräknad förändring av anslagsbehållningar |
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade ochP överensstämmerP P därförP ej alltid med summan.
1
P EnligtP Årsredovisning förP statenP 2006 (skr. 2006/07:101).
Statsbudgetens utfall 2006 visar att anslagsbe- hållningarna på ramanslag uppgick till 34,6 mil- jarder kronor vid årsskiftet 2006/07. Under 2007 kommer anslagssparandet att öka jämfört med 2006 i den mån utgifterna är lägre än anvisade medel på statsbudgeten 2007, eller minska i den mån utgifterna överstiger anvisade medel eller till följd av beslut om indragningar.
Anvisade medel föreslås på tilläggsbudget i denna proposition öka med 1,7 miljarder kronor. De hittills beräknade indragningarna av anslags- medel bedöms uppgå till 18,3 miljarder kronor, varav merparten berör rättighetsstyrda trans- fereringsanslag samt anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen.
Skillnaden mellan totalt anvisade medel på ramanslag (inklusive förslag till tilläggsbudget) och prognostiserade utgifter för ramanslag be- räknas nu till
150
PROP. 2006/07:100
Tabell 6.5 Utgifter 2006 och 2007
Miljarder kronor
|
|
|
2006 |
|
|
|
2007 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Differens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
prognos – |
Differens |
|
|
|
|
Urspr. |
|
|
|
|
|
urspr. |
prognos – |
|
|
|
|
stats- |
Tilläggs- |
|
Totalt |
|
|
stats- |
totalt |
|
|
|
|
1 |
2 |
|
3 |
|
|
|
|
|
Utgiftsområde |
Utfall |
P |
budgetP |
P |
anvisatP |
P |
Prognos |
budget |
anvisat |
|
|
budgetP |
|
|
||||||||
|
1 |
Rikets styrelse |
8,2 |
10,7 |
0,1 |
|
10,7 |
|
10,7 |
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
11,8 |
11,9 |
0,0 |
|
11,9 |
|
11,7 |
||
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
9,0 |
9,3 |
|
|
9,3 |
|
9,3 |
0,0 |
0,0 |
|
4 |
Rättsväsendet |
28,5 |
30,8 |
0,0 |
|
30,8 |
|
30,4 |
||
|
5 |
Internationell samverkan |
1,4 |
1,5 |
0,1 |
|
1,6 |
|
1,6 |
0,1 |
0,0 |
|
|
|
|
|
|||||||
|
6 |
Försvar samt beredskap mot sårbarhet |
43,8 |
44,2 |
0,0 |
|
44,2 |
|
45,1 |
0,9 |
0,9 |
|
|
|
|
|
|||||||
|
7 |
Internationellt bistånd |
25,9 |
26,7 |
|
26,0 |
|
26,0 |
0,0 |
||
|
8 |
Migration |
7,9 |
5,0 |
0,8 |
|
5,8 |
|
5,9 |
0,8 |
0,1 |
|
|
|
|
|
|||||||
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
42,2 |
46,9 |
0,0 |
|
46,9 |
|
46,8 |
- 0,1 |
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
125,7 |
122,4 |
|
|
122,4 |
|
121,4 |
||
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
45,0 |
44,2 |
|
|
44,2 |
|
44,0 |
- 0,2 |
|
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
60,1 |
62,6 |
|
|
62,6 |
|
62,1 |
||
|
13 |
Arbetsmarknad |
68,3 |
66,7 |
0,3 |
|
67,0 |
|
63,5 |
- 3,1 |
|
|
14 |
Arbetsliv |
1,2 |
1,4 |
0,2 |
|
1,5 |
|
1,6 |
0,2 |
0,0 |
|
|
|
|
|
|||||||
|
15 |
Studiestöd |
20,1 |
20,7 |
|
|
20,7 |
|
19,3 |
||
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
46,5 |
44,2 |
0,0 |
|
44,2 |
|
42,6 |
||
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
9,6 |
10,1 |
0,0 |
|
10,1 |
|
9,9 |
||
|
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
samt konsumentpolitik |
8,7 |
5,7 |
|
|
5,7 |
|
6,3 |
0,5 |
0,5 |
|
19 |
Regional utveckling |
3,3 |
3,2 |
0,1 |
|
3,3 |
|
3,4 |
0,2 |
0,1 |
|
|
|
|
|
|||||||
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
4,8 |
4,6 |
0,0 |
|
4,6 |
|
4,4 |
||
|
21 |
Energi |
1,6 |
2,7 |
0,0 |
|
2,7 |
|
2,3 |
||
|
22 |
Kommunikationer |
31,1 |
33,9 |
0,6 |
|
34,5 |
|
34,3 |
0,4 |
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
23 |
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar |
21,0 |
18,0 |
0,0 |
|
18,0 |
|
17,6 |
||
|
24 |
Näringsliv |
4,1 |
4,1 |
0,2 |
|
4,3 |
|
4,3 |
0,2 |
0,0 |
|
|
|
|
|
|||||||
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
60,2 |
72,8 |
0,1 |
|
73,0 |
|
73,0 |
0,1 |
0,0 |
|
|
|
|
|
|||||||
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
49,5 |
43,2 |
|
|
43,2 |
|
41,0 |
||
|
27 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
25,9 |
28,9 |
|
|
28,9 |
|
25,9 |
||
|
|
Minskning av anslagsbehållningar |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgiftsområden |
765,5 |
776,0 |
1,7 |
|
778,0 |
|
764,4 |
||
|
|
Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor |
716,1 |
732,8 |
1,7 |
|
734,9 |
|
723,4 |
||
|
|
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten |
179,1 |
189,4 |
|
|
|
|
188,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter |
895,2 |
922,2 |
|
|
|
|
911,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal |
11,8 |
15,8 |
|
|
|
|
26,1 |
10,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak för staten |
907,0 |
938,0 |
|
|
|
|
938,0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbudgeten för 2007 enligt riksdagens beslut i december 2006. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag till tilläggsbudget i denna proposition. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anvisat på statsbudgeten för 2007 enligt riksdagens beslut i december 2006 och förslag till tilläggsbudget i denna proposition. |
|
|
|
|||||||
151
PROP. 2006/07:100
6.4Utgifter fram till och med 2010 samt beräknade utgiftsramar för
6.4.1Utgifter per utgiftsområde
Regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2007 förslag till anslag och utgiftsramar per utgiftsområde för 2007 samt en beräkning av utgifterna för 2008 och 2009 fördelade på utgiftsområden och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Dessa förslag och beräkningar har godkänts av riksdagen (bet. 2006/07:FiU1, rskr. 2006/07:09).
I tabell 6.6 redovisas för varje utgiftsområde utfallet för 2006, anvisade medel per utgiftsom- råde för 2007 (inklusive förslag till tilläggsbudget i denna proposition), utgiftsprognos för 2007
Förbrukning av anslagsbehållningar på ram- anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för 2008 och 2009 redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar (se tabell 6.6).
152
PROP. 2006/07:100
Tabell 6.6 Utgifter per utgiftsområde
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
2006 |
2007 |
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområde |
Utfall |
AnslagP |
P |
Prognos |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
|
|
||||||||
|
1 |
Rikets styrelse |
8 199 |
10 731 |
|
10 679 |
10 606 |
10 746 |
10 936 |
|
2 |
Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
finansförvaltning |
11 832 |
11 878 |
|
11 728 |
11 113 |
11 561 |
11 949 |
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
9 011 |
9 325 |
|
9 310 |
9 137 |
9 267 |
9 450 |
|
4 |
Rättsväsendet |
28 505 |
30 757 |
|
30 422 |
31 443 |
31 963 |
32 603 |
|
5 |
Internationell samverkan |
1 426 |
1 568 |
|
1 551 |
1 597 |
1 602 |
1 607 |
|
6 |
Försvar samt beredskap mot sårbarhet |
43 771 |
44 164 |
|
45 065 |
44 428 |
45 956 |
46 985 |
|
7 |
Internationellt bistånd |
25 893 |
25 957 |
|
25 970 |
28 396 |
29 809 |
31 292 |
|
8 |
Migration |
7 853 |
5 818 |
|
5 870 |
6 424 |
6 166 |
6 054 |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
42 176 |
46 901 |
|
46 784 |
51 099 |
53 793 |
54 891 |
|
|
|
|||||||
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och |
|
|
|
|
|
|
|
|
handikapp |
125 683 |
122 355 |
|
121 404 |
121 245 |
122 531 |
124 854 |
|
|
|
|
|||||||
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
45 019 |
44 202 |
|
44 046 |
43 150 |
42 544 |
41 972 |
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
barn |
60 066 |
62 631 |
|
62 093 |
64 079 |
66 078 |
68 293 |
|
13 |
Arbetsmarknad |
68 280 |
66 957 |
|
63 508 |
64 667 |
67 319 |
67 139 |
|
14 |
Arbetsliv |
1 216 |
1 540 |
|
1 589 |
1 257 |
1 115 |
1 099 |
|
15 |
Studiestöd |
20 137 |
20 714 |
|
19 343 |
20 262 |
21 301 |
22 774 |
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
46 495 |
44 234 |
|
42 628 |
46 246 |
47 742 |
48 696 |
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
9 585 |
10 139 |
|
9 932 |
10 064 |
10 200 |
10 355 |
|
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
byggande samt konsumentpolitik |
8 742 |
5 730 |
|
6 278 |
5 238 |
4 921 |
4 748 |
|
19 |
Regional utveckling |
3 332 |
3 253 |
|
3 357 |
3 350 |
3 422 |
3 372 |
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
4 822 |
4 616 |
|
4 413 |
4 704 |
4 420 |
4 466 |
|
21 |
Energi |
1 603 |
2 709 |
|
2 338 |
2 651 |
2 148 |
1 791 |
|
22 |
Kommunikationer |
31 133 |
34 500 |
|
34 286 |
35 552 |
36 470 |
36 991 |
|
23 |
Jord- och skogsbruk, fiske med |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anslutande näringar |
20 985 |
18 017 |
|
17 600 |
17 711 |
17 518 |
17 405 |
|
24 |
Näringsliv |
4 134 |
4 269 |
|
4 306 |
4 776 |
4 806 |
4 757 |
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
60 246 |
72 965 |
|
72 978 |
77 285 |
77 350 |
77 346 |
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
49 472 |
43 170 |
|
41 010 |
39 170 |
39 070 |
37 870 |
|
27 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
25 920 |
28 908 |
|
25 915 |
31 369 |
19 168 |
27 105 |
|
|
Minskning av anslagsbehållningar |
|
|
|
|
3 821 |
2 659 |
2 277 |
|
|
Summa utgiftsområden |
765 538 |
778 007 |
|
764 404 |
790 841 |
791 644 |
809 076 |
|
|
Summa utgiftsområden exkl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
statsskuldsräntor |
716 066 |
734 837 |
|
723 394 |
751 671 |
752 574 |
771 206 |
|
|
Ålderspensionssystemet vid sidan av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
statsbudgeten |
179 138 |
189 379 |
|
188 466 |
200 625 |
217 611 |
235 264 |
|
|
Takbegränsade utgifter |
895 203 |
924 216 |
|
911 860 |
952 296 |
970 185 |
1 006 470 |
|
|
Budgeteringsmarginal |
11 797 |
|
|
26 140 |
18 704 |
32 815 |
26 530 |
|
|
2 |
907 000 |
938 000 |
|
938 000 |
971 000 |
1 003 000 |
1 033 000 |
|
|
P |
|
||||||
|
|
Utgiftstak för statenP |
|
||||||
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Inklusive förslag till tilläggsbudget i denna proposition. |
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Regeringens bedömning av utgiftstak för 2009 och 2010. |
|
|
|
|
|
|
|
|
153
PROP. 2006/07:100
I tabell 6.7 redovisas förändringen av beräknade utgiftsramar för 2008 och 2009 i förhållande till beräkningen i budgetpropositionen för 2007. Utgifterna per utgiftsområde har ändrats till följd av nya förslag till utgiftsförändringar, reviderad pris- och löneomräkning samt övriga förändringar som reviderade makroekonomiska
förutsättningar och förändrade volymer inom främst regelstyrda transfereringssystem. För 2008 redovisas i tabell 6.7 förändringen av utgiftsramarna till följd av nya förslag till utgiftsförändringar (se även tabell 6.10), reviderad pris- och löneomräkning (PLO) och övriga faktorer.
Tabell 6.7 Förändring av beräknade utgiftsramar 2008 och 2009 jämfört med budgetpropositionen för 2007
Miljoner kronor
|
|
Total |
|
|
|
|
Total |
|
|
förändring |
|
Varav |
|
|
förändring |
|
|
|
Beslut |
PLO |
Makro |
Övrigt |
|
Utgiftsområde |
2008 |
2008 |
2008 |
2008 |
2008 |
2009 |
|
1 |
Rikets styrelse |
|
|
0 |
|||
2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
1 |
|||||
3 |
Skatt, tull och exekution |
|
|
2 |
|||
4 |
Rättsväsendet |
|
|
||||
5 |
Internationell samverkan |
87 |
90 |
|
0 |
86 |
|
6 |
Försvar samt beredskap mot sårbarhet |
|
|
162 |
|||
7 |
Internationellt bistånd |
258 |
|||||
8 |
Migration |
1 526 |
637 |
949 |
1 320 |
||
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
511 |
150 |
1 431 |
|||
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och |
|
|
|
|
|
|
|
handikapp |
90 |
|||||
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
25 |
|
||||
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
97 |
|
247 |
300 |
||
13 |
Arbetsmarknad |
5 520 |
6 143 |
2 439 |
9 385 |
||
14 |
Arbetsliv |
100 |
107 |
|
7 |
||
15 |
Studiestöd |
|
|||||
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
163 |
|
34 |
|||
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
15 |
135 |
|
|||
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, |
|
|
|
|
|
|
|
byggande samt konsumentpolitik |
|
|||||
19 |
Regional utveckling |
39 |
40 |
|
0 |
||
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
76 |
89 |
|
0 |
39 |
|
21 |
Energi |
130 |
140 |
|
1 |
132 |
|
22 |
Kommunikationer |
613 |
610 |
43 |
|
780 |
|
23 |
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande |
|
|
|
|
|
|
|
näringar |
|
|
0 |
|||
24 |
Näringsliv |
443 |
545 |
|
401 |
||
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
51 |
51 |
|
|
0 |
115 |
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
|
|
|
|||
27 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
|
|
333 |
|||
|
Minskning av anslagsbehållningar |
|
|
|
|||
|
Summa utgiftsområden |
9 107 |
|||||
|
Ålderspensionssystemet vid sidan av |
|
|
|
|
|
|
|
statsbudgeten |
|
|
1 119 |
|||
|
Takbegränsade utgifter |
9 107 |
2 097 |
||||
154
I tabell 6.8 redovisas den totala utgiftsföränd- ringen jämfört med budgetpropositionen förde- lat på olika komponenter. Av tabellen framgår det att den totala förändringen av de takbegrän- sade utgifterna är relativt liten i förhållande till beräkningen i budgetpropositionen. Även om utgifterna ökar som ett resultat av nya reformer bidrar andra faktorer, däribland lägre utgifter till följd av lägre beräknade sjuktal samt en revi- dering av pris- och löneomräkningen, till lägre utgifter och sammantaget blir ökningen liten. Posten Övrigt dessa år innefattar bland annat reviderade utgifter för
Förändringar till följd av nya förslag till ut- giftsförändringar jämfört med budgetproposi- tionen redovisas i avsnitt 6.4.2, medan föränd- ringar till följd av övriga nämnda faktorer redovi- sas i avsnitt 6.4.3.
Tabell 6.8 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med budgetpropositionen för 2007
Miljarder kronor
|
2008 |
2009 |
Takbegränsade utgifter i |
|
|
budgetpropositionen för 2007 |
953,4 |
968,1 |
Nya utgiftsreformer |
12,9 |
12,9 |
Nya utgiftsminskningar |
||
Reviderad pris- och löneomräkning |
||
Övriga makroekonomiska förändringar |
1,7 |
|
Volymförändringar |
||
Övrigt |
||
Minskning av anslagsbehållningar |
||
Total utgiftsförändring |
2,1 |
|
Takbegränsade utgifter i 2007 års |
|
|
ekonomiska vårproposition |
952,3 |
970,2 |
6.4.2Utgiftsförändringar
Regeringens förslag och aviseringar i denna proposition innebär såväl ökade som minskade utgifter inom ett antal utgiftsområden samt en förändring av de utgifter som via skattekonto- krediteringar belastar budgetens inkomstsida.
En redovisning av nu aviserade och föreslagna utgiftsförändringar återfinns i tabell 6.9. En mer utförlig redogörelse för förslag rörande 2007 års anslag återfinns i kapitel 7 Tilläggsbudget. I
PROP. 2006/07:100
följande avsnitt redovisas förändringar som har en utgiftseffekt på över 10 miljoner kronor för åren
Utgiftsområde 1
Utlandsmyndigheternas arbete med migrations- frågor har ökat kraftigt eftersom fler ansöker om uppehållstillstånd och viseringar. Regeringen föreslår att särskilt belastade myndigheter till- fälligt förstärks med fler utsända och lokal- anställda. Detta för att kunna upprätthålla verk- samheten på en tillfredsställande nivå. Därutöver ökas berört anslag till följd av kompensation för valutakursförändringar. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Regeringskansliets anslag ökas med 44 miljoner kronor 2007.
Utgiftsområde 4
Arbetsbelastningen inom Åklagarmyndigheten har ökat mer än förväntat. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att Åklagarmyndighetens anslag ökas med 47 miljoner kronor 2007. För att finansiera det ökade anslaget till Åklagar- myndigheten föreslås att polisens anslag minskas med 40 miljoner kronor 2007.
Utgiftsområde 5
Till följd av bl.a. kostnader för renovering av
155
PROP. 2006/07:100
Utgiftsområde 6
Utbyggnaden av det gemensamma radio- kommunikationssystemet för skydd och säkerhet (Rakel) har visat sig kräva ytterligare medel, bl.a. för att säkerställa driftsäkerhet vid elbortfall samt radiotäckning i särskilda utrymmen, såsom bil- och järnvägstunnlar. Regeringen föreslår därför att berört anslag ökas med 250 miljoner kronor 2007 och att anslaget för krisberedskap minskas med motsvarande belopp.
Regeringen beräknar att anslaget för ersättning för räddningstjänst kommer att över- skridas med 18 miljoner kronor om inte ytter- ligare medel tillförs. Anledningen till detta är omfattande räddningstjänstinsatser under 2006 orsakade av skogsbränder, vägras och över- svämningar som ännu ej reglerats. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 18 miljoner kronor 2007 och att anslaget för krisberedskap minskas med motsvarande belopp.
Utgiftsområde 7
I budgetpropositionen för 2007 informerade regeringen om att det svenska utvecklings- samarbetet med Ryssland skulle minska och en gradvis övergång ske till ett grannlands- samarbete. Regeringens bedömning är att det, mot bakgrund av Rysslands starka tillväxt och minskade fattigdom, är naturligt att utfasningen av biståndet till Ryssland fortsätter. För 2008 beräknar regeringen att den del av bistånds- anslaget som inte klassificeras som utvecklings- bistånd enligt OECD/DAC:s riktlinjer minskas med 145 miljoner kronor. För 2009 och 2010 beräknas anslaget minska med 150 miljoner kronor. Samtidigt anser regeringen att det finns ett svenskt intresse av fortsatt samarbete med Ryssland på områden som miljö, kärnsäkerhet och mänskliga rättigheter. Denna verksamhet bör föras från utgiftsområde 7 till de utgifts- områden som direkt berörs. Detta redovisas i avsnitt 6.6 i denna proposition.
Under 2007 och de närmast kommande åren beräknas antalet asylsökande till Sverige öka. Till följd av detta ökar de kostnader för asylsökande från utvecklingsländer som avräknas från bi- ståndsramen. Dessa utgifter belastar utgiftsom- råde 8. Att avräkna kostnader för mottagande av flyktingar från
vad som enligt OECD/DAC kan klassificeras som bistånd och görs i enlighet med bud- geteringsprinciper som tidigare tillämpats. Även i 2001 och 2003 års ekonomiska vårproposi- tioner har avräkningarna för flyktingmottagande höjts på tilläggsbudget för att finansiera ökade kostnader inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar. Regeringen bedömer att avräk- ningarna kommer att öka med knappt 1 351 miljoner kronor 2008 och 1 390 miljoner kronor under 2009 och 2010. För att ge rimliga planeringsförutsättningar görs emellertid en mindre avräkning innevarande år Regeringen föreslår därför att biståndsanslaget minskas med 700 miljoner kronor 2007.
Utgiftsområde 8
Antalet asylsökande till Sverige antas öka 2007 och de närmast kommande åren. Detta innebär att antalet ärenden som Migrationsverket hand- lägger beräknas öka. För 2008 beräknas därför Migrationsverkets anslag öka med 550 miljoner kronor. För 2009 och 2010 beräknas anslaget öka med 300 miljoner kronor respektive 200 miljoner kronor.
Utgifterna i Migrationsverkets mottagande- system antas bli högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2007. Regeringen före- slår, med anledning av detta, att anslaget för ersättningar och bostadskostnader ökas med 743 miljoner kronor 2007.
Regeringen anser att den statliga ersättningen till kommuner som träffar överenskommelser om mottagande av ensamkommande barn skall öka, i syfte att fler kommuner skall ta emot dessa barn. Regeringen förslår därför att anslaget för ersättningar och bostadskostnader ökas med 15 miljoner kronor 2007. För åren
För att underlätta för personer som fått avslag på sin asylansökan att återvända till sina hem- länder med rimliga förutsättningar att leva och verka i hemlandet, anser regeringen att ett åter- etableringsstöd bör införas. Regeringen föreslår därför att anslaget för ersättningar och bostads- kostnader ökas med 27 miljoner kronor 2007.
Det stigande antalet asylsökande leder också till att behovet av offentliga biträden i utlänningsärenden ökar. För 2008 beräknas därför berört anslag ökas med 50 miljoner kronor.
156
Utgiftsområde 9
I syfte att vidta åtgärder för att öka beredskapen inför en eventuell influensapandemi beräknar regeringen att berört anslag bör ökas med 300 miljoner kronor under 2008 respektive 2009. För 2010 beräknas anslagsökningen uppgå till 400 miljoner kronor. Medlen skall vid behov användas dels för uppbyggnaden av en produktionskapacitet, dels för att kunna ingå avtal om leverans av vacciner i händelse av en pandemi.
I syfte att vidta drogförebyggande åtgärder inom det alkohol- och narkotikapolitiska om- rådet beräknar regeringen att berört anslag ökas med 185 miljoner kronor åren
Regeringen avser att stärka anknytningen till arbetsmarknaden för studerande och hemma- varande ungdomar som bor i hushåll vilka är beroende av försörjningsstöd. En enhetlig regel bör skapas för hur stor del av den intjänade inkomsten från feriearbete som dessa ungdomar får behålla utan att det ekonomiska biståndet till familjen minskar. Med anledning av detta beräknas berörda anslag öka med 30 miljoner kronor åren
Utgiftsområde 10
För att förbättra de ekonomiska förutsättning- arna för de personer med aktivitets- och sjuk- ersättning som förvärvsarbetar och för att öka incitamenten till arbete bör inkomstavdraget vid beräkning av bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning sänkas från och med 2008. Av denna anledning beräknar regeringen att berört anslag ökas med 271 miljoner kronor från och med 2008.
Utgiftsområde 11
För att förbättra de ekonomiska förutsättning- arna för de ålderspensionärer som förvärvs- arbetar och för att öka incitamenten till arbete bör inkomstavdraget vid beräkning av bostads- tillägget till ålderspensionärer sänkas från och med 2008. Av denna anledning beräknar regeringen att anslaget för bostadstillägg till pensionärer ökas med 25 miljoner kronor från och med 2008.
PROP. 2006/07:100
Utgiftsområde 13
Inom ramen för regeringens samlade åtgärder för att öka sysselsättningen, i synnerhet bland ungdomar och långtidsarbetslösa, föreslås att en jobb- och utvecklingsgaranti för långtidsarbets- lösa införs den 2 juli 2007 och en jobbgaranti för ungdomar införs i slutet av 2007.
Regeringens förslag till jobb- och utvecklings- garanti för långtidsarbetslösa och den planerade jobbgarantin för ungdomar ökar behovet av ar- betsmarknadspolitiska program. Den planerade omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen ökas därför med ca 31 000 personer 2008 och med ca 20 000 personer 2009 jämfört med beräknade volymer i budgetpropositionen för 2007. Totalt beräknas de planerade voly- merna för arbetsmarknadspolitiska program till 95 000 personer 2008 och till 90 000 personer 2009 respektive 2010.
Till följd av jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa och jobbgarantin för ung- domar beräknar regeringen att kostnaderna för aktivitetsstöd och kringkostnaderna för de arbetsmarknadspolitiska programmen ökar med 4 094 miljoner kronor 2008, 3 566 miljoner kro- nor 2009 och med 3 067 miljoner kronor 2010 jämfört med beräkningen i budgetpropositionen för 2007. Vidare beräknar regeringen inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin ökade kostnader för insatser för personer med funk- tionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. För att förbättra möjligheterna för denna grupp att få ett arbete föreslår regeringen att berört anslag ökas med 123 miljoner kronor 2007, varav 104 miljoner kronor avser ökade anslag till Samhall och 19 miljoner kronor ökade löne- bidrag. Dessutom beräknar regeringen en ökning med 558 miljoner kronor 2008, vilket motsvarar drygt 2 000 lönebidragsplatser och cirka 1 000 platser i Samhall. Därmed kan den tillfälliga ök- ningen av antalet lönebidragsplatser 2006 och 2007 bibehållas 2008 samt att en ytterligare ökning kan ske från 2009. Utgiftsökningen beräknas till 768 miljoner kronor 2009 och till 947 miljoner kronor 2010.
Införandet av jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa, jobbgarantin för ung- domar och de ökade insatserna för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbets- förmåga beräknas minska utgifterna för arbets- löshetsförsäkringen. Efter att hänsyn tagits till de minskade kostnaderna för arbetslöshets-
157
PROP. 2006/07:100
försäkringen beräknas nettokostnaderna under utgiftsområdet öka med 2 737 miljoner kronor 2008, 2 215 miljoner kronor 2009 och med 1 819 miljoner kronor 2010 till följd av dessa reformer.
Inom ramen för regeringens samlade åtgärder för att främja integration föreslår regeringen att så kallade instegsjobb införs den 1 juli 2007. Instegsjobben är en subventionerad anställning som är kopplad till deltagande i svenska för in- vandrare (sfi) eller uppnådda resultat inom den- na och skall innehålla tydliga handledande inslag. Instegsjobben är riktade till asylsökande som har fått uppehållstillstånd, kvotflyktingar och dessa gruppers anhöriga under de första 18 månaderna efter uppehållstillstånd. För detta ändamål före- slår regeringen att berört anslag ökas med 100 miljoner kronor 2007. Regeringen beräknar att det behövs ytterligare 400 miljoner kronor per år under
Inom ramen för regeringens samlade åtgärder för att främja integration föreslår regeringen vidare att berörda anslag ökas med 275 miljoner kronor för 2007 i syfte att ge kommuner i regioner med god arbetsmarknad som ingår överenskommelse om flyktingmottagande bättre förutsättningar att ta emot flyktingar och er- bjuda en bra integration. För samma ändamål ökas berörda anslag med 622 miljoner kronor 2008, 676 miljoner kronor 2009 samt 400 mil- joner kronor 2010. Regeringen föreslår inom ramen för samma satsning att möjligheterna att inrätta en stimulansersättning till individer för att arbetsmarknadsinträdet skall ske snabbare, t.ex. i form av en bonus för godkänd nivå i svenska för invandrare (sfi), bör undersökas.
Vidare föreslår regeringen att kommuner bör kunna få ersättning för kostnader för vård som ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga för personer mellan 18 och högst 21 år som omfattas av 3 § förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flykting- mottagande m.m. om dessa vid ankomsten till
Sverige var under 18 år och utan medföljande vårdnadshavare (ensamkommande barn). En förutsättning skall dock vara att vården har påbörjats före det att personen fyllt 18 år. Anslaget för ersättning till kommuner för kost- nader vid flyktingmottagande föreslås till följd av detta ökas med 16 miljoner kronor för 2007. För åren
Anslaget för integrationsåtgärder föreslås minskas för att bidra till finansiering av åtgärden. Vidare föreslås anslaget minskas med ytterligare 10 miljoner kronor 2007 för att finansiera för- beredelser för försöksverksamhet med nystarts- centrum. För 2008 beräknas minskningen till 20 miljoner kronor för samma ändamål.
För att täcka de kostnader som uppstår i anslutning till avvecklingen av Integrationsverket föreslår regeringen att en avvecklingsmyndighet inrättas vilket innebär att berört anslag ökas med 35 miljoner kronor 2007. Beslutet om avveckling av Integrationsverket innebär även att ett antal myndigheter får nya uppgifter inom integra- tionspolitiken. För att finansiera detta föreslår regeringen att berört anslag ökas med 23 mil- joner kronor 2007. För 2008 och 2009 beräknas utgifterna öka med 42 miljoner kronor och för 2010 med 39 miljoner kronor. Enligt förslag i avsnitt 6.6.7 i denna proposition om att flytta vissa ändamål och verksamheter kommer dessa utgifter från och med 2008 att överföras från utgiftsområde 13 till andra utgiftsområden.
Behovet av svensk medfinansiering för Europeiska socialfonden har minskat, varför anslaget beräknas minska med 130 miljoner kronor åren
Regeringen har tillsatt en utredning om bl.a. förutsättningarna för statens regressrätt i fråga om lönegaranti (dir. 2007:13). Med anledning av de ändringar av statens regressrätt som kan bli en följd av utredningens förslag beräknar rege- ringen att utgifterna ökas med 150 miljoner kronor för 2008. Utgiftsökningen beräknas till 350 miljoner kronor per år åren 2009 och 2010.
Från 2008 bör särskilt anställningsstöd och bidrag till skyddat arbete hos offentliga arbets- givare (OSA) lämnas som bidrag på stats- budgetens utgiftssida istället för nuvarande kreditering av arbetsgivarnas skattekonto. Detta innebär att utgifterna ökar med 2 302 miljoner kronor per år från och med 2008. Samtidigt minskar skatteutgifterna på statsbudgetens in- komstsida med motsvarande belopp.
158
Utgiftsområde 14
En avvecklingsmyndighet för Arbetslivs- institutet föreslås inrättas vilket innebär en anslagsökning på 164 miljoner kronor under 2007. För 2008 beräknas anslaget ökas med 107 miljoner kronor.
För att bidra till finansiering av en utbetalning till arbetsmarknadens parter för utbildnings- insatser genomförda under 2006 föreslår regeringen att utgiftsområdet tillförs 16 miljoner kronor för 2007.
Med anledning av förändringen ovan sker även några ytterligare anslagsförändringar inom utgiftsområdet för innevarande år, se avsnitt 7.2.11. En kommitté har inrättats (dir. 2007:19) med uppdrag att bedriva företagshälsovårds- utbildning samt att utreda och lämna förslag om framtida huvudmannaskap för företagshälso- vårdsutbildningen. Vidare får Arbetslivs- institutet använda 70 miljoner kronor av sitt förvaltningsanslag till att underlätta omställ- ningen av forskningsverksamheten till universitet och högskolor.
Utgiftsområde 15
Inom ramen för regeringens samlade åtgärder för att främja integration ingår satsningar på kompletterande utbildningar (se utgiftsområde 16). Detta beräknas medföra ökade utgifter för studiemedel med 14 miljoner kronor 2008, 15 miljoner kronor 2009 och 16 miljoner kronor 2010.
Inom ramen för regeringens samlade åtgärder för att öka sysselsättningen, i synnerhet bland ungdomar och långtidsarbetslösa, bör en permanentning av platser för kvalificerad yrkes- utbildning (KY) och lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken genomföras (se utgifts- område 16). Berörda anslag för studiemedel beräknas öka med 18 miljoner kronor 2008, 57 miljoner kronor 2009 och 78 miljoner kronor 2010.
För att bidra till finansiering av regeringens förslag i 2007 års ekonomiska vårproposition beräknas anslaget för bidrag till vissa organisa- tioner minska med 50 miljoner kronor per år
PROP. 2006/07:100
Utgiftsområde 16
Inom ramen för regeringens samlade åtgärder för att främja integration bör en utvidgad satsning på ökad kompetens för lärare i svensk- undervisning för invandrare (sfi) genomföras. Detta beräknas medföra att berört anslag ökas med 17 miljoner kronor per år
Inom ramen för regeringens samlade åtgärder för att öka sysselsättningen, i synnerhet bland ungdomar och långtidsarbetslösa, finns det behov av en satsning på försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Åtgärderna beräknas medföra att berörda anslag ökas med 65 miljoner kronor 2008, 175 miljoner kronor 2009 och 275 miljoner kronor 2010. Slutligen anser regeringen att den tillfälliga ökningen med 2 000 platser inom kvalificerad yrkesutbildning (KY) bör permanentas. Även försöksverksam- heten med lärlingsutbildning inom vissa hant- verksyrken bör permanentas och därtill utvidgas. Åtgärderna beräknas medföra att berörda anslag, exklusive studiemedel, ökas med 35 miljoner kronor 2008, 102 miljoner kronor 2009 och 136 miljoner kronor 2010.
Vidare inleder regeringen den omfattande satsning på ökad lärarkompetens läsåret 2007/08 som föreslogs i budgetpropositionen för 2007. Syftet är att stärka lärares möjligheter till kvalifi- cerad fortbildning och fördjupning samt ge möjlighet till deltagande i forskarutbildning. Regeringen genomför också en särskild satsning på kompletterande utbildning för obehöriga lärare. Inom utgiftsområdet flyttas, såsom föreslås på tilläggsbudget i denna proposition,
159
PROP. 2006/07:100
484 miljoner kronor 2007 för att möjliggöra satsningen.
Slutligen föreslår regeringen att elektro- teknikutbildningen flyttas från Högskolan i Kalmar till Blekinge tekniska högskola, vilket medför att 14 miljoner kronor föreslås flyttas inom utgiftsområdet 2007.
Utgiftsområde 17
Satsningen på att vårda, bevara och tillgänglig- göra institutioners samlingar, föremål och arkivalier skulle ha upphört vid utgången av 2007. Arbetet har dock fallit väl ut, och som ett led i att förlänga denna satsning beräknar regeringen att anslaget för sysselsättnings- åtgärder inom kulturområdet ökas med 75 miljoner kronor 2008 och med 25 miljoner kronor 2009.
Regeringen anser att den så kallade allians- modellen på
Därutöver beräknar regeringen att anslagen för Riksutställningar och Riksantikvarieämbetet ökas med sammanlagt 30 miljoner kronor 2008 för att täcka vissa kostnader i samband med omlokaliseringen till Gotland.
I syfte att finansiera bl.a. ett nytt scen- maskineri för Operan beräknar regeringen att Operans anslag ökas med 10 miljoner kronor 2010.
Utgiftsområde 19
Inom ramen för regeringens samlade åtgärder för att främja företagande föreslår regeringen att anslaget för transportbidrag ökar med 90 miljoner kronor 2007. För åren
Inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden avser regeringen att hantera medlen i de territoriella program där svenska myndigheter administrerar utbetalningar av EU- medel för andra deltagande länders räkning
utanför statsbudgeten. Programmen som berörs av detta är Nord,
Utgiftsområde 20
Som en del av regeringens åtgärder för att minska klimatpåverkan föreslås att en miljöbils- premie införs i syfte att stimulera användningen av bränsleeffektiva bilar och bilar med förnybara bränslen. Premien föreslås utformas som ett kontantbidrag på 10 000 kronor per miljöbil och avse perioden 1 april 2007 till 31 december 2009. Regeringen föreslår för detta ändamål ett nytt anslag på 50 miljoner kronor 2007 och beräknar 100 miljoner kronor per år
Regeringen vill även öka satsningarna på havsmiljön genom miljö- och kostnadseffektiva åtgärder. Ett nytt anslag föreslås för detta ändamål på 40 miljoner kronor 2007. För de kommande åren beräknas 100 miljoner kronor 2008, 150 miljoner kronor 2009 samt 200 miljoner kronor 2010. Anslaget föreslås även användas för inrättandet av en satellitbildsdata- bas vid Lantmäteriverket.
Regeringen avser att se över arbetsformer och instrument för skydd av värdefulla områden. I avvaktan på detta föreslår regeringen ett anslag för biologisk mångfald som motsvarar 2006 års nivå. Detta görs också för att finansiera regeringens satsning på havsmiljö åren 2007- 2010 samt miljöbilspremien 2007. Anslaget för biologisk mångfald minskas därför med 88 miljoner kronor 2007, 111 miljoner kronor 2008, 199 miljoner kronor 2009 samt 234 miljoner kronor 2010.
Utgiftsområde 21
Inom 2002 års energipolitiska program, som löper ut 2007, genomförs en rad åtgärder som syftar till att åstadkomma en effektivare energi- användning. Verksamheten omfattar främst bidrag till den kommunala energirådgivningen,
160
informations- och utbildningsinsatser, stöd till teknikupphandling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik, metodutveckling för genomförande av
Regeringen anser att en förlängning av solvärmestödet för bostadshus och bostads- anknutna lokaler bör ske för perioden 2008– 2010. För att klara en förväntad tillströmning av ansökningar 2007 föreslår regeringen att anslaget ökas med 5 miljoner kronor 2007. För 2008 beräknas anslaget ökas med 12 miljoner kronor och för 2009 och 2010 med 14 miljoner kronor per år. För att finansiera denna satsning minskas stödet för konvertering från direktverkande elvärme med motsvarande belopp.
Utgiftsområde 22
Inom ramen för regeringens samlade åtgärder för att främja företagande görs bedömningen att ytterligare resurser bör avsättas för att minska de förseningar som drabbat arbetspendling från och till Stockholm. För 2007 föreslås därför att Ban- verkets anslag ökas med 125 miljoner kronor.
Regeringen föreslår i proposition 2006/07:109 om införande av trängselskatt i Stockholm att trängselskatt införs från och med den 1 augusti 2007. En fond avses användas för att föra intäkterna från trängselskatten till investeringar i väginfrastruktur. Uppbyggnaden av fonden avses ske enligt följande. Inkomster från trängselskatten skall redovisas mot inkomsttitel på statsbudgetens inkomstsida. På statsbud- getens utgiftssida anvisas två nya anslag. Det ena anslaget är avsett för system- och administra- tionskostnader m.m. Det andra anslaget används för själva fonduppbyggnaden och skall motsvara skillnaden mellan inkomster av trängselskatt och system- och administrationskostnaderna. För 2007 föreslås 461 miljoner kronor för att finansiera system- och administrationskost- nader. För 2008 beräknas sammantaget 610 miljoner kronor för system- och administra- tionskostnader samt för fonduppbyggnad. För 2009 och 2010 beräknas 740 miljoner kronor för berörda anslag. Under 2007 kommer intäkterna
PROP. 2006/07:100
vara lägre än system- och administrationskost- naderna. Detta underskott reducerar anslaget för fonduppbyggnad 2008 vilket förklarar att berört anslag minskas jämfört med 2009 och 2010.
Mot bakgrund av ändring i förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd beräknar regeringen att anslaget för trafikupphandling kan minskas med 55 miljoner kronor fr.o.m. 2009.
Utgiftsområde 23
Djurskyddsmyndigheten skall läggas ner den 1 juli 2007. För att täcka kostnader för djur- skyddsverksamhet som bedrivs under 2007 och för avvecklingen av myndigheten föreslår regeringen att Djurskyddsmyndighetens anslag ökas med 17 miljoner kronor 2007.
Utgiftsområde 24
Inom ramen för regeringens samlade åtgärder för att främja företagande vill regeringen förlänga programmet Forska&Väx. Regeringen beräknar därför att anslaget till Vinnova ökas med 100 miljoner kronor årligen
Vidare beräknar regeringen att anslaget för exportfrämjande ökas med 75 miljoner kronor 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget ökas med 50 miljoner kronor respektive 25 miljoner kronor. Medlen inkluderar även förberedelser för ett svenskt deltagande vid världsutställningen i Shanghai. Regeringen anser att det är angeläget att Sverige befäster sin ledande position inom miljöteknik. Därför föreslår regeringen att anslaget för näringslivsutveckling ökas med 80 miljoner kronor 2007. För åren
Inom ramen för regeringens samlade åtgärder för att främja integration vill regeringen under- lätta för personer med utländsk bakgrund att starta och driva företag. Satsningen skall bidra till
161
PROP. 2006/07:100
ökad sysselsättning genom fler och växande företag, ökad integration och motverkande av utanförskap. Därför beräknas anslaget för näringslivsutveckling ökas med 20 miljoner kronor per år under perioden
Slutligen föreslår regeringen att anslaget för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag ökas för att finansiera de kostnader som uppstår innan försäljningsintäkterna från försäljningen av statligt ägda bolag erhållits. Därför föreslår regeringen att anslaget ökas med 100 miljoner kronor 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget ökas med 100 miljoner kronor per år.
Utgiftsområde 25
Till följd av att omslutningen i utjämnings- systemet för
Vidare beräknar regeringen att anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskas med 65 miljoner kronor 2008 för att finansiera ett underskott som uppstår i utjämningssystemet för
162
PROP. 2006/07:100
Tabell 6.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar
Förändringar av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till budgetpropositionen för 2007. Endast förändringar som har en utgiftseffekt över 10 miljoner kronor redovisas under respektive utgiftsområde. Då 2009 var det sista år som redovisades i budgetpropositionen jämförs nedan belopp för 2010 med de belopp för 2009 som redovisades i budgetpropositionen för 2007.
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
UO 1 Rikets styrelse |
54 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
Ökad migrationsverksamhet vid utlandsmyndigheter. |
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Valutajustering |
14 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 4 Rättsväsendet |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
Polisen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Åklagarmyndigheten, ökad ärendetillströmning m.m. |
47 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 5 Internationell samverkan |
70 |
90 |
90 |
90 |
|
|
|
|
|
|
|
varav |
Höjd |
70 |
90 |
90 |
90 |
|
|
|
|
|
|
UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
Krisberedskap |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ersättning för räddningstjänst m.m. |
18 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Radiokommunikation för skydd och säkerhet (RAKEL) |
250 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 7 Internationellt bistånd |
|||||
|
|
|
|
|
|
varav |
Höjd avräkning för flyktingkostnader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfasning Rysslandsbistånd |
|
|||
|
|
|
|
|
|
UO 8 Migration |
785 |
637 |
337 |
237 |
|
|
|
|
|
|
|
varav |
Ökat antal asylsökande, prövningskostnader |
|
550 |
300 |
200 |
|
|
|
|
|
|
|
Ersättningar och bostäder |
743 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommunersättning för ensamkommande barn |
15 |
37 |
37 |
37 |
|
|
|
|
|
|
|
Återetableringsstöd |
27 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Offentligt biträde i utlänningsärenden |
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
511 |
511 |
611 |
||
|
|
|
|
|
|
varav |
Handlingsplanerna mot alkohol och narkotika |
|
185 |
185 |
185 |
|
|
|
|
|
|
|
Vaccinberedskap |
1 |
300 |
300 |
400 |
|
|
|
|
|
|
|
Feriearbetande ungdomar |
|
30 |
30 |
30 |
|
|
|
|
|
|
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
|
90 |
90 |
90 |
|
|
|
|
|
|
|
varav |
Bostadstillägg för aktivitets- och sjukersatta |
|
271 |
271 |
271 |
|
|
|
|
|
|
UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
|
25 |
25 |
25 |
|
|
|
|
|
|
|
varav |
Bostadstillägg för ålderspensionärer |
|
25 |
25 |
25 |
|
|
|
|
|
|
UO 13 Arbetsmarknad |
342 |
6 143 |
5 856 |
5 183 |
|
|
|
|
|
|
|
varav |
Verksamhet som förs från Integrationsverket till andra |
|
|
|
|
|
myndigheter |
23 |
42 |
42 |
39 |
|
|
|
|
|
|
|
Integrationsåtgärder |
||||
|
|
|
|
|
|
|
Extra medel till kommuner med arbetsmarknadsfokus |
275 |
456 |
541 |
274 |
|
|
|
|
|
|
|
Vård av ensamkommande barn |
16 |
32 |
32 |
32 |
|
|
|
|
|
|
|
Individbaserad stimulansersättning |
|
166 |
135 |
126 |
|
|
|
|
|
|
|
Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket |
35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Flytt av offentligt skyddat arbete (OSA) från inkomstsidan |
|
785 |
785 |
785 |
|
|
|
|
|
|
|
Flytt av särskilt anställningsstöd från inkomstsidan |
|
1 517 |
1 517 |
1517 |
|
|
|
|
|
|
|
Instegsjobb, införs fr.o.m. den 1/7 2007 |
100 |
400 |
400 |
400 |
|
|
|
|
|
|
|
Utökade resurser för yrkesbedömning |
5 |
10 |
10 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
Nystartscentrum |
10 |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
163
PROP. 2006/07:100
Fortsättning på tabell 6.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar
Förändringar av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till budgetpropositionen för 2007. Endast förändringar som har en utgiftseffekt över 10 miljoner kronor redovisas under respektive utgiftsområde. Då 2009 var det sista år som redovisades i budgetpropositionen jämförs nedan belopp för 2010 med de belopp för 2009 som redovisades i budgetpropositionen för 2007.
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
Jobb- och utvecklingsgaranti för långtidsarbetslösa |
123 |
2 670 |
2 447 |
2 131 |
|
|
|
|
|
|
|
varav Verksamhetskostnader |
|
649 |
813 |
480 |
|
|
|
|
|
|
|
Aktivitetsstöd |
|
1 463 |
866 |
704 |
|
|
|
|
|
|
|
Ökning av lönebidrag och Samhall |
123 |
558 |
768 |
947 |
|
|
|
|
|
|
|
Införandet av jobbgaranti för ungdomar |
|
1 982 |
1 887 |
1 883 |
|
|
|
|
|
|
|
varav Verksamhetskostnader |
|
950 |
985 |
994 |
|
|
|
|
|
|
|
Aktivitetsstöd |
|
1 032 |
902 |
889 |
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslöshetsersättning (beräknad minskning t.f.a. införande |
|
|
|
|
|
av jobb- och utvecklingsgaranti för långtidsarbetslösa och |
|
|
|
|
|
jobbgaranti för ungdomar) |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
Merkostnadsersättning plusjobb avvecklas |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Medel till Arbetslivsinstitutet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Europeiska socialfonden minskad medfinansiering |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
Kostnader för att ta bort statens regressrätt |
|
150 |
350 |
350 |
|
|
|
|
|
|
UO 14 Arbetsliv |
180 |
107 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
Arbetsmiljöverket |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utbildningsinsatser genomförda av arbetsmarknadens parter |
28 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avvecklingsmyndighet Arbetslivsinstitutet |
164 |
107 |
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 15 Studiestöd |
|
22 |
44 |
||
|
|
|
|
|
|
varav |
Studiemedel kompletterande utbildningar |
|
14 |
15 |
16 |
|
|
|
|
|
|
|
Studiemedel |
|
18 |
57 |
78 |
|
|
|
|
|
|
|
Bidrag till korttidsstudier |
|
|||
|
|
|
|
|
|
UO 16 Utbildning och universitetsforskning |
20 |
163 |
345 |
479 |
|
|
|
|
|
|
|
varav |
Utveckling av skolväsende |
||||
|
|
|
|
|
|
|
Forskarutbildning för lärare |
50 |
150 |
150 |
150 |
|
|
|
|
|
|
|
Utveckling av skolväsende |
||||
|
|
|
|
|
|
|
Fortbildning av lärare |
367 |
600 |
800 |
1 000 |
|
|
|
|
|
|
|
Utveckling av skolväsende |
||||
|
|
|
|
|
|
|
Vidareutbildning/validering obehöriga lärare |
60 |
60 |
60 |
60 |
|
|
|
|
|
|
|
Pilotverksamhet validering med branschmodeller |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lärlingsutbildning |
|
65 |
175 |
275 |
|
|
|
|
|
|
|
Permanentning |
|
35 |
102 |
136 |
|
|
|
|
|
|
|
Elektroteknikutb. flytt från Högskolan i Kalmar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Elektroteknikutb. flytt till Blekinge tekn högskola |
14 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kompletterande utbildningar |
|
46 |
51 |
51 |
|
|
|
|
|
|
|
Ökad kompetens för |
|
17 |
17 |
17 |
|
|
|
|
|
|
UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid |
0 |
135 |
55 |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
varav |
Dans- och Musikerallians |
|
30 |
30 |
30 |
|
|
|
|
|
|
|
Etnisk och kulturell mångfald |
|
10 |
10 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
Accessjobb |
|
75 |
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Riksantikvarieämbetet och Riksutställningar |
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Operan |
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
164
PROP. 2006/07:100
Fortsättning på tabell 6.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar
Förändringar av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till budgetpropositionen för 2007. Endast förändringar som har en utgiftseffekt över 10 miljoner kronor redovisas under respektive utgiftsområde. Då 2009 var det sista år som redovisades i budgetpropositionen jämförs nedan belopp för 2010 med de belopp för 2009 som redovisades i budgetpropositionen för 2007.
Miljoner kronor
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
UO 19 Regional utveckling |
90 |
40 |
|||
|
|
|
|
|
|
varav |
Transportbidrag |
90 |
90 |
90 |
90 |
|
|
|
|
|
|
|
Flytt av territoriella program från statsbudgeten |
|
|||
|
|
|
|
|
|
UO 20 Allmän miljö- och naturvård |
0 |
89 |
51 |
||
|
|
|
|
|
|
varav |
Biologisk mångfald |
||||
|
|
|
|
|
|
|
Miljöbilspremie |
50 |
100 |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Havsmiljöstrategi inkl satellitdatabas |
40 |
100 |
150 |
200 |
|
|
|
|
|
|
UO 21 Energi |
|
140 |
140 |
140 |
|
|
|
|
|
|
|
varav |
Förlängning av program för effektivare energianvändning |
|
140 |
140 |
140 |
|
|
|
|
|
|
|
Konvertering från direktverkande elvärme |
||||
|
|
|
|
|
|
|
Solvärmestöd |
5 |
12 |
14 |
14 |
|
|
|
|
|
|
UO 22 Kommunikationer |
586 |
610 |
685 |
685 |
|
|
|
|
|
|
|
varav |
Banverket: banhållning och sektorsuppgifter |
125 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rikstrafiken trafikupphandling |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter och fondavsättningar m.a.a. trängselskatt i |
|
|
|
|
|
Stockholm |
461 |
610 |
740 |
740 |
|
|
|
|
|
|
UO 23 Jord- skogsbruk, fiske med anslutande näringar |
17 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
Avveckling av Djurskyddsmyndigheten |
17 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 24 Näringsliv |
180 |
545 |
510 |
385 |
|
|
|
|
|
|
|
varav |
Vinnova: Forska&Väx |
|
100 |
100 |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
ALMI |
|
80 |
80 |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
Miljöteknik |
80 |
150 |
150 |
150 |
|
|
|
|
|
|
|
Invandrares företagande |
|
20 |
20 |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
Kostnader för försäljning av statligt ägda bolag |
100 |
100 |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Konkurrensverket, rättegångskostnader |
|
15 |
5 |
5 |
|
|
|
|
|
|
|
Exportfrämjande |
|
75 |
50 |
25 |
|
|
|
|
|
|
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner |
115 |
51 |
115 |
115 |
|
|
|
|
|
|
|
varav |
Reglering av underskott i utjämningssystemet för LSS- |
|
|
|
|
|
kostnader för 2007 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statligt utjämningsbidrag för |
115 |
115 |
115 |
115 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa ökning av takbegränsade utgifter |
1 743 |
9 107 |
8 434 |
– |
|
|
|
|
|
|
165
PROP. 2006/07:100
6.4.3Övriga utgiftsförändringar jämfört med budgetpropositionen 2007
I detta avsnitt redovisas förändringen av beräk- nade utgiftsramar 2008 och 2009 till följd av faktorer utöver de som redovisas i avsnitt 6.4.2 (se även tabell 6.8).
Pris- och löneomräkning av anslagen till myndig- heternas förvaltningskostnader
I den inledande fasen av budgetprocessen han- teras anslag för förvaltningsändamål i fasta priser. Dessa anslag räknas om till löpande priser genom att pris- och löneindex knyts till anslagen.
I budgetpropositionen för 2007 gjordes en preliminär pris- och löneomräkning av anslagen för förvaltningsändamål för 2008. Därefter har en slutlig pris- och löneomräkning (PLO) för dessa anslag genomförts för 2008. Den slutliga pris- och löneomräkningen av anslagen för 2008 påverkar även de beräknade anslagsnivåerna för 2009 och 2010. För 2009 har anslagsnivåerna reviderats jämfört med beräkningen i budget- propositionen.
De kostnader som räknas om är löner, hyror och övriga förvaltningskostnader. Vid omräk- ningen används separata index för prisutveck- lingen inom de tre nämnda utgiftsgrupperna. Transfereringar inom myndighetsanslag räknas inte om inom ramen för pris- och löneom- räkningssystemet.
Vid omräkningen av löner används ett arbets- kostnadsindex (AKI) som baseras på löne- utvecklingen för tjänstemän i den konkurrens- utsatta sektorn korrigerad för ett genomsnitt av produktivitetsutvecklingen inom den privata tjänstesektorn. För omräkningen av löner är det index som använts 0,78 procent för 2008 (AKI: 2,88 procent minus produktivitetsavdrag: 2,10 procent).
Lokalhyror som inte omförhandlas under det kommande budgetåret räknas i pris- och löne- omräkningen om med ett index som motsvarar 70 procent av konsumentprisindexförändringen två år före det aktuella budgetåret. För om- räkningen av hyror till 2008 är det index som använts för hyresavtal som inte skall omför- handlas 0,91 procent. Omräkningen för hyres- avtal som skall omförhandlas bygger på pris- utvecklingen under perioden från det att avtalet tecknades till det att avtalet skall omförhandlas.
Detta index är individuellt för varje berört anslag.
För omräkningen av övriga förvaltnings- kostnader används samma index för alla anslag som pris- och löneomräknas. Detta index fast- ställs genom en sammanvägning av flera index från Statistiska centralbyrån avseende utgifter som förekommer vid myndighetsutövning. För omräkningen av övriga förvaltningskostnader 2008 är det index som använts 0,64 procent.
Till följd av den slutgiltiga pris- och löneom- räkningen minskas de beräknade anslagsmedlen sammantaget med 2,1 miljarder kronor 2008 och med 0,6 miljarder kronor 2009, jämfört med beräkningen i budgetpropositionen. Detta beror främst på att arbetskraftskostnaderna mätt med arbetskostnadsindex blivit lägre än vad som antogs i budgetpropositionen för 2007. Detta medför att för flertalet
Övriga makroekonomiska förändringar
I jämförelse med budgetpropositionen för 2007 har anslag som styrs av den makroekonomiska utvecklingen justerats med hänsyn tagen till nya antaganden. Justeringen berör huvudsakligen ett fyrtiotal anslag för transfereringsändamål.
Förändringar 2008 beror främst på att den öppna arbetslösheten har minskat i jämförelse med budgetpropositionen, från 5,0 procent till 4,1 procent. Detta beräknas leda till minskade utgifter inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. För 2009 ökar utgifterna för ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten med 1,4 miljarder kronor, vilket förklaras av att inkomst- index höjts.
Sammantaget innebär revideringarna av posten Övriga makroekonomiska förändringar (se tabell 6.8) att de takbegränsade utgifterna minskar med 4,0 miljarder kronor 2008 och ökar med 1,7 miljarder kronor 2009 i förhållande till beräkningen i budgetpropositionen.
Volymer
Utgifterna har också förändrats jämfört med beräkningen i budgetpropositionen för 2007 till följd av nya prognoser för volymer inom främst regelstyrda transfereringssystem.
Antalet nya asylsökande väntas öka kraftigt, från 24 322 personer 2006 till närmare 40 000 i år och mellan 30 000 och 40 000 per år
166
begränsas dock av att antalet genomsnittligt inskrivna asylsökande i Migrationsverkets mottagningssystem förväntas minska något (se tabell 6.10). Det beror bland annat på högre produktivitet inom myndigheten och på att till- gången till introduktionsplatser beräknas vara fortsatt relativt god, bl.a. till följd av regeringens förslag om stimulansåtgärder riktat mot kommuner som tar emot fler nyanlända flyktingar. Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp beräknas utgifterna bli cirka 1,5 miljarder kronor lägre 2007 till 2009 till följd av att antalet sjukpenning- dagar bedöms bli färre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2007. Orsaken till detta är att minskningen av antalet sjukpenningdagar under de första månaderna 2007 skett i en något högre takt än förväntat. Det faktum att fler i sysselsättning också innebär att fler får sjuk- penninggrundande inkomst och därmed kan komma i fråga för sjukpenning, samt den i Sverige historiskt sett starka samvariationen mellan sjuktal och arbetslöshetstal, är faktorer som talar för att antalet sjukdagar kan vända upp igen någon gång under prognosperioden. Sam- tidigt inriktas regeringens politik på att bryta utanförskapet och ett viktigt inslag i detta är att bryta samvariationen mellan sjuktal och arbetslöshetstal.
Regeringen konstaterar att det finns krafter som drar åt olika håll vad gäller utvecklingen av sjukdagarna under prognosperioden och gör bland annat därför en beräkningsteknisk fram- skrivning som innebär att antalet sjukpenning- dagar
Antalet personer med inkomstpension, premiepension respektive tilläggspension väntas bli färre
PROP. 2006/07:100
kronor 2009 i förhållande till beräkningen i budgetpropositionen för 2007.
I tabell 6.10 redovisas utfall (även könsför- delat) och prognoser för volymer inom olika transfereringssystem. Redovisningen har begrän- sats till anslag där förändrade volymer medför betydande utgiftsförändringar.
167
PROP. 2006/07:100
Tabell 6.10 Volymer
Förändring jämfört med budgetpropositionen för 2007 anges inom parentes.
Utgifts- |
|
Könsfördelning |
Könsfördelning |
Utfall |
Utfall |
Prognos |
|
|
|
område |
|
Utfall 2005 |
Utfall 2006 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
8 |
Genomsnittligt antal |
36,3% kv |
35,0% kv |
38 900 |
31 800 |
27 000 |
27 000 |
30 000 |
30 000 |
|
inskrivna per dygn i |
63,7% m |
65,0% m |
|
(2 300) |
(3 000) |
|
||
|
Migrationsverkets |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
mottagandesystem |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 |
Antal personer med |
47,2% kv |
47,0% kv |
13 100 |
13 900 |
14 600 |
15 200 |
15 700 |
16 100 |
|
assistansersättning |
52,8% m |
53,0% m |
|
(100) |
(100) |
(100) |
(200) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
Antal sjukpenningdagar |
61,5% kv |
61,3% kv |
67,1 |
61,1 |
57,5 |
57,5 |
57,5 |
57,5 |
|
(netto), miljoner |
38,5% m |
38,7% m |
|
(0) |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
Antal rehabiliterings- |
66,8% kv |
66,2% kv |
4,2 |
3,4 |
3,0 |
3,0 |
3,0 |
3,0 |
|
penningdagar (netto), |
33,2% m |
33,8% m |
|
(0,1) |
(0,1) |
(0,1) |
|
|
|
miljoner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
Antal personer med |
59,6% kv |
60,0% kv |
535 700 |
537 000 |
533 600 |
529 500 |
524 500 |
519 500 |
|
sjukersättning |
40,4% m |
40,0% m |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
Antal personer med |
52,0% kv |
51,1% kv |
14 400 |
17 500 |
19 800 |
20 400 |
20 900 |
21 200 |
|
aktivitetsersättning |
48,0% m |
48,9% m |
|
(300) |
(2 000) |
(3 100) |
(4 200) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
Antal personer med |
79,2% kv |
79,5% kv |
850 400 |
828 100 |
807 200 |
789 200 |
773 400 |
759 000 |
|
garantipension |
20,8% m |
20,5% m |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ÅP |
Antal personer med |
52,3% kv |
52,3% kv |
1 488 500 |
1 526 100 |
1 569 500 |
1 624 300 |
1 685 700 |
1 749 000 |
|
tilläggspension |
47,7% m |
47,7% m |
|
(900) |
(1 600) |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ÅP |
Antal personer med |
48,3% kv |
48,6% kv |
253 600 |
350 500 |
456 900 |
573 800 |
697 500 |
823 100 |
|
inkomstpension |
51,7% m |
51,4% m |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ÅP |
Antal personer med |
50,9% kv |
50,9% kv |
198 300 |
288 000 |
387 800 |
503 700 |
631 600 |
765 900 |
|
premiepension |
49,1% m |
49,1% m |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
Antal pensionärer samt |
74,0% kv |
73,5% kv |
428 500 |
423 900 |
420 100 |
414 600 |
406 200 |
396 400 |
och 11 |
personer med |
26,0% m |
26,5% m |
|
|
||||
|
aktivitets- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sjukersättning som |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
erhåller bostadstillägg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
Antal barnbidrag |
|
|
1 700 070 |
1 700 100 |
1 670 000 |
1 654 000 |
1 642 000 |
1 632 000 |
|
|
|
|
|
(14 400) |
(1 000) |
(1 000) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
Antal uttagna föräldra- |
80,6% kv |
79,5% kv |
42,7 |
42,1 |
44,6 |
45,7 |
46,7 |
47,9 |
|
penningdagar, miljoner |
19,5% m |
20,6% m |
|
(1,8) |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
Antal uttagna tillfälliga |
54,8% kv |
55,0% kv |
5,2 |
5,7 |
5,1 |
5,1 |
5,2 |
5,2 |
|
föräldrapenningdagar, |
45,2% m |
45,0% m |
|
(0,2) |
(0,2) |
(0,3) |
|
|
|
miljoner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Antal personer med |
49,0% kv |
48,9% kv |
440 400 |
459 400 |
476 900 |
486 300 |
486 800 |
476 900 |
|
studiehjälp |
51,0% m |
51,1% m |
|
(10 000) |
(8 100) |
(3 100) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Antal personer med |
60,0% kv |
60,5% kv |
463 100 |
447 800 |
432 200 |
431 400 |
433 000 |
433 800 |
|
1 |
40,0% m |
39,5% m |
|
|
||||
|
P |
|
|
||||||
|
studiemedelP |
|
|
||||||
15 |
Antal personer med |
72,0% kv |
73,8% kv |
25 200 |
26 300 |
4 900 |
0 |
0 |
0 |
|
rekryteringsbidrag |
28,0% m |
26,2% m |
|
(600) |
(0) |
(0) |
|
Anm.: Antaganden om arbetslöshetstal och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ingår i de makroekonomiska förutsättningarna, vilka redovisas i avsnitt 6.2. Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt.
1P P Bruttoräknat antal. När stödtagare under året har studerat på flera utbildningsnivåer eller både i Sverige och utomlands uppstår dubbelräkning. Nettoräknat var antalet studiemedelstagare 428 500 år 2005 och 414 7000 år 2006
168
Övrigt
Revideringar av utgifterna kan också föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens omedelbara kontroll, t.ex. genom ändringar i EU:s regelverk.
Posten Övrigt dessa år innefattar ned- reviderade utgifter för
Sammantaget innebär denna typ av revideringar (se Övriga förändringar, tabell 6.8) att de takbegränsade utgifterna minskar med 0,9 respektive 4,4 miljarder kronor 2008 och 2009 i förhållande till beräkningen i budgetproposi- tionen för 2007.
Minskning av anslagsbehållningar
Statliga myndigheter har vissa möjligheter att fördela sina utgifter över tiden. Medel på ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår kan inom vissa gränser sparas till efterföljande år. Det innebär att en myndighet utöver anvisade anslagsmedel även kan använda tidigare sparade anslagsmedel. Myndigheter har också möjlig- heter att inom vissa gränser låna av efterföljande års anslag. Förskjutningar av detta slag redovisas som en för alla ramanslag gemensam beräknings- post benämnd Minskning av anslagsbehållningar. Denna post ingår i de takbegränsade utgifterna. För kommande budgetår erhålls en prognos för de takbegränsade utgifterna genom att den beräknade förändringen av anslagsbehållningarna läggs till utgiftsramarna och ålderspensions- systemets utgifter. Myndigheternas förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskrediter utgör en betydande osäkerhet i beräkningen av de takbegränsade utgifterna.
I förhållande till bedömningen i budget- propositionen för 2006 beräknas anslagsbehåll- ningarna öka med 0,9 miljarder kronor 2008 och med 1,2 miljarder kronor 2009 (se posten Minskning av anslagsbehållningar i tabell 6.8).
6.5Analys av utgiftsutvecklingen
För att underlätta jämförelser av de tak- begränsade utgifterna över tiden redovisas i detta
PROP. 2006/07:100
avsnitt de takbegränsade utgifterna per utgifts- område i miljarder kronor och som andel av de totala takbegränsade utgifterna för perioden
Av tabell 6.11 och 6.12 framgår hur utgifterna fördelas mellan utgiftsområdena för varje år under perioden
Ett exempel på en teknisk justering är förändringen i systemet för ersättning av ingående mervärdesskatt till kommuner och landsting som genomfördes den 1 januari 2003. Förändringen innebar att de avgifter till systemet som kommuner och landsting tidigare betalat in till statsbudgeten upphörde, samtidigt som statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten av förändringen är därför neutral för statsbudgetens saldo på kort sikt. Förändringen innebär dock att stats- budgetens utgifter minskade med cirka 31 miljarder kronor 2003 i förhållande till 2002. Sådana förändringar ger upphov till brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tid redovisas därför i tabell 6.12 även utgifter som rensats för större tekniska förändringar (kursiverade i tabell 6.12). Förklaringar till större tekniska förändringar finns redovisade i fotnoter till tabell 6.11.
Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde då ändringen trädde i kraft.
De tekniska förändringar som främst för- svårar jämförbarheten över tiden av de tak- begränsade utgifterna är förändringar till följd av ålderspensionsreformen. Reformen, som trädde i kraft 1999, innebar betydande förändringar i betalningsflödena mellan statsbudgeten, AP- fonden och premiepensionssystemet. Bland
169
PROP. 2006/07:100
annat har garantipensionen blivit fullt beskattad och den statliga ålderspensionsavgiften inkluderats på berörda transfereringar. Vidare innebar reformen att ramarna påverkades kraftigt för främst utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.
Fördelningen av de takbegränsade utgifterna mellan olika utgiftsområden i tabell 6.12 kan ses som ett uttryck för de politiska prioriteringar som gjorts under perioden
Under denna period påverkas utgifterna i varierande grad av den makroekonomiska utvecklingen. Detta gäller exempelvis den öppna arbetslösheten, som under perioden har minskat med flera procentenheter. Förändringar av öppen arbetslöshet och av antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program påverkar utgifterna inom utgiftsområde 13 Arbets- marknad.
Utgifterna kan även förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom vissa regel- styrda transfereringssystem. Exempel på stora volymförändringarna under perioden
170
PROP. 2006/07:100
Tabell 6.11 Utgifter
Miljarder kronor
Utfall
Utgiftsområde |
|
1997 |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
1 |
Rikets styrelse |
|
7,3 |
7,8 |
8,3 |
8,5 |
9,2 |
9,3 |
9,6 |
9,8 |
9,9 |
10,6 |
10,7 |
10,6 |
10,7 |
10,9 |
2 |
Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
finansförvaltning |
|
10,7 |
10,0 |
9,1 |
8,9 |
9,6 |
8,8 |
9,0 |
9,2 |
11,0 |
11,8 |
11,7 |
11,1 |
11,6 |
11,9 |
3 |
Skatt, tull och exekution |
|
7,0 |
7,2 |
7,3 |
7,6 |
7,8 |
8,0 |
8,3 |
8,6 |
8,6 |
9,0 |
9,3 |
9,1 |
9,3 |
9,4 |
4 |
Rättsväsendet |
|
19,9 |
20,1 |
20,9 |
21,9 |
22,8 |
24,1 |
25,5 |
26,3 |
27,0 |
28,5 |
30,4 |
31,4 |
32,0 |
32,6 |
5 |
Internationell samverkan |
|
0,8 |
0,8 |
1,0 |
1,1 |
1,2 |
1,1 |
1,1 |
1,3 |
1,4 |
1,4 |
1,6 |
1,6 |
1,6 |
1,6 |
6 |
Försvar samt beredskap mot |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
41,3 |
42,7 |
44,7 |
46,6 |
45,3 |
45,0 |
45,6 |
43,3 |
44,0 |
44,3 |
45,1 |
44,4 |
46,0 |
47,0 |
|
P |
|
||||||||||||||
|
sårbarhetP |
|
||||||||||||||
7 |
Internationellt bistånd |
|
12,1 |
11,5 |
12,4 |
15,3 |
17,0 |
15,7 |
15,9 |
19,9 |
22,3 |
25,9 |
26,0 |
28,4 |
29,8 |
31,3 |
8 |
Migration |
|
2,1 |
1,8 |
2,0 |
2,2 |
2,7 |
3,8 |
4,9 |
5,2 |
4,8 |
4,5 |
5,9 |
6,4 |
6,2 |
6,1 |
9 |
Hälsovård, sjukvård och social |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
omsorg |
|
24,2 |
23,1 |
24,5 |
28,6 |
29,5 |
31,0 |
34,1 |
36,8 |
38,5 |
42,2 |
46,8 |
51,1 |
53,8 |
54,9 |
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
35,7 |
39,7 |
88,5 |
97,9 |
107,3 |
112,9 |
121,5 |
122,9 |
127,0 |
125,7 |
121,4 |
121,2 |
122,5 |
124,9 |
|
P |
|
||||||||||||||
|
och handikappP |
|
||||||||||||||
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdomP |
P |
63,1 |
62,7 |
34,5 |
33,5 |
33,8 |
33,8 |
52,0 |
51,2 |
46,1 |
45,0 |
44,0 |
43,2 |
42,5 |
42,0 |
|
||||||||||||||||
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
32,6 |
35,9 |
41,2 |
44,6 |
48,3 |
50,2 |
52,2 |
53,9 |
55,5 |
60,1 |
62,1 |
64,1 |
66,1 |
68,3 |
|
P |
|
||||||||||||||
|
och barnP |
|
||||||||||||||
13 |
5 |
|
79,7 |
77,7 |
77,8 |
67,9 |
61,2 |
63,8 |
67,0 |
69,7 |
71,7 |
71,6 |
63,5 |
64,7 |
67,3 |
67,1 |
P |
|
|||||||||||||||
ArbetsmarknadP |
|
|||||||||||||||
14 |
Arbetsliv |
|
4,5 |
1,6 |
1,3 |
1,3 |
1,0 |
1,1 |
1,1 |
1,1 |
1,2 |
1,2 |
1,6 |
1,3 |
1,1 |
1,1 |
15 |
6 |
|
16,0 |
21,9 |
19,7 |
19,7 |
19,1 |
20,7 |
19,9 |
20,8 |
19,8 |
20,1 |
19,3 |
20,3 |
21,3 |
22,8 |
P |
|
|||||||||||||||
StudiestödP |
|
|||||||||||||||
16 |
Utbildning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
25,1 |
27,7 |
29,1 |
31,4 |
33,3 |
40,9 |
42,0 |
44,0 |
43,7 |
46,6 |
42,6 |
46,2 |
47,7 |
48,7 |
|
P |
|
||||||||||||||
|
universitetsforskningP |
|
||||||||||||||
17 |
Kultur, medier, trossamfund och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fritid |
|
7,2 |
7,3 |
7,6 |
7,6 |
7,8 |
8,1 |
8,4 |
8,7 |
9,0 |
9,6 |
9,9 |
10,1 |
10,2 |
10,4 |
18Samhällsplanering, bostads- försörjning, byggande samt
|
konsumentpolitik |
29,1 |
20,6 |
15,3 |
10,0 |
8,7 |
6,9 |
6,9 |
6,7 |
6,7 |
6,5 |
6,3 |
5,2 |
4,9 |
4,7 |
|
19 |
Regional utveckling |
2,9 |
3,4 |
3,7 |
3,0 |
3,2 |
3,2 |
3,4 |
3,3 |
3,3 |
3,3 |
3,4 |
3,4 |
3,4 |
3,4 |
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
1,7 |
1,5 |
1,7 |
1,8 |
2,1 |
2,7 |
2,5 |
3,1 |
4,0 |
4,5 |
4,4 |
4,7 |
4,4 |
4,5 |
|
21 |
10 |
0,6 |
0,9 |
1,1 |
1,7 |
2,0 |
2,3 |
1,9 |
2,1 |
1,4 |
1,6 |
2,3 |
2,7 |
2,1 |
1,8 |
|
P |
||||||||||||||||
EnergiP |
||||||||||||||||
22 |
Kommunikationer |
24,0 |
26,9 |
25,1 |
24,9 |
24,2 |
24,4 |
25,1 |
29,0 |
31,7 |
31,0 |
34,3 |
35,6 |
36,5 |
37,0 |
|
23 |
Jord- och skogsbruk, fiske |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
medanslutande näringar |
10,9 |
11,8 |
11,9 |
9,7 |
16,6 |
13,9 |
9,6 |
12,2 |
17,4 |
21,0 |
17,6 |
17,7 |
17,5 |
17,4 |
|
24 |
Näringsliv |
3,1 |
2,8 |
3,3 |
3,8 |
3,2 |
3,2 |
3,1 |
3,5 |
3,6 |
3,9 |
4,3 |
4,8 |
4,8 |
4,8 |
|
25 |
7 |
87,3 |
96,8 |
102,5 |
97,5 |
100,6 |
102,3 |
72,4 |
69,8 |
57,3 |
60,2 |
73,0 |
77,3 |
77,4 |
77,3 |
|
P |
||||||||||||||||
Allmänna bidrag till kommunerP |
||||||||||||||||
26 |
8 |
98,4 |
113,4 |
89,9 |
90,2 |
81,3 |
67,3 |
42,2 |
52,7 |
32,7 |
49,5 |
41,0 |
39,2 |
39,1 |
37,9 |
|
P |
||||||||||||||||
Statsskuldsräntor m.m.P |
||||||||||||||||
27 |
Avgiften till Europeiska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gemenskapen |
20,2 |
21,2 |
20,9 |
22,3 |
23,3 |
20,6 |
18,3 |
25,6 |
25,6 |
25,9 |
25,9 |
31,4 |
19,2 |
27,1 |
|
|
Minskning av anslagsbehållningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
3,8 |
2,7 |
2,3 |
|
|
Summa utgiftsområden |
667,6 |
699,1 |
705,2 |
709,6 |
722,0 |
725,3 |
703,5 |
740,7 |
725,0 |
765,5 |
764,4 |
790,8 |
791,6 |
809,1 |
|
|
Summa utgiftsområden exkl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
statsskuldsräntor |
569,2 |
585,7 |
615,3 |
619,4 |
640,8 |
658,0 |
661,3 |
688,0 |
692,3 |
716,1 |
723,4 |
751,7 |
752,6 |
771,2 |
|
|
Ålderspensionssystemet vid sidan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 |
129,7 |
132,3 |
136,2 |
140,7 |
145,5 |
153,6 |
157,8 |
167,5 |
172,0 |
179,1 |
188,5 |
200,6 |
217,6 |
235,3 |
|
|
P |
|||||||||||||||
|
av statsbudgetenP |
|||||||||||||||
|
Takbegränsade utgifter |
698,9 |
718,0 |
751,5 |
760,0 |
786,3 |
811,6 |
819,1 |
855,6 |
864,3 |
895,2 |
911,9 |
952,3 |
970,2 |
1006,5 |
|
|
Budgeteringsmarginal |
24,1 |
2,0 |
1,5 |
5,0 |
4,7 |
0,4 |
2,9 |
2,4 |
5,7 |
11,8 |
26,1 |
18,7 |
32,8 |
26,5 |
|
|
Utgiftstak för staten |
723,0 |
720,0 |
753,0 |
765,0 |
791,0 |
812,0 |
822,0 |
858,0 |
870,0 |
907,0 |
938,0 |
971,0 |
11 |
1033 |
11 |
|
P P |
P P |
||||||||||||||
|
|
1003 |
|
|||||||||||||
171
PROP. 2006/07:100
1P P Till följd av förändrad finansieringsprincip för de statliga avtalsförsäkringarna ökade utgifterna 2000 under UO 6 med 1,4 mdkr och under UO 16 med 1,6 mdkr. Under
2P P 1999 ökade utgifterna med 41,5 mdkr, varav 24,2 mdkr beror på ändrat finansieringsansvar och 11,4 mdkr beror på ökade statliga ålderspensionsavgifter till följd av ålderspensionsreformen. Vidare ökade utgifterna med 6,0 mdkr till följd av att arbetsskadeförsäkringen lyftes in på statsbudgeten. År 2003 ökade utgifterna när det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades och ersattes av högre förtidspensioner, vilket beräknades till cirka 2,9 mdkr. År 2005 ökade utgifterna med 3,8 mdkr då bostadstillägg för personer med aktivitets- och sjukersättning fördes från UO 11 till UO 10. I och med att de allmänna försäkringskassorna förstatligades 2005, kom de att omfattas av de statliga tjänstepensionssystemet, vilket ökade utgifterna under UO 10 med 0,4 mdkr 2005.
3P P År 1999 minskade utgifterna med 29,4 mdkr till följd av ändrat finansieringsansvar enligt ålderspensionsreformen men samtidigt ökade utgifterna med 0,6 mdkr när delpensioner lyftes in på statsbudgeten. År 2003 ökade utgifterna med 16,5 mdkr när den bosättningsbaserade delen av utgifterna för folkpensionerna fördes över till statsbudgeten från ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (7,0 mdkr) och folkpension och pensionstillskott ersattes med en beskattad garantipension (vilket beräknades till 9,5 mdkr). År 2005 minskade utgifterna med 3,8 mdkr då bostadstillägg för personer med aktivitets- och sjukersättning fördes från UO 11 till UO 10.
4P P År 1999 ökade utgifterna med 4,8 mdkr när statliga ålderspensionsavgifter infördes till följd av ålderspensionsreformen.
5P P År 1999 ökade utgifterna med 2,7 mdkr när statliga ålderspensionsavgifter infördes till följd av ålderspensionsreformen. Den 1 juli 2003 överfördes bidraget till skyddad anställning hos en offentlig arbetsgivare (OSA) från statsbudgetens utgiftssida till inkomstsidan. Årseffekten av detta beräknades till cirka 0,8 mdkr, varav hälften i tabell 6.12 har lagts in som en teknisk nedjustering 2003 och hälften som en teknisk nedjustering 2004. För 2008 beräknas att OSA och särskilt anställningsstöd om cirka 2,3 mdkr överföres från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan.
6P P År 1999 ökade utgifterna med 0,6 mdkr när statliga ålderspensionsavgifter infördes till följd av ålderspensionsreformen.
7P P Sammantaget skedde tekniska förändringar inom UO 25 med
8P P Ingår ej i de takbegränsade utgifterna.
9P 1999P ökade utgifterna med 4,6 mdkr som en följd av förändrat finansieringsansvar enligt ålderspensionsreformen. År 2003 minskade utgifterna med 7,0 mdkr när utgifterna för den bosättningsbaserade delen av folkpensionen fördes över till statsbudgetens UO 11.
10P P För 2007 beräknas olika energistöd flyttas från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan med cirka 1,0 mdkr, vilket inte har beaktats i tabell 6.12.
11P P Regeringens bedömning av utgiftstak för 2009 i budgetpropositionen för 2007 och bedömning av utgiftstak för 2010 i den ekonomiska vårpropositionen 2007.
172
PROP. 2006/07:100
Tabell 6.12 Utgifternas procentuella andel av takbegränsade utgifter
Utfall
Utgiftsområde |
|
1997 |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
1 |
Rikets styrelse |
|
1,1 |
1,1 |
1,1 |
1,1 |
1,2 |
1,1 |
1,2 |
1,1 |
1,1 |
1,2 |
1,2 |
1,1 |
1,1 |
1,1 |
2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
|
1,5 |
1,4 |
1,2 |
1,2 |
1,2 |
1,1 |
1,1 |
1,1 |
1,3 |
1,3 |
1,3 |
1,2 |
1,2 |
1,2 |
3 |
Skatt, tull och exekution |
|
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
0,9 |
4 |
Rättsväsendet |
|
2,8 |
2,8 |
2,8 |
2,9 |
2,9 |
3,0 |
3,1 |
3,1 |
3,1 |
3,2 |
3,3 |
3,3 |
3,3 |
3,2 |
5 |
Internationell samverkan |
|
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
Försvar samt beredskap mot sårbarhetP |
P |
5,9 |
6,0 |
5,9 |
6,1 |
5,8 |
5,5 |
5,6 |
5,1 |
5,1 |
4,9 |
4,9 |
4,7 |
4,7 |
4,7 |
|
||||||||||||||||
7 |
Internationellt bistånd |
|
1,7 |
1,6 |
1,7 |
2,0 |
2,2 |
1,9 |
1,9 |
2,3 |
2,6 |
2,9 |
2,8 |
3,0 |
3,1 |
3,1 |
8 |
Migration |
|
0,3 |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
0,5 |
0,6 |
0,6 |
0,6 |
0,5 |
0,6 |
0,7 |
0,6 |
0,6 |
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
|
3,5 |
3,2 |
3,3 |
3,8 |
3,8 |
3,8 |
4,2 |
4,3 |
4,5 |
4,7 |
5,1 |
5,4 |
5,5 |
5,5 |
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
5,1 |
5,5 |
11,8 |
12,9 |
13,6 |
13,9 |
14,8 |
14,4 |
14,7 |
14,0 |
13,3 |
12,7 |
12,6 |
12,4 |
|
P |
|
||||||||||||||
|
handikappP |
|
||||||||||||||
10 |
2 |
|
11,5 |
11,9 |
12,6 |
13,7 |
14,5 |
14,8 |
15,3 |
14,9 |
14,7 |
14,0 |
13,3 |
12,7 |
12,6 |
12,4 |
P |
|
|||||||||||||||
Justerat för teknisk förändringP |
|
|||||||||||||||
11 |
3 |
|
9,0 |
8,7 |
4,6 |
4,4 |
4,3 |
4,2 |
6,3 |
6,0 |
5,3 |
5,0 |
4,8 |
4,5 |
4,4 |
4,2 |
P |
|
|||||||||||||||
Ekonomisk trygghet vid ålderdomP |
|
|||||||||||||||
11 |
3 |
|
6,8 |
6,5 |
6,2 |
6,0 |
5,9 |
5,7 |
5,9 |
5,5 |
5,3 |
5,0 |
4,8 |
4,5 |
4,4 |
4,2 |
P |
|
|||||||||||||||
Justerat för teknisk förändringP |
|
|||||||||||||||
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
4,7 |
5,0 |
5,5 |
5,9 |
6,1 |
6,2 |
6,4 |
6,3 |
6,4 |
6,7 |
6,8 |
6,7 |
6,8 |
6,8 |
|
P |
|
||||||||||||||
|
barnP |
|
||||||||||||||
12 |
4 |
|
5,3 |
5,6 |
5,5 |
5,9 |
6,1 |
6,2 |
6,4 |
6,3 |
6,4 |
6,7 |
6,8 |
6,7 |
6,8 |
6,8 |
P |
|
|||||||||||||||
Justerat för teknisk förändringP |
|
|||||||||||||||
13 |
5 |
|
11,4 |
10,8 |
10,4 |
8,9 |
7,8 |
7,9 |
8,2 |
8,1 |
8,3 |
8,0 |
7,0 |
6,8 |
6,9 |
6,7 |
P |
|
|||||||||||||||
ArbetsmarknadP |
|
|||||||||||||||
13 |
5 |
|
11,9 |
11,3 |
10,5 |
9,1 |
7,9 |
8,0 |
8,4 |
8,4 |
8,5 |
8,2 |
7,2 |
6,8 |
6,9 |
6,7 |
P |
|
|||||||||||||||
Justerat för teknisk förändringP |
|
|||||||||||||||
14 |
Arbetsliv |
|
0,6 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,2 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
15 |
6 |
|
2,3 |
3,1 |
2,6 |
2,6 |
2,4 |
2,5 |
2,4 |
2,4 |
2,3 |
2,2 |
2,1 |
2,1 |
2,2 |
2,3 |
P |
|
|||||||||||||||
StudiestödP |
|
|||||||||||||||
15 |
6 |
|
2,4 |
3,1 |
2,6 |
2,6 |
2,4 |
2,5 |
2,4 |
2,4 |
2,3 |
2,2 |
2,1 |
2,1 |
2,2 |
2,3 |
P |
|
|||||||||||||||
Justerat för teknisk förändringP |
|
|||||||||||||||
16 |
1 |
|
3,6 |
3,9 |
3,9 |
4,1 |
4,2 |
5,0 |
5,1 |
5,1 |
5,1 |
5,2 |
4,7 |
4,9 |
4,9 |
4,8 |
P |
|
|||||||||||||||
Utbildning och universitetsforskningP |
|
|||||||||||||||
16 |
1 |
|
2,6 |
2,9 |
2,9 |
3,2 |
3,3 |
4,1 |
4,2 |
4,2 |
4,4 |
4,7 |
4,7 |
4,9 |
4,9 |
4,8 |
P |
|
|||||||||||||||
Justerat för teknisk förändringP |
|
|||||||||||||||
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
|
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,1 |
1,1 |
1,1 |
1,1 |
1,0 |
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
byggande samt konsumentpolitik |
|
4,2 |
2,9 |
2,0 |
1,3 |
1,1 |
0,9 |
0,8 |
0,8 |
0,8 |
0,7 |
0,7 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
19 |
Regional utveckling |
|
0,4 |
0,5 |
0,5 |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,3 |
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
|
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
0,4 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
0,4 |
21 |
10 |
|
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,2 |
0,2 |
0,3 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,3 |
0,3 |
0,2 |
0,2 |
P |
|
|||||||||||||||
EnergiP |
|
|||||||||||||||
22 |
Kommunikationer |
|
3,4 |
3,7 |
3,3 |
3,3 |
3,1 |
3,0 |
3,1 |
3,4 |
3,7 |
3,5 |
3,8 |
3,7 |
3,8 |
3,7 |
23 |
Jord- och skogsbruk, fiske med |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anslutande näringar |
|
1,6 |
1,6 |
1,6 |
1,3 |
2,1 |
1,7 |
1,2 |
1,4 |
2,0 |
2,3 |
1,9 |
1,9 |
1,8 |
1,7 |
24 |
Näringsliv |
|
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,5 |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
25 |
7 |
|
12,5 |
13,5 |
13,6 |
12,8 |
12,8 |
12,6 |
8,8 |
8,2 |
6,6 |
6,7 |
8,0 |
8,1 |
8,0 |
7,7 |
P |
|
|||||||||||||||
Allmänna bidrag till kommunerP |
|
|||||||||||||||
25 |
7 |
|
5,9 |
6,9 |
7,0 |
6,8 |
7,2 |
7,4 |
8,1 |
7,4 |
8,0 |
8,0 |
7,9 |
8,1 |
8,0 |
7,7 |
P |
|
|||||||||||||||
Justerat för teknisk förändringP |
|
|||||||||||||||
26 |
8 |
|
14,1 |
15,8 |
12,0 |
11,9 |
10,3 |
8,3 |
5,1 |
6,2 |
3,8 |
5,5 |
4,5 |
4,1 |
4,0 |
3,8 |
P |
|
|||||||||||||||
Statsskuldsräntor m.m.P |
|
|||||||||||||||
27 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
|
2,9 |
3,0 |
2,8 |
2,9 |
3,0 |
2,5 |
2,2 |
3,0 |
3,0 |
2,9 |
2,8 |
3,3 |
2,0 |
2,7 |
|
Minskning av anslagsbehållningar |
|
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0,0 |
0,0 |
0,4 |
0,3 |
0,2 |
|
Ålderspensionssystemet vid sidan av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 |
|
18,6 |
18,4 |
18,1 |
18,5 |
18,5 |
18,9 |
19,3 |
19,6 |
19,9 |
20,0 |
20,7 |
21,1 |
22,4 |
23,4 |
|
P |
|
||||||||||||||
|
statsbudgetenP |
|
||||||||||||||
|
Justerat för tekniska förändringar |
|
18,3 |
18,2 |
17,3 |
17,7 |
17,7 |
18,1 |
19,3 |
19,6 |
19,9 |
20,0 |
20,7 |
21,1 |
22,4 |
23,4 |
|
Takbegränsade utgifter |
|
100,0 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
|
Budgeteringsmarginal |
|
3,4 |
0,3 |
0,2 |
0,7 |
0,6 |
0,0 |
0,4 |
0,3 |
0,7 |
1,3 |
2,9 |
2,0 |
3,4 |
2,6 |
För fotnoter se tabell 6.11.
173
PROP. 2006/07:100
Nedan kommenteras de utgiftsområden som uppvisar betydande förändringarna som andel av takbegränsade utgifter mellan 1997 och 2010.
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Under perioden
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utgifterna för utgiftsområdet beräknas öka från 12,1 miljarder kronor 1997 till 31,3 miljarder kronor 2010. Som andel av de takbegränsade utgifterna ökar utgifterna med 1,4 procent- enheter mellan 1997 och 2010. Utgiftsökningen beror främst på ökade utgifter under anslaget 8:1 Biståndsverksamhet. Biståndsramen ökar från 0,7 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) 1997 till 1 procent av BNI från och med 2006.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utgifterna för utgiftsområdet beräknas öka med drygt 31 miljarder kronor mellan 1997 och 2010. Som andel av de takbegränsade utgifterna ökar utgifterna med 2,0 procentenheter under perioden. Detta förklaras främst av ökade utgifter för statlig assistansersättning, tandvårds- förmåner samt bidrag till läkemedelsförmånerna.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålder- dom
Utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna beräknas minska med 2,6 procent- enheter under perioden
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Utgifterna under anslaget 21:1 AllmännaT barnbidrag ökadeT från 14,4 miljarder kronor 1997 till 23,6 miljarder kronor 2006. Utgifts-
ökningen förklaras av att barnbidraget successivt har höjts. Utgifterna under anslaget 21:2 FörT - äldraförsäkringT ökade med 12,8 miljarder kronor under perioden
Justerat för tekniska förändringar beräknas utgiftsområdets andel av de takbegränsade ut- gifterna öka med 1,5 procentenheter under perioden
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna beräknas minska med 5,2 procent- enheter under perioden
Utgifterna under anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kost- nader minskade sammantaget med 11,9 miljarder kronor under perioden
174
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning
Utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna beräknas öka med 2,2 procentenheter under perioden
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostads- försörjning, byggande samt konsumentpolitik
Utgifterna under anslaget 31:2 RäntebidragT m.m.T har minskat från 20,8 miljarder kronor 1997 till 1,6 miljarder kronor 2006, till följd av såväl tidigare beslutade förändringar av räntebidrags- systemet som lägre räntor. Utgifterna under anslaget 21:1 BostadsbidragT T minskade under samma period från 6,2 miljarder kronor till 3,6 miljarder kronor. Detta förklaras främst av regel- ändringar, minskad arbetslöshet samt ökade real- löner. Som andel av de takbegränsade utgifterna beräknas utgiftsområdets andel av de tak- begränsade utgifterna minska med 3,7 procent- enheter mellan 1997 och 2010.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna beräknas öka med 1,8 procentenheter under perioden
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgifterna under anslaget 92:1 RäntorT på statsskuldenT har sjunkit från drygt 98 miljarder kronor 1997 till 49,5 miljarder kronor 2006. Den kraftiga utgiftsminskningen beror i huvudsak på lägre räntenivåer och minskad statsskuld. Ut- gifterna under utgiftsområdet beräknas minska till drygt 38 miljarder kronor 2010.
PROP. 2006/07:100
6.6Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden
Enligt tilläggsbestämmelsen 5.12.1 i riksdags- ordningen skall beslut om vilka ändamål och verksamheter som skall innefattas i ett utgifts- område fattas i samband med beslut med an- ledning av den ekonomiska vårpropositionen. Inför 2008 har regeringen följande förslag till sådana ändringar.
6.6.1Tillsyn av offentlig upphandling
Regeringens förslag: De ändamål och verk- samheter som finansieras från det under utgifts- område 2 Samhällsekonomi och finansför- valtning uppförda anslaget 1:7 NämndenT för offentlig upphandling flyttasT till utgiftsområde 24 Näringsliv.
Skälen för regeringens förslag: På tilläggs- budget i denna proposition (avsnitt 7.2.2) föreslår regeringen att Nämnden för offentlig upphandling (NOU) avvecklas per den 1 september 2007. För att effektivisera och vidareutveckla tillsynen av offentlig upphandling anser regeringen att denna verksamhet bör slås samman med Konkurrensverket. Verksamheten kommer under återstoden av 2007 att utföras av Konkurrensverket inom ramen för ändamålet för anslaget 1:7T Nämnden för offentlig upp- handling.T
Av detta skäl föreslås att de ändamål och verksamheter som finansieras från det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans- förvaltning uppförda anslaget 1:7T Nämnden för offentlig upphandlingT flyttas till utgiftsområde 24 Näringsliv.
175
PROP. 2006/07:100
6.6.2Inskrivningsverksamheten
Regeringens förslag: De ändamål och verk- samheter som avser inskrivningsverksamheten och som finansieras från det under utgifts- område 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:5 Sveriges Domstolar flyttas den 1 juni 2008 till utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostads- försörjning, byggande samt konsumentpolitik.
Skälen för regeringens förslag: I propositionen Lantmäteriverksamheten (prop. 2005/06:5) redovisade regeringen bedömningen att huvud- mannaskapet för inskrivningsverksamheten bör överföras från Domstolsverket till Lantmäteri- verket. Vid riksdagsbehandlingen uttalade riks- dagen att det synes föreligga en bred enighet om att en överföring bör ske (bet. 2005/06:BoU4, rskr. 2005/06:51). Under våren 2006 beslutade regeringen att ge Lantmäteriverket i uppdrag att tillsammans med Domstolsverket förbereda överflyttningen av huvudmannaskapet för inskrivningsverksamheten till Lantmäteriverket (dnr M2006/2116/Bo). Uppdraget redovisades i februari 2007. En särskild utredare har även sett över bland annat vissa juridiska och organisa- toriska aspekter i anslutning till överföringen av huvudmannaskapet från Domstolsverket till Lantmäteriverket (dir. 2006:59). Betänkandet Den nya inskrivningsmyndigheten (SOU 2007:7) överlämnades till regeringen i januari 2007 och remissbehandlas för närvarnade.
Denna förändring innebär att ändamål och verksamhet som avser inskrivningsverksamheten bör från och med den 1 juni 2008 flyttas från utgiftsområde 4 Rättsväsendet till utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, bygg- ande samt konsumentpolitik.
6.6.3Försvarshögskolan
Regeringens förslag: Delar av de ändamål och verksamheter avseende Försvarshögskolan som finansieras från det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 6:5 FörsvarshögskolanT T samt 6:1
Förbandsverksamhet,T beredskap och fredsfräm- jande truppinsatser m.m.T flyttas till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund av förslag i regeringens proposition Högskole- utbildning av officerare m.m. (prop. 2006/07:64) anser regeringen att delar av ändamål och verk- samheter avseende Försvarshögskolan som finansieras från anslaget 6:5 FörsvarshögskolanT T samt 6:1 Förbandsverksamhet,T beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.T bör flyttas från utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
Regeringen avser, efter kompletterande upp- gifter från berörda myndigheter, att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2008 med förslag till förändringar av utgiftsområdes- ramar och anslag.
6.6.4Bistånd till Ryssland
Regeringens förslag: De ändamål och verksam- heter avseende bistånd till Ryssland som finansieras från det under utgiftsområde 7 Inter- nationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 BiståndT - sverksamhetT flyttas till utgiftsområde 5 Inter- nationell samverkan respektive utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.
Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund av Rysslands starka ekonomiska tillväxt är det naturligt att fasa ut Sveriges bistånd till Ryssland. Regeringen anser dock att det finns ett svenskt intresse av fortsatt samarbete med Ryssland inom miljö- och kärnsäkerhetsområdet, nukleär
Regeringen föreslår därför att medel flyttas från den del av utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som inte klassificeras som bistånd i enlighet med OECD/DAC:s definition till ut- giftsområde 5 Internationell samverkan respek- tive utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.
176
PROP. 2006/07:100
äldrebostäder m.m. och som finansieras från det
6.6.5Institutet för psykosocial medicin under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
Regeringens förslag: Huvuddelen av de ändamål och verksamheter som utförs vid myndigheten Institutet för psykosocial medicin och som finansieras från det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 14:6 InstitutetT för psykosocial medicinT flyttas till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
Skälen för regeringens förslag: Myndigheten Institutet för psykosocial medicin (IPM) inrättades 1980. Institutets uppgift är att bedriva och främja forskning inom psykosocial medicin. Eftersom forskning har varit IPM:s huvudsakliga uppgift har det funnits skäl att överväga andra organisationsformer för verksamheten än myndighetens. Regeringen föreslår på tilläggs- budget i denna proposition (avsnitt 7.2.8) att IPM avvecklas från och med den 1 oktober 2007. Huvuddelen av verksamheten kommer under återstoden av 2007 att bedrivas av Stockholms universitet. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att verksamheten flyttas till högskole- väsendet inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
social omsorg uppförda anslaget 17:1
StimulansbidragT och åtgärder inom äldrepolitikenT bör flyttas till utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik.
6.6.7Integrationsverkets verksamhet
Regeringens förslag: De ändamål och verk- samheter som finansieras från det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 10:1 IntegrationsverketT T flyttas till utgiftsområde 1 Rikets styrelse, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, utgifts- område 8 Migration samt till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Skälen för regeringens förslag: Integrations- verket avvecklas fr.o.m. den 1 juli 2007 vilket innebär att vissa myndighetsuppgifter måste föras över till andra myndigheter. Verksamheten inom ramen för anslaget 10:1 IntegrationsverketT
kommerT under återstoden av 2007 att utföras av Migrationsverket, länsstyrelserna, Ungdoms- styrelsen, Statistiska centralbyrån och Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF- rådet).
6.6.6Investeringsstöd till äldrebostäder Som en följd av beslutet om att avveckla
Regeringens förslag: De ändamål och verks- amheter som avser investeringsstöd till äldre- bostäder m.m. och som finansieras från det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 17:1 StimulansT - bidrag och åtgärder inom äldrepolitiken flyttasT till utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostads- försörjning, byggande samt konsumentpolitik.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen strävar efter att verksamheter som tillhör ett visst politikområde också skall tillhöra ett och samma utgiftsområde. Nödvändiga förändringar genomförs stegvis. I syfte att ytterligare anpassa indelningen i politikområden till riksdagens arbetsformer anser regeringen att de ändamål och verksamheter som avser investeringsstöd till
Integrationsverket bör Migrationsverket inom utgiftsområde 8 Migration få ansvaret för myndighetsuppgifter som avser vissa nyanlända invandrare m.fl. Migrationsverkets uppgift bör vara att övergripande arbeta för att tillse att det finns en beredskap och kapacitet att ta emot skyddsbehövande som beviljats uppehållstill- stånd. Vid behov bör Migrationsverket även medverka vid deras bosättning samt besluta om att betala ut ersättningar enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flykting- mottagande m.m.
Länsstyrelserna inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse bör få i uppgift att verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna i länet att ta emot skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd med utgångspunkt från Migrationsverkets bedömning av behov. Vidare bör länsstyrelserna överlägga med kommunerna om flyktingmottagandet i länet och inge besluts-
177
PROP. 2006/07:100
underlag om detta till Migrationsverket. |
|
handlingsplan om mäns våld mot kvinnor där |
|||||||||||||||
Länsstyrelsen bör även ha ett uppföljningsansvar |
|
också insatser mot hedersrelaterat våld kommer |
|||||||||||||||
för introduktionen i länet samt ansvar för att |
|
att ingå. Därmed blir det större möjligheter att |
|||||||||||||||
samordna arbetet med regionala överens- |
|
göra avvägningar mellan olika behov av insatser |
|||||||||||||||
kommelser mellan myndigheter och kommuner |
|
som kan bli aktuella för att motverka våld mot |
|||||||||||||||
m.fl. om mål och innehåll i introduktionen. De |
|
kvinnor. Mot denna bakgrund anser regeringen |
|||||||||||||||
bör även medverka till att lokala överens- |
|
att delar av ändamål och verksamheter avseende |
|||||||||||||||
kommelser om introduktionen ingås. |
|
|
|
särskilda insatser mot hedersrelaterat våld som |
|||||||||||||
Ungdomsstyrelsen inom |
utgiftsområde |
17 |
|
finansieras inom utgiftsområde 13 Arbets- |
|||||||||||||
Kultur, medier, trossamfund och fritid bör få i |
|
marknad flyttas till utgiftsområde 14 Arbetsliv |
|||||||||||||||
uppdrag att fördela bidrag till organisationer som |
|
där insatsernas omfattning kommer att vara |
|||||||||||||||
främjar integration. |
|
|
|
|
|
|
oförändrade. |
|
|
|
|
|
|
||||
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad bör få i |
|
6.6.9 Jämställdhetsombudsmannen m.fl. |
|||||||||||||||
uppdrag att vara nationell ansvarig myndighet |
|
||||||||||||||||
för Europeiska fonden för integration av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
tredjelandsmedborgare inom EU:s ramprogram |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
Regeringens förslag: De ändamål och de verk- |
||||||||||||||||
för solidaritet och hantering av migrations- |
|
||||||||||||||||
strömmar. |
|
|
|
|
|
|
|
samheter som finansieras från det under |
|||||||||
Statistiska centralbyrån inom utgiftsområde 2 |
|
utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslagen |
|||||||||||||||
Samhällsekonomi |
och |
finansförvaltning |
bör |
23:7 |
OmbudsmannenT |
mot diskriminering på |
|||||||||||
överta ansvaret för databasen STATIV som |
|
grund av sexuell läggning (HomO),T 24:1 |
|||||||||||||||
innehåller en samlad integrationsstatistik baserad |
|
Jämställdhetsombudsmannen (JämO) |
samt |
från |
|||||||||||||
på olika statistikkällor. |
|
|
|
|
|
det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård |
|||||||||||
Mot bakgrund av den ovan föreslagna |
|
och social omsorg uppförda anslaget 16:10 |
|||||||||||||||
fördelningen av ansvar för olika integrations- |
|
HandikappombudsmannenT T flyttas till utgifts- |
|||||||||||||||
verksamheter föreslås att de ändamål och |
|
område 13 Arbetsmarknad. |
|
|
|
||||||||||||
verksamheter som finansieras från det under |
|
Det statliga stödet till ideella organisationer |
|||||||||||||||
utgiftsområde 13 |
Arbetsmarknad |
uppförda |
|
för homo- bi- och transpersoner som finansieras |
|||||||||||||
anslaget 10:1 |
T |
|
|
T |
|
|
|
från |
det |
under utgiftsområde |
9 Hälsovård, |
||||||
Integrationsverket flyttas till utgifts- |
|
sjukvård och social omsorg uppförda anslaget |
|||||||||||||||
område 1 Rikets styrelse, utgiftsområde 2 |
|
||||||||||||||||
Samhällsekonomi och finansförvaltning, utgifts- |
|
14:1 InsatserT |
mot hiv/aids och andra smittsamma |
||||||||||||||
område 8 Migration och till utgiftsområde 17 |
|
sjukdomarT |
|
flyttas till utgiftsområde 13 |
|||||||||||||
Kultur, medier, trossamfund och fritid. |
|
|
|
Arbetsmarknad. |
|
|
|
|
|||||||||
6.6.8 Hedersrelaterat våld |
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
Skälen för regeringens förslag: Den |
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
parlamentariska |
Diskrimineringskommittén |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
(SOU 2006:22) har lämnat förslag om bl.a. en |
|||||||||
Regeringens |
förslag: |
De |
ändamål |
och |
de |
||||||||||||
|
sammanhållen |
diskrimineringslagstiftning |
och |
||||||||||||||
verksamheter avseende hedersrelaterat våld som |
|
en gemensam ombudsmannamyndighet för de |
|||||||||||||||
finansieras från det under utgiftsområde 13 |
|
olika |
diskrimineringsgrunderna. |
Förslaget |
har |
||||||||||||
Arbetsmarknad uppförda anslaget 10:2 IntegraT - |
|
remissbehandlats. Mot denna bakgrund avser |
|||||||||||||||
tionsåtgärderT flyttas till utgiftsområde 14 |
|
regeringen att föreslå att de olika |
|||||||||||||||
Arbetsliv. |
|
|
|
|
|
|
|
diskrimineringslagarna |
samordnas |
till |
en |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
gemensam lagstiftning. |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Skälen för regeringens förslag: Arbetet mot |
|
Med anledning av de kommande förslagen |
|||||||||||||||
|
anser regeringen att de ändamål och den |
||||||||||||||||
hedersrelaterat våld är mycket angeläget och bör |
|
verksamhet som finansieras med medel från |
|||||||||||||||
samordnas med andra insatser som gäller mäns |
|
anslagen |
23:7 |
OmbudsmannenT |
mot |
diskrimi- |
|||||||||||
våld mot kvinnor. Frågan bör därför bedrivas |
|
nering på grund av sexuell läggning (HomO), |
|||||||||||||||
och ges ett ökat utrymme inom jämställdhets- |
|
24:1T |
JämställdhetsombudsmannenT |
(JämO) inomT |
|||||||||||||
politiken. Regeringen bereder för närvarande en |
|
utgiftsområde |
14 |
Arbetsliv |
och 16:10 |
||||||||||||
178
HandikappombudsmannenT (HO)T inom utgifts- område 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg bör flyttas till utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.
Vidare bör det statliga stödet till ideella organisationer för homo- bi och transpersoner (HBT) som finansieras från anslaget 14:1
InsatserT mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar inomT utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg flyttas till utgifts- område 13 Arbetsmarknad.
6.6.10 Bostadsbidrag
Regeringens förslag: De ändamål och verksamheter som finansieras med det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostads- försörjning, byggande samt konsumentpolitik uppförda anslaget 21:1 Bostadsbidrag flyttas till utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att verksamheter som tillhör ett visst politikområde också skall tillhöra ett och samma utgiftsområde. Nödvändiga förändringar genomförs stegvis. För att ytterligare anpassa indelningen i politikområden till riksdagens arbetsformer anser regeringen att de ändamål och verksamheter som finansieras med det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostads- försörjning, byggande samt konsumentpolitik uppförda anslaget 21:1 Bostadsbidrag bör överföras till utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.
6.6.11 Internationella klimatinsatser
Regeringens förslag: De ändamål och verksam- heter som finansieras från det under utgifts- område 21 Energi uppförda anslaget 35:6
EnergipolitisktT motiverade internationella klimat- insatser flyttasT till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.
Skälen för regeringens förslag: Det under utgiftsområde 21 Energi uppförda anslaget 35:6
EnergipolitisktT motiverade internationella klimat-
PROP. 2006/07:100
insatserT finansierar insatser för att förbereda, genomföra, utvärdera och utveckla metoder för s.k. gemensamt genomförande och projekt rörande mekanismer för ren utveckling. Anslaget används även för utvecklingsinsatser för systemet för handel med utsläppsrätter. Medel för dessa ändamål har för 2007 beräknats i statsbudgeten under utgiftsområde 21 Energi. Denna indelning är inte längre ändamålsenlig. För att tydliggöra kopplingen av verksamheten kring gemensamt genomförande och projekt rörande mekanismer för ren utveckling till miljöpolitiken föreslår regeringen att medel för denna verksamhet flyttas till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.
6.6.12 Genomförande från och med 2008
De föreslagna ändringarna av vilka ändamål och verksamheter som bör innefattas i olika utgiftsområden bör tillämpas från och med 2008. De föreslagna ändringarna beaktas inte i de beräkningar av ramar för utgiftsområden som ingår i denna proposition. Konsekvenserna av de beräknade förändringarna för berörda utgifts- områden avseende 2008 framgår nedan. Beloppen är preliminära och kan komma att ändras i budgetpropositionen för 2008.
Tabell 6.13 Konsekvenser för ramar för berörda utgiftsområden under 2008
Miljoner kronor
UO 1 |
Rikets styrelse |
15,0 |
UO 2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
|
|
|
|
UO 4 |
Rättsväsendet |
|
|
|
|
UO 5 |
Internationell samverkan |
77,0 |
|
|
|
UO 7 |
Internationellt bistånd |
|
|
|
|
UO 8 |
Migration |
20,5 |
|
|
|
UO 9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
|
|
|
|
UO 12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
3 297,0 |
|
|
|
UO 13 |
Arbetsmarknad |
9,7 |
|
|
|
UO 14 |
Arbetsliv |
|
|
|
|
UO 16 |
Utbildning och universitetsforskning |
13,5 |
|
|
|
UO 17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
4,0 |
|
|
|
UO 18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, |
|
|
byggande samt konsumentpolitik |
|
|
|
|
UO 20 |
Allmän miljö- och naturvård |
78,1 |
|
|
|
UO 21 |
Energi |
|
|
|
|
UO 24 |
Näringsliv |
8,3 |
|
|
|
Summa förändring |
0 |
|
|
|
|
179
PROP. 2006/07:100
6.7 Nytt politikområde 6.8 Insättningsgarantinämnden
Regeringens bedömning: Ett nytt politikområde, Reformsamarbete i Östeuropa, införs från och med 2008.
Skälen för regeringens bedömning: De senaste årens reformer och utveckling i Östeuropa, inklusive Västra Balkan, har bl.a. inneburit minskande fattigdom. Samtidigt har EU- närmandet, med undantag för länderna i Centralasien som saknar medlemsperspektiv, fått en central betydelse för ländernas utvecklings- och reformpolitik. Utvecklings- och reformpolitiken i samtliga östeuropeiska länder styrs i dag av deras
Regeringen ser det som väsentligt att EU:s utvidgning fortsätter och är beredd att tydligt stödja samarbetsländernas egna ansträngningar att närma sig EU. Regeringen ser
Det nu pågående svenska reformstödet är redan i dag i många stycken inriktat mot att stödja samarbetsländernas
Regeringens förslag: Insättningsgarantinämnden avvecklas från och med den 1 januari 2008.
Ärendet och dess beredning: I betänkandet från Insättningsgarantiutredningen – Ett reformerat system för insättningsgarantin (SOU 2005:15) – behandlas frågan om organisatorisk tillhörighet för Insättningsgarantinämnden (IGN). Utred- ningen föreslår att de garantiportföljer som i dag finns uppdelade på de olika statliga garanti- myndigheterna bör föras samman till en ny garantimyndighet men anser att frågan om en ny garantimyndighet bör utredas vidare. Utred- ningen anför vidare att IGN, i likhet med andra mindre myndigheter är alltför sårbar och att det finns skäl att införliva verksamheten avseende insättningsgarantier och investerarskydd i en större befintlig garantimyndighet. Den myndighet som är bäst lämpad för detta ändamål är enligt utredningen Riksgäldskontoret (RGK).
Betänkandet har remissbehandlats och remis- svaren finns tillgängliga i Regeringskansliet (dnr Fi2005/1477). Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i denna del har ställt sig positiva till att inordna verksamheten vid IGN i RGK.
IGN har i en särskild skrivelse framfört bl.a. att nämnden föredrar att verksamheten vid IGN förstärks resursmässigt framför alternativet att inordnas i någon annan myndighet.
SkälenT för regeringens förslag:T Insättnings- garantin och investerarskyddet har betydelse för konsumentskyddet på de finansiella mark- naderna och för stabiliteten inom det finansiella systemet. En korrekt och effektiv hantering av ersättningsfall måste kunna säkerställas. De senaste årens ersättningsfall har dock visat att IGN:s organisation är sårbar och att den organisatoriska basen för verksamheten behöver stärkas. IGN:s verksamhet bör därför hanteras inom ramen för en större myndighet. Regeringen bedömer att det är mer kostnads- effektivt att inordna IGN i en större myndighet än att, såsom IGN förordar, minska sårbarheten genom att förstärka den befintliga myndigheten. En avveckling av IGN som egen myndighet ligger även i linje med det som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2007 om en översyn av den statliga myndighetsstrukturen i syfte att förbättra effektiviteten i stats-
180
PROP. 2006/07:100
förvaltningen. En sådan utredning har också tillsatts (dir. 2006:123).
Regeringen anser att verksamheten avseende insättningsgaranti och investerarskydd bör effektiviseras och utvecklas. Den organisatoriska basen för hanteringen av systemen bör stärkas. Regeringen föreslår därför att IGN avvecklas som separat nämndmyndighet fr.o.m. den 1 januari 2008 och att verksamheten inordnas i en befintlig statlig myndighet. Regeringen avser att senare under året återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar som blir nödvändiga att göra i och med detta.
Effekten av att inkomstrelaterad allmän pen- sion och aktivitets- eller sjukersättning först re- ducerar garantiförmånerna innebär att det endast är en del av förmånen som därefter reducerar bostadstillägget. Andra inkomster som inte re- ducerar garantiförmånerna som t.ex. arbetsin- komster går direkt in i inkomstberäkningen. Om dessa inkomster inte viktades ner till 80 procent skulle de ha en högre marginaleffekt vid bostads- tilläggsberäkningen än t.ex. allmän pension. Ge- nom viktningen har således olika typer av inkomster samma marginaleffekt.
Bostadstillägget utgör för många en betyd- ande del av ekonomin och kan vara avgörande för att en ålderspensionär eller en person med aktivitets- eller sjukersättning skall ha möjlighet
6.9Ändrad viktning av arbetsinkomst att kunna efterfråga ett rimligt boende. Eftersom vid beräkning av bostadstillägg BTP är inkomstprövat är det träffsäkert såtillvida för pensionärer m.fl. att det är de personer som har de minsta mar-
Regeringens förslag: Vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer m.fl. skall 50 procent av arbetsinkomsten tas med i reduceringsinkomsten. Som arbetsinkomst avses inkomst enligt 65 kap. 9 a § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) samt inkomst enligt 15 § 1 lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
Ärendet och dess beredning: Förslaget har beretts under hand med Försäkringskassan.
SkälenT för regeringens förslag:T Bostadstillägg kan utges till den som uppbär hel ålderspension, aktivitets- eller sjukersättning samt, i vissa fall, efterlevandepension. Storleken av bostads- tillägget är beroende bl.a. av hur stora inkomster som den sökanden samt hans eller hennes make har, dvs. deras bidragsgrundande inkomster. Dessa inkomster räknas om till en reducerings- inkomst, som i sin tur på visst sätt reducerar det bostadstillägg som annars skulle ha utgått. Vid beräkning av bostadstillägg (BTP) och särskilt bostadstillägg (SBTP) tas vissa bidragsgrund- ande inkomster inte med till sitt fulla värde i reduceringsinkomsten utan räknas om (viktas) till 80 procent. Det gäller tjänstepension, av- talspension, arbetsinkomster och inkomst av nä- ringsverksamhet. Däremot skall allmän pension, sjuk- och aktivitetsersättning, kapitalinkomst samt inkomsttillägg för förmögenhet viktas till 100 procent dvs. tas med till sitt fulla värde.
ginalerna och lägsta inkomsterna som får del av detta stöd. För personer som uppbär BTP och samtidigt arbetar, eller vars make arbetar, min- skar bostadstillägget om arbetstiden utökas eller om arbetsinkomsten stiger. Regeringen anser att den enskilt viktigaste faktorn för att trygga framtidens välfärd är en hög sysselsättning. Ett sätt att förbättra den ekonomiska situationen för de sämst ställda pensionärerna och samtidigt bidra till en ökning av incitamenten att arbeta är att minska arbetsinkomstens påverkan på bo- stadstillägget. Enligt de nuvarande reglerna för beräkning av bostadstillägg tas arbetsinkomster med till 80 procent i reduceringsinkomsten. En sänkt viktning av arbetsinkomster medför att arbetsinkomsten inte påverkar bostadstilläggets storlek lika mycket som i dag vilket bidrar till att stimulera personer med BTP till arbete samtidigt som bostadstillägget förbättras. Eftersom båda makarnas inkomster tas med vid beräkningen av BTP påverkas incitamenten att arbeta för båda makarna även om bara den ena har rätt till bostadstillägg. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att 50 procent av arbetsinkomsten skall ingå i reduceringsinkomsten i stället för, som med de nuvarande bestämmelserna, 80 procent.
Med arbetsinkomster avses det skatterättsliga begreppet arbetsinkomster, som anges i 65 kap. 9 a § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1299, IL). En bestämmelse om detta införs i 18 § lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (BTPL). Vid beräkning av bostadstillägg skall enligt nuvarande regler i 15 §
181
PROP. 2006/07:100
1 BTPL tillägg till den bidragsgrundande inkom- |
|
sten göras för inkomster som på grund av vissa |
|
bestämmelser i IL eller skatteavtal inte skall be- |
|
skattas enligt IL. Bland de inkomster som avses i |
|
15 § 1 BTPL förekommer inkomster, som bort- |
|
sett från att de inte är skattepliktiga här i landet, |
|
är av samma slag som arbetsinkomster enligt IL. |
|
Vid beräkning av reduceringsinkomsten skall de |
|
därför jämställas med arbetsinkomster. |
|
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari |
|
2008 och omfattar samtliga som är berättigade |
|
till bostadstillägg. Kostnaderna för förslaget be- |
|
räknas för utgiftsområde 11 till 25 miljoner kro- |
|
nor per år och för utgiftsområde 10 till 271 |
|
miljoner kronor per år. |
. |
Ett lagförslag i ärendet återfinns i avsnitt 3.1 |
182
7
Tilläggsbudget
PROP. 2006/07:100
7 Tilläggsbudget
7.1Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för 2007
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra an- slag och anvisa nya anslag. De förändringar av gällande statsbudget som nu kan överblickas och andra frågor som regeringen anser bör tas upp, redovisas i det följande.
Anslagsförändringarna i detta förslag till tilläggsbudget innebär att anvisade medel ökar med 1 743 miljoner kronor netto. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 3 660 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 1 917 miljoner kronor.
7.2Tilläggsbudget per utgiftsområde
ändrade ansvarsfördelningen innebär en minskning av ärendemängden hos miljö- domstolarna samt en ökning av antalet ärenden hos länsstyrelserna, till vilka en ny vatten- verksamhet skall anmälas innan den inrättas.
Regeringen anser att länsstyrelserna bör tillföras resurser för den nya uppgiften. Anslaget 32:2 Länsstyrelserna m.m. bör därför ökas med 4 000 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:5 Sveriges Domstolar minskas med motsvarande belopp.
Efter förlikning hos Justitiekanslern (JK) i juni 2006, betalade staten, genom Länsstyrelsen i Örebro län, 4 700 000 kronor i skadestånd till ett antal markägare för skador som uppstod på grund av översvämningar då prövningen av ett ärende om tillstånd enligt dåvarande natur- vårdslagen (1964:822) drog ut på tiden. Länsstyrelsen har hos Regeringskansliet hemställt om medelstillskott för att täcka de
7.2.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse kostnader som uppstått som en följd av
32:1 Länsstyrelserna m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 360 522 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 32:1 Länsstyrel- serna m.m. ökas med 5 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. har regeringen föreskrivit om en förenklad prövning av vissa mindre vattenverksamheter. Den
skadeståndet. JK har i en skrivelse till Finansdepartementet (dnr Fi2006/4133/LS) framhållit att Länsstyrelsen i Örebro län drabbats osedvanligt hårt ekonomiskt av skadeståndsansvaret. JK gör i skrivelsen bedömningen att de fel som länsstyrelsen begått varit mycket begränsade och att det i ett fall kan diskuteras om fel överhuvudtaget har begåtts.
Mot denna bakgrund anser regeringen att Länsstyrelsen i Örebro län bör tillföras 1 500 000 kronor för att till viss del kompensera den kostnad som myndigheten åsamkats. Anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. bör därför ökas med 1 500 000 kronor.
Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
185
PROP. 2006/07:100
uppförda anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskas med motsvarande belopp.
Sammantaget bör därmed anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 5 500 000 kronor.
90:1 Kungliga hov- och slottsstaten
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 98 150 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten ökas med 318 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Pris- och löneomräkningen för 2007 blev felaktig och en justering av anslaget behöver därför göras. Anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten bör därför ökas med 318 000 kronor.
Anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 580 760 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 90:5 Regerings- kansliet m.m. ökas med 48 600 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Förändringen av den svenska kronans värde, framför allt gentemot US dollar och Euro, har för utrikesrepresentationen medfört en betydande valutakursförlust. Anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. bör av den anledningen ökas med 13 600 000 konor.
Regeringen avser att tillskapa en genom- förandeorganisation inom Regeringskansliet med uppgift att samordna förberedelserna för genomförandet av den aviserade tandvårds- reformen och ta fram förslag till kompletteringar av de författningsförslag som lämnats av Utredningen om ett nytt tandvårdsstöd för vuxna (SOU 2007:19). Inrättandet av genom- förandeorganisationen medför ökade kostnader för Regeringskansliet. Anslaget 90:5 Regerings- kansliet m.m. bör därför ökas med 5 000 000
kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 13:7 Läkemedels- förmånsnämnden minskas med 5 000 000 kronor.
Migrationsverksamheten vid utlandsmyndig- heterna har ökat kraftigt. Särskilt belastade myndigheter bör tillfälligt förstärkas med fler utsända och lokalanställda för att servicegraden i verksamheten skall kunna upprätthållas på en tillfredsställande nivå. Anslaget 90:5 Regerings- kansliet m.m. bör därför ökas med 30 000 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 90:5
Regeringskansliet m.m. ökas med 48 600 000 kronor.
7.2.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:3 Statskontoret
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 52 189 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Statskontoret
ökas med 4 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Statskontoret har genomgått ett omställningsarbete som medfört att antalet anställda har minskat. En tillfällig förstärkning av myndighetens anslag är nödvändig för att täcka de kostnader som uppstått med anledning av uppsägningarna under 2007. Anslaget 1:3 Statskontoret bör därför ökas med 4 500 000 kronor.
1:7 Nämnden för offentlig upphandling
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 247 000 kronor.
Regeringens förslag: Regeringen föreslår att Nämnden för offentlig upphandling avvecklas från och med den 1 september 2007.
186
Skälen för regeringens förslag: Tillsynen av den offentliga upphandlingen bör effektiviseras och utvecklas. Upphandlingskommittén föreslog i sitt betänkande (SOU 1999:139) en samman- slagning mellan Nämnden för offentlig upphandling och Konkurrensverket. Regeringen delar kommitténs bedömning att en samman- lagning skulle bidra till att tillsynen över offentlig upphandling får en ökad tyngd och blir mindre sårbar. Vidare bedömdes ett samgående vara utvecklande för konkurrens- och upphandlingsfrågorna. Det bör också leda till att kvaliteten i verksamheten höjs.
Verksamheten kommer under återstoden av 2007 att utföras av Konkurrensverket inom ramen för ändamålet för anslaget 1:7 Nämnden för offentlig upphandling.
1:15 Finanspolitiska rådet (nytt anslag)
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande år.
Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:15 Finanspolitiska rådet förs upp i statsbudgeten med 1 500 000 kronor.
Anslaget 1:9 Ekonomiska rådet minskas med 1 250 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Finans- politikens främsta syfte är att skapa goda betingelser för tillväxt och sysselsättning genom en väl avvägd ekonomisk politik inom ramen för långsiktigt hållbara offentliga finanser. En översyn av det finanspolitiska ramverket pågår och detta arbete kommer ytterligare att fördjupas. Uttalade mål i översynen av det finanspolitiska ramverket är att uppnå en ökad grad av öppenhet och tydlighet kring finans- politiken (se avsnitt 4.1.2).
För att ytterligare öka öppenheten anser regeringen att ett finanspolitiskt råd bör inrättas som en myndighet under regeringen. Rådets uppgift bör vara att årligen följa upp och granska måluppfyllelsen inom den ekonomiska politiken. Rådet bör också få i uppdrag att utvärdera kvaliteten i regeringens analysram för den ekonomiska politiken. Med detta avses kvaliteten på centrala indikatorer och prognoser, men även tydligheten i budgetdokumenten till
PROP. 2006/07:100
riksdagen, dvs. den ekonomiska vårproposi- tionen och budgetpropositionen.
Ett nytt ramanslag 1:15 Finanspolitiska rådet bör föras upp i statsbudgeten med 1 500 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:9 Ekonomiska rådet minskas med 1 250 000 kronor.
2:5 Avsättning för garantiverksamhet
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 400 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:5 Avsättning för garantiverksamhet ökas med 400 000 kronor.
Anslaget får även användas för Sveriges årliga avgift till Europarådets utvecklingsbank.
Anslaget 1:5 Statistiska centralbyrån minskas med 200 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Den årliga medlemsavgiften i Europarådets utvecklingsbank (Council of Europe Development Bank, CEB) finansierades under åren
Statistiska centralbyrån och det under utgifts- område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 2:1 Lotteriinspektionen minskas med 200 000 kronor vardera.
Fortifikationsverket (låneram)
I statsbudgeten för innevarande år får regeringen låta Fortifikationsverket ta upp lån i Riksgäldskontoret om högst 7 725 000 000
187
PROP. 2006/07:100
kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2007 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av högst 8 175 000 000 kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler.
Skälen för regeringens förslag: Fortifikations- verket har startat nya investeringsprojekt och tidigarelagt andra projekt. Vidare har vissa projekt blivit dyrare än beräknat. Regeringen anser därför att låneramen behöver höjas med 450 000 000 kronor. Regeringen bör således bemyndigas att 2007 besluta att Fortifikations- verket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av högst 8 175 000 000 kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler.
Försäljning av fastighet i Stockholm
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att staten genom byte eller försäljning avyttrar fastigheten Stockholm Uggleborg 12 i Stockholms kommun. Vid en försäljning skall överskottet redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten.
Skälen för regeringens förslag: Staten äger fastigheten Stockholm Uggleborg 12 på Vasagatan i Stockholms kommun. Statens fastighetsverk (SFV) förvaltar fastigheten. SFV övertog fastigheten i samband med att verket fick i uppdrag att förvalta de från försäkringskassorna övertagna fastigheterna.
Enligt 25 § lagen (1996:1059) om stats- budgeten får regeringen besluta att sälja fast egendom när värdet inte överstiger 50 miljoner kronor.
Regeringen bedömer i nuläget att fastigheten inte längre behövs i statens verksamhet och att den därför bör avyttras genom byte eller försäljning. För att regeringen skall kunna besluta om avyttring krävs riksdagens medgivande eftersom det beräknade värdet av fastigheten överstiger 50 miljoner kronor.
Vid en försäljning skall den del av försälj- ningsinkomsten, minskat med försäljningsom- kostnader, som överstiger det bokförda värdet redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten. Eventuella lån löses i samband med avyttringen.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en redovisning av köpeskilling m.m. efter en genomförd avyttring.
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte
Regeringens förslag: Sjätte
Ärendet och dess beredning: Möjligheten för Sjätte
Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av synpunkter finns tillgänglig i Regeringskansliet (dnr Fi 2004/2576).
Förslagen i departementspromemorian:
Högst 40 procent av Sjätte
Remissinstanserna: Ingen remissinstans invänder mot förslaget att Sjätte
188
Skälen för regeringens förslag: I takt med riskkapitalmarknadens utveckling och interna- tionalisering har Sjätte
Den begränsning i Sjätte
Vid bestämmandet av valutarisk bör de principer som gäller för
Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.7.
Författningskommentar: Genom ändring- arna i 3 kap. 2 § första stycket får Sjätte AP- fondens medel placeras även i utländska företag. I punkten 2 görs också några ändringar som föranleds av terminologin i den nya aktiebolagslagen. Sistnämnda ändringar medför inte någon ändring i sak.
Ändringarna i andra stycket föranleds dels av att Sjätte
PROP. 2006/07:100
aktiebolag, dels av den nya terminologin för börser och marknadsplatser som har föreslagits i lagrådsremissen Ny lag om värdepappers- marknaden. I bestämmelsen ersätts begreppet börs med reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. I nämnda lagrådsremiss föreslogs att den förevarande bestämmelsen skulle ändras på så sätt att begreppet börs ersätts med reglerad marknad i Sverige. I det sammanhanget gjordes inte några överväganden om att fondmedel även skulle få placeras utomlands. Med begreppet reglerad marknad avses här detsamma som i den föreslagna nya lagen om värdepappersmarknaden, dvs. termen innefattar marknader i Sverige och i övriga länder inom EES. I lagen om värdepappersmarknaden avses med börs ett företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad. Såvitt avser placeringar på marknadsplatser i Sverige innebär detta inte någon ändring i sak.
I det nya tredje stycket begränsas Sjätte AP- fondens valutarisk till 10 procent. Bestämmelsen motsvarar 4 kap. 10 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder
7.2.3Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
4:3 Åklagarmyndigheten
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 897 050 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 4:3 Åklagar- myndigheten ökas med 47 000 000 kronor.
Anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med 40 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Arbetsbelast- ningen inom Åklagarmyndigheten har ökat huvudsakligen som en följd av en ökad ärende- tillströmning från polisen, men också på grund av domstolarnas insatser för att minska sina ärendebalanser.
189
PROP. 2006/07:100
Vidare förväntas åklagarna i ökad omfattning delta i arbetet med att utveckla metoderna för bekämpning av bl.a. grov organiserad brottslighet, mängdbrott och våld mot kvinnor och barn.
För att Åklagarmyndigheten skall kunna hantera den ökade ärendetillströmningen med bibehållen hög kvalitet och även i övrigt säkerställa en effektiv åklagarverksamhet bör anslaget 4:3 Åklagarmyndigheten ökas med 40 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med motsvarande belopp.
Till följd av regeringens förslag att den 1 augusti 2007 införa en ny bidragsbrottslag (prop. 2006/07:80) förväntas antalet anmälningar om brott mot välfärdssystemen öka. Anslaget 4:3 Åklagarmyndigheten bör av den anledningen ökas med 7 000 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 4:3
Åklagarmyndigheten ökas med 47 000 000 kronor.
4:5 Sveriges Domstolar
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 205 208 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 4:5 Sveriges Dom- stolar minskas med 4 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget 4:5
Sveriges Domstolar minskas med 4 000 000 kronor för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. Finansierings- åtgärden motsvarar den minskning av ärende- mängden hos miljödomstolarna som förväntas bli följden av ändringen i förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.
7.2.4Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 056 654 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer ökas med 70 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Förenta Nationernas (FN) reguljära budget för 2007 fastställdes i slutet av 2006. Sveriges bidrag till FN:s budget blir högre än tidigare beräknat bl.a. på grund av att
7.2.5Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och freds- främjande truppinsatser, m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 452 062 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 6:1 Förbands- verksamhet, beredskap och fredsfrämjande trupp- insatser, m.m. minskas med 2 000 000 kronor.
Anslaget får även användas för vissa avveck- lingskostnader inom Totalförsvarets forsknings- institut och Totalförsvarets pliktverk.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget 6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och freds- främjande truppinsatser, m.m. minskas med
190
2 000 000 kronor för att bidra till att finansiera ökningen av anslaget 6:9 Nämnder m.m.
Kostnadsreduktioner skall genomföras inom försvarsförvaltningen. Detta innebär att personal och lokaler måste avvecklas inom bl.a. Totalförsvarets forskningsinstitut och Total- försvarets pliktverk. Kostnadsreduktionerna skall vara fullt uppnådda senast vid utgången av 2008. Avvecklingskostnaderna som uppstår ryms inte inom de berörda myndigheternas ekonomiska ramar.
Kostnadsreduktionerna skall leda till att Försvarsmaktens utgifter minskar i motsvarande grad. Försvarsmakten bör av denna anledning bidra till finansieringen av avvecklings- kostnaderna. Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m. bör därför även få användas för att finansiera vissa avvecklingskostnader inom Totalförsvarets forskningsinstitut och Totalförsvarets pliktverk.
6:2 Materiel och anläggningar (bemyndigande)
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 17 600 235 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att besluta om beställningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 40 900 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Regeringen får under 2007 besluta om beställning av ombyggnad av upp till 31 stycken JAS 39A/B till JAS 39C/D och ett demonstratorprogram för eventuell vidare- utveckling av JAS 39 Gripen samt om luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass.
Regeringen får under 2007 för anslaget 6:2
Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 45 250 000 000 kronor efter 2007.
Skälen för regeringens förslag: Försvars- utskottet har angivit att regeringen måste återkomma till riksdagen när det gäller uppgradering av 31 stycken
PROP. 2006/07:100
2006/07:1 utgiftsområde 6, bet. 2006/07:FöU1, rskr. 2006/07:31).
Dagens flygplanspark JAS 39 Gripen består av de två versionerna JAS 39A/B respektive JAS 39C/D. Den senare är tekniskt interoperabel med Natoförband, har en utökad strukturell livslängd och har möjlighet till utökad räckvidd genom lufttankning. JAS 39A/B har begränsningar i förmågan att lösa Försvars- maktens uppgifter. Nuvarande planering innebär att JAS 39 Gripen vidmakthålls och vidareutvecklas till 2020.
En handlingsplan för vidmakthållande och vidareutveckling av JAS 39 Gripen har utformats av Försvarsmakten och medel för detta ingår i den långsiktiga materielplanen. Handlingsplanen består dels av en ombyggnad av 31 stycken JAS 39A/B till JAS 39C/D åren
Regeringen konstaterar också att handlings- planen stödjer exportsatsningar genom att potentiella exportländer ser en tydlig signal om satsning på JAS 39 Gripen eftersom produktionen förlängs, ett antal JAS 39A/B kan nyttjas för export, samt att befintliga och potentiella exportkunder genom demonstrator- programmet får kunskap om utvecklings- potentialen i Gripensystemet.
Inom demonstratorprogrammet kommer nya tillämpningar att tas fram som bygger vidare på centrala kunskapsområden inom flygindustrin. Detta utvecklingsarbete kommer att ske i nära samarbete med internationella partners. De högteknologiska satsningar som skett inom den
191
PROP. 2006/07:100
säkerhetskritiska flyg- och försvarsverksamheten har hittills resulterat i betydande innovationer och utvecklingar i andra branscher. Regeringen menar att denna typ av satsningar även framgent är en viktig del i de samlade insatser som görs för forskning och teknologiutveckling. Sveriges ställning som högteknologisk nation förutsätter framåtsyftande industriella satsningar i interna- tionell samverkan.
Luftförsvarsförmågan är en grundförut- sättning för ytstridsfartygens möjlighet att lösa sina uppgifter. Med luftförsvarsförmåga avses skydd av eget fartyg och områdesskydd. Vid nationella och internationella insatser är en av huvuduppgifterna att upprätthålla kontroll över sjövägarna. I denna uppgift ingår eskort av andra oskyddade fartyg. Det ställer krav på områdesskydd mot hot från luften vilket uppnås med hjälp av ett luftvärnsrobotsystem. Anskaff- ningen av luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass föreslås genomföras i form av en direktanskaffning av på marknaden befintligt system.
De beskrivna materielobjekten innebär att ramen för beställningsbemyndigandet 2007 behöver utökas med 4 350 000 000 kronor.
6:9 Nämnder m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 901 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 6:9 Nämnder m.m.
ökas med 4 000 000 kronor.
Anslaget 6:6 Försvarets radioanstalt minskas med 2 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i propositionen En anpassad försvarsunder- rättelseverksamhet (prop. 2006/07:63) lämnat förslag till lag om ändring i lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet samt förslag till lag om signalspaning i försvarsunderrättelse- verksamhet. Till följd av dessa förslag får Försvarets underrättelsenämnd utökade upp- gifter.
Försvarets underrättelsenämnd har i dag en granskande myndighetsfunktion men är inte en förvaltningsmyndighet i traditionell mening.
Nämnden har till exempel inga anställda. Försvarets underrättelsenämnd får genom de föreslagna författningsändringarna fler uppgifter än i dag. Kravet på att utföra en fortlöpande och mer ingående kontroll och uppgiften att pröva tillstånd till inriktning av signalspaning medför organisatoriska förändringar och behov av administrativt stöd.
Anslaget 6:9 Nämnder m.m. bör därför ökas med 4 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. minskas med 2 000 000 kronor och att anslaget 6:6
Försvarets radioanstalt minskas med 2 000 000 kronor.
7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor (bemyndigande)
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 39 850 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2007 för anslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor efter 2007.
Skälen för regeringens förslag: Kommunerna kan hos Statens räddningsverk ansöka om statsbidrag för åtgärder som de har utfört eller avser att utföra för att förebygga jordskred och andra naturolyckor.
För att stimulera kommunerna att utföra förebyggande åtgärder kan hälften av bidraget för planerade men ännu inte utförda åtgärder betalas efter att slutligt beslut har fattats. Resterande del utbetalas när åtgärderna utförts och är slutbesiktigade. Efter det att projektet godkänts måste kommunen genomföra åtgärderna inom tre år. Eftersom det slutliga bidraget inte betalas ut förrän projektet är slutbesiktigat uppkommer ofta förskjutningar i utbetalningarna. Statens räddningsverk har därmed utestående betalningsåtaganden som
192
leder till utgifter efter innevarande budgetår, för vilka myndigheten ännu inte tilldelats anslag.
Bemyndiganderamen avseende anslaget 7:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor behöver ökas med 10 000 000 till 25 000 000 kronor så att Statens räddningsverk kan ingå de åtaganden som är nödvändiga för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt.
7:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 080 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 7:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. ökas med 18 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Återstående kostnader för de omfattande räddnings- tjänstinsatser som genomfördes 2006, orsakade av skogsbränder, vägras och översvämningar, beräknas bli högre än vad som ryms inom det för ändamålet uppförda anslaget. För att kunna reglera dessa kostnader under 2007 behöver därför anslaget 7:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. ökas med 18 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 7:5 Krisberedskap minskas med motsvarande belopp.
7:5 Krisberedskap
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 711 976 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 7:5 Krisberedskap minskas med 268 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget 7:5
Krisberedskap minskas med 18 000 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 7:3
Ersättning för räddningstjänst m.m. Anslaget minskas med ytterligare 250 000 000 kronor för
PROP. 2006/07:100
att finansiera ökningen av anslaget 7:6 Gemen- sam radiokommunikation för skydd och säkerhet.
Sammantaget bör därmed anslaget 7:5 Krisberedskap minskas med 268 000 000 kronor.
7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 35 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet ökas med 250 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I samband med utbyggnaden och driftsstarten av det s.k. Rakel- systemets inledande etapper har behov av förstärkningsåtgärder identifierats avseende driftsäkerhet vid bortfall av el och radiotäckning i särskilda utrymmen, såsom bl. a. bil- och järnvägstunnlar. Vidare är de faktiska kost- naderna för investeringar större än vad som ursprungligen beräknades. Därför behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget 7:6 Gemen- sam radiokommunikation för skydd och säkerhet bör därför ökas med 250 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 7:5 Krisberedskap minskas med motsvarande belopp.
7.2.6Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
8:1 Biståndsverksamhet
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 25 930 841 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Biståndsverk- samhet minskas med 700 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Inströmningen av asylsökande har ökat väsentligt, framför allt flyktningar från Irak. Prognosen har mot den bakgrunden reviderats upp och avräkningarna
193
PROP. 2006/07:100
från biståndsramen ökar med 700 000 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas med 700 000 000 kronor för att bidra till att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 8 Migration upp- förda anslaget 12:2 Ersättningar och bostads- kostnader.
7.2.7Utgiftsområde 8 Migration
12:2 Ersättningar och bostadskostnader
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 999 950 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader ökas med 785 000 000 kronor.
Anslaget får även användas för ersättning till kommuner för vård som ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga mellan 18 och 21 år som avses i 1 § första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. om dessa vid ankomsten till Sverige var under 18 år och utan medföljande vårdnadshavare (ensamkommande barn). En förutsättning skall dock vara att vården har påbörjats före det att personen fyllt 18 år. Därutöver får anslaget även användas för återetableringsstöd till vissa utlänningar.
Skälen för regeringens förslag: En betydande ökning har skett av antalet asylsökande vilket medför att utgifterna för bostäder till de asylsökande samt ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting blir högre än vad som tidigare beräknats för 2007. För att möjliggöra utbetalning av de regelstyrda ersättningarna till asylsökande samt till kommuner och landsting 2007 behöver anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader ökas med 743 000 000 kronor. Finansiering av de ökade utgifter som enligt OECD/DAC:s riktlinjer definieras som bistånd sker delvis genom en höjd avräkning från biståndsramen med 700 000 000 kronor och motsvarande sänkning av det under utgifts- område 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet. Att avräkna
kostnader för mottagande av flyktingar från
Enligt 7 § förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. har en kommun rätt till statlig ersättning för kostnader för vård av barn under 18 år i ett annat hem än barnets eget, om barnet omfattas av 1 § första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Ersättning lämnas för vård som ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. En del av de barn som omfattas av bestämmelserna är s.k. ensamkommande barn, dvs. barn som är under 18 år samt skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe. Ensamkommande barn kan även efter det att de fyllt 18 år vara i behov av vård. Regeringen anser därför att statlig ersättning bör kunna lämnas till kommuner för sådan vård enligt socialtjänstlagen fram till dess att den unge fyller 21 år i de fall vården påbörjats före det att han eller hon fyllde 18 år. Förslaget medför inga ökade utgifter men förutsätter däremot att ändamålet för anslaget vidgas till att omfatta vård enligt socialtjänstlagen av personer mellan 18 och 21 år i de fall vården påbörjats före det att han eller hon fyllde 18 år. Av samma skäl föreslår regeringen på tilläggsbudget i denna proposition (avsnitt 7.2.10) en ändring av kommuners rätt till statlig ersättning för vård av personer som omfattas av 3 § förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flykting- mottagande m.m.
I syfte att stimulera fler kommuner att ta emot ensamkommande barn anser regeringen att den statliga ersättningen till kommuner som träffar överenskommelser med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn bör ökas. Regeringen föreslår därför att anslaget 12:2
Ersättningar och bostadskostnader ökas med 15 000 000 kronor.
För att underlätta för enskilda att återvända till sina hemländer och att skapa möjligheter för dem att åter kunna leva och verka i hemlandet bör ett nytt återetableringsstöd införas. Stödet
194
bör under vissa förutsättningar kunna lämnas till en utlänning som efter avslag på asylansökan återvänder självmant till sitt hemland. Åter- etableringsstöd bör kunna beviljas efter ansökan. Bidrag bör inte lämnas till personer som skall överföras till ett annat land enligt rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat. Stödets storlek bör regleras i förordning och avses motsvara 20 000 kronor till en vuxen person och 10 000 kronor till barn, dock sammanlagt högst 50 000 kronor per familj. Anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader bör därför även kunna användas för åter- etableringsstöd till vissa utlänningar. Anslaget bör av denna anledning ökas med 27 000 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 12:2
Ersättningar och bostadskostnader ökas med 785 000 000 kronor.
7.2.8Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
13:7 Läkemedelsförmånsnämnden
I statsbudgeten för innevarande år finns det för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 58 626 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 13:7 Läkemedels- förmånsnämnden minskas med 5 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:5
Regeringskansliet m.m. minskas anslaget 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden med 5 000 000 kronor.
PROP. 2006/07:100
14:6 Institutet för psykosocial medicin
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 15 471 000 kronor.
Regeringens förslag: Institutet för psykosocial medicin avvecklas från och med den 1 oktober 2007.
Skälen för regerings förslag: Institutet för psykosocial medicin (IPM) inrättades 1980 och har till uppgift att bedriva och främja forskning inom psykosocial medicin. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2007 att IPM bör avvecklas under 2007. Huvuddelen av verk- samheten kommer under återstoden av 2007 att bedrivas av Stockholms universitet. Regeringen föreslår på annan plats i denna proposition (avsnitt 6.6.5) att IPM:s verksamhet bör flyttas till utgiftsområde 16 Utbildning och uni- versitetsforskning. Den del som i samverkan med Stockholms läns landsting bildar Nationellt centrum för suicidprevention och prevention av psykisk ohälsa (NASP) kommer under 2007 att inordnas i Karolinska institutet. Härigenom skapas förutsättningar för att vidmakthålla en expertfunktion för suicidprevention.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Institutet för psykosocial medicin avvecklas från och med den 1 oktober 2007.
14:10 Insatser för vaccinberedskap
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande år.
Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 14:10
Insatser för vaccinberedskap förs upp i statsbudgeten med 1 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2007 för anslaget 14:10 Insatser för vaccinberedskap besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 600 000 000 kronor under åren
Skälen för regeringens förslag: En nationell handlingsplan utgör utgångspunkten för arbetet
195
PROP. 2006/07:100
med att stärka den nationella beredskapen mot pandemisk spridning av influensa. En strävan är att stärka Sveriges förutsättningar att vid influensapandemier skydda befolkningen med hjälp av vacciner.
För 2006 anvisades anslaget 14:10 Vaccin- försörjning med ett belopp på 200 000 000 kronor. Något anslag för motsvarande ändamål har inte anvisats för 2007.
Regeringen avser att vidta åtgärder för att öka beredskapen inför en eventuell influensa- pandemi. I första hand kommer anslagssparandet under anslag 14:10 (2006) Vaccinförsörjning att användas. Därutöver behövs ett bemyndigande för att vid behov kunna ingå avtal om att påbörja uppbyggnaden av en produktionskapacitet av vaccin. Bemyndigandet skall vid behov även kunna användas för att ingå avtal om leverans av vaccin i händelse av influensapandemi. Regeringen bör därför bemyndigas att ingå åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 600 000 000 kronor under åren 2008– 2010.
För att regeringen skall kunna ges ett sådant bemyndigade bör ett nytt ramanslag med ett belopp på 1 000 000 kronor anvisas för 2007 med samma ändamål som anslaget för vaccinför- sörjning som togs upp i statsbudgeten för 2006.
16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 79 900 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder ökas med 2 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att förbättra möjligheterna för Stiftelsen Rikstolktjänst att bedriva insatser för personer med funktions- hinder behöver anslaget 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder ökas med 2 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation minskas med 2 000 000 kronor.
16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 23 286 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation minskas med 2 000 000 kronor.
Anslaget får även användas för att finansiera kostnader för försöksverksamhet angående fritt val av hjälpmedel till äldre och funktions- hindrade.
Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningen av anslaget 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder minskas anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation med 2 000 000 kronor.
Regeringen avser att starta en försöks- verksamhet för att öka valfriheten när det gäller hjälpmedel till äldre och funktionshindrade. Försöksverksamheten är treårig och startar 2007. Ändamålet för anslaget bör därför utvidgas till att även omfatta försöksverksamhet angående fritt val av hjälpmedel till äldre och funktions- hindrade.
7.2.9Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 000 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjuk- vård får även användas för en utvärderingsstudie.
Skälen för regeringens förslag: Från anslaget 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård betalas bidrag till landstingen om landstinget har vidtagit åtgärder i syfte att
196
minska sjukfrånvaron. De närmare villkoren för bidraget anges i överenskommelser mellan Landstingsförbundet (som numera ingår i Sveriges Kommuner och Landsting) och staten.
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvär- dering (IFAU) har redovisat ett förslag till utvärderingsstudie om effekterna av landstingens åtgärder. Det är viktigt att utvärdera effektivi- teten i de olika åtgärder som landstingen vidtar. Anslaget bör därför även kunna användas för en sådan utvärderingsstudie.
7.2.10 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
10:1 Integrationsverket
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 46 730 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 10:1 Integrations- verket ökas med 23 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Integrations- verket skall avvecklas fr.o.m. den 1 juli 2007. Det innebär att vissa myndighetsuppgifter bör föras över till andra myndigheter. Regeringen föreslår i denna proposition (avsnitt 6.6.7) att ansvaret för verksamheten delas upp och flyttas till Migrationsverket, länsstyrelserna, Ungdoms- styrelsen, Statistiska Centralbyrån och Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF- rådet). I nivån för anslaget 10:1 Integrations- verket har beaktats att myndighetens verksamhet endast bedrivs t.o.m. den 30 juni 2007.
För att finansiera den verksamhet som under återstoden av 2007 kommer att utföras av andra myndigheter inom ramen för ändamålet för anslaget 10:1 Integrationsverket, bör anslaget ökas med 23 000 000 kronor. Av dessa medel
beräknas |
Migrationsverket |
få |
disponera |
9 600 000 |
kronor, länsstyrelserna |
sammanlagt |
|
9 000 000 |
kronor, Ungdomsstyrelsen 2 000 000 |
||
kronor, Statistiska centralbyrån 800 000 kronor samt Svenska
PROP. 2006/07:100
10:2 Integrationsåtgärder
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 136 742 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 10:2 Integrations- åtgärder minskas med 51 378 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget 10:2
Integrationsåtgärder minskas med 41 378 000 för att bidra till finansiering av anslaget 10:3
Kommunersättningar för flyktingmottagande. Anslaget minskas med ytterligare 4 500 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.
Slutligen minskas anslaget med 5 500 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kost- nader.
Sammantaget bör därmed anslaget 10:2
Integrationsåtgärder minskas med 51 378 000 kronor.
10:3 Kommunersättningar vid flykting- mottagande
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 831 904 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 10:3 Kommun- ersättningar vid flyktingmottagande ökas med 316 378 000 kronor.
Anslaget får även användas för kostnader för vård som ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga för personer mellan 18 och högst 21 år som omfattas av 3 § förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. om dessa vid ankomsten till Sverige var under 18 år och utan medföljande vårdnadshavare (ensamkommande barn). En förutsättning skall dock vara att vården har påbörjats innan personen fyllt 18 år.
En kommun som träffar överenskommelse med Migrationsverket om att ordna boenden för sådana ensamkommande barn som omfattas av 3 § nämnda förordning skall kunna få en särskild statlig ersättning enligt samma ordning som
197
PROP. 2006/07:100
gäller för boenden som anordnas för asylsökande ensamkommande barn.
En extra ersättning lämnas till kommuner som under 2007 träffar överenskommelse om flyktingmottagande för åren 2007, 2008 och 2009.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 21 § förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. har en kommun rätt till statlig ersättning för vissa kostnader för barn under 18 år som omfattas av 3 § förordningen och som kommit till Sverige utan egen vårdnadshavare. Ensamkommande barn kan även efter det att de fyllt 18 år vara i behov av fortsatt vård. Regeringen anser därför att statlig ersättning bör kunna lämnas till kommuner för sådan vård fram till dess att den unge fyller 21 år i de fall vården påbörjats före det att han eller hon fyllde 18 år.
Av samma skäl föreslår regeringen på tilläggsbudget i denna proposition (avsnitt 7.2.7) en förändring av kommuners rätt till statlig ersättning för vård av personer som omfattas av 7 § förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. om dessa vid ankomsten till Sverige var under 18 år och saknade medföljande vårdnadshavare, samt om vården påbörjades före det att personen fyllt 18 år.
Migrationsverket bör ansvara för överens- kommelser med kommuner om mottagande av ensamkommande barn såväl under asylprocessen som efter beviljat uppehållstillstånd. I detta arbete bör länsstyrelserna bistå Migrationsverket i den mån detta bedöms vara effektivt. Ett mer enhetligt ersättningssystem är att föredra i syfte att minska administrationen och göra det enklare för kommunerna att planera boenden för dessa barn. En särskild ersättning bör på motsvarande sätt som för asylsökande ensamkommande barn kunna lämnas för de platser en kommun tillhandahåller enligt en överenskommelse med Migrationsverket. Om en kommun beslutar om vård i annat boende än vad som regleras i en överenskommelse med Migrationsverket bör ersättning även fortsättningsvis kunna lämnas för vissa faktiska kostnader för sådan vård.
De nya riktlinjerna medför ökade utgifter under 2007 varför anslaget 10:3 Kommun- ersättningar vid flyktingmottagande bör ökas med 16 000 000 kronor. Finansiering sker delvis
genom att det under utgiftsområde 13 Arbets- marknad uppförda anslaget 10:2 Integrations- åtgärder minskas.
De kommande åren beräknas att antalet asylsökande ökar i stället för att minska som tidigare prognoser visade. Därmed kommer antalet uppehållstillstånd att öka liksom behovet av kommunplatser. För att förstärka flykting- mottagandet finns behov av en extra ersättning till kommunerna för att skapa tydliga ekono- miska incitament för kommuner att vidta åtgärder som påskyndar etableringen av flyk- tingar på arbetsmarknaden.
Den extra ersättningen avses bli reglerad i en särskild förordning. En förutsättning för att den extra ersättningen skall kunna utgå är att en kommun under 2007 träffar överenskommelse om flyktingmottagande för åren 2007, 2008 och 2009. Ersättning bör lämnas med 10 000 kronor per person som tas emot och som omfattas av förordningen om statlig ersättning till kommuner för flyktingmottagande m.fl. Därutöver bör ersättning lämnas med 20 000 kronor per vuxen person i åldern
För att den extra ersättningen skall kunna införas under 2007 behöver anslaget 10:3
Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas med 275 000 000 kronor. Den ökade volymen flyktingar medför i sig ökade utgifter under 2007 varför anslaget ökas med 25 378 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgifts- område 13 uppförda anslaget 10:2 Integrations- åtgärder minskas.
Sammantaget bör därmed anslaget 10:3 Kom- munersättningar vid flyktingmottagande ökas med 316 378 000 kronor.
10:6 Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket (nytt anslag)
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande år.
Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 10:6
Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket förs upp i statsbudgeten med 35 000 000 kronor.
198
Skälen för regeringens förslag: Integrations- verket avvecklas per den 1 juli 2007. I nivån för anslaget 10:1 Integrationsverket har beaktats att myndighetens verksamhet endast bedrivs till och med den 30 juni 2007. En särskild utredare har fått i uppdrag att avveckla Integrationsverket (dir. 2007:34). Ett nytt ramanslag 10:6
Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket bör föras upp på statsbudgeten med 35 000 000 kronor för att täcka de kostnader som uppstår i samband med avvecklingen.
22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 057 506 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 22:1 Arbetsmark- nadsverkets förvaltningskostnader ökas med 4 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Som ett led i regeringens samlade insatser inom integrations- området kommer förberedelser för försöksverk- samhet där olika aktörer samverkar för att underlätta för den enskilde att etablera sig i Sverige inledas. Anslaget 22:1 Arbetsmarknads- verkets förvaltningskostnader bör därför ökas med 4 500 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 10:2 Integrationsåtgärder minskas med motsvarande belopp.
22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 235 377 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader minskas med 109 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Från och med den 15 mars 2007 lämnas inte merkostnadser-
PROP. 2006/07:100
sättning för pågående plusjobb som påbörjats före den 24 oktober 2006. Anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader bör därför minskas med 207 000 000 kronor.
För att bidra till att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet bör anslaget minskas med ytterligare 12 500 000 kronor.
Som ett led i regeringens samlade insatser inom integrationsområdet införs från och med den 1 juli 2007 s.k. instegsjobb för personer som nyligen invandrat till Sverige. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kronor.
Vidare sker en utökad satsning på yrkes- kompetensbedömning för arbetssökande. Anslaget bör därför ökas med ytterligare 5 000 000 kronor.
Dessutom kommer förberedelser för försöksverksamhet där olika aktörer samverkar för att underlätta för den enskilde att etablera sig i Sverige att inledas. Anslaget bör därför ökas med 5 500 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 10:2 Integrationsåtgärder minskas med motsvarande belopp.
Sammantaget bör därmed anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader minskas med 109 000 000 kronor.
22:4 Lönebidrag och Samhall m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 12 601 146 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ökas med 123 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa förbättra möjligheterna för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga att få arbete bör antalet platser med lönebidrag och i Samhall ökas. Anslaget 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m. bör därför ökas med 123 000 000 kronor.
199
PROP. 2006/07:100
Ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av Integrationsverkets avveckling
Regeringens förslag: Den sekretess som i dag gäller hos Integrationsverket skall från och med den 1 juli 2007 gälla hos Migrationsverket i ärende om statlig ersättning för kostnader för mottagande av flyktingar och andra skydds- behövande som beviljats uppehållstillstånd och av personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till sådana utlänningar och i verksamhet som avser medverkan till bosättning för sådana personer. Sekretessen skall gälla för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs. För uppgifter i sådana ärenden och i sådan verksamhet där handlingarna omhändertagits för arkivering före den 1 juli 2007 skall sekretess även fortsättningsvis gälla.
Ärendet och dess beredning: Lagförslaget har utarbetats inom Regeringskansliet och har under hand beretts med Integrationsverket och Migrationsverket. Den ändring som föreslås är en konsekvens av att Migrationsverket tar över vissa uppgifter från Integrationsverket i samband med Integrationsverkets avveckling den 1 juli 2007 och är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Skälen för regeringens förslag: Enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. (ersättnings- förordningen) beslutar Integrationsverket om och betalar ut ersättning till kommuner och landsting för kostnader i samband med flyktingmottagande. Integrationsverket med- verkar även till att de asylsökande som får uppehållstillstånd och som bor på någon av Migrationsverkets anläggningar och inte själva kan ordna sitt boende anvisas bostad i en kommun med vilken Integrationsverket har slutit en överenskommelse om mottagande av skyddsbehövande.
Enligt 7 kap. 14 § fjärde stycket sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess hos Integrations- verket i ärende om statlig ersättning för kostnader för mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande som beviljats uppe- hållstillstånd och av personer som beviljats
uppehållstillstånd på grund av anknytning till sådana utlänningar och i verksamhet som avser medverkan till bosättning för nyss nämnda personer. Sekretessen gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs.
När Integrationsverket läggs ner den 30 juni 2007 tar Migrationsverket från och med den 1 juli 2007 över uppgifterna att besluta om och betala ut ersättning till kommuner och landsting för kostnader i samband med flykting- mottagande samt att vid behov medverka vid skyddsbehövandes bosättning. De uppgifter om enskildas personliga förhållanden som hos Integrationsverket omfattas av sekretess- bestämmelsen i 7 kap. 14 § fjärde stycket sekretesslagen kommer därmed att ingå i ärenden och verksamhet hos Migrationsverket.
Det finns i dag inte någon regel om sekretess hos Migrationsverket till skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i sådana ersättningsärenden eller bosättningsverksamhet. Detta är inte en tillfredsställande ordning. Samma skäl som ligger till grund för att sekretesskydd finns för sådana uppgifter hos Integrationsverket gäller även när uppgifter av aktuellt slag hanteras av Migrationsverket. I ärendena kan det finnas uppgifter om den enskildes hälsotillstånd – t.ex. läkarintyg – och andra personliga förhållanden som bör omfattas av sekretess. Sekretesslagen bör därför ändras på så sätt att det sekretesskydd som finns för uppgifterna hos Integrationsverket från och med den 1 juli 2007 skall finnas hos Migrationsverket. För uppgifter i ersättningsärenden och i bosättningsverksamhet där handlingarna omhändertagits för arkivering före denna tidpunkt skall det sekretesskydd som finns i bestämmelsens nuvarande lydelse gälla även fortsättningsvis.
Ett lagförslag i ärendet återfinns i avsnitt 3.3.
7.2.11 Utgiftsområde 14 Arbetsliv
23:1 Arbetsmiljöverket
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 638 906 000 kronor.
200
Regeringens förslag: Anslaget 23:1 Arbetsmiljö- verket minskas med 12 600 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: När Arbets- livsinstitutet läggs ner den 30 juni 2007 kommer ansvaret för toxikologiskt inriktad kriterieverksamhet, som utgör underlag för hygieniska gränsvärden, att inordnas i Arbets- miljöverkets verksamhet. Kostnaden för den tillkommande uppgiften beräknas till 2 600 000 kronor under 2007. Finansiering sker genom att anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet minskas med motsvarande belopp.
För att bidra till att finansiera ökningen av anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet bör anslaget 23:1
Arbetsmiljöverket minskas |
med |
15 |
200 000 |
kronor. Minskningen rör |
medel |
som |
står till |
regeringens disposition och påverkar därmed inte Arbetsmiljöverkets verksamhet.
Sammantaget bör därmed anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket minskas med 12 600 000 kronor.
23:2 Arbetslivsinstitutet
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 164 403 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 23:2 Arbetslivs- institutet ökas med 28 100 000 kronor.
Anslaget får även användas för bidrag till arbetsmarknadens parter avseende utbildnings- insatser.
Skälen för regeringens förslag: Ett bidrag på 33 500 000 kronor behöver betalas ut till arbetsmarknadens parter som ersättning för särskilda utbildningsinsatser som genomfördes under 2006. Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för 2007.
Anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet bör få användas för att betala detta bidrag och bör därför ökas med 24 700 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket minskas med 15 200 000 kronor samt genom att det under utgiftsområde
PROP. 2006/07:100
13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader minskas med 9 500 000 kronor.
Vidare bör anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet minskas med 2 600 000 kronor till följd av att den toxikologiskt inriktad kriterieverksamheten för hygieniska gränsvärden skall inordnas i Arbetsmiljöverkets verksamhet. De samman- tagna effekterna av förändringar emellan Arbetslivsinstitutet och Arbetsmiljöverket innebär att anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet ökas med 12 600 000 kronor.
I samband med avvecklingen av Arbetslivs- institutet flyttas Arbetslivsbibliotekets samlingar till Stockholms universitet. Anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet bör därför ökas med 3 000 000 kronor med anledning av de engångskostnader som uppstår till följd av flytten. Finansiering sker genom att anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad minskas med 3 000 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet ökas med 28 100 000 kronor.
23:8 Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet (nytt anslag)
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande år.
Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 23:8
Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet förs upp i statsbudgeten med 164 217 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Arbetslivs- institutet skall avvecklas den 30 juni 2007. I nivån för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet har för innevarande år beaktats att myndighetens verksamhet endast bedrivs till och med den 30 juni 2007. En särskild utredare tillsätts för att ansvara för avvecklingen av myndigheten (dir. 2007:42). Utredaren kommer att ha arbets- givaransvar för den uppsagda personalen i avvecklingsorganisationen.
Ett nytt anslag 23:8 Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet bör föras upp på stats- budgeten med 164 217 000 kronor.
201
PROP. 2006/07:100
24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering får även användas för stöd till jämställdhetsintegrering.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget 24:3
Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering har använts för att finansiera Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten, JämStöd (N2005:02). Utredningens arbete avslutades den 31 mars 2007. Anslaget bör under 2007 även kunna användas för stöd till andra åtgärder som främjar jämställdhetsintegrering, bl.a. för utbildningsverksamhet inom statliga myndig- heter.
7.2.12Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
25:3 Utveckling av skolväsende, förskole- verksamhet och skolbarnsomsorg
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 138 511 000 kronor. Något bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser har inte lämnats.
Regeringens förslag: Anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarns- omsorg minskas med 483 650 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2007 för anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 550 000 000 kronor under åren
Anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg får även användas för vissa utredningar på skolområdet.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget 25:3
Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg bör minskas med 366 650 000 kronor för att finansiera det föreslagna anslaget 25:81 Fortbildning av lärare. Anslaget bör minskas med ytterligare 117 000 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 25:70
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor.
Anslaget används delvis av Myndigheten för skolutveckling till bidrag till skolutveckling i kommuner och hos andra skolhuvudmän. Myndigheten har beslutat om utgifter för kommande år utan att något bemyndigande finns för anslaget. Regeringen anser att detta är otillfredsställande. I den uppkomna situationen bör detta ekonomiska åtagande hanteras på ett korrekt sätt i förhållande till riksdagen. Regeringen bör därför i efterhand bemyndigas att under 2007 för anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarns- omsorg besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 550 000 000 kronor under åren
Anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bör även få användas för vissa utredningar på skol- området, bl.a. för utredningen om mål och uppföljning i grundskolan och för utredningen om en reformerad gymnasieskola.
25:15 Valideringsdelegationen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 18 499 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 25:15 Validerings- delegationen ökas med 20 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Som ett led i regeringens samlade insatser inom integrations- området kommer Valideringsdelegationen att ges i uppdrag att initiera och leda en pilot- verksamhet för att validera 1 000 personers utländska yrkeskompetens.
Kostnaden för verksamheten beräknas uppgå till 20 000 000 kronor. Anslaget 25:15 Valide- ringsdelegationen bör därför ökas med mot- svarande belopp.
202
25:43 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 222 419 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 25:43 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning ökas med 14 000 000 kronor.
Anslaget 25:47 Högskolan i Kalmar: Grund- utbildning minskas med 14 000 000 kronor.
Skälen för regerings förslag: Ansvaret för utbildningen inom elektroteknik kommer under 2007 att överföras från Högskolan i Kalmar till Blekinge tekniska högskola. Anslaget 25:43
Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning bör därför ökas med 14 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 25:47 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning minskas med mot- svarande belopp.
25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 417 635 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. ökas med 117 000 000 kronor.
Anslaget får även användas för att bilda ett nytt holdingbolag knutet till Växjö universitet.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget 25:70
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. bör tillföras 50 000 000 kronor för forskning och forskarutbildning för lärare. Ytterligare 60 000 000 kronor bör tillföras för vidareutbildning av lärare på lärosäten. Vidare bör 7 000 000 kronor tillföras för utveckling av en speciallärarutbildning. Finansiering sker genom att anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarns- omsorg minskas med 117 000 000 kronor.
PROP. 2006/07:100
Regeringen anser att det är viktigt att Växjö universitet ges möjlighet att genom ett holdingbolag stärka och utveckla sina processer för kommersialisering. Anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. bör därför även få användas för att bilda ett nytt holdingbolag knutet till Växjö universitet.
25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (bemyndigande)
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 45 360 000 kronor. Något bemyndigande att ingå ekono- miska förpliktelser har inte lämnats.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2007 för anslaget 25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 8 000 000 kronor under 2008.
Skälen för regeringens förslag: Internationella programkontoret för utbildningsområdet administrerar utbildningsprogrammet Program- kontorets skolstipendier. Myndigheten behöver under innevarande år fatta beslut om att utdela stipendier för att kunna ge mottagarna rimliga förutsättningar att planera och genomföra verksamhet under första halvåret 2008. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2007 för anslaget 25:77 Internationella program- kontoret för utbildningsområdet ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 8 000 000 kronor under 2008.
203
PROP. 2006/07:100
25:81 Fortbildning av lärare (nytt anslag) |
|
|
Något anslag för detta ändamål finns inte |
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Lotteri- |
|
uppfört i statsbudgeten för innevarande år. |
inspektionen minskas med 200 000 kronor. |
|
|
|
|
|
|
|
Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 25:81 Fortbildning av lärare förs upp i statsbudgeten med 366 650 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2007 för anslaget 25:81 Fortbildning av lärare besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 900 000 000 kronor under åren
Skälen för regeringens förslag: För att stärka lärares möjligheter till kvalificerad fortbildning inleds en omfattande och långsiktig satsning på akademisk fortbildning för lärare. Anslaget bör även få användas för kostnader i samband med administration och uppföljning av fortbildnings- satsningen. För detta ändamål föreslår regeringen att ett nytt anslag 25:81 Fortbildning
av lärare |
förs upp i statsbudgeten med |
366 650 000 |
kronor. Finansiering sker genom |
att anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg minskas med motsvarande belopp. Finansieringsåtgärden innebär därmed att de 300 000 000 kronor som regeringen tidigare avsatt för fortbildning tillförs det nya anslaget. Vidare tillförs anslaget 66 650 000 kronor som tidigare bl.a. avsatts för insatser till funktionshindrade.
För att vid behov kunna ingå nödvändiga åtaganden, bör regeringen bemyndigas att under 2007 för anslaget 25:81 Fortbildning av lärare besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 900 000 000 kronor under åren
7.2.13Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
2:1 Lotteriinspektionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 44 219 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av ökningen av det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans- förvaltning uppförda anslaget 2:5 Avsättning för garantiverksamhet bör anslaget 2:1 Lotteri- inspektionen minskas med 200 000 kronor.
28:27 Centrala museer: Myndigheter
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 838 556 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 28:27 Centrala museer: Myndigheter ökas med 2 030 000 kronor.
Anslaget 28:30 Bidrag till vissa museer minskas med 2 030 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Möjligheterna att utveckla verksamheten på Prins Eugens Waldemarsudde behöver förstärkas. Anslaget 28:27 Centrala museer: Myndigheter bör därför ökas med 2 030 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 28:30 Bidrag till vissa museer minskas med motsvarande belopp. Finansie- ringsåtgärden innebär en omdisponering av de medel som frigjorts till följd av avvecklingen av verksamheten vid Stiftelsen Rooseum.
Föreskrifter om avgifter för spel och lotterier m.m.
Regeringens förslag: Regeringen får bestämma att myndighet får meddela föreskrifter om avgifter för tillstånd och tillsyn enligt lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel och enligt kasinolagen (1999:355).
Den hänvisning till 22 § andra stycket lotterilagen (1994:1000) som finns i 42 § samma lag ersätts med en hänvisning till 22 § tredje stycket.
204
Ärendet och dess beredning: Inom Regerings- kansliet har promemorian Föreskrifter om avgifter för spel och lotterier m.m. (dnr Fi2007/1818) utarbetats. Promemorian har remitterats till Ekonomistyrningsverket och till Lotteriinspektionen som båda har förklarat att de inte har något att invända mot förslagen. Lotteriinspektionen har dock beträffande förslaget om ändring i lotterilagen (1994:1000) ifrågasatt om det inte vore lämpligt med en övergångsbestämmelse om fortsatt giltighet för beslut som meddelats före ikraftträdandet. Förslagen till lagändring är av enkel beskaffenhet. Regeringen finner därför att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Härvid har beaktats att en motsvarande bestämmelse om avgifter i lotterilagen har varit föremål för Lagrådets granskning. Något yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.
Skälen för regeringens förslag: Regleringen av avgifter i lotterilagen utgår från att avgifts- sättningen hör till riksdagens kompetensområde. Regleringen av avgifter i lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel (automatspels- lagen) och kasinolagen (1999:355) överens- stämmer dock inte helt med regleringen i lotterilagen. Detta har medfört oklarheter om tillsynsmyndigheten, Lotteriinspektionen, kan meddela föreskrifter om storleken på avgifter för framför allt tillsyn enligt automatspelslagen och kasinolagen. Det föreslås därför att denna oklarhet undanröjs genom att det i nämnda lagar, på samma sätt som i lotterilagen, införs ett bemyndigande från riksdagen till regeringen att överlåta beslutanderätten vidare till den myndighet som regeringen bestämmer i frågor om avgifter för tillstånd och tillsyn. På detta sätt införs enhetliga regler för avgiftssättningen för tillstånd och tillsyn enligt automatspelslagen, kasinolagen och lotterilagen.
Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4 och 3.6. Den 1 januari 2005 trädde den nuvarande lydelsen av 22 § lotterilagen i kraft. I paragrafen infördes då ett nytt andra stycke (se prop. 2004/05:3). Av förbiseende föreslogs ingen ändring i 42 § samma lag trots att det i denna paragraf görs en hänvisning till 22 § andra stycket. Det föreslås därför att den nuvarande hänvisningen i 42 § rättas till med hänsyn tagen till den nu gällande lydelsen av 22 §. Den föreslagna bestämmelsen bör tillämpas från och
med den 1 januari 2005.
Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.5.
PROP. 2006/07:100
7.2.14Utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik
31:2 Räntebidrag
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 013 963 000 kronor.
Regeringens förslag: Vårdboenden, som är specialbyggnad enligt 2 kap. 2 § fastighets- taxeringslagen (1979:1152), skall ingå i avtrappningen av den statliga bostadsbyggnads- subventionen, det s.k. räntebidraget. Avtrapp- ningen av räntebidraget för dessa fastigheter styrs av fastighetens färdigställandeår i stället för dess värdeår.
Skälen för regeringens förslag: Den statliga bostadssubventionen, det s.k. räntebidraget, avtrappas under perioden
De ökade utgifterna ryms inom anslaget 31:2
Räntebidrag.
205
PROP. 2006/07:100
31:11 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 90 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 31:11 Omstruk- turering av kommunala bostadsföretag får även användas för stöd till rivning och sanering av flerbostadshus på fastigheter som är herrelösa inom Tierps kommun.
Skälen för regeringens förslag: I Tierps kommun finns sju flerbostadshus med totalt 157 lägenheter på en herrelös fastighet i Söderfors. Byggnaderna är förstörda och utgör en säkerhetsrisk bl.a. för lekande barn.
Mot bakgrund av de särskilda förhållanden som råder i det aktuella området och övriga speciella omständigheter kring dessa fastigheter, anser regeringen att ett stöd bör utgå till Tierps kommun som motsvarar hälften av de faktiska kostnaderna för rivning och sanering av husen, dock högst ett belopp om 5 000 000 kronor.
Anslaget 31:11 Omstrukturering av kommu- nala bostadsföretag bör även få användas för stöd till rivning och sanering av flerbostadshus på fastigheter som är herrelösa inom Tierps kommun.
31:13 Stöd för att underlätta för enskilda att etablera sig på bostadsmarknaden
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 100 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Ändamålet för anslaget 31:13
Stöd för att underlätta för enskilda att etablera sig på bostadsmarknaden ändras så att det gäller statligt bidrag till kommuner som gått i borgen för enskilda hushålls skyldighet att betala hyra för sin bostad (kommunala hyresgarantier).
Bidrag lämnas med ett av regeringen bestämt belopp per hyresgaranti som kommuner efter behovsprövning lämnat för enskilda hushåll som saknar ett självständigt boende. En förutsättning skall vara att de hushåll för vilka garantierna lämnats har fått en bostad med hyresrätt och
besittningsskydd samt att hyresgarantin omfattar minst sex månadshyror. Bidrag skall ges till hyresgarantier som lämnas från och med den 1 juli 2007.
Ärendet och dess beredning: I en departe- mentspromemoria, Bostadsfinansiering (Ds 2005:39), utarbetad inom tidigare Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, föreslås infö- rande av kommunala hyresgarantier. Den tidigare regeringen aviserade i 2006 års ekonomiska vårproposition att ett statligt bidrag till kommunala hyresgarantier för vissa grupper skulle införas. Därefter omarbetades och utvecklades förslaget av samma departements- promemoria i en särskild promemoria – Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden (dnr M2006/2447). Promemorian har remiss- behandlats. Remissvaren finns tillgängliga inom Finansdepartementet (dnr Fi2007/110). I budgetpropositionen för 2007 aviserade regeringen avsikten att återkomma till riksdagen med förslag till hur ett stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad skall utformas (prop. 2006/07:1, utg.omr. 18, s. 55f.).
Departementspromemorians förslag: Över- ensstämmer i allt väsentligt med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Förslaget om ett statligt bidrag för kommunala hyresgarantier har mött ett blandat mottagande. Flera invändningar rör ökande administrativa kostnader för kommu- nerna och att ett statligt bidrag om 5 000 kronor per hyresgaranti inte är tillräckligt.
Skälen för regeringens förslag: I den bostadspolitiska propositionen (2006/07:61) har regeringen föreslagit att kommuner ges befogenhet att ställa säkerhet för att ett avtal om hyra av bostadslägenhet fullgörs. Regeringen aviserade också att man skulle återkomma i den ekonomiska vårpropositionen med en närmare precisering av hur det i budgetpropositionen för 2007 aviserade stödet skulle utformas.
Syftet med ett statligt bidrag är att stimulera kommunerna att ge stöd till hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende, men som har svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden genom att de av olika skäl har svårt att uppfylla hyresvärdars krav för att teckna ett hyresavtal, t.ex. för att de
206
saknar fast anställning eller har betalnings- anmärkning.
Stödet är begränsat till de 100 miljoner kronor per år som avsatts under anslaget 31:13 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad (prop. 2006/07:1, utg.omr. 18, bet. 2006/07:CU1, rskr. 2006/07:74).
Kommunala hyresgarantier skall bara lämnas efter en prövning av det enskilda hushållets behov och utan hänsyn till om fastighetsägaren är t.ex. ett kommunalt eller privatägt bostadsföretag, vilket skall anges i ansökan om statligt bidrag. Även om hyresgarantier i stor utsträckning kan antas rikta sig till ungdomar bör inte andra grupper uteslutas. Bland annat kan möjligheten att erhålla hyresgarantier förväntas bidra till ökad integration.
Hyresgarantier bör bara lämnas för de hushåll som har ekonomiska förutsättningar att själva betala kostnaderna för boendet, men som ändå har svårigheter att ta sig in på bostads- marknaden. Generella bistånd såsom eventuell rätt till bostadsbidrag, studiestöd, sjukförsäkring eller liknande allmänna stöd bör accepteras vid bedömning av hushållets betalningsförmåga.
En förutsättning för att ett statligt bidrag skall ges bör vara att hushållet med hjälp av hyresgaranti har fått hyra en hyresrätt som är förenad med besittningsskydd enligt bestämmel- serna i 12 kap. jordabalken (hyreslagen).
Föreskrifter om villkoren för ett statligt bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostads- marknaden bör meddelas i en förordning.
Regeringen anser att denna typ av stöd bör samordnas med stöd av ekonomisk natur. Mot denna bakgrund anser regeringen att Statens bostadskreditnämnd (BKN) bör besluta om bidrag och bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om det administrativa förfarandet kring bidraget
Flera remissinstanser har uttalat farhågor att det statliga stödet är för lågt och inte täcker den ekonomiska risk kommunerna påtar sig. Regeringen har förståelse för dessa synpunkter. Regeringen avser därför att ge BKN i uppgift att ta fram underlag för hur prövning av ansökan om hyresgaranti bör hanteras samt underlag för avtal om kommunal hyresgaranti. BKN bör vidare kunna ge kommunerna rådgivande underlag för riskbedömning vid hantering av hyresgarantier.
PROP. 2006/07:100
De tillkommande uppgifter som förslaget innebär för BKN medför extra kostnader för myndigheten men bedöms bli av sådan omfattning att de ryms inom myndighetens förvaltningsanslag.
Fortsatt hantering av äldre bostadskreditgarantier
Regeringens förslag: Äldre garantier skall kunna ersättas med avtalsreglerade garantier varvid garantitiden får förlängas i högst tio år. Bostads- kreditnämndens garantireserv får utnyttjas för att reducera avgifterna för dessa garantier.
Bakgrund
Äldre bostadskreditgarantier
De s.k. äldre kreditgarantierna för bostäder registrerades fram till och med 1997 och huvudsakligen under åren 1992 och 1993. De omfattade lån som tidigare hade varit statligt reglerade bostadslån men övergått till den ordinarie kreditmarknaden, då statliga bostads- lån avskaffades. Garantistocken ”äldre garantier” omfattar cirka 3 800 garantier, varav garantier till bostadsrättsföreningar och hyresfastigheter omfattar garanterade lån om drygt 3 miljarder kronor. Garantier för egnahem omfattar lån om endast drygt 400 miljoner kronor. De äldre garantierna är i många fall lån som överstiger marknadsvärdet.
De äldre garantierna omfattar inga formella garantihandlingar i form av avtal eller ensidigt åtagande från Statens bostadskreditnämnd (BKN). Det är först när en kreditgivare aktualiserar garantin på grund av att låntagaren inte fullgör sina åtaganden som BKN prövar om förutsättningar föreligger att ersätta långivaren för dennes förlust. Denna osäkerhet för långivaren var ett av skälen till att ett nytt system med avtalsreglerade garantier infördes 2004.
Löptiden för en äldre garanti är 25 år. De äldre bostadskreditgarantierna upphör således med början 2017.
Nya bostadskreditgarantier
År 1997 infördes en ny modell för garantihantering i staten som innebär att en avgift skall tas ut för statliga garantier som motsvarar den ekonomiska risk och övriga kostnader som garantin innebär för staten. De
207
PROP. 2006/07:100
bostadskreditgarantier som från 1997 utfärdades enligt den nya modellen hanterades fram till 2004 enligt förordningen (1991:1924) om statlig kreditgaranti för bostäder, samma förordning som för de äldre kreditgarantierna. Även dessa garantier saknar formella avtal mellan BKN och de kreditinstitut som då erhöll kreditgaranti.
Denna förordning ersattes av förordningen (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån för bostadsbyggande m.m. De centrala föränd- ringarna i denna förordning jämfört med tidigare är att garantins omfattning grundar sig på fastighetens marknadsvärde och att den utgörs av ett formellt avtal mellan staten genom BKN och kreditinstitutet.
Skälen för regeringens förslag: I syfte att erhålla ett system för kreditgarantier till bostadssektorn i enlighet med den statliga garantimodellen bör alla garantier som avviker från denna omförhandlas. Särskilda bestäm- melser för hantering av äldre bostadskredit- garantier bör utfärdas.
Regeringen anser att äldre bostadskredit- garantier bör ersättas med avtalsreglerade garantier (ersättningsgarantier). Avvecklingen bör ske genom att garantier i vissa fall förlängs medan andra minskas eller avvecklas. Målsättningen är att alla garantier utformas med avtal i enlighet med principen i nu gällande förordning om statlig kreditgaranti för lån för bostadsbyggande m.m. Ett nytt avtal om kreditgaranti kan enbart tecknas för belopp som vid datum för en ny förordnings ikraftträdande är garanterat genom registrering i BKN:s register. Det sammanlagda garantibeloppet får således inte gå utöver vad som är registrerat i BKN:s register den dagen. Huvudprincipen är att minskade eller avvecklade garantier byts mot förlängda garantier i andra objekt. En förlängning av garantitiden utöver 25 år skall enbart kunna göras om utrymme skapas genom att andra garantier avvecklas eller minskas. En förlängning får göras om högst tio år så att den totala garantiperioden uppgår till högst 35 år. Bytesmöjligheten förutsätts innebära att förväntade kostnader för återstående kredit- garantier hamnar inom ramen för den ingående garantireserven för 2007 och att statens totala engagemang inte ökar. Därmed behövs inga ytterligare avsättningar till garantireserven göras. Garantiavgiften för äldre garantier är i dag inte baserad på statens risk. Kostnader för förluster
för dessa garantier bör täckas med avgifter. De omförhandlade äldre garantierna kan förväntas få höga (riskavspeglande) avgifter och kommer därför att behöva subventioneras till en del. De medel som tidigare förts till BKN:s garantireserv bör i mån av utrymme få användas för att subventionera del av avgift för dessa äldre garantier som omvandlats till avtalsreglerade garantier. Garantireserven bör också få användas till de kostnader för skador/infriande av garantier som uppstår. En särredovisning av subvention av avgifterna från BKN:s garanti- reserv kommer att ske årligen i årsredovisningen för staten.
7.2.15Utgiftsområde 19 Regional utveckling
33:3 Transportbidrag
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 358 864 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 33:3 Transport- bidrag ökas med 93 833 000 kronor.
Anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med 3 833 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Ökade trans- portvolymer och transportkostnader samt att fler företag är berättigade till transportbidrag medför högre utgifter än beräknat. Anslaget 33:3 Transportbidrag bör därför ökas med 93 833 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskar med 3 833 000 kronor.
208
7.2.16Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
34:3 Åtgärder för biologisk mångfald
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 051 322 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskas med 89 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget 34:3
Åtgärder för biologisk mångfald bör minskas med 50 000 000 kronor för att finansiera det nya anslaget 34:11 Miljöbilspremie och med ytterligare 38 000 000 kronor för att delvis finansiera det nya anslaget 34:12 Havsmiljö. Vidare bör anslaget minskas med 1 500 000 kronor för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m.
Sammantaget minskas därmed anslaget 34:3
Åtgärder för biologisk mångfald med 89 500 000 kronor.
34:11 Miljöbilspremie (nytt anslag)
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande år.
Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 34:11 Miljöbilspremie förs upp i statsbudgeten med 50 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: En miljöbils- premie bör införas för att stimulera använd- ningen av bränsleeffektiva bilar och bilar med förnybara bränslen. Åtgärden ligger i linje med
PROP. 2006/07:100
Ett nytt anslag 34:11 Miljöbilspremie bör föras upp i statsbudgeten med 50 000 000 kronor för administration och utbetalning av bidrag till en miljöbilspremie. Finansieringen sker genom att anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskar med motsvarande belopp. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2008 vad gäller fördelning av medel mellan bidragsanslaget och det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget 36:1
Vägverket: administration.
34:12 Havsmiljö (nytt anslag)
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande år.
Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 34:12 Havsmiljö förs upp i statsbudgeten med 40 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I Östersjön och Västerhavet har övergödning, hårt fisketryck och utsläpp av miljögifter fått alarmerande konsekvenser. Det är därför angeläget att förstärka insatserna för havsmiljön med miljö- och kostnadseffektiva åtgärder. En del satsningar kan komma igång i mindre skala redan under 2007. Ett nytt anslag 34:12 Havsmiljö bör föras upp i statsbudgeten med 40 000 000 kronor för detta ändamål.
Det nya anslaget bör även få användas för inrättandet av en satellitbildsdatabas vid Lant- mäteriverket. En sådan innebär ökad tillgänglig- het till data för olika användningsområden bl.a. för att upptäcka förändringar i havsmiljö och vegetation.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskas med 38 000 000 kronor.
7.2.17 Utgiftsområde 21 Energi
35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål ett ramanslag uppfört om 201 690 000 kronor.
209
PROP. 2006/07:100
Regeringens förslag: Anslaget 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader ökas med 7 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Energi- marknadsinspektionen vid Statens energi- myndighet har ansökt om tvångsinlösen av elnätsverksamheten i Ekfors Kraft AB vid fastighetsdomstolen i Luleå enligt lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar. Den pågående tvångs- inlösenprocessen beräknas medföra betydande kostnader för Energimarknadsinspektionen som svarar för både de egna och motpartens processkostnader. Anslaget 35:1 Statens energi- myndighet: Förvaltningskostnader behöver därför ökas med 7 000 000 kronor.
Finansiering sker genom anslaget 35:11 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme minskas med motsvarande belopp.
35:3 Teknikupphandling och marknadsintroduktion
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål ett ramanslag uppfört om 65 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 35:3 Teknik- upphandling och marknadsintroduktion ökas med 5 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Möjligheten att söka det särskilda investeringsstödet för att främja installation av solvärme i bostadshus och bostadsanknutna lokaler gäller fram till och med utgången av 2007. Efterfrågan på stöd bedöms överstiga tillgängliga medel för ändamålet. Det är angeläget att kunna möta den ökade efterfrågan. Anslaget 35:3 Teknikupphandling och marknads- introduktion bör därför ökas med 5 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 35:11
Stöd för konvertering från direktverkande elvärme minskas med motsvarande belopp.
35:11 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål ett ramanslag uppfört om 353 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 35:11 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme minskas med 12 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget minskas med 7 000 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 35:1 Statens energi- myndighet: Förvaltningskostnader. Anslaget minskas med ytterligare 5 000 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 35:3 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme.
Sammantaget bör därmed anslaget 35:11 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme minskas med 12 000 000 kronor.
Förslag till lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus
Regeringens förslag: Kreditering på skattekonto enligt lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus får inte minska statens inkomst av skatter med ett större belopp än 288 533 000 kronor under 2007.
Skälen för regeringens förslag: Krediteringarna av beslutade stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem under 2006 blev lägre än vad som förutsattes. Av den beslutade ramen för 2006 på 205 000 000 kronor utnyttjades 161 500 000 kronor. En betydande andel av de stöd som beviljades under 2006 kommer att belasta krediteringsutrymmet för 2007. Ramen för kreditering på skattekonto bör därför ökas till 288 533 000 kronor för 2007.
Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.8.
210
7.2.18 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 13 315 807 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ökas med 125 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: En väl fungerande infrastruktur är en grund- förutsättning för företagen och för att människors vardag skall fungera. Punktligheten för tågen i Stockholmsregionen har försämrats kontinuerligt för att under 2006 nå en oacceptabel nivå. Den samlade mängden förseningar för resenärerna inom området motsvarar en arbetsvecka per år för en genomsnittlig pendlare. Sammantaget innebär det en samhällsekonomisk förlust på mer än en miljard kronor årligen.
De största aktörerna för persontrafiken inom Stockholmsregionen, SJ AB, SL AB och Banverket, har tagit ett initiativ till en gemensam åtgärdsplan för järnvägstrafiken i Stock- holm/Mälardalen för att komma tillrätta med problemen. Åtgärderna omfattar för Banverkets del främst förbättring av drift och underhåll samt investeringar i infrastrukturen. För att göra detta möjligt bör anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ökas med 125 000 000 kronor.
36:16 Järnvägsstyrelsen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 49 757 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 36:16 Järnvägs- styrelsen ökas med 3 600 000 kronor.
Anslaget 36:3 Banverket: Administration minskas med 3 600 000 kronor.
PROP. 2006/07:100
Skälen för regeringens förslag: Inom Euro- peiska unionen pågår sedan tidigt
36:17 Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m. (nytt anslag)
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande år.
Regeringens förslag: Ett nytt anslag 36:17 Träng- selskatt i Stockholm: Adminstrationskostnader m.m. förs upp i statsbudgeten med 461 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I nära anslutning till denna proposition lämnas propositionen Införande av trängselskatt i Stockholm till riksdagen (prop. 2006/07:109) i vilken regeringen föreslår att trängselskatt införs i Stockholm från och med den 1 augusti 2007. En fond avses användas för att föra intäkterna från trängselskatten till investeringar i väginfra- struktur. Uppbyggnaden av fonden avses ske enligt följande.
Inkomster från trängselskatten bör redovisas mot inkomsttitel på statsbudgetens inkomstsida. På statsbudgetens utgiftssida anvisas två nya anslag. Det ena anslaget är avsett för de system- och administrationskostnader m.m. som Vägverket, Skatteverket, Sveriges Domstolar, Regeringskansliet och Kronofogdemyndigheten har till följd av trängselskatten.
Det andra anslaget bör användas för själva fonduppbyggnaden och skall motsvara
211
PROP. 2006/07:100
skillnaden mellan inkomster av trängselskatt och system- och administrationskostnaderna. År- ligen förs ett belopp som motsvarar anvisat anslag till ett räntebärande trängselskattekonto i Riksgäldskontoret. På detta konto, som utgör själva fonden, ackumuleras successivt medel.
Nettointäkternas storlek är svåra att beräkna. Det budgeterade överskottet som kommer att tillföras kontot i Riksgäldskontoret ett visst år, kan därför komma att avvika från det faktiska överskottet. En slutlig justering som beaktar denna eventuella skillnad kommer att ske med två års eftersläpning.
I ovan nämnda proposition beräknas system- och administrationskostnaderna under 2007 överstiga intäkterna av trängselskatt med cirka 130 miljoner kronor. Skälet till underskottet är framför allt de höga kostnader som Vägverket har i samband med återstarten av systemet samt att skatt enbart tas ut under fem månader under 2007. Eftersom det uppstår ett underskott under 2007 är det endast anslaget för kostnader för trängselskatten som skall föras upp under innevarande år. Det anslag som skall svara för fonduppbyggnaden kommer att ingå i budgetpropositionen för 2008.
I statsbudgeten finns sedan 2005 uppfört ett anslag för försök med trängselskatter i Stockholm under utgiftsområde 2 Samhälls- ekonomi och finansförvaltning. Detta anslag för försöksverksamheten kommer att upphöra efter utgången av 2007. Det är rimligt att under utgiftsområde 22 Kommunikationer hålla ihop de nya olika åtgärder som krävs när nu trängselskatten föreslås för att föra intäkterna från trängselskatten till investeringar i väginfrastruktur.
Statliga myndigheters direkta merkostnader med anledning av att trängselskatt i Stockolm införs beräknas till 461 000 000 kronor för 2007. Ett nytt anslag 36:17 Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m. bör föras upp i statsbudgeten med 461 000 000 kronor för system- och administrationskostnader samt kostnader för uppföljning.
7.2.19Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
42:6 Djurskyddsmyndigheten
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 46 054 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 42:6 Djurskydds- myndigheten ökas med 16 733 000 kronor.
Regeringen får disponera avgiftsintäkterna avseende djurskydd enligt djurskyddslagen (1988:534) samt avgifter enligt lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar.
Skälen för regeringens förslag: Djurskydds- myndigheten skall läggas ner den 1 juli 2007. I nivån för anslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten har beaktats att myndigheten upphör den 30 juni 2007.
Som en följd av nedläggningen kommer Statens jordbruksverk att överta ansvaret för den djurskyddsverksamhet som skall bedrivas. Statens jordbruksverk kommer även att ansvara för avvecklingen av Djurskyddsmyndigheten. För att täcka kostnader för den djurskydds- verksamhet som bedrivs under återstoden av 2007 och för avvecklingen av myndigheten bör anslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten ökas med 16 733 000 kronor.
Regeringen har i propositionen Ersättning vid smittsamma djursjukdomar, m.m. (prop. 2006/07:77) föreslagit de lagändringar som följer av att Djurskyddsmyndigheten avvecklas. Regeringen har i dag rätt att disponera avgiftsintäkter avseende djurskydd enligt djurskyddslagen (1988:534) samt avgifter enligt lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar inom Djurskyddsmyndighetens område. Eftersom det nuvarande bemyndigandet är avgränsat till avgifter inom Djurskydds- myndighetens område behöver regeringen vid en avveckling av Djurskyddsmyndigheten på nytt bemyndigas att få disponera avgiftsintäkterna avseende djurskydd enligt i övrigt oförändrade villkor.
212
43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 78 939 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 43:5 Räntekost- nader för förskotterade arealersättningar m.m. får även användas för återbetalning av felaktigt debiterade räntor inklusive eventuell ränte- kompensation.
Skälen för regeringens förslag: I början av
Enligt Högsta domstolens dom den 21 februari 2007, i mål mellan Statens jordbruksverk och en jordbrukare (T
Med anledning av Högsta domstolens dom avseende omställningsstödet bör även åter- betalning av felaktigt debiterade räntor inklusive eventuell räntekompensation inrymmas under ändamålet för anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. Utgifterna för det vidgade ändamålet bedöms rymmas inom ramen för det anvisade anslaget.
PROP. 2006/07:100
7.2.20 Utgiftsområde 24 Näringsliv
38:2 Näringslivsutveckling m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 374 509 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 38:2 Näringslivs- utveckling m.m. ökas med 79 400 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen initierar under året en flerårig satsning på att utveckla svensk miljöteknik. Åtgärderna avses utformas i samråd med näringslivet och skall vara framåtsyftande och inriktas på att främja konkurrenskraften inom miljöteknikområdet. Det är regeringens bedömning att behovet av teknik för minskad miljöpåverkan såväl som resurseffektiva produktionsprocesser och miljö- anpassade varor och tjänster kommer att vara stort inom flera områden. Satsningen syftar till att öka möjligheterna till svensk export inom området miljöteknik med en på sikt ökad inriktning på små och medelstora företag. Åtgärderna har inledningsvis en tyngdpunkt i miljöinriktad forskning, utveckling och demonstration för huvudsakligen vägfordon, men även civila flygplan, då detta möjliggör att satsningen snabbt kan komma igång.
Åtgärderna skall fokusera på miljöinriktad forskning, utveckling och demonstration inom områden där Sveriges redan starka position kan ytterligare utvecklas.
För genomförande av program för utveckling och ökad konkurrenskraft för svensk miljöteknik bör anslaget 38:2 Näringslivs- utveckling m.m. ökas med 80 000 000 kronor.
För att finansiera ökningen av anslaget 38:3
Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltnings- kostnader minskas anslaget med 600 000 kronor.
Sammantaget ökar därmed anslaget 38:2
Näringslivsutveckling m.m. med 79 400 000 kronor.
213
PROP. 2006/07:100
38:3 Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 76 747 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 38:3 Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader
ökas med 600 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) ansvarar för Sveriges officiella statistik avseende nystartade företag. ITPS utvecklar en ny undersök- ningsdesign i syfte att dels kunna redovisa antalet nystartade företag på en mer detaljerad regional nivå än län, dels redovisa nyföretagandet på mer detaljerade branschnivåer. Statistiken ger förutsättningar för förbättrad uppföljning.
ITPS gör omprioriteringar för att långsiktigt klara de ökade kostnaderna till följd av den nya undersökningen. Under 2007 uppstår dock en tillfällig kostnadsökning på grund av att delar av den nya undersökningen måste genomföras parallellt med sedan tidigare pågående verksamhet. För att klara de ökade kostnaderna bör anslaget 38:3 Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader ökas med 600 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. minskas med 600 000 kronor.
38:18 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 24 150 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 38:18 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. ökas med 100 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I budget- propositionen för 2007 gjorde regeringen bedömningen att försäljning bör ske av statligt ägda företag motsvarande 50 miljarder kronor
per år, totalt 150 miljarder kronor under perioden
Regeringen har i propositionen Försäljning av vissa statligt ägda företag (prop. 2006/07:57) föreslagit att riksdagen godkänner att de kostnader som uppkommer för staten i samband med åtgärder för försäljning av aktier i Civitas Holding AB, Nordea Bank AB, OMX AB, Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB, TeliaSonera AB samt V&S Vin & Sprit AB får avräknas mot försäljningsintäkterna. I proposi- tionen aviserades att regeringen avsåg att återkomma i 2007 års ekonomiska vårproposi- tion med förslag om hur kostnaderna som kan uppstå innan försäljningsintäkterna erhållits bör finansieras.
För att finansiera de kostnader som uppstår innan försäljningsintäkterna erhållits och som inte utgörs av direkta försäljningsomkostnader, bör anslaget 38:18 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m.
ökas med 100 000 000 kronor.
Regeringen avser att informera riksdagen om försäljningarna i den årliga skrivelsen till riksdagen med redogörelse för de statligt ägda företagen. Regeringen kommer också att redovisa respektive försäljning, inklusive uppgifter om kostnader för rådgivning m.m., i kommande budgetpropositioner.
214
Exportkreditnämnden
Regeringens förslag: Exportkreditnämndens huvudmål är att stärka den ekonomiska utvecklingen i Sverige genom att främja svensk export och näringslivets internationalisering.
Regeringen bemyndigas att besluta om ändrade riktlinjer för Exportkreditnämnden som innebär att myndigheten ges möjligheter att bevilja garantier för exportrelaterade transak- tioner i vilka det finns ett betydande svenskt intresse. Exportkreditnämnden ges även större flexibilitet i utformningen och utbudet av riskavtäckningstjänster.
ÄrendetT och dess beredning:T Efter förslag från Exportkreditnämnden (EKN) om ändrade riktlinjer för myndigheten har en översyn av frågan gjorts inom Regeringskansliet. Översynen har resulterat i en departementspromemoria som remissbehandlats (UD2007/9749/EIM). En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Regeringskansliet.
Promemorians förslag: EKN:s verksamhet styrs av förordningen (1990:113) om exportkreditgaranti. I syfte att anpassa EKN:s tjänsteutbud till företagens efterfrågan på riskavtäckning har en rad förändringar successivt genomförts. Flera faktorer pekar dock på att nuvarande förordning inte till fullo motsvarar dagens verksamhetsbetingelser för den exportinriktade delen av svenskt näringsliv. En tilltagande globalisering med ändrade företags- strukturer och handelsmönster samt en snabb utveckling av finansieringstekniker i den internationella handeln skapar nya behov som EKN har svårt att möta. Nuvarande regler begränsar EKN:s möjligheter att täcka exportaffärer som inkluderar varor och tjänster från svenska dotterbolag i utlandet när dessa är kontraktsskrivande part. Vidare har EKN svårt att anpassa sitt tjänsteutbud till förändringar i efterfrågan och det ökade behovet av skräddarsydda lösningar då ändringar i förordningen kräver beslut av både riksdagen och regeringen. Sammantaget innebär detta att EKN:s potential att främja svensk exportnäring inte utnyttjas till fullo och företagen säger sig gå miste om viss utlandsförsäljning. Trots att likviditeten på marknaden för närvarande är god och att det även finns privata aktörer består
PROP. 2006/07:100
behovet av statlig riskavtäckning, inte minst på nya samt svåra och mer riskfyllda marknader. För små och medelstora företag är möjligheten att få privat risktäckning mycket begränsad. Mandaten för exportkreditgarantiinstitut i flera konkurrerande länder har breddats under senare år. För svenskt näringsliv är konkurrens- neutralitet av stor vikt i detta sammanhang.
Remissinstanserna: Stöd till förslagen i promemorian ges av en majoritet av remissinstanserna. Ett fåtal av remissinstanserna som stödjer förslaget föreslår dessutom kompletterande skrivningar om fattigdoms- bekämpning och mänskliga rättigheter. Några remissinstanser har förslag om avgränsningar mot den privata sektorn. Flera remissinstanser påpekar behovet av uppföljning och kontroll av EKN:s verksamhet efter en mandatändring.
Skälen för regeringens förslag: Exportkredit- nämndens nuvarande huvudmål är att främja svensk export. För att EKN:s verksamhet skall kunna anpassas till dagens verksamhets- betingelser bör målet för EKN vara att stärka den ekonomiska utvecklingen i Sverige genom att främja svensk export och näringslivets internationalisering. EKN skulle därmed ges utrymme att bevilja garantier för export- relaterade transaktioner i vilka det finns ett betydande svenskt intresse. Ett svenskt intresse anses föreligga om en exportrelaterad transak- tion bedöms vara av svenskt samhällsintresse eller på annat sätt till gagn för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Den relativt detaljerade styrningen i gällande förordning bör vidare frångås för att ge EKN ökat manöverutrymme och större flexibilitet i utformningen och utbudet av riskavtäckningstjänster. Regeringen förutsätter att EKN vid ett eventuellt bredare mandat kommer att agera på ett sätt som inte äventyrar kravet på att verksamheten på sikt skall gå ihop och inte innebär någon ökning av statens risk eller kostnad. De kontroll- och återrapporteringskrav som åligger EKN ger riksdagen och regeringen goda möjligheter att säkerställa att garantiverksamheten även i fortsättningen bedrivs enligt givna instruktioner och riktlinjer.
En reviderad förordning bör begränsas till att ange ramar och grundläggande krav för verksamheten. I förordningen bör vidare regleras att exportkrediter skall beviljas i enlighet med Sveriges internationella åtagande om statstödd exportfinansiering. Exportkreditgarantier bör
215
PROP. 2006/07:100
beviljas som ett komplement till utbudet av kommersiella garantier. I första hand bör EKN erbjuda kreditgarantier i affärer där privata aktörer inte erbjuder finansiella instrument som försäkrar mot risk. EKN bör följa de regler som fastställts i OECD beträffande
Arbetslivsresurs AR AB (bemyndigande)
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att vidta de åtgärder som bedöms lämpliga för att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i Arbetslivsresurs AR AB.
Regeringen bemyndigas att kunna tillskjuta högst 30 000 000 kronor för att vid behov förstärka bolagets ekonomiska ställning. Dessa medel skall finansieras från det särskilda kontot i Riksgäldskontoret som är avsett för kapital- insatser i av staten hel- eller delägda bolag i enlighet med av riksdagen fastställda villkor för kapitaltillskott.
Bakgrund: Riksdagen beslutade i december 2005 om en sammanslagning av enheten Arbetslivs- tjänster och Samhall Resurs AB. Därefter bildades Arbetslivsresurs AR AB (AR). AR är i dag marknadsledande inom området arbetslivs- orienterad rehabilitering och är också en av de största aktörerna på marknaden för omställning, dvs. hjälp att efter avslutad rehabilitering finna nya arbetsuppgifter och/eller arbetsgivare. I delbetänkandet Arbetslivsinriktad rehabilitering
– Den framtida organisationen för Arbetslivs- tjänster och Samhall Resurs AB (SOU 2005:24) föreslogs regeringen bemyndigas att, när så bedöms vara lämpligt, avyttra statens aktier, helt eller delvis. Skälen som angavs var att marknadens utveckling och kundernas efter- frågan kunde komma att medföra behov av en breddning av bolagets tjänsteutbud. Enligt utredningen skulle en avyttring av delar av
bolaget kunna medföra bl.a. följande fördelar. Ett breddat ägande skulle kunna ge möjligheter till en större kundbas och en ny ägare skulle kunna tillföra kompetens och kapital som skulle kunna minska den ekonomiska risken. Utredningen bedömde att det under 2005 fanns intresse från tolv olika aktörer. Utredningen bedömde vidare att bland de för samhället negativa konsekvenser som skulle kunna uppstå, om hela bolaget avyttrades, skulle kunna bli att utbudet av tjänsterna, sett över hela landet, skulle kunna minska. Vidare skulle bolagets inriktning mot arbetslivsinriktad rehabilitering kunna luckras upp, vilket utredningen ansåg kunna påverka kvaliteten på tjänsterna.
Skälen för regeringens förslag: Med hänsyn till inriktning av arbetsmarknadspolitiken anser regeringen att bolagets uppdrag behöver genom- lysas noga. AR är en viktig aktör på en stor marknad och genomlysningen kommer att uppmärksamma tjänsternas kvalitet och till- gången på denna typ av tjänster utifrån en total marknadsöversyn.
Regeringen anser det angeläget att utvärdera skälen för det statliga ägandet. Regeringen bör bemyndigas att vidta de åtgärder som behövs för att, om så bedöms lämpligt, avyttra hela eller delar av Arbetslivsresurs AR AB.
Arbetslivsresurs AR AB:s finansiella ställning har påverkats av omstruktureringen och viktiga kunder har minskat sin efterfrågan på bolagets tjänster. Under 2006 ianspråktog den tidigare regeringen 20 000 000 kronor av bemyndigandet om totalt 50 000 000 kronor för att genomföra sammanslagningen av Arbetslivstjänster och Samhall Resurs AB för att skapa en lämplig kapitalstruktur i bolaget. Regeringen vill med hänsyn till bolagets ekonomiska ställning möjliggöra ytterligare kapitaltillskott om högst 30 000 000 kronor, dvs. motsvarande det belopp som inte utnyttjades från det tidigare bemyndigandet. Dessa medel bör finansieras från det särskilda kontot i Riksgäldskontoret avsett för kapitalinsatser i av staten hel- eller delägda bolag i enlighet med av riksdagen fastställda villkor för kapitaltillskott. I budget- propositionen för 2007 aviserade regeringen att man skulle se över den rådande ordningen för kapitaltillskott och återkomma till riksdagen med en samlad bedömning (se även avsnitt 4.1.7).
Enligt
216
PROP. 2006/07:100
om tillskottet lämnas på villkor och under förutsättningar som skulle ha accepterats även av en privat investerare. Regeringen kommer inför ett eventuellt kapitaltillskott att pröva om kapitaltillskottet uppfyller kraven i enlighet med den s.k. marknadsekonomiska investerar- principen.
7.2.21Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
48:2 Statligt utjämningsbidrag för
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 023 146 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 48:2 Statligt utjämningsbidrag för
Skälen för regeringens förslag: Utjämning av kostnadsskillnader mellan kommuner avseende
De slutliga beräkningar som gjorts av Statistiska centralbyrån visar att bidraget blir 115 324 000 kronor högre än det belopp riksdagen anvisat för 2007. Anslaget 48:2 Statligt utjämningsbidrag för
217
8
Kommunal ekonomi
PROP. 2006/07:100
8 Kommunal ekonomi
8.1Den kommunala sektorns betydelse
Kommunerna och landstingen svarar för merparten av produktionen av välfärdstjänster, såsom hälso- och sjukvård, utbildning och social verksamhet. Den kommunala sektorn utgör en betydande del av den svenska ekonomin. Kommunsektorns utgifter motsvarar drygt 40 procent av de totala offentliga utgifterna och cirka 23 procent av BNP. Omkring en fjärdedel av det totala antalet anställda har kommuner eller landsting som arbetsgivare. Överskottsmålet för de offentliga finanserna omfattar även de kommunala finanserna. En väl fungerande kommunal sektor är därför av stor betydelse för det svenska samhället.
Förutsättningarna för de kommunala verk- samheterna bestäms i hög grad av den samhällsekonomiska utvecklingen. Ett sätt för staten att ge kommuner och landsting goda förutsättningar för att bedriva verksamheterna är att föra en politik som främjar företagande, stärker sysselsättningen och minskar klyftorna i samhället. Inom ramen för den statliga styrningen måste en avvägning göras mellan de anspråk som ställs på de kommunala verk- samheterna och den samhällsekonomiska utvecklingen i stort.
De principer som uttalades i 1992 års kompletteringsproposition (prop. 1991/92:150) för den statliga styrningen av den kommunala sektorn utgör alltjämt en grund för den ekonomiska styrningen av sektorn. I propositionen föreslog den dåvarande borgerliga regeringen väsentliga förändringar. Bland annat ersattes ett stort antal specialdestinerade statsbidrag till kommunerna av ett nytt generellt
statsbidrag, ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel infördes och den kommunala finansieringsprincipen började tillämpas.
Den kommunala finansieringsprincipen
Den kommunala finansieringsprincipen innebär att kommuner och landsting inte bör åläggas nya uppgifter utan att samtidigt få möjlighet att finansiera dessa med annat än höjda skatter. Om staten fattar beslut som gör att den kommunala verksamheten kan bedrivas billigare, bör staten på motsvarande sätt minska de statliga bidragen.
Genom ett riksdagsbeslut 1994 har vissa preciseringar gjorts av tillämpningen av finansie- ringsprincipen (prop. 1993/94:150, bet. 1993/94:FiU19, rskr. 1993/94:442). Principen omfattar enbart statligt beslutade åtgärder som direkt tar sikte på den kommunala verk- samheten. Principen gäller när riksdagen, regeringen eller en myndighet fattar bindande beslut om ändrade regler för en verksamhet. Principen omfattar däremot inte statliga beslut om åtgärder som inte direkt tar sikte på, men som ändå får direkta ekonomiska effekter för kommunsektorn. Effekterna av sådana åtgärder skall däremot beaktas vid den bedömning som görs av det skattefinansierade utrymmet i samband med fastställandet av ramen för statsbidragen.
År 2001 tillsattes en informell arbetsgrupp med tjänstemän från Regeringskansliet, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet för att diskutera processfrågor avseende tillämpningen av den kommunala finansierings- principen. Arbetet har resulterat i att ett
221
PROP. 2006/07:100
gemensamt informationsmaterial om den kommunala finansieringsprincipen har tagits fram i syfte att underlätta beredningen mellan företrädare för staten respektive kommuner och landsting.
Skrivelse om utvecklingen inom den kommunala
detta kommer även en bedömning att göras av nivån på anslaget för kommunalekonomisk utjämning för 2009 och 2010. Den tidigare beräknade nivån för 2008 bör ligga fast. Därtill kommer vissa ekonomiska regleringar att göras (se avsnitt 8.4).
sektorn
I den statliga styrningen av kommuner och landsting ingår att följa upp de kommunala verksamheterna och ekonomin. Samtidigt med den ekonomiska vårpropositionen lämnar regeringen till riksdagen även skrivelsen Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 2006/07:102). I skrivelsen redogörs för utvecklingen och bedömning av måluppfyllelsen m.m. inom olika kommunala verksamheter under de närmast föregående åren. Dessutom lämnas en redogörelse för hur den kommunala ekonomin har utvecklats (se även avsnitt 8.3.1).
8.2.1God ekonomisk hushållning
Enligt kommunallagen (1991:900) skall kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Sedan några år gäller detta även i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges.
Ett bland kommuner och landsting vanligt förekommande mål avseende god ekonomisk hushållning är att resultatet bör motsvara 2 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidragen eller nettokostnaderna, vilket för
8.2Riktlinjer för de närmaste åren sektorn som helhet motsvarar
I budgetpropositionen för 2007 angav regeringen att under den kommande mandat- perioden kommer utgångspunkten för utvecklingen av de generella statsbidragen vara att ge kommuner och landsting förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. Det genomsnittliga kommunala skatteuttaget bör inte öka ytterligare. En avvägning måste göras mellan behovs- och resursutvecklingen, bland annat baserat på den demografiska utvecklingen samt möjligheterna att effektivisera de kommunala verksamheterna. Hänsyn måste därvid tas till statens finanser och den samhällsekonomiska utvecklingen i stort. Dessa riktlinjer ligger fast.
Budgetpropositionen för 2007 utformades under den korta tid som enligt riksdags- ordningen står till en nytillträdd regerings förfogande. Regeringen skall i normalfallet i budgetpropositionen lämna förslag till tak för de statliga utgifterna för det tredje tillkommande året. Den knappa tid som stod till förfogande gjorde att regeringen endast lämnade en bedömning av utgiftstaket för 2009. Regeringen kommer att föreslå utgiftstak för 2009 och 2010 i budgetpropositionen för 2008. I samband med
kronor. Syftet med att bibehålla ett resultat på en nivå som kan anses vara förenlig med god ekonomisk hushållning är att långsiktigt konsolidera ekonomin, men det innebär även att kommunerna och landstingen själva har möjligheter att i viss utsträckning parera konjunkturvariationer utan att de kommunala verksamheterna påverkas.
8.2.2Generella statsbidrag som huvudprincip
Regeringen prioriterar generella statsbidrag framför specialdestinerade statsbidrag. De riktade statsbidragen till personalförstärkningar i förskolan respektive kommunal vuxenutbildning tillfördes därför redan 2007 det generella bidraget (anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning).
Samtidigt kan dock behov finnas av riktade satsningar. Som exempel kan nämnas att regeringen har beslutat att för 2007 ge Socialstyrelsen i uppdrag att fördela drygt 1,35 miljarder kronor i form av ett stimulansbidrag för att stödja kommuner och landsting i deras
222
arbete med att utveckla vården och omsorgen för äldre personer.
Det anförda bör ses mot bakgrund av statsbidragsreformen 1993. Då inordnades ett stort antal specialdestinerade bidrag i ett generellt statsbidrag. Undantag gjordes dock för ersättningar för utförd tjänst åt staten, investeringsbidrag, tidsbegränsade stimulans- bidrag, arbetsmarknadspolitiska bidrag, bostadspolitiska bidrag, bidrag som utgår till andra bidragsmottagare på samma villkor som till kommuner och landsting samt bidrag till förnyelse och utvecklingsverksamhet.
8.3Kommunernas och landstingens ekonomi
8.3.1Utvecklingen
Under perioden
För kommunsektorn som helhet förbättrades resultatet ytterligare under 2006. Det sammantagna överskottet uppgick enligt preliminära uppgifter till 15,3 miljarder kronor före extraordinära poster. Kommunerna redovisade sammantaget ett överskott på 13,4 miljarder kronor och landstingen ett överskott på 1,9 miljarder kronor. Medan resultatet förbättrades ytterligare för kommunerna, så försämrades landstingens resultat jämfört med 2005. Mätt som andel av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarade resultatet före extraordinära poster 2,8 procent (kommunerna 3,8 procent och landstingen 1 procent).
För kommunerna och landstingen sammantaget förbättrades resultatet före extraordinära poster med drygt 2 miljarder kronor mellan 2005 och 2006. Verksamhetens
PROP. 2006/07:100
nettokostnader ökade med 28 miljarder kronor (5,5 procent). Skatteintäkterna ökade med knappt 26 miljarder kronor (6 procent). Den genomsnittliga kommunalskattesatsen var oförändrad jämfört med 2005. De generella statsbidragen ökade med närmare 4 miljarder kronor (4,7 procent). Därtill kommer en viss förbättring av nettot av de finansiella posterna.
Diagram 8.1 Resultat före extraordinära poster
Miljarder kronor
20,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommuner |
|
|
|
|
|
|
|
15,0 |
Landsting |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
|
|
|
|
|
|
|
10,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
5,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Anm.: Uppgifterna för 2006 är preliminära.
Tabell 8.1 Resultaträkning
Miljarder kronor
|
Kommuner |
|
|
Landsting |
|
|
|
2004 |
2005 |
2006 |
2004 |
2005 |
2006 |
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhetens |
|
|
|
|
|
|
nettokostnader |
316,3 |
328,2 |
343,4 |
170,6 |
177,1 |
189,8 |
Skatteintäkter |
277,0 |
285,3 |
302,4 |
141,8 |
147,1 |
155,9 |
Generella |
|
|
|
|
|
|
statsbidrag |
38,6 |
48,3 |
50,5 |
29,0 |
34,1 |
35,8 |
Finansiella |
|
|
|
|
|
|
poster |
3,1 |
3,6 |
3,9 |
0,1 |
0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Resultat före |
|
|
|
|
|
|
e.o. poster |
2,4 |
9,0 |
13,4 |
4,2 |
1,9 |
|
Extraordinära |
|
|
|
|
|
|
poster |
2,8 |
2,4 |
6,3 |
0,0 |
0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Årets resultat |
5,2 |
11,4 |
19,7 |
4,3 |
1,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Anm.: Uppgifterna för 2006 är preliminära.
I verksamhetens kostnader ingår även jämförelsestörande kostnader, dvs. kostnader som är av engångskaraktär men som inte klassificeras som extraordinära kostnader. Som exempel kan nämnas kostnader till följd av det nya pensionsavtalet för kommunalt anställda samt ändrade beräkningsförutsättningar för kommunernas och landstingens pensions- åtaganden. Jämförelsestörande kostnader
223
PROP. 2006/07:100
försämrade landstingens resultat för 2006 med 3,9 miljarder kronor.
Beträffande enskilda kommuner och landsting redovisar över 280 kommuner (97 procent) positiva resultat före extraordinära poster för 2006. År 2005 redovisade 95 procent av kommunerna ett positivt resultat. Av landstingen redovisar 18 av 20 positiva resultat för 2006, vilket är ett mer än 2005.
8.3.2Utvecklingen
I bilaga 1 Svensk ekonomi redovisas en prognos för den internationella och den svenska ekonomins utveckling under 2007 och 2008. Dessutom redovisas en kalkyl för utvecklingen 2009 och 2010 som bygger på bedömningar av resursläget och ekonomins potentiella tillväxttakt. En sammanfattning avseende den kommunala sektorn ges nedan.
Tabell 8.2 Kommunsektorns finanser
Miljarder kronor
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Inkomster |
658 |
694 |
727 |
757 |
786 |
Skatter och statsbidrag |
567 |
597 |
627 |
652 |
677 |
procent av BNP |
20,0 |
19,8 |
19,7 |
19,5 |
19,4 |
1 |
91 |
97 |
100 |
105 |
109 |
P |
|||||
Övriga inkomsterP |
|||||
Utgifter |
648 |
683 |
714 |
747 |
779 |
Konsumtion |
552 |
584 |
612 |
641 |
669 |
Volymförändring |
2,0 |
1,8 |
1,7 |
0,7 |
0,7 |
Övriga utgifter |
96 |
100 |
102 |
106 |
110 |
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
10 |
11 |
13 |
10 |
8 |
procent av BNP |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,3 |
0,2 |
Resultat före extraordinära |
|
|
|
|
|
poster |
15 |
11 |
14 |
10 |
9 |
1P ÖvrigaP inkomster inkluderar de ersättningar som avser kompensation för ingående mervärdesskatt.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Enligt det preliminära utfallet för 2006 ökade den kommunala konsumtionen med 2 procent (volymförändring). Under
konsumtionsvolymen. Konsumtionen beräknas dessa år öka med 0,7 procent per år.
Konsumtionsutgifterna består till stor del av personalutgifter (löner m.m.). Under 2007 och 2008 väntas antalet sysselsatta i kommunsektorn öka med 22 000 personer. Förändrade volymer avseende plusjobb, friår och utbildningsvikariat har beaktats.
Den förstärkning som har skett av kommunsektorns finanser under de senaste åren förklaras framför allt av skatteinkomsternas och statsbidragens utveckling. Även i år beräknas inkomsterna utvecklas starkt. Skatteinkomsterna och statsbidrag beräknas tillsammans öka med 5,3 procent. Denna ökning inkluderar en effekt på 0,9 miljarder kronor som uppstår till följd av att kommunsektorns skatteintäkter ökar när avdragsrätten för pensionssparande sänks. I budgetpropositionen för 2008 avses statsbidragen till kommunsektorn minskas med motsvarande belopp.
Den skatteunderlagsutveckling beräkningarna baseras på redovisas i tabell 8.3 (se även avsnitt 5.4.1).
Tabell 8.3 Kommunsektorns skatteunderlag
Procentuell utvecklingstakt
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Aktuell beräkning |
3,8 |
4,3 |
4,6 |
5,4 |
5,3 |
4,9 |
BP 2007 |
4,1 |
4,1 |
4,2 |
4,6 |
4,9 |
|
VP 2006 |
3,3 |
4,8 |
4,5 |
4,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Aktuell beräkning, |
|
|
|
|
|
|
ackumulerad |
3,8 |
8,2 |
13,2 |
19,4 |
25,7 |
31,9 |
BP 2007 |
4,1 |
8,4 |
13,0 |
18,2 |
24,0 |
|
VP 2006 |
3,3 |
8,2 |
13,1 |
18,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Resultatet förväntas försvagas något under 2007, men förväntas stärkas 2008. Under 2009 och 2010 beräknas överskotten minska trots en återhållsam konsumtionsutveckling. Skatter och statsbidrag beräknas 2009 och 2010 öka med knappt 4 procent per år.
8.4Allmänna bidrag till kommuner
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner omfattar tre anslag. För 2007 har riksdagen anvisat 72 849 miljoner kronor under utgiftsområdet, varav 70 818 miljoner kronor avser anslaget 48:1 Kommunalekonomisk
224
utjämning. Anslaget utgör ett instrument för staten att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar och att reglera kommunsektorns finansiella utrymme. I övrigt ingår i utgiftsområdet anslagen 48:2 Statligt utjämningsbidrag för
Den i budgetpropositionen för 2007 beräknade nivån på anslaget för kommunal- ekonomisk utjämning för 2008, i vilken vissa tidigare aviserade tillskott ingår, bör ligga fast. Vissa ekonomiska regleringar tillkommer dock.
En bedömning av nivån på anslaget för kommunalekonomisk utjämning för 2009 och 2010 kommer att redovisas i budgetproposi- tionen för 2008. I avvaktan på detta beräknas anslaget 2009 och 2010 ligga kvar på samma nominella nivå som 2008.
Tabell 8.4 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Miljoner kronor
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Anvisat och beräknat i BP |
|
|
|
|
1 |
72 849 |
77 234 |
77 234 |
77 234 |
P |
||||
2007P |
||||
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Förslag i tilläggsbudget för |
|
|
|
|
2007 |
115 |
115 |
115 |
115 |
|
|
|
|
|
Reglering av underskott i |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
Jämförelseprojekt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ny ramnivå |
72 965 |
77 285 |
77 350 |
2 |
P |
||||
77 346P |
1P ExklusiveP förslag till tilläggsbudget i denna proposition. I BP 2007 redovisades beräkningar t.o.m. 2009.
2P RamenP för utgiftsområdet beräknas minska till följd av att statens finansiering av jämförelseprojektet
På anslaget 48:2 Statligt utjämningsbidrag för
Kommunalekonomisk utjämning
Anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning
ökade från 58,1 till 70,8 miljarder kronor mellan 2006 och 2007. Av ökningen med 12,7 miljarder kronor förklaras drygt 11,2 miljarder kronor av att tidigare riktade satsningar (drygt 4,2
PROP. 2006/07:100
miljarder kronor) samt att ett belopp motsvarande det tillfälliga kommunala syssel- sättningsstödet (7 miljarder kronor) har överförts till anslaget. Det tidigare sysselsättningsstödet redovisades på stats- budgetens inkomstsida. Därutöver har anslaget tillförts drygt 1 miljard kronor 2007, vartill kommer ett antal ekonomiska regleringar i syfte att neutralisera de finansiella effekterna av olika statliga beslut.
Den i budgetpropositionen för 2007 beräknade nivån på anslaget 2008 innebär att det nästa år beräknas finnas ett utrymme att öka den kommunala konsumtionsvolymen med 1,7 procent, utan att äventyra den resultatnivå som kan anses motsvara vad som krävs för god ekonomisk hushållning. Konsumtionsvolymen beräknas öka betydligt mer än vad som följer av den demografiska utvecklingen, som för närvarande är förhållandevis gynnsam.
I budgetpropositionen för 2007 redovisades preliminära siffror för de bidrag och avgifter som redovisas inom anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Skatteverket har därefter beslutat om slutliga bidrag och avgifter för 2007. Anslaget är uppdelat i två anslagsposter, en för kommunerna och en för landstingen. År 2007 fördelas det belopp som utbetalas, efter justering för mindre anslagsöverskridanden från föregående år, med 55 157 miljoner kronor till kommunerna och 15 656 miljoner kronor till landstingen. För åren
I anslagsbeloppet för 2008 har beaktats att en reglering bör göras avseende underskottet som uppstår i utjämningssystemet för
Kommunalekonomisk utjämning minskas med motsvarande belopp. Regleringen berör endast kommunerna.
225
PROP. 2006/07:100
Tabell 8.5 Anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning
Miljoner kronor
|
Kommuner |
|
|
|
Landsting |
|
|
|
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2007 |
|
2008 |
2009 |
2010 |
Inkomstutjämningsbidrag |
48 139 |
51 032 |
53 736 |
56 369 |
15 780 |
|
16 728 |
17 614 |
18 478 |
Inkomstutjämningsavgift |
|
||||||||
Kostnadsutjämningsbidrag |
4 855 |
4 855 |
4 855 |
4 855 |
1 166 |
|
1 166 |
1 166 |
1 166 |
Kostnadsutjämningsavgift |
|
||||||||
Strukturbidrag |
1 533 |
1 533 |
1 533 |
1 533 |
658 |
|
658 |
658 |
658 |
Införandebidrag |
469 |
312 |
195 |
91 |
235 |
|
171 |
117 |
54 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Delsumma |
46 846 |
49 384 |
51 787 |
54 136 |
14 719 |
|
15 486 |
16 209 |
16 902 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Regleringsbidrag |
8 317 |
9 104 |
6 766 |
4 417 |
938 |
|
1 289 |
566 |
|
Regleringsavgift |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslagspost |
1 |
|
|
|
1 |
|
|
|
|
P |
58 488 |
58 553 |
58 553 |
15 656P |
P |
16 775 |
16 775 |
16 775 |
|
55 157P |
|
1P BeloppenP 2007 för respektive anslagspost har justerats med hänsyn till anslagsöverskridanden föregående år. Anm.: Beräkningarna för
8.5Andra bidrag och ersättningar till kommuner och landsting
Tillfälligt kommunalt sysselsättningsstöd
Det tillfälliga kommunala sysselsättningsstöd som infördes 2002 har avvecklats från och med 2007. Kommuner och landsting har hos Skatteverket årligen kunnat ansöka om ett stöd baserat på respektive kommuns och landstings lönekostnadsunderlag. Underlaget har inkluderat beräknade lönekostnader för köpta tjänster. Stödet har krediterats kommunens eller landstingets skattekonto och har därmed redovisats på statsbudgetens inkomstsida.
Stödet har flera gånger förlängts. Det sista året kommuner och landsting kunde ansöka om sysselsättningsstöd var 2006. Ramen för 2006 var beräknad till 7 000 miljoner kronor. Det sammanlagda beviljade stödbeloppet för 2006 uppgick till 6 915 miljoner kronor.
Från och med 2007 har anslaget för kommunalekonomisk utjämning höjts med 7 000 miljoner kronor, vilket motsvarar den för 2006 beräknade ramen för sysselsättningsstödet.
Ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting
Kommuner och landsting kan hos Skatteverket ansöka om ersättning för kostnader för mervärdesskatt i icke mervärdesskattepliktig verksamhet m.m. Efter att ha ökat med cirka 1 procent per år 2003 och 2004 skedde en
markant uppgång av utbetalningarna av ersättningar under 2005, då de ökade med 5,3 procent. Under 2006 uppgick utbetalningarna till 36 631 miljoner kronor, en ökning med 2 385 miljoner kronor (7 procent) jämfört med 2005. Utvecklingen av ersättningarna för mervärdesskatt beror på ökningen av kommunernas och landstingens köp av materiel och tjänster samt ökade investeringsutgifter.
8.6Förändringar av det kommunala utjämningssystemet
8.6.1Ärendet och dess beredning
I maj 2005 gavs en särskild utredare i uppdrag (dir. 2005:26) att löpande följa upp det system för kommunalekonomisk utjämning som infördes 2005. Utredningen skulle bland annat vid behov lämna förslag till uppdateringar av kostnadsutjämningens olika delar. Dessutom skulle utredningen analysera om det finns strukturella kostnadsskillnader som inte beaktas i utjämningssystemet samt lämna förslag till hur en permanent uppföljning av systemet bör organiseras. Vissa delar av uppdraget skulle enligt direktivet ges särskild prioritet.
Utredningen överlämnade i oktober 2006 delbetänkandet Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen – med förslag om organisation samt löne- och bygg- kostnadsutjämning (SOU 2006:84). I betänkandet föreslås att en ny permanent
226
uppföljningsorganisation inrättas med uppgift att löpande ge underlag till regeringen om den kommunalekonomiska utjämningen. Vidare föreslås utjämning för strukturellt betingade lönekostnadsskillnader för både kommuner och landsting samt för kommunerna en förändring av komponenten för utjämning av bygg- kostnader i delmodellen bebyggelsestruktur. En uppdatering föreslås av delmodellen hälso- och sjukvård. Därutöver föreslås införanderegler under ett år. Förändringarna föreslås genomföras den 1 januari 2008.
I betänkandet redovisas även de finansiella effekterna för kommunerna och landstingen av de föreslagna förändringarna.
Betänkandet har remitterats till samtliga kommuner och landsting samt till vissa statliga myndigheter, organisationer m.fl. En remissam- manställning finns tillgänglig i Finansdeparte- mentet (dnr Fi2006/5312).
8.6.2Bakgrund
Det nu gällande utjämningssystemet, som infördes 2005, består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, struk- turbidrag, införandebidrag och reglerings- bidrag/regleringsavgift. De förslag och bedömningar som redovisas i det följande berör kostnadsutjämningen.
I kostnadsutjämningen sker en utjämning för strukturellt betingade kostnadsskillnader, dvs. skillnader som kommunerna och landstingen inte kan påverka. För varje kommun respektive landsting beräknas en strukturkostnad, som är summan av de s.k. standardkostnader som beräknas för varje verksamhet och kostnadsslag som omfattas av kostnadsutjämningen. Beräkningar av standardkostnader görs i olika delmodeller, i vilka hänsyn tas till skillnader avseende t.ex. ålderstruktur, hälsa, socio- ekonomiska och geografiska faktorer. Kommuner och landsting med en struktur- kostnad per invånare högre än riksgenomsnittet får ett kostnadsutjämningsbidrag av staten. De med en strukturkostnad lägre än riksgenom- snittet får betala en kostnadsutjämningsavgift till staten.
PROP. 2006/07:100
8.6.3Utjämning för strukturella lönekostnadsskillnader
Regeringens förslag: Två nya delmodeller införs i kostnadsutjämningen för utjämning av strukturellt betingade lönekostnadsskillnader i kommunsektorn, en för kommunerna och en för landstingen.
Regeringens bedömning: För kommuner beräknas lönekostnaderna utifrån medellönen i angränsande kommuner, köpeskillingen på småhus och förvärvsarbetsgrad. För landsting beräknas de utifrån lönerna i länets privata sektor samt läkarnas faktiska lönenivå. De beräknade tilläggen och avdragen avseende lönekostnadsskillnader bör reduceras med hälften.
Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag och bedömning. Utredningen föreslår att den faktiska lönenivån i kommunen respektive landstinget skall utgöra ett tak för tilläggets storlek, men inte att någon reducering skall göras av tillägg och avdrag.
Remissinstanserna: En majoritet av kommunerna och landstingen avstyrker förslaget. De flesta av dessa anser att lönekostnaderna är en påverkbar faktor och att det därför strider mot de grundläggande principerna för utjämningen att beakta dessa.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) delar utredningens slutsats att det finns strukturellt betingade skillnader i lönekostnader som bör utjämnas, men avstyrker att den av utredningen föreslagna modellen införs i kostnads- utjämningen. Enligt SKL har utredningen inte på ett övertygande sätt lyckats visa vilka eller i vilken omfattning lokala förhållanden orsakar strukturella löneskillnader mellan enskilda kommuner respektive landsting. SKL är även skeptisk till att utjämningen begränsas till de faktiska löneskillnaderna. Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) framför lik- nande synpunkter som SKL. Svenskt Näringsliv tillstyrker att det sker en utjämning av lönekostnader inom ramen för utjämnings- systemet, men anser att bidraget för strukturella löneskillnader bör bestämmas utifrån nivån på den beräknade skillnaden och inte utifrån nivån på faktiska löner. Glesbygdsverket anser att utjämning enbart bör ske för de delar av kostnadsskillnaderna som påvisbart är av
227
PROP. 2006/07:100
strukturell art. Svårigheten att fastställa hur stor del av löneskillnaderna som är strukturella talar för att man bör tillämpa en ny delmodell med försiktighet. Kommunförbundet Skåne anser att utredningen visat att det finns lönekostnads- skillnader mellan landets kommuner, men att utredningen inte visat att dessa skulle vara strukturellt betingade.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Regeringen anser att utredningen har visat att det finns strukturellt betingade skillnader i lönekostnader. Enligt regeringens mening bör dessa utjämnas och strukturellt betingade lönekostnadsskillnader bör därför beaktas i kostnadsutjämningen. Att fastställa hur stor del av löneskillnaderna som är strukturella är dock förenat med svårigheter, vilket har framhållits av flera remissinstanser.
Två nya delmodeller bör införas i kostnads- utjämningen för utjämning av strukturellt betingade lönekostnadsskillnader i kommun- sektorn, en för kommunerna och en för landstingen.
I delmodellen för kommunerna bör de strukturella löneskillnaderna beräknas utifrån variabler som avspeglar konkurrensen på närliggande arbetsmarknader, boendekost- naderna på orten och det allmänna arbets- marknadsläget.
I delmodellen för landstingen bör de strukturella löneskillnaderna beräknas utifrån en variabel som avspeglar konkurrensen på den privata arbetsmarknaden i länet och läkarnas faktiska lönenivå.
För att ingen överkompensation skall kunna utgå har utredningen föreslagit att den faktiska lönenivån
Till följd av den osäkerhet som föreligger beträffande hur stor del av kostnadsskillnaderna som är strukturella bedömer regeringen att de beräknade tilläggen och avdragen bör reduceras till hälften av de värden som beräknas i den föreslagna delmodellen.
Förslaget föranleder en ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning,
som föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. Ett lagförslag i ärendet återfinns i avsnitt 3.2.
8.6.4Byggkostnader
Regeringens bedömning: En förändring bör göras av komponenten för utjämning av byggkostnader i delmodellen bebyggelse- struktur. Utjämningen bör baseras på regionala skillnader i lönekostnader för byggnadsarbetare samt skillnader i klimat. Den nya byggkostnads- utjämningen bör tillämpas från och med den 1 januari 2008.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Överlag tillstyrker remissinstanserna förslaget. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) delar utredningens bedömning att nuvarande modell inte på ett rättvisande sätt speglar skillnader i kommunala byggkostnader. Den föreslagna modellen torde enligt SKL bättre svara mot de opåverkbara skillnader som finns mellan olika delar av landet. Boverket bedömer att förslaget är en rimlig ansats som grund för byggkostnadsutjämning för offentliga lokaler. Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) anser att den föreslagna byggkostnadsmodellen riskerar att underskatta de strukturellt betingade kostnaderna i regioner där efterfrågan och köpkraften är hög eftersom modellen inte fullt ut tar hänsyn till att prisstrukturen, utöver byggkostnader, även beror på marknadsläget. Glesbygdsverket anser att förslaget, med vissa förbättringar, på ett bättre sätt än nuvarande modell bör kunna beakta de strukturella skillnader som kan förekomma.
Bakgrund: Byggkostnadsutjämningen är en av fyra komponenter inom ramen för kostnadsutjämningens delmodell för bebyggel- sestruktur. Byggkostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturellt betingade kostnads- skillnader vid nybyggnation och åter- investeringar i kommunala byggnader och anläggningar, exklusive kostnaderna för mark.
Nuvarande byggkostnadsutjämning beräknas utifrån ett byggkostnadsindex som baseras på skillnader i faktiska byggkostnader per kvadratmeter, exklusive mark, och för
228
byggnation av s.k. gruppbyggda småhus mellan olika regioner.
Skälen för regeringens bedömning: Utredningen har pekat på vissa problem med nuvarande byggkostnadsutjämning. Med den indelning i sju regioner som tillämpas i dag blir stegen mellan de olika regionerna relativt stora, och de kostnadsvariationer som finns inom respektive region fångas inte upp av utjämningen i önskvärd utsträckning. Ett annat problem är att bostadsbyggandet i vissa regioner har låg omfattning, och att statistiken enskilda år därför baseras på endast ett fåtal observationer, vilket gör att det statistiska underlaget blir osäkert. Utredningen har även kommit fram till att det sannolikt finns betydande kvalitetsskillnader mellan de bostäder som byggs i olika delar av landet, utan att det finns strukturellt betingade skäl för kommunerna att bygga med sådana kvalitetsskillnader.
Regeringen anser mot bakgrund av detta att en helt ny modell bör införas för utjämning av byggkostnader, baserad på skillnader i löne- kostnader för byggnadsarbetare och klimat- skillnader.
Löner för byggnadsarbetare varierar regionalt, och lönen svarar för en stor del av produktions- kostnaderna vid en byggnadsentreprenad. Beträffande löner för byggnadsarbetare bör kommunerna indelas i regioner med länet som bas, med ytterligare uppdelning i Västra Götalands län och Skåne län.
Kostnaderna för en byggnadsentreprenad skiljer sig åt regionalt beroende på skilda klimat. Klimatskillnaderna ger upphov till kostnads- skillnader vad avser materialval eller material- åtgång samt arbetstimmar. Beträffande klimat bör tre olika klimatfaktorer tillämpas – en för vardera riksdelarna Götaland, Svealand och Norrland.
I några remissvar har framhållits att även en utjämning av skillnader i lokalkostnader borde beaktas. Regeringen delar dock utredningens ställningstagande att skillnader i lokalkostnader redan beaktas genom att det i den i utjämningen antagna kommunala investeringsvolymen även ingår en volym som motsvarar de inhyrda lokalernas andel och att uppvärmningskostnader redan finns beaktade i delmodellen.
PROP. 2006/07:100
8.6.5Hälso- och sjukvårdskostnader
Regeringens bedömning: En uppdatering bör göras av underlaget för delmodellen för hälso- och sjukvård inför 2008.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Av de landsting som yttrat sig tillstyrker drygt hälften utredningens förslag. Knappt hälften av landstingen anser att dataunderlaget bör breddas och att ytterligare analyser av delmodellen för hälso- och sjukvård behöver göras. Kronobergs läns landsting avvisar förslaget att uppdatera hälso- och sjuk- vårdsmodellen. Värmlands läns landsting anser att ytterligare analys bör ske av hälso- och sjukvårdsmodellen innan en uppdatering genomförs. Landstinget är tveksamt till om det tätbefolkade Skåne kan fungera som norm för hela Sverige. Liknande synpunkter har framförts av Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens läns landsting. Av de statliga myndigheter och organisationer som yttrat sig tillstyrker flertalet förslaget. Socialstyrelsen tillstyrker att på kort sikt uppdatera kostnadsmatrisen för hälso- och sjukvård enligt utredningens förslag, men framhåller att det på längre sikt är bättre att i stället för vårdtunga grupper utgå från vård- konsumtion med relativa prisvikter för hela den slutna akutsjukvården, öppenvården och psykiatrin. Sveriges Kommuner och Landsting har inga invändningar mot den föreslagna modellen, men pekar på att underlaget hämtas från endast ett landsting, vilket illustrerar behovet av en förbättrad kostnads- och verksamhets- uppföljning inom hälso- och sjukvården.
Bakgrund: Delmodellen för hälso- och sjukvård är en del av kostnadsutjämningen mellan landstingen med syfte att utjämna för strukturella kostnadsskillnader inom hälso- och sjukvården.
Den nuvarande delmodellen infördes 2000 och består av tre komponenter: en kostnads- matris som fångar upp skillnader i faktisk sjuklighet för några vårdtunga sjukdomar som är särskilt kostsamma, en annan kostnadsmatris som fångar upp skillnader i behov utifrån demografiska och socioekonomiska skillnader samt en glesbygdskomponent som fångar upp
229
PROP. 2006/07:100
merkostnader till följd av gles bebyggelse- struktur.
Skälen för regeringens bedömning: Antalsuppgifterna för respektive vårdtung grupp uppdateras varje år. Det kostnadsunderlag som ligger till grund för beräkningarna för 2006 är baserat på uppgifter från 2000. Det är därför angeläget att kostnadsunderlaget uppdateras för att bättre motsvara faktiska vårdkostnader. Även antalsuppgifterna avseende
Viss kritik har riktats mot att delmodellen för hälso- och sjukvård bygger på kostnadsunderlag från endast Skåne läns landsting. Detta kostnadsunderlag används eftersom det är det enda som omfattar patienternas totala vårdkostnader inom såväl sluten som öppen vård. Regeringen delar utredningens och flera remissinstansers bedömning att det på sikt är angeläget att vidareutveckla delmodellen för hälso- och sjukvård och bredda underlaget för de uppgifter som används i kostnadsmatriserna.
8.6.6Behov av införanderegler
Regeringens bedömning: Det finns inte behov av särskilda införanderegler.
Utredningens förslag: Särskilda införande- regler tillämpas under ett år för att reducera den omfördelning mellan kommuner som förslaget om utjämning för lönekostnadsskillnader med- för. För landstingen föreslås inte några särskilda införanderegler, eftersom effekterna av de föreslagna förändringarna är mer begränsade än för kommunerna.
Remissinstanserna: Endast ett fåtal av remissinstanserna har haft synpunkter på de föreslagna införandereglerna.
Regeringens bedömning: Mot bakgrund av att de ekonomiska konsekvenserna för enskilda kommuner och landsting begränsas genom att tillägg och avdrag för lönekostnadsskillnader avses reduceras med hälften (se avsnitt 8.6.3), bedömer regeringen att det inte finns behov av särskilda införanderegler.
8.6.7Ekonomiska konsekvenser
De utfallsberäkningar av utredningens förslag som redovisas för enskilda kommuner och landsting i betänkandet, visar omfördelnings- effekterna till följd av de förslagna förändringarna. För kommunerna ger utredningens förslag på länsnivå förändringar mellan cirka +350 kronor per invånare (Stockholms län) och cirka
För landstingen ger utredningens förslag upphov till förändringar mellan cirka +275 kronor per invånare (Stockholms läns landsting) och cirka
Genom att genomslaget av lönekostnads- utjämningen enligt regeringens bedömning begränsas till 50 procent reduceras spännvidden i såväl positiva som negativa utfallsförändringar. För kommunerna leder detta till sammantagna förändringar på länsnivå mellan cirka +80 kronor per invånare (Stockholms län) och drygt
Beträffande landstingen leder de av regeringen förslagna begränsningarna till sammantagna förändringar i intervallet cirka +180 kronor per invånare (Stockholms läns landsting) och cirka
De föreslagna förändringarna i systemet för kommunalekonomisk utjämning påverkar inte statsbudgetens utgifter eller saldo.
8.6.8Löpande uppföljning och fortsatt utveckling av utjämningssystemet
Utredningen föreslår att Statskontoret ges i uppgift att löpande följa upp systemet för kommunalekonomisk utjämning.
Flertalet remissinstanser, däribland
Statskontoret, Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån (SCB) och Svenskt Näringsliv tillstyrker att uppföljningen av utjämnings-
230
systemet görs löpande och att den utförs av Statskontoret. Sveriges Kommuner och Landsting tillstyrker förslaget att inrätta en organisation för löpande uppföljning, men förordar att SCB i stället för Statskontoret ges den uppgiften.
Regeringen avser att ge Statskontoret i uppgift att löpande följa upp systemet för kommunalekonomisk utjämning och kommer senare att ta ställning till den närmare utformningen för detta.
I syfte att värna utjämningssystemet kommer regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté 2008 med uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning (se även avsnitt 1.11). Alternativa metoder för inkomstutjämning med ett mer långsiktigt perspektiv är en viktig punkt, där översynen syftar till att undanröja tillväxthämmande faktorer samt stärka incitamenten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Inkomstutjämningen utreds och hanteras med förtur, så att ett delbetänkande kan lämnas under 2009. Ett slutbetänkande beräknas kunna lämnas i slutet av 2010.
8.7Övriga frågor
Fastighetsskatten
Såsom redovisas i Finansplanen (avsnitt 1.8.4) avser regeringen att 2008 ersätta den statliga fastighetsskatten med en låg kommunal fastighetsavgift.
I den modell som kommer att utredas av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet avses 10,3 miljarder kronor av skattebortfallet finansieras genom en kommunal fastighetsavgift på 4 500 kronor per bostad för småhus, dock högst 1 procent av taxeringsvärdet, samt på 900 kronor per bostad för flerbostadshus, dock högst 0,4
procent |
av |
taxeringsvärdet. |
Resterande |
6 miljarder |
kronor av skattebortfallet avses |
||
finansieras genom att skattesatsen på realisa- tionsvinster höjs från 20 till 30 procent.
Den fortsatta utredningen av fastighetsavgiften avses leda till ett förslag som remitteras i juni 2007 med inriktning på lagrådsremiss och proposition under hösten 2007.
PROP. 2006/07:100
Den kommunala fastighetsavgiften avses beslutas av riksdagen men tillföras kommunerna. Statsbidraget till kommunerna justeras så att själva övergången blir neutral för såväl staten som kommunerna medan framtida inkomst- ändringar avses tillföras kommunerna. Regeringen har, som tidigare nämnts, för avsikt att se över skatteutjämningssystemet och kommer i det sammanhanget att pröva frågan om relationen mellan den kommunala fastighetsavgiften och utjämningssystemet.
Utjämning för
En särskild utredare har getts i uppdrag att följa upp och se över det nationella kostnads- utjämningssystemet för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (dir. 2006:15).
Ett delbetänkande, Uppföljning av kostnads- utjämningen för kommunernas
Resterande delar av uppdraget kommer att redovisas av utredaren efter sommaren 2007.
Jämförelser mellan kommuner
Något som kan bidra till ett effektivare resursutnyttjande är verksamhetsjämförelser, s.k. benchmarking, mellan kommuner respektive mellan landsting. För att de positiva effekterna av systematiska jämförelser skall komma alla kommuner och landsting till del, har staten och Sveriges Kommuner och Landsting träffat en överenskommelse om ett nationellt jämförelse- projekt. Syftet är att förbättra kvalitet och produktivitet i de kommunala verksamheterna. Enligt överenskommelsen bidrar staten under
Regeringen har tillsatt en statssekreterargrupp för att stärka samordningen i Regeringskansliet
231
PROP. 2006/07:100
av frågor som är av strategisk betydelse för utvecklingen av elektronisk förvaltning. Regeringen har också tillsatt en interdeparte- mental arbetsgrupp med uppgift att bistå statssekreterargruppen i dess arbete. Ett av syftena i arbetet med att utveckla
Arbetet skall inriktas mot att nå en samsyn mellan stat och kommun kring viktiga e- förvaltningsfrågor såsom hur elektroniskt informationsutbyte och inrapportering av data kan förenklas, en ökad användbarhet och hur integritets- och sekretessfrågor bör om- händertas. Därtill bör arbetet skapa möjligheter till kunskapsutbyte, jämförelser och lärande mellan olika sektorer.
Informationssystem för välfärdstjänster
Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att analysera hur information till brukare av välfärdstjänster tillhandahålls. Målet är att göra det enklare för brukarna att utnyttja möjligheterna till valfrihet mellan olika utförare. Statskontoret skall utifrån olika aktörers roller och ansvar för brukarinformation ge exempel på den information som i dag ges.
Statskontoret skall senast den 31 december 2007 lämna förslag till åtgärder som kan vidtas för att ge brukarna av välfärdstjänster tillgång till den information som krävs för att göra medvetna val. I detta ingår att överväga om informationen om olika välfärdstjänster bör hanteras på ett mer samlat sätt än vad som sker i dag.
232