1
Finansplan
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken
Regeringens proposition
2006/07:1
Budgetpropositionen för 2007
Förslag till statsbudget för 2007, finansplan, skattefrågor och
tilläggsbudget m.m.
Regeringens proposition
2006/07:1
Budgetpropositionen för 2007
Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för budgetåret 2007 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget.
Stockholm den 12 oktober 2006
Fredrik Reinfeldt
Anders Borg
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statsbudget för 2007 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till budgetpolitiska mål och förslag till hur utgifterna 2007 skall fördelas på utgiftsområden.
Regeringen lämnar också förslag till åtgärder på skatteområdet.
Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2006 samt föreslår ändrade anslag på tilläggsbudget för 2006.
I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster för 2007. I bilaga 2 redovisas en bedömning av den internationella och svenska ekonomins utveckling t.o.m. 2009.
PROP . 2006/07:1
Förslag till statsbudget för 2007
Utgifter
Tusental kronor
Utgiftsområde |
1 |
Rikets styrelse |
10 676 842 |
Utgiftsområde |
2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
11 873 471 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
3 |
Skatt, tull och exekution |
9 324 773 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
4 |
Rättsväsendet |
30 753 868 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
5 |
Internationell samverkan |
1 497 701 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
6 |
Försvar samt beredskap mot sårbarhet |
44 163 964 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
7 |
Internationellt bistånd |
26 656 588 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
8 |
Migration |
5 032 876 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
46 905 439 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
122 354 688 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
44 201 500 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
62 630 664 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
13 |
Arbetsmarknad |
66 650 378 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
14 |
Arbetsliv |
1 360 715 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
15 |
Studiestöd |
20 714 471 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
44 213 871 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
10 139 013 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt |
5 730 472 |
|
|
konsumentpolitik |
|
Utgiftsområde |
19 |
Regional utveckling |
3 162 689 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
4 615 427 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
21 |
Energi |
2 708 501 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
22 |
Kommunikationer |
33 914 339 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
23 |
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar |
18 000 600 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
24 |
Näringsliv |
4 128 715 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
72 849 399 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
43 170 000 |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
27 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
28 908 000 |
|
|
|
|
Summa utgiftsområden |
|
776 338 964 |
|
|
|
||
Minskning av anslagsbehållningar |
|||
|
|
|
|
Summa utgifter |
|
|
776 009 740 |
|
|
||
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto |
14 590 000 |
||
|
|
|
|
Kassamässig korrigering |
|
0 |
|
|
|
|
|
Summa |
|
|
790 599 740 |
|
|
|
|
4
PROP . 2006/07:1
Inkomster
Tusental kronor
Inkomsttyp 1000 |
Skatter m.m. |
787 503 716 |
Inkomsttyp 2000 |
Inkomster av statens verksamhet |
53 202 366 |
|
|
|
Inkomsttyp 3000 |
Inkomster av försåld egendom |
50 000 000 |
|
|
|
Inkomsttyp 4000 |
Återbetalning av lån |
2 040 288 |
|
|
|
Inkomsttyp 5000 |
Kalkylmässiga inkomster |
8 559 400 |
|
|
|
Inkomsttyp 6000 |
Bidrag m.m. från EU |
13 663 863 |
|
|
|
Inkomsttyp 7000 |
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet |
|
|
|
|
Inkomsttyp 8000 |
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto |
|
|
|
|
Summa inkomster |
|
853 775 048 |
|
|
|
Beräknat lånebehov |
|
Summa |
790 599 740 |
|
|
5
PROP . 2006/07:1
Innehållsförteckning
7
8
9
PROP . 2006/07:1
10
11
PROP . 2006/07:1
Bilagor |
|
Bilaga 1 |
Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster för 2007 |
Bilaga 2 |
Svensk ekonomi |
Bilaga 3 |
Fördelningspolitisk redogörelse |
Bilaga 4 |
Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 2006
12
PROP . 2006/07:1
Tabellförteckning
13
PROP . 2006/07:1
5.3Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet m.m. Bruttoeffekt, periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år
|
||
6.4Totala skatteintäkter fördelade på mottagare och skattebaser, statsbudgetens inkomster samt skattekvoten
6.26Skattekvoten 2004, förändring av skattekvoten
14
15
PROP . 2006/07:1
Diagramförteckning
16
1
Finansplan
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken
PROP . 2006/07:1
1 Finansplan
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
1.1Det skall bli mer lönsamt att arbeta och driva företag
Samhällets utveckling är beroende av människors vilja att arbeta, förmåga att ta ansvar, uppfinningsrikedom, företagsamhet och deras mod att investera i framtiden. Sverige är på många sätt ett land som tagit vara på dessa drivkrafter. Samtidigt finns det alltför många tecken på att vi inte tar tillvara potentialen hos dem som lever i vårt samhälle. Det tydligaste tecknet på detta är att över en miljon människor i dag står utanför arbetsmarknaden. Trots en stark tillväxt råder ett stort utanförskap på arbetsmarknaden.
Sverige står även inför andra stora utmaningar. Efterfrågan på välfärdstjänster ökar när befolkningen åldras. Globaliseringen ställer krav på den svenska ekonomins anpassningsförmåga och flexibilitet. Miljöutmaningarna, inte minst klimatförändringarna, är globala och påverkar livsbetingelserna i hela världen.
Regeringens politik skall lägga grunden för en långsiktigt sund ekonomisk utveckling, skapa utrymme för ökad välfärd samt öka makten för enskilda och familjer i deras egen vardag. I Bankerydsuppgörelsen och i valmanifestet presenterades huvuddragen i regeringens program. I denna budgetproposition föreslår och aviserar regeringen ett stort antal åtgärder för att förverkliga detta program.
Det är av avgörande vikt att möta den demografiska utmaningen genom att upprätthålla långsiktigt uthålliga offentliga finanser. Överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande skall därför
upprätthållas. Under den kommande mandatperioden kommer varje reform att prövas mot vad samhällsekonomin tål.
Genom att bryta utanförskapet på arbetsmarknaden, skapa fler jobb och fler företag kan välfärden säkras. Regeringen presenterar därför ett brett program för arbete och företagande.
För det första föreslår regeringen reformer som gör det mer lönsamt att arbeta. En stor inkomstskattereform föreslås, där tyngdpunkten ligger på att göra det mer lönsamt att arbeta för låg- och medelinkomsttagare. På sikt avser regeringen att föreslå ytterligare sänkningar av inkomstskatterna utöver det som föreslås i denna budgetproposition. Arbetslinjen skall tydliggöras i arbetslöshetsförsäkringen. Att det finns en ersättning vid tillfälliga perioder av arbetslöshet bidrar till att människor blir tryggare och vågar pröva nya arbeten, men arbetslöshetsförsäkringen skall inte vara en långsiktig försörjning. Regeringen anser att arbetslinjen i arbetslöshetsförsäkringen måste tydliggöras genom förändringar i ersättning och villkor i försäkringen. Sjukförsäkringen skall ha som mål att bevara tryggheten för den som drabbas av sjukdom eller gör sig illa. Samtidigt skall den ge motiv och möjlighet att återgå till arbete. Regeringen anser att ersättningen kan bevaras på nuvarande nivå också framöver, samtidigt som regeringen föreslår att beräkningen av den inkomst som skall ligga till grund för sjuklön och sjukpenning förändras.
För det andra föreslår regeringen en rad reformer som gör det enklare och mindre kostsamt att anställa. Nystartsjobb införs för att
19
PROP . 2006/07:1
ge en ny chans för dem som under lång tid inte har arbetat att komma tillbaka till arbete. Regeringen anser att kostnaderna för att anställa ungdomar skall sänkas. Regeringen anser det också angeläget att sänka arbetsgivaravgifterna i vissa tjänstebranscher. Regeringen kommer att återkomma med förslag om en skattereduktion för privatpersoners köp av hushållstjänster som bör kunna träda i kraft under 2007. Regeringen anser att Arbetsmarknadsverket skall reformeras från grunden. Regeringen föreslår att arbetsmarknadspolitikens omfattning reduceras, både genom att antalet personer i programmen minskar och genom att ett antal åtgärder fasas ut.
För det tredje föreslår regeringen en rad åtgärder som förbättrar Sveriges företagsklimat och gör det mer lönsamt att driva företag. Ytterligare reformer av beskattningen av fåmansbolag, de s.k.
Att utbildning och forskning håller hög kvalitet är avgörande för ett lands tillväxt och välfärd. Varje samhälle har en skyldighet att ge alla barn och ungdomar en utbildning som förbereder dem för vuxenlivet. Regeringen avser prioritera kunskap i skolan och föreslår därför en rad åtgärder för att stärka utbildningen. Regeringen avser också att under mandat- perioden genomföra insatser för att stärka den svenska forskningen.
Utöver satsningen på att öka sysselsättningen, göra det mer lönsamt att arbeta och driva företag samt stärka utbildning och forskning, föreslår regeringen satsningar på att öka tryggheten och valfriheten inom vården och omsorgen. Välfärden skall även i framtiden vara solidariskt finansierad och fördelas efter behov. Men för att klara en ökande efterfrågan krävs nytänkande. Regeringen avser att under mandatperioden genomföra förändringar som syftar till att öka mångfalden och konkurrensen mellan olika aktörer inom vård och omsorg. Regeringen föreslår att ytterligare 250 miljoner kronor avsätts till den nationella vårdgarantin under 2007. Den psykiatriska vården föreslås få en förstärkning med ytterligare 500 miljoner
kronor för 2007 och 2008 och därefter 250 miljoner kronor per år. Därutöver aviserar regeringen för 2008 att ett riktat statsbidrag om 300 miljoner kronor införs för att förbereda en Fritt
Regeringen avser också genomföra en förändrad familjepolitik under mandatperioden som syftar till mer valfrihet, ökad jämställdhet, större mångfald i förskolan och barnomsorgen och mer tid med barnen. För att åstadkomma detta avser regeringen att under mandatperioden återkomma med förslag om en barnomsorgs- peng, införa en jämställdhetsbonus, möjliggöra ett kommunalt vårdnadsbidrag och stärka förskolans pedagogiska uppdrag i takt med barnens ålder.
Den offentliga sektorns utgifter motsvarar omkring hälften av värdet på allt som produceras i Sverige under ett år. Det vilar därför ett stort ansvar på den ekonomiska politiken att ta vara på varje skattekrona på ett effektivt sätt. God hushållning med de gemensamma resurserna handlar både om att motverka fusk i skatte- och förmånssystemen och om att öka effektiviteten i den offentliga sektorn. Regeringen föreslår därför en rad åtgärder för att minska fusk och överutnyttjande inom skatte- och välfärds- systemen. Regeringen har också för avsikt att under mandatperioden genomföra förändringar som syftar till att öka mångfalden av aktörer inom vård, utbildning och omsorg. Därigenom kan effektiviteten öka och utvecklingen av styr- och produktionsformer påskyndas. Regeringen avser också genomföra en samlad översyn av hela den statliga myndighetsstrukturen.
Processen efter regeringsskiftet
Efter ett val som inneburit ett regeringsskifte skall budgetpropositionen enligt tilläggs- bestämmelse 3.2.1 i riksdagsordningen överlämnas till riksdagen inom tio dagar efter det att en ny regering tillträtt. Denna snäva tidsram är ett resultat av den omläggning av budgetåret till kalenderår som infördes 1996. Enligt förarbetena är den allvarligaste nackdelen med reformen att en nytillträdd regering endast kommer att få marginellt genomslag för sin ekonomiska politik i den första budget- propositionen.
Det är första genomfördes som regeringsskifte
20
PROP . 2006/07:1
budgetproposition. Regeringen har varit väl förberedd för budgetarbetet. Trots de farhågor som uttalades i förarbetena till reformen, överlämnar regeringen till riksdagen ett budgetförslag för 2007 som innehåller många av regeringens viktiga reformförslag. En fullständig omarbetning av samtliga delar av budgeten i enlighet med regeringens politik har emellertid inte varit möjlig under den korta tid som stått till regeringens förfogande. Tilläggsbudgetarna under 2007 kan därför komma att bli mer omfattande än vad som varit fallet under senare år och kan även innebära att betydande förändringar skall träda i kraft under året.
21
PROP . 2006/07:1
1.2Det ekonomiska läget
1.2.1Fortsatt stark global tillväxt
Den internationella konjunkturen är fortsatt mycket stark. I år väntas bruttonational- produkten (BNP) i världen för tredje året i rad växa med närmare 5 procent. Nästa år förutses en mild avmattning i den globala ekonomin då tillväxten i de större regionerna dämpas. BNP- tillväxten i världen väntas uppgå till 4,6 procent nästa år. Förutsättningarna för svensk export bedöms därför vara fortsatt goda.
Tabell 1.1
Procentuell förändring, om annat ej anges
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
Bruttonationalprodukt |
|
|
|
|
|
|
Världen |
|
4,7 |
5,0 |
4,6 |
4,2 |
4,0 |
Förenta staterna |
|
3,2 |
3,3 |
2,5 |
2,8 |
3,0 |
Japan |
|
2,6 |
3,0 |
2,5 |
2,0 |
1,7 |
Euroområdet |
|
1,4 |
2,3 |
1,9 |
1,9 |
1,9 |
Norge |
|
2,3 |
2,5 |
2,5 |
2,7 |
2,7 |
Danmark |
|
3,2 |
2,9 |
2,1 |
2,0 |
2,1 |
Finland |
|
2,9 |
4,3 |
2,8 |
2,6 |
2,6 |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
KonsumentpriserP |
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
Förenta staterna |
|
3,4 |
3,5 |
2,7 |
2,5 |
2,4 |
Euroområdet |
|
2,1 |
2,3 |
2,2 |
2,0 |
1,9 |
Japan |
|
0,6 |
1,3 |
1,9 |
2,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
7,5 |
9,2 |
6,5 |
6,5 |
6,6 |
VärldsmarknadsefterfråganP |
P |
1P HIKP för euroområdet och KPI för Förenta staterna och Japan.
2P VärldsmarknadsefterfråganPskattar importefterfrågan i samtliga länder som Sverige exporterar till.
Källor: Nationella källor, Eurostat och Finansdepartementet.
Den amerikanska ekonomin bromsar in. Den åtstramning av penningpolitiken som genom- förts har ännu inte fått fullt genomslag på tillväxten samtidigt som inbromsningen på fastighetsmarknaden har intensifierats. Detta bidrar till att tillväxten dämpas ytterligare såväl i år som nästa år.
I euroområdet har
Den starka konjunkturen i de nordiska länderna drivs av en hög inhemsk efterfrågan. Under loppet av innevarande år förutses dock investeringstillväxten dämpas betydligt. Även tillväxttakten i hushållens konsumtion väntas
avta något. Sammantaget väntas BNP i Norden, exklusive Sverige, öka med 3,2 procent i år och 2,4 procent nästa år. Likaså i Japan har inhemska faktorer drivit på den ekonomiska utvecklingen. Nästa år bidrar en något mer dämpad inhemsk efterfrågan till en svagare
1.2.2Stigande men fortsatt låga räntor
De internationella obligationsräntorna har stigit sedan ett år tillbaka. Bidragande till ränteuppgången har varit en stark internationell konjunktur och ett ökat internationellt inflationstryck, vilket resulterat i förväntningar om en stramare penningpolitik.
Sedan mitten av sommaren har dock en ökad osäkerhet om den amerikanska konjunktur- utvecklingen bidragit till en nedgång i obligationsräntorna och de är i ett historiskt perspektiv alltjämt relativt låga i förhållande till den starka internationella konjunkturen.
Mot bakgrund av en svagare konjunktur- utveckling bedöms den amerikanska central- banken avsluta åtstramningen och under andra halvåret 2007 väntas de sänka styrräntan. Riksbanken och ECB väntas dock fortsätta att strama åt penningpolitiken.
De stora internationella börserna har fortsatt att stiga. Bidragande till den goda börsutvecklingen är framför allt stigande vinster och ett fortsatt lågt ränteläge.
Under 2006 har förväntningar om minskade ränteskillnader bidragit till att dollarn försvagats medan kronan stärkts. I takt med att ränteskillnaderna mellan Sverige och omvärlden minskar väntas kronan stärkas ytterligare.
1.2.3Hög svensk
Den svenska
22
högt kapacitetsutnyttjande i industrin, god lönsamhet och ett förhållandevis lågt ränteläge bidrar till att investeringsnivån ändå bedöms förbli fortsatt hög. Därmed kommer produktionskapaciteten att byggas ut i god takt. Hushållens konsumtion väntas växa kraftigt under prognosperioden som en följd av en stark sysselsättningsutveckling, snabbt ökande disponibla inkomster och en i utgångsläget god
förmögenhetsställning. Den offentliga konsumtionen stiger främst inom kommun- sektorn och gynnas av starka kommunfinanser.
Sammanfattningsvis väntas den svenska BNP- tillväxten bli 4,0 procent i år och 3,3 procent 2007. Om hänsyn tas till kalenderjustering, beräknas BNP växa med 4,4 procent i år och 3,4 procent 2007.
Tabell 1.2 Försörjningsbalans
Procentuell förändring
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
Hushållens |
|
|
|
|
|
konsumtionsutgifter |
2,4 |
3,6 |
4,2 |
3,6 |
3,1 |
|
|
|
|
|
|
Offentliga |
|
|
|
|
|
konsumtionsutgifter |
0,7 |
1,4 |
1,5 |
1,0 |
0,6 |
|
|
|
|
|
|
Statliga |
0,5 |
0,0 |
0,1 |
0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
Kommunala |
1,6 |
1,7 |
2,0 |
1,3 |
0,7 |
|
|
|
|
|
|
Fasta |
|
|
|
|
|
bruttoinvesteringar |
8,5 |
7,2 |
3,3 |
3,6 |
3,6 |
|
|
|
|
|
|
1 |
0,1 |
0,1 |
0,0 |
||
LagerinvesteringarP |
|||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Export |
6,4 |
8,3 |
6,4 |
6,1 |
5,9 |
|
|
|
|
|
|
Import |
7,3 |
7,6 |
7,1 |
6,4 |
6,1 |
|
|
|
|
|
|
BNP, faktisk |
2,7 |
4,0 |
3,3 |
3,1 |
2,7 |
BNP, kalenderkorrigerad |
2,7 |
4,4 |
3,4 |
3,0 |
2,7 |
|
|
|
|
|
|
1P P Bidrag till
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
1.2.4Arbetsmarknaden
Efter att ha utvecklats svagt under fyra års tid stärktes sysselsättningen under andra halvåret 2005. Den positiva sysselsättningsutvecklingen har fortsatt under 2006. Däremot har arbetslösheten inte utvecklats lika gynnsamt. Detta förklaras framför allt av att arbetskraftsdeltagandet har stigit i takt med att sysselsättningen ökat. Den öppna arbetslösheten har hållits tillbaka genom omfattande arbetsmarknadspolitiska program trots det starka konjunkturläget. Om inte antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program
PROP . 2006/07:1
ökat under samma period skulle den öppna arbetslösheten ha varit ännu högre.
Flera indikatorer pekar på att den positiva sysselsättningsutvecklingen kommer att fortsätta under prognosperioden. Antalet nyanmälda lediga platser som anmälts till landets arbetsförmedlingar ökar och enligt Konjunktur- institutets konjunkturbarometer är företagens anställningsplaner positiva inom byggsektorn och stora delar av tjänstesektorn.
Regeringens politik har en positiv effekt på såväl sysselsättning, arbetskraftsutbud som arbetslöshet.
Tabell 1.3 Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
4 263 |
4 335 |
4 401 |
4 444 |
4 472 |
Antal sysselsattaP |
|||||
P |
|
|
|
|
|
Reguljär |
|
|
|
|
|
2 |
77,4 |
77,7 |
79,0 |
79,8 |
80,2 |
sysselsättningsgradP |
|||||
P |
|
|
|
|
|
3 |
6,0 |
5,6 |
5,8 |
5,0 |
4,3 |
Öppen arbetslöshetP |
|||||
P |
|
|
|
|
|
Konjunkturberoende |
|
|
|
|
|
arbetsmarknadspolitiska |
|
|
|
|
|
3 |
2,7 |
3,1 |
1,9 |
1,4 |
1,5 |
programP |
|||||
P |
|
|
|
|
|
3 |
8,7 |
8,7 |
7,7 |
6,3 |
5,8 |
Total arbetslöshetP |
|||||
P |
|
|
|
|
|
Timlön |
3,1 |
3,2 |
3,7 |
3,7 |
3,8 |
Produktivitetsutveckling |
|
|
|
|
|
4 |
2,4 |
3,6 |
2,5 |
2,4 |
2,8 |
i näringslivetP |
|||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1Tusental
2I åldern
3Som andel av arbetskraften
4Icke dagkorrigerad
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.
I rådande konjunkturläge då sysselsättningen utvecklas väl föreslår regeringen att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program minskas med 52 000 under 2007 jämfört med 2006. Det kommer rent tekniskt att verka något dämpande på sysselsättningsutvecklingen 2007 eftersom många av deltagarna i dessa program klassificeras som sysselsatta i statistiken. Trots detta väntas sysselsättningen utvecklas starkt under nästa år, vilket bland annat beror på att regeringens politik gör det mer lönsamt att arbeta. Antalet sysselsatta beräknas öka med 67 000 personer 2007. Den totala arbetslösheten, dvs. öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, kommer att sjunka märkbart under de kommande åren.
23
PROP . 2006/07:1
Diagram 1.1 Arbetslöshet,
Procent av arbetskraften
16 |
|
|
|
|
|
Total arbetslöshet |
|
14 |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
12 |
|
|
Öppen |
|
|
|
10arbetslöshet
8
6
4
2
0
80 |
82 |
84 |
86 |
88 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
Anm. Total arbetslöshet är summan av öppen arbetslöshet och personer i arbetsmarknadspolitiska program
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet
Tabell 1.4 Nyckeltal
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
1 |
0,5 |
1,6 |
2,5 |
2,0 |
1,9 |
InflationP |
|||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Timlön |
3,1 |
3,2 |
3,7 |
3,7 |
3,8 |
|
|
|
|
|
|
2,3 |
6,0 |
5,6 |
5,8 |
5,0 |
4,3 |
Öppen arbetslöshetP |
|||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetsmarknadspolitiska |
|
|
|
|
|
2 |
2,7 |
3,1 |
1,9 |
1,4 |
1,5 |
programP |
|||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal sysselsatta |
0,8 |
1,7 |
1,5 |
1,0 |
0,6 |
|
|
|
|
|
|
Real disponibel inkomst |
1,8 |
3,0 |
4,2 |
2,4 |
2,3 |
|
|
|
|
|
|
Hushållens |
|
|
|
|
|
4 |
4,1 |
3,6 |
3,7 |
2,6 |
1,9 |
nettosparkvot, nivåP |
|||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
6,4 |
6,8 |
7,7 |
7,6 |
7,7 |
BytesbalansP |
|||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tysk ränta, |
|
|
|
|
|
6 |
3,37 |
3,85 |
4,15 |
4,20 |
4,20 |
statsobligationP |
|||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svensk ränta, |
|
|
|
|
|
6 |
3,38 |
3,80 |
4,20 |
4,30 |
4,35 |
statsobligationP |
|||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
1,50 |
3,00 |
3,75 |
3,75 |
4,00 |
ReporäntaP |
|||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
131 |
126 |
123 |
122 |
122 |
P |
|
|
|
|
|
1P KPI, årsgenomsnitt.
2P Procent av arbetskraften.
3P SiffrornaPavser Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning efter omläggningen av statistiken.
4P ExklusivePsparande i avtalspensioner.
5P Procent av BNP.
6P SlutkurserP.
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksbanken och Finansdepartementet.
1.2.5Löner
Under 2007 väntas reallönerna efter skatt öka kraftigt till följd av de inkomstskattesänkningar som regeringen föreslår i budgetpropositionen, men även till följd av den positiva situationen på arbetsmarknaden. Industriavtalet och en hög trovärdighet för Riksbankens inflationsmål har en normgivande effekt, vilket tillsammans med ett relativt lågt resursutnyttjande dämpar risken för alltför höga avtalsökningar.
Diagram 1.2 Reallöneutveckling före skatt
Procentuell förändring
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.
1.2.6Låg inflation
Under andra hälften av 2005 och början av 2006 har försvagningen av den svenska kronan och höga priser på el, olja och bensin dragit upp inflationen, men det inhemska inflationstrycket har förblivit lågt.
Under återstoden av 2006 och en stor del av 2007 bedöms de höga energipriserna fortsätta att hålla uppe inflationen, men därefter väntas sjunkande energipriser och starkare krona bidra till att hålla ned inflationen.
Det bedöms för närvarande finnas betydande lediga resurser att tillgå på arbetsmarknaden och det inhemska inflationstrycket förblir därför fortsatt lågt. Framöver stiger inflationstrycket gradvis. Den samlade effekten av de åtgärder som föreslås och aviseras i denna proposition bedöms bidra till att inflationstrycket kommer att vara fortsatt lågt, trots att sysselsättningen växer snabbare.
Sammantaget beräknas den underliggande inflationen, mätt med Riksbankens mått UND1X, som exkluderar de direkta effekterna
24
av ändrade räntor, skatter och subventioner, uppgå till cirka 1,7 procent i slutet av 2007. Inflationen mätt med konsumentprisindex (KPI) väntas under hela prognosperioden vara högre än den underliggande inflationen mätt med UND1X främst till följd av stigande bostadsräntor.
Regeringen stödjer penningpolitikens inriktning och står bakom inflationsmålet.
1.2.7Åren 2008 och 2009
Det är svårt att förutsäga konjunktursvängningar på längre sikt. Åren 2008 och 2009 bygger därför på en bedömning om hur stort resursläget är i utgångsläget och hur stor potentiell tillväxt är framöver. På arbetsmarknaden bedöms fortfarande resursutnyttjandet vara lågt 2007, vilket innebär att BNP och sysselsättning kan fortsätta att växa i god takt även 2008 och 2009. År 2009 antas ekonomin ha nått fullt resursutnyttjande. Den reguljära sysselsättnings- graden i åldern
1.3Offentliga finanser
Ett viktigt mål för finanspolitiken är att säkerställa att utvecklingen av de offentliga finanserna är uthållig för att därmed kunna säkra den långsiktiga välfärdsutvecklingen.
För att skapa förutsättningar för långsiktighet i den ekonomiska politiken infördes i mitten av
-de takbegränsade utgifterna skall rymmas inom beslutade utgiftstak för staten
-den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå till 2 procent av BNP över en konjunkturcykel.
Erfarenheterna av det finanspolitiska ramverket är i huvudsak goda och det finns starka skäl till att i allt väsentligt bibehålla detta ramverk. Samtidigt är det viktigt att ta till vara de erfarenheter som gjorts under de cirka 10 år som
PROP . 2006/07:1
ramverket varit i kraft. Det är därför nödvändigt med en översyn av det finanspolitiska ramverket för att se hur ramverket kan förbättras och vidareutvecklas. En ökad grad av öppenhet och tydlighet kring finanspolitiken kan vara av värde. Regeringen avser återkomma till riksdagen i denna fråga.
Eurostat har beslutat att från och med 2007 skall sparandet i premiepensionssystemet inte räknas in i den offentliga sektorns finansiella sparande. Regeringen återkommer med förslag i den ekonomiska vårpropositionen 2007 hur Eurostats beslut kommer att påverka målet för den offentliga sektorns finansiella sparande.
1.3.1Överskott i de offentliga finanserna
Den demografiska utvecklingen kommer att leda till ökade resurskrav inom den offentliga sektorn, främst efter 2010. Ett överskott mot- svarande 2 procent av BNP ökar den offentliga nettoförmögenheten. Detta förbättrar möjlig- heterna att möta dessa krav, med en rimlig fördelning av skatter och förmåner mellan generationer. Varje generation har ett moraliskt ansvar att inte skjuta en nettoskuld på kommande generationer. Dagens medborgare bör inte bevilja sig förmåner som framtida generationer får betala. En mindre statsskuld leder också till mindre sårbarhet för yttre förändringar och därmed ett ökat förtroende för den svenska ekonomin.
Målet för finanspolitiken bör vara att minska den offentliga skuldsättningen. Det målet ska nås genom att upprätthålla ett överskott i de offentliga finanserna som motsvarar 2 procent av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln i enlighet med nuvarande målsättning. Detta möjliggör stabila skattesatser på en lägre nivå än i dag och gynnar i sin tur tillväxt och sysselsättning.
Regeringen föreslår i denna budgetproposition omfattande reformer på arbetsmarknadsområdet och inom välfärds- sektorn. Det finansiella sparandet i de offentliga finanserna kommer att uppgå till drygt 2 procent 2007 för att därefter förstärkas ytterligare. Det finansiella sparandet bedöms vara väl i linje med överskottsmålet de närmaste åren.
Detta medför att den konsoliderade bruttoskulden kommer att sjunka kraftigt de kommande åren samtidigt som den offentliga
25
PROP . 2006/07:1
sektorns nettoförmögenhet ökar. Dessutom kommer skattekvoten successivt att sjunka de kommande åren (se tabell 1.5).
Diagram 1.3 Konsoliderad bruttoskuld och finansiellt sparande i offentlig sektor
Procent av BNP |
|
|
|
|
Procent av BNP |
||
80 |
|
|
|
|
|
|
6 |
70 |
|
|
|
|
|
|
4 |
60 |
|
|
|
|
|
|
2 |
50 |
|
|
|
|
|
|
0 |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
1994 |
1996 |
1998 |
2000 |
2002 |
2004 |
2006 |
2008 |
Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet
1.3.2Utgiftstaken
Fleråriga utgiftstak för staten är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande för riksdagen och regeringen, och främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. De bidrar till god
budgetdisciplin och understödjer överskottsmålet om 2 procents finansiellt sparande över en konjunkturcykel. Överskotts- målet ger förutsättningar för en successiv minskning av statsskulden innan de demografiskt betingade kostnaderna bedöms öka.
Utgiftstaken bidrar till god budgetdisciplin genom att förhindra att tillfälligt högre inkomster används för att finansiera varaktigt högre utgifter. Utgiftstaket för staten tydliggör även behovet av prioriteringar mellan utgiftsområden, och förebygger en utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. Genom utgiftstaken stärks omvärldens tilltro till den svenska budgetpolitiken.
Inledningsvis efter 1996 föreslog regeringen utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret, men har på senare år avvikit från denna norm vid ett antal tillfällen. Sedan systemet infördes har utgiftstaken klarats samtliga år och bidragit till en stram budgetpolitik och sunda offentliga finanser. Emellertid har det funnits ökande tendenser till finansiering utanför utgiftstaken som har ökat
risken för en gradvis erodering av trovärdigheten, däribland utgifter via skattekrediteringar på budgetens inkomstsida. Utgiftstakets transparens och dess funktion är viktiga för regeringen. Regeringen tar därför i denna budgetproposition ökade steg mot tydlighet och transparens genom att minska dessa krediteringar. Regeringen avser även att till 2007 års ekonomiska vårproposition återkomma med en översyn av det finansiella ramverket.
Utgiftstaken bör normalt fastställas för tre år framåt. Detta är en viktig princip för att värna långsiktigheten i de offentliga utgifterna. Regeringen föreslår att utgiftstaket för 2007 sänks med 11 miljarder kronor till 938 miljarder kronor. För 2008 har hittills endast en bedömning av utgiftstaket gjorts. Regeringen föreslår nu att utgiftstaket för 2008 sätts till 971 miljarder kronor, också en sänkning med 11 miljarder kronor i förhållande den tidigare bedömningen. Regeringen bedömer att ett utgiftstak på 1 003 miljarder för 2009 är lämpligt. Regeringen har på den korta tid som funnits tillgänglig gjort bedömningen att det är viktigt att återgå till den tidigare ordningen med utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret. Den knappa tiden har dock inte gjort en fullständig genomgång i förhållande till frågans betydelse möjlig. Regeringens avsikt är att under 2007 föreslå ett utgiftstak för 2009 på basis av denna bedömning och även lägga fram förslag till utgiftstak för 2010. Avsikten är att tillkommande reformer skall finansieras inom det beräknade taket. Regeringens anser att utgiftstaket för staten skall minska svagt i förhållande till potentiell BNP.
Diagram 1.4 Utgiftstak
Miljarder kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Procent av BNP |
|||||||||||||||||
1 200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
38 |
1 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
37 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
36 |
|
800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
34 |
|
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
33 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
32 |
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
31 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Procent av BNP
Källa: Finansdepartementet
26
PROP . 2006/07:1
Tabell 1.5 Offentliga finanser
Procent av BNP
|
1997 |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
Utgiftskvot |
60,0 |
57,8 |
57,2 |
54,2 |
53,7 |
55,3 |
55,4 |
53,8 |
53,5 |
52,8 |
51,3 |
50,5 |
49,8 |
Inkomstkvot |
59,0 |
59,7 |
59,5 |
59,2 |
56,4 |
54,8 |
55,3 |
55,4 |
56,3 |
55,6 |
53,6 |
53,1 |
52,8 |
Skattekvot |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
inkl. EU |
52,1 |
52,7 |
53,3 |
53,4 |
51,4 |
49,7 |
50,1 |
50,5 |
51,1 |
50,5 |
48,1 |
47,8 |
47,6 |
Finansiellt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sparande |
1,9 |
2,3 |
5,0 |
2,6 |
1,6 |
2,8 |
2,8 |
2,3 |
2,6 |
3,1 |
|||
Nettoskuld |
22,8 |
19,9 |
9,1 |
1,2 |
3,0 |
||||||||
Konsoliderad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bruttoskuld |
71,4 |
68,8 |
62,2 |
52,3 |
53,8 |
52,0 |
51,8 |
50,5 |
50,3 |
46,5 |
41,5 |
37,4 |
33,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet
1.3.3Ekonomin i kommunsektorn
En god ekonomi i kommunsektorn är avgörande för välfärden. Det ekonomiska resultatet för sektorn har successivt förbättrats under de senaste åren. Under 2005 ökade andelen kommuner och landsting som redovisade överskott. Totalt redovisade den kommunala sektorn ett ekonomiskt resultat på 13 miljarder kronor, vilket torde vara i nivå med s.k. god ekonomisk hushållning. Sektorns finansiella sparande uppgick till 14 miljarder kronor.TF1FT
Tabell 1.6 Kommunsektorns finanser
Miljarder kronor om ej annat anges
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
Inkomster |
627 |
662 |
691 |
720 |
747 |
Skatter och statsbidrag |
539 |
571 |
597 |
621 |
643 |
Procent av BNP |
20,2 |
20,2 |
19,8 |
19,7 |
19,4 |
Övriga inkomster |
88 |
90 |
94 |
99 |
103 |
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
613 |
643 |
676 |
707 |
737 |
Konsumtion |
527 |
552 |
584 |
612 |
640 |
Volymförändring % |
1,6 |
1,7 |
2,0 |
1,3 |
0,7 |
Övriga utgifter |
86 |
91 |
92 |
94 |
97 |
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
14 |
19 |
15 |
13 |
10 |
Procent av BNP |
0,5 |
0,7 |
0,5 |
0,4 |
0,3 |
|
|
|
|
|
|
Resultat före |
|
|
|
|
|
extraordinära poster |
13 |
22 |
13 |
11 |
7 |
|
|
|
|
|
|
Anm.: Statsbidrag och skatter redovisas tillsammans eftersom effekten av reformer som påverkar skatteunderlaget neutraliseras genom justeringar av statsbidragen.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
En stark utveckling av skatteunderlaget och ökade statsbidrag väntas medföra att överskottet
1T T Med ekonomiskt resultat avses här resultat före extraordinära poster.
ytterligare stärks i år. Dessutom medför slutregleringar av skatterna avseende 2005 att resultatet i år ökar med cirka 3 miljarder kronor. Det ekonomiska resultatet beräknas i år bli 22 miljarder kronor.
Skatteunderlaget väntas till följd av bland annat stigande sysselsättning fortsätta växa stabilt under 2007, vilket tillsammans med ökade statsbidrag medför ytterligare förstärkning av sektorns finanser.
För 2008 och 2009 beräknas inkomst- ökningen avta något. Samtidigt väntas den reala konsumtionen öka med
Regeringen prioriterar generella bidrag framför specialdestinerade statsbidrag. Därför föreslås att två riktade satsningar till personalförstärkningar i förskolan respektive kommunal vuxenutbildning redan 2007 överförs till det generella bidraget. År 2007 höjs det generella bidraget till kommunsektorn med 1 miljard kronor och ytterligare 5 miljarder kronor 2008 i enlighet med vad som tidigare aviserats i budgetpropositionen för 2006.
1.4Utmaningar för Sverige
1.4.1Utanförskapet på arbetsmarknaden
Trots den goda tillväxten och förbättringarna på arbetsmarknaden utgör utanförskapet ett kvarvarande stort problem. Förra året stod exempelvis drygt 17 procent av den arbetsföra befolkningen
27
PROP . 2006/07:1
Bland personer i arbetskraften var 6 procent öppet arbetslösa och bland de sysselsatta var knappt 6 procent undersysselsatta.
Ett annat sätt att illustrera problemet ges av andelen av befolkningen i arbetsför ålder som försörjs genom socialförsäkringssystemen och ekonomiskt bistånd. Antalet personer som försörjdes med sociala ersättningar 2005 motsvarade drygt 1 miljonTF2FT, eller drygt 21 procent av de folkbokförda i åldern
Diagram 1.5 Andel folkbokförda
Procent av folkbokförda
30%
25% |
|
|
|
|
|
Totalt |
|
|
20% |
|
|
|
|
|
|
|
|
15% |
|
|
Arbetslöshet |
|
|
|
|
|
|
|
+programåtg. |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Aktivitets. o. |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
||
10% |
|
|
|
|
|
|
sjukers. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5% |
|
|
|
Sjukskr. o. |
|
|
|
|
|
|
|
rehab. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiskt |
|
|
0% |
|
|
|
|
|
bistånd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1990 |
1992 |
1994 |
1996 |
1998 |
2000 |
2002 |
2004 |
2006 |
Källa: Regeringskansliet |
|
|
|
|
|
|
||
Under de senaste åren har andelen personer med sjuk- och rehabiliteringspenning minskat något, men från en hög nivå. Detta har inte inneburit att den totala ohälsan minskat i motsvarande mån, eftersom andelen personer med sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) samtidigt ökat. Ju längre bort från arbetsmarknaden de olika försäkringssystemen tar människor, desto svårare är det att återvända. Det är därför mycket bekymmersamt att
aktivitets- och sjukersättningarna ökat trendmässigt under så lång tid som de gjort. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning är i dag mer än 550 000, vilket utgör hela 10 procent av de folkbokförda i åldern
Situationen på arbetsmarknaden är särskilt bekymmersam för personer med utländsk bakgrund. Den genomsnittliga sysselsättnings- graden är lägre (se diagram 1.6), långtids- arbetslösheten högre och andelen tidsbegränsade anställningar större bland utrikes födda i jämförelse med födda i Sverige. Skillnaderna är dock stora mellan olika grupper av invandrare beroende på ursprungsland, utbildningsnivå, erfarenheter m.m.
Diagram 1.6 Sysselsättningsgrad som andel av befolkningen
Procent
90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
Utrikes födda |
|
|
Inrikes födda |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
Kvinnor |
|||
Källa: Statistiska centralbyrån, AKU |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Ungdomars ställning på arbetsmarknaden är svag i Sverige. Ungdomarnas etableringsålder (dvs. den ålder vid vilken 75 procent av befolkningen är sysselsatt) var 2004 hela 27 år, att jämföra med 21 år under de starka arbetsmarknadsåren
2T T avser s.k. helårsekvivalenter
28
Diagram 1.7 Öppen arbetslöshet bland ungdomar 2005
Procent av arbetskraften
16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
|
|
|
Ungdomar |
|
Samtliga |
|||||
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
Kvinnor |
Källor: Statistiska centralbyrån, |
AKU |
Bland de studerande finns också ett stort antal personer som är latent arbetssökande, dvs. studerande som aktivt sökt och kunnat ta ett arbete. Förra året var cirka 50 000 heltids- studerande ungdomar i ålder
Diagram 1.8 Ungdomsarbetslöshet i
Procent av arbetskraften
40,0
35,0
30,0
25,0
20,0
15,0
PROP . 2006/07:1
1.4.2Ökad efterfrågan på välfärdstjänster
Efterfrågan på välfärdstjänster – främst vård, omsorg och utbildning – kommer att öka i framtiden. Detta beror dels på den demografiska utvecklingen, dels på stigande inkomster. Fler äldre i befolkningen ökar efterfrågan på vård och äldreomsorg. Antalet personer som är 65 år och äldre ökar snabbt under de närmaste 30 åren. År 2035 kommer det att finnas nära 2,4 miljoner personer i denna åldersgrupp, vilket är drygt 800 000 fler än idag. Samtidigt väntas gruppen
Enligt Finansdepartementets beräkningar i Långtidsutredningen 2004 skulle det fram till år 2020 med knapp marginal vara möjligt att inom ramen för dagens offentliga välfärdssystem möta den ökade efterfrågan på välfärdstjänster som enbart beror på en åldrande befolkning. Det innebär att med oförändrade skattesatser skulle det vara möjligt att klara en oförändrad standard på tjänsterna trots att befolkningen åldras. Däremot skulle det enligt utredningens scenarier inte finnas något utrymme för förbättringar av välfärdstjänsternas kvalitet eller omfattning.
Diagram 1.9 Konsumtion i kommunal sektor (faktisk+prognos) och demografiskt betingad konsumtion,
Index 1990=100
125
120Konsumtion
10,0
5,0
0,0
arbetslösa Källa: Eurostat
115
110
105
100
95
90
Demografi
Den viktigaste uppgiften för regeringen är att genomföra åtgärder som minskar utanförskapet på arbetsmarknaden och som leder till högre sysselsättning och minskad arbetslöshet. Därför föreslår regeringen i denna budgetproposition ett flertal åtgärder som syftar till att öka arbetsutbudet och sysselsättningen och minska arbetslösheten, se avsnitt 1.5.
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
Anm. Effekten av överföringen av läkemedelskostnader från staten till landstingen 1998 ingår.
Källa: Finansdepartementet
Efterfrågan på dessa tjänster i fråga om både kvalitet och kvantitet kommer dock att öka till följd av stigande inkomster. Detta framgår också av utvecklingen under de senaste åren och prognosen för de närmaste åren. Den faktiska konsumtionen inom kommunal sektor – främst barnomsorg, skola, äldreomsorg och sjukvård – ökar sedan slutet av
29
PROP . 2006/07:1
snabbare än vad som kan förklaras av den demografiska utvecklingen (se diagram 1.9). Den utvecklingen väntas också fortsätta de närmaste åren.
Inom Regeringskansliet påbörjas nu ett arbete med att mer i detalj än tidigare studera hur den långsiktiga efterfrågan på välfärdstjänster kan komma att utvecklas.
För att utbudet av välfärdstjänsterna skall kunna utvecklas i takt med efterfrågan på lång sikt krävs att de som producerar dessa tjänster ges tillgång till växande resurser eller att de resurser som finns används mer effektivt. Det är inte en långsiktig lösning att öka resurserna till dessa tjänster genom att höja skattesatserna. Skattehöjningar skulle på sikt leda till så stora skattekilar att arbetsutbud, investeringar – och därmed tillväxten – skulle minska. Skall arbetsutbudet och efterfrågan på arbetskraft förstärkas är det tvärtom nödvändigt att minska beskattningen av arbete.
Resurserna till välfärdstjänsterna kan däremot ökas om antalet arbetade timmar i det privata näringslivet ökar då detta dels skulle bredda skattebasen och öka skatteintäkterna, dels skulle frigöra personella resurser till välfärdssektorn. Reformer som syftar till att främja arbetsutbud och sysselsättning underlättar således den långsiktiga finansieringen av välfärdstjänster. En förbättrad produktivitet inom den offentligt finansierade verksamheten skulle bidra till att de befintliga resurserna skulle räcka till fler och/eller bättre tjänster. Det är därför angeläget att genomföra åtgärder som syftar till att de offentliga resurserna används mer effektivt än idag. I detta perspektiv är det viktigt att öka mångfalden av producenter av välfärdstjänster samt att öka uppföljning och jämförelser av tjänsternas effektivitet och kvalitet.
Ytterligare ett centralt inslag i en politik för att möta en demografiskt betingad ökad efterfrågan på välfärdstjänster, är att de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara. Det är därför viktigt att överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande, liksom övriga delar av det finanspolitiska ramverket, upprätthålls och stärks.
Sammanfattningsvis anser regeringen att för att den ökande efterfrågan på välfärdstjänster skall kunna mötas, måste överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande upprätthållas och reformer för att öka arbetsutbud och sysselsättning genomföras.
Vidare måste åtgärder vidtas för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn. Regeringen anser att en diskussion om hur man på lång sikt skall kunna möta den ökande efterfrågan inom ramen för ett i grunden offentligt finansierat välfärdssystem bör påbörjas omedelbart.
1.4.3Ökad internationalisering och strukturomvandling
Den svenska ekonomin blir alltmer integrerad med omvärlden. Det gäller såväl en fortgående internationalisering av produktionen av varor och tjänster som att arbetskraftens rörlighet ökar. Därtill kommer ett fördjupat internationellt samarbete mellan stater, inte minst inom EU.
Teknisk utveckling har tillsammans med avregleringar av handeln och investeringar bidragit till fortsatt ökande internationa- liseringen av näringslivet. Handeln med såväl varor som tjänster har ökat kraftigt. Export plus import utgör i dag över 80 procent som andel av BNP. Såväl nivå som ökningstakten är högre i Sverige än i många andra
Utvecklingen har också inneburit en ökad internationalisering av ägandet inom näringslivet. Knappt en fjärdedel av de anställda i näringslivet arbetar i utlandsägda företag, drygt hälften av dessa i tjänstesektorn.
Internationell konkurrens bidrar till ökad produktivitet och lägre konsumentpriser på lång sikt, men kan på kort sikt medföra att vissa orter eller individer drabbas negativt, t.ex. genom företagsnedläggningar, arbetslöshet och/eller minskade inkomster. Ekonomins förmåga att anpassa sig till förändringar är viktig för att Sverige skall kunna konkurrera trots ett perifert geografiskt läge. Flera samverkande faktorer är avgörande för förmågan till snabb anpassning till strukturomvandling; väl fungerande social- försäkringar, arbetsrätt, lönebildningen, bostads- marknaden, utbildning, konkurrens, villkor för företagande, investeringar, forskning och utveckling, infrastruktur, samt regler och skatter som påverkar tjänstesektorns utveckling.
En annan aspekt på internationalisering av ekonomin är arbetskraftens rörlighet. Det handlar både om arbetskraftsinvandring till
30
Sverige och om utvandring från Sverige. Arbetskraftsinvandringen till Sverige är relativt liten, och de flesta kommer från de nordiska länderna eller från övriga
Konkurrensen mellan länder innebär att det ibland är nödvändigt att Sverige anpassar regelverken till följd av förändringar i andra
länder. Samtidigt kan Sverige i det internationella samarbetet påverka inriktningen på förändringarna. Internationaliseringen och samarbetet mellan länder skapar också möjligheter att möta globala utmaningar för miljö och klimat och för att säkra en trygg tillgång på energi.
Samarbetet inom EU är det mest långtgående exemplet på internationellt samarbete och utvecklingen av politiken på
Sammanfattningsvis anser regeringen att det är viktigt att Sverige agerar både nationellt för att skapa goda förutsättningar till anpassning till de förändringar som sker, och internationellt för att i det internationella samarbetet arbeta för att påverka de gemensamma regelverk som tas fram på olika områden.
1.4.4Klimat
Utsläpp av växthusgaser påverkar livsbetingelserna i hela världen och att minska dessa utsläpp är en av de största utmaningarna världen står inför. Växthusgaserna känner heller inga nationsgränser – konsekvenserna är oberoende av var utsläppen sker, på samma sätt som utsläppsbegränsande åtgärder får samma
PROP . 2006/07:1
resultat oavsett var de görs. Klimatfrågan är relevant för flera sektorer och kommer att vara en realitet för utformningen av politiken inom ett flertal områden. Den är genuint global till sin karaktär och har dessutom ett mycket långsiktigt perspektiv. Klimatfrågan ställer solidaritets- frågorna på sin spets – geografiskt och genera- tionsmässigt.
Sverige är ett av de länder som har lyckats bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökade utsläpp av växthusgaser. Under de senaste sex åren har de svenska utsläppen legat under 1990 års nivå med i genomsnitt 3,7 procent, samtidigt som BNP ökat med cirka 25 procent. Stora utmaningar återstår dock även nationellt, kraftfulla åtgärder för att möta klimat- förändringarna skall genomföras inom
Utsläppen av växthusgaser är mycket ojämnt fördelade mellan länder, såväl i absoluta tal som i relation till BNP eller invånarantal. OECD- länderna står för drygt hälften av de totala koldioxidutsläppen globalt, och cirka 45 procent av dessa härrör från USA. USA har också de högsta utsläppen per capita med cirka 20 ton. Genomsnittet i
Tabell 1.7 Jämförelse av koldioxidutsläpp
|
CO2B /capitaB |
1 |
2 |
|
P |
CO2B /BNP P |
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
Sverige |
5,98 |
|
0,21 |
|
|
|
|
8,67 |
|
0,40 |
|
|
|
|
|
OECD |
11,08 |
|
0,48 |
|
|
|
|
1.Ton CO2B B per capita
2.Kilo CO2B B per 2000 USD Källa: OECD in Figures 2005
De globala utsläppen uppvisar en ökande trend, såväl i industrialiserade som i utvecklingsländer. Det är framför allt länder i stark ekonomisk utveckling, som Kina, Indien och Brasilien som kraftigt kan komma att öka sina utsläpp om inte åtgärder vidtas. Utsläppen av koldioxid i Kina är i dag nära nog lika stora som i EU25. Prognoser visar på en ökning av utvecklingsländernas andel av de globala utsläppen, medan OECD- ländernas andel väntas minska. Det är av yttersta
31
PROP . 2006/07:1
vikt med ett ökat samarbete på energi- och klimatområdet mellan EU och t.ex. Indien och Kina och att ett sådant samarbete får en konkret utformning.
Det europeiska systemet med handel med utsläppsrätter bör utökas vad gäller omfattning och ämnen. Fler länder och regioner måste fås att delta i de internationella ansträngningarna för åtgärder för utsläppsbegränsningar och utsläppsreduktioner. Samtidigt bör utvecklings- ländernas berättigade krav på förbättrad levnadsstandard respekteras – det är fortfarande den utvecklade världen som står för merparten av utsläppen och dessa länder har en moralisk förpliktelse att ta sitt ansvar och att erbjuda mindre utvecklade länder hjälp till lösningar. Kyotoprotokollets s.k. flexibla mekanismer har stor potential att bidra till kapacitetsuppbyggnad och tekniköverföring i utvecklingsländer.
1.5Arbete och tillväxt
Ett ökat arbetsutbud, en ökad sysselsättning och ett ökat antal arbetade timmar i näringslivet är centralt både för att främja den ekonomiska tillväxten och för att möta den demografiska utmaningen samt att öka den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna. Fler arbetade timmar, ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet är också en viktig del i en politik som syftar till att säkra en god välfärd för alla och förbättra integrationen av personer med utländsk bakgrund.
En dynamisk ekonomi med högre avkastning av eget arbete, förbättrade villkor för företagande och investeringar är centrala faktorer för ett ökat välstånd. Den globala konkurrensen, såväl mellan företag som mellan länder, i kombination med fortsatt teknisk utveckling kommer att ställa än högre krav på svensk ekonomis omställningsförmåga. För att omställningen skall fungera så smidigt som möjligt och inte resultera i långa perioder av arbetslöshet eller andra former av utanförskap, måste arbetskraften kunna förflytta sig från de stagnerande till de expanderande delarna av ekonomin. Regeringen vill återupprätta arbetslinjen som syftar till att sätta arbete i första rummet, men också till att skydda individernas inkomster snarare än deras jobb. I första hand arbetslöshetsförsäkringen, men även andra
samhälleliga stödsystem, skall därför bidra till att omställningen till nya omständigheter kan ske utan att individer drabbas av stora inkomstbortfall. Samtidigt är det viktigt att rörligheten på arbetsmarknaden – mellan olika yrken, branscher och regioner – är god. Det är därför av stor vikt att arbetslöshetsförsäkringen, liksom
En politik för ett arbete och tillväxt måste ha en bred ansats och en långsiktig inriktning. Ekonomins olika delar hänger samman och reformer på ett område får större genomslag om det samtidigt genomförs reformer inom andra områden. En politik för arbete och tillväxt handlar således inte om enskilda åtgärder utan om åtgärder på flera olika områden samtidigt. Därför lägger regeringen både förslag som syftar till att öka arbetsutbudet och förslag som syftar till att främja utvecklingen av nya och befintliga företag. Därtill presenteras förslag som syftar till att öka kvaliteten i utbildningssystemet.
1.5.1En skattepolitik för sysselsättning och företagande
Att öka sysselsättningen och att motverka utanförskapet är den enskilt största utmaningen för den ekonomiska politiken och kräver brett anlagda åtgärder i närtid. Skattepolitiken under de närmaste åren inriktas därför särskilt på att göra det mer lönsamt att arbeta, förstärka arbetsutbudet samt att främja efterfrågan på arbetskraft och framväxten av nya företag. Dessa prioriterade uppgifter berör flera skatteområden, särskilt beskattningen av arbetsinkomster genom inkomstskatt och uttag av socialavgifter, men även kapital- och företagsrelaterade skatter.
Regeringens politik är huvudsakligen inriktad på att stimulera grupper av individer och företag i särskilda näringslivssektorer där stimulanserna kan ge mest resultat i form av ett ökat arbetsutbud och en ökad sysselsättning.
32
Skatteåtgärder för ökad sysselsättning
De arbetsmarknadsrelaterade skatteåtgärderna inriktas på att stimulera såväl arbetsutbud som efterfrågan på arbetskraft.
Från den 1 januari 2007 införs ett särskilt jobbskatteavdrag som förstärker särskilt låg- och medelinkomsttagares drivkrafter att arbeta. Avdraget utformas så att det skall bli mer lönsamt att arbeta för dem som i dag står utanför arbetsmarknaden men det bidrar också, genom sänkta marginalskatter, till ett ökat arbetsutbud för breda grupper av dem som redan har ett arbete. För personer 65 år och äldre ges ett förhöjt avdrag.
När de offentliga finanserna tillåter och ekonomin stärks genom det första steget av jobbskatteavdraget och andra utbuds- stimulerande åtgärder, kommer avdraget att byggas ut i ett andra steg. Regeringen bedömer att det kommer att finnas ett utrymme att genomföra det andra steget 2008. Ytterligare finansiering kan dock behöva tillkomma. Därefter kan det också bli aktuellt med tillkommande inkomstskattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare.
Skatteåtgärder för att öka efterfrågan på arbetskraft För att den kraftiga stimulansen av arbetsutbudet skall resultera i ökad sysselsättning, krävs också åtgärder som kan förstärka efterfrågan på arbetskraft. Dagens höga nivå på socialavgifterna bidrar på kort och medellång sikt att hålla tillbaka efterfrågan och skapar höga trösklar för nyanställningar i
företagen. Generella arbetsgivaravgifts- sänkningar är dock kostsamma och tenderar också att på lång sikt leda till högre nominella löner och med begränsade effekter på sysselsättningen. Därför blir i stället huvuduppgiften att inrikta åtgärderna mot grupper och sektorer där man kan få en god sysselsättningseffekt.
För att förstärka arbetsgivarnas intresse av att behålla och anställa äldre människor slopas den särskilda löneskatten om cirka 16 procent för de som omfattas av det nya ålderspensionssystemet, de som är födda från 1938 och framåt.
För att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden ges från den 1 juli 2007 ett särskilt avdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång fyllt 19 men inte 25 år.
PROP . 2006/07:1
Vid nuvarande skatteregler är skattekilarna på arbete höga. De negativa effekterna av detta är särskilt märkbara när det gäller hushållsrelaterade tjänster. Detta innebär att dessa tjänster antingen inte utförs överhuvudtaget eller att de utförs svart. En följd av detta är att hushållens arbetsutbud hämmas, särskilt för kvinnorna. Det blir svårt att förena arbets- och familjeliv. Regeringen återkommer därför med förslag om skattereduktion för privatpersoners köp av hushållstjänster som bör kunna träda i kraft den 1 juli 2007.
För regeringen är det också angeläget att stimulera sysselsättningen i olika tjänstesektorer, särskilt i sådana där den enskilde kan välja mellan att köpa tjänsten och att själv utföra den. Sysselsättningen i dessa sektorer kan stimuleras genom sänkta arbetsgivaravgifter. Ett sådant system tar dock tid att införa då det bl.a. skall prövas mot EU:s statsstödsregler. Sänkta arbetsgivaravgifter bedöms därför kunna införas tidigast den 1 juli 2008.
Skatteåtgärder för företag och företagare
Förutom att sänka trösklarna för anställningar i företagen är det också angeläget att stimulera bildandet av nya företag och underlätta expansion av i första hand små och medelstora företag. Dagens förmögenhetsskatt utgör här ett hinder och en avveckling av skatten skulle förbättra särskilt de mindre företagens försörjning med riskvilligt kapital. Förmögen- hetsskatten kan också uppfattas som orättfärdig genom att den behandlar olika personer med likvärdiga förmögenhetsförhållanden på olika sätt. Förmögenhetsskatten skall därför avvecklas under mandatperioden. I ett första steg halveras skattesatsen från 1,5 till 0,75 procent från år 2007. Småhus och bostadsrätter undantas dock från sänkningen i detta steg men även för dessa skall förmögenhetsskatten avvecklas under mandatperioden.
Regeringen anser att reglerna för fåmansbolag, de s.k.
33
PROP . 2006/07:1
beskattningen av kapitalvinster under en övergångsfas åren
Regeringen anser att ytterligare åtgärder för att förbättra förutsättningarna för sysselsättning och tillväxt måste genomföras. Därför är det angeläget med såväl ytterligare sänkningar av inkomstskatterna, t.ex. att avskaffa värnskatten, som förbättringar av företagsbeskattningen och andra åtgärder för att stärka företagsklimatet.
Ytterligare skatteåtgärder
Utöver de åtgärder inom skatteområdet som ökar sysselsättningen och som möjliggör flera och expanderande företag är det också viktigt med förändringar som förstärker skatte- systemets legitimitet bland medborgarna. Dagens fastighetsskatt med dess koppling till marknadsvärdet gör skatten svår att förutse och uppfattas i sin nuvarande utformning som djupt orättvis. Avsikten är därför att den statliga fastighetskatten på småhus och hyreshus skall avskaffas och ersättas med en låg kommunal fastighetsrelaterad avgift. Ambitionen är att detta skall kunna ske från 2008. I avvaktan på detta fryses taxeringsvärdena för småhus och hyreshus på 2006 års nivå. Därutöver begränsas från 2006 markvärdets betydelse för uttaget av fastighetsskatt. Skatten på markvärdet begränsas till 2 kr/kvm med ett tak på maximalt 5000 kronor. Vidare sänks fastighetsskatten för flerbostadshus från 0,5 till 0,4 procent från 2007 och därutöver slopas från samma år den s.k.
schablonintäktsbeskattningenför bostadsrättsföreningar.
Enligt gällande mervärdesskatteregler beskattas transporter i skidliftar med en högre skattesats än vad som gäller för person- transporter i övrigt samt för idrott. För att likställa skattebehandlingen sänks därför skattesatsen till 6 procent från den 1 januari 2007.
Samhällets kostnader för trafikskadades sjukpenning m.m. bör föras över från det offentliga till fordonsägarna. Som en övergångslösning i en sådan förändring avser regeringen att återkomma med ett förslag om en skatt på trafikförsäkringspremier som bör kunna träda i kraft den 1 juli 2007.
Som delfinansiering av de strategiska skattesänkningarna föreslår regeringen bl.a. borttagandet av ett antal ineffektiva regelverk.
Sålunda avvecklas det regionala grundavdraget inom inkomstskatten och nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enmansföretag som anställer. Den särskilda nedsättningen av socialavgifter på lönesumma upp till viss nivå halveras 2007 och avvecklas 2008. Vidare slopas avdragen för fackföreningsavgift och för avgifter till arbetslöshetskassor. Som en allmän finansiering införs också inom inkomstskattens ram en förmånsskatt på lånedatorer och vidare höjs de
Våren 2006 presenterade den tidigare regeringen ett förslag om skatt på flygresor som riksdagen beslutat om. I avvaktan på godkännande från
På ett antal skatteområden har tidigare förberetts förslag som syftar till att anpassa den svenska skattelagstiftningen till
1.5.2Ytterligare åtgärder för arbete och sysselsättning
Svenska och internationella erfarenheter visar att en politik som gör det mer lönsamt att arbeta är avgörande för att skapa fler jobb och minska arbetslösheten. För att göra det mer lönsamt att arbeta föreslår regeringen omfattande sänkningar av inkomstskatterna (se föregående avsnitt). Därutöver föreslår regeringen förändringar inom arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen som också gör det mer lönsamt att gå från bidrag till försörjning genom eget arbete.
34
En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring Utformningen av arbetslöshetsförsäkringen påverkar hur arbetsmarknaden fungerar. Arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställningsförsäkring. En generös försäkring för kortvarig eller normal tid av arbetslöshet kan enligt regeringens mening verka som ett smörjmedel för ökad flexibilitet på arbetsmarknaden, genom att fler då vågar pröva nya arbeten. Blir ersättningsperioden långvarig kan emellertid en alltför generös försäkring minska människors möjligheter att hitta ett nytt jobb.
Arbetslöshetsförsäkringen bör reformeras så att arbete alltid lönar sig mer än arbetslöshet och att flaskhalsar på arbetsmarknaden undanröjs. Det är flera faktorer i arbetslöshetsförsäkringen som måste balanseras mot varandra för att ge så positiva effekter som möjligt på sysselsättningen.
Regeringen aviserar en rad förändringar i arbetslöshetsförsäkringen i denna budget- proposition. Arbetsvillkoret skall skärpas, studerandevillkoret tas bort och den överhoppningsbara tiden begränsas. Arbets- löshetsersättningen skall baseras på de senaste 12 månadernas inkomster i stället för de senaste 6 månaderna. Arbetslöshetsersättning skall maximalt kunna utgå under 300 ersättnings- dagar. Arbetslösa med försörjningsansvar för barn kan dock få ersättning under 450 dagar. Den högsta dagpenningen blir 680 kronor per dag. För att tydliggöra arbetslöshets- försäkringens roll som en omställnings- försäkring skall ersättningen reduceras med tiden i arbetslöshet. Ersättningen skall vara 80 procent av den förlorade inkomsten under de första 200 dagarna och 70 procent därefter. När ersättningsperioden är slut övergår den arbetslöse i en jobb- och utvecklingsgaranti med 65 procents ersättning. Om den arbetslöse inte deltar i jobb- och utvecklingsgarantin utgår ingen ersättning. De som inte kan beredas plats i garantin kommer under en övergångsperiod få ytterligare en ersättningsperiod med 65 procents ersättning.
Regeringen aviserar vidare att egenfinansieringen av utgifterna i arbetslöshets- försäkringen skall öka med 10 miljarder kronor. Samtidigt differentieras medlemsavgifterna till varje arbetslöshetskassa, vilket innebär att de varierar med arbetslöshetens storlek inom respektive kassa. Därmed skapas motiv för
PROP . 2006/07:1
kassorna att skärpa kontrollen så att ersättning inte betalas ut felaktigt. Regeringen aviserar samtidigt att ingen kassa skall behöva höja avgiften med mer än 300 kronor i månaden. Höjningen skall inte belasta de arbetslösa.
Regeringen avser att skyndsamt utreda och föreslå formerna för ett obligatorium att delta i en arbetslöshetsförsäkring där alla som uppfyller arbetsvillkoret får samma ersättning som de som i dag är medlemmar i en arbetslöshetskassa.
Sjukförsäkringen
Sjukförsäkringen skall ha som mål att bevara tryggheten för den som drabbas av sjukdom eller gör sig illa. Samtidigt skall den ge motiv och underlätta möjligheterna för återgång i arbete. En fokusering måste göras på tidiga insatser för att främja återgång till arbete. Sjukförsäkringen skall således fungera både som skyddsnät och stöd för återgång i arbete. Därigenom främjas arbetslinjen inom sjukförsäkringen. Regeringen avser att snarast tillsätta en parlamentarisk utredning för att reformera sjukförsäkringen och övriga socialförsäkringar.
Regeringen föreslår och aviserar i denna proposition en rad förändringar inom sjukförsäkringen för att underlätta möjligheterna och öka drivkrafterna att gå tillbaka till arbete.
−Ett nytt mål om att hjälpa sjukskrivna tillbaka till jobbet skall införas i sjukförsäkringen.
−Sänkt tak i sjukförsäkringen.
−Ny beräkningsgrund för sjukpenning- grundande inkomst.
−Aktivare rehabilitering för återgång i arbete.
−Större flexibilitet i den finansiella samordningen.
−Arbetsgivarnas medfinansiering av sjuk- penningkostnaden för anställda som är heltidssjukskrivna avskaffas.
−Överföring av kostnader till trafik-
försäkringen.
Regeringen vill minska överutnyttjandet av sjukförsäkringen. Det finns mycket som talar för att olika socialförsäkringar överutnyttjas samt att det förekommer fusk i socialförsäkringen. I avsnitt 1.7.1 Krafttag mot fusk redovisar regeringen en rad åtgärder. Utöver dessa åtgärder bör sjukförsäkringen främja ett ansvarsfullt utnyttjande och en hög precision i sjukskrivningsprocessen. Detta för att
35
PROP . 2006/07:1
ersättningar skall betalas till rätt person samt inte minst för att denne skall få en adekvat behandling och rehabilitering. Den kvarstående arbetsförmåga som många försäkrade har måste tas till vara och förbättras i de fall det är möjligt. I syfte att öka rättssäkerheten och minska överutnyttjandet av sjukförsäkringen avser regeringen att genomföra ytterligare insatser.
−Arbetsgivarna skall kunna kräva läkarintyg från första sjukdagen.
−Socialförsäkringsnämnderna avskaffas
−Förbättra hälso- och sjukvårdens bedömningar av diffusa diagnoser.
−En aktivare försäkringsmässig tillämpning av sjukförsäkringen.
−Arbetet med att ta fram riktlinjer vid sjukskrivning påskyndas.
−Arbetet med att gå igenom långa sjukfall och ta till vara arbetsförmågan måste
stramas upp.
Sammantaget gör regeringen bedömningen att de föreslagna åtgärderna som syftar till att öka rättssäkerheten och minska överutnyttjandet samt åtgärderna mot fusk kommer att minska de årliga utgifterna inom sjukförsäkringen med sammanlagt en miljard kronor.
En ny arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadspolitiken kan och skall fungera som ett smörjmedel på arbetsmarknaden. Den skall bidra till att människor så snabbt som möjligt kan gå från ett jobb till ett annat, eller från arbetslöshet till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Grunden för en väl fungerande arbetsmarknadspolitik måste vara att verksamheten styrs av klara och mätbara mål.
Regeringen föreslår åtgärder för att effektivisera arbetsmarknadspolitiken och att tydliggöra arbetslinjen. Prioriteringen av de arbetsmarknadspolitiska resurserna skall vara tydligt inriktad på matchning mellan arbetssökande och lediga jobb, ökad konkurrens i förmedlingsverksamheten och förbättrad kontroll samt enhetligare tillämpning av reglerna inom arbetslöshetsförsäkringen.
Arbetsmarknadsverket bör reformeras från grunden. En enhetlig myndighetsorganisation med en professionell ledning skall införas vid årsskiftet 2007/2008. Stora förändringar av både omfattningen och sammansättningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen kommer att genomföras. Antalet personer i program kommer att reduceras kraftigt och flera åtgärder
avskaffas bland annat för att de motverkar arbetslinjen, men också för att bidra till förenkling och högre effektivitet. Det gäller
friår, plusjobb, utbildningsvikariat, akademikerjobb, datortek, interpraktik- stipendier, arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet samt allmänt och förstärkt anställningsstöd. För dem som står längst från den reguljära arbetsmarknaden behålls dock det särskilda anställningsstödet och anställningsstödet för långtidssjukskrivna. Arbetsmarknadsutbildningen skall inriktas på att förstärka den arbetslöses kompetens och koncentreras till områden där det är brist på arbetskraft ur ett nationellt och regionalt behov. Regeringen avser att under 2007 ersätta aktivitetsgarantin med en jobb- och utvecklingsgaranti som omfattar alla som varit arbetslösa i 300 dagar eller 450 dagar för föräldrar med barn under 18 år. Syftet med garantin är att med hjälp av individuellt utformade åtgärder så snabbt som möjligt få in deltagarna på den reguljära arbetsmarknaden. Regeringen avser att återkomma om den närmare utformningen av jobb- och utvecklingsgarantin.
Vidare avser regeringen att införa nystartsjobb från den 1 januari 2007 för att öka möjligheterna för dem som under mer än ett år inte har arbetat att komma tillbaka till arbete. Nystartsjobben innebär en subvention motsvarande arbetsgivar- avgifterna för personer som varit arbetslösa, deltagit i arbetsmarknadspolitiskt program eller uppburit sjukpenning, sjuk- eller aktivitets- ersättning på heltid i mer än ett år. Subventionen gäller under lika lång tid som vederbörande varit frånvarande från arbetslivet, dock högst fem år. Ungdomar
Nystartsjobben skall även omfatta asylsökande som fått uppehållstillstånd, kvotflyktingar samt dessa gruppers anhöriga under de tre första åren efter det att uppehållstillstånd har beviljats.
Situationen på arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund är mycket
36
bekymmersam. Nystartsjobben syftar till att hjälpa en del av dem som står utanför att komma in på arbetsmarknaden. Detta är dock inte tillräckligt. Regeringen avser därför att återkomma med åtgärder för att ytterligare förbättra arbetsmarknadsinträdet för personer med utländsk bakgrund.
Den höga arbetslösheten bland unga på arbetsmarknaden är också allvarlig. Vid sidan av nystartsjobben kommer regeringen under 2007 att införa en särskild jobbgaranti för ungdomar under 25 år. Regeringen avser därför att under våren 2007 återkomma med åtgärder för att
ytterligare förbättra de ungas arbetsmarknadssituation. Under mandat- perioden har regeringen ambitionen att införa ett system med praktikpeng.
Regeringen avser att ge privata arbetsförmedlingar, branschvisa förmedlingar, bemanningsföretag, trygghetsråd m.fl. en viktigare roll i arbetsmarknadspolitiken.
1.5.3Företag och företagande
På många sätt har Sverige goda
tillväxtförutsättningar. Svenskarna är välutbildade, har stor yrkeskompetens och har snabbt tagit till sig IT och annan kommunikationsteknik. Sverige präglas av öppenhet mot omvärlden och vilja att ta till sig förändringar. Den svenska konkurrenskraften och det svenska affärsklimatet har under senare år också rankats allt högre vid en internationell jämförelse.
Även om förutsättningarna på många sätt är goda finns det behov av att ytterligare förbättra företagsklimatet, inte minst för de mindre företagen. Det är också viktigt att kontinuerligt
genomföra förbättringar av hela näringslivsklimatet för att upprätthålla en stark position för svenskt näringsliv i den alltmer integrerade världsekonomin.
Det faktum att det finns få företagare i Sverige och få snabbväxande företag är en indikation på att klimatet för entreprenörskap i Sverige inte är så bra som det skulle kunna vara. Hur många som väljer att bli entreprenörer beror på flera faktorer, bland annat samhällets syn på företagande, avkastningen på entreprenörskap, riskerna förknippade med att driva företag och vilka möjligheter det finns att skaffa de resurser som krävs för ett snabbväxande företag. På flera
PROP . 2006/07:1
av dessa områden är förutsättningarna i Sverige i dag sämre än i andra länder.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen en rad åtgärder som främjar entreprenörskap. Regeringens förslag gör det mer lönsamt att anställa, förbättrar företagens kapitalförsörjning och minskar företagens administrativa kostnader genom att komma till rätta med regelkrångel och byråkrati. De åtgärder som föreslås för att öka efterfrågan på arbetskraft genom slopade arbetsgivaravgifter för vissa tjänster och avdragsmöjligheter för hushållsnära tjänster kommer också att gynna en utveckling av nya och befintliga företag inom tjänstesektorn. Regeringen vill under mandatperioden också göra det enklare att starta och driva företag inom välfärdssektorn.
Minskat krångel
Regelverket för företagen är både omfattande och invecklat och för varje år som går läggs nya regler till de gamla. Regeringen vill minska de svenska företagens regelbörda med 25 procent under en period av fyra år. Regeringen avser att upprätta en fullständig plan för hur detta skall kunna genomföras.
Som redan framgått föreslår regeringen ett antal förslag på skatteområdet som kommer att göra det mer lönsamt att driva företag. Utöver förslag på skattesidan föreslår regeringen också att arbetsgivarnas medfinansiering efter andra sjukveckan med 15 procent av sjukpenning- kostnaden för anställda slopas.
Kvinnors företagande
I Sverige driver färre kvinnor än män företag. Kvinnor äger mindre än en femtedel av landets företagskapital och kvinnor är i klar minoritet på ledande poster i alla branscher och i alla storlekar på företag. Kvinnor som företagare rymmer en stor potential. Fler kvinnor som startar och driver företag skulle ge Sverige en starkare ekonomisk utveckling. Under
Förutom de övriga satsningarna för att förbättra villkoren för företagen föreslår regeringen att särskilda satsningar görs på
37
PROP . 2006/07:1
affärsrådgivning till kvinnliga företagare och forskning kring kvinnors företagande.
Kvinnor startar och driver företag i alla branscher, i hela landet. Eftersom många företagare helt naturligt väljer att bli aktiva inom den bransch där de tidigare verkat, är den slutna offentliga sektorn en viktig förklaring till varför kvinnors andel av företagarna är lägre än männens. Många av landets kvinnor är anställda och har stor kompetens inom vård och omsorg, sektorer som inte varit öppna för enskilda initiativ.
Regeringen avser att under mandatperioden vidta de åtgärder som är nödvändiga för att öka mångfalden och konkurrensen inom vård, omsorg och utbildning. Detta kommer att leda till högre kvalitet och större valmöjligheter för den enskilde individen. Men det kommer också att ge förutsättningar för bättre arbetsmiljö för de anställda, och inte minst förbättra möjligheterna för ett ökat kvinnors företagande.
En fungerande infrastruktur
En positiv välfärdsutveckling är i stor utsträckning förknippad med ökad handel och därmed även med transporter och kommunikationer. För att svenskt näringsliv även i framtiden skall vara internationellt konkurrenskraftigt är det viktigt att infrastrukturen är effektiv och väl fungerande. Regeringen avser återkomma med en samlad bedömning av framtida insatser inom
infrastrukturområdet. Samhällsekonomiska analyser skall spela en viktig roll vid prioriteringar. Jämfört med de planer den tidigare regeringen fastställt, innebär det att en större del av investeringarna skall ske inom vägsektorn.
Lösningen av trafiksituationen i Stockholm har hög prioritet för regeringen. Regeringen kommer därför att utse en särskild förhandlingsman för att föra samman Stockholms stad, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet i Stockholms län och berörda myndigheter till en samlad trafiklösning. Förhandlingsmannen skall också pröva
förutsättningarna för att samla Stockholmsregionen kring en interimistisk lösning kring trängselskatter och vägavgifter.
Minskat statligt ägande
Regeringen anser att det statliga ägandet av företag bör minska. Statens främsta näringspolitiska uppgift är att ange ramar och regelsystem för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. Regeringens bedömning är att en försäljningsvolym på 50 miljarder kronor per år under de tre kommande åren är en rimlig prognos. Utförsäljningen bör ske i syfte att skapa bättre förutsättningar för företagen att växa och bidra till en positiv utveckling av sysselsättningen. En försäljning av statliga företag måste ske med stor omsorg om skattebetalarnas pengar och det är därför viktigt att en försäljning av statliga bolag sker på ett ansvarsfullt sätt. Intäkterna vid försäljning av statliga bolag skall användas till att amortera på statsskulden. Avseende de bolag som kvarstår i statlig ägo avser regeringen, inte minst mot bakgrund av den hårda kritik som Riksrevisionen i flera skrivelser riktat mot den tidigare regeringen, se över statens bolagsförvaltning.
Tillväxtens etik
En väl fungerande marknadsekonomi förutsätter ordning och regler, vilket innefattar en gemensam värdegrund och människosyn – FN:s människosyn innebär att alla människor har en inre värdighet och har rätt att förverkliga sina allmänt giltiga fri- och rättigheter. En ekonomi som vilar på stabila och väl fungerande institutioner utmärks av en låg osäkerhet. Det innebär att såväl staten som enskilda respekterar äganderätten, avtal, muntliga överenskommelser samt att rättsväsendet är effektivt.
Rättstrygghet skapar förutsättningar för att laglydiga företagare inte konkurreras ut av ekonomiska brottslingar. Regeringens förslag om sänkta skatter och enklare regler förbättrar möjligheterna för de företag som följer lagar och regler. Regeringens förslag på skatteförändringar kommer tillsammans med utförsäljningar av statliga företag att skapa bättre förutsättningar för ett personligt ägaransvar i näringslivet. Tydligt ägande ökar förutsättningarna för ansvarstagande i näringslivet.
Finansiell verksamhet är i osedvanligt hög grad beroende av förtroende, både när det gäller stabiliteten i systemet, effektiviteten på marknaderna och när det gäller relationen mellan kunder och företag. Med tanke på den betydelse
38
förtroende och god etik har för att säkra finansiell stabilitet och ett gott konsument- skydd, anser regeringen att målen för politiken på detta område bör utvecklas.
1.5.4Utbildning och kompetens
Kunskap för framtiden
Sverige behöver välutbildad arbetskraft för att klara den internationella konkurrensen och skapa ekonomisk tillväxt och ökat välstånd. En högre utbildning med internationellt konkurrenskraftig kvalitet är en förutsättning för att åstadkomma detta. Det utgör också grunden för framtida forskning och utveckling.
Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest resurser i relation till BNP på utbildning. Trots denna satsning finns det brister i utbildningssystemet. En av fyra elever tar sig inte genom grundskolan med de kunskaper som alla skall nå. Allt för många fullföljer inte sin gymnasieutbildning. Många lärare, föräldrar och elever upplever också mobbning som ett stort problem i skolan.
Internationella jämförelser visar också en oroande utveckling rörande svenska elevers kunskaper. Särskilt oroande är att kunskaperna i matematik och naturvetenskap sjunker.TF3FT För att Sverige skall kunna återta den tätposition som vi borde ha givet de stora resurser som satsas på utbildning måste denna utveckling brytas. Grundskolans huvuduppgift är kunskaps- uppdraget och regeringen föreslår därför åtgärder för att stärka kvaliteten i utbildningen.
En översyn skall göras av samtliga mål i grundskolan. Kunskapsmålen kommer att förtydligas och processmålen att bli färre. Regeringen föreslår att nationella mål i svenska införs år tre. Betyg skall sättas tidigare och i fler steg och betygskriterierna behöver därför ses över. Regeringen föreslår att kontrollstationer införs år tre, fem och åtta med obligatoriska nationella prov för att därigenom ge skolorna bättre förutsättningar för att tidigare kunna ge individanpassat stöd till eleverna. Regeringen anser också att likvärdigheten i betygssättningen måste säkras. Regeringen anser att varje skola skall kvalitetsgranskas vart tredje år.
3T T Enligt TIMSS - Trends in International Mathematics and Science Study
PROP . 2006/07:1
En rad satsningar genomförs för att förbättra
lärarnas möjligheter till akademisk kompetensutveckling och resurser avsätts för att ge lärarna utökade möjligheter att forska inom tjänsten Regeringen vill underlätta validering och kompletterande utbildning för obehöriga lärare. Sammantaget föreslår regeringen att 410 miljoner kronor används till dessa satsningar under 2007.
Alla har rätt till arbetsro och trygghet i skolan. Det aktiva och förebyggande arbetet i verksamheterna behöver stärkas för att ge alla barn och elever en säker och trygg miljö. Lärare och rektorer skall ha tydliga befogenheter i skollagen för att åstadkomma ordning och reda, t.ex. omhänderta störande föremål.
Den stora utslagningen av elever från gymnasieskolan måste stoppas och kvaliteten på såväl de teoretiska som de yrkesinriktade utbildningarna höjas. Regeringen avser därför att verka för att olika stödinsatser i syfte att hjälpa elever som behöver extra stöd för att nå målen genomförs. Skolor skall ges verktyg för att kunna erbjuda detta stöd. Regeringen avser också att under mandatperioden föreslå att tre inriktningar införs inom gymnasieskolan: en studieförberedande, en yrkesförberedande och en lärlingsutbildning. I budgetpropositionen föreslår regeringen att Skolverket under 2007 får medel för att utreda denna förändring. Regeringen kommer också att föreslå att en ny, modern lärlingsutbildning startas 2009.
Svensk forskning håller världsklass inom många områden. Vetenskaplig kvalitet mäts ofta genom hur ofta de vetenskapliga artiklarna citeras. Sverige tillhör den grupp av länder vars forskning citeras mest i världen. Att så kommer att vara fallet även i framtiden är dock inte något som kan tas för givet. De statliga resurserna till lärosätenas forskning och forskarutbildning har urholkats under en rad år. Detta är allvarligt, eftersom kvaliteten på grundforskningen och forskarutbildningen äventyras. Det finns tecken på att svensk forsknings världsledande position har försvagats under den senaste femtonårsperioden.
Regeringen avser därför att genomföra en rad insatser under mandatperioden för att stärka svensk forskning. I årets budgetproposition föreslås satsningar under den närmaste
treårsperioden som innebär att forskningsanslagen i slutet av perioden kommer att ligga 900 miljoner kronor utöver nivån i
39
PROP . 2006/07:1
propositionen Forskning för ett bättre liv. I den forskningspolitiska proposition som planeras till 2008 kan nivån komma att höjas ytterligare. Regeringens forskningssatsning skall huvud- sakligen riktas till den forskning som finansieras via fakultetsanslagen och forskningsråd, främst Vetenskapsrådet, men även annan forskning, t.ex. klimat- och energiforskning, som i dag finansieras med andra anslag, t.ex. U020 och U021 kan ingå. Till detta kommer att regeringen planerar att under mandatperioden avskaffa den så kallade högskolemomsen vilket i praktiken innebär ett ytterligare resurstillskott till svensk forskning på i storleksordningen 350 miljoner kronor.
1.5.5Det blir mer lönsamt att arbeta
Ett meningsfullt arbete är viktigt för individens självbestämmande, vår upplevelse av livskvalitet och delaktighet. Att ha ett arbete handlar inte bara om att klara sin försörjning, utan handlar lika mycket om att kunna känna trygghet och vara del av en arbetsgemenskap. I dagens Sverige får alltför många människor känslan av att deras insats inte efterfrågas.
Flera av regeringens förslag i denna budgetproposition syftar till att det skall löna sig att arbeta och fler skall ges möjlighet att försörja sig genom eget arbete. Den enskilt viktigaste uppgiften för regeringen är att skapa förutsättningar för fler jobb så att fler människor kan gå från bidrag till eget arbete. Arbetslinjen och arbetets värde skall återupprättas.
Genom de förslag som regeringen lägger i budgetpropositionen kommer det att bli mer lönsamt att arbeta för alla. Det blir mer lönsamt än i dag att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. Oavsett inkomst kommer regeringens förslag att innebära att hushållen får behålla en större andel av inkomsterna än i dag Dessutom kommer de s.k. marginaleffekterna att sjunka. Marginaleffekten visar hur stor andel av en liten bruttolöneökning som faller bort till följd av ökad skatt, ökade avgifter och minskade bidrag. Ju högre marginaleffekt, desto mindre ökar hushållets disponibla inkomst och desto svagare blir individens utbyte att öka sin arbetsinsats.
Diagram 1.10 Marginaleffekter av att öka sitt arbetsutbud
Procent
45
40
35
30 |
|
|
25 |
|
|
20 |
|
|
15 |
|
|
10 |
|
|
5 |
|
|
0 |
|
|
Kort deltid |
Lång deltid |
Heltid |
Källa: Finansdepartementet |
|
|
Den största procentuella minskningen av marginaleffekten av regeringens förslag kommer att ske för personer som arbetar deltid, och då allra mest för dem som arbetar kort deltid. Eftersom betydligt fler kvinnor än män arbetar deltid, kommer också sänkningen av marginaleffekten att i genomsnitt bli större för kvinnor än för män. Rent allmänt kommer jobbskatteavdraget att göra att personer med låga inkomster får behålla en betydande del av en inkomstökning. Detta gör att grupper som arbetar relativt lite i dag, t.ex. studerande (varav de flesta är ungdomar) kommer att få en relativt stor minskning av marginaleffekten och att det därigenom blir extra lönsamt för dessa att på marginalen arbeta mer.
Ersättningsgraden visar hur stor andel av den disponibla inkomsten, som hushållet får behålla när individen går från arbete till arbetslöshet. Ju högre ersättningsgrad, desto mindre minskar den disponibla inkomsten och desto svagare blir individens ekonomiska drivkraft till arbete. När ersättningsgraden är 100 procent är hushållets disponibla inkomst densamma när individen är arbetslös som när individen arbetar.T F4FT
I Sverige får individen behålla 80 procent av lönen upp till ett inkomsttak vid sjukdom och arbetslöshet. Den faktiska kompensationen avviker dock ofta från den nivån. Det beror på den sammantagna effekten av skatter, inkomst- prövade bidrag eller inkomster över taket som bidrar till att den disponibla inkomsten påverkas.
Ersättningsgraden i diagram 1.11 avser endast de offentliga systemen – privata och avtalade
4T T Beräkningsmetoden beskrivs utförligare i bilaga 14 till Långtidsutred- ningen 2003/2004 (SOU 2004:2), Vem tjänar på att arbeta?, sid.
40
förmåner ingår inte. Ökade kostnader i form av resor, måltider etc. som följer av att arbeta har heller inte beaktats.
Diagram 1.11 Ersättningsgrad vid arbetslöshet 2007.
Andel av arbetskraften (anställda och arbetslösa) i %
35
30
25
20
15
10
5
0
Källa: Fasit. SCB Finansdepartementets beräkningar
I budgetpropositionen föreslår regeringen ett antal åtgärder som påverkar ersättningsgraden vid arbetslöshet. Jobbskatteavdraget som gör det mer lönsamt att arbeta är det förslag som får störst effekt på ersättningsgraden. Totalt sett medför förslagen att den genomsnittliga
ersättningsgraden |
minskar från |
79 |
till |
|
76 procent. Andelen |
i arbetskraftenTF FT |
med |
||
|
|
|
5 |
|
ersättningsgrader |
över |
90 procent, |
alltså |
den |
grupp med de svagaste ekonomiska drivkrafterna till arbete, minskar mest (se diagram 1.11). Denna grupp består främst av personer som har en årsinkomst mellan 100 000 – 200 000 kronor. Efter att åtgärderna genomförs kommer i stället fler personer att ha ersättningsgrader i intervallet
Eftersom regeringens förslag syftar till att det skall bli mer lönsamt att arbeta, speglas denna inriktning också i de fördelningsmässiga konsekvenserna av förslagen. De största positiva effekterna på de den ekonomiska standarden återfinns för personer som arbetar. Regeringens politik syftar till att fler skall gå från bidrag till arbete och därigenom öka sina inkomster. Denna effekt fångas inte av de statiska beräkningar av fördelningseffekterna av regeringens politik som redovisas i diagram 1.12.
5T T I detta sammanhang definierat som anställda plus arbetslösa. Således
ingår inte t.ex. företagare eller sjuka.
PROP . 2006/07:1
Diagram 1.12 Fördelningseffekterna av regeringens förslag
Procentuell förändring av den ekonomiska standarden
2,45
2,4 |
|
|
2,35 |
|
|
2,3 |
|
|
2,25 |
|
|
2,2 |
|
|
2,15 |
|
|
2,1 |
|
|
Kort deltid |
Lång deltid |
Heltid |
Källa: Finansdepartementet |
|
|
Trots att de sammantagna förslagen i första hand gynnar den del av befolkningen som arbetar och därmed befinner sig i den övre delen av inkomstfördelningen, påverkas inkomst- spridningen mycket litet. Den marginellt ökande inkomstspridningen som den mäts av den s.k.
Diagram 1.13 Ginikoefficienten
0,30
0,29
Efter förslag
0,28
0,27
0,26
0,25
0,24
0,23
0,22
0,21
0,20
1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007
Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar
1.6Ökad trygghet och valfrihet
Tryggheten i samhället måste öka. För att människor skall känna trygghet är det viktigt att polisen och resten av rättsväsendet fungerar och att brottsligheten bekämpas på ett effektivt sätt. Människor måste också kunna känna trygghet i att de verkligen får den vård och omsorg som de behöver. För att öka tryggheten föreslår regeringen satsningar inom såväl polisen som på
41
PROP . 2006/07:1
vård och omsorg. Regeringen avser också att
under mandatperioden reformera familjepolitiken, bland annat för att öka barnfamiljernas möjligheter att själva välja form av barnomsorg. De reformer som går utöver de förslag som föreslås nu kommer att genomföras i den takt som omsorgen om statsfinanserna och ekonomin tillåter.
1.6.1Vård och omsorg
Vård och omsorg skall även i framtiden vara solidariskt finansierad och fördelas efter behov. Den solidariskt finansierade välfärden måste dock vara öppen för nytänkande. En större mångfald och initiativkraft bidrar till att patienten och omsorgstagaren kan få bästa möjliga vård och omsorg. Nya starka drivkrafter kan bidra till en välfärd som verkligen möter patientens och omsorgstagarens individuella behov. Inte minst måste den enskilde ges rätten att välja och framför allt att kunna välja bort det som inte fungerar.
Regeringen vill uppmuntra en mångfald av olika aktörer som tillhandahåller välfärdstjänster. Detta leder inte bara till högre kvalitet och större valmöjligheter för den enskilde, det ger också förutsättningar för bättre arbetsmiljö för de anställda och för vården och omsorgen att bli framtidsbranscher i ett växande Sverige.
Valfrihet och självbestämmande för den enskilde är ett medel för att få högre kvalitet i vården, samtidigt som det är ett mål i sig att varje person kan påverka sin egen situation och få möjlighet att fatta beslut som rör sin egen vardag. Extra ansträngningar måste göras för att valmöjligheterna skall omfatta alla, inte minst de grupper i samhället som nära nog berövats alla möjligheter att välja, som äldre, sjuka och funktionshindrade. Regeringen avser att under mandatperioden genomföra förändringar som syftar till att öka mångfalden och konkurrensen mellan olika aktörer inom vård och omsorg. En ökad konkurrens kommer att öka valfriheten, men också bidra till ökad sysselsättning i dessa sektorer.
Äldreomsorg
Äldreomsorgen skall vara trygg och värdig, samtidigt som brukarna ges inflytande och självbestämmande. Med större valmöjligheter får medborgarna en mer lyhörd offentligt
finansierad äldreomsorg, vars fokus är den enskildes behov och önskemål. Valfriheten gagnar också personalen som ges större möjligheter till utveckling, fler karriärvägar och kompetensutveckling.
Regeringen föreslår att ett ”Fritt val” införs inom äldreomsorgen. Ett riktat statsbidrag om 300 miljoner kronor utgår under 2008 för att förbereda en Fritt
Regeringen avser att initiera införandet av en värdighetsgaranti. Det skall bli klart och tydligt och lättare att följa upp vad äldreomsorgen skall klara av. Värdighetsgarantin handlar bl.a. om att en god vård erbjuds även när man inte längre själv är kapabel att föra sin egen talan. Den omfattande minskningen av platser i särskilda boendeformer har lett till en oacceptabel bristsituation. Regeringen kommer därför att införa ett investeringsstöd för fler platser i särskilda boenden.
Utöver tidigare aviserade medel föreslår regeringen att ytterligare 200 miljoner kronor per år tillförs äldreomsorgen under
Den psykiatriska vården
Den svenska psykiatriska vården är i kris. Den förmår inte att tillgodose kraven på en väl fungerande vård för psykiskt sjuka och stöd till deras anhöriga. Regeringen föreslår därför en omfattande översyn av den psykiatriska vårdens organisation och en förstärkning av den psykiatriska vården med ytterligare 500 miljoner kronor under 2007 och 2008 och därefter 250 miljoner kronor per år.
Vårdgaranti
Tillgängligheten till vård och omsorg skall förbättras. Samtidigt krävs en mer uttalad helhetssyn på patientens behov. Hälso- och sjukvården måste bland annat jämföra sina prestationer och systematiskt dra lärdom av misstag och framgångar. Regeringen föreslår att 150 miljoner kronor avsätts från och med 2007.
Vidare föreslår regeringen att ytterligare 250 miljoner kronor avsätts under 2007 till den nationella vårdgarantin.
Tandvård
Regeringen avser att under 2008 genomföra en större tandvårdsreform som både stärker högkostnadsskyddet och skapar rimliga villkor för den förebyggande tandvården på ett sätt som både främjar kontinuitet, valfrihet och
42
konkurrens. Regeringen föreslår därför att ett högkostnadsskydd för individer mellan 20 och 64 år samt en tandvårdscheck som kan användas som delbetalning för abonnemangstandvård eller ett förebyggande tandvårdsbesök hos valfri tandläkare vartannat år införs. Senare under mandatperioden görs en särskild satsning på grupper med små möjligheter att påverka sin tandstatus.
1.6.2En reformerad familjepolitik
Regeringen kommer i närtid att utreda de närmare försättningarna för att genomföra en familjepolitisk reform under mandatperioden. De bärande utgångspunkterna för reformen blir införandet av barnomsorgspeng, jämställdhets- bonus, ett frivilligt kommunalt vårdnadsbidrag och ökat pedagogiskt inslag i förskolan. Reformerna kommer att genomföras i den takt ekonomin tillåter och finansiering kan säkras.
Barnomsorgspeng
Möjligheterna för föräldrar att välja barnomsorg bland en mångfald av utövare, som passar alla barns och familjers olika behov, bör utökas. Detta kan ske genom införandet av en barnomsorgspeng som utgör huvuddelen av betalningen till förskola och barnomsorg, och ger utföraren en bestämd ersättning.
Maxtaxa på fritidshem
Fritidshemmet är en förutsättning för att föräldrar skall kunna förena föräldraskap med arbete och studier. Regeringen vill sänka maxtaxan på fritids.
Jämställdhetsbonus
Möjligheterna till en trygg uppväxt för barnen och mer likvärdiga villkor för män och kvinnor förbättras om det skapas förutsättningar för män att ta ett större föräldraansvar under barnets första år och för män och kvinnor att dela på arbetet i hemmet. I dag tar kvinnor ut betydligt större del av föräldraledigheten och tar större ansvar för omsorgen om barnen under uppväxtåren.
Införandet av en jämställdhetsbonus skulle öka familjernas ekonomiska möjligheter att fördela föräldraledigheten mer jämlikt och förbättra förutsättningarna för jämställdhet samt stärka barnens relation till bägge föräldrarna.
PROP . 2006/07:1
Kommunala vårdnadsbidrag
Många föräldrar upplever att det kan vara svårt att lägga familjepusslet och att tiden med barnen kommer i kläm. Det finns därför behov av reformer som medger större möjligheter för föräldrar att välja mer tid med sina barn.
Fastställandet av ett ramverk som ger kommunerna möjlighet att införa kommunala vårdnadsbidrag kan skapa ökad valfrihet för föräldrar som önskar mer tid med sina små barn. Ett vårdnadsbidrag skulle ge en reell valmöjlighet för de föräldrar som vill korta sin arbetstid under småbarnsåren eller önskar vara hemma något längre än vad föräldraförsäkringen ger möjlighet till.
Ökat pedagogiskt inslag i förskolan
Regeringen vill förbättra kvaliteten i förskolan för att ge barn en trygg och stimulerande omsorg där de får utvecklas i egen takt och där barnets egen nyfikenhet och skapande tas tillvara under lekfulla former.
I dag erbjuds tre avgiftsfria timmar om dagen från fyra års ålder. Ett utvidgande av den allmänna förskolan till alla barn som är tre år, där treåringar erbjuds några avgiftsfria timmars förskola per vecka med särskilt pedagogiskt innehåll, innebär att fler barn får tillgång till tidig pedagogisk stimulans, samtidigt som möjlighet finns att kombinera detta med andra barnomsorgslösningar. Hur tiden används är upp till enskilda kommuner och förskolor.
1.6.3Lika möjligheter för kvinnor och män
Sverige framställs ofta som ett jämställt land, och jämfört med andra länder har möjligheterna för svenska kvinnor blivit bättre. Men fortfarande återstår mycket innan kvinnor och män på allvar har lika möjligheter.
Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män är fortfarande stora. Låga löner tillsammans med höga skatter för människor med låga och normala inkomster gör att många kvinnor är beroende av bidrag för att få ekonomin att gå ihop. Förmögenhetsskillnaderna mellan män och kvinnor är fortfarande mycket stora, vilket dels beror på att män i större grad än kvinnor äger och driver företag, och dels på att kvinnor fortfarande har huvudansvaret när barnen är små, och därmed yrkesarbetar en kortare del av livet.
43
PROP . 2006/07:1
Kvinnor och män skall ha lika möjligheter att utvecklas. Regeringen kommer att motverka och förändra system som konserverar fördelningen av makt och resurser ur ett könsperspektiv. Både män och kvinnor skall kunna kombinera familjeliv med arbetsliv. Regeringen avser återkomma med förslag som ökar möjligheterna att välja barnomsorg och att köpa tjänster som underlättar vardagen.
Mer än varannan kvinna arbetar i den offentliga sektorn. Sänkt skatt på låga och normala inkomster ger många lågavlönade kvinnor i offentlig sektor mer pengar att röra sig med. Offentliga arbetsgivare har ett ansvar för att garantera kvinnor bra arbetsvillkor och motverka osakliga löneskillnader. Arbetet med att förebygga och minska ohälsan i offentlig sektor måste intensifieras.
Kvinnors möjligheter att starta och driva företag skall förbättras, och hinder som försvårar kvinnors företagande skall tas bort. Regeringen kommer att utforma och genomföra ett program för att öka kvinnors företagande. Regeringen föreslår att resurserna till forskning om kvinnors företagande utökas.
1.6.4Rättsväsendet
Sverige skall vara ett tryggt land att leva i. Utvecklingen de senaste åren med en ökning av antalet våldsbrott, särskilt bland unga, bidrar till att människor känner sig allt mer otrygga i samhället. Den grova organiserade brottsligheten är ett allvarligt hot mot vårt öppna samhälle och mot enskilda. Mängdbrotten, som till exempel stöld, inbrott och skadegörelse, gör människors vardag otrygg, och en väldigt låg andel av dessa brott klaras upp.
Under den kommande mandatperioden kommer regeringen att vidta en rad offensiva åtgärder för att förebygga och bekämpa brottsligheten. Sammantaget satsas cirka 1,5 miljarder kronor ytterligare på rättsväsendet 2007 jämfört med 2006.
Rättsväsendet måste komma närmare människorna. En synlig och närvarande polis i hela landet är viktigt för människors känsla av trygghet. Det behövs fler poliser. Regeringen föreslår därför att polisens resurser ökar med 175 miljoner kronor under 2007 utöver tidigare aviserade satsningar. Sammantaget tillförs polisen cirka 870 miljoner kronor 2007 och de
följande åren ökar resurserna ytterligare. Till en början skall satsningarna fokuseras på de mest brottsutsatta områdena, som finns både i storstäderna och i glesbygden.
Samhället skall se allvarligt på organiserad brottslighet. Regeringen kommer att inleda ett reformarbete av påföljdssystemet. Regeringen vill skärpa straffen för grova våldsbrott.
En prioriterad uppgift för regeringen är att hindra unga människor från att fastna i kriminalitet. I regeringens satsning på rättsväsendet ingår flera reformer under mandatperioden för att förebygga och bekämpa ungdomsbrottsligheten. Fokus kommer också att riktas mot mäns våld mot kvinnor.
Brottsoffer skall mötas med medkännande och professionalism av myndigheter. Varje polismyndighet skall ha en brottsoffer- handläggare som kan ge brottsoffer information dygnet runt. Ett tryggt samhälle förutsätter att vi tar ansvar för varandra.
Kriminalvården står inför stora utmaningar. Tiden på anstalt har allt mindre kommit att handla om fokus på arbete, behandling och utbildning, vilket inte ger intagna förutsättningar att komma tillbaka till samhället, fria från kriminalitet och missbruk. Kriminalvårds- lagstiftningen behöver ses över så att den tydliggör drivkrafter och möjligheter för intagna att förändra sina liv.
Män som misshandlar kvinnor skall få hjälp att bryta destruktiva beteenden, genom adekvat vård och behandling. Intagna som är psykiskt sjuka, skyldiga till sexualbrott eller missbrukare av droger och alkohol skall ges bättre behandling och rehabilitering. En särskild satsning görs för att förstärka behandling och rehabilitering av intagna som har begått sexualbrott.
Sverige skall ta sitt ansvar för att bekämpa grov, gränsöverskridande kriminell verksamhet som handel med människor, vapen och narkotika liksom terrorism. Sverige skall också verka för att fördjupa samarbetet inom EU och samverka globalt för att bekämpa terrorismen.
1.7Effektivare utnyttjande av offentliga resurser
Den offentliga sektorns omsättning motsvarar omkring hälften av värdet på allt som produceras i Sverige under ett år. Det vilar därför ett stort
44
ansvar på den ekonomiska politiken att ta vara på varje skattekrona på ett effektivt sätt. Inom ramen för den verksamhet som den offentliga sektorn bedriver finns betydande potential för förbättring. Genom att effektivisera användningen av de gemensamma medlen kan ökade satsningar inom prioriterade offentliga verksamheter bli möjliga, samtidigt som utrymme ges att sänka skatterna för att stimulera till fler jobb och ökad tillväxt i det privata näringslivet.
God hushållning med de gemensamma resurserna handlar både om att motverka överutnyttjande och fusk i skatte- och förmåns- systemen och om att öka effektiviteten i den offentliga sektorn.
1.7.1Krafttag mot fusk
Mindre skattefusk för förbättrad konkurrens, minskat utanförskap och större rättvisa
Skattefusk snedvrider konkurrensen på olika marknader, leder till utanförskap, sociala problem och orättvisa mellan olika skattebetalare.
Regeringen aviserar i denna proposition flera åtgärder som kommer att bidra till minskat fusk. Kostnaderna för privatpersoner att efterfråga tjänster vitt skall minska. Avdrag skall ges för vissa hushållstjänster. Socialavgifterna skall sänkas för vissa tjänstebranscher, av vilka en del är särskilt utsatta för skattefusk och med stor förekomst av svartarbete. Under mandat- perioden återkommer regeringen med åtgärder för att bekämpa grov ekonomisk brottslighet med skatteanknytning.
En effektivare skattekontroll bidrar till en ökad legitimitet för skattesystemet. Önskemålet om en effektivare skattekontroll måste dock ses i relation till regeringens ambitioner att minska den administrativa bördan av olika skatteregler. Genomförda och pågående effektiviseringar inom Skatteverkets verksamhet medför att resurser frigörs som kan användas för kontroll.
Inom Skatteförfarandeutredningen pågår ett arbete för att modernisera lagstiftningen och för att minska den administrativa hanteringen för skatteförvaltning och skattskyldiga.
Inom Regeringskansliet har det tagits fram flera förslag som syftar till att effektivisera kontrollen och minska fusket. Regeringen
PROP . 2006/07:1
återkommer senare med ytterligare förslag i frågor som rör fusk och effektivare kontroll.
I en integrerad och alltmer globaliserad ekonomi har det blivit allt viktigare med informationsutbyte över gränserna för att bekämpa skattefusk. Kommissionen har nyligen presenterat ett meddelande om en samordnad strategi för att utveckla samarbetet och söker även mandat för att diskutera tillämpning av sparandedirektivets regler med ett antal finansiella centra i Asien. Under Nordiska ministerrådet har ett projekt inrättats för att ta upp samordnade nordiska diskussioner med ett antal s.k. skatteparadis om informationsutbyte på skatteområdet.
Krafttag mot fusk med ersättningar och bidrag
Ökad kontroll av ersättningar och bidrag
Vi har generösa ersättningar i det svenska välfärdssystemet. För att vi skall ha råd att bibehålla den generösa nivån och för att stärka arbetslinjen, krävs dock att systemen inte överutnyttjas och att enbart de som är berättigade får del av ersättningarna och bidrag.
Det förekommer överutnyttjande och fusk med ersättningar och bidrag. I vissa delar av socialförsäkringssystemet är överutnyttjandet och fusket dessutom omfattande. Det gäller t.ex. tillfällig föräldrapenning där av allt att döma var femte krona utbetalas på felaktiga grunder. En grundläggande förutsättning för att upprätthålla allmänhetens respekt för välfärdssystemen är att ersättningar och bidrag endast betalas ut till dem som är berättigade. Felaktiga utbetalningar kan även långsiktigt urholka finansieringen av välfärdssystemen. Detta kan i sin tur leda till att ersättningsnivåerna för skilda förmåner måste sänkas eller att skatterna måste höjas. Mot denna bakgrund är det avgörande för såväl legitimiteten som finansieringen av välfärdssystemen att kontrollverksamheten ökas och effektiviseras samt att felaktigt utbetalda ersättningar och bidrag återkrävs.
Regeringen bedömer att som en konsekvens av de olika insatser som redogörs för nedan, kommer utgifterna att minska med minst 2 miljarder kronor per år redan från 2007. Av denna utgiftsminskning bedöms cirka 1 miljard kronor komma från arbetslöshetsförsäkringen och 1 miljard kronor från sjukförsäkringen.
45
PROP . 2006/07:1
För närvarande pågår bl.a. följande insatser på området.
− Reformering av den straffrättsliga
regleringen. Bidragsbrottsutredningen överlämnade i april 2006 betänkandet Bidragsbrott (SOU 2006:48). Utredningen har föreslagit en ny straffrättslig reglering som omfattar alla ekonomiska förmåner inom de centrala delarna av de offentliga trygghetssystemen. Syftet med förslaget är bl.a. att tydliggöra straffansvaret vid underlåtenhet att anmäla ändrade förhållanden och att utvidga det straffbara området såvitt avser grovt oaktsamma fall. Straffbestämmelserna föreslås bilda en särskild lag. Betänkandet remissbehandlas för närvarande och regeringen har som ambition att besluta en proposition i ärendet under våren 2007.
−Bestämmelserna om återkrav ses över. En arbetsgrupp inom Regeringskansliet ser över reglerna om återbetalningsskyldighet då någon på felaktiga grunder fått en ersättning eller ett bidrag. Syftet är bl.a. att göra reglerna mer enhetliga, att i ökad utsträckning möjliggöra avräkning vid senare utbetalningar och att införa ränta på återkrav. Uppdraget skall redovisas senast den 30 november 2006.
−Utvärdering av informationsutbyte.
Statskontoret har i rapporten
Informationsutbyte kräver bra förutsättningar (2006:7) utvärderat det existerande informationsutbytet mellan Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna och Centrala studiestödsnämnden. Statskontoret föreslår bl.a. förändringar i regelverk, tydliggörande av ansvar för samordning och utveckling samt
förändrade arbetsformer inom
Regeringskansliet.Rapporten remissbehandlas för närvarande.
−Utökat informationsutbyte. En utredare har tillkallats med uppgift att lämna förslag som möjliggör en utvidgning av det existerande informationsutbytet till fler myndigheter. Syftet med uppdraget är att förbättra myndigheternas beslutsunderlag, förebygga och minska felaktiga utbetalningar, öka servicen för den enskilde och att öka effektiviteten på
myndigheterna. Utredaren skall bland annat se över om kommunernas socialtjänst bör få tillgång till uppgifter från vissa myndigheter och om Skatteverket i högre utsträckning skall lämna ut uppgifter till andra myndigheter. Utredaren skall även analysera om och under vilka förutsättningar myndigheter skall vara skyldiga att på eget initiativ underrätta andra myndigheter vid misstanke om fusk. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2007.
−Ökade resurser till kontrollverksamheten.
Försäkringskassanoch Arbetsmarknadsstyrelsen har tilldelats extra resurser 2006 och 2007 för att anställa vardera 300 årsarbetskrafter för att stärka insatser mot fusk.
−Skärpta krav på kommittéer. Kommittéer som tar fram förslag som leder till utbetalningar av stöd eller bidrag skall säkerställa att risken för felaktigt utnyttjande minimeras och att de uppgifter som ligger till grund för utbetalningarna kan kontrolleras. Detta innebär bland annat att kommittéer måste ta fram förslag till informationsutbyte där det är nödvändigt samt redogöra för förslagens konsekvenser ur ett kontrollperspektiv. Detsamma skall gälla förslag som tas fram inom Regeringskansliet.
Regeringen avser att under mandatperioden intensifiera och utöka arbetet på området. Redan i denna proposition aviserar regeringen följande åtgärder:
−Tillsynen över
motsvarar närmare hälften av statsbudgetens utgifter. Det är angeläget att rättssäkerheten och effektiviteten i socialförsäkringsadministrationen fortlöpande blir föremål för objektiv granskning. Sedan Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna slagits samman ingår den tidigare tillsynsfunktionen och tillsynsobjekten i samma myndighet. En myndighet bör dock inte utöva tillsyn över sig själv. Det finns därför anledning att se över de
46
organisatoriska formerna för tillsynen av
socialförsäkringsadministrationen. En sådan översyn kommer att initieras under hösten 2006.
−Effektivare brottsundersökningar. I syfte att motverka bidragsbedrägerier har För- säkringskassan, Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen i maj 2006 kommit överens om att utveckla sitt samarbete med den s.k.
−Öka effektiviteten i återkravsverksamheten. Av avgörande betydelse för arbetet mot felaktigt utbetalda ersättningar och bidrag är att återkravsverksamheten bedrivs på ett effektivt sätt och att felaktigt utbetalda ersättningar och bidrag betalas tillbaka. Regeringen avser därför att initiera en utvärdering av effektiviteten i den statliga återkravsverksamheten avseende felaktigt utbetalda ersättningar. Regeringen avser att återkomma med förslag för att effektivisera återkravsverksamheten.
−Ränta på återkrav. Regeringen avser att under hösten överlämna en proposition med förslag om att ränta skall tas ut vid återkrav inom socialförsäkringen.
−Stärka incitamenten för kontroll. Reger- ingen avser att utarbeta förslag på ekonomiska, organisatoriska och andra åtgärder som kan förbättra incitamenten för myndigheter att bedriva kontroll- arbete.
−Förbättrad intern styrning och kontroll vid myndigheter. En arbetsgrupp inom Finans- departementet har i departementsstencilen Intern styrning och kontroll i staten (Ds 2006:15) utarbetat ett förslag till förord- ning om intern styrning och kontroll i staten. Förslaget remissbehandlas för när- varande. Med utgångspunkt från arbets- gruppens förslag och de synpunkter som framkommer avser regeringen att presentera förslag till nya åtgärder.
PROP . 2006/07:1
−Förstärkt organisation för ifrågasättande av rätten till arbetslöshetsersättning. AMS har kunnat visa på positiva effekter av en försöksverksamhet som innebär att ifrågasättande av rätten till arbetslöshets- ersättning flyttas till en central funktion inom arbetsförmedlingen. Regeringen anser det angeläget att implementering av en sådan central funktion sker så snart som möjligt i hela landet och avser att ge AMS i uppdrag att löpande redovisa hur implementeringen utvecklas.
−Delegationen mot felaktiga utbetalningar. För att följa myndigheternas insatser, främja samverkan, sprida erfarenheter, utarbeta mätmetoder och föreslå mål för att minska felaktiga utbetalningar har en särskild delegation inrättats. Delegationen, som består av företrädare för 18 myndigheter och organisationer, skall lämna en slutlig redovisning av sitt arbete senast i juli 2008. Delegationen har verkat under drygt ett år och har lagt grunden för en myndighetsgemensam definition av vad felaktiga utbetalningar innefattar. Arbetet har också resulterat i en myndighets- gemensam syn på risker för fel i handlägg- ningen och utbetalningar av ersättningar. Därtill har delegationen initierat ett antal samverkansprojekt mellan myndigheter. Delegationens arbete intensifieras under 2007 med genomförande av ett flertal planerade projekt. Antalet samverkans- satsningar mellan myndigheter kommer att utökas. Fördjupade studier ska genom- föras för vart och ett av de olika trygghetssystemen i syfte att kunna beräkna den totala omfattningen av felaktigt utbetalda ersättningar. En första studie av övernyttjande har gjorts inom tillfällig föräldrapenning, arbetet går nu vidare system för system. Det system som står närmast på tur är arbetslöshets- ersättningen. Utöver omfattningen av felaktiga utbetalningar studeras felens orsaker, använda kontrollmetoder samt utformningen av statistik. Förslag till åtgärder skall tas fram. Ett annat väsentligt område under 2007 är fördjupade studier kring allmänhetens attityder till missbruk
47
PROP . 2006/07:1
av trygghetssystemen och åtgärder för att påverka dessa attityder.
Det arbete som pågår avser i stor utsträckning generella åtgärder inom straffrätten, på åter- kravets område och beträffande informa- tionsutbyte mellan myndigheter. För att de samlade insatserna på området skall leda till minskat överutnyttjande och minskat fusk, krävs dock ytterligare insatser som mer specifikt tar sikte på socialförsäkringen och arbetslöshets- försäkringen. Regeringen kommer därför att särskilt inrikta arbetet på att ta fram förslag och åtgärder som syftar till att förbättra regelverken, strama upp tillämpningen och effektivisera kontrollen på dessa områden.
Ett antal rapporter från bl.a. Försäkrings- kassan visar att olika
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Riksrevisionen och Statskontoret har redovisat ett mycket stort antal rapporter som bl.a. tar upp frågan hur Arbetsmarknadsverket (AMV) utför sina uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. Det har kunnat konstateras att det finns avsevärda skillnader mellan innehållet i regelverket på området och hur det i praktiken tillämpas av arbetsförmedlingarna. Även stora regionala variationer i tillämpningen har kunnat konstateras. För att säkerställa arbetslöshets- försäkringens roll som omställningsförsäkring krävs en korrekt tillämpning av regelverket och effektiv kontroll av att den arbetslöse står till arbetsmarknadens förfogande. Regeringen avser att tillse att arbetsförmedlingarna tillämpar regelverket. Regeringen skall även se till att AMV i högre grad prioriterar kontroll- funktionen i arbetslöshetsförsäkringen för att korta arbetslöshetstiderna och för att minska fusket i försäkringen. Regeringen avser även att
komplettera nuvarande sanktionsregler inom arbetslöshetsförsäkringen med mildare sank- tioner. Syftet är att öka benägenheten hos arbetsförmedlingen att tillämpa sanktionerna.
1.7.2Ökad effektivitet i offentlig sektor
Ökad effektivitet i produktionen av välfärds- tjänster
För att öka effektiviteten och påskynda utvecklingen av styr- och produktionsformer i produktionen av välfärdstjänsterna inom vård, omsorg och utbildning, avser regeringen att under mandatperioden genomföra förändringar som syftar till att öka mångfalden av aktörer inom vård, utbildning och omsorg. Redan under hösten 2006 kommer ett arbete att påbörjas med att ta fram förslag på åtgärder för ökad konkurrens och valfrihet.
En ökad konkurrens kommer att stärka drivkrafterna för ökad effektivitet och ökad kvalitet i tjänsterna. En ökad konkurrens mellan producenterna skulle med inriktningen på regeringens politik samtidigt öka individens valfrihet. Genom en ökad valfrihet kan individen aktivt välja det alternativ han eller hon föredrar och kanske minst lika viktigt, välja bort alternativ man inte önskar.
Minskad statlig byråkrati
Antalet myndigheter har ökat under senare år och det finns i dag runt 500 myndigheter. Myndigheternas uppdrag har också utökats över åren. Med tanke på den omfattning den statliga myndighetsorganisationen nu fått finns det anledning att se över hela verksamheten. Regeringen anser att det är viktigt att ta ett samlat grepp på hela den statliga myndighetsstrukturen och avser att återkomma med förslag till en sådan översyn. En viktig princip för översynen är att framtidens myndigheter skall fokusera på statens kärnuppgifter. Regeringen anser att antalet myndigheter bör minska. Vissa myndigheter kommer att läggas ned, även om vissa av deras arbetsuppgifter kan komma att föras över på andra myndigheter.
Den sittande Ansvarskommittén har bland annat i uppdrag att se över den statliga styrningen av samhällsorganisationen - både relationen mellan regeringen och de statliga myndigheterna och mellan staten och den
48
kommunala nivån. Ansvarskommittén skall lämna sitt betänkande i början av 2007 och en samlad översyn av den statliga myndighets- strukturen bör beakta betänkandet.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att avvecklingen av ett antal myndigheter påbörjas redan under 2007. Detta berör bland annat Integrationsverket, Arbetslivsinstitutet och Djurskyddsmyndigheten. Arbetsmiljöverket kommer att bantas kraftigt. Vidare föreslår regeringen att Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Handikappsombudsmannen läggs ned och ersätts av en gemensam ombudsmannaorganisation.
1.8Säkra en hållbar utveckling
De globala miljöutmaningarna, i synnerhet klimatförändringarna, påverkar livsbetingelserna i hela världen och måste ges större uppmärksamhet. Utsläpp i luft och vatten är några av de största hot mänskligheten står inför. Vi har ett ansvar gentemot kommande generationer att bruka naturens rikedomar på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som är i balans till våra barn och barnbarn.
Energi- och klimatfrågorna utvecklas snabbt till avgörande utmaningar. Problemen sågs länge enbart som miljöproblem, men alla sektorer i samhället berörs av snabbt stigande priser, ökande otrygghet i försörjningen samt konsekvenserna av ett mer instabilt klimat. Energisäkerheten blir allt mer viktig för Europa, som världens största importör av olja och gas.
Regeringen avser återkomma med en samlad bedömning av framtida insatser inom miljö- och energiområdet.
1.8.1Energi
Regeringen anser att energipolitiken skall skapa ett tydligt, stabilt och långsiktigt regelverk för produktion och distribution av energi samt för en effektiv energianvändning. Ett sådant regelverk skall ge incitament att investera i energiomvandling som främjar en säker och konkurrenskraftig energiförsörjning i hela Sverige och bidra till att minska Sveriges och
PROP . 2006/07:1
resten av EU:s beroende av energi från länder med instabila eller odemokratiska regeringar. Energipolitiken skall också skapa villkor för en effektiv energianvändning och en kostnads- effektiv energiförsörjning som svarar mot högt ställda krav på skyddet av hälsa, miljö och klimat.
God tillgång på elektrisk kraft och annan energi är en grundförutsättning för vårt moderna samhälle. För att svensk industri skall fortsätta att vara konkurrenskraftig krävs god tillgång till energi till internationellt konkurrenskraftiga priser. Detta förutsätter stabila spelregler som möjliggör långsiktiga investeringar.
Energipolitiken skall stödja enskilda och företag som tar sitt miljöansvar. Miljö- och energibeskattning har stor påverkan vid beslut om investeringar och skall därför utformas så att det lönar sig att ta miljöansvar och så att kostnaderna kan bäras av konsumenterna. En strategi för grön skatteväxling presenterades av den tidigare regeringen i budgetpropositionen för 2001. Miljövinsterna av den gröna skatteväxlingen har i den utformning den getts varit begränsade och har sammantaget givit välfärdsförluster för samhälle och hushåll. Den har också inneburit en kraftig höjning av elpriserna för hushållen. De sänkningar av skatten på arbete som skett har också varit ineffektiva vad gäller effekter på drivkrafterna att arbeta. Mot denna bakgrund anser regeringen att den gröna skatteväxlingen skall avbrytas. Däremot fortsättet arbetet med att utveckla effektiva styrmedel både inom och utom ramen för skattepolitiken.
Politiken skall stimulera införandet av nya miljövänliga alternativ. Inom givna ramar skall valet mellan olika former av energiproduktion styras av de beslut som fattas av energi- producenter och energianvändare. Det är också viktigt att säkerställa goda konkurrens- förhållanden på energimarknaderna. Som ett led i att skärpa konkurrensen nationellt kommer regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag att se över möjligheterna att minska samägandet av de svenska kärnkraftverken.
En översyn av incitamenten för energi- effektivisering inom såväl industri som hushåll skall genomföras. Skatter och regler som motverkar effektivare energianvändning kom- mer att ändras. Regeringen avser återkomma till dessa frågor.
Förnybar elproduktion kommer att kunna tillföras det svenska systemet under kommande
49
PROP . 2006/07:1
år, men utvecklingen har ännu bara börjat. Regeringen bedömer att den samlade energi- och effekttillgången inte kommer att vara tillräcklig under överskådlig tid. Regeringen kommer under mandatperioden
1.8.2Miljö
Kännetecknande för miljöfrågorna de senaste decennierna är skiftet från ett nationellt fokus, till ett gränsöverskridande regionalt eller globalt perspektiv. Detta innebär en restriktion för den nationella politiken, men ger också möjligheter att påverka utformningen av internationella överenskommelser och agera globalt. En offensiv politik i kombination med ett gott näringslivs- och forskningsklimat främjar utveckling och innovationer och förbättrar möjligheterna för tekniska landvinningar och en bättre miljö.
Regeringen vill särskilt lyfta fram två områden som kommer att prioriteras de närmaste åren; klimatfrågan och havsmiljön inte minst i Östersjön. Båda dessa områden kräver ett utökat samarbete mellan länder, inom Östersjö- regionen, EU och globalt, för att märkbara resultat skall kunna uppnås.
Klimat
Växthuseffekten är en av de största utmaningar
vistår inför. Klimatförändringarna kräver kraftfulla åtgärder, inom såväl
Utsläppen från transportsektorn måste minska. Det kan ske genom effektivare motorer och genom övergång till nya bränslen. Regeringen avser återkomma kring insatser för privatpersoner som köper miljöbilar. Vidare
avser regeringen verka för att transportsektorn skall ingå i EU:s handelssystem för utsläpps- rätter.
Klimathotet är till sin karaktär globalt och måste därför mötas på global nivå. Den utvecklade delen av världen, vars utsläpp av växthusgaser är förhållandevis mycket stora, har ett särskilt ansvar för att en omställning påbörjas. Samarbetet inom EU har redan betytt mycket för en bättre miljö men mer kan göras. Det europeiska systemet med utsläppsrätter är det hittills viktigaste styrmedlet för att minska utsläppen av växthusgaser. Sverige skall aktivt bidra till att nå de gemensamma mål som EU ställer upp, och till att Kyotoavtalet snarast får en fortsättning.
Sverige skall vara pådrivande för att ett strategiskt energisamarbete kommer till stånd mellan EU, Kina och Indien för att stödja deras ansträngningar att begränsa sina utsläpp av växthusgaser. Fler länder och regioner måste ansluta sig till det internationella regelverk som finns. Samtidigt bör utvecklingsländernas berättigade krav på förbättrad levnadsstandard respekteras – det är den utvecklade världen som står för merparten av utsläppen och dessa länder har ett moraliskt ansvar att erbjuda mindre utvecklade länder hjälp till lösningar. Kyoto- protokollets flexibla mekanismer Gemensamt genomförande och Mekanismen för ren utveck- ling är viktiga, kostnadseffektiva verktyg i en sådan process
Sverige skall verka för regler för maximala utsläpp per kilometer för nytillverkade fordon i EU. Handel med utsläppsrätter skall på sikt ersätta de ekonomiska styrmedel som har samma syfte.
Havsmiljöstrategi
Situationen för Östersjön och Västerhavet är bekymmersam. Övergödning, hårt fisketryck och utsläpp av miljögifter har redan fått stora konsekvenser.
Regeringen avser återkomma med en samlad havsmiljöstrategi för att säkerställa Östersjön och Västerhavet som levande hav.
Om Östersjöns och Västerhavets marina miljö skall kunna räddas krävs det att alla länder runt detta innanhav samverkar. Östersjön bör, inom ramen för de möjligheter som EU:s regelverk ger, bli ett pilotområde för en ny gemensam förvaltningsstrategi där länderna samverkar och finner institutionella former för
50
att säkra efterlevnaden av ett gemensamt regelverk. Det är viktigt att alla berörda länder deltar i samarbetet kring Östersjöns marina miljö och regeringen avser ta initiativ till en dialog kring detta.
1.8.3Energi- och miljönyckeltal
Som ett komplement till den ekonomiska redovisningen kan den nationella utvecklingen på energi- och miljöområdet speglas grovt i ett antal nyckeltal.
Variationerna i nyckeltalen mellan enstaka år är ofta ett resultat av väderleks- och konjunktur- variationer. Över längre tidsperioder ger dock nyckeltalen information om utvecklingen på energi- och miljöområdet. Energianvändningen i relation till ekonomins storlek fortsätter att minska, men det är för tidigt att avgöra om den lägre totala energianvändningen är ett trendbrott.
Mängden förnybar energi ökar starkt både i absoluta och relativa tal. Jämfört med åren 1980 och 1990 har andelen förnybar energi av den totala energianvändningen ökat med 48 procent respektive 36 procent. Den fossila andelen har samtidigt minskat med 46 procent respektive 13 procent. Mellan enskilda år kan variationerna vara stora, vilket till stor del hänger samman med tillgången på vattenkraft.
Exklusive utsläpp från internationell luft- och sjöfart, så kallad bunkring, har Sverige lyckats minska utsläppen av växthusgaser jämfört med 1990 års nivå. En god grund har därmed lagts för att uppfylla det nationella målet på detta område. Sverige är det land bland de 15 tidigare EU- medlemmarna som har lägst utsläpp av växthus- gaser mätt i ton per person samt i relation till BNP.
PROP . 2006/07:1
Tabell 1.8 Energi- och miljönyckeltal
U
Energianvändning (TWh respektive Wh/kr)
|
|
|
|
|
|
1980 |
1990 |
2000 |
2004 |
2005 |
|
|
Total slutlig |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
436 |
442 |
470 |
503 |
493 |
|
|
användningP |
|
|
||||||
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Varav förnybar |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
energi |
|
|
|
107 |
137 |
167 |
171 |
182 |
|
|
biobränslen |
|
48 |
64 |
88 |
109 |
108 |
||
|
|
vattenkraft |
|
|
59 |
73 |
79 |
61 |
73 |
|
|
|
vindkraft |
|
|
|
0 |
0 |
0,46 |
0,85 |
0,85 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
300 |
245 |
212 |
209 |
198 |
|
|
|
EnergiintensitetP |
P |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
U |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
Utsläpp till luft (tusental ton)UPU |
UP |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
4 |
1990 |
2000 |
2003 |
2004 |
|
|
|
|
|
|
1980P |
||||
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KlimatpåverkanU |
5 |
|
|
|
|
|
||
|
|
UPU |
UP |
|
|
|
|
|||
|
|
Växthusgaser |
|
n.a. |
75 829 |
74 086 |
77 754 |
78 255 |
||
|
|
exkl. bunkring |
|
n.a. |
72 210 |
67 283 |
70 554 |
69 854 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Koldioxid |
|
|
|
82 438 |
59 841 |
59 124 |
63 083 |
63 635 |
|
|
exkl. bunkring |
|
n.a. |
56 278 |
52 427 |
55 995 |
55 360 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
FörsurningU |
U |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svaveldioxid |
|
|
508 |
146 |
112 |
104 |
136 |
|
|
|
exkl. bunkring |
|
n.a. |
112 |
49 |
50 |
47 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kväveoxider |
|
|
448 |
367 |
329 |
3 |
343 |
|
|
|
exkl. bunkring |
|
n.a. |
315 |
219 |
2 |
197 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
U |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belastning på haven (tusental ton)U |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
1980 |
1990 |
2000 |
2004 |
2005 |
|
|
ÖvergödningU |
U |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fosfor |
|
|
|
4,7 |
3,5 |
4,7 |
3,0 |
3,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kväve |
|
|
|
115,5 |
104,9 |
146,6 |
108,6 |
96,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
Total energianvändning exklusive energiomvandlingsförluster i kärnkraftverk. |
||||||||
P |
P |
|||||||||
2 |
|
Energiintensiteten mäts som total energianvändning i relation till BNP i 2000 |
||||||||
P |
P |
|||||||||
års referenspriser. |
|
|
|
|
|
|
||||
3 |
|
Ej normalårsjusterade siffror. |
|
|
|
|
||||
P |
P |
|
|
|
|
|||||
4 |
|
Framräknad enligt äldre metodik och därför ej direkt jämförbar med siffror för |
||||||||
|
|
|||||||||
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
1990 och senare.
Källor: Statens energimyndighet, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån, Sveriges lantbruksuniversitet.
De svenska utsläppen av koldioxid, den volymmässigt största växthusgasen, kan skifta betydligt från år till år. Det hänger till stor del samman med tillgången på vattenkraft och variationer i vädret. De sedan 1980 relativt stora reduktionerna i nationella utsläpp beror i hög grad på utbyggnaden av kärnkraft första hälften av
Sedan 1980 har de svenska utsläppen av svaveldioxid minskat kraftigt. Till stor del är detta ett resultat av ökad användning av olja med låg svavelhalt och ny reningsteknik. Exklusive utsläpp från internationell luft- och sjöfart har utsläppen av svaveldioxid mer än halverats sedan 1990. De svenska utsläppen av kväveoxider
51
PROP . 2006/07:1
fortsätter också att minska, främst på grund av förbättrade förbrännings- och reningstekniker inom transportsektorn.
Halterna av kväve och fosfor i flodmynningar utgör en indikator på näringstillförseln till haven. De årliga nyckeltalen som rör övergödning varierar kraftigt beroende på väderlek, vilket gör jämförelser med utvalda basår vanskliga. Sett över ett längre perspektiv avtar emellertid den totala belastningen. Det är viktigt att länderna runt Östersjön gemensamt tar ett ansvar för att förbättra möjligheterna för återhämtning av innanhavet.
1.9Sverige i en globaliserad värld
Stora delar av världen präglas av ökad demokrati, globalisering av ekonomin och en snabb teknisk utveckling. Utvecklingen har bidragit till att många människor har kunnat lämna fattig- domen. Sverige har mycket att vinna på globaliseringen. Samtidigt ställer globaliseringen av ekonomierna krav på att den svenska ekonomin snabbt förmår ställa om till nya förutsättningar. Regeringen föreslår att ett Globaliseringsråd inrättas med företrädare för offentlig sektor, fackförbund, näringsliv, kultur och vetenskap. Uppdraget skall vara att ge en allsidig belysning och samhällsdebatt om de förändringar som Sverige möter och vad som kan komma att krävas för att möta framtidens förändringar. Vilka krav en ökad ekonomisk integration med omvärlden och den demografiska utvecklingen, med stigande försörjningsbörda för de förvärvsarbetande, ställer på den ekonomiska politiken är även en central fråga för den pågående långtids- utredningen som kommer att presenteras 2008.
Globaliseringen ställer också nya krav på den svenska utrikespolitiken. Regeringen anser att Sverige skall föra en aktiv utrikespolitik och aktivt verka för centrala värden som ökad säkerhet, demokrati, frihet, välstånd och hållbar utveckling i alla delar av världen. Det är också viktigt att EU kan agera kraftfullt och samordnat på den internationella scenen och ta sitt globala ansvar, inte minst i kampen mot fattigdom och miljöhot.
Internationell rätt och respekt för de mänskliga rättigheterna skall utgöra hörnstenar i svensk utrikespolitik. Sveriges internationella
engagemang skall tydligt vägledas av att demokrati och rättsstat sätts i centrum. Det skall också bli tydligare att säkerhet och utveckling går hand i hand och att Sverige har en skyldighet att skydda människor från massiva övergrepp. Respekten för de mänskliga rättigheterna måste vara universella.
Biståndet är ett av de viktigaste instrumenten för att bekämpa fattigdom och därmed bidra till en säkrare och mer demokratisk värld. För 2007 ligger det svenska biståndet på 1 procent av bruttonationalinkomsten. Biståndet kombineras med en samlad politik för global utveckling som inkluderar alla politikområden. För att effektivisera och höja kvaliteten i det svenska biståndet avser regeringen förbättra målstyr- ningen och resultatrapporteringen inom biståndspolitiken. Regeringen kommer att fokusera tydligare på fattigdomsbekämpning i Afrika och organisera fattigdomsbekämpningen på ett bredare sätt än tidigare. Framförallt avser regeringen uppmärksamma frågor som demokrati, handel, miljö, fred och säkerhet.
Sverige skall föra en internationell politik för öppna gränser, för ett Europa öppet mot sin omvärld och ett växande hållbart internationellt välstånd. Fattigdom, undersysselsättning och bristande demokrati i många regioner skapar ett starkt ökande migrationstryck. Sverige bör medverka till att länderna i Nordafrika, Mellanöstern och utmed EU:s östliga gräns kan utveckla starka ekonomier och demokratiska styrelseskick för att den snabbt växande unga generationen i dessa länder skall erbjudas en bättre framtid. Sverige skall motverka den utveckling som vi ser i Europa – mot mer stängda gränser – och verka för en human och rättssäker migrationspolitik som är mer samordnad inom EU
Sverige måste öka sitt internationella engagemang inom försvar och säkerhet. Regeringen avser därför att besluta att anslagsposten för internationella insatser ökas med sammantaget 600 miljoner kronor 2007, med ytterligare 100 miljoner kronor 2008 och med ytterligare 650 miljoner kronor 2009. Ett stort antal konflikter pågår runtom i världen. I dag är det svenska deltagandet i internationella operationer uppdelat i mindre enheter som är geografiskt spridda. Det leder till att säkerheten för de svenska soldaterna blir sämre och att kostnaderna för varje utsänd soldat blir väsentligt högre. Regeringen föreslår att
52
resurserna till deltagande i fredsfrämjande insatser ökar, med målet att Sverige bör på sikt kunna ställa upp med 2 000 kvinnor och män i sådana insatser. En nationell strategi bör tas
PROP . 2006/07:1
fram, med tydliga prioriteringar, så att Sverige kan bidra så effektivt som möjligt i fredsfrämjande insatser.
53
2
Förslag till
riksdagsbeslut
PROP . 2006/07:1
2 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för 2007
1.godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som reger- ingen föreslår (kapitel 1),
2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten till 938 miljarder kronor för 2007 och 971 miljarder kronor för 2008 (avsnitt 4.2.1),
3.beslutar om fördelning av utgifter på utgifts- områden för 2007 i enlighet med vad reger- ingen föreslår (avsnitt 4.2.2 tabell 4.6),
4.godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2007 (avsnitt 4.2.2 tabell 4.6),
5.godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten för 2007 (avsnitt 4.2.2 tabell 4.6),
6.godkänner beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2007 och 2008 (avsnitt 4.2.3),
7.fastställer målet för 2007 för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till minst 1,0 procent av bruttonationalprodukten (avsnitt 4.2.4),
8.bemyndigar regeringen att under 2007 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 4.4.3),
9.godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2007 (avsnitt 4.4.3 tabell 4.14),
10.godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2007 (avsnitt 4.4.3 tabell 4.14),
11.godkänner den ändrade redovisning av skatter m.m. som regeringen föreslår (avsnitt 6.2),
12.godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2007 (avsnitt 6.4 och bilaga 1 avsnitt 2),
13.godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2008 och 2009 som riktlinje för regeringens budget- arbete (avsnitt 7.4.1 tabell 7.6),
14.bemyndigar regeringen att för 2007 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens
verksamhet |
intill |
ett |
belopp |
av |
28 500 000 000 kronor (avsnitt 7.5.1), |
|
|||
15.bemyndigar regeringen att för 2007 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i
Riksgäldskontoret intill ett belopp av 19 700 000 000 kronor (avsnitt 7.5.2),
16.bemyndigar regeringen att för 2007 för Sjunde
ianläggningstillgångar som används i verk- samheten intill ett belopp av 5 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto
iRiksgäldskontoret intill ett belopp av 150 000 000 kronor (avsnitt 7.5.3),
57
PROP . 2006/07:1
17.bemyndigar regeringen att under 2007, med de begränsningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvaltningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 7.8),
vad gäller tilläggsbudget för 2006
18.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem eller installation av solvärme (avsnitt 3.1 och 8.2.13),
19.bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 7 000 000 kronor under
20.godkänner vad riksdagsstyrelsen föreslår om anslagssparande på det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:4
Riksdagens ombudsmän, justitieombuds- männen (JO) (avsnitt 8.2.1),
21.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:8
Nya förvaltningspolitiska myndigheten
(avsnitt 8.2.2),
22.bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:3 Köp av arbets- marknadsutbildning och övriga kostnader ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 3 000 000 000 kronor under 2007- 2011 (avsnitt 8.2.8),
23.bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 15 Studiestöd
uppförda anslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål beställa produktion av studielitteratur som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 7 000 000 kronor under
24.bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget
25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 1 148 984 000 kronor under 2007 och högst 485 575 000 kronor under
25.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 21 Energi uppförda anslaget 35:2 Insatser för effektivare energianvändning (avsnitt 8.2.13),
26.bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. godkänna stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 540 500 000 kronor under 2007 (avsnitt 8.2.15),
27.bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter godkänna stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 306 000 000 kronor 2007 och högst 194 000 000 kronor 2008 (avsnitt 8.2.15),
28.bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:7 Strukturstöd till fisket m.m. besluta om ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kronor under 2007 och högst 15 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 8.2.15),
29.godkänner ändrade ramar för utgifts- områden samt anvisar ändrade anslag enligt specifikation i tabell 2.1,
vad gäller skattefrågor
30.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (avsnitt 3.2 och 5.3.1),
31.antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) (avsnitt 3.3 och 5.8.1),
58
32.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. (avsnitt 3.4 och 5.7.3),
33.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt (avsnitt
3.5och 5.7.3),
34.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.6 och 5.6.5),
35.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om om dubbelbeskatt- ingsavtal mellan de nordiska länderna (avsnitt 3.7 och 5.2.7),
36.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhets- skatt (avsnitt 3.8, 5.4.1.1 och 5.4.2),
37.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:324) om begränsning av skatt (avsnitt 3.9 och 5.2.3),
38.antar regeringens förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) (avsnitt
3.10och 5.2.1),
39.antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.11, 5.2.1, 5.2.2, 5.2.3, 5.2.4, 5.2.5, 5.4.1.4, 5.5.1.1 och 5.5.1.2),
40.antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.12, 5.3.1, 5.3.4 och 5.3.6),
41.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av social- avgifter (avsnitt 3.13, 5.3.1, 5.3.4 och 5.3.6),
42.antar regeringens förslag till lag om ändring av lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation (avsnitt 3.14 och 5.10.2),
43.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.15, 5.3.1 och 5.3.4),
44.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (avsnitt 3.16, 5.2.3 och 5.3.4),
45.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt (avsnitt 3.17 och 5.4.1.2),
PROP . 2006/07:1
46.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror (avsnitt 3.18 och 5.7.3),
47.antar regeringens förslag till lag om upp- hävande av lagen (2005:30) om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektiviseringar och konvertering till förnybara energikällor (avsnitt 3.19 och 5.10.1),
48.antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2005:1105) om kreditering på skattekonto av stöd för investering i konvertering från direkt- verkande elvärme i bostadshus (avsnitt 3.20 och 5.10.1),
49.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:5) om ändring i inkomst- skattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.21 och 5.2.2),
50.antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2006:294) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmans- företag under åren 2006 och 2007 (avsnitt 3.22 och 5.3.5),
51.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:909) om skatt på flygresor (avsnitt 3.23 och 5.6.7),
52.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:1008) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt (avsnitt 3.24 och 5.4.1.3),
53.antar regeringens förslag till lag om fastighetsskatt i vissa fall vid
59
PROP . 2006/07:1
Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag 2006
Tusental kronor
Utgiftsområde |
Anslags- |
|
Belopp enligt |
Förändring av |
Ny ram/ |
|
nummer |
|
statsbudget 2006 |
ram/ anslag |
Ny anslagsnivå |
1 |
|
Rikets styrelse |
8 285 230 |
8 247 505 |
|
|
|
|
|
|
|
|
46:1 |
Allmänna val och demokrati |
296 090 |
295 190 |
|
|
|
|
|
|
|
|
90:5 |
Regeringskansliet m.m. |
5 530 262 |
5 493 437 |
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
11 849 682 |
3 924 |
11 853 606 |
|
|
|
|
|
|
|
1:8 |
Nya förvaltningspolitiska myndigheten |
51 227 |
2 924 |
54 151 |
|
|
|
|
|
|
|
2:1 |
Finansinspektionen |
187 756 |
186 256 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:2 |
Insättningsgarantinämnden |
7 590 |
2 500 |
10 090 |
|
|
|
|
|
|
4 |
|
Rättsväsendet |
29 023 663 |
200 |
29 023 863 |
|
|
|
|
|
|
|
4:1 |
Polisorganisationen |
15 668 518 |
15 657 418 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4:5 |
Domstolsväsendet m.m. |
4 074 890 |
3 916 190 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4:12 |
Rättshjälpskostnader m.m. |
1 199 214 |
160 000 |
1 359 214 |
|
|
|
|
|
|
|
4:13 |
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. |
21 163 |
10 000 |
31 163 |
|
|
|
|
|
|
5 |
|
Internationell samverkan |
1 363 949 |
107 500 |
1 471 449 |
|
|
|
|
|
|
|
5:1 |
Bidrag till vissa internationella organisationer |
994 454 |
990 654 |
|
|
|
|
|
|
|
|
5:3 |
Nordiskt samarbete |
13 995 |
3 800 |
17 795 |
|
|
|
|
|
|
|
5:4 |
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse |
|
|
|
|
|
kostnader för rättsväsendet |
3 976 |
107 500 |
111 476 |
|
|
|
|
|
|
6 |
|
Försvar samt beredskap mot sårbarhet |
43 445 124 |
43 375 124 |
|
|
|
|
|
|
|
|
6:1 |
Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande |
|
|
|
|
|
truppinsatser m.m. |
21 458 378 |
21 388 378 |
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
Invandrare och flyktingar |
9 643 655 |
2 900 |
9 646 555 |
|
|
|
|
|
|
|
10:4 |
Hemutrustningslån |
8 519 |
2 000 |
10 519 |
|
|
|
|
|
|
|
47:1 |
Åtgärder för nationella minoriteter |
11 437 |
900 |
12 337 |
|
|
|
|
|
|
9 |
|
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
42 488 373 |
58 000 |
42 546 373 |
|
|
|
|
|
|
|
13:6 |
Socialstyrelsen |
528 562 |
33 000 |
561 562 |
|
|
|
|
|
|
|
13:8 |
Sjukvård i internationella förhållanden |
333 059 |
25 000 |
358 059 |
|
|
|
|
|
|
15 |
|
Studiestöd |
22 591 729 |
0 |
22 591 729 |
|
|
|
|
|
|
|
25:2 |
Studiemedel m.m. |
11 973 313 |
11 724 313 |
|
|
|
|
|
|
|
|
25:3 |
Studiemedelsräntor m.m. |
5 082 450 |
190 000 |
5 272 450 |
|
|
|
|
|
|
|
25:4 |
Rekryteringsbidrag |
1 641 809 |
48 000 |
1 689 809 |
|
|
|
|
|
|
|
25:6 |
Bidrag till vissa studiesociala ändamål |
28 073 |
11 000 |
39 073 |
|
|
|
|
|
|
16 |
|
Utbildning och universitetsforskning |
47 193 624 |
47 190 624 |
|
|
|
|
|
|
|
|
25:14 |
Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning |
158 902 |
154 902 |
|
|
|
|
|
|
|
|
25:18 |
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning |
929 362 |
189 019 |
1 118 381 |
|
|
|
|
|
|
|
25:20 |
Utveckling av påbyggnadsutbildningar |
298 128 |
109 109 |
|
|
|
|
|
|
|
|
25:79 |
Centrala studiestödsnämnden m.m. |
396 045 |
1 000 |
397 045 |
|
|
|
|
|
|
17 |
|
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
9 621 600 |
3 425 |
9 625 025 |
|
|
|
|
|
|
|
28:23 |
Språk- och folkminnesinstitutet |
35 835 |
425 |
36 260 |
|
|
|
|
|
|
|
28:28 |
Centrala museer: Myndigheter |
874 768 |
6 000 |
880 768 |
|
|
|
|
|
|
|
28:32 |
Stöd till |
9 898 |
3 898 |
|
|
|
|
|
|
|
|
28:39 |
Stöd till trossamfund |
51 426 |
3 000 |
54 426 |
|
|
|
|
|
|
60
PROP . 2006/07:1
Utgiftsområde |
Anslags- |
|
Belopp enligt |
Förändring av |
Ny ram/ |
|
nummer |
|
statsbudget 2006 |
ram/ anslag |
Ny anslagsnivå |
19 |
|
Regional utveckling |
3 452 413 |
0 |
3 452 413 |
|
|
|
|
|
|
|
33:1 |
Allmänna regionalpolitiska åtgärder |
1 498 337 |
1 478 337 |
|
|
|
|
|
|
|
|
33:3 |
Transportbidrag |
485 864 |
20 000 |
505 864 |
|
|
|
|
|
|
21 |
|
Energi |
1 736 788 |
2 000 |
1 738 788 |
|
|
|
|
|
|
|
35:2 |
Insatser för effektivare energianvändning |
168 000 |
2 000 |
170 000 |
|
|
|
|
|
|
22 |
|
Kommunikationer |
31 454 468 |
31 452 668 |
|
|
|
|
|
|
|
|
37:5 |
Informationsteknik: Telekommunikation m.m. |
21 610 |
19 810 |
|
|
|
|
|
|
|
23 |
|
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar |
17 189 671 |
0 |
17 189 671 |
|
|
|
|
|
|
|
42:1 |
Statens veterinärmedicinska anstalt |
101 223 |
3 700 |
104 923 |
|
|
|
|
|
|
|
43:1 |
Statens jordbruksverk |
319 010 |
8 500 |
327 510 |
|
|
|
|
|
|
|
43:4 |
Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter |
1 407 504 |
1 395 304 |
|
|
|
|
|
|
|
24 |
|
Näringsliv |
4 196 720 |
0 |
4 196 720 |
|
|
|
|
|
|
|
38:2 |
Näringslivsutveckling m.m. |
273 909 |
273 409 |
|
|
|
|
|
|
|
|
38:9 |
Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer |
7 952 |
500 |
8 452 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa anslagsförändring på tilläggsbudget |
|
65 424 |
|
|
|
|
|
|
|
61
3
Lagförslag
PROP . 2006/07:1
3 Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
3.1Förslag till lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem eller installation av solvärme
Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem eller installation av solvärme samt 1 och 2 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
|
Föreslagen lydelse |
|
Lag om kreditering på skattekonto |
Lag om kreditering på skattekonto |
||
av stöd för konvertering från |
av stöd för konvertering från |
||
oljeuppvärmningssystem |
eller |
oljeuppvärmningssystem |
i |
installation av solvärmeTF FT |
|
bostadshus |
|
6 |
|
|
|
1§TF7FT
Stöd som har beslutats av |
Stöd för konvertering från oljeupp- |
||
Boverket eller en länsstyrelse får |
värmningssystem i bostadshus som har |
||
tillgodoföras den |
stödberättigade |
beslutats av Boverket eller en |
|
genom kreditering |
på sådant |
länsstyrelse får |
tillgodoföras den |
skattekonto som har upprättats för |
stödberättigade |
genom kreditering |
|
denne enligt 3 kap. 5 § |
på sådant skattekonto som har |
||
skattebetalningslagen (1997:483) om |
upprättats för denne enligt 3 kap. 5 § |
||
stödet avser |
|
skattebetalningslagen (1997:483). |
|
1.konvertering från oljeuppvärm- ningssystem i bostadshus, eller
2.installation av solvärme i lokaler.
Krediteringen får endast avse stöd |
Krediteringen får endast avse stöd |
6T T Senaste lydelse 2006:930.
7T T Senaste lydelse 2006:930.
65
PROP . 2006/07:1
för åtgärder som har påbörjats och slutförts under perioden 1 januari
för åtgärder som har påbörjats och slutförts under perioden 1 januari
2§TF8FT
Kreditering på skattekonto med |
Kreditering på skattekonto med |
stöd av denna lag får inte minska |
stöd av denna lag får inte minska |
statens inkomst av skatter med ett |
statens inkomst av skatter med ett |
större belopp än 400 miljoner kronor |
större belopp än 205 miljoner kronor |
2006, 70 miljoner kronor 2007 och |
2006 och 250 miljoner kronor 2007. |
10 miljoner kronor per år |
|
U
Denna lag träder i kraft den 29 december 2006.
8T T Senaste lydelse 2006:930.
66
PROP . 2006/07:1
3.2Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1§TF9FT
Särskild löneskatt skall för varje år |
Särskild löneskatt skall för varje år |
betalas till staten med 16,16 procent |
betalas till staten med 24,26 procent |
på lön eller annan ersättning till |
på |
arbetstagare som vid årets ingång är 65 |
|
år eller äldre och i övrigt med 24,26 |
|
procent på |
|
1.ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidrags- försäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,
2.avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunal- förbund som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbundet, Landstings- förbundet, det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personalpension eller Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen eller liknande garanti tecknats av kommun, kommunalförbund, Svenska Kommunförbundet eller Landstingsförbundet,
3.avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,
4.ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud- organisationer till den del ersättningen utgör komplement till sjukersättning eller till aktivitetsersättning,
5.ersättning som utges på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,
6.bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Skattskyldig är den som utgett |
Skattskyldig är den som utgett |
sådan ersättning eller sådant bidrag |
sådan ersättning eller sådant bidrag |
som avses i första stycket. I fråga om |
som avses i första stycket. |
sådan för mottagaren skattepliktig in- |
|
täkt i form av rabatt, bonus eller |
|
annan förmån som ges ut på grund av |
|
kundtrohet eller liknande, skall den |
|
som slutligt har stått för de kostnader |
|
9T T Senaste lydelse 2004:820.
67
PROP . 2006/07:1
som ligger till grund för förmånen anses som skattskyldig enligt denna lag, om inte denne är den som är skattskyldig till inkomstskatt för för- månen. I fråga om sådan för mot- tagaren skattepliktig intäkt i inkomst- slaget tjänst i form av en förmån eller ersättning som getts ut eller anses utgiven av fysisk person som är bosatt utomlands eller av utländsk juridisk person, skall den hos vilken mot- tagaren är anställd i Sverige anses som skattskyldig enligt denna lag, om förmånen eller ersättningen kan anses ha sin grund i anställningen i Sverige och det inte finns något anställ- ningsförhållande mellan utgivaren av förmånen eller ersättningen och mot- tagaren.
Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 4–
15 och
Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 skall bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkrings- kassa eller Försäkringskassan efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.
2§TF10FT
En enskild person eller ett dödsbo |
En enskild person eller ett dödsbo |
|
skall för varje år till staten betala |
skall för varje år till staten betala |
|
särskild löneskatt med 24,26 procent |
särskild löneskatt med 24,26 procent |
|
på överskott av passiv näringsverk- |
på överskott av passiv näringsverk- |
|
samhet enligt |
inkomstskattelagen |
samhet enligt inkomstskattelagen |
(1999:1229) här i landet samt på |
(1999:1229) här i landet samt på |
|
ersättning som utges enligt sådan |
ersättning som utges enligt sådan |
|
avtalsgruppsjukförsäkring som avses |
avtalsgruppsjukförsäkring som avses |
|
i 15 kap. 9 § inkomstskattelagen eller |
i 15 kap. 9 § inkomstskattelagen eller |
|
enligt sådan trygghetsförsäkring som |
enligt sådan trygghetsförsäkring som |
|
avses i nämnda lagrum till den del |
avses i nämnda lagrum till den del |
|
ersättningen utges i form av en- |
||