Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kommunalt inflytande över etablering av friskolor.
Reformen med friskolor har för många kommuner kommit att innebära stora ekonomiska problem. Särskilt tydligt är det i glesbygdskommuner med sviktande befolkningsunderlag och därmed lägre skatteintäkter. När antalet barn minskar i byar och mindre samhällen, måste kommunerna av ekonomiska skäl lägga ner byskolor och ordna skolskjuts åt eleverna till närmaste större skola.
Skolan ses i byarna ofta som en viktig symbol för ett levande samhälle. Besvikelsen över beslutet att stänga en skola är därför naturligtvis mycket stor. I många byar försöker man av denna anledning hålla skolan kvar genom att skapa en friskola.
Att starta en friskola kräver resurser från kommunen. Det handlar om bidrag till den startande skolan samtidigt som kommunen har kvar kostnaderna för lärare, lokaler med mera i skolan, dit barnen planeras flyttas. Det innebär att kommunens kostnader för skolverksamheten ökar, i stället för att minska, vilket man eftersträvat. Detta i sin tur leder till att resurserna till undervisning per elev minskar. Detta drabbar alla elever i kommunen.
I kommuner med gles och minskande befolkning är det särskilt viktigt att de gemensamma resurserna används så effektivt som möjligt. Därför är det angeläget att kommunernas inflytande över etablering av friskolor förstärks väsentligt.