Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverket ges i uppdrag att genomföra en kritisk analys av det tryckta undervisningsmaterialet som används i grund- och gymnasieskolan i dag.
Läromedel och den information som förmedlas i läromedel kan sägas spegla vad ett samhälle vid en viss tidpunkt anser vara lämplig kunskap att lära ut till barn och ungdomar. Ofta förutsätts denna kunskap vara neutral och fri från sådana värderingar som på något sätt skulle stå i motsats till skolans jämlikhets- och likabehandlingsideal.
Mot denna bild hävdar dock forskare att skolans läromedel och de uttalade och underliggande bilder de förmedlar ofta, både till sitt urval och till sitt innehåll, bygger på en etnocentrisk världsbild. Som en konsekvens av detta blir vår kunskap om företeelser, människor, etniska grupper och religioner som ligger utanför ”vår egen” kultursfär ofta sporadiskt och bristfälligt belysta och inte alltför sällan stereotypa till sitt innehåll.
Det är fastslaget genom diverse läroboksgranskningar att rasistiska och koloniala diskurser genomsyrade den svenska pedagogiken och läroplanerna fram till 80-talet. Vad vi i dagsläget blundar för är att vi ännu inte lyckats rensa våra läromedel från dessa bilder.
Det är en självklarhet att våra läromedel ska spegla samtiden och vara skriven för hela befolkningen. Forskning visar dock att det i dag i skolan finns undervisningsmaterial som förmedlar nedsättande och/eller rasistiska stereotyper om etniska och religiösa minoriteter, både i Sverige och i övriga världen.
I dag står det var lärare fritt att välja vilket undervisningsmaterial som ska användas i den svenska skolan. Det kan dock förmodas att ett förhållandevis begränsat antal tryckta läroböcker utgör ett väsentligt stort inslag i undervisningen på de flesta skolor. Skolverket måste därför ges i uppdrag att genomföra en kritisk analys av det tryckta undervisningsmaterialet som används i grund- och gymnasieskolan i dag. Detta ska ske för att säkerställa att det materialet som används inte förmedlar nedsättande och/eller rasistiska stereotyper om etniska och religiösa minoriteter, både i Sverige och i övriga världen.