Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om praktik under studietiden.
Skolans uppgift är att främja elevernas lust att lära. Tiden i gymnasiet är en väldigt viktig period i en ung människas liv, en brytningstid mellan barndom och vuxenliv. 98 % av eleverna som slutfört grundskolan börjar gymnasieskolan. Andelen 18-åringar som deltar i utbildning är högst i Sverige (95 %) bland OECD-länderna.
Vi har också blivit uppmärksammade på de problem som finns med gymnasieskolan. Enligt gymnasieutredningens betänkande ”Åtta vägar till kunskap” startar 20 000–25 000 elever om första året i gymnasieskolan, oftast på ett nytt program. Många elever avslutar också sin skolgång utan att ha fått slutbetyg.
Samtidigt vet ungdomarna att det i dagens samhälle krävs en gymnasieutbildning. När Skolverket under 1995 gjorde en undersökning bland grundskoleeleverna visade det sig att 30 % skulle ha valt något annat än gymnasieutbildning om det funnits något alternativ.
I direktiven till Gymnasiekommittén ”Åtta vägar till kunskap” framgår att man bl.a. ska komma med förslag på hur samverkan mellan skola och arbetsliv kan utvecklas samt hur ett ökat inslag av lärande i arbetslivet i gymnasieskolan bör utformas. Enligt utredningens mening är det viktigt att alla elever i gymnasiet oavsett studieväg får möjlighet att lära i arbetslivet genom arbetsplatsförlagd utbildning eller i andra former.
Att få vidga sina vyer och få del av och förståelse för den mångfald av referenspunkter som finns är betydelsefullt utifrån den mognadsprocess som ungdomar befinner sig i.
Därför bör elever ges möjlighet till praktik, antingen direkt efter årskurs 9 eller mitt i gymnasieperioden.