Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av goda konkurrensförutsättningar för samtliga lärosäten när medlen till starka forskningsmiljöer fördelas.
Den tidigare regeringen underströk vikten av att ett antal starka forskningsmiljöer vid olika lärosäten ges ett större och mer långsiktigt stöd. Den statliga finansieringen av dessa ska ske i konkurrens. Det innebär att Vetenskapsrådet får en nyckelroll i fördelningen av betydande resurser.
Vetenskapsrådet har därför utvecklat modeller för konkurrensutsättning av medlen. Dessa visar sig dock innebära att man på förhand begränsar de olika lärosätenas möjligheter att vara med och konkurrera om pengarna. De mindre och medelstora lärosätena får t.ex. bara möjlighet att delta i konkurrensen om forskningsmedel utifrån mycket begränsade förutsättningar.
I den s.k. Linnéutlysningen får t.ex. de nya universiteten och de mindre och medelstora högskolorna skicka in högst en ansökan vardera. Detta gäller oavsett om ett enskilt lärosäte kan ha flera projekt som kan tänkas hävda sig mycket väl i den nationella konkurrensen. Det innebär att nationen riskerar att några av de bästa projekten inte kommer att kunna få ett stöd vid den slutliga konkurrensprövningen.
En följd av formerna för utlysning kan också bli att en forskargrupp kan behöva överväga att byta lärosäte för att komma i åtnjutande av medel för starka forskningsmiljöer. Detta kan knappast ha varit avsikten med uttalandet om en öppen konkurrens om statliga medel till starka forskningsmiljöer.
Vi förstår att begränsningen av antalet ansökningar gjorts av handläggningsskäl, men vi känner stark tveksamhet till denna form av begräsningar då de samlade medel som ska fördelas är av den omfattningen att de väl motiverar en mer ambitiös beredning.
Vi vill därför understryka vikten av att inte sådana begränsningar byggs in i utlysningen av konkurrensutsatta statliga forskningsmedel så att förutsättningarna att konkurrera om medlen begränsas för enskilda lärosäten.