Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att livskunskap genomsyrar alla områden inom skolan.
Enligt artikel 12 i barnkonventionen har alla barn och unga rätt till inflytande i frågor som rör dem. Att vara delaktig och att ha inflytande har stor betydelse för en persons utveckling. Möjlighet att kunna påverka ger en större självkänsla och en känsla av att man som människa är värd något, att man har en åsikt att tillföra och att det går att förändra. Att vara delaktig ger också en känsla av att vara behövd och att vara respekterad. Detta är inte minst viktigt i barn- och ungdomsåren. När unga är aktiva och därmed delaktiga utvecklas de som människor.
Målen för jämställdhetspolitiken är ett redskap för att styra de insatser som sedan görs för att nå målen. Då målen saknar ett barnperspektiv riskerar vi att mista den dynamiska effekten med att även göra medvetna, långsiktiga och hållbara insatser för att stärka jämställdheten bland barn och unga.
Vi anser att jämställdhetsperspektivet måste få ett tydligare genomslag i lärarutbildning och undervisningsmaterial. Men vi vill även understryka behovet av att jämställdhetspolitisk får ett större genomslag inom studievägledningen.
Barn och unga måste få känna sig delaktiga i samhället och kunna ta aktiv del i det politiska livet för att demokratin ska fortleva. Genom att delta i demokratiska arbetsformer lär sig barn och unga att inhämta fakta och lyssna på andras argument.
Delaktigheten ger dem på så sätt en viktig livskompetens. Därför är det viktigt att inkludera ett jämställdhetsarbete även för flickor och pojkar i detta delmål, och att regelmässigt samla in synpunkter på inflytandeformer från flickor och pojkar.
När man träffar barn och unga poängterar många att livskunskap borde genomsyra skolans vardag. Det förekommer i många skolor men dock inte alla. Det samhälle vi i dag lever i har mycket större krav på våra barn och unga och hur man ska vara och hantera relationer och prestationskraven.