Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om masterexamen.
De svenska högskole- och universitetsutbildningarna utgör en grundbult i det svenska kunskapssamhället. Högskolan har byggts ut mycket kraftigt under de senaste tio åren, och det satsas stort på forskning. Alltfler studenter går också vidare till högre studier. Nu genomförs en internationalisering av våra examenssystem som gör svensk högre utbildning än mer konkurrenskraftig. Men vi är oroade för att vissa universitet och högskolor riskerar att delas upp i A- och B-lag om inte regeringen agerar.
Universiteten och högskolorna ges i dag inte likvärdiga möjligheter att internationaliseras. Endast universitet och högskolor med vetenskapsområden ges rätt att direkt införa det nya systemet. Problemet handlar framför allt om rätten att införa en så kallad masterexamen. Denna examen ska omfatta två års heltidsstudier och vara mer forskningsinriktad. I dag har endast åtta av landets 22 högskolor rätt att införa masterexamen. De flesta högskolor måste alltså ansöka om att inrätta utbildningen. Det är en tidskrävande process som skapar ett försprång för universiteten.
Vi vet att högskolorna spelar en viktig roll för att nå målen att öka antalet högskoleutbildade personer från arbetarhem och med utländsk bakgrund. Högskolorna är också viktiga för att hela Sverige ska kunna utvecklas. Exempelvis Södertörns högskola och Malmö högskola har lyckats väl med att bredda rekryteringen. I dag har Malmö högskola endast rätt att utfärda masterexamen inom det medicinska vetenskapsområdet. Södertörns högskola saknar eget vetenskapsområde men har den akademiska kompetens och kritiska miljö som krävs för att utfärda masterexamen inom flera profilområden.
Regeringen måste därför snarast se till att kvalitetsprövningen av högskolors rätt till masterexamen kommer i gång. Om detta inte sker och Högskoleverkets prövning drar ut på tiden innebär detta att högskolor utan eget vetenskapsområde halkar efter ytterligare. Det finns flera problem med en sådan långsam process. Högskolorna blir inte lika attraktiva för studenterna som universiteten eftersom de är utlämnade till att enbart utfärda magister- och kandidatexamen. Högskolorna kommer att få det svårare att rekrytera och behålla attraktiv personal.
Sverige rankas högt i olika internationella jämförelser. Vi toppar listor som mäter allt från kreativitet till konkurrenskraft. Det är den svenska modellen som ligger bakom framgången. Vi vet att stora utbildningssatsningar, tolerans, jämlikhet och fungerande trygghetssystem skapar goda förutsättningar för människor att utvecklas. I dagens samhälle där kraven på kunskap, nytänkande och flexibilitet är ovärderliga tillgångar för att lyckas spelar vårt utbildningssystem en avgörande roll. Men vi kommer inte att nå lika långt om vi ger de nya högskolorna orättvisa villkor jämfört med de gamla universiteten. Dessutom skulle rätten för högskolor att utfärda masterexamen innebära en regionalpolitisk satsning – regionerna får på så sätt en möjlighet att profilera sig och öka sin attraktionskraft ytterligare.