Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till döva, dövblinda och hörselskadade studenter vid Örebro universitet.
Örebro är den enda ort i Sverige där döva och hörselskadade barn och ungdomar kan gå i förskola, grundskola och gymnasieskola i teckenspråkig miljö. Detta förhållande är unikt, inte bara i Sverige, utan också i världen. I Örebro finns den största förskolan och den största av landets fem specialskolor för döva och hörselskadade barn och ungdomar. Ungdomar kan efter grundskolan fortsätta på Riksgymnasiet för Döva (RGD) och Riksgymnasiet för Hörselskadade (RGH) i Örebro.
Expertisen och resurserna på svenskt teckenspråk finns i stor utsträckning i Örebro. Det faktum att Örebro utgör ”huvudstad” för döva och hörselskadade personer gör att många familjer flyttar dit för att barnen ska få tillgång till goda utbildningsmöjligheter i teckenspråkiga miljöer. Konsekvensen av att många döva och hörselskadade samlas i Örebro blir att de också har tillgång till aktiviteter utanför skolan.
Någon möjlighet att fortsätta sin utbildning vid universitet eller högskola i teckenspråkig miljö, dvs. en miljö där informationen mellan student och lärare sker direkt via teckenspråk, har dock döva och hörselskadade ungdomar inte. Deras möjlighet till universitetsstudier är begränsad till individualintegrering i hörande miljö om de kan erbjudas tolk.
I dag händer det att teckenspråkiga studenter som blivit antagna till olika utbildningar vid Örebro universitet inte kan erbjudas tolkning. Det innebär i praktiken att de inte kan gå den utbildning de antagits till. För varje år som går bli situationen alltmer ohållbar i takt med att fler och fler tolkanvändare söker sig till akademiska studier. Många tolkanvändare söker sig också till Örebro universitet.
Universitetet avsätter i likhet med andra universitet och högskolor en viss procent av grundutbildningsanslaget till särskilda stödåtgärder för studenter med funktionshinder. Universitet och högskolor söker sedan i efterhand ersättning för de kostnader man haft hos Stockholms universitet, som har uppdraget att fördela det nationella anslaget för stödinsatser till studenter med funktionshinder. Numera får även enskilda utbildningsanordnare med examensrätt del av dessa pengar, något som länge varit önskvärt.
Det är enligt min mening nödvändigt att omfördela medel direkt till Örebro universitet för de beräknade tolkkostnaderna för dövtolkning, inte minst med tanke på de studenter som oroar sig för om studierna är tillgängliga för dem eller inte.