Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om teknikcollege, högskolans utveckling, lärcentrum och försöksverksamhet med livslångt lärande i Blekinge.
Näringslivet och arbetsmarknaden i Blekinge har sedan mitten av 1980-talet genomgått stora förändringar. I många avseenden har Blekinge klarat omställningen och förmått att ta till vara de möjligheter som till exempel IT har erbjudit. Inte minst det faktum att Blekinge är en del av den mycket dynamiska Östersjöregionen öppnar nya intressanta möjligheter till expansion och utveckling.
Arbetslösheten är idag oacceptabelt hög i Blekinge. Det är naturligtvis en uppgift för länet att minska den och förutsättningarna är som nämnts goda. Men det behövs också statliga insatser. Vi ska i den här motionen särskilt peka på utbildningens roll för att öka sysselsättningen och beskriva några projekt som bygger på en kombination av statliga och regionala insatser. Vi vill understryka högskolans betydelse för Blekinges utveckling med de satsningar som har gjorts och som fortsätter, inte minst i och med de ytterligare resurser som kommer högskolan till del inom forskningsområdet.
Ett intressant projekt är Teknikcollege som har utvecklats av fackförbundet Metall och Teknikföretagen och med stöd av regeringens yrkesutbildningsdelegation. Det syftar till att underlätta för fler att få arbete inom industrin och att industrins internationella konkurrenskraft stärks. Teknikcollege ska också marknadsföra jobben inom industrin. Inte minst viktigt är att bryta de traditionella könsmönstren vid yrkesvalet.
Den industriella kompetens som finns i Blekinge måste komma Teknikcollege till del. Vi vill här också peka på vikten av att Blekinge Tekniska Högskola (BTH) knyts till Teknikcollege. Genom ett sådant utbyte stärks rekryteringsgrunden för BTH samtidigt som Teknikcollege får kontakt med högskolesektorn.
Det är angeläget att Blekinge Tekniska Högskola får fortsätta att utvecklas. Det är viktigt för högskolan själv, för Högskolesverige men också för Blekinges möjligheter till en positiv utveckling. Genom högskolan kan fler blekingar få möjlighet att utbilda sig. Detta är positivt och angeläget.
Fortsatta satsningar på högskolan ger också goda förutsättningar för den utveckling som kommer till stånd genom samverkan mellan högskola, samhälle och näringsliv. Denna modell för samverkan och utveckling har fungerat väl i Blekinge och bidragit till regionens utveckling.
En naturlig utveckling för BTH framöver är möjligheten att omvandlas till ett konkurrenskraftigt tekniskt universitet med spetsforskning inom tillämpad IT och hållbar utveckling. Det är vår övertygelse att en fortsatt profilering för BTH är positiv för Blekinge.
Vi vill även framhålla lärcentrums betydelse. De lärcentrum som byggs upp i Blekinge måste få ordentliga förutsättningar att utvecklas. Kommunerna har huvudrollen men BTH har också en viktig roll. I Karlskrona och Ronneby där BTH har etablerade campus bör det totala utbildningsutbudet breddas genom etableringar av lärcentrum på samma sätt som har skett i Karlshamn.
Livslångt lärande är en av nycklarna för att stärka den enskildes ställning på arbetsmarknaden. Regeringen inrättade 2002 en delegation med uppgift att stimulera samverkan mellan universitet, högskolor, kommuner, landsting, samverkansorgan med flera. I sitt slutbetänkande pekar delegationen på vikten av att skapa miljöer för ett livslångt lärande. Man föreslog en försöksverksamhet med syfte att ta ett helhetsgrepp på vuxnas lärande och för att klara arbetsmarknadens behov av kompetent arbetskraft. Blekinge är lämpligt för en sådan försöksverksamhet.