Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändringar i EU:s forskningspolitik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ändra inriktningen på EU:s forskningspolitik så att den i större utsträckning satsar på forskningsprojekt som är för stora för enskilda medlemsländer.
EU satsar mer och mer av sina resurser på finansiering av forskning. Samarbetet kring olika forskningssatsningar anses viktigt för att EU skall kunna vara konkurrenskraftig vad avser kunskap och teknisk utveckling. Merparten av stöden fördelas i de s.k. ramprogrammen inom vilka också pengar till forskarrörlighet finns. En av de viktigaste grunderna för att bygga upp bra forskning är att långsiktiga finansieringar görs. Vi anser att EU i större utsträckning än i dag bör stödja uppbyggnaden av sådana forskarmiljöer, framför allt bör satsningar som är för stora för de flesta enskilda medlemsländerna göras. Exempel på områden är rymdforskning, forskning med behov av satellitdata, t.ex. viss miljöforskning, forskning som kräver stora anläggningar, t.ex. cyclotroner, men även särskilda elitforskningsinstitut som European Molecular Biology Laboratory (EMBL). I dag sker många sådana satsningar genom bilaterala samarbeten. Men om EU skulle ta ett större ansvar för denna typ av satsningar skulle en långsiktig trygghet för viktiga forskningsområden och elitinstitut kunna skapas.
En annan viktig fråga är hur man inom EU skall kunna konkurrera med bl.a. USA om elitforskning. I dag finns det, enligt EU:s forskningkommissionär, en utflyttning av duktiga forskare från EU-området till andra länder. Det är troligt att ett av skälen till detta är att det inte råder tillräckligt goda villkor inom flera EU-länder. Höjda löner, ökade resurser till mer avancerad utrustning samt fler tjänster för teknisk personal och doktorander måste skapas. EU borde införa någon typ av EU-professurer. Dessa kan utlysas inom specifika områden och sökas i konkurrens mellan Europas forskare med möjlighet för den som får tjänsten att förlägga den till vilket universitet inom EU som man själv önskar. Professorerna bör ha en god finansiering så att de omfattar medel inte bara för den egna tjänsten utan också till doktorander, utrustning m.m.