Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn avseende införandet av en nationell skolpeng.
I dag delas ansvaret för skolan mellan staten och kommunerna, en ordning som inte är helt tillfredsställande. Staten anger målen och ramarna för skolans verksamhet i skollag och läro- och kursplaner, samt utvärderar hur väl dessa mål nås. Resurserna för att man ska nå målen svarar dock i huvudsak kommunerna för. Statens finansieringsansvar på skolans område begränsar sig till lärarutbildningen, forskning och framtagande av nationella prov och andra nationella utvärderingsinstrument. Kommunerna ansvarar för genomförandet och ska ställa tillräckliga resurser till förfogande så att man når målen.
Den otydliga och till viss del inkonsekventa styrningen har ibland angetts som en av orsakerna till skolans problem. Det finns därför skäl att renodla ansvaret och se till att styrningen fungerar. En lösning för detta är att staten på sikt övertar ansvaret för finansieringen av skolan genom införandet av en nationell skolpeng. Med en nationell skolpeng uppnås även andra fördelar än en tydligare styrning. Många kommuner har genom att införa kommunala skolpengssystem skapat stor valfrihet för sina elever och ökad frihet och självständighet för skolorna. Med en nationell skolpeng kan dessa fördelar utsträckas och elevernas möjlighet att välja skolor i andra kommuner underlättas.
En förändring av det här slaget kräver dock ett omfattande förberedelsearbete och omsorgsfulla utredningar så att man tar hänsyn till olikheterna och de olika förutsättningarna i landet. För detta bör en utredning om en nationell skolpeng tillsättas. Det innebär att en övergång till nationell finansiering inte är möjlig under mandatperioden 2006–2010, utan att de nuvarande finansiella ansvarsförhållandena i sina huvuddrag bör bestå. Detta bör ges regeringen till känna.