Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en analys och redovisning av grundskolans och gymnasieskolans läromedel.
Läromedel och den information som förmedlas i läromedel kan sägas spegla vad ett samhälle vid en viss tidpunkt anser vara lämplig kunskap att lära ut till barn och ungdomar. Ofta förutsätts denna kunskap vara neutral och fri från sådana värderingar som på något sätt skulle stå i motsats mot skolans jämlikhets- och likabehandlingsideal. Mot denna bild hävdar dock forskare att även skolans läromedel och de uttalade och underliggande bilder de förmedlar och bygger på, både till sitt urval och till sitt innehåll, visar på en etnocentrisk världsbild. Som en konsekvens av detta blir vår kunskap om företeelser, människor, etniska grupper och religioner som ligger utanför vår egen så kallade kultursfär ofta sporadiskt belysta, bristfälliga och inte alltför sällan stereotypa till sitt innehåll.
Det är fastslaget genom diverse läroboksgranskningar att rasistiska och koloniala diskurser genomsyrade den svenska pedagogiken och läroplanerna fram till 80-talet. Vad vi i dagsläget blundar för är att vi ännu inte lyckats rensa våra läromedel från våra stereotyper och föreställningar om det som ligger utanför vår svenska kultursfär. Studier visar att det fortfarande finns subtila fördomar i våra läromedel, och detta är inte försvarbart. Sverige är idag ett land med multikulturell befolkning och det bör även avspegla sig i den moderna skolan.
Det är en självklarhet att våra läromedel idag skall spegla samtiden och vara skriven för hela befolkningen. Vidare forskning visar att det i skolan finns undervisningsmaterial som förmedlar nedsättande och/eller rasistiska stereotyper om etniska och religiösa minoriteter likt afrikaner och muslimer i Sverige och övriga världen.
I Sverige står det var lärare fritt att välja vilket undervisningsmaterial som skall användas. Likväl kan det förmodas att ett förhållandevis begränsat antal tryckta läroböcker utgör ett väsentligt inslag i undervisningen på de flesta skolor. Därmed behövs det en analys av huruvida det material som är mest förekommande i skolan idag förmedlar stereotypa föreställningar om etniska, nationella eller religiösa minoriteter.