Riksdagen avslår regeringens förslag om att godkänna vad regeringen föreslår om att riksdagens tidigare uttalanden om avstämningstillfällen i grundskolan inte längre ska gälla (avsnitt 4).
Riksdagen avslår regeringens förslag om att godkänna vad regeringen föreslår om att riksdagens tidigare uttalanden om skriftlig information i samband med utvecklingssamtal i grundskolan och motsvarande skolformer inte längre ska gälla (avsnitt 5).
Betyg och betygsliknande omdömen hör inte hemma i de yngre barnens utbildning. Därför införde den socialdemokratiska regeringen, januari 2006, individuella utvecklingsplaner för alla barn. De individuella utvecklingsplanerna är fortfarande ett nytt instrument i den svenska skolan som bör ges en reell chans att verka. På vissa håll har de individuella utvecklingsplanerna använts under längre tid och uppskattas av både lärare och föräldrar. Utvecklingsplanerna är av framåtsyftande karaktär där läraren, eleven och föräldrarna i samverkan sätter upp mål för eleven. Eleverna får ökat inflytande och ansvar över sitt lärande. De beskriver även konkret vilka insatser skolan ska göra för att eleven ska utvecklas i riktning mot skolans mål. Föräldrarna får också genom sin medverkan inflytande och kunskap över sitt barns kunskapsutveckling.
Under de första skolåren mognar eleverna mycket olika. Därför är det extra viktigt att eleverna inte jämförs med varandra och att lärandet i den åldern bygger på lust. Barn som har svårt att följa med i skolan behöver framför allt ökade resurser och fler närvarande vuxna. Alla har rätt till en bra skola anpassad efter individuella behov.
Grundskolan ska varken sortera barn efter kunskap eller social tillhörighet. Därför bör inte yngre barns kunskapsutveckling sammanfattas med trubbiga instrument som siffror, bokstäver eller några få ord. I dag finns möjligheten för föräldrar att få skriftliga omdömen på sina barns kunskaper. Men vi vänder oss kraftigt emot betygsliknande omdömen som i praktiken nu kommer att kunna ges för 7-åringar. I de tidiga åldrarna ska utvärderingar vara av framåtsyftande och uppmuntrande karaktär, inte sätta stämpel på något man redan har gjort.
Vi anser också att nationella prov i tidigare åldrar kan innebära en alltför tidig sortering av elever och riskerar att hämma barns utveckling i stället för att påskynda den. Detta blir särskilt tydligt i den skola som nu håller på att växa fram, där sortering blir viktigare än att öka barns kunskaper.
För ungefär 15 år sedan öppnades möjligheten för fristående skolor att kunna få en offentlig finansiering. Det har bl.a. inneburit att en pedagogisk mångfald har etablerats i landet. Socialdemokraterna anser att den pedagogiska mångfalden är positiv och har bidragit till nytänkande på många områden. Men med regeringens förslag med nationella prov för årskurs 3 riskerar nu den pedagogiska mångfalden att försvinna. Skolor med annan pedagogik kan i dag själva avgöra när och hur olika undervisningsmoment ska införas så länge de följer Skolverkets regler. Bland annat Waldorfpedagogiken bygger på detta. Denna rättighet hotas nu med den borgerliga regeringens förslag.