Utgiftsområdena 5 och 7 omfattar internationell samverkan respektive internationellt bistånd. En av de grundläggande solidariteter som ligger till grund för Miljöpartiets ideologi är solidaritet med världens alla människor. Därför utgör dessa viktiga budgetområden för oss.
Jordens resurser är mycket ojämnt fördelade mellan länder och människor. Enligt beräkningar från FN är idag 1,2 miljarder extremt fattiga (lever på 1 dollar/dag eller mindre) och 2,4 miljarder räknas som fattiga (2 dollar/dag eller mindre).
Vi menar att en trygg värld är en plats där varje människa har sina grundläggande sociala, ekonomiska och politiska rättigheter tillgodosedda. I en rättvis värld är resurser likvärdigt fördelade. Vi har bara en jord och vi är alla beroende av och påverkar varandra med vår livsstil. Vi vill verka för en rättvis och miljömässigt hållbar fördelning av jordens resurser.
Vi noterar därför med tillfredsställelse att regeringen i sitt budgetförslag behåller den höjda nivå på biståndet som Miljöpartiet verkat för i sina förhandlingar med den tidigare regeringen. Även om detta naturligtvis inte är tillräckligt för att skapa en rättvisare värld ger det ändå också en viktig signal internationellt, eftersom världens totala bistånd behöver ökas för att FN:s millenniemål ska kunna uppfyllas. Samtidigt ser vi med oro på de tendenser som finns att nya definitioner av vad som godkänns som bistånd (exempelvis till Ukraina och Vitryssland) innebär att frigjorda medel flyttas från biståndsramen. Detta sker samtidigt som biståndsmedel avräknas för skuldavskrivningar och flyktingmottagning. Vår grundläggande inställning är att detta inte ska räknas som bistånd, och vår ambition är att i framtiden förändra sättet att göra avräkningar för detta inom biståndet. Detta kan dock ske fullt ut först när det ökade biståndsanslaget satt sig och kvaliteten inom biståndet kan garanteras. Som ett steg på vägen återför vi de 150 miljoner kronor som lyfts ur biståndet i regeringens proposition.
I övrigt när det gäller biståndet nämns den så kallade miljömiljarden bara i förbigående vid något enstaka tillfälle. Samtidigt aviserar regeringen att den avser återkomma om hur det svenska miljöbiståndet kan stärkas. Detta är något vi kommer att följa med stort intresse.
Förenta nationerna är av överordnad betydelse som globalt forum för mänskligheten att hantera våra gemensamma problem och de hot vi står inför. Men för att kunna bli mer effektivt och fullgöra sitt uppdrag måste FN stärkas och reformeras. Den reformeringsprocess som inletts är därför mycket viktig. Därför noterar vi med tillfredsställelse de intentioner den nya regeringen ger uttryck för i budgetpropositionen för att på olika vis stärka organisationen, och vi kommer att noggrant följa detta arbete.
grundläggande betydelse och mer än bara ”relevant” i sammanhanget.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt uppställning:
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt uppställning:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att lyfta bort skuldavskrivningar och flyktingmottagning från biståndsramen.
Den största utgiftsposten under utgiftsområde 5 utgörs av 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer. Här ökar regeringen i sitt förslag till budget anslaget med i runda tal 60 miljoner kronor . Vi föreslår i stället en uppräkning i enlighet med tidigare. Bidrag till internationella organisationer är naturligtvis välkommet, och vissa medlemsavgifter och liknande kan inte påverkas, men vi ifrågasätter ändå den förflyttning av resurser som görs från utgiftsområde 7 till denna post. Tidigare i budgetpropositionens text antyds att det kan komma att bli ökade kostnader för FN, men om detta nämns inget i själva budgetförslaget.
Vi motsätter oss den stora ökning som görs på området. Samtidigt som vi menar att ömsesidigt utbyte naturligtvis är av godo, är det ändå vår uppfattning att de ökade anslag regeringen aviserar dock främst verkar avsedda till exportfrämjande åtgärder, i synnerhet då de främst riktas mot ett antal större regioner och länder.
Regeringen aviserar i sin budgetproposition en fyrdubbling av detta anslag. Detta motiveras bland annat av satsningar på ledarskapsutbildningar för näringslivet i regionen. Miljöpartiet är av åsikten att samarbetet inom Östersjöregionen ska främjas, men vi bedömer ändå att de ramar som tidigare funnits är tillräckliga. Detta måste också ses i ljuset av att ökningen på området omfördelas från medel under utgiftsområde 7. Vi vill därför återföra medlen.
Vad som får och inte får räknas till bistånd definieras av OECD:s DAC (Development Assistance Committee). Enligt denna får exempelvis bistånd användas till skuldavskrivningar och till flyktingmottagning. Dessa kriterier används också av Sveriges regering. Samtidigt som skulderna utgör ett hinder för utveckling och skuldavskrivningar naturligtvis behöver göras, anser Miljöpartiet att det är orättfärdigt att bistånd ska användas till skuldavskrivningar. Detta innebär att resurser tas från de fattigaste till att betala av skulder som kanske inte ens skulle ha betalats tillbaka. Både skuldavskrivningar och bistånd behövs.
Även om DAC ger möjligheter att göra avräkningar från biståndsbudgeten så finns det andra åtaganden om att inte göra detta. Ytterst rekommenderar också OECD att inte bistånd ska användas till skuldavskrivningar. Vårt västra grannland Norge använder sig inte av biståndsbudgeten för att finansiera skuldavskrivningar.
Vår ambition på sikt är att inte avräkningar ska göras inom budgetramen för att finansiera skuldavskrivningar och flyktingmottagning. Miljöpartiet menar därför att regeringen bör återkomma med en plan i syfte att i framtiden lyfta bort skuldavskrivningar och flyktingmottagning från biståndsramen och i stället skapa budgetutrymme på annan plats för detta.