Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör verka för att Dawit Isaak släpps fri.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige, bilateralt och genom EU, måste föra en kontinuerlig politisk dialog med Eritreas regering, bl.a. om respekten för de mänskliga rättigheterna i Eritrea.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige måste verka för att en svensk representant omgående får träffa Dawit Isaak.
Den svenske journalisten Dawit Isaak har varit fängslad i över fem år i Eritrea utan rättegång, utan att veta vilka anklagelser som riktas mot honom och utan att svenska myndigheter har fått möjlighet att träffa honom. Dawit Isaak är svensk medborgare. Han har kämpat för ett demokratiskt öppet och fritt Eritrea. Han har arbetat öppet och offentligt på en oberoende tidning där han skrivit artiklar som inte fallit regimen i smaken. Därefter har han fängslats.
En annan svensk medborgare, Kifleyesus Ogbachristos, har avlidit i eritreanskt fängelse. Flera andra EU-medborgare sitter fängslade i Eritrea. Reportrar utan gränsers världsindex över pressfriheten 2004 rankar Eritrea som det femte värsta landet i världen för reportrar att verka i. Den eritreanska regeringen säger att Dawit Isaak mår bra, men det kan vi inte lita på eftersom ingen från Utrikesdepartementet har tillåtits träffa honom.
I en rapport från Amnesty International,”You Have No Right to Ask” i juni 2004, kritiseras de omfattande brotten mot mänskliga rättigheter i landet. Rättssystemet är mycket dåligt, och förhållandena i fängelserna fruktansvärda. Cellerna är överfulla och hälsovådliga. Fångarna har dålig tillgång till vatten och svälter. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter i Afrika har i åtskilliga fall fällt Eritrea för brott mot mänskliga rättigheter. Våren 2004 beslutade den afrikanska kommissionen för mänskliga rättigheter att den eritreanska staten bryter mot flera artiklar i den afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter. De kräver därför att elva tillfångatagna politiker släpps och att de dessutom kompenseras ekonomiskt.
Befrielserörelsen i Eritrea lyckades i kampen för oberoende. En många gånger framgångsrik militär kamporganisation och dess ledning har gång efter annan visat att man inte har kompetensen eller den politiska viljan att lämna över makten till en civil och demokratisk ledning. Eritrea är i dag ett land där all politisk opposition tystats, fängslats eller flytt landet. President Isaias Afwerkis regim har paralyserat landet. Ungdomar och studenter i huvudstaden Asmara samlas upp och skickas till gränstrakterna mot Etiopien där det för tillfället lågfrekventa kriget med Etiopien pågår. Anledningen är att de inte ska utgöra ett orosmoment för regimen. All annan opposition har tystats.
Gränskonflikten med Etiopien är den överskuggande politiska frågan för Eritrea. Medan Eritrea har accepterat gränskommissionens utslag från 2002 har Etiopiens regering haft invändningar mot dess utslag. Det är inte acceptabelt att Eritreas regering åberopar det svåra spänningsläget i gränskonflikten med Etiopien för repressiva åtgärder mot den egna befolkningen. Gränsen mellan Etiopien och Eritrea bevakas av en fredsbevarande FN-styrka sedan ett fredsavtal antogs av länderna år 2000. Samtidigt är förbindelserna mellan länderna låsta, och situationen har beskrivits som en ”kall fred”.
Dawit Isaak har blivit en viktig symbol för det förtryck som i dag pågår mot alla demokratiska krafter i och utanför Eritrea. Alla goda krafter måste samlas för att Dawit ska friges. Framför allt vi som arbetar i det offentligas ljus, vi som har möjligheter att påverka genom våra kontakter i jobbet eller på fritiden kan göra mycket för att skapa opinion och för att påverka. Sverige måste arbeta hårdare för att hjälpa de krafter som idag arbetar för att demokrati och respekt för mänskliga fri och rättigheter införs i Eritrea.