Barnets rättigheter i EU

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om barnets rättigheter i EU.

Motivering

Ungefär 75 miljoner av EU:s medborgare är barn. Det mesta som EU bestämmer påverkar deras liv. Trots det är barn och deras rättigheter närmast osynliga i EU:s politiska beslut. Genom ett ökat fokus på barnets rättigheter, och ett starkare samarbete när det behövs, kan EU bidra till att förändra tillvaron för alla de barn som till exempel utnyttjas, lever på flykt eller diskrimineras i medlemsstaterna. Unionen kan också bidra till att stärka barnets rättigheter och förbättra barns villkor i andra delar av världen.

Barnets rättigheter EU:s konstitutionella fördrag

Förslaget till Europeiska unionens konstitutionella fördrag innehåller för första gången ett skydd av barnets rättigheter i unionens interna och externa mål (i artikel 1–3). Om det nya fördraget godkänns innebär det att barnets rättigheter stärks inom unionen och att FN-konventionen blir standard i EU:s arbete. Det konstitutionella fördraget har dock hittills endast antagits av 16 medlemsländer. Den fortsatta processen kring de konstitutionella frågorna är en av de stora utmaningarna för EU:s regeringschefer. Det är angeläget att den svenska regeringen i den fortsatta processen bevakar att skyddet av barnets rättigheter kvarstår i unionens interna och externa mål i EU:s konstitutionella fördrag, eller i dess nya skepnad.

Communication Towards an EU Strategy on the Rights of the Child

EU-kommissionens ordförande och vice ordförande har nyligen synliggjort barn i EU genom att för första gången anta ett meddelande om barnets rättigheter (Communication Towards an EU Strategy on the Rights of the Child), som nu ska genomföras. Kommissionens meddelande innehåller en handlingsplan för två år framåt för hur barnrättsperspektivet ska få genomslag i EU:s institutioner. I förlängningen ska beslut fattas om en mer detaljerad strategi för EU:s barnrättsarbete, i form av ett så kallat Green Paper, i slutet av 2007.

Det är angeläget att den svenska regeringen stödjer det fortsatta arbetet med att utveckla barnrättsperspektivet i EU. EU-kommissionens arbete med ”Communication Towards a Strategy för the Rights of the Child” behöver backas upp.

EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna

I EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, som proklamerades vid Europeiska rådet i Nice 2000, finns en artikel om barnets rättigheter (artikel 24). Ett nätverk av oberoende experter på mänskliga rättigheter (EU Network of Independent Experts on Fundamental Rights) har fått EU-kommissionens uppdrag att årligen följa upp den praktiska tillämpningen av EU-stadgan. I maj 2006 presenterade de en rapport om tillämpningen av barnets rättigheter inom EU ¹. Rapporten visar tydligt att mycket återstår för att förverkliga barnets rättigheter i EU:s medlemsstater.

Barnets rättigheter kan bli ett viktigt tema under det svenska ordförandeskapet

Det andra halvåret 2009 kommer Sverige åter att vara ordförandeland i EU. Då Sverige förra gången hade ordförandeskapet motionerade företrädare för samtliga sju partier i riksdagen om att den svenska regeringen skulle beakta barnfrågorna i samband EU-ordförandeskapet. Då valde Sverige slutligen andra teman, men aktualiserade barnfrågor på olika sätt under perioden. Mot bakgrund av att mycket återstår att göra för att stärka barnets rättigheter i EU, kan detta vara en prioriterad fråga under det svenska ordförandeskapet 2009.²

Stockholm den 30 oktober 2006
Rosita Runegrund (kd)
Magdalena Andersson (m)	Solveig Hellquist (fp)
Eva Olofsson (v)	Jan Lindholm (mp)
Ulrika Carlsson i Skövde (c)

[1]	Thematic comment No 4 by EU Independent Experts on Fundamental Rights 2006-05-25.
[2]	Källa: Rädda Barnen.