Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder som skulle medföra ökade resurser till investeringar i infrastruktur.
Infrastrukturen är en viktig del av näringslivets konkurrensförutsättningar. Inte minst gäller det den del av infrastrukturen som direkt påverkar företagens logistik. Särskilt för den transportberoende industrin är därför en modern infrastruktur en viktig faktor för företagens konkurrensförmåga.
Skall Sverige hänga med i utvecklingen räcker det inte med punktinsatser av akut karaktär. Omfattande anslagsökningar inom ramen för statsbudgeten är begränsade. Samtidigt är också utrymmet för omprioriteringar begränsat, eftersom behoven är så stora. Om inget drastiskt händer kommer därför vår eftersläpning att fortsätta.
Till skillnad från flertalet andra länder har det i Sverige skapats en ”praxis” att infrastruktur nästan uteslutande kan finansieras via statsbudgeten. Direkta trafikeringsavgifter, till exempel så kallade vägtullar eller ”bomavgifter” förekommer i princip inte alls i vårt land (med undantag för försöket med miljöavgifter/skatter i Stockholmsregionen, vars syfte inte varit att finansiera en utbyggnad av infrastruktur, utan i första hand varit avsett att begränsa trafiken).
Lönsamma investeringar i infrastruktur innebär minskade kostnader och på sikt ökade intäkter för enskilda, företag och för samhället i sin helhet. Den socialdemokratiska regeringens låsning till tesen att vår gemensamma infrastruktur enbart skall finansieras med budgetmedel innebär att statsfinansiella begränsningar har medfört att även lönsamma investeringar i infrastruktur fått stå tillbaka.
Denna låsning måste brytas. Skall Sverige hänga med i konkurrensen måste mer resurser satsas på infrastruktur. Då måste nya pengar fram, och nya sätt att finansiera viktiga infrastrukturprojekt introduceras.
Allianspartiernas valseger och den nya regeringens tillträde innebär en chans att introducera alternativa finansieringsformer för viktiga infrastrukturprojekt. Några av de åtgärder som skulle medföra ökade resurser till investeringar i infrastruktur skulle kunna vara:
Öronmärk en del av de skatteinkomster som genereras av trafik-, energi- och drivmedelsskatterna till investeringar, drift och underhåll av vårt vägnät.
Ett system för finansiering av större projekt genom vägavgifter eller vägtullar liknande dem som finns i flertalet andra länder.
Möjligheter för näringslivet att medverka i finansieringen av strategiskt viktiga projekt genom till exempel obligationsprogram eller andra finansieringsprogram som är direkt kopplade till investeringen.
Större möjligheter för kommuner och landsting/regioner att medverka i finansieringen av projekt som är strategiskt viktiga för den egna kommunen/regionen.
Dessa och liknande åtgärder skulle dels medföra att det finansiella utrymmet i statsbudeten för investeringar i ny infrastruktur inte på samma sätt som i dag begränsar möjligheterna att genomföra lönsamma infrastrukturinvesteringar, dels skulle det innebära en mer direkt koppling mellan den ekonomiska nyttan av investeringen och kostnaden. Samtidigt skulle infrastrukturfrågorna i den lokala debatten få ett tydligare fokus på framtid och utveckling, och öka intresset för ett samarbete mellan kommunerna.
Dessutom skulle en ökad extern finansiering av större infrastrukturprojekt via trafikavgifter och vägtullar medföra att också utländska transportörer får vara med och betala den infrastruktur de utnyttjar, på samma sätt som svenska transportörer får betala vägavgifter när de transporterar gods i andra länder.