Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att beakta införandet av alkolåsets konsekvenser på totalkonsumtionen av alkohol.
Den svenska alkoholpolitiken utsätts nu för stora påfrestningar. Införselkvoterna från EU-länderna medför en ökad totalkonsumtion och ett ändrat/utvidgat konsumtionsmönster. Konsekvenserna kommer att bli ökad ohälsa, missbruk och sociala tragedier. Naturligtvis måste denna utveckling mötas med nya alkoholpolitiska medel.
En väsentlig del i den alkoholpreventiva strategin måste vara att befästa och utöka de zoner och verksamheter i våra liv där alkoholen är bannlyst. Så har arbetslivet i stort sett blivit helnyktert de senaste decennierna.
Trafiken är ett annat sådant område som borde vara absolut fritt från alla droger. Trots att de allra flesta delar uppfattningen att trafik och alkohol inte hör ihop vet vi att alltför många påverkade trafikanter rör sig på vägarna varje dag. Därför ökar kraven på alkolås i alla bilar, motiverade av trafiksäkerhetsskäl. Trafiksäkerhetsargumentet är för mig ett fullgott skäl för att införa obligatoriskt alkolås, men enligt min mening finns det ytterligare positiva effekter än endast en alkoholfri trafik.
Väldigt många människor är beroende av bilen för sina arbetsresor. Obligatoriska alkolås skulle innebära att risken för ”dagen-efter-motorstopp” skulle få många att minska sin alkoholkonsumtion. Över huvud taget kan man förvänta sig att alla som är beroende av bil skulle vara mer uppmärksamma på sin alkoholkonsumtion så att man inte försätter sig i en situation där bilen inte startar.
Jag menar att man i samband med försöksverksamhet och planering för obligatoriska alkolås bör beakta vilken effekt alkolås har på totalkonsumtionen och därmed på alkoholskadorna. Forskning och utvärdering kring alkolås bör alltså breddas till att också beakta konsekvenserna på konsumtionsmönstret.