Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sträva efter att Europakorridoren från Stockholm till Hamburg via Helsingborg–Helsingör blir en del i ett europeiskt höghastighetsnät.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om finansiering av stora infrastruktursatsningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av att aktuella utbyggnader och utredningar av sträckor som ingår i Europakorridoren under planperioden 2004–2015 utgår från en hastighetsstandard på 350 km/timme.
Europakorridoren är ett infrastrukturprojekt som innebär utbyggnad av två järnvägssträckor för höghastighetståg. Den första är Europabanan, som följer E 4:an och sträcker sig mellan Stockholm, Jönköping, Köpenhamn och Hamburg, via en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Den andra är Götalandsbanan, som följer ett öst–västligt stråk utmed riksväg 40, mellan Göteborg, Borås, Jönköping och vidare till Stockholm.
Europakorridorens förverkligande är viktigt för utvecklingen och tillväxten i Sverige i allmänhet och för orterna längs järnvägssträckningarna i synnerhet. Europakorridoren innebär nya och förbättrade möjligheter till snabba, tillförlitliga och bekväma persontransporter. Dessutom kommer utbyggnaden att frigöra kapacitet på Södra och Västra stambanan, så att gods- och regionaltåg kan få bättre utrymme.
Idén bakom Europabanan och Götalandsbanan är att förena behovet av effektiva och väl fungerande transporter mellan Sverige och den europeiska kontinenten med att få en bättre fungerande dynamisk tillväxtregion från Mälardalen till Öresundsregionen och Göteborg. I detta område bor ca 65 procent av Sveriges befolkning. Här produceras ca 65 procent av BNP och här studerar ca 80 procent av alla i Sverige som går på universitet eller högskola. Korridoren längs det nya järnvägssystemet omfattar ett stort antal städer och regioner vars attraktivitet ytterligare ökar genom att dessa binds starkare samman med såväl varandra som kontinenten.
Tåg har många fördelar. De är energisnåla, miljövänliga, säkra och bekväma. Moderna höghastighetståg är dessutom snabba, tillförlitliga och drar mindre energi än gamla långsammare tåg. Restiderna skulle krympa drastiskt, exempelvis skulle sträckan Stockholm–Köpenhamn ta 2 timmar och 35 minuter. Många menar att höghastighetståg kan bidra till att fylla luckan mellan långa flygresor och kortare resor med bil och tåg.
Banverket arbetar nu med de inledande studierna av Ostlänken, som är den nordligaste delen av Europakorridoren, från Järna till Linköping. Dessutom skall Banverket inleda förstudierna för järnvägen från Göteborg till Borås och eventuellt vidare till Jönköping. Arbetet med den så kallade Götalandsbanan är alltså igång och finns med i Banverkets framtidsplan. Därmed blir också de norra och västra länkarna i Europakorridoren förverkligade. Efter det återstår endast den södra länken från Jönköping till Helsingborg samt en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Dessa utbyggnader bör snarast tidtabelläggas.
När utbyggnader av höghastighetsnät planeras och genomförs är det viktigt att man som hastighetsstandard väljer samma standard som övriga Europa använder för höghastighetståg. Särskilt viktigt är det för Sverige som har ett avståndshandikapp gentemot övriga Europa. Genom att välja en gemensam hastighetsstandard möjliggörs dessutom att en framtida utbyggnad av andra delar av Europabanan och Götalandsbanan kan ske etappvis, utan låsningar till följd av en alltför låg hastighetsstandard vid tidigare genomförda utbyggnader.
En framtida långsiktig planeringsinriktning i Sverige för höghastighetståg på de mest trafikerade delarna av det svenska järnvägsnätet bör ske med banor som klarar 350 km/h. Banverket bör av regeringen ges i uppdrag att som hastighetsstandard för aktuella utbyggnader och utredningar av sträckor som ingår i Europakorridoren utgå från 350 km/h.
För att Sverige verkligen skall komma närmare Europas centrala delar är det nu viktigt att vi påverkar danskarna och tyskarna så att det blir höghastighetsstandard på järnvägsförbindelsen i nord–sydlig riktning. Nya gränsöverskridande järnvägar i Danmark, Tyskland och Sverige bör eftersträvas med sikte på att Fehmarn Bält-förbindelsen möjliggör att hela Europakorridoren från Stockholm via Köpenhamn till Hamburg kan bli en del i ett europeiskt höghastighetsnät.
För att kunna genomföra stora infrastruktursatsningar i Sverige bör staten lyfta dem utanför de vanliga årliga anslagen till infrastruktur. Större satsningar bör finansieras i särskild ordning för att skapa bättre stabilitet och förutsebarhet. I de sammanhangen är det viktigt att titta över olika typer av finansieringslösningar. PPP (public-private partnership) är en finansieringsmetod som med fördel kan användas för att finansiera större och angelägna infrastrukturprojekt.