Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om mer samverkan inom barn- och ungdomspsykiatrin.
I maj 2005 gav den socialdemokratiska regeringen en särskild utredare i uppdrag att se över ungdomars livssituation utifrån stress och dess konsekvenser för den psykiska ohälsan. De flesta barn och unga mår bra, men de som mår dåligt mår allt sämre. Detta är en oroande utveckling, som måste mötas med större satsningar på bl.a. elevhälsan och skolhälsovården. Föräldrastödet under barnets hela uppväxttid är ytterligare en viktig prioritering.
Dagens långa väntetider inom barn- och ungdomspsykiatrin är inte godtagbart, och det är därför av största vikt att öka samverkan mellan kommuner och landsting för att nå tidiga och goda resultat.
Inte minst visades detta i en enkätundersökning som genomfördes under vintern 2004/05 bland samtliga barn- och ungdomspsykiatrienheter (BUP) i landet. Mer än hälften av BUP-enheterna uppger att de kan styra över sina satsningar, och 65 % uppger att de satsat på att minska köerna. Det är mycket positivt. Men det är alltför många som redovisar att de ej kan påverka resurstilldelningen. Vidare uppgav nästan hälften av de tillfrågade enheterna att de inte har fått del av de resurser som tillkom i samband med den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvårdens utveckling.
Alla BUP-enheter samverkar med ett flertal aktörer, vilket är en förutsättning för att komma till rätta med den psykiska ohälsan bland barn och unga. Många belyser emellertid att de ibland upplever svårigheter med detta viktiga gränsöverskridande arbete, vilket talar för att en översyn bör ske som möjliggör ett mer effektivt samarbete för barns och ungdomars bästa.