Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om riktade antirökåtgärder.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om marknadsföringen för snus riktad till kvinnor.
Sverige har, liksom många andra länder i Europa, genom olika insatser framgångsrikt lyckats minska antalet rökare. Sedan 1980 har andelen rökande kvinnor av befolkningen minskat från 29 till 19 procent. Detta är bra siffror inte bara för den enskilde vars hushållskassa belastas mindre och vars hälsa också förbättras, utan också för samhället eftersom rökningen kostar mångdubbelt mer än vad som ges tillbaka i skatt. Tyvärr har detta fått till följd att tobaksbolagen intensifierat sin marknadsföring för snus och riktat den särskilt till kvinnor samtidigt som nya smaker tagits fram. Detta bör tas i beaktande då insatser mot rökning görs.
Tyvärr står en grupp ut mer än andra när svenskarnas tobaksvanor mäts: unga ensamstående mammor med låg utbildning. 18 procent av befolkningen generellt röker. Bland de ensamstående mammorna är den siffran 36 procent. Flera skäl gör att detta är ytterst olyckligt. För det första vet vi att ensamstående unga mammors ekonomiska situation ofta är ansträngd. Rökningen kostar oerhört mycket pengar som kan användas till nyttigare syften. För det andra påverkar föräldrarnas rökvanor negativt även barnens hälsa.
Sverige bör även fortsättningsvis arbeta brett och med begränsande åtgärder, som exempelvis prispåverkan och skyddande lagstiftning innebärande åldersgränser med mera. Det motsäger dock inte mer aktiva insatser från samhällets sida för att minska rökningen i vissa utpekade högriskgrupper, där också förtidspensionerade och långtidsarbetslösa ingår. Aktiva insatser skulle ge mycket tillbaka både i form av minskade utgifter för samhället och minskat mänskligt lidande. Framtida informationskampanjer bör ta särskild hänsyn till dessa grupper.