Motion till riksdagen
2006/07:So373
av Else-Marie Lindgren (kd)

Familjecentraler


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stimulera uppbyggnaden av familjecentraler.

Motivering

Förändringar av samhället har skapat nya villkor för föräldrar och barn, vilket lett till att känslan av vilsenhet och osäkerhet ökat hos många barn. Psykosociala problem är en växande orsak till barns hälsoproblem.

Barn är beroende av vuxna. En stark och god kontakt mellan barn och föräldrar är en förutsättning för att barn skall må bra, också senare i livet. Ingenting kan vara mer avgörande för barns framtid än att de ges trygghet och omvårdnad, att de fostras till harmoniska och ansvarskännande människor med livstro och tilltro till medmänniskorna. Föräldrar kan också behöva hjälp att stärka sin egen självkänsla som föräldrar och få stöd i sin föräldraroll.

En familjecentral är en mötesplats för barnfamiljer där det på ett och samma ställe finns tillgång till olika tjänster som har betydelse för barns och därmed deras familjers hälsa och välbefinnande. Basen i familjecentralen är mödra- och barnhälsovården. Även socialsekreterare och psykologer skall finnas vid familjecentralerna, liksom gärna verksamheter som till exempel öppen förskola, oavsett i vilken regi de bedrivs. När olika verksamheter samverkar för samma mål får familjer bättre service, och resurser kan också på sikt sparas.

Till familjecentralen kan föräldrar gå med sina barn lika självklart som till förskolan eller biblioteket. De får träffa andra för att få råd, tips och idéer. Det blir också enklare att be om råd innan små bekymmer hinner växa till stora problem. I flera delar av landet finns i dag familjecentraler. Tyvärr är det ofta de första som utsätts för besparingar, vilket är kortsiktigt och i stället leder till högre kostnader på längre sikt.

Samverkan mellan kommuner och landsting öppnar därmed stora möjligheter till ett närmare och tryggare samarbete med och runt barnfamiljer. Staten har en strategisk roll. Genom berörda myndigheters försorg bör staten avsätta medel för att uppmuntra kommuners och landstings samverkan med familjecentraler. Frågan är av vital betydelse, inte minst ur folkhälsosynpunkt. Om inte uppväxande barn mår bra riskerar folkhälsan att bli lidande på såväl kort som lång sikt. Det är därför rimligt att initiera särskilda statliga insatser för att stimulera framväxten av familjecentraler. Det kan såväl handla om information som hjälp till kompetensutveckling för berörd personal.

Stockholm den 30 oktober 2006

Else-Marie Lindgren (kd)