Motion till riksdagen
2006/07:So366
av Jan-Evert Rådhström och Ulla Löfgren (m)

Prostatacancer


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att män ska få samma möjlighet till återkommande tester som kvinnor.

Motivering

Förstorad prostata och svårigheter att tömma blåsan har plågat män långt tillbaka i historien. I värsta fall kan mannen få urinstämma. Det finns berättelser om hur man använt enkla vassrör och rör som tillverkats av någon metall för att tömma blåsan. Det finns också historier om män som har dött av urinstämma. Man har länge trott att det var en prostataförstoring som ändade Tycho Brahes liv år 1601. Han dog elva dagar efter den omtalade festen i Prag bara 54 år gammal. I dag är man inte lika säker på detta. På 1800-talet utvecklade den franske kirurgen Auguste Nélaton en mjuk kateter, som i första hand användes för att tömma urinblåsan. De första kirurgiska ingreppen gjordes för ungefär hundra år sedan. En kirurg gjorde ett snitt i buken och gick sedan in med sin hand i urinblåsan. Med ett finger plockade han sedan ut den förväxta delen av prostatan. Detta var inget riskfritt ingrepp. Under de första decennierna på 1900-talet avled var tionde patient efter operationen. Dödligheten sjönk först när läkarna fick tillgång till blodtransfusioner och antibiotika (www.prostatacancer.nu).

Behovet av forskning inom hela cancerområdet är fortfarande stort. Varje år får 45 000 människor diagnosen cancer. Ökningen är ett faktum och ett stort bekymmer. Bland dem som föds i dag räknar man med att hälften kommer att få någon form av cancer.

Prostatacancer är den mest utbredda cancerformen i västvärlden, så även i Sverige. Varje dag får 25 svenska män veta att de har denna form av cancer. Med cirka 9 000 diagnostiserade fall om året borde det vara ett område för massiva forsknings- och upplysningskampanjer. Man brukar säga att det är lättare att få uppmärksamhet kring manliga sjukdomar än kvinnliga. Men så har inte varit fallet när det gäller prostatacancer, möjligen beroende på att frågan är extra känslig, ibland t o m lite skamlig, eftersom den kan leda till impotens och problem med urinläckage.

I Sverige har man lyckats sänka dödligheten i bröstcancer genom en omfattande och befolkningstäckande verksamhet med mammografi. Prostatacancer är en sjukdom som kan ”ta livet av” den som drabbas. Det finns också andra prostatasjukdomar, bland annat kronisk prostatit (kronisk inflammation av prostatakörteln), som kan ”ta livet från” den som drabbas. Eftersom sjukvården i de allra flesta fall inte kan fastställa orsaken till kronisk prostatit, innebär detta att man har begränsade och mycket osäkra behandlingsmöjligheter till sitt förfogande. Trots detta består behandlingen oftast av antibiotika och antiinflammatoriska mediciner. För många innebär denna behandling en lindring av besvären eller att man blir helt besvärsfri under långa perioder. För andra innebär behandlingen ingen hjälp alls eller att man får ofta återkommande mer eller mindre besvärliga recidiv. Det finns anledning att forskningsresurser avsätts för att fördjupa kunskaperna om dessa sjukdomar.

Regeringen bör därför ge ansvarig myndighet i uppdrag att, i nära samarbete med medicinsk sakkunskap och berörda vetenskapliga råd, arbeta för att män skall få samma möjlighet till återkommande tester som kvinnor samt att forskningen intensifieras på området.

Stockholm den 25 oktober 2006

Jan-Evert Rådhström (m)

Ulla Löfgren (m)