Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anorexivården.
Många svenska kvinnor och män lider av ätstörningar i någon form. Orsakerna till ätstörningarna kan vara olika. Skönhetsideal och trauman m.m. ger en förvrängd självbild. För de flesta innebär ett insjuknande en långvarig och allvarlig sjukdom. Omkring 100 000 kvinnor och 10 000 män i Sverige lider av ätstörningar, och dödligheten är den högsta bland alla psykiatriska sjukdomar. En tidig upptäckt med behandling kan förkorta sjukdomsförloppet avsevärt. Bättre kunskap och handlingsplaner hos skolan är en förutsättning för detta. För varje år av förkortad sjukdom sparas stora pengar och mycket mänskligt lidande.
En anorektiker och dennes familj kastas ofta mellan olika vårdformer och behandlingsmodeller under de år som sjukdomen varar. De sjuka hamnar också ofta på vårdavdelningar där patienter med många olika former av psykiatriska sjukdomar och tillstånd vårdas. Personalen är inte alltid specialister på ätstörningar, vilket försvårar adekvat behandling.
Behovet av specialkliniker för denna grupp är därför stor, både för det akuta omhändertagandet, för den långa behandlingen och för den efterföljande konvalescensen. Inom varje landsting, eller motsvarande, finns patientunderlag för mer än en vårdinrättning av detta slag. Olika behandlingsmodeller finns. Det som passar en patient är direkt felaktigt för en annan. Det är omöjligt såväl för den ansvarige läkaren som för patienten att i början avgöra vilken metod och därmed vilken inrättning som i det specifika fallet passar. I många fall måste man påbörja en behandling och efter en tid konstatera att valet måste ändras. Då behandlingsmetoder baseras på olika teorier och behandlingen därmed ser mycket olika ut på de inrättningar som vårdar patienter med ätstörningar är det är också angeläget att ett fritt vårdval över riket garanteras.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.