Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av gällande alternativmedicinska metoder.
Det finns ett stort intresse inom befolkningen i samhället att bibehålla en god hälsa, att förebygga ohälsa och att ständigt öka kunskapen. Många har förlitat sig på att om inte kroppen fungerar ska doktorn fixa till det, eller så dövar vi smärtan med piller, alkohol eller annan drog. Detta bruk har många gånger lett till ett missbruk.
Vi vet också att många gånger kan våra medicinska experter inte ge diagnos, och för att den hjälpsökande ska få något ”med sig” får de ett recept.
Läkemedelskostnaderna fortsätter att stiga, vilket ger stora minusposter i landstingens budgetar. Tillgängligheten inom vården är bristfällig i många delar av Sverige.
Samtidigt ökar läkemedelsskadorna, och detta har lett till att alltfler använder sig av alternativa metoder och naturläkemedel. Egenvården och ansvaret för egna hälsan ökar, och i dag är diskussionen inom vårdprofessionen livlig om patienten ska erbjudas behandling samt om inte det egna ansvaret ökar, exempelvis att sluta röka.
Det krävs mer av helhetssyn och starkare sammanhang av kropp och själ inom hälso- och sjukvården.
De enskilda medborgarna har i dag önskemål och behov av att kunna välja vårdgivare, på samma villkor, inom hälso- och sjukvård.
Vi vet genom konsumentundersökningar inom olika landsting att konsumenterna använder sig alltmer av komplementär eller alternativ medicin och att behovet av att kunna välja behandlingsmetod på lika villkor ökar kraftigt.
Eftersom det är möjligt att etablera sig som utövare utan att kunna redovisa yrkeskunskaper eller resultat och att detta blivit en stor marknad är det svårt för konsumenterna att kunna välja rätt.
Sedan Alternativmedicinkommittén arbetade under senare hälften av 1980-talet har mycket hänt som motiverar en översyn. En sådan bör bl.a. analysera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av alternativa metoder och se över lagstiftningen på området. Dessutom bör frågor kring behov av utbildning samt behörighetsfrågor belysas. Samarbete med SBU i frågor kring vetenskaplig utvärdering av alternativa behandlingsmetoder bör ske.
Enligt 2 kap. 1 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ska hälso- och sjukvårdspersonal utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. I annat fall kan disciplinpåföljd eller annan påföljd åläggas enligt bestämmelserna i 5 kap. samma lag. Jag anser att lagstiftningen behöver ses över och att alternativmedicinsk behandling som uppfyller kvalitetskraven med vetenskap och beprövad erfarenhet skall tillåtas inom hälso- och sjukvården som komplement till skolmedicinen.