Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behov av översyn i lagen för att öka säkerheten i vården.
Alla ska ha rätt till och tillgång till en god och säker vård. Det innebär att vårdpersonalen måste uppmärksamma och rapportera alla uppkomna fel och brister som de stöter på i sitt värv. Allt ska rapporteras – små som stora brister. Landstingen har olika system för så kallade avvikelsehanteringar.
Diskussioner om den låga rapporteringsgraden har tidigare dominerats av rädslan för att bli anmäld till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (Hsan). Mer och mer leder nu rädslan om att bli polisanmäld och åtalad för fel och misstag i vården till få anmälningar. Misstag och fel beror oftast på en dålig säkerhetsmiljö med brister i organisationer, system, rutiner och arbetsmiljö. För att råda bot på detta ska inte enskilda individer/personal utses till syndabockar och hanteras straffrättsligt. Genom att fel och brister i vården prövas straffrättsligt riskerar man att urholka de system som vi byggt upp för att få en säkrare vård. Dessutom kan det leda till att vi får ett system med dubbla spår, där samma händelse kan prövas av olika myndigheter, med kanske olika resultat. Vi ska sträva efter att minska byråkrati och krångel även i vården.
Vi behöver göra mer för att öka säkerheten i vården. Vi behöver en lagstiftning som stöder det förebyggande arbetet och stöttar säkerhetskulturen där man öppet och förutsättningslöst kan diskutera fel och brister. Regelverket bör utformas så att det uppmuntrar och stimulerar till att berätta om egna och andras misstag. Det är därför dags att se över lagstiftningen, hela regelsystemet, för att öka säkerheten inom vården.