Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att individualisera biståndet för ledarhund.
I en motion år 2004 skrev vi bland annat följande:
Turerna kring hundskolan i Sollefteå har varit många, senast för drygt ett år sedan gick skolan i konkurs. Hundskolan ägs genom synskadades Iriskoncernen. Strax före konkursen gjordes räddningsförsök med statliga pengar som slussades via landstinget. Handlingar utvisar manuella utbetalningar med beslutsunderlag som vi ifrågasätter. Före konkursen återtogs en upphandling från kriminalvården och ett nytt underlag skickades ut, nu krävdes inte längre frihet från skatteskulder, och hundskolan kunde nu vara med. Efter konkursen lyckades förvaltaren sälja en flock outbildade hundar till försvaret under beteckningen minhundar. Enligt vår mening kan prisnivån ifrågasättas. Listan på underligheter kunde göras längre, och hade hundskolan varit ett vanligt småföretag så hade nog verksamheten utretts och likviderats tidigare.Oaktat konstigheter kring konkursen är det olämpligt att hundutbildningsverksamheten av ledarhundar ägs av Synskadades riksförbund samtidigt som man genom hundskolan bedriver utbildning av ledarhundar. Ledarhundar finansieras via statsbudgeten och Synskadades Riksförbund får en klumpsumma utbetald i utbyte mot att man ser till att synskadades behov av ledarhundar uppfylles. Det är orimligt att enskilda synskadade hamnar i händerna på en organisation som har ekonomiska intressen i hundutbildningsverksamheten. Det vore bättre att bidragen till hund slussades via till exempel försäkringskassan som prövade den sökandes behov av och rätt till ledarhund.
Kritiken kvarstår oförändrad och vi föreslår att biståndet vad avser ledarhund hanteras på samma sätt som annat bistånd enligt LSS. Därmed individualiseras biståndet och biståndstagaren får själv inflytande och makt över sin egen situation.